AVTAL
AVTAL
mellan Europaparlamentet och den gemensamma resolutionsnämnden om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som den gemensamma resolutionsnämnden tilldelats inom ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen
EUROPaPaRLaMENTET OCH DEN GEMENSaMMa RESOLUTIONSNÄMNDEN HaR INGÅTT DETTa aVTaL
— med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,
— med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 114,
— med beaktande av parlamentets arbetsordning,
— med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (1), särskilt artikel 45.7 och 45.8,
a. Förordning (EU) nr 806/2014 (förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen) inrättar den gemensamma resolutionsnämnden (nedan kallad nämnden) som en unionens byrå med en centraliserad resolutionsbe fogenhet för de medlemsstater som deltar i den gemensamma resolutionsmekanismen, och som också deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen, i syfte att bidra till kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet inom Europeiska unionen och i varje medlemsstat som deltar.
B. Enligt artikel 7 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen ska nämnden vara den resolutions myndighet som är ansvarig för att utföra de uppgifter den har tilldelats genom den förordningen (resolutionsupp gifterna), särskilt för att utarbeta resolutionsplaner och anta alla beslut relaterade till resolutionen.
C. Tilldelningen av resolutionsuppgifterna innebär ett stort ansvar för nämnden att bidra till den finansiella stabiliteten i unionen, genom att använda sina resolutionsbefogenheter på det sätt som är mest effektivt och proportionellt.
D. Tilldelningen av resolutionsuppgifter till ett organ på unionsnivå bör kompletteras av lämpliga krav på ansvarsut krävande. Enligt artikel 45 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen är nämnden därför ansvarig för genomförandet av den förordningen inför parlamentet och rådet i deras egenskap av demokratiskt legitimerade institutioner som representerar unionens och medlemsstaternas medborgare.
E. artikel 45.8 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen föreskriver att nämnden ska samarbeta i samband med eventuella undersökningar som görs av parlamentet, i enlighet med (EUF-fördraget.
F. artikel 45.7 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen föreskriver att nämndens ordförande på begäran ska hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden och vice ordförandena för parlamentets behöriga utskott om sådana diskussioner är nödvändiga för att parlamentet ska kunna fullgöra sina befogenheter enligt EUF-fördraget. Enligt den artikeln måste formerna för anordnandet av sådana diskussioner säkerställa full konfidentialitet, i enlighet med de skyldigheter avseende konfidentialitet som nämnden är bunden av genom förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen och när nämnden agerar som en nationell resolutionsmyndighet enligt den relevanta unionsrätten.
(1) EUT L 225, 30.7.2014, s. 1.
G. Enligt artikel 15.1 i EUF-fördraget utför unionens byråer sitt arbete så öppet som möjligt. Villkoren för när en handling från nämnden ska vara sekretessbelagd ska i enlighet med artikel 91 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen fastställas i nämndens beslut om tillämpning av de säkerhetsprinciper som återfinns i kommissionens säkerhetsbestämmelser för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhets skyddsklassificerade uppgifter.
H. Parlamentet och nämnden ska samarbeta nära för att säkerställa genomförandet av dessa säkerhetsbestämmelser, bland annat genom regelbunden gemensam kontroll av de säkerhetsarrangemang och säkerhetsnormer som används.
I. Nämnden kan inte på egen hand besluta om utlämnande av information som rör resolution av enheter, utan ett sådant beslut är föremål för gränser och villkor som fastställs i relevant unionsrätt, som både parlamentet och nämnden är bundna av. Utlämnandet av nämndens information kan därför begränsas av konfidentialitetsgränser som föreskrivs i lag.
J. Detta avtal påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) eller någon annan tillämplig bestämmelse i unionens primär- eller sekundärrätt om tillgång till handlingar eller skydd av personuppgifter, och inte heller reglerna om parlamentets undersökningsrätt som antas i enlighet med artikel 226 tredje stycket i EUF-fördraget.
