SKV 294 utgåva 15

Skatteregler för aktie- och handelsbolag

– med deklarationsanvisningar

Den här broschyren vänder sig till dig som själv upprättar bokslut och deklaration i ett mindre aktie-/handelsbolag. Broschyren gäller när beskattningsåret gått ut under 2016.

Innehåll

Allmänt om beskattning av närings-

verksamhet i aktie- och handelsbolag 3

Inledning 3

Bokslutet som grund 3

K2-regelverket 3

Aktiebolag och handelsbolag 3

Deklarationstidpunkter för bl.a. aktie- och handelsbolag 3

Xxxxxxxxxxx 0

Moms 4

Deklarationsombud 4

Xxxxxxxxxxx 0

Avskrivning 5

Tre former av avskrivning 5

Omedelbart avdrag 5

Räkenskapsenlig avskrivning 5

Restvärdesavskrivning 6

Patenträtt, hyresrätt och goodwill 7

Xxxxx och pågående arbeten 7

Varulager 7

Pågående arbete 8

Periodiseringsfond 9

Xxxxxxxxxx 0

Beskattning av schablonintäkt 9

Återföring 9

Aktier och andelar 10

Definition av lageraktie, näringsbe-

tingad aktie och kapitalplaceringsaktie 10

Aktiebolags försäljning av aktier 10

Aktiebolags försäljning av andelar i handelsbolag 11

Handelsbolags försäljning av aktier 11

Handelsbolags försäljning av andelar i handelsbolag 12

Nedskrivning av aktier 12

Andelsbyte – Uppskov med beskattningen 12

Skalbolag 12

Avyttring av fastigheter 13

Förlust på fastighet 13

Avskattning vid utköp av bostad i fåmansbolag 13

Koncernbidrag 14

Vem kan lämna koncernbidrag? 14

Ytterligare förutsättningar 14

Fusionsregeln 14

Förmedling av koncernbidrag 15

Utdelning och ränta 15

Mottagen utdelning 15

Lämnad utdelning och betald ränta 15

Begränsning av underskottsavdrag 16

Underskott vid ägarförändring 16

Begränsning vid konkurs och ackord 19

Pensionskostnader, särskild

löneskatt och avkastningsskatt 20

Inkomstskatt 20

Särskild löneskatt 21

Avkastningsskatt på pensionsmedel 21

Deklarationsanvisningar – så här

fyller du i Inkomstdeklaration 2 23

Huvudblanketten 24

Räkenskapsschemat (INK2R) 26

Skattemässiga justeringar (INK2S) 26

Koppling mellan punkter i Inkomst-

deklaration 2 och BAS-kontoplanen 31

Deklarationsanvisningar – så här

fyller du i Inkomstdeklaration 4 33

Huvudblankett INK4 34

Xxxxxxxx självdeklaration 34

Huvudbilagan Räkenskapsschema (INK4R) 35

Balans- och resultaträkning 35

Huvudbilagan Skattemässiga justeringar (INK4S) 36

Övriga uppgifter 39

Koppling mellan punkter i Inkomst-

deklaration 4 och BAS-kontoplanen 40

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N3B 42

1. Räkenskapsår m.m. 42

2. Beräkning av resultat 42

3. Beräkning av andelens anskaffningsutgift 43

4. Begränsat ansvar 43

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N4 44

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N7 45

Uppgifter om överlåtare och övertagare m.m. (Avsnitt A) 45

Övertagna Periodiseringsfonder (Avsnitt B punkt 1) 45

Övertagen expansionsfond (Avsnitt B punkt 2) 45

Övertaget sparat fördelningsbelopp och

skogs- och skogsskadekonto (Avsnitt B punkt 3 och 4) 45

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N8 46

Allmänt om beskattning av näringsverksamhet i aktie- och handelsbolag

Inledning

Denna broschyr vänder sig till dig som har ett aktie- eller handelsbolag. Broschyren tar upp några särskilda skatte- regler som du bör känna till när bolagets bokslut och inkomstdeklaration upprättas. Det gäller hur vissa balans- poster ska värderas i bokslutet samt hur vissa inkomster och utgifter ska behandlas vid beskattningen. Informationen i broschyren är inte heltäckande, utan för varje fråga behand- las det som bedömts vara av störst värde. Mer information hittar du på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx .

Hur du fyller i aktiebolagets Inkomstdeklaration 2 beskriver vi på sidan 23. Hur du fyller i handelsbolagets Inkomstdeklaration 4 beskriver vi på sidan 33.

Bokslutet som grund

Företagets bokföring är utgångspunkt för beskattningen. Det innebär att bolagets bokslut, upprättat enligt god redovisningssed, ska ligga till grund för beskattningen.

Skattelagstiftningen innehåller emellertid ett antal bestämmelser som innebär att det bokförda resultatet måste justeras för att få fram det beskattningsbara resulta- tet. Denna skattemässiga justering görs i bolagets inkomstdeklaration genom en intäktspost (pluspost) eller avdragspost (minuspost). Till exempel ska ej avdragsgilla representationskostnader tas upp som en justerad intäkts- post, och ej skattepliktiga ackordsvinster ska tas upp som en justerad avdragspost.

När det gäller inventarier kan bolaget välja om bok- föringen ska ligga till grund för beskattningen eller om bokföringen ska vara frikopplad från beskattningen.

Enligt huvudregeln ska det skattemässiga värdeminsk- ningsavdraget motsvara avskrivningen i bokslutet. Till- lämpas däremot restvärdesavskrivning är beskattningen frikopplad från bokföringen och bolaget kan begära värde- minskning med ett belopp i deklarationen och göra avskrivning i bokslutet med ett annat.

K2-regelverket

Bokföringsnämnden (BFN) arbetar med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk för redovisning (K1 - K4). Privata aktiebolag som enligt årsredovisningen är ett mindre företag får tillämpa de s.k. K2-reglerna (BFNAR 2008:1).

Regelverket är heltäckande och den som väljer att till- lämpa det ska göra det i sin helhet. Det är bokslutsregler

och behandlar inte löpande bokföring eller arkivering av räkenskapsinformation. Reglerna präglas av förenklingar som t.ex. ger företaget möjlighet att välja schablonlösningar. De innehåller fastställda uppställningsformer för resultat- och balansräkningarna som i allt väsentligt överensstäm- mer med uppgiftslämnandet i räkenskapsschemat.

När du tillämpar regelverket för första gången ska du för vissa angivna balansposter korrigera ingående balans mot eget kapital. Är det en avdragsgill eller skattepliktig post ska du göra en skattemässig justering i punkten 4.4b eller 4.6e, se deklarationsanvisningarna till Inkomstdekla- ration 2. I Bokföringsnämndens vägledning kap. 21 kan du se vilka poster som ska korrigeras.

Aktiebolag och handelsbolag

All inkomst i ett aktiebolag ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Det gäller även kapitalvinster, t.ex. resul- tat vid avyttring av aktier och andelar. Resultatet ska dock beräknas enligt reglerna som gäller för inkomstslaget kapital.

Resultatet i ett handelsbolag ska också beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Undantag gäller för resultat vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet och bostadsrätt som ska beskattas av fysisk person eller dödsbo. Detta resultat ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Reglerna för beskattning av handelsbolag och aktiebolag är i huvudsak desamma. Det finns dock vissa särregleringar för handelsbolag. När det finns särskilda regler för handels- bolag anges det i denna broschyr specifikt i det aktuella avsnittet.

Deklarationstidpunkter för bl.a. aktie- och handelsbolag

För juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag, komman- ditbolag, stiftelser samt ekonomiska och ideella föreningar) styr numera räkenskapsåret när företagets inkomstdeklara- tion ska lämnas. Deklarationen ska lämnas vid närmsta deklarationstidpunkt sex månader efter räkenskapsårets slut. Den som lämnar deklarationen elektroniskt får lämna den ytterligare en månad senare.

Tidpunkter för Inkomstdeklaration 2 och 41

Beskattnings- året går ut	Deklarationen skickas ut	Deklarationen ska vara inlämnad på papper	Deklarationen ska vara inlämnad elektroniskt2
30 april 2016	Mitten av september	1 november 2016	1 december 2016
30 juni 2016	Mitten av september	15 december 2016	16 januari 2017
31 augusti 2016	Mitten av oktober	1 mars 2017	3 april 2017
31 december 2016	Mitten av februari	3 juli 2017	1 augusti 2017

Bolagsskatt

Bolagsskatten är 22 %.

Moms

Moms ska du numera redovisa i momsdeklarationen. Man kan alltså inte redovisa moms i inkomstdeklaratio- nen längre. Av den anledningen beskriver vi inte längre några momsregler i denna broschyr. Vill du ha informa- tion om moms finns det på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

Skatteverket ger även ut Momsbroschyren (SKV 552) som i första hand vänder sig till små och medelstora företag.

I broschyren Moms- och arbetsgivardeklarationer (SKV 409) beskriver vi hur man redovisar och betalar moms.

Deklarationsombud

Ett deklarationsombud kan lämna alla deklarationer, t.ex. inkomstdeklarationen och preliminära inkomstdeklara- tioner, förutsatt att det sker elektroniskt. Ett företag kan alltså utse ett deklarationsombud som lämnar Inkomstde- klarationen. Praktiskt går det till så att den deklarations- skyldige ansöker om att få ett eller flera deklarationsom- bud registrerade. Ansökan kan göras via e-tjänsten Ombud eller behörigheter, eller lämnas på blankett Ansökan E-tjänst Deklarationsombud (SKV 4809).

1 Sammanställningen gäller även för Inkomstdeklaration 3 även om den målgruppen inte i övrigt omfattas av informationen i denna broschyr.

2 För att lämna deklarationen vid det senare tillfället måste hela deklarationen (sidorna 1–4) och alla bilagor lämnas elektroniskt. Första sidan av deklarationen lämnas via e-tjänsten för Inkomstdeklaration 2, sidorna 2-4 samt eventuella bilagor (N3B, N4, N7 eller N8) måste filöverföras via e-tjänsten Filöverföring. Du kan inte bifoga pdf-filer med deklarationen.

Inkomstdeklaration 4 (och 3) kan lämnas vid det senare deklarationstillfället även om huvudblanketten lämnas på papper. Förutsätt- ningen är att alla bilagor lämnas elektroniskt via filöverföringstjänsten.

Om du behöver lämna övriga upplysningar till Inkomstdeklarationen kan du skriva ner dem och skicka in via mejl eller vanlig post. Deklarationen räknas ändå som elektronisk om ovanstående förutsättningar är uppfyllda.

Inventarier

Inventarier är tillgångar som bolaget behöver i verksam- heten för att kunna driva den. Det kan t.ex. vara maskiner, verktyg, möbler, bilar, instrument, datorer eller en affärsin- redning.

Avskrivning

Avskrivning (värdeminskning) betyder att bolaget får dra av utgiften för inköpet genom att dela upp den på flera år. Inventarierna blir på så sätt kostnadsförda i den takt de förbrukas.

Vem har rätt till avskrivning?

Den som är ägare av inventarierna har rätt till värde- minskningsavdrag (avskrivning). Det gäller även vid lea- sing (hyra). Undantagsvis kan ett hyresavtal vara utformat på ett sådant sätt att det kan göras en bedömning att det inte är leasegivaren (uthyraren) som får göra värdeminsk- ningsavdrag.

Underlag för avskrivning

Det är inte bara själva inköps- eller tillverkningskostnaden som är underlag för avskrivning. Även andra kostnader som monteringskostnad, frakt, tull och liknande ingår.

Man säger därför att anskaffningsvärdet är underlag för avskrivning. Det gäller både räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Om bolaget köper inventarier av delägare i bolaget (eller närstående till delägare) till ett pris som överstiger marknadsvärdet ska den del som är överpris inte ingå i avskrivningsunderlaget.

Om bolaget inte är skyldigt att redovisa moms får den moms som ingår i inköpskostnaden tas med som anskaff- ningsvärde. Har bolaget fått näringsbidrag eller liknande för att skaffa inventarier måste anskaffningsvärdet mins- kas med bidragsbeloppet.

Tre former av avskrivning

Det finns tre möjligheter att dra av utgifter för invent- arier; hela utgiften inköpsåret (omedelbart avdrag), räken- skapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.

Omedelbart avdrag

Inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får dras av redan samma år de skaffas till näringsverksamheten (så kallade korttids- eller treårs-

inventarier). Det är bolaget som i första hand ska visa att livslängden är högst tre år.

Inventarier av mindre värde får också dras av i sin hel- het året de skaffas till näringsverksamheten. Med ”mindre värde” menar man ett värde som understiger ett halvt prisbasbelopp exkl. moms. När man ska avgöra vad som är mindre värde, räknas flera inventarier som på ett natur- ligt sätt hör ihop som ett inventarium. Samma sak gäller om inköp av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Räkenskapsenlig avskrivning

Om du ska använda den här metoden ställs det vissa krav på bokföringen:

• bolaget måste ha en ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut, d.v.s. med resultat- och balansräk- ning, och

• värdeminskningsavdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet.

Det finns två alternativ att välja på när man använder räkenskapsenlig avskrivning, huvud- och alternativregeln.

Enligt huvudregeln får man dra av högst 30 % av inventariernas bokförda värde vid årets början (= förra årets utgående värde)

• ökat med värdet av de inventarier som skaffats under året och som fortfarande finns kvar vid årets slut,

• minskat med betalning för inventarier som sålts under året och som skaffats tidigare år än detta år,

• minskat med försäkringsersättning bolaget fått för inventarier som skaffats tidigare år än detta år,

• minskat med ersättningsfond som bolaget tagit i anspråk.

Därutöver får du göra ett särskilt avdrag (värdeminsk- ning) om inventarier som skaffats före beskattningsårets ingång har sålts, eller om du har fått försäkringsersättning för inventarier som gått förlorade. Avdraget uppgår till den intäkt du fått (bokfört) med anledning av försälj- ningen eller försäkringsersättningen. Avdraget får inte leda till att inventariekontot blir negativt.

Har den ersättning som erhållits vid försäljning av inventarier i sin helhet bokförts som intäkt medges ett särskilt avdrag (avskrivning) med 10 000 kr.

Avskrivning kan därför göras med 28 000 kr.

Inventariernas lägsta värde

Lägsta värdet enligt huvudregeln

Inventariernas bokförda värde

enligt föregående års balansräkning

Anskaffningar under beskattnings- året som fortfarande finns kvar

Ersättning för inventarier som avyttrats och försäkringsersättning

Under året ianspråktagen ersätt- ningsfond

Underlag

= …………………………

+ …………………………

– …………………………

= …………………………

Lägsta värde 70 % av underlaget ovan =

Lägsta värde enligt kompletteringsregeln

80 % av årets anskaffningsutgifter

60 % av föregående beskattningsårs anskaffningsutgifter

+ …………………………

40 % av anskaffningsutgifterna

andra året före beskattningsåret

20 % av anskaffningsutgifterna tredje året före beskattningsåret

+ …………………………

Lägsta värde enligt kompletterings-

regeln

Observera att procentsatserna ska justeras om

beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader.

Exempel: Avskrivning inventarier
Bokfört värde vid årets början	+50 000
Inköp under året	+20 000
Sålt under året som köpts tidigare år	–10 000
Underlag att skriva av på	60 000
Årets avskrivning 30 %	–18 000
Oavskrivet värde vid årets utgång	42 000

behöver ta hänsyn till hur eventuella försäljningar har bokförts.

Det har ingen betydelse när under året inventarier köps. Finns de kvar vid räkenskapsårets slut får man skriva av med 30 %. Men om bolaget har ett längre eller kortare räkenskapsår än 12 månader justeras procentsatsen. Är t.ex. bolagets räkenskapsår 6 månader är procentsatsen 15 %, är det 18 månader blir procentsatsen 45 %.

Eftersom avskrivningsunderlaget minskar med avskriv- ningar som görs betyder det att avskrivningens storlek blir mindre med åren. Teoretiskt sett blir inventarier aldrig avskrivna när man använder huvudregeln. För att det ska finnas möjlighet att få inventarierna helt avskrivna finns en kompletteringsregel som innebär hel avskrivning på 5 år,

d.v.s. 20 % avskrivning varje år.

Om man ska använda kompletteringsregeln måste man veta anskaffningsutgift och anskaffningsår för de inventarier bolaget köpt de senaste fyra räkenskapsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten. Årets totala avskrivning får man genom att skriva av på vart och ett av de tidigare fyra årens kvarvarande anskaffningsut- gift och årets anskaffningsutgift med 20 %. Avskrivnings- procenten påverkas inte av när under året inventarierna köps. Däremot justeras procentsatsen om bolaget har längre eller kortare räkenskapsår än 12 månader, precis som i huvudregeln.

Kontrollera avskrivningen

Eftersom storleken på det särskilda avdraget (se ovan) påverkas av hur du har bokfört försäljning av inventarier bör du kontrollera att bolaget inte har tagit upp inventari- erna till för lågt värde i balansräkningen, och därmed gjort för stor avskrivning. Denna kontroll gör du genom att beräkna inventariernas lägsta värde enligt huvud- och kompletteringsregeln med nedanstående mall. Om det bokförda värdet av inventarierna inte understiger det läg- sta av dessa värden har du inte gjort för stort avdrag vid beskattningen.

Denna metod, att beräkna inventariernas lägsta värde, kan du också med fördel använda för att beräkna största möjliga avskrivning. Största möjliga avskrivning beräknas som mellanskillnaden mellan å ena sidan inventariernas bokförda värde före avskrivning och å andra sidan det läg- sta värdet enligt huvud- eller alternativregeln. Fördelen med att beräkna avskrivningen på detta sätt är att du inte

Restvärdesavskrivning

Restvärdesavskrivning ska användas av den som inte upp- fyller kraven för att få använda räkenskapsenlig avskriv- ning (beror vanligen på att bokföringsmässig avskrivning inte stämmer överens med skattemässig). Restvärdesav- skrivning liknar räkenskapsenlig avskrivning och kan ses som en förenklad version av denna. Den stora skillnaden är att det bokförda värdet för inventarierna inte behöver vara lika med det värde som redovisas i deklarationen,

d.v.s. det skattemässiga värdet. Eftersom den bokförda avskrivningen inte behöver överensstämma med värde- minskningsavdraget kan det vara nödvändigt att justera det bokförda resultatet.

Vid restvärdesavskrivning får man skriva av med högst 25 % i stället för 30 %. Det finns ingen alternativ kom- pletteringsregel som vid räkenskapsenlig avskrivning.

Avskrivningsunderlaget är det värde som du redovisade att bolaget hade kvar på inventarierna oavskrivet i förra årets

deklaration (föregående års skattemässiga värde). Du lägger också till anskaffningsutgiften för inventarier som bolaget skaffat under året och som finns kvar vid årets slut. Om bolaget sålt inventarier under året (eller fått för- säkringsersättning) som skaffats tidigare år än detta räkenskapsår, måste avskrivningsunderlaget minskas med den intäkten. Därutöver får du göra ett särskilt avdrag (värdeminskning) om inventarier som skaffats före beskattningsårets ingång har sålts, eller om du har fått försäkringsersättning för inventarier som gått förlorade. Avdraget uppgår till den intäkt du fått (bokfört) med anledning av försäljningen eller försäkringsersättningen. Avdraget får inte leda till att inventariekontot blir negativt (se exempel i broschyren Bokföring, bokslut och deklara- tion del 2 SKV 283).

Patenträtt, hyresrätt och goodwill

Restvärdeavskrivning
Skattemässigt värde vid
beskattningsårets ingång	+
Under året gjorda anskaffningar
som finns kvar vid årets slut	+
Ersättning för avyttrade/förlorade
inventarier som fanns vid årets början samt i anspråkstagna fonder m.m.	–
Summa avskrivningsunderlag	=
Årets avskrivning, högst 25 % av avskrivningsunderlaget	–
Skattemässigt värde vid
beskattningsårets utgång	=

Dessa tillgångar kallas immateriella, d.v.s. sådana som inte består av föremål, i motsats till materiella tillgångar som inventarier. För förvärvade immateriella tillgångar dras utgiften skattemässigt av genom avskrivning, d.v.s. man delar upp utgiften på flera år precis på samma sätt som med inventarier. Men reglerna om omedelbart avdrag för så kallade treårsinventarier eller inventarier av mindre värde gäller inte för immateriella tillgångar. Man får välja mellan räkenskapsenlig avskrivning och restvärdes- avskrivning. Om du väljer räkenskapsenlig avskrivning för bolagets inventarier får du inte välja restvärdesavskriv- ning för t.ex. hyresrätten för bolagets affärslokal. Däremot får du kombinera de båda metoderna enligt räkenskaps- enlig avskrivning – huvudregeln för inventarierna och kompletteringsregeln för affärslokalen, eller tvärt om.

Med patenträtt menas både rättighet som bolaget

xxxxxxx för att använda i sin egen tillverkning och rättighet som bolaget får betalt för när någon annan använder den.

Xxxxx och pågående arbeten

Varulager

Med varulager menas de tillgångar som bolaget har till försäljning (omsättning) eller som ska användas i verk- samheten. I värdet på lagret ska du alltså räkna in råäm- nen, halvfabrikat och färdiga varor. Till bolagets varulager hör också dels varupartier som bolaget har tagit hand om på balansdagen eller som någon annan tagit hand om åt bolaget, dels varupartier som på bokslutsdagen lämnats av säljaren för transport till bolaget som köpare.

Om varorna levererats från säljaren till köparen – även om fakturering inte gjorts – ska försäljningsvärdet av varorna redovisas som en fordran hos säljaren.

I lagret ska inte räknas in varor som mottagits i kom- mission. Kommission är ett slags handelsförmedling där varorna inte ägs av säljaren utan bara förmedlas av honom.

Värdering och inventering

Du ska värdera lagret som det ser ut på balansdagen genom en inventering. I korthet gäller vid inventering att

du ska anteckna anskaffningsvärdet för varje tillgång i lagret, d.v.s. post för post. Om nettoförsäljningsvärdet är lägre än bolagets anskaffningsvärde, ska du ta upp detta värde. De varor som finns i lagret anses vara de som bola- get anskaffade senast (regeln kallas ”först in – först ut”). Om du i stället väljer schablonregeln (se nästa sida) för att värdera bolagets varulager ska du ta upp anskaffningsvär- det för varje post vid inventeringen. Du ska skriva under inventeringslistorna på heder och samvete. Om du inte följer reglerna för inventering kan de värden du tagit upp bli underkända av Skatteverket.

Huvudregel

Enligt huvudregeln får du inte ta upp en lagertillgång till lägre värde än anskaffningsvärdet. Men om tillgångens nettoförsäljningsvärde är lägre än anskaffningsvärdet ska du ta upp tillgången till detta lägre värde (lägsta värdets princip). Huvudregeln gäller för alla slags lagertillgångar som finns i lagret på balansdagen.

I anskaffningsvärdet för de lagertillgångar bolaget köpt ska du räkna med inköpspris, frakt, tull och liknande kost- nader. För lagertillgångar som bolaget tillverkat eller bear- betat i näringsverksamheten (egentillverkat lager) räknar du anskaffningskostnaden på direkta kostnader som kostnader för material, arbetslöner och liknande med visst tillägg för indirekta kostnader som lokalkostnader, avskrivningar på inventarier och liknande kostnader som hör till tillverk- ningen. Med nettoförsäljningsvärdet menas det pris som företaget normalt kan sälja en vara för efter att man dragit av för sin försäljningskostnad.

Du får dra av för inkurans (vara som är osäljbar) bara om det ryms i nedskrivningen av en lagerpost från anskaffningsvärdet till verkligt värde.

Schablonregeln

Enligt schablonregeln får du ta upp lagret till 97 % av det totala anskaffningsvärdet. Om du använder denna regel måste du ta upp anskaffningsvärdet för alla tillgångar som finns i lager på bokslutsdagen. Du får alltså inte använda nettoförsäljningsvärdet på vissa tillgångar. Du får sen skriva ned det totala anskaffningsvärdet med 3 %. Den här regeln får inte användas när man värderar lager av fastigheter, aktier och andra liknande tillgångar. Man måste då skilja ut dessa tillgångar för att kunna tillämpa schablonregeln på det övriga lagret.

Pågående arbete

Med pågående arbete menas ett entreprenaduppdrag eller ett tjänsteuppdrag (konsultuppdrag). Pågående arbete är ett arbete som påbörjats, men vid räkenskapsårets utgång ännu inte har avslutats, och som utförs för annan persons räkning.

Pågående arbeten delas in i arbeten på löpande räkning och arbeten till fast pris. Med löpande räkning menas att ersättningen till minst 90 % grundar sig på

• ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet,

• den tid arbetet faktiskt tar, och

• de faktiska utgifterna för arbetet (lön, material m.m.).

