Innehållsförteckning

......................................................................................................................................................... 174

Tvångsvård 175

Patienthotell 175

Högkostnadsskydd, frikort 175

Magasinering av bohag 177

Beslut för bestämt antal månader 177

Förlängning 177

Om bohaget inte hämtas 178

Under tid på behandlingshem, fängelse 178

Normöverskott 179

Politiskt ställningstagande 179

Vad är ”normöverskott”? 179

De två (ibland fyra) senaste månadernas inkomster ligger till grund för beräkning 180

Tidigare ej aktuella 181

Tidigare aktuella 181

Stort normöverskott beräkningsmånader två och tre - minskas utifrån familjestorlek 181

Retroaktiva ersättningar räknas annorlunda 182

Alla inkomster ska inte räknas med 182

Egna inkomster ger möjlighet till högre nivå 182

Stort, eller mycket stort normöverskott - faktorer att ta hänsyn till 182

Tidigare normunderskott 184

Känt till våra regler? 184

Förutsebart inkomstbortfall? 184

Ytterligare saker att ta hänsyn till 185

Låginkomsttagare kan ha möjlighet till bistånd 186

Personer med missbruksproblematik 187

Olika typer av missbruk, olika huvudmän 187

Krav på behandling 188

Reducerad norm om biståndet uppenbarligen används till annat 188

Behov och förmåga ska utredas 189

Kompetenshöjande verksamhet, inte rehabiliterande insats 190

Arbetssökande eller missbruksproblematiker 190

Samarbete IFO myndighet och IFO verkställighet 190

Xxxxxx efter misskötsamhet eller avböjt kontakt med Vuxenavdelningen 192

Resor till AA-möte inte alltid nödvändigt 193

Flytt till annan kommun 193

Missbruk av annat än av beroendeframkallande medel och spel om pengar: Xxxxx huvudman 193

Matmissbruk 194

Köpmissbruk 194

Sexmissbruk 195

Sockerberoende 195

Psykoterapi 196

Resor 197

Politiskt ställningstagande 198

Arbetsresor 198

Arbetssökarresor 198

Ensamkommande ungdomar 199

Resor till domstol, rättegång 199

Patientresor 199

Övriga resor 200

Avstånd 200

Bil- och busskostnader 200

Färdtjänst 201

Rekognoseringsresa 201

Återetableringsstöd 201

Besöka sjuk släkting 201

Sambor 202

Politiskt ställningstagande 202

Vad avses med sambor? 202

Ömsesidig försörjningsskyldighet 203

Sammanbo med kompisar 204

Olika faktorer i utredningen 204

När upphör samboförhållande? 206

Skatter 207

Skatteåterbäring 207

Skatteskuld 207

Restskatt på inkomst som medräknats vid biståndsberäkning 208

Restskatt på grund av att vi från Försäkringskassan fått utbetald retroaktiv ersättning 208

Restskatt på grund av att sökanden inte kunnat utnyttja ROT- eller RUT-avdrag 208

Ändrad beräkning av A-skatt (=skattejämkning) 208

Skulder, avbetalningar 210

Politiskt ställningstagande 210

Boendekostnad eller vanlig skuld? 210

Hyresskuld när det finns borgensman 210

Avslag leder till akut nödläge 211

Avbetalningsköp 212

Skuldbetalning genom avdrag på annan ersättning eller skatteåterbäring 212

Socialförsäkringsersättning 212

Utmätning 213

Skatteåterbäring 213

A-kassa 213

Återbetalning av bostadsbidrag 213

Skyddad identitet/skyddade personuppgifter 215

Sekretessmarkering 215

Life-care rutiner 215

Myndigheter har ofta personer med ansvar för att hantera sekretessmarkerade ärenden 215

Postbefordran 215

Menbedömning 216

Kvarskrivning 216

Fingerade personuppgifter 216

Delgivning 216

Externa länkar 216

Studerande 217

Politiska ställningstaganden 218

Studiefinansiering 218

Särskilda skäl 219

Hur länge ska studiemedlet räcka? 219

Xxxxxx eller studier? 219

Rätt till ledighet 219

Studerande på (ungdoms)gymnasiet 220

Föräldraansvar 220

Möjlighet till studiemedel/-lån 220

Ensamkommande/vissa flyktingar, vissa nyanlända 220

Frångått föräldraförsörjningsansvar 220

Studerar på annan ort 221

Inkomst av eget arbete 221

Sista månaden på termin 221

Matersättning 221

Extra tillägg 221

Examenskostnader 222

Sfi-studerande (Svenska för invandrare) 222

Yrkes-sfi 222

SAS, svenska som andraspråk 223

Studier med aktivitetsstöd, studiestartsstöd 223

Vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå 223

Folkhögskola 224

Universitets-/högskolestuderande 224

Studieomkostnader, litteratur 225

Gymnasienivå 225

Universitetsnivå 225

Sammanboende studerande 225

Allmänt 225

Gifta ungdomar mellan 18 och 21 år 225

Vuxenutbildning, folkhögskola 225

Universitet, högskola 226

Ömsesidig försörjningsskyldighet 226

Deltidsstudier/kvällsstudier 226

Ferier 226

Beräkningssätt 227

Förskott på ferieinkomst, återkrav 229

Svenskt medborgarskap 230

Uppehållstillstånd 230

Särskilda skäl 231

Politiskt ställningstagande 232

Eget boende 232

Telefon 232

Skälig boendekostnad 233

Till arbetsmarknadens förfogande 233

Krav på kompetenshöjande verksamhet 233

Husdjur 233

Kläder vid graviditet 234

Kläder - bestulen 234

Akut nödsituation 234

Bostadsstandard - trångt 234

Elräkning (sjukdom) 234

Elräkning (vitvaror) 235

Bilförsäljning 235

Inget hyreskontrakt 235

Normöverskott 1 (använts till att täcka tidigare normunderskott) 235

Normöverskott 2 (tre månader bakåt i tiden) 235

Normöverskott förbrukats för tre månader sedan 236

Begravningskostnad 236

Föräldraansvar - gymnasiestuderande 236

Tvättmaskin 236

Tandvård 237

Politiskt ställningstagande 237

Återkallelseförbehåll 238

Akut tandvård 238

Nödvändig tandvård 238

Krav på kostnadsförslag med behandlingsbeskrivning 239

Beslut: Bistånd till behandling 240

Kontakta tandläkaren 240

Avbetalning på stora belopp 240

Om inte avbetalningsplan är möjlig 240

Förebyggande tandvård 241

Bettskena 241

Implantat 241

Abonnemang på bastandvård, Frisktandvård 241

Tandvårdsbidrag, särskilda patientgrupper 242

Tillgångar, realiserbara? 243

Politiskt ställningstagande 243

Realiserbart eller inte? 244

Besparingar, bankmedel, kontanter, värdepapper, fonder 244

Sparat av biståndet 244

Sparat av "jobbstimulanspengar", extra tillägget, ungdoms inkomst 245

Pensionsförsäkring/-sparkonto 246

När går det att få ut pengar från pensionssparkonto och pensionsförsäkring? 246

Fritidshus 247

Skogsfastighet 247

Husvagn, motorcykel, båt 247

TV, video, stereo, dator 247

Barns tillgångar 247

Vad ska barnets tillgångar täcka? 248

Hur länge ska det täcka barnets behov? 248

Ensamstående med små barn 248

Barnet är självförsörjande med barnbidrag/studiehjälp, eventuellt underhållsstöd och egna besparingar 248

Räkna med tillgångar flera gånger 248

Umgänge med barn 250

Politiskt ställningstagande 250

Varannan helg vanligast 250

Som längst till 21-årsdagen 251

Utökat umgänge, exv storhelger, långledighet 251

Reskostnader 252

Kläder, leksaker 253

Umgänge eller växelvis boende? 253

Bostadsbidrag 253

Underhållsstöd/underhållsbidrag 254

Utlandsvistelse/vistelse på annan ort 256

Till arbetsmarknadens förfogande 256

Ej till arbetsmarknadens förfogande 257

I förväg meddelad "ogiltig" frånvaro 258

Utländsk medborgare 259

Politiskt ställningstagande 259

Nordisk medborgare 260

EU-/EES-medborgare 260

Uppehållsrätt 260

Rörlighetsdirektivet artikel 1 261

Jämför Utlänningslagen 8 kap 261

Uppehållsrätt betyder inte automatiskt rätt till bistånd 261

Kategori 1 och 2: EU-medborgare som är arbetstagare eller arbetssökande 262

EU-medborgare som blivit ofrivilligt arbetslösa 264

Kategori 3: EU-medborgare som studerar 264

Kategori 4: EU-medborgare som har egna tillgångar 265

Familjemedlemmar 265

Utsatta EU-medborgare 265

Från annat land / tredjelandsmedborgare 266

Kvarvarande makas försörjningsskyldighet 267

Försörjningsskyldighet vid anhöriginvandring 268

Asylsökande 268

I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd 269

Förlängning av uppehållstillstånd 270

Sjukvård i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd 270

Avslag på ansökan om uppehållstillstånd 270

Stöd till återetablering i hemlandet 271

Turister och personer utan rätt att vistas här 271

Studerande 272

Våldsutsatta och hotade 273

Politiskt ställningstagande 273

Misstanke om hot eller våld 273

Standardiserade frågor 274

Hantering av akter 274

Delad akt 274

Dokumentation 274

Sekretess 274

Hot och våld är särskilda skäl att ta hänsyn till 275

Akuta behov 275

Räkningar från tidigare boende exv hyra, el 275

Dela bohaget 275

Dubbla hyror 276

Magasinering 276

Flytt till annan kommun 276

Tillgänglighet via post 276

Juridisk hjälp 276

Länkar, för sökanden 276

Länkar för oss 277

Äktenskapsskillnad 278

Bodelning 278

Välfärds- och arbetsmarknadsnämndens riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd

Följande riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd är fastställda av Åmåls kommuns socialnämnd (nuvarande välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) 2021-12-16 och revideras av nämnden.

Riktlinjerna innehåller regler. Regler är absoluta normer för verksamheten. Ord som används för att beskriva regler är ska och måste.

Innehåll:

Ekonomiskt bistånd består av två delar

försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt

Målsättning

Grunder för bedömning av rätt till bistånd Särskilda skäl

Barnrätts- och barnperspektiv

Inkomster och tillgångar som reducerar biståndet

Inkomster, Tillgångar, Ideellt skadestånd

Ekonomiskt bistånd till särskilda grupper

Egen företagare, Studerande

Bistånd för försörjning

Riksnorm, Boendekostnad, Elkostnad, Arbetsresor, Hemförsäkring, Fack- och a-kasseavgift

Bistånd för livsföring i övrigt

Advokatkostnader, Babyutrustning, barnomsorgsavgift, Begravningskostnader, Flyttkostnader, Glasögon, Internet, Läkarvård/medicin, Möbler/Hemutrustning, Psykoterapi, Skulder, Tandvård, Umgängeskostnader/Umgängesresor

Felaktiga utbetalningar FUT

Ekonomiskt bistånd består av två delar, försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt

Ekonomiskt bistånd

4 kap. 1 § SoL

Försörjningsstöd

4 kap 3 § SoL

Livsföring i övrigt

Riksnorm

Kostnadsposter utanför riksnormen

Kostnader som inte ingår i försörjningsstödet

Försörjningsstöd

Försörjningsstödet ska tillgodose hushållens mer regelbundna utgifter per månad och består av två delar:

• Den ena delen täcks av riksnormen som beslutas av regeringen varje år.

Riksnormen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon. Dessa kostnader är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.

• Försörjningsstödets andra del består av faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Dessa kostnader kan variera beroende på t.ex. var och hur man bor.

Till skillnad från andra bidrag och ersättningar som vanligtvis är personliga är det som huvudregel hushållet som är den ekonomiska enheten för ekonomiskt bistånd och de vuxna har ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning.

Livsföring i övrigt

Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt ska tillgodose kostnader för behov som kan ingå i en skälig levnadsnivå och som uppstår då och då (inte så ofta förekommande). Vanliga exempel på kostnader av detta slag är kostnader för barnomsorg, läkarvård, mediciner, internetuppkoppling, umgängesresor, umgänge med barn, tandvård, glasögon, begravningskostnader, möbler/hemutrustning, flyttkostnader, babyutrustning, skulder, m.m.

Det är inte möjligt att lämna en uttömmande uppräkning av vilka behov som ska anses ingå i livsföring i övrigt. En individuell bedömning ska göras av vad som är skälig levnadsnivå för den som söker. Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och

som inte omfattas av försörjningsstödet. I de fall det finns barn i familjen ska socialtjänsten i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Begreppet livsföring i övrigt ska även generellt följa den gängse samhällsutvecklingen, ett exempel på detta är att idag omfattas som regel tillgång till internetuppkoppling och därmed kostnader för detta i begreppet.

Målsättning

Socialnämnden arbetar för att de mest utsatta grupperna i Åmåls kommun får den hjälp och det stöd de kan behöva för att kunna leva ett värdigt liv.

Arbetet ska bedrivas utifrån en gemensam värdegrund i enlighet med socialtjänstlagens precisering i portalparagrafen (1 kap 1 §) och syfta till att den enskilde ska få annan stadigvarande försörjning.

Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor,

aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

I SoL 4 kap 1 § står att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Nedanstående bedömningsgrunder är till för att få ett korrekt beslutsunderlag, så att beslut fattas enligt gällande lag.

Grunder för bedömning av rätt till bistånd

Det ekonomiska bidraget är avsett som en tillfällig ekonomisk lösning. Varje ansökan ska prövas enligt socialnämndens riktlinjer och de anvisningar som förvaltningen utarbetat.

Ansökan om ekonomiskt bistånd ska alltid bedömas utifrån de speciella omständigheter som råder för den enskilde. Detta förutsätter att avsteg från riktlinjerna kan göras om särskilda skäl härför framkommit.

Innan beslut fattas ska hänsyn tas till om:

• behovet kan tillgodoses på annat sätt exempelvis genom att sökanden har realiserbara tillgångar (till exempel bil, fastighet)

• kostnaderna är skäliga i jämförelse med vad en låginkomsttagare kan ha råd med (till exempel vid bedömning av boendekostnad)

• xxxxxxxx själv gjort vad han/hon kunnat för att själv bidra till sin försörjning (till exempel varit aktivt arbetssökande, sökt andra bidrag som kan utgå)

• bidraget är en förutsättning för att sökanden ska uppnå skälig levnadsnivå (till exempel behov av möbler, tandvård, resor)

• bidrag tidigare beviljats för detta ändamål eller att sökanden haft egna inkomster motsvarande skälig levnadsnivå.

Särskilda skäl

Vid bedömning av särskilda skäl ska hänsyn tas till:

• familjesituationen (relationer, barnens situation)

• sökandens förmåga att själv klara sin situation (fysiskt, psykiskt och social förmåga)

• under hur lång tid ekonomiskt bistånd utgått och hur snart sökanden bedöms kunna klara sig utan ekonomiskt bistånd.

Den som själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har, enligt SoL 4 kap1 §, inte rätt till bistånd.

Enligt SoL 4 kap 2 § får socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Barnrätts-/Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd

Socialtjänstens bistånd ska enligt 1 kap. 1 § SoL utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Lagstiftaren har för arbetet inom ekonomiskt bistånd gett socialtjänsten två uppdrag.

• Huvuduppgiften eller målet är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd dvs. hjälp till självförsörjning.

• I väntan på att detta blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter en individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd dvs. hjälp med försörjningen.

Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet får inte bara uppleva materiella konsekvenser. Även deras möjligheter inom andra områden kan påverkas. Exempelvis kan det leda till utanförskap, svagare skolprestationer, psykisk ohälsa, samt risk för missbruk och kriminalitet i vuxenlivet. I socialtjänstlagen finns

utrymme att bevilja extra bistånd för barns räkning, men att ta hänsyn till barnets bästa inom ekonomiskt bistånd handlar inte bara om pengar utan det rymmer fler aspekter som att exempelvis förebygga ett långvarigt biståndsbehov.

Barnkonventionen

De rättigheter barn har via barnkonventionen tillhör de mänskliga rättigheterna och i konventionen tydliggörs att barn är rättighetsbärare. Artiklarna 1 - 42 gäller som svensk lag vilket innebär att alla som använder bestämmelser i svenska lagar ska tolka dessa i förhållande till barnkonventionen.

Barnkonventionen har fyra grundläggande principer som är styrande för tolkningen av övriga artiklar, som dessutom har en egen självständig betydelse. Dessa är:

• Förbud mot diskriminering (artikel 2)

• Barnets bästa (artikel 3)

• Barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6)

• Barnets rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12).

Artikel 26 och 27 i konventionen har, utöver grundprinciperna, betydelse när det gäller barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd. Enligt dessa artiklar har varje barn rätt att åtnjuta social trygghet samt den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Konventionsstaterna ska bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad. I Sverige uppfylls detta ansvar bl.a. genom kommunens skyldighet att under vissa förutsättningar bevilja enskilda ekonomiskt bistånd.

Artikel 2: förbud mot diskriminering

Handlar om alla barns lika värde och rättigheter som befinner sig inom Sveriges landsgräns utan åtskillnad av något slag.

Artikel 3: Barnets bästa

I regel är det föräldrar som ansöker om ekonomiskt bistånd för att kunna fullgöra sin försörjningsskyldighet för sina barn. I de fall barn berörs av det ekonomiska biståndet ska socialnämnden dock även säkerställa dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen (se även artikel 26 och 27 ovan).

Barnets bästa innebär att beakta alla samlade rättigheter som barnet har enligt barnkonventionen och till de behov och intressen som det enskilda barnet har. Även i socialtjänstlagen 1 kap 2 § understryks att när åtgärder rör barn ska socialnämnden särskilt beakta barnets bästa.

Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling

Barnkonventionen fastslår att barn har rätt till liv, överlevnad och utvecklig, ordet utveckling ska i detta sammanhang tolkas i dess vidaste betydelse och som ett helhetsbegrepp som innefattar barnets fysiska, mentala, andliga, moraliska, psykologiska och sociala utveckling. Utgångspunkten är att föräldrar utifrån sin förmåga och ekonomiska resurser har huvudansvar för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnet. Att bistå föräldrar i att säkerställa barns rätt till liv och utveckling i beaktande av barnets bästa kan vara hjälp till självförsörjning så att föräldrar kan klarar sig utan ekonomiskt bistånd. Exempelvis genom en varaktig etablering på arbetsmarknaden som i sig kan vara en förutsättning för etablering inom andra områden såsom ett stabilt boende. Att prioritera föräldrar i barnfamiljer med ett långvarigt biståndsberoende till att ta del av särskilda satsningar för att komma igång med arbete är också att beakta vad som är barnets bästa.

Artikel 12: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter

Artikeln handlar om barnets rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska

garanteras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barns åsikter och inställningar ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Detta uttrycks också i socialtjänstlagen 11 kap. 10 § där det framgår att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information.

För att tala med barnet krävs samtycke från vårdnadshavarna i de fall barnet inte har uppnått den ålder som krävs för att själv bestämma om sin medverkan. Viktigt att poängtera är även att barnet har rätt att uttrycka sina åsikter – det är på inget sätt en skyldighet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klargöras på annat sätt.

I en utredning om ekonomiskt bistånd är barnet som regel inte part utan det är barnets förälder eller föräldrar som ansöker om ekonomiskt bistånd. I detta sammanhang är det därför inte helt enkelt när det gäller det enskilda barnets rätt till delaktighet och rätt att komma till tals. Vissa föräldrar vill inte belasta sina barn med sina försörjningsproblem.

Vanligtvis inom ekonomiskt bistånd behöver uppgifter om barnets situation inhämtas genom samtal med föräldrarna om barnet. Exempelvis kan det handla om barnomsorg, skolgång, fritidsaktiviteter eller om barnet har några särskilda behov. Det är även viktigt i dessa samtal att lämna information till föräldrarna om möjligheten att delta öppna verksamheter som riktar sig mot barn eller möjligheten att söka bistånd för t.ex. kolonivistelse (rekreation) eller för kostnader för fritidsaktiviteter som inte tillgodoses via riksnormen.

om barn involveras i samtal om familjens ekonomi behöver syftet med samtalet vara tydligt, tex. hur hanteras önskemål från barnet? Det är viktigt att detta är klart när barn bjuds in för att komma till tals eftersom förhoppningar hos barnet kan väckas som sedan inte är möjliga att tillgodose. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd behöver därför i varje enskilt fall fundera på vilken information som är relevant att lämna till barnet och vilka uppgifter som är relevanta att få av barnet.

Bedöma vad som är barnets bästa

I en utredning om ekonomiskt bistånd är utgångspunkten föräldrarnas ekonomiska situation och möjlighet till självförsörjning. I de fall barn berörs ska även situationen ses från barnens perspektiv för att säkerställa dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen.

För att socialtjänsten ska kunna avgöra vad som är bäst för det enskilda barnet behöver barnets situation och behov uppmärksammas och synliggöras för att klargöra om dessa har en koppling till familjens ekonomiska situation och hur denna påverkar barnet samt familjens möjlighet att bli självförsörjande, t.ex. barnets boendesituation, kontakt med eventuell umgängesförälder eller om barnet har särskilda behov. Utifrån detta ska det göras en analys om vilka följder som ett visst beslut kan få för barnet.

Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, men när barnets intresse vägs mot andra intressen ska barnets intresse väga tungt. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen.

Vad som är barnets bästa kan variera från fall till fall och kan innebära svåra ställningstaganden samt kan beröra barnet direkt eller indirekt, bedömningen kan vara en process i flera steg:

• Inför ett beslut eller en åtgärd behöver det övervägas om beslutet eller åtgärden berör barn och i så fall på

vilket sätt.

• Om åtgärden eller beslutet bedöms beröra barn behöver socialtjänsten bedöma vad som kan vara barnets bästa. Socialtjänsten kan t.ex. fundera på följande frågor. Vilka konsekvenser kan ett beslut få för barnet? Vilka artiklar i barnkonventionen kan vara aktuella? Hur påverkas barnets rättigheter på kort respektive på lång sikt?

Beslut som indirekt kan beröra barn men som kan få stora konsekvenser för dem är t.ex. beslut om avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd/ansökan vid akut nödsituation, beslut om hyres- och elskulder i samband med risk för avhysning eller frånkoppling av el. Andra exempel kan vara beslut avseende boendekostnader eller krav och rådrum för byte av bostad vid oskälig boendekostnad.

Beslut som direkt berör barn/enskilda barnet rör sig oftast om bistånd till livsföring i övrigt som är avsett att tillgodose barnets behov, t.ex. bistånd till umgänge, bistånd till fritidsaktivitet (som inte tillgodoses inom riksnorm), bistånd till rekreation för barnet eller hemutrustning som TV, dator eller liknande.

I vissa situationer behöver socialtjänsten med hänsyn till barnets bästa även frångå principen om föräldrarnas försörjningsansvar och betala ut ekonomiskt bistånd direkt till barnet. Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå barnet ekonomiskt bör dock vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall. Om föräldrarna till ett barn eller en skolungdom, som har fyllt 18 men inte 21 år, inte fullgör sin underhållsskyldighet och om socialnämnden inte kan förmå dem till det, bör nämnden överväga att ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån ålder och mognad. Om ett barn eller en skolungdom, som har fyllt 18 men inte 21 år, på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd bör nämnden vid behovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyldighet i de fall

• barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller

• barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

(SOSFS 2013:1, behovet kan tillgodoses på annat sätt enligt 4 kap 1 § SoL) (JO 1989/90 s. 219)

Andra aspekter av att bedöma barnets bästa

Det sociala arbetet handlar inte bara om att bevilja ekonomiskt bistånd eller inte utan rymmer fler andra aspekter. I beaktandet av barnets bästa finns ett ansvar inom socialtjänsten att uppmärksamma och sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Därav är det viktigt att uppmärksamma om barn i familjer som erhåller ekonomiskt bistånd kan vara i behov av annat stöd från socialtjänsten samt informera familjen om dessa möjliga stödinsatser.

Om socialsekreterare får kännedom om eller misstänker att ett barn i ett ärende som rör ekonomiskt bistånd far illa har socialsekreteraren en skyldighet att vidarebefordra informationen till ansvarig inom socialtjänsten (anmälan oro för barn).

Dokumentation av vad som är barnets bästa

När ett beslut eller en åtgärd inom ekonomiskt bistånd bedöms kunna få konsekvenser för ett barn behöver socialtjänsten dokumentera sina överväganden. Det kan t.ex. innebära dokumentation av barnets situation, vilka överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Det räcker inte att i beslutet ange att barnets bästa har beaktats, utan det måste även framgå hur.

Inkomster och tillgångar som reducerar biståndet

Inkomster

I princip reducerar alla inkomster, bidrag och ersättningar storlek av det ekonomiska bistånd. Undantag är ersättningar som ska täcka mer utgifter exempelvis traktamenten, den skattefria omkostnadsdelen av handikappersättning samt omkostnadsdelen av vårdbidrag och familjehemsersättning.

Undantagen är vidare skatteåterbäring som beror på att sökande inte ansökt om skattejämkning och därav med sitt ekonomiska bistånd betalt bolån (om sökande har skattejämkning räknas hela räntekostnaden på bolån med som boendekostnad). Skatteåterbäring som går direkt till kronofogden, och således inte kommer sökanden tillhanda, ska inte heller räknas med.

Det behovsprövade extra tillägg till studiebidrag som kan utgå till gymnasieungdomar, fondmedel och i vissa specifika fall återbäring och ersättning till blod-/plasmagivare ska inte heller medräknas som inkomst.

Tillgångar

Kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar (aktier, obligationer och dylikt) skall användas i första hand. Pensionärer ska dock ha rätt att ha bankmedel motsvarande högst 50 procent av prisbasbeloppet och barn upp till 15 procent utan att detta påverkar försörjningsstödet.

Bil, motorcykel, moped, båt, sommarstuga, husvagn och liknande ska avyttras inom skälig tid. Bilinnehav kan dock godkännas om bilen behövs för att ta sig till och från arbete/barnomsorg, om tillgång till allmänna kommunikationer saknas eller om det finns starka medicinska skäl.

Krav på försäljning bör endast ställas om den aktuella tillgången representerar ett betydande värde och då överskottet vid en försäljning kan anses motivera åtgärden. Bilar som har ringa värde, mindre än 15 procent av prisbasbeloppet, utgör som regel inte en sådan tillgång som kan säljas för att tillgodose behovet av skälig levnadsnivå. Detta under förutsättning att hushållet klarar av kostnaden för bilen inom ramen för normen.

Ideellt skadestånd

Det ska vid biståndsbedömningen beaktas att de som har fått ett ideellt skadestånd har fått detta på grund av att de har blivit utsatta för ett brott och till exempel har behov av långvariga och kostsamma behandlingar till följd härav.

I SoL 5 kap 11 § står att brottsoffer bör stöttas och ges hjälp.

Enligt SoL 4 kap 1 § ska den som själv kan tillgodose sina behov, inte beviljas ekonomiskt bistånd. För att få en enhetlig bedömning ska beslut som gäller detta behandlas i samråd med 1:e socialsekreterare eller ställföreträdande 1:e socialsekreterare.

Ekonomiskt bistånd till särskilda grupper ‌

Egen företagare

Undantagsvis kan ekonomiskt bistånd till egen företagare beviljas upp till tre månader för att ge rådrum för att utreda möjligheterna till fortsatt drift av företaget utan ekonomiskt bistånd alternativt avveckling av företaget.

Den som av arbetsförmedlingen beviljats stöd till start av näringsverksamhet kan få ekonomiskt bistånd för den period stödet avser.

Studerande

Gymnasiestuderande

Studerande ungdomar under 21 år räknas in i familjens norm för ekonomiskt bistånd.

Vuxenstuderande

Studerande ska kunna finansiera sina studier inom ramen för samhällets studiefinansieringssystem och är därför generellt sett inte berättigade till ekonomiskt bistånd. Undantag görs för invandrare i SFI- undervisning samt för dem som beviljats studier som arbetsmarknadsåtgärd.

För vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå kan studiestödet kompletteras med ekonomiskt bistånd för sökanden och dennes hushåll. Detta under förutsättning att sökanden till fullo utnyttjar de möjligheter som finns i studiefinansieringssystemet och i övrigt uppfyller kraven för att få ekonomiskt bistånd.

Universitetsstuderande

Den som går på högskola/universitet och inte kan försörja sig och sin familj med inkomster från studiefinansieringssystemet har inte rätt till ekonomiskt bistånd. I hushåll där den ena parten är universitets-/högskolestuderande ska bistånd inte utgå till en del som faller under den studerandes ansvar.

Försörjningsstödet är en del av socialbidraget och avser de i

socialtjänstlagen (4 kap 3 §) uppräknade posterna:

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Regeringen fastställer årligen Riksnormen som ska täcka skäliga kostnader för posterna i punkt 1 ovan

Ekonomiskt bistånd för försörjning (försörjningsstöd)

För de saker som ingår i försörjningsstödet används i möjligaste mån den av regeringen fastställda riksnormen. Kostnader för övriga poster i försörjningsstödet är inte skäliga om de överstiger vad en låginkomsttagare normalt kan ha råd med.

Boendekostnad

Det är inte skäligt att fler än två personer måste dela rum (kök och vardagsrum oräknat). Skäligt boende kan i Åmåls kommun fås för nedanstående belopp. I de flesta fall kan skäligt boende fås billigare och då beviljas inte bistånd till ett dyrare boende även om den högre boendekostnaden ligger under gränsen för högsta godtagbara boendekostnad.

