Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Finlands Sjömans-Union FSU rf Rederierna i Finland rf

UTRIKESFARTENS PASSAGERARFARTYGSAVTAL

1.3.2024–28.2.2026

1 Inledning

1. Detta kollektivavtal gäller däcks- och maskinmanskapets samt ekonomipersonalens löne- och arbetsvillkor på traditionella passagerarfartyg i utrikesfart. Avtalet gäller inte s.k. ropax-fartyg eller därmed jämförbara fartyg, om inte annat avtalats.

2. De villkor som framkommer i kollektivavtalet tillämpas även på fartyg som besiktigats för utrikesfart då fartyget gör resor mellan hamnar i Finland.

3. Arbetstagaren ska utföra sina uppgifter med omsorg enligt lag och god sjömanssed. Personer i tjänst ombord ska vara nyktra, upprätthålla ordning och disciplin samt uppföra sig på ett hövligt sätt. Fartyget och dess skick bör tas om hand med omsorg. Vid användandet av fartygets förbrukningsmaterial och proviant ska sparsamhet iakttas.

2 Allmänna avtal

1. Förutom det som bestäms i detta avtal tillämpas på de fartyg som omfattas av detta avtals tillämpningsområde de ikraftvarande allmänna avtal som ingåtts mellan parterna och som tryckts i ett skilt häfte.

3 Definitioner

1. I detta kollektivavtal avses med:

passagerarfartyg fartyg som enligt gällande bestämmelser ska besiktigas som passagerarfartyg;

garantilön lön som innehåller ersättning för arbete utfört under ordinarie arbetstid och ersättning för överenskommen mängd övertidsarbete samt erfarenhetstillägg som arbetstagaren har rätt att få för varje lönebetalningsperiod oberoende om den överenskomna mängden övertidsarbete utförs eller inte;

månadsinkomst lön som innehåller garantilönen och de övriga tillägg samt ersättningar som betalas enligt detta avtal;

dagslön lön som fås genom att dividera garantilönen med 30;

arbetsperiodsplan en plan av vilken framgår när arbetsperioderna och de lediga perioderna börjar och slutar;

arbetsskiftsförteckning ett schema i enlighet med sjöarbetstidslagen av vilket framgår när de dagliga arbetstider som ingår i garantilönen samt vilotiderna börjar och slutar;

skiftarbetare arbetstagare vars arbete indelats i vakter;

dagarbetare en arbetstagare vars arbete inte indelats i vakter och som inte är ekonomiarbetare;

ekonomiarbetare en arbetstagare som är anställd för besättningens eller passagerarnas förplägning eller betjäning eller för andra sysslor som sammanhänger med dylikt arbete eller för kontorsarbete eller andra liknande uppgifter som inte är däcks- eller maskintjänstgöring;

dygn tiden mellan klockan 00 och klockan 24;

vecka tiden från måndag klockan 00 till söndag klockan 24;

helgdag söndag eller annan kyrklig högtidsdag samt självständighetsdagen och första maj.

4 Allmänt

4.1 Anställning

1. Vid anställning av arbetstagare till finska passagerarfartyg i utrikesfart ska rederierna i första hand utnyttja den arbetskraftsservice som staten erbjuder. En arbetstagare kan dock anställas utanför den statliga arbetsförmedlingen då arbetsgivaren redan har kännedom om en ny arbetstagare eller då det inte är möjligt att utnyttja sig av arbetsförmedlingen eller då annat vägande skäl till detta förfarande föreligger.

2. Varje person som tillhör fartygets däcks- och maskinmanskap och ekonomipersonal ska ha intyg utfärdat enligt lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) över att personen i fråga är lämplig för sjötjänst samt har de behörighetsintyg som krävs enligt lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) samt andra intyg som krävs enligt lagstiftning och myndigheters bestämmelser.

3. Om det med arbetstagaren överenskommits om anställning men med denne ändå inte ingås arbetsavtal på grund av en orsak som beror av arbetsgivaren, är arbetstagaren berättigad till skadestånd såsom vid avtalsbrott.

4.2 Bemanningsavtal

1. Rederiet ska komma överens om fartygspersonalens antal och behörighet för de som anställs ombord på fartygen med Finlands Sjömans-Union. Innan ett bemanningsavtal görs upp ska rederiet förhandla med huvudförtroendemannen om bemanningen. Bemanningsavtalet mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union ska finnas till påseende på fartygets anslagstavla. De befattningar som avtalats om i bemanningsavtalet ska bemannas med arbetstagare med ett tills vidare gällande anställningsförhållande.

2. De fartygsspecifika bemanningsavtalen ingås enligt följande principer:

1) för däcks- och maskinmanskapets del är utgångspunkten den minimibemanning som framgår av Trafiksäkerhetsverkets bemanningscertifikat. Vid överenskommelse om bemanningsantal ska dock observeras att arbetstagare som arbetar i skift garanteras tillräcklig vila;

2) för ekonomipersonalens del avtalas om bemanningsantalet, varvid antalet passagerare, servicenivån samt säkerhetsbestämmelserna tas i beaktande;

3) en flexibel användning av ekonomipersonalen inom och mellan avdelningar möjliggörs; samt

4) bemanningen ska flexibelt kunna anpassas vid förändrade verksamhetsförutsättningar.

3. Det att ett bemanningsavtal ingås eller ändras får inte leda till att någon arbetstagare sägs upp eller att anställningsförhållandet upphör. Eventuella förändringar i bemanningsantalet genomförs genom naturlig avgång.

4.3 Utomstående arbetskraft

1. Innan man förlitar sig på utomstående arbetskraft bör det först kartläggas, huruvida det är möjligt att utnyttja fartygets egen personal till utförandet av arbetena och på vilket sätt anlitandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsättning och

arbetsuppgifter.

4.4 Arbetsavtal för viss tid

1. Ett arbetsavtal kan ingås för viss tid enligt 1 kap. 4 § i lagen om sjöarbetsavtal och i enlighet med dess syfte, om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämförbar omständighet förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren på grund av företagets verksamhet eller arbetets art har annan anledning att ingå avtal för viss tid. Syftet med denna PUNKT är att förhindra att arbetstagarens uppsägningsskydd och förmåner som föranleds av anställningsförhållandets längd kringgås. 1)

2. Anvisningar om hur denna punkt tillämpas finns som bilaga till kollektivavtalet. (bilaga 3)

3. Anvisningar för beräkning av visstidsanställdas arbets- och lediga dagar samt tillämpningsdirektiv för beräkning av semesterersättning finns som bilagor till kollektivavtalet. (bilagorna 15.1 och 15.2).

4.5 Deltidsarbete

1. Deltidsarbete vid deltidspension och delinvalidpension i enlighet med lagen om sjömanspensioner samt partiell vårdledighet och partiell föräldraledighet i enlighet med lagen om sjöarbetsavtal förverkligas i enlighet med bilaga 5.2.

2. Ifall arbetstagaren i enlighet med lagen om sjömanspensioner har rätt till en partiell förtida ålderspension och såvida arbetstagaren har kommit överens med arbetsgivaren om en arbetstidsförkortning med 50 procent, ska på arbetstagaren tillämpas de anvisningar som framgår av bilaga 5.2.

1 FSU/RiF protokoll 1.9.2017. Enligt 1 kap. 4 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) gäller ett arbetsavtal tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Enligt regeringens proposition (174/2010 s. 45) är till exempel vikariat en grund för ett avtal på viss tid. Enligt ifrågavarande stycke i regeringspropositionen ska vikariatet vara personifierat.

Parterna är av samma åsikt om att uppgörandet av ett tidsbundet avtal ska uppfylla lagens krav på motiverad grund och vikariatet ska i enlighet med regeringspropositionen vara personifierat. Därför konstaterar parterna att arbetsgivaren vid uppgörandet av tidsbundna avtal ska utgå från ifrågavarande lag och regeringsproposition och i arbetsavtalet anteckna namnet på den person som den visstidsanställda arbetstagaren vikarierar.

Som grund till det tidsbundna avtalet behöver dock inte anges orsaken till den frånvarande arbetstagarens frånvaro. Parterna konstaterar att man på detta sätt säkerställer lagens krav på motiverad grund samt tillräcklig personifiering av vikariatet.

Ett tidsbundet anställningsförhållande (ex. vikariat) upphör normalt vid det datum som uppges i avtalet ifall man inte kommer överens om annat.

4.6 Praktikanter

1. Användningen av praktikanter får inte leda till att ordinarie arbetskraft ersätts.

4.7 Bostadsritningar

1. Rederiet ska åt Finlands Sjömans-Union, huvudförtroendemannen, specialarbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddsfullmäktige uppvisa bostadsritningar över nybyggen och andra nya bostadsritningar som berör fartyg samt ritningar över sådana ändringar och reparationer som kommer att genomföras i bostadsutrymmen och som väsentligen påverkar besättningens boende.

2. Bostadsutrymmena ska arrangeras och planeras så att alla arbetstagare i tills vidare gällande anställningsförhållande och deras vikarier har möjlighet till ensamboende, ifall inget annat överenskommits i det avtal som avses i punkt 4.2.

3. För arbetstagare som är i tjänst under fartygsdockning ska arbetsgivaren ordna lämplig inkvartering som motsvarar inkvartering i fartygsförhållanden. Om mer detaljerade arrangemang ska överenskommas med huvudförtroendemannen.

4.8 Specialbestämmelser för ordningsman

1. Ordningsman är i utförandet av sitt arbete en sådan person som bistår befälhavaren i enlighet med 13 kap. 18 § i lagen om sjöarbetsavtal.

2. Ordningsmannen ska i den mån det är möjligt och åtminstone på nya fartyg beredas möjlighet till enskild inkvartering.

5 Arbetstid och avlösning

5.1 Arbetstidsbestämmelsernas förhållande till sjöarbetstidslagen

1. Arbetstiden anordnas enligt gällande sjöarbetstidslag, ifall inget annat bestäms i detta avtal.

5.2 Arbetstid som ingår i garantilönen

1. Den arbetstid per dygn som ingår i garantilönen är 9,5 eller 10 eller 10,5 timmar per kalenderdygn och den kan placeras så att den under arbetsperioden i medeltal utjämnas till i genomsnitt 9,5 eller 10 eller 10,5 timmar per dygn, dock så att den minst är åtta (8) timmar och maximalt 12 timmar per dygn.

2. Den arbetstid per dygn som ingår i garantilönen kan i undantagsfall, till exempel i säsongstrafik, på kortrutter eller av särskilt skäl som begränsar trafiken, anordnas så att den utgör åtta (8) timmar per kalenderdygn.

3. Den arbetstid som under arbetsperioden ingår i garantilönen fås genom att den arbetstid per dygn som ingår i garantilönen multipliceras med antalet arbetsdagar som ingår i arbetsperioden.

4. Den arbetstid som under en arbetsperiod ingår i garantilönen ska ges i sin helhet under arbetsperioden och den eller del av den kan inte överföras till följande arbetsperiod.

5.3 Uppdelning av arbetstid som ingår i garantilönen

1. Den arbetstid som ingår i garantilönen ska arrangeras så att onödigt uppdelande av arbetstiden i flera än tre (3) delar undviks. För dagarbetares och ordningsmäns samt för de vaktgåendes del iakttas de särskilda bestämmelserna och förordningarna som gäller dem.

5.4 Arbete som utförs på bytesdagarna

1. Det arbete som antecknats i arbetsperiodsplanen och som utförts den dag som arbetsperioden börjar och slutar kan räknas som en (1) arbetsdag då det arbete som anordnats för den dag som arbetsperioden börjar och slutar de facto inte minskar på antalet lediga dagar som ingår i de lediga perioderna och när den arbetstid som ingår i garantilönen och placerats på dagar då arbetet börjar eller slutar sammanlagt uppgår till minst åtta (8) timmar och maximalt 12 timmar.

2. Annat arbete som gjorts i dylika fall än sådant som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och som ingår i garantilönen, ersätts som övertidsarbete.

5.5 Vilotider och -pauser

1. Arbetstagaren ska under varje 24 timmars period ges en vilotid på minst tio (10) timmar (dygnsvila) och för varje sju (7) dagars period sammanlagt minst 77 timmar vilotid.

2. Vilotiden per dygn kan indelas i högst två (2) perioder så att den ena av vilotiderna minst är sex (6) timmar sammanhängande. Mellanrummet mellan två på varandra följande vilotider får inte vara längre än 14 timmar.

3. Bestämmelser om hur vilotiderna antecknas i sakenliga förteckningar finns i sjöarbetstidslagen. 2)

4. Vid räddnings- och brandsläcknings- samt andra övningar med säkerhetsutrustning ska eftersträvas att dessa placeras utanför den arbetstid som ingår i garantilönen och att de genomförs så att de stör arbetstagarens vilotider så lite som möjligt och så att de inte orsakar trötthet.

5. Om arbetstagarens vilotid störs av arbetskallelser eller av räddnings- och brandsläckings- samt andra övningar med säkerhetsutrustning, ska arbetstagaren ges tillräckligt med ersättande vilotid.

6. Pauser som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den ovan avsedda vilotiden.

7. Om arbetstagaren utför ett sådant arbete som är kontinuerligt belastande eller kräver kontinuerlig närvaro, ska i samband med arbetet ordnas möjlighet att vid behov ta sådana pauser, som ger möjlighet att kortvarigt avlägsna sig från arbetsstället. Om arbete utförs under en sådan tid på dygnet då arbetstagarens inte har möjlighet att utnyttja sig av de i punkt 5.6 avsedda måltids- och kaffepauserna, ska arbetstagaren senast efter varje två (2) timmars period ges en 10 minuters vilopaus, som räknas som arbetstid, och efter varje fyra (4) timmars arbetsperiod, en halv timmes kaffepaus, som inte räknas som arbetstid. Detta berör inte nöd- och säkerhetstjänst.

2 ) FSU/RiF protokoll 1.9.2017. Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt att enligt 19 a § i sjöarbetstidslagen (296/1976) ska det av arbetsskiftsförteckningen framgå tidpunkterna för de vilotider som avses i 9 a § (minimivilotider) och detta ska beaktas vid uppgörandet av arbetsskiftsförteckningen.

5.6 Kost och måltidspauser

1. Arbetsgivaren är skyldig att ordna tre (3) måltider jämte mellanmål åt arbetstagaren. Kosten ska vara näringsfysiologiskt rätt tillredd, varierande, välsmakande, kvantitativt tillräcklig samt av god kvalitet.

2. För fartyget ska ett ändamålsenligt och så störningsfritt måltidsschema som möjligt uppgöras, och det ska finnas till påseende på en synlig plats i måltidsutrymmena. Vid behov bör måltider anordnas i skift (en halv timmes skift). Om det av något skäl, till exempel hamnens specialförhållanden, är nödvändigt att avvika från det sedvanliga måltidsschemat ska kökspersonalen och de som närmast har hand om de olika personalgruppernas arbetsledning snarast möjligt meddelas om detta.

3. Innan fartygets befälhavare bekräftar måltidsschemat ska ärendet diskuteras med personalrepresentanter i enlighet med samarbetslagen.

4. Mat- och kaffepauserna ska om möjligt ordnas inom följande tidsgränser ifall det inte finns speciella orsaker som hindrar detta:

frukost/kaffefrukost	06.30–08.30
lunch	11.00–13.00
eftermiddagskaffe	15.00–16.30
middag	16.30–18.30

5. Matpausen kan förkortas, dock så att den är minst en halv timme, och tidpunkten då den börjar kan flyttas högst en timme.

5.7 Avlösningssystem

1. Med avlösningssystem avses ett sådant system, där arbets- och lediga perioder upprepas så regelbundet som möjligt.

2. Med ett så kallat 1:1-avlösningssystem avses ett arrangemang där arbetsperioder och lediga perioder upprepas och är lika långa och med ett 2:1-avlösningssystem ett arrangemang där arbetsperioden är dubbelt så lång som den lediga perioden.

3. Vilket av de nedan uppräknade avlösningssystemen (A, B, C och D) som förverkligas ombord på fartyget då det är på en viss rutt, överenskoms mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union. Samtidigt ska även överenskommas om hur de längre sammanhängande lediga perioderna som ingår i avlösningssystem B och C beaktas vid avlösningen och om vilka förändringar detta leder till i fråga om arbets- och de lediga periodernas längd.

4. Arbets- och lediga perioder borde genomföras så att de i genomsnitt är högst två (2) veckor långa (2 veckor arbete och 2 veckor ledigt), ifall inget annat överenskoms mellan berörda arbetstagare. Arbetsgivarens representant ska dock bekräfta ett dylikt arrangemang.

5. Bokföring av avlösningssystemet sköts på samma sätt som finns upptaget i sjöarbetstidslagen angående hållande av arbetstidsjournal. Avlösningssystemet ska sättas upp på lämpligt ställe där det är väl synligt.

6. För att jämna ut arbets- och de lediga perioderna anställs vid behov tilläggsarbetskraft till fartyget. Detta kan komma i fråga till exempel vid semester-, kurs- eller sjukdomsfall.

7. Arbetstagare har rätt att hålla de lediga dagar de tjänat in i enlighet med avlösningssystemet och som uppstått under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder och som inte använts till för att förverkliga avlösningssystemet. Ledigheten ska ges vid den av arbetstagaren föreslagna tidpunkten förutsatt att detta är ändamålsenligt med tanke på avlösningssystemet och övrigt arbete.

5.8 Arbetsperiodsplan

1. Den arbetsperiodsplan som gäller avlösningssystemet ska göras upp för sex (6) månader i taget. Närmare detaljer kring hur avlösningssystemet genomförs samt en arbetsperiodsplan som är längre eller kortare än sex (6) månader överenskoms separat mellan arbetsgivaren och den förtroendeman som representerar besättningen. Om enighet inte kan nås i dessa förhandlingar överförs ärendet för avgörande mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union.

2. Arbetsgivaren och den förtroendeman som representerar besättningen kan även komma överens om att tillfälligt ändra arbetsperiodsplanen förutsatt att det finns vägande skäl för detta. Ändringen kan gälla en högst fyra (4) veckor lång period. Ifall en överenskommelse om ändringen inte kan nås överförs ärendet för avgörande mellan rederiet och Finlands Sjömans- Union.

3. Arbetstagare kan inte mot sitt samtycke förpliktas att stanna kvar ombord under en period som i arbetsperiodsplanen antecknats som ledig period.

5.9 Olika avlösningssystem

5.9.1 System A (1:1):

1. Arbetstid per dygn som ingår i garantilönen: 10,5 timmar.

2. Xxxxx arbetsdagar per år: 165.

3. Semester: under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder 36 dagar.

4. De lediga perioderna och semestern ges så att arbetstagaren under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder får åtminstone två (2) sammanhängande ledigheter.

5.9.2 System B (1:1):

1. Arbetstid per dygn som ingår i garantilönen: 10 timmar

2. Antal arbetsdagar per år: 173,5

3. Semester: under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder 36 dagar, varav 18 dagar kan användas för avlösning.

4. De lediga perioderna och semestern ges så att arbetstagaren under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder får åtminstone en (1) sammanhängande ledighet, som är 18 dagar lång.

5.9.3 System C (1:1):

1. Arbetstid per dygn som ingår i garantilönen: 9,5 timmar.

2. Xxxxx arbetsdagar per år: 182,5

3. Semester: under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder 36 dagar, som kan användas för avlösning.

5.9.4 System D (2:1)

1. Arbetstid per dygn som ingår i garantilönen: 8 timmar.

2. Antal arbetsdagar per år: 220.

3. Semester: 36 dagar.

4. De lediga perioderna och semestern ges så att arbetstagaren under två (2) på varandra följande semesterkvalifikationsperioder får åtminstone två (2) sammanhängande ledigheter.

5.10 Längre ledig period som ges under semesterperioden

1. En (1) av de ovan nämnda lediga perioderna eller semestrarna som ingår i avlösningssystemen ska ges under perioden 2.5 –30.9, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat.

5.11 Genomförande av avlösningssystem i säsongstrafik

1. På fartyg i säsongstrafik kan avlösningssystemet genom avtal mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union genomföras så att en del av de lediga perioderna flyttas och ges i form av ledighet utanför seglationsperioden omedelbart efter dess slut så att anställningsförhållandet förlängs.

5.12 Arbetsskiftsförteckningen och ändring av den

1. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp i god tid på förhand, dock så att arbetstagaren får den senast då arbetsperioden börjar då han återvänder till arbetet från en ledig period. Den arbetstid som ingår i garantilönen under arbetsperioden ska i sin helhet antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

2. Arbetsskiftsförteckningen kan ändras under ett dygn som ingår i arbetsperioden så att tiden då arbetet inleds tidigareläggs eller senareläggs med två (2) timmar eller så att man mellan de arbetstider per dygn som angetts i arbetsskiftsförteckningen placerar maximalt två (2) timmar. Ändringen kan genomföras endast en gång per dygn och om den ska meddelas i god tid på förhand. Ifall ändringen gäller det första arbetspasset under en arbetsdag som ingår i arbetsperioden, ska ändringen meddelas senast dagen före innan arbetstagaren avslutar arbetet.

5.13 Specialbestämmelser om arbetstiden för dagarbetare och ordningsman

1. Den arbetstid per dygn som ingår i dagmäns garantilön ska, med undantag för de avbrott som förorsakas av måltids- och kaffepauser och arbete med att förtöja och lösgöra fartyget, placeras sammanhängande mellan klockan 07.00 och 22.00.

2. Dagarbetare kan inte förpliktas att utan sitt samtycke delta i skiftarbete.

3. Den arbetstid som ingår i ordningsmäns garantilön kan förläggas i högst två (2) perioder i dygnet.

6 Lönevillkor

6.1 Lönebetalning

1. Lön betalas från och med den dag arbetstagaren tillträder arbetet, eller om arbetstagaren från orten där arbetsavtalet ingått måste företa resa för att komma till fartyget, från och med den dag resan anträds, eller om fartyget försenas, från den dag arbetstagaren enligt rederiets instruktion skulle infinna sig ombord.

2. Under fortgående anställningsförhållande betalas lön åt arbetstagaren en gång per månad, även för de månader då arbetstagaren varit helt eller delvis på ledighet med lön i land. Då anställningsförhållandet upphör ska den sista lön som betalas utan dröjsmål stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas, dock senast den sjätte (6) vardagen efter att anställningsförhållandet upphört. I sådana undantagsfall där lönen inte anses vara klar till exempel för att alla uppgifter som behövs för uträkning av lönens storlek ännu inte finns till hands då anställningsförhållandet upphör, ska den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas senast den tionde (10) vardagen efter att anställningsförhållandet upphört.

3. Om anställningsförhållandet börjar eller upphör mitt i en kalendermånad, beräknas lönen för en sådan månad genom att dela garantilönen med 30 och multiplicera resultatet med antalet dagar som anställningsförhållandet varat under denna månad.

4. Om anställningsförhållandet upphör ersätts de lediga dagar som tjänats in enligt avlösningssystemet men som inte hållits åt arbetstagaren så att en (1) ledig dag berättigar till en ersättning som motsvarar en (1) dagslön.

5. I fråga om lönebetalning tillämpas i övrigt bestämmelserna i 2 kap. i lagen om sjöarbetsavtal samt 15 § 1 mom. i semesterlagen för sjömän.

6. Arbetsgivaren bör vid utbetalning av lön eller korrigering av lön tillhandahålla arbetstagaren en beräkning av vilken framgår lönens storlek samt grunderna för lönen.

7. I lagen om sjöarbetsavtal eller annan motsvarande lag avses med full lön den tidigare i punkt 3 definierade månadsinkomsten.

6.2 Garantilöner

1. Garantilönerna framgår av bilaga 1.

2. Då ett arbetsavtal ingås ska befattningsbenämningarna i kollektivavtalet användas.3)

3. Om det under avtalsperioden anses nödvändigt att lägga till yrkesbeteckningar som inte nämnts i avtalet ska de undertecknade parterna först avtala om lönevillkor och övriga villkor som hänför sig till befattningen.

4. Ifall det med en arbetstagare genom arbetsavtal har överenskommits eller överenskoms om högre lön eller bättre villkor än vad som bestäms i detta kollektivavtal, är dessa förmåner i kraft trots bestämmelserna i detta kollektivavtal, om inget annat följer av bestämmelserna i arbetsavtalet eller parterna i arbetsavtalet kommer överens om annat.

6.3 Erfarenhetstillägg

1. Arbetstagaren är berättigad till erfarenhetstillägg efter 3, 5, 8, 11 och 14 års tjänstgöring. Ett erfarenhetstillägg motsvarar 3 procent av garantilönen.

2. En arbetstagare som har uppnått 20, 25 eller 30 procents erfarenhetstillägg i enlighet med det avtal som var i kraft före den 1.3.2001, erhåller vid byte av rederi under det nya avtalets giltighetsperiod ett erfarenhetstillägg på 20 procent i det nya rederiets tjänst.

3. Vid beräkning av den tid som berättigar till erfarenhetstillägg ska rederier som står under gemensam ledning betraktas som ett rederi.

4. Då en arbetstagare inleder sitt anställningsförhållande ska arbetstagaren visa upp sakenliga intyg över ovan nämnda anställningsförhållanden för att dessa tider ska kunna beaktas.

5. Tid som berättigar till erfarenhetstillägg ska inhämtas i fart utanför området för inre fart (=kust- eller avlägsnare fart). Till de erfarenhetstillägg som är oberoende av rederi tillgodoräknas även tid tjänstgjord på utländska fartyg.

6. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas även den tid då arbetstagaren varit på semester eller varit på ledighet enligt avlösningen 4) samt även den tid då arbetstagaren under den tid anställningsförhållandet pågått varit förhindrad att utföra arbete

1) på grund av arbetsplatsens andra arbetstagares semestrar

2) på grund av reservövning eller extra tjänstgöring, ifall han eller hon har återgått till arbetet så snart som ett dylikt hinder upphört

3 ) FSU/RiF protokoll 1.9.2017. Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt att det i sjöfararens arbetsavtal alltid, så som lagen om sjöarbetsavtal förutsätter, ska antecknas en yrkesbeteckning enligt kollektivavtalet oavsett om man i något annat sammanhang under anställningsförhållandet använder något annat namn eller en annan beteckning för arbetet, arbetsuppgifterna eller tjänsten.

Ifall man ändå anser det vara nödvändigt att i kollektivavtalet lägga till yrkesbeteckningar som inte redan finns där, ska man först komma överens om till beteckningarna hörande villkor för lönesättning och liknande villkor med undertecknande parter.

Ifall det för att producera tjänster inom rederiet förutsätts sådana bestående funktioner som inte finns nämnda i kollektivavtalet eller som inte passar in i de traditionella befattningarna ska man förhandla om tillsättandet av dessa med huvudförtroendemannen och förhandlingen om lönesättningen ska ske mellan rederiet och Sjömans-Unionen.

4) Till sådan tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas även den tid då arbetstagaren före den 1.3.2001 har varit på vederlagsledighet.

3) på grund av avbrott som avses i 3 § 2 mom. 3 punkten i semesterlagen för sjömän

4) på grund av läkarundersökning, som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) eller i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) eller som föreskrivits av arbetsgivaren eller föranletts av sjukdom eller olycksfall

5) under graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt lagen om sjöarbetsavtal

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl

7) på grund av bestämmelser som har utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom

8) på grund av resa som förutsätts av arbetet såframt dylika dagar icke eljest räknas som arbetstagarens arbetsdagar

9) av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetstagarens frånvaro betala lön för dylik dag

10) på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som förutsätts av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.

7. För arbetstagare på passagerarfartyg i säsongstrafik tillgodoräknas den tid som arbetstagaren under på varandra följande seglationssäsonger varit i anställningsförhållande på passagerarfartyg i säsongtrafik. Här anses vid beräkning av erfarenhetstillägg elva (11) månader motsvara ett (1) år.

8. Om arbetstagarens anställningsförhållande avslutas av orsaker som inte är beroende av arbetstagaren, som är rederiets konkurs, upphörande samt företagsöverlåtelse och de orsaker som nämns i 12 kap. 4 § i lagen om sjöarbetsavtal, har arbetstagaren i sitt följande anställningsförhållande rätt att tillgodoräkna sig de erfarenhetstillägg som arbetstagaren hade då det föregående anställningsförhållandet upphörde.

6.4 Övertid och ersättning för övertid

1. Övertidsersättning betalas för arbete som utförs utöver den arbetstid per dygn som ingår i garantilönen och som antecknats i arbetsskiftsförteckningen eller utöver den arbetstid som ingår i garantilönen för arbetsperioden.

2. Övertidersättningen per timme beräknas genom att använda divisorn 100.

3. Övertid ersätts i pengar eller på arbetstagarens framställan som ledig tid så att

tre (3) övertidstimmar motsvarar en (1) ledig dag. De lediga dagar som ges som ersättning för övertidsarbete åtgår oberoende av om den lediga tiden infaller på en lördag, söndag eller på en annan helgdag. Om ledigheten ges under lågsäsong och ifall arbetssituationen så tillåter, behöver ingen vikarie tas in för den lediga arbetstagaren. Begäran om ledighet ska framföras senast fyra (4) veckor före tidpunkten för ledigheten. Ifall arbetsgivaren inte låter arbetstagaren byta övertid till ledig tid ska arbetsgivaren redogöra för orsaken till att begäran avslås.

4. För sådana räddnings- och brandsläcknings- samt andra övningar med säkerhetsutrustning som antecknats i arbetsperiodplanen och som placerats utanför den arbetstid som ingår i garantilönen ska betalas en ersättning som motsvarar minst en (1) timmes övertid.

6.5 Ersättning för arbete utfört under vissa helger

1. För annat arbete under juldagen, långfredagen, första maj och midsommardagen än sådant som ersätts som övertid betalas 1,5 gånger dagslönen.

6.6 Beredskapsersättning

1. Om en arbetstagare på sin fritid beordras stanna kvar ombord för beredskapstjänst på basis av 4 kap. 6 § i lagen om sjöarbetsavtal eller annan viktig orsak som anknyter till detta, betalas åt arbetstagaren för varje påbörjad timme 1/260 av garantilönen.