Ett arbete som inte anses utfört på löpande räkning anses utfört till fast pris.

Färdigställandemetoden eller successiv vinstavräkning

Pågående arbete kan redovisas enligt färdigställande- metoden eller successiv vinstavräkning. Tillämpas färdig- ställandemetoden sker resultatavräkning först när arbetet är avslutat, se nedan.

Vid successiv vinstavräkning matchas uppdrags- inkomster och uppdragsutgifter av det arbete som utförts till och med balansdagen. Det innebär att resultatavräk- ning sker i takt med utförd prestation. Den metod som används i räkenskaperna ska följas vid beskattningen, om

de är upprättade i enlighet med god redovisningssed. För byggnads-, hantverks-, anläggnings- och konsultverksam- het gäller dessutom att redovisningen inte får strida mot de särskilda skattereglerna.

Värdering

Pågående arbete värderas till det lägsta av anskaffnings- värdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid denna beräkning ska både direkta och indirekta projektkostnader tas upp. Exempel på direkta projektkostnader är löner för personal, arbetsgivaravgifter på dessa löner samt material. Exempel på indirekta projektkostnader är andel av avskrivningar på maskiner som använts i projektet och projektets andel av kostnader för produktionslokal. Allmänna administra- tionskostnader, försäljningskostnader samt forskning och utveckling är i regel inte att anse som projektkostnader.

Färdigställandemetoden

Kostnaderna för ett arbete som utförs till fast pris, och där färdigställandemetoden tillämpas, tas upp som tillgång. A contobetalningar och förskott skuldförs. Vinstavräk- ning sker först när arbetet är slutfört.

Ett arbete bör anses vara avslutat i och med arbetets slutförande och att slutlig ekonomisk uppgörelse har träf- fats eller borde ha träffats enligt de avtalsvillkor mellan parterna som får anses normala inom branschen. Den omständigheten att det kvarstår garantiåtaganden eller att vissa mindre arbeten kvarstår utgör i regel inte skäl för att underlåta en resultatavräkning. Reservering för t.ex. garantiåtaganden eller vissa mindre kvarstående arbeten kan ske i enlighet med god redovisningssed. Föreligger det betydande osäkerhet avseende det ekonomiska utfallet får vinstavräkning anstå tills osäkerheten har undanröjts.

Kommer ett projekt sannolikt att leda till förlust ska reser- vering för förlusten göras omedelbart. Det bör dock obser- veras att när det gäller reservering för framtida garantiut- gifter gäller särskilda skatteregler.

Värdering av arbete till fast pris där färdigställande- metoden tillämpas sker till det lägsta av anskaffnings- värdet och nettoförsäljningsvärdet. Varje projekt ska värderas för sig. Skattereglerna tillåter en alternativ metod där pågående arbeten får värderas till 97 % av det sam- manlagda anskaffningsvärdet för samtliga pågående arbeten till fast pris. Detta alternativ gäller dock inte konsultrörelser utan endast entreprenadverksamheter.

Löpande räkning

Enligt de särskilda skattereglerna behöver endast sådana arbeten som har fakturerats tas upp till beskattning.

Fakturerade belopp intäktsredovisas i takt med faktu- reringen. Kostnader dras av löpande.

Fakturering ska ske enligt god redovisningssed. A conto- fakturerade belopp som står i proportion till redan utförda arbeten ska intäktsredovisas. Xxxx förskott för ännu ej utförda arbeten ska skuldföras.

Periodiseringsfond

Reglerna om periodiseringsfond ger möjlighet för före- taget att skjuta upp en del av beskattningen till ett senare år. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond ger alltså en viss skattekredit. Periodiseringsfond kan också användas till att jämna ut resultatet mellan olika år och på så sätt få en jämnare beskattning. Om företaget t.ex. kan förutse att förlust kommer att uppstå ett visst år kan man sätta av till periodiseringsfond, återföra fonden förluståret och på så sätt kvitta vinst mot förlust.

Avsättning

Aktiebolag och andra juridiska personer får avdrag för avsättning till periodiseringsfond med högst 25 % av över- skottet av näringsverksamheten. Det är årets skatte- mässiga överskott som är underlag för avsättningen, d.v.s. efter avdrag för tidigare års underskott och återföring av tidigare periodiseringsfonder, men före årets avdrag för periodiseringsfond. Avsättningen måste göras i räkenska- perna för att avdrag ska medges.

Exempel: Återföring periodiseringsfond

Tango har kalenderår som räkenskapsår. I dekla- rationen för beskattningsåret som går ut 2016 har man bestämt att man ska återföra 100 000 kronor av sina periodiseringsfonder till beskattning. De periodiseringsfonder som finns är:

Avsättningen i deklarationen 2011 måste återföras i

år eftersom återföring ska ske senast det sjätte året efter avsättningsåret. Utöver det vill Tango AB återföra ytterligare 50 000 kr. Man har då ingen valmöjlighet mellan vilken avsättning som ska åter- föras. Den äldsta avsättningen ska återföras först. I Tangos fall innebär det att avsättningen från 2012 på 10 000 kr ska återföras och att 40 000 kr av den avsättning som gjordes i deklarationen 2013 därefter återförs.

För handelsbolag gäller att avsättning görs hos del- ägaren. Avdraget beräknas på delägarens del av inkomsten enligt de regler som gäller för denne. Det innebär att om delägaren är en fysisk person får avdrag göras med högst 30 % av överskottet efter vissa korrigeringar. En redo- görelse för hur avdrag för avsättning till periodiserings- fond beräknas för fysiska personer finns i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Om handelsbolagsdelägaren är ett aktiebolag eller annan juridisk person medges avdrag med högst 25 % av överskot- tet. För att avdrag ska medges för periodiseringsfond måste avsättning göras i delägarens räkenskaper. Avsättningen ska göras i bokslutet för det räkenskapsår som omfattar utgången av handelsbolagets räkenskapsår. Avdraget avseende handels- bolagsandelen ska dock göras när överskottet från handels- bolaget ska tas upp till beskattning. Det innebär att om del- ägaren tillämpar brutet räkenskapsår och handelsbolaget till- lämpar kalenderår kommer avdraget att göras på blankett N3B året innan avsättningen görs i räkenskaperna.

Beskattning av schablonintäkt

Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräk- nas genom att summan av gjorda avdrag till periodi- seringsfonder som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med 72 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Schablon-

intäkten ska inte bokföras i räkenskaperna, utan endast tas upp i Inkomstdeklaration 2 under skattemässiga juste- ringar, vid punkt 4.6a. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten juste- ras i motsvarande mån.

Exempel: Schablonintäkt

Tango AB har kalenderår som räkenskapsår. Vid ingången av 2016 har totalt 500 000 kr satts av till periodiseringsfond. I deklarationen för beskatt- ningsår 2016 beräknas schablonintäkten till 0,47 % (72 % av statslåneräntan som vid utgången av november 2015 var 0,65 %) av 500 000 kr. Det belopp som ska tas upp som intäkt vid punkt 4.6a är alltså 2 350 kr.

Återföring

Periodiseringsfond ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret. Hela eller delar av avsätt- ningen kan återföras tidigare om så önskas.

Återföringen av periodiseringsfonder ska ske i en bestämd ordning. Det är alltid den äldsta periodise- ringsfonden som ska återföras först.

Avsättning i deklarationen 2011	50 000 kr
Avsättning i deklarationen 2012	10 000 kr
Avsättning i deklarationen 2013	50 000 kr
Avsättning i deklarationen 2014	90 000 kr
Avsättning i deklarationen 2015	200 000 kr
Avsättning i deklarationen 2016	100 000 kr

I vissa situationer måste avdraget återföras även om sexårs- fristen inte löpt ut.

Juridisk person måste återföra periodiseringsfonden om

1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,

2. den beskattas i Sverige bara som delägare i handels- bolag och handelsbolaget upphör att bedriva närings- verksamhet eller andelen överlåts,

Aktier och andelar

Då ett aktiebolag eller handelsbolag säljer aktier eller han- delsbolagsandelar är den beskattning som eventuellt ska ske beroende av en mängd faktorer. För det första måste du titta på vad det är som sålts. Är det aktier* eller han- delsbolagsandelar? Om det är aktier, vilken karaktär har de (d.v.s. är de lageraktier, näringsbetingade aktier eller kapitalplaceringsaktier)? Vem är det som säljer? Är det ett aktie- eller handelsbolag? Om säljaren är ett handelsbolag, vilka är delägare i detta? Om försäljningen resulterar i en förlust finns dessutom en mängd bestämmelser kring kvittning och kvotering av förlusten som man måste känna till för att beskattningen ska bli rätt.

I det här avsnittet beskriver vi bestämmelserna kortfat- tat. Förslagsvis utgår du ifrån den konkreta situation du har för handen. Vem är säljare och vad är det som har sålts? Med hjälp av rubrikerna letar du dig fram till vilka regler som gäller för den försäljning företaget gjort.

Inledningsvis måste vi dock börja med att redogöra för den skattemässiga indelning av aktier som sker och som är grundläggande för beskattningen vid företags försäljning av aktier och handelsbolagsandelar.

Definition av lageraktie, näringsbetingad aktie och kapitalplaceringsaktie

Aktier delas skattemässigt in i kapitaltillgångar och lager- tillgångar. Aktier är en lagertillgång om det ägande före- taget yrkesmässigt bedriver handel med värdepapper. För företag som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, kan innehav av aktier också vara lagertillgång. Omsättning av sådana lageraktier beskattas enligt de van- liga reglerna för näringsverksamhet.

Aktier som inte är lagertillgångar är kapitaltillgångar. (I fortsättningen talar vi endast om aktier som är kapital- tillgångar.) En aktie som är en kapitaltillgång kan i sin tur antingen vara en näringsbetingad aktie eller en kapitalpla- ceringsaktie.

Aktien är näringsbetingad om

• aktien inte är marknadsnoterad (d.v.s. alla onoterade aktier är näringsbetingade om de inte är lageraktier)

3. skattskyldigheten för näringsverksamhet upphör,

4. näringsverksamheten inte längre beskattas i Sverige

p.g.a. skatteavtal,

5. den upplöses genom fusion eller fission och fonden inte har övertagits,

6. vid beslut om likvidation eller konkurs.

• aktien är marknadsnoterad och innehavet motsvarar 10 % eller mer av röstetalet, eller

• innehavet betingas av den rörelse som bedrivs av före- taget eller av ett företag som med hänsyn till ägande- rättsförhållandena kan anses stå det nära.

Om aktien inte är en näringsbetingad aktie är den en kapitalplaceringsaktie.

Även om aktierna är kapitaltillgångar ska resultatet vid en försäljning, d.v.s. vinsten eller förlusten, beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Det skattemässiga resul- tatet beräknas emellertid enligt reglerna för inkomstslaget kapital. Det innebär att det beräknas antingen enligt genomsnittsmetoden, d.v.s. som skillnaden mellan försälj- ningspriset och det genomsnittliga omkostnadsbeloppet, eller enligt schablonmetoden. Schablonmetoden kan endast användas för marknadsnoterade aktier. Xxxxxxx och förlus- ter på näringsbetingade aktier och kapitalplaceringsaktier behandlas enligt speciella regler som beskrivs nedan.

Aktiebolags försäljning av aktier

Försäljning av näringsbetingade aktier

Xxxxxxx som uppstår vid försäljning av näringsbetingade aktier ska enligt huvudregeln inte tas upp till beskattning. Förluster vid en försäljning får då inte heller dras av. Är den näringsbetingade aktien marknadsnoterad och har innehavet varat kortare tid än ett år gäller dock inte huvudregeln. I dessa situationer är vinsten skattepliktig och förlusten avdragsgill. Om vinst uppkommer vid avyttring av ett skal- bolag är även denna vinst normalt skattepliktig.

Försäljning av kapitalplaceringsaktier

För kapitalplaceringsaktier gäller att vinster är skatteplik- tiga. Förluster som uppkommer får bara dras av mot vin- ster på delägarrätter. Till den del förlusterna inte kan nytt- jas får de rullas vidare till nästa år och utnyttjas på mot-

* För enkelhets skull nämns endast begreppet ”aktier” då vi avser aktier och andelar i ekonomisk förening.

svarande sätt. Detta brukar kallas att de hamnar i aktie- fållan. En förlust som uppkommer vid avyttring till ett företag i intressegemenskap får dock inte dras av omedel- bart. Förlusten blir avdragsgill först när tillgången lämnar intressegemenskapen.

Exempel: Sparat avdrag

Ett aktiebolag har gjort en förlust vid försäljning av kapitalplaceringsaktier på 200 000 kr. Bolaget har även gjort en vinst på kapitalplaceringsaktier på 120 000 kr. Förlusten kvittas mot vinsten, och reste- rande förlust 80 000 kr får utnyttjas på motsvar- ande sätt i nästa års deklaration.

Om det nästa år uppkommer en vinst vid försäljning av kapitalplaceringsaktier på 100 000 kr, kan det sparade avdraget 80 000 kr kvittas mot detta belopp. Av vinsten kvarstår därefter bara 20 000 kr som ska tas upp till beskattning.

Inom ett koncernförhållande finns möjlighet att från aktiefållan föra över avdrag och utnyttja det i ett annat koncernföretag. För att få överföra avdragsrätten till ett annat koncernbolag ska vart och ett av bolagen

1. begära det för beskattningsår som har samma dekla- rationstidpunkt, och

2. med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till det andra bolaget.

Exempel: Koncernkvittning

Ett aktiebolag A har gjort en vinst på 90 000 kr vid försäljning av kapitalplaceringsaktier. Ett dotter- bolag till A har under samma beskattningsår gjort en förlust vid försäljning av kapitalplaceringsaktier på 200 000 kr.

Dotterbolaget kan (om förutsättningarna är upp- fyllda) överföra 90 000 kr av avdragsrätten för sin förlust till moderbolaget. Moderbolaget kommer däri- genom inte redovisa någon vinst vid försäljning av kapitalplaceringsaktier.

Dotterbolagets sparade förlust uppgår till 110 000 kr. Förlusten kan utnyttjas av dotterbolaget eller av ett bolag inom koncernen på motsvarande sätt i nästa års deklaration.

Handelsbolags försäljning av aktier

När ett handelsbolag säljer aktier är det delägarna i det säl- jande handelsbolaget som ska beskattas för resultatet av för- säljningen. Om beskattning ska ske eller inte hos delägarna beror på om dessa hade beskattats om de själva hade ägt aktierna direkt, d.v.s. utan det mellanliggande handels- bolaget.

Delägare i det säljande handelsbolaget – Aktiebolag

Om ett handelsbolag säljer aktier ska vinsten inte tas upp hos ett delägande aktiebolag förutsatt att vinsten hade varit skattefri om aktiebolaget själv hade sålt aktierna direkt, d.v.s. om innehavet hade varit att betrakta som näringsbetingat. På samma sätt är en förlust inte avdrags- gill hos det delägande aktiebolaget om den inte hade varit det vid ett direkt innehav.

Hade aktierna som säljs av handelsbolaget varit att betrakta som kapitalplaceringsaktier i det delägande aktiebolagets hand, ska en vinst som uppstår beskattas. Resulterar försäljningen däremot i en förlust ska denna först kvoteras till 70 %. Den förlust som efter denna kvotering kvarstår får kvittas mot vinster. Om förlusten är större än årets vinster, eller om det helt saknas vinster, finns dock ingen möjlighet till rullning av förlusten framåt i tiden. Kan förlusten inte kvittas mot vinster får den inte heller utnyttjas av ett annat företag inom kon- cernen (s.k. koncernkvittning).

Delägare i det säljande handels- bolaget – Fysisk person

Om ett handelsbolag säljer aktier och en fysisk person är delägare i handelsbolaget ska vinster som uppkommer när handelsbolaget säljer aktierna i sin helhet tas upp hos den fysiska delägaren. Förluster som ska dras av kvittas mot vinster på aktier. I vissa fall ska förlusten först kvoteras till fem sjättedelar innan den kvittas. Det gäller t.ex. om det rör sig om förluster på onoterade aktier. Om det efter kvittningen kvarstår en förlust ska den kvoteras till 70 % innan den dras av mot övriga inkomster. Om innehavet av de sålda aktierna betingas av rörelsen som bedrivs av handelsbolaget, eller detta närstående bolag, ska förlusten dras av i sin helhet.

Aktiebolags försäljning av andelar i handelsbolag

Handelsbolagsandelar behandlas alltid som närings- betingade andelar om de ägs av ett företag (bl.a. ett svenskt aktiebolag). Detta innebär att när t.ex. ett aktie- bolag säljer en handelsbolagsandel beskattas inte vinsten. Inte heller föreligger det någon avdragsrätt om det skulle uppkomma en förlust.

Exempel: Handelsbolag säljer aktier

Xxxx och IDÉ AB äger 50 % vardera av FÖRLAG HB. FÖRLAG HB äger i sin tur TRYCKERI AB. FÖR-

LAG HB säljer under året TRYCKERI AB och det uppkommer en vinst på 1 miljon kronor.

Vinsten kommer redovisas i FÖRLAG HB:s bokfö- ring men korrigeras bort som en skattemässig juste- ring i handelsbolagets deklaration.

Vinsten ska sedan fördelas mellan delägarna Sara och IDÉ AB. Om beskattning ska ske hos del- ägarna eller inte beror på om de hade beskat- tats om de själva ägt aktierna i TRYCKERI AB direkt. Xxxx hade beskattats för vinsten och tar där- för upp 500 000 kr i bilaga N3A. För IDÉ AB hade innehavet i TRYCKERI AB varit att betrakta som näringsbetingat och därför ska vinsten inte beskattas av IDÉ AB.

på balansdagen. Den kostnad som uppkommer i resultat- räkningen får dock inte dras av vid beskattningen, och ska därför tas upp som en justerad intäktspost i inkomst- deklarationen. Beloppet tar du upp vid punkt 4.3 b. i Inkomstdeklaration 2 (eller punkt 4.3 a iInkomst- deklaration 4).

Handelsbolags försäljning av andelar i handelsbolag

När ett handelsbolag säljer handelsbolagsandelar är det delägarna i det säljande handelsbolaget som ska beskattas för resultatet av försäljningen. Om beskattning ska ske eller inte hos delägarna beror på om dessa hade beskattats om de själva hade ägt andelarna direkt, d.v.s. utan det mellanliggande handelsbolaget.

Delägare i det säljande handelsbolaget – Aktiebolag

Om ett handelsbolag säljer en andel i ett annat handelsbolag och ett aktiebolag är delägare i det säljande handelsbolaget ska vinsten inte tas upp hos aktiebolaget. Inte heller får en förlust dras av. Det gäller eftersom aktiebolagets innehav av handelsbolag alltid ska behandlas som ett näringsbetingat innehav och vinster och förluster behandlas då som skattefria respektive inte avdragsgilla.

Delägare i det säljande handelsbolaget – Fysisk person

Om ett handelsbolag säljer en andel i ett annat handelsbolag och en fysisk person är delägare i det säljande handelsbolaget ska vinsten beskattas. Förluster får dras av men ska först kvo- teras till 70 %. Om innehavet av de avyttrade andelarna betingas av rörelsen som bedrivs av det säljande handels- bolaget, eller detta närstående bolag, ska förlusten dras av i sin helhet.

Nedskrivning av aktier

En finansiell anläggningstillgång, t.ex. aktier, får i bok- föringen skrivas ned till det lägre värde som tillgången har

Andelsbyte – Uppskov med beskattningen

Ett aktiebolag som har gjort ett andelsbyte kan begära upp- skov med beskattningen av vinsten som uppstått i samband med bytet. Uppskov kan medges när en säljare avyttrar en andel i ett företag, det överlåtna företaget, till ett annat företag. Den ersättning som säljaren får ska vara andelar i det köpande företaget. Ersättningen ska också vara mark- nadsmässig. Förutom att säljaren kan få andelar i det köpande företaget kan ersättning utgå i form av pengar.

För att uppskov ska medges ställs också krav på det köpande företaget. Det köpande företaget ska, vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker, inneha andelar i det överlåtna företaget med ett sammanlagt röstetal som över- stiger hälften av röstetalet för samtliga andelar.

Uppskovet ska återföras senast när äganderätten till andelarna övergår till annan, eller när den tillbytta ande- len upphör att existera. Om den skattskyldige önskar kan uppskovet återföras frivilligt vid en tidigare tidpunkt.

Är det ett handelsbolag som gör ett andelsbyte är det delägaren, och inte bolaget, som kan begära uppskov med beskattningen.

För ytterligare information se deklarationsanvisningarna till blankett N4.

Exempel: Andelsbyte

Ett aktiebolag har år 1 bytt 50 stycken aktier i bolaget X mot 25 stycken aktier i bolaget Y och

5 000 kr i kontanter. Förutsättningarna för uppskov är uppfyllda. Anskaffningsutgiften för X-aktierna är 20 000 kr och marknadsvärdet för Y-aktierna är 45 000 kr.

Vinsten uppgår till 30 000 kr (45 000 + 5 000 - 20 000). Av detta belopp kan uppskov medges med 25 000 kr (den kontanta ersättningen beskattas). Anskaffningsutgiften för Y-aktierna är 45 000 kr.

År 2 avyttrar bolaget sina Y-aktier för 45 000 kr. Någon vinst uppkommer inte vid avytringen, men uppskovet 25 000 kr ska återföras till beskattning.

Skalbolag

Den som har avyttrat andel eller delägarrätt i skalbolag ska beräkna vinsten på ett särskilt sätt (vid förlust gäller vanliga regler vilket i skalbolagsfallen innebär att förlus- ten inte är avdragsgill).

Exempel: Skalbolag

Aktiebolaget Boxen ägs av Xxxx (100 aktier) och AB Regnbågen (300 aktier). I februari 2015 avyttrades samtliga aktier i Aktiebolaget Boxen för 1 000 000 kr. Vid avyttringstillfället hade Boxen AB likvida till- gångar med 600 000 kr.

Eftersom de likvida tillgångarna, 600 000 kr, över- stiger halva ersättningen, 500 000 kr, är Boxen AB ett skalbolag.

Om inte särskilda skäl talar emot skalbolagsbeskatt- ning måste Xxxx och AB Regnbågen lämna en skalbolagsdeklaration för att de ska beskattas på vanligt sätt. Utifrån skalbolagsdeklarationen beräk- nar Skatteverket Boxen AB:s skatteskuld för inkomst- skatt vid avyttringstillfället.

Om Skatteverket begär det måste Xxxx och Regn- bågen AB ställa säkerhet för skatteskulder i form av en bankgaranti. Om Skatteverket inte begär att säkerhet ska ställas inträder ett subsidiärt ansvar för denna skatt.

Fysisk person ska ta upp vinsten som överskott av passiv näringsverksamhet och juridisk person ska beskattas för hela ersättningen utan avdrag för andelarnas omkostnadsbelopp. Beskattning ska emellertid ske på vanligt sätt om en skal- bolagsdeklaration har kommit in till Skatteverket inom 60 dagar efter avyttringen eller tillträdet, eller om särskilda skäl talar emot skalbolagsbeskattning.

En person som lämnar skalbolagsdeklaration (såväl fysisk som juridisk person) ska ställa säkerhet för före- tagets inkomstskatt om Skatteverket begär det. Begärs ingen säkerhet inträder i stället ett subsidiärt ansvar för skatten, d.v.s. ett ansvar att i andra hand betala skatten om det avyttrade företaget inte gör det.

Ett skalbolag är ett företag med stora likvida tillgångar. Överstiger marknadsvärdet på det avyttrade företagets lik- vida tillgångar halva ersättningen för aktierna eller ande- larna är det ett skalbolag. Med likvida tillgångar avses pengar, aktier och liknande tillgångar.

För utförligare information, se informationsbladet till skalbolagsdeklarationerna (SKV 2012) som finns att ladda ner på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

Avyttring av fastigheter

I ett aktiebolag beskattas resultat vid avyttring av fastig- heter i inkomstslaget näringsverksamhet. Resultatet beräknas däremot enligt reglerna för kapitalvinst. I ett handelsbolag beror beskattningen på delägaren. Fysisk person beskattas i inkomstslaget kapital och juridisk i näringsverksamhet, läs mer i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Förlust på fastighet

När ett aktiebolag har avyttrat en fastighet med förlust får förlusten bara dras av mot vinster på fastigheter. Den del av förlusten som inte kan dras av får rullas vidare och utnyttjas efterföljande beskattningsår på motsvarande sätt (sparat avdrag). Det är också möjligt att inom ett koncern- förhållande föra över avdraget och utnyttja det i ett annat koncernföretag. För att få överföra avdragsrätten till ett annat koncernbolag ska vart och ett av bolagen

1. begära det för beskattningsår som har samma dekla- rationstidpunkt, och

2. med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till det andra bolag.

