Samrådsunderlag FlagshipTHREE AB
FlagshipTHREE AB |
Samrådsunderlag för avgränsningssamråd
Inför tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken för anläggning för produktion av e-metanol i Umeå kommun, Västerbottens län
Sweco Sverige AB | 556767-9849 |
Uppdrag | FS3 Tillståndsansökan Liquid Wind Umeå |
Uppdragsnummer | 30056088 |
Kund | FlagshipTHREE AB |
Upprättad av | Xxx Xxxxxx, Xxxxxxxx Xxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx |
Datum | 2023-09-25 |
Granskad av | Xxxx Xxxxxxxxx |
Innehållsförteckning
1.1 Administrativa uppgifter 5
3.1 Verksamhetens utformning 17
3.2 Översiktlig beskrivning av tillverkningsprocessen 17
3.5 Hantering av råvaror och kemiska produkter 25
4 Miljöns känslighet i områden som kan antas bli påverkade 28
4.5 Miljökvalitetsnormer och riktvärden 35
5 Förutsedd miljöpåverkan under byggskedet 36
5.2 Byggskedets miljöpåverkan 36
6 Förutsedd miljöpåverkan under driftskedet 37
6.7 Hushållning med naturresurser 39
7.3 Åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
7.5 Sårbarhet för klimatförändringar och yttre händelser 43
8.1 Markundersökningar och statusrapport 45
8.2 Bedömning av MKN vatten 45
9 Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 47
Förkortningar
µg mikrogram (miljondels gram)
MW megawatt (miljon watt)
GWh gigawattimme (miljard wattimmar) MJ megajoule (miljon joule)
h timme
Nm3 normalkubikmeter
Volymen i kubikmeter som gasen skulle uppta vid trycket 101 325 Pascal och temperaturen 0 °C.
vppm miljondelar av volymen
Detta kapitel innehåller administrativa uppgifter och redogörelse för vad planerad ansökan avser, samrådsprocessen samt bakgrund och syfte till planerad verksamhet. Avgränsningar för planerad verksamhet och kommande tillståndsansökan redovisas också.
FlagshipTHREE AB (nedan FlagshipTHREE eller bolaget) planerar att uppföra och driva en ny anläggning för produktion av upp till 130 000 ton av det gröna elektrobränslet e-metanol per år på del av fastigheten Anumark 1:33 i Dåva företagspark, Umeå kommun, Västerbottens län.
Syftet med FlagshipTHREE är att producera ett förnybart och fossilfritt bränsle för sjöfarten. Inom sjötransportsektorn är bristande tillgång på fossilfria drivmedel och hållbara energikällor en av de avgörande utmaningarna för omställning till en hållbar sjöfart.
FlagshipTHREE är den tredje anläggningen för produktion av e-metanol som moderbolaget Liquid Wind AB planerar att etablera i Sverige. Den första anläggningen, FlagshipONE vid Hörneborgsverket i Örnsköldsvik, fick den 31 augusti 2022 tillstånd av mark- och miljödomstolen i Umeå och planeras att tas i drift under 2025. Tillståndsansökan för den andra anläggningen, FlagshipTWO vid Korstaverket i Sundsvall, inlämnades till mark- och miljödomstolen i Östersund den 8 februari 2023.
Verksamhetsutövare: FlagshipTHREE AB Organisationsnummer: 559406-8297
Adress: Box 53207, 400 16 Gothenburg Kontaktperson i miljöfrågor: Xxxxxx Xxxxxxxxx Kontaktuppgifter: xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
Anläggningsnamn: FlagshipTHREE (FS3) Anläggningens adress: Xxxx Xxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxx
Fastighetsbeteckning: Anumark 1:33 Kommun: Umeå kommun
Län: Västerbottens län
FlagshipTHREE AB (nedan FlagshipTHREE eller bolaget) planerar att uppföra och driva en ny anläggning för produktion av upp till 130 000 ton elektro-metanol (e-metanol) per år i Dåva företagspark, Umeå kommun, Västerbottens län.
FlagshipTHREE planerar även att avskilja koldioxid för Umeå Energi AB (nedan Umeå Energi).
Detta dokument utgör underlag för avgränsningssamråd inför ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken samt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt bestämmelser i 9 kapitlet miljöbalken (1998:808). Ingen vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken kommer att bedrivas.
Den planerade verksamheten klassificeras enligt följande bestämmelser i miljöprövningsförordningen (2013:251):
12 kap. 3 § Tillståndsplikt A och verksamhetskod 24.03-i gäller för anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 20 000 ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår.
Då FlagshipTHREE även planerar att avskilja ytterligare koldioxid för mellanlagring av Umeå Energi gäller:
29 kap 62 § Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.500-i gäller för att avskilja koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från industriutsläppsverksamheter som beskrivs i 1 kap. 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250). Förordning (2016:1188).
Den planerade verksamheten ska enligt bestämmelserna i 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas medföra betydande miljöpåverkan.
Verksamheten är en så kallad IED-verksamhet som bland annat omfattas av bestämmelser i industriutsläppsförordningen (2013:250). Det innebär att:
• Tekniker för skydd av miljön som är likvärdigt med det som beskrivs i EU- gemensamma dokument, så kallade BAT1-slutsatser, ska användas. (Relevanta BAT-slutsatser för FlagshipTHREE är produktion av organiska högvolymkemikalier (LVOC)2, rening av avloppsvatten i den kemiska sektorn (CWW)3 samt rening av utsläpp till luft inom den kemiska sektorn (WGC)4)
• De tekniker som beskrivs i de EU-gemensamma BREF-dokumenten för energieffektivitet, industriella kylsystem respektive utsläpp från lagring5 ska beaktas
• En statusrapport som beskriver de föroreningar som finns i marken ska lämnas in med tillståndsansökan
Anläggningen kommer genom lagring av metanol och andra brandfarliga ämnen vara en Sevesoanläggning i högre kravnivå enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, se avsnitt 7.3.
1 BAT-dokument: Best available technique document – Bästa tillgängliga teknik dokument
2 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2117 av den 21 november 2017 om fastställande av BAT- slutsatser för produktion av organiska högvolymkemikalier, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C (2017) 7469]
3 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C (2016) 3127]
4 BAT-slutsatser avseende rening av utsläpp till luft inom den kemiska sektorn (WGC). BAT-slutsatserna offentliggjordes den 6 december 2022 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning).
5 BREF-dokumenten: Energy efficiency (ENE), Industrial Cooling Systems (ICS) samt Emissions from Storage (EFS)
Avgränsningssamråd genomförs med en vidare krets av berörda myndigheter, närboende, närliggande verksamheter, organisationer samt allmänheten som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten.
Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan har något undersökningssamråd inte genomförts.
Samrådet avser även Sevesobestämmelserna enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Den produkt som FlagshipTHREE avser att tillverka, e-metanol, kommer att utgöra en viktig del i omställningen till icke-fossila bränslen inom den marina sektorn. Det är viktigt att omställningen till fossilfria bränslen inom sjöfarten kommer i gång och det finns ett
uttalat starkt intresse bland den maritima sektorns aktörer för det. Mer än 99 % av sjöfarten drivs idag av fossila bränslen. Det är en stor sektor med stora behov av accelererad hållbar omställning till fossilfria bränslen. Ungefär 90 % av allt gods i den internationella handeln transporteras med fartyg, enligt FN:s underorgan UNCTAD.
Elektrifiering och lagring av förnybar energi är nyckeln till ett koldioxidneutralt samhälle. En direkt elektrifiering av den tyngre sjöfarten bedöms i dagsläget inte vara möjlig. I stället krävs ett flytande bränsle med tillräckligt högt energiinnehåll. Vid produktion av elektrobränslen omvandlas förnybar el till kemisk energi som kan lagras och senare användas som bränsle. Genom användning av elektrobränslen sker en indirekt elektrifiering av fartygstransporter.
E-metanol är ett elektrobränsle som i jämförelse med vätgas är mycket enkelt att hantera och lagra eftersom e-metanolen är flytande vid rumstemperatur. Det kan användas som fartygsbränsle samt nyttjas som råvara inom kemisk industri med hjälp av välkänd och etablerad teknik.
Som råvaror för produktion av e-metanol används:
• El
• Vatten
• Koldioxid
Vatten delas upp i sina beståndsdelar med hjälp av el (så kallad elektrolys) för att framställa vätgas (och syrgas). En biogen andel koldioxid hämtas ur rökgaserna från Dåva kraftvärmeverk i Umeå. Vätgas och koldioxid blandas och omvandlas sedan till e-metanol.
För att säkerställa att den e-metanol som produceras vid anläggningen tillför lika mycket ny förnybar el som anläggningen förbrukar avser FlagshipTHREE att skriva avtal för leverans av förnybar elenergi från nyetablerad eller tillkommande förnybar elproduktion (exempelvis vindkraft), varpå bolaget kan garantera att den el som används för att framställa vätgasen och metanolen är förnybar.
En förutsättning för en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion så som varierbar vind- och solkraft, är att stabiliteten i elsystemet kan bibehållas. Detta kan ske genom Svenska Kraftnäts marknadsinstrument för att stora elförbrukare ska reglera sitt uttag. Anläggningens
tekniska utformning möjliggör att effektuttaget från elnätet kan regleras mycket snabbt. FlagshipTHREE har därför för avsikt att delta i en sådan reglering.
FlagshipTHREE planerar även att avskilja ytterligare koldioxid för mellanlagring av Umeå Energi. Genom detta kan utsläppen av fossil koldioxid från Dåva kraftvärmeverk minskas.