2. För arbete som utförts under beredskapstid betalas övertidsersättning istället för beredskapsersättning. Meddelande om beredskapstjänst bör om möjligt ges åt arbetstagaren i god tid före den ordinarie arbetstidens slut.

3. Om arbetstagaren under sin fritid beordras komma ombord på fartyget för att utföra en arbetsuppgift, betalas för detta två (2) vardagsövertidstimmar i ersättning i sådant fall där arbetstagaren med stöd av bestämmelsen i första stycket ovan inte har rätt till beredskapsersättning.

4. Ifall arbetstagaren är förpliktad att bära med sig personsökare eller annat tekniskt hjälpmedel, med vilken denne kan nås och kallas till sitt arbete utanför den arbetstid som ingår i garantilönen, ska arbetstagaren för den tid hjälpmedlet bärs betalas en ersättning i enlighet med lönebilagan för varje dygn som personsökaren eller det tekniska hjälpmedlet burits. 5)

6.7 Lasthanteringsersättning

1. Om en medlem i fartygets besättning i undantagsfall deltar i lasthantering, fastsättning och/eller losstagning ombord på fartyget, betalas utöver den sedvanliga lönen en ersättning, vars storlek är 1/164 av månadslönen, för varje timme 6) använd till lasthantering. Åt vinschman betalas lasthanteringsersättning då denne använder vinschen i samband med lastning och lossning.

2. Ifall en medlem ur manskapet deltar i leveransen och transporten av produkter som köpts på förhand (preorder) och/eller ombord på fartyget till bildäck eller en annan motsvarande plats, ska till arbetstagaren förutom den sedvanliga lönen för sådan arbetstid som ingår i garantilönen betalas en separat ersättning för varje påbörjad timme som används för arbetet och vars storlek uppgår till 1/475 av garantilönen.

5) FSU/RiF protokoll 21.1.2016. Man konstaterade att parterna har den gemensamma synen att den ersättning som avses i punkt 6.6 stycke 4 i passagerarfartygsavtalet betalas då personsökare eller liknande måste bäras utanför arbetstiden för den händelse att personen blir kallad till arbete. Om apparaten däremot bärs endast på grund av en befattning i enlighet med säkerhetsplanen och därtill hörande larmsamtal, så betalas inte beredskapsersättning.

I situationer där det till samma personsökare kan komma både kallelser till arbete och till ovan nämnda larmuppgifter är arbetstagaren berättigad till beredskapsersättning såtillvida att arbetstagaren har beordrats vara i beredskap och beredd att påbörja arbete, alltså till exempel då arbetstagaren har jour.

Ifall personsökaren bärs endast för larmsamtal och arbetstagaren inte har beordrats vara i beredskap att påbörja arbete, betalas ingen ersättning. För tydlighetens skull konstaterar parterna att uppgifter som utförs till följd av ett sådant larm, till exempel mottagning av räddningshelikopter och förberedande av sjuktransporter samt vid man över bord-situationer, ersätts som övertid ifall dessa uppgifter inte utförs under sådan arbetstid som ingår i garantilönen.

6 ) Tillämpningsdirektiv: parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt att lasthanteringsersättning alltid betalas för hela timmar. (30.5.2016)

6.8 Serveringsersättning

1. Till personalens kock och ekonomibiträde betalas, ifall inte annat överenskommits mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union, då det med rederiets samtycke i fartygspersonalens mäss tillfälligt serveras mat åt andra personer än fartygspersonalen, en ersättning enligt bilaga 1 för tillfälliga matgäster per dag oavsett antalet måltider. Ersättning betalas dock inte för lotsar, tull- och bevakningsmän eller fartygspersonalens familjemedlemmar, i sådana fall att serveringen är gratis för dem.

6.9 Betjäningsarvode

1. Betjäningsarvodespottens storlek är, ifall inget annat överenskommits, 4 procent av all den servering och försäljning som sker ombord på fartyget samt av den på förhand köpta serveringen och försäljningen, med undantag för alkohol på flaska som säljs i butik.

2. Betjäningsarvodespotten delas på det sätt som överenskoms separat mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union. Ifall man inte kan nå enighet om fördelningen, överförs ärendet för avgörande mellan parterna i detta kollektivavtal.

3. Betjäningsarvode betalas endast åt medlemmar i Finlands Sjömans-Union.

4. Betjäningsarvodets minimibelopp framgår av bilaga 1.

5. För de dagar då fartyget är ur drift på grund av dockning eller annan oväntad och oförutsedd orsak och ombord på det inte förekommer någon försäljning, ändras betjäningsarvodets minimibelopp i förhållande till hur länge fartyget är ur trafik och i trafik. Sålunda, om fartyget är ur trafik 10 dagar i månaden och i trafik 20 dagar i månaden, utgör betjäningsarvodets minimibelopp 2/3 av det ikraftvarande minimibelopp för betjäningsarvodet som avses i punkt 6.9 i lönebilagan till passagerarfartygsavtalet.

6. Det betjäningsarvode som betalas under sjuktid minskar inte betjäningsarvodespotten.

6.10 Naturaförmånsersättning

1. Naturaförmånsersättningens belopp under arbetsperiod och ledig period samt under semester- och sjuktid framgår av bilaga 1.

6.11 Ersättning åt arbetstagare som inte reserverats kost och/eller logi på fartyget

1. Ifall kost och logi inte ordnats för arbetstagaren ombord ska arbetsgivaren ordna motsvarande förmåner i land eller betala en skälig ersättning som motsvarar dessa förmåner. Som skälig ersättning för kost anses de belopp som framkommer ur bilaga 1.

2. Sakliga utgifter för logi ersätts enligt räkning.

6.12 Sjukledighet, graviditetsledighet och föräldraledighet

1. Arbetstagare som på grund av sjukdom, skada eller olycka är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt att under den tid hindret varar få lön för sjuktid för högst 60 dagar. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, skada eller olycka, har arbetstagaren rätt att få en ersättning som motsvarar lönen för sjuktid om arbetstagaren skulle ha varit berättigad till lön för sjuktid om anställningsförhållandet hade fortsatt.

2. Arbetstagaren har rätt till full lön för den tid arbetstagaren enligt lagen om sjöarbetsavtal är berättigad till lön för sjuktid, om inget annat överenskommits nedan.

3. En arbetstagare som är berättigad till graviditetspenning har rätt att få lön i sammanlagt 78 vardagar under graviditetsledigheten och föräldraledigheten från början av graviditetspenningsperioden. Lönen bildas av arbetstagarens individuella garantilön jämte erfarenhetstillägg, 0,5-faldigt betjäningsarvode efter sju (7) graviditetspenningsdagar samt då anställningsförhållandet fortgått oavbrutet under minst sex (6) månader före graviditetspenningsperiodens början av naturaförmånsersättningen för sjuktiden för högst 42 dagar.

4. Åt arbetstagare som är på föräldraledighet, som inte är berättigad till graviditetspenning, betalas mellanskillnaden mellan lönen och föräldraersättningen enligt sjukförsäkringslagen i 12 dagar. Referenslönen bildas av arbetstagarens individuella garantilön jämte erfarenhetstillägg, betjäningsarvode samt av naturaförmånsersättning som betalas för arbetsperiod och ledig period.

En arbetstagare till vilken föräldrapenningsdagar har överlåtits i enlighet med 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen har inte rätt till avlönad föräldraledighet.

5. Under tiden av arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller skada betalas betjäningsarvodet gånger 0,5 och det betalas först efter den sjunde (7) sjukdagen, såvida inte arbetsoförmågan klart kan påvisas ha berott på omständigheter som föranletts av arbetet, varvid betjäningsarvodet betalas från den dag då arbetsoförmågan började. Naturaförmånsersättningen betalas under sjuktid för högst 42 dagar, även om arbetstagaren återvänt hem under denna tid.

6.13 Ersättning för smutsigt arbete

1. Arbetstagaren har rätt till ersättning enligt bilaga 1 för smutsigt arbete varje gång arbetstagaren måste städa eller i sitt arbete hantera uppkastningar, avföring eller andra motsvarande avsöndringar eller blod i mängder som avviker från det normala. För det arbete som utförs för att rengöra, öppna och reparera avloppsvattentankar och nedkast samt rörledningar och då man måste hantera ovan nämnda avsöndringar eller blod betalas ersättning för varje påbörjad timme i enlighet med bilaga 1.

2. I ovan avsedda situationer ska arbetsledningen kontaktas, varvid det samtidigt konstateras ifall det rör sig om ett ovan avsett arbete som ska ersättas separat.

6.14 Ersättning för handledning av praktikant

1. Ifall det på fartyget arbetar en praktikant ska en medlem ur besättningen utses som ansvarig för dennes direkta handledning och till arbetstagaren betalas utöver den normala lönen en ersättning i enlighet med lönebilagan för varje dygn som används till handledningen.

6.15 Krigsrisktillägg

1. Ifall fartyget passerar genom område där krigsfara råder eller område av liknande art som områden där krigsfara råder, iakttas vad som överenskommits i krigsriskavtalet. (bilaga 14)

6.16 E-utbildning

1. Ifall arbetstagaren deltar i e-utbildning tillämpas de regler som avses i avtalet om e-utbildning (bilageavtal 12.1).

7 Semester

7.1 Semesterbestämmelsernas förhållande till semesterlagen för sjömän

1. Semester bestäms enligt vid varje tidpunkt gällande semesterlag för sjömän, om inte annat bestäms i detta avtal.

2. Om arbetstagaren under eller i början av semestern eller en del därav är arbetsoförmögen på grund av barnafödsel, sjukdom eller olycksfall, bör semestern på arbetstagarens begäran förflyttas till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har även på egen begäran rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under semestern kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att arbetstagaren är arbetsoförmögen medan vården pågår. Rätten att flytta fram semestern gäller även sådana semesterdagar som grundar sig på kollektivavtalet.

3. Om totalantalet semesterdagar vid uträknande av semesterns längd inte utgör ett helt tal, ska del av dag ges som full semesterdag. Om det till arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör betalas semesterersättning som motsvarar semesterlönen och om antalet semesterdagar inte utgör ett heltal, ska en del av en dag räknas som full semesterdag.

7.2 Semesterlön och semesterpenning under semestertid

1. Semesterlön beräknas enligt den lön som arbetstagaren får för sitt ordinarie arbete vid då semestern inleds. Om arbetstagaren under semesterkvalifikationsperioden tillfälligt under minst en (1) månads tid utfört sådant arbete för vilket en högre lön betalas, höjs den garantilön som ligger till grund för semesterlönen eller semesterersättningen i samma förhållande.

2. Semesterlönen fås genom att garantilönen eller, om åt arbetstagaren betalats de tillägg och förhöjningar som förutsätts i detta avtal, den förhöjda garantilönen, divideras med 30 och det på så vis erhållna resultatet multipliceras med antalet semesterdagar samt slutligen med koefficienten 1,18.

3. En arbetstagare som är berättigad till semester har rätt att som semesterpenning erhålla 50 procent av sin semesterlön. Vid beräknandet av semesterpenning beaktas inte naturaförmånerna. Semesterpenningen betalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagaren erhåller sin semesterlön. Om semestern är uppdelad betalas då varje del av semestern påbörjas motsvarande del av semesterpenningen.

4. Arbetstagare som varit i anställningsförhållande på ett fartyg i säsongstrafik hela seglationssäsongen har rätt till semesterpenning då anställningsförhållandet upphör.

7.3 Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättning vid korta anställningsförhållanden

1. I anställningsförhållanden som är kortare än 14 dygn betalas kost- och logiersättningen som ingår i semesterersättningen på följande sätt:

1-3 dygns	0,5 x kost- och logiersättning anställningsförhållande
4-6 dygns	1 x kost- och logiersättning anställningsförhållande
7-9 dygns	1,5 x kost- och logiersättning anställningsförhållande
10-13 dygns	2 x kost- och logiersättning anställningsförhållande

8 Reseersättningar

8.1 Allmänt om reseersättningar

1. Då anställningsförhållandet inleds ersätter arbetsgivaren resekostnaderna från hemmet i Finland till fartyget.

2. Arbetstagare, som anställts som vikarie, erhåller reseersättning av arbetsgivaren för de resor i Finland och utlandet, som föranleds av anställningsförhållandets början och slut, enligt principen hem–fartyg–hem. Hemresan bör ske utan obefogat dröjsmål.

3. Arbetstagaren kan använda sin egen bil för arbetsresan. Användning av egen bil ersätts enligt Skatteförvaltningens gällande anvisning, dock högst så att ersättningen per kilometer är 2/3 av det maximibelopp som Skatteförvaltningen fastställt. Om arbetsresans längd är över 350 kilometer ska användning av egen bil avtalas med arbetsgivaren på förhand.

8.2 Reseersättning i samband med skötsel av arbetsuppgifter

1. Då arbetstagare på grund av sin anställning sänds till eller från fartyget ska arbetsgivaren betala resekostnaderna och se till att arbetstagaren under en resa som varar över sex (6) timmar får en skälig kost. Sakliga resekostnader ersätts enligt räkning.

2. Om arbetstagaren är tvungen att resa med fartyg eller tågnattetid nattetid har arbetstagaren rätt till ersättning för en sovplats i II klass eller, om II klass inte finns, en sovplats i turist- eller motsvarande klass, om sovplats finns tillgänglig och den faktiskt utnyttjats.

3. Då föreståndare för ekonomiavdelningen reser för rederiets räkning har föreståndaren rätt att resa i I klass eller därmed jämförbar klass på tåg eller fartyg och i turist- eller ekonomiklass i flygplan. Vid resa utomlands är föreståndaren berättigad att resa i den klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar ovan nämnda klass. Sakliga resekostnader ersätts enligt räkning.

4. Taxi kan användas i skälig omfattning – till exempel upp till det eurobelopp som nämns i bilaga 1 – mellan buss- eller järnvägsstation eller flygterminal och hamnen då:

- det inte finns någon bussförbindelse;

- arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget under sådan tid på dygnet då allmänna kommunikationsmedel inte trafikerar;

- fartygets befälhavare eller rederiet och arbetstagaren på förhand kommit överens om att taxi kan användas.

5. Taxikostnader ersätts endast mot uppvisande av kvitto eller i undantagsfall på basis av annan tillförlitlig utredning.

8.3 Reseersättning i samband med ledighet

1. Arbetstagare som återvänder till arbete efter semester eller en ledig period enligt avlösningssystemet eller sjukledighet har rätt att av arbetsgivaren få ersättning för de verkliga kostnader som uppstår vid en returresa mellan hemmet i Finland eller, om arbetstagaren bor utomlands, mellan gränsövergången i Finland och fartyget.

2. Om byte i enlighet med avlösningssystemet sker vid en sådan tidpunkt att hemresan eller arbetet inte kan påbörjas omedelbart betalar arbetsgivaren kostnaderna förorsakade av övernattning åt arbetstagaren eller om det skilt överenskommits, kostnaderna för användning av taxi. Ifall resan inte kan genomföras och måste avbrytas på grund av att det saknas sammanhängande trafikförbindelser och ifall arbetstagaren därför måste övernatta under resan, ersätter arbetsgivaren de kostnader som uppstått som en följd av övernattningen.

8.4 Reseersättning i samband med möten

1. Resekostnader som föranleds av deltagande som representant i Finlands Sjömans-Unions representantmöte, som medlem i dess fullmäktige eller styrelse, ersätts av Finlands Sjömans- Union.

9 Frånvaro

9.1 Frånvaro med anledning av 50- och 60-årsdag

1. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst tre (3) år oavbrutet har rätt till en (1) extra ledig dag med anledning av sin 50- och 60-årsdag. Samma förmån kan beviljas arbetstagare som har minst tio (10) års sjötjänst i Finlands handelsflotta under förutsättning att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått oavbrutet under de sex (6) månader som omedelbart föregått bemärkelsedagen.

9.2 Frånvaro vid vigseldag, plötsligt insjuknande eller begravningsdag

1. Till följd av plötsligt sjukdomsfall inom familjen beviljas arbetstagare en kort tillfällig befrielse från arbete med lön, dock för högst tre (3) dagar.

2. Arbetstagare kan även beviljas motsvarande befrielse från arbetet under en nära anhörigs begravningsdag samt under sin egen vigseldag, dock för högst två (2) dagar.

3. En förutsättning för beviljande av befrielse från arbetet är att det är möjligt med hänsyn till den berörda arbetstagarens arbetsuppgifter.

4. Med nära anhörig avses arbetstagarens äkta hälft och samboende, partnern i registrerat partnerskap, barn, den äkta hälftens och samboendes barn, partnerns barn i registrerat partnerskap, arbetstagarens föräldrar och mor- och farföräldrar och den äkta hälftens och samboendes föräldrar samt i registrerat partnerskap partnerns föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.

5. Med samboende avses personer som lever i äktenskapsliknande förhållande i gemensamt hushåll.

9.3 Frånvaro vid vård av svårt sjukt barn

1. En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut (1315/89) har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i sådan vård eller rehabilitering av barnet eller vårdhandledning som avses i beslutet efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.

9.4 Frånvaro vid deltagande i fackföreningsverksamhet

1. Om en arbetstagare utses till representant vid Finlands Sjömans-Unions representantmöte, till medlem av dess fullmäktige eller styrelse ska arbetsgivaren, ifall detta utan oskäligt men går för sig och ifall inte annat följer av nedanstående, för de nödvändiga mötesresorna bevilja arbetstagaren befrielse från arbetet utan lön.

2. Med vederbörande arbetstagare kan från fall till fall överenskommas om att den beviljade ledigheten dras av från tidigare införtjänad fritid. Även användning av semesterdagar är möjligt.

9.5 Frånvarons förhållande till avlösningen

1. Då en arbetstagare under en arbetsperiod är oförmögen att utföra sitt arbete på grund av sjukdom eller skada och på grund av detta är frånvarande från arbetet, minskas antalet arbetsdagar med en (1) dag för varje frånvarodag. Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller skada infaller under den lediga perioden, minskas antalet lediga dagar med en (1) dag för varje sjukdomsdag.

2. Det som stadgats ovan om arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller skada tillämpas på motsvarande sätt vid övrig frånvaro som baserar sig på lagar eller avtal, där arbetsgivaren är skyldig att betala lön åt arbetstagaren.

3. Om arbetstagaren för arbetsgivarens räkning måste delta som vittne i en rättegång eller i polisförhör, räknas tid använd till detta som arbetstid.

4. Om arbetstagaren deltar i en av arbetsgivaren anvisad utbildning eller kurs under sin lediga period, har arbetstagaren rätt att hålla sin på så sätt förlorade fritid senare. Tiden för deltagandet i utbildningen eller kursen räknas som en arbetsdag. För givandet av lediga dagar som inte hållits på grund av deltagandet i utbildningen eller kursen tillämpas även det som stadgats i punkt 6.4 om de allmänna förutsättningarna för att ge ledighet. Detta gäller inte internationellt eller nationellt stadgad obligatorisk utbildning eller deltagande i kurs. I det fallet har dock arbetstagaren rätt att hålla sin på så vis förlorade fritid senare.

5. Ifall arbetstagaren under de två senaste tidsperioderna som omfattas av avlösningssystemet, dock under högst det senaste året, varit frånvarande på grund av ovan uppräknade skäl så att antalet arbetsdagar är mindre än antalet lediga dagar enligt avlösningssystemet, har arbetsgivaren inte rätt att från arbetstagarens lön dra av den inte ledighet som inte införtjänats.

10 Övriga bestämmelser

10.1 Skyddsbeklädnad

1. Ombord på fartyget ska för arbetstagarnas bruk i tillräcklig mängd finnas ändamålsenliga skyddsdräkter och -skor samt övrig skyddsutrustning.

2. Åt arbetstagare som arbetar i lastutrymmen anskaffas på arbetsgivarens bekostnad enhetliga skyddsoveraller som är försedda med reflekterande band.

3. De av arbetsgivaren anskaffade/reserverade skyddsdräkterna tvättas på arbetsgivarens bekostnad eller tvättas under arbetstid. Vid sprutmålning och rengöring av tankar innehållande farliga ämnen samt därmed jämförbara arbeten ska arbetstagarna använda ansiktsmasker och annan skyddsutrustning som arbetsgivaren skaffat.

10.2 Ekonomipersonalens arbetskläder

1. Om arbetsgivaren kräver att personalen på ekonomiavdelningen använder särskilda enligt rederiets direktiv förfärdigade arbetskläder, ska arbetsgivaren anskaffa dessa kläder.

2. Arbetstagare som tillhör ekonomipersonalen har rätt att på arbetsgivarens bekostnad låta rengöra eller under arbetstiden låta tvätta sådana arbetskläder som vilka arbetsgivaren ställt till arbetstagarens förfogande. Detta gäller även kökspersonalens egna speciella arbetsrockar, arbetsbyxor, förkläden samt kockmössor.

3. Arbetsgivaren bekostar kökspersonalens arbetsrockar, arbetsbyxor och mössor, ifall kökspersonalen också förutsätts använda sådana.

10.3 Städning

1. Diskning av matkärl och -bestick samt städning och rengöring av mässrummen ska ske efter varje måltid. Rengöringsarbetet utförs under den arbetstid som ingår i garantilönen.

2. Sovhytterna ska städas och rengöras dagligen. Därutöver ska sovhytter och mässrum undergå grundlig rengöring och tvättning en gång i veckan. Dessa arbeten ska utföras under arbetstid som ingår i garantilönen.

3. Om ovan avsedda arbeten inte kan utföras under arbetstid som ingår i garantilönen ska de utföras som övertidsarbete.

4. Arbetstagaren ska för egen del sträva efter att främja renlighet och trivsel genom att bädda sin egen säng.

5. Föreståndare för ekonomiavdelningen ska övervaka städning utförd av ekonomipersonalen.

10.4 Fritidsförsäkring

1. Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagaren mot olycksfall som inträffar under fritiden och inom ramen för fartygets idrottsverksamhet på samma villkor som i lag är stadgat om olycksfall i arbete. Som fritid betraktas då även ledighet som ges som ersättning för övertid samt semester enligt semesterlagen för sjömän.

2. Arbetsgivaren är även skyldig att ta en tilläggsförsäkring som gäller de ombordanställdas fritid och genom vilken ersätts skada som arbetstagaren avsiktligt förorsakats av utomstående, under förutsättning att den skadade inte genom eget handlande avgörande medverkat till den händelse som förorsakat skadan.

3. Om arbetsgivaren underlåtit dessa skyldigheter svarar arbetsgivaren dock för att arbetstagaren eller dennes rättsinnehavare kommer i åtnjutande av ovan bestämda olycksfallsersättningar.

4. Då en arbetstagare drabbas av olycksfall ska arbetstagaren genast meddela om det till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare, som på begäran ska utfärda ett intyg om att meddelandet tagit emot till arbetstagaren. Befälhavaren eller rederiet ska omedelbart efter olycksfallet skicka in anmälan om olycksfallet till vederbörande försäkringsanstalt.

5. Om befälhavaren eller rederiet försummar att inom föreskriven tid skicka in anmälan om olycksfall till försäkringsanstalten, är rederiet ansvarigt för att arbetstagaren ändå kommer i åtnjutande av lagenlig olycksfallsersättning.

6. De förmåner som enligt lagen om sjöarbetsavtal tillkommer arbetstagaren vid sjukdomsfall tillförsäkras arbetstagaren även vid olycksfall.

10.5 Hemtransport av död xxxxxx

1. Hemtransport av avliden arbetstagare i utrikesfartens trafikområde ombesörjs och bekostas av rederiet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen.

10.6 Tilläggsbestämmelser som gäller musiker, solister och musikpresentatörer:

1. Den tid för uppträdandet/ljudkontroll som ingår i garantilönen uppgår till högst 6,5 timmar. Tid för uppträdande som överskrider denna tid ersätts med förhöjd lön, som för den första timmen utgör 1/200 av garantilönen och efter detta 1/100 av garantilönen.

2. Den ordinarie arbetstiden förläggs i högst tre (3) perioder i dygnet med början klockan 00.00.

3. Om tiden mellan arbetspassen är kortare än två (2) timmar räknas pausen som arbetstid.

4. För varje arbetstimme av uppträdande/ljudkontroll hålls en 15 minuters paus, som räknas som arbetstid.

5. Beklädnadsersättning betalas åt musiker enligt bilaga 1.

6. Om arbetslagets/arbetstagarens framträdande sänds i radio eller television, betalas åt arbetslaget/arbetstagaren för denna tid som extra ersättning ett honorar enligt kollektivavtalen för radio- och televisionsbranschen.

7. Musiker har rätt till minst två (2) xxxxxxx xxxxxxx övning inför varje programnummer.

8. Fraktkostnader ersätts i tillämpliga delar såsom hemresor.

9. Musik som framförs av arbetslaget/arbetstagaren får inte utan arbetslagets/arbetstagarens samtycke överföras med hjälp av ljudöverföringsanläggningar/television till någon annan del av fartyget.

10. Musikerns hytt ska placeras på en så bullerfri plats som möjligt.

10.7 I hamn kungjord strejk, lockout eller blockad

1. Om i någon hamn dit fartyget anländer eller där det befinner sig råder på lagenligt sätt beslutad eller kungjord strejk, lockout eller blockad får arbetstagare inte beordras att utföra sådant omstritt arbete utöver vad som är nödvändigt för att förse fartyget med proviant, bränsle och annat som ovillkorligen behövs för avgång från hamnen.

10.8 Principen om kontinuerliga förhandlingar

1. Om den ena kollektivavtalsparten vill ta initiativ till att ändra på eller komplettera avtalet, bör denna avtalspart till den andra parten framlägga en motiverad skriftlig framställan som utan dröjsmål ska besvaras på motsvarande sätt.

2. Såvida parterna kommer överens om en ändring eller komplettering av avtalet kan ändringen träda i kraft på det sätt parterna avtalat, oberoende av om kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller inte.

3. I övriga fall tillämpas för förhandlingar mellan parterna det som i detta avtal bestämts om förhandlingsordning.

4. Genom det som ovan avtalats har man inte ändrat den arbetsfredsplikt som med stöd av kollektivavtalslagen är i kraft mellan parterna. Därför betyder detta inte, såvida man inte i enlighet med principen om fortgående förhandlingar uppnår ett resultat, att den bestämmelse i kollektivavtalet mot vilken ändringsförslaget riktar sig skulle upphöra att gälla och inte heller att fredsplikten i relation till denna skulle upphävas.

10.9 Förhandlingsförfarandet vid enskilda oenighetsfall

1. Om oenighet om tillämpningen av detta kollektivavtal inte har kunnat klarläggas lokalt till exempel enligt det tillvägagångssätt som föreskrivs i förtroendemannaavtalet eller genom förhandlingar mellan Sjömans-Unionen och rederiet ska, då någondera parten anhåller om det, de organisationer som undertecknat detta kollektivavtal, sträva efter att klara upp oenigheten genom förhandlingar. Den organisation som finner ett klarläggande nödvändigt, ska om detta till den andra parten göra en motiverad skriftlig framställan som utan dröjsmål ska besvaras på samma rättmätiga sätt och senast inom en (1) månad.

2. Om någondera parten anser att den andra uppenbart brutit mot detta avtal eller stadganden rörande sjömän berättigar detta inte till att skrida till någon annan åtgärd förrän berörda avtalsparter genom förhandlingar försökt nå samförstånd, förutom då den andra parten inte rättmätigt besvarat den andra partens skriftliga framställan utan dröjsmål eller senast inom en

(1) månad.

3. Om en tvist som uppstått om tillämpningen eller tolkningen av detta avtal inte har kunnat utredas genom förhandlingar, kan den lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.

4. Om en sådan fråga inte ankommer att avgöras av arbetsdomstolen, kan ärendet överlämnas till behandling och för slutligt avgörande i en skiljedomstol som sammansätts av fem personer på det sätt som nämns nedan.

10.10 Skiljedomstol

1. Parterna i detta kollektivavtal väljer separat två medlemmar vardera för varje tvistemål. Som ordförande fungerar en person som valts av skiljedomstolen eller, om inte enighet kan nås, en av riksförlikningsmannen utsedd person. Skiljemännen bestämmer separat i varje ärende huruvida någondera parten helt och hållet eller tillsammans med en annan måste betala kostnaderna till följd av att skiljemännen samlas och ärendet behandlas samt huruvida parten ska åläggas att ersätta rättegångskostnaderna för den andra parten och till vilket belopp.

2. Skiljemännen ska då de tillämpar detta avtal och lagen om kollektivavtal behandla och avgöra ett ärende med iakttagelse av vad gällande lag föreskriver om skiljemannaförfarande.

10.11 Arbetsplatsklubbar och fackavdelningar

1. En arbetsplatsklubb som grundats av medlemmar i Finlands Sjömans-Union har rätt att anordna möten på arbetsplatsen, dock så att de inte stör arbetet.

2. Funktionärer som utsetts av fackavdelning har rätt att besöka fartygen i medlemsärenden.

3. Fackavdelningarnas meddelanden, möteskallelser och information får sättas upp på den anslagstavla som avses i förtroendemannaavtalet.

10.12 Finlands Sjömans-Unions ombudsmän

1. Finlands Sjömans-Unions ombudsmän har rätt att i fackliga och Sjömans-Unionens angelägenheter besöka fartygen. Ombudsmän ska ha av en Finlands Sjömans-Union given fullmakt och besöket får inte störa besättningens arbete.

2. Om det uppstår oklarheter om arbetstagarens lön eller i andra ärenden som hänför sig till anställningsförhållandet bör Finlands Sjömans-Unions ombudsman ges alla de uppgifter som kan påverka klarläggandet av ärendet i fråga.

10.13 Överlåtelse av fartyg och flaggbyte

1. Om ett rederi överlåter ett fartyg eller byter dess flaggstat och förutsatt att åtgärden leder till en situation där arbetsgivaren i enlighet med 8 kap. 3 § i lagen om sjöarbetsavtal har en grund för att säga upp arbetsavtalet ska i samarbetsförhandlingarna mellan rederiet och arbetstagarna strävas till att överenskomma om en tillräckligt lång övergångsperiod som möjliggör en förnyad sysselsättning för arbetstagarna.

2. Om i dessa förhandlingar mellan rederiet och arbetstagarna inte kan överenskommas om ett tillfredsställande slutresultat överförs ärendet till att avgöras mellan kollektivavtalsparterna.

