MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
LAGA KRAFT 2020-10-13
Antagen KS §49 2020-02-24
Dnr. KS/2018:536
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
DETALJPLAN FÖR DEL AV
Robsam 1:1, panncentral i Malmberget
Samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen Gällivare kommun
Norrbottens län
SAMMANFATTNING
Den här miljökonsekvensbeskrivningen behandlar detaljplan för del av Robsam 1:1, panncentral i Malmberget.
Syfte
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ändring av befintlig detaljplan till ändamå- let gruvindustri. Eftersom planerad ändring av detaljplan kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram.
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som förslagen detaljplan medför.
Alternativ
De alternativ som studerats är planförslaget och nollalternativet för en fullt genom- förd detaljplan år 2029. Nollalternativet innebär att en ny detaljplan inte antas och gällande detaljplan med användningen parkmark fortsätter att gälla. Planförslaget innebär att detaljplanen får laga kraft med användningen industrimark för gruvindu- stri. Den största aktiviteten för att skydda närboende till gruvindustriområdet från störningar är att se till att de får boende en annan plats i samhället.
Riksintressen
Gruvverksamhetens expansion i Malmberget inverkar positivt på riksintresse för mi- neraler och fyndigheter. Planområdet är idag obebyggt, men i det stora hela bedöms planförslaget påverka en del av riksintresse för kulturmiljö något negativt då omgiv- ningen förändras och inte längre kommer att fungera som en parkmiljö efter år 2026.
Flertalet av de nyttjande- och bevarandeintressen som identifierats inom och i anslut- ning till planområdet är inte förenliga med brytning. Under lång tid har gruvbrytning skett i Malmberget och gruvan har ett nationellt intresse. Att tillvarata den malm som är känd i gruvan är i linje med miljöbalkens hushållningsbestämmelser men inte för- enligt med andra miljöintressen.
Miljömål och miljökvalitetsnormer
Planförslaget påverkar indirekt miljökvalitetsnorm för vatten, då brytning under jord innebär att grundvatten pumpas upp och överskottsvatten leds till Lina älv. Påverkan på vattenförekomster och enskilda brunnar bedöms i det stora som mycket begrän- sad. Utsläpp till luft, vatten samt buller och ökade vibrationer bedöms öka med an- vändningen gruvindustri gentemot användningen parkmark.
Sociala aspekter
Den pågående samhällsomvandlingen har inneburit att områden har avvecklats, vil- ket har påverkat sociala aspekter. I nollalternativet kvarstår gångvägar och stråk inom området där planerna fortsätter gälla, men inte fullt ut utanför planområdet då detaljplaner för gruvverksamhet redan är antagna för andra delar av Malmberget.
Planförslaget bibehåller inte några stråk och kopplingar när användningen gruvindu- stri aktualiseras. I nollalternativet ges möjlighet att fortsättningsvis använda området som parkmark. Kompensationsåtgärder, som är det sista alternativet för att uppnå hållbarhet, planeras i och med att bebyggelse och miljöer ersätts i Gällivare.
Planförslaget omvandlar park till mark för gruvindustri, en markanvändning som inte upplevs som en trygg plats. Planförslaget kommer inte längre vara tillgängligt för allmänheten. Mansdominerande arbetsplatser får ökat tillträde i planförslaget.
Mark och vatten
Grundvattenförhållandena i Malmberget är påverkade från tidigare brytning. Vid en ökad brytning kommer ytor friläggas som vatten kan tränga in igenom och mängd in- läckande vatten i gruvan förväntas därför öka. Rasområden kan bildas i anslutning till sprickbildningar, vilket kan leda till att grundvattnet lättare infiltrerar, med torr- rare förhållanden i jordtäcket som följd. Förändringen bedöms bli marginell i förhål- lande till det totala influensområdet.
Inga kända föroreningar finns i området men planområdet angränsar i nordväst till ett område där det tidigare har funnits en Statiolstation med drivmedelsförsörjning. Stationen lades ned år 2008 och därefter har efterbehandlingsåtgärder vidtagits.
Jämfört med planförslaget innebär nollalternativet en större exponeringsrisk för människor då människor vistas på området i större utsträckning och under en längre tidsperiod med nuvarande markanvändning.
Risker och skyddsavstånd
I dagsläget är anledningen till varför planområdet behöver omvandlas till gruvindu- stri att en ny panncentral samt en körbar utrymningsväg (med dagöppning inom planområdet) behöver anläggas. Så småningom behöver området ändå omvandlas till gruvindustri med anledningen att inte riskera att människor som vistas i området, ut- sätts för störningar som överskrider miljövillkoren eller på annat sätt gör det olämp- ligt att bo i närheten av områdena, vilket vanligtvis är anledningen till varför områ- den i Malmberget behöver omvandlas till gruvindustri.
Planerad panncentral förväntas ha en kapacitet på cirka 20 MW. Upp till 50 MW är det rekommenderade skyddsavståndet till närmaste bostad 100 meter.