Den planerade produktionen av e-metanol i Umeå beräknas bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär 271 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Detta primärt genom att ersätta fossilt fartygsbränsle (ungefär 199 000 ton koldioxidekvivalenter) och genom permanent inlagring av fossil koldioxid (ungefär 72 000 ton koldioxidekvivalenter).
Vid Dåva kraftvärmeverk finns redan en befintlig infrastruktur, som bland annat kan användas för avsättning av delar av den överskottsvärme som uppstår inom produktionen, vilket möjliggör en mer resurseffektiv produktion.
Tidplanen för projektet, med byggstart under 2024 och produktionsstart under 2027, är avgörande för att möta den växande efterfrågan på ett koldioxidneutralt bränsle. För att bolaget ska kunna inleda byggnationen under 2024 behöver denna miljötillståndsprövning genomgående hanteras skyndsamt.
FlagshipTHREE är den tredje anläggningen för produktion av e-metanol som moderbolaget Liquid Wind AB planerar att etablera i Sverige. Den första anläggningen, FlagshipONE vid Hörneborgsverket i Örnsköldsvik, fick den 31 augusti 2022 tillstånd av mark- och miljödomstolen i Umeå och planeras att tas i drift under 2025. Tillståndsansökan för den andra anläggningen, FlagshipTWO vid Korstaverket i Sundsvall, inlämnades till mark- och miljödomstolen i Östersund den 8 februari 2023 (mål M 446-23).
Liquid Wind AB har idag framskridna planer för fler närstående anläggningar, utöver FlagshipTHREE. Till år 2030 planerar Liquid Wind ha fler än tio anläggningar på plats. För inrikes sjöfart och bunkring räknar Liquid Wind med att kunna producera minst 10 % av Sveriges totala bränslebehov till sjöfarten till 2030.
1.5.1 Fastigheter
FlagshipTHREE planerar att anlägga och bedriva verksamheten på del av fastigheten Umeå Anumark 1:33 i Umeå kommun, Västerbottens län. Den planerade verksamhetens tänkta placering i förhållande till Dåva kraftvärmeverk illustreras i figur 1. Utöver detta verksamhetsområde så kommer FlagshipTHREE också att behöva nyttja en mindre yta vid Dåva kraftvärmeverks skorsten.
Fastigheten ägs av Umeå Energi och FlagshipTHREE avser att arrendera den yta som kommer att utgöra verksamhetsområdet.
1.5.2 Avgränsning mellan FlagshipTHREE och Umeå Energi
Rökgaser och stödsystem
FlagshipTHREE kommer att ta emot rökgaser från Umeå Energis anläggning Dåva kraftvärmeverk. Efter avskiljning av koldioxid kommer rökgaserna återföras till Umeå Energi.
FlagshipTHREE avser även att avskilja koldioxid för Umeå Energi. Endast den mängd som motsvarar den biogena koldioxiden från Dåva kraftvärmeverk kommer att användas för produktion av e-metanol.
FlagshipTHREE kommer att leverera flytande och gasformiga förnybara bränslen till Dåva kraftvärmeverk. Dessa är biprodukter som uppkommer vid metanolproduktionen. Vid behov kommer det flytande förnybara bränslet att mellanlagras. Mellanlagringen kommer antingen att ske inom FlagshipTHREE:s eller Umeå Energis verksamhet.
Utöver det som beskrivs ovan kan FlagshipTHREE komma att nyttja ett antal tjänster från Umeå Energi, så som värme, processånga samt anslutning till elnät.
När det är möjligt kommer överskottsvärme från FlagshipTHREE att levereras till Umeå Energis fjärrvärmesystem.
Planerade flöden samt överlämningspunkter mellan FlagshipTHREE och Umeå Energi kommer beskrivas mer utförligt i den tekniska beskrivningen tillhörande ansökan.
Dagvatten och släckvatten
Vatten till följd av nederbörd inom invallningar omhändertas separat av FlagshipTHREE. Även släckvatten som kan uppstå inom invallningar samt från sprinklervatten inomhus hanteras av FlagshipTHREE. Dagvatten från FlagshipTHREE:s tak eller omkringliggande mark hanteras preliminärt även det av FlagshipTHREE men skulle även kunna överföras till Umeå Energis system för dagvatten. Detsamma gäller släckvatten. Vid den fortsatta utformningen av anläggningen kommer dessa frågor att hanteras och en närmare beskrivning av ansvarsfördelning kommer att framgå i samband med ansökan.
Förberedande markarbeten
Vissa förberedande markarbeten för att marken ska kunna bebyggas kommer att utföras. Dessa består preliminärt främst av olika typer av schaktarbeten och markutjämning inför grundläggningsarbetet liksom nedläggning av rörledning. Inga rivningsarbeten förutses.
1.5.3 Tillståndsansökan för Umeå Energi
Umeå Energi kommer inom kort ta fram och lämna in en ansökan om ändringstillstånd för Dåva kraftvärmeverk. Denna ansökan kommer att omfatta de ändringar som är nödvändiga med anledning av etablering av FlagshipTHREE och eventuell hantering av koldioxid inför geologisk lagring.
FlagshipTHREE och Umeå Energi avser och önskar att samordna processen för dessa ansökningar i så stor utsträckning som möjligt.
I detta kapitel beskrivs var XxxxxxxxXXXXX avser att lokalisera den planerade verksamheten och hur förutsättningarna ser ut på platsen och i omgivningen. Det redogörs också för kommunens översiktsplan och detaljplan för aktuell fastighet.
Lokaliseringen för planerad verksamhet är inom ett befintligt industriområde (Dåva företagspark) ungefär åtta kilometer nordost om centrala Umeå, i Umeå kommun, Västernorrlands län, se figur 2.
Figur 2. FlagshipTHREE:s planerade lokalisering i förhållande till Umeå, E4 etc.
Dåva företagspark är ett de största industriområdena i Umeå kommun (Umeå kommun, 2023). Där finns flertalet verksamheter med inriktning mot framför allt avfallshantering/miljöåtervinning samt logistik. Umeå kommun planerar att utveckla och utvidga Dåva företagspark de kommande åren och förhoppningen är att området ska bli ett miljöcentrum som drar till sig verksamheter, utbildning och forskning inom exempelvis miljöteknik, återvinning och energi.
Inom Dåva företagspark anläggs även en järnvägsterminal, som kommer att anslutas till den kommande järnvägen Norrbottniabanan. Umeå Energi Elnät planerar för en ny kraftledning till Dåva företagspark för att säkerställa tillgången till el för befintliga och tillkommande verksamheter (Umeå kommun, 2023).
Planerad anläggning för FlagshipTHREE kommer att förläggas i anslutning till Umeå Energis anläggning Dåva kraftvärmeverk, se figur 3.
Dåva kraftvärmeverk består av Dåva 1 och Dåva 2 (Umeå Energi, 2022). Dåva 1 invigdes år 2000 och producerar fjärrvärme (effekt: 55 MW) och el (effekt: 10 MW) från förbränning av framför allt sorterat avfall samt rester från skogsindustrin. År 2010 startades Dåva 2, som producerar fjärrvärme (effekt: 75 MW) och el (effekt: 30 MW) genom förbränning av avverkningsrester, flis, bark, spån och torv.
Andra verksamhetsutövare inom industriområdet idag är Ragn-Sells, All miljö, Vakin (vatten- och avfallskompetens i Norr), Dåva DAC (deponi och avfallscenter), logistikbolaget MTC, Dovatech Recycling och Svevia.
Väg E4 passerar som närmast ungefär 800 meter sydost om planerad verksamhet. Bortanför E4 finns Täftebölesjön.
Den närmaste bostaden ligger ungefär 590 meter söder om verksamheten (med adress Anumark 91). En tidigare bostad ungefär 750 meter nordost om verksamheten (med adress Sundbäck 11), är numera utköpt på grund av den kommande järnvägsterminalen.
Figur 3. Lokalisering av FlagshipTHREE i förhållande till bland annat Dåva kraftvärmeverk och E4:an.
2.2.1 Översiktsplan (ÖP) med fördjupningar och tillägg
Översiktsplanen för Umeå kommun antogs 2018 (Umeå kommun, 2018a). Till översiktplanen hör ett antal fördjupningar och tillägg. Området som FlagshipTHREE är planerat att etableras i omfattas av Fördjupning för Umeå, som omfattar Umeå tätort och de områden som berörs av Umeås framtida expansion. Fördjupningen antogs 2011, aktuelitetsförklarades 2016 och antogs på nytt 2018 (Umeå kommun, 2018b).
Tänkt område för FlagshipTHREE:s etablering markeras som detaljplanelagd tätortsbebyggelse i plankartan som tillhör fördjupningen, se figur 4.
Kring det detaljplanelagda området finns mark som är reserverad för verksamhetsområden, se V7 i figur 4. Området V7 beskrivs i fördjupningen som Dåva Företagspark, ett område för energi och avfall. Detta område präglas av framförallt kraftvärmeverk och deponier, men även av andra verksamheter med inriktning mot materialåtervinning. Vid utbyggnad inom området ska naturvärden i norr beaktas. Det anges även att korsningen vid E4 behöver förbättras och att en koppling mot den framtida järnvägen Norrbotniabanan är nödvändig, alternativt kan området behöva förses med ett industrispår från den nya godsterminalen.