3. Kollektivavtalsparterna kan även förhandla med rederiet om åtgärder för att förbättra lönsamheten, genom vilka en överlåtelse av fartyget eller ett flaggbyte skulle kunna undvikas, ifall någon av parterna i samarbetsförhandlingarna i ovan beskrivna situation begär det.

4. Om fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet fortsätter att trafikera i samma trafik och om arbetstagaren fortsätter att arbeta ombord på fartyget efter fartygets överlåtelse eller flaggbyte, svarar överlåtaren för att arbetstagaren erläggs lön som minst motsvarar lönen för uppsägningstiden i enlighet med kollektivavtalet.

5. Om arbetstagaren inte fortsätter att arbeta på fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet och om överlåtaren inte kan erbjuda arbetstagaren arbete som motsvarar arbetstagarens yrke under uppsägningstiden samt om arbetstagaren under uppsägningstiden övergår i tredje arbetsgivares tjänst och arbetstagaren på denna grund inte längre står till arbetsgivarens/överlåtarens förfogande, är arbetstagaren dock berättigad till lön för hela uppsägningstiden förutsatt att arbetstagaren meddelat om övergången innan överlåtaren meddelat om ett eventuellt ersättande arbete.

10.14 Kollektivavtalets synlighet och översättning

1. Arbetsgivaren ska hålla kollektivavtalet väl tillgängligt för arbetstagarna på fartygets anslagstavla.

2. Den i kollektivavtalet delaktiga arbetsgivarorganisationen ska inom en (1) månad efter det att avtalet har undertecknats lämna in avtalet som kopia och i elektronisk form till det ministerium som ansvarar för arbetarskyddet och dess övervakning.

3. Ombord på fartyg som är verksamma inom utrikesfarten ska kollektivavtalet finnas synligt även på engelska. Arbetsgivarorganisationen ombesörjer att kollektivavtalet i tillräcklig omfattning översätts till engelska eller fartygets andra arbetsspråk.

11 Giltighetstid

1. Detta avtal är i kraft från och med 1.3.2024 till och med 28.2.2026.

Ramavtal 1 Allmänt

I lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) har uppställts ett antal förutsättningar för att statsmakten genom ekonomiska bidrag ska stöda strävanden efter att bevara det finska tonnaget och den finska sjömanskåren. Förutsättningen för stödet är att arbetskraftskostnaderna på de fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen på det sätt som överenskommits mellan arbetsmarknadsparterna bringats till en sådan nivå att de med beaktande av statens stöd möjliggör verksamhet i internationell trafik.

2 Andra fartyg än passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsförteckningen för första gången

Ovan i punkt 1 avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingar förverkligas vad gäller andra fartyg än passagerarfartyg som första gången införs i handelsfartygsförteckningen i fråga om däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal (utrikesfartens avtal) genom de i punkt 3.2 i kollektivavtalet avsedda fartygsspecifika avtalen om besättningens antal och behörigheter samt i samma punkt avsedda garantilöneavtal (fartygsspecifika avtal), som alla ingås mellan rederier som är medlemmar i Rederierna i Finland rf och Finlands Sjömans-Union.

Vid överenskommelse om inbesparingar uppmärksammas i första hand följande frågor:

- lönevillkoren med därtill anslutna tillägg och ersättningar;

- lönestrukturen;

- arbetstidsbestämmelserna inklusive avlösningssystemet (1:1) och övertidsersättningen;

- semesterbestämmelserna inklusive semesterlönen; samt

- sjöpersonalens antal och övriga frågor som påverkar bemanningen samt fartygspersonalen.

Ifall förhandlingarna om arbetskraftskostandsinbesparingarna inte leder till ett resultat, har bägge parter rätt att säga upp bestämmelserna i utrikesfartens avtal beträffande arbete utfört på det berörda fartyget, varvid tillämpningen av utrikesfartens avtal upphör efter tre (3) månader från uppsägningen.

3 Passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsregistret

Parterna konstaterar att det i punkt 1 avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingarna mellan arbetsmarknadsparterna redan har förverkligats genom utrikesfartens passagerarfartygsavtal som trädde i kraft 1.3.2001.

4 Arbetskraftskostnadsinbesparingarnas nya inriktning

Om en part i ett fartygsspecifikt avtal som gäller lastfartyg eller part bunden av passagerarfartygsavtalet föreslår en ny inriktning eller en ny dimensionering av inbesparingarna medan detta ramavtal eller utrikesfartens avtal eller de fartygsspecifika avtalen eller passagerarfartygsavtalet är i kraft ska man förhandla om detta enligt de principer som ramavtalets parter separat kommit överens om enligt det så kallade kontinuerliga förhandlingsförfarandet.

5 Förhållandet till andra kollektivavtal

Under den tid som detta ramavtal är i kraft får en part i ramavtalet eller i utrikesfartens avtal eller i passagerarfartygsavtalet eller en i övrigt bunden arbetsgivarpart inte ingå ett

nytt kollektivavtal inom tillämpningsområdet för utrikesfartens avtal eller de fartygsspecifika avtalen eller passagerarfartygsavtalet med en annan arbetstagarförening med villkor som är sämre för arbetstagarna än villkoren i utrikesfartens avtal och till dem hörande fartygsspecifika avtal eller passagerarfartygsavtalet. Ifall ovan nämnd arbetsgivarpart inom tillämpningsområdet för tidigare nämnda avtal under den tid avtalet är i kraft ingår kollektivavtal med högre lönejusteringar eller om andra för arbetstagaren gynnsammare villkor, kompletteras utrikesfartens avtal och avtalet för passagerarfartyg till motsvarande delar.

Ifall en arbetsgivarpart innan detta ramavtal träder i kraft varit och fortfarande är bunden av kollektivavtal som står i konflikt med utrikesfartens avtal eller de fartygsspecifika avtalen för lastfartyg eller med passagerarfartygsavtalet, ska ändå det kollektivavtal iakttas som är gynnsammast ur arbetstagarens ståndpunkt. Ifall det uppstår oenighet om vilket kollektivavtal som är gynnsammast ska ärendet avgöras av de organisationer som undertecknat detta ramavtal.

6 Giltighet

Detta ramavtal är i kraft som en del av utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet såsom utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet.

Förteckning över bilageavtal

(bilagorna publiceras i ett separat häfte)

BILAGA 1 LÖNEBILAGA

BILAGA 3 Tidsbundna arbetsavtal

BILAGA 4 AVTAL OM GRUNDER FÖR UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I UTRIKESFART INOM SJÖFARTSBRANSCHEN

BILAGA 5.2 DELTIDSARBETE (PASSAGERARFARTYG) BILAGA 7 KORTMANSLÖN

BILAGA 8 AVTAL OM ARBETARSKYDDSARBETE INOM SJÖFARTEN

BILAGA 9 Verksamhetsmodell för den branschkommission som avses i avtalet om arbetarskydd

BILAGA 10 Hälsovårdsavtal inom sjöfartsbranschen

BILAGA 10.1 Policyn Rusmedelsfri arbetsplats

BILAGA 10.2 Vårdhänvisningsavtal för missbrukare av alkohol och berusningsmedel

BILAGA 11 Förtroendemannaavtal för utrikesfarten

BILAGA 11.1 Bilaga till förtroendemannaavtalet, mall för huvudförtroendemannaavtal

BILAGA 12 AVTAL OM UTBILDNINGSVERKSAMHET MED TILLÄMPNINGSANVISNINGAR JÄMTE TILLÄMPNING INOM SJÖFARTEN

BILAGA 12.1 Avtal om e-utbildning

BILAGA 13 Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd

BILAGA 14 KRIGSRISKAVTAL

BILAGA 15.1 Beräkning av arbetsdagar och lediga dagar för visstidsanställda arbetstagare

BILAGA 15.2 Beräkning av semesterersättning för visstidsanställda arbetstagare

BILAGA 17 Osakligt bemötande på arbetsplatsen

Höjning på 2,5 %

LÖNEGRUPP 1
Köksbiträde, kallskänksbiträde	2180,72
Butiksbiträde, lagerbiträde
Nisse, utgivare
Ekonomibiträde, städare
Barnskötare
Servitörspraktikant, barelev
LÖNEGRUPP 2
Servitör, försäljare, kassaarbetare	2335,55
Hyttstädare/-värdinnor
Bastuvärdinna, överstädare
Konferenssekreterare, ADB-praktikant
LÖNEGRUPP 3
Xxxxxx och kallskänkor	2399,31
LÖNEGRUPP 4
Proviantlagerförvaltare	2435,74
Chefsstädare/husfru, sjukskötare
Programvärdinna/-värd
Ansvarig servitör
Xxxxxxxx, croupier, musiker
Purserbiträde/ADB-skötare
LÖNEGRUPP 5
Hovmästare, barmästare	2545,28
Cafeteriaföreståndare, butiksföreståndare
Chefskock och chefskallskänka, lagerföreståndare
Konferensvärdinna/-värd
Kryssningsvärdinna/-värd, AV-tekniker
LÖNEGRUPP 6
Städchef, hotellchef	2732,70
Butikschef
Restaurangchef och purser
Kökschef
Chefsbarmästare, chefshovmästare
LÖNEGRUPP 7
Intendent	2924,17
DÄCKS- OCH MASKINAVDELNINGEN
Lättmatros, maskinvaktman	2262,69
Matros, maskinman	2344,67
Förman för ordningsmän	2610,92
Ordningsman	2417,52
Reparatör, båtsman	2473,98
Elektriker	2589,73
Fastsättning, losstagning och stadgande av fordon samt trailers och andra motsvarande släp som sker på bildäck, är lasthanteringsarbete, som ersätts genom att i garantilönerna för de personer som utför detta tilläggs 16,91 € /månad.

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet

xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/x000000x-0x0x-00xx-0x0x-00000x0x0x0x xxx.xxxxxxxxx.xxx

I UTRIKESFARTENS PASSAGERARFARTYGSAVTAL			1.3.2024
	Höjning på 2,5 %
Kollektivavtalspunkt			Grund
6.2	DAGSLÖN UNDER ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET		1/30 av garantilönen
6.4	ÖVERTIDSERSÄTTNING		1/100 av garantilönen
6.6	BEREDSKAPSERSÄTTNING/TIMME		1/260 av garantilönen
6.6	BEREDSKAPSERSÄTTNING/DYGN		1/475 av garantilönen
(då arbetstagaren åläggs att bära personsökare eller ett tekniskt hjälpmedel)
6.7.1	LASTHANTERINGSERSÄTTNING/TIMME		1/164 av garantilönen
6.7.2	LASTHANTERINGSERSÄTTNING/TIMME		1/475 av garantilönen
6.8	SERVERINGSERSÄTTNING		per matgäst/dag
6.9	BETJÄNINGSARVODETS MINIMIBELOPP 11		per månad	237,66
6.10	NATURAFÖRMÅNSERSÄTTNING		per dag
	26,92
	18,02	(- kostersättningsandel)
	8,9	(- logiersättningsandel)
	- under arbets- och lediga perioder	13,46	per dag
	- under sjukdom	26,92	per dag
(- då arbetstagaren inte vårdas på sjukhus)
6.11	ERSÄTTNING ÅT ARBETSTAGARE SOM INTE RESERVERATS KOST OCH/ELLER LOGI PÅ FARTYGET
	- kostersättning		per dag
36,72 - i Finland
69,13 - utomlands
	- logiersättning		enligt räkning
6.13	ERSÄTTNING FÖR SMUTSIGT ARBETE		per gång	16,00
6.14	ERSÄTTNING FÖR HANDLEDNING AV PRAKTIKANT/DAG		1/475 av garantilönen
8.2	TAXIKOSTNADER		högst	47,88
10.6	KLÄDPENG FÖR MUSIKER		per månad	21,88
	1) 1/30 av denna/dag, om arbetstagaren inte står i anställningsförhållande hela månaden
1) Naturaförmånerna höjs alltid den 1 januari, i enlighet med konsumentprisindexet.

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet

xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/x000000x-0x0x-00xx-0x0x-00000x0x0x0x xxx.xxxxxxxxx.xxx

GARANTILÖNER PÅ PASSAGERARFARTYG 1.10.2024

Höjning på 1,1%

LÖNEGRUPP 1
Köksbiträde, kallskänksbiträde	2 204,71
Butiksbiträde, lagerbiträde
Nisse, utgivare
Ekonomibiträde, städare
Barnskötare
Servitörspraktikant, barelev
LÖNEGRUPP 2
Servitör, försäljare, kassaarbetare	2 361,24
Hyttstädare/-värdinnor
Bastuvärdinna, överstädare
Konferenssekreterare, ADB-praktikant
LÖNEGRUPP 3
Xxxxxx och kallskänkor	2 425,70
LÖNEGRUPP 4
Proviantlagerförvaltare	2 462,53
Chefsstädare/husfru, sjukskötare
Programvärdinna/-värd
Ansvarig servitör
Xxxxxxxx, croupier, musiker
Purserbiträde/ADB-skötare
LÖNEGRUPP 5
Hovmästare, barmästare	2 573,28
Cafeteriaföreståndare, butiksföreståndare
Chefskock och chefskallskänka, lagerföreståndare
Konferensvärdinna/-värd
Kryssningsvärdinna/-värd, AV-tekniker
LÖNEGRUPP 6
Städchef, hotellchef	2 762,76
Butikschef
Restaurangchef och purser
Kökschef
Chefsbarmästare, chefshovmästare
LÖNEGRUPP 7
Intendent	2 956,34
DÄCKS- OCH MASKINAVDELNINGEN
Xxxxxxxxxx, maskinvaktman	2 287,58
Matros, maskinman	2 370,46
Förman för ordningsmän	2 639,64
Ordningsman	2 444,11
Reparatör, båtsman	2 501,19
Elektriker	2 618,22
Fastsättning, losstagning och stadgande av fordon samt trailers och andra motsvarande släp som sker på bildäck, är lasthanteringsarbete, som ersätts genom att i garantilönerna för de personer som utför detta tilläggs 17,10 € /månad.

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet

xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/x000000x-0x0x-00xx-0x0x-00000x0x0x0x xxx.xxxxxxxxx.xxx

SÄRSKILDA TILLÄGG OCH ERSÄTTNINGAR

I UTRIKESFARTENS PASSAGERARFARTYGSAVTAL			1.10.2024
	Höjning på 1,1%
Kollektivavtalspunkt			Grund
6.2	DAGSLÖN UNDER ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET		1/30 av garantilönen
6.4	ÖVERTIDSERSÄTTNING		1/100 av garantilönen
6.6	BEREDSKAPSERSÄTTNING/TIMME		1/260 av garantilönen
6.6	BEREDSKAPSERSÄTTNING/DYGN		1/475 av garantilönen
(då arbetstagaren åläggs att bära personsökare eller ett tekniskt hjälpmedel)
6.7.1	LASTHANTERINGSERSÄTTNING/TIMME		1/164 av garantilönen
6.7.2	LASTHANTERINGSERSÄTTNING/TIMME		1/475 av garantilönen
6.8	SERVERINGSERSÄTTNING		per matgäst/dag	0,65
6.9	BETJÄNINGSARVODETS MINIMIBELOPP 11		per månad	240,27
6.10	NATURAFÖRMÅNSERSÄTTNING		per dag
	26,92
	18,02	(- kostersättningsandel)
	8,9	(- logiersättningsandel)
	- under arbets- och lediga perioder	13,46	per dag
	- under sjukdom	26,92	per dag
(- då arbetstagaren inte vårdas på sjukhus)
6.11	ERSÄTTNING ÅT ARBETSTAGARE SOM INTE RESERVERATS KOST OCH/ELLER LOGI PÅ FARTYGET
	- kostersättning		per dag
36,72 - i Finland
69,13 - utomlands
	- logiersättning		enligt räkning
6.13	ERSÄTTNING FÖR SMUTSIGT ARBETE		per gång	16,18
6.14	ERSÄTTNING FÖR HANDLEDNING AV PRAKTIKANT/DAG		1/475 av garantilönen
8.2	TAXIKOSTNADER		högst	48,41
10.6	KLÄDPENG FÖR MUSIKER		per månad	22,12
	1) 1/30 av denna/dag, om arbetstagaren inte står i anställningsförhållande hela månaden

1) Naturaförmånerna höjs alltid den 1 januari, i enlighet med konsumentprisindexet.

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet

xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/x000000x-0x0x-00xx-0x0x-00000x0x0x0x xxx.xxxxxxxxx.xxx

Bilageavtal för utrikesfartens handels- och passagerarfartyg

1.3.2024–28.2.2026

Bilaga 2

Bemanningstabell för småtonnagefartyg

Bemanning på fartyg vars bruttodräktighet (GT) är mindre än 4 000 (lolo) eller 6 400 (roro). Detta motsvarar den tidigare gränsen på 1 600 bruttoregisterton (grt).

	Östersjöfart	När-/Europafart	Fjärrfart
Matros/maskinman	2	2	2
Vaktman	1	1	1
Kock	1	1	1

Östersjöfart	När-/Europafart	Fjärrfart
1	1	1
1	2	2
*	*	*

Bemanning på fartyg vars tal för bruttodräktighet (GT) är under 2 500 (lolo) eller 4 000 (roro). Detta motsvarar den tidigare gränsen på 1 000 bruttoregisterton (grt).

Matros/maskinman Vaktman

Kock

*Om ingen i fartygspersonalen har hushållsutbildning ska fartyget ha en fartygskock.

Bemanning på fartyg vars bruttodräktighet (GT) är mindre än 1 250 (lolo) eller 2 000 (roro). Detta motsvarar den tidigare gränsen på 500 bruttoregisterton (grt). En i fartygspersonalen ska kunna fungera som kock.

	Östersjöfart	När-/Europafart	Fjärrfart
Matros/maskinman		1	1
Vaktman	2	1	1

Modellbemanning på andra handelsfartyg

Befattning/vakans	STCW 2010	6401–8999 GT	9000–19999 GT	över 20000 GT
Båtsman/Däcksreparatör	II/5	1)	1	1
Matros AT	II/5, III/5 eller III/4	22)	1	2
Vaktman AT	II/4, III/4	1	1	1
Vaktman däck	II/4	3)	3)	3)
Maskinreparatör	III/5		14)	1
Elektriker	III/7		14)	1
Maskinman	III/5			1
Vaktmaskinman	III/4		1
Kockstuert			1	1
Kock 5)		1	(1) 6)	(1) 6)
Ekonomibiträde			(1) 7)	1
SAMMANLAGT		4	6+(2)	9+(1)

1) Båtsman/däcksreparatör ska finnas på fartyg över 1000 dwt.

2) Däckavdelningens förman har alltid båtsmans lön.

3) Vaktman (däck) kan anställas, ifall fartygets besättning deltar i lasthantering.

4) Elektriker och reparatör avlöser varandra.

5) Ifall det inte finns förman för ekonomiavdelningen/kockstuert, betalas kockstuerts lön åt kocken.

6) Fartyget ska ha en separat kock, om det ombord regelbundet finns sex (6) eller flera passagerare eller om besättningen består av flera än 18 personer.

7) Ifall besättningen består av flera än 12 personer, ska fartyget ha ett ekonomibiträde.

Till fartyg under 9000 GT tas minst en (1) praktikant och till fartyg större än detta minst två (2) praktikanter.

Bilaga 3

Tidsbundna arbetsavtal

Tillämpningen av punkt 3.4 i kollektivavtalet för utrikesfartens handelsfartyg samt punkt

4.4 i utrikesfartens passagerarfartygsavtal

Genom bestämmelserna under punkt 3.4 i kollektivavtalet för utrikesfartens handelsfartyg samt punkt 4.4 i utrikesfartens passagerarfartygsavtal har man å ena sidan strävat till att specificera de situationer, då arbetsavtal för viss tid kan ingås på arbetsgivarens initiativ, å andra sidan förhindra användande av arbetsavtal för viss tid för kringgående av arbetstagarens anställningstrygghet. Med bestämmelsen har inte avsetts att förhindra att arbetsavtal ingås för viss tid då detta sker på initiativ från arbetstagaren och i dennes intresse i situationer, då det inte är möjligt på initiativ från arbetsgivaren.

Användningen av arbetsavtal för viss tid blir i allmänhet aktuellt i situationer, där arbete finns att erbjuda, men då man redan på förhand vet att arbetet upphör efter en viss tid eller efter att ett visst uppdrag blivit utfört.

För att underlätta vid de praktiska situationerna har parterna kommit att konstatera att visstidsavtal, såsom de avses i utrikesfartens kollektivavtal punkter 3.4 och 4.4, kan ingås på arbetsgivarens initiativ, då grunden för detta är:

- arbetets karaktär, till exempel

- ett bestämt arbete eller

- säsongsarbete

- vikariat, till exempel

- ett vikariat för en arbetstagare som tar ut särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet, vårdledighet, tillfällig vårdledighet, är sjukledig, studieledig eller har semester

- praktik

- annan med ovan nämnda jämställbar omständighet som förutsätter arbetsavtal för viss tid, till exempel

- utjämning av arbetstoppar under brådskande perioder,

- arbete som placerar sig till veckosluten, dock så att arbete under veckosluten i sig inte är grund för att ingå arbetsavtal på viss tid, utan att det bör finnas annan godtagbar orsak härtill och under förutsättning att inte är frågan om ett kringgående av arbetstagarens uppsägningsskydd och anställningsskydd samt

- annan av rederiets verksamhet eller den trafik som det bedriver motiverad orsak, till exempel

- motiverad tillfällig osäkerhet i samband med verksamhetens inledande eller fortsättande, förutsatt att det inte är frågan om ett kringgående av arbetstagarens uppsägningsskydd eller

- fartygets tids- eller resebefraktning eller tidsbunden hyrning, dock så att enbart frakt- eller hyresavtal i sig inte är grund för ingående av arbetsavtal för viss tid och förutsatt, att det inte är frågan om ett kringgående av arbetstagarens uppsägningsskydd.

I ett tidsbundet arbetsavtal kan intas en bestämmelse om att avtalet kan uppsägas, dock så att man när det gäller uppsägningstider iakttar det som stadgats i avtalet om uppsägning och permittering, som är en del av avtalen inom utrikesfarten

Ett arbetsavtal för viss tid kan hävas om det föreligger en med lagen om sjöarbetsavtal förenlig grund för det.

Om arbetsgivaren tillåter en arbetstagare som haft ett tidsbundet arbetsavtalsförhållande att fortsätta arbeta efter att anställningsförhållandet enligt lag skulle ha kunnat upphöra på grund av att den avtalade tiden gått ut eller resan avslutats eller uppsägningen eller uppsägningstiden löpt ut, arbetsavtalsförhållandet anses ha förlängts till tills vidare gällande, dock inte om det efter ovan nämnda tid utförs arbete som är nödvändigt med tanke på fartygets säkerhet, säkerheten för personerna ombord på fartyget eller lasten och om arbetet inte varar längre än två dagar.

In fidem

FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF REDERIERNA I FINLAND RF

Bilaga 4

Avtal om grunder för uppsägning och permittering i utrikesfart inom sjöfartsbranschen

Undertecknande organisationer – å ena sidan med beaktande av nödvändiga åtgärder för att förbättra företagens produktionsrelaterade verksamhetsförutsättningar och å andra sidan med beaktande av osäkerheten kring arbetstagarnas sociala trygghet till följd av att antalet anställda minskas på grund av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker – har avtalat om följande åtgärder som ska tillämpas på fartyg som tillhör medlemsrederier i Rederierna i Finland rf.

1 § Tillämpningsområde

Avtalet gäller permittering samt avslutande av tills vidare gällande arbetsavtal genom uppsägning.

Avtalet gäller inte

1) arbetstagare, vars arbetsavtal ingåtts för viss tid eller för att gälla en viss resa eller vissa resor,

2) fall, där arbetsavtalet hävts på grund av skäl som avses i 9 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller

3. hävande av arbetsavtal under prövotid som avses i 1 kap 5 § i lagen om sjöarbetsavtal.

Då arbetsgivaren hävt avtalet med hänvisning till grunderna för hävning i lagen om sjöarbetsavtal, kan man dock enligt detta avtal undersöka om förutsättningarna för hävning av arbetsavtalet varit giltiga.

2 § Uppsägningstider

Arbetsgivaren ska då han/hon säger upp arbetsavtalet iaktta, då anställningsförhållandet pågått utan avbrott:

1) två månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet fortgått högst fem år,

2) tre månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet fortgått över fem år, men högst nio år,

3) fyra månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet fortgått över nio år, men högst tolv år,

4) fem månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet fortgått över tolv år, men högst femton år, och

5) sex månaders uppsägningstid, om anställningsförhållandet fortgått över femton år.

Arbetstagaren ska då han/hon säger upp arbetsavtalet iaktta en månads uppsägningstid. Om anställningsförhållandet fortgått över tio år, är uppsägningstiden två månader.

I de fall som avses i 8 kap. 5 och 7 § i lagen om sjöarbetsavtal tillämpas det uppsägningsförfarande som stadgas i lagen.

3 § Försummelse att iaktta uppsägningstid

Arbetsgivare, som inte iakttar uppsägningstiden, är skyldig att betala full lön åt arbetstagare under uppsägningstiden.

Om arbetstagaren avslutar anställningsförhållandet utan att följa uppsägningstiderna är han eller hon skyldig att för arbetsgivaren utföra arbete som motsvarar uppsägningstidens lön. Arbetsgivare får innehålla detta belopp från den slutlikvid som betalas åt arbetstagaren, med beaktande av det som stadgats om arbetsgivares kvittningsrätt i 2 kap. 21 § i lagen om sjöarbetsavtal.

Ifall försummelsen att iaktta uppsägningstiden av den ena eller andra parten endast gäller en del av denna, omfattar betalningsskyldigheten motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.

4 § Grunder för uppsägning

Arbetsgivaren får inte säga upp arbetstagares arbetsavtal utan vägande skäl i enlighet med 8 kap. 2 § i lagen om sjöarbetsavtal eller skäl som avses i 8 kap. 3 § i samma lag.

Såsom uppsägningsgrund anses sådana skäl på grund av vilka hävning av arbetsavtal enligt lagen om sjöarbetsavtal är möjligt, liksom även sådana av arbetstagaren själv beroende skäl såsom försummelse att utföra arbetet, underlåtenhet att iaktta bestämmelser som arbetsgivaren inom ramen för sin rätt att leda arbetet ger, brott mot ordningsföreskrifter, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet.

Uppsägning på grund av överlåtelse av rörelse samt på grund av arbetsgivarens konkurs eller död sker i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 och 7 § i lagen om sjöarbetsavtal.

5 § Skadestånd som ska betalas för ogrundad uppsägning

Om arbetsgivaren utan grund säger upp arbetstagarens arbetsavtal och inte efter förhandlingar före anställningsförhållandets upphörande återkallar åtgärden är den uppsagda personen berättigad till skadestånd i enlighet med 12 kap. 2 § i lagen om sjöarbetsavtal. Om anställningsförhållandet utan avbrott fortlöpt i över tio år då uppsägningen träder i kraft ska som kompensation erläggas minst sex månaders grundlön med eventuella fasta tillägg.

6 § Arbetstagarens uppsägningsskydd under graviditets-, särskild graviditets-, föräldraskaps- samt vårdledighet

Arbetsgivare får inte säga upp gravid arbetstagares arbetsavtal på grund av havandeskapet. Säger arbetsgivaren upp arbetsavtalet för arbetstagare som är havande, anses uppsägningen vara föranledd av havandeskapet, om arbetsgivaren inte påvisar annan grund.

Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran förete utredning över havandeskapet.

Arbetsgivaren får inte säga upp arbetstagarens arbetsavtal som avses i 5 kap. 1 §, 1 mom. i lagen om sjöarbetsavtal under graviditets-, särskild graviditets- och föräldraskaps- samt vårdledighet, inte heller, sedan han eller hon fått kännedom om arbetstagarens graviditet eller om att arbetstagaren utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp avtalet så att det upphör då nämnda ledighet börjar eller medan den varar.

7 § Permittering

Permittering

Med permittering avses att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingåtts på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består.

Om de grunder som anges i 6 kap. 2 § i lagen om sjöarbetsavtal föreligger, får arbetsgivaren permittera en arbetstagare antingen för viss tid eller tills vidare genom att helt avbryta utförandet av arbete eller genom att förkorta arbetstagarens lag- eller avtalsenliga ordinarie arbetstid i den mån det är nödvändigt med tanke på grunden för permitteringen.

Arbetsgivaren får permittera en arbetstagare om:

1) arbetsgivaren har i 8 kap. 3 § i lagen om sjöarbetsavtal avsedda ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet,

2) arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan anvisa arbetstagaren något annat lämpligt arbete eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov,

3) arbetet eller förutsättningarna att erbjuda arbete anses ha minskat tillfälligt som grund för permittering, om de enligt uppskattning varar högst 90 dagar.

Genom avtal kan permitteringsrätten utvidgas.

Om arbetstagaren permitterats tills vidare måste arbetsgivaren minst sju dagar på förhand meddela arbetstagaren om när arbetet inleds, såvida inte annat avtalats.

Permitteringen hindrar inte arbetstagaren att ta emot annat arbete för permitteringstiden.

Förhandsinformation om permittering och hörande av arbetstagare

Om grunden för permittering är minskning av arbete på grund av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker ska arbetsgivaren på basis av den information som finns tillgänglig ge arbetstagaren förhandsinformation om grunderna till permitteringen samt om dess beräknade omfattning, hur den ska genomföras, när den inleds och hur länge den kommer att vara samt om det uppskattade antalet permitterade arbetstagare enligt yrkesgrupp.

Om permitteringen gäller flera arbetstagare kan informationen ges till vederbörande förtroendeman eller arbetstagarna gemensamt. Informationen ska läggas fram utan dröjsmål efter att arbetsgivaren har fått kännedom om permitteringsbehovet.

Efter att informationen getts och innan meddelande om permittering lämnas ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller deras representant tillfälle att bli hörda om informationen.