K. artikel 88.1 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen föreskriver att nämndens ledamöter, vice ordföranden, nämndens ledamöter som avses i artikel 43.1 b i den förordningen, nämndens personal och personal som utbyts med eller utstationeras av de deltagande medlemsstaterna och som utför resolutionsuppdrag ska omfattas av kravet på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och tillämpliga bestämmelser i unionsrätten.
L. artikel 5.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen föreskriver att nämnden ska fatta beslut under iakttagande av och i enlighet med tillämplig unionsrätt, i synnerhet lagstiftnings- och icke-lagstiftningsakter, inbegripet de som avses i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget.
M. Med förbehåll för framtida ändringar eller eventuella framtida tillämpliga rättsakter, förpliktigar bestämmelserna i den unionsrätt som avser hantering av information som har befunnits vara förtrolig, särskilt artikel 84 i Europapar lamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (3), resolutionsmyndigheterna och deras personal att iaktta tystnadsplikt.
N. Om tystnadsplikten avseende resolutionsinformation åsidosätts bör detta leda till lämpliga sanktioner. Parlamentet bör utarbeta en lämplig ram för att följa upp alla fall då dess ledamöter eller personal bryter mot sekretessreglerna.
O. I enlighet med artikel 43 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen ska nämnden bestå av bland annat en ledamot som ska utses av varje deltagande medlemsstat, och som ska företräda de nationella resolutions myndigheterna. I enlighet med artikel 3.3 i direktiv 2014/59/EU får de nationella resolutionsmyndigheterna i undantagsfall vara de behöriga myndigheterna för tillsynen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (5). adekvata strukturella arrangemang ska finnas för att säkerställa operativt oberoende och för att undvika intressekonflikter mellan tillsynsfunktionerna enligt förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU eller den behöriga myndighetens övriga funktioner samt resolutionsmyndigheternas funktioner enligt detta direktiv. Sådana strukturella arrangemang ska återspeglas i nämndens uppförandekod som gäller för ledamöterna.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitu
tionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap
persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
P. Detta avtal påverkar inte de nationella resolutionsmyndigheternas ansvar gentemot de nationella parlamenten i enlighet med nationell rätt.
Q. Detta avtal omfattar eller påverkar inte nämndens ansvarsutkrävande och rapporteringsskyldighet gentemot rådet, kommissionen eller de nationella parlamenten.
R. artikel 45.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen föreskriver att nämnden ska lägga fram en årlig rapport till bland annat parlamentet om utförandet av de uppgifter som nämnden tilldelats genom den förordningen. Rapporten ska särskilt omfatta nämndens verksamhet med avseende på resolutionsplanering, bedömning av resolutionsmöjligheter, fastställande av minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder, resolutionsåtgärder och utövandet av andra uppgifter och befogenheter enligt förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Rapporten ska också innehålla detaljerade uppgifter om den gemensamma resolutionsfonden (nedan kallad fonden), särskilt utvecklingen av fondens disponibla finansiella medel och eventuella beslut som avser perioden för att uppnå målnivån och beräkningen av bidrag i enlighet med artiklarna 69–71 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, upplåning, utlåning och andra finansieringsarrange mang i enlighet med artiklarna 72–74 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, förvaltningen av fonden och dess investeringsstrategi i enlighet med artikel 75 i förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen och relevanta delegerade akter från kommissionen, de särskilda villkoren för användning av fonden för en individuell resolutionsordning i enlighet med artiklarna 76–78 i förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen, tillämpningen av principerna om en uppdelning av fonden i nationella delar och en gradvis sammanslagning under övergångsperioden i artikel 3.1.37 i förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen, i enlighet med artikel 77 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen och användningen av insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 79 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
S. I enlighet med principen om ansvarsskyldighet i artikel 45 i förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen ska parlamentet ha tillgång i efterhand till icke-konfidentiella uppgifter om en enhet som försatts i resolution, bland annat tillräckligt detaljerade uppgifter om balansräkningen, separat för varje enhet som resolutionen har konsekvenser för, för att visa konsekvensernas storlek och art.