För ungdomar under 25 år ska i första hand utredas möjligheten av att bo kvar hemma alternativt olika former av inneboende (inackorderingsrum). Skälig inneboendehyra framgår av schablontabell.

Elkostnad

Hushållsel

Kostnad för hushållsel beviljas med faktisk kostnad om det inte är uppenbart oskäligt.

Uppvärmningsel

Kostnad för värme och varmvatten ingår normalt i hyran. I de fall dessa poster ligger utanför ska kostnaden för uppvärmning beräknas utifrån faktiskt skäligt belopp och medräknas som del av boendekostnaden. Vid skälighetsbedömning tas hänsyn till hur stor den totala boendekostnaden är i förhållande till högsta godtagbara boendekostnad.

Arbetsresor

Kostnader för arbetsresor och arbetssökarresor för vuxna beviljas med kostnad motsvarande resa med allmänna kommunikationer det bedöms nödvändigt för att ta sig till arbetet.

Grundskole- och gymnasieelever får busskort från skolan och ska normalt inte beviljas ekonomiskt bistånd till resor.

Bilkostnad kan godkännas upp till Riksskatteverkets godkända kostnad om bilen behövs för att kunna ta sig till och från arbete/barnomsorg, om man bor utan tillgång till allmänna kommunikationer eller om det finns medicinska skäl. Vid tillfälligt behov av bil (kortare tid än tre månader eller vid enstaka tillfällen) kan ekonomiskt bistånd beviljas med bensinkostnad.

Hemförsäkring

Hemförsäkring kan beviljas för sex månader åt gången om sökanden inte har annan försörjning i sikte. Sökanden ska uppmanas välja det försäkringsbolag som har den lägsta premien. Bistånd kan beviljas med faktisk kostnad upp till de av konsumentverket beräknade kostnaderna för hemförsäkring avseende mindre tätort.

Avgift till fackförening och/eller A-kassa

Koxxxxx xör medlemskap i A-kassa och fackförening beviljas med av föreningen fastställd avgift.

Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt

Socialbidrag kan, förutom till försörjningsstöd, beviljas även för "livsföring i övrigt" (SoL 4:1) till saker som krävs för att den enskilde skall kunna ha en skälig levnadsnivå.

Advokatkostnad

Bistånd kan beviljas till rättshjälpsavgift och till kostnader för nödvändig juridisk hjälp vid familjetvister, exempelvis när det är fråga om boende-, umgänges- och vårdnadsfrågor.

Babyutrustning

Spädbarnsutrustning kan vid första barnet beviljas med högst 10 procent av prisbasbeloppet.

Barnomsorgsavgift

Barnomsorgsavgift beviljas med faktisk kostnad enligt de regler för närvarotid som bestämts av barn- och ungdomsnämnden.

Begravningskostnader

Dödsboet kan, om boet saknar tillgångar, beviljas kostnad för begravning med högst 50 procent av prisbasbeloppet, vilket täcker kostnader för en värdig begravning.

Flyttkostnader

Kostnader för flyttning kan beviljas om det finns rimliga skäl för en flyttning och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I första hand ska kostnad för hyra av släpkärra eller liten lastbil beviljas.

Glasögon

Kostnad för glasögon beviljas efter ordination av läkare eller optiker och efter avdrag för eventuellt bidrag från regionen.

Bifokala glas beviljas men inte progressiva eller tonade glas. Ekonomiskt bistånd till linser beviljas ej.

Internet

Kostnader för internet kan, utan vidare utredning, beviljas med upp till 220 kronor per månad. Om sökanden måste betala mer för att få internetuppkoppling och kan visa att det är så, så beviljas den lägsta kostnad som krävs för att ha tillgång till internet.

Läkarvård, medicin

Till läkarvård räknas all sjukvård som ges inom ramen för regionens högkostnadsskydd. Hit räknas också alternativ medicinsk behandling som

ges inom denna ram. Kostnaden beviljas upp till högkostnadsskyddet. Kostnad för medicin som sökande fått recept på är som regel en godtagbar kostnad. Om det finns ett billigare likvärdigt alternativ som ryms inom högkostnadsskyddet beviljas bistånd endast till denna kostnad. Faktisk kostnad tas med i normberäkning.

Möbler - hemutrustning

Den som saknar hemutrustning kan beviljas bistånd till köksmöbler, husgeråd och sängutrustning.

Vid längre behov (mer än ett halvt år) av ekonomiskt bistånd kan även övrig hemutrustning beviljas. Biståndet ska ligga på en nivå som gör det möjligt att göra inköp i lågprisaffär, begagnatmarknaden och/eller med extrapriser.

Psykoterapi

Psykoterapi, som kan erhållas inom ramen för regionens högkostnadsskydd, beviljas.

Skulder

Socialbidrag till betalning av skulder ska normalt inte utgå. Budgetrådgivning ska erbjudas.

Tandvård

Bistånd till kostnad för tandvård beviljas för tandvård vid akuta besvär enligt gällande tandvårdstaxa (tandvärk, tappad fyllning, frakturerad tand). Övrig nödvändig tandvård kan beviljas till dem som under längre tid levt på inkomster motsvarande normen för ekonomiskt bistånd. Till nödvändig tandvård kan höra behandling av svårare kariesskador, tänder för acceptabel tuggförmåga samt tänder i frontområdet i över- och underkäke (5:a till 5:a).

Den som haft försörjningsstöd minst ett år och som inte har annan försörjning på gång kan beviljas bistånd till förebyggande tandvård.

Umgängeskostnader/Umgängesresor

Umgängeskostnader

Det är skäligt att ha umgänge med sina barn så länge föräldraansvaret gäller, det vill säga till dess barnet går ur gymnasiet, dock längst till dess det fyller 21 år (föräldrabalken 7 kap 1 §). I de fall ungdom som inte går i skola bedöms ha särskilda skäl till umgänge med förälder, beviljas som regel inte detta längre än till 21-årsdagen. Bistånd utgår med full norm för umgängesdagar, eftersom umgänge medför mer kostnader

än enbart mat. De som har mer umgänge, exempelvis vid storhelger och långledighet, kan beviljas umgängeskostnader för ytterligare högst femton dagar per år.

Om umgängesbarn har eget hushåll och beviljas försörjningsstöd utifrån detta, beviljas som regel inte extra bistånd enbart på grund av att det vistas hos umgängesförälder.

Umgängesresor

Kostnad för resor för umgänge med barn som bor inom Åmåls kommun beviljas med kostnad motsvarande busskort. För umgängesresor till barn bosatta utanför kommunen beviljas som mest kostnad motsvarande länskort. Denna kostnad kan beviljas utöver eventuell kostnad för arbetsresor om detta är nödvändigt vid exempelvis resor som sträcker sig utanför länet.

Felaktiga utbetalningar - FUT

Studier visar att det finns betydande risker för felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen och att felaktiga utbetalningar undergräver förtroendet för välfärdsystemen samt minskar viljan att bidra till det allmänna. (SOU 2019:59, del 1, rapport 4, rapport 6.)

Felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd kan uppkomma av olika orsaker såsom att sökande lämnar medvetet oriktiga uppgifter eller saknar kunskap om regelsystemet, interna brister/felaktigheter i handläggningen, felaktiga uppgifter hos andra myndigheter.

I de fall den sökande medvetet orsakat en felaktig utbetalning för att få ut mer ekonomiskt bistånd än den sökande har rätt till, handlar det vanligtvis om oredovisade inkomster, svartarbete, fel uppgifter om boende, fel hushållssammansättning, oredovisade tillgångar, falska handlingar eller bistånd från flera kommuner samtidigt. (SOU 2019:59, del 1, rapport 4, rapport 6.)

Utgångspunkten vid handläggning av ekonomiskt bistånd är att felaktiga utbetalningar förebyggs så långt det är möjligt. Om felaktiga utbetalningar trots allt uppstår är målsättningen att nämnden får tillbaka det felaktigt utbetalda biståndet med stöd av 9 kap. 1 § SoL och att fortsatt handläggning av ekonomiskt bistånd inte beslutas på felaktig grund.

Om den enskilde inte frivilligt betalar tillbaka det ekonomiska bistånd som avses i 9 kap. 1 § SoL, kan socialnämnden väcka talan om ersättning hos förvaltningsrätten med stöd av 9 kap. 3 § första stycket SoL inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Innan talan väcks behöver socialnämnden på nytt utreda den enskildes möjlighet att återbetala det ekonomiska biståndet.

Om beslut om återkrav fattats på felaktig grund eller om andra särskilda skäl finns kan socialnämnden efterge beslutet med stöd av 9 kap. 4 § SoL.

En person kan dömas för bidragsbrott, om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning. Myndigheter och kommuner ska anmäla till polisen om det kan misstänkas att ett bidragsbrott har begåtts. (Bidragsbrottslagen (2007:612)

Socialtjänsten har en skyldighet att underrätta andra myndigheter och arbetslöshetskassor om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Lag 2008:206). Underrättelseskyldigheten är tvingande enligt 3 § och omfattas av sekretessbrytande regel (10 kap 28 § OSL, Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess)

Socialtjänsten har även en underrättelseskyldighet vid oriktig eller ofullständig uppgift i folkbokföringen (Lag 1991:481, 32 c §).

I vissa fall finns en skyldighet för andra myndigheter att lämna uppgifter till socialnämnden. I förordning finns närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska lämna till socialnämnden enligt 11 kap. 11-11 b §§ socialtjänstlagen (Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt SoL (2001:453)).

Övergripande mål vid handläggning av ekonomiskt bistånd är att rätt bistånd ska betalas ut till rätt person och att medlen ska gå till det som de är avsedda för. För att fatta korrekta beslut vid handläggning av ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma felaktigheter och om en utredning om felaktig utbetalning (FUT) behöver inledas. Fixxx xn misstanke om en felaktig utbetalning ska detta alltid utredas (se vidare rutiner kring detta i Åmåls kommuns handbok för utredning av felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd).

FUT-utredning

En utredning om felaktig utbetalning ska bedrivas åtskild från eventuell parallell utredning om rätten till ekonomiskt bistånd. I utredningar om felaktiga utbetalningar är syftet att sakligt ta ställning till om en felaktig utbetalning föreligger och om det finns grund för återkrav och polisanmälan avseende misstänkt bidragsbrott.

En FUT-utredning omfattas av samma sekretessbestämmelser som socialtjänstens övriga myndighetsutövning. Grundprincipen är att kontroller och utredningskontakter görs med samtycke från den enskilde Inom ramen för FUT-utredning finns däremot en möjlighet att, i de fall den enskilde inte medverkar, genomföra vissa utredningsåtgärder utan samtycke.

När det gäller en utredning om en felaktig utbetalning kan det innebära att den enskilde inte har samma incitament att medverka i utredningen som vid en ansökan om bistånd. Det kan medföra att socialtjänsten inte alltid får samtycke till att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till andra myndigheter. Enligt 10 kap. 2 § OSL finns en sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör uppgiftsutlämnande till myndigheter eller enskild som är nödvändig för att kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt men det kan likväl finnas möjligheter att lämna uppgifter om nämnden misstänker att den enskilde har lämnat vilseledande uppgifter i samband med en ansökan om ekonomiskt bistånd.

Återbetalning av felaktiga utbetalningar – enligt 9 kap. 1 § SoL

Principen för ekonomiskt bistånd är att den enskilde som huvudregel får bistånd utan att han eller hon är skyldig att återbetala det. Undantag från denna princip regleras av bestämmelser dels i socialtjänstlagen och dels i socialförsäkringsbalken. Enligt 9 kap. 1 § SoL får socialnämnden återkräva bistånd som den enskilde fått felaktigt eller med för högt belopp på grund av:

• oriktiga uppgifter

• underlåtenhet att lämna uppgifter

• på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp

Den som har fått ekonomiskt bistånd på oriktiga grunder är skyldiga att återbetala beloppet. Återbetalningsskyldigheten gäller även om den enskilde inte orsakade den felaktiga utbetalningen avsiktligt. Socialnämnden får även återkräva ekonomiskt bistånd som betalats ut obehörigen eller med för högt belopp och den enskilde skäligen borde ha insett det (t.ex. socialtjänsten förorsakar utbetalning av samma belopp två gånger för samma period och det finns endast beslut om en utbetalning eller att utbetalt belopp skiljer sig från det belopp som meddelats i beslut).

Socialnämnden kan återkräva bistånd som betalats ut på oriktiga grunder, även om personen inte kan få någon straffrättslig påföljd.

Bestämmelsen om återkrav bör inte påverka eller ersätta nämndens beslut att göra polisanmälan om den enskilde avsiktligt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Beslut om återkrav är självständigt i förhållande till bedömning om polisanmälan om bidragsbrott och eventuellt skadeståndsyrkande. Vilket även innebär, i processen om återkrav, att kravet inte per automatik ska efterges om förundersökning läggs ner eller att domstol friar den enskilde från brottsmisstanke.

Återkrav enligt 9 kap. 1 § SoL – överklagningsbart?

Frågan har behandlats av Justitieombudsmannen (JO) och av dennes beslut framgår att beslut enligt 9 kap. 1 § SoL inte är att betrakta som ett bindande förvaltningsbeslut då beslutet inte har några rättsverkningar för den enskilde utan ska mer betraktas som en s.k. partsbesked där socialnämnden uttrycker sin ståndpunkt i frågan om återbetalningsskyldighet (2015-06-11, dnr 2988-2013).

Misstanke om bidragsbrott

Socialnämnden ska klargöra och utreda och bedöma om det finns en välgrundad anledning att anta att bidragsbrott har begåtts.

Enligt 6 § i bidragsbrottslagen ska socialnämnden göra en polisanmälan om det finns misstanke om brott (Bidragsbrottslagen (2007:612)).

Om en person med uppsåt eller med grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp finns det anledning att anta att brott har begåtts och därmed föranleda att polisanmälan ska göras.

Oriktig uppgift avser inte bara en osann uppgift utan även en ofullständig uppgift – ett partiellt förtigande av sanningen.

Uppsåt avser att den enskilde medvetet ska ha lämnat en oriktig uppgift och haft för avsikt att orsaka en felaktig utbetalning.

Grov oaktsamhet den enskilde är medveten om att det hen gör kan få vissa konsekvenser. Detta är oberoende av om den enskilde visste eller inte visste att gärningen var brottslig. Att den enskilde trodde hen inte kunde dömas till ansvar saknar betydelse och fråntar inte denne från ansvaret för sitt handlande.

Bidragsbrott är utformat som ett s.k. Farebrott. Innebörden av det är att brottet fullbordas inte bara när den oriktiga uppgiften faktiskt leder till en felaktig utbetalning utan även när det finns fara för felaktig utbetalning. Viktigt att observera är att det ska röra sig om en konkret fara.

I bidragsbrottslagen finns en bestämmelse avseende Frxxxxxxx xättelse. Innebörden av detta är att om den enskilde går fri från straff om denne frivilligt rättar tidigare lämnad oriktig eller ofullständig uppgift innan utbetalning har skett.

Polisanmälan

I en polisanmälan kan det framgå vilken myndighet som gör anmälan och att det misstänkta brottet gäller ekonomiskt bistånd.

I anmälan kan socialnämnden ge en kortfattad beskrivning av de omständigheter som ligger till grund för anmälan, en bedömning av ansvaret hos den enskilde, och en beskrivning av händelseförloppet i det aktuella ärendet.

I anmälan kan nämnden också beskriva vilken information som den enskilde har fått om vilka regler som gäller.

Den enskildes sociala situation behöver inte beskrivas i polisanmälan, men det är viktigt att vara uppmärksam på om den anmälan berör har skyddade personuppgifter.

En polisanmälan kan även omfatta ett skadeståndsyrkande där skadeståndet motsvarar det belopp som har betalats ut felaktigt. Socialnämnden kan däremot inte begära dubbel återbetalning vilket innebär att om skadeståndet blir fastställt i bidragsbrottsdom så kan återkravet efterges med motsvarande belopp.

Socialtjänsten är inte skyldiga att underrätta den enskilde om att polisanmälan har gjorts då åtgärden inte är ett sådant förvaltningsbeslut som avses i 33 § förvaltningslagen (2017:900) och faller utanför ramen för myndighetsutövning.

En polisanmälan och andra handlingar som tillhör en polisanmälan kan omfattas av förundersökningssekretess enligt 18 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400).

Om den enskilde vänder sig till socialtjänsten och vill veta om hen blivit polisanmäld ska en sekretessbedömning göras. Socialtjänsten ska pröva begäran om att få ta del av handlingar och fatta ett beslut avseende detta. I de fall den enskilde inte får ta del av handlingarna måste socialtjänsten fatta ett beslut om sekretess mot part enligt 10 kap 3 § OSL. Vid behov hänvisas även till förundersökningssekretess enligt lagrum ovan.

Sekretess finns även för att skydda anmälaren och regleras i 26 kap. 5 § OSL. Även här ska en sekretessprövning göras enligt denna paragraf där det finns grund för att det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Lagar

Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt SoL (2001:453)

Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska lämna till socialnämnden enligt 11 kap. 11-11 b §§ socialtjänstlagen.

Lag (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Underrättelseskyldigheten enligt lag innebär att myndigheter och kommun inklusive socialtjänsten är skyldiga att underrätta varandra om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån felaktigt betalats ut eller med ett för högt belopp. Regeln i 3 § är tvingande.

Folkbokföringslag (1991:481) 32 c § om underrättelseskyldighet vid oriktig, ofullständig uppgift i folkbokföringen

En myndighet, inklusive kommunala socialtjänsten, ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i

folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig. En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.

10 kap. 2 § OSL, Nödvändigt utlämnande

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet

10 kap 3 § OSL, Partsinsyn och förbehåll

Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

10 kap 28 § OSL, Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

18 kap. 1 § OSL, Förundersökningar m.m.

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, eller

2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen.

26 kap. 5 § OSL, Anmälningar m.m.

Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Bidragsbrottslagen (2007:612)

6 § Myndigheter som anges i 1 § samt kommuner och arbetslöshetskassor ska göra anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt denna lag har begåtts.

1 § Denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån).

Denna lag gäller även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).

2 § Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

3 § Om brott som avses i 2 § är grovt, döms för grovt bidragsbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

4 § Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 §, döms för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.

5 § Den som före utbetalning eller tillgodoräknande av en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om förmånen eller stödet kan fattas, döms inte till ansvar enligt 2-4 §§.

Anvisningar för ekonomiskt bistånd

De här anvisningarna är beslutade i nämnd och ett dokument som är framtaget av, och för, de som handlägger ekonomiskt bistånd i Åmåls kommun, Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden (VAN)

I dokumentets text växlas mellan begreppen socialnämnden och socialtjänsten. Socialnämnden används framförallt när det lagstadgade ansvaret åsyftas, medan socialtjänsten används vid beskrivningar som rör det praktiska arbetet.

VAN kommer fortsättningsvis i detta dokument att benämnas Åmåls Socialnämnd

Vår roll som socialarbetare fastställs i socialtjänstlagen. Den är en ramlag som ger visst utrymme för bedömningar och beslut utifrån sökandes förmågor och behov. Vi ska se till att de som söker vår/samhällets hjälp får den hjälp och stöttning som de har rätt till. Anvisningarna syftar till att ge ökad kunskap och förståelse för regelsystemet och därmed öka rättssäkerheten.

När det i enskilt ärende finns anledning att göra avsteg från dessa anvisningar är det viktigt att i journalen motivera vad som gör att det i det ärendet finns anledning att göra en särskild bedömning/ta särskilt beslut.

Socialtjänstlagen (förkortas SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

- ekonomiska och sociala trygghet,

- jämlikhet i levnadsvillkor,

- aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

4 kap. Rätten till bistånd

1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

A-kassa, fackföreningsavgift

Enligt 4 kapitlet 3 § SoL ingår fackförenings och a-kasseavgift i försörjningsstödet. Det ingår dock inte i riksnormen utan ska räknas utanför denna.

Enligt Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd ska kostnad för medlemskap i A-kassa och fackförening beviljas med av föreningen fastställd avgift.

Betalning för flera månader framåt

De som är med i enbart a-kassa kan ibland betala för flera månader framåt. Det kan beviljas för så lång tid som sökanden antas vara i behov av försörjningsstöd dock längst sex månader.

Betalning för flera månader bakåt

Sökande som inte betalt fack- eller a-kasseavgift kan beviljas ekonomiskt bistånd till detta i efterhand om de varit berättigade bistånd till detta om de sökt under aktuell period.

Företagare

Företagare som är med i a-kassa kan under vissa förutsättningar under en period få ersättning utan att företaget är avregistrerat. Det får då inte förekomma någon verksamhet i företaget.

Arbetsförmedlingens hemsida . Direkt till sidan om arbetslöshetsförsäkring.

Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida innehåller bland annat en komplett förteckning över Sveriges 29 a-kassor

Alfa-kassans hemsida innehåller nyttig information om regler för grundersättning och mycket annat

Advokatkostnader/Juridisk hjälp

Juridisk hjälp kan i vissa fall vara en förutsättning för att den enskilde ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå.

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd anges att bistånd kan beviljas till rättshjälpsavgift och till kostnader för nödvändig juridisk hjälp vid familjetvister (t.ex. i samband med våld i nära relation), såsom när det är fråga om boende-, umgänges- och vårdnadsfrågor

I hemförsäkring ingår rättsskydd som sökanden eventuellt kan använda för att täcka en del av sina kostnader för juridisk hjälp. Uppgifter om rättsskyddet finns i försäkringsbrev eller försäkringsvillkor. Sökande som är med i fackförening kan ibland få juridisk hjälp genom dem.

När separerade föräldrar är oeniga i föräldrarollen kan familjerätt erbjuda samarbetssamtal. De kan också vara med och sluta avtal om vårdnad, boende och/eller umgänge angående barn som är skrivna i Åmåls kommun. En förutsättning för att familjerätt kan hjälpa till är att båda föräldrarna vill medverka till att hitta en gemensam lösning.

Rättshjälp kallas den ekonomiska hjälp staten kan ge vid rättsliga angelägenheter eller tvister. Socialstyrelsen skriver i sin handbok Ekonomiskt bistånd 2021 att socialnämnden bör ge bistånd till till exempel rättshjälpsavgift, sidan 131. Vanligtvis ingår det ett rättsskydd i hemförsäkringen. I vissa fall kan den enskilde beviljas rättshjälp från staten som prövas utifrån den enskildes ekonomiska förhållanden. Om den juridiska hjälpen bedöms vara nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå kan socialtjänsten, i vissa fall, bevilja bistånd till kostanden för självrisken vid rättsskydd alternativt till rättshjälpsavgiften, dvs. den kostnad som den enskilde själv ska betala vid statlig rättshjälp.

Kammarrätten i Stockholm anser i ett par domar att det inte ska beviljas rättshjälp gällande beslut om umgängesbegränsningar. "Av 7 § rättshjälpslagen (1996:1619) framgår att rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Enligt 8 § samma lag får rättshjälp beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna.

I förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 s. 114 ff) anges bland annat att den rättssökande inte kan anses ha behov av biträde om han eller hon själv kan ta till vara sina intressen. Vid denna bedömning ska ärendets svårighetsgrad ställas mot den rättssökandes personliga kvalifikationer.

Vidare framgår att förvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar gör att biträdesbehovet i dessa domstolar inte är detsamma som i mål vid allmän domstol", 14 feb 2017, mål nr 850–17 och 14 mars 2017, mål nr 1388–17.

Vid bedömning om kostnader för juridisk hjälp ska räknas som nödvändig kostnad, ska även hänsyn tas till sökandes möjligheter att nå framgång med processen. Regeringsrätten ansåg att en sökande skulle beviljas bistånd för advokatkostnader i samband med bodelning vid en separation. Kostnaderna avsåg bevakning av vad som ska anses ingå i en skälig levnadsnivå i fråga om bohag med mera, Rå 1989 not 120.

Den part som förlorar målet kan av rätten tilldömas att betala motpartens rättshjälpsavgift. Ekonomiskt bistånd till denna avgift utgår dock inte även om den förlorande parten tidigare beviljats bistånd till advokatkostnad i samma mål. I detta skede av rättsprocessen är målet redan avgjort och den sökande har redan fått sin sak prövad varför en skälig levnadsnivå kan tillgodoses utan att bistånd utgår.

Förvaltningsrätten ansåg det inte nödvändigt att bistånd till rättshjälpskostnaden avseende den sökandes motpart var nödvändig för att den sökande skulle vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå (Karlstad 28 augusti 2019).

Rättshjälpsmyndigheten hanterar rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Där kan man läsa regler för vem som kan få rättshjälp.

Baby-/spädbarnsutrustning

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd kan babyutrustning beviljas med högst tio procent av prisbasbeloppet vid första barnet. Om en familj, som tidigare beviljats hemutrustningslån hos CSN, utökas med barn, som föds i Sverige, kan familjen inom två år från kommunplaceringen ansöka om kompletterande lån.

Det bistånd som högst kan beviljas ska täcka kostnad för all babyutrustning som bedöms behövas. Den sökande får själv inom ramen för beviljad summa bestämma vilken utrustning som ska införskaffas. Inget ytterligare bistånd till babyutrustning ska beviljas då en skälig levnadsnivå är uppnådd med beviljat bistånd.

Det är skäligt att köpa begagnad babyutrustning. En begagnad spjälsäng kostar cirka 350 kronor, madrass och sängkläder ytterligare cirka 500 kronor. En begagnad barnvagn för 1 000 kronor tillgodoser behovet av skälig levnadsnivå. En bilbarnstol kan köpas för cirka 900 kronor.

För att underlätta inköp kan det vara skäligt att betala ut bistånd för babyutrustning ett par månader innan beräknad nedkomst (vid tveksamhet kan moderskapsintyg visa när nedkomsten är beräknad till).

För tvillingar gäller dubbelt belopp.

Om det finns syskon och åldersskillnaden inte är för stor är det rimligt att räkna med en viss återanvändning av kläder och utrustning eller om det finns annan möjlighet att låna, återanvända nödvändig spädbarnsutrustning (Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan 129) och ovanstående belopp räknas för första barnet. Om hushållet får fler barn innan det första barnet "växt ur" babysakerna, kan ytterligare bistånd (6 % av prisbasbelopp) beviljas för kommande barn.

Kommunen avslog ansökan om bistånd till spädbarnsutrustning (säng, barnvagn, skötbord, skåp och kläder) med motivering att det förutsattes att sökande kunde sparat utrustning som tidigare använts till det treåriga storasyskonet. Sökanden hade i överklagan inte motsagt detta och kammarrätten delade förvaltningsrättens mening att det då var rätt att avslå ansökan om bistånd till spädbarnsutrustning (Kammarrätten i Göteborg, 22 december 2015, mål nr 6020,6021–15).

Länsrätten i Värmland ansåg att ett hemutrustningslån (beviljas av CSN), 5 000 kr, till spädbarnsutrustning år 2001, var tillräckligt för att tillgodose deras då aktuella behov av spädbarnsutrustning. Utredningen visade inte annat än att de hade samma möjlighet 2005 att sörja för det nya barnets behov, (3 mars 2005, mål nr 312–05).

Länsrätten i Värmland avslog en överklagan som gällde bistånd till babyutrustning. Den sökande tyckte inte att 3 790 kronor var tillräckligt, utan sökte bistånd med totalt 8 000 kronor. I domskälen står att den klagande inte redogjort för hur hon beräknat nödvändiga kostnader och att socialnämndens beviljade bistånd framstår som rimligt. "Annat är inte visat än att familjen härigenom tillförsäkras en skälig levnadsnivå" och överklagan avslogs, (30 juli 2002, mål nr 1112–02).

Bankavgifter

I riksnormens poster, SoL 4 kap 3 §, ingår inte avgifter för finansiella transaktioner. En del banktjänster är dock nödvändiga för att sköta sin vardagsekonomi och skäliga kostnader för detta bör räknas med som nödvändiga kostnader.

Kontoutdrag

Som regel beviljas inte bistånd till bankavgifter för kontoutdrag om sökanden fått information om att det är möjligt att få dem hemskickade gratis, vilket är möjligt på Swedbank.

Swedbank tar en avgift för att lämna ut kontoutdrag över disk. Däremot kostar det inget att få dem hemskickade varje månad (se ovan). Det vill säga kostnaden är inte nödvändig utan kontoutdrag går att få på annat sätt.

Om sökanden inte känt till hur de kunnat få ut kontoutdrag utan avgift, ska avgiften räknas med som godkänd utgift i de fall vi begärt in kontoutdrag.

Olika banker tar olika avgifter för kontoutdrag.

För att ett kontoutdrag ska kunna godkännas som underlag i samband med en ansökan måste det vara tydligt. Dessutom ska följande framgå:

• Vem bankkontot tillhör

• Samtliga transaktioner på kontot och datum för dessa

• Saldouppgifter i samband med varje transaktion

Betalkort och betaltjänster på internetbank

Det är idag skäligt att ha bankkort och möjlighet att betala räkningar via internet. Det finns ett rikt utbud av olika företag som erbjuder olika betaltjänster. Om kostnaden för betalkort och "internetbetaltjänst" inte överstiger 35 kronor/månad (alternativt 420 kr per år) är denna kostnad skälig och räknas med som nödvändig kostnad för att ha en skälig levnadsnivå.

