Icke-lagstiftningsakter)
(Icke-lagstiftningsakter)
akTER SOM aNTaS aV ORGaN SOM INRÄTTaTS
GENOM INTERNaTIONELLa aVTaL
Endast Unece-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRaNS/WP.29/343, som finns på
xxxx://xxx.xxxxx.xxx/xxxxx/xxxx/xx00/xx00xxx/xx00xxx/xx00xxxxxxxx.xxxx
Föreskrifter nr 110 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av
I. specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i sina framdrivningssystem,
II. fordon med avseende på installationen av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i framdrivningssystemet. [2015/999]
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 1 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 9 oktober 2014
INNEHÅLL FÖRESkRIFTER
1. Tillämpningsområde
2. Referenser
3. klassificering av komponenter
4. Definitioner
DEL I – Typgodkännande av specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (CNG – Comp ressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i sina framdrivningssystem.
5. ansökan om typgodkännande
6. Märkning
7. Typgodkännande
8. Specifikationer för CNG- och/eller LNG-komponenter
9. Ändring av en CNG- och/eller LNG-komponenttyp och utökning av typgodkännande
10. (Ej fastställd)
11. Produktionsöverensstämmelse
12. Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse
13. (Ej fastställd)
14. Slutgiltigt upphörande av produktionen
15. Namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för typgod kännandemyndigheterna
DEL II – Typgodkännande av fordon med avseende på installationen av specifika komponenter av godkänd typ för använ dande av komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Na tural Gas) i framdrivningssystemet
16. ansökan om typgodkännande
17. Typgodkännande
18. krav för installation av specifika komponenter för användande av komprimerad naturgas (CNG) och/eller kon denserad naturgas (LNG) i framdrivningssystemet för ett fordon
19. Produktionsöverensstämmelse
20. Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse
21. Ändring och utökning av godkännande för en fordonstyp
22. Slutgiltigt upphörande av produktionen
23. Namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för typgod kännandemyndigheterna
24. Övergångsbestämmelser
BILaGOR
1a Väsentliga egenskaper för CNG/LNG-komponenter
1B Väsentliga egenskaper för fordonet, motorn och CNG/LNG-relaterade system
2a Typgodkännandemärkets utformning för CNG/LNG-komponenter
2B Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en typ av CNG/LNG-komponent i enlighet med föreskrifter nr 110
2C Typgodkännandemärkenas utformning
2D Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en fordonstyp med avseende på installationen av CNG/LNG-system i enlighet med föreskrifter nr 110
3. Lagring ombord av naturgas som fordonsbränsle
3a Gasbehållare – högtrycksbehållare för lagring ombord av CNG som fordonsbränsle
3B Vätsketankar – vakuumisolerade kärl för lagring ombord av naturgas som fordonsbränsle
4a Bestämmelser för typgodkännande av automatventil, backventil, övertrycksventil, övertrycksanordning (tempe raturstyrd), flödesbegränsningsventil, manuell ventil och övertrycksanordning (tryckstyrd) för CNG
4B Bestämmelser för typgodkännande av böjliga bränsleledningar eller slangar för CNG och slangar för LNG 4C Bestämmelser för typgodkännande av CNG-filter
4D Bestämmelser för typgodkännande av CNG-tryckregulator
4E Bestämmelser för typgodkännande av tryck- och temperaturgivare för CNG 4F Bestämmelser för typgodkännande av CNG-påfyllningsenhet (mottagare)
4G Bestämmelser för typgodkännande av gasflödesjusterare och gas-luftblandare, gasinsprutare eller bränsleförde larrör för CNG
4H Bestämmelser för typgodkännande av elektronisk styrenhet
4I Bestämmelser för typgodkännande av LNG-värmeväxlare/förångare 4J Bestämmelser för typgodkännande av LNG-påfyllningsenhet
4k Bestämmelser för typgodkännande av LNG-tryckregulator
4L Bestämmelser för typgodkännande av tryck- och/eller temperaturgivare för LNG 4M Bestämmelser för typgodkännande av naturgasdetektor
4N Bestämmelser för typgodkännande av automatventil, kontrollventil, övertrycksventil, flödesbegränsningsventil, manuell ventil och backventil för LNG
4O Bestämmelser för typgodkännande av LNG-bränslepump
5. Provningsförfaranden
5a Övertrycksprovning (hållfasthetsprovning)
5B Yttre läckageprovning
5C Inre läckageprovning
5D Provning av förenligheten med CNG/LNG
5E Provning av motståndskraften mot korrosion 5F Provning av motståndskraften mot torr värme 5G Ozonåldring
5H Temperaturcykelprovning
5I Tryckcykelprovningar tillämpliga endast på behållare
5J och 5k –
Ej fastställda
5L Hållbarhetsprovning (kontinuerlig drift)
5M Sprängningsprovning/förstörande provning tillämplig endast på CNG-behållare 5N Provning av motståndskraften mot vibrationer
5O Driftstemperaturer
5P LNG – lågtemperaturprovning
5Q Icke-metalliska delars förenlighet med värmeväxlingsmedium
6. Bestämmelser för CNG-identifieringsmärke för fordon i kategorierna M2 och M3, N2 och N3
7. Bestämmelser för LNG-identifieringsmärke för fordon i kategorierna M2 och M3, N2 och N3
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa föreskrifter ska gälla för följande komponenter/fordon:
1.1 Del I Specifika komponenter i fordon i kategorierna M och N (1) som använder komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i sina framdrivningssystem.
1.2 Del II Fordon i kategorierna M och N (1) med avseende på installationen av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i framdrivningssystemet.
(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRaNS/WP.29/78/rev.3, punkt 2 – xxx.xxxxx.xxx/xxxxx/xxxx/xx00/xx00xxx/xx00xxx/xx00xxxxxxxxxxx.xxxx
2. REFERENSER
Följande standarder innehåller bestämmelser som genom hänvisningar i denna text utgör bestämmelser i dessa föreskrifter.
aSTM-standarder (1)
aSTM B117-90 Test method of Salt Spray (Fog) Testing (provningsmetod med saltspray [dimma]) aSTM B154-92 Mercurous Nitrate Test for Copper and Copper Alloys (kvicksilvernitratprovning för
koppar och kopparlegeringar)
aSTM D522-92 Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (bockningsprovning för pålagda or ganiska beläggningar)
aSTM D1308-87 Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor)
aSTM D2344-84 Test Method for Apparent interlaminar Shear Strength of Parallel Fibre Composites by Short Beam Method (provningsmetod för synbar skjuvhållfasthet mellan skikten för kompositer med parallella fibrer genom kortvågig strålningsmetod)
aSTM D2794-92 Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact) (provningsmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation [slag])
aSTM D3170-87 Chipping Resistance of Coatings (beläggningars motståndskraft mot flisbildning) aSTM D3418-83 Test Method for Transition Temperatures Polymers by Thermal Analysis (provningsme
tod för bestämning av polymerers övergångstemperaturer genom värmeanalys)
aSTM E647-93 Standard Test, Method for Measurement of Fatigue Crack Growth Rates (standardprov ningsmetod för mätning av utmattningssprickors tillväxthastighet)
aSTM E813-89 Test Method for JIC, a Measure of Fracture Toughness (provningsmetod för JIC, ett mått på brotthållfastheten)
aSTM G53-93 Standard Practice for Operating Light and Water – Exposure Apparatus (Fluorescent UV-Condensation Type) for Exposure of Non-metallic Materials (standardförfarande för användning av exponeringsapparat för ljus och vatten [av fluorescerande UV-förtätande typ] för exponering av icke-metalliska material)
BSI-standarder (2)
BS 5045 Del 1 (1982) Transportable Gas Containers – Specification for Seamless Steel Gas Con tainers Above 0.5 litre Water Capacity (transporterbara gasbehållare – specifikatio ner för gasbehållare av sömlöst stål med större volym än 0,5 liter)
BS 7448-91 Fracture Mechanics Toughness Tests Part I – Method for Determination of KIC, Critical COD and Critical J Values of BS PD 6493–1991. Guidance and Methods for Assess ing the Acceptability of Flaws in Fusion Welded Structures; Metallic Materials (prov ning av den mekaniska brotthållfastheten, del 1 – metod för bestämning av kIC, kritiska COD-värden och kritiska J-värden för användning av BS PD 6493-1991. Vägledning för metoder för att fastställa acceptansnivån för sprickor i smältsvet sade strukturer; metalliska material)
EN-standarder (3)
EN 13322-2 2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål – konstruktion och till verkning – Del 2: Rostfritt stål
EN ISO 5817:2003 Smältsvetsförband i stål – kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser
EN 1251-2 2000 kryogena kärl – Vakuumisolerade kärl med volym ej över 1 000 l
(1) american Society for Testing and Materials (den amerikanska organisationen för provningsmetoder och material).
(2) British Standards Institution (den brittiska standardiseringsorganisationen).
(3) Europeisk norm.
EN 895:1995 Mekanisk provning av svetsar i metalliska material – Dragprovning i tvärrikt ning
EN 910:1996 Mekanisk provning av svetsar i metalliska material – Bockprovning
EN 1435:1997 Oförstörande provning av svetsar – Radiografisk provning av svetsförband EN 6892-1:2009 Metalliska material – Dragprovning
EN 10045-1:1990 Metalliska material – Slagprovning enligt Charpy – Provningsmetod (V- och U-spets)
ISO-standarder (1)
ISO 37 Rubber, vulcanized or thermoplastic – Determination of tensile stress-strain properties
(vulkat gummi och termoelast – bestämning av draghållfasthet)
ISO 148-1983 Steel – Charpy Impact Test (v-notch) (stål – Charpyprovning [v-spets])
ISO 188 Rubber, vulcanized or thermoplastic – Accelerated ageing and heat resistance tests (vul kat gummi och termoelast – värmeåldring och provning av värmetålighet)
ISO 306-1987 Plastics – Thermoplastic Materials – Determination of Vicat Softening Temperature (plaster – material av termoplast – bestämning av uppmjukningstemperaturen med Vicatprov)
ISO 527 Pt 1-93 Plastics – Determination of Tensile Properties – Part I: General principles (plaster – be stämning av hållfasthetsegenskaperna – avsnitt 1: allmänna principer)
ISO 642-79 Steel-Hardenability Test by End Quenching (Jominy Test) (härdbarhetsprovning för stål genom sluthärdning [Jominy-prov])
ISO 12991 Liquefied natural gas (LNG) – transportable tanks for use on-board vehicles (kondense rad naturgas [LNG] – transporterbara tankar för användning på fordon)
ISO 1307 Rubber and plastics hoses – Hose sizes, minimum and maximum inside diameters, and tolerances on cut-to-length hoses (slangar av gummi och plast – slangstorlekar, min och max innerdiametrar och toleranser på skurna slanglängder
ISO 1402 Rubber and plastics hoses and hose assemblies – Hydrostatic testing (slangar och slang ledningar av gummi och plast – tryckprovning)
ISO 1431 Rubber, vulcanized or thermoplastic – Resistance to ozone cracking (vulkat gummi och termoelast – beständighet mot ozonsprickbildning)
ISO 1436 Rubber hoses and hose assemblies – Wire-braid-reinforced hydraulic types for oil-based or water-based fluids – Specification (slangar och slangledningar av gummi – flätade stålarmerade hydraulslangar för oljebaserade eller vattenbaserade vätskor)
ISO 1817 Rubber, vulcanized or thermoplastic – Determination of the effect of liquids (vulkat gummi och termoelast – bestämning av inverkan av vätskor)
ISO 2808-91 Paints and Varnishes – Determination of film Thickness (färger och lacker – bestäm ning av skikttjocklek)
ISO 3628-78 Glass Reinforced Materials – Determination of Tensile Properties (glasfiberarmerade material – bestämning av hållfasthetsegenskaperna)
ISO 4080 Rubber and plastics hoses and hose assemblies – Determination of permeability to gas (slangar och slangledningar av gummi och plast – bestämning av gasgenoms läpplighet)
ISO 4624-78 Paints and Varnishes – Pull-off Test for adhesion (färger och lacker – provning av vidhäftning med avdragningsprov)
ISO 4672 Rubber and plastics – Sub-ambient temperature flexibility tests (slangar av gummi och plast – bestämning av böjstyvhet vid låga omgivningstemperaturer)
(1) Internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization).
ISO 6982-84 Metallic Materials – Tensile Testing (metalliska material – hållfasthetsprov)
ISO 6506-1981 Metallic Materials – Hardness test – Brinell Test (metalliska material – hårdhets provning – Brinellprovning)
ISO 6508-1986 Metallic Materials – Hardness tests – Rockwell Test (Scales, ABCDEFGHK) (metalliska material – hårdhetsprovning – Rockwellprovning [skalor, aBCDEFGHk])
ISO 7225 Precautionary Labels for Gas Cylinders (varningsskyltar för gasbehållare)
ISO/DIS 7866-1992 Refillable Transportable Seamless Aluminium Alloy Cylinders for Worldwide Usage De sign, Manufacture and Acceptance (transporterbara återfyllningsbara sömlösa behål lare av aluminiumlegering för användning över hela världen – konstruktion, till verkning och godkännande)
ISO 9001:1994
ISO 9002:1994
kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid konstruktion, utveckling, produktion, in stallation och service
kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid produktion och installation
ISO/DIS 12737 Metallic Materials – Determination of the Plane-Strain Fracture Toughness (metalliska material – bestämning av brotthållfastheten vid plan deformation)
ISO 12991 Liquefied natural gas (LNG) – transportable tanks for use on board of vehicles (konden serad naturgas [LNG] – transporterbara tankar för användning på fordon)
ISO 14469-1:2004 Road Vehicles – Compressed natural gas (CNG) refuelling connector: Part I: 20 MPa (200 bar) connector (vägfordon – koppling för påfyllning av komprimerad natur gas – del 1: koppling för 20 MPa [200 bar])
ISO14469-2:2007 Road Vehicles – Compressed natural gas (CNG) refuelling connector: Part II: 20 MPa (200 bar) connector, size 2 (vägfordon – koppling för påfyllning av komprimerad naturgas – del 2: koppling för 20 MPa [200 bar]), storlek 2
ISO 15500 Road vehicles – Compressed natural gas (CNG) fuel system components (vägfordon – komponenter till bränslesystem för komprimerad naturgas
ISO 21028-1:2004 Cryogenic vessels – Toughness requirements for materials at cryogenic temperature – Part I: Temperatures below – 80 °C (kryogena kärl – hållbarhetskrav för material vid kryogena temperaturer – del I: temperaturer under – 80 °C
ISO 21029-1:2004 Cryogenic vessels – Transportable vacuum insulated vessels of not more than 1 000 litres volume – Part I: Design, fabrication, inspection and tests (kryogena kärl – transpor terbara vakuumisolerade kärl med volym ej över 1 000 l – del I: konstruktion, tillverkning, kontroll och provning
ISO/IEC Guide 25-1990 General requirements for the Technical Competence of Testing Laboratories (allmänna krav på teknisk kompetens vid provlaboratorier)
ISO/IEC Guide 48-1986 Guidelines for Third Party Assessment and Registration of Supplies Quality System (riktlinjer för tredjepartsbedömning och registrering av kvalitetssystem för reservdelar)
ISO/DIS 9809 Transportable Seamless Steel Gas Cylinders Design, Construction and Testing – Part I: Quenched and Tempered Steel Cylinders with Tensile Strength < 1 100 MPa (sömlösa gasflaskor av stål – beräkning, konstruktion och provning – avsnitt 1: gasflaskor av seghärdningsstål med brottgräns < 1 100 MPa)
ISO 11439 Gas cylinders – High pressure cylinders for the on-board storage of natural gas as a fuel for automotive vehicles (gasflaskor – högtrycksflaskor för användning som bränsle tankar till naturgasdrivna motorfordon)
Nace-standard (1)
Nace TM0177-90 Laboratory Testing of Metals for Resistance to Sulphide Stress Cracking in H2S Environ ments (laboratorieprovning av metaller för tålighet mot sulfidspänningssprickor i H2S-miljöer)
(1) National association of Corrosion Engineers (korrosionsorganisationen Nace).
Unece-föreskrifter (1)
Föreskrifter nr 10 Enhetliga föreskrifter om typgodkännande av motorfordon med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet
Förenta staterna:s federala föreskrifter (2)
49 CFR 393.67 Liquid fuel tanks (tankar för flytande bränsle) SaE-standarder (3)
SaE J2343-2008 Recommended Practice for LNG Medium and Heavy-Duty Powered Vehicles (rekom menderat förfarande för LNG-drivna medelstora och stora fordon)
3. kLaSSIFICERING aV kOMPONENTER
klass 0 Högtrycksdelar, inklusive rör och anslutningar, som innehåller CNG vid ett tryck som är högre än 3 MPa, dock högst 26 MPa.
klass 1 Delar för medelhögt tryck, inklusive rör och anslutningar, som innehåller CNG vid ett tryck som är högre än 450 kPa, dock högst 3 000 kPa (3 MPa).
klass 2 Lågtrycksdelar, inklusive rör och anslutningar, som innehåller CNG vid ett tryck som är högre än 20 kPa, dock högst 450 kPa.
klass 3 Delar för medelhögt tryck såsom säkerhetsventiler eller delar skyddade av säkerhetsventiler, inklusive rör och anslutningar, som innehåller CNG vid ett tryck som är högre än 450 kPa, dock högst 3 000 kPa (3 MPa).
klass 4 Delar i kontakt med gas vid lägre tryck än 20 kPa. klass 5 Delar i kontakt med temperaturer lägre än – 40 °C.
En komponent kan bestå av flera delar; varje del är då klassificerad för sig med avseende på högsta arbetstryck och funktion.
CNG- och/eller LNG-komponenter som används i fordon ska klassificeras med avseende på arbetstryck, temperatur och funktion, enligt figur 1–1.
(1) Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, föreskrifter.
(2) amerikas förenta staters federala föreskrifter.
(3) Society of automotive Engineers (organisationen för personer verksamma med utveckling av fordon).
Figur 1-1
Flödesschema för klassificering av CNG- och/eller LNG-komponenter
Provningar tillämpliga på olika komponentklasser (utom CNG-behållare och LNG-tankar)
Provning | klass 0 | klass 1 | klass 2 | klass 3 | klass 4 | klass 5 | Bilaga |
Övertryck eller hållfast het | X | X | X | X | O | X | 5a |
Yttre läckage | X | X | X | X | O | X | 5B |
Inre läckage | a | a | a | a | O | a | 5C |
Hållbarhet | a | a | a | a | O | a | 5L |
Förenlighet med CNG/ LNG | a | a | a | a | a | a | 5D |
Motståndskraft mot kor rosion | X | X | X | X | X | a | 5E |
Motståndskraft mot torr värme | a | a | a | a | a | a | 5F |
Ozonåldring | a | a | a | a | a | a | 5G |
Sprängningsprovning/för störande provning | X | O | O | O | O | a | 5M |
Temperaturcykel | a | a | a | a | O | a | 5H |
Tryckcykel | X | O | O | O | O | a | 5I |
Motståndskraft mot vib rationer | a | a | a | a | O | a | 5N |
Driftstemperaturer | X | X | X | X | X | X | 5O |
LNG, lågtemperatur | O | O | O | O | O | X | 5P |
X = Tillämpligt O = Ej tillämpligt
a = När tillämpligt
4. DEFINITIONER
4.1 tryck: tryck i förhållande till atmosfärtrycket, om inte annat anges.
4.2 servicetryck eller driftstryck: stabiliserat tryck vid en homogen gastemperatur på 15 °C. Servicetrycket för LNG är det avsedda stabiliserade trycket hos den använda tanken, enligt tillverkarens uppgifter.
4.3 provningstryck: det tryck som en komponent utsätts för under typgodkännandeprovning. För LNG-tankar: tryckinställningen för tryckkontrollregulatorn, eller det normala LNG-mättningstryck som motorn kräver. För CNG-behållare: det tryck vid vilket behållaren provas hydrostatiskt.
4.4 arbetstryck: det högsta tryck för vilket en komponent är konstruerad; det utgör den grund på vilken man fastställer den berörda komponentens hållfasthet. För CNG-behållare: det stabiliserade trycket på 20 MPa vid en homogen temperatur på 15 °C. För LNG-tankar: tryckinställningen för LNG-tankens primära övertrycksventil.
4.5 driftstemperaturer: maximivärdena för de temperaturintervall, angivna i bilaga 5O, vid vilka det för den specifika komponenten kan garanteras en säker och god funktion och för vilka komponenten har konstruerats och godkänts.
4.6 specifika komponenter:
a) behållare (cylinder eller tank),
b) tillbehör monterade på behållaren,
c) tryckregulator,
d) automatventil,
e) xxxxxxx xxxxxx,
f) gasinmatningsanordning,
g) gasflödesjusterare,
h) böjlig bränsleledning,
i) fast bränsleledning,
j) påfyllningsenhet eller mottagare,
k) backventil eller kontrollventil,
l) övertrycksventil (utsläppsventil), primär och sekundär,
m) övertrycksanordning (temperaturstyrd),
n) filter,
o) tryck- eller temperaturgivare/tryck- eller temperaturindikator,
p) flödesbegränsningsventil,
q) serviceventil,
r) elektronisk styrenhet,
s) gastätt hölje,
t) anslutning,
u) ventilationsslang,
v) övertrycksanordning (tryckstyrd),
w) bränslefördelarrör,
x) värmeväxlare/förångare,
y) naturgasdetektor,
z) bränslepump (för LNG).
4.7 flerfunktionskomponent: en kombination eller sammansättning av två eller flera av ovan nämnda specifika komponenter som en gemensam komponent.
4.8 typgodkännande av ett fordon: typgodkännande av en fordonstyp i kategori M eller N med avseende på dess CNG- och/eller LNG-system, i form av originalutrustning, för användande i fordonets framdrivningssystem.
4.9 fordonstyp: sådana fordon utrustade med specifika komponenter för användande av CNG och/eller LNG i framdrivningssystemet som inte skiljer sig åt med avseende på följande förhållanden:
4.9.1 Tillverkaren.
4.9.2 Tillverkarens fastställda typbeteckning.
4.9.3 konstruktionens och formgivningens väsentliga aspekter, såsom
4.9.3.1 chassi/bottenplatta (tydliga och grundläggande skillnader),
4.9.3.2 installationen av CNG- och/eller LNG-utrustning (tydliga och grundläggande skillnader).
4.10 CNG-system: en sammansatt enhet av komponenter (behållare eller cylindrar, ventiler, böjliga bränsleledningar etc.) och anslutande delar (fasta bränsleledningar, röranslutningar etc.) som är monterad på motorfordon som använder CNG i framdrivningssystemet.
4.11 LNG-system: en sammansatt enhet av komponenter (tankar, ventiler, böjliga bränsleledningar etc.) och anslutande delar (bränsleledningar, röranslutningar etc.) som är monterad på motorfordon som använder LNG i framdrivningssystemet, samt tillhörande komponenter fram till och med förångaren. Övriga delar efter förångaren ska räknas som CNG-komponenter.
4.12 behållare (cylinder): ett lagringssystem för komprimerad naturgas.
4.13 typ av behållare: behållare som inte skiljer sig åt med avseende på de dimensions- och materialegenskaper som anges i bilaga 3a.
4.13.1 En behållare kan ha följande utföranden CNG-1: metall.
CNG-2: metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindad). CNG-3: metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad).
CNG-4: plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en metallfri stomme (helt i kompositmaterial).
4.14 tank (kärl): ett lagringssystem för kondenserad naturgas.
4.15 typ av tank: tankar som inte skiljer sig åt med avseende på de dimensions- och materialegenskaper som anges i bilaga 3B.
4.16 tillbehör monterade på behållaren eller tanken:
följande komponenter (men inte begränsat till dessa), antingen separat eller kombinerade, när de monterats på behållaren eller tanken:
4.16.1 xxxxxxx xxxxxx: en ventil som manövreras manuellt.
4.16.2 tryckgivare/tryckindikator: en trycksatt anordning som indikerar gas- eller vätsketrycket.
4.16.3 flödesbegränsningsventil: en ventil som automatiskt stänger av eller begränsar gasflödet om det överskrider ett inställt värde.
4.16.4 gastätt hölje: en anordning som avluftar läckande gas till fordonets utsida, inklusive gasventilationsslangen.
4.17 ventil: en anordning med vilken ett flöde av en vätska kan regleras.
4.18 automatventil: en ventil som inte manövreras manuellt.
4.19 automatisk behållarventil: en automatisk ventil som är fast monterad på en behållare och som reglerar gasflödet till bränslesystemet. Den automatiska behållarventilen kallas även fjärrstyrd serviceventil.
4.20 kontrollventil eller backventil: en automatisk ventil som bara tillåter gas eller vätska att flöda i en riktning.
4.21 flödesbegränsningsventil (flödesbegränsningsanordning): en enhet som automatiskt stänger av, eller begränsar, gas- eller vätskeflödet när det överskrider ett inställt värde.
4.22 xxxxxxx xxxxxx: en xxxxxxx xxxxxx som är fast monterad på behållaren eller tanken.
4.23 övertrycksventil (utsläppsventil): en anordning som förhindrar att ett på förhand bestämt tryck överskrids.
4.24 serviceventil: en avstängningsventil som bara stängs vid service på fordonet.
4.25 filter: ett skydd som avlägsnar främmande partiklar från gas- eller vätskeflödet.
4.26 anslutning: en koppling som används i ett rör- eller slangsystem.
4.27 LNG-bränslepump: en enhet som används för att förse motorn med LNG genom att öka vätskans (eller ångans) tryck.
4.28 böjliga bränsleledningar: böjliga rör eller slangar genom vilka naturgas flödar.
4.29 fasta bränsleledningar: ett rörsystem som inte är gjort för att böjas under normal drift och genom vilket naturgas flödar.
4.30 gasinmatningsanordning: en anordning för att införa gasbränsle i motorns olika inlopp (förgasare eller insprutare).
4.31 gas-luftblandare: en anordning för att blanda gasbränslet och tilluften för motorn.
4.32 gasinsprutare: en anordning för att införa gasbränsle i motorn eller tillhörande inlopp.
4.33 gasflödesjusterare: en gasflödesbegränsande anordning, monterad efter tryckregulatorn, som kontrollerar gasflödet till motorn.
4.34 tryckregulator: en anordning som används för att reglera CNG- eller LNG-trycket.
4.35 övertrycksanordning (temperaturstyrd): en anordning för engångsbruk som utlöses av för hög temperatur och/ eller för högt tryck och som släpper ut gas för att förhindra att behållaren brister.
4.36 övertrycksanordning (tryckstyrd) (ibland kallad sprängskiva): en anordning för engångsbruk som utlöses av för högt tryck och som förhindrar att ett förinställt tryck uppströms överskrids.
4.37 påfyllningsenhet eller mottagare: en anordning monterad på fordonet som används för att fylla behållaren eller tanken på tankstationen.
4.38 elektronisk styrenhet (CNG/LNG): en anordning som styr såväl motorns gasförbrukning som andra motorparametrar, och som automatiskt stänger automatventilen när så krävs av säkerhetsskäl.