PaRTERNa HaR ENaTS OM FÖLJaNDE:
I. aNSVaRSUTKRÄVaNDE, TILLGÅNG TILL INFORMaTION, KONFIDENTIaLITET
1. Rapporter
Nämnden ska varje år översända en rapport till parlamentet (årlig rapport) om hur de uppgifter den tilldelats genom förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen har genomförts. Nämndens ordförande ska presentera den årliga rapporten för parlamentet vid en offentlig utfrågning.
Den årliga rapporten ska ställas till parlamentets förfogande på konfidentiell basis på ett av unionens officiella språk sju arbetsdagar före utfrågningen. Därefter ska översättningar till unionens samtliga officiella språk tillgängliggöras. Den årliga rapporten ska innehålla en detaljerad förklaring av följande:
i) Genomförandet av de uppgifter som nämnden tilldelats genom förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen.
ii) arbetsfördelningen med de nationella resolutionsmyndigheterna.
iii) Samarbetet med andra relevanta myndigheter på nationell nivå eller unionsnivå, samt med andra offentliga finansiella stödfaciliteter, inbegripet Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitets mekanismen (ESM), i enlighet med artikel 30.6 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
iv) Samarbetet med tredjeländer, inklusive erkännande och urvärdering av tredjelandets resolutionsförfarande.
v) Utvecklingen av nämndens struktur och personal, inbegripet antal utsända nationella experter och vilka länder dessa experter kommer ifrån.
vi) Genomförandet av den uppförandekod som avses i avdelning IV i avtalet.
vii) för de administrativa bidrag som samlats in i enlighet med artikel 65 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
viii) Genomförandet av budgeten för resolutionsuppgifter.
ix) Tillämpningen av bestämmelserna om fonden i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, särskilt när det gäller bidrag, alternativ finansiering, tillgång till finansieringsmöjligheter, investeringsstrategi och användningen av den fond som avses i kapitel 2, avdelning V i förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen.
Nämnden ska offentliggöra den årliga rapporten på sin webbplats.
2. Ordinarie offentliga utfrågningar, ad hoc-diskussioner och särskilda konfidentiella mötena
Nämndens ordförande ska på begäran av parlamentets behöriga utskott delta i ordinarie offentliga utfrågningar om genomförandet av de resolutionsuppgifter nämnden tilldelats genom förordningen om den gemensamma resolutionsme kanismen. Sådana utfrågningar ska inkludera en diskussion om fonden, särskilt om bidrag, alternativ finansiering, tillgång till finansieringsmöjligheter, investeringsstrategi och användning av fonden. Parlamentets behöriga utskott och nämnden ska komma överens om en tidsplan för två sådana utfrågningar som ska hållas under det nästföljande året. Begäranden om ändringar av den överenskomna tidsplanen ska göras skriftligen.
Nämndens ordförande kan dessutom komma att bjudas in till kompletterande ad hoc-diskussioner med parlamentets behöriga utskott om frågor som omfattas av nämndens ansvarsområde.
Principen om att unionens institutioner, organ och byråer ska arbeta på ett öppet sätt i enlighet med artikel 15.1 i EUF- fördraget ska även gälla för nämnden. Diskussioner under särskilda konfidentiella möten ska följa den principen, bland annat genom att en förklaring lämnas om de relevanta omständigheterna. Diskussioner under särskilda konfidentiella möten omfattar utbyte av förtrolig information avseende genomförandet av resolutionsuppgifterna, inom de gränser som fastställs av unionsrätten, och särskilt av förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
Om detta krävs för att parlamentet ska kunna utöva sina befogenheter enligt EUF-fördraget och unionsrätten får ordföranden för det behöriga parlamentsutskottet begära särskilda konfidentiella möten med nämndens ordförande. Begäran ska vara skriftlig och motiverad. Sådana möten ska hållas på en gemensamt överenskommen dag.