Konsumenternas vägledning om bank och försäkring har en massa sammanställningar över produkter och tjänster vad gäller kontokort och bankavgifter.

Barnomsorgsavgift ‌

Politiskt ställningstagande

Avgiften räknas procentuellt efter bruttoinkomst Betalning av gammal barnomsorgsavgift

Ingen nedre inkomstgräns för att avgift ska betalas Om vi seratt avgiften är för hög/låg

Politiskt ställningstagande

Enligt Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd ska barnomsorgsavgift räknas med faktisk kostnad enligt de regler för närvarotid som bestämts av Barn- och ungdomsnämnden (BUN).

BUN tillämpar maxtaxa (enligt SFS nr: 2001:160). Detta innebär bland annat att barnomsorgsavgift bestäms utifrån hushållets beskattningsbara inkomster. De som inte har några inkomster behöver inte heller betala barnomsorgsavgift.

Avgiften räknas procentuellt efter bruttoinkomst

Avgiften bestäms av BUN utifrån hushållets beskattningsbara inkomster, antal barn och närvarotid. Om ett hushåll under längre tid än en månad, har annan inkomst än när avgiften bestämdes, så påverkas avgiften. Förändringar av bruttoinkomst eller av barnens närvarotid ska alltid meddelas till BUN.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Taxa för förskola och annan pedagogisk verksamhet

Räkna ut rätt avgift

Retroaktiv avgiftskontroll, frågor och svar

Ingen nedre inkomstgräns för att avgift ska betalas

Det finns ingen "minimigräns" för vilken inkomst som ligger till grund för barnomsorgsavgift. Barnomsorgsavgiften är minst en procent av bruttoinkomsten, oavsett hur liten bruttoinkomsten är.

Inkomstredovisning ska alltid lämnas till barnomsorgen vid ändrad inkomst samt en gång per år efter uppmaning från barnomsorgen.

Om vi ser att avgiften är för hög/låg

I de fall vi ser att avgiften utifrån hushållets inkomst är för hög, ska sökanden korrigera detta genom att till BUN lämna in inkomstredovisning. BUN ändrar då avgiften och ny faktura skickas ut nästa månad. När inkomst ändras, ändras avgiften på nästkommande månads faktura. Det skickas inte ut någon ny faktura. Vid oregelbunden inkomst begärs ett ungefärligt medel under de kommande sex månaderna.

Begravning

Politiskt ställningstagande Bouppteckning ellerdödsboanmälan Handläggning

Anhörigas betalningsansvar Anhörig lägger ut för kostnad Dödsboanmälan

Skälig begravning Icke-medlem i kyrkan

Transport av avliden Begravning iutlandet Efterlevandes kostnader, vid

begravning, bouppteckning Asylsökandes begravningskostnader

Politiskt ställningstagande

Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen, ankommer det på den kommun där den avlidne var folkbokförd att ombesörja detta (Begravningslagen 5 kap 2 § SFS 1990:1144).

Enligt Åmåls socialnämnds Xxxxxxxxxx med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd kan dödsboet, om det saknar tillgångar, beviljas kostnad för begravning med högst femtio procent av prisbasbeloppet, vilket täcker kostnader för en värdig begravning.

Socialstyrelsen skriver (Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 134 - 135) att ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör motsvara kostnaden för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt prisbasbelopp.

Ok att utgå ifrån schabloniserad norm

Regeringsrätten anser att en kommun kan fatta beslut utifrån kommunal norm för bistånd till begravningskostnader. Normen ska ge utrymme för en värdig begravning med beaktande av allmänt vedertagna begravningstraditioner (RÅ 1988:67).

Bouppteckning eller dödsboanmälan

En förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen ska alltid göras och inlämnas till tingsrätten inom 2 - 3 månader efter dödsfallet. Det ankommer på dödsboet att se till att så sker.

Begravningsbyrå, bank eller någon lämplig person kan hjälpa till. Se nedan, ”Efterlevandes kostnader”,

vad som gäller för anhörigs resa till bouppteckning.

Om dödsboet saknar tillgångar, som överstiger kostnaden för begravning, kan dödsboanmälan göras. Den ersätter då bouppteckningen. Ansvaret för att dödsboanmälan görs ligger på socialnämnden (Ärvdabalken 1958:537, kapitel 20).

Om någon, exempelvis en fordringsägare, anser att en bouppteckning (i stället för en dödsboanmälan, som eventuellt redan är gjord) ska förrättas (exempelvis för att de antar att det finns tillgångar i boet) ska de vända sig till Skatteverket i Örebro för att de ska meddela dödsbodelägarna att de ska ordna en bouppteckning. Vid en sådan begäran står den som begär bouppteckning för kostnaderna för bouppteckningen om dödsboets tillgångar inte täcker detta.

Sambobostad inte i dödsboets tillgångar

Kammarrätten anser att pengar i dödsboet i första hand ska användas till begravningskostnader och inte till att betala advokat för att överklaga nämndens beslut att inte bevilja bistånd. Däremot har inte dödsboet någon rätt att kräva den avlidnes sambos bostad. "Enligt 18 § sambolagen följer att om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon" (Göteborg 13 mars 2008, mål nr 2881–07).

Handläggning

Ansökningar om bistånd till begravning hänvisas till den som handlägger dödsboanmälningar. När dödsboanmälan är gjord utreder ekonomihandläggare rätten till ekonomiskt bistånd. Bistånd kan beviljas för den del av begravningskostnad (enligt nedan) som inte täcks av tillgångarna i dödsboet.

Begravningskostnad är en prioriterad utgift vilket innebär att begravningen ska betalas först och främst. Om det finns mer tillgångar i boet ska bouppteckning göras.

Ekonomiskt bistånd kan bara utgå till begravningskostnader - inte till övriga kostnader som exempelvis hyror, telefonräkningar, elräkningar och hemtjänstavgift. Dessa skulder förfaller om dödsboet inte kan betala. Städning och utflyttning av den avlidnes tillgångar berättigar normalt inte heller till ekonomiskt bistånd.

Länsrätten i Värmland ansåg att det i det ärendet fanns särskilda skäl att bevilja bistånd till begravning trots att det funnits pengar i dödsboet som använts till annat än begravningskostnaderna. Den avlidne hade god man som felaktigt lagt in en girobetalning samma dag som dödsfallet inträffade. Länsrätten pekar på fyra omständigheter som tillsammans utgör skäl till att bevilja bistånd: yrkandet håller sig inom de normer som kommunen fastställt i sina riktlinjer, det fanns på kontot inte tillräckligt med pengar för att betala begravningskostnaderna, de betalda räkningarna väsentligen gällde kostnader som ingår i en skälig levnadsnivå samt att pengarna inte till någon del kommit dödsbodelägarna tillgodo (23 mars 2003, mål nr 1828–02).

Anhörigas betalningsansvar

Så länge föräldraansvaret gäller (enligt föräldrabalken 7 kap 1 §) så är föräldrarna skyldiga att stå för begravningskostnaderna. Detsamma gäller för makarnas försörjningsskyldighet enligt Äktenskapsbalken .

Enligt regeringsrätten framgår det av lagens förarbeten (propositionen 1979/80:1 Del A, sidorna 197– 198) att begravningskostnader kan jämställas med kostnader för vård av den avlidne. I regeringsrättsdomen gällde det att föräldrarnas försörjningsskyldighet innefattar även begravningskostnader för sitt barn (RÅ 1989:64).

Enligt ett par kammarrättsdomar gäller samma princip mellan makar. Xxxxxxxx fick, trots att det saknade tillgångar, avslag på ansökan om bistånd till begravningskostnad, eftersom den efterlevande hade möjlighet att betala begravningen. Att det fanns äktenskapsförord innebar inte att försörjningsskyldigheten upphörde (Göteborg 29 maj 2012, mål nr 814–12 och Göteborg

31 augusti 2004, mål nr 2409–04).

Länsrätten i Värmland skriver att kostnader för begravning ska i första hand betalas av dödsboet och föräldrarna har ingen rätt till bistånd för en vuxen sons begravning (12 mars 2007, mål nr 2180–06

Anhörig lägger ut för kostnad

Bistånd till begravningskostnad kan utgå även om anhörig vid ansökningstillfället redan lagt ut för begravningskostnaden.

Enligt regeringsrätten innebär inte den omständighet att dottern till den avlidne betalat i förskott att biståndsbehovet skulle anses vara tillgodosett och rätten bortfallit. Behovet av bistånd skulle istället bedömas utifrån dödsboets ekonomiska förhållanden (RÅ 1989:64).

Skälig begravning

Det går att få en värdig begravning för femtio procent av prisbasbeloppet .

Detta räcker exempelvis till:

• kista med svepningstillbehör

• blomdekoration

• en dödsannons

• begravningsbil från bårhus till kyrka

• anteckning av blommor samt minnespärm

• begravningsbyråns arvode inkl svepning och representant vid jordfästningen

• urna (vid kremering)

• enklare förtäring vid begravningen

• gravsten

Ekonomiskt bistånd kan beviljas för kostnader i samband med begravning enligt ovan. För övriga sorgeceremonier, exempelvis minnesstunder, utgår inte extra ekonomiskt bistånd. Detta ingår inte i skälig levnadsnivå, sökande får inom ramen för normen prioritera vilka utgifter som är viktiga.

Kammarrätten ansåg att det inte skulle beviljas bistånd utöver ett halvt prisbelopp när sökanden fått information om vilka schabloner som gällde för bistånd till begravningskostnader. Sökanden ansåg att de var berättigade till hela beloppet som bland annat innefattade två annonser, inte billigaste kistan.

Länsrätten ansåg att en del kostnader utöver schablonen, på ett halvt prisbasbelopp, skulle beviljas som bistånd. Kammarrätten biföll socialnämndens överklagan och ett halvt prisbasbelopp var tillräckligt för att ha en värdig begravning, Kammarrätten i Sundsvall, 9 juni 2010, mål nr 2586–09.

Inte ok ge bort betydande belopp förhållandevis kort tid före dödsfall

Ett dödsbo har inte ansetts berättigat till bistånd till begravningskostnader när den avlidna förhållandevis kort tid före dödsfallet tecknat en kapitalförsäkring med dödsbodelägaren som försäkrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn, RÅ 1994 ref 53

Bistånd till askgravplats och dess skötsel rymdes inom skäliga kostnader

Nämnden avslog ansökan om kostnaden för 25 års skötsel av graven, men såväl förvaltnings- som kammarrätten tyckte att det i det fallet var skäligt att bevilja kostnaden som rymdes inom Socialstyrelsens föreslagna gräns för kostnad för att kunna ha en värdig begravning, Kammarrätten i Sundsvall 7 januari 2013, mål nr 1893–12.

Icke-medlem i kyrkan

Kyrkan tar, av de som gått ur svenska kyrkan, ut en avgift för att begrava någon enligt Svenska kyrkans ordning. Till denna avgift beviljas inte ekonomiskt bistånd. Det är inte skäligt att den som valt att gå ur kyrkan ska få en kyrklig begravning betald med ekonomiskt bistånd. Detta innebär att det inte beviljas extra bistånd för de som behöver betala extra för officiant.

Kammarrätten går emot regeringsrätten vad gällerbegravningsförrättare Regeringsrätten tyckte (RÅ 1988 ref 67) att det inte är nödvändigt med arvoderad begravningsförrättare. Kammarrätten i Göteborg tycker dock (18 juli 2012, mål nr 4651–11) "När en begravningsförrättare inte ersätts genom att den avlidne var medlem i Svenska kyrkan måste bistånd kunna utgå till en skälig kostnad"! Förvaltningsrätten delade däremot vår och regeringsrättens mening: NN "har gjort ett aktivt val som gått ur Svenska kyrkan. Han har därmed betalat mindre i skatt och således haft större möjlighet att själv spara till sin begravning. Förvaltningsrätten finner därför att bistånd inte ska utgå särskilt för att arvodera begravningsförrättaren." Kammarrätten ansåg i den domen att extrakostnaden för begravningsförrättare skulle beviljas. Men de ansåg det korrekt att ta hänsyn till att begravningskostnaderna i det fallet inte inkluderade kostnad för gravsten och att begravningen därmed kunde fås billigare än ett halvt prisbasbelopp. Sökanden överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, som inte beviljade prövningstillstånd (protokoll 3 oktober 2012, mål nr 4638– 12).

Svenska kyrkan har bland mycket annat Fakta, Om Svenska kyrkan, som innehåller en hel del om begravningar

Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) har information om rutiner och bestämmelser kring begravningar.

Transport av avliden (om boet saknar tillgångar)

Nödvändiga transportkostnader (exempelvis när någon dör på annan ort eller i sitt hem) beviljas utöver schablon om kostnaden är skälig utifrån avstånd och tidpunkt.

Kostnad för transport av avliden från hemmet till sjukhus för obduktion svarar regionen för.

För begravning i annan kommun eller annat land kan till begravning, gravsten och transporter beviljas totalt högst femtio procent av prisbasbeloppet .

Kammarrätten ansåg att transport från hemmet till bårhuset inte ingår i begravningskostnaderna utan ska räknas utöver Socialstyrelsens föreslagna schablonbelopp

(Jönköping 11 november 2015, mål nr 749–15).

Kammarrätten ansåg att kisttransport för 9 000 kronor (70 mil inom Sverige) inte var tillräckligt skäl för att bevilja mer än ett halvt prisbasbelopp till begravningskostnader "om särskilda önskemål finns, som medför extra kostnader, bör dessa vid utformningen av begravningen i första hand vägas mot andra inslag däri". Det framkommer inte av domen eller domskälen vilken anknytning den avlidne hade till de olika orterna (Jönköping 20 juli 2005, mål nr 2115–05).

Kammarrätten ansåg att sökande var berättigad till bistånd för begravning, 15 242 kronor, men inte för flygtransport av kista från London, 19 372 kronor. Kammarrätten ansåg att "kostnaden för flygtransport

... inte kan anses ha varit nödvändig för att NN skulle tillförsäkras en värdig begravning".

Kammarrätten tog inte hänsyn till att länsrätten tyckte att "med hänsyn till att det rörde sig om en ung kvinna som endast för en kortare period tillfälligtvis var bosatt i London, att det får anses skäligt att även bistånd ska utgå till hemtransporten av stoftet med yrkat belopp". Även en person i kammarrätten hade skiljaktig mening. Han tyckte att rättens hänvisning till Socialstyrelsens bok "Ekonomiskt bistånd" och liknelsen med att bistånd inte ska beviljas till kisttransporter till utlandet, inte var rätt utan tyckte att kostnaden i detta fall var en nödvändig förutsättning för en värdig begravning. Men kammarrätten verkar strikt gå på Socialstyrelsens åsikt att bistånd inte ska beviljas till transporter utomlands och att maxkostnaden är ett halvt prisbasbelopp (Stockholm 1 februari 2006, mål nr 7297– 05).

Begravning i utlandet

Då begravningen ska ske utomlands, bör nämnden ge ekonomiskt bistånd som motsvarar kostnaden för begravning i Sverige, Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 134.

Vad gäller resa till begravning, se nedan ”Efterlevandes kostnader”.

Kammarrätten hänvisade till länsrättens (i Skåne, 24 april 2007, mål nr 12330–06) anförande "Socialtjänsten ska inte ta på sig merkostnader som uppstår till följd av att en person ska begravas utanför Sverige, men socialtjänsten ska heller inte göra det svårt för anhöriga att begrava sina släktingar utomlands. Om en person begravs utanför Sverige kan socialtjänsten ge bistånd till den kostnad som skulle ha beviljats om den avlidne hade begravts i Sverige ... Eftersom dödsboet varken bör gynnas eller missgynnas av att begravningen äger rum utanför Sverige, bör bistånd utgå för den kostnad som skulle ha beviljats om den avlidne hade begravts i Sverige", (Göteborg

13 december 2007, mål nr 2698–07).

Se även exemplet ovan under ”Transport av avliden”.

Efterlevandes kostnader (ska sökas hos ordinarie handläggare)

Ekonomiskt bistånd för resa till nära anhörigs begravning (föräldrar eller fosterföräldrar, syskon, barn

eller jämförbar) kan beviljas efter sedvanlig biståndsprövning. Billigaste färdsätt. Samma gäller för resa till bouppteckning efter nära anhörig.

Anhörigs kostnader i samband med begravning jämställs med vad en låginkomsttagare normalt kan anses ha råd med. Tio procent av prisbasbeloppet kan vara en möjlig kostnad. Om sökanden har högre reskostnader och kan ordna fram pengar till resterande på annat sätt (exempelvis lån eller ta av sin norm) beviljas högst tio procent av prisbasbeloppet för att täcka nödvändiga skäliga nödvändiga kostnader.

I normen ingår pengar till kläder varför extra bidrag till begravningskläder som regel inte beviljas.

Länsrätten i Värmland har i ett domskäl angett (mål 1716–98) att, i det aktuella fallet, svarta skor och

svart kavaj "inte anses vara av så speciell karaktär att det inte rimligen kan krävas att de bekostas av det i normen ingående beloppet för kläder." Det vill säga att behovet är tillgodosett genom tidigare beviljat bistånd.

Asylsökandes begravningskostnader

Regeringsrätten har fastslagit att asylsökandes begravningskostnader ska, om inte dödsboet kan betala, bekostas av kommunen, RÅ 2009 ref 29.

Beräkningsperiod

Som regel beräknas biståndsbehovet per kalendermånad, Socialstyrelsens Allmänna råd (SOSFS 2013:1), och inkomsterna månaden innan räknas med som inkomst som den sökande ska använda till sitt uppehälle. Detta kan jämföras med en vanlig privatekonomisk situation: lönen/inkomsten i slutet av månaden används till att betala nästa månads hyra och till uppehälle för nästkommande månad.

Se på sidan "Normöverskott" hur vi som regel räknar när det gäller att bedöma om inkomster/tillgångar ska kunna räcka i flera månader.

Första kontakten

När någon söker ekonomiskt bistånd för första gången har den enskilde möjlighet att göra ansökan för den månaden och från den dag första kontakten för tidsbokning togs, biståndsperioden räknas utifrån detta. Sökanden ska inte vara beroende av om vi har långa väntetider eller om vi tycker att det är enklare att räkna hela kalendermånader. Detta innebär att första beräkningen görs för den månad som kontakten togs, se exempel nedan.

Biståndet syfte är att sökanden ska ha möjlighet till en skälig levnadsnivå, vilket kan vara svårt att tillgodose i efterhand. Därför beviljas som regel inte bistånd retroaktivt (för tid innan ansökningstillfället).

För att utreda rätten till bistånd ska vi se om sökanden haft möjlighet att genom egna inkomster/tillgångar klara sin försörjning. För att göra en bedömning av detta ska vi bland annat se sökandes kontoutdrag för de senaste tre kalendermånaderna. Se på sidan om "Normöverskott" hur vi ser på tidigare inkomster/tillgångar

"Löpande" bistånd

För ansökningar som kommer in under första halvan av månaden (dvs senast den 15:e) görs alltid beräkning för hela månaden om inte annat överenskommits med sökanden. Om ansökningarna kommer in senare kan, om det finns särskilda skäl, biståndsperioden räknas från inlämningsdagen och biståndet för den del av månaden som passerat avslås med motivering att retroaktivt bistånd som regel inte beviljas, eftersom det kan vara svårt att bevilja bistånd till en skälig levnadsnivå för dagar som passerat.

En ansökan kan aldrig avslås med motivering att vi räknar biståndet för hela kalendermånader och därför anser att ansökan kommit in för sent för att gälla resterande dagar av "inlämningsmånaden". Det vill säga: om det finns särskilda skäl kan bistånd nekas för tiden som varit innan ansökan lämnas in (retroaktiv ansökan), men vi måste alltid se om sökanden uppfyller villkoren för bistånd från den dagen ansökan lämnats in - oavsett när i månaden den lämnas in.

Ansökan inlämnad den åttonde ansågs vara retroaktiv ansökan Kammarrätten tyckte att det var rätt att bevilja bistånd enbart ifrån den dag ansökan inlämnades. Sökanden hade i två brev informerats om nämndens rutiner.

Jönköping, 24 maj 2013 mål nr 568–13.

Inkomst i början av biståndsmånaden skulle räknas med som inkomst Skatteåterbäring som sökanden fått den 5 juni kunde räknas med vid ansökan om bistånd för juni, eftersom det vid beslutstillfället, 27 maj, var klart att den skulle utbetalas och sökanden kunde använda den till sin försörjning under juni.

Kammarrätten i Göteborg, 9 juni 2014, mål nr 6107–13.

Exempel på beräkningssätt vid förstagångsansökan

Sökanden ringer och bokar tid den 22 juli. Inkomstuppgifter för tre hela kalendermånader månader bakåt i tiden (april-juni) begärs in och, om det inte finns betydande tillgångar under inkomstmånad tre innan ansökan (det vill säga under april), utgör de två senaste månaders inkomst (det vill säga maj och juni) underlag för beräkningen. Sökanden är ensamstående, norm cirka 3 800 kr, och uppfyller villkoren för att få bistånd.

Exempel 1, litet normunderskott

Enligt beräkning så har sökande ett normunderskott på 800 kronor och vi ser att detta ungefär (dagsnorm ca 125 kronor för en ensamstående) motsvarar vad vi anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå fram till månadsskiftet. Normunderskottet beviljas.

Exempel 2, stort normunderskott, A och B

Sökanden har inkomster 2 900 kronor, motsvarande hyran (2 500 kronor) plus 400 kronor, det vill säga normunderskott på ca 3 400 kronor.

a) Hyran betald, behovet resterande del av månaden (ca 1 250 kronor, normen för återstående dagar) beviljas.

b) Hyran inte betald, kvarstående behov 3 750 kr (den obetalda hyran och resterande del av månaden 2 500 kr + 1 250 kr). Normunderskottet beviljas.

Bilinnehav

Politiskt ställningstagandeBilförsäljning Godkänt bilinnehav Avbetalning/lån

Bilregistret, avyttrade bilarAvställda

bilar/Skrotbilar Värdering (Arbetsresor under rubriken "Resor")

Politiskt ställningstagande

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd anges att tillgångar, exempelvis bil, ska avyttras inom skälig tid. Bilinnehavet kan dock godkännas om bilen behövs för att ta sig till och från arbete/barnomsorg, om tillgång till allmänna kommunikationer saknas eller om det finns starka medicinska skäl.

Krav på försäljning bör endast ställas om den aktuella tillgången representerar ett betydande värde och då överskottet vid en försäljning kan anses motivera åtgärden. Bilar som har ringa värde, mindre än femton procent av prisbasbeloppet utgör som regel inte en sådan tillgång som kan säljas för att tillgodose behovet av skälig levnadsnivå.

Bilförsäljning

Om sökande har bil som inte är nödvändig för att ha en skälig levnadsnivå (se nedan vad som gäller för "Godkänt bilinnehav") som är värd mer än femton procent av prisbasbeloppet, ger en bilförsäljning intäkter så att sökande får inkomster till sin försörjning. En månad är skälig tid att sälja en bil. Det vill säga att ekonomiskt bistånd kan beviljas en månad då bilen säljs. Sökanden ska då informeras om att vid eventuellt kommande ansökan om ekonomiskt bistånd, kommer intäkterna från bilförsäljningen att tas med som inkomst. När vi informerar om kravet på bilförsäljning, så är detta krav överklagningsbart (RÅ 2007, ref 7). Sökanden har alltså rätt att få ett skriftligt beslut med besvärshänvisning.

Om bilförsäljningen förväntas inbringa så mycket pengar att sökanden därefter klarar sig utan ekonomiskt bistånd, kan ekonomiskt bistånd i avvaktan på bilförsäljning beviljas mot återbetalning. I dessa fall är beslut om återkrav enligt 4 kap 1 § SoL, som förskott på ersättningen, tveksamt eftersom det avser en framtida ersättning. Men om någon har en dyr bil, saknar medel för att klara sitt uppehälle och brustit i att planera sin ekonomi - vilket skulle ha medfört att bilen sålts redan tidigare - avslås ansökan enligt 4 kap 1 SoL (sökande inte gjort vad de kunnat för att själv klara sin försörjning) och bistånd beviljas enligt SoL 4 kap 2 § mot villkor om återbetalning som kan återkrävas enligt 9 kap 2 stycket.

Om en bil är värd lite mer än femton procent av prisbasbeloppet och sökanden vill ha bilen kvar, kan avdrag göras på norm med det värde som överstiger femton procent. Avdrag kan delas upp på

högst sex månader och inte vara på högre belopp än 700 kronor per månad, eftersom det är orealistiskt att tro att man kan klara sig någon längre tid, eller med betydande summor, under norm för ekonomiskt bistånd.

Sökande som har bil av ringa värde enligt ovan, förutsätts klara kostnaderna för bilen utan att detta inskränker på möjligheten att uppnå skälig levnadsnivå - att de själva prioriterar hur deras bistånd ska användas. Om sökande kommer i akut nödläge ska möjligheten att sälja bilen utnyttjas.

Xxxxxxxx sjukintyg lämnats till länsrätt

Länsrätten i Värmland ansåg att inlämnade intyg styrkte att sökanden hade behov av bil för att ha möjlighet till en skälig levnadsnivå. Vi ansåg att formuleringen i intyget, "har svårigheter att åka kollektivt", inte var tillräckligt starkt för att visa att det var nödvändigt med bil. Sökanden hade innan länsrättsdomen fått ytterligare intyg "...yttersta vikt ... för att kunna ta sig till både behandlingssamtalen och hennes praktik...". Länsrätten ansåg att "det av dessa intyg får anses framgå att NN med hänsyn till hennes medicinska och sociala situation har ett behov av sin bil för att uppnå en skälig levnadsnivå".

Länsrätten biföll alltså överklagan och vi skulle inte betrakta bilen som en realiserbar tillgång (20 september 2007, mål nr 1336–07).

Svårare sälja bil från fängelse

Kammarrätten anser att det kan vara skäligt med två månaders rådrum för att sälja en bil när bilens ägare sitter i fängelse och sambon söker socialbidrag (Göteborg 30 december 1999, mål nr 5704– 1999

Hotsituationen inte tillräcklig för att motivera bilinnehav

Kammarrätten ansåg att det var rimligt att ställa krav på bilförsäljning trots att sökanden hade fibromyalgi och behövde bilen för att kunna åka till en annan stad och handla. Hon skulle inte heller kunna åka och hälsa på släkt och vänner på andra order. Det skulle också bli svårare för henne att utan bil finna ett arbete. Hon levde under hot och hade skyddslarm och hennes f.d. hade besöksförbud och kvinnojouren såg bilen som en bra flyktväg. Det var dock inte klarlagt hur allvarlig den aktuella hotbilden var och på vilket sätt bilen var nödvändig vid en eventuell flykt (Sundsvall

19 mars 2008, mål nr 1878 och 2478–07

Inte nödvändigt för arbetssökande att ha bil

Kammarrätten anser att det som regel inte är nödvändigt att ha en bil för att få, eller söka arbete, och att det därför var skäligt att ställa krav på bilförsäljning trots att bilen bara var värd femtusen kronor (Jönköping 7 mars 2005, mål nr 3716–04

Godkänt bilinnehav

Bilinnehav ska godkännas om bil behövs för att ta sig till arbete/barnomsorg, om man bor utan tillgång till allmänna kommunikationer och/eller om medicinska skäl föreligger enligt läkarintyg. Färdtjänst bör dock användas i första hand.

Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör diskuteras med klienten om det finns möjlighet att byta barnomsorg, bostad eller arbete.

För att bedöma om det är möjligt att sälja nuvarande bil och köpa en billigare och på så vis få loss pengar till egen försörjning, anger Socialstyrelsen (Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 149) att högsta godtagbara bilvärde i normalfallet inte bör understiga ett prisbasbelopp . Om sökanden har en bil som överstiger detta med minst femton procent av prisbasbeloppet och behovet av ekonomiskt bistånd förväntas bli längre än sex månader, kan det ställas krav på bilbyte. Om den enskilde på p.g.a. funktionsnedsättning har en specialanpassad bil, bör denna, oavsett värde, inte räknas som en tillgång.

Kan vara medicinska skäl, även om inte Fk beviljat bilstöd

Kammarrätten ansåg att sökande som ägde en bil inte var berättigad till ekonomiskt bistånd, eftersom den sökande inte hade behov av bil av medicinska skäl eller för att kunna få jobb. Behovet av skälig levnadsnivå kunde tillgodoses genom bilförsäljning. Kammarrätten ansåg dock att det inte är skäligt av nämnden att ställa krav på att Försäkringskassan ska ha beviljat bilstöd för att anse att någon har medicinska skäl till att ha bil. Om behovet kan styrkas på annat sätt, exempelvis med läkarintyg, kan detta vara tillräckligt (Stockholm 17 oktober 2005, mål nr 4114–05).

Bil köpt med bilstöd från Fk, kunde säljas

Kammarrätten ansåg att det trots att bilen var köpt med hjälp av bilstöd från Försäkringskassan, fanns möjlighet att sälja den (ungefärligt värde 300 000 kronor), köpa en billigare och ändå få pengar över till egen försörjning. Bilen var inte specialutrustad på annat sätt än att den var automatväxlad, vilket inte ansågs vara sådan specialutrustning som förhindrar krav på bilförsäljning (Jönköping 22 juli 2005, mål nr 4148–04

Inte nödvändigt med bil trotsbilstöd från Fk

Kammarrätten ansåg att behov av resor kunde tillgodoses genom färdtjänst och att det var rätt att avslå ansökan om bistånd till bilförsäkring, trots att sökanden köpt bil med bilstöd från Försäkringskassan.