4.39 komponenttyp (enligt punkt 4.17–4.38): komponenter som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som material, arbetstryck och driftstemperaturer.
4.40 typ av elektronisk styrenhet (enligt punkt 4.38): komponenter som inte är skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som grundläggande mjukvaruprinciper, med undantag för smärre ändringar.
4.41 värmeväxlare/förångare: en anordning som används för att omvandla LNG till CNG.
4.42 kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) (även kallat ”flytande naturgas”): en kryogen vätska som framställs genom att temperaturen på naturgas sänks till cirka – 161,7 °C vid atmosfärstryck, varpå vätskan lagras för användning som fordonsbränsle.
4.43 komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas): naturgas som har komprimerats och lagrats för användning som fordonsbränsle.
4.44 avkokningsgas: gas som bildas genom avdunstning av LNG på grund av omgivningens värme.
4.45 ventilering: utsläpp av ångor från behållaren/tanken.
4.46 ventileringssystem: ett system som kontrollerar utsläppen av naturgas från LNG-lagringssystemet.
4.47 automatisk förspänning (auto-frettage): ett tryckappliceringsförfarande som används vid tillverkningen av kompositbehållare med metallstommar som tänjer stommen bortom dess sträckgräns, tillräckligt för att orsaka kvarstående plastiska deformationer, vilket ger stommen tryckspänningar och gör att fibrerna får dragspänningar vid ett inre nolltryck.
4.48 automatiskt förspänningstryck: tryck inuti den överlindade behållaren vid vilket den önskade spänningsför delningen mellan stommen och överlindningen skapas.
4.49 parti – kompositbehållare: ett ”parti”, dvs. en grupp av behållare, som tillverkas i följd från godkända stommar med samma storlek, utformning, konstruktionsmaterial och tillverkningsprocess.
4.50 parti – metallbehållare och metallstommar: ett ”parti”, dvs. en grupp av metallbehållare eller metallstommar, som tillverkas i följd med samma nominella diameter, väggtjocklek, utformning, angivet konstruktions material, tillverkningsprocess, utrustning för tillverkning och värmebehandling, samt med samma tids-, temperatur- och omgivningsförhållanden under värmebehandlingen.
4.51 parti – icke-metalliska stommar: ett ”parti”, dvs. en grupp av ickemetalliska stommar, som tillverkas i följd med samma nominella diameter, väggtjocklek, utformning, angivet konstruktionsmaterial och tillverk ningsprocess.
4.52 partigränser: antalet enheter i ett ”parti” får aldrig överskrida det som är störst av 200 färdiga behållare eller stommar (exklusive behållare och stommar för förstörande prov) eller ett arbetsskifts kontinuerliga tillverkning.
4.53 kompositbehållare: en behållare tillverkad av plastimpregnerade kontinuerliga fibrer lindade över en metallisk eller icke-metallisk stomme. kompositbehållare med icke-metalliska stommar kallas helkompositbehållare.
4.54 styrd spänningslindning: en process som används vid tillverkningen av omlindade kompositbehållare med metallstommar, i vilken tryckspänningar i stommen och dragspänningar i överlindningen vid inre nolltryck uppnås genom att armeringsfibrerna lindas under betydande dragspänning.
4.55 fyllnadstryck: gastrycket i behållaren direkt efter avslutad fyllning.
4.56 färdiga behållare: färdigställda behållare som är redo för användning, typiska för normal tillverkning, kompletta med identifikationsmärken och yttre beläggning, inklusive inbyggd isolering angiven av tillverkaren, men utan yttre isolering eller skydd.
4.57 hel inlindning: en överlindning som har fiberlindad armering både i behållarens radiala och axiala riktning.
4.58 gastemperatur: gasens temperatur i behållaren.
4.59 omlindning: överlindning med fiberarmeringen lindad i ett huvudsakligen radiellt mönster över den cylindriska delen av stommen, så att fibrerna inte kan bära någon betydande belastning i behållarens axiella riktning
4.60 stomme: en behållare som används som ett gastätt innerskal, på vilket armeringsfibrer lindas för att uppnå tillräcklig styrka. Två typer av stommar beskrivs i denna standard: Metalliska stommar som är konstruerade för att dela belastningen med armeringen, och icke-metalliska stommar som inte tar upp någon del av belastningen.
4.61 tillverkare: den person eller det företag som ansvarar för konstruktion, tillverkning och provning av CNG- eller LNG-specifika komponenter.
4.62 högsta uppbyggda tryck: det stabiliserade tryck som byggs upp när gas i en behållare fylld till arbetstryck värms upp till högsta tillåtna arbetstemperatur.
4.63 överlindning: armeringssystemet av fibrer och plast som anbringas över stommen.
4.64 förspänning: processen att anbringa automatisk förspänning eller styrd spänningslindning.
4.65 livslängd: antalet år som behållarna kan användas med bibehållen säkerhet under normala driftsförhållanden.
4.66 stabiliserat tryck: gastrycket när en given stabiliserad temperatur har uppnåtts.
4.67 stabiliserad temperatur: den homogena gastemperaturen efter att eventuella förändringar av temperaturen till följd av fyllning har försvunnit.
4.68 LNG-inneslutning: inneslutning av LNG i ett hölje med konstant volym.
4.69 kryogen temperatur: i dessa föreskrifter avses temperaturer under – 40 °C.
4.70 inre kärl eller innertank: den del av bränsletanken som innehåller LNG.
4.71 yttre kärl eller ytterhölje: den del av bränsletanken som omsluter det inre kärlet eller innertanken (innertankarna) och isoleringssystemet.
4.72 bränslefördelarrör: röret eller ledningen som förbinder bränsleinsprutningsenheterna.
4.73 LNG-munstycke: en enhet som möjliggör snabb koppling och frånkoppling av bränsleslangen till/från LNG- påfyllningsenheten på ett säkert sätt.
4.74 LNG-påfyllningsenhet: en enhet ansluten till ett fordon eller ett lagringssystem som tar emot LNG-bränslemunstycket och möjliggör en säker överföring av bränsle. Som minimum består påfyllningsenheten av ett mottagningskärl och en backventil som är monterad inne i kärlet.
4.75 kontrollerad stoppfas: den tidsperiod under vilken förbränningsmotorn automatiskt stängs av i bränslebe sparande syfte och sedan automatiskt tillåts starta på nytt.
DEL I
Typgodkännande av specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i sina framdriv ningssystem.
5. aNSÖkaN OM TYPGODkÄNNaNDE
5.1 ansökan om typgodkännande för specifika komponenter eller flerfunktionskomponenter ska lämnas in av innehavaren av handelsnamnet eller varumärket, eller av innehavarens behöriga ombud.
5.2 ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar och av följande upplysningar:
5.2.1 En beskrivning av fordonet, omfattande alla relevanta kriterier som anges i bilaga 1a till dessa föreskrifter.
5.2.2 En detaljerad beskrivning av den specifika komponentens eller flerfunktionskomponentens typ.
5.2.3 En ritning av den specifika komponenten eller flerfunktionskomponenten, som är tillräckligt detaljerad och i en passande skala.
5.2.4 Ett bestyrkande av överensstämmelse med de specifikationer som föreskrivs i punkt 8 i dessa föreskrifter.
5.3 På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna ska exemplar av den specifika komponenten eller flerfunktionskomponenten tillhandahållas. Ytterligare exemplar ska kunna tillhandahållas på begäran (högst tre).
5.3.1 Under förproduktionen av behållare ska [n] (1) behållare av 50 (kvalifikationsmängden) utsättas för icke-förstörande provningar enligt bilaga 3a. För LNG-tankar, se bilaga 3B.
6. MÄRkNING
6.1 De exemplar av specifika komponenter eller flerfunktionskomponenter som lämnas för typgodkännande ska vara försedda med tillverkarens handelsnamn eller varumärke och typbeteckningen, inklusive en beteckning för driftstemperaturerna (”M” för måttliga temperaturer, ”C” för låga temperaturer och ”L” för LNG); för böjliga slangar ska även tillverkningsmånad och tillverkningsår anges och denna märkning ska vara lätt läsbar och outplånlig.
6.1.1 Utöver bestämmelserna i punkt 6.1 ska ett av följande tilläggsmärken användas för en automatisk behållarventil som uppfyller bestämmelserna i punkt 2.2.4 i bilaga 4a:
a) ”H1”.
b) ”H2”.
c) ”H3”.
6.2 På alla komponenter ska det finnas tillräckligt med utrymme för typgodkännandemärket; detta utrymme ska vara utmärkt på de ritningar som avses i punkt 5.2.3.
6.3 Varje behållare ska även ha en märkskylt med följande uppgifter, som ska vara lätt läsbara och outplånliga:
a) Serienummer.
b) Volymen i liter.
(1) [n] står för antalet stickprov och ska fastställas av typgodkännandemyndigheten.
c) Märkningen ”kOMPRIMERaD NaTURGaS”.
d) Drifttryck/provningstryck [MPa].
e) Vikt (kg).
f) År och månad för typgodkännandet (till exempel 96/01).
g) Typgodkännandemärke enligt punkt 7.4.
6.4 Varje tank ska även ha en märkskylt med följande uppgifter, som ska vara lätt läsbara och outplånliga:
a) Serienummer.
b) Bruttovolymen i liter.
c) Märkningen ”LNG”.
d) Servicetryck/arbetstryck [MPa].
e) Vikt (kg).
f) Tillverkare.
g) År och månad för typgodkännandet (till exempel 96/01).
h) Märkningen ”INBYGGD PUMP, pumpens försörjningstryck *** MPa” om LNG-bränslepumpen är monterad på tanken, där ”***” är värdet på pumpens försörjningstryck.
i) Typgodkännandemärke enligt avsnitt 7.4.
7. TYPGODkÄNNaNDE
7.1 Om de CNG-komponentprover som lämnats in för typgodkännande uppfyller kraven i punkt 8.1–8.11 i dessa föreskrifter, ska godkännande för den typen av komponent beviljas.
Om de LNG-komponentprover som lämnats in för typgodkännande uppfyller kraven i punkt 8.12–8.21 i dessa föreskrifter, ska godkännande för den typen av komponent beviljas.
7.2 Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje typ av komponent eller flerfunktionskomponent som typgodkänts. De två första siffrorna i numret (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska hänvisa till den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av typgodkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av komponent samma alfanumeriska kod.
7.3 Ett meddelande om beviljat, ej beviljat eller utökat typgodkännande av en CNG- eller LNG-komponenttyp i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter.
7.4 På varje komponent som överensstämmer med den typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det finnas ett internationellt typgodkännandemärke, placerat på ett väl synligt och lätt tillgängligt ställe enligt punkt 6.2, som tillägg till det märke som föreskrivs i punkt 6.1 och 6.3 (CNG) och 6.4 (LNG), med följande kännetecken:
7.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E”, följd av det särskiljande landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (1).
7.4.2 Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret, placerat till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 7.4.1. Detta typgodkännandenummer består av komponentens typgodkännandenummer, som står på det intyg som utfärdats för typen (se punkt 7.2 och bilaga 2B), föregånget av löpnumret (två siffror) på den senaste ändringsserien till dessa föreskrifter.
7.5 Typgodkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.
7.6 I bilaga 2a till dessa föreskrifter ges exempel på det nämnda typgodkännandemärkets utformning.
(1) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskon
struktion (R.E.3), dokument wp29resolutions.html
ECE/TRaNS/WP.29/78/Rev.3, bilaga 3 – xxx.xxxxx.xxx/xxxxx/xxxx/xx00/xx00xxx/xx00xxx/
8. SPECIFIkaTIONER FÖR CNG- OCH/ELLER LNG-kOMPONENTER
8.1 allmänna bestämmelser
8.1.1 De specifika komponenterna i fordon som använder CNG och/eller LNG i sitt framdrivningssystem ska fungera på ett korrekt och säkert sätt, enligt vad som anges i dessa föreskrifter.
komponentmaterialen som är i kontakt med CNG/LNG ska vara förenliga med dessa ämnen (se bilaga 5D).
De komponentdelar vars funktion riskerar att påverkas av CNG/LNG, högt tryck eller vibrationer, ska genomgå relevanta provningsförfaranden som beskrivs i bilagorna till dessa föreskrifter. I synnerhet bestämmelserna i punkt 8.2–8.11 ska uppfyllas för CNG-komponenter. För LNG-komponenter ska bestämmelserna i punkt 8.12–8.21 uppfyllas.
De specifika komponenterna i fordon som använder CNG och/eller LNG i sitt framdrivningssystem ska följa relevanta krav på elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) enligt föreskrifter nr 10 i deras lydelse enligt ändringsserie 03 eller motsvarande.
8.2 Bestämmelser för CNG-behållare
8.2.1 CNG-behållarna ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 3a till dessa föreskrifter.
8.3 Bestämmelser för komponenter monterade på CNG-behållaren
8.3.1 CNG-behållaren ska vara utrustad med åtminstone följande komponenter, som kan vara separata eller kombinerade:
8.3.1.1 Xxxxxxx xxxxxx.
8.3.1.2 automatisk behållarventil.
8.3.1.3 Övertrycksanordning.
8.3.1.4 Flödesbegränsningsanordning.
8.3.2 CNG-behållaren kan, vid behov, vara försedd med ett gastätt hölje.
8.3.3 De komponenter som nämns i punkt 8.3.1–8.3.2 ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
8.4–8.11 Bestämmelser för andra CNG-komponenter
komponenterna ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i de bilagor som fastställs i tabellen nedan:
Punkt | komponent | Bilaga |
8.4 | automatventil kontrollventil eller backventil Övertrycksventil Övertrycksanordning (temperaturstyrd) Flödesbegränsningsventil Övertrycksanordning (tryckstyrd) | 4a |
8.5 | Böjlig bränsleledning/bränsleslang | 4B |
8.6 | CNG-filter | 4C |
Punkt | komponent | Bilaga |
8.7 | Tryckregulator | 4D |
8.8 | Tryck- och temperaturgivare | 4E |
8.9 | Påfyllningsenhet eller mottagare | 4F |
8.10 | Gasflödesjusterare och gas-luftblandare, gasinsprutare eller bränslefördelarrör | 4G |
8.11 | Elektronisk styrenhet | 4H |
8.12 Bestämmelser för LNG-tankar
8.12.1 LNG-tankarna ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 3B till dessa föreskrifter.
8.12.2 Ett system ska finnas på plats som förhindrar att bränsletanken överfylls.
8.13 Bestämmelser för komponenter monterade på LNG-tanken
8.13.1 LNG-tanken ska vara utrustad med åtminstone följande komponenter, som kan vara separata eller kombinerade (se till att förhindra LNG-inneslutning):
8.13.1.1 Övertrycksventil.
8.13.1.2 Xxxxxxx xxxxxx.
8.13.1.3 automatventil.
8.13.1.4 Flödesbegränsningsanordning.
8.13.2 Tanken kan, vid behov, vara utrustad med ett gastätt hölje.
8.13.3 De komponenter som nämns i punkt 8.13.1.1–8.13.1.4 ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
8.14–8.22 Bestämmelser för andra LNG-komponenter:
komponenterna ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i de bilagor som fastställs i tabellen nedan:
Punkt | komponent | Bilaga |
8.15 | LNG-värmeväxlare/förångare | 4I |
8.16 | Påfyllningsenhet för LNG | 4J |
8.17 | Tryckregulator | 4k |
8.18 | Tryck- och/eller temperaturgivare/temperaturindikator för LNG | 4L |
8.19 | Naturgasdetektor | 4M |
8.20 | automatventil, kontrollventil, övertrycksventil, flödesbegränsningsventil, ma nuell ventil och backventil | 4N |
8.21 | Bränslepump | 4O |
8.22 | Elektronisk styrenhet | 4H |
9. ÄNDRING aV EN CNG- OCH/ELLER LNG-kOMPONENTTYP OCH UTÖkNING aV TYPGODkÄNNaNDE
9.1 Varje ändring av en CNG- och/eller LNG-komponenttyp ska rapporteras till den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännandet. Typgodkännandemyndigheten kan då antingen
9.1.1 anse att ändringarna troligen inte får någon märkbar negativ inverkan och att komponenten fortfarande uppfyller ställda krav, eller
9.1.2 begära att omprovning ska ske; huruvida omprovningen ska vara partiell eller total avgörs av typgodkännan demyndigheten.
9.2 De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 7.3 underrättas om huruvida ansökan om typgodkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts.
9.3 Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökningen av typgodkännandet ska tilldela varje meddelande blankett som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.
10. (EJ FaSTSTÄLLD)
11. PRODUkTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRaNS/505/Rev.2), med följande krav:
11.1 Varje CNG-behållare ska provas vid ett lägsta tryck på 1,5 gånger arbetstrycket i enlighet med bestämmelserna i bilaga 3a till dessa föreskrifter.
Varje LNG-tank ska provas vid ett lägsta tryck på 1,3 gånger (summan av arbetstrycket plus 0,1 MPa) i enlighet med bestämmelserna i bilaga 3B till dessa föreskrifter.
11.2 För CNG-behållare ska sprängningsprovning med hydraultryck enligt punkt a.12 i tillägg a till bilaga 3a utföras för varje parti som består av högst 200 behållare som är tillverkade av samma parti råvaror.
11.3 Varje böjligt bränsleledningsmontage som är kopplat till högt eller medelhögt tryck (klass 0, 1 och 5) enligt den klassificering som beskrivs i punkt 3 i dessa föreskrifter, ska provas med ett tryck som motsvarar dubbla arbetstrycket.
12. PÅFÖLJDER VID BRISTaNDE PRODUkTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
12.1 Ett typgodkännande som beviljats för en komponenttyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven i punkt 11 inte uppfylls.
12.2 Om någon av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat, ska den genast rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter.
13. (EJ FaSTSTÄLLD)
14. SLUTGILTIGT UPPHÖRaNDE aV PRODUkTIONEN
En innehavare av ett typgodkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en komponenttyp som typgodkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska underrätta typgodkännandemyndigheten som beviljade typgodkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter.
15.
NaMN-
OCH
aDRESSUPPGIFTER
FÖR DE
TEkNISka
TJÄNSTER SOM
aNSVaRaR
FÖR TYPGODkÄNNaNDE
PROVNING OCH FÖR TYPGODkÄNNaNDEMYNDIGHETERNa
De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.
DEL II
Typgodkännande av fordon med avseende på installationen av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (CNG – Compressed Natural Gas) och/eller kondenserad naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas) i framdrivningssystemet
16. aNSÖkaN OM TYPGODkÄNNaNDE
16.1 ansökan om typgodkännande för en fordonstyp med avseende på installationen av specifika komponenter för användande av komprimerad naturgas (CNG) och/eller kondenserad naturgas (LNG) i framdrivnings systemet ska lämnas in av fordonstillverkaren eller av dennes behöriga ombud.
16.2 ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar: En beskrivning av fordonet som omfattar alla relevanta kriterier som anges i bilaga 1B till dessa föreskrifter.
16.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.
17. TYPGODkÄNNaNDE
17.1 Om fordonet som lämnats in för typgodkännande enligt dessa föreskrifter är utrustat med alla nödvändiga specifika komponenter för användning av komprimerad naturgas (CNG) och/eller kondenserad naturgas (LNG) i fordonets framdrivningssystem och uppfyller kraven enligt punkt 18, ska godkännande för den fordonstypen beviljas.
17.2 Varje godkänd typ av fordon ska tilldelas ett typgodkännandenummer. De två första siffrorna i numret ska hänvisa till den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av typgodkännandet.
17.3 Ett meddelande om beviljat, ej beviljat eller utökat typgodkännande av en CNG- och/eller LNG-fordonstyp i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
17.4 På varje fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det finnas ett internationellt typgodkän nandemärke, placerat på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe som anges på det typgodkännandeintyg som avses i punkt 17.3, bestående av följande:
17.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E”, följd av det särskiljande landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (1).
17.4.2 Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret, placerat till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 17.4.1.
17.5 Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter enligt en eller flera föreskrifter som bifogats överenskommelsen så behöver den symbol som föreskrivs i punkt 17.4.1 inte upprepas; i sådana fall ska såväl föreskrifternas nummer som typgodkännandenummer och tilläggssymbolerna för alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande har beviljats i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta xxxxxxxx till höger om symbolen som föreskrivs i punkt 17.4.1.
17.6 Typgodkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.
17.7 Typgodkännandemärket ska placeras intill eller på fordonets typskylt.
17.8 I bilaga 2C till dessa föreskrifter ges exempel på det nämnda typgodkännandemärket.
18. kRaV FÖR INSTaLLaTION aV SPECIFIka kOMPONENTER FÖR aNVÄNDaNDE aV kOMPRIMERaD NaTURGaS (CNG) OCH/ELLER kONDENSERaD NaTURGaS (LNG) I FRaMDRIVNINGSSYSTEMET FÖR ETT FORDON
18.1 allmänt
18.1.1 Fordonets CNG- och/eller LNG-system ska fungera på ett bra och säkert sätt vid det arbetstryck och de driftstemperaturer som det är konstruerat och godkänt för.
(1) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskon
struktion (R.E.3), dokument wp29resolutions.html
ECE/TRaNS/WP.29/78/Rev.3, bilaga 3 – xxx.xxxxx.xxx/xxxxx/xxxx/xx00/xx00xxx/xx00xxx/
18.1.2 Systemets samtliga komponenter ska vara typgodkända som individuella komponenter eller som flerfunk tionskomponenter enligt del I av dessa föreskrifter.
18.1.2.1 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 18.1.2 krävs inte något separat typgodkännande av den elektroniska styrenheten för CNG/LNG om den elektroniska styrenheten för CNG/LNG är integrerad i motorns elektroniska styrenhet och omfattas av ett typgodkännande för fordonsinstallation enligt del II i dessa föreskrifter och föreskrifter nr 10. Godkännandet av fordonstypen ska även följa tillämpliga bestämmelser i bilaga 4H till dessa föreskrifter.
18.1.3 Materialen som används i systemet ska vara lämpliga för användning med CNG och/eller LNG, efter vad som är tillämpligt.
18.1.4 Systemets samtliga komponenter ska monteras fast på korrekt sätt.
18.1.5 CNG- och/eller LNG-systemet ska trycksättas till arbetstryck och läckageprovas med ett ytaktivt medel under 3 minuter utan att det bildas bubblor, eller läckageprovas på ett annat likvärdigt sätt.
18.1.6 CNG- och/eller LNG-systemet ska monteras så att det får bästa möjliga skydd mot skador, exempelvis skador orsakade av rörliga fordonskomponenter, kollisioner, grus eller till följd av lastning eller urlastning av fordonet eller förskjutning av lasten.
18.1.7 Inga anordningar ska kopplas till CNG- och/eller LNG-systemet utom de som absolut krävs för att motorn i motorfordonet ska fungera på ett korrekt sätt.
18.1.7.1 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 18.1.7, kan fordon utrustas med ett uppvärmningssystem, för att värma passagerarutrymmet och/eller lastutrymmet, som är kopplat till CNG- och/eller LNG-systemet.
18.1.7.2 Uppvärmningssystemet som nämns i punkt 18.1.7.1 ska tillåtas om den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandet anser att uppvärmningssystemet är tillräckligt skyddat och att funktionen i det normala CNG- och/eller LNG-systemet inte påverkas.
18.1.8 Identifiering av CNG- och/eller LNG-bränsledrivna fordon
18.1.8.1 Fordon i kategorierna M2 och M3 som är försedda med ett CNG-system ska bära skyltar enligt tillägg 6.
18.1.8.2 Fordon i kategorierna M2 och M3 som är försedda med ett LNG-system ska ha skyltar enligt tillägg 7.
18.1.8.3 Skyltarna ska monteras framtill och baktill på fordon i kategori M2 eller M3, samt på dörrarnas utsida på höger hand (på vänsterstyrda fordon) eller på vänster hand (på högerstyrda fordon).
18.1.8.4 En skylt ska placeras intill LNG-påfyllningsenheten som anger bränsleflödeskraven. Bränsleflödeskraven ska vara enligt tillverkarens rekommendationer.
18.2 Ytterligare krav
18.2.1 Inga komponenter som tillhör CNG- och/eller LNG-systemet, vilket innefattar eventuella skyddsmaterial som utgör delar av sådana komponenter, får sticka ut utanför fordonets kontur, med undantag för påfyllningsenheten om den inte sticker ut mer än 10 mm från sitt fäste.
18.2.2 Lämpliga skydd mot värmen från intilliggande komponenter ska övervägas och inga komponenter i CNG- och/eller LNG-systemet får finnas inom 100 mm från avgasröret eller liknande värmekälla, såvida inte sådana komponenter är tillräckligt skyddade mot värme.
18.3 CNG-systemet
18.3.1 Ett CNG-system ska innehålla åtminstone följande komponenter:
18.3.1.1 Behållare (cylindrar).
18.3.1.2 Tryckindikator eller bränslenivåindikator.
18.3.1.3 Övertrycksanordning (temperaturstyrd).
18.3.1.4 automatisk behållarventil.
18.3.1.5 Xxxxxxx xxxxxx.
18.3.1.6 Tryckregulator.
18.3.1.7 Gasflödesjusterare.
18.3.1.8 Flödesbegränsningsanordning.
18.3.1.9 Gasinmatningsanordning.
18.3.1.10 Påfyllningsenhet eller mottagare.
18.3.1.11 Böjlig bränsleledning.
18.3.1.12 Fast bränsleledning.
18.3.1.13 Elektronisk styrenhet.
18.3.1.14 anslutningar.
18.3.1.15 Gastätt hölje för de komponenter som är installerade i bagage- och passagerarutrymmet. Om det gastäta höljet kommer att förstöras i händelse av brand, får övertrycksanordningen täckas av det gastäta höljet.
18.3.2 CNG-systemet kan även innehålla följande komponenter:
18.3.2.1 Backventil eller kontrollventil.
18.3.2.2 Övertrycksventil.
18.3.2.3 CNG-filter.
18.3.2.4 Tryck- och/eller temperaturgivare.
18.3.2.5 Bränslevalssystem och elektriskt system.
18.3.2.6 Övertrycksanordning (tryckstyrd).