Meddelande om permittering

Arbetsgivaren ska lämna meddelande om permittering senast 14 dagar innan permitteringen inleds. Meddelandet ska lämnas personligen till den som ska permitteras. Om meddelandet inte kan lämnas personligen, kan det lämnas per brev eller på elektronisk väg med iakttagande av samma varsel. I meddelandet ska anges grunden till permittering, tidpunkten då den inleds och längden på en tidsbunden permittering samt vid permittering tills vidare permitteringens uppskattade längd. Meddelande behöver inte lämnas, om arbetsgivaren inte för hela permitteringstiden är skyldig att betala lön till arbetstagaren till följd av annan frånvaro från arbetet.

Meddelandet ska delges representanten för de arbetstagare som permitteras.

Upphörande av permitterad arbetstagares anställningsförhållande

En arbetstagare får medan permitteringen varar säga upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid oberoende av avtalstiden. Om arbetstagaren känner till när permitteringen kommer att upphöra, gäller inte denna rätt under de sju föregående dagarna innan permitteringen upphör.

Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så att det upphör medan permitteringen varar, har arbetstagaren rätt till sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av 14 dagars lön, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av längre än den lag- eller avtalsenliga tiden för meddelande om permittering på 14 dagar.

Samma rätt har en arbetstagare som säger upp sitt arbetsavtal sedan permitteringen utan avbrott har varat minst 200 dagar.

I sådana fall då arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, permitteras av samma orsak under uppsägningstiden, bestäms arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet i enlighet med samma principer.

8 § Annat avbrott i arbetet och lönebetalningen

Medan anställningsförhållandet fortgår kan man avtala om att arbetet och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid trots att anställningsförhållandet i övrigt fortfarande består.

9 § Återanställning

Då arbetsgivaren har uppsagt arbetsavtalet av andra än av arbetstagaren föranledda orsaker, och arbetsgivaren inom nio månader efter uppsägningstidens slut behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter, ska arbetsgivaren hos den lokala arbetskraftsmyndigheten efterhöra huruvida tidigare arbetstagare genom denna myndighets förmedling söker arbete, och om så är fallet, i första hand erbjuda dessa arbetssökanden arbete.

10 § Meddelande till arbetskraftsmyndighet om uppsägning eller permittering

Om minskning eller permittering av arbetskraften sker av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker ska detta meddelas till vederbörande förtroendeman. Om åtgärden gäller minst tio (10) arbetstagare ska om detta meddelas även till arbetskraftsmyndigheterna.

11 § Ordning vid minskning av arbetskraft

Vid uppsägning och permittering ska i den mån det är möjligt den regeln följas att man i sista hand säger upp eller permitterar yrkeskunniga personer som är viktiga för företagets verksamhet, krigsinvalider och personer som mist sin arbetsförmåga vid anställning hos samma arbetsgivare samt att man förutom denna bestämmelse även beaktar anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.

Tillämpningsanvisning

Minskning av arbetskraften genomförs huvudsakligen rederivis. Minskningen av arbetskraften kan också genomföras fartygsvis, till exempel om rederiet tar fartyg som trafikerar inom olika fartområden eller olika typer av fartyg ur trafik. Om minskningen av arbetskraften genomförs rederivis behandlas rederiets passagerarfartyg samt torrlast- och tankfartyg som helheter.

Om minskning av arbetskraft samt tillämpad turordning ska i god tid förhandlas i den ordning som anges i samarbetslagen och dess tillämpning enligt de tillämpningsanvisningar som utarbetats för sjöfartsbranschen.

Vid tillämpningen av bestämmelsen som turordning vid nedskärning av arbetskraft bör man beakta att yrkeskunniga personer som är viktiga för rederiets verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga vid anställning hos samma arbetsgivare har sinsemellan jämförbar ställning. Deras inbördes ställning i turordningen fastställs vanligen utifrån anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.

Yrkeskunniga personer som är viktiga för rederiets verksamhet är till exempel:

- arbetstagare som på grund av arbetserfarenhet eller utbildning eller av arbetsgivaren ordnad tilläggs‑/specialutbildning har ett viktigt yrkeskunnande, såsom särskild försäljningsförmåga (t.ex. sommelier eller kosmetolog) eller specialkunnande (t.ex. specialdietkock eller restonom)

- arbetstagare med särskilda yrkesfärdigheter eller

- arbetstagare som är lämpliga för särskilda arbetsuppgifter, till exempel tungt arbete eller krävande kundbetjäning.

För övriga arbetstagares del fastställs den inbördes permitterings- och uppsägningsordningen utifrån anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt så att arbetstagare som haft ett längre anställningsförhållande permitteras eller sägs upp sist. Om anställningsförhållandena är lika långa permitterar eller säger man sist upp arbetstagare med större försörjningsplikt.

Det finns separata bestämmelser om förtroendemannens, förtroendeombudets och arbetarskyddsfullmäktiges ställning vid minskning av arbetskraft.

12 § Förhandlingsordning

Om det på grund av uppsägning eller permittering uppstår tvistemål kan tvistemålet hänskjutas till avgörande i enlighet med den i kollektivavtalet fastställda allmänna förhandlingsordningen. Om arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna inte kan lösa tvisten, kan ärendet överföras till arbetsdomstolen för avgörande.

Bilaga 5.1 Deltidsarbete

(avtal för utrikesfartens handelsfartyg)

1 Deltidsanställd

Med deltidsanställd arbetstagare avses en person på vilken sjöarbetstidslagen (296/1976) tillämpas och vars ordinarie arbetstid är hälften den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare som utför samma arbete, och som får sådan deltidspension som avses i lagen om sjömanspensioner (1290/2006). Bestämmelserna nedan tillämpas endast på en sådan arbetstagare.

På arbetstagare med delinvalidpension och partiell vårdledighet, partiell föräldraledighet samt partiell förtida ålderspension tillämpas det som överenskommits för deltidspensionerade arbetstagare.

Erhållandet av delinvalidpension behöver inte nödvändigtvis betyda att arbetstagaren på grund av sin hälsa skulle vara oduglig till fartygstjänst. Parterna rekommenderar att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar till att utreda möjligheterna att ordna deltidsarbete under den tid som delinvalidpensionen varar.

2 Uträkning och utbetalning av lön åt deltidsanställd

Deltidsanställd arbetstagares dagslön är hälften (½) av dagslönen för heltidsanställd som utför lika arbete. Således uträknas deltidsanställds dagslön enligt följande modell:

Dagslön = 1/2 x 1/30 x en heltidsanställd arbetstagares månadslön

Månadslönen för en deltidsanställd arbetstagare fås genom att personens dagslön multipliceras med 30 (månadslön = 30 x dagslön).

En heltidsanställds månadslön definieras i kollektivavtalet för handelsfartyg i utrikestrafik sålunda att i den ingår grundlön eller förhöjd grundlön jämte erfarenhetstillägg, oljetransporttillägg samt oceantillägg. En heltidsanställds dagslön fås då hans eller hennes månadslön delas med trettio.

Lönen för en deltidsanställd utbetalas på samma sätt som lönen för en heltidsanställd.

3 Uträkning och utbetalning av lön åt deltidsanställd på småtonnagefartyg

Deltidsanställd arbetstagares dagslön är hälften (½) av dagslönen för heltidsanställd som utför lika arbete. Således uträknas deltidsanställds dagslön enligt följande modell:

Dagslön = 1/2 x 1/30 x en heltidsanställd arbetstagares garantilön

Garantilönen för en deltidsanställd arbetstagare fås genom att personens dagslön multipliceras med 30 (garantilön = 30 x dagslön).

En heltidsanställds garantilön definieras i kollektivavtalet för handelsfartyg i utrikestrafik sålunda att i den ingår grundlön eller förhöjd grundlön samt erfarenhetstillägg och oceantillägg. En heltidsanställds dagslön fås genom att personens garantilön delas med trettio.

Lönen för en deltidsanställd utbetalas på samma sätt som lönen för en heltidsanställd.

4 Övertidsersättning

Övertid utförd av deltidsanställd ersätts såsom det är stipulerat i kollektivavtalet för utrikesfarten. Övertidsersättning i form av pengar räknas utifrån en heltidsanställd arbetstagares månadslön.

5 Betjäningsarvode

En deltidsanställd arbetstagare har rätt att i enlighet med utförda arbetsdagar erhålla i kollektivavtalet för utrikesfarten eller genom specialavtal som gäller för fartyget avsett betjäningsarvode och/eller ”bäddpeng” till fullt belopp på samma sätt som en heltidsanställd arbetstagare.

6 Naturaförmåner under vederlagstid och under semester samt under sjukledighet på andra fartyg än småtonnagefartyg

En deltidsanställd arbetstagare är berättigad till ersättning för naturaförmåner för vederlagstid så som det fastslagits för heltidsanställda i kollektivavtalet för utrikesfarten. Under semester och sjukledighet är ersättningen för naturaförmåner hälften av en heltidsanställd arbetstagares naturaförmånsersättning under motsvarande tid.

7 Naturaförmåner under semester på småtonnagefartyg

Under semester är ersättningen för naturaförmåner för en deltidsanställd arbetstagare hälften av en heltidsanställd arbetstagares naturaförmånsersättning under motsvarande tid.

8 Semester

Beträffande semestern tillämpas för en deltidsanställd gällande förordningar och bestämmelser i semesterlagen för sjömän (433/1984) samt kollektivavtalet för utrikesfarten. Den ena av semestrarna för på två varandra följande semesterkvalifikationsperioder kan utnyttjas för avlösning i enlighet med vad som nämns under punkt 5.3.1 i kollektivavtalet för utrikesfarten. Den andra av semestrarna bör ges under sammanhängande tid mellan den 2 maj och den 30 september.

9 Lön för sjuktid och kostnaderna för sjukvård

Beträffande en deltidsanställds rätt att erhålla lön under sjuktid samt ersättning för kostnaderna för sjukvård tillämpas vad som föreskrivs i kollektivavtalet för handelsfartyg.

10 Garantilön

Om en deltidsanställd arbetstagare är anställd på ett fartyg som tillämpar ett särskilt garantilönesystem, måste den deltidsanställda arbetstagarens avlöning överenskommas enskilt mellan garantilöneavtals parter.

Kost- och logiersättning på andra fartyg än småtonnagefartyg (exempel på utförande)

Utbetalning av kost- och logiersättning förverkligas i praktiken enligt följande exempel:

Arbetsperiod Ledig period Pensionsperiod

< >< >< >

I I I I

< >

Kost- och logiersättning

< >

Anställningsförhållande

EXEMPEL PÅ UTFÖRANDE AV DELTIDSARBETE PÅ SMÅTONNAGEFARTYG

Arbetsperiod Ledig period Pensionsperiod

< >< >< >

I I I I

< >

Anställningsförhållande

Bilaga 5.2 Deltidsarbete

(utrikesfartens passagerarfartygsavtal)

1 Deltidsanställd

Med deltidsanställd arbetstagare avses en person på vilken sjöarbetstidslagen (296/1976) tillämpas och vars ordinarie arbetstid är hälften den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare som utför samma arbete, och som får sådan deltidspension som avses i lagen om sjömanspensioner (1290/2006). Bestämmelserna nedan tillämpas endast på en sådan arbetstagare.

På arbetstagare med delinvalidpension, partiell vårdledighet, partiell föräldraledighet samt partiell förtida ålderspension tillämpas det som överenskommits för deltidspensionerade arbetstagare.

Erhållandet av delinvalidpension behöver inte nödvändigtvis betyda att arbetstagaren på grund av sin hälsa skulle vara oduglig till fartygstjänst. Parterna rekommenderar att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar till att utreda möjligheterna att ordna deltidsarbete under den tid som delinvalidpensionen varar.

2 Uträkning och utbetalning av lön åt deltidsanställd

Deltidsanställd arbetstagares dagslön är hälften (½) av dagslönen för heltidsanställd som utför lika arbete. Således uträknas deltidsanställds dagslön enligt följande modell:

Dagslön = 1/2 x 1/30 x en heltidsanställd arbetstagares garantilön.

En heltidsanställds garantilön definieras i kollektivavtalet för handelsfartyg i utrikestrafik.

Om en deltidsanställd arbetstagare arbetar ombord på ett fartyg, vari man betalar lön avvikande från utrikesfartens passagerarfartygsavtal, enligt kollektivavtal ingånget mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union FSU rf som gäller bemanning, avlösningssystem och fördelning av betjäningsarvodet, används vid beräknandet av den deltidsanställda arbetstagarens dagslön, garantilön och månadsinkomst, en heltidsanställd arbetstagares lön enligt det förstnämnda avtalet.

Lönen för en deltidsanställd utbetalas på samma sätt som lönen för en heltidsanställd.

3 Övertidsersättning

Övertid utförd av deltidsanställd ersätts såsom det är stipulerat under punkt 6.4. i utrikesfartens passagerarfartygsavtal. Som beräkningsgrund för övertidsersättningen används en heltidsanställd arbetstagares garantilön.

4 Betjäningsarvode

En deltidsanställd arbetstagare har rätt att i enlighet med utförda arbetsdagar erhålla i utrikesfartens passagerarfartygsavtal eller i kollektivavtal om bemanning, avlösningssystem och fördelning av betjäningsarvodet som gäller fartyget avsett betjäningsarvode till fullt belopp på samma sätt som en heltidsanställd arbetstagare.

5 Naturaförmåner under ledig period och under semester samt under sjukledighet

En deltidsanställd arbetstagare är berättigad till ersättning för naturaförmåner för en arbetsperiod och en ledig period så som det fastslagits för heltidsanställda i utrikesfartens passagerarfartygsavtal. Under semester och sjukledighet är ersättningen för naturaförmåner hälften av en heltidsanställd arbetstagares naturaförmånsersättning under motsvarande tid.

6 Semester

Beträffande semestern tillämpas för en deltidsanställd gällande förordningar och bestämmelser i semesterlagen för sjömän (433/1984) samt i utrikesfartens passagerarfartygsavtal. Den ena av semestrarna för på två varandra följande semesterkvalifikationsperioder kan utnyttjas för avlösning i enlighet med vad som nämns under punkterna 5.9.2 och 5.9.3 i utrikesfartens passagerarfartygsavtal. Den andra av semestrarna bör ges under sammanhängande tid mellan den 2 maj och den 30 september.

7 Lön för sjuktid och kostnaderna för sjukvård

Beträffande en deltidsanställds rätt att erhålla lön under sjuktid samt ersättning för kostnaderna för sjukvård tillämpas vad som föreskrivs i passagerarfartygsavtalet.

Kost- och logiersättning (exempel på utförande)

Utbetalning av kost- och logiersättning förverkligas i praktiken enligt följande exempel:

Arbetsperiod Ledig period Pensionsperiod

< >< >< >

I I I I

Kost- och logiersättning Kost- och logiersättning

< >< >

< >

Anställningsförhållande

Bilaga 6

Modell för beräkning av den dygnsvisa och veckovisa övertiden på småtonnagefartyg

Fartyget till sjöss eller ankomst- och/eller avgångsdygn
Måndag	10
Tisdag	14	4 övertidstimmar
Onsdag	10
Torsdag	13	3 övertidstimmar
Fredag	12	2 övertidstimmar
Lördag	10
Söndag	10
	79 – 9 = 70 t
	70 t – 65 t = 5 övertidstimmar

Eftersom det på söndagen arbetats 2 timmar över 8 timmar, på lördagen 2 timmar över 8 timmar och på fredagen 4 timmar över 8 timmar, varav 1 timme är veckoövertid, så är två timmar av de timmar som överskrider 65 timmar helgövertidstimmar och tre av de timmar som överskrider 65 timmar vardagsövertidstimmar.

Därmed ska det för exempelveckan betalas ersättning för 12 vardagsövertidstimmar och 2 helgövertidstimmar.

Kalkylexempel för bytesdagar

Ifall arbete utförs under bytesdagen uppkommer ledig tid enligt formlerna nedan.

Under ankomst-, avgångs- och sjödygn

(Arbetstimmar)

x 0,8 = ledigt, (1:1-avlösning)

10

(Arbetstimmar)

x 0,45 = ledigt, (2:1-avlösning)

10

Under hamndygn

(Arbetstimmar)

x 0,8 = ledigt, (1:1-avlösning)

8

(Arbetstimmar)

x 0,45 = ledigt, (2:1-avlösning)

8

Ifall arbete inte utförs under bytesdagen räknas denna som fritid och en (1) tidigare intjänad ledig dag dras av.

Bilaga 7 Kortmanslön

BETRÄFFANDE TOLKNING AV SJÖMANSLAGENS 23 § (från den 1.7.1978 SjmL (423/1978) 17 §) HAR ORGANISATIONERNA ÖVERENSKOMMIT FÖLJANDE:

Möte hållet den 6.3.1969

1 §. Konstaterades att mötet hade ordnats på Sjömans-Unionens begäran, då tolkningssvårigheter av 23 § i Sjömanslagen allt emellanåt förekommit.

2 §. Ordföranden konstaterade att förutsättningarna för tillämpande av 23 § är

a) att det uppstått löneinbesparingar för redaren på grund av minskning av besättning samt

b) att på grund härav arbetet för de återstående ökat.

Löneinbesparing som uppstått fördelas ej heller ifall ökat arbete ersättes med övertidsersättning.

Unionens representanter framförde som sin ståndpunkt, att sjömannen ej behöver bevisa att arbetet ökats, att löneinbesparing alltid uppstår om fartyget är underbemannat, att gränsdragning mellan normalt och ökat övertidsarbete är svår och att de ombordvarande får mindre fritid än vanligt då bemanningen är ofullständig.

Från arbetsgivarhåll konstaterades att då bemanningen av en eller annan orsak minskas lämnas ofta något arbete ogjort, varför minskning av bemanningen ingalunda alltid medför tilläggsarbete. Likaså är en del fartyg överbemannade varvid den ”extra” bemanningen utför underhållsarbete.

3 §. Efter en kort paus förelade ordföranden följande tolkningsdirektiv för godkännande:

a) då kökspersonalen (byssagänget) de facto minskas från det i besiktningsintyget nämnda antalet, skulle detta anses vara tillräcklig utredning om att arbetet ökats och inbesparad lön då borde fördelas.

b) då maskin- eller däcksmanskapet minskas borde från fall till fall utredas om de återståendes arbetsbörda ökats innan inbesparad lön fördelas. Som rättesnöre kunde hållas det faktum att när en man saknas på §-båtar och mindre fartyg, där dagmän ej finnes, så är det sannolikt att arbetet för de återstående ökat, medan på större fartyg, där det finns dagmän, detta mera sällan inträffar,

c) likaså skulle man anse att arbetet automatiskt ökats ifall fartyget är underbemannat vid avgång från Finland och inbesparad lön borde i dessa fall fördelas mellan de återstående.

I samband med kollektivavtalsförhandlingarna våren 1974 preciserades ovannämnda, den 6.3.1969 förda protokoll som följer:

Om manskapets antal under resa är mindre än vad som för fartyget överenskommits mellan rederiet och Unionen, anses att manskapet minskats på i 23 § sjömanslagen nämnt sätt.

Emedan vid i förenämnda moment avsedda fall rätt till övertidsersättning ej normalt uppstår för manskapet, skall till manskapet hörande sjöman därvid vara berättigad till delad lön i enlighet med 23 § sjömanslagen.

Inbesparad lön skall delas i det förhållande vari vars och ens arbetsmängd ombord har ökat. Denna bestämmelse tillämpas ej på fartyg i utrikesfart då de förflyttas mellan finska hamnar.

I samband med kollektivavtalsförhandlingarna hösten 1997 preciserades det vid kollektivavtalsförhandlingarna våren 1974 gjorda tillägget till protokollet från den 6.3.1969 på följande sätt:

Denna bestämmelse tillämpas inte på utrikesfartens fartyg, då de förflyttas mellan finska hamnar och inte heller på lastfartyg som förflyttas mellan finska hamnar, när dessa besättningsmedlemmar ges extra ledighet.

Bilaga 8

Avtal om arbetarskyddsarbete inom sjöfarten

Den moderna arbetslagstiftningen indelas främst i lagar om anställningsförhållande, arbetarskydd och arbetstagarens socialskydd samt förordningar som utfärdats med stöd av dessa lagar. Dessutom omfattar arbetslagstiftningen de förordningar som berör tillsynen över tillämpningen av dessa lagar.

I arbetarskyddslagen (738/2002) åläggs arbetsgivaren en skyldighet att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte ska arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar.

Arbetsgivaren ska planera, välja, dimensionera och genomföra de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska se till att åtgärder som gäller säkerhet och hälsa beaktas i nödvändig utsträckning i verksamheten inom alla delar av arbetsgivarens organisation.

Arbetarskyddslagen förpliktar även arbetstagaren att noggrant iaktta de föreskrifter och anvisningar som arbetsgivaren meddelar i enlighet med sina befogenheter. Arbetstagarna ska även i övrigt iaktta den ordning och renlighet samt omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa.

Varje arbetstagare ska även i sitt arbete i enlighet med sin erfarenhet, den undervisning och handledning som arbetsgivaren gett samt sin yrkesskicklighet med till buds stående medel sörja för såväl sin egen som övriga arbetstagares säkerhet och hälsa.

Arbetstagaren ska på arbetsplatsen undvika trakasserier och annat osakligt bemötande som riktar sig mot andra arbetstagare och som medför olägenheter eller risker för deras säkerhet eller hälsa.

På basis av dessa förpliktelser för arbetsgivaren och arbetstagaren har ännu i arbetssäkerhetslagen stadgats, att parterna ska tillsammans upprätthålla och förbättra säkerheten ombord. Om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare finns närmare bestämmelser i lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet.

För att bästa möjliga resultat ska uppnås är det av största vikt att arbetslivets parter tillsammans tar ansvar för arbetarskyddsarbetet, där ett effektivt arbete främjar såväl arbetsgivarens som arbetstagarens intressen. En målinriktad utbildning av arbetarskyddspersonalen innebär en förutsättning för förbättring av arbetarskyddsarbetet på arbetsplatsnivå.

Till följd av detta och med konstaterande av arbetarskyddsarbetets moraliska och sociala och ekonomiska betydelse är de undertecknande förbunden ense om att en positiv inställning till arbetarskyddsverksamheten och avlägsnandet av riskfaktorer på arbetsplatsen förutsätter ett nära samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och tjänstemän. För att ett avtal om arbetarskydd ska fås till stånd anser förbunden det nödvändigt att enligt senare nämnda punkter specificera några bestämmelser som fastställts i 8 § 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet när det gäller arbetsplats och arbetstagare samt tjänstemän och arbetarskyddskommission.

Om arbetarskyddet ombord på fartyg föreskrivs i lagen om arbetarskydd (738/2002) och i lagen om tillsynen över arbetarskyddet (44/2006) samt mer detaljerat i statsrådets förordning om arbetsmiljön ombord på fartyg (289/2017) och statsrådets beslut om ordningsregler för skeppsarbete (418/1981) med senare införda ändringar.

1 § Tillämpningsområde

Detta avtal gäller för fartyg som ägs av medlemsrederier i Rederierna i Finland rf och där man tillämpar kollektivavtalen för handelsfartyg och passagerarfartyg i utrikesfart.

2 § Samarbetsorgan

För arbetarskyddssamarbetet finns på fartyget en av arbetsgivaren utnämnd arbetarskyddschef med ansvar för samarbetsverksamheten och en arbetarskyddsfullmäktig med två suppleanter som företräder arbetstagare och/eller tjänstemän (i samarbete).

För att främja samarbetet mellan rederiet och fartyget har en kontaktperson för arbetarskyddet utnämnts på rederiet.

Om val av samarbetsorgan för främjande av arbetarskyddet samt ändamålsenliga samarbetsformer avtalas lokalt med beaktande av antalet arbetstagare och tjänstemän inom rederiet eller ombord på fartyget samt uppgifternas natur och övriga omständigheter. Såvida inte annat avtalats om samarbetsformen det ombord på fartyg där minst fem (5) arbetstagare, inklusive arbetstagare i tjänstemannaställning, i enlighet med 12–14 § i detta avtal tillsätta en arbetarskyddskommission.

Hos rederiet kan en arbetarskyddskommission tillsättas även annars, i enlighet med vad som föreskrivs i 38 § i tillsynslagen. Om en arbetarskyddskommission har tillsatts på fartyget enligt 38 § i tillsynslagen, gäller detta avtal också till denna del dessa fartyg.

3 § Samarbetsuppgifter/arbetarskyddskommissionens uppgifter

Inom arbetarskyddsverksamheten bör man, oberoende av samarbetsform

1) årligen uppgöra verksamhetsplan som ska följas inom arbetarskyddsverksamheten,

2) uppgöra nödvändiga planer för verksamheten som berör fartygets allmänna ordning inom arbetarskyddsverksamheten,

3) delta i granskningar och undersökningar som gäller arbetarskydd, i de fall den som utför granskningen eller undersökningen anser det nödvändigt,

4) medverka i utförande och verkställande av annan undersökning än den som avses i föregående punkt, i de fall en sådan undersökning är nödvändig till följd av olycksfall eller uppmärksammad risk för olycksfall på arbetsplatsen, uppkommen yrkessjukdom eller uppmärksammad risk för yrkessjukdom eller övriga uppmärksammade sjukdomar på grund av arbetet,

5) följa upp antalet olycksfall samt hälsotillståndet på arbetsplatsen samt vidta åtgärder för att verkställa undersökning för att fastställa orsakerna till olycks- fall och arbetsrelaterade sjukdomar,

6) följa upp att företagshälsovården genomförs på arbetsplatsen samt framföra förslag till arbetsgivaren i frågor som berör hälsovården,

7) distribuera informations- och upplysningsmaterial som berör användning av berusningsmedel samt hänvisa missbrukare till vård enligt vad som fastställts i vårdhänvisningsavtalet för missbrukare av alkohol och rusmedel,

8) behandla förebyggande planer jämte kostnadskalkyler för ändringar och reformer på arbetsplatsen som inverkar på arbetarskyddet, ge utlåtanden om dessa till arbetsgivaren samt följa upp implementeringen av planerna,

9) sträva efter att utveckla metoder för att förbättra arbetssäkerheten och arbetstagarnas hälsa samt göra framställningar om dessa till arbetsgivaren,

10) sätta sig in i de förhållanden på arbetsplatsen som inverkar på arbetssäkerheten och arbetstagarnas hälsa samt följa upp förhållandenas utveckling samt vid behov och i den mån det är möjligt genom att utföra inspektioner fästa särskild uppmärksamhet vid farliga arbetsförhållanden och arbetsmetoder samt framlägga förslag till förbättringar,

11. årligen klarlägga behovet av samarbetsutbildning som berör arbetarskyddet inom det egna verksamhetsområdet samt uppgöra planer för företagets utbildningsplaner och budget samt verkställa denna utbildning inom det egna verksamhetsområdet inom ramen för den godkända utbildningsplanen och budgeten med beaktande av vad som särskilt i utbildningsavtalet överenskommits mellan parterna om ordnande av gemensam utbildning.

4 § Rederiets kontaktperson för arbetarskydd

För att främja samarbetet inom arbetarskydd mellan fartygen och rederiet bör man på varje rederi utse en ansvarsperson för arbetarskyddet, vars namn ska meddelas till fartygen, sjöfartens arbetsmarknadsorganisationer och arbetarskyddsmyndigheten.

Rederiets kontaktperson för arbetarskydd böra vara insatt i arbetarskyddsfrågor ombord på fartyg.

Kontaktpersonens uppgift är att

1) upprätthålla korrespondens mellan rederiet och fartygens arbetarskyddskommissioner eller motsvarande arbetarskyddsorgan samt upprätthålla övrigt samarbete inom arbetarskyddet;

2) förmedla information om olycksfall och företagshälsovård till fartygens samarbetsorgan inom arbetarskyddet;

3) sörja för att samarbetsorganen inom arbetarskyddet erhåller information om lagar, förordningar och bestämmelser som berör arbetarskyddet;

4) sörja för att arbetsgivaren och dennes representanter erhåller nödvändig information om förordningar, bestämmelser och anvisningar om arbetarskyddet;

5) sörja för att sjöfartsbranschens branschkommitté för arbetarskydd erhåller information om rederispecifik arbetarskyddsutbildning samt upprätthålla en förteckning över de personer som erhållit utbildning i arbetarskydd;

6) upprätthålla nödvändiga kontakter med arbetarskyddsmyndigheter.

5 § Arbetarskyddschefens uppgifter

Den person som utses till arbetarskyddschef bör vara insatt i frågor som gäller arbetarskydd. Arbetarskyddschefen ska ges tillräckliga verksamhetsförutsättningar för att sköta sina uppgifter.

Arbetarskyddschefen bör i och med att han eller hon ansvarar för samarbete på arbetsplatsen inom arbetarskydd mellan arbetsgivaren och besättningen:

1) sätta sig in i lagar, förordningar och anvisningar som berör arbetarskydd samt sörja för att besättningen erhåller information om dessa,

2) delta i inspektioner och undersökningar som gäller arbetarskyddet, om den som utför inspektionen eller undersökningen anser det nödvändigt,

3) sätta sig in i förhållanden på arbetsplatsen som berör arbetssäkerhet och arbetstagarnas hälsa, följa upp utvecklingen samt vidta åtgärder för att avlägsna uppmärksammade fel eller brister,

4) vidta nödvändiga åtgärder för att på arbetsplatsen ordna och upprätthålla det samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare som fastställts i lagen om tillsynen samt arbeta för att förbättra samarbete som berör arbetarskyddet,

5) hålla kontakt med arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktige och övriga personer som på arbetsplatsen arbetar med arbetarskyddsuppgifter,

6) utföra övriga uppgifter som enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet samt bestämmelser utfärdade med stöd av dessa hör honom eller henne till,

7) föreslå åtgärder för arbetsgivaren om ordnande av undersökning till följd av olycksfall eller uppmärksammad risk för olycksfall på arbetsplatsen, uppkommen yrkessjukdom eller uppmärksammad risk för yrkessjukdom eller övriga uppmärksammade sjukdomar på grund av arbetet,

8) fästa arbetstagarens uppmärksamhet vid att stadgade ibruktagnings- och underhållsbesiktningar, vilka ansluter sig till säkerheten och sundheten i arbete förrättas,

9) framföra förslag till arbetsgivaren om ordnande av den nödvändiga första hjälpen samt utbildning inom detta område på arbetsplatsen,

10) framföra förslag till arbetsgivaren om åtgärder som gäller handledning, utbildning samt kommunikationsverksamhet i arbete som berör arbetarskyddet,

11) upprätthålla nödvändiga kontakter med rederiets kontaktperson för arbetarskydd samt personalen inom företagshälsovården;

12) utan dröjsmål till rederiet förmedla beslut som fattats av fartygets arbetarskyddskommission.

