THAILÄNDSKA KVINNOR FÅR STÖD
TEMA SAMVERKAN
Att arbeta mot våld
BRED SAMVERKAN FÖR EFFEKTIV HJÄLP
Resurscentrum för 17 kommuner i Fyrbodal
E T T M A G A S I N F R Å N N AT I O N E L LT C E N T R U M F Ö R K V I N N O F R I D
SAMVERKAN
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
Innehåll
"När alla vet sitt ansvar blir hjälpen effektiv" 4
SIP ger möjlighet att dela uppgifter 8
Ändrade föreskrifter förtydligar ansvar 9
Svårt för våldsutsatta att hitta stadigvarande boende 10
Avtal om lägenheter löste boende för våldsutsatta 12
Samverkansavtal hjälper våldsutsatta till bostad 14
Rutiner ger trygg ram för spårsäkring 15
Kvinnofridssatsning når ut via etablerade nätverk 16
"Nätverket gör att vi når rätt personer direkt" 17
Enklare kontaktvägar med "Operation Norrsken" 18
Thailändska kvinnor stärks i projekt med brukarperspektiv 21
Kvinnojour och fotbollsförening i samarbete 25
Små kommuner i Halland samverkar kring våldsutövare 26
Handlingsplan ökar takten i arbetet mot våld 28
”Vi ska bli bättre på att förstå varandras roller” 30
Vi vill visa på det möjliga
HÄR ÄR DET femte numret av magasinet ”Att arbeta mot våld”. Den här gången är temat samverkan.
Enligt lagen är alla myndigheter skyldiga att samverka inom sitt område, och när det gäller mäns våld
mot kvinnor och våld i nära relationer kan det vara livsavgörande.
Så hur ska det fungera i praktiken? Ofta lyfter man fram problem och hinder. Vi vill istället visa på
möjligheter och exempel på väl fungerande samverkan
– lokalt, regionalt och nationellt.
Ny webbplats
för Kvinnofridslinjen
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 000-00 00 00 har även en webbplats, med adress xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
WEBBPLATSEN HAR NU anpassats för ökad tillgänglighet och uppdaterats
vad gäller design och innehåll.
SAJTEN HAR FOKUS på tillgänglig information till våldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete.
Magasinet är framtaget inom ramen för ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen, länsstyrelserna, Jämställdhetsmyndigheten, Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Barnafrid vid Linköpings universitet genomför tillsammans. Som
en del av uppdraget har vi byggt upp ett nationellt kompetensstöd på webben med NCK:s kunskapsbank som nav. Där finns också specialsidorna "Webbstöd för kommuner" och "Webbstöd för vården".
I det här magasinet har vi samlat reportage som tidigare har publicerats på webbstöden som lärande exempel. Vill ni ha ännu mer inspiration hittar ni fler texter på vår webb. Och hör gärna av er till oss på xxxx@xxx.xx.xx om ni vill berätta hur ni gör hos er. Kanske blir ni nästa lärande exempel?
Magasinet ”Att arbeta mot våld” har producerats av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet inom ramen för ett regeringsuppdrag som genomförs i samverkan med Socialstyrelsen, länsstyrelserna, Barnafrid vid Linköpings universitet och Jämställdhetsmyndigheten.
För synpunkter, frågor eller beställning av fler exemplar, kontakta kommunika- tionsenheten på NCK via e-post xxxx@xxx.xx.xx eller telefon 000-000 00 00.
Omslagsbild: Resurscentrum, Fyrbodal/Trollhättan
Foto: Xxxxxxx Xxxxxx
Produktion: Zellout
Tryck: Exakta, november 2022
HELA SAJTEN FINNS både på
svenska och engelska och dessutom
finns information om Kvinnofridslinjen på 30 olika språk, och teckenspråk.
En av förbättringarna som gjorts efter önskemål från användare är ett nytt tydligare formulär för
beställningar av informationsmaterial
om Kvinnofridslinjen. Illustration: Xxxxx Xxxxx
3
Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset ingång 17, 751 85 Uppsala xxx.xxx.xx.xx
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
4
SAMVERKAN
När alla vet sitt ansvar blir hjälpen effektiv
Xxxxxxx Xxxxxxx, samordnare, Resurscentrum vid Barnahus Fyrbodal. Foto: Xxxxxxx Xxxxxx
4
Barnahus Fyrbodal i Trollhättan har byggt upp ett resurscentrum för
barn, unga och vuxna som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck samt för att stötta yrkesverksamma i dessa frågor. Centrumet finansieras av kommunerna i Fyrbodal.
Barnahus Fyrbodal omfattar 17 kom- muner i länet. Verksamheten samordnar samverkan som rör barn och unga som har utsatts för fysiskt våld i nära relation, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuell exploatering eller barnfridsbrott. Syftet är att se till att åklagare, polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård samverkar kring barn och unga som är utsatta för brott.
2018 fick Xxxxxxxx Fyrbodal i uppdrag av regeringen att stödja utvecklingen av ett regionalt resurscen- trum för personer som utsätts för våld av närstående med ett särskilt fokus
på hedersrelaterat våld och förtryck. Resurscentrumet byggdes upp som ett pilotprojekt med medel från uppdraget. Nu finansieras verksamheten genom av- tal med de 17 kommunerna och avtalet sträcker sig till 2023.
– Tack vare en bred samverkan kan vi nå framgång i arbetet med att hjälpa
den som är utsatt. När alla vet sitt ansvar och kontaktvägarna är upparbetade
blir hjälpen mer effektiv, säger Xxxxxxx Xxxxxxx, samordnare för Resurscentrum vid Barnahus Fyrbodal.
Barnahus samlar myndigheter Resurscentrum vänder sig till personer i alla åldrar som är utsatta för hedersrela- terat våld och förtryck. Resurscentrum möter dem i samtal men en stor del av
arbetet består i att konkret samordna myndigheter kring den som är utsatt.
– Vi har ett uttalat mandat att samordna berörda myndigheter och andra aktörer. Vi samlar dem till möten som syftar till att stötta den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi bistår även vid riskbedömningar. Samordningen gör att utsatta får rätt stöd och hjälp och
att insatserna når den utsatta snabbare, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
I verksamheten ingår också att utbilda yrkesverksamma och att stötta dem genom konsultationer. Till exempel lärare, anställda inom vården och socialsekreterare kan på eget initiativ ta kontakt för att diskutera
anonymiserade ärenden, både akut och i planerade möten.
– Vi utbildar yrkesverksamma kon- tinuerligt. Kunskap gör skillnad och det märker vi på olika sätt, bland annat genom att vi får fler konsultationer samt att mörkertalet minskar, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
Riktade satsningar
Efter en satsning på att nå yrkesverk- samma som träffar de allra minsta barnen började förskollärare och personal vid BVC att höra av sig till resurscentret.
– Vi såg direkt effekterna av en konferens som vi arrangerade och som riktade sig till den målgruppen. Antalet samtal till oss har ökat markant det senaste halvåret. Vi arbetar mycket för att yrkesverksamma ska känna tillit
till vår verksamhet. Att vi är en resurs och inte någon som går in och tar över ärenden. I samverkan är det därför viktigt att vi förstår varandras uppdrag och ansvar, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
Med ökad kunskap och förståelse för utsattheten kontaktar yrkesverksamma resurscentret i ett tidigare skede än förut, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
🡢
5
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
🡢
– Det har blivit tydligt på senare tid att ärendena inte enbart handlar om akuta situationer. När situationen inte är akut finns det fler möjligheter att arbeta med hela familjen. Vi kan utbilda föräldrarna, till exempel om vilka skyldigheter de har och vilka rättigheter barnen har. Det är inte möjligt i ett senare stadium, säger hon.
Det finns även ett nystartat nätverk för kommunerna i länet där myndigheter, skola och hälso- och sjukvård ingår.
Nätverket samlas tre gånger varje termin, syftet är att arbeta förebyggande.
– Vi har till exempel diskuterat hur vi kan rikta oss till föräldrar för att förhindra könsstympning. Ett sätt är att öka kunskapen hos mammor till yngre barn, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
Komplexa ärenden
Ett råd till yrkesverksamma som
Xxxxxxx Xxxxxxx särskilt lyfter fram är just att ta hjälp.
– Vi på resurscentrum bistår med kunskap. Vi kan ge råd och stöd och samordna insatserna.
Xxxxxxx Xxxxxxx säger också att det är viktigt att komma ihåg att ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck är komplexa.
– Man behöver tänka i flera steg och framför allt göra en bedömning om
det är lämpligt att till exempel ringa föräldrarna, säger hon.
Verksamheten vid resurscentrum har utvärderats i en rapport om reger- ingsuppdraget som kom 2019. Enligt Xxxxxxx Xxxxxxx följs verksamheten upp kontinuerligt med hjälp av statistik över antal samtal, samordningar och konsultationer.
– Vi utvärderar även alla våra konsultationer tillsammans med de yrkesverksamma för att se om de har varit till hjälp och vilka behov som finns, säger hon.