Begränsningen i avdragsrätten gäller inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller likn- ande hos företaget eller hos ett företag i intressegemen- skap. Med betydande omfattning avses cirka 30 % av värdet av fastigheten. Är det fråga om större objekt kan procentandelen vara lägre, dock normalt inte under 20 %.

Handelsbolag

Om andelen övergår till ett annat aktiebolag gäller samma avdragsbegränsning för detta. Övergår andelen till en fysisk person får förlusten på fastigheten över huvud taget inte dras av.

Avskattning vid utköp av bostad i fåmansbolag

Har ett fåmansföretag avyttrat aktier i ett dotterföretag, och innehar dotterföretaget en fastighet som någon gång under de senaste tre åren till huvudsaklig del har använts som bostad åt delägaren eller närstående, ska fastigheten skattas av i dotter- företaget. Avskattning ska även ske om det avyttrade företaget indirekt genom dotterföretag innehar sådan fastighet. Med bostad avses även fritidsbostad. Avskattning innebär att det företag som innehar fastigheten ska anses ha avyttrat och där- efter åter förvärvat fastigheten för ett pris motsvarande mark- nadsvärdet. Det innebär också att anskaffningsutgiften för fastigheten ökas med uttagsbeskattat belopp och därefter uppgår till ett belopp motsvarande det beräknade marknadsvärdet.

Bestämmelserna om avskattning ska inte tillämpas bl.a. om

• fastighetens marknadsvärde är lägre eller lika stort som dess skattemässiga värde,

• den avyttrade andelen är marknadsnoterad, eller

• avyttringen avser minoritetspost.

Reglerna om avskattning gäller även bostadsrätt.

Koncernbidrag

Här ges en översiktlig beskrivning av reglerna om koncern- bidrag. Mer information finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx.

Koncernbidrag innebär att inkomster förs över inom en koncern vederlagsfritt, det vill säga utan motprestation i form av varor eller tjänster. Detta ger möjlighet till resultat- utjämning mellan företag som ingår i samma koncern.

Koncernbidrag dras av som kostnad hos givaren och tas upp som intäkt hos mottagaren. Det måste redovisas öppet i både givarens och mottagarens inkomstdeklarationer för beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt.

Vem kan lämna koncernbidrag?

Koncernbidrag kan lämnas mellan moderföretag och dotterföretag samt mellan dotterföretag. Se även under ”Fusionsregeln” och ”Förmedling av koncernbidrag”

• Moderföretag är ett svenskt företag som äger mer än 90 % av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Moderföretag kan vara aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt försäkringsbolag, stiftelse eller ideell förening. För stiftelse och ideell förening gäller att den inte får vara

s.k. inskränkt skattskyldig (t.ex. idrottsförening).

• Dotterföretag är det företag som ägs av moderföreta- get enligt ovan. Dotterföretag kan vara svenskt aktie- bolag eller svensk ekonomisk förening.

• Utländska bolag inom EES-området behandlas som svenska företag om mottagaren är skattskyldig i Sverige för koncernbidraget. Detsamma gäller om mottagaren är ett svenskt företag med skatterättslig hemvist i annat land inom EES.

• Varken givare eller mottagare får vara ett privat- bostadsföretag eller investmentföretag.

Ytterligare förutsättningar

• Det måste ha skett en värdeöverföring mellan före- tagen.

• Dotterföretaget måste ha varit helägt (mer än 90 %) under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva närings- verksamhet.

• Mottagaren får inte ha hemvist i utlandet, förutom i de fall inom EES som angetts ovan.

• Näringsverksamheten som koncernbidraget avser får inte vara skattefri i Sverige genom skatteavtal.

• Om bidrag lämnas från dotterföretag till moder- företag krävs att en utdelning från dotterföretaget skulle ha varit skattefri.

• Om bidrag lämnas mellan dotterföretag krävs antingen att

– moderföretaget är ett investmentföretag,

– utdelning från det dotterföretag som ger koncern- bidraget inte beskattas i moderföretaget, eller

– utdelning från det dotterföretag som tar emot kon- cernbidraget beskattas i moderföretaget.

Fusionsregeln

Koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag kan enligt ovan beskrivna huvudregel bara ges om moderföre- taget äger mer än 90 % av andelarna. Om dotterföretaget genom fusioner kan gå upp i moderföretaget kan dock koncernbidrag lämnas även om ägandet understiger 90 %. Fusion anses kunna ske om ett moderföretag äger mer än 90 % av aktierna i ett dotterföretag. Denna regel gäller bara när koncernbidrag ges från ett moderföretag och bara om mottagaren är ett aktiebolag.

100 %

60 %

40 %

Fusionsregeln

Koncernbidrag kan lämnas från A till Y eftersom X genom fusion kan gå upp i A. Därefter kan Y gå upp i A.

AB Y

AB X

MF A

100 %

AB B

100 %

AB Y

Förmedling av koncernbidrag

Koncernbidrag kan lämnas från A till Y eftersom A kan lämna till B som därefter kan lämna till Y.

AB A

Förmedling av koncernbidrag

Enligt huvudregeln ovan kan koncernbidrag lämnas mellan moderföretag och dotterföretag samt mellan dotterföretag. Koncernbidrag kan emellertid även lämnas mellan andra företag i en koncern. En förutsättning är att givaren kunnat förmedla koncernbidraget via mellanlig- gande företag inom koncernen. Avdragsrätt måste finnas i varje led i förmedlingskedjan.

Utdelning och ränta

Mottagen utdelning

För ett aktiebolag som tar emot utdelning på näringsbe- tingade aktier är utdelningen skattefri. Vad som avses med näringsbetingade aktier kan du läsa om på sidan 10 i denna broschyr. Är den näringsbetingade aktien mark- nadsnoterad och har innehavet varat kortare tid än ett år gäller dock inte huvudregeln utan utdelningen ska

beskattas.

För ett handelsbolag gäller att mottagen utdelning från ett aktiebolag är skattefri om utdelningen hade varit det om handelsbolagsdelägaren själv hade tagit emot utdel- ningen. Det innebär bl.a. att om ett handelsbolag får utdelning på näringsbetingade aktier ska ett delägande aktiebolag inte beskattas för utdelningen, eftersom utdel- ningen hade varit skattefri om aktiebolaget själv hade ägt aktierna och fått utdelningen.

Lämnad utdelning och betald ränta

Aktiebolag ska lämna kontrolluppgift om utdelning eller ränta till fysisk person och dödsbo för belopp som motta- gits av eller tillgodoräknats denna person. Bolaget ska också göra skatteavdrag med 30 % från ränta och utdelning.

För utdelning gäller dock att skatteavdrag endast ska göras om bolaget är ett avstämningsbolag. Om bolaget är ett avstämningsbolag ska framgå av bolagsordningen, och innebär bl.a. att utdelningen ombesörjs av en central vär- depappersförvärvare. Fåmansföretag är sällan avstäm- ningsbolag och ska därför inte göra skatteavdrag från utdelning.

Handelsbolag kan inte lämna utdelning eller betala ränta till delägarna. Sådana utbetalningar behandlas som uttag.

Exempel: Utdelning

Ett aktiebolag har under beskattningsåret mottagit utdelning på börsnoterade aktier med 10 000 kr och från ett helägt dotterbolag med 25 000 kr.

Utdelningen på totalt 35 000 kr redovisas som intäkt i företagets bokföring. I inkomstdeklarationen tas 25 000 kr upp som en justerad kostnadspost vid punkt 4.5b. Företaget beskattas alltså bara för utdelningen på 10 000 kr.

Hur du fyller i kontrolluppgiften, se broschyren Kontroll- uppgifter – ränta, utdelning m.m. (SKV 373).

Begränsning av underskottsavdrag

Exempel: Beloppsspärren

Vid ingången av beskattningsåret 2016 har AB X ett inrullat underskott på 500 000 kr.

AB A köpte aktier med 51 % av rösterna i AB X under beskattningsåret 2016 för 180 000 kr.

Då deklarationen ska upprättas för beskattningsår 2016 kan AB X få avdrag för inrullat underskott med högst 360 000 kr (200 % x 180 000 kr). Reste-

rande del av underskottet, 140 000 kr (500 000 – 360 000), faller bort och kan aldrig utnyttjas.

Normalt ska ett års underskott av näringsverksamhet i sin helhet dras av följande år. I vissa situationer begränsas dock avdragsrätten för tidigare års underskott. Här ges en översiktlig beskrivning av några av dessa regler. Mer infor- mation finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx.

Underskott vid ägarförändring

När det sker en ägarförändring i ett företag blir två regler aktuella som begränsar rätten till avdrag för underskott. De två begränsningsreglerna är beloppsspärren och kon- cernbidragsspärren. Det underskott som begränsas är företagets underskott beskattningsåret före det år då ägar- förändringen sker, d.v.s. det s.k. inrullade underskottet. Underskott som uppkommer fr.o.m. det beskattningsår ägarförändringen sker omfattas således inte av vare sig beloppsspärren eller koncernbidragsspärren.

Med ägarförändring avses att ett företag får bestäm- mande inflytande över ett företag som har underskott beskattningsåret före ägarförändringsåret (underskottsfö- retaget). Med bestämmande inflytande menas att under- skottsföretaget blir ett dotterföretag enligt de civilrättsliga bestämmelser som är tillämpliga, t.ex. aktiebolagslagen eller stiftelselagen. Som ett exempel kan nämnas att ett företag förvärvar andelar i ett underskottsföretag med mer än 50 % av rösterna. De företag som omfattas av spärreg- lerna är svenska:

• aktiebolag

• ekonomiska föreningar

• sparbanker

• ömsesidiga försäkringsföretag

• stiftelser

• ideella föreningar samt

• utländska bolag.

Vid tillämpning av beloppsspärren kan den som får bestämmande inflytande även vara fysisk person, dödsbo, handelsbolag i vilket fysisk person eller dödsbo är delägare samt annan utländsk juridisk person än utländskt bolag.

Om företagen före ägarförändringen ingick i samma koncern gäller inte dessa spärregler.

Beloppsspärren

Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 % av den nya ägarens utgift för att få det bestämmande inflytandet. Underskott som uppstår fr.o.m. det beskattningsår ägar- förändringen sker kan däremot dras av på vanligt sätt.

Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till under- skottsföretaget före ägarförändringen. Även kapitaltill- skott som lämnats vid nyemission för att förvärva det bestämmande inflytandet ska minska utgiften. Det gäller förutsatt att köparen inte genom kapitaltillskottet har fått tillgångar av verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet. Kapitaltillskott som lämnats tidigare än två beskattningsår före det beskattningsår ägarföränd- ringen sker ska dock inte minska utgiften.

Beloppsspärren träder även in när flera delägare under en femårsperiod var och en förvärvat andelar med minst 5 % av rösterna i underskottsföretaget. Tillsammans ska de ha förvärvat andelar med mer än 50 % av rösterna.

Koncernbidragsspärren

Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte kan kvitta underskott som uppkommit före det beskattningsår ägarförändringen sker mot koncernbidrag. Spärren gäller under det beskattningsår ägarförändringen sker och de fem följande åren. Därefter kan underskott åter kvittas mot koncernbidrag. Underskott kan dock under den tid koncernbidragsspärren gäller utnyttjas mot överskott i verksamheten i den mån det inte består av mottagna koncernbidrag. Koncernbidragsspärren gäller inte koncernbidrag från företag som redan innan ägarför- ändringen ingick i samma koncern som underskottsföre- taget.

Om både belopps- och koncernbidragsspärren ska till- lämpas gäller att kvarvarande underskott från föregående år först reduceras genom beloppsspärren. På den del som kvar- står tilllämpas koncernbidragsspärren.

Om ett företag efter en ägarförändring har ett koncern- bidragsspärrat underskott kan det givetvis efter ägarföränd- ringen uppkomma nya underskott. Dessa underskott drab- bas inte av koncernbidragsspärren utan kan fritt utnyttjas för kvittning. Däremot gäller då vid kvittning att det ospär- rade underskottet alltid måste utnyttjas först. (Se exempel Koncernbidragsspärrat underskott År 2 på sidan 18.)

Exempel: Ett underskottsföretag är köpare

AB Z har ett underskott sedan föregående år på

1 000 000 kr. Man går under beskattningsår 2016 in och köper ett annat företag, AB C, för 350 000 kr. AB C är ett företag som gått med överskott i många år.

Då ett underskottsföretag får bestämmande infly- tande över ett överskottsföretag inträder koncernbi- dragsspärren (dock inte beloppsspärren). Det inne- bär att i deklarationen för beskattningsåret 2016 får avdrag för underskottet 1 000 000 kr endast göras med belopp motsvarande årets överskott exkl. ”spärrade” koncernbidrag.

Exempel: Ett underskottsföretag blir köpt

Vid ingången av beskattningsåret 2016 har AB Y ett inrullat underskott på 1 000 000 kr.

AB B köpte 100 % av rösterna i AB Y under beskattningsåret 2016 för 350 000 kr.

Både beloppsspärren och koncernbidragsspärren antas vara tillämpliga.

I deklarationen för beskattningsåret 2016 kan AB Y på grund av beloppsspärren bara få avdrag för inrullat underskott med högst 700 000 kr (200 % x 350 000 kr). Resterande del, 300 000 kr (1 000 000

- 700 000), faller bort och kan aldrig utnyttjas.

För den del som kvarstår, 700 000 kr, får avdrag endast göras med belopp motsvarande årets över- skott exkl. ”spärrade” koncernbidrag.

Förutom vid den ägarförändring som beskrivits ovan är koncernbidragsspärren även tillämplig när ett under- skottsföretag, eller moderföretag till underskottsföretag, får bestämmande inflytande över ett annat företag. Vid denna typ av ägarförändring är emellertid inte belopps- spärren tillämplig.

Så här deklarerar du aktiebolagets underskott vid ägarförändring

Det underskott som är spärrat av koncernbidragsspärren ska redovisas separat vid punkt 1.3 i Inkomstdeklara- tion 2. Exemplet ”Koncerbidragsspärrat underskott” nedan visar hur redovisningen ska gå till.

Exempel: Koncernbidragsspärrat underskott Deklarationen år 1

Alfa AB (underskottsföretaget) redovisar en förlust på 100 000 kr avseende beskattningsåret 2016 vid punkt 4.2. (I detta exempel antas att resultatet inte ska påverkas av några skattemässiga justeringar förutom det inrullade underskottet.) Dessutom finns ett inrullat underskott på 1 400 000 kr från före- gående år. Detta underskott tas upp vid punkt 4.14a.

Företaget har under året förvärvats av Beta AB för 200 000 kr. Enligt beloppsspärren faller den del som överstiger 200 % av köpeskillingen (d.v.s. 200 % x 200 000 kr = 400 000 kr) bort för alltid. Det bety-

der att 1 000 000 kr (1 400 000 kr - 400 000 kr) av det inrullade underskottet på 1 400 000 kr fal- ler bort för alltid. Resterande del, 400 000 kr, får rullas vidare men spärras av den s.k. koncernbidragsspärren.

Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd.

Skatteverket

2017-06-15

xxxxxx-xxxx

2017-06-15

Räkenskapsår

4.1 Årets resultat, vinst

100 000

4.10 Skattemässig korrigering av bokfört

resultat vid avyttring av näringsfastighet

och näringsbostadsrätt

4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag

(specificeras på blankett N8)

4.2 Årets resultat, förlust

4.3 Bokförda kostnader som inte ska dras av

a. Skatt på årets resultat

100 000

b. Nedskrivning av finansiella tillgångar

4.12 Återföringar vid avyttring av fastighet,

t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsav-

drag och substansminskningsavdrag

(skogs- och substansminskningsav-

drag redovisas även på N8)

c. Andra bokförda kostnader

4.4 Kostnader som ska dras av men som

inte ingår i det redovisade resultatet

a. Lämnade koncernbidrag

400 000

4.13 Andra skattemässiga justeringar av

resultatet

4.14 Underskott

a. Outnyttjat underskott från före-

gående år

b. Andra ej bokförda kostnader

4.5 Bokförda intäkter som inte ska tas upp

a. Ackordsvinster

1 400 000

b. Utdelning

b. Reduktion av underskott med

hänsyn till exempelvis ägar-

förändring eller ackord

4.15 Överskott (flyttas till p. 1.1 på

sid. 1)

c. Andra bokförda intäkter

4.6 Intäkter som ska tas upp men som inte

(+) =

Skatteverket

Inkomstdeklaration 2

Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl.

Organisationsnummer

xxxxxx-xxxx

Fr.o.m.

T.o.m.

Räkenskapsår

Namn (firma) adress

Skatteverket

0000-000 000

Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren

Skatteregler för aktie- och handelsbolag, SKV 294.

Ange belopp i hela kronor.

INK2S

Alfa AB

Storg

111 11

Skattemässiga

justeringar

Inkomstdeklaration 2

Datum när blanketten fylls i

Organisationsnummer

T.o.m.

Fr.o.m.

Datum när blanketten fylls i

Underlag för särskild löneskatt

1.4 Underlag för särskild löne-

skatt på pensionskostnader

1.5 Negativt underlag för särskild

löneskatt på pensionskostnader

Underlag för inkomstskatt

1.1 Överskott

av näringsverksamhet

1.2 Underskott

av näringsverksamhet

Underlag för avkastningsskatt

1.6 Underlag för avkastningsskatt

15 %. Försäkringsföretag m.fl.

Avsatt till pensioner

1.3 Koncernbidrags- och fusions-

spärrade underskott (dvs.

underskott som inte ska redo-

visas i p. 1.2)

Underlag för fastighetsavgift

1.7 Underlag för avkastningsskatt

30 %. Försäkringsföretag m.fl.

Utländska kapitalförsäkringar

Underlag för fastighetsskatt

1.10 Småhus/ägarlägenhet:

tomtmark, byggnad

under uppförande

hel avgift

1.8 Småhus/

ägarlägenhet

halv avgift

1.11 Hyreshus: tomtmark,

Deklarationen för ägarförändringsåret, (beskattnings- året 2016) kommer att se ut så här:

25 sv 00 01

SKV 2002

25 sv

SKV

2002

4.16 Underskott (flyttas till p. 1.2 på

sid. 1)

ingår i det redovisade resultatet

a. Beräknad schablonintäkt på kvar-

varande periodiseringsfonder vid

beskattningsårets ingång

100 000

(-)

b. Beräknad schablonintäkt på

fondandelar ägda vid ingången

av kalenderåret

4.17 Årets begärda och tidigare års medgivna

värdeminskningsavdrag på byggnader som

finns kvar vid beskattningsårets utgång

c. Mottagna koncernbidrag

d. Intäkt negativ justerad anskaffnings-

utgift

4.18 Årets begärda och tidigare års med-

givna värdeminskningsavdrag på

markanläggningar som finns kvar

vid beskattningsårets utgång

e. Andra ej bokförda intäkter

4.7 Avyttring av delägarrätter

a. Bokförd vinst

4.19 Vid restvärdesavskrivning:

återförda belopp för av- och nedskriv-

ning, försäljning, utrangering

4.20 Lån från aktieägare (fysisk person)

vid beskattningsårets utgång

b. Bokförd förlust

c. Uppskov med kapitalvinst enligt

blankett N4

d. Återfört uppskov av kapitalvinst enligt

blankett N4

Xxxx Xxxx

888 88

4.21 Pensionskostnader (som ingår i p. 3.8)

e. Kapitalvinst för beskattningsåret

f. Kapitalförlust som ska dras av

4.8 Andel i handelsbolag (inkl. avyttring)

a. Bokförd intäkt/vinst

b. Skattemässigt överskott enligt N3B

Nej

c. Bokförd kostnad/förlust

Nej

d. Skattemässigt underskott enligt N3B

4.9

INK2SM-1-25-NNNNPN

bostäder under

uppförande

hel avgift

1.9 Hyreshus,

bostäder

1.12 Hyreshus: lokaler

halv avgift

1.13 Industri/elproduktions-

enhet, värmekraftverk

(utom vindkraftverk)

1.14 Elproduktionsenhet,

vattenkraftverk

1.15 Elproduktionsenhet,

vindkraftverk

Övriga uppgifter

Underskrift

Behörig firmatecknares namnteckning

Övriga upplysningar

Upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivel-

se. Kryssa här om övrig upplysning lämnats

(t.ex. begäran om avräkning av utländsk skatt).

Namnförtydligande

Telefonnummer

INK2M-1-25-NNNNPN

Upplysningar om årsredovisningen

Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av

årsredovisningen

xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Årsredovisningen har varit föremål för revision

Skattemässig justering av bokfört

resultat för avskrivning på byggnader

och annan fast egendom samt vid rest-

värdesavskrivning på maskiner och

inventarier

Under skattemässiga justeringar på sidan 4 i dekla- rationen reducerar bolaget underskottet, p.g.a. spärrarna, vid punkt 4.14b. Efter det kvarstår ett underskott på 100 000 kr. Dessutom finns ett under- skott på 400 000 kr som är spärrat av koncern- bidragsspärren. På sidan 1 av deklarationen sär- redovisar bolaget det ospärrade och det spärrade

underskottet på så sätt att 100 000 kr redovisas vid punkt 1.2 och det spärrade underskottet på 400 000 kr redovisas vid punkt 1.3.

Exemplet fortsätter på nästa sida.

Forts. Koncernbidragsspärrat underskott Deklarationen År 2

Alfa AB har nu ett underskott på totalt 500 000 kr, varav 400 000 kr är spärrat av koncernbidrags- spärren. Företaget gör beskattningsåret 2017 en vinst på 150 000 kr. Man har under året inte mot- tagit några koncernbidrag. Det gör att man kommer kunna utnyttja även delar av det koncernbidrags- spärrade underskottet för att kvitta bort årets vinst.

Alfa AB måste dock i första hand utnyttja den ospär- rade delen (100 000 kr) av det totala underskottet och först därefter utnyttja den spärrade delen. Kvitt- ningen går därför till enligt följande:

Årets vinst: 150 000 kr

Ospärrat underskott: - 100 000 kr

Koncernbidragsspärrat underskott: - 50 000 kr Årets överskott: 0 kr

Deklarationen för beskattningsåret 2018 kommer att se ut så här:

* Skatteverket

Skatteverket

0000-000 000

Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag, SKV 294.

Ange belopp i hela kronor.

Inkomstdeklaration 2

Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl.

Organisationsnummer XXXXXX-XXXX

Räkenskapsår

Fr.o.m.

T.o.m.

Namn (firma) adress

Alfa Ab Stora gatan 1

111 11 Storstad

Datum när blanketten fylls i

2018-06-18

Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd.

* Skatteverket

Skattemässiga justeringar

Inkomstdeklaration 2

INK2S

Underlag för inkomstskatt

1.1 Överskott

av näringsverksamhet

1.2 Underskott

av näringsverksamhet

350 000

1.3 Koncernbidrags- och fusions- spärrade underskott (dvs. underskott som inte ska redo- visas i p. 1.2)

Underlag för fastighetsavgift

Underlag för särskild lönFer.so.mk.att

1.4 Underlag för sRäräskkeildnlsöknae-psår skatt på pensionskostnader

a4v.k2aÅstrneitnsgrsesskualttat t, förlust

150 000

pensionskostnader

ö4r.1 aÅrvektsaressutlntait,nvginsst skatt

1.5 Negativt underlag för särskild löneskatt på

1.6 Underlag för 15 %. Försäk Avsatt till pens

Underlag f

ri4n.g3sBföorkefötargdamk.ofls. tnader som inte ska dras av

ionear. Skatt på årets resultat

1.7 Underlag för avkastningsskatt

30 %. Försäkringsbfö. xXxxxxxxxxxxx.xxxx.xxx av finansiella tillgångar

Utländska kapitalförsäkringar

c. Andra bokförda kostnader

Underlag fö4r.4 fKaosstntaigdehr seotmssskka adrtats av men som

inte ingår i det redovisade resultatet

T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i

2018-06-18

XXXXXX-XXXX

1.8 Småhus hel avgift

4.10 Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av näringsfastighet och näringsbostadsrätt

4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8)

4.12 Återföringar vid avyttring av fastighet, t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsav- drag och substansminskningsavdrag (skogs- och substansminskningsav- drag redovisas även på N8)

4.13 Andra skattemässiga justeringar av resultatet

4.14 Underskott

a. Outnyttjat underskott från före- gående år

500

000

b. Reduktion av underskott med hänsyn till exempelvis ägar- förändring eller ackord

350

000

4.15 Överskott (flyttas till p. 1.1 på sid. 1)

(+)

4.16 Underskott (flyttas till p. 1.2 på sid. 1)

(-)

1.10 Småhus/ägarlägenhet:

tomtmark, byggnaa.dLämnade koncernbidrag

under uppförand

b. Andra ej bokförda kostnader

4.5 Bokförda intäkter som inte ska tas upp

a. Ackordsvinster

b. Utdelning

c. Andra bokförda intäkter

4.6 Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet

a. Beräknad schablonintäkt på kvar- varande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång

b. Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret

c. Mottagna koncernbidrag

terad an kaffnings-

Övriga uppgifter

4.17 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på byggnader som finns kvar vid beskattning ts utgång

Vid punkt 4.14a tar företaget först upp hela underskottet på 500 000 kr. Eftersom den del av underskottet som inte kan utnyttjas i år

(500 000 - 150 000 = 350 000 kr) är spärrat av koncernbidragsspärren tas den delen upp som en reduktion av underskottet vid punkt 4.14b. Det

skattemässiga resultatet uppgår då till 0 kr (punkt

4.15 och 1.1). Det koncernbidragsspärrade under- skottet som finns kvar redovisar företaget vid punkt

1.3 på deklarationens första sida.

