Contract

”I målet (HovR SKB T 366-09) har Örkelljunga kommun genom avtal om fastighetsreglering överlåtit ett markområde till V G Kåken AB. På denna fastighet ligger en hög med förstärkningsgrus, 5327 ton, som tidigare sprängts och krossats på plats för kommunen räkning. Enligt ett lågt räknat marknadsvärde om 40 kr per ton uppgår värdet på grushögen till 213 080 kr. Örkelljunga kommun vill i första hand yrka på att de har bättre rätt än V G Kåken AB till förstärkningsgruset. V G Kåken betalade 88 000 kr för markförvärvet.

Vid fastighetsregleringen var det ingen som nämnde huruvida grushögen ingick i överlåtelsen eller inte. Avgörandet för frågan om vem som har bättre rätt till bergkrossmaterialet, var om materialet utgör fast eller lös egendom. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade att bergknallen före sprängning utgjorde fast egendom. Örkelljunga kommun menade att efter bearbetningen som skett efter sprängningen hade materialet övergått från att vara fast egendom till lös egendom. HovR svarade att så kunde det mycket väl tänkas vara men för ”…att så ska vara fallet bör emellertid krävas att detta manifesteras på ett tydligt sätt”. HovR menade också att även om avverkning av träd betraktas som lös egendom efter avverkningen, behöver inte det nödvändigtvis betyda att samma förhållande gäller för bearbetning och förädling av andra delar av fastigheten.

HovR tar upp följande punkter:

-Materialet har legat hopföst i en förhållandevis avgränsad hög, men troligtvis utan någon utmärkning eller markering.

-Krossmaterialet har lagts direkt på marken vilket har lett till en viss sammanblandning med underliggande material.

-Ingen entydig gräns till vad Örkelljunga kommun numera uppfattar vara lös egendom kan med säkerhet dras.

Dessa punkter ger att bergkrossmaterialet inte avskilts på ett sådant sätt som bör krävas för att materialets karaktär av fast egendom ska ha upphört, enligt hovrätten. Hovrätten tar även upp förhållandet mot tredje man, dvs. en eventuell kreditgivare. För att det ska vara ett sakrättsligt skyddat förvärv av föremål som hör till fastigheten krävs att det som tidigare varit sammanfogat med fastigheten måste skiljas från fastigheten på ett sådant sätt som krävs enligt 2:7 JB153 för att det ska ändra karaktär till lös egendom.

Med detta resonemang kom HovR fram till att bergkrossmaterialet bör anses utgöra fast egendom och del av det markområde V G Kåken förvärvat från Örkelljunga kommun. ”