6
Resurscentrum håller regelbundet samverkansträffar med myndigheter och andra aktörer.
Foto: Xxxxxxx Xxxxxx
Vi arbetar mycket för att yrkesverksamma ska känna tillit till vår verksamhet. Att vi är en resurs och inte någon som går in och tar över ärenden.
FAKTA
Idag finns det regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västra Götaland, Kronoberg, Norrbotten och Gävleborg. Ytterligare fyra län, Västmanland, Dalarna, Skåne och Västernorrland, har inlett processen med att se över möjligheten att inrätta regionala resurscentrum. Under våren 2023 utlyses nya medel för att fler län ska kun- na ansluta sig till satsningen. I Stockholm finns resurscentrumet Origo, ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, Polisregion Stockholm och Region Stockholm.
7
SIP ger möjlighet att dela uppgifter
Xxxxxx Xxxxxxxx, jurist, Socialstyrelsen. Foto: Xxxxxx Xxxxxxxxxx
SAMVERKAN
krävs samtycke, men det är inte främst i juridiken kring sekretessen som problemen med användningen
Ändrade föreskrifter förtydligar ansvar
Samordnad individuell plan, SIP, är ett lagstad- gat verktyg för att bland annat våldsutsatta ska få rätt stöd och hjälp. Med planen kan insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård samordnas förut- satt att personen lämnar sitt samtycke.
När den som utsätts för våld har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en SIP. Planen ska tas fram om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den som utsatts för våld ska
få sina behov tillgodosedda, och om den utsatta samtycker till att den upprättas. SIP är lagstiftad sedan 2010 i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, gjorde 2020 en kartläggning av
hur SIP används inom området psykisk hälsa. Den visade att planen har en stor potential men utredaren konstaterar att det finns betydande hinder för att SIP ska fungera som avsett. Enligt kartläggningen är hindren bland annat att det bland yrkesverksamma råder förvirring kring SIP:s syfte och hur modellen ska användas samt att det finns en otydlighet kring de olika aktörernas uppdrag, roll och ansvar.
Dessutom känner klienter och patienter ofta inte till att möjligheten finns.
För att en SIP ska kunna användas
finns, säger Xxxxxx Xxxxxxxx, jurist på Socialstyrelsen.
– Hindren handlar snarare om att yrkesverksamma brister i sin förståelse av hur modellen fungerar, säger hon.
Enligt Xxxxxx Xxxxxxxx är juridiken tydlig när det gäller SIP och hur den ska användas.
När samtycke finns släpper sekretessen och därmed kan relevanta uppgifter delas mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.
– Planen ska enbart upprättas när
den enskilda vill det. För att planen överhuvudtaget ska kunna tas fram krävs alltså samtycke. När samtycke finns släpper sekretessen och därmed kan relevanta uppgifter delas mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, säger hon.
Det är viktigt för yrkesverksamma att förstå betydelsen av SIP, säger Xxxxxx Xxxxxxxx.
– Framför allt ska de följa lagen.
Sedan finns det alltid ett bedömningsut- rymme, grunden är ju att de yrkesverk- samma ska göra en bedömning om det finns ett behov av en SIP. Helt klart är att den har ett konkret värde för sam- verkan mellan myndigheter, säger hon.
I november 2022
trädde Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
i kraft. Den ändrade författningen är bland annat anpassad till socialnämndernas lagstadgade ansvar för våldsutövare.
Föreskrifterna och de allmänna råden om våld i nära relationer finns till för att säkerställa att arbetet med våld i nära relationer inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården håller en jämn kvalitet i hela landet. Den som är utsatt för våld ska få samma nivå av stöd, skydd och vård oberoende av var hen bor.
De nya föreskrifterna är en revide- ring av de tidigare föreskrifterna och allmänna råden från 2014, SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens uppföljningar
under 2020–2021 visade att vissa förtydliganden och ändringar var nödvändiga, berättar Xxxxxx Xxxxx, jurist på Socialstyrelsen. Nya bestäm- melser, bland annat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, hade också kommit till och var viktiga att ha med i föreskrifterna.
– Författningen har fått en ny struktur bland annat för att förtydliga hälso- och sjukvårdens och tandvårdens respektive ansvar, säger Xxxxxx Xxxxx.
I den reviderade författningen har
delar om socialtjänstens arbete med våldsutövare utvecklats. Vidare har kraven förstärkts kring socialtjänstens riskbedömningar när det gäller våldsut- satta personer och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen ställer också krav på att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska fastställa rutiner kring att fråga om våld. Hälso- och sjukvår- den ska även fastställa rutiner kring att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller
en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Vad gäller samverkan har bestäm- melserna inte förändrats i den ändrade versionen. Skrivningarna är desamma som tidigare.
e
n
.
F
o
t
o
:
J
u
li
a
A
n
d
e
r
s
s
o
n
S
h
r
i
t
i
R
a
d
i
a
,
j
u
r
i
s
t
,
S
o
c
i
a
l
s
t
y
r
e
– Dock har det lagts till ett krav på att hälso- och sjukvården ska hjälpa våldsutsatta vuxna att komma i kontakt med socialtjänsten, om samtycke finns, säger Shriti Xxxxx.
ls
9
8 9
n
SAMVERKAN
Svårt för våldsutsatta att hitta stadigvarande boende
Brist på bostäder och ofta begränsade möjligheter för socialtjänsten att hjälpa till gör det svårt för personer som är utsatta för våld att ordna stadigvarande boen- de. Det visar en kartlägg- ning som länsstyrelserna har gjort på uppdrag av regeringen.
I juni 2021 fick länsstyrelserna i upp- drag att kartlägga kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende efter vistel- se i skyddat boende eller annat tillfälligt boende. Länsstyrelsen i Västerbottens län har nu sammanställt kartläggningar från landets 21 länsstyrelser i rapporten ”Till stadigvarande boende”.
– Vi ser att det pågår mycket arbete med att ordna boende för våldsutsatta men att det behöver göras mer. I syn- nerhet finns det stora utmaningar
när kommuner behöver samverka i situationer när den som är utsatt för våld behöver byta kommun, säger Xxxxx Xxxxxxx, utredare vid Länsstyrelsen Västerbotten.
Socialtjänsten bör stötta Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen, det framgår dels av regeringsformen, dels av lagen om
kommunernas bostadsförsörjnings- ansvar. Socialnämnden har enligt social- tjänstlagen ansvar för att den som är utsatt för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld
i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) anges att socialnämnden vid behov ska erbjuda lämpligt tillfälligt boende till våldsutsatta. Vidare bör socialtjänsten erbjuda våldsutsatta stöd och hjälp att ordna stadigvarande bostad. Men det finns ingen lagstadgad rätt för den som är bostadslös att kräva en bostad av
en kommun.
– Enskilda måste ofta ta ett stort ansvar att ordna boende på egen hand. Men socialtjänstens krav på de enskilda utgår inte alltid från individens förut- sättningar, säger Xxxxx Xxxxxxx.
Höga krav på hyresgäst
Enligt kartläggningen upplever kom- munerna att det oftast finns en god tillgång på skyddat boende. Men de flesta länsstyrelser uppger att kommu- nerna beskriver det som svårt att stötta våldsutsatta, majoriteten av dem är kvinnor, till ett stadigvarande boende. Det beror framför allt på bostadsbrist och på bostadsmarknaden, hyresvärdar ställer ofta höga krav på hyresgästens ekonomi.
– Ett stadigvarande boende är inte bara en bostad, ett långsiktigt och fortsatt stöd behöver ofta vara kopplat till boendet. Bostaden ger ju också
förutsättningar för att annat ska fungera, som hälso- och sjukvård, barnomsorg och skolgång. Utsatthet för våld är en parameter som borde finnas med när kommunen planerar sin bostadsförsörj- ning, säger Xxxxx Xxxxxxx.
Utsatthet för våld är en parameter som borde finnas med när
kommunen planerar sin bostadsförsörjning.
Rutiner saknas ofta Kartläggningen visar att kommunerna ofta saknar rutiner för att stötta den som är utsatt för våld att hitta bostad.
– Många gånger hamnar det på den enskilda handläggaren att lösa frågan om boende när den kommer. Ofta saknas ett strukturerat arbete, säger Xxxxx Xxxxxxx.
En stor majoritet av länsstyrelserna uppger att det finns kommuner i
länet där våldsutsatta kan ansöka om förtur till bostad. Det vanligaste är att kommunen samverkar med det kommunala bostadsbolaget för att ordna förtur. Men enligt rapporten är
det få som i praktiken får en bostad på det sättet eftersom det kan vara svårt att uppfylla kraven. Bara knappt två procent av den totala uthyrningen hyrs ut med förtur hos Sveriges Allmännyttas medlemsbolag.
– Ekonomin är ett sådant krav som återkommer. Ibland ställs det även krav på en folkbokföringsadress under viss tid i kommunen för att få förtur. Det gör det svårare eller omöjligt för den som måste byta kommun för att få skydd från förövaren, säger Xxxxx Xxxxxxx.