I fördjupningen till översiktsplanen finns även mark reserverad för infrastruktur (svartprickig korridor i figur 4) kring området där FlagshipTHREE avser att etablera sin anläggning. Detta infrastrukturreservat avser den planerade järnvägen Norrbotniabanan. I avsnitt 4.3.1 om riksintressen framgår dock att riksintresseområdet för denna planerade järnväg omfattar en mycket smalare korridor än infrastrukturreservatet i fördjupningen av översiktsplanen.
Figur 4. Utdrag ur plankarta tillhörande översiktsplanens Fördjupning för Umeå (Umeå kommun, 2018b). Tänkt placering av FlagshipTHREE är markerad med gul stjärna.
I fördjupningen finns även riktlinjer för verksamhetsområden, som bland annat innefattar:
• Tunga transportorienterade verksamheter ska i första hand lokaliseras till Umeås ringledssystem. Verksamheter som alstrar mycket trafik ska inte blandas med bostäder, utan bör lokaliseras till områden avsatta för detta.
Den planerade verksamheten bedöms ligga i linje med översiktsplanen med fördjupningar och tillägg.
2.2.2 Detaljplan
Det tänkta verksamhetsområdet omfattas av Detaljplan för del av fastigheten Anumark 1:20 m.fl. (Dåvamyran), 2480K-P05/50 (Umeå kommun, 2005), se figur 5.
Planen syftade till att utvidga redan befintlig industrifastighet åt sydväst för att inrymma bl.a. ytor för lagring och bearbetning av biobränsle och avfall. Avsedd markanvändning inom planområdet är J, industri. Ett stråk i planområdets sydostkant är avsett för E, tekniska anläggningar, vilket säkerställer plats för idag befintlig kraftledning. Befintlig VA-ledning säkerställs också i detaljplanen, och löper i nord-sydlig riktning genom planområdet.
Högsta tillåtna byggnadshöjd inom planområdet är 70 meter.
Den planerade verksamheten bedöms ligga i linje med gällande detaljplan.
Figur 5. Utdrag ur plankarta tillhörande Detaljplan för del av fastigheten Anumark 1:20 m.fl. (Dåvamyran), 2480K- P05/50 (Umeå kommun, 2005).
Byggnadsnämnden i Umeå kommun har beslutat att inleda en planprocess för Detaljplan för Nyskogen 1:1 m.fl. som omfattar Dåva företagspark och däribland verksamhetsområdet för planerad verksamhet, se figur 6 (Umeå kommun, 2022). Preliminärt syfte med planen är att skapa planmässiga förutsättningar för en fortsatt utveckling av industriområdet genom att möjliggöra mer verksamhets- och industrimark. Syftet är också att skapa goda trafikanslutningar och dagvattenhantering samt ta hänsyn till Tavelån och dess närliggande rekreationsområde. FlagshipTHREE avser att bevaka den fortsatta planprocessen.
Figur 6. Område som är aktuellt för planprocess för Detaljplan för Nyskogen 1:1 m.fl. Bild från Umeå kommuns hemsida (Umeå kommun, 2022).
Det processavloppsvatten som uppstår kommer i görligaste mån att återcirkuleras och återstoden kommer avledas till Umeälven. Dagvatten kommer att avledas via dike till Tavelån.
En närmare utredning av vilken hantering av processavloppsvatten och dagvatten som är lämplig och vilken recipient som eventuellt kan bli aktuell kommer att utredas vidare och framgå av tillståndsansökan.
Se även avsnitt 4.4 om ytvattenförekomster i verksamhetens närhet.
I detta kapitel beskrivs översiktligt den planerade tillverkningsprocessen, stödsystem och efterföljande omhändertagande av produkt, biprodukter och övriga media utifrån den data som är tillgänglig i nuläget. Slutgiltiga uppgifter rörande exempelvis flöden och mängder kommer att presenteras i den tekniska beskrivning som kommer att bifogas tillståndsansökan.
Planerat verksamhetsområde kommer huvudsakligen att bestå av hårdgjord yta. Anläggningens utformning så vitt den är känd i dagsläget beskrivs enligt följande:
Sammantaget beräknas FlagshipTHREE:s verksamhetsområde omfatta ca 30 000 m2. Utöver det huvudsakliga verksamhetsområdet så kommer FlagshipTHREE även behöva nyttja en mindre yta invid Dåva kraftvärmeverks skorsten, vilket framgår av figur 3.
Verksamheten kommer att bestå av en huvudbyggnad samt viss uppstickande processutrustning. Den högsta processutrustningen är ett destillationstorn med höjd på ungefär 70 meter över mark. Övrig uppstickande processutrustning kommer att vara upp till cirka 40 meter över mark. Anläggningen förses med en eller två facklor, med en höjd av cirka 25 meter över mark och ha en diameter upp till ungefär 8 meter.
Som jämförelse är Dåva kraftvärmeverks befintliga skorsten ungefär 100 meter hög och pannhuset ungefär 45 meter högt.
3.2 Översiktlig beskrivning av tillverkningsprocessen
Anläggningen för produktion av e-metanol utgörs av tre huvudprocesser samt system för media till processerna:
1. Vätgasframställning genom spjälkning av vatten till vätgas och syrgas
2. Avskiljning av koldioxid från rökgaser
3. Omvandling av en blandning av vätgas och koldioxid till råmetanol med efterföljande destillering
I avsnitten nedan beskrivs processen närmare. Ett förenklat flödesschema finns i figur 7.
Figur 7. Översiktligt flödesschema för tillverkningsprocessen.
* Det är inte bestämt om tanken för flytande förnybart bränsle kommer att placeras inom FlagshipTHREE:s eller Umeå Energis regi.
3.2.1 Vätgasframställning (elektrolys)
Förnybar elkraft, från exempelvis nyetablerad vindkraft, används för att omvandla vatten till vätgas och syrgas genom elektrolys.
Elektrolysörerna som FlagshipTHREE avser att använda är av typen PEM (Proton Exchange Membrane/”protonutbytesmembran”), se figur 8. Den huvudsakliga fördelen med PEM är att inga tillsatser av kemikalier krävs i processen och att de kan regleras relativt snabbt.
Rent totalavsaltat vatten tillförs processen tillsammans med el, se figur 9. Vätgas och syrgas separeras och avleds i separata gasströmmar. I respektive gasström finns små mängder vattenånga som inte spjälkats.
Figur 9. Principskiss för PEM-elektrolysören. Illustration: Siemens Energy.
I processen framställs årligen upp till 22 000 ton vätgas och 175 000 ton syrgas. Vätgasen används för produktionen av metanol.
Xxxxxxxx kommer åtminstone initialt att släppas ut till omgivande atmosfär. Utsläppsplatsen kommer att väljas så att den inte ökar risken för brand eller explosion. För att möjliggöra en eventuell framtida försäljning av syrgasen kommer anläggningen förberedas för detta.
Vid start, stopp, driftstörningar och haverier kommer vätgas av säkerhetsskäl att ventileras till omgivningen på säker plats. Nedstängning av processen kan ske inom mindre än en minut.
I PEM-elektrolysen uppstår överskottsvärme som behöver föras bort. Se avsnitt om energiåtervinning under avsnitt 3.3.2.
3.2.2 Koldioxidavskiljning
Koldioxid avskiljs från en ström av rökgaser från Dåva kraftvärmeverk som leds via den planerade anläggningen innan den återstående rökgasen återförs till Dåva kraftvärmeverk, se figur 10.
Figur 10. Stiliserad bild av rökgasens väg mellan Dåva kraftvärmeverk och FlagshipTHREE (jämför med figur 7).
För närvarande planeras uttag av rökgaser från de två pannorna vid Dåva kraftvärmeverk. Uttaget och återföringen av rökgaserna sker efter Dåva kraftvärmeverks rökgasrening.
Med hjälp av en vätskeformig absorbent avskiljs koldioxid från rökgaserna. I storleksordningen 80–90 % av koldioxiden i rökgasen avskiljs.
Rökgaserna återförs till Dåva kraftvärmeverks rökgaskanaler efter avskiljning av koldioxid. Återföringen sker antingen i båda rökgaskanalerna för Dåva 1 respektive Dåva 2 eller via rökgaskanalerna för en av dessa. Den återförda gasen innehåller spår av absorbent (<1 vppm6) som används vid avskiljning av koldioxiden.
I processen för koldioxidavskiljningen uppkommer ett kylbehov, se avsnitt 3.3.2 om energiåtervinning.
6 Miljondelar av volymen (vppm)
3.2.2.1 Rening av rökgaser innan koldioxidavskiljning sker
Rökgaserna leds innan koldioxidavskiljningen via en skrubber. I skrubbern tvättas rökgaserna för att svaveldioxid och andra för processen skadliga föroreningar ska tas bort ur rökgaserna.
I skrubbern avskiljs svaveldioxid från rökgaserna och omvandlas till natriumsulfat i vattenlösning som cirkulerar i skrubbern. Ett flöde av vattenlösning avleds till processavlopp (s.k. avdrag) för att hålla koncentrationen natriumsulfat under en viss nivå. Utsläpp av vatten beskrivs i avsnitt 3.4 och 6.4.
I skrubbern kommer troligen basen natriumhydroxid att användas för pH-justering.
3.2.2.2 Infångning och lagring av koldioxid
Den avskilda koldioxiden, som inte används direkt av FlagshipTHREE, kommer att kylas och lagras inom Umeå Energis regi.