Domen gäller ansökan om bistånd till bilförsäkring och inte krav på bilförsäljning (Jönköping 14 september 2009, mål nr 1726–09

Nödvändigt ha bil, medför bistånd till nödvändiga kostnader

Länsrätten i Värmland ansåg att om vi beviljat bistånd till en del merkostnader för bilinnehav är det fel att avslå ansökan om bistånd till kostnad för byte av trasig vindruta (2 augusti 2006, mål nr 1319–06).

Kammarrätten ansåg att sökande (funktionshindrad kvinna som led bl.a. av övervikt, artrosproblem, diskbråck i bröst och rygg, vilket immobiliserade henne) hade behov av bil för att uppnå skälig levnadsnivå. Hon hade en socialt pressad situation, som ensamstående förälder åt fyra barn. Enligt intyget kunde tillgång till bil i dåvarande läge inte ersättas med färdtjänst eller bussresor. Hon behövde kunna transportera sig till sjukvårdsinrättningar och framtida rehabilitering.

Ekonomiskt bistånd till sonens skolresa ingick visserligen i normen för fritid, men skulle räknas som oförutsedd utgift, eftersom sonen nyligen bytt skola och de andra barnen i klassen hade sparat ihop till resan i förväg (Göteborg 2 april 2005, mål nr 5531–04).

Stor familj och handikapp: oriktigt kräva försäljning av billig bil

Kammarrätten ansåg att det inte var skäligt att kräva att ett tiopersonershushåll skulle sälja sin bil (värde 1 600 kronor). Kammarrätten skrev i domskälen att behovet av inköp av mat och dagligvaror

m.m. torde vara omfattande och möjligheter till hjälp begränsade pga barnens låga ålder och att kvinnan var funktionshindrad. "Den aktuella bilen framstår därför som ett mycket viktigt hjälpmedel vid familjens inköp. Även vid persontransporter måste bilen mot bakgrund av familjens storlek och NN:s funktionshinder anses vara till stor nytta för familjen. Med hänsyn härtill och med beaktande av bilens mycket låga värde, anser kammarrätten att det inte skäligen kan krävas att NN ska avyttra bilen." (Göteborg 26 juni 2004, mål nr 2709–04.)

Avbetalning/lån

Är bil köpt på avbetalning eller med banklån ska krav på bilförsäljning ställas om bilförsäljning, efter det att skuld är betald, inbringar femton procent av prisbasbeloppet eller mer.

Enligt proposition 1996/97:124 (sidan 170) kan normnivån undantagsvis sänkas. Detta kan ske om det är uppenbart att den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i riksnormen. I propositionen nämns

"missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för". Liknande resonemang kan föras för de som har bil där avbetalningarna motsvarar mer än hälften av hushållets norm för fritid och lek. I sådana fall används uppenbarligen biståndet till annat än vad det är avsett för (= att uppnå skälig levnadsnivå) och normen kan reduceras med avbetalningsbeloppet.

Bilregistret, avyttrade bilar

De som är registrerade som ägare i bilregistret räknas som bilens ägare och har därmed möjlighet att genom bilförsäljning få pengar till eget uppehälle. I de fall som vi bedömer att sökande haft möjligheter att sälja bil utan att utnyttja denna möjlighet, exempelvis som i domreferaten nedan, avslås ansökan med motivering att sökande inte gjort vad de kunnat för att själv tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå. För att få reda på hur lång tid sökande skulle kunnat klara sig på de pengar som en bilförsäljning inbringat är det viktigt att känna till bilens värde och eventuella lån som var direkt knutna till den.

Presumtion på innehav när bil är registrerad

Kammarrätten höll med förvaltningsrätten att "med hänsyn till att en registrerad ägare till en bil presumeras kunna förfoga över densamma finner förvaltningsrätten att värdet av bilen ska tas upp som en inkomst i. familjens normberäkning". Detta trots att sökanden sa att han bara varit "målvakt" åt en bekant som var den egentliga ägaren (Stockholm 9 september 2010, mål nr 3121, 3122 och 3183– 10).

Kammarrätten anser att presumtionen är stark för att den som är registrerad som ägare till ett fordon också är faktisk ägare. Sökande sa i det aktuella målet att "en gammal pojkvän låtit registrera de aktuella fordonen på henne utan hennes medgivande". Hon var vid en första kontroll med bilregistret ägare till sex bilar och en skoter. Vid senare tillfälle var hon inte registrerad ägare till något av fordonen. Kammarrätten skriver i domskälen att "Hon har inte i något av målen redogjort för vad som hänt med bilarna” och avslår överklagandet. Nämndens beslut att avslå ansökan med hänvisning till bilinnehavet var alltså enligt kammarrätten korrekt (Göteborg 4 augusti 2005, mål nr 1040–05).

Gemensamt ägd bil

Kammarrätten ansåg att sökande inte var berättigad till försörjningsstöd eftersom han enligt bilregistret varit ägare till en bil. Att sökande påstod att han ägt bilen gemensamt med en kusin och att han överlåtit bilen till denne var enligt kammarrätten inte skäl att bortse från de möjligheter som bilinnehavet inneburit. Kammarrätten skriver i domskälen "Han sålde bilen den 9 dec 2003 och den hade då ett värde av minst 120 000 kr. XX och hans familj har därför haft egna medel till sin försörjning ... är därför inte berättigad till försörjningsstöd." Xxxxxx vad kammarrätten haft för anledning att skriva att han "sålt" bilen, i stället för att skriva att haft "möjlighet att sälja" bilen - och på så vis själv kunnat klara sin försörjning (Göteborg 23 januari 2006, mål nr 5015–04).

På Transportstyrelsen finns bland annat länkar till olika uppgifter om fordon och ägare

Avställda bilar/Skrotbilar

Att en bil är avställd behöver inte betyda att den saknar värde. Bilar som är äldre än 25 år räknas som veteranbilar och kan således vara värdefulla. Men det betalas inte ut någon skrotningsersättning till den som skrotar sin bil, så att skrota sin bil ger inte någon inkomst till egen försörjning.

Värdering

Om bilens värde inte kan bedömas av handläggaren, ska klienten uppmanas skaffa värderingsintyg från bilhandlare. Som regel beviljas inte mer än 500 kronor för ett värderingsintyg.

För äldre bilar är det svårt att ha någon lathund för ungefärligt värde eftersom de kan vara i så olika skick.

Viss hjälp kan man hitta på internet, exempelvis xxxxxxxxx.xx där man utifrån bland annat bilens registreringsnummer kan få fram ett ungefärligt värde. På andra sidor kan man plocka fram vad som begärs för liknande bilar, exempelvis på xxx.xxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxx.xx.

Enligt Konsumentverket finns det bilvärderingstjänster på nätet som fått mycket klagomål på att de tar betalt för sina värderingar och att detta inte klart framgår på deras sidor.

Sålt för billigt

Kammarrätten ansåg att bilen var värd mer än de sextusen kronor som sökanden sålt bilen för. Socialnämnden påstod att motsvarande bilar på nätet kostade minst 23 000 kronor. Med tanke på diverse fel på bilen ansåg de att den kunde sålts för 20 000 kronor. Normunderskottet var knappt åttatusen kronor och kammarrätten ansåg att bilens värde var minst den summan och att det alltså fanns fog för att avslå ansökan. Av domen framgår inte om nämnden ställt krav på värderingsintyg eller om de bara gått på uppgifter på nätet (Kammarrätten i Jönköping 19 oktober 2010, mål nr 830– 10).

Handskrivet kvitto inte tillräckligt

Kammarrätten ansåg att sökanden inte styrkt att deras bil haft ett lägre värde än vad nämnden kommit fram till genom att använda "bilregistrets prisdatabas" (?). I domskälen står "De har för att styrka denna uppgift gett in ett handskrivet kvitto vari en privatperson "intygar" att han köpt bilen av NN:s mor för 1 200 kronor. Bevisvärdet av denna handling måste med tanke på utformningen och hur den förhåller sig till övriga uppgifter som lämnats vara lågt. Enbart detta kvitto kan därför inte anses tillräckligt för att åsätta bilen ett annat värde än det nämnden gjort. Då NN därmed inte har visat att bilens värde varit lägre än vad stadsdelsnämnden har bedömt saknar de rätt till sökt bistånd" (Göteborg 27 mars 2008, mål nr 3593/4–07)

Handskrivet kvitto inte ifrågasatt

Kammarrätten ansåg att det handskrivna kvitto som sökanden lämnat in för att styrka att bilen sålts för 500 kronor skulle räknas som korrekt. Nämnden hade inte ifrågasatt att bilen sålts för detta pris eller angett varför detta pris inte skulle anses spegla bilens värde. Kammarrätten ansåg alltså att det var fel av nämnden att använda en försäljning av två liknande bilar (för 3 500 kronor) som underlag för beslutet (Göteborg 17 mars 2005, mål nr 1438–05).

Bodelning

Politiskt ställningstagande Efter äktenskap

Efter samboskap

Hot- och våldsärende (annan flik)

Politiskt ställningstagande

I 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Den som har möjlighet att själv tillgodose sina behov, exempelvis genom egna inkomster, har således inte rätt till bistånd. Den som inte utnyttjar sina möjligheter till andra inkomster, exempelvis utnyttjar sin möjlighet att via bodelning få ut tillgångar, har som regel inte rätt till bistånd.

Observera att det i situationer där det förekommit hot och/eller våld ska särskild hänsyn tas till detta.

När ett äktenskap eller ett samboförhållande tar slut, ska tillgångar delas - en bodelning göras. En bodelning ska upprättas av båda tillsammans. Bodelningen ska vara skriftlig och underskriven av båda. Någon blankett för detta finns inte, utan bodelningen får utformas av makarna.

Sveriges domstolar har en webbsida med mycket information om bland annat bodelning och vilka avgifter som gäller om man vill registrera bodelningen eller

begära bodelningsförrättare.

Efter äktenskap

I princip ska alla makarnas tillgångar, efter avräkning för skulder, delas lika, Äktenskapsbalken (ÄktB) 11 kap 2, 3 §§. I en del fall kan man dock frångå denna princip, t ex vid kortvariga äktenskap, 12 kap 1 §.

Kläder och saker för personligt bruk behöver inte ingå i delningen, 10 kap 2 §. Inte heller egendom som någon av makarna fått som enskild egendom genom arv, testamente, gåva eller äktenskapsförord behöver ingå, 7 kap 1, 2 §§. Resten utgör makarnas giftorättsgods och är det som ska fördelas.

I första hand har make/a rätt att få sådant som tillhör honom/henne. Vill någon behålla mer än vad andelen ger rätt till får man ersätta den andre maken med pengar. Vid bodelningen bestäms vem som ska behålla den gemensamma bostaden och bohaget. Den som bäst behöver bostaden och bohaget har rätt att få dem på sin lott, 11 kap 8 §. För det mesta blir det den som barnen ska bo hos. Om sådan egendom ägs av den andre maken, får den första maken dock överta den bara om det är skäligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Dessa regler gäller oavsett om makarnas bostad är en hyreslägenhet, bostadsrätt eller villa, och de gäller även om bostaden och bohaget är

enskild egendom på grund av äktenskapsförord. Däremot finns det inte någon rätt att överta egendom från den andra maken om egendomen är enskild genom gåva, testamente eller arv. Eftersom särskilt bostaden ofta är värd mycket pengar, kan den make som får överta den bli skyldig att betala en betydande ersättning till den andra maken. En hyresrätt anses dock normalt inte ha något ekonomiskt värde.

Bodelningen ska dokumenteras skriftligt och båda makarna ska skriva under den, 9 kap 5 §. Makarna kan göra bodelningen själva eller anlita jurist. Om man inte kommer överens kan någon av dem begära hos tingsrätten att en bodelningsförrättare utses, 17 kap 1 §. Denne bestämmer då hur boet ska delas mellan makarna. Är man inte nöjd med bodelningsförrättarens delning kan man klaga hos tingsrätten.

Hur långt efter skilsmässa kan bodelning krävas?

Utgångspunkten är att en bodelning alltid ska göras när ett äktenskap upplöses, 9 kap. 4, 5 §§. Men rätten att påkalla bodelning är inte begränsad till viss tid efter äktenskapsskillnad. Om make utan rimlig förklaring under lång tid underlåter att påkalla bodelning kan det dock ses som att maken är nöjd med bodelningen vilket leder till att rätten kan gå förlorad.

Bifall efter nio år

Hovrätten för Västra Sverige avslog överklagandet från en make som bestred bodelningsförrättare när den andra maken påkallat bodelningen nio år efter äktenskapet. Hovrätten anför följande till domen ”Även om en faktisk fördelning av egendomsgemenskapen ägt rum så kan det inte ha påvisats att den andra maken är nöjd med bodelning och har därför rätt att påkalla en bodelning” (RH 2002:19).

Avslag efter sju år

I ett annat rättsfall fick maken avslag på sin begäran om bodelning sju år efter äktenskapsskillnaden. Hovrätten anför följande till domen, ”Beskaffenheten av den egendom som kan bli föremål för bodelning avser bruksföremål av sådan art att de måste antas ha en förhållandevis kort livslängd och lågt värde”. Bruksföremålen i detta fall var tv, stereo, video, tvättmaskin, torktumlare, mikro m.m. (RH 2003:41)

Efter samboförhållande

Vid bodelning ska sambors gemensamma bostad (ej fritidshus) och bohag delas om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande. Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet, 6, 7 §§ Sambolag 2003:376 .

Sådant som används uteslutande av den ena sambon eller sådan egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål räknas inte med vid bodelning. Till bohag räknas inte annan egendom exempelvis banktillgodohavande, aktier, bilar och båtar.

Vid bodelningen kan det tas hänsyn till samboförhållandets längd, till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt. Är det oskäligt att den ena sambon ska lämna över sin egendom till den andre ska så inte ske, 15 §.

Hur långt efter separationen kan bodelning krävas?

Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, ska dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas, 8 §.

Dom om bodelning vid sambos dödsfall, se under Begravning .

Bostad

Politiskt ställningstagande Socialnämndsansvarenligtpraxis Högsta godtagbara boendekostnad

Hyreshöjning, Dela lägenhetmed kompisar, Umgängesbarn Fastställa boende, kontrakt, olämpligt boende

För hög boendekostnad

Krav på flytt till billigare boende/försäljning av bostad Flyttat till dyrare boende

Trångboddhet

Hyresrätt, vatten, hyresgästföreningen, garage, tvättkostnad, Bostadsrätt

Eget hus (villakostnadsberäkning) Andrahandskontrakt

Inneboende /möblerat; del av rum, del av etta Bo hos föräldrar

Flytta hemifrån/första egna boendet

Tillfälligt boende (Bland annat vandrarhem, Alla kvinnors hus, Graninge) Boende för missbrukare och psykiska funktionshindrade

Bostadslös Sambor (egen flik) Flyttning (egen flik)

Magasinering (egen flik)

Politiskt ställningstagande

Enligt 1 kap 1 § SoL ska verksamheten bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, vilket torde vara särskilt viktigt vid bedömning om krav på bostadsbyte ska ställas eller inte.

Enligt Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd ska hyreskostnad beviljas inom ramen för vad som kan bedöms som skälig boendekostnad och i relation till vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Ungdomar under 25 år ska i första hand utredas möjligheten av att bo kvar hemma alternativt olika former av inneboende (inackorderingsrum).

Skälig boendekostnad kan i Åmål fås för de belopp som anges i schablontabellen avseende detta (Länka till

mallen). I de flesta fall kan skäligt boende fås billigare och då är det inte skäligt att flytta till dyrare boende även om den nya boendekostnaden ligger under gränsen för högsta godtagbara boendekostnad.

Socialnämnds ansvar enligt praxis

Bostadsanskaffande i allmänhet inte socialtjänstens ansvar

Regeringsrätten skriver att "Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). - - - Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att skaffa bostad".

RÅ 2004, ref 130, 21 dec 2004, mål nr 7923--24-03, 7861--62-03

Kort vistelse i Sverige och brist på hyresvärdsreferenser ej särskilda skäl Kammarrätten anser att NN "inte kan anses tillhöra en sådan särskilt utsatt grupp som har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad". NN "har bott i Sverige en relativt kort tid och ... han inte har några referenser från tidigare hyresvärdar. Enbart dessa omständigheter kan dock inte anses innebära att han har speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad. Det har inte heller kommit fram att han på grund av t.ex. skuldsättning eller ohälsa skulle ha sådana svårigheter ... Han har därmed inte rätt till bistånd i form av anskaffande av bostad". NN hade periodvis beviljats boende på hotell, bodde vid ansökningstillfället på vandrarhem.

Göteborg 21 oktober 2014, mål nr 765–14

Särskilda skäl att hjälpa till

Kammarrätten anser att "Det ankommer på nämnden att bistå NN med hjälp att anskaffa en bostad (jfr RÅ 1990 ref.119)". Sökanden var intagen för rättspsykiatrisk vård (enligt LRV) med särskild utskriftsprövning. Utskrivning bör inte ske, om patientens bostads- och arbetsförhållanden m.m. inte har ordnats tillfredsställande. Kammarrätten ansåg alltså att detta skulle socialnämnden ordna. Göteborg 16 juni 2008, mål nr 69–08

Svårigheter att klara sin sociala situation inte skäl att bevilja boende

Sökanden hade läkarintyg på att hen hade en lindrig utvecklingsstörning med begåvningsbegränsningar, svårigheter att klara sociala funktioner, varaktiga aktivitets- och delaktighetsbegränsningar vilket gjorde att hen inte ens under mycket gynnsamma förhållanden kunde stå till arbetsmarknadens förfogande. Men kammarrätten ansåg, liksom socialtjänsten och förvaltningsrätten, att hen inte hade speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand, det vill säga att hen var inte berättigad till bistånd till bostad.

Kammarrätten i Göteborg 7 september 2015, mål nr 6780-14

Det är som regel möjligt att i Åmål få ett skäligt boende enligt schablontabell. "Högsta godtagbara boendekostnad” kan vara en lite missvisande rubrik eftersom det händer att det finns särskilda skäl att bevilja bistånd till högre hyra, exempelvis att sökanden gör allt den kan för att hitta billigare boende men det inte finns något annat boende och att den sökande inte själv valt att flytta från ett billigare skäligt boende.

Oftast kan boendekostnad under "Högsta godtagbara boendekostnad/upp till” räknas med som godkänd utgift utan utredning. För att godkänna högre hyreskostnad måste boendesituationen utredas och skälen till att bevilja högre hyreskostnad ska skrivas i journal.

Enligt propositionen Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124 del 1 sid 83) ska skälig boendestandard vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig . Det vill säga att när sökande får andra inkomster ska de klara sig utan ekonomiskt bistånd även med ett lågavlönat arbete. Ovanstående belopp är framtagna utifrån bostadssituationen i Åmål och bostadsbeståndet inom Åmåls kommunala bostadsföretag (ÅKAB).

Schablonerna på skälig boendekostnad höjs årligen utifrån ÅKAB:s procentuella hyreshöjning.

Skälig boendekostnad är på en sådan nivå att bostadssegregation ska kunna undvikas. Det vill säga att de som haft långvarigt behov av ekonomiskt bistånd ska inte alla behöva bo på samma bostadsområde, även om något bostadsområde kan erbjuda något lägre hyror.

Hyreshöjningar på egna boendet

Det är inte skäligt att kräva att de som på grund av hyreshöjning får en hyra som kommer över skälig boendekostnad ska flytta, om vi tidigare accepterat boendet.

Dela lägenhet med kompisar

De som delar lägenhet utan att ha försörjningsskyldighet gentemot varandra (exempelvis ungdomar som utan att ha ett samboförhållande delar på lägenhet), bör ha möjlighet till varsitt rum, kök och vardagsrum oräknat.

Som regel ska båda stå för kontraktet för att halva lägenhetshyran ska beviljas. I de fall sökanden inte har någon möjlighet att stå med på kontraktet kan en högre summa beviljas om den är skälig med hänsyn till totalkostnaden för boendet (se exempelvis stycket nedan om inneboende i etta) och vilka andra möjligheter till boende som finns.

Ökat bostadsbehov vid umgänge med barn

Vid ett umgängesbarn, med umgänge vanligtvis varannan helg, uppnås oftast skälig levnadsnivå utan extra bostadskostnad. För de som har ett umgängesbarn, bostadsbidrag för detta och en hyra som ligger över skäliga boendekostnad för ensamstående, räknas den del av hyran som ligger över vår skäliga boendekostnad med i boendekostnaden upp till bostadsbidragets storlek, dock inte upp till högre boendekostnad än vad som är skäligt för de som har motsvarande antal varaktigt boende barn.

Vid två eller tre umgängesbarn, ökar skälig bostadskostnad motsvarande kostnaden för ett boendebarn. Med fyra eller fler umgängesbarn ökar kostnaden motsvarande kostnaden för två boendebarn.

Om umgänget vanligtvis omfattar minst tolv dagar per månad kan det räknas som boendebarn (vid oklarheter kan försäkringskassan kontaktas angående boendefrågan och regler för växelvis boende, Vägledning 2001:9, version 12 sidan 21: "Om barnet vistas i genomsnitt färre än 12 dagar (40 procent) per månad hos den ena föräldern ska detta betraktas som umgänge och inte som att barnet bor varaktigt hos den föräldern. I denna situation finns alltså inte växelvist boende. Om vistelsen hos en av föräldrarna i genomsnitt är mellan 12 och 13 dagar per månad, kan det eventuellt röra sig om växelvist boende. Det krävs då att det finns fler faktorer än vistelsetidens längd som klart pekar i den riktningen. Sådana faktorer är hur barnets försörjning är fördelad mellan föräldrarna, hur barnets boende är ordnat och var barnet förvarar sina tillhörigheter. Ju större skillnaden i vistelsetiden mellan föräldrarna är desto större betydelse har övriga faktorer. Detta gäller i särskilt hög grad om barnet till övervägande del vistas hos en förälder som är ensam vårdnadshavare").

Fastställa boende

För samtliga boendeformer ska boendet styrkas. Vanligtvis ska giltigt kontrakt uppvisas, vid andrahands- boende finns kontraktsformulär att hitta på nätet, köpa i bokhandeln (se även mer om vad som gäller i stycket Andrahandskontrakt nedan). De som tillfälligtvis bor inneboende hos bekant ska lämna uppgifter på vem de bor hos (namn och personnummer), hyresvärd och ordinarie hyra (för att kunna bedöma om hyran är skälig, vilket huvudsakligen avgörs om hyran är marknadsmässig - inte om någon tjänar pengar på uthyrningen, se dom nedan under bostadsrätt).

Kravet på skrivna kontrakt/överenskommelser är ett sätt att bevaka sökandens intresse av att ha ett ordnat boende. Det är även en form av kontroll att inte ekonomiskt bistånd utbetalas felaktigt exempelvis till olaglig uthyrning. Däremot är frånvaro av skrivet kontrakt i sig ingen anledning till avslag, se dom nedan.

Om det är oklart med eventuellt samboende se fliken Sambor.

Bistånd beviljas till boendekostnad i kolonistuga, även om boendet inte varlämpligt

Regeringsrätten fastslog att även om boende i kolonistuga "inte kan ses som någon långsiktig lösning på

bostadsproblem saknas dock stöd för att låta detta inverka på bedömningen av rätten till försörjningsstöd för boendekostnader under den aktuella tiden om förutsättningarna för rätt till bistånd i övrigt är uppfyllda". Sökanden "hade i vart fall haft rätt till en rimlig övergångstid för att anskaffa annan lämpligare bostad för sig och sina barn". Detta betyder att om sökanden väljer att bo kvar, utan att försöka hitta annat boende, kan bistånd till boendekostnaden avslås eftersom sökanden inte gör så gott den kan för att få ett skäligt boende.

RÅ 2009 ref 4, 10 februari 2009, mål nr 5443–05

Liknande resonemang i en kammarrättsdom som gällde hyra av en lokal som sökande använde som bostad.

Sundsvall 6 september 2010, mål nr 634 o 666–10

Giltigt kontrakt inte nödvändigt krav

I en länsrättsdom fastslogs att det var fel att inte räkna med boendekostnaden enbart på den grund att sökanden inte kunde visa upp giltigt kontrakt. I det fallet var sökandens boendesituation (inklusive anledningen till att kontrakt inte kunde visas upp) klarlagd, hyran skälig och något konkret krav på flytt till skäligare boende hade inte ställts.

7 september 2000, mål nr 1244–00

Fastställa boendekostnaden

Boendekostnaden framräknas utifrån vilken boendeform (exv hyresrätt, bostadsrätt, egen fastighet, inneboende) sökanden har. Se under respektive rubrik.

För hög boendekostnad

När vi gör normberäkning för period innan ekonomiskt bistånd söktes (det vill säga när eventuellt tidigare normöverskott ska räknas fram) räknas den faktiska hyran. Vid ett kortvarigt biståndsbehov godtar vi i regel den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader, Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 178.

Om vi bedömer att behovet av ekonomiskt bistånd blir längre än tre sammanhängande månader ska vi, för de som har boendekostnader över vår schablon, pröva om den faktiska boendekostnaden är skälig.

Om boendekostnaden är oskäligt hög bör de, om inga andra lösningar finns, uppmanas att byta boende. Exempel på andra lösningar kan vara att hyra ut något rum (inkomsterna från uthyrning dras vid normberäkning av den faktiska boendekostnaden, läggs inte på som inkomst), se över, och om möjligt ändra, räntor på eventuella bolån eller öka sina inkomster. Om hyran ligger över högsta godtagbara boendekostnad och sökanden inte gör vad den kan för att sänka boendekostnaden, räknas vid normberäkning enbart med vår skäliga boendekostnad.

"Schablonhyra" under fyra år när sökanden inte försökt hitta billigare boende Sökanden hade under sommaren 2006 fått tid på sig att byta till billigare lägenhet. När hen inte gjort det hade hen från och med augusti 2006 fått bistånd till hyra motsvarande kommunens riktlinjer för högsta godtagbara hyra. Hen överklagade beslut om detta i augusti, september 2010. Kammarrätten ansåg att det fortfarande var rätt att inte bevilja bistånd till hela hyreskostnaden eftersom sökanden inte försökt hitta billigare boende.

Kammarrätten i Göteborg 20 juni 2011, mål nr 6361–10.

Inte rätt att avslå hela hyreskostnaden, schablonhyra skulle medräknas som godtagbar kostnad

Socialen tycket att sökanden inte gjorde vad den kunde för att bli självförsörjande när den inte flyttade

ifrån sin dyra lägenhet. Så de avslog ansökan helt och hållet. Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning: "Länsrätten finner härvid att det är den enskildes sak att välja hur denne ska disponera utbetalt bistånd. Det är således NN:s ensak om han väljer att lägga exempelvis delar av försörjningsstödet som avser matkostnader eller lek och fritid på sitt boende. Stadsdelsnämnden har inte visat att NN genom sitt sätt att disponera utbetalt bistånd har fördröjt sina möjligheter att bli självförsörjande. Mot denna bakgrund kan inte stadsdelsnämnden anses ha haft fog för sitt beslut.

Kammarrätten i Stockholm, 21 april 2010, mål nr 7962–09

Hänsyn till att paret sänkte totala månadskostnaden genom att flytta ihop Kammarrätten ansåg att det var fel att inte ta hänsyn till att sökanden genom att flytta ihop sänkte sina totala månadskostnader, trots att de för två månader fick betala dubbelyror. Enligt kammarrätten var det rätt att godkänna boendekostnaden upp till den nivå de två tillsammans haft innan de flyttade ihop.

Hennes lägenhet kostade ca 2 000 kr/mån och hans ca 3 700 kr/mån innan de flyttade ihop i en lägenhet för ca 4 200 kr. Frågan gällde två månaders uppsägningshyra för henne. Nämnden avslog, men kammarrätten tyckte att det var skäligt att bevilja ca 5 700 kr och avslå ca 500 kr.

Göteborg 7 mars 2008, mål nr 5441–07

Inte rätt att enbart gå efter schablonhyra

Kammarrätten anser att det var fel att delvis avslå ansökan om bistånd till hyra. Hyran låg över kommunens högsta godtagbara hyreskostnad. Den faktiska hyran hade godkänts i tre månader. Därefter beviljades bara bistånd motsvarande kommunens godkända hyresnivå. Beslutet grundade sig på generella regler och inte på en individuell bedömning av vilka faktiska möjligheter till lägenhetsbyte som fanns och om en flytt kunde anses skäligt i det enskilda fallet. Dessutom hade sökanden inte fått någon hjälp i sitt bostadssökande. Därför var sökanden, enligt kammarrätten, berättigad till den faktiska boendekostnaden. Göteborg 22 mars 2002, mål nr 5451–2001

Den faktiska boendekostnaden ska som regel räknas

Två regeringsrättsdomar fastslår att grundprincipen är att den faktiska boendekostnaden räknas om inte omständigheterna föranleder annat. I beslut rörande boendefrågan ska 1 kap 1 § SoL, att arbetet ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, särskilt beaktas, eftersom en flytt oftast har stor betydelse för den enskilde. Vid krav på flytt ska det stå klart att den faktiska boendekostnaden ligger på en nivå som påtagligt avviker från det normala på orten (betoningen på låginkomstnivå infördes i och med förändringarna i SoL som trädde i kraft efter denna dom) och att det finns möjligheter till billigare

boende. Detta var inte helt klart i de två ärendena, och socialnämnden dömdes att betala bistånd utifrån faktiska hyran.