Samlad bedömning
Tabell 1. Färgerna visar mycket positiv- (grön), något positiv- (ljusgrön) och mycket negativ- (röd), måttligt negativ - (mörk orange) och lite negativ- (orange) miljöpåverkan. Gul färg visar att det varken är positiv eller negativ miljöpåverkan och vit färg att det inte är utrett. Källa: Sweco
Nollalterna- tiv | Planförslag | |
Planer, beslut och utredningar | ||
Riksintresse fyndighet och mineraler | ||
Riksintresse kulturmiljö | Negativt, men ser man till den sam- lade bilden för Malmberget så kan den bli mycket negativ även om åt- gärder satts in. | |
Miljömål | ||
Miljökvalitetsnormer | ||
Sociala aspekter |
Luft | Ökade luftföroreningar men inga boende i närheten | |
Buller och vibrationer | Ökat buller men inga boende i när- heten | |
Geoteknik, hydrologi, | ||
föroreningar | ||
Risker och skyddsavstånd | Inga boende i närheten |
Åtgärder och uppföljning
Kontinuerlig dialog genomförs mellan medborgarna, LKAB och Gällivare kommun i den fortsatta planeringen av samhällsomvandlingen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.2 BAKGRUND OCH SYFTE MED AKTUELL PLAN 6
1.3 AVGRÄNSNING OCH BEHOVSBEDÖMNING 7
3 TIDIGARE PLANER, BESLUT OCH UTREDNINGAR 8
3.1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLANER 8
3.4 AVVECKLINGSPLAN MALMBERGET 10
7.1 REKREATION, STRÅK OCH MÖTESPLATSER 15
7.4 JÄMSTÄLLDHET OCH KÄNSLIGA GRUPPER I SAMHÄLLET 17
9 GEOTEKNIK, HYDROLOGI OCH FÖRORENINGAR 19
10 RISKER OCH SKYDDSAVSTÅND 21
12 UPPFÖLJNING, AVTAL OCH BESLUT 23
Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar detaljplan för del av Robsam 1:1, panncentral i Malmberget. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbe- skrivning ska göras när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en detalj- plan, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integre- ras miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas.
1.2 BAKGRUND OCH SYFTE MED AKTUELL PLAN
LKAB bryter järnmalm i Malmbergsgruvan inom LKAB:s gruvindustriområde Vitåfors, som ligger i Koskullskulle, cirka 3,5 kilometer från västra Malmberget. Malmbergsgruvan består av cirka 10-15 separata malmkroppar, vilka bildar en drygt fem kilometer lång kedja mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Berört område ligger i det så kallade Bäckenområdet.
Som en följd av den hittills bedrivna gruvverksamheten ska den nuvarande markan- vändningen inom stora delar av Malmbergets tätort upphöra och användningen änd- ras till industrimark för gruva. Omvandlingsprocessen är en nödvändig förutsättning för gruvverksamhetens fortsatta bedrivande. Det huvudsakliga syftet med aktuell de- taljplan är att ändra användningen till industrimark för gruvverksamhet samt att möjliggöra för en ny panncentral med utrymningsväg. Pågående användning park- mark ska gälla fram till dess att gruvindustri blir aktuellt efter år 2026.
Figur 1. Aktuellt planområdet inringat i rött. Källa: Gällivare kommun.
1.3 AVGRÄNSNING OCH BEHOVSBEDÖMNING
Den 1 januari 2018 inrättades ett nytt 6 kap. i miljöbalken om miljöbedömningar. Detta innebär att 3 §, punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar ersattes av miljöbedömningsförordningen (2017:966). Aktuell detaljplan på- börjades innan 1 januari 2018 och därmed gäller den äldre föreskriften.
En behovsbedömning upprättades av Gällivare kommun den 4 maj 2018. Kommu- nens bedömning är att detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning med en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 12
§ miljöbalken har därav upprättats. Följande frågor har identifierats som särskilt vik- tiga att beakta i planarbetet för del av Robsam 1:1:
• Sociala aspekter och påverkan på närboende
• Berörda riksintressen
• Skyddsavstånd mellan panncentral och bostäder
• Buller och vibrationer från panncentralen
• Eventuell förekomst av föroreningar inom eller intill planområdet
• Hydrologi och geoteknik
Länsstyrelsen har 28 maj 2018 tagit del av behovsbedömningen och delar kommu- nens uppfattning att ett genomförande av planförslaget kan innebära betydande mil- jöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens be- stämmelser ska upprättas.
Länsstyrelsens synpunkter grundar sig dels på de miljökonsekvenser som bedöms kunna orsakas av att området avvecklas och stängslas in, att gruvverksamhet kommer att bedrivas, samt på konsekvenserna för riksintresset kulturmiljö. Därutöver anges i underlaget till behovsbedömningen att risk finns att några miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för detaljplanen fokuserar på miljön inom planområdet. MKB studerar även effekter och konsekvenser av detaljplanens influ- ensområde som är större än bara planavgränsningen. Arbetet med MKB ses som en process och i och med att planeringen fördjupas så fördjupas även MKB. Detalje- ringsgraden i MKB är densamma som detaljplanens detaljeringsgrad. Alternativa lo- kaliseringar av gruvindustrin bedöms ha utretts i ett tidigare skede.
Konsekvenserna beskrivs för en fullt genomförd detaljplan år 2029, men MKB redo- gör även för konsekvenser under genomförandetiden. Konsekvensbeskrivningen grundar sig i hur Malmberget kommer att avvecklas etappindelningsvis samt att planområdet kommer att nyttjas som parkmark fram till dess att användningen gruvindustri blir aktuell.
En konsekvensbedömning görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna bedöms i sju graderingar. Där inget annat anges avses negativa konsekvenser uppstå. Positiva kon- sekvenser lyfts även fram och tydliggörs. Bedömningen ”obetydliga konsekvenser” används då inga eller obetydliga miljökonsekvenser bedöms uppstå.
Tabell 1. Konsekvenserna av respektive miljöpåverkan bedöms i skalan stor(---)/(+++), måttligstor, liten-mått- lig, måttlig (--)/(++) och liten(-)/(+) och obetydlig (+/-). Källa: Sweco
Stor +/- förändring | Måttlig +/- förändring | Liten +/- förändring | |
Stort miljövärde | Stor | Måttlig-stor | Måttlig |
Måttligt miljövärde | Måttlig-stor | Måttlig | Liten-måttlig |
Litet miljövärde | Måttlig | Liten-måttlig | Liten |
Planförslaget beskriver konsekvenserna av fullt genomförd detaljplan år 2029. För att möjliggöra detaljplanens syfte regleras markanvändningen till gruvindustri [J1] vil- ket säkerställs inom hela planområdet. För att säkerställa att området nyttjas i likhet med dagens situation till dess att användningen gruvindustri blir aktuell, reglerar de- taljplanen [PARK1]- Parkmark fram till år 2026. Detaljplanen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen (SFS 2010:900) med utökat planförfarande. Boverkets all- männa råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan är vägledande.