Ekonomiskt våld lyfts
Eftersom den bostadssökandes ekonomi har så stor betydelse för möjligheterna att få ett boende lyfts det ekonomiska våldet fram i rapporten.
– När den som är utsatt för våld inte har den ekonomi som hyresvärd- arna kräver så faller man bort från den reguljära bostadsmarknaden. Men vi ser att det finns insatser som kan göra att hyresvärdarna väljer att göra avsteg från kraven, som att värdarna har fått
utbildning om våld och hur ekonomin kan påverkas av det. Skulder kan ju till exempel bero på utsatthet för våld, säger Xxxxx Xxxxxxx.
Samverkan är en framgångsfaktor När det är svårt att ordna stadigvarande boende kan det få flera konsekvenser för den som är utsatt för våld och för eventuella barn. Till exempel finns det
en risk att tiden i skyddat boende blir lång. För vistelser som avslutades under 2021 var den genomsnittliga vistelse- tiden 82 dygn, enligt enkätsvaren från kommunerna.
– Vi ser ju också att våldsutsatta ibland tvingas gå tillbaka till förövaren när de inte hittar eget boende, säger Xxxxx Xxxxxxx.
Kommunerna uppger i kartläggning- en att samverkan över kommungräns- erna ofta innebär utmaningar. Många efterfrågar mer stöd och samordning från nationell och regional nivå. I rapporten lyfts flera goda exempel fram som visar på hur kommuner samverkar,
e
s
l
e
r
y
t
s
s
n
ä
l
,
e
r
a
d
e
r
t
u
,
n
o
s
s
n
a
H
a
n
n
a
H
l
l
a
v
n
u
R
s
t
a
M
:
o
t
o
F
.
n
e
t
t
o
b
r
e
t
s
ä
V
som det nationella kommunnätverket som arbetar för att stötta våldsutsatta med bostad.
– En framgångsfaktor för att hitta stadigvarande boende är samverkan. Det gäller både samverkan inom kommunen och mellan kommunerna. När det finns upparbetade kontakter samt tydliga rutiner för ansvar och arbetsgång är det enklare att lösa bostadsfrågan. En annan framgångsfaktor är att tidigt i processen under vistelsen på skyddat boende börja planera för utslussning och utflytt, säger Xxxxx Xxxxxxx.
10 11
Foto: Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Avtal om lägenheter
ll
SAMVERKAN
a
v
s
d
n
u
S
,
e
r
a
r
e
t
e
r
k
e
s
l
a
i
c
o
s
,
g
n
E
a
n
n
A
g
r
e
b
d
n
a
S
t
e
b
a
s
i
l
E
:
o
t
o
F
.
n
u
m
m
o
k
s
löste xxxxxx för våldsutsatta i Sundsvall
med fem platser var det fullt, och de som fått akut skydd där blev dessutom oftast kvar alldeles för länge. De satt fast utan möjligheter att komma vidare till en lägenhet på grund av brist på bostäder och krav från bostadsbolaget om kötid.
Sundsvalls kommun har även ett så kallat stödboende för våldsutsatta men också i de fyra lägenheterna var det fullt. Kvinnan hade dessutom skulder.
– Jag var så frustrerad. Jag kände att det här är ett systemfel. Vi kan inte låta våldsutsatta vara utlämnade till ett bostadsbolags regler om kötid. Inte heller ska barn och kvinnor tvingas stanna på en kvinnojour i åratal. Det finns barn som har vuxit upp på kvin- nojouren. Vi skapar ju ohälsa när vi inte kan hjälpa kvinnorna vidare från
det skyddade boendet, säger Xxxx Xxx.
Vände sig till politiker
Efter att ha pratat med enhetschef Xxxxx Xxxxxxxxxxx tog Xxxx Xxx kontakt med ordförande för individ- och arbetsmark- nadsnämnden, Xxxxx Xxxx. Hon ville
få till ett möte för att hitta en hållbar lösning på bostadsfrågan. Xxxxx Xxxx svarade snabbt och bara kort efter den första kontakten kallades Xxxx Xxx och kollegerna på Stödcentrum till ett möte. Då var även Xxxxxxxx Xxxx,
styrelseordförande för det kommunala bostadsbolaget, på plats.
Xxxxx Xxxx har som politiker arbetat
många år med sociala frågor. Under sex
Nollvision mot våld
Sundsvalls kommun hade under våren 2021 dessutom fattat beslut om en nollvision mot våld. I nollvisionen står det inskrivet att kommunen och det kommunala bostadsbolaget i samver- kan ska ta fram åtgärder för att tiden för våldsutsatta att få en egen bostad ska kortas.
Nollvisionen gav honom stöd när Xxxx Xxx tog kontakt, säger Xxxxx Xxxx.
– Jag hade ju visionen i ryggen. Som politiker måste vi se till att den omsätts i handling, säger han.
Enades om särskild lösning
Sedan tidigare avsätter det kommunala bostadsbolaget 100 lägenheter per år för sociala behov. Lägenheterna är vikta för alla typer av behov, som till exempel för personer med missbruk, flyktingar och våldsutsatta. Under mötet uppmanade Xxxxx Xxxx bostadsbolaget att lyfta ut gruppen våldsutsatta: ”De måste ligga utanför den nuvarande kvoten lägenheter.”
– På mötet kom vi överens om en särlösning. Kvinnorna och barnen, och även de män som är utsatta för våld, måste få komma först. Ytterst är det ju en fråga om liv och död eftersom våldet inte sällan är allvarligt, säger Xxxxx Xxxx.
Stödcentrum föreslog att en lägenhet per månad skulle tilldelas våldsutsatta, vilket bedömdes möta det behov som
finns.
ut i något ytterområde. Lägenheten får inte heller ligga på bottenplan och det måste finnas portkod för att komma in i entrén, säger Xxxx Xxx.
Nu finns det också en rutin för hur arbetet med att ordna en lägenhet ska gå till.
– Avtalet har betytt hur mycket som helst för dem som är utsatta för våld. Det är inte längre fullt i det skyddade boendet, det finns luft i systemet. Vi kan äntligen göra något konkret för dem som är utsatta för våld och det går smidigt och snabbt när vi har en rutin. Stödcentrum har under lång tid kämpat för att få till en överenskommelse gäl- lande förtur till bostäder för våldsutsatta inom det kommunala bostadsbolaget.
Det som har varit avgörande nu var att politikerna fattade beslut så det kunde bli verklighet, säger Xxxx Xxx.
Svårt hitta bostäder
Men det finns en grupp våldsutsatta som kommunen fortfarande har svårt att stötta till ett eget boende. Det är kvin- nor i missbruk som också är utsatta för våld. I Sundsvall tar inte det skyddade boendet emot kvinnorna. "Det är helt förståeligt eftersom det finns barn där", säger Xxxx Xxx.
Tanken är nu att socialtjänsten ska lyfta frågan med andra enheter i kom- munen för att se hur man kan samverka.
– Vi påminner ständigt om att det är så viktigt att ställa frågor om våld.
Många av de kvinnor som missbrukar
Sundsvalls kommun och det kommunala bostads- bolaget har ingått avtal om att avsätta en lägenhet i månaden till våldsutsatta. Det har förändrat situa- tionen för socialtjänsten och nu kan utsatta och deras barn enklare få en stadigvarande bostad.
Det var i december 2021 som en kvinna som hade utsatts för våld kunde flytta in i den första lägenheten som det kommunala bostadsbolaget hade avtalat om att förmedla till socialtjänsten.
Sedan dess har bostadsbolaget ordnat ytterligare bostäder varje månad, enligt överenskommelsen.
– Det är så magiskt när vi kan berätta för kvinnorna, som det oftast är, att de äntligen har en egen stadigvarande bostad. När kvinnorna kan flytta kan de också bli fria från våldet. De kan komma
igång med sina liv igen, säger Xxxx Xxx, socialsekreterare vid enheten Stödcen- trum Vuxna på Sundsvalls kommun.
Ständig kamp för att hitta boende Stödcentrum har med Xxxx Xxx som initiativtagare drivit på för att kunna bistå våldsutsatta med en stadigvarande bostad. Hon fick nog en dag när hon
återigen hade behövt kämpa för att hitta någonstans att bo åt en kvinna som var våldsutsatt.
På kvinnojourens skyddade boende
år var han ordförande i individutskottet i den nämnd som fattar beslut i ärenden som rör enskilda kommuninvånares behov av insatser, däribland de som är utsatta för våld.
– Jag har följt frågan om de behov som våldsutsatta har under lång tid. Jag vet hur situationen ser ut. När Xxxx Xxx så tydligt beskrev hur kvinnorna och barnen missgynnas av kösystemet insåg jag att vi politiker behövde agera. Jag har inflytande och ville se resultat i den här frågan, säger Xxxxx Xxxx.