Krav på flytt till billigare boende/ försäljning avbostad

Enligt proposition Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124 del 1 sidan 83) är det rimligt att ställa krav på

byte av boende om boendekostnaden är för stor och/eller om bostaden representerar ett ekonomiskt värde (uttalande i RÅ 1996:99). Detta gäller vid långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Kraven ska vara realistiska utifrån vad som är möjligt att uppnå i Åmål vid den aktuella tidpunkten. Mäklare bör kontaktas för att få reda på den aktuella situationen vad gäller den lokala bostadsmarknaden. Om det är frågor om bostadssituationen i allmänhet krävs inte någon sekretessbefrielse från sökanden, men då får det inte finnas någon risk att mäklare genom frågeställningarna kan förstå vilka personer/fastigheter frågan gäller.

Innan krav ställs på försäljning av hus/bostadsrätt för att få pengar till uppehälle ska välfärds- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott fatta beslut i frågan. När vi informerar om kravet på flytt till billigare boende, så är detta krav överklagbart (JO 17 september 2009, dnr 2231–2008 och Länsrätten i Värmland 25 januari 2008, mål nr 2448–07) och sökanden har rätt till ett skriftligt beslut med information om att informationen/beslutet går att överklaga. Sökanden har rätt till ett skriftligt beslut med information om att informationen/beslutet går att överklaga.

Xxx ha betalt hyran själv i åtta månader och ha psykiska problem var inte skäl nog att bevilja bistånd till faktisk hyra, FK:s föreskrifter använts som riktlinje Kammarrätten bedömde att det var rätt att inte bevilja bistånd till hela boendekostnaden till ensamstående som bodde i en fyrarumslägenhet. Sökanden hade drygt åtta månader tidigare sökt bistånd

och då uppmanats att söka sig billigare boende. I och med att han då fått reda på nämndens inställning att

xxxxxxx var för dyrt, och ändå inte sökt billigare boende, ansågs han nu inte gjort vad han kunnat för att vara berättigad till bistånd. Trots intyg på att han bland annat led av fobier och tvångsbeteenden av så grav art att de nästan var helt förlamande och självdestruktiva för honom och en flytt riskerade att försämra "hans redan instabila psykiska mående och fungerande", ansåg kammarrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl att bevilja bistånd till faktisk hyra. Rätten beaktade även "att det inte är utrett att det enbart är fråga om ett biståndsbehov under en kortare tid", vilket de uppenbarligen inte heller tyckte var nödvändigt?

Förvaltningsrätten bedömde (som kammarrätten inte fann anledning att ändra) att sökanden skulle beviljas bistånd enligt Försäkringskassans riktlinjer (FKFS 2008:16 för 2009) och inte enligt kommunens schablon för maxhyra: "Försäkringskassans riktlinjer kan enligt förvaltningsrättens mening inte anses vara orimliga, utan får anses utgöra ett rimligt mått på vad en låginkomsttagare på orten skulle kunna kosta på sig; i vart fall bör detta gälla om inte nämnden kan presentera någon utredning om billigare bostäder som den enskilde skäligen bör kunna godta. Så har emellertid inte skett i detta fall."

Göteborg 25 mars 2011, mål nr 2745–10

Fyra månaders tidsfrist innebär fyra kalendermånaders tidsfrist

Kammarrätten bedömde att det var fel att räkna fyra månaders tidsfrist från ansökningsdagen, utan hyran skulle medräknas även för den fjärde månaden. Xxxxx tar inte upp sökandens argument att han aktivt sökt efter ett billigare boende, men att det inte finns något billigare alternativ. Men det argumentet torde kanske komma upp vid eventuell ansökan, avslag och överklagan för månad fem. Jönköping 20 januari 2011, mål nr 3059–10.

Krav på flytt från dyr bostadsrätt

"Trots att NN nu har gett in ett värderingsintyg av vilket det framgår att den aktuella bostadsrätten har ett marknadsvärde om cirka 900 000 kr, och därmed inte skulle generera ett kapitalöverskott vid en försäljning, finner kammarrätten att NN, med hänsyn till de höga boendekostnader som hans nuvarande boende medför, har en skyldighet att finna ett billigare boende i enlighet med nämndens uppmaningar.

Kammarrätten instämmer därför i länsrättens bedömning att NN inte har gjort vad som ålegat honom för att vara berättigad till sökta bistånd".

Göteborg 14 september 2010, mål nr 0000-0000-00

Sälja gemensamt ägd bostadsrätt

Kammarrätten ansåg inte att det var rimligt att sökanden skulle behöva sälja sin del av bostadsrätt. Sökanden ägde 55 procent av en bostadsrätt i Stockholmsområdet. Den andra delen ägdes av hans bror som motsa sig försäljning. Länsrätten ansåg att han kunde sälja lägenheten (Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt). Huvudregeln, paragraf två, är att samtliga delägare är överens vid förfoganden över den samägda egendomen. Det räcker således inte med ett majoritetsbeslut. Av sjätte paragrafen framgår dock att vem som helst av delägarna kan begära hos tingsrätten att hela bostadsrätten ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion för delägarnas gemensamma räkning. Tingsrätten förordnar då en god man som sköter försäljningen av egendomen.

Sökanden hade betalningsanmärkningar, var arbetslös och deprimerad. Han hade köpt bostadsrätten för att sänka sina boendekostnader. Köpet gjordes med pengar han ärvt från sin mor. Resten av arvet hade han använt till sin försörjning november 2005 till augusti 2006. Nämnden ansåg att han skulle kunna sälja lägenheten och använda pengarna till att erbjuda sig att betala förskottshyra och att han på så vis skulle ordna annat boende i någon ytterkommun. Kammarrätten tyckte inte att det var rimligt att sökanden skulle behöva sälja sin lägenhet för att få pengar till sitt uppehälle.

Stockholm 28 december 2007 mål nr 4406–07

Sälja del av småhus

Kammarrätten ansåg inte att sökanden skulle behöva sälja sin femtedel av ett småhus eftersom det var oklart om andelen "kan anses ha ett betydande värde och att överskottet vid en försäljning motiverar åtgärden (se Allmänna råd (SOSFS 2013:1)". Det var oklart vilka förutsättningar som fanns att genomdriva en försäljning när ingen av de andra delägarna ville/kunde köpa sökandes andel och tveksamt om en "tvångsförsäljning" skulle ge något överskott när taxeringsvärdet var blott 66 000 kronor.

Stockholm 25 maj 2015, 9096–14

Flyttat till dyrare boende

Sökande som väljer att flytta till ett dyrare boende utan att detta är nödvändigt för att uppnå skälig levnadsnivå, beviljas inte bistånd till den fördyrade boendekostnaden även om den högre boendekostnaden ligger under gränsen för skälig boendekostnad (RÅ 1994 ref 76). Om den ökade boendekostnaden medför ökat bostadsbidrag, ska inte bostadsbidragsökningen medräknas som inkomst. Det vill säga att efter en flytt till dyrare boende, som inte varit nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå, ska det vid normberäkning användas de gamla beloppen för såväl boendekostnad som för bostadsbidrag. Sökande får själv betala nettokostnadsökningen med bistånd avsett till annan utgiftspost i norm. Detta gäller även för andra som har bostadsbidrag för boendekostnader som vi anser är oskäligt höga och inte beviljar bistånd för. Vi räknar alltså inte med att ett ökat bostadsbidrag, som beror på bostadskostnader som vi inte beviljar bistånd till, ska användas till annat än till boendekostnaden. På Försäkringskassans websida kan man Räkna ut bostadsbidrag.

Medicinska skäl för flytt

Kammarrätten ansåg, till skillnad mot nämnden och förvaltningsrätten, att läkarutlåtande visade att sökanden av medicinska skäl hade behov av en bostad med ett separat sovrum. Bistånd skulle beviljas till hela hyran, trots att sökanden flyttat från en billigare lägenhet. Kammarrätten skriver i domskälen att "För att försörjningsstöd ska kunna beviljas för den högre boendekostnaden krävs dock att den inte går utöver vad som är skäligt". Sökanden hade flyttat till en lägenhet vars hyra låg under kommunens schablon för maxhyra och därmed ansågs den vara skälig.

Göteborg 15 mars 2011, mål nr 4671–10

Inte nödvändigt med flytt för att ha en skälig levnadsnivå

Kammarrätten ansåg att det var rätt att avslå kostnad för fördyrat boende när ett par utan barn, flyttat från en etta (hyra 2 034 kr) till en trea (hyra 5 712 kr) utan att rådgöra med nämnden och utan att ha pengar att betala hyran med. Länsrätten tyckte att det de sökande "anfört i överklagandet visar inte att bytet till en större och dyrare lägenhet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå". Kammarrätten skriver i sina domskäl att sökanden genom kontakt med socialnämnden kunnat få hjälp att "hitta en, både avseende storlek och hyresnivå, lämplig bostad".

Stockholm 9 maj 2008, mål nr 5480–06

Inget krav på att få flytten godkänd av oss i förväg

Regeringsrätten har fastslagit att sökande aldrig kan nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyra enbart med hänvisning till att de inte har samrått med nämnden innan bostadsbyte. Nämnden ska i varje enskilt fall pröva om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. "Samrådets funktion är närmast av rådgivande karaktär och syftar till att undvika sådana situationer som innebär att den enskilde flyttar till en bostad med en hyreskostnad som nämnden inte bedömer som skälig."

Det aktuella ärendet gällde ett par, 61 och 73 år gamla, som bodde i en etta, vilket av regeringsrätten bedömdes som att de var trångbodda. Med tanke på att de antagligen inte inom den närmaste framtiden skulle bli självförsörjande, var det skäligt att flytta till en tvåa. Däremot hade de inte behövt flytta till ett så dyrt boende. Regeringsrätten ansåg att kommunens schablon för vad som var skälig boendekostnad kunde tjäna som riktmärke och den del av hyran som översteg schablon skulle inte beviljas. I denna dom står inget om att det ska finnas en lägenhet tillgänglig för att bistånd ska kunna reduceras till en lägre nivå, men det står en hänvisning till en annan dom, RÅ 1996 ref.99. I den domen står "att förekomsten av billigare bostäder utgör ett godtagbart skäl att begränsa ekonomiskt bistånd för hyra av bostad endast under förutsättning att dessa bostäder är tillgängliga för den bidragssökande och att en flyttning ter sig försvarlig även sedan sociala konsekvenser och flyttningskostnader o.d. vägts in". Detta torde fortfarande vara gällande.

RÅ 2008 ref 21, 23 april 2008, mål nr 887–05.

Bistånd även om flytt medfört behov av försörjningsstöd

En familj på fem personer bodde inneboende hos mannens syster och det hade inte fungerat bra. Familjen var självförsörjande men flyttade till en lägenhet på annan ort och behövde då försörjningsstöd för att klara boendekostnaden. Förvaltningsrätten ansåg liksom nämnden att familjen inte hade planerat för sin försörjning inför flytten då de i och med den nya boendekostnaden behövde försörjningsstöd.

Kammarrätten håller med om att den enskilde har ett ansvar för att planera sina levnadsförhållanden efter sin ekonomi men att det kan ”i vissa fall finnas anledning att väga in även andra aspekter än rent ekonomiska. Ett byte av bostad kan vara motiverat av flera skäl, tex. sociala”. Boendet som inneboende ansågs av kammarrätten som en tillfällig lösning. Familjens behov av bistånd till sin försörjning bör utredas med utgångspunkt bl.a. från om det finns billigare eller skäligare alternativ.

Kammarrätten i Stockholm 22 september 2015, mål nr 999–15.

Inte nödvändigt med flytt även om nya hyran var under vår schablon

I två länsrättsdomar ändras inte socialnämndens beslut att avslå ansökan om fördyrade boendekostnader som berodde på att sökande flyttat till dyrare boenden. Länsrätten delade socialnämndens uppfattning att behovet av skäligt boende var tillgodosett utan att flytt var nödvändig, varför den dyrare hyran inte godkändes trots att den låg inom vårt "skälighetstak" för boendekostnad. 4 oktober 2000, mål nr 1293–00 och 5 oktober 2000, mål nr 1368–00

Se även domarna under Inneboende-rubriken och på sidorna om elkostnad Uppvärmningsel och Flytt.

Trångboddhet

I Socialstyrelsens Allmänna råd (SOSFS 2013:1) anges att med betydande trångboddhet avses att fler än två personer måste dela rum (kök och vardagsrum oräknade). Betydande trångboddhet innebär inte automatiskt att det är ett nödläge och att det är motiverat att flytta till dyrare boende. Vår verksamhet syftar först och främst till att stötta/hjälpa sökande till egen försörjning och att de därefter får större möjlighet välja sitt boende.

48 kvadratmeter tillräckligt för ett ungt par

Kammarrätten ansåg att "Med beaktande av att S H och hans hustru är ett yngre par som bott i sin första gemensamma bostad kan en lägenhet om ett rum och kök på 48 kvadratmeter inte anses innebära att de varit trångbodda. Det har heller inte i övrigt framkommit skäl som motiverat en flytt till ett annat boende. Vid sådant förhållande har det inte varit nödvändigt för S H att flytta till en större lägenhet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå".

Jönköping 11 maj 2010, mål nr 744–10

Skälig levnadsstandard även om två tonåringar av samma kön delade rum Kammarrätten ansåg att en familj med två vuxna och fyra barn bör kunna bo i en bostad om fyra rum och kök och ändå ha en skälig levnadsstandard. De två äldsta barnen, femton och sexton år, var pojkar.

Sundsvall 15 september 2009, mål nr 1543–09

Två personer i en etta

Kammarrätten ansåg att ett gift par var tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i en etta på 47 m2. Xxxxx ansåg att trångboddheten påverkat deras relation i negativ riktning och hade efter ett halvårs sammanboende flyttat till en tvåa. Kammarrätten ansåg att utgångspunkten måste vara att mannen efter avslutad SFI skulle bli självförsörjande och att de till dess hade en skälig levnadsnivå i den mindre lägenheten. Det var alltså rätt att endast bevilja boendekostnaden för ettan och avslå överskjutande del med motivering att behovet kunnat tillgodoses med det lägre beloppet.

Göteborg 19 december 2005, mål nr 6284–04.

Se regeringsrättsdom ovan om oskäligt med två äldre i en etta, förhandsbesked från nämnden behövdes inte.

Mor och ett-åring i en tvåa

Enligt kammarrätten var det skäligt att en ensamstående kvinna med en baby flyttade från sin etta (39,5 kvadratmeter) till en tvåa (65 kvadratmeter) även om det innebar dyrare månadskostnad.

Kammarrätten i Jönköping 29 november 2011, mål nr 2797–11

Hyresrätt

Den faktiska hyran upp till skälig boendekostnad beviljas. Om den hyrda bostaden har en egen varmvattenberedare och uppvärmningen ingår i hyran, så innefattar elräkningen även kostnaden för uppvärmning av vatten. Denna kostnad ingår annars oftast i hyran, det vill säga räknas som boendekostnad. För att få fram om elförbrukningen är skälig eller inte, räknas först skälig elförbrukning fram enligt schablon för hushållsel. (Ibland är det enklast att först räkna årskostnader.) Därefter läggs resterande elkostnad på boendekostnad. Om den totala boendekostnaden då ligger inom ramen för vad vi anser vara skäligt så accepteras hela räkningen. Ett alternativ istället är att ta nivån på skälig boendekostnad + hushållselkostnad och få fram en skälig boendekostnad inklusive hushållsel (och därmed även uppvärmningsel).

Kostnaden för exempelvis garage, medlemskap i hyresgästföreningen och övriga icke-obligatoriska saker i hyran, är som regel inte nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå, det vill säga ekonomiskt bistånd beviljas inte till detta. På specifikationsdelen av hyresavin syns om kostnader för garage och hyresgästföreningen lagts på inbetalningsbeloppet. Som regel går det omgående att säga upp ett garage, så under uppsägningstid av lägenhet beviljas inte bistånd till garagekostnader.

I de fall sökanden får betala per tvätt och detta är specificerat på hyresavin räknas detta som regel som en del av boendekostnaden. Detsamma gäller om sökande måste utnyttja tvättmaskin med myntautomat.

Hyreslagens regler är tvingande till hyresgästens fördel om inte annat anges. Det betyder att vid exempelvis uppsägningar av hyresrätt måste lagen följas oavsett vad värd och gäst kommit överens om.

Bostadsrätt

Avgiften till bostadsrättsföreningen ("hyran") plus räntekostnaderna på bolånen räknas med som boendekostnad (men inte amortering som ses som en form av sparande och som banken som regel beviljar anstånd med). Om sökanden har beskattningsbar inkomst så räknas som regel bara sjuttio procent av räntekostnaden med som inkomst.

Öka sin inkomst genom att minska skatteavdraget

Vi ska bara räkna med sjuttio procent eftersom sökanden som har beskattningsbar inkomst på Skatteverket kan begära skattereduktionen (ändring av skatt/skattejämkning) på grund av räntekostnader. På så vis minskas sökandes skatt med trettio procent av räntebeloppet. Det vill säga att trettio procent av räntekostnaden kan sökanden få som ökad nettoinkomst eftersom skatteavdraget minskas med den summan. För de sökanden som saknar beskattningsbar inkomst ska dock 100 procent av räntekostnaden räknas med som boendekostnad.

Observera att när sökanden begärt och beviljats skattejämkning ska skattejämkningseffekten på lön (eller annan beskattningsbar inkomst, exempelvis föräldrapenning och sjukpenning) borträknas från inkomsten! Det vill säga att vi ska räkna den inkomst som sökande skulle haft om de inte haft jämkning (=ändrad beräkning av skatt). Den summa som räknas bort från hyreskostnaden på grund av skattejämkningseffekten, dras alltså bort från inkomsten för de som har skattejämkning. En enklare variant kan vara att räkna med hela räntan och hela inkomsten.

Väljer att inte utnyttja möjlighet till skattereduktion

Om sökanden väljer att inte begära skattereduktion, går sökanden miste om en inkomstökning. Det vill säga att sökanden kan få en inkomstökning på trettio procent av räntebeloppet, men väljer att inte utnyttja den möjligheten. Ansökan avslås då med det beloppet med motivering att ”behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att sökanden begär skattereduktion”.

Skatteåterbäring som vi redan räknat bort från biståndet

I de fall sökanden inte begärt skattereduktion så räknas summan bort när Skatteverket ska fastställa sökandes slutliga skatt och sökanden kan då få ”tillbaka pengar på skatten”. När sökande får tillbaka på skatten efter att ha betalt bolån under en period de haft ekonomiskt bistånd, ska den delen av

skatteåterbäringen inte medräknas som motsvarar de trettio procent av räntekostnaden som vi gett avslag på.

Se Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 108.

Elkostnad för egen varmvattenberedare

Om bostaden har en egen varmvattenberedare och uppvärmningen ingår i "hyran", så innefattar elräkningen även kostnaden för uppvärmning av vatten. Denna kostnad ingår annars oftast i hyran, det vill säga räknas som boendekostnad. För att få fram om elförbrukningen är skälig eller inte, räknas först skälig elförbrukning fram enligt schablon för hushållsel. (Ibland är det enklast att först räkna årskostnader.) Därefter läggs resterande elkostnad på boendekostnad. Om den totala boendekostnaden då ligger inom ramen för vad vi anser vara skäligt så accepteras hela räkningen. Ett alternativ istället är att ta nivån på skälig boendekostnad + hushållselkostnad och få fram en skälig boendekostnad inklusive hushållsel (och därmed även uppvärmningsel).

Övriga kostnader för boende i bostadsrätt

Boende i egen bostadsrätt skiljer sig från boende i hyresrätt gällande ansvar för kostnader som rör bostaden. Bor du i hyresrätt är det hyresvärden som ansvarar för att lägenheten har den utrustning som behövs för att ha ett skäligt boende (tillgång till vitvaror mm). Detta skiljer sig från om du bor i egen bostadsrätt då du själv har ett ansvar att utrusta din lägenhet. Detta innebär att om exempelvis kyl eller frys går sönder så måste du som bostadsrättsinnehavare själv stå för kostnaden för inköp av ny utrustning.

Vid ansökan som rör bostadsrätten ska den sökande först uppmanas att undersöka antingen om uppkommen kostnad kan ersättas genom hemförsäkring eller om ersättning kan fås genom bostadsrättens inre fond om sådan finns. Pengar i den inre fonden är öronmärkta för reparationer i den egna lägenheten. Dock finns det inget krav på en bostadsrättsförening att ha en inre fond.

Om den uppkomna kostnaden i bostadsrätten inte kan ersättas genom hemförsäkring eller inre fond kan ekonomiskt bistånd utgå om kostnaden är avsedd för något som bedöms vara nödvändigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan exempelvis vara skäligt att beviljas kostnad för kyl, frys och tvättmaskin. Vid ansökan om kostnader utöver detta ska ansökan tas upp med 1:e socialsekreterare eller dess ställföreträdare. Vid bifall ska aktuella priser för nyinköp kontrolleras för att komma fram till skäligt belopp att bevilja.

Utgångspunkten för ovanstående är att Åmåls socialnämnd godkänt fortsatt boende i bostadsrätten utan att krav på försäljning ställts. Detta kan vara föranlett av att bostadsrätten inte anses vara en realiserbar tillgång.

Möjligt att genom försäljning klara sin försörjning

Om en försäljning av bostadsrätt innebär att sökanden får loss pengar till sin försörjning kan, vid långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, krav på försäljning ställas. En rimlig tidsram för en sökande att sälja sin bostadsrätt och ordna med annat boende bedöms vara sex månader. Se ovan under "Krav på flytt till billigare boende/ försäljning av bostad".

Krav på att sälja bostadsrätt

Kammarrätten ansåg att sökande som ägde bostadsrättslägenhet inte var berättigad till ekonomiskt bistånd därför att bostadsrätten utgjorde en sådan realiserbar tillgång som skulle kunna ge ett betydande kapitaltillskott. Bostadsrätten var köpt för 50 000 kronor och beräknades vara värd ca

500 000 kronor. XX hävdade att han hade skulder på beloppet, men hade inga papper att visa upp att så

var fallet.

Kammarrätten ansåg att det belopp mannen kunde få skulle vara tillräckligt för att tillförsäkra honom en skälig levnadsnivå, även med beaktande av de svårigheter som hans betalningsanmärkningar kunde innebära för att få en hyreslägenhet. NN hade under de sex månaders rådrum som han gavs för att skaffa sig en ersättningsbostad, inte redovisat att han sökt ett annat boende. Göteborg 16 mars 2006, mål nr 6107–05y.

Boendekostnad inte enbart avgift vid bostadsrätt

En dom från kammarrätten i Göteborg tar upp skälig hyra för bostadsrättslägenhet som ägs av sökandens förälder. Avgiften till bostadsrättsföreningen ("hyran") var 2 000 kronor. Enligt kontrakt skulle sonen betala 3 500 kronor månad i hyra till pappan. Socialkontoret hade tillsammans med inblandade parter kommit fram till att föräldrarna skulle försöka hjälpa sonen hitta en lägenhet. Föräldrarna hade köpt lägenhet för 155 000 kronor som sonen sedan fick hyra. Det fanns inte skäl att ifrågasätta riktigheten i kontraktet utan att 3 500 kronor var den faktiska hyran. Socialnämnden hade inte gjort gällande att lägenheten var för stor eller att det fanns billigare jämförbara lägenheter att tillgå. Inte heller i övrigt hade framkommit något som visar att hyreskostnaden 3 500 kronor var oskälig utan sökanden var berättigad till bistånd till hyreskostnaden.

14 juni 1999, mål nr 2125 - 1999

Eget hus

I boendekostnad för villaägare ingår räntekostnader för villalån (men inte amortering som ses som en form av sparande och som banken som regel beviljar anstånd med), kostnader för uppvärmning, vatten/avlopp, renhållning (sopor), villaförsäkring, kommunal fastighetsavgift och tomträttsavgäld (="tomthyra" till stat eller kommun).

Sökande lämnar verifierade uppgifter om boendet:

1. taxeringsvärde, bostadsarea (från skattekontoret, ev försäkringskassans beräkning om bostadsbidrag),

2. uppvärmning (el, olja, ved, helst för de senaste 12 månaderna kostnaderna periodiseras över hela året, det vill säga årskostnaden delas med tolv),

3. räntor (lånespecifikationer med uppgift om räntekostnad och för vilken period räntan avser),

4. vatten/avlopp (faktura/räkning),

5. renhållning (sophämtning, faktura/räkning) och

6. villaförsäkring (faktura/räkning)

+ eventuella övriga kostnader för boendet (exempelvis fastighetsskatt och tomträttsavgäld)

Ovanstående kostnader periodiseras (om räkningar gäller för jämt antal månader delas summan med antalet månader, om räkningen gäller för delar av månader kan summan delas med det antal dagar den gäller för, multipliceras med 365 och divideras med tolv) för att få fram en månadskostnad.

Enstaka skäliga kostnader som understiger 600 kronor per år (exempelvis sotning) kan medräknas vid betalningsmånaden. Finns boberäkning i Lifecare som uppgifter ovan läggs in i – boendekostnad/månad ( i snitt) räknas sedan ut automatiskt.

Kommunal fastighetsavgift

Fastighetsskatten ersattes 1 januari 2008 med en kommunal fastighetsavgift. Denna är 0,75 procent av taxeringsvärdet, dock högst 7 812 kronor (inkomståret 2018 ). För nybyggda småhus betalas ingen fastighetsavgiften de första femton åren, Lag om kommunal fastighetsavgift, 6 §.

Elkostnad

Elräkningen skiljer inte på hushållsel och el som används för uppvärmning. Om boendekostnaden blir oskäligt hög är det viktigt att räkna ut hur stor del av elkostnaden som kan räknas som skälig hushållselförbrukning och därmed inte räknas med i boendekostnaden. Se Elkostnader. Ett alternativ istället är att ta nivån på skälig boendekostnad + hushållselkostnad och få fram en skälig boendekostnad inklusive hushållsel (och därmed även uppvärmningsel).

Räntekostnader

Om sökanden har beskattningsbara inkomster räknas sjuttio procent av räntorna med som boendekostnad.

Öka sin inkomst genom att minska skatteavdraget

Väljer att inte utnyttja möjlighet till skattereduktion

Skatteåterbäring som vi redan räknat bort från biståndet

skatteåterbäringen inte medräknas som motsvarar de trettio procent av räntekostnaden som vi gett avslag på.

Se Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 108.

Övriga boendes del av boendekostnaden

Eventuella inkomster i form av hyror (exempelvis vuxna hemmaboende barn) borträknas från driftskostnaden för att få fram boendekostnaden. Alternativt räknas med som inkomst i månadsberäkningen. För att det ska vara möjligt att beräkna sökandes del av bostadskostnaden ska det av ansökningsblanketten framgå hur många som bor i huset.

I Lifecare finns en mall för Villakostnadsberäkning/boberäkning som kan användas för att få fram genomsnittlig månadskostnad Den framräknade månadsboendekostnaden kan användas på två olika sätt:

1) enligt normaliseringsprincipen, den räknas med som månadskostnad varje månad och sökanden får själv välja om den vill spara eller prioritera olika utgifter olika månader beroende om det är en månad med många "boenderäkningar" eller inte. Eller 2) används bara för att bedöma om boendet är oskäligt dyrt eller inte och enbart de räkningar som är aktuella att betala den månad som ansökan gäller för, räknas med

som godkänd utgift. Alternativ 2) är att föredra. Viktigt att dokumentera hur boendekostnaden medräknas och att det görs på samma sätt månad efter månad.

Exempel på boendekostnadsberäkning

Vi räknar ut årskostnaden enligt ovan, och kommer fram till att det är 84 000 kronor, delar upp det på tolv månader och får fram genomsnittlig månadskostnad på 7 000 kronor. Ligger det över skälig boendekostnad se ovan under rubriken "Krav på flytt till billigare boende/försäljning av bostad". Om boendet inte är oskäligt dyrt, det vill säga ligger under skälig boendekostnad, kan vi alltså göra på två olika sätt: bevilja 7 000 kronor varje månad oavsett hur många räkningar som ska betalas under biståndsmånaden. Eller konstatera att boendekostnaden inte är oskäligt hög och räkna med de boendekostnader som ska betalas under biståndsmånaden. Jag troratt det sistnämnda sättet är att föredra, eftersom det kan vara väldigtsvårt att spara bistånd från sommaren för att ha till att betala höga elkostnader under vintern.

Om den framräknade boendekostnaden överstiger nämndens riktlinjer för högsta godtagbara boendekostnad och behovet av bistånd inte bara är av tillfällig natur, ska sökandes möjligheter till annat boende utredas. Nämndens schablonbelopp bygger på hyresnivåerna i kommunen och det går som regel att få skäligt boende för den kostnaden. Se ovan under rubriken "Krav på flytt till billigare boende/ försäljning av bostad".

Om en försäljning av egen fastighet innebär att sökanden får loss pengar till sin försörjning kan, vid långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, krav på försäljning ställas (uttalande i RÅ 1996:99). Se ovan under "Högsta godtagbara boendekostnad".

Om fastigheten är inlämnad för exekutiv försäljning beviljas endast driftskostnaderna. Har familjen flyttat från huset beviljas inga kostnader för huset.