6 § Arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter

Arbetarskyddsfullmäktige bör då han eller hon representerar arbetsplatsens besättning i frågor som berör arbetarskydd samt vid kontakter med arbetarskyddsmyndigheterna;

1) sätta sig in i lagar, förordningar och anvisningar som berör arbetarskyddet;

2) delta i granskningar och undersökningar som gäller arbetarskydd, i de fall den som utför granskningen eller undersökningen anser det nödvändigt,

3) vid behov och då det med beaktande av undersökningens natur är möjligt att delta i annan undersökning än den som avses i föregående punkt, där undersökningen har verkställts till följd av olycksfall eller uppmärksammad risk för olycksfall på arbetsplatsen, uppkommen yrkessjukdom eller uppmärksammad risk för yrkessjukdom eller övriga uppmärksammade sjukdomar på grund av arbetet,

4) sätta sig in i de förhållanden på arbetsplatsen som inverkar på arbetssäkerheten och arbetstagarnas hälsa genom att regelbundet inspektera dessa förhållanden på olika arbetsställen och genom att följa upp utvecklingen med tanke på arbetssäkerheten och arbetstagarnas hälsa samt meddela om uppmärksammade brister och olägenheter till vederbörande arbetarskyddschef och företagshälsovårdspersonal samt vid behov arbetarskyddsmyndigheterna,

5) arbeta för utveckling av samarbete mellan arbetsgivaren och besättningen i frågor som gäller arbetarskyddet,

6) hålla kontakt med arbetsplatsens arbetarskyddspersonal, arbetarskyddschef, företagshälsovårdspersonalen och övriga personer som arbetar med arbetarskyddsuppgifter samt arbetarskyddsmyndigheter samt

7) utföra övriga uppgifter som i enlighet med tillsynslagen och förordningen samt bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa ankommer på honom eller henne.

7 § Arbetarskyddsfullmäktiges ställning och rättigheter

Arbetarskyddsfullmäktige har för att sköta sina uppgifter rätt att få se sådana dokument och förteckningar som arbetsgivaren i enlighet med förordningar och bestämmelser om arbetarskyddet måste upprätthålla. Han eller hon har också rätt att bekanta sig med utlåtanden och undersökningsresultat som berör arbetssäkerhet och arbetstagarnas hälsa samt erhålla kopior av alla ovan avsedda dokument.

Arbetarskyddsfullmäktige får inte på grund av uppgifterna som arbetarskyddsfullmäktig försumma de skyldigheter som anges i anställningsavtalet. Arbetsgivaren får inte utan giltig orsak neka arbetarskyddsfullmäktige befrielse från det ordinarie arbetet för en sådan rimlig tid han eller hon behöver för att sköta sina uppgifter som arbetarskyddsfullmäktig.

Arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av skötseln av arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter. Arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig bör under tiden för förtroendemannauppdraget klargöra om upprätthållandet av arbetarskyddsfullmäktiges yrkeskunskap för det tidigare eller motsvarande arbete förutsätter sådan yrkesmässig utbildning som också ordnas för övriga arbetstagare.

Efter att arbetstagarens uppgifter som arbetarskyddsfullmäktig avslutas bör han eller hon tillsammans med arbetsgivaren klarlägga, om upprätthållandet av personens yrkeskunskaper i det tidigare arbetet eller ett motsvarande arbete förutsätter yrkesinriktad utbildning. Då man fastställer utbildningens innehåll bör man beakta de ändringar i arbetsmetoder som har skett under arbetarskyddsfullmäktiges verksamhetsperiod.

Om uppsägning av arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal gäller, vad som i kapitel 8 § 9 mom. 2 i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) föreskrivs om uppsägning av förtroendemannens arbetsavtal. Suppleant för fullmäktig jämställs med fullmäktig i fråga om ställning och rättigheter i de fall fullmäktig är förhindrad att sköta sina uppgifter på grund av årssemester eller alterneringsledighet.

8 § Beviljande av befrielse från arbetet

Arbetsledningen bör bevilja arbetarskyddsfullmäktig samt arbetarskyddskommissionens ordförande och medlemmar befrielse från arbetet då det är nödvändigt för att de ska kunna sköta sina uppgifter. Den person som erhållit befrielse från arbetet bör sköta sina uppgifter så att detta medför minsta möjliga olägenhet för hans eller hennes ordinarie arbetsuppgifter.

Om det uppstår oklarheter kring arbetarfullmäktiges tidsanvändning är han eller hon dock berättigad till befrielse från arbete för att sköta arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter åtminstone enligt följande:

Inom tillämpningsområdet för utrikesfartens kollektivavtal för däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal: fem (5) timmar under fyra (4) på varandra följande veckor och då besättningen uppgår till fler än 80 personer, åtta (8) timmar under fyra (4) på varandra följande veckor.

Inom tillämpningsområdet för utrikesfartens passagerarfartygsavtal: en halv dag under fyra (4) på varandra följande veckor och då besättningen uppgår till fler än 80 personer, en (1) dag under fyra (4) på varandra följande veckor.

9 § Uppgifter utanför arbetstid

Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddskommissionens ordförande samt medlemmar bör, i den mån det är möjligt, på förhand komma överens med arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant om de uppgifter som ska utföras utanför arbetstid såvida inte uppgiften omfattas av arbetarskyddsmyndigheternas bestämmelser.

10 § Ersättning för inkomstbortfall och arvoden för uppgifter som utförts utanför arbetstid

Tid under ordinarie arbetstid som använts för att sköta uppgifterna för arbetarskyddsfullmäktige och medlemmarna i arbetarskyddskommissionen jämställs med ordinarie arbetstid.

Om i 1 momentet omnämnd person utanför den ordinarie arbetstiden sköter uppgifter som avtalats med arbetsgivaren betalas övertidsersättning för på detta sätt förlorad tid eller avtalas om annan tilläggsersättning.

För oundviklig uppgift som utförs utanför arbetstid och som gäller arbetarskyddet samt för deltagande i arbetarskyddskommissionens möten betalas ett arvode som motsvarar gällande mötesarvode för statens kommittéer.

11 § Suppleant för fullmäktige

Då arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad att sköta sina uppgifter fungerar första suppleanten som hans eller hennes ställföreträdare. Arbetarskyddsfullmäktig ska meddela förhinder, i första hand till sin förman, och vid behov till arbetsplatsens arbetarskyddschef.

12 § Arbetarskyddskommissionens sammansättning

Arbetarskyddskommissionens medlemsantal uppgår till 4 då besättningen understiger 50 och 8 då besättningen är 50 eller flera.

Av arbetarskyddskommissionens medlemmar representerar en fjärdedel arbetsgivaren, en fjärdedel tjänstemännen och hälften arbetstagarna. Om gruppen av tjänstemän som avses i detta avtal dock utgör en majoritet på arbetsplatsen, representerar hälften av medlemmarna dessa tjänstemän och en fjärdedel arbetstagarna.

Arbetsgivaren utser arbetsgivarens representanter i arbetarskyddskommissionen. En av dessa måste vara arbetarskyddschefen.

De tjänstemän som tjänstgör på fartyget utser representanter för tjänstemännen i arbetarskyddskommissionen.

Arbetarskyddsfullmäktige och hans eller hennes suppleanter representerar arbetstagarna i arbetarskyddskommissionen.

Som ordförande och viceordförande för arbetarskyddskommissionen fungerar de personer som kommissionen utsett. Kommissionen utser vid behov en sekreterare som inte behöver vara medlem av kommissionen.

Såvida fartygets befälhavare eller maskinchef inte är fartygets arbetarskyddschef eller representant för arbetsgivaren i arbetarskyddskommissionen har de ändå rätt att delta i kommissionens möten, där de har yttranderätt men likväl inte rösträtt. Som tjänsteman räknas fartygets befälhavare och maskinchef samt styrmän, maskinmästare, radiotelegrafister, ekonomiavdelningens förmän, pursrar och linjelotsar.

13 § Arbetarskyddskommissionens möten

Arbetarskyddskommissionen sammanträder vid behov, dock minst en gång per kvartal.

Till ordförandens, eller då han eller hon är förhindrad, viceordförandens uppgifter hör att sammankalla mötet. Dessutom måste kommissionen sammankallas i de fall arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktig eller en fjärdedel av arbetarskyddskommissionens medlemmar så begär på grund av ett meddelat ärende.

14 § Val av organ

Val av arbetarskyddsfullmäktig och medlemmar i arbetarskyddskommissionen sker mellan 1 november och 31 december under det år som föregår deras mandattid, såvida inte annat föranleds av lagen om tillsynen över arbetarskyddet eller arbetskraftsministeriets bestämmelser.

Xxxxx bör förrättas så, att alla arbetstagare och tjänstemän ombord på fartyget har möjlighet att delta. Vad gäller valet av arbetarskyddsfullmäktig bör man dessutom följa det som därom särskilt föreskrivits i lagen.

Till arbetarskyddsfullmäktig och medlemmar i arbetarskyddskommissionen rekommenderas att man utser personer som är väl insatta i frågor som gäller arbetsplatsens arbetarskyddsfrågor. En person som utsetts till arbetarskyddsfullmäktig kan också väljas till medlem i arbetarskyddskommissionen.

Arbetarskyddskommissionen sörjer för verkställandet av valen, såvida annat inte avtalas fartygsvis.

Protokollsanteckning:

Verkställandet av det första valet ombord på fartyget sköts av arbetarskyddschefen, och i de fall man på fartyget utsett förtroendemän, i samverkan med dessa.

15 § Lokaler och kontorsmateriel

Arbetsgivaren anvisar ett ändamålsenligt utrymme för förvaring av de tillbehör som krävs för att arbetarskyddsfullmäktige ska kunna utföra sina uppgifter. Då arbetsplatsens storlek så kräver, anvisar arbetsgivaren ett sådant ändamålsenligt utrymme där man kan föra de diskussioner som är nödvändiga för utförandet av uppgifterna. Utrymmet kan till exempel vara gemensamt med förtroendemannens.

Arbetsgivaren anskaffar till arbetarskyddsfullmäktiges och arbetarskyddskommissionens förfogande de lagar, förordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser de behöver för att sköta sina uppgifter.

Arbetarskyddsfullmäktige har rätt att avgiftsfritt använda fartygets och rederiets vanliga kontors- och kommunikationsapparater, som mobiltelefon, adb-utrustning med tillhörande program och Internet-anslutning (e-post) för att sköta sina uppgifter.

16 § Företagsspecifika arrangemang

Från bestämmelserna som gäller organisationerna i detta avtal kan avvikas genom avtal mellan förbunden med beaktande av tvingande bestämmelser i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och förutsatt att det utifrån fartygets verksamhet eller trafik eller av andra motsvarande skäl är ändamålsenligt att ordna samarbetet på annat sätt.

Bilaga 9

Verksamhetsmodell för den branschkommission som avses i avtalet om arbetarskydd

1 § Sjöfartsbranschens branschkommitté

Som branschkommitté för arbetarskydd inom sjöfartsbranschen enligt avtalet mellan arbetsmarknadens centralorganisationer verkar en branschkommitté som avtalsparterna separat tillsatt.

2 § Branschkommitténs medlemmar och mandatperiod

Till branschkommittén hör sammanlagt fem (5) medlemmar, varav två (2) representerar arbetsgivarorganisationerna och tre (3) arbetstagarorganisationerna. Medlemmarna i branschkommittén och deras suppleanter utses av avtalsparterna för två (2) år åt gången. En ordinarie expert från Arbetarskyddscentralen inbjuds till branschkommittén.

3 § Val av ordförande och sekreterare

Branschkommittén väljer sinsemellan en ordförande och en vice ordförande och Arbetarskyddscentralen utser en sekreterare. Mandatperioden för ordförande och vice ordförande är densamma som för kommittén och vid valet av ordförande följs en praxis där ordförandeskapet varje mandatperiod växlar mellan arbetsgivarorganisationerna och arbetstagarorganisationerna.

4 § Sammanträden

Branschkommittén sammanträder vid behov på inbjudan av ordförande. Ordförande är skyldig att kalla till möte om en medlem skriftligen begär det.

5 § Beslutsförhet

Branschkommittén är beslutför om både arbetsgivar- och löntagarorganisationerna har en representant närvarande. Beslut fattas enhälligt vid kommitténs möten.

6 § Branschkommitténs uppgifter

1) planering av verksamheten, budgetering och rapportering (projekt, utbildning) samt genomförande av godkända planer

2) årlig uppföljning och bedömning av behoven av arbetshälsotjänster inom den egna branschen och genomförande av dessa. Baserat på detta utarbetar branschkommittén en branschspecifik plan, vars verkställande parterna ombesörjer. Branschkommittén framför också förslag till nödvändiga fortsatta åtgärder.

3) uppföljning och främjande av utvecklingen av arbetarskyddsarbetet inom branschen

4) planering och genomförande av utbildning, information och rådgivning med anknytning till arbetarskydd inom branschen

5) produktion av aktuellt material för utveckling av arbetarskyddet och arbetslivet

6) genomförande av samarbete med arbetsplatser, myndigheter, forskningsinstitutioner, högskolor, universitet, utbildningsinstitutioner och dylika aktörer

7) uppföljning av och informering om förändringar i arbetslivet och lagstiftningen

8) uppföljning av den internationella utvecklingen i branschen samt upprätthållande av kontakter till nordiska och andra internationella organisationer inom branschen

9) vid behov inrättande av separata arbetsgrupper till vilka experter kan inbjudas samt

10) genomförande av andra uppgifter som regeringen och avtalsparterna inom branschen fastställt och som hör till centralens verksamhetsområde.

7 § Kostnader

Parterna svarar för de egna medlemmarnas möteskostnader. Övriga kostnader som orsakas av branschkommitténs verksamhet delas mellan parterna i den proportion de representeras i branschkommittén.

Bilaga 10

Avtal om hälsovård inom sjöfartsbranschen

Rederierna i Finland rf å ena sidan och Finlands Sjömans-Union FSU rf å andra sidan ingår härmed följande avtal om företagshälsovård för arbetstagare som arbetar på fartyg som tillhör arbetsgivarförbundens medlemsrederier.

1 § Organisationsmodeller

Det ankommer på rederierna att i praktiken genomföra och ordna de åtgärder för företagshälsovård som nämnts i detta avtal och som utvecklats utifrån det.

Rederierna kan ordna de tjänster som avses här och som hör till företagshälsovården med hjälp av sjömanshälsovårdscentraler och andra kommunala hälsovårdscentraler eller med hjälp av en annan inrättning eller person som har rätt att tillhandahålla företagshälsovårdstjänster eller genom att utnyttja en egen företagshälsovårdstjänst som rederierna ordnar eller genom att på ändamålsenligt sätt kombinera nämnda tjänster.

Rederierna kan också utnyttja andra tjänster som erbjuds, till exempel hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls av Arbetshälsoinstitutet, sjömansläkare och andra privata sjukhus och läkare, även i utlandet.

2 § Rederiets företagshälsovårdspersonal

Beroende på enligt vilket av alternativen i 1 § rederiet beslutar att ordna sin företagshälsovårdsorganisation ska rederiet vad gäller företagshälsovårdspersonal anställa ett sådant antal och upprätthålla en sådan nivå att genomförandet av de åtgärder för företagshälsovård som avses i detta avtal kan garanteras.

3 § Arbetsmiljö och arbetarskydd

Arbetsutrymmen samt bostads-, måltids- och fritidsutrymmen ska planeras så att arbetstagare på grund av utrymmenas egenskaper inte löper risk för olycksfall eller insjuknande.

Om en med tanke på arbetarskyddet acceptabel arbetsmiljö inte kan uppnås med strukturella eller tekniska metoder eller övriga motsvarande bekämpningsåtgärder som i så liten grad som möjligt är beroende av den som utför arbetet eller en annan person eller sådana åtgärder inte skäligen kan krävas, ska det för arbetstagaren reserveras ändamålsenlig skyddsutrustning.

4 § Företagshälsovårdens verksamhetsområde

Företagshälsovårdens verksamhetsområde omfattar upprätthållande och främjande av arbetsskicket och -hälsan för personal på fartyg genom att på det sätt som avses i detta avtal sörja för personalens

- hälsovård

- första hjälpen och sjukvård samt

- rehabilitering.

5 § Hälsokontroll

Företagshälsovårdspersonalens besök på fartygen skapar en grund för planeringen, genomförandet och utvecklingen av företagshälsovården.

För att förebygga och i ett tidigt skede konstatera sjukdomar samt hänvisa arbetstagare till nödvändig vård utförs av den enhet för företagshälsovård som rederiet anlitar en kontroll av fartygspersonalens hälsotillstånd enligt en verksamhetsplan som utarbetats separat och med iakttagelse av bestämmelserna i lagen om företagshälsovård.

6 § Första undersökning och förnyad undersökning

I lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) finns bestämmelser om nyanställningsundersökningar och uppföljningsundersökningar.

Rederiet betalar arvodena för sådana läkarintyg som avses i ovan nämnda lag samt specialintyg i anslutning till dessa mot kvitton av undersökningsinrättningen och läkaren.

Arbetstagaren ska ta kontakt med arbetsgivaren eller en representant för denne innan han eller hon går på ovan nämnda läkarkontroller eller undersökningar.

7 § Undersökningar

Det effektivaste sättet att förebygga är att beakta hälsomässiga – bland annat ergonomiska – faktorer i all planering.

För att fastställa fysiska och psykiska friktionsfaktorer i anslutning till fartyg, arbetsredskap och utförandet av arbete (ergonomiska missförhållanden) samt hygieniska riskfaktorer (arbetshygieniska missförhållanden) på grund av arbetet, arbetsmiljön eller övriga arbetsförhållanden ordnas på rederiernas bekostnad undersökningar och vidtas utifrån dessa nödvändiga åtgärder som kan betraktas som skäliga i syfte att avlägsna de olägenheter som konstaterats. Sådana undersökningar ska utföras i synnerhet på fartyg som transporterar farliga kemikalier som bulklast.

8 § Sjukvård och första hjälpen

I sjukdomsfall ska arbetstagaren i första hand vända sig till den läkare arbetsgivaren anvisar. Om det finns skäl att anta att arbetstagaren är sjuk eller skadad, kan arbetsgivaren beordra honom eller henne att uppsöka läkare.

Arbetsgivaren ska se till att en insjuknad eller skadad arbetstagare får adekvat vård, vilket omfattar av läkare ordinerad vård och med den sammanhängande resor samt mediciner och skäligt uppehälle.

9 § Upprätthållande av arbetsförmågan och rehabilitering

Vad gäller rehabiliteringsfrågor har arbetsplatshälsovården i uppgift att ge arbetstagarna råd och handledning kring motion samt upprätthållande och utvecklande av motionen på arbetsplatsen och att hänvisa arbetstagare som behöver rehabilitering till expertorgan för vård.

10 § Missbruk av alkohol och rusmedel

För att avlägsna alkohol- och drogmissbruk följs ett vårdhänvisningsavtal som berör missbrukare av alkohol och berusningsmedel och som avtalsparterna kommit överens om.

Man bör sträva efter att hänvisa arbetstagare som missbrukar alkohol eller andra berusningsmedel på fartyget till en lämplig vårdinrättning.

Om det på grund av en behandling som arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om sker ett avbrott i utförandet av arbetet följs bestämmelserna i 13 § i detta hälsovårdsavtal.

Vad gäller droger konstaterar arbetsmarknadsparterna att användning och innehav av droger är förbjudet på fartyget. Dessutom hänvisar parterna till strafflagen, som föreskriver följande: ”Den som olagligt tillverkar eller försöker tillverka narkotika eller odlar opiumvallmo, kokabuske eller hampa för att användas som narkotika eller råvara för narkotika, för eller försöker föra narkotika in i eller ut ur landet eller transporterar eller låter transportera narkotika, säljer, förmedlar, till någon annan överlåter eller på annat sätt sprider eller försöker sprida narkotika eller innehar eller försöker anskaffa narkotika eller använder narkotika, ska för narkotikabrott dömas till böter eller fängelse i högst två år”. Som narkotika betraktas de ämnen som avses i narkotikaförordningen.

11 § Hälsoupplysning och -utbildning

Avtalsparterna anser att det är viktigt att det ordnas utbildning och rådgivning i hälsovårdsfrågor för dem som ansvarar för hälsovården på fartyget samt att det skickas material om hälsofostran även till arbetarskyddspersonalen.

Då bör man i synnerhet fästa uppmärksamhet vid personalen på de fartyg som transporterar farliga kemikalier eller andra farliga laster.

12 § Graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet

I fråga om de ledigheter som nämns i rubriken gäller det som föreskrivits i lagen om sjöarbetsavtal.

En arbetstagare som är berättigad till graviditetspenning och som omedelbart före en med sjukförsäkringslagen förenlig graviditetsledighet har arbetat i rederiets tjänst 6 månader utan avbrott har då hon inleder sin graviditets- och föräldraledighet rätt till ersättning för naturaförmåner, dock för högst 42 dagar.

13 § Anställningsförhållande och sjukdom

En arbetstagare som då anställningsförhållandet upphör är medveten om att han eller hon är sjuk är skyldig att meddela detta till chefen eller rederiet och, om så krävs, utan dröjsmål vända sig till en läkare.

Rederiet bör sträva till att sedan vederbörande tillfrisknat från sjukdom eller skada i rederiets sjötjänst återplacera sjöman som på grund av sjukdom eller skada [avmönstrats] från ordinarie tjänst på fartyg i regelbunden trafik på Finland.

Lönen fastställs enligt det fartyg personen börjar arbeta på.

En arbetstagare som återgår till sin befattning efter en sjukledighet har rätt att av rederiet enligt verifikat erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan hemmet och fartyget.

Då arbetstagare som arbetar på ett annat fartyg än passagerarfartyg återvänder till fartyget från sjukledighet erläggs, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägsstationen eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet återupptas enligt verifikat om

- allmän trafikförbindelse mellan de ovannämnda inte finns, eller

- arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget under sådan tid på dygnet under vilken allmänna kommunikationsmedel inte trafikerar.

Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall enligt annan tillförlitlig utredning.

Om omständigheterna inte ger anledning till annan bedömning kan anställningsförhållandet hävas på det sätt som avses i kap. 9 1 § i lagen om sjöarbetsavtal med omedelbar verkan, då arbetstagaren av fortgående orsak är arbetsoförmögen eller då det annars står klart att han/hon inte är och inte kommer att vara duglig till tjänst på fartyg.

Om arbetstagaren likväl blir duglig till arbete på fartyg inom nio (9) månader efter upphörande av anställningsförhållandet och är arbetslös arbetssökande, ska arbetsgivaren erbjuda en ledig befattning som är i enlighet med det tidigare arbetsavtalet.

14 § Tystnadsplikt

Personalläkaren och arbetstagaren bör ge arbetsgivaren sådana uppgifter som är nödvändiga då arbetsgivaren överväger frågor som berör rekrytering, placering i arbete, arbetstagarens hälsa eller anställningsförhållandets fortsättning. Dessa uppgifter får dock ges endast inom samma rederi eller rederisammanslutning.

Personer som utifrån detta avtal och sin ställning har fått vetskap om en privat hemlighet som berör en arbetstagare eller dennes familj får inte avslöja denna utan tillstånd, om inte annat föreskrivs i lag.

Bilaga 10.1 Rusmedelsfri arbetsplats

Ett mål med policyn för rusmedelsfrihet är att trygga en trygg arbetsplats och arbetsgemenskap som är fri från rusmedel och uppmuntra arbetstagarna att minska sin användning av rusmedel. Ett mål är också att minska i synnerhet problematisk användning av rusmedel och att främja arbetstagarnas hälsa och upprätthålla deras arbetsförmåga. Parterna betonar betydelsen av verksamhet för att förebygga rusmedelsskador samt att tidigt föra ärendet på tal med personen samt hänvisa personen till vård. Förebyggande ingripande är en del av arbetarskyddet och inte en disciplinär åtgärd. Arbetsgivaren ska ha ett rusmedelsprogram som behandlats på lagstadgat sätt med arbetstagarna.

Att arbeta på ett fartyg under påverkan av alkohol och droger ökar avsevärt risken för olyckor och olycksfall, äventyrar verksamheten på fartyget och skadar arbetsgemenskapen. Därför iakttas på fartyg i utrikesfart i fråga om alkohol nolltolerans i arbetsuppgifterna under arbetstid och i fråga om droger ovillkorlig nolltolerans under hela arbetsperioden.

Varje fall där arbetsgivaren fått vetskap om att en person som hör till fartygspersonalen har varit påverkad av alkohol eller droger antingen då personen stigit ombord eller vistats på fartyget kommer att uppmärksammas.

Fartygets befälhavare eller en av befälhavaren utsedd sjukskötare på fartyget eller, om ingen sjukskötare finns på plats, den medlem i befälet som ansvarar för hälso- och sjukvården på fartyget, ska vid behov utföra nedan nämnda rusmedelstest för att utreda om principen om rusmedelsfrihet har brutits.

Enligt gällande kollektivavtal ska arbetstagare på fartyg som seglar under finsk flagg utföra sin uppgift ordentligt i enlighet med lag och god sjömanssed. Dessutom ska personer i fartygstjänst vara nyktra, upprätthålla ordning och disciplin samt uppföra sig på ett hövligt sätt. Fartyget och dess skick bör tas om hand med omsorg.

Nedan följer noggrannare bestämmelser om policyn för rusmedelsfrihet:

ALLMÄNT

Med rusmedel avses alkohol, berusningsmedel och bedövande läkemedel som används i missbrukssyfte.

Implementering av policyn för rusmedelsfrihet på fartyg är till fördel för alla i fartygspersonalen. Utgångspunkten är de som arbetar på fartyget, inbegripet underleverantörer och extra arbetskraft, omfattas av policyn för rusmedelsfrihet och att alla följer samma verksamhetsprinciper.

Cheferna och arbetsledningen följer upp att policyn för rusmedelsfrihet genomförs. Fall där en person som hör till fartygspersonalen har varit påverkad av berusningsmedel på fartyget kan leda till att anställningsförhållandet upphör. Fall där en arbetstagare är till den grad berusad på fartyget att han/hon orsakar fara eller inte klarar av att utföra sina säkerhetsrelaterade uppgifter kan leda till de åtgärder för vilka redogörs nedan. Var och en som observerar eller misstänker att en person som hör till fartygspersonalen arbetar i berusat tillstånd är skyldig att anmäla situationen till fartygets befälhavare eller en chef.

Om det finns skäl att misstänka att en person som hör till fartygspersonalen är berusad under arbetstid ska chefer och arbetsledare informera sina egna chefer eller fartygets befälhavare om detta. Om det finns skäl att misstänka att fartygets befälhavare är berusad på arbetet, ska saken utan dröjsmål anmälas till överstyrmannen eller högsta ansvariga styrman. Den styrman som tagit emot anmälan ska utan dröjsmål meddela maskinchefen och rederiet om saken.

En arbetstagare har rätt att vägra arbeta med en kollega som är berusad.

Arbetsgivaren svarar för kostnader för drogtester och alkoholtester och resekostnader, om vilka en utredning ges till arbetsgivaren.

Om vårdavgifter avtalas under punkt 8.9 i vårdhänvisningsavtalet.

ALKOHOL

En person som arbetar på fartyget får inte under arbetstid vara påverkad av alkohol och personens halt av alkohol i blodet (BAC) får aldrig överskrida 0,00‰ när personen är på arbetet. Om en arbetstagares halt av alkohol i blodet överskrider 0,00 %, får personen inte delta i något arbete på fartyget förutom räddning.

Arbetstagare ska även i övrigt då de vistas på fartyget uppträda på ett sådant sätt att de inte äventyrar den egna säkerheten, passagerarnas och den övriga personalens säkerhet, än mindre säkerheten för fartyget och dess last och på ett sådant sätt att de klanderfritt klarar av sina uppgifter i räddningsorganisationen.

Arbetstagarna ska också på resan till och från fartyget uppträda på ett sådant sätt att de inte orsakar arbetsgivaren skada.

Fartygets befälhavare övervakar mängden alkohol som köps och förvaras på fartyget.

BERUSNINGSMEDEL

Med berusningsmedel avses alla de ämnen vars användning i Finland anses uppfylla brottsbeskrivningen för straffbart bruk av narkotika. Dessutom avses med berusningsmedel bedövande läkemedel som används i missbrukssyfte och andra ämnen som används i berusningssyfte (t.ex. tekniska lösningsmedel).

Det är absolut förbjudet att föra ombord, inneha, använda, sälja eller förmedla berusningsmedel på fartyget. Brott mot förbud som gäller berusningsmedel kan leda till att anställningsförhållandet hävs med omedelbar verkan.

LÄKEMEDEL

Det är tillåtet att använda läkemedel som ordinerats av en läkare eller fartygets sjukvårdspersonal enligt anvisningarna på receptet. Personer som ordinerats centralstimulerande läkemedel av en läkare rekommenderas uppvisa en utredning över medicineringen för fartygets sjukskötare eller, om en sådan inte finns att tillgå, till den medlem i befälet som ansvarar för hälso- och sjukvården.

INSPEKTION AV UTRYMMEN

Om det finns skäl att anta att en arbetstagare till fartyget har hämtat till eller på fartyget förvarar berusningsmedel eller sådana mängder alkohol att det kan medföra fara för fartyget, de personer eller den last som finns ombord på fartyget eller i övrigt skapa oordning på fartyget, har fartygets befälhavare rätt att låta inspektera de utrymmen arbetstagaren har till sitt förfogande. Utrymmen som är avsedda för boende får inspekteras endast om det är nödvändigt för att utreda omständigheter som inspektionen gäller. Ingen annan än fartygets befälhavare eller en myndighet får inspektera utrymmen som är avsedda för boende.