Krav på säkerhet
I slutet av 2021 skrev kommunen och bostadsbolaget ett avtal. Men det var inte utan krav från socialtjänsten. I avtalet specificeras en rad punkter som behöver vara uppfyllda och som avser bostaden, och allt handlar om säkerhe- ten för den som är utsatt.
– Säkerheten och barnperspektivet kommer i första hand. Därför vill vi att det ska finnas en skola i närheten och att bostaden inte ligger för långt
är också utsatta. Vi måste kunna jobba med utsattheten för våld, trots att kvinnorna är i ett aktivt missbruk. Nu har kvinnorna oftast ingenstans att ta vägen och därför behöver vi verkligen ta tag i den frågan, säger Xxxxx Xxxxxxxxxxx, enhetschef på Stödcentrum.
12 13
SAMVERKAN
M
,
f
e
h
c
s
t
e
h
n
e
,
m
o
b
d
E
e
i
r
a
M
t
a
v
i
r
p
:
o
t
o
F
.
n
u
m
m
o
k
a
r
o
Samverkansavtal hjälper våldsutsatta till bostad
Rutiner ger trygg ram för spårsäkring
Mora kommun har sedan många år tillbaka ett samverkansavtal med det kommunala bostads- bolaget för att stötta våldsutsatta att få en stadigvarande bostad.
Samverkansavtalet innebär att kommunen och det kommunala bostadsbolaget har regelbundna möten en gång varannan månad för att socialtjänsten ska få möjlighet att lyfta de behov av bostäder som
finns. Inför ett möte gör socialtjänsten en sedvanlig bedömning av vad den
enskilda behöver samt inhämtar samtycke om att lämna information i ärendet till bostadsbolaget. Mellan tre och fem gånger per år handlar ärendena om våldsutsatthet och det
tar oftast bara några månader för den våldsutsatta att få en lägenhet.
– Utan avtalet vet jag inte hur vi skulle ha hittat boende till våldsutsatta. En bostad betyder att kvinnan återfår sin självständighet.
Vid mötet förordar vi att kvinnan ska få ett hyreskontrakt. Om det är så att den våldsutsatta till exempel har skulder kan socialtjänsten och bostadsbolaget teckna ett socialt kontrakt, säger Xxxxx Xxxxx, enhetschef på Mora kommun.
Mora kommuns kvinnofridssam- ordnare har också utbildat anställda på det kommunala bostadsbolaget om utsatthet för våld. Det har gjort sam- verkan enklare, säger Xxxxx Xxxxx.
– Kunskapen har gett en större öppenhet att hjälpa till, de anställda vill vara en del i arbetet. Till exempel sätter bostadsbolaget upp information i tvättstugan om var utsatta kan få stöd, säger hon.
Personer som har utsatts för sexuella övergrepp har rätt till ett professionellt omhändertagande som möter patientens akuta medicinska, emotionella och även rättsliga behov. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvård, polis och åklagare har god kun- skap om varandras roller och kan samverka.
Hälso- och sjukvården är ofta den in- stans som först möter den som har blivit utsatt. Förutom att personalen erbjuder vård och omsorg, utgör de ofta patien- tens första länk till rättsväsendet.
2007 fick NCK i uppdrag av regeringen att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens akuta omhändertagande av offer för sexualbrott. Syftet var att
skapa enhetliga rutiner samt att klargöra hälso- och sjukvårdens roll i förhållande till rättsväsendet.
Det nationella handlingsprogrammet utvecklades i nära samarbete med rätts- väsendet, framför allt Nationellt foren- siskt centrum. Det består av en handbok samt en guide med checklistor och kon- kreta anvisningar för arbetsgången vid undersökning och spårsäkring. Resulta- tet av undersökningen kan bli ett viktigt stöd i polisutredningen om patienten väljer att göra en polisanmälan.
– För att samverkan ska fungera måste myndigheterna ha kännedom om varandras roller och ansvar. Men det är också viktigt att det finns en inarbetad
s
t
e
h
n
e
,
i
k
s
w
o
k
t
i
W
a
s
Å
K
C
N
:
o
t
o
F
.
K
C
N
f,
e
h
c
operativ samverkan. Det kan handla om så enkla saker som att poliser vet vilken mottagning de ska kontakta, säger Xxx Xxxxxxxxx, enhetschef vid NCK.
– Förtroendet mellan vård och patient ökar också när den som har utsatts vet att vården har en god samverkan med poli- sen. Vid en anmälan utgör proverna viktig teknisk bevisning som kan vara avgörande vid en prövning i domstol, säger hon.
2021 gjorde NCK en uppföljning av hur handlingsprogrammet används tio år efter implementeringen. Bland annat un- dersökte de hur nöjda läkare och underlä- kare är med guiden. De flesta svarade att de är nöjda och 87 procent av de svarande uppgav att de använde guiden när de undersöker patienter.
– Tack vare guiden kan läkaren koncentrera sig på patienten. Den ger en trygg ram för spårsäkringen, säger Xxx Xxxxxxxxx.
14 15
Kvinnofridssatsning når ut via etablerade nätverk
FAKTA
De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, verkar på länsnivå och ger kommunerna stöd i att samverka och utveckla kunskap i frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. RSS är vanligtvis organiserat inom kommunalförbund eller regionernas forsknings- och utvecklingsenheter (FoU). Sedan 2018 finansierar SKR:s kvinnofridssatsning utvecklingsledare för kvinnofrid i varje RSS.
SAMVERKAN
"Nätverket gör att vi
når rätt personer direkt"
Sveriges kommuner och regioner, SKR, driver sedan 2018 en kvinno- fridssatsning för att stärka arbetet i landet mot heders- relaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Grunden för arbetet är de regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS.
Kvinnofridssatsningen startade genom en överenskommelse med regeringen. Det fanns ett behov av att enklare nå ut med satsningar mot våld till kommuner- na och tanken var att SKR skulle koppla dem till en befintlig struktur.
– RSS-strukturen var redan etablerad och användes inom andra områden som
rör socialtjänsten, däribland i utveck- lingsarbetet kring missbruksfrågor och i frågor som gäller funktionsnedsättning. Men inom våldsområdet användes andra nätverk, framför allt länsstyrelsernas, säger Xxxx Xxxxxxxx, handläggare inom kvinnofrid på SKR.
Behovsstyrd modell
2021 förlängdes satsningen till 2023 genom ytterligare en treårig överens- kommelse med regeringen.
– Det unika med RSS är att modellen är behovsstyrd, det är kommunerna som ger utvecklingsledarna inom RSS uppdrag. Samtidigt arbetar de i ett sedan länge inarbetat nätverk. Nu är RSS kvinnofrid en känd aktör, säger Xxxx Xxxxxxxx.
När kontaktvägarna mellan SKR och regioner och kommuner blir kortare blir det också lättare för SKR att svara mot de behov som finns.
– Vi satsar på sådant som efterfrågas
Xxxx Xxxxxxxx, handläggare på SKR.
Foto: Xxxxxx Xxxxxxxxxxx
och som behöver stärkas, till exempel har SKR tagit fram material om att arbeta med våldsutövare. Vi har även skapat ett arbetsgivarstöd som syftar till att stödja chefer att upptäcka och stötta medarbe- tare som är utsatta för våld. Vi gör nu en extra satsning på hedersrelaterat våld och förtryck, säger Xxxx Xxxxxxxx.
För att utvecklingsledarna inom RSS ska få pengar via kvinnofridssatsningen behöver det finnas minst en halvtidstjänst avsatt. Det är en framgångsfaktor, menar Xxxx Xxxxxxxx.
– Många av utvecklingsledarna inom RSS kvinnofrid arbetar också operativt eller har erfarenhet av operativt arbete med frågorna. Det betyder att de anställda har god kunskap om vilka behov som finns inom kommunernas socialtjänst.
RSS kvinnofrids målområden för 2021–2023 är att bland annat att stödja och utveckla arbetet med systematisk uppföljning av kvinnofridsarbetets kvalitet och resultat.
Kommunförbundet i Västernorrland använder sedan länge den upp- arbetade strukturen
för samverkan, RSS, för att bistå kommunerna i länet i utvecklingen av nya arbetssätt. Nu ligger fokus på att implemen- tera systematisk uppfölj- ning av vuxna och barn som är utsatta för våld.
Arbetet med att utveckla RSS, som står för ”regionala samverkans- och stödstrukturer”, har pågått i landets kommuner och regioner sedan 2010. Det startade på uppdrag av regeringen, och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har ansvaret att driva på.
I Västernorrlands län ligger RSS till grund för allt det arbete som Kommun- förbundet Västernorrland utför. Det be- rättar Xxxxxx Xxxxxxx som är utveck- lingssamordnare med ansvar för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och SKR:s kvinnofridssatsning.
– Den regionala samverkans- och stödstrukturen är vägen in till alla che- fer och beslutsfattare. Nätverket gör att vi når rätt personer direkt. Vi behöver inte först bygga upp en rad kontakter för att sedan arbeta med den fråga som vi är satta att hjälpa till med, säger hon.