Dåva 2 (en av Dåva kraftvärmeverks pannor) har låg produktion sommartid och eventuellt kommer det behövas finnas ett lager som FlagshipTHREE kan hämta koldioxid från under sommaren för att kunna bedriva produktion i önskad takt hela året. Det kan även uppstå behov av att använda den lagrade koldioxiden vid driftstopp eller reducerad drift i Dåva kraftvärmeverk som gör att mängden koldioxid som kan avskiljas från rökgaser inte är tillräcklig för e-metanolproduktionen. Endast den mängd som motsvarar den biogena koldioxiden från Dåva kraftvärmeverk kommer att användas för produktion av e-metanol.
3.2.3 Syntes av metanol
Vätgasen leds samman med koldioxiden. Blandningen komprimeras sedan till högt tryck i en kraftfull kompressor. Vid komprimeringen kondenseras vatten som avleds till processavlopp.
Därefter leds den komprimerade blandningen över till en reaktor med katalysatormassa för framställning av metanol, se figur 11. Ur reaktorn kommer en vattenlösning med metanol och mindre mängder etanol och tyngre alkoholer och eventuellt spår av andra kolväten.
Merparten av den komprimerade blandningen kommer inte reagera omedelbart i reaktorn. Därför återcirkuleras den över reaktorn i ett slutet cirkulerande system tills allt har omvandlats till vatten och metanol.
En liten ström processgaser (storleksordningen 400 Nm3/h) måste avledas för att ämnen som inte kan reagera i reaktorn, såsom kvävgas och ädelgaser, inte ska anrikas i processen. Denna gasström innehåller i huvudsak vätgas och koldioxid samt en mindre mängd metanol och andra kolväten i gasform.
Gasen har ett energiinnehåll och sammansättning som gör den lämplig att använda som gasformigt förnybart bränsle. Energiinnehållet kommer huvudsakligen från vätgasen och uppgår till ca 7 MJ/Nm3. Det gasformiga förnybara bränslet kommer att levereras till Umeå Energi.
Vid start, stopp, driftstörningar och haverier kommer brännbara gaser, innehållande framför allt vätgas och koldioxid, förbrännas i fackla av miljö- och säkerhetsskäl.
3.2.4 Destillering
Lösningen från metanolreaktorn samlas upp i en råmetanoltank på cirka 700 m3. Innehållet i råmetanoltanken destilleras för att erhålla metanol av handelskvalitet (>99% metanol).
Tre flöden avskiljs vid destilleringen:
• E-metanol av teknisk kvalitet (färdig produkt)
• Vatten
• Blandning av ungefär 62 % vatten och 36 % metanol, samt 2 % etanol och mindre mängder tyngre alkoholer och eventuella spår av andra kolväten
Flödet bestående av vattnet leds till processavloppsrening.
Flödet bestående av en blandning av vatten, metanol, andra alkoholer och mindre mängder andra kolväten har ett energiinnehåll som gör det lämpligt som flytande förnybart bränsle (cirka 8 MJ/kg). Det förnybara flytande bränslet kommer att levereras till Umeå Energi.
Mängden beräknas vara cirka 1 800 ton/år.
Vid start, stopp, driftstörningar och haverier kommer brännbara gaser innehållande i huvudsak metanol och andra alkoholer förbrännas i fackla.
3.2.5 Mellanlagring i produkttankar
E-metanolen överförs från råmetanoltanken till produkttankar. Produkttankarnas storlek förväntas så vitt nu är känt att vara i storleksordningen 2 000 m3 per tank och antalet tankar förväntas uppgå till två eller tre stycken. Se avsnitt 3.8 för information gällande logistik/transporter. Närmare information om lagring av produkter kommer att framgå av ansökan.
Processen behöver försörjas med olika media via stödsystem, så som:
• Totalavsaltat vatten
• Processånga
• Elkraft
• Kyla
• Reservkraft
FlagshipTHREE kommer att förses med processånga samt elkraft via Umeå Energi och Dåva kraftvärmeverk.
Preliminär fördelning av maximal effekt och årlig energiförbrukning är:
• Elkraft: 170 MW och 1 450 GWh/år
• Ånga: 50 MW och 400 GWh/år
Huvuddelen av energiförbrukningen utgörs av elkraft som nyttjas för framställning av vätgas. Elenergin omvandlas till kemisk energi i vätgasen och senare till e-metanol samt värme.
Utöver detta krävs processånga.
Gasol, eller annan bränngas med liknande egenskaper, kommer att användas för att säkerställa tillgängligheten hos facklan/facklorna genom att kontinuerligt låta en så kallad pilotlåga brinna. Preliminära beräkningar ger ett flöde på cirka 6 g/s vilket motsvarar en ungefärlig värmeffekt på upp till 0,3 MW och en årlig förbrukning på upp till 200 ton gasol.
Bränngasen kan även användas för att spola rörledningar för att sedan ledas till facklan/facklorna för förbränning.
3.3.2 Energiåtervinning och kylning
Anläggningen kommer vara utformad för att på ett optimalt sätt nyttja överskottsvärme från processen i delar där värmen kan nyttjas. Detta för att minimera behovet av energi till anläggningen.
Den planerade verksamheten har trots det ett relativt stort behov av kylning, upp till ungefär 140 MW och 1 000 GWh/år.
3.3.2.1 Energiåtervinning till fjärrvärme
FlagshipTHREE utreder för närvarande i samarbete med Umeå Energi de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att använda värmeöverskottet för att tillföra värme till fjärrvärmenätet. För närvarande bedöms effekten som maximalt kan föras till fjärrvärmenätet uppgå till cirka 20 MW.
3.3.2.2 Kylning
Den värme som inte återvinns på det sätt som beskrivs ovan, måste kylas bort på annat sätt. Kylningen planeras för närvarande att ske genom kylning i kyltorn. Såväl våta kyltorn, där kylning sker genom förångning av vatten (evaporationskylning), som torra kyltorn och olika former av semivåta alternativ utreds. Det slutliga valet av kylmetod kommer baseras på vad som sammantaget är den mest lämpliga lösningen utifrån platsens förutsättningar och anläggningens behov.
3.3.3 Framställning av processvatten
För elektrolysen krävs rent vatten. En anläggning för framställning av totalavsaltat vatten kommer att etableras inom anläggningen.
Råvatten från Umeälv levereras av Umeå Energi, vilket ligger utanför FlagshipTHREE:s kommande tillståndsansökan. Råvattnet kommer att renas i flera steg.
Nedan ges en preliminär beskrivning av möjliga tekniker för rening av vatten.
Förbehandling av inkommande vatten, rening, sker i sandfilter och genom flockning i lamellseparator. Därigenom avlägsnas partikelformiga föroreningar ut vattnet. Från förbehandlingssteget leds vattnet vidare till nästa steg, jonbytarkolonner. Därigenom avlägsnas salter ur vattnet.
Inom FlagshipTHREE:s anläggning kommer följande avloppsflöden uppkomma:
• Processavloppsströmmar (inklusive spolvatten)
• Dagvatten
• Sanitärt spillvatten från personalutrymmen
Vid brand eller risk för brand kan även följande vatten uppstå:
• Sprinklervatten (inomhus)
• Kylvatten (kylning av byggnader och cisterner vid brand)
• Släckvatten (utomhus)
I processerna uppstår flera olika typer av processavlopp:
• Vatten med mycket små mängder alkoholer som avskiljs vid destillering
• Vatten från rökgasskrubber innan koldioxidavskiljningen innehållande bland annat ammoniak och löst natriumsulfat
• Rejekt från tillverkning av totalavsaltat vatten Dessa leds till processavloppsrening (se nedan).
Spolvatten från rengöring av anläggning och utrustning kommer att samlas upp och renas i processavloppsreningen alternativt omhändertas som avfall.
Även behandlingsbart vatten från invallningar och golvkanaler inomhus leds, efter kontroll, till processavloppsreningen.
Processavloppsrening
Processavloppen från anläggningen kommer att behandlas separat om det är fördelaktigt för reningseffektiviteten. Exempelvis kommer processavlopp innehållande ammoniak och ammonium troligen behandlas genom avdrivning av ammoniak med hjälp av ånga. Även flockning, fällning och filtrering för att avskilja metaller och suspenderat material från rening
av inkommande rökgaser kommer att användas. Allt processavlopp kommer att pH-justeras och kontrolleras innan utsläpp sker till recipient.
Preliminär uppskattning av mängd och sammansättning av renat processavlopp sammanfattas i tabell 1 nedan.
Parameter | Enhet | |
Flöde normalt | 40 | m3/h |
Temperatur | 40 | °C |
pH | 8 | |
Metanol | 1 | ton/år |
Myrsyra | 6 | ton/år |
Andra flyktiga kolväten (VOC) | <0,1 | ton/år |
Totalt organiskt kol (TOC) | 2 | ton/år |
Kemisk syreförbrukning (COD) | 4 | ton/år |
Ammonium (NH4+) | 2 | ton/år |
Totalkväve (N-tot) | 2 | ton/år |
Natriumbikarbonat (NaHCO3) | 70 | ton/år |
Natriumsulfit (Na2SO3) | 40 | ton/år |
Natriumsulfat (Na2SO4) | 70 | ton/år |
Totala suspenderade ämnen (TSS) | 1 | ton/år |
Absorbent (CDRmax) | <2 | kg/år |
Halogenerade organiska föreningar (AOX) | <4 | kg/år |
Koppar (Cu) | <4 | kg/år |
3.4.2 Dagvatten
Dagvatten kommer framför allt uppstå från tak men även från hårdgjorda markytor. Dagvatten hanteras preliminärt av FlagshipTHREE men skulle även kunna överföras till Umeå Energis system för dagvatten.
Vatten till följd av nederbörd inom invallningar omhändertas separat enligt beskrivet ovan i avsnitt 3.4.1.