Inspektionen ska förrättas i närvaro av vittnen (t.ex. förtroendeman) som arbetstagaren har valt. Vid behov har befälhavaren rätt att omhänderta ämnen som förorsakar fara eller oordning. Ämnena ska överlämnas till myndigheten eller, om det inte finns hinder för det enligt lag, återlämnas till arbetstagaren när han eller hon avlägsnar sig från fartyget.

ALLMÄNT OM ALKOHOL- OCH DROGTESTER

De provtagningar som alkohol- och drogtestningen omfattar utförs, med undantag av blåstest, av en person som fått medicinsk utbildning och som rederiet utsett för uppgiften.

Personen i fråga och utrustningen, provtagningsmetoderna samt transporten, analysen och bedömningen av och resultatrapporteringen och sekretessen kring proverna bör vid alla tillbörliga tidpunkter iaktta de krav och rekommendationer som är brukliga vid motsvarande test inom branschen.

Jämlikhet och rättvisa ska iakttas vid utförandet av alkohol- och drogtester. Testerna är antingen slumpmässiga tester som ska genomföras så att de är allmänna och inte riktas mot en viss enskild arbetstagare eller så ska de utföras på en grundad misstanke. Grundad misstanke kan uppstå exempelvis vid följande kännetecknande omständigheter:

- att personen upprepade gånger försenar sig, i förtid avlägsnar sig från arbetsplatsen eller på annat sätt försummar att iaktta arbetstiderna

- tillfällig och plötslig frånvaro från arbetet

- att personen överraskande och på eget initiativ upprepade gånger byter arbetsperioder

- att personen infinner sig bakrusig på arbetsplatsen

- försvagad effektivitet i arbetet, arbeten försummas och upprepade felprestationer

- intyg över sjukledighet från olika läkare

- att personen undviker sina chefer

- upprepade olycksfall

- rattfylleri.

Om förhållandena tillåter utförs alkohol- och drogtester så snart som möjligt efter varje olycka som äventyrat säkerheten eller miljön. Då ska alla som haft en arbetsuppgift eller i övrigt kan ha påverkat uppkomsten av olyckan testas.

ALKOHOLTESTNING

Med blåstest kan man utreda om en person är påverkad av alkohol. En arbetstagare som arbetar i arbetsuppgifter där arbete i berusat tillstånd kan äventyra livet eller hälsan för andra personer på fartyget eller fartygets eller miljöns säkerhet, ska under arbetstid delta i ett blåstest. Vägran att delta i ett blåstest är ett agerande som strider mot skyldigheterna i anställningsförhållandet och policyn för rusmedelsfrihet, för vilket det kan ges en skriftlig varning.

En arbetstagare som vägrar delta i ett blåstest i form av stickprov under arbetstid, kan avlägsnas från arbetsuppgiften på order av befälhavaren.

En arbetstagare har rätt att begära ett frivilligt blåstest när som helst. Blåstest som görs slumpmässigt utförs endast under arbetstid.

På fartyget finns två kalibrerade alkometrar för att utföra blåstester. De anordningar som används vid blåstest ska kalibreras, granskas och underhållas med jämna mellanrum och hållas i skick enligt importörens eller tillverkarens instruktioner. Anordningarna ska vara exakta. Alkometerns utslag granskas alltid enligt tillverkarens anvisning innan blåstestet inleds. Blåstest utförs av fartygets befälhavare eller en sjukskötare som denne utsett eller, om en sådan inte finns på fartyget, av en annan behörig medlem i besättningen som utbildats för uppgiften. Det görs en anteckning om granskningen och blåstest som utförts, med undantag för frivilliga test, i skeppsdagboken.

Blåstest ska utföras i ett sådant utrymme där det inte finns några andra personer än de som måste vara på plats (den som utför blåstestet, den som testas, förtroendeman eller annat vittne som arbetstagaren utsett). Arbetstagaren har rätt att neka vittnet närvaro.

Om blåstest förs ett blåstestprotokoll på det sätt som överenskommits i rederiets rusmedelsprogram. Blåstestprotokollet ska förvaras så att det inte är tillgängligt för andra personer än de som har rätt att behandla resultat av blåstester. Om ett positivt resultat görs alltid en separat protokollsanteckning, som den arbetstagare som blåst det positiva resultatet undertecknar. Den som utfört blåstestet meddelar ett positivt resultat till den person på rederiets kontor som utsetts för detta och anger samtidigt identiteten på den arbetstagare som fått ett positivt resultat i blåstestet. Blåstestresultat som innehåller identifierande uppgifter antecknas inte i skeppsdagboken eller någon annanstans där resultatet är synliga för utomstående.

Om det första blåstestresultat överskrider 0,00 ‰ utförs ett kontrolltest med en annan kalibrerad alkometer.

Mätfelet får vara högst 0,10 ‰.

Om båda blåstestresultaten är identiska kan möjligheten av ett mätfel uteslutas.

För kontrolltestet, som utförs om blåstestresultatet överskrider 0,00 ‰, kallas förtroendemannen eller något annat vittne/någon annan stödperson som arbetstagaren har utsett till platsen. Blåsningarna antecknas i blåstestprotokollet och arbetstagaren kvitterar resultatet i blåstestet med sin underskrift. Arbetstagaren får inte se de resultat som antecknats för andra personer i blåstestprotokollet.

Om resultatet även i kontrolltestet överskrider 0,00 ‰, tas arbetstagaren ur arbete och ett nytt test görs inom 30 minuter i syfte att granska om arbetstagaren är i skick att arbeta (ny blåsning).

Syftet med det nya blåstestet är att utreda om arbetstagaren är i skick att arbeta och om han/hon kan återgå till sina arbetsuppgifter.

Om det finns skäl att misstänka (grundad misstanke) att en arbetstagare är påverkad av alkohol på fartyget, testas personen genom blåstest. Om arbetstagaren vägrar göra testet, utreds orsaken till vägran varje gång från fall till fall med beaktande av övriga omständigheter som vittnar om att arbetstagaren är berusad. Eftersom arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att delta i blåstest är vägran att delta i ett blåstest ett agerande som strider mot skyldigheterna i anställningsförhållandet och denna policy, som kan leda till en skriftlig varning eller avslutande av anställningsförhållandet. En arbetstagare som vägrar delta i ett blåstest kan avlägsnas från arbetsuppgifterna på order av befälhavaren.

DROGTESTNING

Med urintest kan man utreda om en person är påverkad av berusningsmedel. Testet utförs alltid av en sjömansläkare eller en annan godkänd representant för hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren ska försäkra sig om att den som tar testet har giltig behörighet för detta och att testmetoden är en sådan som fastställts som godtagbar i den nationella lagstiftningen.

Man kan låta alla som hör till sjöpersonalen genomgå ett drogtest innan ett tills vidare gällande arbetsavtal ingås.

Vid grundad misstanke kan man vid behov utföra ett drogtest av en enskild person. Utöver detta kan det på fartygen utföras drogtest i form av stickprov, på det sätt som föreskrivs i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) eller avtalats med arbetstagaren. Alla som hör till sjöpersonalen kan åläggas att förvara resultatet av det senaste drogtestet som bilaga till sitt behörighetsbrev. Underlåtenhet att lämna in resultatet av ett drogtest är ett brott mot arbetsplikterna och kan leda till disciplinära åtgärder.

PÅFÖLJDER AV FÖRSEELSER

Följden vid arbete i berusat tillstånd är en bedömning av fortsättningen av anställningsförhållandet, och om förutsättningarna enligt lagen om sjöarbetsavtal uppfylls kan anställningsförhållandet avslutas utan varning. Arbete i berusat tillstånd leder alltid till en skriftlig varning av fartygets befälhavare eller arbetsgivaren, som gäller i 12 månader. Utöver varningen och den uppmaning att söka vård som varningen inbegriper ska man alltid vidta de åtgärder som fastställts i vårdhänvisningsavtalet för missbrukare av alkohol och berusningsmedel för att hänvisa arbetstagaren till vård.

Personen kan hänvisas till vård i samband med den första varningen på grund av uppträdande i berusat tillstånd.

Vad gäller arbetstagare på prövotid kan anställningsförhållandet avslutas utan varning om personen bryter mot denna rusmedelspolicy.

Om en arbetstagare som uppsökt vård bryter mot den vårdplan som utarbetats för vården eller mot vårdanvisningen eller om arbetstagaren på nytt uppträder i berusat tillstånd på arbetet under den tid varningen gäller kan arbetsgivaren häva personens arbetsavtal.

ÖVRIGT

Parterna kommer överens om att avtal om bestämmelser eller handlingssätt som avviker från praxisen för rusmedel samt en eventuell kompensation kan ingås genom ett särskilt rederi- eller fartygsspecifikt avtal mellan kollektivavtalsparterna, med beaktande av de rederispecifika behoven.

En person som hör till personalen får köpa och förvara alkoholhaltiga ämnen på fartyget, men det är förbjudet att använda dem i strid med denna policy.

Denna policy Rusmedelsfri arbetsplats ersätter alla tidigare policyn om rusmedel som FMBF och RIF tidigare avtalat om samt deras tolknings- och tillämpningsanvisningar och separata protokoll, med vilka man avtalat om regler, handlingssätt, rättigheter eller skyldigheter i anslutning till rusmedel.

Bilaga 10.2

Vårdhänvisningsavtal för missbrukare av alkohol och rusmedel

Syftet med detta vårdhänvisningsavtal är att sträva efter en rusmedelsfri arbetsplats samt att förbättra och förtydliga hanteringen och skötseln av missbruksproblem på arbetsplatsen. Arbetsplatserna sporras att gemensamt utforma egna metoder samt vidareutveckla dem för att förebygga rusmedelsmissbruk samt för hanteringen av rusmedelsproblem. Särskilt betonas förebyggande verksamhet, det vill säga att man ingriper i rusmedelsmissbruket i ett så tidigt skede som möjligt.

Genom avtalet vill man fästa uppmärksamhet vid rusmedlens skadliga verkan i arbetslivet samt lyfta fram faktorer och lösningsmodeller som kan vara till hjälp vid utvecklandet av verksamhetsmetoder för olika arbetsplatser.

1 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Den förebyggande verksamheten stöder det arbetarskyddsarbete som gemensamt utförs på arbetsplatserna. Härvid är information och utbildning i rusmedelsfrågor av central betydelse samt att man vid missbruk ingriper i ett så tidigt skede som möjligt. Informationen och utbildningen handlar om alkoholens skadliga verkan, identifiering av missbruk och problem, ingripande i missbruket samt möjligheterna att hänvisa personen till vård.

2 INFORMATION OCH UTBILDNING

Genom att informera och utbilda personalen strävar man efter att

- ge kunskap om problemen och skadeverkningarna av rusmedelsmissbruk i arbetslivet

- påverka attityderna så att rusmedelsmissbruk och anslutande problem kan identifieras och behandlas på ett öppet och konstruktivt sätt

- sänka tröskeln för att ingripa och ta upp frågorna till diskussion

- främja att de gemensamma verksamhetsmetoderna på arbetsplatsen (rusmedelspolicy) görs kända och att man förbinder sig att tillämpa dem

- främja direkt och tidigt ingripande i fall av missbruk

- främja en praxis där missbrukaren hänvisas till vård.

Utbildningen riktas till hela personalen och företagshälsovårdens sakkunskap utnyttjas.

3 ARBETSGEMENSKAPEN

Arbetsgemenskapen ska förbinda sig till en rusmedelsfri arbetskultur. Var och en, såväl chefer som arbetstagare, kan föregå med ett gott exempel för att främja rusmedelsfrihet på arbetsplatserna. På arbetsplatserna kan det även finnas kontaktpersoner som är insatta i rusmedelsproblematik. Rusmedelsmissbruk får inte ”godkännas” på arbetsplatserna genom att problemet förbigås med tystnad eller dess betydelse ignoreras. Ett sakligt och konstruktivt ingripande i problem och förseelser kan i många fall hindra att rusmedelsproblemet accelererar.

4 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Förebyggande verksamhet hör till företagshälsovårdens lagstadgade uppgifter. I den individuella handledningen och rådgivningen i samband med hälsokontroller och sjukvård har företagshälsovårdens yrkesutövare goda möjligheter att propagera för sunda, drogfria levnadsvanor.

5 IDENTIFIERING

För att förebygga och vårda skadorna av rusmedelsmissbruk är det nödvändigt att missbruket identifieras. Missbruket kan ta sig olika uttryck och kännetecknande för en missbrukare kan exempelvis vara:

- att personen upprepade gånger försenar sig, i förtid avlägsnar sig från arbetsplatsen eller på annat sätt försummar att iaktta arbetstiderna

- tillfällig och plötslig frånvaro från arbetet

- att personen överraskande och på eget initiativ upprepade gånger byter arbetsperioder

- att personen infinner sig bakrusig på arbetsplatsen

- försvagad effektivitet i arbetet, arbeten försummas och upprepade felprestationer

- intyg över sjukledighet från olika läkare

- att personen undviker sina chefer

- upprepade olycksfall

- rattfylleri.

Rusmedelsmissbruk kan även uppdagas i företagshälsovården i samband med hälsokontroller och sjukvård.

6 INGRIPANDE

Användning av rusmedel på arbetsplatsen eller vistelse där under påverkan av rusmedel är en allvarlig förseelse gentemot de skyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet och ett tydligt tecken på problem som bör åtgärdas. Ingripandet bör likväl ske med iakttagande av diskretion.

Frågan kan tas upp till diskussion på initiativ av chefen, företagshälsovården eller en kollega.

Utgående från diskussioner med arbetstagaren gör man upp en plan för fortsatta åtgärder och bedömer det eventuella vårdbehovet. Företagshälsovården ska medverka i utarbetandet av planen, bedömningen av vårdbehovet och uppföljningen av effekterna av de vidtagna åtgärderna.

6.1. CHEFENS ANSVAR

Om indikationer på rusmedelsproblem observeras i en arbetstagares uppförande eller arbetsprestationer, ska chefen diskutera arbetsplatsens verksamhetsmetoder och krav samt eventuella påföljder med denne.

Situationer, där arbetsgivaren misstänker, att en arbetstagare uppträder under alkoholpåverkan, ska bedömas från fall till fall. Vid olika test ska likväl gällande lagstiftning och andra bestämmelser iakttas. Bestämmelser om drogtestning finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet och utöver detta kan man komma överens med arbetstagaren om drogtester under anställningsförhållandet.

Om det är oklart huruvida problemen i anslutning till arbetsprestationen orsakas av rusmedelsproblem eller sjukdom, kan arbetstagaren hänvisas till den egna företagshälsovården för bedömning av arbetsförmågan och behovet av vård.

6.2 KOLLEGERNAS STÖD

Det är varje kollegas skyldighet att råda och uppmana en missbrukare att söka hjälp exempelvis genom att kontakta företagshälsovården eller annan yrkesperson. Om arbetsplatsen har en namngiven kontaktperson i rusmedelsfrågor, kan kollegan även be denne tala med arbetstagaren. Att dölja och hemlighålla problemet genom att t.ex. sköta de arbetsuppgifter som missbrukaren försummar ska inte accepteras.

För att vården ska lyckas är det viktigt att en kollega som genomgår vård och som återvänder från vården godtas i arbetsgemenskapen som likvärdig. På det sättet stöds hans eller hennes möjligheter att klara sig och återhämta sig.

6.3 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS UPPGIFTER

Personalen inom företagshälsovården har i uppgift att vid alla patientkontakter bedöma alkohol- och annat drogmissbruk, vid behov ingripa aktivt, samt informera och stödja.

Om företagshälsovården konstaterar att rusmedelsproblem föreligger, är dess uppgift att informera missbrukaren om alternativa vårdmöjligheter och hänvisa denne till rätt vård. Om det finns orsak att misstänka att en arbetstagare uppträder berusad på arbetsplatsen och detta föranleder fara ska företagshälsovården kontakta arbetsplatsen och informera sig om huruvida arbetstagaren klarar av att sköta sitt arbete, samt vid behov föreslå åtgärder för att hänvisa honom eller henne till vård.

Företagshälsovårdens uppgift är att på begäran av arbetstagarens chef utvärdera arbetstagarens arbetsförmåga och bedöma vårdbehovet samt delta i vårdhänvisningen, vården och uppföljningen.

7 SAMARBETE OCH PERSONALREPRESENTANTER

De principer som på arbetsplatsen ska följas vid hanteringen av rusmedelsfrågor, vårdhänvisning och företagshälsovårdens roll i dessa frågor behandlas i samarbetet enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Centrala aktörer i samarbetet är även arbetarskyddsfullmäktige och förtroendemännen.

Vid behandlingen av enskilda fall har arbetsgivaren rätt att vid samtycke av missbrukaren meddela personalrepresentanten om saken. På begäran av arbetstagaren har personalrepresentanten rätt att närvara när ärendet behandlas med arbetsgivaren.

8 SYSTEM FÖR VÅRDHÄNVISNING

En framgångsrik vård främjas av att arbetstagaren själv erkänner sitt rusmedelsproblem och söker vård. Medlemmarna i arbetskollektivet, kollegerna och cheferna bör uppmuntra rusmedelsmissbrukaren att söka vård. Målet är i första hand att sporra arbetstagaren att på eget initiativ och frivilligt söka sig till vård.

På arbetsplatsen ska det för ändamålet finnas tillgång till information om tillgängliga vårdplatser och vårdformer. Om arbetsplatsen har en kontaktperson i rusmedelsfrågor, kan denne sköta de praktiska arrangemangen i samband med vårdhänvisningen.

Målen för vården är att missbrukaren ska tillfriskna och att hans eller hennes hälsa och arbetsförmåga upprätthålls.

8.1 PERSON SOM SKA HÄNVISAS TILL VÅRD

Med person som ska hänvisas till vård avses en person som har utvecklat eller tydligt håller på att utveckla sociala eller hälsomässiga olägenheter eller olägenheter som stör arbetet och säkerheten på grund av missbruk av alkohol eller rusmedel.

8.2 HÄNVISNING TILL VÅRD

Uppsökande av och hänvisning till vård går till på följande sätt:

- frivilligt på eget eller familjens initiativ

- på kollegornas, chefens eller kontaktpersonens initiativ

- på företagshälsovårdspersonalens initiativ eller

- på arbetsgivarens initiativ, när arbetsgivaren har varit tvungen att vidta en disciplinär åtgärd på grund av rusmedelsmissbruk (skriftlig varning).

Chefer och kollegor spelar en central roll i att observera rusmedelsproblem på arbetsplatsen. Chefen ska efter att ha observerat ett problem uppmana personen med rusmedelsproblem att uppsöka vård. Kollegorna kan också genom sin verksamhet hjälpa en person med rusmedelsproblem att uppsöka vård.

Personen med rusmedelsproblem kan om han eller hon önskar ta med kontaktpersonen i rusmedelsfrågor, förtroendemannen eller en annan representant för personalen till ett samtal om vårdhänvisning.

De som sörjer för att personen hänvisas till vård ska sträva efter att personen med rusmedelsproblem hänvisas till vård innan disciplinära åtgärder på grund av missbruksproblemet vidtas.

För att underlätta uppsökandet av vård och hänvisningen till vård går man till väga på följande sätt:

- På fartygens anslagstavlor och vid hälsostationerna ska finnas information om tillgängliga vårdplatser och vårdformer (missbrukarvårdens serviceguide).

- Fartyget och/eller rederiet ska ha en kontaktperson som man kan vända sig till då man uppsöker vård.

- Arbetsgivaren, kontaktpersonerna och företagshälsovårdspersonalen samarbetar för att praktiskt genomföra vårdhänvisningen. Arbetsgivaren ska informera kontaktpersonen om en vårdhänvisning som skett på arbetsgivarens initiativ, såvida att den person som hänvisas till vård ger sitt tillstånd till detta.

- I samband med vårdhänvisningen ingås ett vårdavtal, i vilket man kommer överens om vårdbesök, ersättning av kostnader, rederiets stödåtgärder och uppföljning av vården. Vårdavtalet undertecknas av arbetsgivaren och den person som hänvisats till vård och

- med vårdplatsen görs upp en vårdplan som omfattar närmare bestämmelser om bland annat vårdform.

8.3 KONTAKTPERSON

Personer med rusmedelsproblem kan i första hand vända sig till företagets och/eller rederiets kontaktperson. Till kontaktperson ska väljas en person som är så lämplig för uppgiften som möjligt och som åtnjuter arbetstagarnas förtroende. Xxxxx en representant för företagshälsovården kan fungera som kontaktperson. Kontaktpersonen utses av arbetarskyddskommissionen.

Kontaktpersonen sörjer för de praktiska åtgärderna i samband med vårdhänvisning. Kontaktpersonen tar också på missbrukarens vägnar hand om kontakten till vårdplatsen, arbetsgivaren, representanten för denne och företagshälsovården.

Vilka som är kontaktpersoner ska anges på arbetsplatsens anslagstavlor och vid företagshälsostationerna.

8.4 GENOMFÖRANDE AV VÅRDEN

Under den vårdperiod som nämns i vårdavtalet ska disciplinära åtgärder försöka undvikas, med undantag för fall där personen uppträder under påverkan av alkohol på arbetsplatsen. Chefen ska höra företagshälsovårdspersonalen och kontaktpersonen innan arbetsplatsen börjar häva anställningsförhållandet under den tid vården pågår.

Om en person som hänvisats till vård vägrar uppsöka vård eller försummar vårdbesök eller om vården genomförs utan resultat, har arbetsgivaren rätt att förfara enligt lagen om sjöarbetsavtal och gällande anvisning för förfaringssätt.

Vårdbesöken sker på fritiden.

8.5 STÖDÅTGÄRDER

Om en person som får vård föreslår att han eller hon ska förflyttas från sin arbetsuppgift eller arbetsgrupp till en annan under den tid vården pågår, ska detta göras i den mån det är möjligt, förutsatt att detta kan anses stödja vården. Vid behov kan även andra stödåtgärder vidtas.

8.6 UPPFÖLJNING AV VÅRDEN

De parter som sörjer för det praktiska genomförandet av vårdhänvisningen ska agera i samarbete med vårdplatsen. I vårdavtalet ska också avtalas om hur kontakten till vårdplatsen genomförs. Vårdavtalet ska skickas till vårdplatsen för kännedom.

Om hänvisningen till vård har gjorts på arbetsgivarens initiativ och/eller om vården sker under arbetstid samt alltid då arbetsgivaren deltar i vårdkostnaderna, har arbetsgivarens representant rätt att få information om vårdbesöken och/eller att vården avbrutits.

Företagshälsovårdspersonalen och kontaktpersonen följer vårdbesöken utifrån de uppgifter som vårdplatsen lämnat och samtal med personen med missbruksproblem.

8.7 VERKSAMHETENS KONFIDENTIELLA NATUR

Åtgärder och uppgifter som anknyter till hänvisning av en person med rusmedelsproblem till vård är konfidentiella. Personer som har att göra med vårdhänvisningen får inte utan den berörda partens tillstånd lämna uppgifter som berör ärendet till utomstående.

8.8 FRAMGÅNG I VÅRDEN

Vården kan anses ha gett resultat om de sociala och hälsomässiga olägenheter eller faktorer som stör arbetet och som var orsaken till vårdhänvisningen har minskat. Resultat av vården är bland annat minskade frånvaron och att personen återvänder till regelbundet arbete.

8.9 KOSTNADER

Till personer som frivilligt har sökt sig till institutionsvård betalas under vården lön för sjuktid, om man på förhand kommit överens om vården med arbetsgivaren.

Den berörda personen ansvarar i första hand själv för vårdavgifterna. I vårdavtalet kan man närmare avtala om kostnaderna.

8.10 INFORMATION

Detta vårdhänvisningsavtal, uppgifter om kontaktpersoner och vårdplatser ska finnas synliga på anslagstavlor. Motsvarande information finns också att tillgå hos företagshälsovårdspersonalen, kontaktpersoner och arbetarskyddspersoner. Arbetarskyddskommissionen ska behandla frågor som berör informering och samarbete kring vårdhänvisning (t.ex. information, kampanjer, utbildning för kontaktpersoner och arbetarskydd).

Bilaga 11

Utrikesfartens förtroendemannaavtal

Inledning

Upprätthållandet och utvecklingen av kollektivavtalssystemet grundar sig på förhandlingsrelationerna mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Ändamålet med det förtroendemannasystem som förutsätts av dessa relationer är att för sin del trygga de mellan parterna ingångna avtalens efterlevnad, att på ett snabbt och ändamålsenligt sätt bilägga oenigheter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare, att klargöra andra frågor mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt att upprätthålla och befordra arbetsfred på sätt som kollektivavtalssystemet förutsätter.

För att förverkliga dessa syftemål har undertecknade förbund denna dag ingått följande avtal angående förtroendemannasystem och förtroendemännens verksamhet.

1 Avtalets tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på medlemsföretagen i Rederierna i Finland rf, som en del av kollektivavtalen ingångna mellan Finlands Sjömans-Union FSU rf och Rederierna i Finland rf, om det inte mellan parterna överenskoms annorlunda.

2 Begreppet förtroendeman

Med förtroendeman avses i detta avtal, av Finlands Sjömans-Unions medlemmar för enskilt rederis eller rederier under gemensam ledning (rederisammanslutning), vald huvudförtroendeman och enskilt fartygs fartygsförtroendeman samt förtroendeman för fartygs arbetsavdelning (avdelningsförtroendeman) och deras suppleanter.

3 Valbarhet

Förtroendemannen bör vara arbetstagare i rederiet eller rederisammanslutning och vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen.

4 Val av förtroendeman Fartygsförtroendeman

På fartyget kan en fartygsförtroendeman och dennes suppleant väljas.

Om man på fartyget har valt avdelningsförtroendemän, så väljs suppleanten för fartygsförtroendeman bland avdelningsförtroendemännen.

Avdelningsförtroendeman7

För arbetsavdelning, inom vilken tjänstgör minst nio (9) medlemmar av Finlands Sjömans-Union, kan väljas avdelningsförtroendeman. Med arbetsavdelning avses främst däcks-, maskin- och ekonomiavdelning. På vissa större passagerarfartyg kan dock för ekonomiavdelningen väljas flera än en avdelningsförtroendeman, t.ex. så att ekonomiavdelningen är uppdelad i olika helheter.

7 ) Parterna är eniga om att på de större passagerarfartygen ska utgångspunkten vara användningen av följande avdelningsuppdelning: 1) däcksavdelningen, 2) maskinavdelningen, 3) köksavdelningen, 4) restaurangavdelningen, 5) hotellavdelningen och 6) butiksavdelningen. Därtill är parterna eniga om att det i rederiet t.ex. mellan rederiet och fartygsförtroendemannen kan överenskommas om att flera avdelningsförtroendemän väljs, så som exempel att det på restaurangavdelningen väljs avdelningsförtroendeman för barerna, á la carte-restauranger och buffétrestauranger.

Anställda inom arbetsavdelning och rederiet kan överenskomma att för arbetsavdelningen väljs avdelningsförtroendeman även om inom arbetsavdelningen tjänstgör färre än nio (9) medlemmar av Finlands Sjömans-Union. Därvid uppmärksammas bl.a. antalet arbetstagare inom respektive arbetsavdelning och förtroendemannens möjligheter, även med beaktande av skiftarbete, att sammanträffa med avdelningens arbetstagare. Om uppgörelse inte kan uppnås kan ärendet underställas detta avtals parter för avgörande.

Huvudförtroendeman

Huvudförtroendeman kan väljas om fem (5) fartyg eller minst 100 arbetstagare är anställda i arbetsavtalsförhållande i enskilt rederi eller rederisammanslutning.

Förrättandet av val

Rederiet ska ge möjligheter till förrättande av val och ge alla medlemmar av Finlands Sjömans- Union som arbetar på fartyget/arbetsavdelningen möjlighet att delta i valet. Anordnandet och genomförandet av valet får dock inte störa arbetet. Finlands Sjömans-Union FSU rf ger närmare information om genomförande och förrättandet av val.

5 Tillkännagivanden

Xxxx xxxxx ska upprättas protokoll enligt bifogad modell, där det framgår vem som valts. Av protokollet ska enligt bifogad modell ett utdrag överlämnas till arbetsgivaren eller till arbetsgivarens representant och Finlands Sjömans-Union.

6 Information som ska ges till förtroendemannen 8)

8 FSU/RiF protokoll 25.8.2017.

1) Rätt att få information om arbetsavtalet enligt lagen om sjöarbetsavtal

Enligt 13 kap. 6 § i lagen om sjöarbetsavtal har en förtroendeman rätt att av arbetsgivaren få uppgifter som avses i 1 kap. 3 § i fråga om de arbetstagare som förtroendemannen företräder.

Parterna konstaterar att det i fält på de arbetsavtalsformulär som arbetsgivarna använder eller annars i arbetsavtalet också antecknas sådana uppgifter som inte omfattas av 1 kap. 3 § i lagen om sjöarbetsavtal.

Sådana uppgifter är bland annat passnummer, hemadress eller närmaste anhörig.

Sådana uppgifter kan lämnas till förtroendemannen om arbetstagaren ger sitt samtycket till det.

Dessutom konstateras att förtroendemannen har tystnadsplikt enligt lagstiftning och kollektivavtalet när det gäller uppgifter som han eller hon får tillgång till i samband med sitt förtroendeuppdrag.

2) Annan rätt att få information (enligt samarbetslagen eller kollektivavtalet)

Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt att arbetsgivaren ska, om lagen och kollektivavtalet så kräver på eget initiativ och i annat fall alltid på begäran, ge förtroendemannen uppgifter om de arbetstagare som förtroendemannen företräder, när dessa behövs för att samarbeta smidigt, föra effektiva förhandlingar eller behandla en oklar fråga eller meningsskiljaktighet snabbt och uttömmande.

Enligt samarbetslagen fungerar som företrädare för personalgruppen den förtroendeman som valts med stöd av ett kollektivavtal eller ett förtroendeombud eller samarbetsombud, eller ifall nämnda personer inte har valts som företrädare för personalgruppen, en enskild arbetstagare som ingår personalgruppen.