I en regeringsrättsdom fastslås att bistånd ska utgå till en familjs villalån. Hänsyn har tagits till att familjen hade tillfälliga ekonomiska svårigheter och att skulden uppkommit under en begränsad tidsperiod då familjens inkomster understigit norm.

RÅ 1986:9

Jämförelse med Försäkringskassans (FK:s) beräkningssätt (2018)

Försäkringskassans beräkningssätt för bostadsbidragsgrundandeboendekostnad skiljer sig på flera sätt från vårt sätt att räkna. Fk minskar bostadsbidraget om boendet är "för" stort. Exv får en tvåbarnsfamilj som bor i ett hus på 140 m2 endast bostadsbidrag utifrån 100/140 av bostadskostnaden eftersom 100 m2 anses tillräckligt för en xxxxxxxxxxxxxx.Xx ser enbart till kostnaden och haringet emot att en barnfamilj bor stort, bara det inte är dyrt!

Fk:s beräkning grundar sig på Pensionsmyndighetens schablonersom utgår från storleken på boendet. Exv räknas vattenkostnadeninte utifrån antal boende utan utifrån storleken på boendet,

se Pensionsmyndighetens beräkningsmall om uppskattning av bostadskostnader De har en schablon för kostnader för underhåll. Vigör en skälighetsbedömning utifrån behov och faktiska kostnader.

Försäkringskassans räknar inte med hela räntekostnaden. De gör ett avdragpå tre procent av lånebeloppet (sid 46) eftersom de ser detta som en värdeökning på huset, som inte ska ligga till grund för bidragsberättigad boendekostnad. Både fk och vi tar hänsyn till skattejämkningseffekten men inte till eventuella amorteringar.

Andrahandskontrakt ‌

De som hyr en bostad av någon som i sin tur är hyresgäst hyr i "andrahand". För att ett andrahandskontrakt ska vara giltigt ska det vara godkänt av hyresvärden. Observera att innehavaren av ett andrahandskontrakt inte har besittningsskydd på boendet under de första två åren. Detta innebär bland annat att hyresgästen inte har rätt att bo kvar efter kontraktstidens utgång under förutsättning att uppsägning gjorts i rätt tid. Även om utgångspunkten för att bistånd till hyra ska kunna utgå alltid är att hyreskontraktet ska vara giltigt, kan undantag från detta göras om det framkommer att det finns särskilda skäl att göra en annan bedömning. Exempel på sådana skäl kan vara att bostadssituationen inte går att lösa på annat sätt eller att det finns ett barnperspektiv att ta hänsyn till. Dock bör beslut om att bevilja bistånd till hyra avseende ogiltiga hyreskontrakt vara tidsbegränsade kombinerat med krav på att den sökande ska göra allt den kan för att lösa sin boendesituation på annat sätt. Se även ovan under "Fastställa boende" när det gäller att brist på kontrakt i sig inte är anledning till avslag på boendekostnad.

Boendekostnaden vid andrahandsuthyrning ska jämföras med motsvarande boendekostnad på marknaden. Är hyran skälig utifrån boendet? Det vill säga uthyrarens ekonomiska situation ska inte utredas, vi utreder inte hyresvärdars eventuella vinstmarginal. Om bostadskostnaden är oskäligt hög görs, som vid övrigt boende, alltid en individuell prövning vilka alternativa boenden som finns.

Vid andrahandsuthyrning av en bostadsrätt kan det för uthyraren tillkomma en avgift som bostadsrättsföreningen tar ut. För att bostadsrättsföreningen ska ha rätt att ta ut denna avgift behöver det stå inskrivet i deras stadgar. Avgiften läggs i regel direkt på hyresavin där den specificeras.

Uthyraren kan sedan i sin tur välja att lägga avgiften på andrahandsuthyraren. Då det i dessa fall är en kostnad som uthyraren måste betala är det skäligt att de andrahandshyresgäster som debiteras kostnaden också beviljas bistånd till denna.

Inneboende

För att göra en korrekt bedömning av boendesituationen ska det som regel göras hembesök när någon bor inneboende. JO har uttalat sig att socialtjänsten kan ha ett befogat intresse av att göra hembesök vid utredning av den enskildes rätten till ekonomiskt bistånd och hur socialtjänsten kan göra hembesök i dessa fall. Ett hembesök får inte ske på så sätt att det kränker den enskildes skydd enligt bestämmelser i regeringsformen och Europakonventionen. Utan ett samtycke från den enskilde kan ett hembesök inte genomföras, den enskilde ska även ges en verklig möjlighet att ta ställning till frågan om hembesök (se Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021, sidan 94)

De som hyr ett rum i någon annans hem kallas inneboende. Det finns ingen lag som säger att det krävs tillstånd från hyresvärd för att hyra ut ett rum i sin lägenhet. Däremot behöver vi ha reda på hur mycket sökande betalar i hyra och vad som ingår i den, så att vi kan bedöma om det är en skälig hyra eller inte. För att få reda på dessa uppgifter är det bra om den sökande kan skriva ett kontrakt med den de bor inneboende hos. Samtidigt som skrivna kontrakt/överenskommelser är ett sätt att bevaka sökandens intresse av att ha ett ordnat boende, är det också en form av kontroll att inte ekonomiskt bistånd utbetalas felaktigt exempelvis till olaglig uthyrning. Se ovan under "Fastställa boende" när det gäller att brist på kontrakt i sig inte är anledning till avslag på boendekostnad.

Vi anser att skälig hyra för inneboende med eget rum är enligt angivet belopp i schablontabell vilket täcker elkostnad, slitage etc. Om det är fler personer som bor inneboende i ett rum kan det vara skäligt med en högre inneboendehyra. Observera att vi beviljar schablonbeloppet per månad till boende med eget rum oavsett vad hyreskostnaden är för lägenhetsinnehavaren. Exempelvis kan det vara så att det uthyrda rummet är i en bostadsrätt med låg månadshyra där inneboendehyran då är en stor del av hyreskostnaden, detta ska dock inte påverka beloppet vi beviljar.

Egen hemförsäkring är i regel nödvändigt för inneboende som inte delar hushåll med sin hyresvärd varför ekonomiskt bistånd till detta kan beviljas.

Inneboende i del av rum, inneboende i etta

De som bor inneboende utan att själv disponera ett eget rum kan även de beviljas upp till angivet belopp i schablonbelopp (eller högst halva hyreskostnaden om hyran understiger schablonbeloppet för inneboende) per månad utifrån det stora ingrepp i sin boendesituation som lägenhetsinnehavaren får.

Undantag från detta är de sökande som bor hos sina föräldrar och delar rum med ett syskon eller de sökande som delar rum med någon de känner, i båda dessa fall reduceras kostnaden till hälften.

Inneboendehyran ska inte överstiga summan av bostadskostnaden delat påantalet vuxna personer som delar boendet

Om någon delar lägenhet med någon utan att leva ihop under äktenskapliga förhållanden, ska båda stå för

kontraktet för att halva lägenhetshyran ska beviljas. I de fall sökanden inte har någon möjlighet att få stå med på kontraktet kan en högre summa beviljas om den är skälig med hänsyn till totalkostnaden för boendet (se exv stycket ovan om inneboende i etta) och vilka andra möjligheter till boende som finns.

Undantag från att inneboendehyran inte ska överstiga summan av bostadskostnaden delat på antalet vuxna personer som delar boendet är om den inneboende har eget rum, i sådana fall ska hen beviljas enligt schablonbelopp. Det kan exempelvis handla om fler än två personer som delar på boendet vilket kan medföra att kostnaden fördelat på antal vuxna personer i boendet understiger detta schablonbelopp.

Enligt Socialstyrelsens Allmänna råd (SOSFS 2013:1) bör socialnämnden vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende.

Om sökanden har en del av sin bostad uthyrd minskas den faktiskaboendekostnaden med inneboendehyran.

Norm för inneboende

Ingen särskild norm för inneboende, de som bor inneboende räknas som eget hushåll. Detta gäller dock inte de personer, oavsett ålder, som är inneboende hos sina föräldrar och som tidigare inte haft något annat boende. I dessa fall är det rimligt att anta att dessa delar kostnader med sina föräldrar. Normen räknas i dessa fall med personliga kostnader för ensamstående och en persons del av de gemensamma hushållskostnaderna.

Förvaltningsrätten delar vår syn på "skälig" inneboendehyra

Förvaltningsrätten i Karlstad gör i ett ärende följande bedömning om skälig inneboendehyra i Karlstad: "Av inlämnat hyresavtal framgår att NN :s hyra uppgår till 2 700 kr i månaden. Mot bakgrund av att NN är inneboende och endast disponerar ett rum anser förvaltningsrätten att beloppet inte kan anses vara en skälig inneboendehyra. Förvaltningsrätten finner inte skäl att göra någon annan bedömning än de som nämnden gjort avseende vad som får anses utgöra en skälig hyra." Sökanden hade beviljats

1 780 kronor, dom 17 maj 2017, mål nr 325–17 m.fl.

Liknande motivering i ett annat ärende: "Av handlingarna i målet framgår att hans hyra enligt avtal med hyresvärden uppgår till 3 000 kr/månad. Frågan är därmed om denna hyra kan anses utgöra en skälig inneboendehyra. Utifrån att NN endast disponerar över ett rum anser förvaltningsrätten att den angivna kostnaden inte kan anses skälig. Förvaltningsrätten finner inte skäl att göra någon annan bedömning än den som nämnden gjort avseende vad som får anses utgöra en skälig hyra.

Överklagandet ska därmed avslås". Sökanden hade beviljats 1 770 kronor, dom 9 mars 2016, mål nr 4611– 15.

Möjligt med inneboende i tvåa

Länsrätten i Värmland anser att det är skäligt att betala 1 500 kronor/månad i hyra när sökande har eget sovrum i en tvårumslägenhet. Vi hade som avslagsskäl bland annat skrivit att ”för att ha rätt till bistånd för en inneboendekostnad om 1 500 kronor ska de som bor i lägenheten ha varsitt sovrum och vardagsrummet ska vara ett gemensamt utrymme för samtliga boende i bostaden, vilket det inte kan vara då det nyttjas som sovrum”. Detta ansåg länsrätten alltså inte vara ett skäl att enbart bevilja

750 kronor/månad till skälig boendekostnad. 28 april 2005, mål nr 691–05

Oskäligt betala halva hyran när nyttjanderätt var begränsad

Länsrätten i Värmland skriver att sökanden "synes endast ha begränsad nyttjanderätt till lägenheten och inte förfoga över dess ytor på samma villkor som lägenhetsinnehavaren. Med hänsyn härtill anser länsrätten inte att en bostadskostnad motsvarande hälften av hyran är skälig, utan biståndet bör bestämmas till ett lägre belopp. Länsrätten anser att det belopp som arbetsmarknads- och socialnämnden bestämt är rimligt". Vi hade beviljat 750 kr mot sökta 1 504 kronor - som var halva hyran.

11 maj 2007, mål nr 623–07

Skäligt betala 750 kronor

Länsrätten i Värmland finner ”inte skäl för ändring” vad gäller beviljad boendekostnad om 750 kronor.15

september 2005, mål nr 1393–05

Länsrätten i Värmland skriver att sökanden” inte kan anses disponera ett eget rum. Länsrätten har i ett tidigare mål (mål nr 2048–03 E) delat social- och arbetsmarknadsnämndens bedömning i fråga om att

– i enlighet med socialförvaltningens riktlinjer – bevilja bistånd till boendekostnader om endast

750 kronor till en sökande som inte förfogade över ett eget rum. Skäl att frångå socialförvaltningens

riktlinjer har inte heller framkommit i förevarande mål”.

23 mars 2004, mål nr 221–04.

Skäligt betala halva hyran

Länsrätten i Värmlands Län ansåg att sökande (som var inneboende och hyrde halva lägenheten och betalade 2 550 kronor i månaden, vilket var halva hyran) var berättigad till bistånd för ovan nämnda hyra. Nämnden beviljade 1 500 kronor till inneboende enligt nämndens anvisningar och godkände inte ett handskrivet kontrakt mellan hyresgästerna, utan krävde att kontraktet skulle godkännas av hyresvärden. Länsrätten ansåg att skriftliga avtal mellan hyresgästerna skulle godkännas och att hyreskostnaden inte var oskälig.

6 november 2006, mål nr 1803-06 E.

Skäligt med hög inneboendehyra

Kammarrätten ansåg att det biståndssökande parets hyra på 3 500 kronor per månad för inneboende i ett rum med tillgång till kök, bad, inklusive el och telefon inte var oskäligt hög.

Socialnämnden beviljade dem 2 331 kronor som hyresdel i försörjningsstödet. Kammarrätten ansåg kvadratmeterhyran är ofta högre vid inneboende än vid eget boende. Stockholm 21 september 2005, mål nr 4083–05.

Bo hos föräldrar

Ungdomar under 25 år, som bor kvar hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte ekonomiskt bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnad på grund av att sökanden bor där (regeringsrättsdom mål 6411–1993, RÅ 1994 ref. 61). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas motsvarande belopp som skälig hyra från "barnet".

Elkostnaden ingår inte i riksnorm, så om den unge ska betala el beviljas bistånd till elkostnaden delat på antalet boende i hushållet (enligt kammarrätten i Göteborg 22 juni 2009, mål nr 5505–08).

Om sökanden tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra (utöver vad som betalts för mat och andra kostnader) beviljas faktisk hyresdel om den är skälig enligt ovan för inneboende. Om sökanden haft stadigvarande eget boende och därefter flyttar in till sina föräldrar, kan det vara skäligt att betala inneboendehyra.

Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar ska ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot utgår riksnorm, så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Normen räknas med personliga kostnader för ensamstående och en persons del av de gemensamma hushållskostnaderna. Detta beräkningssätt gäller även efter att den sökande fyllt 25 år och fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.

Föräldrar som söker ekonomiskt bistånd och har sina självförsörjande barn (exempelvis studerande som kan ta studiemedel) boende hos sig bör ta ut en hyra, enligt ovan. Detta under förutsättning att "barnet" inte kommer under norm/ fortfarande har möjlighet till skälig levnadsnivå, när hyran är betald. Det är inte skäligt att "barnet" på grund av hyran kommer under skälig levnadsnivå. I sådana fall får hyran justeras. Föräldrarnas boendekostnad minskas vid normberäkning med hyresintäkterna från "barnet" eller så räknas uttagen hyra som inkomst i beräkningsunderlaget.

När en familjs boendekostnad överstiger skälig boendekostnad på grund av att en familjemedlem blivit myndig och räknas som eget hushåll, kan familjen beviljas den faktiska hyran om det myndiga barnet bor kvar hemma och är berättigat till ekonomiskt bistånd, det vill säga inte själv kan bidra till boendekostnaden.

Xxxxxx miste bostadsbidraget oavsett om sonen bodde kvar hemma eller inte Sökanden hade inga småsyskon, så hans mamma var inte berättigad till bostadsbidrag oavsett om han bodde kvar hos henne eller inte. Kammarrätten ansåg då att det var rätt att avslå hans ansökan om hyresdel till sin mamma. Xxxxxx hade visserligen gått miste om bostadsbidraget, men detta berodde inte på att sonen (det

vill säga sökanden) bodde där, utan det berodde på att hon inte längre hade några hemmaboende barn som hon var försörjningsansvarig för.

Kammarrätten i Göteborg, 25 januari 2013, mål nr 8494–12

Xx kvar hos mamma trots att hon själv blivit mamma

Kammarrätten ansåg att en 18-årig nybliven mamma kunde bo kvar hos sin mamma till dess att hon fick tag på en lägenhet som hon kunde betala med egna inkomster.

Jönköping 18 december 2008, mål nr 1558–08

Bistånd till hyra till pappans, för honom, "onödigt" dyra boende

Kammarrätten ansåg att en 20-årig kvinna som bodde kvar hos sin pappa skulle beviljas ekonomiskt bistånd för sin del av hyran. Xxxxxx bodde kvar i en lägenhet, som var för dyr för honom ensam, så att dotter skulle ha någonstans att bo. När kvinnan slutade skolan och pappas underhållsskyldighet upphörde inträffade ingen förändring i vare sig hennes eller pappans faktiska situation.

Göteborg 25 januari 2008, mål nr 3690–07, 0000-0000-00

Ifrågasatt om hyra tidigare verkligen hade betalts

Kammarrätten ansåg att nämnden hade haft fog för att avslå en 21-årig kvinnas ansökan om ekonomiskt bistånd till hyresdel. Beslutet grundade sig till viss del på ekonomiska beräkningen som visade att kvinnan inte hade haft råd att betala hyresdel till mamman, vilket hon hävdade att hon gjort. Dessutom var det inte visat att mamman inte hade haft råd att betala hela hyran själv eller att hon hade behållit en dyrare lägenhet på grund av att dottern bodde kvar.

Göteborg 22 januari 2008, mål nr 5881–07

Krav på att specificera merkostnader för el och vatten

Kammarrätten ansåg att sökande (som flyttade med ett barn till sina föräldrar som bodde i ett hus) inte var berättigad till hyreskostnaden med 2 500 kr därför att NN inte lämnade begärda uppgifter avseende föräldrarnas merkostnader för el och vatten.

Kammarrätten ansåg att rätt till bistånd för NN:s andel av föräldrarnas boendekostnad bör i och får sig kunna föreligga. Men med hänsyn till att XX inte lämnade begärda uppgifter saknades underlag för att bevilja NN bistånd till boendekostnader.

Stockholm 30 september 2004, mål nr 7340–02

35-åring kunde tillfälligtvis ha skäligt boende hos förälder

Länsrätten i Värmland anser att en 35-åring under en övergångstid, några månader efter en separation, är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå hos föräldrarna. Länsrätten förutsätter dock att sökande får hjälp av nämnden att ordna ett eget boende och att han senare kan "begära en förnyad prövning hos nämnden av sitt biståndsbehov". Det överklagade beslutet gällde hjälp med bostadssocialt kontrakt, som inte beviljades eftersom vi inte ansåg att det var akut nödläge.

29 oktober 2003, mål nr 1681–03

Bistånd till hyresdel till 21-åring som flyttat tillbaka till sin mamma

I en dom från kammarrätten i Göteborg behandlas boendekostnaden för en 21-åring som bor hos sin mamma. Mannen hade förutom då han varit frihetsberövad, haft eget boende i fem månader, vilket det hade utgått socialbidrag för. Kammarrätten konstaterade att mannen inte hade bott hemma hos sin mor i nära anslutning till den aktuella perioden. Han hade dessutom tidigare haft egen bostad.

Sammantaget fann kammarrätten att mannen inte kunde jämställas med hemmaboende ungdomar vars relation till föräldrarna inte förändrats när föräldrarnas underhållsskyldighet upphört. Mannen var berättigad till försörjningsstöd för del av moderns hyra.

12 oktober 1998, mål nr 3563–1998

Flytta hemifrån/första egna boendet

Så länge föräldraansvaret gäller (Föräldrabalken 7 kap § 1, oftast till dess ungdomen går ur gymnasiet, dock längst till 21-årsdagen) är det föräldrarna som är ekonomiskt ansvarig för den unge, inklusive boendet. Detta gäller även om ungdom under 21 år som återupptar sina studier på gymnasial nivå. Som regel beviljas inte socialbidrag för enskild familjemedlems boende utanför hushållets gemensamma boende. Se under rubriken Föräldraansvar vad som gäller om det är oskäligt att ungdom bor kvar hemma.

Även när föräldraansvaret upphört kan ungdomen ha en skälig levnadsnivå när han/hon bor kvar hos sina föräldrar. I sådana fall ska inte ekonomiskt bistånd beviljas till en ungdoms egna boende. Det första egna boendet är beroende om man har egna inkomster så att man själv har råd med det. Det är inte i socialtjänstens anda att öka bidragsbehovet genom att bevilja bistånd till ungdomars egna boende så länge behovet av skälig levnadsnivå kan uppnås på annat sätt.

Bo kvar i egen lägenhet efter gymnasiet

Kammarrätten höll med länsrätten om att det inte var skäligt att en ungdom som bott i en egen, av föräldrarna betald, lägenhet skulle flytta till någon av föräldrarna när han gått ur gymnasiet. "Av utredningen framgår att NN har bott i egen lägenhet som föräldrarna har bekostat i ett antal år. Det framgår vidare att båda föräldrarna har mindre bostäder där de bor. Att NN efter den här tiden skulle flytta hem till någon av föräldrarna framstår inte som ett godtagbart alternativ." Det ansågs inte heller skäligt att förälder skulle fortsätta betala hyran även om mamman var borgenär för lägenheten.

Ungdomens hyreskostnad skulle alltså räknas med i hans norm. Göteborg 6 september 2010, mål nr 6424–09

Behov av eget boende måste utredas

Kammarrätten beslutade, att en 18-åring som avslutat gymnasiestudierna inte var berättigad till augustihyran för den lägenhet han hyrde i andra hand. Pojken hade uppgivit att han inte orkade bo kvar hemma för att han var i konflikt med modern. Han hade tecknat kontrakt utan att först ta kontakt med socialnämnden och det var inte utrett att förhållandena i hemmet var sådana att han inte kunde bo där.

Stockholm 14 april 1997, mål nr 6741–1996

Inte tillräckliga särskilda skäl för att få bistånd till eget boende

En liknande dom i Regeringsrätten gäller en kvinna som bott hemifrån under gymnasietiden. När hon flyttat till sin mamma och dennes nye sambo fick hon dela rum med sin 18-åriga syster vilket ledde till svåra konflikter. Dessutom hade hon läkarintyg på att hon var allergisk mot den hund familjen skaffat när hon inte bodde tillsammans med dem. Hon ansågs inte vara berättigad till bistånd till hyra för eget boende, utan hade skälig levnadsnivå hos föräldrarna. Två andra regeringsrättsdomar från samma datum, mål nr 6566–1994 och nr 226– 1997, ger samma utslag: bistånd ska inte utgå till ungdomars hyra.

RÅ 1997 ref 79, 11 december 1997, mål nr 7207–1996

Tillräckliga särskilda skäl för att få bistånd till eget boende

En fjärde dom från samma datum, mål nr 3240–1995, ger ungdomen rätt till bistånd till hyran. I det fallet ansågs att ungdomen inte hade en skälig levnadsnivå om hon bodde hos sin mamma. Dottern hade nervösa besvär och medicinering mot detta på grund av motsättningar med mamman. Xxxxxx hade egna besvär och uppbar förtidspension. Xxxxxx skulle flytta till en mindre lägenhet och klargjort att dottern inte var välkommen tillbaka.

RÅ 1997 ref 79

Skäligt med avskildhet för förlovat par

I en kammarrättsdom fastslogs att ett par i 20-års åldern som varit tillsammans i tre år och förlovade i två, inte var tillförsäkrade en skälig levnadsnivå genom att bo kvar hos sina föräldrar. Föräldrarna hade inte så stor bostad som krävts för att avskilja någon del. Paret beviljades socialbidrag till eget boende.

Göteborg 31 augusti 1998, mål nr 3041–1998

Skäligt med eget boende för gift par

En kammarrättsdom berör frågan om två gifta ungdomar kan hänvisas till att bo hos föräldrar när den ena parten är 19 år, gymnasiestuderande och föräldrarna har försörjningsskyldighet. Enligt domen var paret berättigat till bistånd till eget boende.

Göteborg 7 januari 1999, mål nr 6762–1998

Tillfälligt boende

För tillfälligt boende hos bekanta utgår inte ekonomiskt bistånd till boendekostnaden. Boende som överstiger tre månader är inte att betrakta som tillfälligt.

För boende på vandrarhem eller på Alla kvinnors hus är det skäligt med faktisk boendekostnad. Norm räknas som vanligt, det vill säga inget avdrag på norm.

Boende för personer med beroendeproblematik och psykiskt funktionshindrade

Domar om socialtjänstens ansvar att hjälpa till med bostadsanskaffande för person som har särskilda

svårigheter att själva etablera sig på ordinarie bostadsmarknaden, se ovan under Socialnämnds ansvar enligt praxis.

Individer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Inom socialtjänsten i Åmåls kommun finns gemensamt framtagna riktlinjer för denna målgrupp, se vidare Riktlinjer för handläggning av sociala bostadskontrakt. Detta dokument gäller för Vuxna personer som är 18 år och äldre som omfattas av socialtjänstlagen (SoL 2001:452) eller föreskrifter och nationella riktlinjer från Socialstyrelsen och som inte kan bli godkända som hyresgäster på den

ordinarie bostadsmarknaden, eller som inte kan beviljas särskild boendeform enligt SoL eller LSS.

Vidare ska den enskilde uppfylla samtliga kriterier nedan;

• Den enskilde har uttömt alla andra vägar till att själv ordna en egen bostad

• Den enskilde saknar ekonomiska medel som kan användas för att köpa ett eget boende

• Den enskilde bedöms utifrån socialtjänstens utredning, ha omfattande och allvarliga sociala problem, som utgör hinder för att bli godkänd hyresgäst på den ordinarie marknaden

• Den enskilde är motiverad att ta emot relevant stöd för att i förlängningen kunna bli godkänd som hyresgäst inom den ordinarie bostadsmarknaden.

Dokumentet innefattar även de personer som till kommunen blir anvisade av Migrationsverket enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. For personer som är anvisade och omfattas av denna lag har kommunen en skyldighet att anordna med boende. Av den anledningen gäller inte ovanstående kriterier.

Samverkan

Ansökan om socialt bostadskontrakt görs hos socialsekreterare IFO eller LSS-handläggare, tidig samverkan med socialsekreterare ekonomiskt bistånd inleds vid behov. Den enskilde som beviljas ett socialt hyreskontrakt kan ha kontakt med olika verksamheter inom Åmåls kommun. Det ska därför finnas skriftliga överenskommelser och rutiner för att uppnå bästa möjliga stöd och service för den enskilde.

Boendestöd/Personligt stöd

Personer som beviljats socialt bostadskontrakt kan vid behov beviljas insatsen Personligt stöd och/eller boendestöd. Personligt stöd kan omfatta olika former av resurstilldelning och kan ges oberoende av varandra.

Lågtröskelboende, Stenhuggaregatan

Denna särskilda boendeform, lågtröskelboende, riktar sig till individer över 30 år med missbruks- och beroendeproblematik och utifrån principen om en boendetrappa. Dessa individer har oftast stora svårigheter att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. De har även svårt att själva kunna tillgodose skälig levnadsnivå avseende ”tak över huvudet” och kan vara i behov av särskilt stöd från socialtjänsten. För denna specifika form av boende finns, utöver ovan nämnda gemensamma riktlinjer, finns även Riktlinjer för handläggning av sociala bostadskontrakt för Stenhuggaregatan.

Bostadslös

Normen för bostadslös är samma som för icke-bostadslös. De gemensamma hushållskostnaderna minskar (TV-avgift och förbrukningsvaror/städsaker), men i gengäld blir mathållningen dyrare. Dessa kostnader antas jämna ut varandra.

Det är inte, enligt ovannämnda praxis, socialnämndens uppgift att ordna bostad åt bostadslösa i allmänhet. Men nämnden ska i vissa fall bevilja bistånd genom "tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå" till någon som är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Det är alltså inte bara behovet som styr om sökande ska få hjälp. Det är också viktigt att sökande själv gjort allt för att själv ordna boende.

Bostadsrutiner

Riktlinjer för handläggning av bostadssociala kontrakt

Riktlinjer för handläggning av socials bostadskontrakt för Stenhuggarkontrakt Gemensam rutin för ungdomsboende 16-25 år

Enbart kronofogdeskulder inte tillräckligt skäl

"Även om skulder hos Kronofogdemyndigheten kan vara en sådan omständighet som kan beaktas vid prövningen av om den enskilde har speciella svårigheter att ordna bostad på egen hand, är denna omständighet ensam inte tillräcklig för att den enskilde ska anses ha rätt till bistånd i form av tillhandahållande av bostad." "Kammarrätten anser att NN inte har gjort sannolikt att hen hade uttömt sina möjligheter att själv tillgodose sitt behov av bostad eller få det tillgodosett på annat sätt, vilket är en grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. I målet har inte heller framkommit att det vid tiden för socialnämndens beslut förelegat ett akut behov. Det har således inte förelegat någon rätt för NN till bistånd i form av tillhandahållande av bostad." Kammarrätten i Jönköping 4 mars 2015, mål nr 2354–14

Bott i Sverige relativt kort tid inte tillräckligt skäl

"Av utredningen framgår att NN har bott i Sverige en relativt kort tid och att hen inte har några referenser från tidigare hyresvärdar. Enbart dessa omständigheter kan dock inte anses innebära att hen har speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad. Det har inte heller kommit fram att hen på grund av t.ex. skuldsättning eller ohälsa skulle ha sådana svårigheter. Kammarrätten anser mot den bakgrunden att NN inte kan anses tillhöra en sådan särskilt utsatt grupp som har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Hen har därmed inte rätt till bistånd i form av anskaffande av bostad." Kammarrätten i Göteborg, 21 oktober 2014, mål nr 765–14

Tillräckligt att erbjuda hjälp och stöd att söka bostad

"Det framgår av utredningen i målet att NN på grund av psykisk ohälsa har vissa svårigheter att söka boende eftersom hen brister i initiativkraft. NN har ett minderårigt barn som också drabbas av hens situation, vilket bör beaktas vid bedömningen. NN har emellertid inte några hyresskulder eller någon bakgrund med störningar i boendet. Med hänsyn härtill och då NN:s bristande initiativkraft kan kompenseras genom erbjuden stöd och hjälp från nämnden med att söka bostad anser kammarrätten att det av utredningen inte framgår att hen saknar möjlighet att ordna en bostad till familjen.

