Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad
Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad
1. Generella principer
Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn) anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen, dvs. Stockholms stad (staden), Stockholms Stadshus AB (Stadshus) och dess helägda bolag (bolagen) samt stadens övriga helägda bolag.
Finanspolicyn anger även ramar för hur en del av stadsledningskontorets finansenhet i Stockholms stad (internbanken) ska agera på externa finansiella marknader. I bilaga A till finanspolicyn, som beslutas av kommunstyrelsen, fastställs ramar och limiter.
Denna policy (Dnr KS 2021/1051) gäller från och med den 1 januari 2022 och ersätter den tidigare finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 30 november 2020 (Dnr 2020/1179).
Syftet med finanspolicyn är att:
• Ge mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen.
• Ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat.
• Identifiera vilka finansiella risker kommunkoncernen är exponerad för och hur riskerna ska hanteras och följas upp.
1.2 Uppdatering av finanspolicyn
Stadsdirektören i Stockholms stad, eller till av denne delegerad, ansvarar för att finanspolicyn löpande hålls uppdaterad.
Finanspolicyn ska fastställas av kommunfullmäktige årligen och därutöver revideras vid behov.
1.3 Generella principer för finansverksamheten
1.3.1 Målet med finansverksamheten
Målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att:
• Tillgodose kommunkoncernens behov av kapital.
• Optimera kommunkoncernens finansiella resultat inom givna risklimiter genom en effektiv tillgångs- och skuldförvaltning.
• Utnyttja skalfördelar och dra nytta av kommunkoncernens samlade kassaflöden.
1.3.2 Samordning av finansverksamheten inom kommunkoncernen
Internbanken är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion och arbetar ur ett kommunkoncernperspektiv. All extern lånefinansiering och placering ska göras av internbanken i stadens namn. Om verksamhetsspecifika förutsättningar finns som möjliggör alternativa finansieringsformer ska detta godkännas av kommunstyrelsen eller styrelsen för Stockholms Stadshus AB (koncernstyrelsen), i samråd med internbanken.
Kommunkoncernens kassaflöden ska samlas i ett koncernkontosystem där betalningsströmmar kvittas mot varandra. Undantag från denna princip kan ske i undantagsfall efter samråd med internbanken.
Internbanken ska erbjuda staden och samtliga bolag upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank.
1.3.3 Ansvar för risk och resultat
Staden och samtliga bolag har ansvar för sitt finansiella resultat inom följande givna ramar.
• Staden och samtliga bolag ansvarar för sina respektive investerings- och försäljningsbeslut samt för optimering av sitt respektive rörelsekapital.
• Internbanken ansvarar för att hantera den för kommunkoncernen beslutade avvägningen mellan kostnad och risk.
1.4 Riktlinjer beträffande policys för Stockholms Stadshus AB, S:t Erik Livförsäkring AB och S:t Erik Försäkrings AB Finanspolicy Stockholms Stadshus AB anger ramarna för Stadshus och bolagen. Finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad är överordnad finanspolicyn för Stadshus.
Av bolagen ska endast S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB fastställa en egen finanspolicy, inklusive placeringsriktlinjer. Därutöver ska endast S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB fastställa egna placeringsriktlinjer.
Finanspolicy för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB och Placeringsriktlinjer för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB följer Finansinspektionens föreskrifter. Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB och S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB av finanspolicyn för Stadshus och finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad.
Finanspolicys för Stadshus och S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB samt placeringsriktlinjerna för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB ska fastställas årligen och därutöver revideras vid behov.
Samråd ska ske med internbanken inför revidering och fastställande av finanspolicy för Stadshus och S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB samt av placeringsriktlinjer för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB.
Kommunfullmäktige fastställer en ram för kommunkoncernens totala externa upplåning. Ramen ska fastställas med utgångspunkt i beslutade investeringar för staden samt planerade investeringar för bolagen i enlighet med budget. Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är 75 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta.