Endast nämndens ordförande samt ordföranden och vice ordförandena för parlamentets behöriga utskott får delta i de särskilda konfidentiella mötena. Både nämndens ordförande samt ordföranden och vice ordförandena för parlamentets behöriga utskott får åtföljas av två medlemmar av nämndens personal respektive parlamentets sekretariat. Dessutom kan företrädare för kommissionen, som har deltagit i ett resolutionsbeslut, som ska diskuteras vid ett särskilt konfidentiellt möte, få delta i detta möte, förutsatt att båda parterna är överens om detta.
alla deltagare i de särskilda konfidentiella mötena ska omfattas av sådana krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med dem som är tillämpliga för nämndens ledamöter och personal.
Det ska inte föras något protokoll vid de konfidentiella mötena som inte heller ska registreras på något annat sätt. Inga uttalanden ska göras för pressen eller andra medier. Varje person som deltar i de särskilda konfidentiella mötena ska vid varje tillfälle skriva under en förklaring på heder och samvete att han eller hon inte kommer att röja innehållet i dessa diskussioner för utomstående personer.
På motiverad begäran av nämndens ordförande eller ordföranden för parlamentets behöriga utskott, och förutsatt att båda parter är överens om detta, får nämndens vice ordförande och de fyra heltidssysselsatta ledamöterna av nämnden eller personer i ledande befattning bland nämndens personal (chefsrådgivaren, enhetschefer eller deras företrädare) inbjudas att delta i de ordinarie utfrågningarna, ad hoc-diskussionerna och de särskilda konfidentiella mötena.
De ordinarie offentliga utfrågningarna, ad hoc-diskussionerna och de särskilda konfidentiella mötena kan omfatta samtliga de aspekter av den gemensamma resolutionsmekanismens uppgifter och verksamhet som regleras av förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
Personer som är anställda vid parlamentet eller nämnden får inte röja information som rör de uppgifter nämnden har tilldelats genom förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen och som de har erhållit i samband med tillämpningen av detta avtal för obehöriga personer eller allmänheten, inte heller efter det att en sådan anställning har avslutats eller efter det att de har lämnat sin anställning, såvida inte denna information har offentliggjorts eller är tillgänglig för allmänheten.
3. Besvarande av frågor
Nämnden ska skriftligen besvara skriftliga frågor från parlamentet. Dessa frågor ska sändas till nämndens ordförande via ordföranden för parlamentets behöriga utskott. Frågorna ska besvaras så snabbt som möjligt, och under alla omständigheter inom fem veckor efter det att de översänts till nämnden.
Både nämnden och parlamentet ska på respektive webbplats ha en sektion för ovannämnda frågor och svar.
4. Tillgång till information
Inom högst sex veckor från datumet för nämndens verkställande session eller plenarsession ska nämnden se till att parlamentets behöriga utskott får tillgång till åtminstone ett fullständigt och meningsfullt protokoll över nämndens verkställande sessioner eller plenarsessioner som gör det möjligt att förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad beslutsförteckning.
Vid resolution av en enhet ska icke-konfidentiell information som avser den enheten röjas i efterhand, så snart eventuella begränsningar för tillhandahållandet av relevant information, som härrör från kraven avseende tystnadsplikt, har upphört att gälla.
Denna information ska innehålla en lämpligt konsoliderad balansräkning, värderad enligt principerna i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen vid den tidpunkt då beslutet fattades att försätta enheten i resolution, som tydligt visar enhetens nettotillgångsvärde och värdet på de olika kategorierna av tillgångar och skulder. Nämnden ska dessutom, beroende på de tillämpade resolutionsverktygen, offentliggöra de totala förluster som åsamkats de olika kategorierna av borgenärer när skuldnedskrivning har tillämpats, finansieringsbelopp och finansieringskällor med avseende på resolutionsprocessen och intäkterna från all försäljning av företagsenheter eller företagstillgångar.