Om oklarhet eller oenighet uppstår om ärenden som gäller anställningsförhållanden, ska förtroendemannen få all information som inverkar på lösandet av fallet. Information angående arbetstagarens hälsotillstånd och inkomstnivåer ska behandlas konfidentiellt.

Huvudförtroendeman och fartygsförtroendeman har rätt att för skötandet av sina uppgifter få uppgifter om på fartygen verksamma underentreprenörer och om utomstående arbetskraft som arbetar på fartygen.

Huvudförtroendeman och fartygsförtroendemannen ska ges avtalen ingångna mellan Sjömans- Unionen och rederiet.

7 Förtroendemannens uppgifter

Förtroendemannens uppgift är att verka som representant för Finlands Sjömans-Union och dess medlemmar i ärenden som berör tillämpning av kollektivavtal och arbetslagstiftning samt arbetsreglemente och även i övrigt i frågor som berör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Till huvudförtroendemannens uppgifter hör även att förhandla om fartygets bemanning på sätt som avses i utrikesfartens kollektivavtal för däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal och i utrikesfartens passagerarfartygsavtal samt förmedla information mellan arbetsgivaren och Finlands Sjömans-Union samt arbetstagaren.

Åt ny arbetstagare som antas till fartyget klarläggs och i dennas arbetsavtal antecknas vilket kollektivavtal som tillämpas i dennes anställningsförhållande. På samma sätt klarläggs förtroendemanna- och förhandlingssystemet mellan Finlands Sjömans-Union och rederiet samt anvisas arbetstagaren utan dröjsmål och så snabbt som möjligt till den egna avdelningsförtroendemannen eller till fartygets förtroendeman eller huvudförtroendeman.

8 Förtroendemannens anställningsförhållande

Förtroendemannen är i sitt anställningsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning oberoende av, om han/hon sköter sina förtroendemannauppgifter vid sidan av sitt arbete, eller om han/hon befriats från arbete. Förtroendemannen är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order samt andra ordningsföreskrifter.

Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av förtroendemannauppgiften.

Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen samt huvudförtroendemannens suppleant ska under huvudförtroendemannauppdragets och huvudförtroendemannasuppleantsuppdragets tid utreda, ifall upprätthållandet av huvudförtroendemannens eller huvudförtroendemannasuppleantens yrkesskicklighet till det tidigare eller till motsvarande arbete, förutsätter givande av sådan yrkesmässig utbildning, som även anordnas åt andra arbetstagare. Detsamma gäller specialarbetsskyddsfullmäktige, ifall sådan valts i rederiet.

9 Förflyttning av förtroendeman

Arbetstagare, som fungerar som förtroendeman, får inte medan han/hon sköter denna syssla eller med anledning av detta, förflyttas till i förhållande till sin ordinarie befattning sämre avlönat arbete än vad han/hon hade då han/hon blev vald till förtroendeman, inte heller får han/hon avskedas på grund av förtroendemannauppdraget.

Förtroendeman i tillfällig befattning kan förflyttas till sin ordinarie befattning efter att tiden för den tillfälliga befattningen löpt ut.

Huvudförtroendeman och huvudförtroendemannens suppleant samt specialarbetsskyddsfullmäktige, ifall sådan valts i rederiet, ska i första hand återvända till samma fartyg eller till samma trafikområde, från vilket denne valts, till sitt tidigare arbete, eller om detta inte är möjligt, till arbete som motsvarar det tidigare arbetsavtalet, eller om inte heller detta är möjligt, till arbete som motsvarar dennes yrkesskicklighet.

10 Förtroendemannens uppsägningsskydd

Om en del av företagets arbetskraft sägs upp eller permitteras på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, får en dylik åtgärd inte riktas mot förtroendeman såvida inte rederiets verksamhet helt läggs ned. Ifall man gemensamt konstaterar, att förtroendemannen inte kan erbjudas arbete som motsvarar dennes yrke eller som i övrigt är lämpligt för personen, kan dock avvikelse ske från denna bestämmelse.

Förtroendemans arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder ifall inte samtycke givits av majoriteten av de arbetstagare som förtroendemannen representerar.

Vid bedömningen av grunderna för hävning av förtroendemans arbetsavtal får denne inte ställas i ofördelaktigare ställning i förhållande till övriga arbetstagare.

Förtroendemannens arbetsavtal kan inte hävas på grund av allvarliga överträdelser eller åsidosättande av arbetsförpliktelserna enligt arbetsavtal eller lag, som är så väsentliga att arbetsgivaren inte skäligen kan förutsätta ett fortsatt anställningsförhållande, om inte överträdelsen eller försummelserna är upprepade och om inte förtroendemannen tidigare upprepade gånger varnats för detta.

Bestämmelserna i denna paragraf bör tillämpas också på förtroendemannakandidat som uppställs på arbetsplatsen om vilket skriftligt meddelande lämnats till arbetsgivaren. Kandidatskyddet vidtar dock tidigast tre månader före den kandiderande förtroendemannens mandattid börjar och upphör för annan än den i valet utsedda förtroendemannens del när valresultatet konstaterats.

Bestämmelserna i denna paragraf bör tillämpas ännu sex (6) månader efter att förtroendemannauppdraget upphört, på arbetstagare som verkat som förtroendeman.

Ifall arbetsgivaren ämnar häva förtroendemans arbetsavtal, ska detta meddelas till detta avtals parter vilka omedelbart i gemensamma förhandlingar ska utreda grunderna för hävningen.

Ifall förtroendemans arbetsavtal avslutas i strid mot detta avtal eller lagstridigt, ska arbetsgivaren betala gottgörelse åt denne som motsvarar minst 10 månaders eller högst 30 månaders lön. Gottgörelsen ska betalas i enlighet med de grunder som framkommer ur 12 kap. 2 § i lagen om sjöarbetsavtal.

Om förtroendeman på grund av sjukdom eller skada varit borta från arbetet, ska rederiet eftersträva att förtroendemannen efter tillfrisknande från sjukdomen eller efter att skadan läkts återplaceras på samma fartyg eller i samma trafikområde som i sitt tidigare arbete eller, om detta inte är möjligt, till arbete som motsvarar det tidigare arbetsavtalet, eller ifall inte ens detta är möjligt, till arbete som motsvarar dennes yrkesskicklighet.

I säsongstrafik använt fartygs verksamhet anses ha upphört helt, då fartyget anländer från sin sista resa till övervintringshamnen. Förtroendeman medges returrätt till fartyget, ifall det efter övervintringsperioden åter sätts i trafik.

Arbetsgivare som inte efterföljer förenämnda bestämmelser som gäller sjuk eller skadad förtroendeman eller förtroendemannens returrätt till fartyg i säsongstrafik, är skyldig att till förtroendeman betala ersättning enligt bestämmelserna i sjöfartens uppsägningsskyddsavtal.

Om arbetsavtalet har fortgått mindre än ett år ska arbetstagare som fungerar som förtroendeman erhålla förhandsmeddelande om arbetsavtalsförhållandets upphörande med tre

(3) veckors varsel, och om arbetsavtalsförhållandet har fortgått över ett år, med fyra (4) veckors varsel. I förhandsmeddelandet som ges till förtroendeman ska antecknas skälet till uppsägningen. Förhandsmeddelande om uppsägning av huvudförtroendeman och fartygsförtroendeman ska även delges arbetstagarna på ifrågavarande arbetsplats samt till Sjömans-Unionen. Förhandsmeddelande angående avdelningsförtroendeman delges fartygsförtroendeman. De förenämnda bestämmelserna om förhandsmeddelanden gäller dock inte vid sådana fall då arbetsgivaren enligt lag är berättigad att häva arbetsavtalet.

Ovan nämnda bestämmelser tillämpas även på huvudförtroendemannens suppleant samt på specialarbetsskyddsfullmäktige, ifall en sådan finns i rederiet.

11 Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall Beviljande av befrielse

För skötseln av sina uppgifter ordnas för förtroendemannen vid behov tillfällig eller regelbundet återkommande befrielse från arbetet.

För utförande av brådskande ärenden ska förtroendemannen ges befrielse från arbetet även under en tid som är lämplig med hänsyn till arbetet.

Om huvudförtroendemannen eller fartygsförtroendemannen befriats från sitt arbete under regelbundet återkommande tidsperioder, ska han/hon sköta förtroendemannauppdragen under denna tid.

Åt förtroendemannen ska för skötandet av sina uppgifter regelbundet ges befrielse från sitt arbete på följande sätt:

Inom området för utrikesfartens passagerarfartygsavtal:

Avdelningsförtroendeman:		0,5 dagar/månad
Fartygsförtroendeman:
1–59	arbetstagare	0,25 dagar/vecka
60–139	arbetstagare	0,5 dagar/vecka
140–199	arbetstagare	1,0 dagar/vecka
över 200	arbetstagare	1,5 dagar/vecka
Huvudförtroendeman:
1–199	arbetstagare	1,5 dagar/vecka
200–499	arbetstagare	2 dagar/vecka
500–799	arbetstagare	2,5 dagar/vecka
över 800	arbetstagare	3 dagar/vecka

Inom kollektivavtalsområdet för utrikesfartens handelsfartyg:

Fartygsförtroendeman:
9–59	arbetstagare	2 timmar/vecka
60–139	arbetstagare	5 timmar/vecka
140–199	arbetstagare	8 timmar/vecka
över 200	arbetstagare	12 timmar/vecka

Huvudförtroendeman:
1–199	arbetstagare	14 timmar/vecka
200–499	arbetstagare	17 timmar/vecka
500–799	arbetstagare	20 timmar/vecka
över 800	arbetstagare	24 timmar/vecka

Ifall förtroendemannen inte kan använda sin befrielse, på grund av brådskande arbete eller annars på grund av skötande av arbetsuppgifter, under arbetstid och då förtroendemannen som en följd av detta måste sköta förtroendemannasysslorna under sin fritid, ersätts befrielsen enligt detta avtal som extra ledighet på sätt som skilt överenskoms mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union.

Ersättande av inkomstbortfall

Inom kollektivavtalsområdet för utrikesfartens passagerarfartygsavtal är huvudförtroendemannens lönegrupp minst ekonomipersonalens lönegrupps löneklass 3, oberoende av huvudförtroendemannens yrke. Betjäningsarvodet betalas enligt medeltalet för rederiet, på så sätt att grunden för betjäningsarvodet är det högre betjäningsarvodet (4 %), som även betalas för den tid som huvudförtroendemannen använder sin huvudförtroendemannabefrielse.

Inom kollektivavtalsområdet för utrikesfartens däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal ska åt huvudförtroendemannen betalas minst lön enligt lönegruppen reparatör AT inklusive tillägg.

Huvudförtroendemannen och huvudförtroendemannens suppleant är, då de sköter huvudförtroendemannauppgifter, berättigade till en ersättning för varje sådan dag, som motsvarar lönen för två (2) övertidstimmar på passagerarfartygen och på lastfartygen motsvarande två (2) vardagsövertidstimmar.

Om förtroendemannen utöver sin ordinarie arbetstid, utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter, betalas åt denne övertidsersättning eller enligt överenskommelse annan tilläggsersättning, för på detta sätt förlorad tid.

Ovan nämnda bestämmelser tillämpas även på specialarbetarskyddsfullmäktige, om en sådan valts i rederiet.

12 Förtroendemannens utbildning

Förtroendemannen ska i den mån det är möjligt beredas tillfälle att delta i utbildning, som är ägnad att öka kompetensen för skötseln av förtroendemannauppgifterna.

13 Förtroendemannens kontor och kontorsutrustning

Förtroendemannen ska anordnas utrymme där denne kan förvara för förtroendemannauppgifterna behövliga handlingar och kontorsmaterial. Om arbetsplatsens storlek förutsätter det, ska arbetsgivaren även anordna ändamålsenliga utrymmen, där för förtroendemannauppgifternas skötsel nödvändiga förhandlingar kan föras.

Huvudförtroendemannen och fartygsförtroendemannen har för skötandet av sitt uppdrag rätt att kostnadsfritt använda sig av fartygets och rederiets sedvanliga kontors- och kommunikationsutrustning, såsom mobiltelefoner, e-post, internetuppkoppling samt datautrustning med tillhörande program.

Förtroendemannens verksamhet lyder under arbetsgivarens dataskyddssystem, dataskyddsförfarande och dataskyddsansvar. Arbetsgivaren ska informera och ge handledning till förtroendemannen om anvisningar och verksamhetssätt som berör arbetsgivarens dataskydd.

För förtroendemannens informationsverksamhet ska anordnas en ändamålsenlig plats i manskapsutrymmena för tillkännagivanden och för framläggande av information.

14 Förhandlingsordning

I frågor som berör arbetets utförande och dess tekniska organiserande bör arbetstagaren främst vända sig till sin närmaste förman.

Såvida arbetstagaren inte direkt med förmannen fått utrett frågor rörande sin avlöning eller sina arbetsvillkor, kan denne bringa ärendet till handläggning i förhandlingar mellan sin arbetsavdelnings förtroendeman och förmannen eller arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan lösas på detta sätt, kan det låta behandlas i förhandlingar mellan fartygsförtroendemannen och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan avgöras i dessa förhandlingar, kan det överföras till fartygets huvudförtroendeman för utredning.

Om oenighet som uppstått på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt på ovan nämnt sätt, kan det bringas till avgörande i enlighet med den kollektivavtalsenliga förhandlingsordningen.

Bilaga 11.1

Bilaga till förtroendemannaavtalet

Finlands Sjömans-Union FSU rf	Datum
[Rederiet]

[REDERIETS] MANSKAPS HUVUDFÖRTROENDEMAN

1. Xxxxx- och vicehuvudförtroendeman

Till rederiets huvudförtroendeman har valts ... för perioden ... och till vicehuvudförtroendeman ...

2. Ersättande av inkomstbortfall

Huvudförtroendeman är berättigad att inom tillämpningsområdet för utrikesfartens kollektivavtal för däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal erhålla minst reparatör AT:s fulla lön, inom tillämpningsområdet för utrikesfartens passagerarfartygsavtal minst lönegrupp tre (3) fulla lön samt inom tillämpningsområdet för småtonnage minst båtsman AT:s fulla lön.

Huvudförtroende-/vicehuvudförtroendeman är berättigad att vid skötsel av huvudförtroendemannauppdraget för varje dag i förtroendemannasyssla erhålla ersättning, som inom tillämpningsområdet för utrikesfartens kollektivavtal för däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal och kollektivavtalet för småtonnage i utrikesfart motsvarar två (2) vardagsövertidstimmars lön och inom tillämpningsområdet för utrikesfartens passagerarfartygsavtal lönen för två (2) övertidstimmar.

Huvudförtroende-/vicehuvudförtroendeman erläggs för varje dag i förtroendemannasysslasamma kostersättning som åt arbetstagare, för vilken inte reserverats kost och/eller logi ombord på fartyget.

3. Förtroendemannabefrielse

Huvudförtroendemannen är berättigad att för skötsel av sitt uppdrag få förtroendemannabefrielse i enlighet med förtroendemannaavtalet enligt följande:

Inom tillämpningsområdet för utrikesfartens handelsfartygsavtal är huvudförtroendemannen berättigad för skötsel av sitt uppdrag få förtroendemannabefrielse

- 14 timmar och i garantilönesystemet 1,75 dagar i veckan, då det i manskapsställning finns 0–199 arbetstagare,

- 17 timmar och i garantilönesystemet 2,125 dagar i veckan, då det i manskapsställning finns 200–499 arbetstagare,

- 20 timmar och i garantilönesystemet 2,5 dagar i veckan, då det i manskapsställning finns 500–799 arbetstagare,

- 24 timmar och i garantilönesystemet 3 dagar i veckan, då det i manskapsställning finns över 800 arbetstagare.

Inom tillämpningsområdet för utrikesfartens passagerarfartygsavtal är huvudförtroendemannen berättigad för skötsel av sitt uppdrag få befrielse

- 1,5 dagar per vecka, då det i manskapsställning finns 0–199 arbetstagare,

- 2 dagar per vecka, då det i manskapsställning finns 200–499 arbetstagare,

- 2,5 dagar per vecka, då det i manskapsställning finns 500–799 arbetstagare samt

- 3 dagar per vecka, då det i manskapsställning finns över 800 arbetstagare.

Förtroendemannabefrielsen placeras så, att den beaktar avlösningssystemet på förtroendemannens arbetsplats och så, att i placerandet av befrielsen inte föranleder extra flygbytes- eller andra motsvarande kostnader.

Huvudförtroendemannen ska använda sin befrielse under vardagar (mån.–fre.). Till övriga dagar används i avlösningen ingående lediga dagar.

Huvudförtroendemannen håller arbetstidsbokföring och levererar den till rederiets löneräkning en gång per månad.

4. Semester

Huvudförtroendemannen har i enlighet med semesterlagen för sjömän rätt att två (2) gånger per år hålla minst X dagar 9 ) sammanhängande semester, om vars placering skilt ska överenskommas mellan huvudförtroendemannen och rederiet.

5. Verksamhetsutrymmen

Arbetsgivaren är skyldig att anordna ett låsbart utrymme åt huvudförtroendemannen, där de för förtroendeuppdraget nödvändiga dokumenten och kontorsutrustningen kan förvaras.

Om skilt överenskommits om det, kan huvudförtroendemannen sköta sitt förtroendeuppdrag hemifrån.

6. Kontorsutrustning

Arbetsgivaren ordnar åt huvudförtroendemannen mobiltelefon, nödvändig ADB-utrustning och därtill anslutna program samt internetuppkoppling och ombesörjer kostnaderna för dessa.

Förtroendemannens verksamhet lyder under arbetsgivarens dataskyddssystem, dataskyddsförfarande och dataskyddsansvar. Arbetsgivaren ska informera och ge handledning till förtroendemannen om anvisningar och verksamhetssätt som berör arbetsgivarens dataskydd.

7. Reseersättningar

Arbetsgivaren betalar åt huvudförtroendemannen de av förtroendeuppdraget uppkomna resekostnaderna eller kilometerersättning för bruk av egen bil i enlighet med skattestyrelsens direktiv.

Rederiet Huvudförtroendeman

9) Semesterns längd är beroende av avtalsområdet.

Bilaga 12 AFC/FCC:

Avtal om utbildningsverksamhet med tillämpningsanvisningar jämte tillämpning inom sjöfarten

Inledning

Samhällets utveckling, förändringarna i näringslivets struktur, upprätthållandet av sysselsättningen och ökningen i produktiviteten förutsätter en fortgående utbildningsverksamhet, som siktar sig till så gott som alla persongrupper. Centralorganisationerna uppmanar sina medlemmar att förhålla sig positiva till all dylik utbildning. Genom ökad fritid har personalen bättre möjligheter än tidigare inrikta sin utbildning på sina egna intresseområden. Denna vuxenutbildning kommer att få en allt större betydelse i samhället.

Utbildningen är också av central betydelse för utvecklandet av arbetsmarknadsparternas inbördes samarbete. Därför finner centralorganisationerna det viktigt att gemensamt främja den utbildning som ges. Samtidigt konstaterar centralorganisationerna, att parterna också i sin egen utbildningsverksamhet främjar upprätthållande och utvecklandet av sakliga och förtroendefulla relationer

1 § Utbildningsarbetsgrupp

För verkställandet av detta avtal finns en arbetsgrupp för utbildning till vilken varje centralorganisation utser tre (3) representanter. Arbetsgruppen för utbildning är dessutom ett allmänt samarbetsorgan mellan centralorganisationerna i utbildningsfrågor.

2 § Yrkesinriktad fortsättnings- och kompletteringsutbildning samt omskolning

Då arbetsgivaren ordnar yrkesmässig utbildning för arbetstagaren eller då arbetsgivaren skickar arbetstagaren på yrkesrelaterade kurser ersätts direkta kostnader och inkomstbortfall för ordinarie arbetstid till följd av utbildningen. Om utbildningen helt äger rum utanför arbetstiden, ersätts de direkta kostnader som den föranleder.

När en arbetstagare deltar i utbildning som avses i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen, tillämpas i fråga om arbetsgivarens skyldighet att stå för de kostnader utbildningen föranleder och skyldighet att ersätta inkomstbortfallet för utbildningen det som föreskrivits om yrkesutbildning i detta avtal. Om utbildningen sker utanför arbetstiden, tillämpas i fråga om ersättning av de kostnader utbildningen föranleder samt för inkomstbortfallet samma principer som för utbildning under arbetstid.

Tillämpningsanvisning Yrkesutbildning

Arrangemang för främjande av yrkesmässig utbildning på företagsnivå verkställs så, att företagen under avtalsperioden ger personalen utbildning i ibruktagande av nya arbetsmetoder samt kompetenshöjande yrkesinriktad utbildning. Utbildningens omfattning motsvarar minst det antal timmar som är 16 gånger företagets genomsnittliga antal personer med anställningsförhållande om minst ett år under året 1986. Företaget utser de personer som ska utbildas. Den plan som ska verkställas behandlas enligt företagets samarbetsförfarande. Dessutom tillämpas bestämmelserna i utbildningsavtalets 2 § och följande principer:

- Företaget kan genomföra utbildningen som intern utbildning eller utnyttja offentliga eller privata läroinrättningar eller andra lämpliga arrangemang.

- För utbildning som sker under arbetstid utbetalas ersättning för inkomstbortfall.

Att skicka medarbetare på kurs

Arbetsgivarens skyldighet att ersätta direkta kostnader och inkomstbortfall gäller för utbildning som ordnats av arbetsgivaren samt sådana kurser till vilka arbetsgivaren sänt en person i sin tjänst. Uppkomsten av ersättningsskyldigheten förutsätter alltså att det före anmälan till kursen från arbetsgivarens sida klart och tydligt konstaterats att det gäller en utbildning som avses i avtalspunkten och i vilken arbetstagaren uttryckligen deltar på arbetsgivarens order. Det spelar ingen roll om det är frågan om att sändas till en kurs som ordnas på annat håll eller en utbildning som ordnas av arbetsgivaren på annat sätt.

Direkta kostnader

Som direkta kostnader i avtalspunkten ersätter arbetsgivaren först och främst resekostnaderna, om det inte är fråga om kostnader som kan räknas till ortens normala levnadskostnader i likhet med en biljett inom lokal busstrafik eller motsvarande. Övriga i denna punkt avsedda kostnader är kursavgifter och kostnader för sådant kursmaterial vars anskaffning förutsätts av kursprogrammet. Om detta utbildningsmaterial inte nöts ut under den kurs personen deltar i ska han eller hon efter att ha erhållit ersättning för anskaffningsutgifterna och om arbetsgivaren så önskar överlämna materialet även till arbetsgivarens disposition.

Som ersättning för levnadskostnader betalar arbetsgivaren en helpensionsersättning för varje kursdag då det gäller internatkurser. För övriga än internatkurser utgör kollektivavtalets bestämmelser om dagtraktamente en lämplig grund för ersättning. Arbetsgivaren betalar alltså för dessa kursdagar matpenning, antingen halvt eller helt dagtraktamente eller en eventuell annan ersättning för logi allt efter den tid som kursen tar i anspråk.

Inkomstbortfall

Då en person deltar i en på orten arrangerad kurs erhåller han eller hon ersättning för bortfall av ordinarie arbetstid enligt genomsnittlig timinkomst. För tid för kurser som arrangeras utanför orten betalas, såvida inte annat i avtalet överenskommits, inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som beräknas som genomsnittlig timinkomst. På samma sätt ersätts restimmar som motsvarar de förlorade ordinarie arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta övriga restimmar. För en person med vecko- eller månadslön görs inte löneavdrag för tiden för kursen eller de resor som krävs.

Utbildning som sker utanför arbetstid

För tid som används för kurser utanför arbetstid utbetalas inte någon ersättning. Ersättning för inkomstbortfall utbetalas enbart för de arbetstimmar för vilka den person som deltar i utbildningen skulle förlora sin lön.

Då arbetsgivaren skickar en person på en kurs som anknyter till hans eller hennes yrke och som sker utanför arbetstid ersätts de direkta kostnader som uppstår på grund av detta, till exempel högre än normala kostnader för hemresa eller dylikt. Dessa kostnader bör i den mån det är möjligt konstateras på förhand och avtal ingås om hur de ska ersättas.

Tillämpning inom sjöfarten

Arbetstagaren ska när anställningen börjar inneha kompetensbrev och behörighetsbrev för specialbehörigheter som krävs för att motta en uppgift som överensstämmer med yrkesbeteckningen. Arbetstagaren är under anställningsförhållandet berättigad till ersättning från arbetsgivaren för kostnader för anskaffning, förnyande och byte av STCW- konventionsenliga specialbehörigheter samt fartygs- och uppgiftsspecifika behörighetsbrev för specialbehörigheter, inklusive kursavgifter och införskaffande av kursmaterial, resekostnader, uppehälle och inlösning av behörighetsbrev. Arbetsgivaren är även skyldig att ersätta arbetstagaren kostnader för anskaffning av resehandlingar, såsom sjömanspass och visum.

Tillämpningsanvisning

Ifall specialbehörigheten inte är nödvändig för att sköta den uppgift, för vilken arbetstagaren har anställts, eller arbetsgivaren inte förutsätter sådan specialbehörighet, är arbetsgivaren heller inte skyldig att ersätta för sådana kostnader som uppkommer vid specialbehörighetens införskaffning, förnyelse och byte. På så sätt är arbetsgivaren inte skyldig att ersätta arbetstagaren för kostnader som uppkommer vid införskaffning, förnyelse och byte av exempelvis behörighetsbrev för MOB- eller fast rescue-båtar, ifall sådan behörighet inte är en förutsättning för att arbetstagaren ska kunna sköta den uppgift som hänför sig till dennes yrkesgrupp eller ifall denna behörighet inte är ett krav ombord på fartyget.

Direktiven beträffande inkomstbortfall bör tolkas sålunda att kursdeltagare för kurstiden är berättigad att få sin garanti- eller grundlön jämte möjliga erfarenhetstillägg, samt det betjäningsarvode och den serveringsersättning som betalas för arbetsperioden.

Parterna konstaterar att man bör sträva till att kursdeltagarna sammankopplar kursen antingen med semesterns eller vederlagsledighetens början eller slut, eftersom man endast på detta sätt kan undvika väntetider som inte ingår i kursverksamheten.

3 § Gemensam utbildning

Utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen mellan centralorganisationerna ordnas av

1) centralorganisationerna eller gemensamt av deras medlemsförbund,

2) de samarbetsorgan som förutsätts av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund

3) gemensamt av arbetsgivar- och arbetstagarparten på arbetsplatsen.

Parterna konstaterar att det mest ändamålsenliga sättet att ordna den gemensamma utbildningen i regel är arbetsplatsspecifikt, eftersom det är det bästa sättet att beakta de lokala omständigheterna.

Till en medlem i ett samarbetsorgan och arbetstagarnas representant som förutsätts i avtalen och som deltar i utbildningen betalas ersättning så som föreskrivs i § 2. Om deltagande i utbildning avtalas lokalt beroende på utbildningens natur inom ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivare och förtroendeman.

Tillämpningsanvisning

Sådana samarbetsavtal på basis av vilka man kan anta att det uppstår särskilda utbildningsbehov är bl.a. rationaliseringsavtal, arbetarskyddsavtal, kommunikationsavtal, förtroendemannaavtal och avtal om förbättring av företagshälsovården.

I avtalet uppräknas de aktörer som enligt det som avses i avtalet kommer i fråga som arrangörer för gemensam utbildning på basis av avtalen ovan.

I utbildningsavtalet avsedda centralorganisationer och samarbetsorgan för medlemsförbund är bl.a. Rationaliseringsdelegationen (RANK) mellan centralorganisationerna och Arbetsgruppen för utbildning, Arbetarskyddets centralkommitté och motsvarande förbundsspecifika samarbetsorgan som branschkommittéer mellan förbundens rationaliseringsdelegationer och arbetarskyddet.

Som eventuella utbildningsområden som avses i denna avtalspunkt och som anknyter till samarbetsavtalen bör nämnas bl.a. utbildning i frågor som gäller anställningsförhållanden, företagsekonomi, arbetarskydd och rationalisering. I dessa fall förutsätts dock att utbildningen är sådan att dess tema relaterar till samarbetsuppgifter för personer som deltar i samarbete mellan vederbörande organ.

Till medlem i samarbetsorgan som deltar i gemensam utbildning i enlighet med kollektivavtalet och till representant för arbetstagare som i övrigt avses i avtalen utbetalas en ersättning för inkomstbortfall och direkta kostnader liksom då det gäller yrkesinriktad påbyggnadsutbildning och fortbildning eller omskolning. Deltagande i utbildning förutsätter avtal mellan parterna beroende på ärendets natur, antingen inom det lokala samarbetsorganet i fråga eller mellan arbetsgivare och förtroendeman.

4 § Ff-utbildning

4.1 Anställningsförhållandets bestånd och anmälningstider

För kurser som arrangerats av Finlands Fackförbunds Centralorganisation och dess medlemsförbund och som varar en månad eller kortare tid ges arbetstagarna möjlighet att delta i kursen utan att anställningsförhållandet upphör, såvida detta kan genomföras utan att det uppstår kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. I nekande fall meddelas huvudförtroendemannen senast tio dagar innan kursen börjar orsaken till att det skulle orsaka kännbar olägenhet att bevilja ledighet.

Anmälan om deltagande i kurs ska då kursen pågår högst en vecka inlämnas minst två veckor innan kursen börjar och då det gäller längre kurser, minst sex veckor före kursens början.

Då arbetstagare i enlighet med ordningen ovan deltagit i en av FFC arrangerad, s.k. tremånaders kurs avbryts inte hans eller hennes anställningsförhållande.

4.2 Ersättningar

Vad gäller samarbetsutbildning som arrangerats av FFC och som avses i punkterna i ovan nämnda paragraf, som godkänts av arbetsgruppen för utbildning och som FFC arrangerar i egna institut eller i kurscentra som tillhör medlemsförbund, är arbetsgivaren skyldig att betala ersättning till förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktige, suppleant för arbetarskyddsfullmäktig, medlem i arbetarskyddskommissionen och arbetarskyddsombudet för inkomstbortfall för utbildning som förutsätts för skötandet av deras uppgifter, till förtroendemän högst för en månad och för personer med arbetarskyddsuppgifter för högst två veckor. På samma sätt utbetalas ersättning för kurser som berör förtroendemannaverksamheten i ovan nämnda institut och kurscentra till fackavdelningens ordförande för högst en månad, såvida han arbetar inom ett företag med minst 100 arbetstagare inom vederbörande bransch och då den fackavdelning han leder består av minst 50 medlemmar.