Begränsning vid konkurs och ackord

Om bolaget försätts i konkurs får underskott som uppkom- mit före konkursen inte dras av.

Vid ackord utan konkurs medges inte avdrag för under- skott till den del det motsvarar skulder som fallit bort genom

ackordet. Det beskattningsår som bolaget fått ackord reduce- ras därför avdrag för underskott från tidigare år med ett belopp motsvarande ackordsvinsten.

Om ett handelsbolag fått ackord är det delägarens avdrag för underskott som kvarstår från föregående år som redu- ceras. Detta innebär t.ex. att om ett aktiebolag är delägare i ett handelsbolag som fått ackord så är det aktiebolagets underskott som ska reduceras.

Pensionskostnader, särskild löneskatt och avkastningsskatt

Inkomstskatt

En arbetsgivare kan lämna löfte om pension till en anställd (tjänstepension). Delägare i handelsbolag räknas inte som anställd. Vilka regler som gäller för avdrag för pensionskostnader för delägare i handelsbolag, se bro- schyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Tryggande av pension

Arbetsgivaren kan trygga tjänstepensionen med avdrags- rätt vid inkomstbeskattningen på något av följande sätt

• betalning av premie för tjänstepensionsförsäkring

• avsättning i balansräkningen i förening med kredit- försäkring

• överföring till pensionsstiftelse

• överföring till vissa utländska tjänstepensionsinstitut.

Avdragsreglerna

I skattelagstiftningen finns två regler för att beräkna hur stort avdrag arbetsgivaren kan få för tryggandekostnaden: huvudregeln och kompletteringsregeln.

För rätt till avdrag krävs bl.a. att arbetstagaren har varit anställd under beskattningsåret. Avdragets storlek beräknas på lönen från arbetsgivaren.

Huvudregeln

Arbetsgivaren får för varje anställd göra avdrag med den faktiska pensionskostnaden, dock högst 35 % av lönen. Avdraget får inte heller vara högre än 10 prisbasbelopp,

d.v.s. 443 000kr för beskattningsår som gått ut under 2016.

Med den faktiska pensionskostnaden menas:

• vid tryggande med tjänstepensionsförsäkring: betal- ning av premie

• vid tryggande genom avsättning i balansräkningen: beskattningsårets ökning av avsättningen

• vid tryggande genom överföring till pensionsstiftelse och överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut: det belopp som krävs för att täcka pensionsreserven för pensionsutfästelser som får dras av.

Med lön avses all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtalet. Det innebär bl.a. att även bilförmån får räknas in i lönen, om den är pensionsgrundande enligt pensionsavtalet. Arbetsgivaren kan välja att använda lönen under beskattningsåret eller det föregående beskatt- ningsåret.

Högsta avdraget beräknat enligt huvudregeln avser att täcka kostnaden för ålderspension, sjukpension och efter- levandepension.

Kompletteringsregeln

Kompletteringsregeln får tillämpas endast om pensionskost- naden orsakas av

• att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från anställning eller att ett nytt pensionsavtal träffas i ett sådant fall, eller

• att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.

Ålderspension: Kompletteringsregeln innebär att kostna- den för avtalad pension kan dras av trots begränsningen enligt huvudregeln. För ålderspension beräknas dock avdra- get till kostnaden för att uppnå den högsta pensionsförmå- nen. Arbetsgivaren får dock göra avdrag med högst den fak- tiska kostnaden. Vad som är den faktiska pensionskostna- den, se under Huvudregeln.

För beskattningsår som gått ut under 2016

Lön

Mellan 55 och Fr.o.m. 65

64 års ålder års ålder

Den högsta pensionsförmånen beräknas utifrån en viss del av den anställdes lön. Hur stor pensionsförmånen får vara beror på vid vilken ålder som den avtalade ålderspen- sionen ska börja betalas ut. Den högsta pensionsförmånen får inte överstiga ett belopp beräknat enligt tabellen:

0 – 332 250	80 %	20 %
332 251 – 886 000	70 %	70 %
886 001 – 1 329 000	40 %	40 %

Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaden att trygga så stor del av den högsta pensionsförmånen enligt tabellen som är intjänad vid beskattningsårets utgång. Pensions- förmånen tjänas in löpande fram till pensionsåldern och beräknas på minst 30 år. När avdraget beräknas ska vär- det av ålderspension som har tryggats av nuvarande eller tidigare arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i någon av de fyra tryggandeformerna räknas av.

Exempel: Huvudregeln och kompletteringsregeln

En anställd ska enligt pensionsavtal få pension från 65 års ålder. Under beskattningsåret 2016 har lön betalats ut med 350 000 kr (föregående beskatt- ningsår var lönen 325 000 kr).

Enligt huvudregeln kan avdrag medges för faktiska pensionskostnader med högst 122 500 kr

(35 % x 350 000 kr).

Enligt kompletteringsregeln beräknas högsta pen- sionsförmån enligt tabellen ovan till: 78 875 kr ([20% x 332 250]+[70% x 17 750]). Beloppet redu- ceras med hänsyn till att den anställde har arbetat 28 av 35 intjänandeår till 63 100 kr. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaden att trygga den intjänade högsta pensionsförmånen. Värdet av tidi- gare tryggad ålderspension ska första räknas av.

Efterlevandepension: Kostnaden för efterlevandepension får i princip dras av till sitt fulla belopp.

Pension som inte tryggas med avdragsrätt

Vid direktpension inträder arbetsgivarens avdragsrätt när pensionen betalas ut, och allmänna regler för personal- kostnader gäller. Arbetsgivaren kan t.ex. teckna en kapital- försäkring för att säkerställa pensionsutfästelsen. Premien för kapitalförsäkringen får inte dras av och belopp som faller ut till arbetsgivaren ska inte tas upp till beskattning.

Särskild löneskatt

Den som har utfäst en tjänstepension ska betala särskild löneskatt med 24,26 %.

Beskattningsunderlaget är:

summan av följande poster

a) premie för en tjänstepensionsförsäkring

b) avsättning till en pensionsstiftelse

c) ökning av avsättning under rubriken ”Avsatt till pen- sioner” eller delpost under rubriken ”Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” enligt tryggande- lagen.

d) utbetalda pensioner som inte betalas enligt lag eller

p.g.a. tjänstepensionsförsäkring

e) ersättning som har betalats ut för pensionsutfästelser som övertagits av annan person

f) överföring eller betalning till ett utländskt tjänste- pensionsinstitut under vissa förutsättningar

minskat med summan av följande poster

g) gottgörelse från en pensionsstiftelse

h) ersättning från ett utländskt tjänstepensionsinstitut under vissa förutsättningar

i) minskning av avsättning under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller delpost under rubriken ”Avsättningar

för pensioner och liknande förpliktelser” enligt tryggandelagen

j) 85 % av bokförd avsättning på kontot ”Avsatt till pensioner” vid beskattningsårets ingång multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalen- deråret närmast före ingången av beskattningsåret

k) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse

l) negativt beskattningsunderlag från föregående beskattningsår.

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska posten j) jämkas i motsvarande mån. Det- samma gäller om avsättning som avses i j) helt upplöses under beskattningsåret.

Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska bokförings- mässiga grunder tillämpas. Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår under vilket premiebetalningen ska dras av.

Den särskilda löneskatten beräknas och kostnadsförs för det beskattningsår som den hänför sig till. Avsättning för framtida särskild löneskatt, d.v.s. sådan särskild löne- skatt som inte påförs företaget för beskattningsåret får däremot inte dras av.

Exempel: Särskild löneskatt

Ett bolag tryggar de anställdas pensioner genom tjänstepensionsförsäkringar. Premier har betalats och kostnadsförts med 200 000 kr under beskatt- ningsåret. Bolaget redovisar en skuld på 48 520 kr (24,26 % x 200 000 kr) i balansräkningen och kost- nadsför motsvarande belopp i resultaträkningen. Underlaget 200 000 kr tas upp på sidan 1 i inkomstdeklarationen. Skatten 48 520 kr debite- ras på slutskattebeskedet, tillsammans med bola- gets andra skatter.

Avkastningsskatt på pensionsmedel

En arbetsgivare som gör avsättning för pensioner i balans- räkningen och företag (gäller även handelsbolag) som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ska betala avkastningsskatt.

Skatteunderlaget bestäms i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag. I det andra steget beräknas en schabloni- serad avkastning på det framräknade kapitalunderlaget. Det framräknade underlaget är lika med skatteunderlaget.

Avsättning i balansräkningen

För en arbetsgivare som har gjort en avsättning i balansräk- ningen är kapitalunderlaget avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret för sådana pensionsutfästelser som arbetsgivaren har haft avdragsrätt för vid inkomst- beskattningen.

Skatteunderlaget beräknas genom att multiplicera kapi- talunderlaget med den genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåret som ligger närmast före ingången av beskatt- ningsåret. Skatten är 15 % av skatteunderlaget.

Exempel: Avkastningsskatt vid avsättning i balansräkningen

Ett bolag har brutet räkenskapsår som omfattar perioden 1 maj 2015 till 30 april 2016. Vid ingången av beskattningsåret den 1 maj 2015 hade bolaget i balansräkningen gjort avsättning till pen- sioner med 3 000 000 kr. Kapitalunderlaget är

3 000 000 kr. Den genomsnittliga statslåneräntan

för år 2014 är 1,62 %.

Skatteunderlaget beräknas till 48 600 kr

(3 000 000 kr x 1,62 %). Avkastningskatt att

betala beräknas till 7 290 kr (48 600 kr x 15 %).

Utländsk pensionsförsäkring

Kapitalunderlaget för en utländsk pensionsförsäkring är värdet på försäkringen vid ingången av kalenderåret, d.v.s. det återköpsvärde som försäkringsföretaget har beräknat efter försäkringstekniska riktlinjer med tillägg för beräk- nad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. Är försäkringen en fondförsäkring/depåförsäkring används

Exempel: Avkastningsskatt för en utländsk kapitalförsäkring

Ett bolag som innehar en utländsk kapitalförsäkring tillämpar brutet räkenskapsår som omfattar perio- den 1 juli 2015 till 30 juni 2016. Företaget ska då lämna sin deklaration senast den 15 december 2016. I den deklarationen ska företaget även ta upp underlag avseende avkastningsskatt för den utländska kapitalförsäkringen för kalenderår 2015.

Vid ingången av 2015 hade kapitalförsäkringen ett värde om 3 000 000 kr. Under 2015 betalar bola- get premier med 1 000 000 kr i februari och med 800 000 kr i november.

Kapitalunderlaget beräknas till 4 400 000 kr

(3 000 000 + 1 000 000 kr + 400 000 kr [50 % av

800 000 kr]). Skatteunderlaget beräknas till 39 600

kr (4 400 000 kr x 0,90 %). Avkastningsskatt att

betala beräknas till 11 880 kr (39 600 kr x 30 %).

Underlaget för avkastningsskatt avseende 2016 ska tas upp i deklarationen som bolaget lämnar 15 december 2017.

i stället fondandelarnas/depåns marknadsvärde vid ingången av kalenderåret. Skatteunderlaget beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåret som ligger närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunder- laget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Skatten är 15 % av skatteunderlaget.

Beskattningsåret för utländska pensionsförsäkringar är alltid kalenderår och är oberoende av företagets beskatt- ningsår. Underlaget för avkastningsskatt ska tas upp i samma deklaration som verksamheten även om företagets beskattningsår inte sammanfaller med kalenderåret.

Underlaget för avkastningsskatt ska tas upp i den deklara- tion som lämnas närmast efter utgången av beskattnings- året för avkastningsskatten (se tabell nästa sida).

Utländsk kapitalförsäkring

För en utländsk kapitalförsäkring beräknas kapitalunder- laget som värdet på försäkringen vid ingången av kalenderåret ökat med de premier som har betalats in till försäkringen under året. De premier som har betalats under andra halvåret (1 juli–31 december) ska bara räknas med till hälften. Värdet på försäkringen beräknas på samma sätt som för en utländsk pensionsförsäkring.

Skatteunderlaget beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av novem- ber kalenderåret närmast före beskattningsåret. Fr.o.m.

2016 ska ett tillägg göras till statslåneräntan med 0,75 procent och räntan efter tillägg ska lägst vara 1,25 pro- cent. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Skatten är 30 % av skatteunderlaget.

Avkastningsskatt ska även betalas på en utländsk kapitalförsäkring som tecknats eller köpts under beskatt- ningsåret. Kapitalunderlaget är inbetalda premier från och med teckningstillfället eller köpet till och med beskattningsårets utgång (premier som betalats under andra halvåret ska endast räknas med till hälften).

Beskattningsåret för utländska kapitalförsäkringar är alltid kalenderår och är oberoende av företagets beskatt- ningsår. Underlaget för avkastningsskatt ska tas upp i samma deklaration som verksamheten även om företagets beskattningsår inte sammanfaller med kalenderåret.

Underlaget för avkastningsskatt ska tas upp i den deklara- tion som lämnas närmast efter utgången av beskattnings- året för avkastningsskatten (se tabell nästa sida).

Exempel: Underlag för avkastningsskatt för en utländsk pensionsförsäkring

Företagets beskatt- ningsår går ut	Avkastningsskatt för beskattningsår	Ränta för beräkning av skatteunderlaget	Deklarationstidpunkt
30 april 2016	2015	1,62 %	1 november 2016
30 juni 2016	2015	1,62 %	15 december 2016
31 augusti 2016	2016	0,58 %	1 mars 2017
31 december 2016	2016	0,58 %	1 juli 2017

Exempel: Underlag för avkastningsskatt för en utländsk kapitalförsäkring

Företagets beskatt- ningsår går ut	Avkastningsskatt för beskattningsår	Ränta för beräkning av skatteunderlaget	Deklarationstidpunkt
30 april 2016	2015	0,90 %	1 november 2016
30 juni 2016	2015	0,90 %	15 december 2016
31 augusti 2016	2016	1,40%	1 mars 2017
31 december 2016	2016	1,40%	3 juli 2017

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i Inkomstdeklaration 2

Vem ska lämna Inkomstdeklaration 2?

Inkomstdeklaration 2 (ibland kallad INK2) ska lämnas av aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. Aktiebolag, eko- nomiska föreningar m.fl. är alltid deklarationsskyldiga oavsett inkomstens storlek. Det innebär att Inkomst- deklaration 2 ska lämnas även om t.ex. ett aktiebolag varit vilande, d.v.s. om någon verksamhet inte har bedrivits.

För de som deklarerar på Inkomstdeklaration 2 räknas alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverk- samhet.

Förifylld deklaration

Företaget ska ha fått en förifylld Inkomstdeklaration 2 skickad till sig. Deklarationen består av tre delar: huvud- blanketten och bilagorna Räkenskapsschema (INK2R) och Skattemässiga justeringar (INK2S). På huvud- blanketten finns bl.a. uppgifter om organisationsnummer, namn, adress, bokslutsdatum, underlag för fastighets- avgift och fastighetsskatt förifyllda. På baksidan av huvudblanketten förtrycks det vissa uppgifter från före- gående års deklaration. Uppgifterna som förtrycks är främst sådana uppgifter företaget själv lämnat i förra årets deklaration (i vissa fall rättade eller uppdaterade av Skatte- verket). Det är viktigt att du kontrollerar att uppgifterna är riktiga innan du använder dem. Om företaget av någon

anledning inte fått en förifylld deklaration eller om den förifyllda deklarationen kommit bort går det givetvis bra att fylla i en icke-förifylld Inkomstdeklaration 2. Den kan du ladda ner från xxx.xxxxxxxxxxxx.xx eller hämta på ett skattekontor.

Lämna deklarationen elektroniskt

Det bästa är att lämna bilagorna elektroniskt. Det gör du via Skatteverkets filöverföringstjänst. Det krävs att du har ett bokföringsprogram som kan skapa .sru-filer för att över- föringen ska vara möjlig. Information om hur filöverföring går till finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

Om du lämnar bilagorna elektroniskt kan du med för- del även lämna huvudblanketten elektroniskt. Använd dig av Skatteverkets e-tjänst för Inkomstdeklaration. Informa- tion om hur du går tillväga för att lämna även huvudblan- ketten elektroniskt finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Om du vill lämna deklarationen på papper fyller du i alla tre delarna (huvudblanketten, Räkenskapsschema och Skattemässiga justeringar) och lämnar dem till Skatte- verket. Huvudblanketten ska vara undertecknad av en behörig firmatecknare.

Bilagor till Inkomstdeklaration 2

Till Inkomstdeklaration 2 kan du behöva lämna vissa bilagor. De bilagor som kan bli aktuella är: N3B, N4, N7 och N8.

Om företagets huvudsakliga verksamhet ändras eller om ditt företag är ett fåmansföretag och det sker föränd- ringar bland delägarna ändrar du med fördel dessa upp- gifter via Skatteverkets e-tjänst på xxx.xxxxxxxx.xx (Ändra andra uppgifter). Har du inte möjlighet att använda e-tjänsten kan du i stället använda blanketten Ändrings- anmälan, ändra eller avregistrera uppgifter (SKV 4639).

Så här är blanketten uppbyggd Inkomstdeklaration 2 består av tre separata blad. På första sidan i huvudblanketten ska du ta upp alla underlag som

Skatteverket sedan beräknar skatten utifrån.

På räkenskapsschemat (INK2R) fyller du i företagets balansräkning och resultaträkning. På bilagan Skatte- mässiga justeringar (INK2S) justerar du det redovisade resultatet från resultaträkningen så att det stämmer över- ens med de skattemässiga regler som gäller. Här ska du också lämna vissa andra uppgifter som Skatteverket behöver. Nedan följer nu en mer detaljerad beskrivning av hur du fyller i Inkomstdeklaration 2.

Huvudblanketten

I rutan ”Organisationsnummer” är företagets organisa- tionsnummer förtryckt. Om du fyller i en tom blankett måste du fylla i organisationsnumret själv. Inkomst- deklaration 2 skannas hos Skatteverket och därför måste organisationsnumret finnas ifyllt på alla sidor, d.v.s. även på bilagorna Räkenskapsschema och Skattemässiga juste- ringar.

I rutan ”Räkenskapsår” är datumen för räkenskapsåret förifyllda. Det gäller oavsett om du använder den för- tryckta deklaration som bolaget fått skickad till sig eller om du själv skrivit ut blanketten. Observera att du alltid ska ha en blankett med rätt räkenskapsår tryckt i rutorna. I annat fall stämmer inte den streckkod som finns längst ner på blanketten.

”Datum när blanketten fylls i”

Fyll i vilket datum du fyller i blanketten. Om du behöver rätta en tidigare inlämnad Inkomstdeklaration 2 fyller du i det datum då ändringsblanketten fylls i. Skatteverket kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blan- ketten på nytt. Det räcker inte att du fyller i de rättade uppgifterna.

Underlag för inkomstskatt

Punkt 1.1 Om du under Skattemässiga justeringar kom- mit fram till ett överskott vid punkt 4.15 fyller du i det överskottet här.

Punkt 1.2 Om du under Skattemässiga justeringar kom- mit fram till ett underskott vid punkt 4.16 fyller du i det underskottet här.

Punkt 1.3 Om du har ett underskott som är spärrat av koncernbidrags- eller fusionsspärren fyller du i det under- skottet här. Observera att det underskottet inte ska finnas med i punkt 1.2.

Läs mer om koncernbidrags- och fusionsspärrat under- skott på sidan 16–19.

Underlag för särskild löneskatt

Punkt 1.4 Uppgift om underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader lämnar du om företaget tryggat pension genom avgift för tjänstepensionsförsäkring, avsättning till pensionsstiftelse eller konto ”Avsatt till pen- sioner”. I underlaget för särskild löneskatt på pensions- kostnader ingår också utbetalda pensioner som inte betalas ut enligt lag eller p.g.a. tjänstepensionsförsäkring, t.ex. direktpension. Skatt ska betalas med 24,26 % av det beskattningsunderlag som du fyller i vid punkt 1.4.

Observera att det är underlaget, inte skatten, som ska redovisas. Om beskattningsunderlaget är negativt ska det fyllas i vid punkt 1.5 i stället. Läs mer om pensionskost- nader och särskild löneskatt på sidan 20–23.

Punkt 1.5 Om företagets beskattningsunderlag för sär- skild löneskatt är negativt fyller du i det negativa under- laget vid punkt 1.5 istället för punkt 1.4.

Underlag för avkastningsskatt

Punkt 1.6 Arbetsgivare som med avdragsrätt gjort avsätt- ning till konto ”Avsatt till pensioner” och företag som innehar en utländsk pensionsförsäkring deklarerar skatte- underlaget för avkastningsskatt vid punkt 1.6. Skatt ska betalas med 15 % av det skatteunderlag som du fyller i vid punkt 1.6. Läs mer om avkastningsskatt och när du ska deklarera den på sidan 21–23.

Punkt 1.7 Här deklarerar du företagets skatteunderlag för avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar. Skatt ska betalas med 30 % av det skatteunderlag du fyller i vid punkt 1.7. Läs mer om avkastningsskatt och när du ska deklarera den på sidan 21–23.

Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt

För bostäder i småhus och hyreshus ska betala en fastighets- avgift i stället för fastighetsskatt. För småhus är avgiften

7 412 kr för varje bostadsbyggnad, eller 0,75 % av taxerings- värdet om det ger ett lägre värde. För hyreshus är avgiften

1 268 kr för varje bostadslägenhet, eller 0,3 % av taxerings- värdet om det ger en lägre avgift.

Fastighetsskatt ska dock betalas för bl.a. obebyggd tomtmark samt småhus, ägarlägenheter och bostads-

hyreshus som är taxerade som under uppförande. Fastig- hetsskatt ska också betalas för industrienheter och elproduktionsenheter.

Den som är ägare av en fastighet den 1 januari 2016 ska betala fastighetsavgiften och fastighetsskatten för hela kalenderåret 2016. Beskattning ska alltid ske för kalen- derår och inte för räkenskapsåret, även om räkenskapsåret är brutet.

Exempel: Brutet räkenskapsår

Ett företag, som tillämpar ett räkenskapsår som omfattar perioden 1 juli 2015 – 30 juni 2016, äger ett småhus. I deklarationen för beskattningsåret 1 juli 2015–30 juni 2016 ska företaget betala fastighets- avgift med 7 412 kr. Den avgiften avser hela kalen- deråret 2016. Fastighetsavgiften avseende kalen- deråret 2015 togs upp i deklarationen året innan.

Enligt ett uttalande från Bokföringsnämnden ska fastighetsavgiften inte periodiseras. I detta exempel innebär det att hela beloppet 7 412 kr ska redo- visas som kostnad i bokslutet den 30 juni 2016.

I broschyren Fastighetsskatt och fastighetsavgift (SKV 296) får du en utförlig beskrivning av vad som gäller kring fastighetsskatt och fastighetsavgift.

Förtryckning och specifikation

Företaget har av Skatteverket fått en förifylld Inkomstde- klaration 2 skickad till sig. På den finns underlaget (inte skatten eller avgiften) förifyllt för alla fastigheter som före- taget äger den 1 januari 2016. Hänsyn har tagits till hur stor andel av fastigheten företaget äger och om hel eller halv fastighetsavgift ska betalas.

Om du av någon anledning måste ändra det underlag som är förtryckt för att det är fel är det viktigt att du gör detta i en särskild skrivelse. Du kan inte ändra underlaget genom att göra anteckningar direkt på deklarations- blanketten.

Underlaget för fastighetsavgift för småhus är 988 267 kr om avgiften är begränsad till takbeloppet, 7 412 kr (full avgift 988 267 kr x 0,75 % = 7 412 kr). Är det taxe- rade värdet lägre än 988 267 kr är underlaget taxerings- värdet. För hyreshus är underlaget 422 667 kr per bostads- lägenhet om avgiften begränsas till takbeloppet, 1 268 kr för varje lägenhet (hel avgift 422 667 kr x 0,3 % = 1 268 kr). Är det taxerade värdet lägre än 422 667 kr är under- laget taxeringsvärdet.