Om artikel 19 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen är tillämplig, ska icke-konfidentiell information som avser utbyten mellan kommissionen och nämnden, samt de årliga rapporter som avses i artikel 19.6 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, röjas i efterhand av nämnden för parlamentets behöriga utskott.
Nämnden ska på sin webbplats publicera allmänna riktlinjer som beskriver dess resolutionsrutiner.
Parlamentet ska vidta lämpliga säkerhetsåtgärder som motsvarar säkerhetsskyddsklassificeringsnivån på nämndens uppgifter och/eller handlingar, och informera nämnden om detta.
Nämnden ska informera parlamentet om de åtgärder som vidtagits och om de rättsakter som antagits, för att tillämpa de säkerhetsprinciper i kommissionens säkerhetsbestämmelser, som avses i artikel 91 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Detta omfattar uppgifter om de detaljerade förfarandena för säkerhetsskyddsklassificering av uppgifter och om hanteringen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Nämnden ska informera parlamentet om det praktiska genomförandet av sina interna säkerhetsbestämmelser, bland annat om den säkerhetsskyddsklassificering som gjorts under året av de vanligaste typerna av uppgifter som nämnden hanterar, och om behandlingen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
När nämnden säkerhetsklassificerar egna uppgifter ska den se till att använda lämpliga sekretessgrader i överensstämmelse med sina egna interna säkerhetsregler, samtidigt som den tar hänsyn till parlamentets behov av att få tillgång till sekretessbelagda handlingar för att kunna utöva sina rättigheter och befogenheter på ett effektivt sätt.
Nämnden ska informera parlamentet om eventuella ändringar av de antagna interna säkerhetsreglerna, i syfte att säkerställa att de grundläggande principerna och miniminormerna för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter förblir likvärdiga.
Parlamentet ska i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 rådfråga nämnden för att bedöma varje begäran ställd till parlamentet om att få tillgång till en handling från nämnden som lämnats till parlamentet.
Parlamentet och nämnden ska hålla varandra informerade om de rättsliga och administrativa samt övriga ärenden där tillgång begärs till handlingar från nämnden som lämnats till parlamentet.
Nämnden får begära att parlamentet för en förteckning över de personer som har tillgång till en eller flera kategorier av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter från nämnden och utlämnade handlingar från nämnden.
II. URVaLSFÖRFaRaNDEN
Parlamentet och nämnden ska i sina respektive roller i urvalsförfarandet eftersträva högsta möjliga yrkeskompetens samt beakta behovet av att skydda unionens intressen som helhet och säkerställa mångfald bland nämndens ledamöter.
1. Information om etapper av urvalsförfarandet
Om nämnden har varit involverad ska den vederbörligen och i god tid underrätta parlamentets behöriga utskott om alla etapper av urvalsförfarandet, till exempel om offentliggörandet av platsannonsen, urvalskriterierna och den specifika arbetsprofilen, sammansättningen av de sökande (antal sökande, deras yrkesfärdigheter, kön och nationalitet etc.) samt om vilken metod som används för att bland det totala antalet sökande komma fram till en slutlista med minst två kandidater till var och en av befattningarna som ordförande, vice ordförande och de fyra ytterligare heltidssysselsatta ledamöterna av nämnden som avses i artikel 43.1 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Om nämnden inte har varit involverad ska denna punkt inte tillämpas.
2. Rådfrågning av nämnden i samband med informella utfrågningar och frågor till kandidaterna på slutlistan
Efter att ha hört nämnden ska kommissionen förse parlamentet med en slutlista över kandidater i enlighet med artikel 56.6 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Parlamentets behöriga utskott får rådfråga nämnden om kandidaterna på slutlistan i samband med sina utfrågningar inom stängda dörrar, och skriftliga frågor till kandidaterna på slutlistan.