Nollalternativet bedöms även det för år 2029. Nollalternativet innebär att befintliga detaljplaner i planområdet fortsätter vara gällande. Detaljplanerna medger allmänt ändamål, allmän plats som park, gata och väg. Väster och öster om planområdet finns detaljplan som vunnit laga kraft, vilka medger gruvindustri.
3 TIDIGARE PLANER, BESLUT OCH UTREDNINGAR
3.1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLANER
Det finns en fördjupad översiktsplan för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle som antogs 2014-05-19 av kommunfullmäktige (KF). Intentionerna för utveckling av västra Malmberget är, enligt den fördjupade översiktsplanen, att den befintliga be- byggelsen bör avvecklas för att möjliggöra den fortsatta gruvverksamheten i Malm- berget. När pågående avveckling är klar är ambitionen att alla gällande detaljplaner i västra Malmberget ska upphävas eller ändras till mark för industriändamål.
Planområdet omfattas av gällande detaljplan för Kv. Byggmästaren, Smeden m.fl., antagen 2000 (25-P00/105) samt stadsplan för Kv. Xxxxxxxx, Beckasinen m.m., fast- ställd år 1970 (25-MBG-77). Planen för Kv. Byggmästaren, Smeden m.fl. anger för ak- tuellt planområde allmän platsmark i form av lokalgata och park, samt pekar ut vik- tiga stråk för gång- och cykelväg. I stadsplanen för Kv. Alprosen, Beckasinen m.m. anges park utmed Gällivarevägen.
Ny bebyggelse som uppförs inom Malmbergets gruvområde ska beakta flygets hin- derfrihet. Det är även viktigt att beakta områdena mellan gruva och bebyggelse då
dessa platser ska utgöras av park- eller grönområden, som trots avvecklingen ska bi- dra till god livsmiljö för de som fortfarande bor kvar i västra Malmberget.
Figur 2. Utsnitt från den fördjupade översiktsplanen (2014) där planområdet är utpekat för gruvindustri och bostäder (GB). Röd ring visar ungefärligt planområde. Källa: Gällivare kommun
En kulturmiljöanalys upprättades av Tyrèns 7 februari 2017 med syfte att utifrån riks- intresset beskriva området och byggnaderna och belysa värdet och olika alternativ vid avveckling. Syftet var även att identifiera kulturbärare och beskriva hur dessa kan säkras för framtiden. Kulturmiljöanalysen ska utgöra ett stöd vid tolkning och förstå- else av kommande detaljplaner och dess bestämmelser. I planområdet finns inga byggnader utpekade som bevarandevärde enligt kulturmiljöanalysen. Området an- gränsar dock till Malmbergets kyrka och ett flertal utpekade objekt i kv. Xxxxxx.
Figur 3. Xxxxxxx ur kulturmiljöanalysen, som visar att det inte finns några
bevarandevärda byggnader inom planområdet, men däremot angränsar planområdet till värdefulla objekt. Planområdet markerat med rött. Källa: Tyrèns
Länsstyrelsen har tagit initiativ till inrättandet av en arbetsgrupp mellan LKAB, Gälli- vare kommun och Länsstyrelsen där dialoger förs om hur riksintresset för kulturmiljö kan tillvaratas.
Gällivare kommun har tagit fram utvecklingsplaner för Vassara, Repisvaara,
Vassara-Sandviken och Gällivare centrum. Planerna skapar förutsättningar och anger riktlinjer för Nya Gällivares identitet som en hållbar och nyskapande stad. Planerna redogör för en utveckling av staden som tar avstamp i platsspecifika värden där
miljö-, kvalitets- och gestaltningsfrågor ligger på en nivå över dagens standard. De ska inspirera och förklara processen för ett hållbart stadsbyggande och ligga till grund för den vidare planeringen. Planerna ska ses som dynamiska dokument där vision och hållbarhetsmål för respektive delområde ligger fast medan detaljerings- grad i strategi- och styrmedelsavsnitt utvecklas och utvärderas under processen.
Avvecklingen av Malmberget och den väntade inflyttningen skapar unika förutsätt- ningar för att tänka rätt från början. Det är inte många kommuner som har möjlighet att koncentrera och effektivisera sin stad på det sätt som Gällivare nu har. Här finns möjlighet att skapa en process där varsamt nyttjande av naturens resurser och lång- siktig hållbarhet präglar vägen mot det nya Gällivare.
3.4 AVVECKLINGSPLAN MALMBERGET
LKAB har upprättat en avvecklingsplan i juni 2017. Avvecklingsplanen, som har tagits fram i enlighet med mark- och miljödomstolens dom 19 maj 2015, syftar till att ge en samlad bild av de störningar som LKAB:s verksamhet orsakar och som påverkar människors hälsa och miljö samt att beskriva hur de störningar gruvbrytningen orsa- kar är styrande för var och när bostäder avvecklas. Avvecklingsplanen bidrar därför till att ge en mer samlad beskrivning av varför samhället behöver avvecklas. Här be- skrivs processen för avveckling av samhället, men hur avvecklingen konkret genom- förs redovisas inte.
Avvecklingen av Malmberget kommer att ske i etapper, enligt samarbetsavtalet mel- lan Gällivare kommun och LKAB som upprättades 10 april 2012. I samarbetsavtalet punkt 1.6 anges att som en följd av den hittills bedrivna gruvverksamheten måste den nuvarande markanvändningen inom stora delar av Malmbergets tätort upphöra och användningen ändras till industrimark för gruva. Punkt 7.6, 6.3, 7.9, 7,10 i samar- betsavtalet berör även planläggning, genomförandeavtal och behovet av miljözoner.