18.3.2.7 Bränslefördelarrör.
18.3.3 En extra automatventil kan kombineras med tryckregulatorn.
18.3.4 Ett LNG-system ska innehålla åtminstone följande komponenter:
18.3.4.1 LNG-tankar (kärl).
18.3.4.2 LNG-värmeväxlare/förångare.
18.3.4.3 LNG-övertrycksventil.
18.3.4.4 LNG-ventileringssystem.
18.3.4.5 LNG-påfyllningsenhet.
18.3.4.6 LNG-flödesbegräsningsventil (-flödesbegränsningsanordning).
18.3.4.7 LNG-ventil (manuell).
18.3.4.8 LNG-bränsleledning.
18.3.4.9 LNG-kopplingar.
18.3.4.10 LNG-kontrollventil eller LNG-backventil.
18.3.4.11 Tryckindikator eller bränslenivåindikator för LNG.
18.3.4.12 Elektronisk styrenhet.
18.3.4.13 Naturgasdetektor eller gastätt hölje, för fordon i kategori M.
18.3.5 LNG-systemet kan även innehålla följande komponenter:
18.3.5.1 LNG-tryckregulator.
18.3.5.2 Tryck- och/eller temperaturgivare för LNG.
18.3.5.3 LNG-bränslepump.
18.3.5.4 LNG-nivåmätare.
18.3.5.5 LNG-automatventil.
18.3.5.6 Naturgasdetektor.
18.3.5.7 Gastätt hölje.
18.3.6 LNG-fordonskomponenter efter värmeväxlaren/förångaren (gasformig fas) ska räknas som CNG-komponenter.
18.4 Montering av behållare och/eller tankar
18.4.1 Behållare och/eller tankar ska vara fast monterade i fordonet och får inte monteras i motorutrymmet.
18.4.2 Behållare och/eller tankar ska monteras så att det inte blir kontakt metall mot metall, utom vid behållarens och/eller tankens fästen.
18.4.3 När fordonet är färdigt för användning ska bränslebehållare och/eller bränsletankar befinna sig minst 200 mm ovanför vägytan.
18.4.3.1 Bestämmelserna i punkt 18.4.3 ska inte gälla om behållaren och/eller tanken har tillräckligt skydd framifrån och på sidorna och ingen del är placerad lägre än detta skydd.
18.4.4 Bränslebehållare och/eller bränsletankar ska monteras och fästas så att följande accelerationskrafter' utan att skador uppstår kan tas upp när behållarna och/eller tankarna är fulla:
Fordon i kategorierna M1 och N1:
a) 20 g i färdriktningen.
b) 8 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen. Fordon i kategorierna M2 och N2:
a) 10 g i färdriktningen.
b) 5 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen. Fordon i kategorierna M3 och N3:
a) 6,6 g i färdriktningen.
b) 5 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen.
En beräkningsmetod kan användas i stället för praktiska provningar om dess likvärdighet kan bevisas av den som ansöker om typgodkännande på ett sätt som den tekniska tjänsten anser tillfredsställande.
18.5 Tillbehör som monteras på CNG-behållare
18.5.1 automatventil
18.5.1.1 En automatisk behållarventil ska monteras direkt på varje CNG-behållare.
18.5.1.2 Den automatiska behållarventilen ska se till att bränsletillförseln stängs av när motorn stängs av, oavsett tändningsnyckelns läge, och den ska fortsätta vara stängd så länge motorn inte går. En fördröjning på 2 sekunder är tillåten för diagnostisk.
18.5.1.3 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 18.5.1.2 får den automatiska cylinderventilen förbli i öppet läge under kontrollerade stoppfaser.
18.5.1.4 Om den automatiska cylinderventilen stängs under kontrollerade stoppfaser ska ventilen uppfylla kraven i punkt 2.2.4 i bilaga 4a.
18.5.2 Övertrycksanordning
18.5.2.1 Övertrycksanordningen (temperaturstyrd) ska monteras på CNG-bränslebehållaren (CNG-bränslebehållarna) på ett sådant sätt att gasen släpps ut i det gastäta höljet, om detta uppfyller kraven i punkt 18.5.5.
18.5.3 Flödesbegränsningsventil på CNG-behållaren
18.5.3.1 Flödesbegränsningsanordningen ska monteras på den automatiska behållarventilen på CNG-bränslebe hållaren (CNG-bränslebehållarna).
18.5.4 Xxxxxxx xxxxxx
18.5.4.1 En manuell ventil ska sitta fast monterad på CNG-behållaren och kan integreras i den automatiska behållar ventilen.
18.5.5 Gastätt hölje på CNG-behållaren (CNG-behållarna)
18.5.5.1 Ett gastätt hölje, som uppfyller kraven i punkt 18.5.5.2–18.5.5.5, ska monteras över CNG-behållarens (CNG-behållarnas) anslutningar på CNG-bränslebehållaren, såvida inte CNG-behållaren (CNG-behållarna) är monterad(e) på fordonets utsida.
18.5.5.2 Det gastäta höljet ska stå i öppen förbindelse med uteluften, om så behövs genom en anslutningsslang och en genomföring, vilka ska vara motståndskraftiga mot CNG.
18.5.5.3 Det gastäta höljets ventilationsöppning får inte sluta i ett hjulhus, och får inte heller vara riktad mot någon värmekälla som exempelvis avgasröret.
18.5.5.4 Eventuella anslutningsslangar och genomföringar i botten av motorfordonets kaross för ventilering av det gastäta höljet ska ha en öppning på minst 450 mm2.
18.5.5.5 Höljet över CNG-behållarens (CNG-behållarnas) anslutningar och anslutningsslangar ska vara gastätt vid ett tryck på 10 kPa utan några kvarstående deformationer. Under dessa omständigheter får ett läckage på högst 100 cm3 per timme godtas.
18.5.5.6 Den anslutande slangen ska säkras med klämmor, eller på annat sätt, till det gastäta höljet och till genomföringen, så att anslutningen blir gastät.
18.5.5.7 Det gastäta höljet ska innefatta alla komponenter som är monterade i bagage- eller passagerarutrymmet.
18.5.6 Övertrycksanordning (tryckstyrd)
18.5.6.1 Den tryckstyrda övertrycksanordningen ska aktiveras och ventilera gas oberoende av den temperaturstyrda övertrycksanordningen.
18.5.6.2 Den tryckstyrda övertrycksanordningen ska monteras på bränslebehållaren (bränslebehållarna) på ett sådant sätt att gasen kan släppas ut i det gastäta höljet, förutsatt att det gastäta höljet uppfyller kraven i punkt 18.5.5.
18.6 Tillbehör som monteras på LNG-tankar
18.6.1 automatventil
18.6.1.1 En automatventil ska installeras på bränsleförsörjningsledningen direkt på varje LNG-tank (på en skyddad plats).
18.6.1.2 automatventilen ska se till att bränsletillförseln stängs av när motorn stängs av, oavsett tändningsnyckelns läge, och den ska fortsätta vara stängd så länge motorn inte går. En fördröjning på 2 sekunder är tillåten för diagnostisk.
18.6.1.3 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 18.6.1.2 får den automatiska ventilen förbli i öppet läge under kontrollerade stoppfaser.
18.6.1.4 Om automatventilen stängs under kontrollerade stoppfaser ska ventilen uppfylla kraven i punkt 2.2.4 i bilaga 4a.
18.6.2 Flödesbegränsningsventil
Flödesbegränsningsventilen kan monteras inuti eller direkt på LNG-tanken (på en skyddad plats).
18.6.3 Övertrycksventil (primär)
Den primära övertrycksventilens utlopp ska vara anslutet till ett rörsystem med öppen ände som leder bort den ventilerade gasen till en högre nivå. Se till att rörsystemet inte kan blockeras eller frysa. Den primära LNG-övertrycksventilen ska inte ventileras i det gastäta höljet (om sådant är monterat).
18.6.4 Övertrycksventil (sekundär)
Den sekundära övertrycksventilen får släppa ut gas direkt från utloppet. Beakta behovet av skydd mot intrång av vatten och skador. Den sekundära övertrycksventilens utlopp ska inte vara anslutet till samma rörsystem (för bortledning av gasen) som den primära övertrycksventilen. Den sekundära LNG-övertrycks ventilen ska inte ventileras i det gastäta höljet (om sådant är monterat).
18.6.5 Xxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Den manuella bränsleavstängningsventilen ska vara monterad direkt på LNG-tanken (på en skyddad plats). Den bör vara lätt att komma åt. Den manuella bränsleavstängningsventilen kan integreras i automatventilen.
18.6.6 Xxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Den manuella ångavstängningsventilen ska monteras direkt på LNG-tanken (på en skyddad plats). Den bör vara lätt att komma åt.
18.6.7 Ventileringsledning eller ventileringskoppling
Ventileringsledningen eller ventileringskopplingen kan monteras inuti eller på LNG-tanken (på en skyddad plats). Den bör vara lätt att komma åt. Ventileringskopplingen ska vara lämplig för syftet vid de temperaturer som anges i bilaga 5O för LNG-tankens arbetstryck.
18.6.8 Ventileringshanteringssystem
Den primära övertrycksventilen ska anslutas till ett ventilationsrör som mynnar ut högt upp. Utloppen på de primära och sekundära övertrycksventilerna ska skyddas från igentäppning av smuts, skräp, snö, is och/eller vatten. Ventilationsrörets utlopp ska ha lämplig storlek för att förhindra flödesbegränsningar genom tryckfall. Gas som lämnar ventilationsröret eller den sekundära övertrycksventilen ska inte träffa slutna utrymmen, andra fordon, externt monterade system med luftintag (t.ex. luftkonditioneringssystem) eller insug eller utsläpp för motorn. Om dubbla tankar används får utloppen för de båda primära övertrycksventilerna mynna ut i ett gemensamt ventilationsrör.
18.7 Fasta och böjliga bränsleledningar
18.7.1 Fasta CNG-bränsleledningar ska vara gjorda av skarvfritt Material: antingen rostfritt stål eller stål med korrosionsbeständig beläggning.
18.7.1.1 Fasta LNG-bränsleledningar ska vara gjorda av austenitiskt rostfritt stål eller koppar, antingen skarvfritt eller svetsat.
18.7.2 Den fasta CNG-bränsleledningen kan ersättas av en böjlig bränsleledning om den tillhör klass 0, 1 eller 2.
18.7.2.1 Den fasta LNG-bränsleledningen kan ersättas av en böjlig bränsleledning om den tillhör klass 5.
18.7.3 Böjliga CNG- och LNG-bränsleledningar ska uppfylla de relevanta kraven i bilaga 4B till dessa föreskrifter.
18.7.4 Fasta bränsleledningar ska fästas så att de inte utsätts för vibrationer eller påfrestningar.
18.7.5 Böjliga CNG- och/eller LNG-bränsleledningar ska fästas så att de inte utsätts för vibrationer eller påfrestningar.
18.7.6 Fästningen av bränsleledningen, oavsett om den är fast eller böjlig, ska göras så att det inte blir kontakt metall mot metall.
18.7.7 Fasta och böjliga bränsleledningar ska inte placeras där domkraft kan anbringas.
18.7.8 Vid genomföringar ska bränsleledningarna förses med skyddsmaterial.
18.7.9 LNG-bränsleledningen ska isoleras eller skyddas på de ställen där låg temperatur kan skada andra komponenter och/eller skada människor.
18.8 kopplingar eller gasanslutningar mellan komponenterna
18.8.1 Lödda kopplingar och presskopplingar får inte användas för CNG. Presskopplingar får inte användas för LNG.
18.8.2 Rör av rostfritt stål får endast kopplas med kopplingar av rostfritt stål.
18.8.3 Fördelningsblock för CNG ska vara gjorda av material som motstår korrosion.
18.8.4 Fasta bränsleledningar ska kopplas samman med lämpliga kopplingar, till exempel tvådelade presskopplingar i stålrör och kopplingar med skärringar som smalnar av åt båda håll.
18.8.5 antalet kopplingar ska vara så få som möjligt.
18.8.6 alla kopplingar ska göras på platser där de kan inspekteras.
18.8.7 I ett passagerarutrymme eller inneslutet bagageutrymme ska bränsleledningarna vara så korta som möjligt och inneslutna i ett gastätt hölje.
18.8.7.1 Bestämmelserna i punkt 18.8.7 ska inte gälla om fordonet tillhör kategori M2 eller M3 och bränsleled ningarna och kopplingarna är försedda med en muff som är motståndskraftig mot CNG och har förbindelse med uteluften.
18.9 automatventil
18.9.1 För CNG-system kan en extra automatventil monteras på bränsleledningen så nära tryckregulatorn som möjligt.
18.9.2 En automatventil ska monteras så nära efter förångaren som är praktiskt möjligt i LNG-systemet.
18.10 Påfyllningsenhet eller mottagare
18.10.1 Påfyllningsenheten ska säkras mot rotation och skyddas mot smuts och vatten.
18.10.2 Om CNG-behållaren eller LNG-tanken är monterad i passagerarutrymmet eller ett inneslutet (bagage) utrymme ska påfyllningsenheten placeras utanpå fordonet eller i motorrummet.
18.10.3 För fordon i kategorierna M1 och N1 ska CNG-påfyllningsenheten (mottagaren) uppfylla kraven i ritningen i figur 1 i bilaga 4F.
18.10.4 För fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 ska CNG-påfyllningsenheten (mottagaren) uppfylla kraven i ritningen i figur 1 eller figur 2 i bilaga 4F eller kraven i ritningen i figur 1 i bilaga 4F endast för CNG.
18.11 Bränslevalssystem och elektrisk installation
18.11.1 De elektriska komponenterna i CNG/LNG-systemet ska vara skyddade mot överbelastningar.
18.11.2 Fordon med mer än ett bränslesystem ska ha ett bränslevalssystem som ska förhindra både ett flöde av gasformigt bränsle till bensin- eller dieseltanken och ett flöde av bensin eller diesel till tanken för gasformigt bränsle, även om det skulle uppstå ett fel i bränslevalssystemet.
18.11.3 Åtgärderna ska demonstreras under typgodkännandeförfarandet.
18.11.4 De elektriska kopplingarna och komponenterna i det gastäta höljet ska konstrueras så att inga gnistor uppstår.
18.12 LNG-systemet ska konstrueras så att eventuell LNG-inneslutning förhindras.
18.13 I fordon i kategori M ska LNG-systemet vara försett med en naturgasdetektor och/eller gastätt hölje. I fordon i kategori N får LNG-systemet vara försett med en naturgasdetektor om bränsletanken och tillhörande rörledningar är monterade utanpå fordonet utan risk för gasinneslutning (se punkt 18.12). Om bränsletanken sitter inuti lastutrymmet på ett fordon i kategori N krävs en naturgasdetektor och/eller gastätt hölje.
19. PRODUkTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
19.1 Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRaNS/505/Rev.2).
20. PÅFÖLJDER VID BRISTaNDE PRODUkTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
20.1 Ett godkännande som beviljats för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven i punkt 18 inte uppfylls.
20.2 Om någon av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat, ska den genast rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
21. ÄNDRING OCH UTÖkNING aV GODkÄNNaNDE FÖR EN FORDONSTYP
21.1 Varje ändring av installationen av specifika komponenter för användande av CNG och/eller LNG i fordonets framdrivningssystem ska rapporteras till den typgodkännandemyndighet som har beviljat godkännandet för fordonstypen. Typgodkännandemyndigheten kan då antingen
21.1.1 anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet fortfarande uppfyller ställda krav, eller
21.1.2 begära ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.
21.2 De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska, med hjälp av en meddelande blankett enligt förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter, underrättas om huruvida ansökan om typgodkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts.
21.3 Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökningen av typgodkännandet ska tilldela en sådan utökning ett serienummer och rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
22. SLUTGILTIGT UPPHÖRaNDE aV PRODUkTIONEN
En innehavare av ett typgodkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en fordonstyp som typgodkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska underrätta typgodkännandemyndigheten som beviljat typgodkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
23.
NaMN-
OCH
aDRESSUPPGIFTER
FÖR DE
TEkNISka
TJÄNSTER SOM
aNSVaRaR
FÖR TYPGODkÄNNaNDE
PROVNING OCH FÖR TYPGODkÄNNaNDEMYNDIGHETERNa
De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.
24. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
24.1 Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja eller godta typgodkännande enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
24.2 När tolv månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännande om den komponenttyp som ska godkännas uppfyller kraven i del I i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
24.3 Typgodkännanden för andra komponenter än bränslefördelarrör, enligt definitionen i punkt 4.72, som beviljats enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse ska förbli giltiga och ska godtas för montering av sådana komponenter på fordon.
24.4 När 18 månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännande om den fordonstyp som ska godkännas uppfyller kraven i del II i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
24.5 Fram till dess att tolv månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter kan de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännanden för komponenttyper enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse utan att ta hänsyn till bestämmelserna i ändringsserie 01.
24.6 Fram till dess att 18 månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter kan de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännanden för fordonstyper enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse utan att ta hänsyn till bestämmelserna i ändringsserie 01.
24.7 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 24.5 och 24.6 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter inte vägra att bevilja utökning av typgodkännanden för befintliga komponenttyper eller fordonstyper som har utfärdats enligt dessa föreskrifter utan att hänsyn tagits till bestämmelserna i ändringsserie 01 till dessa föreskrifter.
BILAGA 1A
VÄSENTLIGA EGENSKAPER FÖR CNG/LNG-KOMPONENTER
1. (Ej fastställd)
1.2.4.5.1 Systembeskrivning:
1.2.4.5.2 CNG-tryckregulator (CNG-tryckregulatorer): ja/nej (1)
1.2.4.5.2.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.2.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.2.5 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.2.6 Antal huvudinställningspunkter: .............................................................................................................
1.2.4.5.2.7 Beskrivning av principen för inställning via huvudinställningspunkterna: .................................................
1.2.4.5.2.8 Xxxxx inställningspunkter för tomgång: ..................................................................................................
1.2.4.5.2.9 Beskrivning av principen för inställning via inställningspunkterna för tomgång: .......................................
1.2.4.5.2.10 Andra inställningsmöjligheter; huruvida sådana finns och vilka de är (beskrivning och ritningar): 1.2.4.5.2.11 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.2.12 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.2.13 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.3 Gas-luftblandare för CNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.3.1 Antal: ...................................................................................................................................................
1.2.4.5.3.2 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.3.3 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.3.4 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.3.5 Justeringsmöjligheter: ............................................................................................................................
1.2.4.5.3.6 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.3.7 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.3.8 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.4 CNG-gasflödesjusterare: ja/nej (1)
1.2.4.5.4.1 Antal: ...................................................................................................................................................
1.2.4.5.4.2 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.4.3 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.4.4 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.4.5 Justeringsmöjligheter (beskrivning): ........................................................................................................
..............................................................................................................................................................
1.2.4.5.4.6 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.4.7 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.4.8 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.5 CNG-gasinsprutare: ja/nej (1)
1.2.4.5.5.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.5.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.5.3 Identifiering: .........................................................................................................................................
1.2.4.5.5.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.5.5 Installationsritningar: .............................................................................................................................
1.2.4.5.5.6 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.5.7 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.6 Elektronisk styrenhet (CNG och/eller LNG): ja/nej (1)
1.2.4.5.6.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.6.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.6.3 Justeringsmöjligheter: ............................................................................................................................
1.2.4.5.6.4 Grundläggande mjukvaruprinciper: ........................................................................................................
1.2.4.5.6.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.7 CNG-behållare eller CNG-cylinder (CNG-cylindrar): ja/nej (1) LNG-tank (LNG-tankar) eller LNG-kärl: ja/nej (1)
1.2.4.5.7.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.7.2 Typ (Typer) (inklusive ritningar): ............................................................................................................
1.2.4.5.7.3 Kapacitet: l
1.2.4.5.7.4 Installationsritningar för behållaren/tanken: ............................................................................................
1.2.4.5.7.5 Mått: ....................................................................................................................................................
1.2.4.5.7.6 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8 Tillbehör till CNG-behållare/LNG-tank 1.2.4.5.8.1 Tryckindikator: ja/nej (1)
1.2.4.5.8.1.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.1.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.1.3 Funktionssätt: flytande/annat (1) (inkludera beskrivning och ritningar)
1.2.4.5.8.1.4 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.1.5 Material:
1.2.4.5.3.1.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.8.2 Övertrycksventil (utsläppsventil): ja/nej (1)
1.2.4.5.8.2.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.2.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.8.3 Automatisk behållarventil
1.2.4.5.8.3.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.3.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.8.4 Flödesbegränsningsventil: ja/nej (1)
1.2.4.5.8.4.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.4.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.8.5 Gastätt hölje: ja/nej (1)
1.2.4.5.8.5.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.5.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.8.6 Xxxxxxx xxxxxx: ja/nej (1)
1.2.4.5.8.6.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.3 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.4 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.8.6.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.9 Övertrycksanordning (temperaturstyrd): ja/nej (1)
1.2.4.5.9.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.9.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.9.3 Xxxxxxxxxxx och ritningar: .....................................................................................................................
1.2.4.5.9.4 Aktiveringstemperatur (2): °C
1.2.4.5.9.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.9.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.10 Påfyllningsenhet eller mottagare: ja/nej (1)
1.2.4.5.10.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.10.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.10.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.10.4 Xxxxxxxxxxx och ritningar: .....................................................................................................................
1.2.4.5.10.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.10.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.11 Böjliga bränsleledningar: ja/nej (1)
1.2.4.5.11.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.11.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.11.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.11.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.11.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.11.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.12 Tryck- och temperaturgivare: ja/nej (1)
1.2.4.5.12.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.12.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.12.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.12.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.12.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.12.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.13 CNG-filter: ja/nej (1)
1.2.4.5.13.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.13.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.13.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.13.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.13.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.13.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.14 Kontrollventiler eller backventiler: ja/nej (1)
1.2.4.5.14.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.14.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.14.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.14.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.14.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.14.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.15 Anslutning av värmesystem till CNG/LNG-systemet: ja/nej (1)
1.2.4.5.15.1 Fabrikat ................................................................................................................................................:
1.2.4.5.15.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.15.3 Beskrivning och ritningar för installation: ...............................................................................................
1.2.4.5.16 Övertrycksanordning (tryckstyrd): ja/nej (1)
1.2.4.5.16.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.16.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.16.3 Xxxxxxxxxxx och ritningar: .....................................................................................................................
1.2.4.5.16.4 Aktiveringstryck (2): MPa
1.2.4.5.16.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.16.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.17 Bränslefördelarrör: ja/nej (1)
1.2.4.5.17.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.17.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.17.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.17.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.17.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.17.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.18 Värmeväxlare/förångare: ja/nej (1)
1.2.4.5.18.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.2 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.3 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.18.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.5 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.19 Naturgasdetektor: ja/nej (1)
1.2.4.5.19.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.19.3 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.4 Arbetstryck (2): MPa
1.2.4.5.19.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.4.5.19.7 Inställningsvärden: ................................................................................................................................
1.2.4.5.20 Påfyllningsenhet (Påfyllningsenheter) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.20.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.20.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.20.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.20.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.20.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.21 Tryckregulator (Tryckregulatorer) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.21.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.21.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.21.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.21.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.21.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.22 Tryck- och/eller temperaturgivare för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.22.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.22.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.22.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.22.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.22.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.23 Xxxxxxx xxxxxx (Xxxxxxxx xxxxxxxx) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.23.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.23.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.23.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.23.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.23.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.24 Automatventil (Automatventiler) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.24.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.24.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.24.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.24.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.24.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.25 Backventil (Backventiler) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.25.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.25.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.25.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.25.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.25.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.26 Övertrycksventil (Övertrycksventiler) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.26.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.26.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.26.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.26.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.26.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.27 Flödesbegränsningsventil (Flödesbegränsningsventiler) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.27.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.27.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.27.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.27.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.27.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.28 Bränslepump (Bränslepumpar) för LNG: ja/nej (1)
1.2.4.5.28.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.28.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.28.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.28.4 Arbetstryck (2): kPa
1.2.4.5.28.5 Placering inuti/utanpå LNG-tank (1): .......................................................................................................
1.2.4.5.28.6 Driftstemperaturer (2): °C
1.2.5 Kylsystem: (vätska/luft) (1)
1.2.5.1 Systembeskrivning/ritningar avseende CNG/LNG-systemet: ......................................................................
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) Ange toleransen.
BILAGA 1B
VÄSENTLIGA EGENSKAPER FÖR FORDONET, MOTORN OCH CNG/LNG-RELATERADE SYSTEM
0. Beskrivning av fordonet (fordonen)
0.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
0.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
0.3 Tillverkarens namn och adress: ..............................................................................................................
0.4 Motortyp (Motortyper) och typgodkännandenummer: .............................................................................
1. Beskrivning av motorn/motorerna
1.1 Tillverkare: ............................................................................................................................................
1.1.1 Tillverkarens motorkod (motorkoder) (enligt märkning på motorn eller andra identifieringssätt): ...............
1.2 Förbränningsmotor
1.2.3 (Ej fastställd)
1.2.4.5.1 (Ej fastställd)
1.2.4.5.2 Tryckregulator (Tryckregulatorer):
1.2.4.5.2.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.2.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.2.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.2.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.2.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.3 Gas-luftblandare: ja/nej (2)
1.2.4.5.3.1 Antal: ...................................................................................................................................................
1.2.4.5.3.2 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.3.3 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.3.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.3.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.3.6 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.4 Gasflödesjusterare: ja/nej (2)
1.2.4.5.4.1 Antal: ...................................................................................................................................................
1.2.4.5.4.2 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.4.3 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.4.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.4.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.4.6 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.5 Gasinsprutare: ja/nej (2)
1.2.4.5.5.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.5.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.5.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.5.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.5.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.6 Elektronisk styrenhet: ja/nej (2)
1.2.4.5.6.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.6.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.6.3 Grundläggande mjukvaruprinciper: ........................................................................................................
1.2.4.5.6.4 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.7 CNG-behållare eller CNG-cylinder (CNG-cylindrar): ja/nej (2) LNG-tank (LNG-tankar) eller LNG-kärl: ja/nej (2)
1.2.4.5.7.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.7.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.7.3 Kapacitet: l
1.2.4.5.7.4 Typgodkännandenummer: .....................................................................................................................
1.2.4.5.7.5 Mått: ....................................................................................................................................................
1.2.4.5.7.6 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8 Tillbehör till CNG-behållare/LNG-tank:
1.2.4.5.8.1 Tryckindikator:
1.2.4.5.8.1.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.1.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.1.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.1.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.1.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.8.2 Övertrycksventil (utsläppsventil): ja/nej (2)
1.2.4.5.8.2.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.2.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.2.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.8.3 Automatventil (Automatventiler):
1.2.4.5.8.3.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.3.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.3.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.8.4 Flödesbegränsningsventil: ja/nej (2)
1.2.4.5.8.4.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.4.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.4.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.8.5 Gastätt hölje: ja/nej (2)
1.2.4.5.8.5.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.5.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.5.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.8.6 Xxxxxxx xxxxxx:
1.2.4.5.8.6.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.8.6.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.8.6.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.9 Övertrycksanordning (temperaturstyrd): ja/nej (2)
1.2.4.5.9.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.9.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.9.3 Aktiveringstemperatur (1): °C
1.2.4.5.9.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.9.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.10 Påfyllningsenhet eller mottagare: ja/nej (2)
1.2.4.5.10.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.10.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.10.3 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.10.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.10.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.11 Böjliga bränsleledningar: ja/nej (2)
1.2.4.5.11.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.11.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.11.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.11.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.11.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.12 Tryck- och temperaturgivare: ja/nej (2)
1.2.4.5.12.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.12.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.12.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.12.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.12.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.13 CNG-filter: ja/nej (2)
1.2.4.5.13.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.13.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.13.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.13.4 Material: ................................................................................................................................................