Kammarrätten finner att XX och hens son inte kan anses tillhöra en sådan utsatt grupp av hjälpsökande som har speciella svårigheter att skaffa bostad på sätt avses i gällande rättspraxis och som medför rätt till bistånd i form av anskaffande av bostad." Kammarrätten i Göteborg, 17 februari 2015, mål nr 2241–14.

Två år gammalt "nej-tack", inte skäl att avstå från utredning

Sökanden hade blivit erbjuden skäligt boende om hen accepterade att ta emot städhjälp och att betala en egenavgift. Sökanden hade tackat nej till det erbjudandet. Eftersom det aktuella beslutet var taget mer än två år senare ansåg kammarrätten att nämnden på nytt skulle ta upp frågan om vilket boende som krävdes för att tillgodose sökandes behov. Kammarrätten i Göteborg, 22 januari 2013, mål nr

6582–12.

Rätt att få ett överklagbart beslut

JO kritiserar en kommun som inte gett överklagbart beslut när det gällde hjälp med anskaffande av en större bostad: "Bristerna rör frågor som är grundläggande vid handläggning av ett biståndsärende". JO beslut 7 april 2014, dnr 1633–2012.

Uppenbarligen ej akut när sökande tackat nej till erbjudande

Länsrätten i Värmland ansåg att en familj med två vuxna och fem barn som bodde i en lägenhet med fyra rum och kök, inte var berättigade till hjälp med att ordna större boende eftersom de tackat nej till erbjuden lägenhet med fem rum och kök. Familjen hade haft förtur till större lägenhet, eftersom de dels var trångbodda, dels hade en son som var sjuk och behövde lugn och ro och det fanns ingen plats i lägenheten där de kunde få vara i fred, läsa läxor mm. Den lägenhet de erbjudits låg inom det område de önskat för att barnen skulle slippa byta skola. Men familjen tyckte inte att den erbjudna lägenheten skulle bidra till bättre levnadsvillkor för familjen eftersom planlösningen i den erbjudna lägenheten var sämre än i deras nuvarande boende.

Länsrätten ansåg att familjen "är förvisso trångbodda men de är inte bostadslösa och de är uppenbarligen inte i en sådan akut situation att någon nödsituation uppkommer. Länsrätten anser inte, med hänsyn till det ovan anförda, att det ankommer på socialnämnden att ordna ett större och bättre boende för familjen då de har en fullt funktionell bostad. Familjen får anses vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå i nuvarande boende".

21 augusti 2007, mål nr 1166–07

Bostadssocialt kontrakt inte hållbar lösning

Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd till en sökande som fått avslag på ansökan om bostadssocialt kontrakt. Det vill säga att länsrättens dom står kvar. Länsrätten i Värmland (2007-05- 15, mål nr 624–07) ansåg att det var rätt att inte bevilja bostadssocialt kontrakt med motivering att "av utredningen framgår inte annat än att NN har möjlighet att ordna ett eget boende. Någon särskild omständighet för att bevilja bostadssocialt kontrakt bedöms inte föreligga. Länsrätten finner inte heller att fråga är om en nödsituation." Sökanden tillhörde inte någon av bogruppen prioriterad grupp. Hen hade tidigare blivit avhyst från lägenhet med bostadssocialt kontrakt och vi bedömde utifrån detta att det var "mindre troligt att ett bostadssocialt kontrakt skulle vara en hållbar lösning på hens bostadssituation".

Göteborg protokoll 8 augusti 2007, mål nr 3200–07

Cykel

Kostnaden för fritid/lek ingår i försörjningsstödet (4 kap 1 och 3 § § SoL) enligt riksnorm. Riksnormen är uträknad efter nationella prisundersökningar och gäller för hela landet. I dessa undersökningar ingår cykel under posten fritid/lek. Däremot ingår inte kostnader för arbetsresor i riksnormen, utan ska bedömas för sig.

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd anges att riksnormen ska användas i möjligaste mån, varför extra bistånd till cykel inte beviljas.

Kammarrätten ansåg att sökanden inte var berättigad till bistånd för inköp av cykel, eftersom behovet av bistånd till cykel tillgodoses inom riksnormen (Jönköping1 december 2004, mål nr 1755–04).

Den enskilde får själv inom ramen för normen disponera sina utgifter, för de poster som normen är avsedd att täcka, på det sätt som passar honom/henne bäst.

En funktionsduglig begagnad vuxencykel kostar 700 - 900 kronor. Om sökande troligtvis inte blir självförsörjande de närmaste månaderna och bistånd till arbetsresor beviljas kan, om sökanden så önskar, bistånd för arbetsresor betalas ut för två månader på en gång. Detta tillsammans med biståndet till "Fritid, lek" räcker till en begagnad cykel.

Delegation

I lagtext, exempelvis socialtjänstlagen (SoL), står vilka saker som "socialnämnden" (SoL 2 kap 4 §) har ansvar för. I kommunallagen 6 kap 37–39 §§ står att nämnden kan uppdra åt vissa andra att besluta på nämndens vägnar. Genom att fastställa en delegationsordning bestämmer socialnämnden vilka som får befogenhet/delegation att fatta olika beslut.

Ett delegeringsbeslut kännetecknas av att det kan överklagas, antingen genom laglighetsprövning enligt kommunallagen eller genom förvaltningsbesvär enligt förvaltningslagen.

Vad gäller ekonomiskt bistånd enligt SoL 4 kap 1,2 § till försörjningsstöd och till livsföring i övrigt, är besluten i Åmåls kommun delegerade till socialsekreterare/etableringssamordnare om beslutet är enligt riksnorm och Åmåls kommuns riktlinjer och anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd. Likaså om beslut gäller bistånd under riksnorm och riktlinjer.

I Åmåls socialnämnds Xxxxxxxxxx med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd står att "varje ansökan skall prövas enligt nämndens riktlinjer och de anvisningar som förvaltningen utarbetat". Detta medför att de beslut som det finns klara riktlinjer och anvisningar för, fattas av socialsekreterare/etableringssamordnare.

Delegeringsreglemente

Elkostnader

Politiskt ställningstagande Hushållsel Uppvärmningsel

Elräkning, Två olika räkningar Flyttavgift

Flytt till/från annan kommun Månadsavläsning/olika vinter- sommar

Hur mycket kostar...? Elskulder (annan flik)

Inneboende (annan flik))

Bor hos förälder (annan flik)

Dom om bistånd till elskuld när strömmen äravstängd (annan flik)

Politiskt ställningstagande

Enligt 4 kapitlet 3 § SoL ingår elkostnaden i försörjningsstödet. Det ingår dock inte i riksnormen utan ska räknas utanför denna.

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd delas elkostnaden upp i hushållsel och i uppvärmningsel. Kostnad för hushållsel beviljas med faktisk kostnad om det inte är uppenbart oskäligt.

Kostnad för uppvärmningsel (värme och varmvatten) ingår normalt i hyran. I de fall dessa poster ligger utanför ska kostnaden för uppvärmning beräknas utifrån faktiskt skäligt belopp. Vid skälighetsbedömning tas hänsyn till hur stor den totala boendekostnaden är i förhållande till högsta godtagbara boendekostnad. Alternativt/Istället skälig boendekostnad + skälig hushållsel = godtagbar boendkostnad.

Hushållsel

När det ska bedömas om energiförbrukningen är skälig eller inte använder vi konsumentverkets (KoV:s) för medelförbrukning, Rapport 2009:8. Enligt Energimyndigheten har energiförbrukningen legat tämligen oförändrat de senaste åren, (energisnålare, men fler, apparater).

Om elförbrukningen inte överstiger KoV:s beräkningar med mer än tjugo procent kan elkostnaden godtas utan särskild prövning. Elkostnaden kan bero på exempelvis gamla vitvaror och behöver därför inte vara oskäligt hög. För att en ännu högre elförbrukning ska anses skälig krävs särskilda skäl (se rättsfall nedan).

Nedanstående tabell är schablon för när elförbrukningen kan anses vara skälig utan särskild prövning.

Antal personer i hushållet	Lägenhet kWh/år	Villaboende kWh/år
1	2 600	2 900
2	3 500	3 900
3	4 100	4 600
4	4 900	5 500
5	5 500	6 200
6	6 200	7 000
7	6 700	7 600

Om det är fler än sju personer i hushållet ökas den högsta skäliga årsförbrukningen med 500 kWh för varje ytterligare person i hushåll som bor i lägenhet och med 600 kWh för varje ytterligare person i hushåll som bor i villa.

Om ett hushåll har "uppenbart oskälig" elkostnad, avslås den del av elräkning som överstiger Konsumentverkets beräknade förbrukning med mer än tjugo procent - om det inte finns särskilda skäl som motiverar att den högre kostnaden räknas med vid normberäkningen.

Om elförbrukningen överskrider ovanstående schablon ska de fasta avgifterna räknas bort vid reduktion av norm. Fasta avgifter går inte att påverka med en lägre förbrukning, varför en proportionell reducering av hela räkningsbeloppet vid väldigt hög elförbrukning, medför att beviljad kostnad kommer under kostnad för skälig elförbrukning.

Vissa elbolag erbjuder tjänster som kan läggas till det vanliga abonnemanget. Dessa tjänster kallas för bytesgaranti, miljöpaket och trygghetspaket. Dessa tjänster är dock helt frivilliga och påverkar inte elleveransen varför bistånd till kostnaden för dessa inte ska beviljas då de inte är nödvändiga för att uppnå en skälig levnadsnivå.

Om den beräknade årselförbrukningen inte överstiger vår schablon med mer än 250 kWh är det som regel inte motiverat att lägga ner tid på en beräkning, utan hela räkningsbeloppet kan godkännas.

Konsumentverkets siffror användbara vid skälighetsbedömning

Kammarrätten tycker att det är rätt att använda sig av Konsumentverkets beräkningar som vägledning för att upprätthålla kravet på en enhetlig bedömning, men då samtidigt göra individuella bedömningar. I det aktuella fallet fanns det inga skäl att bevilja bistånd till sökandes högre elkonsumtion eftersom sökanden inte visat att hon hade behov av detta, Göteborg dom 28 februari 2009, mål nr 7045–08.

Fasta kostnader är skäliga, påverkas inte av elkonsumtion

Kammarrätten ansåg att det var riktigt att använda Konsumentverkets beräkningar för att fastställa skälig elförbrukning. Men det var fel att avslå även de fasta kostnaderna eftersom elkonsumtion inte påverkar de fasta avgifter, Göteborg dom 25 juli 2006, mål nr 574–05. Länsrätten i Värmland ansåg att det inte fanns skäl att frångå vår bedömning vad som är tillräckligt för att kunna ha skälig elförbrukning (22 oktober 2008, mål nr 1617–08).

Större tvättbehov, större elkonsumtion

Kammarrätten i Göteborg anser i en att en familj ska beviljas en högre elkostnad på grund av att en familjemedlem hade en sjukdom som gjorde att hon lätt kräktes. Detta gjorde att familjen ofta fick använda tvättmaskin och torktumlare. Därav följde en hög elräkning, som kammarrätten ansåg skälig att bevilja försörjningsstöd till (4 augusti 1999, mål nr 1825–1999).

Höga elkostnader pga matlagande

"Länsrätten [i Värmlands län] anser att det är rimligt att kommunerna har vissa riktlinjer för vad som ska anses som en skälig kostnad för hushållsel, med utgångspunkt från bland annat priserna hos aktuella elproducenter. De riktlinjer som Karlstad kommun tillämpat i detta fall förefaller inte utgå från orimligt låga elkostnader." Detta är hämtat från domskälen i dom 16 oktober 2000, mål nr 1378–00. Målet gällde en hög elräkning som, enligt sökande, berodde på de använde spisen mycket för att få billigare matkostnader.

Hög elförbrukning pga gamla vitvaror

En länsrättsdom 1999-08-13 (mål nr 846–99) gällde särskilda skäl för högre elförbrukning. Den höga elförbrukningen berodde på gamla, dåliga vitvaror. Hyresvärden hade bytt ut spis och kylskåp. Detta hade dock dröjt, kanske delvis beroende på att den sökande av sociala skäl (plötsligt förändrade familjeförhållande) inte aktivt försökt påverka värden. Den sökande visste heller inte om den höga elförbrukningen eftersom det gällde den första sluträkningen. Länsrätten gav sökanden rätt och kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd.

Uppvärmningsel

Kostnaden för uppvärmning beräknas utifrån faktiskt skäligt belopp. Vid skälighetsbedömning tas hänsyn till hur stor den totala boendekostnaden är i förhållande till högsta godtagbara boendekostnad. Det vill säga att de som har en låg hyra men hög elräkning (som inkluderar uppvärmningskostnader) kan få elräkningen betald så länge den totala boendekostnaden inte överstiger den högsta godtagbara. De som bor i en billig dåligt underhållen lägenhet/hus med dålig isolering, kan få en hög uppvärmningskostnad, men den totala boendekostnaden är inte hög.

Tidigare, innan juli-99, användes Försäkringskassans schablon, som utgår ifrån boendeytan, för att fastställa godtagbar uppvärmningskostnad. Detta ansåg länsrätten i en dom 1999-04-15 (mål nr 264– 99) inte var riktigt.

På elräkningarna skiljs inte på kostnaden för hushålls- och uppvärmningsel. Vi utgår ifrån att hushållet gör åt så mycket hushållsel som vi godkänner utan särskild prövning, se ovan. Resterande del av elkostnaden räknas som uppvärmningsel. Detta medräknas i boendekostnaden och om denna då inte överstiger den högsta godtagbara, är elräkningen skälig och kan accepteras. Om elbolagen väljer att ta ut högre pris under vintern är det viktigt att

se på den beräknade årskostnaden, vilket ibland finns på elräkningen, dela den med tolv och på så vis få fram genomsnittlig månadskostnad och bedöma om den är skälig eller inte. Om det på elräkningen inte finns någon beräknad årsförbrukning, se nedan under Månadsavläsning.

Länsrätten i Värmland ansåg att det var rätt att avslå elkostnad för den del som, tillsammans med övriga boendekostnader, översteg vår "maxhyra" eftersom det är "möjligt att få ett skäligt boende i Karlstad för 5 800 kr inklusive uppvärmningen" (14 mars 2007, mål nr 353–07).

Elräkning

En elkund har ibland möjlighet att få elräkningen fyra, sex eller tolv gånger per år. För en del abonnenter läses elmätaren av en gång per år, den slutliga avgiften fastställs och sluträkning skickas ut. Det vill säga att övriga räkningar är preliminära och grundar sig på förbrukningen tidigare period. Sluträkningen, som då kommer en gång per år, är hög om det senaste årets förbrukning varit högre än året innan, och låg om elförbrukningen varit lägre. Detta kan ha stor betydelse första året man bor i en lägenhet, då de preliminära elräkningarna grundar sig på tidigare hyresgästs förbrukning. Det kan vara bra för kunden att kolla med elbolaget om den preliminära avgiften verkar skälig.

Elräkningen är inte alltid för kalendermånader, utan gäller från ett datum till ett annat. För att få fram en månadskostnad (som underlag för den månatliga boendekostnaden) delar man den beräknade årskostnaden med 12. Om beräknad årskostnad inte finns med på räkningen kan man dela räkningssumman med det antal dagar räkningen gäller för, ta det gånger 365 och dela med 12.

Bistånd till skälig elkostnad beviljas i samband med att sökanden ska betala elräkning. Detta gäller även vid slutavläsning. Det är inte rimligt att begära att någon ska ha planerat sin ekonomi och sparat eventuellt normöverskott för att ha till slutavräkning på elen. Dessutom skulle det vara mycket tidskrävande att utreda om en person varit biståndsberättigad för den period som den "retroaktiva" elräkningen avser.

Men om hushållet regelbundet har normöverskott och på så vis kan göra avbetalningsplan på kostnaden, kan behovet tillgodoses på detta sätt och bistånd beviljas inte.

Om inte hela elräkningen är skälig avslås den överstigande delen med motivering att skälig levnadsnivå kan uppnås med beviljat belopp. Om sökanden vill överklaga är det viktigt att sökanden får ett skriftligt avslagsbeslut på den delen av elräkningen som överstiger skälig elkostnad.

Två olika elräkningar: en från nätföretaget och enfrån elhandelsföretaget

Elnätsföretag äger nätet/ledningarna som elen transporteras via Vattenfall. Man kan inte välja något annat

elnätsbolag än det som finns där man bor, utan man får räkning från elnätsföretaget som består av en fast avgift och en rörlig del beroende på hur mycket ström man använt.

Elhandelsföretag är de som levererar el och man kan själv välja bland en rad företag vilken elleverantör man får sin ström, och räkningar från.

Flytt till/från annan kommun

När en person flyttat från en kommun och får sista elräkningen när den bor i annan kommun, så är det fakturans förfallodag som avgör vilken kommun som ska ta ställning till om det ska beviljas bistånd till elräkningen. Det vill

säga att det oftast är inflyttningskommunen som får ta ställning till om sista elräkningen från utflyttningskommunen ska räknas med som godkänd utgift eller inte.

Utflyttningskommun behöver inte betala

Även om räkningarna avser förbrukning av elkraft under den tid då familjen X. bodde i Halmstad har frågan om betalning för elkraften aktualiserats först efter det att familjen flyttat ifrån Halmstad. Familjen

W. befann sig således inte i Halmstads kommun när det nu aktuella hjälpbehovet inträdde. - Vid angivna förhållanden har Halmstads kommun inte haft något ansvar för att utge det begärda biståndet, RÅ 1992 not 125.

Flyttavgift

Flyttavgift på el räknas som skälig kostnad och socialbidrag kan beviljas till detta.

Månadsavläsning/El på hyresavin

I de fall sökanden varje månad betalar elen utifrån faktisk förbrukning, exempelvis via hyresavin, kan det vara svårt att använda våra elschabloner som bygger på årsförbrukning. Antagligen går det åt mer el under vintern än under sommaren. Elkostnaden per månad i en hyreslägenhet beräknas under vinterhalvåret vara cirka tio procent av årsförbrukningen (Fortum 2008). Det vill säga genom att multiplicera månadsförbrukningen under oktober - mars med tio får man fram årsförbrukning och kan jämföra med vår elschablon. Övriga månader räknas årsförbrukningen fram genom att multiplicera månadsförbrukningen med tolv.

Om det inte står någon beräknad årsförbrukning på någon av elräkningarna, kan vi använda Fortums gamla siffror för hur elförbrukningen skiljer sig mellan de olika månaderna och på så vis få fram den beräknade årsförbrukning och jämföra med vår schablon. De anser att elförbrukningen för en eluppvärmd villa under januari är 15 procent av årsförbrukningen, feb:13, mars:11, april:10, maj:5, juni:3, juli:2, aug:3, sept:5, okt:9, nov:11 och i december 13 procent.

Varför?

På det här sättet tar vi hänsyn till att ett hushåll har något mer elförbrukning på vintern, samtidigt som de som har en jämn månadsförbrukning under året inte drabbas av en lägre ”sommarnorm”. Det skulle innebära omotiverat mycket arbete om vi skulle ha ett särskilt beräkningssätt (lägre sommarnorm motsvarande merförbrukning under vintermånaderna) för de som under vintern haft hög elförbrukning.

Hur mycket kostar ...?

Öresundskraft har en förbrukningstabell som visar hur mycket ström olika saker drar och hur mycket det kostar (jan-18: 120 öre/kWh). De skriver bland annat att det är ungefär sjuttio kronor dyrare per månad att ha en gammal frys än att ha en ny. Tabellen kanske kan vara till nytta om någon funderar på sina höga elräkningar?

Flyttning

Politiskt ställningstagande Skäliga orsaker till flytt Flyttkostnader

Samråd innan flytt inte alltid nödvändigt Flytt mellan kommuner

Dubbla hyror

Adressändring eller eftersändning?

Folkbokföring, underrättelseskyldighet för socialtjänsten För hög boendekostnad" (under Bostadsfrågor)Magasinering (egen sida)

Politiskt ställningstagande

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd kan kostnader för flyttning beviljas om det finns rimliga skäl för en flyttning och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I första hand ska kostnad för hyra av släpkärra eller liten lastbil beviljas. Endast om sökanden helt saknar möjlighet att flytta med assistans av släkt, grannar, vänner etc. kan flyttfirma accepteras.

I de flesta fall kan skäligt boende fås billigare än vad våra schabloner för skälig boendekostnad säger och då beviljas inte bistånd till ett dyrare boende även om den högre boendekostnaden ligger under gränsen för högsta godtagbara boendekostnad.

Skäliga orsaker till flytt

Enligt Socialstyrelsens Allmänna råd (SOSFS 2013:1) bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd till flyttkostnader, om flyttningen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan tex. gälla om den enskilde varit utsatt för brott och till följd av detta måste flytta.

Andra rimliga skäl för en flyttning kan vara till exempel flytt till billigare lägenhet; vid handikapp eller humanitära skäl.

Att någon känt sig hotad är inte automatiskt skäl för att bistånd till flytt ska beviljas, andra alternativ kan undersökas.

Hotsituation inte tillräckligt motiv för flytt

Kammarrätten ansåg att sökande (en muslimsk kvinna som kände sig hotad av andra muslimer på orten och fruktade hedersvåld) inte var berättigad till ekonomiskt bistånd till flyttkostnader samt boende på kvinnojouren i Stockholm, eftersom hon inte behövde flytta för att uppnå skälig levnadsnivå. Xxxxxxx hade inte tagit kontakt med kvinnojouren på orten. Hon hade inte heller gjort något för att förbereda en flytt (Göteborg 2 januari 2006, mål nr 6823–04).

Samråd innan flytt inte alltid nödvändigt

Om sökanden flyttar från ett oskäligt boende till ett dyrare skäligt boende kan detta ibland vara befogat och den högre hyreskostnaden godkännas även om sökanden i förväg inte rådgjort med oss. Vanlig biståndsutredning och bedömning ska göras om flytten varit nödvändig för att ha en skälig levnadsnivå.

Regeringsrätten har fastslagit att sökande aldrig kan nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyraenbart med hänvisning till att de inte har samrått med nämnden innan bostadsbyte. Nämnden ska i varje enskilt fall pröva om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. "Samrådets funktion är närmast av rådgivande karaktär och syftar till att undvika sådana situationer som innebär att den enskilde flyttar till en bostad med en hyreskostnad som nämnden inte bedömer som skälig."

Det aktuella ärendet gällde ett par, 61 och 73 år gamla, som bodde i en etta, vilket av regeringsrätten bedömdes som att de var trångbodda. Med tanke på att de antagligen inte inom den närmaste framtiden skulle bli självförsörjande, var det skäligt att flytta till en tvåa. Däremot hade de inte behövt flytta till ett så dyrt boende. Regeringsrätten ansåg att kommunens schablon för vad som var skälig boendekostnad kunde tjäna som riktmärke och den del av hyran som översteg schablon skulle inte beviljas. I denna dom står inget om att det skal finnas en lägenhet tillgänglig för att bistånd ska kunna reduceras till en lägre nivå, men det står en hänvisning till en annan dom, RÅ 1996 ref.99. I den domen står "att förekomsten av billigare bostäder utgör ett godtagbart skäl att begränsa ekonomiskt bistånd för hyra av bostad endast under förutsättning att dessa bostäder är tillgängliga för den bidragssökande och att en flyttning ter sig försvarlig även sedan sociala konsekvenser och flyttningskostnader o.d. vägts in". Detta torde fortfarande vara gällande (RÅ 2008 ref 21, dom 23 april 2008, mål nr 887–05).

Kammarrätten ansåg att sökande inte var berättigad till ekonomiskt bistånd till flyttkostnaden eftersom han inte i förväg samrådde med sin socialsekreterare och hade ansvar att planera för sin ekonomi.

Xxxxxx hade inkommit med sin biståndsansökan efter att flytten var genomförd. Hans ansökan avsåg därför bistånd till betalning av skuld.

Kammarrätten ansåg inte att biståndet var nödvändigt för att ur rehabiliteringssynpunkt tillförsäkra honom skälig levnadsnivå (Stockholm 13 december 2005, mål nr 1268–05).

Flyttkostnader

Vid hyra av liten lastbil eller släpkärra ska klienten stå för hyreskontraktet. Det är alltså klienten som har ansvaret för att lastbilen/kärran sköts och lämnas tillbaka. Se under resor för att se milersättning när någon använder privatbil.

När flyttfirma anlitas ska klienten styrka kostnaden med underlag från aktuell flyttfirma. Vid anlitande av flyttfirma ska klienten stå för kontraktet och fakturan ska vara ställd till klienten.

Det flyttbidrag som Arbetsförmedlingen tidigare kunde bevilja togs bort september 2015.

Om den sökande av flyttkostnad är ekonomiskt självförsörjande genom exempelvis pension kan behovet av en skälig levnadsnivå tillgodoses genom egna inkomster varför den sökandes ansökan avslås i enlighet med SoL 4 kap 1 §. Dock är det svårt att få en avbetalningsplan avseende kostnaden för flytt varför det kan vara aktuellt med att bevilja ekonomiskt bistånd mot återbetalning i enlighet med SoL 4 kap 2 §.

Om det är höga kostnader och inte så stort normöverskott är det möjligt att ta återkrav på bara en del av kostnaden och bevilja resten utan återkrav. Det är inte orimligt att under ett halvår betala hela normöverskottet och därefter det som överstiger normöverskottet med mer än femhundra kronor (samma beräkningssätt som vid ansökan om tandvård).

Om den sökande är ekonomiskt självförsörjande genom beskattningsbar inkomst är det viktigt att denne vid beställning av flytt begär att utföraren av tjänsten gör ett rutavdrag på arbetskostnaden. Om den sökande får hjälp av aktuell handläggare att boka flytten är det viktigt att utföraren får information om att fakturan ska ställas till den sökande.

Flytt mellan kommuner

En biståndsberättigad mister inte rätten till bistånd enbart av det skälet att den flyttat från en kommun till en annan. Avgörande är om det påverkar den enskildes möjligheter att få annan försörjning än ekonomiskt bistånd.

Vid flytt mellan olika kommuner är det utflyttningskommunen som bedömer skälen till flytten och som eventuellt beviljar flyttkostnad, första månadens hyra och uppehälle.

Flytt från Umeå till Gävle var Ok.

Kammarrätten i Sundsvall 23 februari 2010, mål nr 2722–08

Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok

Kammarrätten i Sundsvall 21 september 2010, mål nr 464–10

Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt

Förvaltningsrätten avslog överklagan utan att motivera avslag på försörjningsstödet, motiverade bara avslaget på flyttkostnaden. Kammarrätten tyckte som nämnd och förvaltningsrätt att flytten inte var nödvändig eftersom sökanden hade skälig levnadsnivå i Piteå. Däremot visade kammarrätten tillbaka frågan (instansordningsprincipen) om försörjningsstöd till förvaltningsrätten. Kammarrätten i Sundsvall 30 september 2015, mål nr 1902–15 (Som jag ser det är den avgörande frågan hur flytten påverkade möjligheterna till jobb.

Om möjligheterna försämrades (vilken ingen part påstått) skulle försörjningsstödet kunnat nekas utifrån detta. Men så verkar inte vara fallet, vilket gör att försörjningsstöd antagligen ska beviljas.)

Enligt en kammarrättsdom är det inte skäligt att inflyttningskommunen avslår boendekostnaden med motivering att flytten innebar ett fördyrat boende jämfört med vad sökande tidigare hade i utflyttningskommunen (Göteborg 6 april 1999, mål nr 1497–99).

Regeringsrätten fastslog i ett par domar att det inte var skäligt att ställa krav på att sökande skulle flytta till Sorsele från Storstockholmsområdet, även om det i Sorsele erbjöds utbildning och boende. Regeringsrätten konstaterade att socialnämnden "inte kunde undandra sig att lämna bistånd i någon form" trots sökandes vägran att flytta (7 oktober 2005, mål nr 7861--7862-03 RÅ 2004:130 och mål nr 7923 --7924-03).

Dubbla hyror

Som regel beviljas inte bistånd till dubbelhyror. Skälig levnadsnivå kan som regel uppnås med ett boende. Eventuell hyresskuld i samband med uppsägningstid berättigar vanligtvis inte till bistånd. Vid uppmaning/krav till att söka billigare boende finns möjlighet till undantag från regeln, se delegationspunkt 28.2.6

Kammarrätten ansåg att det var rätt att ta en del av dubbelhyror för ett par som hade flyttat ihop. Flytten medförde att den totala hyran blev betydligt billigare (1 519 kr/mån) än summan av de hyror som de tidigare haft. I det fallet ansåg kammarrätten att paret även under uppsägningstiden skulle beviljas summan av deras tidigare boendekostnader (Göteborg 7 mars 2008, mål nr 5441–07).

Kammarrätten tyckte att bistånd till uppsägningshyror (dubbelhyror) inte skulle beviljas, utan den sökande borde kunna planera sin flytt på ett sådant sätt att inte dubbla hyror uppstod. Sökanden hade fått en lägenhet i Stockholm och hennes möjligheter att få jobb skulle öka om hon flyttade dit (Jönköping 7 februari 2006, mål nr 3654–05).