Upplåning får genomföras för att täcka finansierings- eller refinansieringsbehov i någon av kommunkoncernens verksamheter. Upplåning får även genomföras för löpande likviditetsbehov eller för att upprätthålla betalningsberedskap.
1.5.1 Leasing
Regler och anvisningar för leasing återfinns i dokumentet Regler för ekonomisk förvaltning som fastställs årligen av kommunfullmäktige.
I det fall kommunkoncernen har ett externt placeringsbehov, ska placeringen i möjligaste mån matcha kommunkoncernens skuldportfölj och framtida prognostiserade likvidflöden. Placering begränsas till den längsta löptiden av den vid varje tillfälle befintliga skulden.
1.6.1 Tillåtna instrument
Placering får ske i räntebärande instrument, i depositkontrakt och på konto i bank.
1.6.2 Kriterier för ansvarsfulla placeringar
I det fall staden har ett externt placeringsbehov strävar staden efter att vara en ansvarsfull placerare. Placeringar ska ske i företag som följer internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter, miljö/klimat, arbetsvillkor och affärsetik. Stockholms stad ska därutöver undvika placeringar i företag där en väsentlig del av omsättningen kommer från tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen.
Kriterierna för ansvarsfulla placeringar tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare.
Om det kommer till Stockholms stads kännedom att ett företag bryter mot, eller inte på ett för Stockholms stad godtagbart sätt följer ovanstående ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras och åtgärder därefter vidtas.
1.7 Utlåning och borgensåtagande
Kommunfullmäktige fastställer en ram för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter. Ramen uppgår till 115 000 mnkr.
Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att besluta om ramar för utlåning till varje enskild kommunkoncernintern motpart. Om upplåning sker via Stadshus, ska koncernstyrelsen istället besluta om ramar för utlåning till berörda bolag.
Staden tecknar där utöver vid behov borgen för pensionsutfästelser.
borgen. Förändring av pensionsutfästelser får höja enskilda borgensåtagande. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Avgifter för borgen för pensionsutfästelser fastställs i enlighet med punkt 1.8 i finanspolicyn.
1.8 Generella principer för borgensteckning
All borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad.
För att en borgensteckning ska tillstyrkas ska:
• Ändamålet stödja stadens mål för verksamheten i enlighet med inriktning angiven i budget för staden.
• Verksamheten ha en långsiktig plan och inriktning som ger
staden och dess medborgare ett tydligt mervärde, på både kort och lång sikt.
• Verksamheten vila på realistiska ekonomiska grunder.
Vid borgen eller garanti ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti.
Vid infriande av stadens borgensåtaganden och garantier ska stadens regressrätt gentemot gäldenär utnyttjas. Avskrivning av regresser ska övervägas då gäldenär gått i konkurs eller av annan anledning inte anses kunna kompensera staden.
Aktuella borgensåtaganden ska löpande rapporteras till kommunstyrelsen.
2. Ansvarsfördelning
Stadens ansvarsfördelning fastställs i stadens delegationsordning. Stadshus och bolagens ansvarsfördelning fastställs i finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. Ansvarsfördelning i S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB fastställs i finanspolicyn för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB och ansvarsfördelning i S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB fastställs i placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. Finanspolicyn är överordnad delegationsordningen, finanspolicys för Stadshus och S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxx AB samt placeringsriktlinjer för S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx AB.
Kommunfullmäktige ska:
• Årligen fastställa finanspolicyn.
• Årligen fastställa ram för kommunkoncernens totala externa upplåning.
• Årligen fastställa ram för total utlåning och borgensåtagande
för kommunkoncerninterna motparter.
2.2 Kommunstyrelsens ansvar
Kommunstyrelsen ska:
• Fastställa limiter för de risker som definieras i finanspolicyn (i bilaga A).
• Fastställa ramar för utlåning till varje enskild
kommunkoncernintern motpart (i bilaga A), inom ramen för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter som definieras i finanspolicyn.