På baksidan av huvudblanketten finns specificerat vilka fastigheter som företaget ägde per den 1 januari 2016. Där framgår underlaget för varje fastighet. I underlaget har hän- syn tagits till hur stor andel av fastigheten som företaget äger. Av specifikationen framgår också om underlaget avser hel eller halv fastighetsavgift.

Punkt 1.8 För småhus är fastighetsavgiften 7 412 kr för varje bostadsbyggnad, eller 0,75 % av taxeringsvärdet om

det ger en lägre avgift. Om halv fastighetsavgift ska utgå är den 3 706 kr, eller 0,375 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. Är avgiften begränsad till takbeloppet anges 988 267 kr som underlag (988 267 kr även vid halv fastighetsavgift).

Punkt 1.9 För hyreshus bostäder är avgiften 1 268 kr för varje bostadslägenhet, eller 0,3 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. Om halv fastighetsavgift ska utgå är den 634 kr för varje bostadslägenhet, eller 0,15 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. Är avgiften begränsad till takbeloppet anges 422 667 kr som underlag för varje bostadslägenhet (422 667 kr vid halv fastighets- avgift).

Punkt 1.10 För ”Småhus/ägarlägenhet tomtmark, bygg- nad under uppförande” utgår fastighetsskatt med 1 % av taxeringsvärdet.

Punkt 1.11 För ”Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande” utgår fastighetsskatt med 0,4 % av taxerings- värdet.

Punkt 1.12 För hyreshus lokaler är skatten 1 % av taxe- ringsvärdet. Det gäller också lokaler under uppförande.

Punkt 1.13 Fastighetsskatt ska betalas för industrienheter och elproduktionsenheter, värmekraftverk (utom vind- kraftverk) med 0,5 % av taxeringsvärdet.

Punkt 1.14 För vattenkraftverk ska fastighetsskatt betalas med 2,8 % av taxeringsvärdet.

Punkt 1.15 Fastighetsskatt för vindkraftverk ska betalas med 0,2 % av taxeringsvärdet.

Övriga upplysningar

Om du utöver Inkomstdeklaration 2 och de deklarationsbi- lagor du eventuellt lämnar (t.ex. N3B eller N4) bifogar någon annan särskild skrivelse, t.ex. ett yrkande om avräk- ning av utländsk skatt eller ett separat blad där du upplyser om något speciellt ska du markera detta genom att sätta ett kryss i rutan för ”Övriga upplysningar”. Observera att du inte kan lämna övriga upplysningar genom att anteckna direkt i deklarationsblanketten. Anledningen är att Inkomstdeklaration 2 skannas hos Skatteverket och att dessa uppgifter då riskerar att inte komma med. Du ska därför alltid lämna övriga upplysningar i en separat särskild skrivelse och sätta ett kryss i deklarationsblanketten för att markera att övriga upplysningar har lämnats.

Underskrift

Behörig firmatecknare ska skriva under deklarationen och lämna företagets telefonnummer. Det är även möjligt att lämna deklarationens första sida (huvudblanketten) elek- troniskt med hjälp av e-legitimation. Läs mer om hur du går tillväga på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

Räkenskapsschemat (INK2R)

Alla näringsidkare ska lämna uppgifter från bokföringen till Skatteverket avseende det aktuella räkenskapsåret.

Uppgifterna lämnas på ett räkenskapsschema. Det ifyllda räkenskapsschemat är en del av deklarationen och kan lämnas elektroniskt eller på papper.

Räkenskapsschemat innehåller balans- och resultaträk- ning. Räkenskapsschemat för Inkomstdeklaration 2 (INK2R) följer i princip den uppställningsform som finns för balans- och resultaträkning i Årsredovisningslagen och i Bokföringsnämndens Vägledning – Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2008:1).

I denna broschyr finns på sidan 31 en tabell som visar kopplingen mellan BAS-kontoplanen och de olika pos- terna i Inkomstdeklaration 2:s räkenskapsschema.

Samtliga belopp i räkenskapsschemats balans- och resultaträkning ska anges i hela kronor. Bortse från even- tuella avrundningsfel som därvid kan uppstå.

I räkenskapsschemats balansräkning finns inga plus- och minustecken angivna på blanketten. Om det finns till- gångskonton i bokföringen med negativt saldo eller skuld- konton med positivt saldo ska beloppet anges vid rätt kod i räkenskapsschemats balansräkning med minustecken fram- för. I räkenskapsschemats resultaträkning finns plus- och minustecken framför. Om det i bokföringen uppkommer minussaldo som ska tas upp vid en intäktspost eller ett plus- saldo som ska tas upp vid en kostnadspost måste det för- tryckta tecknet på blanketten ändras.

Banker m.fl. som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska lämna årsredovisning i stället för räkenskapsschema. Detta gäller även företag som omfattas av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Skattemässiga justeringar (INK2S)

I resultaträkningen har företaget en redovisad vinst (punkt 3.27) eller en redovisad förlust (punkt 3.28). Vinsten eller förlusten måste justeras för de skattemässiga regler som gäller. De justeringarna ska göras under skattemässiga jus- teringar. När de skattemässiga justeringarna är gjorda kom- mer man fram till företagets skattemässiga överskott eller underskott som ligger till grund för skatteberäkningen.

Punkt 4.1 Om ditt företag redovisat en bokförd vinst under året (vid punkt 3.27 i resultaträkningen) fyller du i det beloppet här.

Punkt 4.2 Om ditt företag redovisat en bokförd förlust under året (vid punkt 3.28 i resultaträkningen) fyller du i det beloppet här.

Punkt 4.3 I företagets redovisning kan det finnas bok- förda kostnader som inte får dras av skattemässigt. Du måste därför lägga till dessa poster som en pluspost under

skattemässiga justeringar. På så sätt får du avdrag för kost- naden i bokföringen men inte ett skattemässigt avdrag.

Punkt 4.3 a Den vanligaste kostnaden som är avdragsgill i bokföringen men som inte ska påverka det skattemässiga resultatet är skatten på årets resultat. I resultaträkningen fick du avdrag för denna kostnad vid punkt 3.26. Du ska skriva in detta belopp vid punkt 4.3 a.

Punkt 4.3 b Om du gjort nedskrivningar av finansiella till- gångar vid punkt 3.16 som inte är avdragsgilla skattemässigt återlägger du denna nedskrivning här. Det kan t.ex. vara så att du har en värdepappersportfölj i ditt företag som sjunkit i värde vilket gjort att du skrivit ner värdet i bokföringen.

Skattemässigt är dock inte denna ”förlust” avdragsgill förrän den dag värdepappren säljs och förlusten är definitiv.

Punkt 4.3 c Om du har andra kostnadsförda poster i din bokföring än de som hamnar under a och b och de inte är avdragsgilla skattemässigt återför du dem under 4.3 c. Det kan t.ex. röra sig om föreningsavgifter, gåvor, böter, skatte- tillägg och förseningsavgifter.

Punkt 4.4 Har du haft en avdragsgill kostnadspost i företaget som inte redovisats i resultaträkningen, och därmed inte påver- kat det bokförda resultatet, ska du dra av den i punkt 4.4.

Punkt 4.4 a Här ska du dra av lämnade koncernbidrag som redovisats mot eget kapital och därmed inte har påverkat resultatet (d.v.s. koncernbidraget finns inte upptaget vid punkt 3.20 i räkenskapsschemat). För mindre aktiebolag som tillämpar K2-regelverket ska lämnat koncernbidrag redovisas som kostnad i resultaträkningen (d.v.s. koncern- bidraget ska tas upp vid punkt 3.20 i räkenskapsschemat) och ska därför inte dras av här vid punkt 4.4 a.

Punkt 4.4 b Har du haft någon annan kostnad i ditt företag som inte tagits upp i resultaträkningen men som är skatte- mässigt avdragsgill tar du upp den vid punkt 4.4 b. Det kan vara utgifter i samband med en emission vilka redovisats mot eget kapital. Skatteverket kan ha fattat ett omprövningsbeslut vad gäller tidigare år, t.ex. bedömt att en skuldpost är för högt värderad och att en del av kostnaden rätteligen ska dras av först nästa år. Om företaget inte har ändrat i bokföringen i enlighet med detta beslut ska ett belopp motsvarande tidigare års höj- ning nu dras av här. Jämför exemplet nedan vid punkt 4.6 e, ”Omprövning av tidigare års taxering”, där tillgångsposten var för högt värderad i bokföringen. En skattemässig justering kan också bli aktuell för ett företag som bytt redovisningsprinciper om bytet skett genom en korrigeringspost i ingående eget kapital. Se exemplet nedan ”Första gången i K2-regelverket”.

För inventarier som skrivs av enligt restvärdesmetoden

och byggnader, se deklarationsanvisningar till punkt 4.9.

Exempel: Första gången i K2-regelverket

Ett mindre aktiebolag ska för första gången upprätta årsredovisning enligt K2-regelverket. Vid ingången av året har företaget egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar på 200 000 kr. Dessa till- gångar får inte tas upp i balansräkningen av den som tillämpar K2-regelverket. Det ingående värdet korrigeras i bokföringen mot ingående eget kapital. Anskaffningsutgiften för tillgången har därmed inte redovisats som kostnad i bokföringen. Bolaget gör avdrag med 200 000 kr i punkt 4.4 b.

Punkt 4.5 I företagets redovisning kan det finnas intäkter som tagits upp men som inte ska beskattas. Har du sådana skatte- fria intäkter redovisade måste du rensa bort dem då du tar fram ditt skattemässiga resultat. Du gör det vid punkt 4.5.

Punkt 4.5 a Om ditt företag har redovisat en ackordsvinst i bok- föringen och denna uppfyller kraven för att vara skattefri drar du bort ackordsvinsten från det redovisade resultatet här. (Om före- taget har ett underskott från tidigare år, vid punkt 4.14 a, ska det underskottet reduceras med ett belopp som motsvarar ackords- vinsten. Den reduktionen gör du vid punkt 4.14 b.)

Punkt 4.5 b Om företaget fått utdelning som är skattefri (främst utdelning på s.k. näringsbetingade andelar med vissa särskilda undantag för investmentföretag) och den utdel- ningen finns med i det bokförda resultatet drar du av utdel- ningen vid denna punkt så företaget inte beskattas för den.

Punkt 4.5 c Har du andra bokförda intäkter (än de som tagits upp vid punkt 4.5 a och b) som är skattefria drar du av dem här. Det kan t.ex. röra sig om intäktsränta på skattekontot och vinster på svenska lotterier och på svenska premieobligationer.

Punkt 4.6 Har du haft en skattepliktig intäktspost som inte redovisats i resultaträkningen, och därmed inte påverkat det beskattningsbara resultatet, ska du ta upp den i punkt 4.6.

Punkt 4.6 a Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjorda avsättningar till periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan av alla gjorda avdrag till periodiseringsfon- der som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med 72 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av novem- ber månad året närmast före det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret gått ut. Det innebär att schablonintäkten är 0,47 % av periodiseringsfonderna om bolagets beskattningsår gått ut under 2016. Schablonintäkten ska inte tas med i bokföringen eftersom det inte är någon affärshändelse. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Läs mer på sidan 9.

Punkt 4.6 b Om företaget vid ingången av kalenderåret äger fondandelar ska en schablonintäkt tas upp vid punkt 4.6 b. Schablonintäkten beräknas till 0,4 % av fondandelarnas värde vid ingången av kalenderåret. Någon justering för de

fall då företaget har ett förkortat eller förlängt räkenskapsår ska inte göras. (Om fondandelarna utgör lager av finansiella instrument hos företaget och tas upp till beskattning till det verkliga värdet ska fondandelarna inte schablonbeskattas.)

Punkt 4.6 c Här ska du ta upp mottagna koncernbidrag som redovisats mot eget kapital och därmed inte har påver- kat resultatet (d.v.s. koncernbidraget finns inte upptaget vid punkt 3.21 i räkenskapsschemat). För mindre aktiebolag som tillämpar K2-regelverket ska mottagna koncernbidrag redovisas som intäkt i resultaträkningen (d.v.s. koncern- bidraget ska tas upp vid punkt 3.21 i räkenskapsschemat) och ska därför inte tas upp här vid punkt 4.6 c.

Punkt 4.6 d Mot bakgrund av att vinst vid avyttring av andelar i handelsbolag inte längre ska tas upp, ska den negativa justerade anskaffningsutgiften tas upp som en intäkt i deklarationen. Delägaren kunde välja att ta upp allt i deklarationen 2011 eller fördela intäkten på det och de kommande nio åren d.v.s. en fördelning under tio år. Om företaget inte tagit upp hela den negativa justerade anskaffningsutgiften ännu tar du upp den del du önskar beskatta i år (minst en tiondel) vid denna punkt. Intäkten redovisas inte i bokföringen och ska därför tas upp som en skattemässig justering i deklarationen.

Punkt 4.6 e Här tar du upp andra skattepliktiga intäkts- poster som inte bokförts i resultaträkningen, och som inte redovisats i 4.6 a–d ovan. Det kan vara fråga om ett företag som bytt redovisningsprinciper och bytet skett genom en korrigeringspost i ingående eget kapital. Det kan också bli aktuellt med en skattemässig justeringspost om Skatte- verket har beslutat om ändring av tidigare års beskattning och det har inte skett någon korrigering av bokslutet, se exempel på nästa sida.

Exempel: Omprövning av tidigare års beslut

Ett företag bokförde en skattepliktig intäkt om 150 000 kr i det bokslut som låg till grund för före- gående års beskattning. Genom omprövning begär företaget att intäkten i stället ska tas upp i årets deklaration. Skatteverket har beslutat att godta denna begäran.

Företaget har inte ändrat i föregående års bokslut och fordran är upptagen till 150 000 kr vid årets ingång. Intäkten finns därför inte redovisad i det bok- slut som avser beskattningsåret för vilket företaget nu ska lämna deklaration. Företaget tar upp 150 000 kr som en justerad intäktspost i punkt 4.6 e.

Punkt 4.7 Vid punkt 4.7 justerar du det bokförda resul- tatet av företagets försäljning av aktier och andra delägar- rätter så att det skattemässiga resultatet av försäljningen blir korrekt. Läs mer om vilka skatterättsliga bestämmel- ser som gäller vid försäljning av aktier och andra delägar- rätter på sidan 10 och 11. Om det är en handelsbolagsandel som sålts ska den justeringen inte ske vid denna punkt

Exempel: Försäljning av kapitalplaceringsaktier

Ett bolag har under året gjort en bokföringsmässig och skattemässig vinst vid försäljning av kapitalpla- ceringsaktier på 30 000 kr. Bolaget har även gjort en bokföringsmässig och skattemässig förlust på kapitalplaceringsaktier med 200 000 kr. De sålda aktierna var belastade med ett uppskov på 50 000 kr som medgavs vid ett tidigare andelsbyte. Det uppskovet måste nu återföras.

Vid punkt 4.7 a fyller bolaget i den bokförda vinsten på 30 000 kr. Vid punkt 4.7 b fyller man i förlusten på 200 000 kr. Uppskovet på 50 000 kr tar bolaget upp vid punkt 4.7 d (det återförda uppskovet ska även tas upp i blankett N4). Den skattemässiga vinsten på 30 000 kr tar bolaget upp vid punkt 4.7 e. Enligt de regler som gäller innebär detta att bolaget kan utnyttja 80 000 kr av förlusten som ett skatte- mässigt avdrag. Det beloppet förs in vid punkt 4.7 f. Resten av förlusten, 120 000 kr, sparas i den s.k. aktiefållan och kan utnyttjas mot vinster på aktier och andra delägarrätter (av kapitalplacerings- karaktär) kommande år.

* Skatteverket

Skattemässiga justeringar INK2S

Inkomstdeklaration 2

Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i

utan vid punkt 4.8. Uppskov med vinst och återfört upp- skov av vinst på handelsbolagsandelar tas däremot upp vid punkterna 4.7 c och d.

Punkt 4.7 a Om försäljningen resulterat i en bokförd vinst börjar du med att dra bort den bokförda vinsten vid punkt 4.7 a.

Punkt 4.7 b Om försäljningen resulterat i en förlust börjar du med att lägga till den bokförda förlusten vid punkt 4.7 b.

Punkt 4.7 c Uppskov med vinst vid avyttring av aktier och andelar kan medges enligt reglerna om andelsbyte. En för- säljning redovisas på vanligt sätt i bokföringen. Den bok- förda vinsten återförs sedan vid punkt 4.7 a och den skattepliktiga vinsten tas upp vid punkt 4.7 e. Om före- taget begär uppskov med vinsten (vilket man redovisar på blankett N4) drar man av det uppskovet vid punkt 4.7 c.

Punkt 4.7 d Då ett uppskov enligt reglerna om andelsbyten ska återföras redovisas denna återföring på blankett N4. Det återförda uppskovsbeloppet tas upp vid punkt 4.7 d.

Räkenskapsår

XXXXXX-XXXX

2017-06-15

Punkt 4.7 e Här tar företaget upp så stor del av vinsten som är skattepliktig enligt de regler som beskrivs på sidan 10 och 11.

SKV 2002 25 sv 00 01

4.1 Årets resultat, vinst

4.10 Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av näringsfastighet och näringsbostadsrätt

4.2 Årets resultat, förlust

4.3 Bokförda kostnader som inte ska dras av

a. Skatt på årets resultat

4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8)

b. Nedskrivning av finansiella tillgångar

4.12 Återföringar vid avyttring av fastighet, t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsav- drag och substansminskningsavdrag (skogs- och substansminskningsav- drag redovisas även på N8)

c. Andra bokförda kostnader

4.4 Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet

a. Lämnade koncernbidrag

4.13 Andra skattemässiga justeringar av resultatet

b. Andra ej bokförda kostnader

4.5 Bokförda intäkter som inte ska tas upp

a. Ackordsvinster

4.14 Xxxxxxxxxx

a. Outnyttjat underskott från före- gående år

b. Utdelning

b. Reduktion av underskott med hänsyn till exempelvis ägar- förändring eller ackord

c. Andra bokförda intäkter

4.6 Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet

a. Beräknad schablonintäkt på kvar- varande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång

4.15 Överskott (flyttas till p. 1.1 på

sid. 1) (+)

4.16 Underskott (flyttas till p. 1.2 på

sid. 1) (-)

b. Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret

Övriga uppgifter

c. Mottagna koncernbidrag

4.17 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på byggnader som finns kvar vid beskattningsårets utgång

d. Intäkt negativ justerad anskaffnings- utgift

4.18 Årets begärda och tidigare års med- givna värdeminskningsavdrag på markanläggningar som finns kvar vid beskattningsårets utgång

e. Andra ej bokförda intäkter

4.7 Avyttring av delägarrätter

a. Bokförd vinst

30 000

4.19 Vid restvärdesavskrivning:

återförda belopp för av- och nedskriv- ning, försäljning, utrangering

b. Bokförd förlust

200 000

c. Uppskov med kapitalvinst enligt blankett N4

4.20 Lån från aktieägare (fysisk person) vid beskattningsårets utgång

d. Återfört uppskov av kapitalvinst enligt blankett N4

50 000

4.21 Pensionskostnader (som ingår i p. 3.8)

e. Kapitalvinst för beskattningsåret

30 000

Upplysningar om årsredovisningen

f. Kapitalförlust som ska dras av

80 000

4.8 Andel i handelsbolag (inkl. avyttring)

a. Bokförd intäkt/vinst

Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsredovisningen

Ja Nej

b. Skattemässigt överskott enligt N3B

c. Bokförd kostnad/förlust

Årsredovisningen har varit föremål för revision

Ja Nej

d. Skattemässigt underskott enligt N3B

INK2SM-1-25-NNNNPN

4.9 Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning på byggnader och annan fast egendom samt vid rest- värdesavskrivning på maskiner och

inventarier

Punkt 4.7 f Den förlust som är skattemässigt avdragsgill dras av vid punkt 4.7 f. Vilka förluster som är avdragsgilla skattemässigt beskrivs på sidan 10 och 11. Avdrags- begränsningarna innebär att på blanketten får summan av punkterna 4.7 c till f inte vara negativ. (Innehåller punk- terna 4.7 c och d belopp som avser uppskov på handels- bolagsandelar ska du däremot bortse från de beloppen vid denna kontrollberäkning). Den del av förlusten som inte får dras av i år sparas och kan utnyttjas mot vinster som uppstått vid försäljning av aktier och andra delägarrätter kommande år.

En förlust som inte kan utnyttjas av ett företag kan under vissa förutsättningar utnyttjas av ett annat företag inom samma koncern. Läs mer om vad som gäller för detta på sidan 11. En sådan övertagen förlust dras av vid punkt

Exempel: Försäljning av näringsbetingade aktier

Ett företag äger näringsbetingade aktier som de sålt. I bokföringen finns en vinst på 50 000 kr redo- visad. Eftersom vinster på näringsbetingade aktier inte är skattepliktig måste en skattemässig justering ske. Företaget återlägger den bokförda vinsten på 50 000 kr vid punkt 4.7 a och fyller sedan i 0 kr i punkt 4.7 e. Företaget kommer på så sätt inte att beskattas för vinsten.

4.7 f. Det företag som överlåtit avdraget ska inte dra av beloppet i sin deklaration.

Punkt 4.8 Om företaget är delägare i ett handelsbolag ska en eller flera av rutorna vid punkt 4.8 fyllas i. Ett företag som har brutet räkenskapsår kan vara delägare i ett handelsbolag som har ett annat räkenskapsår. Inkomster från handelsbolaget ska tas upp till beskattning hos del- ägaren det beskattningsår som avslutas närmast efter handelsbolagets räkenskapsår.

Punkt 4.8 a Om företaget i bokföringen tagit upp en intäkt avseende sin handelsbolagsandel eller bokfört en vinst vid försäljning av andelen lägger du tillbaka det beloppet vid punkt 4.8 a.

Punkt 4.8 b Här tar du upp det skattemässiga överskott avseende företagets handelsbolagsandel som du räknat fram på blankett N3B. Om företaget sålt sin andel i handelsbolaget och det resulterat i en skattemässig vinst är den skattefri. Läs mer på sidan 11 om vad som gäller då ett aktiebolag säljer andelar i ett handelsbolag.

Punkt 4.8 c Om företaget i bokföringen tagit upp en kost- nad avseende sin handelsbolagsandel eller bokfört en för- lust vid försäljning av andelen lägger du tillbaka det beloppet vid punkt 4.8 c.

Punkt 4.8 d Här tar du upp det skattemässiga underskott avseende företagets handelsbolagsandel som du räknat fram på blankett N3B. Om företaget sålt sin andel i handelsbolaget och det resulterat i en skattemässig förlust är den förlusten inte avdragsgill. Läs mer på sidan 11 om vad som gäller då ett aktiebolag säljer andelar i ett handelsbolag.

Punkt 4.9 Utgifterna för att anskaffa en byggnad dras av genom årliga värdeavminskningsavdrag. Skattemässigt gäller att dessa värdeminskningsavdrag ska följa en viss avskrivningsplan där avskrivning sker med en viss pro- centsats varje år som bestäms utifrån byggnadens eko- nomiska livslängd (se Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:5 och Skatteverkets meddelande SKV M 2005:5). För byggnader och markanläggningar finns dock inget krav på överensstämmelse mellan avskrivningar i bok- föringen och skattemässiga värdeminskningsavdrag. Bok- förd avskrivning tas upp som en pluspost och begärda värdeminskningsavdrag dras av som en minuspost.

Om företaget gör värdeminskningsavdrag för invent-

arier enligt den s.k. restvärdesmetoden finns det inget krav på överensstämmelse mellan avskrivningen i bok- föringen och värdeminskningsavdrag i deklarationen. Överensstämmer inte bokförd avskrivning och värde- minskningsavdrag ska det bokförda resultatet justeras i punkt 4.9. Bokförd avskrivning tas upp som en pluspost och begärda värdeminskningsavdrag dras av som en minus- post. Notera upplysningskravet i 4.19 om återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning samt utrangering.

Punkt 4.10 Det bokförda resultatet av en försäljning av näringsfastighet eller näringsbostadsrätt kan skilja sig från det skattemässiga resultatet av försäljningen (läs mer på sidan 13). Skillnaden mellan det bokförda och det skatte-

mässiga resultatet måste du ta upp som antingen en posi- tiv eller negativ korrigeringspost vid punkt 4.10. Åter- föring av värdeminskningsavdrag, skogsavdrag m.m. med anledning av försäljningen gör du dock inte vid punkt

4.10 utan i stället vid punkt 4.12.