3.4.3 Sanitärt spillvatten
Sanitärt spillvatten från personalutrymmen, såsom toalett, dusch och pentry, leds till det kommunala spillvattennätet.
3.5 Hantering av råvaror och kemiska produkter
De råvaror som kommer att användas inom processen är koldioxid från Dåva kraftvärmeverks rökgaser samt egenproducerad vätgas från elektrolys av vatten.
Kemikalier i mängder som är av någon betydelse (mer än 100 kg per år) som kommer att hanteras i verksamheten är:
• Natriumhydroxid 20% (alternativt natriumbikarbonat)
• Absorbent
• Metanol
• Kvävgas
• Gasol eller bränngas med motsvarande egenskaper
• Svavelsyra
• Fällningskemikalier till processavloppsrening
• Eventuell biocid till kylvattenkrets för att förebygga uppkomst av legionella
• Eventuella ytterligare kemikalier för att kunna återanvända processavloppsvatten till kylning
I kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer kemikalierna att beskrivas mer ingående avseende bland annat mängd, förvaring samt förekomst av utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen. Dessa kemikalier kommer att hanteras och lagras på ett sådant sätt att utsläpp inte kan ske till ytvatten, mark eller grundvatten. Detta genom invallning eller andra lösningar som ger samma skydd.
Utöver ovan nämnda kemikalier kommer kemiska produkter för underhåll och renhållning av bland annat lokaler att hanteras och lagras i relativt små mängder. Lagring och hantering kommer att ske på de sätt som är lämpligt med hänsyn till produkternas egenskaper.
3.6.1 Regenerering av absorbent
Avfall uppstår vid regenerering av den absorbent som används för koldioxidavskiljning. Regenerering sker batchvis med jämna mellanrum. Resterna från regenereringen innehåller olika aminföreningar och har ett högt pH och kommer därför att hanteras som farligt avfall och hämtas av godkänd avfallstransportör för hantering hos godkänd mottagare
3.6.2 Aktivering av katalysatormassa
Vid aktivering av ny katalysatormassa i metanolreaktorn avskiljs partiklar innehållande koppar tillsammans med vatten och samlas upp i en behållare och omhändertas som avfall. Detta sker vid behov. Uppskattad frekvens är vart fjärde år och mängden cirka 8 ton per gång.
Vid byte av katalysatormassa uppstår farligt avfall. Mängden varierar mellan olika år men i genomsnitt över en flerårscykel beräknas mängden till cirka 34 ton per år. Avfallet skickas för återvinning då det innehåller metaller.
3.6.3 Slam från processavloppsrening
Vid rening av processavlopp (genom bland annat kemisk fällning, se avsnitt 3.4.1) uppstår ett slam. Slammet kommer att innehålla ca 20–25% fasta ämnen och resten är vatten.
Slammet innehåller således inte några organiska ämnen och riskerar därigenom inte att medföra några olägenheter avseende lukt.
3.6.4 Övrigt avfall
I övrigt uppstår avfall vid underhåll, reparation och utbyte av utrustning i anläggningen samt mindre mängder kontors- och hushållsavfall. Även förpackningar från kemikalier kommer att behöva tas omhand.
Planerad verksamhet kommer att bedrivas dygnet runt alla dagar i veckan. Stora delar av processerna är automatiserade och kommer att övervakas av driftpersonal vid anläggningen.
Andra arbetsuppgifter kommer att vara rondering, service och underhåll, provtagning av produkt med mera. Behovet av personal beräknas till ungefär tio personer dagtid och minst två personer nattetid.
Verksamheten kommer ge upphov till tunga transporter till och från anläggningen. De inkommande leveranserna utgörs huvudsakligen av kemikalier.
De utgående transporterna utgörs av färdig produkt (e-metanol) samt förbrukad absorbent och annat avfall.
I första hand kommer transporter på järnväg att användas och i andra hand vägtransporter (lastbil). Det är inte säkert att Norrbottniabanan med anslutande industrispår kommer att vara på plats när FlagshipTHREE:s verksamhet tas i bruk, vilket innebär att endast vägtransporter kommer kunna användas inledningsvis.
Utöver de tunga transporterna tillkommer personalens personbilstransporter, som kommer vara få i sammanhanget.
In- och utgående vägtransporter kommer att nyttja befintligt vägnät till och från E4:an. Via E4:an är det även möjligt att nå E12:an.
4 Miljöns känslighet i områden som kan antas bli påverkade
I detta kapitel redogörs för miljöns känslighet i området där FlagshipTHREE avser att lokalisera den planerade verksamheten. Redogörelsen omfattar mark och geologi, hydrogeologi (grundvatten), skyddade områden och ytvatten. Slutligen redovisas vad det finns för relevanta miljökvalitetsnormer och riktvärden.
Inga kända jordskred har skett i närområdet och den närmaste ravinen är belägen vid Holmbäcken, ungefär en kilometer nordväst om den planerade verksamheten enligt kartvisaren ”Jordskred och raviner” (SGU, 2023a).
Jordarterna inom planerat verksamhetsområde består huvudsakligen av morän, se figur 12, enligt kartvisaren ”Jordarter 1:25 000 – 1:100 000. Bergarten är paragnejs, enligt kartvisaren
”Berggrund 1:50 000 – 1:250 000”.
Enligt länsstyrelsernas kartläggning av potentiellt förorenade områden, EBH-kartan, finns ingen känd markförorening inom planerat verksamhetsområde. Det finns dock potentiellt förorenade områden i närheten av den planerade verksamheten, se figur 13.
Figur 13. Potentiellt förorenade områden enligt EBH-kartan (Länsstyrelserna, 2023).
Enligt statusrapport för Dåva Kraftvärmeverk (WSP, 2022) har den yta som är aktuell för FlagshipTHREE tidigare använts för lagring av impregnerade stolpar efter staket. Idag lagras oflisat timmer på delar av ytan. Innan mitten av 1990-talet bedrevs ingen verksamhet på platsen, utan det var tidigare skogsmark där. Den markundersökning som har utförts inom ramen för statusrapporten visar inte på någon allvarlig föroreningssituation inom fastigheten. Samtliga markprover visar på halter under Naturvårdsverkets riktlinjer för mindre känslig markanvändning (MKM). Endast två prover har halter över Naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning (KM). Punkt 22 W07 innehåller alifater i halter över KM och
punkt 22 W02 innehåller barium i halter över KM. Dessa punkter ligger inte inom eller i direkt anslutning till FlagshipTHREE:s planerade verksamhetsområde.
Det finns ingen grundvattenförekomst på aktuell plats, enligt VISS Vattenkarta. Den närmaste grundvattenförekomsten är Sävaråsen/Sävarområdet (WA99280155) ungefär sju kilometer nordost om verksamheten respektive en grundvattenförekomst benämnd SE708686-171879 (WA67308204) ungefär sju kilometer sydväst om verksamhetsområdet.
Det finns inte heller något grundvattenmagasin i området enligt SGU:s kartvisare ”Grundvattenmagasin” (SGU, 2023c).
4.3.1 Riksintressen och Natura 2000
Följande områden är av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken (se även figur 14 och figur 15):
• Riksintresse för kommunikationer: Planerad järnväg Norrbotniabanan (sträckan Umeå-Dåva), går som närmast cirka 160 meter söder om planerad verksamhet. Järnvägen kommer att gå mellan Umeå och Luleå.
• Riksintresse för kommunikationer: Befintlig väg E4 går som närmast cirka 800 meter från planerad anläggning.
• Riksintresse för kommunikationer: järnvägen Stambanan genom Övre Norrland går som närmast ungefär 7,2 kilometer sydväst om planerad verksamhet.
• Riksintresse för kommunikationer: de centrala delarna av Umeå ligger inom hinderyta för Umeå flygplats. Avståndet mellan planerad verksamhet och hinderytans utkant är drygt 4 kilometer.
• Ett riksintresse för energiproduktion - vindbruk (objekt-ID 80) finns drygt 4 kilometer öster om verksamheten. Riksintresset gäller för geografiska områden som har särskilt goda vindförutsättningar för vindbruk ur ett nationellt perspektiv (Energimyndigheten, 2022).
• Riksintresse för naturvård: Sävarån (NRO-24-073) finns ungefär 7 kilometer öster om verksamheten. Landskapet består av Sävarån, omgiven av ett mosaiklandskap av öppna våtmarker och lövdominerade sumpskogar omväxlande med skogsklädda holmar och åsryggar (Naturvårdsverket, 2023).
• Natura 2000-området Sävaråns utlopp (fågeldirektivet, SPA) respektive Sävarån (art- och habitatdirektivet, SCI) sammanfaller till stor del med riksintresset för naturvård Sävarån som nämns ovan. Området är viktigt både för våtmarksfåglar och för fåglar som är beroende av lövskog (Naturvårdsverket, 2023).
• Riksintresse för kulturmiljövård: Umeå centrum (AC 10) omfattar delar av staden som speglar 1600-talet stadsgrundningspolitik och utvecklingen inom stadsbyggnadskonsten under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet (RAÄ, 2019). Avståndet mellan riksintresset och planerad verksamhet är ungefär 7,5 kilometer.
• Områden som utgör riksintresse för rennäringen: Bullmark ner till Sävar finns ungefär 7,4 kilometer nordost om verksamheten och Område mellan Tavelsjö, Vännäsby och Umeå finns ungefär 10 kilometer väster om verksamheten. Båda områdena nyttjas av Rans sameby. Riksintressen för rennäringen redovisas i figur 18 tillsammans övriga värdefulla områden för rennäringen.