En revidering av samarbetsavtalet har gjorts 10 juni 2019 för att bl.a. förtydliga ge- nomförandetiderna för respektive etapp och dessas indelning. Enligt avtalet ligger planområdet inom etapp 4 med genomförandetiden 2019 – 2028, se figur 4.
Ett genomförandeavtal för avvecklingsetapp 4, i vilket planområdet ingår, ska vara tecknat före marken ovan jord tas i anspråk för gruvindustri, år 2026 i enlighet med plankartan. Genomförandeavtalet kommer bland annat reglera tidplan, omfattning och iordningställande av miljözoner.
Figur 4. Justering av etappområden med genomförandetider. Aktuellt planområde är inringat i rött. Källa:
LKAB
FÖRUTSÄTTNINGAR
De riksintressen som finns i närheten av detaljplan redovisas i figur 5.
Figur 5. Planområdet är utmärkt med en röd prick. Utpekade riksintressen i Malmberget, värdefulla ämnen och material (lila linje), kulturmiljövård (röd linje) samt rennäring (bruna skraffering). Källa Länsstyrelsen
Alla mineralfyndigheterna i Malmbergsområdet och runt Malmbergsgruvan skyddas och är utpekade som riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. De järnmalmer som tidigare brutits innehåller huvudsakligen järn i form av magnetit och till viss del även hematit. Fyndigheterna i Malmberget repre- senterar värden i mångmiljardklassen och är viktiga ur försörjningssynpunkt. Riksin- tresseområdet omfattar alla fyndigheter i Malmberget så långt det kan bedömas idag.
Planområdet ligger även inom mark som utpekats som riksintresse för kulturmiljö- vård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Motivet är att det är ett gruvsamhälle med karak- täristisk och tidstypisk bebyggelse som väl speglar konjunkturförändringar och social skiktning från och med 1800-talets slut. Uttrycket för riksintresset är samhällets ka- raktäristiskt uppdelade bebyggelse; bolagsområden och enskilt bebyggda områden.
Planområdet omfattas av allmänna platser park. År 2000 då gällande detaljplan an- togs, gjordes dock ingrepp i kulturmiljön då tre punkthus revs för att möjliggöra parkmark.
Kalix älv är utpekad som Natura 2000-område, tillika riksintresse för naturvård. Överskottsvatten från LKAB:s ordinarie gruvverksamhet bräddas från klarningsma- gasinet till recipienten Lina älv som cirka 90 km nedströms LKAB mynnar i Ängesån som är ett biflöde till Kalix älv.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Nollalternativet innebär att gällande detaljplan antagen år 2000 fortsätter att gälla med parkmark som markanvändning. Påverkan på miljön inom området skulle bli begränsad med anledning till att området har ett litet värde som del av riksintresset för kulturmiljövård, då det inte finns några kulturbyggnader eller andra kulturvärden inom aktuellt planområde. I och med att Malmberget i sin helhet avvecklas kommer dock omgivningen att påverkas och samhällets förändras, till följd av att kulturmil- jöer och kulturhistoriska värden och byggnader behöver flyttas till andra platser i Gällivare till förmån för gruvindustrin. Detta innebär att byggnadernas karaktär av- ses bibehållas i den mån det är möjligt, men att upplevelsen av kulturmiljöerna inte kommer att vara densamma. Sammantaget bedöms riksintresse för kulturmiljö för aktuellt planförslag påverkas lite negativt (-).
Nollalternativet motsäger riksintresset för värdefulla ämnen och mineraler, då an- vändningen gruvverksamhet inte genomförs. Konsekvenserna bedöms som måttligt negativa för riksintresset (--).
Nollalternativet bedöms påverka riksintresset för naturvård obetydligt då Malmber- get till stor del är exploaterat (+/-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Pågående gruvbrytning bedöms medföra en betydande negativ påverkan på riksin- tresset för kulturmiljö då stora sammanhängande värdefulla miljöer försvinner helt. Aktuellt planområde innehåller inga byggnader eller andra kulturhistoriska värden som behöver bevaras.
I direkt angränsning till området finns Malmbergets kyrka som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och är skyddad enligt 4 kap. 4 § kulturmiljölagen. Från södra delen av området ges fina utblickar mot kyrkan i norr som i och med planförslagets
genomförande och avvecklingen av Malmberget i sin helhet kommer att försvinna. Kyrkans omgivning kommer att förändras och likaså upplevelsen av kyrkotomten. I och med avvecklingen av Malmberget ska kyrkan flyttas år 2024, vilket innebär att upplevelsen och karaktären på det kyrkliga kulturminnet kommer att påverkas nega- tivt, då kulturminnet inte längre kommer att finnas kvar på dess ursprungliga plats. Huruvida kyrkan karaktär och upplevelse förändras i och med flytten är i nuläget oklart, men kommer att hanteras i ett framtida skede då x.xx. kyrkans nya placering är klargjord. Fram till år 2026 kommer användningen inom planområdet att vara parkmark och fungera i likhet med dagens situation. Det innebär att det fina utblick- arna mot kyrkan kommer att bibehållas till dess att kyrkan flyttas. Likaså kommer det fortsatt vara möjligt att nå kyrkan via gångvägarna inom planområdet och då bygg- nationen av panncentralen påbörjas först efter att kyrkan har flyttats, kommer inte panncentralens byggnadshöjd att konkurrera med kyrkan.
Dokumentation och bevakning av de kulturhistoriska värdena i Malmberget sker kontinuerligt i form av en tillsatt projektgrupp från LKAB, Länsstyrelsen och kommu- nen. Konsekvenserna för riksintresset kulturmiljö bedöms i sin helhet påverkas nega- tivt av samhällsomvandlingen i Malmberget (--). För aktuellt planområde bedöms riksintresse påverkas lite negativt då det inte finns några kulturhistoriska byggnader eller andra kulturmiljövärden inom området. Då användningen gruvindustri aktuali- seras kommer planförslaget inte heller att bidra till någon större omgivningspåverkan för närliggande kulturmiljövärden, då samtliga områden i angränsande miljö kom- mer att vara avvecklade senast år 2026.