– Strukturen skapar också en tillförlitlighet. Alla vet hur frågor hanteras och känner igen processen när både beslutsform och beslutskedjor är upparbetade.
När SKR år 2018 startade en kvin- nofridssatsning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer använde sig Anneli Okerman av RSS-nätverket.
– En uppgift som vi har är att undersöka vilka behov av stöd som socialtjänsten har. Vi frågade alla chefer om de hade behov av att delta i kvinno- fridssatsningen och cheferna sa ja, säger Anneli Okerman.
Anonyma uppgifter
Under 2021 startade SKR ännu en na- tionell kvinnofridssatsning. Denna gång handlade det om systematisk uppfölj- ning som kan hjälpa socialtjänsten att ytterligare individanpassa insatserna för våldsutsatta vuxna.
– Cheferna för individ- och familjeomsorgen i kommunerna i Västernorrland gav mig och en kollega i uppdrag att utifrån underlaget för systematisk uppföljning välja ut så
kallade indikatorer samt implementera arbets- sättet i kommunernas socialtjänst, säger Anneli Okerman.
– När kommunerna i landet använder samma indikatorer
kan vi jämföra och ytterligare utveckla arbetet. Tack vare förankringen hos che- ferna för individ- och familjeomsorgen kan vi tydligt argumentera för vikten av att följa upp verksamheten och för att vi kan vara ett stöd i verksamhetsutveck- lingen, säger Anneli Okerman.
Flera kommuner i Västernorrland matar nu in anonyma uppgifter om våldsutsatta i systemet för systematisk uppföljning. Under 2022 har sex av de sju kommunerna också lagt till insatser för barn.
– När vi vet individernas behov kan vi utforma insatser för att kunna
tillgodose behoven. Det kan vara jobbigt att göra uppföljningen men man måste fråga vad som gör nytta och är gynnsamt för klienterna för att säkerställa att rätt insatser sätts in, säger Anneli Okerman.
Anneli Okerman, utvecklingssamordnare, Kommunförbundet Västernorrland.
16 Foto: Elisabet Sandberg 17
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
Enklare kontaktvägar
I regionen ska frågor om våld ställas på rutin.
sjuk man blir av utsatthet för våld då skulle ni fråga alla patienter. Om vi inte ställer frågor får vi inte heller veta om patienterna är utsatta. De berättar inte självmant, säger hon.
Information om projektet
Carina Frykman ägnar mycket tid i projektet åt att sprida information om samrådsgruppen till personalen. Vid utbildningarna och i andra möten med vårdpersonal informerar hon alltid om Operation Norrsken.
– Jag berättar att samrådsgruppen finns och att man kan ringa till oss för att få stöd och råd om hur man kan hjäl- pa patienter vidare. Jag kan också slussa patienter till rätt mottagning inom vår- den eller på andra sätt lösa de särskilda behov som våldsutsatta har. Det kan till exempel handla om att ordna med vaccinering för personer med skyddad identitet, säger Carina Frykman.
– Jag har en slags lotsande funktion och min förhoppning nu är att vårdper- sonal ska höra av sig till oss när projektet har varit igång ett tag, säger hon.
a
n
i
r
a
C
r
g
e
r
b
e
b
d
d
n
n
a
med "Operation Norrsken"
Region Jämtland Härje- dalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd.
Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.
Operation Norrsken kopplar samman flera resurser i samhället – från vård, socialtjänst och rättsväsende – för att skapa snabbare och bättre insatser för personer som är utsatta för våld i Jämtlands län.
Sedan början av 2021 har sam- rådsgruppen haft regelbundna möten en gång i veckan för att samplanera insatser i ärenden som rör våld i nära relation. Under det första året har
55 ärenden ventilerats med antingen samtycke från dem som är våldsutsatta eller avidentifierade. Ärendena har inkommit från yrkesverksamma som är med i projektet. Samrådsgruppen har också en rådgivande funktion för medarbetare i länen.
Gruppen består av sju personer: tre från polisen, två från socialtjänsten, en från regionen samt samordnaren Ann-Christin Widenstjerna från Östersunds kommun.
Ärenden från vårdpersonal
En utmaning har varit att få in fler ären- den från vårdpersonal, berättar Carina Frykman som är regionens representant och samordnare för våld i nära relation vid folkhälsoenheten i Region Jämtland Härjedalen.
– Vi har fortfarande svårt att hitta de patienter som är utsatta för våld. Det finns rutiner för hälso- och sjukvården och tandvården för att ställa frågor om våld men de följs inte alltid och täcker inte heller alla verksamheter. När vi inte upptäcker patienterna kommer det heller inga ärenden till samrådsgruppen, säger Carina Frykman.
Betonar betydelsen av frågor
I regionen ska frågor om våld ställas på rutin till alla patienter inom mödrahäl- sovården, psykiatrin, BUP, tandvården samt område Kvinna som består av BB, gynmottagning, gynavdelning och speci- alistmödravården. Frågorna ställs även vid långtidssjukskrivningar där sjuk- skrivningen är längre än två veckor.
En viktig arbetsuppgift för Carina Frykman är att utbilda vårdpersonal om utsatthet för våld.
Foto: Elisabet Sandberg
h
C
-
n
n
A
Kontaktnätet inom vården viktigt
s
n
e
d
i
W
n
i
t
s
i
r
Att regionen finns med i projektet har stor betydelse, säger samordnaren Ann-Christin Widenstjerna.
e
j
t
– Det är extremt viktigt att vården är med i Operation Norrsken. Vi inom
socialtjänsten har inte alltid kunskap om hur vården är organiserad, inte heller har vi de kontaktnät som en vårdanställd har. Genom samrådsgruppen får vården kännedom om ärenden som socialtjäns- ten har, vilket i slutänden gagnar den som är utsatt för våld när kontaktvägarna förenklas och blir mer effektiva, säger Ann-Christin Widenstjerna.
Grunden för arbetet i samråds- gruppen är den lagstiftning som rör samverkan och samordning av insatser i ärenden med personer som behöver insatser från både socialtjänst och vård. Enligt socialtjänstlagen och hälso-
och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan, SIP, tas fram i sådana fall. Men samverkan kräver samtycke, från den som ärendet gäller, till att sekretessen frångås och att information delas mellan aktörerna. Ärenden kan också avidentifieras.
Blankett för samtycke
Inför första ärendedragningen i sam- rådsgruppen tog jurister från regionen,
– Jag brukar säga att om ni visste hur
st
Ö
,
e
r
a
n
d
r
o
m
a
s
,
a
n
r
S
t
e
b
a
s
i
l
E
:
o
t
o
F
.
n
u
m
m
o
k
s
d
n
u
s
r
e
Östersunds kommun och polisen fram en samtyckesblankett. Samrådet tar även upp avidentifierade ärenden för exempelvis erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.
– Samtycke är en väg in i samrådet, ärenden kan också komma till exempel akut eller vara konsultativa. Med hjälp av samtyckesblanketten och den information som finns till den enskilde kan vi säkerställa att rättssäkerheten
i samrådsgruppen vidmakthålls.
Samtyckesblanketten visar också att vi har en tydlig struktur och en vilja att samverka för att ge våldsutsatta
vuxna de insatser som behövs. Arbetet i gruppen är lösningsfokuserat, säger Ann-Christin Widenstjerna.
Enklare väg in till rätt stöd
En utvärdering av projektet har precis startat, men enligt Ann-Christin Widenstjerna är yrkesverksamma från
m
ä
J
n
o
i
g
e
R
,
e
r
a
n
d
r
o
m
a
s
,
n
a
m
k
y
r
F
a
S
t
e
b
a
s
i
l
E
:
o
t
o
F
.
n
e
l
a
d
e
j
r
ä
H
d
n
a
l
t
olika verksamheter positiva till arbetet.
– Kolleger inom socialtjänsten berättar att det tack vare samrådet har blivit en enklare väg in till rätt stöd för brukarna och att kontakten med polisen upplevs som tryggare. Vi har också delat med oss av erfarenheter vid placeringar av personer som är utsatta för hedersrelaterat våld till handläggare i ytterkommunerna som inte har haft lika stor erfarenhet av den här typen av ärende, säger hon.
– Förhoppningen är också att den kontinuerliga samverkan kan bli kompe- tensutvecklande, vilket i sin tur ger bra effekt för de medborgare vi möter, säger Ann-Christin Widenstjerna.
Projektet pågår fram till och med sista december 2022. Förutom att satsa på informationsspridning till vårdper- sonal kommer man även att fortsätta informera de mindre kommunerna i länen om att samrådsgruppen finns.
18 19
SAMVERKAN
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
2023 är det dags för den fjärde konferensen.
ationellt nätverk rdnar konferens
N
o
I n kv kal sty oc är ar
ationell myndighetssamverkan för innofrid, där NCK är samman- lande, ingår 23 myndigheter, läns- relserna och Sveriges kommuner
h regioner, SKR. Syftet med nätverket att sprida kunskap och främja sam- bete mellan myndigheterna.
Bild: Ylva Porsklev
en gemensam konferens för att lyfta myndigheternas arbete mot våld. 2023 är det dags för den fjärde konferensen. Den äger rum i Stockholm 29–30 augusti och riktar sig till alla som arbetar med området våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare.
På konferensen ska konkreta metoder och arbetssätt presenteras tillsammans med ny forskning på området.
Thailändska kvinnor stärks i projekt med brukarperspektiv
d
a
r
e
f
ö
r
T
h
a
i
W
I
S
E
.
F
o
t
o
:
A
n
n
a
W
a
h
l
g
r
e
n
.
P
a
n
a
d
d
a
C
h
a
n
g
m
a
n
e
e
,
p
r
o
j
e
k
t
l
e
Kvinnor från Thailand som arbetar i olika verksamheter i Malmö stad, som exempelvis på massagesalonger, lär sig svenska, att förstå regelsystemet samt om det svenska samhället genom projektet ThaiWISE. Projektet har ett tydligt brukarperspektiv, syftet är att motverka utsatthet och sexuellt utnyttjande genom att stärka de enskilda individerna.
Vägledning ska skydda barn
På uppdrag av regeringen har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning för att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning. Vägledningen riktar sig till yrkesverk- samma inom socialtjänst, skola, polis och hälso- och sjukvård och syftar till att ge ökad kunskap och konkreta råd.
Bakom vägledningen står Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Barnafrid vid Linköpings universitet, Brottsoffermyndigheten, Polisen, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.
Var femte år anordnar nätverket
En thailändsk kvinna bor tillsammans med en svensk man. Hon får inte gå till kursen på SFI för att lära sig svenska. Hon har en stor skuld för ett banklån som mannen har tagit i hennes namn utan att hon vetat om det. Men så hör kvinnan talas om ThaiWISE och ringer för att få hjälp. I dag bor kvinnan i en egen lägenhet, har ett nytt jobb och lär sig svenska.
Kvinnans berättelse kommer från en rapport om projektet och visar hur en utsatt situation kan förändras genom kunskap. ThaiWISE betyder Thai women in Sweden empowerment project och handlar om att stärka kvinnorna.
Bred samverkan i projektet Projektet startades av den ideella organ- isationen "Noomi – Hela människan" i Malmö och drivs nu i samverkan med bland andra socialförvaltningen i Malmö och Svenska ambassaden i Thailand.
Initiativtagare är Panadda Changmanee, en internationell forskare som har specialiserat sig på mänskliga rättigheter, trafficking och våld. En speciellt utsatt grupp av kvinnor är de som arbetar inom massageindustrin.
Under 2019 genomförde Panadda Changmanee en kartläggning genom intervjuer av thailändska kvinnors situation vid massagesalonger i Malmö och andra städer. Enligt kartläggningen och de tillfrågade kvinnornas egna utsagor erbjuds sexuella tjänster på
80 procent av massagesalongerna.
– Myndigheter och ideella organisa- tioner kände till att thailändska kvinnor utnyttjas inom massageindustrin och blir utsatta för våld men man visste inte hur man skulle hjälpa dem. Jag ville därför undersöka vad kvinnorna själva säger om sin situation, säger Panadda Changmanee.
Enligt kartläggningen och de tillfrågade kvinnornas egna utsagor erbjuds sexuella tjänster på 80 procent av massagesalongerna.
🡢
20 21
ATT ARBETA MOT VÅLD
SAMVERKAN
Kartläggningen visade på olika typer av
🡢 missförhållanden, bland annat exploa- tering och att kvinnorna ofta tvingas in
i osäkra anställningar. Kartläggningen visade också vad kvinnorna behövde för att ta sig ur utsattheten, exempelvis att lära sig svenska och få mer kunskap om hur det svenska samhället fungerar.
– Studien gav mig bevis på att utsatt- heten finns och att kvinnorna vill prata om den. De upplevde snarare att ingen hade velat lyssna till dem tidigare, säger Panadda Changmanee.
– Många kvinnor berättar att familjen i Thailand kräver att de ska skicka pengar. Den här ekonomiska bördan
gör att kvinnorna snabbt måste ordna jobb i Sverige, vilket inte är så lätt.
Även välutbildade kvinnor jobbar på massagesalonger och blir ofta fast där i en destruktiv miljö. Den här gruppen kvinnor är en av de mest utsatta i landet, säger Panadda Changmanee.
Offentligt partnerskap Socialförvaltningen i Malmö stad kontaktades av organisationen och ett samarbetsavtal, ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP, togs fram.
– Vi såg direkt att det fanns sådant som vi kunde bistå med för att hjälpa kvinnorna. De lever i social utsatt- het och är inte uppmärksammade av
FAKTA
På webbplatsen www.thaiwise.se finns bland annat Kvinnofridslinjens material på thai och Jämställdhetsmyndighetens rapport "Prostitution och människohandel" som lyfter fram ThaiWISE.
socialtjänsten men de har också rätt till ett samhälleligt skydd och välfärd, säger Niclas Olsson, utvecklingssekreterare och samordnare vid arbetsmarknads- och socialförvaltningen på Malmö stad.
Men det är inte bara socialförvalt- ningen i kommunen som har kontakt med salongerna. Eftersom massage- salonger är en hygienverksamhet har miljöförvaltningen tillsynsansvar.
– Miljöförvaltningen är också
inkopplad. Malmö stad har salongerna under lupp på många olika sätt, säger Niclas Olsson.
Brukarperspektivet i fokus Genom samarbetet med "Noomi – Hela människan" i Malmö har Malmö stad fått möjlighet att nå en grupp som annars kan vara svår att få kontakt med
för en kommun. Att projektledaren Panadda Changmanee kan tala thai är en viktig framgångsfaktor, säger Niclas Olsson.
– Projektet har en tydlig brukarmed- verkan och det är väldigt intressant att delta i en sådan verksamhet. Genom att undersöka vad brukarna behöver har vi kunnat hjälpa dem. Fokus i projektet har inte varit att kvinnorna måste ta
sig ur sin situation utan i stället har projektet inriktats på att ge kvinnorna ett sådant stöd som kan få dem att själva kunna förändra sin situation. Till exem- pel finns det nu särskilda SFI-kurser och anpassade kurser i samhällsorientering om regler, lagar, rättigheter och om hur samhället i Sverige allmänt fungerar, säger Niclas Olsson.
Förändra företagen
För att ytterligare stärka de anställda, som oftast är kvinnor, syftar också projektet till att förändra företagen i sig.
– Med hjälp av NyföretagarCentrum Öresund och miljöförvaltningen ger
vi arbetsgivaren kunskap om att driva verksamheten etiskt och hållbart, säger Panadda Changmanee.
I slutet av 2021 lanserade projektet ett certifieringsprogram som ger företag en kvalitetsmärkning efter att ägarna gått igenom en utbildning, bland annat om arbetsrätt och skatteregler. Tio sa- longer har certifierats enligt modellen.
🡢
22 23
SAMVERKAN
Kvinnojour och fotbollsförening i samarbete mot våld
I Kalmar samarbetar kvinnojouren och ungdomsjouren med fotbollsföreningen Kalmar FF för att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Pernilla Printz är verksamhetschef på kvinnojouren.
Niclas Olsson, utvecklingssekreterare och samordnare, arbetsmarknads- och socialförvaltningen Malmö stad. Foto: Anna Wahlgren
🡢
– Vi vill lyfta hela branschen. För att kunna ändra arbetstagarnas situation måste vi ändra på hur företagen drivs. Vi behöver också få allmänheten att säga ifrån och kräva kvalitet från salong- erna. Men förändringen går långsamt.
Sexförsäljningen kommer inte att dö ut, men den kan minska från den höga nivå som den är på i dag, säger Panadda Changmanee.
Projektet har inriktats på att ge kvinnorna ett sådant stöd som kan få dem att själva kunna förändra sin situation.
Varför startade samarbetet?
Pernilla Printz, verksamhetschef,
Kvinnojouren Kalmar. Foto: Kvinnojouren Kalmar
”#sabbastämningen handlar om att belysa och skapa engagemang mot en destruktiv kultur”
– Samarbetet startade i början av 2022 och går ut på att vi ska utbilda samtliga aktiva i fotbollsföreningen om våld. Tränare, spelare och kanslipersonal som de allra flesta är män får nu lära sig mer om attityder, normer och vad våld är.
– Vi blev uppringda av Viktor Elm, en tidigare proffs- spelare, som hade reagerat starkt på det våld, den jargong och det språkbruk som han upplevde fanns bland både spelare och publik på läktarna. Han hade fått nog helt enkelt. Vi blev glada över samtalet. Det här är en ny typ av uppdrag för oss men det ligger i linje med det som vi arbetar med. Vi vill att kvinnojourens kunskaper ska användas.
Hur ser samarbetet ut?
– Vi har ett avtal som innebär att vi ska utbilda föreningen och samverka kring en kampanj. Det första utbildningstillfället
var precis före den allsvenska premiären i våras. Vi träffade A-truppens spelare som är förebilder för många barn och unga. Totalt utbildar vi åtta grupper, de yngsta spelarna är 13 år. Vi utgår från Jämställdhetsmyndighetens handbok
”Inget att vänta på” som syftar till att förebygga våld. Vi visar också filmer som de aktiva får reflektera kring och diskutera. Under hösten fortsätter utbildningen. Vi har tillsammans med spelare även hållit föredrag för tre högstadieklasser.
– Kampanjen #sabbastämningen handlar om att belysa och skapa engagemang mot en destruktiv kultur som finns inom fotbollen, och inom idrottsvärlden i stort, och som vi måste få stopp på. Till exempel ska nya spelare ofta genomgå någon form av ingångsrit med kränkande behandling. Och bland både aktiva och publik finns det ett oreflekterat, sexistiskt språk som få vågar protestera mot. Vi vill ändra på det.
Kampanjen kommer även att riktas specifikt till publiken.
I föreningen finns det en uppförandekod för dem som är på läktaren och föreningen kommer även att lyfta frågan under pauser i speakermeddelanden.
Vad är målet?
– Målet är att förändra attityder och förebygga våld. Samar- betet kommer att fortsätta under 2023 men föreningen vill att arbetet ska fortsätta som ett permanent inslag. Vi har även ansökt om forskningsmedel tillsammans med forskare på Linnéuniversitetet för att kunna följa upp satsningen.
25
24 25
SAMVERKAN
Små kommuner i Halland samverkar kring våldsutövare
I Halland samverkar länets sex kommuner för att kunna erbjuda våldsutövare insatser i enlighet med de nya kraven i
socialtjänstlagen. Under våren 2023 ska en gruppverksamhet dra igång.
Tre behandlare från Varbergs kommun har nyligen tillträtt sina halvtidstjäns- ter i projektet som ska pågå i två år.
Behandlarna är utlånade till projektet genom ett samverkansavtal mellan de små kommunerna i länet: Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Hylte, Halm- stads och Laholms kommun.
Syftet är att starta en gruppverk- samhet för våldsutövare på två orter. För att få komma med i gruppen krävs att socialtjänsten i hemkommunen utreder behovet och fattar beslut om insatsen. Verksamheten i samverkans- projektet finansieras gemensamt av kommunerna och varje kommun beta- lar enligt en fördelningsnyckel baserad på antal invånare.
Många fördelar med samverkan Det finns flera fördelar med att driva verksamheten tillsammans, menar Regina Lindahl, utvecklingsledare inom RSS kvinnofrid i Hallands län samt
samordnare för våld i nära relationer i Varbergs kommun.
– Dels finns det en aspekt som handlar om underlag. Det är svårt att få deltagare till en grupp i respektive kommun. Dessutom har vi inte råd att erbjuda den här sortens grupper för de få personer som vi når i vår kommun. Dels finns det en kunskapsmässig aspekt. Tack vare samarbetet sprider vi kunskapen om insatser för våldsut- övare i hela länet. Vi får en gemensam kunskap som i slutänden gynnar invå- narna, säger Regina Lindahl.
Från olika orter
Även för brukarna finns det fördelar med samverkan över kommungränserna, menar hon.
– För den som ska delta i en grupp kan det finnas en trygghet i att inte gå till den egna kommunens verksamhet. Dessutom kommer gruppen att bestå av personer från olika orter och kommu- ner, så det är mindre risk att deltagarna känner någon, säger hon.
Det var efter en kartläggning av kom- munernas arbete för våldsutsatta och
exempelvis kopplingar till psykisk ohälsa och missbruk.
Om vi ska få stopp på våldet måste vi fånga upp våldsutövaren.
samverkan kring gruppen började. Kart- läggningen som gjordes 2019 visade att det fanns mer arbete att göra i fråga om våldsutövare. Kommunerna samverkade redan sedan en tid tillbaka i frågor som rörde hela socialtjänstens arbete genom ett nätverk för socialtjänstchefer.
– Alla kommuner gav samma bild, att det var svårt att nå målgruppen. Dessutom önskade de att det fanns någon form av gruppverksamhet. Men i de enskilda kommunerna fanns det inte underlag för att skapa en sådan verksamhet, säger Regina Lindahl.
Våldsutövare är viktiga att nå, säger Jana Rodvik, utvecklingsledare inom RSS kvinnofrid i Hallands län samt handläggare för våld i nära relationer i Varbergs kommun.
– Om vi ska få stopp på våldet måste vi fånga upp våldsutövaren. Vi måste visa på att det är där som ansvaret ligger, säger hon.
Nå ut med information
Inför projektstarten höll utvecklings- ledarna workshops med kommunerna för att diskutera hur samverkan skulle läggas upp.
– Vi fick också skjuts i arbetet genom den nya lagstiftningen. Tack vare den fick vi även medel till verksamheten, säger Regina Lindahl.
En viktig arbetsuppgift för de
anställda behandlarna är att mark- nadsföra insatserna – att nå ut med information om att stödet finns.
Kommunerna har fortfarande svårt att fånga upp våldsutövare. Men, säger Regina Lindahl, det handlar också om att socialtjänsten måste använda sig av den kunskap som finns om våld och
– Vi möter män med både psykisk ohälsa och missbruk men vi frågar inte dem om de utsätter närstående för våld. Vi har ett jobb att göra där. I Varbergs kommun har vi även inlett ett samarbete med polisen för att
våldsutövare som diskussionerna om en
få besöka våldsutövare som sitter i arresten för att berätta om det stöd de kan få hos oss i socialtjänsten, säger Regina Lindahl.
Innan verksamheten drar igång ska behandlarna även utbildas. Men vilken behandlingsmetod som ska användas är ännu inte klart.
– Det finns flera olika metoder men det finns ingen enskild behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen.
d
a
h
l
,
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
e
d
a
r
e
,
H
a
l
l
a
n
d
s
l
ä
n
.
R
e
g
i
n
a
L
i
n
Behandlarna kommer i vår att gå utbild- ningen ”Samtal om våld” som bygger på metoden Alternativ till våld, ATV, till att börja med, säger Regina Lindahl.
k
,
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
e
d
a
r
e
,
H
a
l
l
a
n
d
s
l
ä
n
.
J
a
n
a
R
o
d
v
i
26 27
SAMVERKAN
Handlingsplan ökar takten i arbetet mot våld
Hannah Kejerhag Oldenmark,
samordnare på länsstyrelsen Västernorrland. Foto: Elisabet Sandberg
tjänsten. Ytterst handlar det ju om hur vi bygger samhället för att skapa trygghet, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
Handlingsplanen inleds med åtgärder som behövs för att motverka och före- bygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Åtgärderna är samlade under olika målsättningar som är desamma som i den nationella strategin mot våld: förebyggande, förbättrad upp- täckt, skydd och stöd, effektivare brotts- bekämpning och förbättrad kunskap och metodutveckling. Under målsätt- ningarna punktas åtgärderna upp, till exempel ska ansvariga i skolan se till att det bedrivs ett normkritiskt arbete.
Länsstyrelsen i Västernorr-
land har tillsammans med kommunerna, regionen och en rad andra myndig- heter förbundit sig i en handlingsplan att i samver- kan sträva mot att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer upphör i länet. Handlingsplanen är praktisk och innehåller en lång rad ska-krav.
15 offentliga aktörer har skrivit under den gemensamma handlingsplanen som innehåller en tydlig ansvarsfördelning i arbetet mot våld. Planen är en revide- ring av en tidigare handlingsplan samt en uppföljning av en strategi som löpte från 2011 till 2014.
– Länet har antagit en nollvision mot våld och med den nya, reviderade hand- lingsplanen ville många av aktörerna ha mer verkstad, säger Hannah Kejerhag Oldenmark, regional samordnare för arbetet mot mäns våld mot kvinnor på länsstyrelsen Västernorrland.
Inför omarbetningen lät länssty-
relsen genomföra en utvärdering av hur arbetet mot våld såg ut i länet. En extern utvärderare ställde frågor i en
enkät och i intervjuer om den dåvarande handlingsplanen, som exempelvis hur den fungerade, om den användes och vad som saknades. Utvärderingen visade att man efterfrågade en konkret beskriv- ning av vad som skulle göras och vem som skulle göra vad.
– I de tidigare överenskommelserna var det inte så tydligt vilka insatser som behövdes för att förverkliga nollvisio- nen. Flera uttryckte också att trots att arbetet pågått många år så upplevde man att det inte hände så mycket.
Några tyckte även att mycket av det som togs upp bara var detsamma som i tidigare överenskommelser, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
Handlingsplan ger argument Utvärderingen visade att det som kom- muner och myndigheter använde sig särskilt av var den del som handlade om ansvarsfördelningen – hur olika instanser
har olika ansvar för våldsutsatta vuxna och barn samt att de behöver samverka. Några lyfte fram att handlingsplanen gav dem argument i arbetet.
– För polisen har det spelat stor roll att vi betonar att våldet har med kön att
göra. När vi använder begreppet mäns våld mot kvinnor i stället för begreppet våld i nära relation kan polisen även prioritera arbetet mot prostitution.
Och tack vare att samverkan lyfts fram visste polisen att socialtjänsten är med och möter upp, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
Underskrifterna är viktiga
Under våren 2022 skrev företrädare för de 15 aktörerna under handlingsplanen. Några var på plats i Härnösand för den årliga dagen för kraftsamling mot våld tillsammans med landshövding Berit Högman. Andra har skrivit under när länsstyrelsekolleger har varit på besök med dokumentet i väskan. Underskrif- ten är viktig, säger hon – den visar att alla de som har signerat förbinder sig att ställa sig bakom nollvisionen.
– Vi har den här gången valt att vända oss till cheferna, det är de som skriver under och inte politikerna. Om vi ska uppmärksamma dem som är utsatta för våld i ännu högre grad måste någon med förvaltningsansvar och beslutsmandat säga att handlingsplanen ska implemen- teras. När högsta chefen i exempelvis kommunen säger ja till det så betyder det också att hela kommunen ska vara delaktig i arbetet och inte bara social-
Uppräkning av aktörers ansvar I ansvarsbeskrivningen pekar hand- lingsplanen ut vilka som har ansvar för vad. Vården har till exempel som
ansvar att upptäcka våldsutsatta medan socialtjänsten även står för utredningen tillsammans med polisen. När rollerna är tydliggjorda följer en uppräkning av varje enskild aktörs ansvar. För en del är listan lång, berättar Hannah Kejerhag Oldenmark. Men, säger hon också, det som anges att aktörerna ska göra anges redan i lagstiftningen.
– Handlingsplanen snarare summerar och förtydligar det som vi redan är satta att göra som myndigheter och offentliga aktörer, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
För att göra listan mer hanterbar har länsstyrelsen uppmanat alla aktörer
att välja ut fem punkter som man vill fokusera på de närmaste åren.
– De får alltså själva bestämma vad som är viktigast i just deras verksam- heter. Det medför att vi nu kan ställa tydligare krav på att de genomför sats- ningarna, de har ju själva bestämt det, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
Länsstyrelserna har sedan tidigare ett länsövergripande ansvar att förverkliga och följa upp den nationella strategin.
Västernorrlands länsstyrelse har valt att lägga till en egen enkät som är kopplad till länets regionala arbete mot våld.
Frågorna har skickats ut under flera år, säger Hannah Kejerhag Oldenmark.
– Vi kan se att verksamheterna gör många insatser och att det finns en större medvetenhet i dag om våld. Flera skolor arbetar med normkritik, vården utbildar personalen och de anställda ställer frågor om våld till fler. Aktörerna samverkar men det saknas rutiner för samverkan. Det har vi nu lyft fram i handlingsplanen som ett tydligt utveck- lingsområde, säger hon.
När vi använder begreppet mäns våld mot kvinnor i stället för begreppet våld i nära relation kan polisen även prioritera arbetet mot prostitution.
28 29
”Vi ska bli bättre på att förstå varandras roller”
Göran Enander, landshövding i Uppsala län och ordfö- rande i Råd för social hållbarhet i Uppsala län. Rådet samlar offentliga aktörer i syfte att skapa struktur och systematik
Du tog initiativ till rådet 2017. Varför behövdes ett råd för social hållbarhet?
– Jag såg ett behov av att föra ihop statens aktörer med kom- munerna och regionen, alla aktörer som arbetar med sociala frågor. Det fanns ett stort intresse av att mötas men ingen naturlig plattform, och då skapade vi den.
Varför är mäns våld mot kvinnor en prioriterad fråga för rådet?
– Det är en viktig samhällsfråga och en gigantisk samhälls- utmaning, och en fråga som vi behöver lyfta mer. Länssty- relsen har också i uppdrag att samordna och utveckla länets våldsförebyggande arbete.
Vad betyder samverkan för framgång i arbetet?
– Samverkan är helt nödvändigt. Alla är duktiga på sina respektive områden men vi behöver arbeta mer tvärsekto- riellt. Vi behöver starta handfast och hållbar samverkan med stabila rutiner och samarbetsformer. För mycket ”projektifie- ring” är farligt, för projekt tar slut.
Vad hoppas du att rådets arbete ska leda fram till?
– Självklart till att färre kvinnor utsätts för våld. Att unga flickor och pojkar själva får bestämma sin framtid, utan inblandning av hedersproblematik. Att vi ska få bukt med prostitutionen. Ett delmål är att öka kunskapen hos de olika aktörerna som arbetar med frågan, samt att vi ska bli bättre på att förstå varandras roller.
i länets arbete för social hållbarhet. Ett av de prioriterade områdena är mäns våld mot kvinnor.
Vägledande material om våldsutövare
Socialstyrelsen har tagit fram faktablad om socialnämndens ansvar för perso- ner som utövar våld i nära relationer, samt om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens möjligheter att lämna upp- gifter till polisen i syfte att förebygga allvarligare brott i nära relationer. En presentation av Socialstyrelsens rapport ”Behandlingsmetoder för personer som utövar våld” finns också att tillgå.
Syftet med materialet är att under- lätta för chefer och medarbetare att få information om de bestämmelser och de metoder som finns riktade till personer som utövar våld.
123
tusen
personer har gått Webbkurs om våld. Kursen är utvecklad av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Den har funnits sedan 2016 och ger grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Du hittar kursen på www.webbkursomvald.se.
Göran Enander, landshövding
i Uppsala län. Foto: Sara Linderoth
Webbkurs för chefer och kollegor
Jämställdhetsmyndigheten har skapat ta emot en berättelse, då de flesta webbkursen ”Våld i nära relation – agera som berättar om sina erfarenheter som chef eller kollega”. Den handlar om gör det för en kollega, säger Kerstin hur våld i nära relation och hedersrela- Kristensen, senior utredare på Jäm- terat våld och förtryck kan upptäckas ställdhetsmyndigheten.
och hanteras på arbetsplatsen ur två Kursen innehåller fakta och praktiska perspektiv: som kollega eller som chef. övningar med möjlighet att öva sig på
– Chefer har behov av fördjupad att fråga om våld i nära relation och kunskap utifrån att de har ett arbets- hedersrelaterat våld och förtryck. miljöansvar men även du som kollega
behöver kunskap för att vara trygg i att
gh
e
t
e
n
.
e
t
s
m
y
n
d
i
Vill du ha fler magasin?
K
e
r
s
t
i
n
K
r
is
t
e
n
s
e
n
,
s
e
n
i
o
r
u
t
r
e
d
a
r
e
,
J
ä
m
s
t
ä
l
l
d
h
Vill du ha fler exemplar av magasinet "Att arbeta mot våld"? Beställ kostnadsfritt via kommunikationsenheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid: info@nck.uu.se
EFTER # METOO ”NU SÄGER JAG STOPP” INDIVIDEN FRÄMST
”Mer kunskap behövs” VIP-kurs mot våld i Eskilstuna Nytt nationellt metodstöd
31
30 31
KARLSHAMN SATSAR
LÄR DIG MER
1177 FRÅGAR OM VÅLD
VÅLD – ETT FOLKHÄLSOPROBLEM
Vården har en nyckelroll
FOLKTANDVÅRDEN I SKÅNE KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD SATSAR
SKÄRHOLMEN BEDÖMER WEBBKURS UTBILDAR FÖRÄLDRADIALOG
ANSTÄLLDA FÅR UTBILDNING WEBBKURSER OM VÅLD ÖKAR PATIENTSÄKERHETEN
”Vi tandläkare kan göra en insats”
Uppsala planerar att utbilda om våld
våldsutsatthet med FREDA rekordmånga om våld
förebygger våld i Lund
Att arbeta mot våld
Lärande exempel från kommunernas arbete mot våld i nära relationer
TEMA #UPPTÄCKVÅLDET
HEDERSRELATERAT VÅLD DISKUTERAS
i kommungrupp i Norrköping
Att arbeta mot våld
Lärande exempel från kommunernas arbete mot våld i nära relationer
TEMA VÅRDEN
Att arbeta mot våld
Lärande exempel från hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens arbete mot våld i nära relationer
TEMA UTBILDNING
Att arbeta mot våld
”DET ÄR KVINNOR OCH BARN SOM FAR ILLA”
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt
HON FRÅGAR OM VÅLD BARNMORSKOR
FRÅGAR OM VÅLD
i hemtjänsten på Gotland
93 procent av alla gravida tillfrågas
E T T M A G A S I N F R Å N N AT I O N E L LT C E N T R U M F Ö R K V I N N O F R I D
Samverkan
8 § En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter.
En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter.
Förvaltningslag (2017:900)