3. Formella utfrågningar av de kandidater som föredras
När kommissionen lägger fram sina förslag till ordförande, vice ordförande eller fyra ytterligare heltidsledamöter av nämnden som avses i artikel 43.1 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen för parlamentet för godkännande, får parlamentets behöriga utskott, i samband med en offentlig utfrågning av var och en av de personer som föreslås som ordförande, vice ordförande och ledamöter av nämnden och som avses i artikel 43.1 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, rådfråga nämnden om de föreslagna kandidaterna.
4. Godkännande
Parlamentet ska underrätta nämnden om sitt beslut om godkännande av var och en av de kandidater som kommissionen föreslagit till befattningarna som ordförande, vice ordförande och fyra ytterligare heltidsledamöter som avses i artikel 43.1 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, och även om resultatet av en omröstning i parlamentets behöriga utskott och i parlamentets plenarförsamling. Parlamentet ska med hänsyn tagen till sin verksamhetskalender, sträva efter att fatta detta beslut inom sex veckor efter det att förslaget från kommissionen om kandidaterna har mottagits.
5. Avlägsnande
Om parlamentet underrättar kommissionen om att det anser att villkoren för entledigande av nämndens ordförande, vice ordförande eller någon ytterligare heltidsledamot av nämnden som avses i artikel 43.1 b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, är uppfyllda i enlighet med vad som avses i artikel 56.9 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, får det även underrätta nämnden om detta.
III. UNDERSÖKNINGaR
När parlamentet enligt artikel 226 i EUF-fördraget och Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG (1), inrättar en undersökningskommitté ska nämnden i enlighet med unionsrätten hjälpa en sådan undersökningskommitté att utföra sina uppgifter i enlighet med principen om lojalt samarbete.
Nämnden ska samarbeta lojalt med alla de parlamentsundersökningar som avses i artikel 45.8 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen inom samma ram som den som är tillämplig på undersökningskommittéer och enligt samma sekretesskydd som det som föreskrivs i detta avtal för särskilda konfidentiella möten.
alla mottagare av information som tillhandahållits parlamentet inom ramen för undersökningarna ska omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är likvärdiga med dem som gäller för ledamöter av nämnden. Parlamentet och nämnden ska komma överens om vilka åtgärder man ska vidta för att säkerställa att sådan information skyddas.
Parlamentet ska ta hänsyn till de allmänna eller privata intressen för rätten till tillgång till parlamentets, rådets och kommissionens handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, som är involverade i uppgifter och handlingar som lagts fram av nämnden i samband med en undersökningskommitté.
IV. UPPFÖRaNDEKOD
Innan nämndens plenarsession antar uppförandekoden ska nämnden informera parlamentets behöriga utskott om det huvudsakliga innehållet i uppförandekoden.
På skriftlig begäran av parlamentets behöriga utskott ska nämnden skriftligen informera parlamentet om genomförandet av uppförandekoden. Nämnden ska också informera parlamentet om det föreligger behov att uppdatera uppförandekoden.
Uppförandekoden ska ta upp följande:
i) Ordförandens, vice ordförandens och de fyra heltidsledamöternas oberoende av unionens institutioner eller organ, regeringen i någon medlemsstat eller något annat offentligt eller privat organ samt deras objektivitet, i enlighet med artikel 47 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.
ii) Nämndens genomförande av sina uppgifter i enlighet med principerna om offentlig ansvarsskyldighet för sina handlingar och fullständig transparens, utan att det påverkar skyddsåtgärderna med avseende på en lämplig konfiden tialitet när det gäller nämndens uppgifter och handlingar.
iii) Operativt oberoende och åtgärder för att undvika intressekonflikter mellan de nationella resolutionsmyndigheternas funktioner i enlighet med artikel 3.3 i direktiv nr 2014/59/EU.