Punkt 4.11 Om företaget begär skogs- eller substansminsk- ningsavdrag ska det avdraget tas upp vid denna punkt.

Avdraget ska också finnas specificerat på blankett N8 (hur du fyller i blankett N8 finns beskrivet på sidan 46).

Punkt 4.12 Vid försäljning av en näringsfastighet ska som intäkt tas upp medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad och markanläggning, skogsavdrag, substans- minskningsavdrag och avdrag för värdehöjande reparatio- ner som företaget fått under de åren man haft fastigheten. Det belopp som ska återläggas tar du upp vid punkt 4.12. (Återförda skogs- och substansminskningavdrag ska före- taget också ta upp på blankett N8.)

Punkt 4.13 Om du har andra poster som du måste dra ifrån eller lägga till det bokförda resultatet för att uppnå ett skattemässigt riktigt resultat och du inte anser att någon annan punkt (4.3–4.12) under skattemässiga juste- ringar är lämplig kan du göra korrigeringen vid denna punkt.

Punkt 4.14 Vilka regler som gäller för avdrag för tidigare års underskott beskrivs på sidorna 16–19. Där finns även beskrivet hur underskottet redovisas vid punkt 4.14.

Punkt 4.14 a Vid punkt 4.14 a tar man upp hela det under- skott som inte kunnat utnyttjas året innan. I det under- skottet ska även ingå s.k. koncernbidragsspärrade och fusionsspärrade underskott som inte dragits av tidigare.

Om du ett år glömmer att ta upp det outnyttjade underskottet måste du begära omprövning av det årets deklaration. Även efterföljande års deklarationer måste om prövas om även de berörs. Om företaget t.ex. fått ett underskott i deklarationen för beskattningsåret 2013 och sedan glömt att redovisa det underskottet i deklaratio- nerna för beskattningsåren 2014 och 2015 går det inte att bara ta upp underskottet i deklarationen för beskattnings- året 2016. I stället måste företaget begära omprövning av både 2014 och 2015 års deklarationer. Det gäller även om resultatet i slutändan skulle bli detsamma som om man tagit upp det bortglömda underskottet direkt i deklara- tionen för beskattningsåret 2016.

Punkt 4.14 b Ett outnyttjat underskott från tidigare år,

d.v.s. underskottet i punkt 4.14 a, kan på grund av ägar- förändringar som skett under beskattningsåret eller tidigare år falla bort eller begränsas. Om en del av underskottet ska begränsas på detta sätt tar du upp det vid denna punkt. Xxxxxx som begränsas en viss tid, s.k. koncernbidrags- spärrade eller fusionsspärrade underskott, och som inte utnyttjas under året ska också redovisas på huvud- blanketten vid punkt 1.3. (Se exemplet på sidan 18–19.)

Om ett underskott ska reduceras p.g.a. ackord (läs mer på sidan 19) är det vid punkt 4.14 b du gör denna reduktion.

Punkt 4.15 och 4.16 Då du fyllt i alla skattemässiga juste- ringar som företaget måste göra kan du summera ihop posterna och hamnar då på ett skattemässigt överskott eller underskott. Överskottet fyller du i vid punkt 4.15 och för sedan över det beloppet till punkt 1.1 på huvud- blanketten. Kommer du vid summeringen fram till ett underskott fyller du istället i punkt 4.16 och för över underskottet till punkt 1.2 på huvudblanketten.

Övriga uppgifter

Punkt 4.17 Om företaget har byggnader kan man göra värdeminskningsavdrag på dessa enligt fastställda pro- centsatser beroende på byggnadstyp. När byggnaden säljs ska företaget ta upp avdragen till beskattning. Vid punkt

4.17 fyller du i företagets sammanlagda värdeminsknings- avdrag som skett fram till beskattningsårets utgång och som ska återföras när byggnaden säljs.

Punkt 4.18 Om företaget har markanläggningar kan man göra värdeminskningsavdrag på dessa med 5 eller 10 %. När anläggningen säljs ska företaget ta upp avdragen till beskatt- ning. Vid punkt 4.18 fyller du i företagets sammanlagda värdeminskningsavdrag som skett fram till beskattningsårets utgång och som ska återföras när markanläggningen säljs.

Punkt 4.19 Om företaget har tillämpat restvärdesavskriv- ning på sina inventarier finns ingen koppling mellan bok- föringen och beskattningen. Företaget ska då bara ha skattemässigt avdrag för de 25 % som regeln om rest- värdesavskrivning innebär. Om företaget har gjort ett annat avdrag i bokföringen måste därför en skattemässig justering ske. Företaget kan t.ex. ha gjort avdrag i bok- föringen för av- och nedskrivning av inventarier, en förlust vid en försäljning eller kostnadsfört en utrangering. I de fallen ska hela den bokförda kostnaden återföras vid punkt 4.3c. Företaget yrkar sedan avdrag med så stort belopp som regeln om restvärdesavskrivning medger vid punkt 4.9. Dessutom ska företaget vid punkt 4.19 upplysa om hur stort beloppet som man återfört vid punkt 4.3c är.

till inköpstransakationer, t.ex. leverantörsskulder, ska inte anges. De belopp som ska anges är i princip de som enligt BAS-kontoplanen bokförs på kontona 2393 ”Lån från närstående personer, långfristig del” och 2893 ”Skulder till närstående personer, kortfristig del”.

Punkt 4.21 Vid punkt 3.8 i resultaträkningen har före- taget tagit upp sina personalkostnader. I den posten ska också ingå pensionskostnader om företaget har sådana.

Vid punkt 4.21 ska du ange företagets samtliga pensions- kostnader. Du ska dock inte ta med den särskilda löne- skatten.

Exempel: Pensionskostnader

FACTORY AB har vid punkt 3.8 i resultaträkningen tagit upp personalkostnader med 220 000 kr. I dessa personalkostnader ingår en överföring till pensionsstiftelse på 10 000 kr. På den överföringen ska företaget betala särskild löneskatt med 24,26

%, d.v.s. 2 460 kr. De 2 460 kr har företaget bok- fört som en personalkostnad och den finns därför med i de 220 000 kronorna vid punkt 3.8. Totalt finns alltså kostnader för pensioner på 12 460 kr vid punkt 3.8. När företaget fyller i punkt 4.21 ska den särskilda löneskatten inte tas med. Företaget fyller därför i 10 000 kronor vid punkt 4.21.

Om företaget till exempel gjort en avsättning för direktpen- sion ska även det beloppet tas med vid punkt 4.21. Om avsättningen avseende direktpensionen gjorts enligt tryggan- delagen ska det tas upp som underlag för SLP (punkt 1.4). I annat fall ska det inte tas upp som underlag för SLP.

Upplysning om årsredovisning

Exempel: Restvärdesavskrivning

GARAGE AB har i sin bokföring kostnadsfört avskrivningar på sina inventarier med 50 000 kr. Man vill dock tillämpa restvärdesavskrivning och enligt den regeln kan de endast få avdrag med 25 000 kr. Företaget börjar med att återföra hela den bokförda kostnaden 50 000 kronor vid punkt 4.3c. Man yrkar sedan skattemässigt avdrag för restvärdesavskriv- ning vid punkt 4.9 med 25 000 kr. Företaget tar dessutom upp 50 000 kr, d.v.s. hela den återförda bokförda kostnaden, vid punkt 4.19.

I deklarationen ska du också lämna uppgift om årsredo- visningen har upprättats med biträde av en uppdragsta- gare som är sakkunnig inom redovisningsområdet. En uppdragstagare är någon som inte är anställd i bolaget och som har utfört tjänster mot betalning. Det kan t.ex. vara en redovisningskonsult eller revisor. Om företaget har rådfrågat eller fått hjälp i någon enstaka fråga anses uppdragstagaren inte ha biträtt företaget med årsredovis- ningen. Observera att uppgiften endast avser årsredovis- ningen och inte deklarationen.

Har företagets årsredovisning varit föremål för revision ska detta också anges i deklarationen. Här avses en gransk- ning av en revisor som har utförts i enlighet med lag.

Punkt 4.20 Om företaget lånat pengar från en eller flera aktieägare (fysiska personer) ska skuldens storlek vid årets utgång fyllas i vid punkt 4.20. Skulder som är hänförliga

Koppling mellan punkter i Inkomst- deklaration 2 och BAS-kontoplanen

BALANSRÄKNING

(Tillgångar)

Punkt Benämning BAS 2016 Ink 2

2.1 Koncessioner, patent, licenser, 10xx exkl. varumärken, hyresrätter, goodwill 1088

liknande rättigheter

BALANSRÄKNING

(Eget kapital, avsättningar och skulder)

Punkt Benämning BAS 2016 Ink 2

2.27 Bundet eget kapital 208x

2.28 Fritt eget kapital 209x

2.2 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar	1088	2.29 2.30	Periodiseringsfonder Ackumulerade överavskrivningar	211x-213x 215x
2.3 Byggnader och xxxx	11xx exkl. 112x 118x	2.31	Övriga obeskattade reserver	216x-219x
2.4 Maskiner, inventarier och övriga	12xx exkl. 128x	2.32	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lagen	221x
materiella anläggningstillgångar			(1967:531) om tryggande av
2.5 Förbättringsutgifter på annans	12xx		pensionförpliktelser m.m.
fastighet		2.33	Övriga avsättningar för pensioner och	223x
2.6 Pågående nyanläggningar och förskott	118x, 128x		liknande förpliktelser
avseende materiella anläggningstill- gångar		2.34	Övriga avsättningar	222x-229x exkl. 233x
2.7 Andelar i koncernföretag	131x	2.35	Obligationslån	231x-232x
2.8 Andelar i intresseföretag	133x	2.36	Checkräkningskredit	233x
2.9 Fordringar hos koncern- och intresseföretag	132x, 134x	2.37	Övriga skulder till kreditinstitut	234x-235x
2.10 Andra långfristiga	135x	2.38	Skulder till koncern- och intresseföretag	236x-237x
värdepappersinnehav
2.11 Lån till delägare eller närstående	136x	2.39	Övriga skulder	238x-239x
2.12 Andra långfristiga fordringar	137x, 138x	2.40	Checkräkningskredit	248x
2.13 Råvaror och förnödenheter	141x, 142x,	2.41	Övriga skulder till kreditinstitut	241x
	1430, 1431,	2.42	Förskott från kunder	242x

	1438
2.14 Varor under tillverkning	1430, 1432, 1439, 144x
2.15 Färdiga varor och handelsvaror	145x, 146x
2.16 Övriga lagertillgångar	149x
2.17 Pågående arbete för annans räkning	147x
2.18 Förskott för leverantörer	148x

2.20 Fordringar hos koncern- och intresseföretag	156x-157x, 166x, 167x	2.49	Övriga skulder	249x exkl 2492, 26xx-27xx, 28xx exkl. 286x-287x
2.21 Övriga fordringar	161x, 163x–165x, 168x–169x	2.50	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.	29xx
2.22 Upparbetad men ej fakturerad intäkt	162x
2.23 Förutbetalda kostnader och upplupna	17xx
intäkter
2.24 Andelar i koncernföretag	186x
2.25 Övriga kortfristiga placeringar	18xx exkl. 186x
2.26 Kassa, bank och redovisningsmedel	19xx

2.19 Kundfordringar 151x-155x, 158x

2.43 Pågående arbeten för annans räkning 243x

2.44 Fakturerad men ej uppabetad intäkt 245x

2.45 Leverantörsskulder 244x

2.46 Växelskulder 2492

2.47 Skulder till koncern- och 246x-247x, intresseföretag 286x-287x

2.48 Skatteskulder 25xx

RESULTATRÄKNING

3.14 Resultat från övriga + 82xx exkl. anläggningstillgångar (827x, 828x)

Punkt Ink 2 3.1	Benämning Nettoomsättning	BAS 2016 30xx-37xx	3.15	Övriga ränteintäkter och liknande	- 82xx exkl. (827x, 828x) 83xx exkl.
3.2	Förändring av lager av produkter i	+ 49xx exkl.		resultatposter	(837x, 838x)
	arbete, färdiga varor och pågående	(4910-4931,	3.16	Nedskrivningar av finansiella	807x, 808x, 817x
	arbete för annans räkning	496x, 498x)		anläggningstillgångar och	118x, 827x, 828x,
		-49xx exkl.		kortfristiga placeringar	837x, 838x
		(4910-4931, 496x, 498x)	3.17	Räntekostnader och liknande	84xx
				resultatposter
3.3	Aktiverat arbete för egen räkning	38xx	3.18	Extraordinära intäkter	871x
3.4	Övriga rörelseintäkter	39xx	3.19	Extraordinära kostnader	875x
3.5	Råvaror och förnödenheter	40xx-47xx, 4910-4931	3.20	Lämnade koncernbidrag	883x

3.6 Handelsvaror	40xx-47xx,
3.7 Övriga externa kostnader	496x,498x 50xx-69xx
3.8 Personalkostnader	70xx-76xx
3.9 Av- och nedskrivningar av materiella	77xx-78xx exkl.

och immateriella anläggningstillgångar (774x,779x)

3.10 Nedskrivningar av omsättningstillgångar 774x,779x utöver normala nedskrivningar

3.11 Övriga rörelsekostnader

79xx

3.12 Resultat från andelar i koncernföretag

+ 80xx exkl. (807x, 808x)

- 80xx exkl. (807x, 808x)

3.13 Resultat från andelar i intresseföretag

+ 81xx exkl. (817x, 818x)

- 81xx exkl.

(817x, 818x)

Kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad resultaträkning

Resultaträkningen kan enligt årsredovisningslagen upp- rättas i rapportform med kostnadsslagsindelning eller funk- tionsindelning. Den kostnadsslagsindelade resultat- räkningen är dominerande och den är direkt kopplad till BAS-kontoplanens struktur. Uppgiftslämnandet i räken- skapsschemat följer och är uppbyggd med utgångspunkt i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen.

Om ditt företag tillämpar rapportform med funktions- indelning enligt bilaga 3 i årsredovisningslagen, kan vissa kostnader i resultaträkningen redovisas som en post i

3.21 Mottagna koncernbidrag 3.22 Återföring av periodiseringsfond	882x 8810, 8819
3.23 Avsättning till periodiseringfond	8810, 8811
3.24 Förändring av överavskrivningar	+ 885x - 885x
3.25 Övriga bokslutsdispositioner	+ 886x-889x - 886x-889x,

884x

3.26 Skatt på årets resultat 89xx, exkl. 898x-899x

3.27 Årets resultat, vinst + 899x (+)

3.28 Årets resultat, förlust - 899x (-)

räkenskapsschemat. I räkenskapsschemat punkt 3.7 Övriga externa kostnader redovisas posterna

• försäljningskostnader,

• administrationskostnader, och

• övriga rörelsekostnader.

Vid en tillämpning av funktionsindelad resultaträkning följer att vissa poster i räkenskapsschemat inte fylls i. Posten Kostnad såld vara redovisas i räkenskapsschemat i punkt

3.5 råvaror och förnödenheter. Från och med punkten 3.12 skiljer sig inte uppgiftslämnandet mellan den funktionsin- delade och den kostnadsindelade resultaträkningen.

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i Inkomstdeklaration 4

Vem ska lämna Inkomstdeklaration 4?

Inkomstdeklaration 4 (INK4) ska lämnas av handels- bolag, kommanditbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Huvudblankett med bilagor

Inkomstdeklaration 4 består av en huvudblankett och tre huvudbilagor. Till inkomstdeklarationen kan också ett antal underbilagor bifogas.

Huvudblanketten ska alltid lämnas oavsett inkomst.

Den ska, när handelsbolaget är deklarationsskyldigt, undertecknas av behörig firmatecknare.

Förifylld deklaration

Bolaget ska ha fått en förifylld huvudblankett skickad till sig. Där finns bl.a. uppgifter om organisationsnummer, namn, adress, räkenskapsår, underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt förifyllda. Uppgifterna har Skatte- verket hämtat från sina register.

Bolaget erhåller också förifyllda huvudbilagor.

Huvudbilagor till Inkomstdeklaration 4

Ett bolag som bedriver verksamhet ska bifoga ett antal huvudbilagor till huvudblanketten. Om bolaget är vilande behöver de inte lämnas (vilande bolag se nedan).

• På räkenskapsschemat (INK4R) lämnar du uppgift om handelsbolagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

• På bilagan Skattemässiga justeringar (INK4S) justerar du det bokförda resultatet från räkenskapsschemat utifrån särskilda skatteregler.

• På bilagan Delägaruppgifter från handelsbolag (INK4DU) redovisar du hur handelsbolagets resultat ska fördelas mellan delägarna, delägarnas uttag och tillskott samt andel avdrag arbetsgivaravgift.

Observera att om du inte använder en förifylld bilaga är det viktigt att du fyller i organisationsnumret.

Övriga underbilagor till Inkomstdeklaration 4

Vid vissa särskilda situationer kan du behöva lämna andra underbilagor till Inkomstdeklaration 4. Det är blankett:

• N3B, om bolaget är delägare i ett annat handelsbolag, och

• N8, om bolaget gjort skogs- eller substansminskningsavdrag.

Delägarnas beskattning och deklarationer

Det är delägarna, inte handelsbolaget, som ska beskattas för bolagets resultat. Det resultat som delägarna ska beskattas för ska handelsbolaget redovisa på huvudbilaga Delägaruppgifter (INK4DU). Dessa belopp ska delägarna redovisa i sina deklarationsbilagor N3A eller N3B.

Hur handelsbolagsdelägarna ska beskattas och hur de ska fylla i blanketterna N3A och N3B behandlas i bro- schyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299). Hur man fyller i N3B finns även beskrivet senare i denna broschyr.

Var hittar jag deklarationerna?

Om bolaget av någon anledning inte fått en förifylld deklaration eller om den har kommit bort går det bra att fylla i en icke förifylld deklaration. Huvudblanketten och övriga bilagor kan du ladda ner från xxx.xxxxxxxxxxxx.xx eller hämta på ett skattekontor.

Lämna deklarationen elektroniskt

På Skatteverkets webbplats kan du lämna bilagorna elek- troniskt via e-tjänsten Filöverföring. Du måste dock alltid lämna huvudblanketten (första sidan) på papper. Huvud- bilagorna (INK4R, INK4S och INK4DU) och underbila- gorna (N3B och N8) kan du med fördel lämna elektro- niskt.

Det finns en teknisk beskrivning för elektronisk redo- visning i broschyren Elektronisk redovisning av bilagor till Inkomstdeklaration 1, 2, 3 och 4 (SKV 269).

Det finns särskilda skatteprogram som underlättar att lämna uppgifterna elektroniskt. Skatteverket tillhanda- håller inte sådana program utan dessa måste köpas av sär- skilda leverantörer.

Lämnar du alla bilagor (Räkenskapsschema, Skatte- mässiga justeringar, Delägaruppgifter, N3B och N8) till Inkomstdeklaration 4 elektroniskt via e-tjänsten Filöver- föring förskjuts deklarationstidpunkten till en månad senare. Skatteverket har i dagsläget ingen lösning där det går att lämna Inkomstdeklaration 4:s huvudblankett (d.v.s. första sidan) elektroniskt och därför kan Inkomst- deklaration 4 lämnas vid det senare tillfället även om huvudblanketten (första sidan) lämnas på papper. Förut- sättningen är att alla bilagor lämnas elektroniskt via filö- verföringstjänsten.

Du kan inte bifoga pdf-filer med deklarationen. Om du behöver lämna övriga upplysningar till Inkomstdekla- ration 4 kan du skriva ner dem och skicka in via e-post eller vanlig post. Deklarationen räknas ändå som elektro- nisk om ovanstående förutsättningar är uppfyllda.

Inkomstdeklarationens uppbyggnad och ifyllnad

Handelsbolaget ansvar själv (är ett eget skattsubjekt) för särskild löneskatt på pensionskostnader, avkastningsskatt och fastighetsskatt/avgift. Underlaget för dessa skatter ska handelsbolaget redovisa på huvudblanketten, såvida de inte redan är förifyllda. När granskningen av deklaratio- nen är klar får handelsbolaget ett slutskattebesked där det framgår vilka skatter och avgifter som bolaget ska betala. Uppgifterna i huvudblanketten lämnar du helt fristående från övriga huvudbilagor. Därför har det ingen betydelse om du fyller i dessa uppgifter först eller sist.

Delägarna ska beskattas för handelsbolagets resultat. Särskilda uppgifter för detta ska handelsbolaget redovisa på huvudbilagorna Räkenskapsschema (INK4R), Skatte- mässiga justeringar (INK4S) och Delägaruppgifter (INK4DU).

Räkenskapsschemat motsvarar bolagets balans- och resultaträkning. Skillnaden är att uppställningsformen i dekla- rationen är standardiserad (s.k. SRU – standardiserade räken- skapsutdrag).

När du har fyllt i räkenskapsschemat för du över resul- tatet till huvudbilaga Skattemässiga justeringar (INK4S). Där gör du de justeringar som krävs för att få fram ett skattemässigt över- eller underskott. På denna huvudbi- laga ska du också under Övriga uppgifter lämna uppgift om värdeminskningsavdrag på byggnader och markan- läggningar.

Hur det skattemässiga resultatet från huvudbilagan Skattemässiga justeringar ska fördelas mellan delägarna redovisar du på huvudbilagan Delägaruppgifter. Där redovisar du också varje delägares uttag ur och tillskott till handelsbolaget samt uppgifter för regional nedsättning av egenavgifter. Uppgifterna ligger till grund för del- ägarnas beskattning och ska därför tas upp i delägarnas N3-bilagor.

Huvudblankett INK4

Kalenderår eller räkenskapsår

Handelsbolag med någon fysisk person som delägare får bara ha kalenderår som räkenskapsår. I undantagsfall kan handelsbolaget få dispens av Skatteverket. Om alla del- ägare är t.ex. aktiebolag kan räkenskapsåret vara brutet. Handelsbolaget kan även ha ett annat räkenskapsår än kalenderår det år då bolaget startar sin näringsverksamhet eller det år då det upphör.

I rutan ”Räkenskapsår” är datumen för räkenskapsåret förifyllda. Det gäller oavsett om du använder den för- ifyllda deklaration som bolaget fått skickad till sig eller om du själv skrivit ut blanketten. Observera att du alltid ska ha en blankett med rätt räkenskapsår tryckt i rutorna. I annat fall stämmer inte den streckkod som finns längst ner på blanketten.

Särskild självdeklaration

På sidan 20–23 hittar du information om pensionskostna- der, särskild löneskatt på pensionskostnader och avkast- ningsskatt.

Underlag för särskild löneskatt

Punkt 1.1 Uppgift om underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader lämnar du om bolaget har tryggat pension genom avgift för tjänstepensionsförsäkring, avsättning till pensionsstiftelse eller på konto Avsatt till pensioner. Som underlag för särskild löneskatt på pen- sionskostnader anges också utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller p.g.a. tjänstepensionsförsäkring, t.ex. direktpension. Skatt ska betalas med 24,26 % av det beskattningsunderlag som du fyller i punkt 1.1. Observera att det är underlaget, inte skatten, som ska redovisas.

Punkt 1.2 Om bolagets beskattningsunderlag för särskild löneskatt är negativt fyller du i det negativa underlaget vid punkt 1.2.

Underlag för avkastningsskatt

Punkt 1.3 Arbetsgivare som med avdragsrätt gjort avsätt- ning i balansräkningen till konto ”Avsatt till pensioner” och företag som innehar en utländsk pensionsförsäkring (följt av: deklarerar skatteunderlaget för avkastningsskatt vid punkt 1.3. Avkastningsskatten är 15 %. Läs mer om avkastningsskatt på sidan 21–23.

Punkt 1.4 Här deklarerar du handelsbolagets skatteunder- lag för avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar. Läs mer om avkastningsskatt på sidan 21–23.

Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt

För bostäder i småhus och hyreshus ska det betalas en fastighetsavgift i stället för fastighetsskatt. För småhus är avgiften 7 412 kr för varje bostadsbyggnad, eller 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger ett lägre värde. För hyreshus är avgiften 1 268 kr för varje bostadslägenhet, eller 0,3 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.

Fastighetsskatt ska betalas för bland annat obebyggd tomtmark samt för småhus och bostadshyreshus som är taxerade som under uppförande. Fastighetsskatt ska också betalas för industrienheter och elproduktionsenheter.

Exempel: Brutet räkenskapsår

Ett företag, som tillämpar ett räkenskapsår som omfattar perioden 1 juli 2015 – 30 juni 2016, äger ett småhus. I deklarationen för beskattningsåret 1 juli 2015 – 30 juni 2016 ska företaget betala fastig- hetsavgift med 7 412 kr. Den avgiften avser hela kalenderåret 2016. Fastighetsavgiften avseende kalenderåret 2015 togs upp i deklarationen året innan.