1.2.4.5.13.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.14 Kontrollventiler eller backventiler: ja/nej (2)
1.2.4.5.14.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.14.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.14.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.14.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.14.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.15 Anslutning av värmesystem till CNG/LNG-systemet: ja/nej (2)
1.2.4.5.15.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.15.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.15.3 Beskrivning och ritningar för installation: ...............................................................................................
1.2.4.5.16 Övertrycksanordning (tryckstyrd): ja/nej (2)
1.2.4.5.16.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.16.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.16.3 Aktiveringstryck (1): MPa
1.2.4.5.16.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.16.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.17 Bränslefördelarrör: ja/nej (2)
1.2.4.5.17.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.17.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.17.3 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.17.4 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.17.5 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.18 Värmeväxlare/förångare: ja/nej (2) ...........................................................................................................
1.2.4.5.18.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.18.3 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.4 Arbetstryck: (1) MPa
1.2.4.5.18.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.18.6 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.19 Naturgasdetektor: ja/nej (2)
1.2.4.5.19.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.19.3 Ritningar: .............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.4 Arbetstryck (1): MPa
1.2.4.5.19.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.19.6 Driftstemperaturer (1): °C
1.2.4.5.19.7 Inställningsvärden: ................................................................................................................................
1.2.4.5.20 Påfyllningsenhet (Påfyllningsenheter) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.20.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.20.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.20.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.20.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.20.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.21 Tryckregulator (Tryckregulatorer) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.21.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.21.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.21.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.21.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.21.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.22 Tryck- och/eller temperaturgivare för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.22.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.22.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.22.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.22.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.22.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.23 Xxxxxxx xxxxxx (Xxxxxxxx xxxxxxxx) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.23.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.23.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.23.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.23.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.23.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.24 Automatventil (Automatventiler) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.24.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.24.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.24.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.24.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.24.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.25 Backventil (Backventiler) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.25.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.25.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.25.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.25.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.25.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.26 Övertrycksventil (Övertrycksventiler) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.26.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.26.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.26.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.26.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.26.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.27 Flödesbegränsningsventil (Flödesbegränsningsventiler) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.27.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.27.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.27.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.27.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.27.5 Material: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.28 Bränslepump (Bränslepumpar) för LNG: ja/nej (2)
1.2.4.5.28.1 Fabrikat: ...............................................................................................................................................
1.2.4.5.28.2 Typ (Typer): ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.28.3 Beskrivning: ..........................................................................................................................................
1.2.4.5.28.4 Arbetstryck (1): kPa
1.2.4.5.28.5 Placering inuti/utanpå LNG-tank (2):
1.2.4.5.28.6 Driftstemperaturer (1): ...........................................................................................................................
1.2.4.5.29 Ytterligare dokumentation: ....................................................................................................................
1.2.4.5.29.1 Beskrivning av CNG/LNG-systemet (2)
1.2.4.5.29.2 Systemets uppbyggnad (elektriska anslutningar, vakuumkopplingars kompensationsslangar etc.) ................
1.2.4.5.29.3 Ritning av symbolen: .............................................................................................................................
1.2.4.5.29.4 Justeringsdata: .......................................................................................................................................
1.2.4.5.29.5 Fordoncertifikatet för bensindrift, om det redan är utfärdat: ....................................................................
1.2.5 Kylsystem: (vätska/luft) (2)
(1) Ange toleransen.
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
BILAGA 2A
TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING FÖR CNG/LNG-KOMPONENTER
(Se punkt 7.2 i dessa föreskrifter)
a ≥ 8 mm
Den CNG- och/eller LNG-komponent som försetts med ovanstående typgodkännandemärke har typgodkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nr 110 med typgodkännandenummer 012439. De två första siffrorna i typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 110 i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
Bokstaven ”L” visar att produkten är lämplig för användning med LNG. Bokstaven ”M” visar att produkten är lämplig för medelhöga temperaturer. Bokstaven ”C” visar att produkten är lämplig för kalla temperaturer.
BILAGA 2B
Addendum
1. Tilläggsinformation angående typgodkännandet av en typ av CNG/LNG-komponenter enligt föreskrifter nummer 110
1.1 Lagringssystem för naturgas
1.1.1 Behållare eller cylinder (cylindrar) (för CNG-system)
1.1.1.1 Mått: .......................................................................................................................................
1.1.1.2 Material: ...................................................................................................................................
1.1.2 Tank (Tankar) eller kärl (för LNG-system)
1.1.2.1 Kapacitet: .................................................................................................................................
1.1.2.2 Material: ...................................................................................................................................
1.2 Tryckindikator
1.2.1 Arbetstryck (1): MPa
1.2.2 Material: ...................................................................................................................................
1.3 Övertrycksventil (utsläppsventil)
1.3.1 Arbetstryck (1): MPa
1.3.2 Material: ...................................................................................................................................
1.4 Automatventil (Automatventiler)
1.4.1 Arbetstryck (1): MPa
1.4.2 Material: ...................................................................................................................................
1.5 Flödesbegränsningsventil
1.5.1 Arbetstryck (1): MPa
1.5.2 Material: ...................................................................................................................................
1.6 Gastätt hölje
1.6.1 Arbetstryck: MPa
1.6.2 Material: ...................................................................................................................................
1.7 Tryckregulator (Tryckregulatorer)
1.7.1 Arbetstryck (1): MPa
1.7.2 Material: ...................................................................................................................................
1.8 Kontrollventiler eller backventiler
1.8.1 Arbetstryck (1): MPa
1.8.2 Material: ...................................................................................................................................
1.9 Övertrycksanordning (temperaturstyrd)
1.9.1 Arbetstryck (1): MPa
1.9.2 Material: ...................................................................................................................................
1.10 Manuell ventil
1.10.1 Arbetstryck (1): MPa
1.10.2 Material: ...................................................................................................................................
1.11 Böjliga bränsleledningar
1.11.1 Arbetstryck (1): MPa
1.11.2 Material: ...................................................................................................................................
1.12 Påfyllningsenhet eller mottagare
1.12.1 Arbetstryck (1): MPa
1.12.2 Material: ...................................................................................................................................
1.13 Gasinsprutare
1.13.1 Arbetstryck (1): MPa
1.13.2 Material: ...................................................................................................................................
1.14 Gasflödesjusterare
1.14.1 Arbetstryck (1): MPa
1.14.2 Material: ...................................................................................................................................
1.15 Gas-luftblandare
1.15.1 Arbetstryck (1): MPa
1.15.2 Material: ...................................................................................................................................
1.16 Elektronisk styrenhet
1.16.1 Grundläggande mjukvaruprinciper: ................................................................................................
1.17 Tryck- och temperaturgivare
1.17.1 Arbetstryck (1): MPa
1.17.2 Material: ...................................................................................................................................
1.18 CNG-filter
1.18.1 Arbetstryck (1): MPa
1.18.2 Material: ...................................................................................................................................
1.19 Övertrycksanordning (tryckstyrd)
1.19.1 Arbetstryck (1): MPa
1.19.2 Material: ...................................................................................................................................
1.20 Bränslefördelarrör
1.20.1 Arbetstryck (1): MPa
1.20.2 Material: ...................................................................................................................................
1.21 Värmeväxlare/förångare
1.21.1 Arbetstryck (1): MPa
1.21.2 Material: ...................................................................................................................................
1.22 Naturgasdetektor (Naturgasdetektorer)
1.22.1 Arbetstryck (1): MPa
1.22.2 Material: ...................................................................................................................................
1.23 Påfyllningsenhet (Påfyllningsenheter) för LNG
1.23.1 Arbetstryck (1): MPa
1.23.2 Material: ...................................................................................................................................
1.24 Tryckregulator (Tryckregulatorer) för LNG
1.24.1 Arbetstryck (1): MPa
1.24.2 Material: ...................................................................................................................................
1.25 Tryck- och/eller temperaturgivare för LNG
1.25.1 Arbetstryck (1): MPa
1.25.2 Material: ...................................................................................................................................
1.26 Xxxxxxx xxxxxx (Xxxxxxxx xxxxxxxx) för LNG
1.26.1 Arbetstryck (1): MPa
1.26.2 Material: ...................................................................................................................................
1.27 Automatventil (Automatventiler) för LNG
1.27.1 Arbetstryck (1): MPa
1.27.2 Material: ...................................................................................................................................
1.28 Backventil (Backventiler) för LNG
1.28.1 Arbetstryck (1): MPa
1.28.2 Material: ...................................................................................................................................
1.29 Övertrycksventil (Övertrycksventiler) för LNG
1.29.1 Arbetstryck (1): MPa
1.29.2 Material: ...................................................................................................................................
1.30 Flödesbegränsningsventil (Flödesbegränsningsventiler) för LNG
1.30.1 Arbetstryck (1): MPa
1.30.2 Material: ...................................................................................................................................
1.31 Bränslepump (Bränslepumpar) för LNG
1.31.1 Arbetstryck (1): MPa
1.31.2 Material: ...................................................................................................................................
(1) Ange toleransen.
BILAGA 2C
TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING
MODELL A
(Se punkt 17.2 i dessa föreskrifter)
a ≥ 8 mm
Det fordon som försetts med ovanstående typgodkännandemärke har, med avseende på installationen av CNG/LNG- system för användning av naturgas för framdrivning, typgodkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nr 110 med typgodkän nandenummer 012439. De två första siffrorna i typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 110 i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
Bokstaven ”L” visar att produkten är lämplig för användning med LNG. Bokstaven ”M” visar att produkten är lämplig för medelhöga temperaturer. Bokstaven ”C” visar att produkten är lämplig för kalla temperaturer.
MODELL B
(Se punkt 17.2 i dessa föreskrifter)
a ≥ 8 mm
Det fordon som försetts med ovanstående typgodkännandemärke har, med avseende på installationen av CNG/LNG- system för användning av naturgas för framdrivning, typgodkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nr 110 med typgodkän nandenummer 012439. De två första siffrorna i typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 110 i deras lydelse enligt ändringsserie 01, och att föreskrifter nr 83 tillämpats i sin lydelse enligt ändringsserie 05.
Bokstaven ”L” visar att produkten är lämplig för användning med LNG. Bokstaven ”M” visar att produkten är lämplig för medelhöga temperaturer. Bokstaven ”C” visar att produkten är lämplig för kalla temperaturer.
BILAGA 2D
BILAGA 3
LAGRING OMBORD AV NATURGAS SOM FORDONSBRÄNSLE
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1 I bilaga 3A anges minimikraven för lätta återfyllningsbara gasbehållare. Behållarna är endast avsedda för lagring av CNG under högt tryck för användning som fordonsbränsle och de ska vara fast monterade på fordonen. Behållarna kan vara av stål, aluminium eller icke-metalliskt material och konstruerade och tillverkade på valfritt sätt som är lämpligt för de specificerade driftsförhållandena. Den här bilagan omfattar även metallstommar i rostfritt stål av skarvfri eller svetsad konstruktion.
1.2 I bilaga 3B anges minimikraven för återfyllningsbara bränsletankar för kondenserad naturgas (LNG) som används på fordon, samt de nödvändiga provningsmetoderna.
BILAGA 3A
GASBEHÅLLARE – HÖGTRYCKSBEHÅLLARE FÖR LAGRING OMBORD AV CNG SOM FORDONSBRÄNSLE
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Följande behållare omfattas av denna bilaga, varav samtliga är klassificerade i klass 0 enligt punkt 3 i dessa föreskrifter:
CNG-1 Metall
CNG-2 Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindad) CNG-3 Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad)
CNG-4 Plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en icke-metallisk stomme (helt i kompositmaterial)
De driftsförhållanden som behållarna kommer att utsättas för anges i punkt 4 i denna bilaga. Den här bilagan utgår från ett arbetstryck för naturgas som bränsle på 20 MPa, stabiliserat vid 15 °C, och med ett högsta fyllnadstryck på 26 MPa. Andra arbetstryck kan användas genom justering av trycket med motsvarande faktor. Till exempel kräver ett system med ett arbetstryck på 25 MPa att trycken multipliceras med 1,25.
Behållarens livslängd ska fastställas av tillverkaren och kan variera beroende på användningen. Fastställandet av livslängden baseras på fyllning av behållarna 1 000 gånger per år med 15 000 som minsta antal fyllningar. Den maximala livslängden ska vara 20 år.
Livslängden på metallbehållare och behållare med metallstommar baseras på hur fort utmattningssprickor växer. Ultraljudskontroll, eller motsvarande, krävs för varje enskild behållare eller stomme för att säkerställa att det inte finns några sprickor som är större än tillåtet. Denna metod gör det möjligt att använda bästa möjliga formgivning och tillverkning av lättviktsbehållare för användning i naturgasdrivna fordon.
För alla helkompositbehållare med icke-metalliska, icke-bärande stommar avgörs den ”säkra livslängden” med hjälp av lämpliga konstruktionsmetoder, konstruktionsprovning och tillverkningskontroller.
2. REFERENSER (SE PUNKT 2 I DESSA FÖRESKRIFTER)
3. DEFINITIONER (SE PUNKT 4 I DESSA FÖRESKRIFTER)
4. DRIFTSFÖRHÅLLANDEN
4.1 Allmänt
4.1.1 Normala driftsförhållanden
De normala driftsförhållanden som anges i detta avsnitt är avsedda som en grund för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och godkännande av behållare som ska vara fast monterade i fordon och användas för att lagra naturgas vid omgivningstemperatur för användning som bränsle i fordon.
4.1.2 Användning av behållare
Driftsförhållandena som anges är även avsedda att ge information om hur behållare som tillverkats enligt dessa föreskrifter kan användas på ett säkert sätt, och informationen riktar sig till
a) tillverkare av behållare,
b) ägare av behållare,
c) konstruktörer eller entreprenörer ansvariga för installationen av behållare,
d) konstruktörer eller ägare av utrustning som används för att fylla fordonsbehållare,
e) leverantörer av naturgas,
f) tillsynsmyndigheter som har övervakningsansvar för behållarnas användning.
4.1.3 Livslängd
Konstruktören av behållaren ska ange den livslängd under vilken behållaren är säker, baserat på användning under de här angivna driftsförhållandena. Den maximala livslängden ska vara 20 år.
4.1.4 Regelbundna kontroller
Rekommendationer för regelbundna kontroller genom visuell kontroll eller provning under behållarens livslängd ska tillhandahållas av behållartillverkaren, baserat på användning under de här angivna driftsförhållandena. Varje behållare ska kontrolleras visuellt åtminstone var 48:e månad efter den dag den tas i bruk på fordonet (fordonets registrering) och vid eventuell återmontering, för att upptäcka eventuella skador eller förslitningar, även under fästbanden. Den visuella kontrollen ska utföras av ett behörigt företag som är godkänt eller erkänt av tillsynsmyndigheten, i enlighet med tillverkarens specifikationer. Behållare som saknar skyltar med obligatoriska uppgifter eller med skyltar där de obligatoriska uppgifterna är oläsliga på något sätt, får inte längre användas. Om behållaren säkert kan identifieras genom uppgifter om tillverkare och serienummer får en ersättningsskylt monteras så att behållaren kan fortsätta användas.
4.1.4.1 Behållare som varit med om en fordonskollision
Behållare som varit med om en fordonskollision ska ombesiktigas av ett företag som godkänts av tillverkaren, såvida inte den övervakande myndigheten har utfärdat andra bestämmelser. En behållare som inte har fått några skador vid kollisionen kan fortsätta användas; i annat fall ska behållaren skickas tillbaka till tillverkaren för bedömning.
4.1.4.2 Behållare som utsatts för brand
Behållare som utsatts för brand ska ombesiktigas av ett företag som godkänts av tillverkaren eller dömas ut och inte användas mer.
4.2 Högsta tryck
Behållartrycket ska begränsas till följande:
a) Ett tryck som skulle stabiliseras till 20 MPa vid en stabiliserad temperatur på 15 °C.
b) 26 MPa, omedelbart efter fyllning, oberoende av temperatur.
4.3 Högsta antal fyllningscykler
Behållarna är gjorda för att fyllas till ett stabiliserat tryck på 20 MPa (200 bar) vid en stabiliserad gastemperatur på 15 °C upp till 1 000 gånger per år under sin beräknade livslängd.
4.4 Temperaturområde
4.4.1 Stabiliserad gastemperatur
Den stabiliserade temperaturen för gas i behållaren får variera från som lägst – 40 °C till som högst + 65 °C.
4.4.2 Behållartemperaturer
Behållarmaterialets temperatur får variera från som lägst – 40 °C till som högst + 82 °C.
Temperaturer över + 65 °C ska vara tillräckligt lokala, eller tillräckligt kortvariga, för att gastemperaturen i behållaren aldrig ska överskrida + 65 °C, utom vid förhållanden enligt punkt 4.4.3.
4.4.3 Övergångstemperaturer
Gastemperaturer som uppstår under fyllning eller tömning kan gå utanför gränserna i punkt 4.4.1
4.5 Gassammansättning
Metanol och/eller glykol får inte avsiktligt tillsättas naturgasen. Behållare ska vara konstruerade för att klara att fyllas med naturgas som uppfyller ett av följande tre villkor:
a) SAE J1616
b) Torr gas
Vattenångan begränsas normalt till mindre än 32 mg/m3 vid en tryckdaggpunkt på – 9 °C vid 20 MPa. Det finns inte några fastställda gränsvärden för torr gas, förutom följande:
Vätesulfid och andra lösliga sulfider: 23 mg/m3 Syrgas: 1 volymprocent
Vätgas ska begränsas till 2 volymprocent när behållarna är tillverkade av stål med en övre sträckgräns som överstiger 950 MPa.
c) Våt gas
Gas som innehåller mer vatten än i b uppfyller normalt följande fastställda gränsvärden: Vätesulfid och andra lösliga sulfider: 23 mg/m3
Syrgas: 1 volymprocent
Koldioxid: 4 volymprocent
Vätgas: 0,1 volymprocent
Under våtgasförhållanden behövs minst 1 mg kompressorolja per kg gas för att skydda metallbehållare och metallstommar.
4.6 Yttre ytor
Behållarna är inte gjorda för att kontinuerligt utsättas för mekaniska eller kemiska angrepp, till exempel läckage från last på fordon eller allvarliga nötningsskador till följd av vägförhållandena, och ska följa erkända monteringsstandarder. Inte desto mindre kan behållares yttre ytor oavsiktligt utsättas för
a) vatten, antingen genom tillfällig neddoppning eller stänk från hjulen,
b) salt, på grund av att fordonet körs nära havet eller där vägsalt används,
c) solens ultravioletta strålning,
d) stenskott,
e) lösningsmedel, syror och alkalier, gödningsämnen,
f) bilvätskor, inklusive bensin, hydraulvätskor, glykol och oljor.
4.7 Gasgenomträngning och läckage
Behållare kan finnas i slutna utrymmen under långa tidsperioder. Risken för genomträngning av gas genom behållarväggen eller läckage mellan anslutningsklackarna och stommen ska beaktas vid konstruktionen.
5. KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE
5.1 Allmänt
Följande information ska lämnas av behållarkonstruktören i samband med ansökan om typgodkännande till typgodkännandemyndigheten:
a) Användningsintyg (punkt 5.2).
b) Konstruktionsdata (punkt 5.3).
c) Tillverkningsdata (punkt 5.4).
d) Kvalitetssystem (punkt 5.5).
e) Brottprestanda och NDE-felstorlek (icke-förstörande undersökning) felstorlek (punkt 5.6).
f) Specifikationsblad (punkt 5.7).
g) Extra stöduppgifter (punkt 5.8).
För behållare som är konstruerade enligt ISO 9809 behöver inte rapporten om spänningsanalys i punkt 5.3.2 eller uppgifterna i punkt 5.6 tillhandahållas
5.2 Användningsintyg
Syftet med användningsintyget är att vägleda användare och installatörer av behållare, samt att informera typgodkännandemyndigheten eller myndighetens utnämnda representanter. Användningsintyget ska innehålla följande uppgifter:
a) En bekräftelse på att behållarkonstruktionen är lämplig för de driftsförhållanden som anges i punkt 4 under behållarens hela livslängd.
b) Behållarens livslängd.
c) Det minsta antalet driftsprovningar och/eller lägsta inspektionskrav.
d) Övertryckanordningar och/eller isolering som behövs.
e) Monteringsdetaljer, skyddsbeläggningar etc. som behövs men inte följer med i levererasen.
f) En beskrivning av behållarkonstruktionen.
g) Alla andra uppgifter som behövs för säker användning och inspektion av behållaren.
5.3 Konstruktionsdata
5.3.1 Ritningar
På ritningar ska åtminstone följande anges:
a) Benämning, referensnummer, datum och om tillämpligt revisionsnummer med datum.
b) Hänvisning till dessa föreskrifter och behållartypen.
c) Alla mått, fullständiga med toleranser, inklusive information om formen på ändöppningar med uppgift om minsta tjocklekar samt om anslutningar.
d) Vikten på behållarna, komplett med toleranser.
e) Materialspecifikationer, fullständiga med lägsta krav på mekaniska och kemiska egenskaper eller toleransgränser och, för behållare av metall eller metallstommar, angivet hårdhetsområde.
f) Andra uppgifter såsom tryckintervall vid automatisk förspänning (auto-frettage), lägsta provningstryck, detaljerad beskrivning av brandskyddssystemet och av det yttre skyddshöljet.
5.3.2 Rapport om spänningsanalys
En spänningsanalys med finita element-metoden eller annan spänningsanalys ska tillhandahållas. En tabell där de beräknade spänningarna i rapporten summeras ska tillhandahållas.
5.3.3 Materialprovningsdata
En detaljerad beskrivning av de material som används i konstruktionen och toleranserna för materialegen skaperna ska tillhandahållas. Provningsdata som visar de mekaniska egenskaperna och materialens lämplighet för drift under de förhållanden som anges i punkt 4 ska också anges.
5.3.4 Provningsdata för konstruktionen
Behållarens material, konstruktion, tillverkning och besiktning ska hålla en tillräckligt hög nivå för den avsedda driften, vilket ska visas genom de provningar som krävs för varje särskild behållarkonstruktion, när behållaren provas enligt de provningsmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga.
I konstruktionens provningsdata ska även anges mått, väggtjocklekar och vikt för varje provbehållare.
5.3.5 Brandskydd
Användningen av övertrycksanordningar för att skydda behållaren från att plötsligt sprängas när den utsätts för eld enligt punkt A.15 i tillägg A till denna bilaga ska beskrivas. Brandskyddets provningsdata ska visa effektiviteten hos det angivna brandskyddssystemet.
5.3.6 Behållarupphängningar
Information om behållarupphängningar eller upphängningskrav ska tillhandahållas enligt punkt 6.11 i denna bilaga.
5.4 Tillverkningsdata
Information ska lämnas om alla tillverkningsprocesser, icke-förstörande undersökningar, tillverkningsprovningar och partiprovningar; även toleranserna för alla produktionsprocesser som värmebehandling, ändformning, blandningsmängd plast/fiber, fiberlindningens spänning och hastighet, härdningstider och temperaturer samt metoderna för automatisk förspänning (auto-frettage) ska anges. Ytfinish, fiberdata, kraven för godkänt vid ultraljudsundersökning (eller liknande) och den största partistorleken för partiprovningarna ska också anges.
5.5 (Ej fastställd)
5.6 Brottegenskaper och NDE-felstorlek
5.6.1 Brottegenskaper
Tillverkaren ska kunna visa att konstruktionen har en läcka-före-bristning-funktion enligt punkt 6.7.
5.6.2 NDE-felstorlek
Med den metod som beskrivs i punkt 6.15.2 ska tillverkaren fastställa den största tillåtna felstorleken vid icke-förstörande undersökning, som inte får behållaren att brista eller gå sönder på grund av utmattning under dess avsedda livslängd.
5.7 Specifikationsblad
En översikt över dokumenten som innehåller de uppgifter som krävs i punkt 5.1 ska lämnas på ett specifika tionsblad för varje behållarkonstruktion. Titel, referensnummer, ändringsnummer och datum för originalutgåvan och senare utgåvor ska anges för varje dokument. Utfärdaren ska ha undertecknat eller satt sina initialer på alla dokument. Specifikationsbladet ska tilldelas ett nummer, och om tillämpligt ändringsnummer, som kan användas för att referera till behållarkonstruktionen och ska undertecknas av den ansvariga konstruktören. Det ska finnas plats för en registreringstämpel på specifikationsbladet.
5.8 Extra stöduppgifter
Extra information som kan ge stöd åt ansökan, som tidigare användning av föreslaget material eller användning av en särskild behållarkonstruktion under andra driftsförhållanden, ska uppges när så är tillämpligt.
5.9 Typgodkännande och certifiering
5.9.1 Kontroll och provning
Bedömningen av överensstämmelse ska utföras enligt bestämmelserna i punkt 9 i dessa föreskrifter.
För att säkerställa att behållarna överensstämmer med dessa internationella föreskrifter ska de genomgå kontroller enligt punkt 6.13 och 6.14, som ska utföras av typgodkännandemyndigheten.
5.9.2 Provningsintyg
Om resultaten från prototypprovningarna enligt punkt 6.13 är tillfredsställande ska typgodkännandemyn digheten utfärda ett provningsintyg. Ett exempel på ett provningsintyg finns i tillägg D till denna bilaga.
5.9.3 Partigodkännandeintyg
Typgodkännandemyndigheten ska ta fram ett godkännandeintyg enligt tillägg D till denna bilaga.
6. KRAV SOM GÄLLER ALLA BEHÅLLARTYPER
6.1 Allmänt
Följande krav gäller generellt för de behållartyper som anges i punkterna 7–10 i denna bilaga. Behållarkon struktionen ska omfatta alla relevanta aspekter som krävs för att säkerställa att varje behållare som tillverkas enligt konstruktionsbeskrivningen är lämplig för avsedd användning under angiven livslängd; stålbehållare av typ CNG-1 som är konstruerade enligt ISO 9809 och uppfyller alla krav däri behöver bara uppfylla kraven i punkt 6.3.2.4 och punkterna 6.9–6.13.
6.2 Konstruktion
Dessa föreskrifter innehåller inga konstruktionsbeskrivningar, inte heller uppgifter om tillåtna spänningar eller töjningar, men det ställs krav på att konstruktionens fullgodhet visas genom lämpliga beräkningar och bevisas genom att behållarna konsekvent klarar de material-, konstruktions-, produktions- och partiprovningar som anges i dessa föreskrifter. Alla konstruktioner ska garantera funktionen läcka-före-bristning vid rimliga skador på trycksatta delar vid normal användning. Om läckage från metallbehållare eller metallstommar uppstår, ska det endast ske genom tillväxande utmattningssprickor.
6.3 Material
6.3.1 Använda material ska vara lämpliga för de driftsförhållanden som anges i punkt 4 i denna bilaga. Konstruktionen ska inte låta oförenliga material komma i kontakt med varandra. Konstruktionsprovningarna för material har sammanfattats i tabell 6.1.
6.3.2 Stål
6.3.2.1 Sammansättning
Stålen ska vara aluminium- och/eller kiseltätade och tillverkade för att vara finkorniga. Den kemiska sammansättningen för alla stål ska deklareras och definieras, åtminstone vad gäller följande:
a) Kol-, mangan-, aluminium- och kiselinnehållet för samtliga stål.
b) Nickel-, krom-, molybden-, bor- och vanadininnehållet och innehållet av alla andra legeringsämnen som är avsiktligt tillsatta. Följande gränser får inte överskridas i stålanalysen:
Brotthållfasthet | < 950 MPa | ≥ 950 MPa |
Svavel | 0,020 % | 0,010 % |
Fosfor | 0,020 % | 0,020 % |
Svavel och fosfor | 0,030 % | 0,025 % |
När ett kol-bor-stål används, ska en härdbarhetsprovning enligt ISO 642 göras på den första och den sista stången eller slabsen i varje göt. Hårdheten, mätt 7,9 mm från den härdade änden, ska ligga inom området 33-53 HRC, eller 327-560 HV och ska intygas av materialtillverkaren.
6.3.2.2 Hållfasthetsegenskaper
Stålets mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren eller stommen ska beräknas enligt punkt A.1 (i tillägg A till denna bilaga). Stålets elastiska töjning ska vara minst 14 %.
6.3.2.3 Slagegenskaper
Stålets slagegenskaper i den färdiga behållaren eller stommen ska beräknas enligt punkt A.2 (i tillägg A till denna bilaga). Slagvärdena ska inte vara lägre än vad som anges i tabell 6.2 i denna bilaga.
6.3.2.4 Böjegenskaper
Det svetsade rostfria stålets böjegenskaper i den färdiga stommen ska fastställas enligt punkt A.3 (i tillägg A till denna bilaga).
6.3.2.5 Makroskopisk granskning av svetsfogar
En makroskopisk granskning av svetsfogarna ska göras för varje typ av svetsningsförfarande. Fogarna ska uppvisa fullständig sammansmältning och vara fria från alla diskontinuiteter och oacceptabla defekter i enlighet med nivå C i standarden EN ISO 5817.
6.3.2.6 Motståndskraft mot sprickor i sulfidhaltig miljö
Om den övre gränsen för stålets angivna brotthållfasthet överstiger 950 MPa ska stålet från en färdig behållare provas med avseende på motståndskraften mot sprickor i sulfidhaltig miljö enligt punkt A.3 i tillägg A till denna bilaga och uppfylla kraven däri.
6.3.3 Aluminium
6.3.3.1 Sammansättning
Aluminiumlegeringar ska anges enligt Aluminium Associations (AA) praxis för ett visst legeringssystem. Föroreningsgränserna för bly och vismut i aluminiumlegeringar får inte överskrida 0,003 %.
6.3.3.2 Korrosionsprov
Aluminiumlegeringar ska klara kraven i korrosionsprovningarna som utförs enligt punkt A.4 (i tillägg A till denna bilaga).
6.3.3.3 Belastningssprickor
Aluminiumlegeringar ska klara kraven i provningarna för belastningssprickor som utförs enligt punkt A.5 (i tillägg A till denna bilaga).
6.3.3.4 Hållfasthetsegenskaper
Aluminiumlegeringens mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren ska beräknas enligt punkt A.1 (i tillägg A till denna bilaga). Töjningen för aluminium ska vara minst 12 %.
6.3.4 Plaster
6.3.4.1 Allmänt
Impregneringsmaterialen kan vara härdplaster eller termoplaster. Exempel på lämpliga bindemedel är epoxy, modifierad epoxy, härdplaster av polyester och vinylester och termoplaster av polyeten och polyamid.
6.3.4.2 Skjuvhållfasthet
Plastmaterial ska provas enligt punkt A.26 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
6.3.4.3 Glasomvandlingstemperatur
Glasomvandlingstemperaturen för plastmaterialet ska fastställas enligt ASTM D3418.
6.3.5 Fibrer
Strukturella armeringsfibrer ska vara av glasfiber, aramidfiber eller kolfiber. Om kolfiberarmering används ska det i konstruktionen ingå sätt att förhindra galvanisk korrosion på behållarens metallkomponenter. Tillverkaren ska arkivera de utgivna specifikationerna för kompositmaterialen, materialtillverkarens rekommendationer för lagring, användningsförhållanden och hållbarhet och materialtillverkarens intyg att varje leverans överensstämmer med kraven enligt nämnda specifikationer. Fibertillverkaren ska intyga att fibermaterialets egenskaper överensstämmer med tillverkarens specifikationer för produkten.
6.3.6 Plaststommar
Elasticitetsgränsen och brottöjningen ska beräknas enligt punkt A.22 (i tillägg A till denna bilaga). Provning ska visa att töjningsegenskaperna för plastmaterialet i stommen vid temperaturer på – 50 °C eller lägre är tillräckliga genom att de värden som angetts av tillverkaren uppfylls; polymermaterialet ska vara lämpligt för de driftsför hållanden som anges i punkt 4 i denna bilaga. Enligt den metod som beskrivs i punkt A.23. (i tillägg A till denna bilaga) ska uppmjukningstemperaturen vara minst 90 °C och smälttemperaturen minst 100 °C.
6.4 Provningstryck
Det minsta provningstryck som används vid tillverkning ska vara 30 MPa.
6.5 Sprängningstryck och fiberspänningsförhållanden
För alla typer av behållare får det faktiska lägsta sprängningstrycket inte vara lägre än de värden som anges i tabell 6.3 i denna bilaga. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 ska kompositöverlindningen vara gjord för hög pålitlighet under bibehållet tryck och återkommande fyllningar. Pålitligheten ska uppnås genom att de värden för kompositarmeringens spänningsförhållande som anges i tabell 6.3 i denna bilaga uppfylls eller överskrids. Spänningsförhållandet definieras som spänningen i fibern vid det angivna lägsta sprängningstrycket dividerat med spänningen i fibern vid arbetstryck. Sprängningsförhållandet definieras som behållarens faktiska sprängningstryck dividerat med arbetstrycket. För konstruktionstypen CNG-4 är spänningsförhållandet lika med sprängningsförhållandet. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 (metallstomme med kompositom lindning) ska man vid beräkningarna av spänningsförhållandet innefatta och ta hänsyn till följande:
a) En analysmetod som klarar ickelinjära material (särskilt datorprogram eller analysprogram som använder finita element-metoden).
b) Den elastisk-plastiska spännings-deformationskurvan för materialet i stommen ska vara känd och korrekt utformad.
c) Kompositmaterialens mekaniska egenskaper ska vara korrekt utformade.
d) Beräkningar ska göras vid: automatisk förspänning, nolltryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och lägsta sprängningstryck.
e) Förspänningar från lindningens dragning ska beaktas i analysen.
f) Det lägsta sprängningstrycket ska väljas så att den beräknade spänningen vid lägsta sprängningstryck dividerat med den beräknade spänningen vid arbetstryck uppfyller kraven för spänningsförhållandet för den använda fibern.
g) Vid analys av behållare med hybridfiberarmering (två eller flera olika fibrer), ska hänsyn tas till lastfördelningen mellan de olika fibrerna baserat på fibrernas olika elasticitetsmoduler. Kraven på spännings förhållande för varje enskild fibertyp framgår av värdena i tabell 6.3 i denna bilaga. Kontroll av spänningsför hållandet kan också göras med hjälp av töjningsgivare. En godtagbar metod visas översiktligt i det informativa tillägget E till denna bilaga.
6.6 Spänningsanalys
En spänningsanalys ska utföras för att motivera valet av konstruktionens minsta väggtjocklek. Den ska innefatta en bestämning av spänningarna i såväl stommarna som fibrerna i kompositkonstruktioner.
6.7 Bedömning av läcka-före-bristning (LBB)
Behållartyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska uppvisa en läcka-före-bristning-funktion (LBB – Leak-Before- Break). LBB-funktionsprovningen ska utföras enligt punkt A.6 (i tillägg A till denna bilaga). Uppvisande av LBB-funktion krävs inte för behållarkonstruktioner med en livslängd före utmattningsbrott som överstiger 45 000 tryckcykler när de provas enligt punkt A.13 (i tillägg A till denna bilaga). Två metoder för LBB bedömning finns för informationssyfte i tillägg F till denna bilaga.
6.8 Kontroll och provning
Genom tillverkningskontrollfunktionen ska det specificeras vilka program och tillvägagångssätt som ska tillämpas för följande:
a) Tillverkningskontroll, provningar och godkännandekrav.
b) Periodisk driftkontroll, provningar och godkännandekrav. Intervallen mellan de visuella kontrollerna av de yttre behållarytorna ska vara enligt punkt 4.1.4 i denna bilaga, såvida inte typgodkännandemyndigheten kräver annat. Tillverkaren ska fastställa kasseringskraven för den visuella kontrollen, grundat på resultaten från tryckcykelprovning som utförts på behållare med sprickor. En vägledning för tillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll finns i tillägg G till denna bilaga.
6.9 Brandskydd
Alla behållare ska skyddas från brand med hjälp av övertrycksanordningar. Behållaren, dess material, övertrycks anordningar och all tillagd isolering eller tillagda skyddsmaterial ska konstrueras för att tillsammans garantera en tillräcklig säkerhet vid brand enligt den provning som anges i punkt A.15 (i tillägg A till denna bilaga).
Övertrycksanordningar ska provas enligt punkt A.24 (i tillägg A till denna bilaga).
6.10 Öppningar
6.10.1 Allmänt
Öppningar tillåts bara i ändarna. Öppningarnas centrumlinje ska sammanfalla med behållarens längdaxel. Gängor ska vara renskurna, jämna, utan ytojämnheter och inom toleransgränserna.
6.11 Behållarupphängningar
Tillverkaren ska ange på vilket sätt behållarna ska fästas vid montering i fordon. Tillverkaren ska också tillhandahålla anvisningar för montering av fästen och upphängningar, inklusive fastspänningskraft och vridmoment för att få den önskade fasthållande kraften utan att orsaka för hög spänning i behållaren eller skada behållarytan.
6.12 Yttre skydd mot omgivningen
Behållarnas yttre ska uppfylla kraven i bestämmelserna för omgivningsprovning i punkt A.14. (i tillägg A till denna bilaga). Yttre skydd kan erhållas på något av följande sätt:
a) En ytfinish som ger tillräckligt skydd (till exempel metallsprutning på aluminium eller anodisering).
b) Användning av en lämplig fiber och ett lämpligt bindemedel (till exempel kolfiber i plast).
c) En skyddsbeläggning (till exempel organisk beläggning eller färg) som ska uppfylla kraven i punkt A.9. (i tillägg A till denna bilaga).
Alla beläggningar som läggs på behållarna ska vara sådana att appliceringsprocessenen inte påverkar behållarens mekaniska egenskaper på ett negativt sätt. Beläggningen ska vara gjord så att senare driftskontroller underlättas och tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för hur beläggningen ska hanteras vid sådana kontroller, för att garantera en fortsatt god funktion hos behållaren.
Tillverkarna bör observera att det i det informativa tillägget H till denna bilaga finns en omgivningsprovning där man utvärderar hur lämpliga olika beläggningssystem är.
6.13 Konstruktionsprovning
För typgodkännande av en behållartyp ska det visas att materialet, konstruktionen, tillverkningen och besiktningen håller en tillräckligt hög nivå för den avsedda driften, genom att behållaren klarar kraven i de materialprovningar som sammanställts i tabell 6.1 i denna bilaga och de behållarprovningar som sammanställts i tabell 6.4 i denna bilaga; alla provningar ska utföras enligt de provningsmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga. Provbehållare eller provstommar ska väljas ut och provas under överinseende av behörig myndighet. Om fler behållare eller stommar provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras.
6.14 Partiprovning
De partiprovningar som specificeras i den här bilagan för varje behållartyp ska utföras på behållare eller stommar som tas från varje parti med färdiga behållare eller stommar. Värmebehandlade kontrollexemplar som visats vara representativa för de färdiga behållarna eller stommarna kan också användas. De partiprovningar som krävs för varje behållartyp anges i tabell 6.5 i denna bilaga.
6.15 Produktionsundersökningar och produktionsprovningar
6.15.1 Allmänt
Alla behållare som produceras i ett parti ska genomgå produktionsundersökningar och produktionsprovningar. Varje behållare ska undersökas under tillverkning och efter att den har färdigställts på följande sätt:
a) Ultraljudsundersökning (eller bevisat likvärdig metod) av metallbehållare och metallstommar enligt del 1 i bilaga B till BS 5045, eller bevisat likvärdig metod, för att bekräfta att den största befintliga felstorleken är mindre än den största tillåtna felstorleken enligt konstruktionsbeskrivningen.
b) Verifiering av att kritiska mått och vikter för den färdiga behållaren och eventuell stomme och överlindning ligger inom konstruktionstoleranserna.
c) Verifiering av överensstämmelse med angiven ytfinish, med särskild uppmärksamhet på djupt dragna ytor och veck eller flikar på halsen eller skuldrorna på formade eller spunna ändavslutningar eller öppningar.
d) Kontroll av märkningar.
e) Hårdhetsprovning ska utföras på metallbehållare och metallstommar enligt punkt A.8 (i tillägg A till denna bilaga) efter den sista värmebehandlingen och de värden som då fastställs ska ligga inom det tillåtna området för konstruktionen.
f) Hydrostatiska säkerhetsprovningar enligt punkt A.11 (i tillägg A till denna bilaga).
En sammanfattning av de viktigaste inspektionskraven vid produktionskontrollen som ska utföras på varje behållare finns i tabell 6.6 i denna bilaga.
6.15.2 Största felstorlek
För konstruktionstyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska den största felstorleken var som helst i metallbe hållaren eller metallstommen som inte kommer att växa till kritisk storlek inom den angivna livslängden fastställas. Den kritiska felstorleken definieras som den begränsande väggens tjockleksfel (på behållare eller stomme) som skulle tillåta lagrad gas att släppas ut utan att behållaren spricker. Felstorleken för kassering vid ultraljudsundersökning eller liknande ska vara mindre än den största tillåtna felstorleken. För konstruk tionstyperna CNG-2 och CNG-3 antas det att det inte uppstår någon skada på kompositen på grund av tidsberoende faktorer; den tillåtna felstorleken för NDE ska fastställas med en lämplig metod. Två sådana metoder anges översiktligt i det informativa tillägget F till denna bilaga.
6.16 Om provningskraven inte uppfylls
Om provningskraven inte uppfylls ska omprovning eller ny värmebehandling och omprovning göras enligt följande:
a) Om det finns bevis för ett fel i provningsförfarandet, eller ett fel i mätningen, ska en ny provning göras. Om resultatet av denna provning är tillfredsställande ska det första provningen ignoreras.
b) Om provningen har utförts på ett korrekt sätt ska orsaken till underkännandet identifieras.
Om underkännandet anses bero på den utförda värmebehandlingen kan tillverkaren skicka alla behållare i partiet på ytterligare värmebehandling.
Om underkännandet inte beror på den utförda värmebehandlingen ska alla upptäckta defekta behållare kasseras eller repareras på ett godkänt sätt. De behållare som inte kasserats räknas då som ett nytt parti.
I båda fallen ska det nya partiet provas på nytt. Alla de prototyp- eller partiprovningar som behövs för att bevisa godtagbarheten för det nya partiet ska utföras igen. Om en eller flera provningar visar sig vara ens delvis otillfredsställande ska alla behållare i partiet kasseras.
6.17 Ändring av konstruktion
En konstruktionsändring är varje förändring i valet av material eller dimensionsändring som inte faller inom normala tillverkningstoleranser.
Mindre konstruktionsändringar ska tillåtas få bli godkända med ett reducerat provningsprogram. Konstruktions ändringarna som anges i tabell 6.7 kräver konstruktionsprovning enligt tabellen.
Tabell 6.1
Provning av konstruktionsmaterial
Motsvarande punkt i denna bilaga | |||||
Stål | Aluminium | Plaster | Fibrer | Plaststommar | |
Hållfasthetsegenskaper | 6.3.2.2 | 6.3.3.4 | 6.3.5 | 6.3.6 | |
Slagegenskaper | 6.3.2.3 | ||||
Böjegenskaper | 6.3.2.4 | ||||
Granskning av svetsfogar | 6.3.2.5 | ||||
Motståndskraft mot sprickor i sul fidhaltig miljö | 6.3.2.6 | ||||
Belastningssprickor vid kontinuerlig belastning | 6.3.3.3 | ||||
Sprickor från spänningskorrosion | 6.3.3.2 | ||||
Skjuvhållfasthet | 6.3.4.2 | ||||
Glasomvandlingstemperatur | 6.3.4.3 | ||||
Uppmjuknings-/smälttemperatur | 6.3.6 | ||||
Brottmekanik (*) | 6.7 | 6.7 |
(*) Behövs inte om förfarandet med behållarsprickprovning enligt punkt A.7 i tillägg A till den här bilagan används.
Tabell 6.2
Godtagbara värden för slagprovning
Behållardiameter D [mm] | > 140 | ≤ 140 | ||
Provningsriktning | tvärgående | längsgående | ||
Provstyckets bredd [mm]] | 3–5 | > 5–7,5 | > 7,5–10 | 3–5 |
Provningstemperatur [°C] | – 50 | – 50 | ||
Slaghållfasthet (J/cm2) | ||||
Genomsnitt för 3 provexemplar | 30 | 35 | 40 | 60 |
Ensamt provexemplar | 24 | 28 | 32 | 48 |
Tabell 6.3
Lägsta faktiska sprängningsvärden och spänningsförhållanden
CNG-1 Helt i metall | CNG-2 Omlindad | CNG-3 Helt inlindad | CNG-4 Helkomposit | ||||
Sprängtryck [MPa] | Spännings förhållande [MPa] | Sprängtryck [MPa] | Spännings förhållande [MPa] | Sprängtryck [MPa] | Spännings förhållande [MPa] | Sprängtryck [MPa] | |
Helt i metall | 45 | ||||||
Glas | 2,75 | 50 1) | 3,65 | 70 1) | 3,65 | 73 | |
Aramid | 2,35 | 47 | 3,10 | 60 1) | 3,1 | 62 | |
Kol | 2,35 | 47 | 2,35 | 47 | 2,35 | 47 | |
Hybrid | 2) | 2) | 2) |
Kommentar 1) – Lägsta faktiska sprängningstryck. Dessutom ska beräkningar utföras enligt punkt 6.5 i denna bilaga för att be kräfta att kraven på minsta spänningsförhållande också uppfylls.
Kommentar 2) – Spänningsförhållanden och sprängningstryck ska beräknas enligt punkt 6.5 i denna bilaga.
Tabell 6.4
Konstruktionsprovning för behållare
Provning och referens till bilaga | Behållartyp | |||
CNG-1 | CNG-2 | CNG-3 | CNG-4 | |
A.12 Sprängning | X * | X | X | X |
A.13 Omgivningstemperatur/cykel | X * | X | X | X |
A.14 Provning i syrahaltig miljö | X | X | X | |
A.15 Öppen eld | X | X | X | |
A.16 Genomträngning | X | X | X | X |
A.17 Spricktolerans | X | X | X | X |
A.18 Högtemperaturkrypning | X | X | X | |
A.19 Spänningsbrott | X | X | X | |
A.20 Fallprovning | X | X | ||
A.21 Permeabilitet | X | |||
A.24 Övertrycksanordningens funktion | X | X | X | |
A.25 Vridprovning för anslutnings klacken | X | X | ||
A.27 Naturgascykel | X |
Provning och referens till bilaga | Behållartyp | |||
CNG-1 | CNG-2 | CNG-3 | CNG-4 | |
A.6 LBB-bedömning | X | X | ||
A.7 Extrem temperatur/cykel | X | X | X | X |
X = Krävs
* = Krävs inte för behållare konstruerade enligt ISO 9809 (dessa provningar ingår redan i ISO 9809).
Tabell 6.5
Partiprovning
Provning och referens till bilaga | Behållartyp | |||
CNG-1 | CNG-2 | CNG-3 | CNG-4 | |
A.12 Sprängning | X | X | X | X |
A.13 Omgivningstemperatur/cykel | X | X | X | X |
A.1 Drag | X | X † | X † | |
A.2 Slag (stål) | X | X † | X † | |
A.9.2 Beläggning * | X | X | X | X |
X = Krävs
* = Utom när ingen skyddsbeläggning används
† = Provning på material i stomme
Tabell 6.6
Inspektionskrav för produktionskontroll
Typ | Behållartyp | |||
Inspektionskrav | CNG-1 | CNG-2 | CNG-3 | CNG-4 |
Kritiska mått | X | X | X | X |
Ytfinish | X | X | X | X |
Sprickor (ultraljud eller liknande) | X | X | X | |
Metallbehållares och metallstommars hårdhet | X | X | X | |
Hydrostatisk säkerhetsprovning | X | X | X | X |
Läckageprovning | X | |||
Märkningar | X | X | X | X |
X = Krävs
Tabell 6.7
Ändring av konstruktion
Ändring av konstruk tion | Provningstyp | ||||||||
Hydro statisk spräng ning A.12 | Cykling i omgiv nings temp. A.13 | Omgiv ning X.14 | Öppen eld A.15 | Genom träng ning A.16 | Sprick tolerans A.17 | Högtemp. krypning A.18 Spännings brott A.19 Fallprovning A.20 | Permeabili tet A.21 CNG Vridprov ning ansl. klack A.25 Cykling A.27 | Över trycksan ord ningens funktion A.24 | |
Fibertillverkare | X | X | X * | X † | |||||
Material i metallbe hållare eller metalls tomme | X | X | X * | X | X * | X | X * | ||
Material i plast stomme | X | X | X † | ||||||
Fibermaterial | X | X | X | X | X | X | X | X † | |
Plastmaterial | X | X | X | X | |||||
Diameterförändring ≤ 20 % | X | X | |||||||
Diameterförändring > 20 % | X | X | X | X * | X | ||||
Längdförändring ≤ 50 % | X | X ‡ | |||||||
Längdförändring > 50 % | X | X | X ‡ | ||||||
Arbetstrycksförändr ing ≤ 20 % @ | X | X | |||||||
Form på ändyta | X | X | X † | ||||||
Öppningsstorlek | X | X | |||||||
Byte av beläggning | X | ||||||||
Anslutningsklackens utseende | X † | ||||||||
Ändring i tillverk ningsprocess | X | X | |||||||
Övertrycksanord ning | X | X |
X = Krävs
* Provningen behövs inte för metallkonstruktioner (CNG-1).
† Provningen behövs bara för helkompositkonstruktioner (CNG-4).
‡ Provningen behövs bara när längden ökar.
@ Bara när tjockleken i förhållande till diametern ändras och/eller trycket förändras.
7. METALLBEHÅLLARE AV TYP CNG-1
7.1 Allmänt
I konstruktionsunderlaget ska man ange den största tillåtna felstorleken i någon del av behållaren som inte kommer att växa till kritisk storlek före nästa omprovning eller under behållarens livslängd om ingen omprovning föreskrivs, för en behållare som används vid avsett arbetstryck. Fastställandet av läcka-före- bristning-funktionen (LBB) ska göras enligt de metoder som anges i punkt A.6. (i tillägg A till denna bilaga). Tillåtna felstorlekar ska fastställas enligt punkt 6.15.2.
Behållare som konstruerats enligt ISO 9809 och uppfyller alla krav däri behöver bara uppfylla kraven för materialprovningen i punkt 6.3.2.4 och för konstruktionsprovningen i punkt 7.5, med undantag för punkt 7.5.2 och 7.5.3.
7.2 Spänningsanalys
Spänningarna i behållaren ska beräknas för 2 MPa, 20 MPa, provningstryck och konstruktionens sprängningstryck. För beräkningarna ska användas lämpliga analysmetoder, med tillämpning av tunnskalsteori som tar hänsyn till deformationer av skalet för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergång sområdena och den cylindriska delen av behållaren.
7.3 Krav för tillverknings- och produktionsprovning
7.3.1 Allmänt
Ändarna på aluminiumbehållare ska inte tillslutas genom en formningsprocess. Bottenändarna på stålbehållare som har tillslutits genom formning, förutom de behållare som konstruerats enligt ISO 9809, ska NDE-kontrolleras eller kontrolleras med en likvärdig metod. Metall ska inte tillföras när änden tillsluts. Varje behållare ska undersökas före och efter formning i fråga om tjocklek och ytfinish.
När behållarnas ändar har formats ska de värmebehandlas till det hårdhetsområde som angetts för konstruktionen. Lokal värmebehandling är inte tillåten.
När en halsring, en fotring eller tillbehör för stöd används ska de vara av ett material som är förenligt med behållarens material och de ska fästas på ett säkert med en annan metod än svetsning eller hård- eller mjuklödning.
7.3.2 Icke-förstörande undersökningar
Följande provningar ska utföras på varje metallbehållare:
a) Hårdhetsprovning enligt punkt A.8 (i tillägg A till denna bilaga).
b) Ultraljudsundersökning enligt del 1 i bilaga I till BS 5045 eller bevisat likvärdig NDT-metod, för bekräftelse av att den största felstorleken inte överskrider den största tillåtna felstorlek som anges i konstruktionsbe skrivningen enligt punkt 6.15.2.
7.3.3 Hydrostatisk tryckprovning
Varje färdig behållare ska tryckprovas enligt punkt A.11 (i tillägg A till denna bilaga).
7.4 Partiprovning för behållare
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande provningar ska utföras på behållarna:
a) Partimaterialprovning. En behållare, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar som är representativt för de färdiga behållarna, ska bli föremål för följande provningar:
i) Kritiska mått ska jämföras med konstruktionsbeskrivningen.
ii) En draghållfasthetsprovning enligt punkt A.1 (i tillägg A till denna bilaga) ska utföras och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
iii) För stålbehållare ska tre slagprovningar enligt punkt A.2 (i tillägg A till denna bilaga) utföras och resultaten ska uppfylla kraven i punkt 6.3.2.3.
iv) När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen ska beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga).
Alla behållare som tillhör ett parti vars partiprovning inte uppfyller de angivna kraven ska hanteras enligt punkt 6.16.
Om beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga) ska partiet kontrolleras till 100 % för att avlägsna behållare med liknande fel. Beläggningen på alla defekta behållare kan tas bort och ersättas med ny. Partiprovningen för beläggningen ska därefter göras om.
b) Partisprängningsprovning. En behållare ska trycksättas hydrostatiskt till sprängning enligt punkt A.12 (i tillägg A till denna bilaga).