Planområdet ligger inom område utpekat som riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler samt inom markområde med värdefulla ämnen och material. Planförslaget går i linje med riksintresset och genomförandet är ett viktigt steg i att säkra den fort- satta gruvdriften. Konsekvenserna för riksintresset blir därför måttligt positiva (++).
Natura 2000 påverkas något mer negativt i planförslaget än nollalternativet på grund av ny föreslagen markanvändning (-).
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen i sin tur an- svarar för att samordna miljökvalitetsmålen regionalt. Aktuella nationella och region- ala miljömål som berörs av planen är:
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för kli- matförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på kli- matsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Under Malmbergets förändring och vid anläggandet av tilltänkt panncentral kommer transporter och annat avvecklingsarbete bidra till CO2-utsläpp. Transporterna kom- mer bland annat att fungera för panncentralens dagliga verksamhet Planförslaget be- döms ha måttlig negativ påverkan på klimatet (--).
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
I nollalternativet är det mestadels trafiken som bidrar till försämrad luftkvalitet me- dan i planförslaget är det både trafik och gruvverksamheten som påverkar negativt. Även om den totala andelen trafik i Malmberget bedöms minska i och med föränd- ringen till gruvverksamhet, innebär planförslaget att allmän platsmark ändras till kvartersmark för gruvindustri och därmed bedöms antalet transporter till planområ- det öka. Bedömningen är att luftemissionerna kommer att öka en aning till följd av gruvverksamheten inom planområdet. Konsekvenserna bedöms som något negativa (-).
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Planförslaget påverkar kulturvärden något negativt (-). Under genomförandetiden kan parkmarken upplevas som otrygg och svårtillgänglig då området blir tillgängligt för gruvindustri och andelen gr. önska minskar. Den relativt korta tiden som gruvan kom- mer vara i bruk bidrar inte i till god hushållning med mark (-). Det positiva med plan- förslaget är att nya planer i Gällivare ska tas fram.
Ett rikt växt- och djurliv
Då planområdet i huvudsak består av gräs och övrig vegetation såsom träd och buskar, påverkar planförslaget växt- och djurliv måttligt negativt (--). När användningen gruvindustri blir aktuell kommer mängden grönska minska drastiskt till följd av att området inte längre har samma goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv.
Miljömål som inte anses beröras av planförslaget
Miljömålen storslagen fjällmiljö, levande skogar, levande sjöar och vattendrag anses inte berörs av planförslaget och därav inte tagits med i den sammanslagna konsekvens- bedömningen.
Miljökvalitetsnormer (MKN) syftar till att uppfylla de gemensamma kraven inom EU och omfattar utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgiv- ningsbuller för de största kommunerna.
Detaljplanen berör miljökvalitetsnorm för luft och indirekt även vattenförekomst samt fisk- och musselvatten då Lina älv, som utgör en del av Kalix älvsystem, är reci- pient till planområdet.
Lina älv har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status då det har på- träffats miljögifter inom vattenförekomsten. Enligt VISS finns risk att kemisk och ekologisk status inte uppnår god status år 2027. Utsläpp till luft och vatten bedöms
öka i planförslaget en aning mot nollalternativet, men bedöms inte påverka skillnad i överskridandet av miljökvalitetsnormer då Xxxx älv är en relativt stor recipient med högt flöde. Verksamheten förutsätts ställa upp villkor som säkerställer att miljökvali- tetsnormerna för vatten inte försämras av verksamheten för att få tillstånd. Uppfö- rande av panncentral med tillhörande intagssvampar och utrymningsväg kommer att hanteras i en separat prövning, för att enligt miljöbalken villkora tillstånd för indu- strin.
Figur 6. Vattenförekomster i närheten av koncessionsområdet. Blå markeringar förtydligar de avrinningsom- råden som definierats av SMHI. Planområdet ungefärligt utmärkt med svart. Källa: SMHI
Miljökvalitetsnorm för utomhusluft bedöms inte överskridas (se vidare under Frisk luft).
7.1 REKREATION, STRÅK OCH MÖTESPLATSER
FÖRUTSÄTTNINGAR
Mötesplatser och stråk har en stor social funktion. De flesta människor vill vara ak- tiva och på olika sätt genom att delta i det lokala samhällslivet och människor söker generellt gemenskap och social samvaro (Statens folkhälsoinstitut, Bostadsområdet en hälsofrämjande arena, 2010).
Planområdet utgörs av park med stråk i nord-sydlig riktning och öst-västlig riktning. Närboende kan även nyttja närliggande friluftsområden och motionsspår strax nord- väst och söder om samhället.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Vägar och stråk bibehålls mer i nollalternativet än i planförslaget. Konsekvenserna bedöms som något negativa (-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Delar av planområdet och närområdet kommer vara tillgängligt för rekreation och friluftsliv fram till år 2026. Möjligheter för rekreation och friluftsliv kommer även finnas kvar i närområdet. Stråk och kopplingar försvinner eftersom omvandling till gruvindustri sker och det inte lämpligt för allmänheten att vistas i området runt västra Malmberget. Då användningen gruvindustri inträder kommer dock inga bo- ende att finnas kvar i västra Malmberget. Konsekvenserna bedöms som måttligt ne- gativa (--).