Till förtroendeman och fackavdelningens ordförande betalas på motsvarande sätt vid deltagande i av FFC arrangerad tremånaderskurs en ersättning för inkomstbortfall för en månad, om de arbetar i ett företag med minst 100 arbetstagare inom vederbörande bransch och då den fackavdelning han leder består av minst 50 medlemmar förutsatt att kursdeltagaren återvänder till sin tidigare arbetsplats.

Dessutom utbetalas till de arbetstagare som avses i punkt 2 för varje kursdag en ersättning för de måltidskostnader som uppstår en måltidsersättning som avtalats mellan centralorganisationerna. Denna ersättning betalas emellertid inte för en längre tid än den för vilken betalas ersättning för inkomstbortfall.

Tillämpningsanvisning

a) Beviljande av ledighet

I avtalspunkten förutsätts att arbetsgivaren ger arbetstagare och tjänstemän möjlighet att delta i en månad långa eller kortare kurser som arrangeras av centralorganisationerna och fackförbunden utan att anställningsförhållandet bryts, såvida detta inte medför betydande olägenheter för produktionen eller företagets verksamhet. Betydande olägenheter kan enbart bedömas i enskilda fall, separat för varje person och kurstidpunkt. Om arbetstagare inte beviljas ledighet ska arbetsgivaren också meddela orsaken till detta. För att avlägsna eventuella friktionsfaktorer bör arbetsgivaren så snart som möjligt meddelas om avsikten att delta i den kurs som avses här. Om personen inte kan delta i kursen vid önskad tidpunkt bör man tillsammans försöka hitta en annan möjlig tidpunkt då det inte finns några hinder för deltagande i kursen.

Deltagandet i en sådan kurs får inte på basis av anställningsförhållandet förorsaka en reducering av personens framtida fritids- eller grupplivförsäkringar, inte heller minska årssemester- eller pensionsskyddsförmåner. Xxxxxxxxx betraktas alltså vid beräkning av dessa förmåner som likställd med arbetade dagar. Förutom bevarandet av dessa förmåner samt beviljande av ledighet har arbetsgivaren för de kurser som avses i denna avtalspunkt inte några övriga skyldigheter än vad som senare konstateras om rättigheterna för förtroendemännen, fackavdelningens ordförande, arbetarskyddsfullmäktige, suppleanten för fullmäktige, arbetarskyddskommissionens medlemmar eller arbetarskyddsombudet att erhålla ersättning för inkomstbortfall och måltidskostnader då de under vissa förutsättningar deltar i kurser som arrangeras av FFC.

Innan en person deltar i ett utbildningstillfälle som ovan avses, bör man avtala om detta med arbetsgivaren och uttryckligen fastställa om det är ett sådant utbildningstillfälle för vilket arbetsgivaren betalar ersättningar till arbetstagaren i enlighet med utbildningsavtalet och i vilken omfattning dessa ersättningar ska betalas. Tillämpning av de i 4 §, punkt 1 avtalade förfaringssätten är en förutsättning för att de ersättningar som definierats i avtalet ska erhållas.

b) Förtroendemän

I utbildningsavtalet har avtalats att förtroendeman erhåller ersättning för inkomstbortfall vid deltagande i förtroendemannakurser som arrangeras av FFC, förutsatt att

- kursen till sitt innehåll hänför sig till vederbörande förtroendemans uppgifter, i avtalets underteckningsprotokoll har konstaterats att förutom egentliga förtroendemannakurser även rationaliserings- och löneteknisk utbildning skulle höra till utbildning som förutsätts för skötsel av förtroendemannauppgifter, såvida förtroendemannen i sitt uppdrag kommer i kontakt med dessa frågor,

- ifrågavarande person redan vid anmälan till kursen har utsetts till förtroendeman,

- ifrågavarande person inte tidigare erhållit ersättning för deltagande i samma kurs,

- utbildningssamarbetsgruppen har godkänt kursen som en sådan utbildning att ersättning för inkomstbortfall för kursdagarna utgår. Centralorganisationerna informerar om kurser som godkänts av utbildningssamarbetsgruppen och uppger samtidigt namnet på varje kurs, kursorten och tidpunkten.

Undantag från den huvudsakliga regeln om kurstid som omfattar högst en månad utgörs av den

s.k. tremånaderskursen för förtroendemän, ordnad av FFC, i vilken förtroendemannen kan delta under de förutsättningar som uppräknats ovan, såvida han eller hon arbetar inom ett företag med minst 100 anställda inom branschen i fråga.

Tillämpning inom sjöfarten

Parterna har avtalat att en förtroendeman från varje rederi, på vilkas fartyg det sammanlagt arbetar minst 100 medlemmar i Finlands Sjömans-Union, kan delta i FFC:s tremånaderskurs.

Till deltagare i tremånaderskurser betalas likväl ersättning för inkomstbortfall enbart för en månad, och årssemesters-, pensions- eller övriga jämförbara förmåner intjänas på samma sätt för enbart en månad. Denna bestämmelse uppskjuter inte uppkomsten av intjänad semester eller fastställande av tidpunkt för semester.

En tilläggsförutsättning för utbetalning av ersättningar till deltagare i en tremånaderskurs är att de efter kursen återvänder till sin tidigare arbetsplats.

Med förtroendeman avses här fackavdelningens huvudförtroendeman, suppleanten för huvudförtroendemannen och avdelningens förtroendeman i enlighet med förtroendemannaavtalet.

I enlighet med avtalet utbetalas ersättning för inkomstbortfall enligt 2 § i tillämpningsanvisningarna, samt måltidskostnader under kursen enligt vad som senare konstateras.

Förutsättningen att personen inte tidigare erhållit ersättning för deltagande i samma kurs gäller inte för de av Sjömans-Unionen för förtroendemän årligen ordnade specialkurser med varierande innehåll.

c) Fackavdelningens ordförande

Under samma förutsättningar som ovan konstaterats angående förtroendemän kan fackavdelningens ordförande delta i kurser som berör förtroendemannaverksamheten, såvida personen arbetar inom ett företag med minst 100 arbetstagare inom vederbörande bransch och då den fackavdelning han eller hon leder består av minst 50 medlemmar.

d) Arbetarskyddsfullmäktige, suppleanter för arbetarskyddsfullmäktige, medlemmar i arbetarskyddskommissioner och arbetarskyddsombud

I enlighet med utbildningsavtalet får ovan nämnda personer med förtroendemannauppgifter ersättning för inkomstbortfall vid deltagande i av FFC ordnad arbetarskyddsutbildning förutsatt att

- kursen till sitt tema och innehåll hänför sig till skötseln av deras arbetarskydds- eller förtroendemannauppgifter,

- ifrågavarande person redan vid anmälan till kursen har utsetts till att sköta förtroendeuppdraget i fråga,

- personen inte tidigare erhållit ersättning för deltagande i samma kurs,

- arbetsgruppen för utbildning har godkänt kursen som sådan kurs vars deltagare ersätts för inkomstbortfall för den tid som kursen varar. Centralorganisationerna informerar om godkända beslut av samarbetsgruppen för utbildning, på samma sätt som om förtroendemannakurser.

I enlighet med avtalet utbetalas ersättning för inkomstbortfall enligt 2 § i tillämpningsanvisningarna, samt måltidskostnader under kursen enligt vad som senare konstateras.

I enlighet med lagen om tillsynen över arbetstagarnas arbetarskydd kan utsedd arbetarskyddsfullmäktig under samma förutsättningar som definierats i utbildningsavtalet mellan centralorganisationerna och på samma villkor som en förtroendeman som avses i förtroendemannaavtalet delta i arbetsstudiegrundkurser som ordnas i FFC:s institut och tar högst fem dagar i anspråk. Ett tilläggsvillkor är att fullmäktige i sitt fullmäktigeuppdrag måste använda material som insamlats genom arbetsstudier i företaget.

Ersättning av måltidskostnader för deltagare i ff-utbildning

I enlighet med avtalet utbetalas till sådana förtroendemän, ordförande för fackavdelningar, arbetarskyddsfullmäktige, suppleanter för arbetarskyddsfullmäktige, medlemmar i arbetarskyddskommissioner och arbetarskyddsombud som enligt avtalet erhåller ersättning för inkomstbortfall vid deltagande i ff-kurs för varje kursdag en måltidsersättning som separat avtalats mellan centralorganisationerna. Denna måltidsersättning utbetalas dock inte för flera dagar än dem för vilka personen i enlighet med avtalet erhåller ersättning för inkomstbortfall. I praktiken betyder detta att det för en veckas kurs betalas måltidsersättning för fem dagar, för två veckors kurser för 10 dagar, för kurser som fortgår en månad eller längre för 20 dagar.

Måltidsersättningen är avsedd som en ersättning för de extra måltidskostnader som uppstår till följd av att man deltar i utbildning som ordnas utanför hemorten.

Utbetalningen av måltidsersättning sker ändamålsenligast genom att samma regler och rutiner följs som tillämpas hos företagen vid utbetalning av övriga motsvarande dagtraktamenten för resor. Det rekommenderas att ersättning för måltidskostnader som huvudregel utbetalas direkt till arbetstagaren som kontant förskott innan kursen inleds, och som vid senare redovisning, om arbetsgivaren så önskar, ska styrkas med ett av kurscentret utfärdat verifikat varav också framgår i vilken utbildning personen har deltagit.

5 § Ff-utbildningens omfattning

Arbetsgruppen för utbildning kan godkänna i 4 §, punkt 2 avsedda kurser till att omfatta ersättningar i den omfattning centralorganisationerna separat ingår avtal.

6 § Sociala förmåner

Deltagande i ff-utbildningstillfälle som avses i 4 § medför inte fram till en månads gräns medför inte någon minskning av semester, pension eller andra därmed jämförbara förmåner.

Bilaga 12.1

Avtal om e-utbildning

(avtal för handelsfartyg och passagerarfartyg i utrikesfart)

1 Definitioner

Med e-utbildning avses sådan utbildning eller träning som genomförs med hjälp av informations- och kommunikationsteknik på internet och som man kan delta i eller avlägga oberoende av tidpunkt och plats.

Med hjälp av e-utbildning kan arbetsgivaren på ett flexibelt och effektivt sätt erbjuda och ge arbetstagarna utbildning enligt planen för att upprätthålla och utveckla yrkeskompetensen samt utbildning som krävs till följd av nya och snabbt föränderliga behov av kompetens- och informationsdelning.

E-utbildning kan, om utbildningens struktur och innehåll tillåter det, avläggas i delar eller på en gång beroende på arbetstidsarrangemangen och den tidpunkt före vilken arbetsgivaren fastställt att e-utbildningen ska avläggas. Arbetsgivaren bestämmer och meddelar alltid arbetstagaren på förhand om en e-utbildning är obligatorisk eller om den enbart rekommenderas av arbetsgivaren.

Med en obligatorisk e-utbildning avses en sådan utbildning som arbetsgivaren anvisat med stöd av sin arbetsledningsrätt och som arbetstagaren inte kan neka till utan att bryta mot sina skyldigheter enligt arbetsavtalet.

Med en e-utbildning som arbetsgivaren rekommenderat avses en sådan utbildning som stödjer arbetstagarens yrkesmässiga utveckling men som inte är nödvändig med tanke på yrkesbeteckningen. Arbetstagaren kan själv välja tidpunkten för avläggande av e-utbildningen oberoende av tid och plats.

E-utbildningens längd, enligt vilken ersättningen fastställs, bestäms enligt den längd som den som utarbetat e-utbildningen har fastställt på förhand, såvida inget annat avtalas.

2 Tidpunkt för obligatorisk e-utbildning och ersättning för förlorad fritid

Arbetsgivaren strävar efter att ordna arbetstagarens arbetsuppgifter och arbetstid så att obligatorisk e-utbildning kan avläggas under arbetstid som ingår i lönen, oavsett hur lång utbildningen är.

Chefen planerar och godkänner i förväg användningen av arbetstiden, alltså hur och när samt till vilket datum senast en obligatorisk e-utbildning ska avläggas.

Obligatorisk e-utbildning under en arbetsperiod

Obligatorisk e-utbildning avläggs i första hand under arbetstid så att den ingår i garantilönen. Då befrias arbetstagaren från sina ordinarie arbetsuppgifter under den tid som den obligatoriska e-utbildningen varar.

Om obligatorisk e-utbildning inte kan avläggas under arbetstid på fartyget så att den ingår i garantilönen, avläggs den utanför arbetstid som övertidsarbete på fartyget. Obligatoriska e- utbildningar ska försöka avläggas under en lugn tidpunkt under arbetsperioden.

Obligatorisk e-utbildning under en ledig period

Om en obligatorisk e-utbildning inte kan avläggas under en arbetsperiod under arbetstid så att den ingår i lönen eller utanför arbetstid som övertidsarbete på fartyget, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att avlägga e-utbildningen under en ledig period.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om obligatorisk e-utbildning under en ledig period, kan utbildningens omfattning vara högst 20 timmar under ett kalenderår. Ersättningen för sådan e-utbildning är 1/200 av arbetstagarens individuella garantilön för varje e-utbildningstimme. Tidpunkten för e-utbildning som avläggs under en ledig period ska alltid avtalas i tillräckligt god tid före utbildningen.

Om e-utbildningens omfattning överstiger 20 timmar under ett kalenderår ska de överstigande timmarna ersättas som övertidsarbete.

En obligatorisk e-utbildning som avlagts under en ledig period påverkar inte avlösningen.

3 Ersättning för e-utbildning som arbetsgivaren rekommenderar

Till arbetstagare som deltar i en e-utbildning som arbetsgivaren rekommenderar och som avläggs utanför den arbetstid som ingår i garantilönen eller under en ledig period, betalas en separat ersättning för varje timme i e-utbildning, vars belopp är 1/200 av arbetstagarens garantilön. Ersättningen fastställs enligt utbildningens längd som den som utarbetar e- utbildningen fastställer på förhand, såvida inget annat avtalas. Ersättningen betalas efter att e- utbildningen har slutförts mot kursintyg.

Att en arbetstagare vägrar att avlägga en e-utbildning som arbetsgivaren rekommenderar sanktioneras inte.

En av arbetsgivaren rekommenderad e-utbildning som sker under en ledig period påverkar inte avlösningen och den förlorade lediga tiden ersätts inte separat.

4 Övriga bestämmelser

Arbetsgivaren ska sörja för att arbetstagaren har tillgång till sådana anordningar och andra tekniska förutsättningar som gör det möjligt att avlägga en obligatorisk e-utbildning på arbetsplatsen eller någon annanstans under en ledig period.

Arbetsgivaren betalar eller ersätter i alla ovan nämnda fall alla deltagar- och materialkostnader som e-utbildningen orsakat arbetstagaren. Med kostnader avses inte till exempel anskaffning av anordningar (såsom dator, surfplatta, telefon e.d.) eller kostnader för anslutningar.

5 Giltighet

Detta avtal är giltigt i enlighet med huvudavtalet för utrikesfarten.

Bilaga 13

Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd

Målet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheterna är att effektivera samarbetet och att så fort som möjligt sysselsätta arbetstagaren.

Samarbets- och uppsägningsförfarandet

Arbetsgivaren lägger i början av samarbetsförhandlingar som berör minst tio arbetstagare fram en handlingsplan. Om innehållet av handlingsplanen förhandlas med personalrepresentanterna. I planen redogörs för förhandlingsprocedurer och förhandlingsformer, planerad tidtabell samt de för uppsägningstiden planerade förfaringsprinciper i fråga om sökande av arbete, utbildning och användning av arbetsförvaltningens tjänster. I planen tas i beaktande de existerande normerna för hur man går tillväga när det gäller minskning av arbetskraften. Om samarbetsförhandlingarna berör mindre än tio arbetstagare, föreslås i samarbetsförfarandet de för uppsägningstiden planerade förfaringsprinciperna i fråga om sökande av arbete, utbildning och användning av arbetsförvaltningens tjänster.

Förhandlingarna om handlingsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen till uppsägning vid omfattande uppsägningar kan tas upp i samarbetsförhandlingarna tidigast sju dagar efter att man har behandlat grunderna för och verkningarna av åtgärden.

I samband med samarbetsförfarandet för den planerade minskningen behandlas också de ändringar som krävs i personalplanen.

Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheterna kartlägger omedelbart tillsammans de olika offentliga arbetskraftstjänster som kommer att behövas när samarbetsförandet eller uppsägningsförfarandet i små företag inletts. Man försöker med arbetskraftsmyndigheterna avtala om arten av de tjänster som erbjuds, tidtabellen för deras verkställande samt samarbetet vid verkställandet. Personalrepresentanterna deltar i samarbetet.

Sysselsättningsprogrammet och dess verkställande under uppsägningstiden

Arbetsgivaren är skyldig att informera om rätten till ett sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd.

Arbetsgivaren underrättar arbetskraftsmyndigheten om en uppsägning som skett av ekonomiska eller produktionsskäl, ifall den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Denna anmälningsskyldighet berör också upphörande av en sådan visstidsanställning som har uppstått av ett eller flera sådana arbetsavtal på viss tid som har oavbrutet eller med endast kortfristiga avbrott fortsatt hos samma arbetsgivare i minst tre år. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens medgivande lämna till arbetskraftsmyndigheten uppgifter om berörda arbetstagares utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter omedelbart efter att uppsägningen har skett. Arbetsgivaren deltar, om man separat kommer överens om det, även i övrigt i utarbetandet av ett sysselsättningsprogram.

Om vid uppsägningen inget annat har överenskommits om frågan, har arbetstagaren rätt till ledighet utan inkomstförlust för att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, söka arbete på eget eller på arbetskraftsmyndighetens initiativ samt delta i anställningsintervju, omplaceringsskolning, inlärning i arbete och praktik eller delta i en med hans eller hennes sysselsättningsprogram förenlig arbetskraftspolitisk utbildning. Ledighetens längd är följande, beroende på anställningens längd:

1) högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad

2) 10 dagar om arbetstagarens uppsägningstid överstiger en månad men utgör högst fyra månader samt

3) högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader.

Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren.

Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och på begäran visa upp en tillförlitlig utredning om grunden för ledigheten.

Bilaga 14 Krigsriskavtal

Undertecknande har avtalat följande om krigsrisk och krigsriskliknande situationer (bl.a. sjöröveri):

Som krigsriskområde eller krigsriskliknande område godkänns av Lloyd´s Joint War Committee (JWC, se separat lista som uppdateras från fall till fall) utlyst område.

På fartyg som trafikerar i krigsriskområde betalas en 100 % förhöjd tabell- eller garantilön. Övertid som utförts i krigsriskområdet betalas ur den med 100 % förhöjda tabell- eller garantilönen.

Den förhöjda lönen betalas från det dygnets början, under vilken fartyget ankommer till ovan nämnda område och betalas till slutet av det dygn under vilken fartyget avlägsnat sig från området, dock för minst två dygn.

Vid beräknandet av semesterlön, ska den tid för vilken betalats förhöjd tabell- eller garantilön beaktas (i enlighet med pro rata-principerna).

Arbetsolycksfalls-, grupplivförsäkrings- och försäkringar för personlig egendom är i kraft i ifrågavarande område, (ifall annat inte överenskommits om krigsrisk) dock så att inom krigsriskområdet gäller, att olyckan eller dödsfallet föranleds av krigshandlingen eller handlingar som är jämförbara med detta:

- ersättningen enligt grupplivförsäkringen på grund av dödsfall är dubbel

- utöver den lagstadgade ersättningen från olycksfallsförsäkringen är engångsersättningen för 100 % bestående arbetsoförmåga 210 000 euro. För mindre arbetsoförmåga betalas en engångsersättning vars storlek står i pro rata-förhållande till full engångsersättning. Engångsersättningens belopp höjs varje år på motsvarande sätt som andra ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagstiftningen.

- förlust av personlig egendom ersätts i enlighet med 13 kap. 16 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011).

Ifall en arbetstagare inte önskar följa fartyget till krigsrisk eller krigsriskliknande område, ska arbetstagaren omedelbart meddela om detta, efter det att informationen om att fartyget kommer att förflyttas till dylikt område kommer till kännedom. I övrigt följs gällande lagstiftning om krigsrisk.

Detta krigsriskavtal är i kraft mellan parterna såsom de övriga kollektivavtalen inom utrikesfarten. HELSINGFORS den 27 juni 2012

REDERIERNA I FINLAND rf	FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU rf
FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND rf	FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND rf

Bilaga 15.1

Beräkning av arbetsdagar och lediga dagar för visstidsanställda arbetstagare Tillämpning av kollektivavtalspunkt 4.4

Undertecknade har överenskommit följande i fråga om tillämpning och tolkning av den i mars 2003 tillfogade punkt 4.4 (beräknandet av visstidsanställda arbetstagares arbetsdagar och lediga dagar) till kollektivavtalet för utrikesfartens passagerarfartygspersonal:

a) Tillämpningsdirektiv för beräknande av visstidsanställda arbetstagares arbets- och lediga dagar:

För en sådan arbetstagare (extra arbetstagare), vars arbetsperioder och lediga perioder inte antecknats i arbetsperiodsschemat och vars anställningsförhållande är kortare än 14 dagar och som inte tagits som vikarie för någon är den sammanlagda maximiarbetstiden för ankomstdagen och avgångsdagen 12 timmar. En dylik arbetstagare har dock rätt att arbeta minst åtta (8) timmar på ankomstdagen och avgångsdagen. Åt extra arbetstagare betalas lön från den dagens början, då han/hon anländer till arbetet, till den dagens slut, då anställningsförhållandet upphör 10). Arbete som extraarbetstagare utfört på ankomst- och avgångsdagen berättigar till en ledig dag, i enlighet med 1:1- avlösningssystemet, ifall ankomst- och avgångsdagarna räknas samman.

T.ex.

Fre.	Lör.	Sön.
2	10	8	= 3 dagars lön + 2 lediga
dagars lön
I i I I i I
20.00		20.00

Fre.	Lör.	Sön.
6	10	4	= 3 dagars lön + 2 lediga dagars lön
I i I I i I
12.00		12.00

Fre.	Lör.	Sön.
8	12	10	= 3 dagars lön + 3 lediga dagars lön
I i I I i I
12.00		12.00

10) Om arbetstagaren innan påbörjandet av arbetet måste resa från platsen där avtalet ingåtts för att kunna komma till sitt arbete, ska lön betalas redan från den dagens början då resan påbörjades av arbetstagaren.

Bilaga 15.2

Beräkning av semesterersättning för visstidsanställda arbetstagare Tillämpning av kollektivavtalspunkt 4.4

Undertecknade har överenskommit följande i fråga om tillämpning och tolkning av den i mars 2003 tillfogade punkt 4.4 (beräknandet av visstidsanställda arbetstagares semesterersättning) till kollektivavtalet för utrikesfartens passagerarfartygspersonal:

För en sådan arbetstagare, vars arbetsavtal ingåtts för viss tid, i enlighet med de bestämmelser som framgår ur 1 kap. 4 § i lagen om sjöarbetsavtal och som är kortare än 14 dagar, är beräkningsmodellen för semesterersättning följande:

Semesterersättningen är 11 % av den med 1,18 förhöjda lönen, för tiden han/hon inte erhållit semesterersättning.

Därtill betalas i enlighet med kollektivavtalets punkt 7.3, kost- och logiersättningen som ingår i semesterersättningen för anställningsförhållande under 14 dygn på följande sätt:

1–3 dygns anställningsförhållande	0,5 x kost- och logiersättning
4–6 dygns anställningsförhållande	1 x kost- och logiersättning
7–9 dygns anställningsförhållande	1,5 x kost- och logiersättning
10–13 dygns anställningsförhållande	2 x kost- och logiersättning

EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGEN:

- arbetstagare, vars anställningsförhållande varat fyra (4) dagar

- den lön som fastställs åt arbetstagaren är 4 x dagslön + 4 x kost- & logiersättning, vilket multipliceras med 1,18. Av det sålunda erhållna resultatet betalas 11 % som semesterersättning. Därtill betalas en (1) gång kost- och logiersättning.

Obs! Vid beräknandet av semesterersättning beaktas inte eventuella övertidsersättningar eller betjäningsarvodet.

Bilaga 16

Modell för garantilöneavtal

Finlands Sjömans-Union FSU rf	Datum
[Rederiet]

ARBETS- OCH LÖNEVILLKOR FÖR FARTYGET M/S ...

Ombord på [rederiets namn] fartyg m/s [fartygets namn] tillämpas det ikraftvarande kollektivavtalet som uppgjorts mellan Finlands Sjömans-Union FSU rf och Rederierna i Finland rf och som gäller för utrikesfartens handelsfartyg samt de överenskomna tillägg och undantag som anges nedan.

Genom detta kollektivavtal har man genomfört den arbetskraftsinbesparning som lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport, förutsätter.

Avtalet är i kraft fr.o.m. xx.xx.xxxx, så som kollektivavtalet för handelsfartyg, dock så, att avtalet är i kraft de första sex (6) månaderna på prov. Ifall fartygets trafikområde väsentligt ändras, ska parterna innan ändringen verkställs, komma överens om sådana förändringar som en ändring av trafikområde medför.

1. Bemanning

Då fartyget är i trafik, ska det ombord finnas åtminstone den i bilagan avsedda bemanningen.

Ifall det till någon ur fartygspersonalen ordnas måltider på annan plats än i de gemensamma utrymmena eller ifall det till någon av dem ordnas privattjänst, ska det till ekonomipersonalen anställas ett ekonomibiträde.

Då man ombord på fartyget håller sjövakt ska till det, enligt förordningen om vakthållning, i vakthållningen på bryggan ingå en person i manskapsposition, som innehar behörighet för vaktman.

Ifall fartygets personal föreslår, att bemanningen ombord bör utökas, så ska ärendet förhandlas i enlighet med den förhandlingsordning som avses i förtroendemannaavtalet. Ifall förhandlingarna inte leder till något resultat, förflyttas ärendet för behandling mellan Finlands Sjömans-Union och rederiet.

Var och en besättningsman ombesörjer den egna hyttens dagliga städning. En mera grundlig rengöring utförs alltid i samband med avlösning eller en gång per månad. För grundligare städning av gemensamma sociala utrymmen eller då det är fråga om tillställningar ombord, som är godkända av rederiet tas vid behov in extra arbetskraft.

I varje arbetstagares arbetsavtal antecknas hans/hennes yrkestitel samt vilket kollektivavtal som tillämpas på hans/hennes anställningsförhållande. För arbetstagaren klargörs det förtroendemanna- och förhandlingssystem som överenskommits mellan Finlands Sjömans- Union och rederiet och han/hon hänvisas, att så snart som möjligt besöka avdelningsförtroendemannen eller fartygsförtroendemannen eller huvudförtroendemannen.

2. Arbetstid och avlösning

2.1 Arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar per dag och högst 40 timmar per vecka.

Garantilönen innehåller åtta (8) timmar ordinarie arbetstid per dygn inklusive lördagar, söndagar, andra helgdagar och speciella helgaftnar samt högst X timmar övertid per kalendervecka (Y vardagsövertid och Z helgövertid) dock så, att den i garantilönen inkluderade dygnsvisa arbetstiden är högst 12 timmar.

Ifall det per kalendervecka uppstår mera övertid än X timmar (Y vardagsövertid och Z helgövertid) eller ifall man under ett dygn arbetar mera än 12 timmar, ersätts övergående timmar som övertid. Övertidsersättning per timme beräknas utgående från garantilönen genom att använda delaren W11).

Bytesdagens ordinarie arbetstid är antingen fyra (4) eller åtta (8) timmar.

Genom detta kollektivavtals bestämmelser har man ersatt följande bestämmelser i lagen om sjöarbetsavtal och kollektivavtalet för handelsfartyg:

1) sjöarbetstidslagen

- 4 § (ordinarie arbetstid),

- 5 §:(placering av arbetstiden) 1 mom. punkterna 2, 3 och 4 samt 2 mom.,

- 6 § (tillämpningsområdet för begränsningarna av helg- och lördagsarbete),

- 7 § (skiftarbetares skyldighet att utföra arbete på helgdag och lördag),

- 8 § (ekonomiarbetares skyldighet att utföra arbete på helgdag och lördag),

- 9 § (hållande i övertidsarbete) mom. 2 och 3,

- 12 § (bestämmande av ersättningsgrunder i fråga om övertidsarbete) mom. 2,

- 14 § (övertidsersättning i form av vederlag),

2) Kollektivavtal för utrikesfartens handelsfartyg

- 4.2 (skiftarbetarens arbetstid),

- 4.3 (ekonomiarbetarens arbetstid),

- 4.4 (dagarbetarens arbetstid) och

- 4.6 (ersättning för övertid) punkterna 4.6.1.3 (omvandling av övertid till fritid),

4.6.2 (övertidsersättning i form av vederlag) 4.6.3 (användning av lagstadgat och tilläggsvederlag) och 4.6.4 (ersättning av lagstadgat vederlag och tilläggsvederlag).

2.2 Avlösning

På fartyget tillämpas ett 1:1-avlösningssystem. Avlösningen förverkligas genom pro rata-principen så, att en (1) arbetsdag berättigar till en (1) ledig dag och så, att de semesterdagar som enligt lagen om semester för sjömän och utrikesfartens kollektivavtal ingår i avlösningssystemet. Semester som används i samband med avlösningens förverkligande, vid beräknandet och utbetalandet av semesterlön tillämpas för övrigt det som stadgas i semesterlagen för sjömän.

Avlösningen ska förverkligas så, att arbetsperioden i Östersjöfarten är högst X veckor lång. I fråga om övriga trafikområden kan parterna vid behov separat förhandla och överenskomma om längden på arbetsperioden.

11) Exempel: Om det i garantilönen ingår …. timmar vardagsövertid och …. timme helgövertid, är delaren (W)