Om sprängningstrycket är lägre än det lägsta beräknade sprängningstrycket ska de förfaranden som anges i punkt 6.16 följas.
c) Periodisk tryckcykelprovning. Färdiga behållare ska tryckcykelprovas enligt punkt A.13 (i tillägg A till denna bilaga) med en provfrekvens enligt följande:
i) En behållare från varje parti ska tryckcykelprovas totalt 1 000 gånger den angivna livslängden i år, dock minst 15 000 cykler.
ii) Om i tio på varandra följande produktionspartier i en konstruktionsfamilj (dvs. liknande material och processer) inte någon av de tryckcykelprovade behållarna enligt i läcker eller går sönder inom mindre än 1 500 cykler gånger den angivna livslängden i år (minst 22 500 cykler) kan tryckcykelprovningen minskas till en behållare från vart femte produktionsparti.
iii) Om i tio på varandra följande produktionspartier i en konstruktionsfamilj inte någon av de tryckcykelprovade behållarna enligt led i läcker eller går sönder inom mindre än 2 000 cykler gånger den angivna livslängden i år (minst 30 000 cykler) kan tryckcykelprovningen minskas till en behållare från vart tionde produktionsparti.
iv) Om mer än sex månader har förflutit sedan det senaste produktionspartiet, ska en behållare från nästa produktionsparti tryckcykelprovas för att behålla det minskade kravet på partiprovning enligt leden ii och iii.
v) Om någon behållare från ett parti med minskat krav på tryckcykelprovning enligt leden ii och iii inte klarar det krävda antalet tryckcykler (minst 22 500 respektive 30 000 tryckcykler), blir det nödvändigt att återgå till det högre kravet enligt i under minst 10 produktionspartier, för att sedan kunna återgå till de lägre kraven på tryckcykelprovning för partier enligt led ii eller iii.
vi) Om någon behållare enligt led i, ii eller iii inte klarar det minsta tryckcykelkravet på 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år (minst 15 000 cykler), ska orsaken klarläggas och åtgärdas enligt de förfaranden som anges i punkt 6.16 i denna bilaga. Tryckcykelprovningen ska sedan upprepas på ytterligare tre behållare från det partiet. Om någon av de tre extra behållarna inte klarar det minsta tryckcykelkravet på 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år ska partiet kasseras.
7.5 Konstruktionsprovning för behållare
7.5.1 Allmänt
Provning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten ska ske enligt punkt 6.13.
7.5.2 Hydrostatisk trycksprängningsprovning
Tre representativa behållare ska trycksättas hydrostatiskt till sprängning enligt punkt A.12 (i tillägg A till denna bilaga). Behållarnas sprängningstryck ska överstiga det lägsta sprängningstrycket som beräknats genom spänningsanalys för konstruktionen och ska uppgå till minst 45 MPa.
7.5.3 Tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur
Två färdiga behållare ska tryckcykelprovas vid omgivningstemperatur enligt punkt A.13 (i tillägg A till denna bilaga) tills de går sönder, eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte gå sönder innan de uppnått 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år. Behållare som klarar mer än 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år ska gå sönder genom läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler ska förstöras antingen genom att tryckcykelprovningen fortsätter tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Antalet cykler innan fel uppstår och det ställe där felet uppstår ska dokumenteras.
7.5.4 Provning i öppen eld
Provning ska utföras enligt punkt A.15 (i tillägg A till denna bilaga) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
7.5.5 Genomträngningsprovning
Provning ska utföras enligt punkt A.16 (i tillägg A till denna bilaga) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
7.5.6 LBB-funktion (läcka-före-bristning)
För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 7.5.3, ska LBB-funktions provning utföras enligt punkt A.6 i tillägg A till denna bilaga och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8. OMLINDADE BEHÅLLARE AV TYP CNG-2
8.1 Allmänt
Under trycksättning har den här behållartypen ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöver lindningen och metallstommen linjärt överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker anges inte någon bestämd metod för konstruktionen i den här bilagan.
Fastställandet av LBB-funktionen (läcka-före-bristning) ska ske enligt lämpliga förfaranden i punkt A.6. (i tillägg A till denna bilaga). Tillåtna felstorlekar ska fastställas enligt punkt 6.15.2.
8.2 Konstruktionskrav
8.2.1 Metallstomme
Metallstommen ska ha ett lägsta faktiskt sprängningstryck på 26 MPa.
8.2.2 Kompositöverlindning
Dragspänningen i fibrerna ska uppfylla kraven i punkt 6.5.
8.2.3 Spänningsanalys
Spänningarna i kompositen och i stommen efter förspänning ska beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar ska vara 0 MPa, 2 MPa, 20 MPa, provningstryck och konstruktionens sprängningstryck. För beräkningarna ska användas lämpliga analysmetoder, med tillämpning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens icke-linjära egenskaper för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av stommen.
För konstruktioner som använder automatisk förspänning (auto-frettage) för att uppnå förspänning ska man beräkna gränserna som det automatiska förspänningstrycket ska ligga inom.
För konstruktioner som använder styrd spänningslindning för att uppnå förspänning ska temperaturen vid vilken detta sker, spänningen som behövs i varje lager i kompositen och den förspänning som uppstår i stommen beräknas.
8.3 Tillverkningskrav
8.3.1 Allmänt
Kompositbehållaren ska tillverkas av en stomme överlindad med lindningar av kontinuerliga fibrer. Fiberlindningen ska kontrolleras av en dator eller mekaniskt. Fibrernas spänning ska styras vid lindningen. När lindningen är klar ska de härdplasterna härdas med värme enligt en förbestämd och kontrollerad tid-temperaturkurva.
8.3.2 Stomme
Tillverkningen av en metallstomme ska uppfylla de krav som anges i punkt 7.3 för motsvarande typ av stomme.
8.3.3 Överlindning
Behållarna ska tillverkas i en trådlindningsmaskin. Under lindningen ska viktiga parametrar följas inom givna toleranser och dokumenteras i ett lindningsprotokoll. Dessa parametrar kan vara, men är inte begränsade till
a) fibertyp inklusive grovlek,
b) impregneringssätt,
c) lindningsspänning,
d) lindningshastighet,
e) antal lindningslager,
f) bandbredd,
g) typ av plast och sammansättning,
h) plastens temperatur,
i) stommens temperatur.
8.3.3.1 Härdning av härdplaster
Om en härdplast används ska plasten härdas efter trådlindningen. Under härdningen ska härdningscykeln (dvs. tid-temperaturförändringarna) dokumenteras.
Härdningstemperaturen ska kontrolleras och får inte påverka materialegenskaperna för stommen. Den högsta härdningstemperaturen för behållare med aluminiumstommar är 177 °C.
8.3.4 Automatisk förspänning (auto-frettage)
Automatisk förspänning ska, när det används, utföras före den hydrostatiska tryckprovningen. Det automatiska förspänningstrycket ska ligga inom de gränser som anges i punkt 8.2.3 och tillverkaren ska fastställa metoden för att kontrollera att trycket är rätt.
8.4 Krav för produktionsprovning
8.4.1 Icke-förstörande undersökningar
Icke-förstörande undersökningar ska utföras enligt erkänd ISO-standard eller likvärdig standard. Följande provningar ska utföras på varje metallstomme:
a) Hårdhetsprovning enligt punkt A.8 (i tillägg A till denna bilaga).
b) Ultraljudsundersökning enligt del 1 i bilaga 1B till BS 5045, eller bevisat likvärdig NDT-metod, för säkerställande av att den största felstorleken inte överstiger den största tillåtna felstorleken enligt konstruk tionsbeskrivningen.
8.4.2 Hydrostatisk tryckprovning
Varje färdig behållare ska tryckprovas hydrostatiskt enligt punkt A.11 (i tillägg A till denna bilaga). Tillverkaren ska bestämma de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen vid det använda provningstrycket, men i inget fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen vid provningstrycket. Alla behållare som överstiger den angivna kasseringsgränsen ska kasseras och antingen förstöras eller användas för partiprovsändamål.
8.5 Partiprovning för behållare
8.5.1 Allmänt
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare eller en behållare och en stomme, beroende på vad som är lämpligast, ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som föreskrivs i denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Åtminstone nedanstående provningar ska utföras på behållarna.
Om fel hittas i överlindningen före automatisk förspänning eller hydrostatisk tryckprovning, kan överlindningen tas bort helt och ersättas med ny.
a) Partimaterialprovning. En behållare eller en stomme, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar som är representativt för en färdig behållare, ska bli föremål för följande provningar:
i) Mått ska jämföras med konstruktionsbeskrivningen.
ii) En draghållfasthetsprovning enligt punkt A.1 (i tillägg A till denna bilaga) ska genomföras och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
iii) För stålbehållare ska tre slagprovningar enligt punkt A.2 (i tillägg A till denna bilaga) genomföras och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
iv) När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen ska beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga) och resultatet ska uppfylla kraven däri. Alla behållare eller stommar som representeras av en partiprovning som inte uppfyller de angivna kraven ska hanteras enligt punkt 6.16.
Om beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga) ska partiet kontrolleras till 100 % för att avlägsna behållare med liknande fel. Beläggningen på alla defekta behållare kan tas bort med en metod som inte påverkar kompositlindningen och därefter kan behållarna beläggas på nytt. Partiprovningen för beläggningen ska därefter göras om.
b) Partisprängningsprovning. En behållare ska provas enligt kraven i punkt 7.4 b.
c) Periodisk tryckcykelprovning. Enligt kraven i punkt 7.4 c.
8.6 Konstruktionsprovning för behållare
8.6.1 Allmänt
Provning ska utföras på behållare som är representativa för normal produktion och kompletta med identifi eringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten ska överensstämma med punkt 6.13.
8.6.2 Hydrostatisk trycksprängningsprovning
a) En stomme ska genomgå en hydrostatisk sprängning enligt punkt A.12 (i tillägg A till denna bilaga). Sprängningstrycket ska överstiga det lägsta sprängningstrycket enligt konstruktionsbeskrivningen för stommen.
b) Tre behållare ska genomgå en hydrostatisk sprängning enligt punkt A.12 (i tillägg A till denna bilaga). Behållarnas sprängningstryck ska överstiga det angivna lägsta sprängningstryck som fastställts genom spänningsanalys för konstruktionen enligt tabell 6.3, och får inte i något fall vara lägre än värde som nödvändigt för att kravet på spänningsförhållande i punkt 6.5 ska uppfyllas.
8.6.3 Tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur
Två färdiga behållare ska tryckcykelprovas vid omgivningstemperatur enligt punkt A.13 (i tillägg A till denna bilaga) tills de går sönder, eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte gå sönder innan de uppnått 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år. Behållare som klarar mer än 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år ska gå sönder genom läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler ska förstöras antingen genom att tryckcykelprovningen fortsätter tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Behållare som klarar minst 45 000 cykler får gå sönder genom bristning. Antalet cykler innan fel uppstår och det ställe där felet uppstår ska dokumenteras.
8.6.4 Provning i syrahaltig miljö
En behållare ska provas enligt punkt A.14 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri. En kompletterande omgivningsprovning finns i det informativa tillägget H till denna bilaga.
8.6.5 Provning i öppen eld
Färdiga behållare ska provas enligt punkt A.15 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
8.6.6 Genomträngningsprovning
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.16 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
8.6.7 Spricktoleransprovning
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.17 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
8.6.8 Högtemperaturkrypprovning
I konstruktioner där plastens glasomvandlingstemperatur inte överstiger den högsta temperaturen för konstruk tionsmaterialet med åtminstone 20 °C ska en behållare provas enligt punkt A.18 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
8.6.9 Påskyndad spänningsbrottsprovning
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.19 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
8.6.10 LBB-funktion
För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 8.6.3, ska LBB-funktions provningar utföras enligt punkt A.6 i tillägg A till denna bilaga och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8.6.11 Tryckcykelprovning vid extrem temperatur
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.7 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
9. HELT INLINDADE BEHÅLLARE AV TYP CNG-3
9.1 Allmänt
Under trycksättning har den här behållartypen ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöver lindningen och metallstommen överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker anges inte någon bestämd metod för konstruktionen i den här bilagan; fastställandet av LBB-funktionen (läcka-före-bristning) ska ske enligt lämpliga förfaranden i punkt A.6 (i tillägg A till denna bilaga). Tillåtna felstorlekar ska fastställas enligt punkt 6.15.2.
9.2 Konstruktionskrav
9.2.1 Metallstomme
Kompressionsspänningen i stommen vid nolltryck och 15 °C ska inte få stommen att buckla eller skrynkla sig.
9.2.2 Kompositöverlindning
Dragspänningen i fibrerna ska uppfylla kraven enligt punkt 6.5.
9.2.3 Spänningsanalys
Spänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen efter trycksättning ska beräknas. De tryck som ska användas för dessa beräkningar är nolltryck, arbetstryck, 10 % av arbetstrycket, provningstryck och konstruktionens sprängningstryck. De gränser inom vilka det automatiska förspänningstrycket ska hamna ska beräknas. För beräkningarna ska användas lämpliga analysmetoder, med tillämpning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens icke-linjära egenskaper för att beräkna spänningsför delningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av stommen.
9.3 Tillverkningskrav
Tillverkningskraven ska vara i enlighet med punkt 8.3, förutom att överlindningen även ska innehålla spirallindade fibrer.
9.4 Krav för produktionsprovning
Kraven för produktionsprovning ska följa kraven i punkt 8.4.
9.5 Partiprovning för behållare
Partiprovningarna ska utföras enligt kraven i punkt 8.5.
9.6 Konstruktionsprovning för behållare
Konstruktionsprovningarna för behållare ska utföras enligt kraven i punkt 8.6 och punkt 9.6.1, förutom att sprängningen av stommen i punkt 8.6 inte krävs.
9.6.1 Fallprovning
En eller flera färdiga behållare ska fallprovas enligt punkt A.30. (i tillägg A till denna bilaga).
10. HELKOMPOSITBEHÅLLARE AV TYP CNG-4
10.1 Allmänt
I den här bilagan föreskrivs inte någon bestämd metod för konstruktion av behållare med polymerstommar, på grund av den stora mängden möjliga behållarkonstruktioner.
10.2 Konstruktionskrav
Konstruktionsberäkningar ska utföras för att styrka konstruktionens lämplighet. Dragspänningarna i fibrerna ska uppfylla kraven i punkt 6.5.
Koniska och raka gängor enligt punkt 6.10.2 eller 6.10.3 ska användas på metallanslutningsklackarna.
Metallanslutningsklackar med gängade öppningar ska klara ett vridmoment på 500 Nm utan att skada fastsättningen mot den icke-metalliska stommen. Metallanslutningsklackarna som är fästa på den icke-metalliska stommen ska vara av ett material som är förenligt med de driftsförhållanden som anges i punkt 4 i denna bilaga.
10.3 Spänningsanalys
Spänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen ska beräknas. De tryck som ska användas för dessa beräkningar är nolltryck, arbetstryck, provningstryck och konstruktionens sprängningstryck. Vid beräkningarna ska lämpliga analysmetoder användas för att bestämma spänningsför delningen över hela behållaren.
10.4 Tillverkningskrav
Tillverkningskraven ska vara enligt punkt 8.3, med undantag av att härdningstemperaturen för härdplaster ska vara minst 10 °C lägre än mjukningstemperaturen för plaststommen.
10.5 Krav för produktionsprovning
10.5.1 Hydrostatisk tryckprovning
Varje färdig behållare ska tryckprovas hydrostatiskt enligt punkt A.11 (i tillägg A till denna bilaga). Tillverkaren ska ange den lämpliga gränsen för elastisk utvidgning vid det provningstryck som används, men i inget fall får den elastiska utvidgningen för någon behållare överstiga partiets medelvärde med mer än 10 %. Alla behållare som i klarar den angivna kasseringsgränsen ska kasseras och antingen förstöras eller användas för partiprov sändamål.
10.5.2 Läckageprovning
Varje färdig behållare ska läckageprovas enligt punkt A.10 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
10.6 Partiprovning för behållare
10.6.1 Allmänt
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. En behållare ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande provningar ska utföras på behållarna:
a) Partimaterialprovning.
En behållare, en stomme eller ett kontrollexemplar av en stomme som är representativt för de färdiga behållarna ska bli föremål för följande provningar:
i) Mått ska jämföras med konstruktionsbeskrivningen.
ii) En draghållfasthetsprovning för plaststommen enligt punkt A.22. (i tillägg A till denna bilaga) ska genomföras och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
iii) Smälttemperaturen för plaststommen ska provas enligt punkt A.23 (i tillägg A till denna bilaga) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
iv) När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen ska beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga). Om beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (i tillägg A till denna bilaga) ska partiet kontrolleras till 100 % för att avlägsna behållare med liknande fel. Beläggningen på alla defekta behållare kan tas bort med en metod som inte påverkar kompositlindningen och därefter kan behållarna beläggas på nytt. Partiprovningen för beläggningen ska därefter göras om.
b) Partisprängningsprovning.
En behållare ska provas enligt kraven i punkt 7.4 b.
c) Periodisk tryckcykelprovning.
På en behållare ska anslutningsklacken vridprovas till 500 Nm enligt provningsmetoden i punkt A.25 (i tillägg A till denna bilaga). Behållaren ska sedan tryckcykelprovas enligt de förfaranden som anges i punkt 7.4 c.
Efter den föreskrivna tryckcykelprovningen ska behållaren läckageprovas enligt den metod som beskrivs i punkt A.10 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
10.7 Konstruktionsprovning för behållare
10.7.1 Allmänt
Konstruktionsprovning för behållare ska ske enligt kraven i punkterna 8.6, 10.7.2, 10.7.3 och 10.7.4 i denna bilaga, med undantag för LBB-funktionen i punkt 8.6.10, som inte krävs.
10.7.2 Vridprovning för anslutningsklacken
En behållare ska provas enligt punkt A.25 (i tillägg A till denna bilaga).
10.7.3 Permeabilitetsprovning
En behållare ska provas för permeabilitet enligt punkt A.21 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
10.7.4 Naturgascykelprovning
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.27 (i tillägg A till denna bilaga) och uppfylla kraven däri.
11. MÄRKNING
11.1 Bestämmelser för märkning
Tillverkaren ska förse varje behållare med tydlig och outplånlig märkning som är minst 6 mm hög. Märkningen ska göras antingen med etiketter infogade i plastbeläggningen, självhäftande etiketter, instansning i tjockänden med stans som ger liten påverkan (low stress stamp) för konstruktionstyperna CNG-1 och CNG-2 eller en kombination av några av dessa metoder. Självhäftande etiketter och deras fastsättning ska överensstämma med ISO 7225 eller en likvärdig standard. Det är tillåtet att använda flera etiketter och dessa ska då placeras så att de inte skyms av monteringsfästen. Varje behållare som överensstämmer med denna bilaga ska märkas på följande sätt:
a) Obligatoriska uppgifter
i) ”ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS”.
ii) ”FåR EJ ANVÄNDAS EFTER XX/XXXX”, där ”XX/XXX” visar utgångsmånad och utgångsår (1).
iii) Uppgifter om tillverkaren.
iv) Behållaridentifiering (tillämpligt delnummer och ett serienummer som är unikt för varje behållare).
v) Arbetstryck vid viss temperatur.
vi) Nummer på Unece-föreskrifter, samt behållartyp och typgodkännandeintygets nummer.
vii) De övertrycksanordningar och/eller övertrycksventiler som är godkända för användning med behållaren, eller metoderna för att få information om godkända brandskyddssystem.
viii) När etiketter används ska alla behållare ha unika identifieringsnummer stämplade på en synlig metallyta, för att möjliggöra spårning om etiketten skulle förstöras.
b) Icke obligatoriska uppgifter:
På en eller flera separata etiketter kan följande icke obligatoriska uppgifter ges:
i) Gastemperaturområdet, t.ex. från – 40 °C till + 65 °C.
ii) Behållarens nominella volym med två siffrors noggrannhet, till exempel 120 liter.
iii) Datum för ursprunglig provningstryckning (månad och år).
Märkningarna ska anges i den listade ordningen, men den specifika placeringen kan variera beroende på det tillgängliga utrymmet. Följande är ett godkänt exempel på obligatoriska uppgifter:
ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS FåR EJ ANVÄNDAS EFTER …/….
Tillverkare/delnummer/serienummer 20 MPa/15 °C
ECE R 110 CNG-2 (typgodkännandeintygets nummer)
”Använd endast övertrycksanordningar som godkänts av tillverkaren”
(1) Utgångsdatumet får inte vara senare än den angivna livslängden. Utgångsdatum kan anbringas på behållaren när den levereras, förutsatt att behållarna har förvarats på ett torrt ställe utan inre tryck.
12. FÖRBEREDELSE FÖR LEVERANS
Före leverans från tillverkaren ska varje behållare rengöras och torkas invändigt. Behållare som inte genast tillsluts genom montering av en ventil, och säkerhetsanordningar om så är tillämpligt, ska förses med pluggar, som förhindrar att fukt tränger in och som skyddar gängorna, i alla öppningar. Rostskyddsmedel (till exempel oljebaserat) ska sprutas i alla stålbehållare och stålstommar innan de levereras.
Tillverkarens användningsintyg och alla uppgifter som krävs för korrekt hantering, användning och kontroll under drift av behållaren ska tillhandahållas köparen. Intyget ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg D till denna bilaga.
Tillägg A
PROVNINGSMETODER
a.1 DRaGHÅLLFaSTHETSPROVNING FÖR STÅL OCH aLUMINIUM
En draghållfasthetsprovning ska utföras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren, med användning av ett rektangulärt provstycke format enligt den metod som beskrivs i ISO 9809 för stål och ISO 7866 för aluminium. För behållare med svetsade stommar av rostfritt stål ska draghållfasthetsprovningar även utföras på material taget från svetsfogarna i enlighet med den metod som beskrivs i punkt 8.4 i EN 13322-2. De båda sidorna på provstyckena som representerar behållarens inre och yttre yta ska inte bearbetas. Draghållfasthetsprovningen ska utföras enligt ISO 6892.
Anmärkning: Observera mätmetoden för töjning som beskrivs i ISO 6892, särskilt i de fall då provstycket för draghållfasthetsprovningen är avsmalnande, vilket orsakar en brottpunkt som inte ligger i mätlängdens mitt.
a.2 SLaGPROVNING FÖR STÅLBEHÅLLaRE OCH STÅLSTOMMaR
Slagprovningen ska utföras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren i form av tre provstycken enligt ISO 148. Provstyckena för slagprovningen ska tas från behållarväggen i den riktning som anges i tabell 6.2 i bilaga 3a. För behållare med svetsade stommar av rostfritt stål ska slagprovningar även utföras på material taget från svetsfogarna i enlighet med den metod som beskrivs i punkt 8.6 i EN 13322-2. Jacket ska vara vinkelrätt mot behållarväggens yta. För längsgående provningar ska provstycket maskinbearbetas överallt (på sex sidor); om väggtjockleken inte tillåter en slutlig provstyckesbredd på 10 mm ska bredden vara så nära den nominella väggtjockleken som det är praktiskt möjligt. Provstyckena som tas i tvärgående riktning ska bara maskinbearbetas på fyra sidor; behållarväggens inre och yttre yta ska inte bearbetas.
a.3 SPÄNNINGSSPRICKPROVNING FÖR STÅL I SULFIDHaLTIG MILJÖ
Om inte annat nämns ska Nace-standarddragprovning enligt metod a (Method a-Nace Standard Tensile Test), som beskrivs i Nace-standard TM0177-96, användas. Provningarna ska utföras på minst tre sträckbara provbitar med en diameter på 3,81 mm (0,150 tum) som maskinbearbetats fram från väggen på en färdig behållare eller stomme. Provbitarna ska sättas under konstant dragbelastning som motsvarar
60 % av stålets angivna minsta sträckgräns, nedsänkta i en lösning av destillerat vatten buffrat med 0,5 massprocent natriumacetattrihydrat och justerat till ett initialt pH-värde på 4,0 med hjälp av ättiksyra.
Lösningen ska fortlöpande mättas vid rumstemperatur och normalt tryck med vätesulfid vid 0,414 kPa (0,06 psia) (kvävebalanserat). Provbitarna får inte brista under en provningstid på 144 timmar.
a.4 KORROSIONSPROVNING FÖR aLUMINIUM
Korrosionsprovning för aluminiumlegeringar ska utföras enligt bilaga a till ISO/DIS 7866 och resultatet ska uppfylla kraven däri.
a.5 PROVNING FÖR BELaSTNINGSSPRICKOR VID KONTINUERLIG BELaSTNING FÖR aLUMINIUM
Motståndskraften mot belastningssprickor vid kontinuerlig belastning ska provas enligt bilaga D till ISO/DIS 7866 och resultatet ska uppfylla kraven däri.
a.6 PROVNING aV LBB-FUNKTION (LÄCKa-FÖRE-BRISTNING)
Tre färdiga behållare ska tryckcykelprovas mellan högst 2 MPa och lägst 30 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler/minut.
alla behållare ska gå sönder på grund av läckage.
a.7 TRYCKCYKELPROVNING VID EXTREMa TEMPERaTURER
Färdiga behållare, med kompositlindningen fri från alla skyddsbeläggningar, ska tryckcykelprovas utan att visa tecken på bristning, läckage eller fibrer som repar upp sig, enligt följande:
a) anpassning under 48 timmar vid nolltryck, 65 °C eller högre och 95 % relativ fuktighet eller högre. Syftet med detta krav ska anses uppfyllt om man besprutar med en fin vattenstråle eller vattendimma i en kammare med temperaturen 65 °C.
b) Hydrostatisk trycksättning under 500 cykler gånger den angivna livslängden i år mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa vid minst 65 °C och 95 % fuktighet.
c) Stabilisering vid nolltryck och omgivningstemperatur.
d) Därefter trycksättning mellan högst 2 MPa och lägst 20 MPa under 500 cykler gånger den angivna livslängden i år vid – 40 °C eller lägre.
Tryckcyklingshastigheten i b får inte överskrida 10 cykler/minut. Tryckcyklingshastigheten i d får inte överskrida tre cykler/minut, såvida inte en tryckgivare monterats i själva behållaren. Lämpliga registrerings instrument ska användas för att garantera att minimitemperaturen hos vätskan bibehålls under lågtempera turcyklingen.