Figur 14. Riksintressen kring området där verksamheten planeras.
Figur 15. Riksintressen i planerad verksamhets närmaste omgivning.
4.3.2 Övrig naturmiljö
De närmaste skyddade och/eller värdefulla naturmiljöerna är (se även figur 16):
• Naturvärde: Sumpskogen mot Täftebölesjön (N 1411-2003) är en blandsumpskog ungefär 1,1 kilometer sydost om verksamheten.
• Biotopskydd och nyckelbiotop: Åkrokens gamgranskog (SK 1998:205 och N 10136- 1998) är en äldre barrnaturskog ungefär 1,3 kilometer nordväst om verksamheten.
Avståndet till naturreservat är relativt långt. De närmaste belägna naturreservaten är:
• Stöningsberget ungefär 4 kilometer söder om verksamheten. Det består huvudsakligen av äldre, produktiv tall- och barrblandskog.
• Nedre Sävarån (0000000) xxxxxxx 0 kilometer öster om verksamheten. Området sammanfaller till stor del med de två Natura 2000-områden och det riksintresse för naturvård som beskrivs i avsnitt 4.3.1 ovan.
Figur 16. Skyddad och/eller värdefull naturmiljö i planerad verksamhets omgivning.
4.3.3 Övrig kulturmiljö
Det finns inga kända kulturhistoriska lämningar inom verksamhetsområdet registrerade i Fornsök (RAÄ, Riksantikvarieämbetet), se figur 17. Det finns inga kulturmiljöreservat i Umeå kommun (Länsstyrelsen Västerbotten, 2023a).
Figur 17. Övrig kulturmiljö vid tänkt verksamhetsområde.
4.3.4 Övrigt friluftsliv och rekreation
Det finns inte några utpekade värden för friluftsliv och rekreation i verksamhetens närhet.
4.3.5 Rennäring
Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Nyttjandet av betesmarkerna skiljer sig åt från år till år och beror på klimat och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att fler områden än de som är utpekade som riksintresse är viktiga ur ett rennäringsperspektiv.
Avståndet mellan FlagshipTHREE och närmaste riksintresse för rennäringen är ungefär 7,4 km, vilket nämndes i avsnitt 4.3.1.
Utöver riksintresset finns även andra värden kopplade till rennäringen. Sökt verksamhet ligger inom vinter- och vårvinterland för Rans sameby och ungefär 930 meter sydväst om ett trivsellandområde, se Figur 18. Rans sameby är en fjällsameby verksam i Västerbottens län, från norska gränsen till kustlandet. Samebyn har sina åretruntmarker i Sorsele kommun (Sametinget, 2023a).
Vinter- och vårvinterlanden är årstidsland, det vill säga geografiska områden som används för renskötsel under renskötselårets vinterperiod (vanligen december-mars) respektive vårvinterperiod (vanligen mars-april). Trivselland är områden inom årstidlanden som är viktiga för renarna, eftersom områdena har egenskaper i topografin och betet som gör att renarna trivs där (Sametinget, 2023b).
Figur 18. Riksintresse för rennäringen, trivselland samt vinter- och vårvinterland för Rans sameby.
De närmaste ytvattenförekomsterna till verksamhetsområdet är Tavelån, Holmbäcken, Hjåggmarksbäcken, Täftebölesjön samt Täfteån, se figur 19.
Figur 19. Vattenförekomster (ytvatten) i planerad verksamhets omgivning.
4.5 Miljökvalitetsnormer och riktvärden
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Avsikten med normerna är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Relevanta miljökvalitetsnormer för prövningen bedöms i dagsläget vara för ytvatten samt utomhusluft.
Vad gäller buller så finns riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 6538, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Riktvärdena anger ljudnivåer vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler för dag, kväll och natt och utgår från ljudnivå vid fasad alternativt uteplats.
Påverkan av den planerade verksamheten kommer att utvärderas gentemot ovan nämnda miljökvalitetsnormer och riktvärden i miljökonsekvensbeskrivningen.
5 Förutsedd miljöpåverkan under byggskedet
I detta kapitel redogörs kortfattat för vad byggskedets moment och förutsedd miljöpåverkan för byggskedet.
Nya byggnader kommer att uppföras för planerad verksamhet. Uppförande av anläggningen beräknas ta cirka 24 månader från byggstart. Det kommer inte behöva utföras något rivningsarbete.
Vissa förberedande markarbeten för att marken ska kunna bebyggas kommer att utföras. Dessa består preliminärt främst av olika typer av schaktarbeten och markutjämning inför grundläggningsarbetet liksom nedläggning av rörledning.
Höjderna efter markarbetet är ännu inte fastställd utan kommer att beslutas under projekteringen. Höjdsättning av byggnader och processutrustning kommer att anpassas till att följa gällande detaljplan.
Under byggskedet kommer transporter krävas av bland annat byggmateriel. Buller och vibrationer förväntas uppkomma vid byggarbete, transporter och liknande. Arbetsmaskiner och transporter bidrar även till utsläpp av kväveoxider, stoft och koldioxid till luft.
Uppkomna massor från schaktning kommer att klassificeras och omhändertas enligt gällande regelverk.
Byggavfall kommer att sorteras och hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Temporär lokal påverkan på grundvattennivån kan uppstå i byggskedet.
Miljöeffekterna av den påverkan under byggskedet som beskrivs ovan kommer att vara begränsade i tid. De kommer att beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen.
6 Förutsedd miljöpåverkan under driftskedet
I detta kapitel beskrivs den miljöpåverkan som förväntas medföras i driftskedet av FlagshipTHREE:s verksamhet. Miljöpåverkan kvantifieras i den mån det är möjligt. Konsekvenser kommer att beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen.
FlagshipTHREE bedöms vara förenlig med gällande detaljplan samt översiktsplan.
Uppförande av planerad verksamhet innebär ianspråktagande av mark som till största delen redan är exploaterad för verksamhetsändamål (se figur 20) samt hårdgörande av markyta. Andelen hårdgjord yta inom detaljplanens område kommer att öka i mindre grad jämfört med idag. Detta innebär att något mindre infiltration kommer kunna ske till marken, och att dagvattenhanteringen måste dimensioneras för de nya hårdgjorda ytorna.
6.2.1 Riksintressen
Identifierade riksintressen kopplade till 3 kapitlet 8 § miljöbalken bedöms inte påverkas av planerad verksamhet.
6.2.2 Övrig naturmiljö
Den preliminära bedömningen är att planerad verksamhet inte medför någon påverkan på övriga skyddade och/eller värdefulla naturmiljöer.
6.2.3 Övrig kulturmiljö
FlagshipTHREE:s verksamhet förväntas inte göra intrång i några kända kulturhistoriska lämningar.
6.2.4 Övrigt friluftsliv och rekreation
Planerad verksamhet bedöms inte utgöra något hinder för att utöva rekreation och friluftsliv eftersom det saknas områden som nyttjas för detta på platsen.
6.2.5 Rennäring
Avståndet mellan FlagshipTHREE och närmaste riksintresse för rennäringen är ungefär 7,4 km. FlagshipTHREE ligger inom vinter- och vårvinterbetesland för Rans sameby och ungefär 930 meter sydväst om ett trivsellandområde, se figur 18.
FlagshipTHREE kommer att lokaliseras inom befintligt industriområde, på mark som är detaljplanelagd för industri och som till största delen redan är exploaterad för verksamhetsändamål. I dagsläget finns stängsel runt delar av industriområdet.
FlagshipTHREE planerar att stängsla runt hela sitt verksamhetsområde, för att förhindra att obehöriga tar sig in. Även större djur kommer således hållas ute från verksamhetsområdet.
Samråd med Rans sameby kommer att genomföras och eventuell påverkan på rennäringen kommer att bedömas i kommande miljökonsekvensbeskrivning.
Den planerade anläggningens byggnader och tillhörande utrustning samt höjder för dessa framgår av avsnitt 3.1. Då huvudbyggnaden inte kommer att bli högre än andra närliggande anläggningar bedöms den inte innebära någon betydande påverkan på landskapsbilden.
Eventuell påverkan på landskapsbilden, av uppstickande processutrustning så som destillationstorn, fackla/facklor, samt kyltorn kommer att redogöras för i kommande miljökonsekvensbeskrivning.
6.4.1 Ytvatten
Det kan bli aktuellt att avleda processvatten och dagvatten från den planerade verksamheten till en recipient, efter lämplig rening. Reningen kommer säkerställa att verksamheten inte påverkar miljökvalitetsnormen (MKN) för recipienten negativt.
6.4.2 Grundvatten
Med planerade skyddsåtgärder för hantering av flytande avfall och kemikalier som beskrivs i avsnitten 6.8 och 7.4 förväntas risken för förorening av grundvatten vara liten. En närmare utredning av risker för förorening kommer att ske som en del i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen.
Verksamheten förväntas medföra begränsade direkta och indirekta utsläpp till luft:
• Metanol från lagring och hantering av den tillverkade e-metanolen (tankandning)
• Absorbent och absorbentens nedbrytningsprodukter (ammoniak och aminer) från koldioxidavskiljningen som leds ut via skorsten hos Dåva kraftvärmeverk
• Utsläpp från transporter
• Utsläpp från förbränning i fackla/facklor
• Utsläpp av syrgas på säker plats över tak
• Utsläpp av vätgas och koldioxid på säker plats över tak
• Vattenånga från kyltorn
Gaserna som förbränns genom fackling kommer att innehålla vätgas, koldioxid, metanol samt mindre mängder andra enklare kolväten. Dessa är lätta att förbränna utan att det bildas sot och kolmonoxid. De innehåller inte heller svavel eller andra ämnen som kan ge upphov till andra föroreningar. Förbränningen ger upphov till utsläpp av kväveoxider och koldioxid.