• Fastställa storlek på omkostnadsersättning vid upplåning
respektive placering för bolagens räkning.
• Fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti.
Koncernstyrelsen ska:
• Fastställa ramar, i samråd med internbanken, för utlåning genom Stadshus till varje enskilt bolag.
3. Risk
3.1 Riskbegränsande instrument
Valuta- och räntederivat får enbart användas i säkringssyfte för att hantera risker i den finansiella verksamheten. I största möjliga utsträckning skall kraven för säkringsredovisning beaktas i samband med att derivattransaktioner ingås. Till derivatinstrument räknas swappar, terminer och optioner.
3.3.1 Definition av tillgängliga likvida medel
Tillgängliga likvida medel innefattar följande:
• Kassa och bank.
• Noterade finansiella tillgångar som kan omsättas inom 3 dagar.
• Bekräftade ej utnyttjade kreditlöften, i form av låneavtal för
betalningsberedskap och ej utnyttjad checkräkningskredit.
3.3.2 Principer för hantering av likviditetsrisk
Fluktuationer i det löpande likviditetsbehovet ska hanteras via en checkräkningskredit.
En betalningsberedskap ska finnas upprättad för att säkerställa upplåning när annan finansiering ej är möjlig. Denna beredskap ska vara i form av tillgängliga likvida medel. I bilaga A fastställs hur stor kommunkoncernens betalningsberedskap minst måste vara.
3.5 Ränterisk
Limit för ränterisk för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, inom ett givet intervall. Limit för ränterisken uttrycks även i form av maximal andel ränteförfall inom ett år för kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar. Durationen ska ses som ett mått på genomsnittlig räntebindningstid beräknat inklusive derivat och ska tillsammans med maximal andel ränteförfall inom ett år sätta ramarna för kommunkoncernens externa ränteförfallostruktur. Limit för duration och maximal andel ränteförfall inom ett år anges i bilaga A.
Positioner på den externa marknaden, i syfte att uppnå effektiv räntesäkring för den externa skuldportföljen, är tillåtna.
Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Kreditrisken delas upp i två delar, dels per motpart eller instrument vilket anges i kronor, dels totalt för hela portföljen och då anges den totala exponeringen som ett samlat kreditvärde.
I bilaga A anges limiter för kreditexponering per motpart eller instrument. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta.
Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde per motpart.
Limit för det maximalt tillåtna kreditvärdet för kommunkoncernen anges i bilaga A. Hänsyn tas till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet och den återstående löptiden på kontraktet eller placeringen. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringarna ingår inte i beräkningen av kreditvärdet.
Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten eller instrumentet har fler än en rating ska den lägsta ratingen gälla.
3.7.1 Syfte
Syftet med hanteringen av operativa risker är att:
• Se till att finansverksamheten bedrivs på ett kontrollerat sätt och att internbanken vid varje tidpunkt har korrekt information om positioner och risker så att beslut kan fattas på korrekta grunder.
• Minimera förluster på grund av fel i processer, system eller på grund av bristande kontroll.
3.7.2 Riktlinjer för hantering av operativa risker
Det ska finnas en process för löpande identifiering, värdering och hantering av operativa risker inom finansverksamheten.
Förluster överstigande 200 000 kronor ska rapporteras till kommunstyrelsen.
3.7.3 Hantering av nya finansiella instrument
Innan nya finansiella instrument får användas ska det säkerställas att de kan hanteras i stadens digitala system, både redovisnings- och värderingsmässigt.
4. Riskkontroll
Det ska finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad.
Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Rapporten ska innehålla vidtagen åtgärd eller förslag på åtgärd.
4.1 Uppföljning och rapportering
Riskkontrollfunktionen ska löpande ta fram veckovisa riskrapporter.
Riskkontrollfunktionen ska månadsvis ta fram en finansiell rapport innehållande kommunkoncernens ställning, risker och limiter. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsen.