APRIL 2019

Dessa anvisningar är ett komplement till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren) och har upprättats i syfte att underlätta ansökningsprocessen för institut som vill bli RIX-deltagare, Penningpolitisk Motpart eller Motpart i Valutatransaktioner.

2 Allmänt om motparter

Riksbanken tillhandahåller inom ramen för RIX, Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar, en möjlighet för banker och vissa andra aktörer (RIX-deltagare) att verkställa betalningsförpliktelser sinsemellan. Penningpolitiken genomför Riksbanken operativt via dess Penningpolitiska Motparter och Motparter i Valutatransaktioner.

Rättsförhållandet mellan Riksbanken och dessa Motparter (RIX-deltagare, Penningpolitiska Motparter och Motparter i Valutatransaktioner) regleras i Villkoren.

3 Allmänt om ansökan

Ansökan att bli motpart görs separat för varje motpartskategori med användande av den blankett och på det sätt som framgår av respektive avsnitt i detta dokument.

4 Disposition av dokumentet

Dokumentet är indelat i fem avsnitt. I avsnitt A, detta avsnitt, finns viss övergripande information. I avsnitt B ges anvisningar för att ansöka om att bli deltagare i RIX. Anvisningar för att ansöka om att bli penningpolitisk motpart ges i avsnitt C. I avsnitt D ges anvisningar för att ansöka om att bli motpart i valutatransaktioner. Slutligen ges i avsnitt E information om Riksbankens prövning av ansökan.

B. Anvisningar för ansökan att bli deltagare i RIX

1 Syfte med detta avsnitt

Syftet med detta avsnitt är att beskriva hur man ansöker om att bli deltagare i RIX.

2 Syfte med ansökan

Syftet med ansökan är att Riksbanken ska förstå vem sökanden är och hur man tänkt agera som RIX-deltagare.

Ansökan ska vidare visa att sökanden har, i vid mening, operativ förmåga att agera som RIX-deltagare. Den ska även visa att övriga krav för att vara RIX-deltagare uppfylls.

Informationen i ansökan ska visa att sökanden inte äventyrar den allmänna stabiliteten, sundheten och säkerheten i RIX, och inte heller äventyrar Riksbankens möjligheter att utföra sina uppgifter. Deltagandet får inte heller medföra sådana risker att sökanden inte kan medges RIX-deltagande.1

Ansökan ska också visa att sökanden är medveten om de åtaganden som följer av att vara RIX-deltagare.

3 Allmänt om RIX-deltagande

Villkoren är beskrivna i:

1. Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren)

Utöver Huvuddokument2 till Villkoren har följande dokument information som kan vara väsentlig för att ansöka om att bli RIX-deltagare:

2. Bilaga H1 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Definitioner och förkortningar

3. Bilaga H2 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anslutningsavtal

4. Bilaga H3 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anvisningar RIX

5. Bilaga H4 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anvisningar Säkerheter

Sökanden ska ha tagit del av Villkoren och dess bilagor och vara införstådd med vad som gäller för en RIX-deltagare. I ansökningsblanketten, punkt 33, ska detta bekräftas.

1 Huvuddokumentet B.3.2.7.

2 Särskilt avsnitten A., B.1, B.2, B.3.1, B.3.2.1, B.3.2.2, B.3.2.5-B.3.2.7, B.3.2.9 B.4-B.14, C. och E.

4 Ansökan

Ansökan ska göras på blankett H9.B (ett word-formulär, där man klickar i markering och skriver in önskad text utan radbegränsning). Kompletterande information kan lämnas i bilagor som ska finnas förtecknade på blanketten. Ansökan ska lämnas dels fysiskt i undertecknat skick, dels elektroniskt. Bilagor kan lämnas i enbart elektronisk form.

Ansökan ska skickas till:

Per post till: Riksbanken

Avdelningen för betalningar RIX-enheten

103 33 Stockholm

Elektroniskt till: xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

5 Ansökans innehåll

I blanketten anges siffror inom parantes, t.ex. (11), för varje information som ska lämnas. Detta hänvisar till det avsnitt i dessa anvisningar som har samma sifferbeteckning.

Datering (1)

Ansökan ska vara daterad. Välj korrekt datum.

Sökande

Uppgift ska lämnas om institutets namn (2) och institutets adress (3). Uppgiften avser den juridiska personen och inte en eventuell filial i Sverige. Om relevant för hanteringen av ansökan kan dock även filialadressen anges.

Information om den kontaktperson som Riksbanken ska kontakta rörande ansökan ska anges (4). Denna information ska innehålla namn, telefonnummer och e-postadress.

5.2.1 Allmän information om sökanden

Godkänd motpartskategori för RIX-deltagande är begränsat enligt Villkoren B.3.1.1. Ange därför vilken typ av institut sökanden är enligt de tillstånd man har i sitt hemvistland (5)3.

Sökandens hemvistland, d.v.s. det land där den juridiska personen har sitt säte ska anges (6). Om Sverige inte är hemvistlandet, ange på vilket sätt verksamhet bedrivs i Sverige

3 Verksamhetstillstånd bifogas som bilaga (35).

(7). Kryssa i Filial om verksamheten bedrivs som filial, och kryssa i Annan gränsöverskridande verksamhet om verksamheten bedrivs utan säte eller filial i Sverige.

Ange den primära myndighet som utövar tillsyn över sökanden (8)4. Ange också

kontaktperson hos tillsynsmyndigheten (9).

För sökande med säte i utlandet ska resolutionsmyndighet anges (10).

Riksbanken önskar information om sökandens ägarförhållanden (11) samt bolagsstruktur (12). Med ägarförhållanden avses både större direkta ägare och större ägare till sådana direkta ägare. Privatpersoner som indirekt kontrollerar sökanden ska redovisas. Ange såväl kapital- som röstandelar. Ange om sökanden resp. redovisade ägare är noterade bolag. Med bolagsstruktur avses moderbolag samt viktigare och för ansökan relevanta dotter- och systerbolag.

5.2.2 Finansiell information (13)

En RIX-deltagare ska uppfylla de kapitalkrav som gäller i det land där denne har sitt säte. Om institutet har sitt säte utanför EES, ska kapitalkravet vara jämförbart med vad som gäller inom EU.5

Det ska inte heller innebära risker för RIX eller Riksbanken att sökanden blir RIX- deltagare.6

Riksbanken vill därför förstå den sökandens finansiella ställning. Sökanden ska lämna relevant finansiell information. Åtminstone följande information ska lämnas:

• Kärnprimärkapital

• Primärkapital

• Total kapitalbas

• Totalt kapitalkrav

• Riskexponeringsbelopp (REA)

• Total bruttosoliditetsexponering

• Likviditetsbuffert (LCR)

• Likviditetstäckningskvot (LCR)

Sökande som inte är Bank eller Kreditinstitut ska ange vilket kapitalkrav som gäller för sökanden enligt den lagstiftning som är tillämplig för den verksamhet som sökanden bedriver, samt informera Riksbanken om eventuellt ytterligare kapital som hålls utöver gällande kapitalkrav.

Informationen ska avse den sökande juridiska personen. Informationen ska baseras på de definitioner som relevant tillsynsmyndighet/lagstiftning tillämpar.

4 Huvuddokumentet B.3.2.1 (c) 5 Huvuddokumentet B.3.2.1 (b). 6 Huvuddokumentet B.3.2.7.

Om den efterfrågade informationen finns tillgänglig i rapport(er) som lämnas till tillsynsmyndighet kan kopia av sådan(a) rapport(er) lämnas som bilaga till ansökan.

5.2.3 Verksamhet

För att Riksbanken ska förstå sökandens verksamhet och användningen av RIX för denna, ska övergripande information lämnas om verksamhet och affärsidé (14). Information gällande eventuellt deltagande i andra avvecklings- och clearingsystem ska anges i den övergripande beskrivningen.

Sökanden ska mer utförligt beskriva den planerade verksamheten i RIX (15). Beskrivningen ska innehålla information gällande vilka typer av transaktioner som den sökande avser göra i RIX. Informationen ska inkludera uppgifter om förväntat antal transaktioner och transaktionsbelopp samt uppgifter om den beräknade utvecklingen under det första året. I den utsträckning det är möjligt, är det önskvärt med uppskattning av daglig volym och belopp. Om sökanden kommer att agera som ombud för andra svenska eller utländska institut ska detta anges, inklusive information om vilka institut sökanden agerar ombud för.

Om det sökande Institutet enbart ansöker om RIX-deltagande och därför inte har tillgång till de stående faciliteterna måste saldot på RIX-kontot vara inom ramen för Villkoren (C.3.1 och C.4.4) vid den tidpunkt RIX-systemet stänger7.

Beskrivningen av verksamheten i RIX ska innehålla information om hur sökanden avser att leva upp till detta krav.

Om sökanden avser att utnyttja intradagskredit ska Institutet ange detta (16).

I detta fall ska ansökan även innehålla information om vilket typ av säkerhetsarrangemang den sökande avser att använda samt vilken typ av värdepapper eller valuta som planeras att användas som säkerhet för kredit (17) 8.

Om sökanden anger att den inte har för avsikt att använda intradagskredit vid start av RIX-deltagandet kan Institutet vid ett senare tillfälle få tillgång till intradagskredit utan behov av ny motpartsansökan. Detta under förutsättning att Institutet förser Riksbanken med information motsvarande punkt 17 ovan.

5.2.4 Organisation och riskhantering

En RIX-deltagare ska ha operativ förmåga att delta i RIX och effektivt genomföra transaktioner på det sätt som framgår av Villkoren.9

Detta innebär bl.a. att sökanden ska ha bemanning och rätt kompetens för att hantera betalningar och likviditet i RIX under RIX öppettider (inklusive eventuellt förlängt öppethållande) alla dagar då RIX-systemet är öppet. Det innebär också att man kan hantera de risker som verksamheten medför.

Information om sökandens organisation och riskhantering är därför av betydelse för att Riksbanken ska kunna bedöma om kravet är uppfyllt.

7 Huvuddokumentet C.3.1 och C.4.4

8 Huvuddokumentet E (Villkor för säkerheter m.m.)

9 Huvuddokumentet B.3.2.2 (a)

Sökanden ska översiktligt beskriva sökandens organisation (18). Av denna beskrivning ska bl.a. framgå rapporteringsvägarna för de olika delar av sökandens organisation som är berörda av att sökanden blir RIX-deltagare.

Sökanden ska mer utförligt beskriva den del av sökandens organisation som kommer att hantera betalningsavvecklingen i RIX samt den personal som ansvarar för hantering av säkerheter och likviditetshantering (19). Av beskrivningen ska framgå:

• Personalens utbildning och kompetens relevant för RIX-deltagandet.

• Om behov finns av kompetenshöjande åtgärder ska information ges angående inplanerade utbildningar (t.ex. XXXXX) eller andra åtgärder.

• Bemanning av RIX öppettider (inklusive förlängt öppethållande) under normala perioder, under semesterperiod och vid sjukdom.

• Hur rutiner kopplade till RIX kommer att vara dokumenterade och hur dokumentationen hålls uppdaterad.

En RIX-deltagare ska enligt Villkoren tillämpa dualitetsprincipen vid registrering av överföringar i RIX-online samt vid undertecknande av överföringsmeddelanden när xxxxxxxx xxxxxxx för verkställighet av överföringar används10

Kravet på dualitet gäller inte för internöverföringar utan endast för överföring till annan deltagares konto. Dualitetsprincipen innebär att två personer krävs för att genomföra en transaktion. En person registrerar transaktionen och en annan person godkänner transaktionen. För att dualitetsprincipen ska kunna tillämpas krävs därför att det under hela RIX öppettid finns minst två personer med tillgång till RIX. Den sökande ska därför i beskrivningen av organisationen ge information om hur institutet säkerställer att betalningar i RIX kan hanteras enligt dualitetsprincipen under RIX öppettider.

5.2.5 Riskhantering

En RIX deltagare ska ha nödvändiga system och rutiner för riskhantering11 samt väl fungerande, dokumenterade och beprövade rutiner för incidenthantering och reservrutiner12.

Sökanden ska därför beskriva hur man hanterar sina risker (20). Beskrivningen ska innehålla:

• Övergripande redogörelse för sökandens riskhanteringsorganisation

• Beskrivning av hantering av risker som sammanhänger med rollen som RIX- deltagare. Detta gäller inte minst likviditetsrisker och operativa risker.

• Risker som sökanden anser vara av väsentlig betydelse för verksamheten i RIX ska beskrivas mer ingående och inkludera information om vilka åtgärder som vidtagits för att reducera dessa risker.

• Beskrivning av rutiner för incidenthantering och incidentorganisation

10 Huvuddokumentet B.3.2.2 (f) 11 Huvuddokumentet B.3.2.2 (b) 12 Huvuddokumentet B.3.2.2 (e)

• Information om kontinuitetsrutiner och vilka kontinuitetsövningar som utförs regelbundet med personalen.

5.2.6 Teknik och cybersäkerhet

En RIX-deltagare ska ha säkra tekniska system, inklusive skydd mot cyberhot, och tillämpa krav och i största möjliga mån även rekommendationer rörande säkerhetsarrangemang som utfärdas av operatörer av nätverk och meddelandehanteringssystem som RIX-deltagaren utnyttjar 13.

En RIX-deltagare ska vid varje tidpunkt ha erforderliga kontinuitetslösningar inklusive teknisk redundans14

För att Riksbanken ska kunna bedöma om dessa villkor uppfylls ska sökanden översiktligt beskriva sökandens IT-organisation och interna system för hantering av betalningar (21). Beskrivning ska bl.a. innehålla:

• Information om hela eller delar av IT-driften är outsourcad

• Beskrivning av processen för förändringshantering i den tekniska miljön

• En bekräftelse av att den sökande kommer att ha tillgång till både SWIFT FIN Copy och RIX Online15 för att skicka och ta emot överföringsmeddelanden och annan information med anledning av deltagandet i RIX.

• Om sökanden avser att gå via servicebyrå för XXXXX ska detta anges.

• Sökande med ett befintligt SWIFT-medlemskap ska ange BIC. Sökande som vid ansökningstillfället saknar XXXXX-medlemskap ska bekräfta att den avser att ansöka om sådant medlemskap.

Sökanden ska mer utförligt beskriva skydd mot cyberhot och kontinuitetslösningar för hantering och förebyggande av drifts- eller kommunikationsavbrott (22). Beskrivningen ska bl.a. innehålla:

• Information om vilka standarder som är implementerade för skydd mot cyberhot samt hur efterlevnad av dessa standarder följs upp inom organisationen.

• Om revision eller tester inom cybersäkerhetsområdet, så som exempelvis penetrationstester, utförts de senaste två åren ska detta anges. Ange även utestående åtgärder till följd av sådan revision eller test.

• Information om vilka övningar/kontroller som utförs regelbundet

• Beskrivning av kontinuitetslösningar, reservsystem och reservssiter som är relevanta för hantering och förebyggande av drifts- eller kommunikationsavbrott.

13 Huvuddokumentet B.3.2.2 (c) 14 Huvuddokumentet B.3.2.2 (d) 15 Huvuddokumentet C.1.1.1 (a)

• Information om vilka krav eller rekommendationer rörande säkerhetsarrangemang som tillämpas, ett viktigt sådant säkerhetsarrangemang är SWIFTs Customer Security Programme.

Bekräftelser och åtaganden

Enligt Xxxxxxxxx är en förutsättning för att accepteras som RIX-deltagare att institutet ikläder sig ett antal åtaganden. Sökanden ska i ansökan intyga att man ikläder sig dessa åtaganden samt bekräfta att villkoren uppfylls.

Detta intygande görs genom att sökanden i ansökan kryssar i rutan för resp. bekräftelse eller åtagande enligt xxxxx.

• Medger att all information rörande Institutet som har lämnats eller som kommer att lämnas till Riksbanken liksom information om transaktioner i RIX samt säkerheter för krediter får användas av Riksbanken för fullgörandet av Riksbankens uppgifter och lämnas till berörd tillsyns- eller resolutionsmyndighet inom ramen för Riksbankens samverkan med dessa. (23).16

Riksbanken kan komma att använda uppgifter som Institutet lämnat till Riksbanken som RIX-deltagare även för andra ändamål som är förenliga med lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. Detsamma kan gälla information om transaktioner som Institutet gjort i RIX eller med Riksbanken. Utöver att Riksbanken använder denna information internt inom Riksbanken, kan Riksbanken komma att dela denna information med tillsynsmyndigheter och resolutionsmyndigheter, d.v.s. i Sverige Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

• Åtar sig att utan dröjsmål informera Riksbanken om förändringar vad gäller Institutets ägarförhållanden, finansiella ställning, verksamhet, organisation och riskhantering som Institutet tidigare informerat Riksbanken om eller som kan ha betydelse för kontrollen av kvalifikationskraven. (24).17

• Åtar sig att lämna den finansiella information som Riksbanken begär (25).18

Riksbanken behöver kunna bedöma vilka risker en RIX-deltagare kan innebära för RIX-systemets funktion och för Riksbanken. En sådan risk hänger samman med att en RIX-deltagare kan ges tillgång till betydande kreditmöjligheter i

16 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (d).

17 Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(ii)

18 Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iii)

Riksbanken. Riksbanken har då som inte minst potentiell kreditgivare behov av att kunna få relevant finansiell information från sina RIX-deltagare. Den information som Riksbanken kan komma att efterfråga kommer att vara sådan information som Riksbanken bedömer att deltagaren ändå har tillgång till och som inte behöver framtas särskilt för Riksbanken.

• Åtar sig att på begäran av Riksbanken träffa Riksbanken för att diskutera sin roll som RIX-deltagare samt på annat sätt delta i den uppföljning av RIX-deltagare som Riksbanken löpande gör samt lämna den information som Riksbanken efterfrågar (26).19

Riksbanken följer löpande upp sina RIX-deltagare. Detta kan ske med olika tidsintervall. I samband med sådan uppföljning kan Riksbanken begära att få viss skriftlig information från RIX-deltagaren och kan även begära att RIX-deltagaren bekräftar vissa förhållanden. Om Riksbanken bedömer det nödvändigt kan Riksbanken även vilja diskutera rollen som RIX-deltagare vid ett möte med deltagaren.

• Åtar sig att underrätta Riksbanken om förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för RIX (27).20

En effektiv hantering av transaktioner i RIX-systemet är viktig för stabiliteten i systemet och för att systemet ska vara väl fungerande för alla deltagare. Om en RIX-deltagare förändrar sin verksamhet vad gäller agerandet i RIX ska därför Riksbanken informeras om detta.

• Åtar sig att följa Villkoren i tillämpliga delar samt övriga bestämmelser som gäller i dess verksamhet inklusive tillämplig lagstiftning om penningtvätt och finansiering av terrorism. (28). 21

Detta innebär att deltagaren, i tillägg till de lagar och regler som gäller för dess verksamhet, även ska ha tagit del av de krav, rättigheter och skyldigheter avseende RIX-deltagare som framgår av Villkoren.

• Åtar sig att delta i de återkommande övningar avseende incidenthantering och reservrutiner som arrangeras av Riksbanken (29).22

Riksbanken arrangerar varje år övningar i reservrutiner och incidenthantering för att säkerställa att alla parter vet hur man förväntas agera vid en incident. Det är av yttersta vikt att alla RIX-deltagare har tillräcklig kunskap om Riksbankens reservrutiner och har övat på hur de ska agera i sådana situationer. Riksbanken förväntar sig därför att alla RIX-deltagare deltar i de övningar som arrangeras om inte särskilda skäl föreligger som förhindrar RIX-deltagaren från att delta.

• Åtar sig att underrätta Riksbanken om det får kännedom om förhållanden som kan störa kommunikations- och överföringsprocessen i RIX (30). 23

19 Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iv) 20 Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(v) 21 Huvuddokumentet B.3.2.1 (f) (vi) 22 Huvuddokumentet B.3.2.2 (h) (i) 23 Huvuddokumentet B.3.2.2 (h) (ii)

Det är viktigt för Riksbanken att så tidigt som möjligt få information om förhållanden som kan störa funktionen i RIX-systemet. Detta för att kunna minimera effekten av en störning samt för att säkerställa att alla parter som påverkas av störningen har tillräcklig information. RIX-deltagaren förväntas därför utan dröjsmål informera Riksbanken om egna incidenter eller andra förhållanden som kan störa RIX-systemets funktion.

• Åtar sig att utan dröjsmål lämna incidentrapport efter att en drift- eller kommunikationsstörning inträffat (31). 24

Incidentrapporter är ett viktigt verktyg för Riksbanken för att få information gällande incidentens lösning och om hur liknande incidenter kan undvikas hos andra RIX-deltagare. RIX-deltagaren förväntas därför lämna incidentrapport enligt tidsramarna specificerade i Huvuddokumentet C.1.2 (c)

• Bekräftar att institutets återhämtningsplan omfattar den verksamhet som sökanden avser bedriva genom RIX-deltagandet (32).25

Alla RIX-deltagare bidrar till att RIX-systemet är stabilt och effektivt. För det fall Institutet har en återhämtningsplan i enlighet med Finansinspektionens föreskrift FFFS 2016:6 eller motsvarande nationell lagstiftning ska återhämtningsplanen omfatta åtgärder för att återställa företagets fortlevnadsförmåga om företaget försätts i kris.

Detta krav ska vara uppfyllt den dag anslutningsavtal ingås.

• Bekräftar att man tagit del av relevanta delar av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument, inklusive bilagor, och att man är införstådd med vad som gäller för en RIX-deltagare (33). 26

Kraven på en RIX-deltagare framgår av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren) av vilka även deltagarens rättigheter och skyldigheter framgår. Det är därför viktigt att sökanden noggrant tar del av Villkoren.

Bilagor

Information ska lämnas om vilken information i separata bilagor som kompletterar Ansökan. Sex bilagor är obligatoriska.

• Behörighetshandling(ar) för den (de) person(er) som undertecknat Ansökan (34). Om någon undertecknar ansökan till följd av en särskild fullmakt, ska både fullmakten och behörighetshandling (t.ex. registreringsbevis) för fullmaktsgivaren bifogas.

• Registreringsbevis (35) utfärdat senast två månader före ansökans inlämnande

24 Huvuddokumentet B.3.2.2 (h) (iii)

25 Huvuddokumentet B.3.2.2 (g)

26 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument.

• Bolagsordning (36) eller motsvarande handling där sökandens verksamhetsföremål kan utläsas.

• Verksamhetstillstånd och auktorisationer (37)

• Årsredovisningar för de senaste tre åren (38). Om årsredovisningar för de senaste tre åren inte finns tillgängliga på grund av att sökanden är ett nystartat institut kan istället kopia av de prognoser som institutet använde vid tillståndsansökan inges.

• Protokoll från sammanträde med företagets styrelse eller motsvarande organ där det framgår att ansökan har godkänts av styrelsen eller motsvarande organ. (39)

• Utredning avseende rättslig status (40). Gäller endast institut med säte i utlandet.27

Sökanden ska ge in ett utlåtande från en jurist som är anställd hos sökanden alternativt en välrenommerad extern advokatbyrå rörande sökandens rättsliga status och förmåga att med bindande verkan ikläda sig rättigheter och skyldigheter som följare av Villkoren. Riksbanken önskar att utredningen till största möjliga mån följer Riksbankens anvisningar. Sökande med hemvist i utlandet ombeds därför kontakta Riksbanken innan arbetet påbörjas.

• Rättsordning i sökandens hemland (41). Gäller endast institut med säte i utlandet.28

Sökanden ska ge in ett utlåtande från en välrenommerad extern advokatbyrå rörande rättsregler i sökandens hemland som är av betydelse för Villkorens giltighet och tillämplighet i det landet. Riksbanken önskar att utlåtandet till största möjliga mån följer Riksbankens anvisningar. Sökande med hemvist i utlandet ombeds därför kontakta Riksbanken innan arbetet påbörjas.

För övriga bilagor klicka i rutan och skriv vad bilagan avser (raderna efterföljande rad 41).

Underskrift

Behörig företrädare för sökanden ska underteckna ansökan (42). Undertecknandet innebär att man också bekräftar att sökanden uppfyller kraven enligt Xxxxxxxxx, att informationen i ansökan är korrekt, och att sökanden gör de åtaganden som redovisats ovan.

27 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (e)(i) samt B.4.2.2

28 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (e)(ii) samt B.4.2.2

C. Anvisningar för ansökan att bli Penningpolitisk Motpart till Riksbanken

1 Syfte med detta avsnitt

Syftet med detta avsnitt är att beskriva hur man ansöker om att bli Penningpolitisk Motpart

2 Syfte med ansökan

Syftet med ansökan är att Riksbanken ska förstå vem sökanden är och hur man tänkt agera som Penningpolitisk Motpart.

Ansökan ska vidare visa att sökanden har, i vid mening, operativ förmåga att agera som Penningpolitisk Motpart och genomföra penningpolitiska transaktioner. Den ska även visa att övriga krav för att vara Penningpolitisk Motpart uppfylls.

Informationen i ansökan ska visa att sökanden i sin egenskap av penningpolitisk motpart inte äventyrar den allmänna stabiliteten, sundheten och säkerheten i RIX eller det Penningpolitiska Styrsystemet, och inte heller äventyrar Riksbankens möjligheter att utföra sina uppgifter och inte heller medför sådana risker att sökanden inte ska medges vara Penningpolitisk Motpart.29

Ansökan ska också visa att sökanden är medveten om de åtaganden som följer av att vara Penningpolitisk Motpart.

3 Allmänt om Penningpolitisk Motpart

Riksbankens penningpolitiska styrsystem finns övergripande beskrivet i dokumenten:

A. Riksbankens penningpolitiska styrsystem30

Sökanden ska ha tagit del av detta dokument och vara införstådd med hur det penningpolitiska styrsystemet fungerar och hur penningpolitiska transaktioner används. I ansökningsblanketten, punkt 25, ska detta bekräftas.

Med utgångspunkt från dessa dokument framgår de närmare villkoren av

B. Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren)

29 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.7.

30 Publicerad på Riksbankens webbplats.

Utöver Huvuddokument31 till Villkoren har följande dokument information som kan vara väsentlig för att ansöka om att bli Penningpolitisk Motpart:

C. Bilaga H1 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Definitioner och förkortningar

D. Bilaga H2 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anslutningsavtal

E. Bilaga H3 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anvisningar RIX32

F. Bilaga H4 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anvisningar Säkerheter

Sökanden ska ha tagit del av Villkoren och dess bilagor och vara införstådd med vad som gäller för en Penningpolitisk Motpart. I ansökningsblanketten, punkt 26, ska detta bekräftas.

4 Ansökan

Ansökan ska göras på blankett H9.C (ett word-formulär, där man klickar i markering och skriver in önskad text utan radbegränsning). Kompletterande information kan lämnas i bilagor som ska finnas förtecknade på blanketten. Ansökan ska lämnas dels fysiskt i undertecknat skick, dels elektroniskt. Bilagor kan lämnas i enbart elektronisk form.

Ansökan ska skickas till:

Per post till:

Riksbanken

Avdelningen för marknader Enheten för marknadsstrategi 103 33 Stockholm

Elektroniskt till: xxx.xxxxxxx.xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Om ansökan om att bli Penningpolitisk Motpart görs samtidigt som ansökan att bli RIX- deltagare kan ansökan skickas tillsammans med ansökan att bli RIX-deltagare. Det ska dock göras en separat ansökan att bli Penningpolitisk Motpart.

5 Ansökans innehåll

I blanketten anges siffror inom parentes, t.ex. (11), för varje information som ska lämnas. Detta hänvisar till det avsnitt i dessa anvisningar som har samma sifferbeteckning.

31 Särskilt avsnitten A., B.1, B.2, B.3.1.2, B.3.2.1, B.3.2.3, B.3.2.5-B.3.2.8, B.4-B.9, B.11-B14, D. och E.

32 Särskilt avsnitten 7.1.3, 7.2.2, 10.2 och 10.3, men då RIX används för genomförandet av många penningpolitiska transaktioner kan även andra delar av dokumentet vara relevant.

Datering (1)

Ansökan ska vara daterad. Välj korrekt datum.

Sökande

Information om den kontaktperson som Riksbanken ska kontakta rörande ansökan ska anges (4). Denna information ska åtminstone avse namn, telefonnummer och e- postadress.

Allmän information om sökanden

Endast kreditinstitut33 med säte eller filial i Sverige kan bli Penningpolitisk Motpart. Ange därför vilken typ av institut sökanden är enligt de tillstånd man har i sitt hemvistland (5).

Sökandens hemvistland, d.v.s. det land där den juridiska personen har sitt säte ska anges (6). Om Sverige inte är hemvistlandet, ange på vilket sätt verksamhet bedrivs i Sverige (7). Kryssa i Filial om verksamheten bedrivs som filial. Det krävs att en Penningpolitisk Motpart har säte eller filial i Sverige.

Ange den primära myndighet som utövar tillsyn över sökanden (8). Ange också kontaktperson hos tillsynsmyndigheten (9).

Riksbanken önskar information om sökandens ägarförhållanden (10). Härmed avses både större direkta ägare och större ägare till sådana direkta ägare. Privatpersoner som indirekt kontrollerar sökanden ska redovisas. Ange såväl kapital- som röstandelar. Ange om sökanden resp. redovisade ägare är noterade bolag.

Finansiell information (11)

En Penningpolitisk Motpart ska uppfylla de kapitalkrav som gäller i det land där motparten har sitt säte. Om institutet har sitt säte utanför EES, ska kapitalkravet vara jämförbart med vad som gäller inom EU.34

Det ska inte heller innebära risker för det penningpolitiska styrsystemet eller Riksbanken att sökanden blir Penningpolitisk Motpart.35

Riksbanken vill därför förstå sökandens finansiella ställning. Sökanden ska lämna relevant finansiell information. Åtminstone följande information ska lämnas:

• Kärnprimärkapital

• Primärkapital

33 Kreditinstitut enligt EU-rätten. Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

34 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (c).

35 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.7.

• Total kapitalbas

• Totalt kapitalkrav

• Riskexponeringsbelopp (REA)

• Total bruttosoliditetsexponering

• Likviditetsbuffert (LCR)

• Likviditetstäckningskvot (LCR)

Informationen ska avse den juridiska personen som ansöker att bli Penningpolitisk Motpart. Informationen ska således inte avse hela den koncern som sökanden tillhör, och inte heller endast en filial i Sverige. Informationen ska baseras på de definitioner som relevant tillsynsmyndighet/lagstiftning tillämpar.

Om den efterfrågade informationen finns tillgänglig i rapport(er) som lämnas till tillsynsmyndighet kan kopia av sådan(a) rapport(er) lämnas som bilaga till ansökan.

Verksamhet

5.5.1 Deltagare i RIX

En Penningpolitisk Motpart måste vara deltagare i RIX.36 Om sökanden redan är deltagare ska rutan (12) klickas i och i (13) anges sedan när sökanden är deltagare i RIX. Om sökanden inte är deltagare i RIX men samtidigt med denna ansökan ansöker om att bli RIX-deltagare ska information om detta anges i (13).

För att Riksbanken ska förstå sökandens verksamhet och användningen av RIX för denna, ska information lämnas om vilka ”typer” av transaktioner som görs i RIX (14) (eller avses göras i RIX). Informationen ska inkludera omfattningen i värden av dessa

olika transaktioner. I den utsträckning det är möjligt, är det önskvärt med uppskattning av den dagliga omfattningen.

5.5.2 Agerande på penning- och obligationsmarknaden

För att Riksbanken ska förstå sökandens verksamhet ska sökanden redovisa hur man agerar på penning- och obligationsmarknaden. Som en bakgrund till detta ska sökanden översiktligt beskriva hur man finansierar sin verksamhet (15).

Sökanden ska redogöra för sitt agerande på penningmarknaden, framför allt vad gäller den kortare delen av denna (16). Vilken typ av transaktioner man gör och vilka typer av motparter man har i dessa transaktioner. Denna redogörelse ska inkludera hur sökanden normalt hanterar dagliga över- och underskott i svenska kronor.

Riksbankens penningpolitiska instrument framgår av ”Riksbankens penningpolitiska styrsystem”37. Sökanden ska redovisa vilka penningpolitiska instrument man planerar att använda (17).

36 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

37 Hanteringen av de penningpolitiska instrumenten framgår av Huvuddokumentet avsnitt D.

Organisation och riskhantering

En Penningpolitisk Motpart ska ha operativ förmåga att agera som detta.38 Detta innebär bl.a. att man ska ha förmåga att agera på relevanta marknader, träffa affärsavslut med Riksbanken och andra, samt genomföra transaktioner. Det innebär bl.a.att man har kompetent bemanning, en väl avvägd organisation, tillgång till de systemstöd som krävs och att man kan hantera de risker som verksamheten medför.

Information om sökandens organisation och riskhantering är därför av betydelse för att Riksbanken ska kunna bedöma om kravet är uppfyllt.39

Sökanden ska översiktligt beskriva sökandens organisation (18). Av denna beskrivning ska bl.a. framgå rapporteringsvägarna för de olika delar av sökandens organisation som är berörda av att sökanden är Penningpolitisk Motpart.

Sökanden ska mer utförligt beskriva den del av sökandens organisation som gör affärsavslut rörande penningpolitiska transaktioner (19). Sökanden ska även mer utförligt beskriva den del av sökandens organisation som genomför avvecklingen av dessa transaktioner (20). Av beskrivningarna ska framgå vilka kontrollfunktioner som finns för att undvika fel, samt en översiktlig beskrivning av det systemstöd som används för hantering av penningpolitiska transaktioner.

5.6.1 Kontaktpersoner

Riksbanken vill att det finns en person hos sökanden som är övergripande ansvarig för sökandens roll som Penningpolitisk Motpart (21).

Riksbanken vill också att det finns kontaktpersoner, dels för frågor om ingående av penningpolitiska transaktioner, d.v.s. ”front office-aspekter” (22), dels frågor om genomförande/avveckling av penningpolitiska transaktioner, d.v.s. ”back-office- aspekter” (23).

Information om dessa personer ska omfatta namn, telefonnummer och e-postadress. För den övergripande ansvariga personer ska information om vederbörandes roll inom sökandens organisation redovisas.

5.6.2 Riskhantering

En viktig aspekt för att kunna ha operativ förmåga att vara Penningpolitisk Motpart är att man har en god riskhantering. Sökanden ska därför beskriva hur man hanterar sina risker (24). Beskrivningen ska utöver att övergripande redogöra för sökandens riskhanteringsorganisation, särskilda belysa hanteringen av risker som sammanhänger med rollen som Penningpolitisk Motpart. Detta gäller inte minst likviditetsrisker och operativa risker.

38 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

39 Sökanden ska också enligt p. (25) i Ansökan (och dessa Anvisningar) bekräfta att man har denna förmåga.

Bekräftelser och åtaganden

Enligt Xxxxxxxxx är en förutsättning för att accepteras som Penningpolitisk Motpart att institutet ikläder sig ett antal åtaganden.40 Sökanden ska också intyga att man ikläder sig dessa åtaganden och även bekräfta att man har operativ förmåga att agera som Penningpolitisk Motpart.41 Sökanden ska vidare bekräfta att man tagit del av den dokumentation som gäller för en Penningpolitisk Motpart och att man är införstådd med vad detta innebär. 42 Detta intygande görs genom att sökanden i ansökan kryssar i rutan för resp. bekräftelse eller åtagande enligt xxxxx.

• Bekräftar att man tagit del av Beskrivning av Riksbankens penningpolitiska styrsystem och att man är införstådd med hur styrsystemet fungerar och hur penningpolitiska transaktioner används (25). 43

Det är viktigt att sökanden sätter sig in hur det penningpolitiska styrsystemet fungerar och hur penningpolitiska transaktioner används. Detta för att förstå innebörden av att vara deltagare i det penningpolitiska styrsystemet och för att säkerställa att man verkligen har operativ förmåga att verka som Penningpolitisk Motpart.

• Bekräftar att man tagit del av relevanta delar av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument, inklusive bilagor, och att man är införstådd med vad som gäller för en Penningpolitisk Motpart (26). 44

Kraven på en Penningpolitisk Motpart framgår av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren) av vilka även Motpartens rättigheter och skyldigheter framgår. Det är därför viktigt att sökanden noggrant tar del av Villkoren.

• Bekräftar att sökanden har operativ förmåga att agera som Penningpolitisk Motpart (27).45

Att ha operativ förmåga att agera som Penningpolitisk Motpart innebär bl.a. att man ska ha förmåga att agera på relevanta marknader, träffa affärsavslut med Riksbanken och andra, samt genomföra transaktioner. Det innebär bl.a. att man har en kompetent bemanning, har en väl avvägd organisation, har tillgång till de systemstöd som krävs och kan hantera de risker som verksamheten medför.

Detta krav ska vara uppfyllt den dag anslutningsavtal ingås.

• Medger att all information rörande Motparten som har lämnats eller som kommer att lämnas till Riksbanken liksom information om penningpolitiska transaktioner och säkerheter för krediter får användas av Riksbanken för fullgörandet av Riksbankens uppgifter och lämnas till berörd tillsyns- eller resolutionsmyndighet inom ramen för Riksbankens samverkan med dessa (28).46 Riksbanken kan komma att använda uppgifter som Motparten lämnat till Riksbanken som Penningpolitisk Motpart även för andra ändamål som är

40 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f) och B.3.2.3 (a)-(b).

41 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.5.

42 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument. 43 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument. 44 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument. 45 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

46 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (d).

förenliga med lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. Detsamma kan gälla information om transaktioner som Motparten gjort i RIX eller med Riksbanken. Utöver att Riksbanken använder denna information internt inom Riksbanken, kan Riksbanken komma att dela denna information med tillsynsmyndigheter och resolutionsmyndigheter, d.v.s. i Sverige Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

• Åtar sig att utan dröjsmål informera Riksbanken om förändringar vad gäller Motpartens ägarförhållanden, finansiella ställning, verksamhet, organisation och riskhantering som Motparten tidigare informerat Riksbanken om eller som kan ha betydelse för kontrollen av kvalifikationskraven (29).47

Den information som sökanden lämnar Riksbanken i samband med ansökan eller därefter används av Riksbanken för flera syften. Ett syfte är att avgöra om sökanden uppfyller kraven på en Penningpolitisk Motpart. Ett annat är att ge Riksbanken kunskap om sökanden och sökandens verksamhet. Det är därför viktigt att denna information är korrekt över tiden. Detta innebär att om det sker förändringar under ansökningsprocessen, eller senare när sökanden blivit Motpart, ska sökanden utan dröjsmål informera Riksbanken om dessa förändringar. Även om sökanden inte tidigare lämnat information om vissa förhållanden, ska sökanden lämna information om förändringar även avseende dessa förhållanden om det kan vara relevant för prövningen om huruvida Institutet fortsatt uppfyller kraven för att vara Penningpolitisk Motpart.

• Åtar sig att lämna den finansiella information som Riksbanken begär (30).48 Riksbanken behöver kunna bedöma vilka risker en Penningpolitisk Motpart kan innebära för det penningpolitiska styrsystemet och för Riksbanken. En sådan risk hänger samman med att en Penningpolitisk Motpart ges tillgång till betydande kreditmöjligheter i Riksbanken. Riksbanken har då som inte minst potentiell kreditgivare behov av att kunna få relevant finansiell information från sina Motparter. Den information som Riksbanken kan komma att efterfråga kommer att vara sådan information som Riksbanken bedömer att motparten ändå har tillgång till och som inte behöver framtas särskilt för Riksbanken.

• Åtar sig att på begäran av Riksbanken träffa Riksbanken för att diskutera sin roll som Penningpolitisk Motpart samt på annat sätt delta i den uppföljning av Motparter som Riksbanken löpande gör samt lämna den information som Riksbanken efterfrågar (31).49

Riksbanken följer löpande upp sina Motparter. Detta kan ske med olika tidsintervall. I samband med sådan uppföljning kan Riksbanken begära att få viss skriftlig information från Motparten och kan även begära att Motparten bekräftar vissa förhållanden. Om Riksbanken bedömer det nödvändigt kan Riksbanken även vilja diskutera rollen som Penningpolitisk Motpart vid ett möte med Motparten.

• Åtar sig att underrätta Riksbanken om förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för det Penningpolitiska styrsystemets funktion (32).50

47 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(ii). 48 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iii). 49 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iv). 50 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(v).

En effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism är viktig för det Penningpolitiska styrsystemet. De Penningpolitiska Motparternas agerande på de relevanta finansiella marknaderna, penningmarknaden (inklusive dagslånemarknaden) och obligationsmarknaden är därför av betydelse för Riksbanken. Om en Penningpolitisk Motpart förändrar sin verksamhet vad gäller agerandet på dessa marknader ska Riksbanken informeras om detta.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om viktigare strukturella förändringar och utvecklingstendenser på den svenska penning- och obligationsmarknaden (33).51

Väl fungerande penning- och obligationsmarknader är en förutsättning för en effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism, som i sin tur är viktig för det Penningpolitiska styrsystemet. Det är därför angeläget för Riksbanken att ha kännedom om utvecklingen på penning- och obligationsmarknaderna.

Riksbanken ska därför informeras om Motparten får kännedom om förändringar eller utvecklingstendenser.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om faktorer som kan påverka den svenska penning- obligationsmarknaden på kort sikt och som Riksbanken inte kan antas ha fått kännedom på annat sätt (34).52

Väl fungerande penning- och obligationsmarknader är en förutsättning för en effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism, som i sin tur är viktig för det Penningpolitiska styrsystemet. Det är därför angeläget för Riksbanken att ha kännedom om faktorer som kan påverka penning- och obligationsmarknaderna på kort sikt. Riksbanken ska därför informeras om Motparten får kännedom om sådana faktorer.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om Motparten misstänker eller känner till missförhållanden i handeln på penning- och obligationsmarknaden, t.ex. på grund av att transaktioner avviker från det normala beträffande storlek, frekvens eller avslutspris (35).53

Väl fungerande penning- och obligationsmarknader är en förutsättning för en effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism, som i sin tur är viktig för det Penningpolitiska styrsystemet. Om det råder missförhållanden på marknaderna kan detta äventyra effektiviteten i det Penningpolitiska styrsystemet.

Riksbanken ska därför informeras om sådana missförhållanden. Information till Riksbanken ersätter dock inte eventuell rapporteringsskyldighet som kan finnas till annan myndighet.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om viktigare personalförändringar som har betydelse för Riksbankens kontakter med Institutet, särskilt vad avser ansvarig kontaktperson (36).54

Det är viktigt att Riksbanken har kännedom om vilka personer hos Motparten som förväntas ha kontakt med Riksbanken. Detta gäller inte minst ansvariga

51Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (a)(i). 52Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (a)(ii). 53 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (a)(iii). 54 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (a)(iv).

kontaktpersoner. Därför ska Riksbanken informeras om det sker förändringar rörande dessa personer.

• Åtar sig att, enligt Riksbankens närmare anvisningar, rapportera till Riksbanken dels den Penningpolitiska Motparten och dess koncernbolags omsättning på penning- och obligationsmarknaden, dels information om transaktioner på penningmarknaden (37).55

För att ge Riksbanken möjlighet att följa aktiviteten på penning- och obligationsmarknaden ska de Penningpolitiska Motparterna vara beredda att lämna information om sin egen aktivitet på dessa marknader. Detta gäller vilken omsättning Motparten haft på penning- och obligationsmarknaden, fördelat på olika produkt- och motpartssegment. Det gäller även volymer och tillämpade räntor på dagslånemarknaden, d.v.s. transaktioner med en bankdags löptid.

Riksbanken utfärdar anvisningar om vad som ska rapporteras, hur och med vilken frekvens detta ska ske. Riksbanken kan avstå från att kräva rapportering eller begränsa omfattningen av rapporteringen från en Motpart som enligt Riksbankens bedömning har en mycket liten betydelse för marknaden i fråga. För rapporteringen gäller Bilaga 1 till dessa Anvisningar.

Bilagor

Information ska lämnas om vilken information i separata bilagor som kompletterar Ansökan. Två bilagor är obligatoriska.

• Behörighetshandling(ar) för den (de) person(er) som undertecknat Ansökan (38). Om någon undertecknar ansökan till följd av en särskild fullmakt, ska både fullmakten och behörighetshandling (t.ex. registreringsbevis) för fullmaktsgivaren bifogas.

• Senaste årsredovisningen för sökanden (39).

För övriga bilagor klicka i rutan och skriv vad bilagan avser (40 och följande rader).

Underskrift

Behörig företrädare för sökanden ska underteckna ansökan (41). Undertecknandet innebär att man också bekräftar att sökanden uppfyller kraven enligt Xxxxxxxxx, att informationen i ansökan är korrekt, och att sökanden gör de åtaganden som redovisats ovan.

55 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (b).

D. Anvisningar för ansökan att bli Motpart i Valutatransaktioner till Riksbanken

1 Syfte med detta avsnitt

Syftet med detta avsnitt är att beskriva hur man ansöker om att bli Motpart i Valutatransaktioner

2 Syfte med ansökan

Syftet med ansökan är att Riksbanken ska förstå vem sökanden är och hur man tänkt agera som Motpart i Valutatransaktioner.

Ansökan ska vidare visa att sökanden har, i vid mening, operativ förmåga att agera som Motpart i Valutatransaktioner och genomföra valutatransaktioner. Den ska även visa att övriga krav för att vara Motpart i Valutatransaktioner uppfylls.

Ansökan ska också visa att sökanden är medveten om de åtaganden som följer av att vara Motpart i Valutatransaktioner.

3 Allmänt om Motpart i Valutatransaktioner

Riksbankens penningpolitiska styrsystem finns övergripande beskrivet i dokumenten:

A. Beskrivning av Riksbankens penningpolitiska styrsystem56

Sökanden ska ha tagit del av dessa dokument och vara införstådd med hur det penningpolitiska styrsystemet fungerar och användningen av valutatransaktioner. I ansökningsblanketten, punkt 22, ska detta bekräftas.

Med utgångspunkt från dessa dokument framgår de närmare villkoren av

B. Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren)

Utöver Huvuddokument57 till Villkoren har följande dokument information som kan vara väsentlig för att ansöka om att bli Motpart i Valutatransaktioner:

C. Bilaga H1 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Definitioner och förkortningar

D. Bilaga H2 till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument — Anslutningsavtal

56 Publicerad på Riksbankens webbplats.

57 Särskilt avsnitten A., B.1, B.2, B.3.1.2, B.3.2.1, B.3.2.4-B.3.2.8, B.4-B.9, B.11-B14, D.1.1, D.1.2.5, D.1.3, D.3.1, D.3.2, D.3.3.3 och D.4.

Sökanden ska ha tagit del av Villkoren och dess bilagor och vara införstådd med vad som gäller för en Motpart i Valutatransaktioner. I ansökningsblanketten, punkt 23, ska detta bekräftas.

4 Ansökan

Ansökan ska göras på blankett H9.D (ett word-formulär, där man klickar i markering och skriver in önskad text utan radbegränsning). Kompletterande information kan lämnas i bilagor som ska finnas förtecknade på blanketten. Ansökan ska lämnas dels fysiskt i undertecknat skick, dels elektroniskt. Bilagor kan lämnas i enbart elektronisk form.

Ansökan ska skickas till:

Per post till:

Riksbanken

Avdelningen för marknader Enheten för marknadsstrategi 103 33 Stockholm

Elektroniskt till: xxx.xxxxxxx.xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

5 Ansökans innehåll

I blanketten anges siffror inom parantes, t.ex. (11), för varje information som ska lämnas. Detta hänvisar till det avsnitt i dessa anvisningar som har samma sifferbeteckning.

Datering (1)

Ansökan ska vara daterad. Välj korrekt datum.

Sökande

Information om den kontaktperson som Riksbanken ska kontakta rörande ansökan ska anges (4). Denna information ska åtminstone avse namn, telefonnummer och e- postadress.

Allmän information om sökanden

Endast kreditinstitut58 kan bli Motpart i Valutatransaktioner. Ange därför vilken typ av institut sökanden är enligt de tillstånd man har i sitt hemvistland (5).

Sökandens hemvistland, d.v.s. det land där den juridiska personen har sitt säte ska anges (6). Om Sverige inte är hemvistlandet, ange på vilket sätt verksamhet bedrivs i Sverige

(7) om så är fallet. Kryssa i Filial om verksamheten bedrivs som filial, och ange Annan gränsöverskridande verksamhet om den bedrivs utan säte eller filial i Sverige. Det finns inget krav att en Motpart i Valutatransaktioner ska ha säte eller filial i Sverige.

Ange den primära myndighet som utövar tillsyn över sökanden (8). Ange också kontaktperson hos tillsynsmyndigheten (9).

Finansiell information (11)

En Motpart i Valutatransaktioner ska uppfylla de kapitalkrav som gäller i det land där motparten har sitt säte. Om institutet har sitt säte utanför EES, ska kapitalkravet vara jämförbart med vad som gäller inom EU.59

Det ska inte heller innebära risker för penningpolitiska styrsystemet eller Riksbanken att sökanden blir Motpart i Valutatransaktioner.60

Riksbanken vill därför förstå sökandens finansiella ställning. Sökanden ska lämna relevant finansiell information. Följande information ska åtminstone lämnas:

• Primärkapital

• Total kapitalbas

• Totalt kapitalkrav

• Total bruttosoliditetsexponering

Informationen ska avse den juridiska personen som ansöker att bli Motpart i Valutatransaktioner. Informationen ska således inte avse hela den koncern som sökanden tillhör, och inte heller endast en filial i Sverige. Informationen ska baseras på de definitioner som relevant tillsynsmyndighet/lagstiftning tillämpar.

Om den efterfrågade informationen finns tillgänglig i rapport(er) som lämnas till tillsynsmyndighet kan kopia av sådan(a) rapport(er) lämnas som bilaga till ansökan.

58 Kreditinstitut enligt EU-rätten. Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

59 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (c).

60 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.8.

Verksamhet

5.5.1 Agerande på valutamarknaden

För att Riksbanken ska förstå sökandens verksamhet ska sökanden redovisa hur man agerar på valutamarknaden för svenska kronor (12). Enligt Villkoren ska en Motpart i Valutatransaktioner ha en enligt Riksbankens bedömning tillräckligt stor andel av valutamarknaden för svenska kronor.61 Sökanden ska därför redovisa hur mycket man omsatt i svenska kronor under den senast tolvmånadersperioden, dels på avistamarknaden, dels på terminsmarknaden (13).

Organisation och riskhantering

En Motpart i Valutatransaktioner ska ha operativ förmåga att agera som detta.62 Detta innebär bl.a. att man ska ha förmåga att agera på relevanta marknader, träffa affärsavslut med Riksbanken och andra, samt genomföra transaktioner. Det innebär bl.a. att man har kompetent bemanning, en väl avvägd organisation, tillgång till de systemstöd som krävs och att man kan hantera de risker som verksamheten medför.

Information om sökandens organisation och riskhantering är därför av betydelse för att Riksbanken ska kunna bedöma om kravet är uppfyllt.63

Sökanden ska översiktligt beskriva sökandens organisation (14). Av denna beskrivning ska bl.a. framgå rapporteringsvägarna för de olika delar av sökandens organisation som är berörda av att sökanden är Motpart i Valutatransaktioner.

Sökanden ska mer utförligt beskriva den del av sökandens organisation som gör affärsavslut rörande valutatransaktioner (15). Sökanden ska även mer utförligt beskriva den del av sökandens organisation som genomför avvecklingen av dessa transaktioner (16). Av beskrivningarna ska framgå vilka kontrollfunktioner som finns för att undvika fel, samt en översiktlig beskrivning av det systemstöd som används för hantering av valutatransaktioner.

5.6.1 Kontaktpersoner

Riksbanken vill att det finns en person hos sökanden som är övergripande ansvarig för sökandens roll som Motpart i Valutatransaktioner (17).

Riksbanken vill också att det finns kontaktpersoner, dels för frågor om ingående av valutatransaktioner, d.v.s. ”front office-aspekter” (18), dels frågor om

genomförande/avveckling av valutatransaktioner, d.v.s. ”back-office-aspekter” (19).

61 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4

62 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4.

63 Sökanden ska också enligt p. (23) i Ansökan (och dessa Anvisningar) bekräfta att man har denna förmåga.

5.6.2 Riskhantering

En viktig aspekt för att kunna ha operativ förmåga att vara Motpart i Valutatransaktioner är att man har en god riskhantering. Sökanden ska därför beskriva hur man hanterar sina risker (20). Beskrivningen ska utöver att övergripande redogöra för sökandens riskhanteringsorganisation, särskilda belysa hanteringen av risker som sammanhänger med rollen som Motpart i Valutatransaktioner. Detta gäller inte minst likviditetsrisker och operativa risker.

Bekräftelser och åtaganden

Enligt Xxxxxxxxx är en förutsättning för att accepteras som Motpart i Valutatransaktioner att institutet ikläder sig ett antal åtaganden.64 Sökanden ska också intyga att man ikläder sig dessa åtaganden och även bekräfta att man har operativ förmåga att agera som Motpart i Valutatransaktioner.65 Sökanden ska vidare bekräfta att man tagit del av den dokumentation som gäller för en Motpart i Valutatransaktioner och att man är införstådd med vad detta innebär. 66 Detta intygande görs genom att sökanden i ansökan kryssar i rutan för resp. bekräftelse eller åtagande enligt xxxxx.

• Bekräftar att man tagit del av Beskrivning av Riksbankens penningpolitiska styrsystem och att man är införstådd med hur styrsystemet fungerar och hur valutatransaktioner används (21). 67

Det är viktigt att sökanden sätter sig in hur det penningpolitiska styrsystemet fungerar och hur valutatransaktioner används. Detta för att förstå innebörden av att vara deltagare i det penningpolitiska styrsystemet och för att säkerställa att man verkligen har operativ förmåga att verka som Motpart i Valutatransaktioner.

• Bekräftar att man tagit del av relevanta delar av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument, inklusive bilagor, och att man är införstådd med vad som gäller för en Motpart i Valutatransaktioner (22). 68

Kraven på en Motpart i Valutatransaktioner framgår av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren) av vilka även Motpartens rättigheter och skyldigheter framgår. Det är därför viktigt att sökanden noggrant tar del av Villkoren.

• Bekräftar att sökanden har operativ förmåga att agera som Motpart i Valutatransaktioner (23).69

Att ha operativ förmåga att agera som Motpart i Valutatransaktioner innebär

64 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f) och B.3.2.3 (a)-(b).

65 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.5.

66 Jämför avsnitt D.3 av detta dokument. 67 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument. 68 Jämför avsnitt C.3 av detta dokument. 69 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3.

bl.a. att man ska ha förmåga att agera på relevanta marknader, träffa affärsavslut med Riksbanken och andra, samt genomföra transaktioner. Det innebär bl.a. att man har en kompetent bemanning, har en väl avvägd organisation, har tillgång till de systemstöd som krävs och kan hantera de risker som verksamheten medför. Detta krav ska vara uppfyllt den dag anslutningsavtal ingås.

• Medger att all information rörande Motparten som har lämnats eller som kommer att lämnas till Riksbanken liksom information om transaktioner i RIX, penningpolitiska transaktioner och valutatransaktioner samt säkerheter för krediter får användas av Riksbanken för fullgörandet av Riksbankens uppgifter och lämnas till berörd tillsyns- eller resolutionsmyndighet inom ramen för Riksbankens samverkan med dessa. (24).70

Riksbanken kan komma att använda uppgifter som Motparten lämnat till Riksbanken som Motpart i Valutatransaktioner även för andra ändamål som är förenliga med lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. Detsamma kan gälla information om transaktioner som Motparten gjort i RIX eller med Riksbanken. Utöver att Riksbanken använder denna information internt inom Riksbanken, kan Riksbanken komma att dela denna information med tillsynsmyndigheter och resolutionsmyndigheter, d.v.s. i Sverige Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

Den information som sökanden lämnar Riksbanken i samband med ansökan eller därefter används av Riksbanken för flera syften. Ett syfte är att avgöra om sökanden uppfyller kraven på en Motpart i Valutatransaktioner. Ett annat är att ge Riksbanken kunskap om sökanden och sökandens verksamhet. Det är därför viktigt att denna information är korrekt över tiden. Detta innebär att om det sker förändringar under ansökningsprocessen, eller senare när sökanden blivit Motpart, ska sökanden utan dröjsmål informera Riksbanken om dessa förändringar. Även om sökanden inte tidigare lämnat information om vissa förhållanden, ska sökanden lämna information om förändringar även avseende dessa förhållanden om det kan vara relevant för prövningen om huruvida Institutet fortsatt uppfyller kraven för att vara Motpart i Valutatransaktioner.

• Åtar sig att lämna den finansiella information som Riksbanken begär (26).72 Riksbanken behöver kunna bedöma vilka risker en Motpart i Valutatransaktioner kan innebära för det penningpolitiska styrsystemet och för Riksbanken. Riksbanken har då behov av att kunna få relevant finansiell information från sina motparter. Den information som Riksbanken kan komma att efterfråga kommer att vara sådan information som Riksbanken bedömer att Motparten ändå har tillgång till och som inte behöver framtas särskilt för Riksbanken.

70 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (d).

71 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(ii).

72 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iii).

• Åtar sig att på begäran av Riksbanken träffa Riksbanken för att diskutera sin roll som Motpart i Valutatransaktioner samt på annat sätt delta i den uppföljning av Motparter som Riksbanken löpande gör samt lämna den information som Riksbanken efterfrågar (27).73

Riksbanken följer löpande upp sina Motparter. Detta kan ske med olika tidsintervall. I samband med sådan uppföljning kan Riksbanken begära att få viss skriftlig information från Motparten och kan även begära att Motparten bekräftar vissa förhållanden. Om Riksbanken bedömer det nödvändigt kan Riksbanken även vilja diskutera rollen som Motpart i Valutatransaktioner vid ett möte med Motparten.

• Åtar sig att, enligt Riksbankens närmare anvisningar, rapportera till Riksbanken Motparten och dess koncernbolags omsättning på valutamarknaden samt vilka dagliga valutapositioner Motparten och koncernbolagen har (28).74

För att ge Riksbanken möjlighet att följa aktiviteten på valutamarknaden ska Motparterna i Valutatransaktioner vara beredda att lämna information om sin egen aktivitet på dessa marknader vad gäller transaktioner som där svenska kronor ingår. Detta gäller vilken omsättning Motparten haft, fördelat på olika produkt- och motpartssegment. Det gäller även valutapositioner man har.

Riksbanken utfärdar anvisningar om vad som ska rapporteras, hur och med vilken frekvens detta ska ske.