Övriga upplysningar

Övriga upplysningar kan inte lämnas på deklarationen. Det måste du göra i en särskild skrivelse. Om du behöver lämna övriga upplysningar till Inkomstdeklaration 4 kan du skriva ner dem och skicka in via e-post eller vanlig post. Har du lämnat upplysningar i en särskild skrivelse ska du kryssmarkera rutan vid Övriga upplysningar.

Denna ruta kryssmarkeras även i det fall årsredovisningen för handelsbolaget bifogas.

I broschyren Fastighetsskatt och fastighetsavgift (SKV 296) finns ytterligare information av vad som gäller för fastighetsskatt och fastighetsavgift.

Förtryckning och specifikation

I den inkomstdeklaration som Skatteverket skickar till bolaget finns det totala underlaget (inte skatten eller avgiften) förifyllt för alla fastigheter som bolaget var ägare till den 1 januari 2016. Hänsyn har tagits till hur stor andel av fastigheten bolaget äger och om hel eller halv fastighetsavgift ska betalas.

På baksidan av huvudblanketten finns specificerat vilka fastigheter som bolaget ägde per den 1 januari 2016. Där framgår underlaget för varje fastighet. I underlaget har hänsyn tagits till hur stor andel av fastigheten som bolaget äger. Av specifikationen framgår också om under- laget avser hel eller halv fastighetsavgift.

Vilande bolag

Om bolaget är vilande ska du kryssmarkera vid Vilande bolag. Att bolaget är vilande innebär att det inte bedriver någon verksamhet och att det helt saknar tillgångar och skulder.

Om ditt bolag är vilande och du inte har för avsikt att driva verksamheten vidare i framtiden bör du avregistrera det ur handelsregistret. Det gör du genom en anmälan till Bolagsverket. På Bolagsverkets hemsida kan du beställa blankett för avregistrering av handelsbolag (blankett 910). Du kan även beställa blanketten genom att ringa till Bolagsverket på telefon 0000-000 000. Samtliga bolags- män ska underteckna anmälan om avregistrering. Att avregistrera ditt handelsbolag kostar ingenting.

Så länge handelsbolaget är registrerat måste det lämna Inkomstdeklaration 4. Du som är delägare måste lämna blankett N3A eller N3B. Fysisk person som är delägare i handelsbolag behandlas som näringsidkare oavsett om ägandet är aktivt eller passivt och oavsett om det finns något resultat att beskatta.

Underskrift

Skriv under Inkomstdeklaration 4. Om du är skyldig att lämna uppgifter på sidan 1 avseende fastighetsskatt/avgift, särskild löneskatt för pensionskostnader eller avkastnings- skatt gäller underskriften särskild självdeklaration. I annat fall avser underskriften endast särskilda uppgifter.

Huvudbilagan Räkenskapsschema (INK4R)

Denna bilaga kan lämnas elektroniskt även om deklara- tionen i övrigt lämnas på papper, se ovan under rubriken ”Lämna deklarationen elektroniskt”.

Datum då blanketten fylls i

Ange vilket datum du fyller i blanketten. Om du behöver rätta en tidigare lämnad deklaration så fyller du i det datum då ändringsblanketten fylls i. Skatteverket kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blanketten på nytt. Det räcker inte att du fyller i de rättade uppgifterna.

Balans- och resultaträkning

Alla handelsbolag är bokföringsskyldiga och ska därför upprätta balans- och resultaträkning. Även om grunden är densamma kan bokslutet se ut på lite olika sätt, t.ex. bero- ende på om bolaget upprättar årsbokslut eller årsredo- visning. Balans- och resultaträkningen ligger till grund för att fylla i räkenskapsschemat i inkomstdeklarationen. Räkenskapsschemat är standardiserat och ska därför fyllas i på samma sätt oavsett hur balans- och resultaträkningen är upprättad. Bilagan behöver inte fyllas i (med nollor) om bolaget är vilande. Är bolaget vilande anger du det på huvudblanketten.

Förebilden för räkenskapsschemat är den uppställ-

ningsform som gäller för den som tillämpar Bokförings-

nämndens s.k. K2-regler för aktiebolag (BFNAR 2008:1). Uppgiftslämnandet är dock mindre omfat- tande.

Räkenskapsschemat har en direkt koppling till BAS- kontoplanen. För varje enskilt BAS-konto kan du se till vilken punkt i räkenskapsschemat som du ska föra sal- dot på BAS-kontot. Kopplingsschemat finns i sin helhet på BAS webbplats (xxx.xxx.xx). I denna broschyr finns också en förenklad version av kopplingsschemat.

Kronor och avrundning

Samtliga belopp i räkenskapsschemats balans- och resultaträkning ska anges i hela kronor. Bortse från eventuella avrundningsfel som kan uppstå.

Ändrat tecken +/-

I räkenskapsschemats balansräkning finns inga plus- och minustecken angivna på blanketten. Om det finns tillgångskonton i bokföringen med negativt saldo eller skuldkonton med positivt saldo ska beloppet anges vid rätt kod i räkenskapsschemats balansräkning med minustecken framför.

I räkenskapsschemats resultaträkning finns plus- och minustecken för varje punkt. Om det i bokföringen uppkommer minussaldo som ska tas upp vid en intäkts- post eller ett plussaldo som ska tas upp vid en kostnads- post måste det angivna tecknet på blanketten ändras.

Huvudbilagan Skattemässiga justeringar (INK4S)

Denna bilaga kan lämnas elektroniskt även om dekla- rationen i övrigt lämnas på papper, se ovan under rub- riken Lämna deklarationen elektroniskt.

Datum då blanketten fylls i

Se ovan Huvudbilagan Räkenskapsschema (INK4R).

Punkt 4.1 Om bolaget har redovisat en bokförd vinst under året (vid punkt 3.18 i resultaträkningen) fyller du i det beloppet här.

Punkt 4.2 Om ditt bolag har redovisat en bokförd för- lust under året (vid punkt 3.19 i resultaträkningen) fyller du i det beloppet här.

Bokförda kostnader som inte ska dras av

Punkt 4.3 I bolagets redovisning kan det finnas bok- förda kostnader som inte får dras av skattemässigt. Det kan också vara bokförda kostnader som ska dras av ett

senare år än det aktuella. Dessa poster lägger du till som en intäktspost (pluspost) under skattemässiga justeringar. På så sätt påverkar den bokförda kostnaden inte det skattemässiga resultatet. Kostnader som inte får dras av delas upp i två rutor a och b:

Punkt 4.3 a Om du har gjort nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar vid punkt 3.13, som inte får dras av vid beskattningen, tar du upp nedskrivningen som en intäktspost vid denna punkt. Det kan t.ex. vara aktier i ett dotterbolag eller en värdepappersportfölj som har sjunkit i värde vilket gjort att du har skrivit ner värdet i bokföringen. Vid beskattningen får denna förlust inte dras av förrän den dag värdepappren säljs och förlusten är definitiv.

Punkt 4.3 b Om du har andra kostnadsposter i din bok- föring än de som hamnar under punkten 4.3 a, och som inte får dras av vid beskattningen, tar du upp dessa som en intäktspost vid punkt 4.3 b. Det kan vara förenings- avgifter, gåvor, böter, skattetillägg och förseningsavgifter. Det kan även vara representation där avdragsramen över- skridits. Vidare kan det t.ex. vara frågan om nedskrivning av kundfordringar som inte anses konstaterade och därför inte får dras av. När förlusten anses konstaterad dras det avdragsgilla beloppet av i punkt 4.4 b ett år senare.

Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet

Punkt 4.4 Har bolaget haft en skattemässigt avdragsgill kostnadspost som inte redovisats i resultaträkningen, och som därmed inte har påverkat det bokförda resultatet, ska du dra av den som en kostnadspost (minuspost) i punkt

4.4. Sådan kostnadsposter delas upp i två rutor a och b:

Punkt 4.4 a Skogs- och substansminskningsavdrag är skattemässiga avdrag som inte bokförs i räkenskaperna. Det beräknade avdraget dras av vid punkt 4.4 a. När fastigheten som avdraget är hänförligt till avyttras ska beloppet åter- föras och tas upp som en intäktspost vid punkt 4.6 a.

Både när avdrag begärs och återförs ska blankett N8 fyllas i. Deklarationsanvisningar för denna blankett finns i slutet av broschyren.

Punkt 4.4 b Har du haft någon annan kostnad i ditt bolag som inte har redovisats i resultaträkningen, men som ska dras av vid beskattningen, drar du av den vid punkt 4.4 b. En jus- tering vid denna punkt kan också bli aktuell när den skatte- mässiga avdragstidpunkten inte följer god redovisningssed.

Till exempel om en bokförd nedskrivning av kundfordringar har återförts till beskattning ett tidigare år och om förlusten nu är konstaterad och får dras av, se punkt 4.3.

En justering kan också bli aktuell vid rättelse av balans- poster, se exempel ”Varulager” nedan. Se även punkt 4.4 b under deklarationsanvisningar för Inkomstdeklaration 2. För inventarier som skrivs av enligt restvärdesmetoden och för avskrivning av byggnader, se punkten 4.9.

Exempel – varulager

Ett bolag värderade år 1 sitt varulager till 450 000 kr. Värdet låg till grund för beskattningen. I november upptäcker bolaget att lagrets rätta värde var

600 000 kr och begär därför omprövning av beskattningsår 1. Resultatet höjs därför detta år med 150 000 kr.

Bolaget ändrar inte i redovisningen varför ingående balans för varulagret år 2 är 450 000 kr (det skatte- mässiga värdet är 600 000 kr). I deklarationen för beskattningsår 2 ska 150 000 kr dras av som en kostnadspost vid punkt 4.4 b.

Bokförda intäkter som inte ska tas upp

Punkt 4.5 I bolagets redovisning kan det finnas intäkter som inte ska beskattas.

Sådana skattefria intäkter ska dras av som en kostnads- post. Det gör du vid punkt 4.5.

Punkt 4.5 a En ackordsvinst bokförs som intäkt i räken- skaperna. Om den uppfyller kraven för att vara skattefri drar du av den bokförda intäkten som en kostnadspost vid punkt 4.5a. Om delägaren har ett underskott ska detta reduceras med ackordsvinsten, se sid. 19 och nedanstå- ende exempel ”Ackordsvinst”.

Punkt 4.5 b Har bolaget andra bokförda intäkter (än ackordsvinster) som är skattefria drar du av dem här. Det kan t.ex. vara intäktsränta på skattekontot och vinster på svenska lotterier och på svenska premieobligationer.

markanläggning, skogsavdrag eller substansminskning tas upp som intäkt. Det gäller också avdrag för värdehöjande reparationer som bolaget har haft under försäljningsåret eller de fem senaste åren. Värdehöjande reparationer ska bara tas upp om fastigheten p.g.a. reparationerna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före försäljningsåret. I vissa fall när det uppkommer en förlust ska värdeminskningsavdragen inte återföras till beskattning. Då ska i stället omkostnadsbeloppet minskas, se blankett K7 och broschyren Försäljning av näringsfastighet (SKV 313).

Det belopp som ska återläggas tar du upp vid punkt 4.6 a. Observera att om delägaren är t.ex. ett aktiebolag så finns det avdragsbegränsningar för förluster på fastigheter, se broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299) samt nedanstående exempel ”Fastighetsförsäljning”.

Återförda skogs- och substansminskningavdrag ska företaget också redovisas på blankett N8.

Punkt 4.6 b Om handelsbolaget vid ingången av kalender- året äger fondandelar ska en schablonintäkt tas upp vid punkt 4.6 b. Schablonintäkten beräknas till 0,4 % av fondandelarnas värde vid ingången av kalenderåret.

Någon justering för de fall då handelsbolaget har ett för- kortat eller förlängt räkenskapsår ska inte göras. (Om fondandelarna utgör lager av finansiella instrument hos handelsbolaget och tas upp till beskattning till det verk- liga värdet ska fondandelarna inte schablonbeskattas.)

Exempel – ackordsvinst

Ett handelsbolag erhåller ett ackord på 200 000 kr. I handelsbolagets deklaration ska 200 000 kr dras av som en kostnadspost vid punkt 4.5 a.

Handelsbolaget ägs av två aktiebolag. Resultatet delas lika mellan aktiebolagen. Ett av aktiebolagen har, det år som resultatet från handelsbolaget ska beskattas, ett inrullat underskott på 50 000 kr.

Eftersom aktiebolagets del av ackordsvinsten

100 000 kr är större än det inrullade underskottet ska hela underskottet reduceras. Aktiebolaget tar där- för upp 50 000 kr som en intäktspost vid punkt

4.14 b i sin Inkomstdeklaration 2.

Punkt 4.6 c Här tar du upp andra skattepliktiga intäktsposter som inte bokförts i resultaträkningen, och som inte redovisats i 4.6 a ovan. En justering ska t.ex. göras här när beskattningstidpunkten infaller ett senare år än när intäkten redovisas i räkenskaperna. Det gäller t.ex. när ersättning för avverkningsrätt beskattas enligt kontantprincipen (och inte enligt resultatet i bokföringen).

Det kan också bli aktuellt med en justering om Skatte- verket har beslutat om ändring av tidigare års beskattning och det har inte skett någon korrigering av bokslutet, se exempel vid deklarationsanvisningarna till Inkomst- deklaration 2 punkt 4.6 e.

Exempel – fastighetsförsäljning

Ett handelsbolag ägs av ett aktiebolag och en fysisk person. Resultatet delas lika mellan del- ägarna. Handelsbolaget säljer en fastighet med förlust.

Handelsbolaget redovisar försäljningen på vanligt sätt, d.v.s. återför värdeminskningsavdrag m.m. vid punkt 4.6 a samt tar upp bokförd förlust vid punkt

4.10 b.

Den fysiska personen redovisar sin del av förlusten i sin inkomstdeklaration och på bilaga K7. Aktie- bolaget ska inte dra av förlusten (på N3B-blanket- ten). Om förlusten kan utnyttjas ett senare år mot vinst på fastighet (som redovisats vid punkt 3a på N3B-blanketten) dras den av vid punkt 3b på N3B- blanketten.

Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet

Punkt 4.6 Har bolaget haft en skattepliktig intäktspost som inte redovisats i resultaträkningen, och som därmed inte har påverkat det bokförda resultatet, ska du ta upp den i punkt 4.6.

Punkt 4.6 a Har bolaget sålt en fastighet ska de vid beskatt- ningen medgivna avdragen för värdeminskning av byggnad,

Exempel b – uttag av varor, ersättning lämnas

Xxxxx har köpt varor av sitt handelsbolag för 5 000 kr (inkl. 1 000 kr i moms). Marknadsvärdet är

10 000 kr.

Vid momsbeskattningen omvärderas beskattnings- underlaget som anses vara marknadsvärdet. Bola- get ska därför betala moms med 2 000 kr. Vid för- säljningstillfället var Xxxxx inte medveten om dessa regler och har därför bokfört 1 000 kr som utgå- ende moms och 4 000 kr som intäkt.

Vid punkt 4.7 i handelsbolagets inkomstdeklaration drar Xxxxx av bokförd intäkt 4 000 kr som en kost- nadspost.

På blankett N3A tar Alice upp 9 000 kr (10 000 – 1 000) som en intäktspost vid punkt 4. När Xxxxx rättar sin momsdeklaration bokför hon 1 000 kr som kostnad (eller minskad intäkt) och som moms- skuld. Denna bokföringsåtgärd leder till att hennes inkomst av näringsverksamhet minskar med mot- svarande belopp (och förmånen inkomstbeskattas därför utan moms). Vid punkt 72 redovisar hon den del av uttaget som inte bokförts, d.v.s. 5 000 kr (marknadsvärdet minus bokfört uttag). Vid punkt 73 redovisar hon bokfört uttag.

Uttagna varor och tjänster

Punkt 4.7 Har bolaget redovisat uttag av varor och tjäns- ter som intäkt i bokföringen ska du dra av beloppet som en kostnadspost vid punkt 4.7. Observera att det också är ett uttag vid inkomstbeskattningen om delägaren har betalat för varan eller tjänsten men ersättningen under- stiger marknadsvärdet, se broschyren Skatteregler för del- ägare i handelsbolag (SKV 299) och exemplet nedan.

Fysisk person - blankett N3A

Fysisk person som är delägare ska ta upp uttaget som intäkt vid punkt 4 på blankett N3A. Uttag av tjänst i form av bilförmån redovisar du vid punkt 3. Du ska ta upp uttaget till marknadsvärdet på tillgången eller tjäns- ten minus den moms som handelsbolaget har redovisat som skuld eller betalat. För uttag av bil (bilförmån) får dock värdet beräknas enligt schablon på samma sätt som för anställda.

Uttag påverkar även delägarnas justerade anskaffnings- utgift. Vid punkt 72 på blankett N3A redovisar du uttag som inte har bokförts i räkenskaperna. Du ska ta upp marknadsvärdet (inkl. moms) för tillgången eller tjänsten minus den ersättning som lämnats. För bilförmån får du använda samma belopp som redovisats som inkomst vid punkt 4 istället för marknadsvärdet.

Juridisk person – blankett N3B

Om delägaren är en juridisk person ska mellanskillnaden mellan lämnad ersättning och marknadsvärdet uttags- beskattas. Beloppet ska du ta upp som en intäktspost vid punkt 5a på blankett N3B. Du ska ta upp uttaget till mark- nadsvärdet på tillgången eller tjänsten minus den moms som handelsbolaget har betalat eller re dovisat som skuld.

Exempel a – uttag av varor, ingen ersättning lämnas

Xxxxx har tagit ut varor från bolaget med ett mark- nadsvärde på 10 000 kr.

Vid momsbeskattningen ska uttagsbeskattning ske (utifrån varorna inköpspris 6 000 kr) med 1 500 kr. Vid inkomstbeskattningen ska uttagsbeskattning ske med 8 500 kr, d.v.s. marknadsvärdet på varorna minus moms. I bokföringen redovisas

10 000 kr som eget kapitaluttag, 8 500 kr som intäkt och 1 500 kr som utgående moms.

Vid punkt 4.7 i handelsbolagets inkomstdeklaration drar Xxxxx av bokförd intäkt 8 500 kr som en kost- nadspost. I bilaga INK4DU redovisas 10 000 kr som delägarens uttag.

På blankett N3A tar Alice upp 8 500 kr som en intäktspost vid punkt 4. Vid punkt 73 redovisar hon bokfört uttag.

Resultat från andel i handelsbolag

Punkt 4.8 Ett handelsbolag kan äga en andel i ett annat handelsbolag eller kommanditbolag. Vid punkt 4.8 ska du justera det bokförda resultatet från en sådan andel.

Först ska du rensa resultatet från bokförda intäkter och kostnader. I bokföringen redovisad (finansiell) intäkt av han- delsbolagsandel drar du av som en kostnadspost i p. 4.8 a.

Redovisad (finansiell) kostnad tar du upp som en intäktspost i p. 4.8 c.

Nästa steg är att justera för det skattemässiga resultatet för handelsbolagsandelen. Överskott enligt blankett N3B redovisar du som en intäktspost i p. 4.8 b. Är det ett under- skott som ska dras av redovisar du det som en kostnadspost i p. 4.8 d. För bl.a. kommanditbolag finns begränsning för kommanditdelägaren hur stort underskott som får dras av, se vidare broschyren Skatteregler för delägare i handels- bolag (SKV 299).

Justering av bokförda avskrivningar

Punkt 4.9 Utgifterna för att anskaffa en byggnad dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. De ska följa en viss avskrivningsplan där avskrivning sker med en viss pro- centsats varje år som bestäms utifrån byggnadens eko- nomiska livslängd (se Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:5 och Skatteverkets meddelande SKV M 2005:5).

För byggnader och markanläggningar (som inte är lagertillgång) finns det inget krav på överensstämmelse mellan avskrivningar i bokföringen och skattemässiga värdeminskningsavdrag. Om det begärda värdeminsk- ningsavdraget avviker från den bokförda avskrivningen

ska du ta upp bokförd avskrivning som en intäktspost (pluspost). Begärda värdeminskningsavdrag drar du av som en kostnadspost (minuspost).

Bokfört resultat avyttrad fastighet/bostadsrätt

Punkt 4.10 Beskattningskonsekvenserna för en avyttrad fastighet/bostadsrätt som är kapitaltillgång skiljer sig åt beroende på om ägaren är en fysisk eller juridisk person. Det bokförda resultatet från en sådan avyttring ska därför justeras vid punkt 4.10. Bokförd vinst i resultaträkningen drar du av vid punkt 4.10 a och bokförd förlust tar du upp vid punkt 4.10 b.

Juridisk person redovisar vinsten/förlusten vid punkt 3 på blankett N3B. Fysisk person beskattas i inkomstslaget kapital. Avyttringen ska därför redovisas i delägarens inkomstdeklaration och på bilaga K7/K8.

Bokfört resultat avyttrade värdepapper och handelsbolagsandelar

Punkt 4.11 Vissa företag, bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar, som äger andel i ett handelsbolag ska inte ta upp vinster eller dra av förluster som uppkommer om det ägda handelsbolaget avyttrar värdepapper eller handelsbo- lagsandelar. Detta gäller under förutsättning att företaget inte skulle ha beskattas för vinsten om det själv hade avyttrat värdepapperna eller handelsbolagsandelen. Där- emot ska delägande fysisk person ta upp vinster och dra av förluster.

Vid punkt 4.11 a ska du dra av i bokföringen redo- visade vinster på värdepapper och andelar i handelsbolag som en kostnadspost. Bokförd förlust tar du upp som en intäktspost vid punkt 4.11 b. Det resultat som du för över från handelsbolagets inkomstdeklaration till N3-bilagan är därmed opåverkat av eventuellt resultat från avyttringar av värdepapper och handelsbolagsandelar. Delägaren redovisar skattepliktiga vinster och avdragsgilla förluster på blankett N3A eller N3B. För ytterligare information se avsnittet ”Aktier och andelar” samt broschyren Skatte- regler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Överskott eller underskott

Punkterna 4.12 – 4.13 Då du fyllt i alla skattemässiga jus- teringar som bolaget måste göra kan du summera ihop posterna och hamnar då på ett skattemässigt överskott (punkt 4.12) eller underskott (punkt 4.13). Det är därefter delägarna, inte bolaget, som ska beskattas för resultatet.

Resultatet ska därför fördelas på delägarna. Denna fördel- ning ska bolaget göra på bilaga Delägaruppgifter. På denna bilaga ska även varje delägares tillskott och uttag redovisas.

Övriga uppgifter

Värdeminskningsavdrag

Punkt 4.14 Om bolaget har byggnader kan man göra värdeminskningsavdrag på dessa enligt fastställda pro- centsatser beroende på byggnadstyp (se p. 4.9). När bygg- naden säljs ska bolaget ta upp avdragen till beskattning. Vid punkt 4.14 fyller du i bolagets sammanlagda värde- minskningsavdrag som skett fram till beskattningsårets utgång och som ska återföras när byggnaden säljs.

Har handelsbolaget flera byggnader som kan säljas separat måste bolaget hålla reda på hur stora värdeminsk- ningsavdrag som har gjorts för respektive byggnad.

Punkt 4.15 Om bolaget har markanläggningar kan man göra värdeminskningsavdrag på dessa med 5 eller 10 %. När anläggningen säljs ska bolaget ta upp avdragen till beskattning. Vid punkt 4.15 fyller du i bolagets samman- lagda värdeminskningsavdrag som skett fram till beskattnings- årets utgång och som ska återföras när markanläggningen säljs.

Har handelsbolaget flera markanläggningar som kan säljas separat måste bolaget hålla reda på hur stora värde- minskningsavdrag som har gjorts för respektive mark- anläggning.

Upplysning om årsbokslut eller årsredovisning

I deklarationen ska du lämna uppgift om handelsbolagets årsbokslut eller årsredovisning har upprättats med biträde av en uppdragstagare som är sakkunnig inom redo- visningsområdet.

En uppdragstagare är någon som inte är anställd i bolaget och som har utfört tjänster mot betalning. Det kan t.ex. vara en redovisningskonsult eller revisor. Om bolaget har rådfrågat eller fått hjälp i någon enstaka fråga anses upp- dragstagaren inte ha biträtt företaget med bokslutet.

Observera att uppgiften endast avser årsbokslutet eller årsredovisningen och inte deklarationen. Har eller är bolagets årsbokslut eller årsredovisning föremål för revi- sion ska detta också anges i deklarationen. Här avses en granskning av en revisor som har utförts i enlighet med lag. Om revisionen är avslutad eller inte påverkar inte uppgiftslämnandet.