Absorbenten med nedbrytningsprodukter har potentiellt negativa konsekvenser för hälsa och miljö vid halter över vissa nivåer. Åtgärder kommer att vidtas för att begränsa utsläppen så att halterna i miljön är lägre än dessa haltnivåer. Konsekvenserna av utsläppen kommer att bedömas och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning.
Anläggningen förväntas kunna utformas så att utsläppen till luft inte påverkar möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål för luftkvalitet.
Den planerade anläggningen kommer att ge upphov till buller, framför allt från kyltorn, fläktar och kompressorer och även från inkommande och utgående transporter. Buller kan även förekomma vid fackling. FlagshipTHREE:s anläggning förväntas kunna utformas så att bullerriktvärden för nyetablerad industri klaras vid närliggande bostäder.
En utredning av bullerpåverkan (se avsnitt 8.3) vid närliggande bostäder kommer att göras och redovisas med kommande miljökonsekvensbeskrivning.
6.7 Hushållning med naturresurser
6.7.1 Energianvändning
Verksamheten innebär en betydande energiåtgång, i huvudsak elenergi (se avsnitt 3.3.1). Maximalt kommer 1 500 GWh el årligen användas vid tillståndsgiven produktion, i huvudsak för framställning av vätgas genom elektrolys, vilket innebär att restvärme måste kylas bort. Omvandlingsförlusterna och kylbehovet innebär en negativ påverkan ur ett energihushållningsperspektiv. Befintlig infrastruktur på platsen medger dock avsättning för delar av den överskottsvärme som uppstår inom produktionen.
Elen kommer uteslutande ha förnybart ursprung vilket är positivt ur ett energihushållningsperspektiv. En direkt elektrifiering av den tyngre sjöfarten bedöms i
dagsläget inte vara möjlig. Produktion av e-metanol möjliggör därmed att sjöfarten ges tillgång till ett förnybart och fossilfritt bränsle.
6.7.2 Vattenanvändning
Verksamhetens vattenanvändning för vätgasframställning bedöms uppgå till cirka 250 000 kubikmeter totalavsaltat vatten per år, baserat på den mängd vätgas och syrgas som produceras i elektrolysen. Störst mängd förbrukas som råvara i elektrolysörerna där rent totalavsaltat vatten tillförs processen tillsammans med el. Vätgasframställningen sker genom spjälkning av vatten till vätgas och syrgas.
Utöver vätgasframställning kommer även totalavsaltat vatten användas för koldioxidinfångning (spädning av absorbent).
Vattenanvändningen för kylning av processen är beroende av val av kylmetod. Övrig vattenanvändning bedöms som försumbar i jämförelse.
6.7.3 Förbrukning av råvaror och kemikalier
De råvaror som kommer att användas inom processen är koldioxid från Dåva kraftvärmeverks rökgaser samt egenproducerad vätgas från elektrolys av vatten. Att fånga in koldioxid och ge denna ett nytt användningsområde innan den slutligen släpps ut till atmosfären innebär att resursnyttan ökar. Dessutom är koldioxiden som används vid tillverkningen av e-metanolen av biogent ursprung. Eftersom biogen koldioxid ingår i det naturliga kretsloppet tillförs inte någon ytterligare koldioxid till atmosfären.
De kemikalier som används i processen framgår av avsnitt 3.5. I kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer kemikalierna beskrivas mer ingående avseende mängd, förvaring, utfasning- och prioriterade riskminskningsämnen etc.
Det avfall som förväntas uppkomma i planerad verksamhet framgår av avsnitt 3.6.
Farligt avfall som uppstår vid regenereringen av absorbent kommer att lagras på särskild plats och i utrymmen som enbart behörig personal har tillgång till.
Flytande avfall kommer att förvaras på motsvarande sätt som kemikalier, med skydd som förhindrar spridning till omgivningen.
Avfall kommer att transporteras av och lämnas för omhändertagande till för ändamålet godkända aktörer.
Ingen betydande miljöpåverkan eller miljöeffekter förväntas till följd av hantering eller transport av avfall.
Det finns risker kopplade till verksamheten som kan innebära potentiell påverkan på människors hälsa och miljön. Riskerna är framför allt kopplade till hantering och lagring av brandfarliga ämnen (e-metanol och vätgas). En riskutredning genomförs i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 8.4.
Om det blir aktuellt med öppna kyltorn med så kallad våt kylning, finns risk för tillväxt av legionella i kylvattenkretsen, som skulle kunna spridas till omgivningen som aersolbunden legionella. Verksamheten kommer att upprätta lämpliga rutiner för att kontrollera kylvattenkretsen och bekämpa legionella i denna, och därigenom reducera risken för legionellaspridning. Aerosolbunden legionella är främst en arbetsmiljöfråga men kan potentiellt också riskera att påverka tredje part som bor eller verkar i närområdet.
I verksamheten hanteras kemikalier. Risken för utsläpp till omgivningen begränsas genom de åtgärder som beskrivs i avsnitt 7.4.
Byggnaderna kommer att utformas så att släckvatten/sprinklervatten och läckage och spill av kemikalier kan samlas upp och därmed inte riskera att förorena mark eller vatten.
7.2.1 Betydande riskkällor
De risker som bedöms som mest relevanta med avseende på risker i verksamheten, risker i omgivningen och naturolyckor är kopplade till sju identifierade betydande riskkällor:
• cisterner för lagring av råmetanol och metanol,
• destillationskolonn med trycksatt metanolånga,
• vätgas för metanolproduktion,
• gasoltank för lagring av gas till pilotlåga och spolgas,
• vägtransport av farligt gods med gasol till anläggningen,
• vägtransport av farligt gods med metanol från anläggningen och
• järnvägstransport av farligt gods med metanol från anläggningen.
För en heltäckande bild av verksamhetens identifierade och utredda risker hänvisas till den riskutredning som tas fram och biläggs kommande miljökonsekvensbeskrivning.
7.2.2 Olycksscenarier och konsekvensavstånd
De olycksscenarier eller oönskade händelser i verksamheten som bedöms vara mest relevanta är:
• okontrollerat utsläpp av metanol,
• okontrollerat utsläpp av gasol,
• okontrollerat utsläpp av vätgas och
• olycka vid transport av farligt gods.
Olyckor i omgivningen kan leda till efterföljande konsekvenser inne på FlagshipTHREE:s verksamhetsområde. De mest relevanta riskerna i omgivningen bedöms vara:
• olycka vid närliggande verksamhet,
• olycka vid transport av farligt gods av annan aktör och
• antagonistiska hot.
Därtill finns också risk för naturolyckor, så som:
• skogsbrand,
• blixtnedslag,
• översvämning och
• ras och skred.
Riskutredningen visar preliminärt att de beräknade konsekvensavstånden för de identifierade olycksscenariorna blir som mest ungefär 300 meter.
7.2.3 Skyddsåtgärder
I riskutredningen anges identifierade rekommenderade skyddsåtgärder. FlagshipTHREE har för avsikt att vidta de rekommenderade skyddsåtgärderna, eller likvärdiga. Det handlar exempelvis om:
• transport av farligt gods: hastighetsbegränsning för fordon inom verksamhetsområdet, god belysning och förbud mot uppställning av fordon med farligt gods längs med körväg,
• organisation och anläggning: upprättande och efterlevnad av rutiner avseende exempelvis säkerhet, agerande vid olycka och utbildning av personal om verksamhetens risker samt lämpliga åtgärder i form av brandskyddsutrustning, gaslarm, nödstoppsknappar, påkörningsskydd och invallning av behållare,
• naturolyckor: åskskydd och säkerhetsavstånd mellan verksamheten och omgivande vegetation och
• räddningstjänst: skäligt antal angreppsvägar och tillfartsvägar i dialog med räddningstjänsten, genomförande av brandvattenutredning, upprättande av rutiner för viktigt meddelande till allmänheten (VMA) samt upprättande av insatsplan.
En släckvattenutredning kommer att genomföras för att beräkna den släckvattenvolym som kan uppstå i händelse av brandbekämpning i verksamheten. Utredningen kommer även att ge förslag på skyddsåtgärder som ska säkerställa att släckvattnet kan samlas upp och tas om hand.
7.3 Åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Anläggningen kommer preliminärt att vara en Sevesoanläggning i högre kravnivå enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det är i första hand metanol som bidrar till sevesonivån med upp till ca
6 000 m3 färdig produkt momentant i lager. Därtill kommer syrgas, vätgas, råmetanol och propan. Mer precisa mängdberäkningar kommer biläggas ansökan.
De risker för allvarliga olyckor som framför allt är förknippade med metanol, vätgas och syrgas är brand och explosion. Ett värsta scenario är en större explosion med efterföljande brand vilket resulterar i en tryckvåg samt utsläpp av de kemikalier som används i tillverkningsprocessen.
Risken för ett sådant värsta scenario kan minimeras genom väl avvägd utformning och placering av utrustning, övervakning av läckage, väl utformad och dimensionerad ventilation och system för kylning och brandbekämpning.
De tekniker och utrustningar som kommer att användas inom anläggningen är beprövade och anpassade för att hantera dessa ämnen på ett säkert sätt. De företag som medverkar i utformningen av anläggningen har mångårig erfarenhet av att hantera och minimera risker kopplade bland annat till brand och explosion. Anläggningens utrustning kommer också vid behov förses med tryckvakter, larmsystem och ventilation för att kunna undvika att explosiva förhållanden eller risk för brand uppstår.