Efter tryckcykelprovningen vid extrema temperaturer ska behållarna trycksättas hydrostatiskt tills de går sönder enligt kraven för den hydrostatiska sprängningsprovningen, och uppnå ett minsta sprängningstryck på 85 % av konstruktionens lägsta sprängningstryck. Behållare av konstruktionstyp CNG-4 ska innan den hydrostatiska sprängningsprovningen först läckageprovas enligt punkt a.10.
a.8 BRINELL-HÅRDHETSPROVNING
Hårdhetsprovning ska utföras på den parallella väggen vid mitten och vid en välvd ände på varje behållare eller stomme i enlighet med ISO 6506. Provningen ska utföras efter den sista värmebehandlingen och de hårdhetsvärden som då fastställs ska ligga inom det område som anges för konstruktionen.
a.9 PROVNING aV BELÄGGNINGaR (OBLIGaTORISKT OM PUNKT 6.12 c I BILaGa 3a aNVÄNDS)
a.9.1 Prestandaprovning av beläggningar
Beläggningarna ska bedömas med hjälp av följande provningsmetoder, eller med likvärdiga nationella standarder:
a) Vidhäftningsprovning enligt ISO 4624 med metod a eller B, utifrån vad som är tillämpligt. Beläggningen ska uppvisa vidhäftningsklass 4a eller 4B, utifrån vad som är tillämpligt.
b) Böjbarhetsprovning enligt aSTM D522 Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (bocknings provning för pålagda organiska beläggningar) med användning av provningsmetod B med en 12,7 mm (0,5 tum) tapp med den angivna tjockleken vid – 20 °C. Provbitar för böjbarhetsprovningen ska förbehandlas enligt standarden aSTM D522. Inga synliga sprickor får finnas.
c) Slagtålighetsprovning enligt aSTM D2794 Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact) (provningsmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation [slag]). Beläggningen ska vid rumstemperatur klara en slagprovning på 18 J (160 in-lbs).
d) Kemisk motståndskraft under provning i huvudsak enligt aSTM D1308 Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor). Provningarna ska utföras genom provning på öppen yta (Open Spot Test Method) och med 100 timmar exponering för en lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med densiteten 1,219) och 24 timmar exponering för en polyalkalenglykol (till exempel bromsvätska). Beläggningen får inte visa några tecken på att lyfta sig, bilda blåsor eller mjukna. Vidhäftningsförmågan ska motsvara kraven för klass 3 när den provas enligt aSTM D3359.
e) Minst 1 000 timmar exponering enligt aSTM G53 Practice for Operating Light- and Water-Exposure
apparatus (Fluorescent W-Condensation Type) for Exposure of Non-metallic Materials (standard
förfarande för användning av exponeringsapparat för ljus och vatten [av fluorescerande W-förtätande typ] för exponering av icke-metalliska material). Det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen ska motsvara kraven för klass 3 när den provas enligt ISO 4624. Den största tillåtna glansförlusten är 20 %.
f) Minst 500 timmar exponering enligt
aSTM
B117 Test Method of Salt Spray (Fog) Testing
(provningsmetod med saltspray [dimma]). Nedskärningen får inte överskrida 3 mm vid ritsmärket, det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen ska motsvara kraven för klass 3 när den provas enligt aSTM D3359.
g) Motståndskraft mot flisbildning vid rumstemperatur enligt
aSTM
D3170 Chipping Resistance of
Coatings (beläggningars motståndskraft mot flisbildning). Beläggningen ska klassas som 7a eller bättre och underlaget får på inget sätt exponeras.
a.9.2 Beläggningspartiprovning
a) Beläggningens tjocklek
Beläggningens tjocklek ska uppfylla konstruktionskraven när den provas enligt ISO 2808.
b) Beläggningens vidhäftning
Beläggningens vidhäftningsförmåga ska mätas enligt ISO 4624 och ska som lägst uppnå klass 4 när den mäts med antingen metod a eller B, beroende på vad som är tillämpligt.
a.10 LÄCKaGEPROVNING
Konstruktioner av typ CNG-4 ska läckageprovas med användning av följande förfarande (eller ett godtagbart alternativ):
a) Behållarna ska vara helt torra och trycksatta till arbetstryck med torr luft eller kvävgas och innehålla en spårbar gas som helium.
b) allt läckage, oavsett var det uppmäts, som överskrider 0,004 cm3/tim ska vara orsak till kassering.
a.11 HYDROSTaTISK PROVNING
Ett av följande båda alternativ ska användas:
alternativ 1: Vattenmantelprovning
a) Behållaren ska provas hydrostatiskt till minst 1,5 gånger arbetstrycket. Provningstrycket får inte i något fall överstiga det automatiska förspänningstrycket.
b) Trycket ska behållas tillräckligt länge (minst 30 sekunder) för att man ska få en fullständig utvidgning. Inre tryck som anbringas efter automatisk förspänning (auto-frettage) och före den hydrostatiska provningen får inte överstiga 90 % av det hydrostatiska provningstrycket. Om provningstrycket inte kan bibehållas på grund av fel på provapparaten, är det tillåtet att upprepa provningen med en tryckökning på 700 kPa. Högst två sådana upprepningar är tillåtna.
c) Tillverkaren ska ange de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen vid det använda provningstrycket, men i inget fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen under provningstrycket. För konstruktioner av typ CNG-4 ska den elastiska utvidgningen fastställas av tillverkaren. alla behållare som i klarar den angivna kasseringsgränsen ska kasseras och antingen förstöras eller användas för partiprovsändamål.
alternativ 2: Trycksäkerhetsprovning
Det hydrostatiska trycket i behållaren ska ökas gradvis och regelbundet tills provningstrycket, som ska vara minst 1,5 gånger arbetstrycket, har uppnåtts. Provningstrycket för behållaren ska hållas tillräckligt länge (minst 30 sekunder) för att man ska kunna säkerställa att det inte finns någon tendens till tryckminskning och att tätheten är garanterad.
a.12 HYDROSTaTISK TRYCKSPRÄNGNINGSPROVNING
a) Hastigheten på tryckökningen får inte överskrida 1,4 MPa/s (200 psi/sekund) vid tryck som är högre än 80 % av konstruktionens sprängningstryck. Om hastigheten på tryckökningen vid tryck som är högre än 80 % av konstruktionens sprängningstryck överskrider 350 kPa/sekund (50 psi/sekund), ska antingen behållaren vara inkopplad mellan tryckkällan och tryckmätningsanordningen eller så ska ett uppehåll på 5 sekunder göras vid konstruktionens lägsta sprängningstryck.
b) Det lägsta tillåtna (beräknade) sprängningstrycket ska vara minst 45 MPa, och inte i något fall lägre än det tryck som behövs för att uppfylla kravet på spänningsförhållande. Det faktiska sprängningstrycket ska dokumenteras. Bristning kan uppstå antingen i den cylindriska eller i den halvsfäriska delen av behållaren.
a.13 TRYCKCYKELPROVNING VID OMGIVNINGSTEMPERaTUR
Tryckcykelprovning ska utföras på följande sätt:
a) Fyll behållaren som ska provas med en icke-frätande vätska som olja, neutraliserat vatten eller glykol.
b) Tryckcykelprova behållaren mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler/minut.
antalet cykler innan fel uppstår ska dokumenteras tillsammans med en beskrivning av hur felet började och var det börjande.
a.14 PROVNING I SYRaHaLTIG MILJÖ
Följande provningsförfarande ska tillämpas på en färdig behållare:
a) Exponera en behållaryta som är 150 mm i diameter under 100 timmar för en lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med densiteten 1,219) medan behållartrycket hålls vid 26 MPa.
b) Behållaren ska sedan sprängas enligt det förfarande som anges i punkt
a.12
och uppnå ett
sprängningstryck som överstiger 85 % av konstruktionen lägsta tillåtna sprängningstryck.
a.15 PROVNING I ÖPPEN ELD
a.15.1 allmänt
Provningarna i öppen eld är utformade för att visa att färdiga behållare kompletta med det brandskyddssystem (behållarventil, övertrycksanordningar och/eller inbyggd värmeisolering) som anges i konstruktionsbeskrivningen inte kommer att brista när de provas under angivna brandförhållanden. Stor försiktighet måste iakttas vid provning i öppen eld om behållaren skulle brista.
a.15.2 Behållarens uppriggning
Behållaren ska placeras vågrätt med behållarens undre sida cirka 100 mm ovanför eldkällan.
avskärmning av metall ska användas för att hindra flammorna från att direkt träffa behållarventiler, anslutningar och/eller övertrycksanordningar. Metallavskärmningen får inte vara i direkt kontakt med det angivna brandskyddssystemet (övertrycksanordningar eller behållarventil). Om det under provningen uppstår fel på en ventil, en anslutning eller ett rör som inte är en del av det avsedda skyddssystemet för konstruktionen ska detta göra resultatet ogiltigt.
a.15.3 Eldkälla
En enhetlig eldkälla med längden 1,65 meter ska ge direkta flamträffar på behållarytan över hela diametern.
Valfritt bränsle kan användas för eldkällan, under förutsättning att det ger likformig värme i tillräcklig mängd för att bibehålla den angivna provningstemperaturen tills behållaren har ventilerats. Vid valet av bränsle ska hänsyn tas till luftföroreningsaspekter. Eldanordningen ska dokumenteras med tillräcklig
noggrannhet för att garantera att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. eventuella fel eller brister i samband med eldkällan under provningen gör resultatet ogiltigt.
alla
a.15.4 Temperatur- och tryckmätningar
Yttemperaturerna ska mätas av minst tre termoelement placerade längs behållarens botten och högst 0,75 meter från varandra. avskärmning av metall ska användas för att hindra flammorna från att direkt träffa termoelementen. alternativt kan termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm i fyrkant.
Trycket inuti behållaren ska mätas av en trycksensor utan ändring av det provade systemets konfiguration.
Termoelementens temperaturer och behållartrycket ska dokumenteras åtminstone var 30:e sekund under provningen.
a.15.5 allmänna provkrav
Behållaren ska fyllas med naturgas och provas i vågrätt läge vid
a) arbetstryck,
b) 25 % av arbetstrycket.
Direkt efter tändning ska eldens flammor träffa behållarens yta längs eldkällans 1,6 meter och över hela behållarens diameter. Inom 5 minuter efter tändning ska åtminstone ett av termoelementen visa en temperatur på minst 590 °C. Denna lägsta temperatur ska bibehållas under resten av provningen.
a.15.6 Behållare som är 1,65 meter eller kortare
Behållarens centrum ska placeras över eldkällans centrum.
a.15.7 Behållare som är längre än 1,65 meter
Om behållaren är utrustad med en övertrycksanordning i ena änden, ska eldkällan börja i behållarens andra ände. Om behållaren är utrustad med övertrycksanordningar i båda ändarna eller på mer än en plats längs behållaren längd, ska eldkällans centrum vara mittemellan de övertrycksanordningar som har det längsta horisontella avståndet till varandra.
Om behållaren dessutom är skyddad med värmeisolering, ska två provningar i öppen eld utföras vid servicetryck, en med eldkällans centrum under mitten på behållaren och den andra med eldens början vid en av behållarens ändar.
a.15.8 Godkända resultat
Behållaren ska ventileras genom en övertrycksanordning.
a.16 GENOMTRÄNGNINGSPROVNING
En behållare trycksatt till 20 MPa ± 1 MPa med komprimerad gas ska genomträngas av en pansarbrytande kula med en diameter på minst 7,62 mm. Kulan ska åtminstone tränga igenom behållaren ena sidovägg helt och hållet. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 ska kulan träffa behållarens sida med en vinkel på ungefär 45°. Behållaren ska inte uppvisa några tecken på splittring. Förlust av små materialbitar, var och en vägande maximalt 45 g, ska inte räknas som fel i provningen. Den ungefärliga storleken på ingångs- och utgångshålen och deras placering ska dokumenteras.
a.17 SPRICKTOLERaNSPROVNING FÖR KOMPOSIT
På en färdig behållare av konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 eller CNG-4 komplett med skyddsbe läggning ska sprickor skäras i kompositens längdriktning. Sprickorna ska vara större än de tillåtna gränserna vid visuell inspektion enligt tillverkarens specifikationer.
Behållaren med sprickor ska sedan tryckcykelprovas mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa under 3 000 cykler, följt av ytterligare 12 000 cykler vid omgivningstemperatur. Behållaren får inte läcka eller spricka under de första 3 000 cyklerna, men den får gå sönder genom läckage under de sista 12 000 cyklerna. alla behållare som genomgått denna provning ska förstöras.
a.18 HÖGTEMPERaTURKRYPPROVNING
Denna provning krävs för alla konstruktioner av typ CNG-4, och för alla av konstruktioner av typ CNG-2 och CNG-3 för vilka plastbindemedlets glasomvandlingstemperatur inte överstiger konstruktionsma terialets högsta temperatur som anges i punkt 4.4.2 i bilaga 3a med minst 20 °C. En färdig behållare ska provas enligt följande:
a) Behållaren ska trycksättas till 26 MPa och hållas vid temperaturen 100 °C under minst 200 timmar.
b) Efter provningen ska behållaren klara den hydrostatiska expansionsprovningen läckageprovningen a.10 och sprängningsprovningen a.12.
a.11,
a.19 PÅSKYNDaD SPÄNNINGSBROTTSPROVNING
För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 ska en behållare utan skyddsbeläggning trycksättas hydrostatiskt till 26 MPa medan den är nedsänkt i vatten med temperaturen 65 °C. Behållaren ska hållas vid detta tryck och denna temperatur under 1 000 timmar. Därefter ska behållaren trycksättas till sprängning enligt det förfarande som beskrivs i punkt a.12, förutom att sprängningstrycket ska överskrida 85 % av konstruktionens lägsta tillåtna sprängningstryck.
a.20 FaLLPROVNING
En eller fler färdiga behållare ska fallprovas vid omgivningstemperatur utan inre tryck eller monterade ventiler. Ytan på vilken behållarna släpps ska vara en jämn, vågrät betongbeläggning eller ett golv. En behållare ska släppas i vågrätt läge med undersidan 1,8 meter över den yta på vilken den faller. En behållare ska släppas i lodrätt läge på vardera änden, med en tillräcklig höjd över golvet eller beläggningen så att lägesenergin blir 488 J, men höjden för den lägre änden får inte vara större än 1,8 meter. En behållare ska släppas med en vinkel på 45° på en av de rundade delarna från en höjd som innebär att tyngdpunkten befinner sig 1,8 meter över marken, men om den lägre änden är närmare marken än 0,6 meter ska släppvinkeln ändras för att bibehålla en minsta höjd på 0,6 meter och en tyngdpunkt på 1,8 meter.
Efter fallprovningen ska behållarna tryckcykelprovas mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa under 1 000 cykler gånger den angivna livslängden i år. Under cykelprovningen får behållarna läcka men inte brista. alla behållare som genomgått denna provning ska förstöras.
a.21 PERMEaBILITETSPROVNING
Denna provning krävs bara för konstruktionstypen CNG-4. En färdig behållare ska fyllas med komprimerad naturgas eller en blandning av 90 % kväve/10 % helium till arbetstryck, placeras i en sluten förseglad kammare vid omgivningstemperatur och kontrolleras för läckage under tillräckligt lång tid för att fastställa den stationära permeabiliteten. Permeabiliteten ska vara mindre än 0,25 ml naturgas eller helium per timme och volymsenhet i liter för behållaren.
a.22 HÅLLFaSTHETSEGENSKaPER FÖR PLaSTER
Elasticitetsgränsen och brottöjningen för material i plaststommar ska fastställas vid – 50 °C med användning av ISO 3628 och resultaten ska uppfylla kraven i punkt 6.3.6 i bilaga 3a.
a.23 SMÄLTTEMPERaTUR FÖR PLaSTER
Polymermaterial från färdiga stommar ska provas enligt den metod som beskrivs i ISO 306 och resultaten ska uppfylla kraven i punkt 6.3.6 i bilaga 3a.
a.24 KRaV FÖR ÖVERTRYCKSaNORDNING
Övertrycksanordningar som specificeras av tillverkaren ska bevisas vara lämpliga för de driftsförhållanden som listas i punkt 4 i bilaga 3a genom följande provningar:
a) Ett provexemplar ska hållas vid en kontrollerad temperatur på minst 95 °C och ett tryck som inte understiger provningstrycket (30 MPa) under 24 timmar. Vid slutet av provningen får det inte förekomma något läckage eller synliga tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts i konstruktionen.
b) Ett provexemplar ska utmattningsprovas genom en tryckcykelprovning som inte överskrider 4 cykler/minut, enligt följande:
i) Provexemplaret ska hållas vid 82 °C medan det trycksätts mellan 2 MPa och 26 MPa under 10 000 cykler.
ii) Provexemplaret ska hållas vid – 40 °C medan det trycksätts mellan 2 MPa och 20 MPa under 10 000 cykler.
Vid slutet av provningen får det inte förekomma något läckage eller synliga tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts i konstruktionen.
c) Utsatta tryckhållande mässingskomponenter i övertrycksanordningar ska, utan att spricka av spännings
korrosion, motstå en kvicksilvernitratprovning enligt
aSTM
B154. Övertrycksanordningen ska
nedsänkas under 30 minuter i en vattenhaltig kvicksilvernitratlösning som innehåller 10 g kvicksil vernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen ska övertrycksanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck på 26 MPa anbringas under en minut under det att komponenten kontrolleras för yttre läckage. Eventuellt läckage får inte överstiga 200 cm3/tim.
d) Utsatta tryckhållande komponenter i rostfritt stål i övertrycksanordningar ska vara tillverkade av en legeringstyp som motstår sprickor på grund av spänningskorrosion orsakad av klorider.
a.25 VRIDPROVNING FÖR aNSLUTNINGSKLaCKEN
Behållaren ska hållas fast så att den inte kan rotera och ett vridmoment på 500 Nm ska anbringas på varje anslutningsklack på behållaren, först i åtdragande riktning för en gängad anslutning, sen i urdragande riktning och slutligen åter i åtdragande riktning.
a.26 PLaSTENS SKJUVHÅLLFaSTHET
Plastmaterial ska provas på en provbit som är representativ för kompositöverlindningen enligt aSTM D2344 eller en likvärdig nationell standard. Efter 24 timmar vattenkokning ska kompositen ha en minsta skjuvhållfasthet på 13,8 MPa.
a.27 NaTURGaSCYKELPROVNING
En färdig behållare ska tryckcykelprovas med komprimerad naturgas mellan högst 2 MPa och arbetstryck under 300 cykler. Varje cykel, bestående av påfyllning och tömning av behållaren, får inte ta längre tid än en timme. Behållaren ska läckageprovas enligt punkt a.10 och resultatet ska uppfylla kraven däri. Efter avslutad naturgascykelprovning ska behållaren delas och undersökas för tecken på försvagning, till exempel utmattningssprickor eller elektrostatiska urladdningar, på förbindelsen mellan stommen och anslutningsklacken.
Observera: Särskild hänsyn måste tas till säkerheten när denna provning utförs. Innan den utförs måste behållare av denna konstruktion ha klarat provkraven i punkt a.12 (hydrostatisk sprängningsprovning), punkt 8.6.3 i bilaga 3a (tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur) och punkt a.21 (permeabilitets provning). Innan denna provning utförs måste även de specifika behållare som ska provas ha klarat provningskraven i punkt a.10 (läckageprovning).
a.28 BÖJNINGSPROVNING FÖR SVETSaDE STOMMaR I ROSTFRITT STÅL
Böjningsprovning ska utföras på material taget från den cylindriska delen av en svetsad stomme i rostfritt stål och provas enligt den metod som beskrivs i punkt 8.5 i EN 13322-2. Provstycket får inte uppvisa någon sprickbildning när det böjs inåt runt ett formverktyg tills innerkanterna inte är längre ifrån varandra än formverktygets diameter.
Tillägg B
(Ej fastställd)
Tillägg C
(Ej fastställd)
Tillägg D
RAPPORTMALLAR
Observera: Det här tillägget är inte en obligatorisk del av denna bilaga. Följande mallar bör användas:
1. Tillverkningsrapport och överensstämmelseintyg – Ska vara tydliga och läsbara och ha samma utseende och format som mall 1.
2. Rapport (1) om kemiska analyser av material till metalliska behållare, stommar eller anslutningsklackar – Viktig information som ska anges, identifiering etc.
3. Rapport (1) om mekaniska egenskaper för material till metalliska behållare och stommar – Krävs för att rapportera alla provningar som ska anges enligt dessa föreskrifter.
4. Rapport (1) om fysiska och mekaniska egenskaper för material till icke-metalliska stommar – Krävs för att rapportera alla provningar och all information som ska anges dessa föreskrifter.
5. Rapport (1) om kompositanalyser – Krävs för att rapportera alla provningar och all information som ska anges enligt dessa föreskrifter.
6. Rapport om hydrostatiska provningar, periodiska tryckcykelprovningar och sprängningsprovningar – Krävs för att rapportera alla provningar och all information som ska anges enligt dessa föreskrifter.
Mall 1: Tillverkningsrapport och överensstämmelseintyg Tillverkad av:
Adress:
Registreringsnummer:
Tillverkarens märke och nummer:
Serienummer: från .............................................................. till och med ..............................................................
Behållarbeskrivning:
XXXXXXX: Yttre diameter: ..................................................... mm; Längd: mm
Märkningar stämplade på skuldran eller på etiketter på behållaren:
a) ”ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS”: ..........................................................................................................
b) ”FÅR EJ ANVÄNDAS EFTER”: ...........................................................................................................................
c) Tillverkarens märke: .........................................................................................................................................
d) Serie- och delnummer: .....................................................................................................................................
e) Arbetstryck i MPa: ...........................................................................................................................................
f) Föreskrifter: .....................................................................................................................................................
g) Brandskyddstyp: ...............................................................................................................................................
h) Datum för ursprunglig provning (månad och år): ...............................................................................................
i) Egenvikt för tom behållare (kg): ........................................................................................................................
j) Behörigt organs eller inspektörs märke: .............................................................................................................
k) Volym i liter: ...................................................................................................................................................
(1) Rapportmallarna 2–6 ska tas fram av tillverkaren och ska tydligt identifiera behållarna och kraven. Varje rapport ska undertecknas av typgodkännandemyndigheten och tillverkaren.
l) Provningstryck i MPa: .......................................................................................................................................
m) Eventuella särskilda anvisningar: .......................................................................................................................
Varje behållare har tillverkats i enlighet med alla krav i föreskrifter nr … enligt behållarbeskrivningen ovan. De föreskrivna rapporterna om provningsresultaten har bifogats.
Jag intygar härmed att alla dessa provningsresultat har visat sig vara tillfredsställande på alla sätt och uppfyller kraven för den typ som angetts ovan.
Kommentarer: .......................................................................................................................................................
Typgodkännandemyndighet: ...................................................................................................................................
Kontrollantens underskrift: .....................................................................................................................................
Tillverkarens underskrift: ........................................................................................................................................
Ort och datum: .....................................................................................................................................................
Tillägg E
VERIFIERING AV SPÄNNINGSFÖRHÅLLANDEN MED TÖJNINGSMÄTARE
1. Förhållandet mellan fibrers spänning och töjning är alltid elastiskt och därför är kvoten mellan spänning och töjning alltid konstant.
2. Töjningsgivare med stort mätområde krävs.
3. Töjningsgivarna ska placeras i samma riktning som de fibrer på vilka de är monterade (dvs. för omlindade fibrer på behållarens utsida monteras givarna i lindningsriktningen).
4. Metod 1 (gäller behållare som inte har högspänningslindning)
a) Montera och kalibrera töjningsgivare före automatisk förspänning (auto-frettage).
b) Mät töjningarna vid automatisk förspänning, nolltryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och då lägsta sprängningstryck har uppnåtts.
c) Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven för spänningsförhållandet. För hybridkonstruktioner ska töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp.
5. Metod 2 (gäller alla behållare)
a) Montera och kalibrera töjningsgivare vid nolltryck efter lindning och automatisk förspänning (auto-frettage).
b) Mät töjningarna vid nolltryck, arbetstryck och lägsta sprängningstryck.
c) Xxxx isär behållaren, vid nolltryck efter att töjningsmätningar har utförts vid arbetstryck och lägsta sprängningstryck och med töjningsgivarna övervakade, så att området med töjningsgivaren blir cirka 12,5 cm långt. Avlägsna stommen utan att skada kompositmaterialet. Mät töjningen sedan stommen avlägsnats.
d) Justera töjningsvärdena vid nolltryck, arbetstryck och lägsta sprängningstryck utifrån den töjning som uppmätts vid nolltryck med och utan stommen.
e) Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven för spänningsförhållandet. För hybridkonstruktioner ska töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp.
Tillägg F
SPRICKUTBREDNINGSMETOD
F.1 FASTSTÄLLA UTMATTNINGSKÄNSLIGA STÄLLEN
Utmattningsfelens plats och riktning i behållare ska fastställas genom lämpliga spänningsanalyser eller genom fullskaliga utmattningsprovningar på färdiga behållare, efter vad som krävs enligt konstruktionsprovningarna för varje konstruktionstyp. Om spänningsanalys med finita element-metoden används ska det utmattningskänsliga stället identifieras utifrån platsen och riktningen för den högsta huvuddragspänningskoncentrationen i behållarväggen eller stommen vid arbetstryck.
F.2 LÄCKA-FÖRE-BRISTNING (LBB)
F.2.1 Konstruktionskritisk bedömning. Den här analysen kan användas för att fastställa huruvida den färdiga behållaren kommer att läcka ifall ett fel i behållaren eller stommen växer till en genomgående spricka. En bedömning av LBB-funktionen ska utföras på behållarens sidovägg. Om det utmattningskänsliga stället befinner sig utanför behållarens sidovägg ska en bedömning av LBB-funktionen även göras för detta ställe enligt nivå II-metoden i BS PD6493. Bedömningen ska innefatta följande steg:
a) Mät den största längden (dvs. huvudaxeln) på den uppkomna genomgående sprickan (ofta ellipsformad) på de tre behållare som cykelprovats under konstruktionsprovningarna (enligt punkterna A.13 och A.14 i tillägg A till denna bilaga) för varje konstruktionstyp. Använd den längsta spricklängden bland de tre behållarna i analysen. Utforma en halvelliptisk genomgående spricka med en huvudaxel som är dubbelt så lång som den uppmätta längsta huvudaxeln och med en lillaxel som är 0,9 gånger väggtjockleken. Den halvelliptiska sprickan ska placeras på de ställen som anges i punkt F.1. Sprickan ska vara riktad så att den högsta huvuddrags pänningen blir sprickdrivande.
b) Spänningsnivåerna i väggen/stommen vid 26 MPa som erhållits från spänningsanalysen enligt punkt 6.6 i bilaga 3A ska användas för bedömningen. Lämpliga sprickdrivande krafter ska beräknas med användning av antingen avsnitt 9.2 eller 9.3 i BS PD6493.
c) Brotthållfastheten för den färdiga behållaren eller stommen från en färdig behållare, som den bestäms vid rumstemperatur för aluminium och vid – 40 °C för stål, ska fastställas genom en standardiserad provningsmetod (antingen ISO/DIS 12737, ASTM 813-89 eller BS 7448) enligt avsnitten 8.4 och 8.5 i BS PD6493.
d) Det plastiska kollapsförhållandet ska beräknas enligt avsnitt 9.4 i BS PD6493-91.
e) Utformningen av felet ska vara acceptabelt enligt avsnitt 11.2 i BS PD6493-91.
F.2.2 LBB genom sprängning av behållare med sprickor
En sprickprovning ska utföras på behållarens sidovägg. Om de utmattningskänsliga ställena som bestämdes i punkt F.1 ligger utanför sidoväggen ska sprickprovningen även utföras där. Provningen görs enligt följande:
a) Bestämning av längden på LBB-sprickan
Längden på LBB-sprickan på det utmattningskänsliga stället ska vara dubbelt så lång som längden på den största uppmätta genomgående sprickan från de tre behållare som cykelprovats till fel i konstruktionsprov ningarna för varje konstruktionstyp.
b) Behållarsprickor
För behållare av konstruktionstypen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen i axiell riktning ska yttre sprickor maskinbearbetas fram longitudinellt, ungefär mitt på den cylindriska delen av behållaren. Sprickorna ska placeras där mittsektionen har den minsta väggtjockleken, baserat på tjockleksmätning på fyra punkter runt behållaren. För behållare av konstruktionstypen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför den cylindriska delen ska LBB-sprickan skapas på den inre ytan av behållaren i den utmattningskänsliga riktningen. För behållare av konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 ska LBB-sprickan skapas i metallstommen.