Figur 7. Visar vilka vägar som stängts av med rött. Det gäller Trädgårdsvägen, Hertiggatan, Spaljévägen, Bergmansgatan och Norra kungsallén. Nya vägar visas i blått. Vägar innanför industristängslet är redan av- stängda. Källa: Gällivare kommun
FÖRUTSÄTTNINGAR
Samhällsomvandlingen har diskuterats i många år och flytten är därmed väl förank- rad hos befolkningen. Många samråd och medborgarundersökningar har genomförts genom åren. Genom att inkludera medborgarna skapas en större acceptans, dock uppstår trots detta mycket oro och funderingar inför avvecklingsarbetet i Malmber- get.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Parkmarken och befintliga gångvägar och stråk inom området behålls. I och med på- gående avvecklingsarbete i Malmberget och att andelen bostäder succesivt minskar,
finns det en oro att parken upplevs som öde och otrygg. Konsekvenserna bedöms som något negativa (-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Planförslaget kan skapa en oro då närboende kan tvingas bli kvar utan möjlighet att nyttja den tidigare parkmarken och passera genom området. Användningen gruvin- dustri upplevs inte som en trygg plats gentemot en park. Konsekvenserna bedöms som måttligt negativa (--).
FÖRUTSÄTTNINGAR
Syftet med regler om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön (Boverket, 2016).
För närboende fungerar planområdet som ett tillgängligt parkområde med möjlighet till lek och rekreation.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Nollalternativet innebär att parkmarken som regleras i gällande detaljplan antagen 2000, fortsätter att gälla. Konsekvenserna bedöms som måttligt negativa (--).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Området kommer efter år 2026 inte längre vara tillgängligt för allmänheten, i sam- band med att arbetet för panncentralen och utrymningsvägen påbörjas. Konsekven- serna bedöms som mycket negativa (---).
7.4 JÄMSTÄLLDHET OCH KÄNSLIGA GRUPPER I SAM- HÄLLET
FÖRUTSÄTTNINGAR
Det övergripande nationella målet för jämställdhetpolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv (Boverket, 2016). I Malmberget finns ingen tydlig segre- gation på bostadsmarknaden och stadens funktioner förutsätts kunna nyttjas jäm- ställt. Sociala aspekter ska utgå från alla människor i samhället, och det är av vikt att grupper som kan anses vara mera känsliga inte glöms bort i den fysiska planeringen. Dessa grupper är barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med ut- ländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga grupper (Statens Folkhälsoinstitut, Grönområden för fler, 2009).
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
I och med pågående avvecklingsarbete i Malmberget kommer parkmarken inte längre att vara lika tillgänglig som nuvarande situation, då många boende är flyttade till Gäl- livare och tillgängligheten till parken förändras. Detta kan drabba känsliga grupper i
samhället, i det fallet att liknande områden inte planeras för i Gällivare. Konsekven- serna bedöms som måttligt negativa (--).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
När användningen gruvindustri blir aktuell kommer troligen stora delar av Malmber- gets funktioner att vara ersatta eller flyttade till Gällivare centrum genom förtätnings- åtgärder. Det kommer att innebära ett minskat avstånd mellan bostad och centrum efter flytt från västra Malmberget. Med anledning till att det inte finns några befint- liga bostäder inom planområdet bedöms ett genomförande av detaljplanen inte att bidra till några konsekvenser alls gällande avståndet mellan bostad och centrum.
Inom gruvindustrin arbetar till största delen män. Planförslaget bedöms som måttligt negativt ur jämställdhetsynvinkel (--).
ÅTGÄRDER
Det kommer inte att finnas något behov av stråk och mötesplatser inom planområdet efter detaljplanens genomförande. Det är viktigt att mötesplatser och rekreationsom- råden inom planområdet bevaras till dess att användningen gruvindustri blir aktuell, vilket i aktuellt planförslag säkerställs genom att reglera parkmark fram till år 2026.
Inga nya mötesplatser planeras i närheten, men mötesplatser i Malmberget ersätts med nya i Gällivare.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Planområdet antas inte orsaka några luftföroreningar i dagsläget eftersom att områ- det består av parkmark.
De emissioner som sker från LKAB:s verksamhet och som har betydelse för luftkvali- teten i närområdet härrör huvudsakligen från förädlingsprocessen samt från trans- porter och omfattar koldioxid, stoft, svaveldioxid, klorväte, fluor, kvävedioxid, ammo- niak, dioxiner och metaller. Utsläpp till luft från gruvverksamheten utgörs av koldi- oxid, svaveloxider, kväveoxider och stoft. Dock utgör utsläppen från gruvbrytningen en mycket begränsad del av LKAB:s samlade utsläpp i Malmberget/Koskullskulle.
Det mesta luftföroreningar inom planområdet kommer från nuvarande trafik.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Luftföroreningar uppstår till stor del från trafik och närheten till gruvan, även kallad ”gropen” där det finns damningsproblematik. De negativa konsekvenserna bedöms som smått negativa (-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Planerad brytning under jord bedöms inte ytterligare påverka damningen som upp- står från verksamheten, inom ramen för gällande tillstånd och villkor.
Vid genomförandet av planen kommer det även uppstå damning vid anläggandet av panncentralen. Bedömningen är att luftemissionerna kommer att öka en aning med användningen gruvindustri. De negativa konsekvenserna bedöms som måttligt nega- tiva (--) .
ÅTGÄRDER SOM INTE ARBETAS IN I PLANFÖRSLAGET
För verksamheten gruvindustri behövs koncession och andra tillstånd. Vid koncess- ions- och tillståndsansökan kommer mer detaljerade utredningar angående luft gö- ras.
LKAB arbetar med att åtgärda de problem med damning som stundtals förekommer från gruvindustriområdet och ett flertal åtgärder har vidtagits.