De kemikalier som används i processen framgår av avsnitt 3.5. Dessa, liksom produkten e- metanol, kommer hanteras och lagras på ett sådant sätt att spill och läckage i första hand förhindras och i andra hand begränsas. Åtgärder som förhindrar att kemikalier når ytvatten, mark eller grundvatten i händelse av spill eller läckage kommer vidtas, exempelvis genom invallningar.
Den kemiska produkt som bedöms ha störst inneboende risker avseende miljö- och hälsofara är absorbenten. Planerade skyddsåtgärder samt korrekt hantering och förvaring säkerställer att kemiska produkter inte når omgivningen. Absorbenten bedöms därmed inte påverka vare sig människors hälsa eller miljön.
7.5 Sårbarhet för klimatförändringar och yttre händelser
Klimatförändringarna förväntas innebära följande primära förändringar i Västerbotten (Länsstyrelsen Västerbotten, 2021):
• Ökad temperatur, framför allt under vintern
• Ökade nederbördsmängder, vilket märks framför allt under höst, vinter och vår
Utöver ovan förväntas även sekundära förändringar i Västerbotten, bland annat (Länsstyrelsen Västerbotten, 2021):
• Ökad sannolikhet för värmeböljor och torka under sommaren
• Extrema väderhändelser blir vanligare
• Snösäsongen blir kortare
• Ökad risk för dålig markbärighet och instabila markförhållanden
Verksamhetsområdet ligger utanför det område centrala Umeå och dess närmaste omgivningar, som Umeälven riskerar att översvämma enligt översvämnings- och skyfallskartering (Länsstyrelsen Västerbotten, 2023b).
Verksamhetsområdet är relativt platt och anläggningen kommer att utformas så att lågpunkter undviks liksom innestängda områden inom verksamhetsområdet som riskerar att översvämmas vid skyfall.
För att noggrant undersöka eventuell påverkan och ge ett bedömningsunderlag till kommande miljökonsekvensbeskrivning avser FlagshipTHREE preliminärt att utföra de utredningar som nämns nedan.
8.1 Markundersökningar och statusrapport
Då verksamheten bedöms vara en IED-verksamhet kommer en statusrapport för föroreningar i mark och grundvatten att upprättas vid behov i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning.
Föroreningssituationen där grävarbeten ska utföras och byggnader kommer uppföras utreds. Vid behov kommer markprover tas ut och analyseras som underlag för miljökonsekvensbeskrivningen samt för planering av eventuella skydds- och efterbehandlingsåtgärder som behöver vidtas.
En bedömning av MKN vatten kommer att göras, som syftar till att bedöma om processavloppsvattnet från FlagshipTHREE riskerar att påverka miljökvalitetsnormen (MKN) för recipienten negativt. Bedömningen kommer redovisa status på kvalitetsfaktornivå och bedöma om det finns risk för en otillåten försämring och om den ansökta verksamheten äventyrar möjligheterna att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.
En externbullerutredning kommer genomföras där den förväntade bullerspridningen från den planerade verksamheten utreds och beskrivs. Externbullerutredningen har som syfte att utreda om det med tillgänglig teknik är möjligt att uppföra den planerade anläggningen.
Denna bedömning görs utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer och gällande detaljplan. Utredningen kommer också att ge ett underlag som möjliggör kravställning på utrustning under den fortsatta projekteringen. Hänsyn kommer att tas till kumulativa effekter.
En utredning av risker för tredje part till följd av verksamheten kommer att utföras. Utredningen kommer omfatta sådana oplanerade händelser som kan orsaka skada eller olägenhet för miljö och människors hälsa.
Då verksamheten blir en Sevesoanläggning kommer nödvändiga utredningar och dokumentation att tas fram.
Möjliga skyddsåtgärder för att begränsa såväl sannolikhet som konsekvens av händelser kommer att redovisas i ansökan med bilagor.
Luftutredningen kommer omfatta spridningsberäkningar och bedömningar avseende verksamhetens utsläpp av ammoniak och aminer från rökgaserna (skorsten) och VOC från tankandning (diffusa utsläpp).
9 Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Miljökonsekvensbeskrivningen kommer huvudsakligen fokusera på verksamhetens påverkan på omgivningen i form av hushållning med naturresurser (energi) samt risk och säkerhet.
Resultatet från de planerade utredningarna kan komma att påverka miljökonsekvensbeskrivningens fokus. Övriga miljöaspekter redovisas men i en mer begränsad omfattning. Nedan redovisas det planerade innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen i form av ett utkast till innehållsförteckning.
Icke-teknisk sammanfattning 1 Inledning Administrativa uppgifter Bakgrund och syfte Uppdraget Verksamhetens klassificering Miljörelaterad lagstiftning Vad ansökan avser Genomförda samråd 2 Metod för MKB Avgränsningar Underlag för bedömning Bedömningsskala Bedömningsförfarande 3 Lokalisering och omgivningsbeskrivning Plats och omgivning Planförhållanden Mark- och grundvattenförhållanden Luftkvalitet Ytvattenrecipient Riksintressen Naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljö Rennäring 4 Sökt verksamhet Verksamhetens utformning Elektrometanol (e-metanol) och dess framställning Tillverkningsprocessen Stödsystem (media) Fackla/facklor Arbetstider 5 Alternativ Nollalternativ Alternativ lokalisering Alternativ utformning | 6 Miljöeffekter i byggskedet Byggskedets omfattning Byggskedets miljöpåverkan Konsekvensbedömning 7 Miljöeffekter i driftskedet Markanvändning Riksintressen Övrig naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Rennäring Landskapsbild Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Buller Transporter Hushållning med naturresurser: energi, vatten, råvaror och kemiska produkter Avfall 8 Risk och säkerhet Risker i verksamheten Dominoeffekter Åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso) Risker i omgivningen Naturolyckor Släckvatten Sårbarhet för klimatförändringar Skyddsåtgärder Sammantagen bedömning avseende risk och säkerhet 9 Inverkan på Sveriges miljömål 10 Samlad bedömning 11 Egenkontroll Byggskede Driftskede 12 Redovisning av sakkunskap 13 Referenser |
Energimyndigheten. (2022). Riksintressen energiproduktion - vindbruk, uppdaterad senast 2022-08-02. Hämtat från xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxx- for-energiandamal/riksintressen-for-vindbruk/
Länsstyrelsen Västerbotten. (2021). Klimatanpassa Västerbotten - Regional vägledning och övergripande handlingsplan för klimatanpassning 2020-2025.
Länsstyrelsen Västerbotten. (2023a). Kulturreservat, hämtat 2023-03-21. Hämtat från xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx.xxxx
Länsstyrelsen Västerbotten. (2023b). Länskarta Västerbotten, hämtat 2023-03-27. Hämtat från xxxxx://xxx- xxxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/?xxxxxxxx0000000000000x000x00000xxx0000
Länsstyrelserna. (2023). EBH-kartan, hämtat 2023-02-27. Hämtat från xxxxx://xxx- xxxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/?xxxxxxxx0x0xxx0xx0000x0000x0x0000xx00x
Naturvårdsverket. (2023). Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur, hämtat 2023-03-02.
Hämtat från xxxxx://xxxxxxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/
RAÄ. (2019). Riksintressen för kulturmiljövården - Västerbottens län (AC), uppdaterat senast 2019-09-04. Hämtat från xxxxx://xxx.xxx.xx/xxx/xxxxxxx/0000/00/XX_xxxxxxxxxxxxx.xxx
SGU. (2023a). Kartvisaren "Jordskred och raviner", hämtat 2023-02-21. Hämtat från xxxxx://xxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxx.xxxx
SGU. (2023b). Kartvisaren "Jordarter 1: 25 000 - 1: 100 000", hämtat 2023-02-27. Hämtat från xxxxx://xxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxx-00- 100.html?zoom=762882.2022419199,7091950.6453347495,768126.6127307408,70
94999.851433163
SGU. (2023c). Kartvisaren "Grundvattenmagasin", hämtat 2023-02-27. Hämtat från xxxxx://xxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx
Umeå Energi. (2022). Kraftvärmeverket Dåva 1 och 2, publicerat 2022-11-30. Hämtat från xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxx/xxxx-0-xxx-0
Umeå kommun. (2005). Detaljplan för del av fastigheten Anumark 1:20 m.fl. (Dåvamyran), 2480K-P05/50. Antagen 2005-01-15.
Umeå kommun. (2018a). Översiktsplan Umeå kommun - Vägvisning till planens delar, teman och aktualitet. Antagen 2018-08-27.
Umeå kommun. (2018b). Översiktsplan Umeå kommun - Fördjupning för Umeå - Umeås framtida tillväxtområde. Reviderad. Antagandehandling augusti 2018.
Umeå kommun. (2022). Nyskogen 1:1 m.fl., publicerat 2022-11-15. Hämtat från xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx omradesbestammelser/detaljplanerochomradesbestammelsergallandeochpagaende
/savar/nyskogen11medflera.4.7588f853178ecee2e2cf2c1.html
Umeå kommun. (2023). Dåva företagspark, hämtat 2023-02-24. Hämtat från xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx g/markforverksamheter/markforindustri/davaforetagspark.4.7d7d901172bb372c5d7f 3.html
WSP. (2022). Statusrapport Dåva kraftvärmeverk, Anumark 1:33, Umeå kommun. 2022-09- 23.