Kammarrätten ansåg att sökanden som beviljades LSS-boendet var berättigad till ekonomiskt bistånd till uppsägningshyran därför att behovet inte kunde tillgodoses på annat sätt. Sökanden var, enligt länsrättens dom, berättigad till särskilt boende. Hon hade tillfälligt boende i avvaktan på LSS-boende. 15 december 2004 undertecknades kontrakt för LSS-boendet och 1 januari 2005 flyttade hon dit.

Kammarrätten ansåg att det inte fanns någon möjlighet för NN att undvika dubbla hyror. NN beviljades bistånd för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå, (Göteborg 21 juni 2006, mål nr 2610–05).

Adressändring eller eftersändning?

Det kostar ingenting att göra adressändring. Däremot kostar det att få posten eftersänd. Det är inte nödvändigt att ha eftersändning för att ha en skälig levnadsnivå. Som regel kan man ordna på annat sätt så man får den post som sänts till adressen man flyttat ifrån. Man kan också begära att posten returneras till avsändare.

Länsrätten i Värmland delar nämndens bedömning att eftersändning av post inte är nödvändigt för att uppnå en skälig levnadsnivå (31 mars 2008, mål nr 2754—07).

Länsrätten i Värmland delar nämndens bedömning att skälig levnadsnivå kan uppnås utan att bistånd beviljas till adressändring (inte omöjligt att sökande blandat ihop begreppen adressändring och eftersändning), 22 mars 2006, mål nr 431—06.

Folkbokföring

Vid flytt ska individen till Skatteverket göra anmälan om ändrad folkbokföringsadress.

Underrättelseskyldighet för socialtjänsten

Från 210618 gäller enligt 32 c § folkbokföringslagen [Folkbokföringslagen (1991:481)] en generell skyldighet för myndigheter, inklusive den kommunala socialtjänsten, att underrätta Skatteverket om det antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförda är oriktig eller ofullständig.

Underrättelseskyldigheten gäller alla uppgifter i folkbokföringen, dvs inte bara en persons adress utan även t.ex. namn, födelsetid, födelseort, medborgarskap och civilstånd.

Tröskeln för underrättelseskyldigheten är lågt satt eftersom det räcker med att det ”kan antas” att en uppgift i

folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.

Underrättelseskyldigheten omfattar enligt lagens förarbeten även ”förhållandevis oklara misstankar” och det

finns inte heller något krav på att myndigheten ska ha någon kunskap om vad som kan utgöra den korrekta

uppgiften (prop 2020/21:160 sid 35).

En underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. Exempel på sådana särskilda skäl är enligt lagens förarbeten att det är uppenbart att den adress en person har är tillfällig eller av annat skäl inte ska registreras i folkbokföringen, att myndigheten har kännedom om att en annan myndighet redan har skickat in underrättelsen samt att den enskilde befinner sig under särskilt utsatta förhållanden och konsekvenserna för den enskilde kan bli väldigt allvarliga (prop. 2020/21:160 s 101-102). Att förtroendet mellan den enskilde och socialtjänsten kan påverkas av underrättelsen utgör dock inte särskilda skäl (prop 2020/21:160 sid 29).

Framställan, retroaktiv ersättning

Försäkringskassan Pensionsmyndigheten

Försäkringskassan

Om beviljat ekonomiskt bistånd i enlighet med 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) avser ett förskott på en förmån som Försäkringskassan kommer att pröva och betala ut retroaktivt, ska biståndet återsökas enligt socialförsäkringsbalken 107 kap 5 §. Återsökningen sker genom att en framställan (begäran från socialnämnden) avseende beviljat ekonomiskt bistånd skickas till Försäkringskassan beroende på vilken ersättning som den sökande har ansökt om hos försäkringskassan. Aktuella blanketter för framställan hittas på Försäkringskassans hemsida. Framställan kan bl a sökas för följande ersättningar från Försäkringskassan:

• Aktivitets- och sjukersättning

• Bostadsbidrag

• Bostadstillägg

• Föräldrapenning

• Underhållsstöd

• Vårdbidrag

Vid ansökan om aktivitets- eller sjukersättning är det viktigt att tänka på att även skicka framställan gällande bostadstillägg.

Pensionsmyndigheten

Om beviljat ekonomiskt bistånd i enlighet med 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) avser ett förskott på en förmån som Pensionsmyndigheten kommer att pröva och betala ut retroaktivt, ska biståndet återsökas enligt socialförsäkringsbalken 107 kap 5 §. Återsökningen sker genom att en framställan (begäran från socialförvaltningen) avseende beviljat ekonomiskt bistånd skickas till Pensionsmyndigheten beroende på vilken ersättning som den sökande har ansökt om hos Pensionsmyndigheten. Aktuella blanketter för framställan hittas på Pensionsmyndigheten hemsida. Framställan kan bl a sökas för följande ersättningar från Pensionsmyndigheten:

• Allmän pension

• Efterlevandepension

• Bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd

Vid ansökan om allmän pension är det viktigt att tänka på att även skicka framställan gällande bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd.

Fritid, lek

Politiska ställningstagande "Riksnorm" för fritid, lek (kr/mån) 2019Fritidspeng upphörde 1 jan 2016

Medlemsavgifter - föreningar Skolresa

Träningskort, fysisk aktivitet på recept

Politiska ställningstagande

Kostnaden för fritid/lek ingår i försörjningsstödet (4 kap 1 och 3 § § SoL) enligt riksnorm. Riksnormen är uträknad efter nationella prisundersökningar och gäller för hela landet.

I Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd anges att riksnormen ska användas i möjligaste mån. Enligt Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 103 ingår kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur.

Från och med 2012 redovisar inte regeringen hur de kommit fram till riksnormen. Tidigare lämnade de ut siffror för de olika utgiftsposterna, vilket gjorde det möjligt att använda dessa för att få en ungefärlig bild av hur mycket pengar det antogs behövas för att ha en skälig nivå vad gällde de saker som ingår i riksnormen. Åmåls välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen har, baserat på 2011 års riksnorm (utgiftspostuppdelade siffror), en mall för hur riksnormen varje år kan tänkas vara uppdelad för att ge en ungefärlig bild av hur mycket pengar det kan antas behövas för varje utgiftspost för att tillgodose skälig levnadsnivå.

Riksnorm för fritid/lek

Länk till tänkt uppdelning av riksnorm.

(Fritidspeng)

I riksnormen 2016 har beloppet för barn i åldersgruppen 0-6 år höjts med 100 kronor.

För barn i åldern 7-18 år och för skolungdomar i åldersgruppen 19-20 år (hemmavarande ungdomar som går i gymnasiet) har beloppet höjts med 250 kronor.”

Syftet med höjningen är att barn i åldersgruppen 7-18 år i familjer med försörjningsstöd ska ha ekonomiska möjligheter att utöva fritidsaktiviteter.

(Under 2014 och 2015 kunde biståndshushåll under vissa förutsättningar beviljas ersättning för barns fritidsaktiviteter. Denna ersättning togs bort 1 januari 2016.)

Medlemsavgifter - föreningar

Som regel beviljas inget extra bistånd för att sökande ska vara med i någon förening, behovet av skälig levnadsnivå vad gäller fritid/lek kan vanligtvis tillgodoses med norm. I de fall medlemskap i förening ingår i den sökandes arbetsplan och vi är väl insatta i föreningens arbetssätt kan bistånd beviljas. Den sökande ska då ge sitt medgivande till att vi har kontakt med aktuell förening, så att vi kan förankra medlemskapet i handlingsplanen. EB i Åmål har utifrån barnperspektivet utöver 2016 års höjning i riksnormen, vars syfte var att ge barn/ungdomar 7 – 18 år + försörjningsansvar dock längst till 21 år (går gymnasial utbildning 19 – 20 år) ekonomisk möjlighet till fritidsaktivitet, beviljat bistånd till medlemsavgift i förening etc.

Fackförenings- och a-kasseavgift ingår inte i "Fritid/lek" utan ska beviljas som försörjningsstöd utanför riksnormen.

Skolresa

Som regel beviljas inget extra bistånd för barns sparande till skolresor, behovet av skälig levnadsnivå vad gäller fritid/lek kan vanligtvis tillgodoses med norm.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att ekonomiskt bistånd till sons skolresa ingick visserligen i normen för fritid, men i detta fall skulle det räknas som oförutsedd utgift, eftersom sonen nyligen bytt skola och de andra barnen i klassen hade sparat ihop till resan i förväg (2 april 2005, mål nr 5531-04).

Träningskort, fysisk aktivitet på recept

I proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag mm , står på sidan 93 att det är viktigt att markera att kommunernas yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver inte ska omfatta insatser som åligger annan huvudman. Att enskilda i vissa fall kan vara missnöjda med att de inte får den behandling de önskar inom hälso- och sjukvården ska inte medföra att kommunerna tvingas ta över det ansvaret från landstingen. Men i de fall det är styrkt av läkare att sökanden behöver träning som kräver träningskort, för att ha en skälig levnadsnivå, räknas kostnaden med vid normberäkning. För de som har fysisk aktivitet på recept (FaR) beviljas kostnaden. För att denna kostnad ska kunna beviljas behöver den sökande lämna in receptet/ordinationen för att bedömning ska kunna göras. Dessutom behöver prisuppgifter på den föreslagna aktiviteten också lämnas in för att bedöma om kostnaden är rimlig. Kostnaden för den fysiska aktiviteten beviljas i första hand fram till det datum för uppföljning som ska stå angivet i receptet. Om inget datum för detta framgår kan bistånd för kostnaden beviljas i högst tre månader varefter nytt recept behöver inkomma för att ytterligare bistånd ska kunna beviljas.

Kammarrätten ansåg att NN "lider således av en sjukdom, och han behöver träna på grund av denna sjukdom. För att detta ska medföra att det finns särskilda skäl för att beräkna kostnaderna för lek och fritid till en högre nivå måste det emellertid enligt kammarrättens mening framgå att kostnaden är högre än vad som är normalt. Det måste alltså röra sig om en merkostnad. En kostnad för träningskort om 200 kr får anses vara en normal kostnad för en fritidsaktivitet ... Eftersom träningen inte lett till några merkostnader föreligger inte särskilda skäl att beräkna kostnaden till en högre nivå." (Göteborg 15 april 2013, mål nr 7557–12). Ett sådant resonemang leder fram till att den som av medicinska skäl behöver träningskort inte har samma möjlighet till annan fritidssysselsättning - som den kanske hellre vill göra exempelvis gå på bio eller ishockeymatch. SoL 1 kap 1 §??

I en annan kammarrättsdom där sökanden hade behov av träning och fysisk aktivitet avslogs ansökan och kammarrätten ansåg att det "finns inget i målet som visar att detta behov måste tillgodoses genom träning på gym". Det vill säga att kammarrätten tyckte att det av den anledningen inte var nödvändigt med träningskort och därför var det rätt att avslå ansökan (Göteborg 29 juli 2015, mål nr 2923–15).

Frånvaroavdrag eller icke deltagande iutredning

Arbete, utbildning Utredning

Kompetenshöjande verksamhet, praktik Meddela sjukfrånvaro

Inget avdrag för karensdag

Ledighet för nära anhörigs svåra sjukdom Xxxxx ledighet

I förväg meddelad "ogiltig" frånvaro, känd frånvaro Läkarkontakt

Avdragets storlek

Politiskt ställningstagande

Enligt 4 kap 4 § SoL har nämnden rätt att, under vissa förutsättningar, ställa krav på att de som får försörjningsstöd ska delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet. I 4 kap 5 § SoL står att om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4

§, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

Nämnden ska utreda om de ansökningar som kommer in ska leda fram till bistånd eller inte (SoL 11 kap 1 §).

Socialstyrelsen skriver (Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 93) att ”Socialnämnden bör i regel kunna avslå en ansökan om ekonomiskt bistånd när en enskild trots en särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att nödvändiga kontakter tas”. Se även (HSLF-FS 2021:31).

Arbete, utbildning

De som får avdrag på sin lön eller aktivitetsstöd på grund av någon icke-godtagbar anledning, får inte ekonomiskt bistånd för de dagar de haft ogiltig frånvaro (det vill säga för de dagar det gjorts löneavdrag för). Detta gäller även de som har ogiltig frånvaro på SFI.

Det finns närliggande information på sidan om Inkomster och SFI-studerande.

Frånvaroavdrag pga missbruk

Kammarrätten ansåg att det var rätt att avslå ansökan med belopp motsvarande den summa som Försäkringskassan dragit på grund av ogiltig frånvaro från av arbetsförmedlingen ordnad praktikplats. Frånvaron berodde på att sökanden återfallit i missbruk (Sundsvall, 8 juni 2010, mål nr 3046–09).

Utredning

De som inte deltar i utredning som krävs, exempelvis för att komma fram till hur sökande bäst ska komma ut i egen försörjning, har inte rätt till ekonomiskt bistånd. Om vi inte har underlag för beslut, exempelvis på grund av att sökanden inte kommer till utredningen, avslås ansökan eftersom sökande inte medverkar i utredningen och vi då inte kan bedöma sökandes förmåga och behov.

Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd för sökande som överklagade länsrättens dom (2007-09-11, mål nr 1498–07) som hade gett oss rätt när vi avslagit ansökan med motivering att sökanden inte kommit till informationsmöte på Jobbcenter och därmed inte medverkat i utredningen (Göteborg 6 december 2007, mål nr 5378–07)

Sent inkommet läkarintyg

Sökanden hade i samband med överklagan lämnat in sjukintyg för den period som avslaget gällde. Anledning till avslaget var ogiltig frånvaro, det vill säga: sökanden hade inte gjort så gott den kunnat. Socialtjänsten sa att avslaget grundade sig på de uppgifter som fanns när beslutet togs och att det med största sannolikhet blivit ett bifall om läkarintyget bifogats ansökan, men att de ändå tyckte att överklagan skulle avslås. Kammarrätten anser att det genom sjukintyget visats att sökanden varit sjukskriven och att det därför inte fanns skäl att avslå ansökan om bistånd. Bistånd skulle beviljas (Kammarrätten i Göteborg 28 maj 2015, mål nr 6635–14).

Kompetenshöjande verksamhet, praktik

De som utan godtagbar anledning inte kommer på kompetenshöjande verksamhet eller praktik som vi ordnat, har inte rätt till bistånd. Vi gör avdrag på norm för den tid de inte varit där. Avslaget grundar sig på SoL 4 kap 5 §. Detta förutsätter att beslut om försörjningsstöd är fattat enligt SoL 4 kap 1 § med krav på deltagande enligt SoL 4 kap 4 § och att vi följt de där fastställda kraven (exempelvis att åtgärden är individuellt anpassad, tidsbegränsad och beslut taget efter samråd med Arbetsförmedlingen). Det är även viktigt att dokumentera att villkor på praktik eller kompetenshöjande verksamhet är ställda utifrån 4 kap 4 § SoL och att sökande informeras om vilka konsekvenser ogiltig frånvaro kan innebära.

Om den enskilde inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande kan det vara en grund för avslag på en ansökan om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen skriver (Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 144) ”Enligt 4 kap. 1§ SoL har den som inte kan försörja sig men som kan arbeta rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om en enskild som bedöms vara arbetsför av ett eller flera skäl inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande är det därför som huvudregel en grund för att besluta om avslag på ansökan om försörjningsstöd enligt 4 kap. 1§ SoL.

När socialtjänsten anvisat en kompetenshöjande insats enligt 4 kap 4 § SoL finns även stöd i 4 kap 5 § SoL för att sätta ned eller vägra fortsatt försörjningsstöd om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer eller

uteblir. Även denna bestämmelse utgör en grund för att besluta om avslag på ansökan om

försörjningsstöd”.

Krav på deltagande för de som har försörjningsstöd

Kammarrätten ändrade länsrättens dom som gått oss emot. Vi hade gett avslag på ansökan eftersom sökande inte hade gått till Jobbcenter. Länsrätten trodde att sökande inte tidigare fått försörjningsstöd och ansåg därför att vi gjort fel som ställt krav på deltagande i vår verksamhet. Vi hade i vårt yttrande till länsrätten missat att ta med att sökanden hade fått bistånd även månaden innan. Detta låg till grund för vår överklagan till kammarrätten och de gav oss alltså rätt (Göteborg 2 januari 2006,

mål nr 5917–04).

Ska finnas beslut enligt SoL 4 kap 4 §

Kammarrätten ansåg att det inte var rätt att neka bistånd bara för att en arbetslös inte kommit till en praktik på ett serviceboende. Praktiken var beslutad efter flera trepartssamtal med socialtjänsten, arbetsförmedlingen och sökanden och bestämdes utifrån att arbetsmarknadsåtgärder inte kunde erbjudas eftersom sökande behövde träning i regelbundenhet, att passa tider och ta ansvar för full närvaro.

Kammarrätten skriver i domskälen att "Beslut om insatsen har emellertid inte fattats med stöd av 6 c § SoL (Nuvarande 4 kap 4 § SoL/NAD). Deltagande i den av socialnämnden anvisade praktikplatsen kan inte anses utgöra sådant arbete som ger den enskilde inkomster. Socialnämnden har därför inte haft rätt att vägra ... försörjningsstöd på grund av att hon uteblivit från praktikplatsen" (Jönköping 25 september 2001, mål nr 3041–2000).

Det är alltså viktigt att dokumentera att villkor på praktik eller kompetenshöjande verksamhet är ställda utifrån 4 kap 4 § SoL och att sökande vet att ogiltig frånvaro betyder avdrag på norm!

Frånvaroavdrag för föregående månads ogiltiga frånvaro

Kammarrätten ansåg att det var korrekt att göra avdrag i efterhand. Avdrag skulle, enligt kammarrätten, göras för ogiltig frånvaro under en tidsperiod som motsvarade biståndsperiodens längd. I det aktuella fallet beviljades bidrag för en månad och sex dagar, vilket medförde att ogiltig frånvaro under en månad och sex dagar innan biståndsperioden resulterade i frånvaroavdrag.

Kammarrätten ansåg att det inte var rätt att göra avdrag för tidigare förekommande ogiltig frånvaro (Göteborg 21 augusti 2003, mål nr 2757–03).

Meddela sjukfrånvaro

Det är viktigt att deltagare i verksamhet får klar och entydig information om hur och när de ska meddela frånvaroorsak. Om det inte finns särskilda skäl, accepteras som regel inte sjukanmälan i efterhand.

Frånvaro utan anmäld sjukdom medför som regel frånvaroavdrag, men se domen ovan under rubriken "Sent inkommet läkarintyg".

Kammarrätten ansåg att det var rätt att göra avdrag för en frånvarodag, när sökanden inte meddelat att han var hemma på grund av tandvärk. Nämnden hade informerat sökanden om kravet på att meddela frånvaro och sökanden hade inte visat att hans tandvärk gjort att han inte kunnat anmäla sin frånvaro (Göteborg 30 juni 2008, mål nr 1436–08).

Inget avdrag för karensdag

Den första dagen på en sjukskrivning är en karensdag, det vill säga att den sjuke får ingen sjukpenning. Detta är ingenting den sökande kan påverka. Det är alltså ingen "ogiltig frånvaro" som på något sätt påverkar sökandes rätt till bistånd.

Ledighet för nära anhörigs svåra sjukdom

Det kan vara skäligt att vara ledig i samband med nära anhörigs livshotande sjukdom. Om det är stort avstånd till den sjuke, kan det i vissa fall vara motiverat med en veckas ledighet.

Med nära anhörig räknas familjemedlem och med svårt sjuk menas sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv.

Anhörigs dödsfall giltigt skäl till frånvaro

Kammarrätten ansåg att sökande skulle ha försörjningsstöd trots att de under tre veckor varit frånvarande från verksamhet. Frånvaron berodde på att mannens lillasyster i Irak hade blivit mycket svårt brännskadad och vistades på sjukhus. Skadorna var så svåra att hon avled. Då mannen var hennes vårdnadshavare fanns det ingen annan som kunde hjälpa, stötta henne och tillvarata hennes rättigheter. Vi ifrågasatte inte syftet med resan eller att mannen var vårdnadshavare, men tyckte inte att det var tillräckligt skäl för frånvaro. Hemresan försenades på grund av att mannen blivit tagen av polis och suttit en tid i fängelse.

Såväl läns- som kammarrätt tyckte att bistånd skulle beviljas för frånvarotiden (Göteborg 14 september 2009, mål nr 5321–09).

De hade tidigare fått avslag på resekostnader, men det avslaget överklagades inte, så domen tar alltså inte upp om det i detta fall skulle beviljats bistånd till merkostnader i samband med frånvaron.

Ej nödvändigt besöka cancersjuk mor, dom under Xxxxx

Annan ledighet

Om sökande är aktuell på annan verksamhet inom kommunen exempelvis på Familje- och/eller Vuxenavdelningen, och har tid där är detta giltig frånvaro och ska som regel inte medföra avdrag.

I förväg meddelad "ogiltig" frånvaro, känd frånvaro

När sökande planerar att nästkommande månad göra annat än att delta i vår verksamhet, det vill säga inte följa planering, exempelvis fara på semester, görs avdrag för denna ogiltiga frånvaro som regel vid ansökan efter frånvaron. Ansökan bedöms utifrån vad sökanden gjort månaden innan ansökningstillfället. Avdrag görs alltså oftast först när vi vet hur stor frånvaron varit. Viktigt att sökanden får reda på detta och för att undvika missförstånd kan det vara bra att informationen dokumenteras.

I de fall sökanden under en månads frånvaro kommer att få sitt behov tillgodosett på annat sätt, exempelvis bli bjuden på uppehälle och logi, kan dock ansökan avslås i förväg med motivering att behovet är tillgodosett på annat sätt.

Om vi avslår ansökan en månad på grund av att behovet kommer att vara tillgodosett på annat sätt, så har vi accepterat frånvaron och eventuell ansökan för månaden efter den "ogiltiga" frånvaron, bör inte avslås med motivering att sökanden inte gjort så gott den kunnat. En månads frånvaro bör alltså inte medföra mer än en månads avslag på ansökan.

Avdrag innan resa

Kammarrätten ansåg att det var rätt att den 29 maj avslå ansökan för juni i och med att sökanden under juni fått sitt behov tillgodosett genom den utlandsresa som hon blivit bjuden på. Länsrätten hade ansett att bistånd skulle beviljats i och med att sökanden under maj månad uppfyllt villkoren för bistånd och att "det är förhållandena i maj som ligger till grund för rätten till bistånd för juni". Detta hade inte kammarrätten några kommentarer om, men ansåg att bistånd inte skulle beviljas för en månad som behovet var tillgodosett på annat sätt (Stockholm 13 februari 2009, mål nr 7546–08).

Känd frånvaro underansökningsmånaden

Kammarrätten tyckte att det var rätt att ge avdrag för tre frånvarodagar i december när ansökan för december lämnades in först den 29 december och det var känt att sökanden i december haft tre dagars ogiltig frånvaro. Förvaltningsrätten hade däremot tyckt att frånvaroavdraget skulle göras först när ansökan för januari behandlades, men kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom eftersom de tyckte "att det inte föreligger några hinder mot att låta också händelser som inträffar under den månad som biståndet avser påverka rätten till försörjningsstöd" (Göteborg 8 mars 2013, mål nr 4815– 12).

Läkarkontakt

Den som är sjuk bör som regel kontakta läkare för att så snabbt som möjligt få mediciner, råd eller behandling för att påskynda sitt tillfrisknande. Om den enskilde trots detta är så sjuk att den inte kan jobba kan läkare skriva intyg på att så är fallet.

Vid frånvaro som överstiger fem dagar i sträck bör läkarintyg krävas. Detta motsvarar reglerna vid vanliga anställningar.

Krav på läkarintyg

Länsrätten skriver att "Kravet på läkarintyg vid mer än kortare sjukfrånvaro framstår inte som orimligt" och att "nämnden haft fog för att betrakta de fyra sista dagarna av frånvaron [av nio/NAD] som ogiltig frånvaro med reducering av det ekonomiska biståndet som följd. Nämnden får även anses ha haft fog för att beräkna avdraget på det sätt som gjorts". Normen hade reducerats med 1/21 per dag med ogiltig frånvaro, vilket alltså länsrätten ansåg vara riktigt. Överklagan avslogs (Värmland 13 april 2005, mål nr 311–05

Delta i aktivitet trots sjukskrivning

Kammarrätten tyckte inte att inlämnade sjukintyg var tillräckligt starka för att visa att sökanden inte, åtminstone delvis, kunde delta i nämndens verksamhet. Därför var det rätt av nämnden att avslå ansökan när sökanden uteblev från verksamheten (Stockholm 28 maj 2008, mål nr 7542–07).

Avdragets storlek

För de som utan giltigt skäl är frånvarande gäller att vid tre dagars ogiltig frånvaro kan det innebära reducering av biståndet. Vid ogiltig frånvaro fyra dagar eller mer kan det innebära avslag på rätten till ekonomiskt bistånd.

Avdrag på hela hushållets månadsbehov (Försumliga familjeförsörjare?)

Enligt regeringsrätten (RÅ 1995:79) är den enskildes underhållsskyldighet beträffande den övriga familjen "primär i förhållande till familjemedlemmarnas rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen". Detta betyder att familjeförsörjare som inte gör vad de kan för att försörja sin familj inte kan räkna med att det utgår bistånd till övriga familjen. Ibland kan matpengar beviljas för att undvika akut nödsituation.

1/21 av hela hushållets månadsbehov

Xxxxx frånvaroavdrag för dagar de varit närvarande

Den som uteblivit från kompetenshöjande insatser (då § 6 c SoL, nu 4 kap 4 §) kan enligt kammarrätten i

Göteborg (1999-10-12, mål nr 4184–1999) nekas socialbidrag för dagar sökande varit frånvarande utan giltig anledning. I det aktuella ärendet hade sökanden av socialnämnden fått helt avslag på ansökan om socialbidrag. Kammarrätten ändrade beslutet, så att avslaget bara gällde de tre dagar sökanden varit frånvarande. Giltiga frånvaroorsaker är bland annat sjukdom, vård av sjukt barn och i vissa fall bärande invändningar mot verksamheten från sökandens sida.

Proportionellt avdrag

Kammarrätten ansåg att minskning av det ekonomiska biståndet bör beräknas efter skälighet med ledning av sökandes frånvaro i proportion till hans närvaroplikt (Göteborg 9 september 2002,

mål nr 5669–2001)

Helt avslag möjligt om sökande inte deltagit i praktik i tillräcklig omfattning Kammarrätten skriver att "Det ekonomiska biståndet kan dras in i sin helhet om biståndstagaren inte deltagit i praktik i tillräcklig omfattning. Biståndstagarens rätt till reducerat bistånd vid akuta situationer kvarstår dock alltid. Hur försörjningsstödet ska beräknas om nämnden, trots möjligheten att dra in hela försörjningsstödet, istället väljer att bara göra avdrag för den ogiltiga frånvaron är inte uttryckligen reglerat. Då nämnden vid ett sådant beviljande går utöver sina lagliga skyldigheter till förmån för biståndssökande anser kammarrätten att utformningen av sådan beräkning faller inom ramen för den kommunala självbestämmanderätten." Kammarrätten gick därmed emot förvaltningsrätten som ansett att vi skulle bevilja bistånd till bland annat hyra (Göteborg 9 juli 2010, mål nr 1310–10).

Företagare

Politiskt ställningstagande Vilande företag Redovisning Framtidsutsikter

A-kassa

Företags tillgångar/skulder

Starta egetbidrag (Under Inkomster)

Obesvarat

Politiskt ställningstagande

I socialtjänstlagen (SoL) nämns inte egna företagare. De ändringar som gjorts innebär inga förändringar sedan Socialstyrelsen i sina Allmänna råd1992:4 skrev att "Driver företagaren ett företag som inte lönar sig och ansöker om socialbidrag till sin försörjning och livsföring i övrigt, kan nämnden avslå ansökan genom att hänvisa till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande". Detta används även efter lagförändringarna 98 01 01 (exempelvis RÅ 2000 ref 37).

Kommuner får i princip endast vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Det står i kommunallagen. Kommuner får bara ge individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det finns synnerliga skäl för det (2 kap. 8 § kommunallagen (1991:900), KL. Det betyder att det är oklart om företagare kan få ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, och hur socialtjänsten kan motivera den möjligheten.

Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 140 står att ”Kravet på att stå till arbetsmarknadens förfogande kan också ställas på företagare. Den enskilde kan t.ex. istället behöva söka arbete. Den som bedriver företag och ansöker om ekonomiskt bistånd omfattas av samma krav som övriga biståndssökande.”

Vidare står det i Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd 2021 sidan 150 att ”Ett företag t.ex. en enskild firma, ett handelsbolag eller ett aktiebolag kan vara en realiserbar tillgång. Huruvida företaget utgör en tillgång får utredas i den individuella situationen. Att inte avyttra en realiserbar tillgång kan innebära att den enskilde, efter en individuell behovsbedömning, nekas ekonomiskt bistånd. I en sådan situation kvarstår kommunens yttersta ansvar om den enskilde bedöms vara i en akut nödsituation.”

Enligt Åmåls socialnämnds Riktlinjer med anvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd kan ekonomiskt bidrag undantagsvis beviljas till företagare under högst tre månader. Den som beviljats stöd för start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag) som arbetsmarknadsåtgärd kan beviljas socialbidrag för den period starta-eget-bidrag beviljas.

Document Metadata

Table of Contents

Innehållsförteckning

Document Metadata