FÖRUTSÄTTNINGAR
För verksamheten finns fastställda begränsningsvärden för buller utomhus vid bo- stadsbebyggelse. För att följa upp bullernivåer till följd av LKAB:s verksamhet ge- nomförs årligen bullermätningar och vibrationsmätningar.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Bedömningen är att bullersituationen kommer förändras inom planområdet jämfört med nuvarande situation då gruvverksamheten runtomkring ökar. Det kommer även påverka boende runtomkring lite negativt (-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Bedömningen är att bullersituationen kommer öka till följd av brytning jämfört med nollalternativet. Vid fullt genomförd detaljplan finns dock inga boende i närheten och inga negativa effekter för boende bedöms uppstå. Under den tillfälliga användningen park, kommer boende att finnas kvar i omgivningen, men till dess att användningen gruvindustri inträder ska all bebyggelse i omgivningen vara flyttad eller ersatt. Det in- nebär att då det inte finns några boende kvar i området när användningen gruvindu- stri aktualiseras, kommer inte buller från gruvverksamheten vara ett problem. Från panncentralen ska ingen luft släppas ut, utan förvärmd friskluft tas ned i gruvan. An- vändningen gruvindustri bedöms ändå sammanfattningsvis ge något negativa konse- kvenser (-).
De vibrationer som uppstår till följd av rörelser i berget när det spricker upp och ra- sar, så kallade seismiska händelser, bedöms vara låg då det inte planeras för någon ökad brytning inom området. Den seismiska aktiviteten bedöms även vara låg utanför planområdet och inte förorsaka påtagliga störningar i samhället. Konsekvenserna be- döms som lite negativa (-).
ÅTGÄRDER SOM INTE ARBETAS IN I PLANFÖRSLAGET
För verksamheten gruvindustri behövs koncession och andra tillstånd. Vid koncess- ions- och tillståndsansökan kommer mer detaljerade utredningar angående vibrat- ioner och buller göras.
9 GEOTEKNIK, HYDROLOGI OCH FÖRORENINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
Vid gruvbrytning under jord påverkas grundvattenförhållandena i jord- och berg till följd av inläckande grundvatten i gruvan som pumpas bort. Grundvattenförhållan- dena i Malmberget är redan påverkade från tidigare brytning. Hur mycket vatten som leds in i gruvan beror på bergets genomsläpplighet och förekomst av sprickor. Mark- deformationer till följd av brytning påverkar dessutom marken som spricker upp och underlättar intransport av vatten. Allt vatten som dräneras till gruvan nyttjas först i förädlingsprocesserna i Vitåfors för att sedan pumpas vidare till sand- och klar- ningsmagasin, belägna norr om förädlingsanläggningarna. Vattnet ingår sedan i pro- cessvattenförsörjningen i dessa anläggningar. Överskottsvatten leds till Lina älv som är en del av Kalix älvsystem.
I samband med pågående markdeformationer, när berget spricker, kan även sprickor bildas i jordtäcket, och där markdeformationerna är som störst kan rasområden bil- das. Ett uppluckrat jordtäcke och sprickigare berggrund kan påverka grundvattnet som lättare infiltrerar. Detta kan leda till förändrade grundvattenförhållanden i jord- täcket och torrare förhållanden kan inträda, särskilt vid rasområden. Dock fylls jord- täcket kontinuerligt upp med nederbörd som växtligheten utnyttjar. Dialoger med personal i gruvan visar att stora delar av inströmmande vatten i gruvan kommer via rasområden och sprickbildningar kring dessa. LKAB genomför en geohydrologisk ut- redning i Malmberget, där gruvans påverkan på grundvattenförhållandena kommer att kartläggas närmare.
Inom området kan dagvatten ledas och fördröjas som ytligt dagvatten vilket är posi- tivt. Om området blir dagbrott kommer allt grundvatten att rinna ner i gruvan där en exponeringsrisk för människor uppstår. När gruvdriften avslutas kommer en stor del av den jord som idag ligger i markytan ha rasat ner i gruvan. Exponeringsrisker för människor är därför små. Då det i dagsläget inte planeras för dagbrott inom området bedöms exponeringsriskerna vara låga.
Inga kända föroreningar finns i området men planområdet i nordväst angränsar till ett område där det funnits en drivmedelsstation. Området där drivmedelsstationen tidigare stod har sanerats och efterbehandlingsåtgärder har genomförts. Provtagning tillhörande efterbehandlingsåtgärderna, redovisat i utredningen av Ramböll 2008, visar att värden underskrider nivåerna för mindre känslig markanvändning (MKM) vilket föranleder att det inte finns något behov av att vidta ytterligare åtgärder.
Framtida klimatförändringar kommer att för aktuellt planområdet sannolikt inne- bära ökad nederbörd och förändrad hydrologi.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Bedömningen är att de geotekniska förhållanden och hydrologi kommer att öka något inom planområdet jämfört med nuvarande situation i och med pågående gruvdrift.
Jämfört med planförslaget innebär nollalternativet en större exponeringsrisk för människor då människor vistas på området i större utsträckning och under en längre tidsperiod med nuvarande markanvändning. Nollalternativet innebär att befintlig an- vändning parkmark kan fungera som naturlig infiltration för ökade nederbördsmäng- der som sannolikt kommer att vara en följd av förändrade klimatförhållanden. Dock kommer inga bostäder att finnas kvar i omgivande miljö när aktuellt planområde ändras till mark för gruvändamål, till följd av att en påtagligt mindre mängd männi- skor kommer att vistas inom området. Bedömningen är att konsekvenserna för nol- lalternativet är lite negativa (-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Vid anläggande av panncentralen och utrymningsvägen kommer grävningar att ske då människor kan komma att exponeras för eventuella föroreningar. Den högre ris- ken för exponering av föroreningar är dock aktuell under en begränsad tidsperiod och människor kommer att vistas i området i betydligt mindre utsträckning än med da- gens markanvändning. Klimatförändringar kommer sannolikt att innebära ökade ne- derbörd och därmed finns ett större behov att omhänderta dagvatten. I och med ett genomförande av planförslaget minskar möjligheten till naturlig infiltration då områ- det ändras från allmän plats park till kvartersmark för gruvindustri, vilket i praktiken innebär att marken kan hårdgöras. Då inga boende finns kvar i omgivningen när an- vändningen gruvindustri inträder bedöms det inte finnas behov av särskilda skydds- åtgärder och konsekvenserna bedöms därmed som lite negativa (-).