Nämnden ska offentliggöra uppförandekoden på sin webbplats.
V. NÄMNDENS aNTaGaNDE aV aKTER
Nämnden ska vederbörligen informera parlamentets behöriga utskott om de förfaranden, inklusive tidsaspekten den har fastställt för antagande av nämndens beslut, riktlinjer, allmänna och övriga instruktioner, rekommendationer och varningar (nämndens akter),
Nämnden ska särskilt informera parlamentets behöriga utskott om de principer och de typer av indikatorer eller information den vanligtvis använder för att utarbeta rättsakter och politiska rekommendationer, i syfte att förbättra öppenheten och den politiska samstämmigheten.
Om nämnden genomför ett offentligt samråd om utkast till rättsakter från nämnden, ska den lägga fram dessa utkast till rättsakter för parlamentets behöriga utskott innan det offentliga utfrågningsförfarandet inleds.
Om parlamentet lämnar kommentarer till utkast till rättsakter från nämnden får det hållas informella diskussioner med nämnden om sådana kommentarer. Så snart nämnden har antagit en rättsakt ska den sända denna rättsakt till parlamentets behöriga utskott. Nämnden ska också regelbundet informera parlamentet i skriftlig form om behovet av att uppdatera de antagna rättsakterna.
(1) Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (EGT L 78, 6.4.1995, s. 1).
VI. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Under nämndens inledande fas fram till den 1 januari 2016 eller fram till tillämpningsdatumet i artikel 99.2 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, beroende på vad som inträffar senast, ska nämnden regelbundet eller på begäran av parlamentets behöriga utskott, underrätta parlamentet om hur det operativa genomförandet av förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, framskrider.
Den information som avses i första stycket får ges muntligen eller skriftligen och ska bland annat omfatta följande:
i) Intern förberedelse, organisation och planering av verksamheten.
ii) Samarbete med andra behöriga myndigheter på nationell nivå eller unionsnivå.
iii) Eventuella hinder som nämnden stött på vid förberedelserna av sina resolutionsuppgifter.
iv) Eventuella orosmoment eller ändringar av uppförandekoden.
v) Åtgärder som nämnden vidtar i samarbete med de deltagande medlemsstaterna för att utveckla lämpliga metoder och förfaranden som gör det möjligt att stärka fondens kapacitet att skaffa alternativ finansiering, och som ska finnas tillgängliga senast den dag då förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen börjar tillämpas, i enlighet med skäl 107 och artikel 74 i förordningen, och nämndens förhandlingar om och ingående av finansieringsarrangemang, inbegripet offentliga finansieringsarrangemang när detta är möjligt, i enlighet med artikel 74 i förordningen.
Den information som avses i leden i-v ovan ska tillhandahållas utöver de månatliga rapporter om huruvida villkoren för överföringen av bidragen till fonden har uppfyllts, som nämnden ska överlämna i enlighet med första stycket i artikel 99.6 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen och, vid behov, de månatliga rapporter som ska utfärdas i enlighet med andra stycket i artikel 99.6 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, om villkoren för överföringen av bidragen till fonden inte har uppfyllts.
VII. SLUTBESTÄMMELSER
De två parterna ska vart tredje år granska det praktiska genomförandet av detta avtal. De två parterna ska vid behov anpassa avtalet med beaktande av erfarenheterna av genomförandet samt med avseende på utvecklingen av framtida säkerhetsarrangemang som berör parlamentet och nämnden.
Detta avtal träder i kraft samma dag som det undertecknas.
Skyldigheterna avseende tystnadsplikt angående information ska fortsätta att vara bindande för de två parterna även efter det att detta avtal har upphört att gälla.
Detta avtal ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel och Strasbourg den 16 december 2015.
På Europaparlamentets vägnar
X. XXXXXX
Ordförande
På den gemensamma resolutionsnämndens vägnar
X. XXXXX
Ordförande