För rapporteringen gäller Bilaga 1 till dessa Anvisningar.

• Åtar sig att på interbankmarknaden, efter förfrågan, ställa bindande marknadsmässiga tvåvägspriser i svenska kronor mot euro, avista, motsvarande 5 miljoner euro och gentemot amerikanska dollar, på termin, motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar (29).75

En Motpart i Valutatransaktioner ska vara aktiv på valutamarknaden och ska därför vara beredd att på förfrågan ställa bindande marknadsmässiga tvåvägspriser. Det gäller avista för svenska kronor mot euro, och på termin för svenska kronor mot amerikanska dollar. Pris ska ställas för 5 miljoner euro respektive 10 miljoner amerikanska dollar.

• Åtar sig att via Thomson Reuter eller liknande informationssystem visa indikativa priser i dessa valutor under normala öppethållandetider i marknaden (30).76 Motpartens aktivitet på valutamarknaden ska även innebära att man i informationssystem som används på marknaden, löpande, under den tid marknaden är öppen, ställer indikativa priser i svenska kronor mot euro respektive svenska kronor mot amerikanska dollar.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om viktigare strukturella förändringar och utvecklingstendenser på valutamarknaden avseende svenska kronor (31).77

En väl fungerande valutamarknad för svenska kronor är en förutsättning för en effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism, som i sin tur är viktig för det

73 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.1 (f)(iv). 74 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4 (a)(i) 75 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4 (a)(ii) 76 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4 (a)(iii) 77 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.4 (b)(i).

Penningpolitiska styrsystemet. Det är därför angeläget för Riksbanken att ha kännedom om utvecklingen på valutamarknaden för svenska kronor. Riksbanken ska därför informeras om Motparten får kännedom om förändringar eller utvecklingstendenser.

• Åtar sig att, så snart det är praktiskt möjligt, underrätta Riksbanken om faktorer som kan påverka den svenska valutamarknaden på kort sikt och som Riksbanken inte kan antas ha fått kännedom på annat sätt (32).78

En väl fungerande svensk valutamarknad är en förutsättning för en effektiv penningpolitisk transmissionsmekanism, som i sin tur är viktig för det Penningpolitiska styrsystemet. Det är därför angeläget för Riksbanken att ha kännedom om faktorer som kan påverka den svenska valutamarknaden på kort sikt. Riksbanken ska därför informeras om Motparten får kännedom om sådana faktorer.

Det är viktigt att Riksbanken har kännedom om vilka personer hos Motparten som förväntas ha kontakt med Riksbanken. Detta gäller inte minst ansvariga kontaktpersoner. Därför ska Riksbanken informeras om det sker förändringar rörande dessa personer.

• Bekräftar att man är beredd att träffa ISDA-avtal med Riksbanken (34). För att Riksbanken ska kunna göra alla de transaktioner som en Motpart i

Valutatransaktioner förväntas kunna göra med Riksbanken, krävs att Riksbanken kan avtalsreglera vissa av de risker som sådana transaktioner kan innebära. Av den anledningen behöver det finnas ISDA-avtal med alla Motparter i Valutatransaktioner.

Bilagor

Information ska lämnas om vilken information i separata bilagor som kompletterar Ansökan. Två bilagor är obligatoriska.

• Behörighetshandling(ar) för den (de) person(er) som undertecknat Ansökan (35). Om någon undertecknar ansökan till följd av en särskild fullmakt, ska både fullmakten och behörighetshandling (t.ex. registreringsbevis) för fullmaktsgivaren bifogas.

• Senaste årsredovisningen för sökanden (36).

För övriga bilagor klicka i rutan och skriv vad bilagan avser (37 och följande rader).

Underskrift

Behörig företrädare för sökanden ska underteckna ansökan (38). Undertecknandet innebär att man också bekräftar att sökanden uppfyller kraven i Villkoren, att

78 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (b)(ii).

79 Jämför Huvuddokumentet B.3.2.3 (b)(iii).

informationen i ansökan är korrekt, och att sökanden gör de åtaganden som redovisats ovan.

E. Riksbankens prövning av ansökan

1 Syfte med detta avsnitt

Syftet med detta avsnitt är att ge en övergripande beskrivning av Riksbankens prövning av ansökan.

2 Principer för prövning av ansökan

Riksbankens prövning av ansökan om att antas som Motpart ska enligt Xxxxxxxxx överensstämma med principerna om:

a. fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller kraven för Motparter enligt Villkoren ska antas som Motpart; och

b. neutralitet, som innebär att Villkoren ska tillämpas likformigt gentemot samtliga sökanden/institut.

Dessa principer har sin grund i bakomliggande EU-rättsliga direktiv och tjänar som riktmärken för Riksbankens prövning.

3 Utredning i samband med prövning av ansökan

Riksbanken har rätt att på det sökande institutets bekostnad genomföra eller begära den utredning som Riksbanken finner behövlig för att Riksbanken ska kunna bedöma om sökanden uppfyller kraven enligt Villkoren.

Utbildning

Vid ansökan om deltagande i RIX, ska minst tre personer från sökanden genomgå en teoretisk och praktisk utbildning om RIX. Riksbanken rekommenderar dock att all sökandens personal som ska arbeta i RIX genomgår denna utbildning. Utbildningen anordnas av Riksbanken.

Tester

I Riksbankens prövning av sökandens förutsättningar för deltagande i RIX ingår obligatoriska tekniska och operativa tester. En förutsättning för att få delta i RIX är att samtliga tester utfaller med godkänt resultat.

Kostnader

Enligt punkt B.4.2.2 i Villkoren ska sökanden erlägga de kostnader som är förknippade med Riksbankens utredning.

Deltagare i RIX ska, utöver de kostnader som är förknippade med utredningen och de avgifter som anges i punkt C.5.1 i Villkoren, erlägga en särskild inträdesavgift till Riksbanken. Inträdesavgiften ska erläggas senast i samband med tecknandet av anslutningsavtalet. Inträdesavgiften och övriga avgifter för deltagande i RIX framgår av prislistan som finns tillgänglig på Riksbankens webbplats; xxx.xxxxxxxx.xx.

4 Teckning av Anslutningsavtal m.m.

Efter avslutad godkänd prövning ska sökanden teckna Anslutningsavtal med Riksbanken. Anslutningsavtalet återfinns som bilaga H2 till Villkoren. Genom att underteckna anslutningsavtalet blir institutet Motpart på sätt som specificerats i avtalet och får de rättigheter och skyldigheter gentemot Riksbanken som följer av Villkoren.

En förutsättning för att erhålla kredit hos Riksbanken är att institutet ställer betryggande säkerhet. (Statliga myndigheter är dock undantagna från säkerhetskravet (se avsnitt C.3.2.(b) i Villkoren). Institut som önskar erhålla kredit måste därför, i samband med tecknande av Anslutningsavtalet, avge en Pantförklaring till förmån för Riksbanken.

Utöver ovanstående avtal vilka träffas med Riksbanken kan det vara nödvändigt för institutet att även träffa avtal med andra parter. Enligt Riksbankens bedömning kan praktisk möjlighet att utnyttja RIX vara begränsad om inte avtal ingås med andra parter i systemet.

Bilaga 1

Rapportering från Penningpolitiska Motparter och Motparter i

Valutatransaktioner

1 Motparternas rapporteringsplikt

Det åligger enligt Huvuddokumentets avsnitt B.3.2.3 (b) Penningpolitiska Motparter och enligt Huvuddokumentets avsnitt B.3.2.4 (a) (i) Motparter i Valutatransaktioner att enligt Riksbankens närmare anvisningar lämna vissa rapporter till Riksbanken. I denna bilaga anges vissa övergripande villkor för dessa rapporteringar. Riksbankens närmare anvisningar om rapporternas innehåll och frekvens m.m. finns publicerade på Riksbankens webbplats xxx.xxxxxxxx.xx/

2 Tekniska krav m.m.

Motparten ska följa de tekniska anvisningar som finns publicerade på Riksbankens webbplats xxx.xxxxxxxx.xx.

3 Ansvarig person

3.1 Motparten ska utse en person som är ansvarig för rapporteringen. Motparten ska underrätta Riksbanken om namn, postadress, e-postadress och telefonnummer för den ansvarige personen. Om den ansvarige personen eller kontaktuppgifter för den ansvarige personen ändras, ska Motparten utan dröjsmål underrätta Riksbanken om gällande uppgifter.

3.2 Motparten ansvarar för att den ansvarige personen har tillräcklig kompetens för sitt uppdrag.

Document Metadata

Table of Contents

APRIL 2019

Document Metadata