Figur 8. Röd linje ligger 200 meter från närmaste verksamhet/arbetsområde (ortdrivning under mark). Källa: LKAB
FÖRUTSÄTTNINGAR
LKAB har ansvar för att hålla miljövillkoren för verksamheten och har under perioder kraftigt begränsat brytningen då de seismiska händelserna har varit stora. Under byggtid kommer det förekomma buller vilket innebär att området stängs av och att arbete bara får ske under vissa tider på dygnet.
Med anledning till att det är användningen gruvindustri som avses planläggas är det den användningen som ska uppfylla skyddsavstånden mellan planerad panncentral
och närliggande bostäder. Enligt Boverkets ”Bättre plats för arbete 1995:5” som nu- mera är upphävd, men inte ersatt med någon annan skrift, är rekommenderade av- stånd mellan bostäder och gruva 1000 meter. Det kommer klaras i planförslag ef- tersom det då inte finns bostäder i närheten. Den panncentral som planeras kommer vara oljeeldad och på cirka 20 MW. Upp till 50 MW är det rekommenderade skydds- avståndet 100 meter. När panncentralen är i drift, kommer bostäder i närområdet att vara avvecklat.
För att säkerställa att miljön är attraktiv för de närboende under Malmbergets av- veckling, reglerar detaljplanen att upplag under planens genomförandetid inte får an- ordnas inom planområdets yttre gränser samt att upplag annat än för gruvindustri inte får anordnas inom övriga delar av området.
KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET
Bedömningen är att det varken finns positiv eller negativ påverkan på risker, stör- ningar och skyddsavstånd inom planområdet för nollalternativet (+/-).
KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET
Ett genomförande av planen innebär inga särskilda skyddsavstånd då boende i när- heten kommer att vara utflyttade när användningen gruvindustri aktualiseras. Pann- centralen kan dock ge upphov till risk och störningar under genomförandetiden (+/-).
ÅTGÄRDER SOM INTE ARBETAS IN I PLANFÖRSLAGET
Förslagen miljözon, i form av tillfällig parkanvändning bidrar till viss del att skydds- avstånden upprätthålls.
Nedan har miljöpåverkan bedömts enligt bedömningsskala nedan.
Tabell 2. Samlad miljöbedömning enligt bedömningsskala. Källa: Sweco
Mycket posi- tiv (++), (+++) | Något positiv (+) | Neutral (+/- ) | Lite negativ (-) | Måttligt negativ (-- ) | Stort negativ (- --) | |
Nollalternativ | Planförslag | |||||
Planer, beslut och utred- ningar | ||||||
Riksintresse fyndighet och mineraler | ||||||
Riksintresse kulturmiljö | Negativ, men ser man till den samlade bilden för Malmberget så kan den bli mycket negativ även om åtgärder satts in. | |||||
Miljömål | ||||||
Miljökvalitetsnormer | ||||||
Sociala aspekter | ||||||
Luft | Ökade luftföroreningar men inga boende i när- heten | |||||
Buller och vibrationer | Ökat buller men inga bo- ende i närheten | |||||
Geoteknik, hydrologi, | ||||||
föroreningar | ||
Risker och skyddsavstånd | Ingen störande verksam- het. |
12 UPPFÖLJNING, AVTAL OCH BESLUT
Gällivare kommun bedriver sedan 2013 projektet ”Dokumentera Malmberget”, där även LKAB medverkar och en kulturmiljöanalys har arbetats fram för hela Malmber- get. En grupp finns bestående av representanter från kommun, Länsstyrelsen och LKAB för att säkerställa eller minska intrånget på kulturmiljövärden.
I samarbetsavtalet regleras LKAB:s ansvar för uppkomna skador till följd av gruv- verksamheten med utgångspunkt i den ersättnings- och inlösensskyldighet som fram- går av 7 kap. 3 § minerallagen. Vidare beskriver samarbetsavtalet övriga åtagande som LKAB genomför gentemot kommunen och vice versa med avseende på omvand- lingsprocessen och samhällsomvandlingen i Malmberget under en tjugoårsperiod. En revidering av samarbetsavtalet har gjorts 10 juni 2019 för att bl.a. förtydliga genom- förandetiderna för respektive etapp och dessas indelning. Enligt avtalet ligger plan- området inom etapp 4 med genomförandetiden 2019 – 2028.
Kontinuerlig dialog genomförs mellan medborgarna och kommunen i den fortsatta planeringen av samhällsomvandlingen.
Bearbetningskoncession kommer sökas för planområdet.
Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av Sweco i samråd med Gällivare kommun.
Antagandehandling upprättad av Samhällsbyggnad- och teknikförvaltningen 2019- 12-13.
Beslutet antogs av Kommunstyrelsen 2020-02-24 §49. Beslutet att anta detaljpla- nen överklagades, men överklagan avslogs av Mark- och miljödomstolen i dom meddelad 2020-09-21. Xxxxx vann laga kraft 2020-10-12.
Detaljplanen vann laga kraft 2020-10-13.
Avvecklingsplan Malmberget, LKAB, juni 2017 Boverket, 2016
Detaljplan för del av Malmberget 8:17 m.fl.
Fördjupad översiktsplan för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle 2014 – 2032. Antagen av KF 19 maj 2014.
Kulturmiljöanalys Malmberget, Tyrens , februari 2017
Miljökonsekvensbeskrivning – Ansökan om bearbetningskoncession Malmberget K nr 7, 2016, LKAB
Statens folkhälsoinstitut, Bostadsområdet en hälsofrämjande arena, 2010