För sprickor som ska provas med konstant tryck ska sprickfräsen vara ungefär 12,5 mm tjock med 45 graders vinkel och en spetsradie på högst 0,25 mm. Fräsens diameter ska vara 50 mm för behållare med en ytterdiameter som är mindre än 140 mm och 65–80 mm för behållare med en ytterdiameter som är större än 140 mm (en normal CVN-fräs rekommenderas).
Observera: Fräsen ska slipas regelbundet så att spetsradien uppfyller kraven.
Sprickdjupet kan justeras för att uppnå läckage med konstant hydrostatisk trycksättning. Sprickan får inte utbreda sig mer än 10 % utanför den maskingjorda sprickan, mätt på den yttre ytan.
c) Provningsförfarande
Provningen ska utföras med konstant tryck eller cykliskt tryck enligt följande:
i) Konstant tryck till bristning
Behållaren ska trycksättas hydrostatiskt tills trycket släpps ut från behållaren genom sprickan. Trycksättningen ska utföras enligt punkt A.12 (i tillägg A till denna bilaga).
ii) Cykliskt tryck
Provningsförfarandet ska ske enligt kraven i punkt A.13 i tillägg A till denna bilaga.
d) Godkännandekriterier för provning på behållare med sprickor Behållaren godkänns i provningarna om följande villkor är uppfyllda:
i) För monoton trycksprängningsprovning ska trycket innan behållaren går sönder vara lika med eller större än 26 MPa.
För monoton trycksprängningsprovning får den totala spricklängden som uppmäts på den yttre ytan vara 1,1 gånger den ursprungliga maskinbearbetade längden.
ii) För cykelprovade behållare får utmattningssprickorna växa utöver den ursprungliga maskinbearbetade spricklängden. Behållaren måste dock gå sönder genom ”läckage”. Sprickans tillväxt på grund av utmattning ska uppträda över minst 90 % av den ursprungliga maskinbearbetade sprickans längd.
Observera: Om dessa krav inte uppfylls (om fel uppstår under 26 MPa och felet är ett läckage), kan en ny provning göras med en mindre djup spricka. Likaså, om felet sker genom bristning vid ett tryck som är högre än 26 MPa och sprickdjupet är litet kan en ny provning göras med en djupare spricka.
F.3 FELSTORLEK FÖR ICKE-FÖRSTÖRANDE UNDERSÖKNING (NDE)
F.3.1 NDE-felstorlek genom konstruktionskritisk bedömning
Beräkningar ska utföras enligt avsnitt 3 i brittisk standard BS PD6493, i följande steg:
a) Utmattningssprickorna ska placeras på det ställe i väggen/stommen som har den högsta spänningen och utformas som plana sprickor.
b) De pålagda spänningsnivåerna vid det utmattningskänsliga stället, på grund av ett tryck mellan 2 MPa och 20 MPa, ska fastställas genom den spänningsanalys som anges i punkt F.1 i detta tillägg.
c) Böj- och membranspänningskomponenten kan användas separat.
d) Det minsta antalet tryckcykler är 15 000.
e) Utmattningssprickans utbredningsdata ska fastställas i luft enligt ASTM E647. Sprickans utbredningsriktning i planet ska vara i C-L-riktningen (dvs. sprickplanet ska vara vinkelrätt mot omkretsen och längs behållarens axel), vilket beskrivs i ASTM E399. Utbredningshastigheten ska beräknas som genomsnittet för tre provexemplar. När det finns specifika utbredningsdata för utmattningssprickor för materialet och driftsvillkoren kan dessa användas för bedömningen.
f) Storleken på spricktillväxten i tjockleksriktningen och i längdriktningen för varje tryckcykel ska bestämmas enligt de steg som anges i avsnitt 14.2 i standarden BS PD6493-91, genom att integrera förhållandet mellan utmattningssprickans utbredningshastighet, enligt e ovan, och storleken på de sprickdrivande krafterna som motsvarar den använda tryckcykeln.
g) Genom att tillämpa ovanstående steg kan man beräkna det största tillåtna felets djup och längd som inte kommer att orsaka fel på behållaren under den beräknade livslängden, vare sig genom utmattning eller genom bristning. Felstorleken för NDE ska vara lika stor som eller mindre än den beräknade största tillåtna felstorleken för konstruktionen.
F.3.2 Nde-felstorlek genom tryckcykelprovning av behållare med sprickor
För konstruktioner av typerna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska tre behållare som har konstgjorda fel som är större än de fel, i längd och djup, som kan upptäckas med NDE-kontrollmetoden som föreskrivs i punkt 6.15 i bilaga 3A, tryckcykelprovas tills de går sönder enligt provningsmetoden i punkt A.13. (i tillägg A till denna bilaga). För konstruktioner av typen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen ska sprickorna anbringas på sidoväggen. För konstruktioner av typen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför sidoväggen och för konstruktioner av typerna CNG-2 och CNG-3 ska inre sprickor anbringas. Inre sprickor kan åstadkommas genom maskinbearbetning innan värmebehandlingen och tillslutningen av behållaränden.
Behållarna ska inte läcka eller brista inom 15 000 cykler. Den tillåtna felstorleken för NDE ska vara lika stor som eller mindre än den konstgjorda sprickan på det stället.
Tillägg G
BEHÅLLARTILLVERKARENS INSTRUKTIONER FÖR HANTERING, ANVÄNDNING OCH KONTROLL AV BEHÅLLARE
G.1 aLLMÄNT
Det här tilläggets viktigaste funktion är att ge vägledning till köpare, distributörer, installatörer och användare av behållare för en säker användning under behållarens beräknade livslängd.
G.2 DISTRIBUTION
Tillverkaren ska upplysa köparen om att instruktionerna ska tillhandahållas alla parter som är inblandade i distribution, hantering, installation och användning av behållarna. Dokumentet får kopieras i tillräckligt antal för detta ändamål, men kopiorna ska märkas med referens till de levererade behållarna.
G.3 REFERENS TILL GÄLLaNDE REGLER, STaNDaRDER OCH BESTÄMMELSER
Specifika instruktioner kan anges med hänvisning till nationella eller erkända regler, standarder och bestämmelser.
G.4 HaNTERING aV BEHÅLLaRE
Föreskrifter för hanteringen ska tillhandahållas så att behållarna inte får oacceptabla skador eller förorenas under hanteringen.
G.5 INSTaLLERING
Installationsinstruktioner ska tillhandahållas så att behållarna inte får oacceptabla skador under installationen eller vid normal drift under den beräknade livslängden.
Om monteringsinformation lämnas av tillverkaren ska instruktionerna när så är relevant innehålla uppgifter om till exempel hållarens konstruktion, användningen av elastiska packningsmaterial, rätt åtdragningsmoment och om hur man undviker direkt exponering av behållaren för kemiska och mekaniska kontakter.
Om monteringsinformation inte lämnas av tillverkaren ska tillverkaren göra köparen uppmärksam på möjliga långsiktiga skador från fordonets monteringssystem, till exempel genom rörelser i fordonets kaross och behållarens utvidgning/sammandragning vid tryck- och temperaturförändringar under drift.
När så är tillämpligt ska köparen uppmärksammas om behovet av att utföra installationer på ett sådant sätt att vätskor och fasta föremål inte kan ansamlas och orsaka skador på behållarmaterialet.
Det ska anges vilken övertrycksanordning som ska monteras.
G.6 aNVÄNDNING aV BEHÅLLaRE
Tillverkaren ska fästa köparens uppmärksamhet på de avsedda driftsförhållanden som anges i dessa föreskrifter, särskilt behållarens tillåtna antal tryckcykler, dess livslängd i år, gaskvalitetsbegränsningarna och det högsta tillåtna trycket.
G.7 DRIFTSKONTROLLER
Tillverkaren ska noga ange användarens skyldighet att iaktta kraven på behållarkontroller (till exempel intervall för omkontroll av behörig personal). Denna information ska överensstämma med typgodkännandekraven för konstruktionen.
Tillägg H
OMGIVNINGSPROVNING
H.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Omgivningsprovningen är avsedd att visa att CNG-behållare kan motstå exponeringen för miljön i ett fordons underrede och tillfällig exponering för andra vätskor. Denna provning utvecklades av bilindustrin i Amerikas förenta stater (Förenta staterna) som svar på behållarfel som började med spänningskorrosionssprickor i komposit lindningen.
H.2 SAMMANFATTNING AV PROVNINGSMETODEN
En behållare ska först förbehandlas med en kombination av pendelslag och stenskott för att simulera möjliga förhållanden i ett fordons underrede. Behållaren ska sedan utsättas för en sekvens av nedsänkningar i simulerat vägsalt/surt regn, exponeringar för andra vätskor, tryckcykelprovning och exponeringar för höga och låga temperaturer. Vid provningssekvens ens slut ska behållaren trycksättas hydrauliskt tills den förstörs. Den kvarstående styrkan mot sprängning hos behållaren får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens lägsta sprängningstryck.
H.3 BEHÅLLARENS MONTERING OCH FÖRBEHANDLING
Behållaren ska provas under förhållanden som är representativa för normal montering, inklusive beläggningar (om tillämpligt), fästen och packningar, samt tryckanslutningar med samma typ av tätning (dvs. O-ringar) som används vid drift. Fästen kan målas eller beläggas före installationen för nedsänkningsprovningen om de målas eller beläggs innan de installeras på fordon.
Behållarna provas i horisontellt läge och delas upp i en ”övre” och en ”undre” del längs den vågräta centrumlinjen. Den undre delen av behållaren kommer omväxlande att nedsänkas i en miljö med vägsalt/surt regn och utsättas för varm och kall luft.
Den övre delen kommer att delas in i fem avgränsade områden och utsättas för förbehandling och vätskeex ponering. Områdena ska nominellt vara 100 mm i diameter. Områdena får inte överlappa varandra på behållarytan. Även om det underlättar provningen behöver områdena inte vara placerade längs en rak linje, men de får inte överlappa den nedsänkta delen av behållaren.
Även om förbehandlingen och vätskeexponeringen sker på den cylindriska delen av behållaren, ska hela behållaren, inklusive de välvda delarna, vara lika motståndskraftig mot den omgivande miljön som de exponerade områdena.
Figur H.1
Behållarens orientering och placering av exponeringsområden
Andra vätskor Exponeringsområden
Nedsänkningsområde (nedre tredjedel)
H.4 FÖRBEHANDLINGSUTRUSTNING
Följande utrustning behövs för att förbehandla provbehållaren med pendelslag och stenskott.
a) Pendelslag
Slagkroppen ska vara av stål och ha formen av en pyramid med liksidiga triangelytor och en kvadratisk bas; toppen och kanterna ska vara rundade med en radie på 3 mm. Pendelns slagcentrum ska sammanfalla med pyramidens tyngdpunkt och dess avstånd från pendelns rotationsaxel ska vara 1 m. Pendelns totala massa i förhållande till dess slagcentrum ska vara 15 kg. Pendelenergin i slagögonblicket får inte vara mindre än 30 Nm och ska ligga så nära detta värde som möjligt.
Vid pendelslag ska behållaren fixeras i läge via anslutningsklackarna eller via de avsedda monteringsfästena.
b) Stenskott
Provutrustningen ska vara konstruerad enligt specifikationerna i figur H.2. Utrustningen ska användas enligt beskrivningen i ASTM D3170 Standard Test Method for Chip Resistance of Coatings (standardprovningsmetod för beläggningars motståndskraft mot flisbildning), förutom att behållaren får vara vid omgivningstemperatur när den träffas av gruset.
c) Grus
Uppslammat väggrus som passerar genom ett 16 mm såll men inte ett 9,5 mm såll. Varje stenskottsapplicering ska bestå av 550 ml sorterat grus (cirka 250 till 300 stenar).
Figur H.2
Stenskottsprov
H.5 EXPONERING FÖR OMGIVNINGEN
a) Nedsänkningsmiljö
Vid det angivna steget i provningssekvensen (tabell 1) ska behållaren placeras vågrätt med den undre tredjedelen av behållarens diameter nedsänkt i en simulerad lösning av surt regn och vägsalt. Lösningen ska bestå av följande:
Avjoniserat vatten.
Natriumklorid: 2,5 viktprocent ± 0,1 %
Kalciumklorid: 2,5 viktprocent ± 0,1 %
Svavelsyra: Tillräckligt för att få en lösning med pH-värde 4,0 ± 0,2.
Lösningens nivå och pH-värde ska justeras före varje provsteg som använder denna lösning.
Temperaturen i badet ska vara 21 ± 5 °C. Under nedsänkningen ska den ej nedsänkta delen av behållaren vara i omgivande luft.
b) Exponering för andra vätskor
Vid aktuellt steg i provningssekvensen (tabell 1) ska varje markerat område exponeras för en av fem olika lösningar under 30 minuter. Samma omgivning ska användas för varje ställe under hela provningen. Lösningarna är följande:
Svavelsyra: 19 volymprocent i vatten. Natriumhydroxid: 25 viktprocent i vatten. Metanol/bensin: i förhållandet 30 %/70 % Ammoniumnitrat: 28 viktprocent i vatten. Spolarvätska för vindruta.
Provområdet ska under exponeringen vara vänt uppåt. Ett tunt lager glasull (cirka 0,5 mm) som är tillskuret till lämplig storlek ska placeras på provområdet. Använd en pipett för att applicera 5 ml av provvätskan på provområdet. Ta bort glasullen efter trycksättning av behållaren under 30 minuter.
H.6 PROVFÖRHÅLLANDEN
a) Tryckcykelprovning
Som anges i provningssekvensen ska behållaren tryckcykelprovas hydrauliskt mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa. Hela cykeln får inte vara kortare än 66 sekunder och ska innefatta ett uppehåll på 60 sekunder vid 26 MPa. Den nominella cykelprocessen ska vara följande:
Tryckökning från ≤ 20 MPa till ≥ 26 MPa. Uppehåll vid ≥ 26 MPa under minst 60 sekunder. Tryckminskning från ≥ 26 MPa till ≤ 2 MPa.
Den minsta totala cykeltiden ska vara 66 sekunder.
b) Trycksättning vid exponering för andra vätskor
Efter applicering av de andra vätskorna ska behållaren trycksättas till minst 26 MPa under åtminstone 30 minuter.
c) Exponering för höga och låga temperaturer
Som anges i provningssekvensen ska hela behållaren utsättas för luft med hög eller låg temperatur över hela den yttre ytan. Den låga lufttemperaturen ska vara – 40 °C eller lägre och den höga lufttemperaturen ska vara 82 °C ± 5 °C. Vid den låga temperaturen ska vätsketemperaturen i behållare av typ CNG-1 övervakas via ett termoelement i behållaren för att kontrollera att den håller högst – 40 °C eller lägre.
H.7 PROVNINGSFÖRFARANDE
a) Förbehandling av behållaren
Alla de fem markerade provområdena för exponering för andra vätskor på den övre delen av behållaren ska förbehandlas med ett enda slag av pendelspetsen mitt i provområdet. Efter detta slag ska de fem områdena förbehandlas ytterligare genom applicering av stenskott.
Den centrala delen av behållarens underdel, som ska nedsänkas i vätska, ska förbehandlas med ett slag av pendelspetsen på tre ställen cirka 150 mm från varandra.
Efter dessa slag ska samma centrala del förbehandlas ytterligare med applicering av stenskott. Behållaren ska inte vara trycksatt vid förbehandlingen.
b) Provningssekvens och cykler
I tabell 1 anges sekvensen för omgivningsexponeringen, antalet tryckcykler och temperaturen som ska användas. Behållarytan ska inte tvättas eller torkas av mellan stegen.
H.8 GODKÄNDA RESULTAT
Efter ovanstående provningssekvens ska behållaren provningstryckas hydrauliskt tills den går sönder enligt förfarandet i punkt A.12 i tillägg A till denna bilaga. Behållarens sprängningstryck får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens lägsta tillåtna sprängningstryck.
Tabell 1
Provförhållanden och sekvens
Provsteg | Exponering för omgivningen | Antal tryckcykler | Temperatur |
1 | Andra vätskor | — | Omgivningstemperatur |
2 | Nedsänkning | 1 875 | Omgivningstemperatur |
3 | Luft | 1 875 | Hög |
4 | Andra vätskor | — | Omgivningstemperatur |
5 | Nedsänkning | 1 875 | Omgivningstemperatur |
6 | Luft | 3 750 | Låg |
7 | Andra vätskor | — | Omgivningstemperatur |
8 | Nedsänkning | 1 875 | Omgivningstemperatur |
9 | Luft | 1 875 | Hög |
10 | Andra vätskor | — | Omgivningstemperatur |
11 | Nedsänkning | 1 875 | Omgivningstemperatur |
BILAGA 3B
Vätsketankar – vakuumisolerade kärl för lagring ombord av naturgas som fordonsbränsle
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
I den här bilagan anges minimikraven för återfyllningsbara vätsketankar. Tankarna är endast avsedda för lagring av LNG för användning som fordonsbränsle och de ska vara fast monterade på fordonen. Tankarna kan vara av valfritt austenitiskt rostfritt stålmaterial och konstruerade eller tillverkade på valfritt sätt som är lämpligt för de specificerade driftsförhållandena.
De tankarna för LNG som omfattas av denna bilaga klassificeras som klass 5. De driftsförhållanden som tankarna kommer att utsättas för anges i punkt 2.
Den här bilagan utgår från ett arbetstryck som understiger 26 MPa. Andra arbetstryck (WP – Working Pressure) kan användas genom justering av provningstrycket med motsvarande faktor, enligt följande formel:
Pprovning = 1,3 (WP + 0,1) [MPa]
Tankarnas livslängd ska bestämmas av tillverkaren och kan variera beroende på användningen.
2. DRIFTSFÖRHÅLLANDEN
2.1 Allmänt
2.1.1 Normala driftsförhållanden
De normala driftsförhållanden som anges i detta avsnitt är avsedda som en grund för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och godkännande av tankar som ska vara fast monterade i fordon och användas för att lagra naturgas vid kryogena temperaturer för användning som bränsle i fordon.
2.1.2 Användning av tankar
Driftsförhållandena som anges är även avsedda att ge information om hur tankar som tillverkats enligt dessa föreskrifter kan användas på ett säkert sätt, och informationen riktar sig till
a) tillverkare av tankar,
b) ägare av tankar,
c) konstruktörer eller entreprenörer ansvariga för installationen av tankar,
d) konstruktörer eller ägare av utrustning som används för att fylla fordonstankar,
e) leverantörer av naturgas,
f) tillsynsmyndigheter med övervakningsansvar för tankarnas användning.
2.1.3 Regelbundna kontroller
Rekommendationer för regelbundna kontroller genom visuell kontroll eller provning under livslängden ska tillhandahållas av tanktillverkaren, baserat på användning under de här angivna driftsförhållandena. Varje tank ska kontrolleras visuellt åtminstone var 120:e månad räknat från den dag då den tas i bruk på fordonet (fordonets registrering) och vid eventuell återmontering, för att upptäcka eventuella yttre skador eller förslitningar, även under fästbanden. Den visuella kontrollen ska utföras av en teknisk tjänst som godkänts eller erkänts av typgodkännandemyndigheten, i enlighet med tillverkarens specifikationer; tankar som saknar skyltar med obligatoriska uppgifter eller med skyltar där de obligatoriska uppgifterna är oläsliga på något sätt, får inte längre användas. Om tanken säkert kan identifieras genom uppgifter om tillverkare och serienummer får en ersättningsskylt monteras så att tanken kan fortsätta användas.
2.1.4 Tankar inblandade i kollisioner
Tankar som varit med om en fordonskollision ska ombesiktigas av ett företag som godkänts av tillverkaren, såvida inte andra bestämmelser är utfärdade av den övervakande myndigheten. Tankar som inte fått några skador vid kollisionen kan fortsätta användas, i annat fall ska tanken skickas tillbaka till tillverkaren för bedömning.
2.1.5 Tankar inblandade i bränder
Tankar som utsatts för brand ska ombesiktigas av ett företag som godkänts av tillverkaren eller dömas ut och inte användas mer.
2.2 Högsta tryck
Det högsta tillåtna arbetstrycket (MAWP – Maximum Allowable Working Pressure) ska definieras av tillverkaren och motsvara den nominella inställningen för den primära övertrycksventilen. Det högsta tillåtna arbetstrycket ska understiga 26 MPa.
2.3 Temperaturområde
Temperaturen på vätskan i tankarna får variera från som lägst – 195 °C och som högst 65 °C.
2.4 Gassammansättning
Vätgas ska begränsas till 2 volymprocent när tankarna är tillverkade av stål med en övre sträckgräns som överstiger 950 MPa.
2.5 Yttre ytor
Tankarna är inte gjorda för att kontinuerligt utsättas för mekaniska eller kemiska angrepp, till exempel läckage från last på fordon eller allvarliga nötningsskador till följd av vägförhållandena, och ska följa erkända monteringsstandarder. Inte desto mindre kan tankars yttre ytor oavsiktligt utsättas för
a) lösningsmedel, syror och alkalier, gödningsämnen,
b) bilvätskor, inklusive bensin, hydraulvätskor, glykol och oljor.
2.6 Läckage och ventilering
Om LNG-tankar befinner sig i slutna utrymmen under en längre tidsperiod (t.ex. för service) ska läckage och ventilering av naturgas (eller andra lättantändliga ämnen) från tanken hanteras på ett korrekt sätt för att undvika faror som beror på att lättantändliga ämnen släpps ut i ett slutet utrymme.
2.7 LNG-tankar på fordon ska ha en hålltid (utan utsläpp) på minst fem dagar efter fullständig fyllning (nettofyllning) vid högsta fyllningstemperatur och fyllningstryck.
3. KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE
3.1 Allmänt
Följande information ska lämnas av tankkonstruktören eller tanktillverkaren i samband med ansökan om typgodkännande till typgodkännandemyndigheten:
a) Användningsintyg (punkt 3.2).
b) Konstruktionsdata (punkt 3.3).
c) Tillverkningsdata (punkt 3.3.7).
d) Specifikationsblad (punkt 3.3.8).
e) Extra stöduppgifter (punkt 3.3.9.1).
3.2 Användningsintyg
Syftet med användningsintyget är att vägleda användare och installatörer av tankar, samt att informera typgodkännandemyndigheten eller myndighetens utnämnda representanter. Användningsintyget ska innehålla följande uppgifter:
a) En bekräftelse på att tankkonstruktionen är lämplig för de driftsförhållanden som anges i punkt 4 under tankens hela livslängd.
b) Tankens livslängd.
c) Det minsta antalet driftsprovningar och/eller lägsta inspektionskrav.
d) De övertryckanordningar som behövs.
e) Monteringsdetaljer etc. som behövs men inte följer med i levereransen.
f) En beskrivning av tankkonstruktionen.
g) Konstruktionens hålltid
h) Alla andra uppgifter som behövs för säker användning och inspektion av tanken.
3.3 Konstruktionsdata
3.3.1 Ritningar
I ritningar ska åtminstone följande anges:
a) Benämning, referensnummer, datum och om tillämpligt revisionsnummer med datum.
b) Hänvisning till dessa föreskrifter och tanktypen.
c) Alla tryckkärlsmått kompletta med toleranser, inklusive information om formen på ändöppningar med uppgift om minsta tjocklekar samt om anslutningar.
d) Vikten på tankarna, komplett med toleranser.
e) Materialspecifikationer, kompletta med lägsta krav på mekaniska och kemiska egenskaper eller toleransgränser.
f) Andra uppgifter, som minsta provningstryck.
3.3.2 Rapport om spänningsanalys
En spänningsanalys ska tillhandahållas. Som godtagbara beräkningsmetoder räknas
a) finit element-metod,
b) finit differens-metod,
c) BEM (Boundary Element Method),
d) annan etablerad metod.
En tabell där de beräknade spänningarna i rapporten summeras ska tillhandahållas.
3.3.3 Materialprovningsdata
En detaljerad beskrivning av de material som används i konstruktionen och toleranserna för materialegen skaperna ska tillhandahållas.
3.3.4 Provningsdata för konstruktion
Tankens material, konstruktion, tillverkning och besiktning ska hålla en tillräckligt hög nivå för den avsedda driften, vilket ska visas genom de provningar som krävs för varje särskild tankkonstruktion, när tanken provas enligt de provningsmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga.
I konstruktionens provningsdata ska även anges mått, väggtjocklekar och vikter för varje provtank.
3.3.5 Brandskydd
Användningen av övertrycksanordningar för att skydda tanken från att plötsligt sprängas när den utsätts för eld enligt punkt A.1 i tillägg A till denna bilaga ska beskrivas. Brandskyddets provdata ska visa effektiviteten hos det angivna brandskyddssystemet.
3.3.6 Tankupphängningar
Information om tankupphängningar eller upphängningskrav ska tillhandahållas enligt punkt 4.11.
3.3.7 Tillverkningsdata
Beskrivningar av tillverkningsprocesser och produktionsprovningar ska tillhandahållas. Följande aspekter ska uppfylla kraven i EN 1251-2 (2000):
a) Kvalitetssystem.
b) Kapning.
c) Kallformning.
d) Varmformning.
e) Tillverkningstoleranser.
f) Svetsning.
g) Ej svetsade fogar.
3.3.8 Specifikationsblad
En översikt över dokumenten som innehåller de uppgifter som krävs i punkt 5.1. ska lämnas på ett specifika tionsblad för varje tankkonstruktion. Titel, referensnummer, ändringsnummer och datum för originalutgåvan och senare utgåvor ska anges för varje dokument. Utfärdaren ska ha undertecknat eller satt sina initialer på alla dokument. Specifikationsbladet ska tilldelas ett nummer, och om tillämpligt ändringsnummer, som kan användas för att referera till tankkonstruktionen och ska undertecknas av den ansvariga konstruktören. Det ska finnas plats för en registreringstämpel på specifikationsbladet.
3.3.9.1 Extra stöduppgifter
Extra information som kan ge stöd åt ansökan, som tidigare användning av föreslaget material eller användning av en särskild tankkonstruktion under andra driftsförhållanden, ska uppges när så är tillämpligt.
3.4 Godkännande och certifiering
3.4.1 Kontroll och provning
Bedömningen av överensstämmelse ska utföras enligt bestämmelserna i punkt 11 i dessa föreskrifter.
För att säkerställa att tankarna överensstämmer med dessa föreskrifter ska de genomgå kontroller enligt punkt 4.10, som ska utföras av den behöriga myndigheten.
3.4.2 Provningsintyg
Om resultaten från prototypprovningarna enligt punkt 4.10 är tillfredsställande ska den behöriga myndigheten utfärda ett provningsintyg. Ett exempel på ett provningsintyg finns i tillägg D till denna bilaga.
4. KRAV
4.1 Allmänt
Tankkonstruktionen ska omfatta alla relevanta aspekter som krävs för att säkerställa att varje tank som tillverkas enligt konstruktionsbeskrivningen är lämplig för avsedd användning under angiven livslängd.