Koppling mellan punkter i Inkomst- deklaration 4 och BAS-kontoplanen

BALANSRÄKNING

(Tillgångar)

Punkt

BALANSRÄKNING

(Eget kapital, avsättningar och SKULDER)

Punkt

Ink 4	Benämning	BAS 2016	Ink4	Benämning	BAS 2016
2.1	Koncessioner, patent,		2.18	Ingående kapital	2010, 2016, 2020,
	licenser, varumärken,				2026, 2030, 2036,
	hyresrätter, goodwill och				2040, 2046

liknande rättigheter 10xx exkl. 1088

2.2 Förskott avseende immateriella

anläggningstillgångar 1088

2.3 Byggnader och xxxx 11xx exkl. 112x,118x

2.4 Maskiner, inventarier och övriga materiella

anläggningstillgångar 12xx exkl. 128x

2.5 Förbättringsutgifter på

annans fastighet 112x

2.6 Pågående nyanlägg- ningar och förskott avseende materiella

anläggningstillgångar 118x, 128x

2.7 Andelar i koncern- och

intresseföretag 131x, 133x

2.8 Fordringar på koncern-

och intresseföretag 132x, 134x

2.9 Andra finasiella

anläggningstillgångar 135x,136x,137x,138x

2.19 Delägarens nettouttag/

nettotillskott 2011–2013, 2017–2018,

2021–2023, 2027–2028,

2031–2033, 2037–2038,

2041–2043, 2047–2048

2.20 Årets redovisade vinst 2019, 2029, 2039, 2049

2.21 Årets redovisade förlust Om beloppet enligt

rad 2.20 representerar en förlust förs det i stället till denna rad.

2.22 Utgående kapital Summeras i blanketten

2.23 Ackumulerade

överavskrivningar 215x

2.24 Övriga obeskattade

reserver 21xx exkl. 215x

2.25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsförpliktelser 221x

2.10 Lagertillgångar 2.11 Pågående arbeten för annans räkning	14xx, exkl. 147x,148x 147x	2.26	Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	223x
2.12 Förskott till leverantör	148x	2.27	Övriga avsättningar	222x–229x exkl. 223x
2.13 Kundfordringar	15xx, 166x, 167x	2.28	Skulder till koncern- och intresseföretag	236x–237x
2.14 Övriga fordringar	16xx, exkl.166x, 167x	2.29	Övriga skulder	23xx exkl. 236X–237x
2.15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17xx	2.30	Förskott för kunder	242x
2.16 Övriga kortfristiga placeringar	18xx	2.31	Pågående arbeten för annans räkning	243x
2.17 Kassa, bank och		2.32	Leverantörsskulder	244x

redovisningsmedel 19xx

2.33 Skatteskulder 25xx

2.34 Övriga skulder 241x, 245x–249x, 26xx–28xx

2.35 Upplupna kostnader

och förutbetalda

intäkter 29xx

RESULTATRÄKNING

Punkt

Ink4 Benämning BAS 2016

3.12 Resultat från andelar

(807x, 808x)

– 80xx exkl. (807x, 808x)

3.1 Nettoomsättning 30xx–37xx

3.2 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för

annans räkning + 49xx exkl. (4910–4931, 496x, 498x)

– 49xx exkl. (4910-4931, 496x, 498x)

3.3 Aktiverat arbete för

egen räkning 38xx

3.4 Övriga rörelseintäkter 39xx

3.5 Råvaror och

förnödenheter 40xx–47xx, 4910–4931

3.6 Handelsvaror 40xx–47xx, 496x, 498x

3.7 Övriga externa

kostnader 50xx–69xx

3.8 Personalkostnader 70xx–76xx

3.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar 77xx–78xx exkl. 774x,

779x

3.10 Övriga rörelsekostnader 774x, 779x, 79x

3.11 Resultat från andelar i

koncernföretag + 80xx exkl.

i intresseföretag + 81xx exkl. (817x, 818x)

– 81xx exkl. (817x, 818x)

3.13 Resultat från övriga finasiella anläggnings-

tillgångar + 82xx exkl. (827x, 828x)

– 82xx exkl. (827x, 828x)

3.14 Övriga ränteintäkter

och liknande

resultatposter 83xx exkl. 837x, 838x

3.15 Nedskrivning av finansiella anläggnings- tillgångar och

kortfritiga placeringar 807x, 808x, 817x,

818x, 827x, 828x,

837x, 838x

3.16 Räntekostnader och

liknande resultatposter 84x

3.17 Bokslutsdispositioner + 87xx, 88xx

– 87xx, 88xx

3.18 Årets resultat, vinst (+) + 899x

3.19 Årets resultat, förlust (–) – 899x

Deklarationsanvisningar –

så här fyller du i blankett N3B

Blanketten ska lämnas av juridiska personer, t.ex. aktie- bolag, som äger andel i handelsbolag. Notera att blanket- ten också ska lämnas av handelsbolag som äger andel i annat handelsbolag. Anta att ett aktiebolag äger en andel i ett handelsbolag 1 som äger andel i handelsbolag 2. Aktie- bolaget ska då bifoga blankett N3B för handelsbolaget 1 och handelsbolaget 1 ska bifoga blankett N3B för handelsbolaget 2.

Blankett N3B är i princip uppdelad i fyra olika delar.

Den inleds med vissa identifieringsuppgifter, uppgifter om räkenskapsår m.m. Därefter beräknas årets resultat, sum- man av punkterna 1–10. I punkterna 11–17 ska handels- bolag som äger andel i handelsbolag lämna uppgifter för beräkning av andelens justerade anskaffningsutgift (JAU). Längst ner på sidan redovisas slutligen också uppgift om begränsat ansvar.

1. Räkenskapsår m.m.

Datum då blanketten fylls i Ange vilket datum du fyller i blanketten. Om du behöver rätta en tidigare inlämnad N3B anger du det datum då ändringsblanketten fylls i. Skatteverket kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blanketten på nytt. Det räcker inte att du fyller i de rättade uppgifterna.

Räkenskapsår Här ska du ange delägarens räkenskapsår.

2. Beräkning av resultat

I detta avsnitt ska du beräkna årets överskott eller under- skott som du ska föra över till Inkomstdeklaration 2, 3 eller 4.

I Inkomstdeklaration 2 och 4 ska du först justera för det bokförda resultatet för andelen. Du drar av bokförd vinst (minuspost) och lägger till bokförd förlust (plus- post). Därefter för du överskottet eller underskottet från blankett N3B till inkomstdeklarationen. Justeringarna gör du i punkt 4.8 i INK 2 eller INK4. I Inkomstdeklara- tion 3 för du in överskottet eller underskottet från blan- kett N3B till punkt 2.1.

Punkt 1–2 Bolagets resultat Från handelsbolaget ska du ha fått uppgift om din (den juridiska personens) del av över- skottet eller underskottet i handelsbolagets verksamhet.

Motsvarande uppgift ska handelsbolaget lämna i delägar- uppgifterna i sin inkomstdeklaration (INK4).

Punkt 3 Avyttring av fastighet/bostadsrätt För juridiska personer beskattas avyttring av fastighet/bostadsrätt, med vissa inskränkningar, enligt samma kapitalvinstregler som gäller för fysiska personer. En viktig skillnad mellan juri- diska och fysiska personer är att för juridiska personer ska någon kvotering av vinsten eller förlusten inte göras. Det gäller även om fastigheten/bostadsrätten ägs genom ett handelsbolag. För delägare som kan ha näringsbetingade andelar (t.ex. aktiebolag) får med vissa undantag förlusten endast dras av mot vinster på fastigheter, se avsnitet sär- skilda regler. För juridiska personer ska beskattning ske i inkomstslaget näringsverksamhet, till skillnad mot fysiska personer där beskattning sker i inkomstslaget kapital.

I punkt 3 ska du ta upp vinst som ska beskattas och dra

av förlust som är avdragsgill. Observera att det bokförda resultatet ska justeras i handelsbolagets deklaration vid punkt 4.10.

Notera att när ett handelsbolag säljer en fastighet ska återföring av värdeminskningsavdrag m.m. göras i inkomstdeklarationen INK4 vid punkt 4.6.

Punkt 4 Avyttring av värdepapper I handelsbolagets inkomstdeklaration INK4 punkt 4.11 justeras bokförd vinst och förlust vid avyttring värdepapper och andelar i handelsbolag. Den del av resultatet som du på blankett N3B tar upp i punkt 1 eller 2 är därför ett resultat exklusive vinst och förlust på värdepapper och andelar handelsbolag.

Din del av den vinst som ska tas upp redovisar du i punkt 4a och din del av den förlust som ska dras av redo- visar du i punkt 4b. Om du ska ta upp både vinst och för- lust är det lämpligt att redovisa resultatet efter kvittning i en enda ruta. Se vidare avsnittet ”Särskilt om aktier och andelar” om vilka regler som gäller samt exempel ”Försälj- ning av aktier” vid punkt 6 på blankett N3A.

Punkt 5 Övriga justeringar av redovisat resultat Här ska du justera resultatet från handelsbolagsandelen om det inte finns någon annan särskild ruta för en sådan juste- ring. Du kan öka resultatet genom en intäktspost (a) eller minska resultatet genom en kostnadspost (b). Exempel på transaktion som föranleder att resultatet ska ökas genom en justering är när handelsbolagsdelägaren har tagit ut en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som under- stiger marknadsvärdet. Då ska uttagsbeskattning ske. Det uttagsbeskattade beloppet ska tas upp som en intäktspost vid punkt 5a hos den delägare som tagit ut tillgången.

Utdelning till handelsbolag är exempel på transaktion som kan innebära att resultatet ska minskas genom en kost- nadspost i punkt 5b. Det gäller om utdelningen hade varit skattefri om handelsbolagsdelägaren själv hade mottagit utdelningen och om utdelningen har redovisats som intäkt i handelsbolagets räkenskaper.

Exempel: Utdelning onoterade andelar till handelsbolag

Ett handelsbolag ägs till lika delar av ett aktie- bolag och en fysisk person. Handelsbolaget har erhållit utdelning från ett onoterat aktiebolag med 100 000 kr. Handelsbolaget redovisar utdelningen som intäkt i bokföringen. Delägande aktiebolag ska dra av sin del av utdelningen som inte ska beskattas 50 000 kr som en justerad kostnadspost vid punkt 5b på blankett N3B.

denna anledning är det bara handelsbolag som äger andel i annat handelsbolag som ska beräkna justerad anskaffnings- utgift. Det gör du i punkterna 11–17.

Punkt 6–7 Andelsbyte Här justerar du resultatet för begärt uppskov med vinst eller återfört uppskov av vinst enligt blankett N4.

Punkt 8–9 Begränsning av underskott För kommandit- delägare är möjligheten att utnyttja underskott begränsad till ett belopp motsvarande den del delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in. Avdragsbegränsningen utgår från delägarens ansvar mot tredje man och att den utfästa insatsen har registrerats hos Bolagsverket. Avdragsbe- gränsningen gäller också för delägare i svenskt handels- bolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för handelsbolagets förpliktelser.

Begränsningen gäller summan av årets avdrag för underskott och tidigare års avdrag. Ett underskott som inte kan utnyttjas får rullas vidare och utnyttjas det föl- jande året, se exempel ”Begränsat underskott”. I punkt 8 för du in det underskott som inte kunde utnyttjas före- gående år. Den del av årets underskott och tidigare års underskott som inte kan utnyttjas detta år anger du i punkt 9.

Begränsningen gäller även om ett handelsbolag äger andel i ett kommanditbolag.

Observera att du längst ner på blanketten vid punkt 18 ska lämna uppgift om till vilket belopp delägaren har begränsat ansvar.

Punkt 10 Resultat som påverkar JAU I punkt 10 summe- ras det resultat som ska påverka andelens justerade anskaffningsutgift. Observera att det bara är handelsbolag som ska beräkna justerad anskaffningsutgift på blankett N3B, d.v.s. handelsbolag som äger andel i annat handels- bolag.

3. Beräkning av andelens anskaffningsutgift

Punkt 11–17 Ett aktiebolag som avyttrar en andel i ett handelsbolag ska inte beskattas för vinst eller dra av förlust. Om det i stället är ett handelsbolag som avyttrar en andel i ett annat handelsbolag ska vinsten beskattas hos delägare i det avyttrande handelsbolaget som är en fysisk person. Av

4. Begränsat ansvar

Om den juridiska personen är kommanditdelägare ska du i punkt 18 ange till vilket belopp ansvaret är begränsat.

Det gäller också om den juridiska personen är delägare i svenskt handelsbolag och, i förhållande till övriga del- ägare, har förbehållit sig ett begränsat ansvar för handels- bolagets förpliktelser. Se även punkterna 8–9.

Exempel: Begränsat underskott

Ett aktiebolag förvärvade beskattningsåret 10 en andel i ett kommanditbolag och blev genom för- värvet kommanditdelägare. Aktiebolaget har ett begränsat ansvar om 5 000 kr.

I deklarationen för beskattningsår 10 ska aktie- bolaget för sin andel ta upp ett underskott på 100 000 kr. På blankett N3B tar aktiebolaget upp 95 000 kr i punkt 9. Underskottet på 5 000 kr tar

aktiebolaget upp i sin inkomstdeklaration INK2 vid punkt 4.8.

I nästa deklaration, den för beskattningsåret 11, ska aktiebolaget för sin andel ta upp ett underskott på 20 000 kr. På blankett N3B tar aktiebolaget först upp 95 000 kr (inrullat underskott) i punkt 8.

Eftersom ingen del av årets eller inrullat underskott kan utnyttjas tar aktiebolaget upp 115 000 kr i punkt 9. Det uppkommer således inte något resultat för aktiebolaget att föra in i sin inkomstdeklaration.

I deklarationen för beskattningsåret 12 ska aktie- bolaget för sin andel ta upp ett överskott på

80 000 kr. På blankett N3B tar aktiebolaget först upp 115 000 kr (inrullat underskott) i punkt 8. Den del av det inrullade underskottet som inte kan utnyttjas, 35 000 kr, tas upp i punkt 9. Det upp- kommer inte något resultat för aktiebolaget att föra in i sin inkomstdeklaration.

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N4

Blankett N4 ska lämnas av företag tillsammans med Inkomstdeklaration 2 då företaget vill ha uppskov med beskattningen vid byte av andelar enligt reglerna om andelsbyten. Företaget ska också lämna blankett N4 då man begär uppskov med beskattning vid koncerninterna andelsavyttringar (koncernöverlåtelser). Det är också på blankett N4 du återför uppskov som företaget tidigare fått.

I företagets bokföring ska den avyttring för vilken upp- skov begärs enligt reglerna om andelsbyten eller koncern- överlåtelser bokföras på vanligt sätt. På blankett N4 anger du för vilka andelar och till vilka belopp som uppskov begärs. Vid andelsbyte ska företaget även ange beteck- ningen på de mottagna andelarna.

Det uppskov företaget begär eller återför på blankett N4 tar företaget sedan upp som en skattemässig justering i sin Inkomstdeklaration 2. Om det är ett uppskov som företaget begär för man in det vid punkt 4.7 c i Inkomst- deklaration 2. Om det är en återföring av ett uppskov som skett tas den återföringen upp vid punkt 4.7 d i Inkomst- deklaration 2.

Uppskov vid andelsbyte kan även medges för andelar som utgör lagertillgångar. På samma sätt som för andelar som beskattas enligt kapitalvinstreglerna ska erhållen ersättning i pengar tas upp till beskattning direkt. Upp- skov kan därför medges med ett belopp motsvarande marknadsvärdet på de mottagna andelarna minus de avyttrade andelarnas skattemässiga värde. Även om det inte är fråga om kapitalvinst utan om rörelsevinst sker redovisning på samma sätt som beskrivs nedan för kapital- placeringsandelar.

Avsnitt A - Andelsbyten

A1 – Vinst vid avyttrade aktier/andelar Här lämnar du information om de andelar som sålts och den vinst företaget nu begär uppskov med enligt reglerna om andelsbyten. Du ska lämna uppgift om antalet andelar som sålts, andelens beteckning och hur stor vinsten är. Vinsten beräknas på vanligt sätt. Det innebär att som ersättning räknas marknadsvärdet på de andelar företaget bytt till sig plus den eventuella ersättning man fått i pengar. Uppskov kan inte medges för den del av vinsten som motsvarar den kontanta delen och därför ska du ange erhållen ersättning i pengar även i en separat ruta.

A2 – Begärt uppskov Här ska du lämna uppgift om antal och beteckning på de mottagna (tillbytta) ande- larna. Du ska ange organisationsnummer på det företag som företaget nu äger andelar i, såvida de mottagna ande- larna inte är marknadsnoterade. Du ska också ange hur stor vinsten är för vilken företaget begär uppskov. Det är beloppet i rutan ”Vinst för vilken uppskov begärs” som är det uppskov företaget begär. Det beloppet ska därför föras över till Inkomstdeklaration 2 punkt 4.7 c.

Kolumnen ”Min andel härav” är inte aktuell för den som deklarerar på Inkomstdeklaration 2 och ska därför inte fyllas i. Sist i avsnitt A2 på blankett N4 ska du räkna ut hur stort uppskovsbeloppet är per andel. Det gör du genom att ta uppskovet på andelarna i kolumnen ”Vinst för vilken uppskov begärs” och dividera med den första rutan i kolumnen ”Antal”.

A3 – Vinst vid byte av mottagna aktier/andelar (Efterföljande byte) Efter ett andelsbyte kan det hända att man byter ytterligare en gång. Det brukar kallas att det sker ett efterföljande andelsbyte. När det finns upp- skov på de andelar man byter bort i det efterföljande bytet ska du redovisa den transaktionen i avsnitt A3.

Vid det efterföljande bytet kan företaget få behålla det uppskov de redan har. Dessutom kan företaget få uppskov med den eventuellt nya vinst de gör vid det efterföljande bytet. Även om det efterföljande bytet resulterar i en förlust kan företaget få fortsatt uppskov med det uppskov man fick vid första andelsbytet. Deklarationstekniken är att man först återför det gamla uppskov man haft och sedan får ett nytt uppskov. Mer exakt är det så här du fyller i blankett N4 och Inkomstdeklaration 2. I A3 tar du först upp hur många andelar företaget avyttrat vid det efterföljande bytet. Därefter anger du beteckningen på de andelar man bytt bort. Fyll sedan i om det efterföljande andelsbytet resulterat i en vinst eller förlust. Är det en förlust måste du skriva ett minustecken framför förlusten. Fyll sedan i hur stort upp- skov företaget tidigare fått. Det tidigare uppskovet ska också återföras på Inkomstdeklaration 2 vid punkt 4.7 d.

Du fortsätter sedan och begär ett nytt uppskov under

avsnitt A2. Du begär där ett nytt uppskov enligt de anvis- ningar till avsnitt A2 som vi beskrev ovan. (I rutan ”Vinst för vilken uppskov begärs” fyller du i både företagets gamla uppskov och den eventuellt nya vinsten om det efterföl- jande bytet resulterade i en vinst). Det begärda uppskovet tar du sedan upp i Inkomstdeklaration 2 vid punkt 4.7 c.

Om det skulle vara så att det första andelsbytet och det efterföljande andelsbytet sker samma år går det bra att fylla i en blankett N4. Det första andelsbytet redovisas då under avsnitt A1 och A2 och det efterföljande andelsbytet redo- visas under avsnitt A3 och A2.

A4 – Beskattning av uppskovsbelopp Uppskovsbe- loppet ska tas upp till beskattning om de andelar företaget bytt till sig avyttras till någon annan. Företaget kan också frivilligt återföra hela eller en del av uppskovsbeloppet.

I avsnitt A4 anger du först hur många andelar som avytt- rats. Om det är en frivillig återföring fyller du inte i någon- ting här eftersom antalet ägda andelar inte ändras då man frivilligt återför uppskov. Fyll sedan i för vilka andelar upp- skovet återförs och slutligen vilket belopp som återförs. Det återförda uppskovet ska du också fylla i vid punkt 4.7 d i Inkomstdeklaration 2. Det uppskov som återstår efter åter- föringen anges i kolumnen ”Återstående uppskov”

Exempel 1: Återföring av uppskov p.g.a. avyttring

IT AB äger 100 aktier i TRADE AB och har ett upp- skov på 1 000 kr per aktier sedan man bytte till sig aktierna i TRADE AB genom ett andelsbyte. Nu säljer IT AB 30 av sina TRADE aktier. Det innebär att IT AB måste återföra 30 000 kr av uppskovet. Man redovisar det på blankett N4 i avsnitt A4 och tar även upp 30 000 kr i Inkomstdeklaration 2 vid punkt 4.7 d.

Exempel 2: Frivillig återföring av uppskov

KONSULT AB äger 200 aktier i FLITIG AB som man förvärvade genom ett andelsbyte. Man har sedan bytet ett uppskov på 500 kr per aktie, d.v.s. ett totalt uppskov på 100 000 kr. Nu vill KONSULT AB frivilligt återföra 20 000 kr. Det betyder att det framöver kommer finnas ett återstående uppskov på 80 000 kr som fördelar sig på 200 aktier, d.v.s. 400 kr per aktie.KONSULT AB redovisar åter- föringen på blankett N4 i avsnitt A4. Företaget tar också upp 20 000 kr på Inkomstdeklaration 2 vid

punkt 4.7 d.

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N7

Uppgifter om överlåtare och övertagare m.m. (Avsnitt A)

Fyll i företagets (övertagarens) namn och organisations- nummer. Den som överlåter periodiseringsfonderna behöver inte lämna någon blankett N7 men däremot ska överlåtarens namn och person- eller organisationsnummer fyllas i på blankett N7. Om företaget har övertagit periodi- seringsfonder från flera olika överlåtare ska du fylla i en blankett N7 för varje överlåtare. Fyll också i vilket datum överlåtelsen skett.

Övertagna Periodiseringsfonder (Avsnitt B punkt 1)

En periodiseringsfond kan övertas av en juridisk person (t.ex. ett aktiebolag). Periodiseringsfonden kan övertas från en enskild näringsidkare eller ett handelsbolag. Periodi- seringsfonden kan också övertas från en annan juridisk person vid fusion eller verksamhetsöverlåtelse. För att Skatteverket ska kunna kontrollera de periodiseringsfonder som företaget övertagit måste företaget som övertagit fon- derna redovisa dem på blankett N7 och bifoga den till sin Inkomstdeklaration 2.

Övertagen expansions- fond (Avsnitt B punkt 2)

Expansionsfond kan inte överlåtas till en juridisk person. Däremot kan den upphöra utan beskattningseffekt hos den enskilda näringsidkaren om samtliga realtillgångar förs över från näringsverksamheten till den juridiska personen. I punkt 2 ska övertagaren i dessa fall ange den expansionsfond som upphört hos den enskilda näringsidkaren i samband med övertagandet av realtillgångarna.

Övertaget sparat fördelningsbelopp och skogs- och skogsskade- konto (Avsnitt B punkt 3 och 4)

På blankett N7 kan man också redovisa om man över- tagit sparat fördelningsbelopp, skogs- och skogsskade- konto. Det kan aldrig bli aktuellt för en juridisk person att överta sådana poster. Den som lämnar N7 tillsam- mans med Inkomstdeklaration 2 kan därför alltid bortse från avsnitt B punkt 3 till 4 i blankett N7.

Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett N8

På blankett N8 ska du redovisa skogs- och substans- minskningsavdrag. I avsnitt A redovisas skogsavdrag och i avsnitt B substansminskningsavdrag.

Blankett N8 ska lämnas som bilaga till Inkomstdekla- ration 2 eller 4 om du begär eller ska återföra skogs- eller substansminskningsavdrag. Nedan följer information om hur du fyller i blanketten. Se även Skatteverkets ställ- ningstagande Återföring av skogsavdrag (dnr 131 265526- 07/111), som du kan hitta på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx.

A. Skogsavdrag

Företaget kan göra skogsavdrag om det har sålt skog från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruk.

Beskattningsårets avdrag beräknas utifrån skogsintäkten. Avdrag medges med högst 50 % av skogsintäkten.

Avdragsutrymmet är den övre gränsen för hur stora skogsavdrag företaget totalt får göra under innehavstiden. Det beräknas utifrån hur och när företaget har förvärvat fastigheten. Avdragsutrymmet är begränsat till 25 % av anskaffningsvärdet av skog och skogsmark.

Om du använder dig av hjälpblankett SKV 2194 får du ett bra stöd för att beräkna årets avdrag och avdrags- utrymme.

När företaget säljer fastigheten ska medgivna skogs- avdrag återföras till beskattning i näringsverksamheten. Man ska dock bara återföra de avdrag som är hänförliga till den sålda fastigheten. Om företaget äger fler fastig- heter måste du därför ha uppgift om hur stora avdrag som gjorts för varje fastighet.

Begärt skogsavdrag

I avsnitt A 1 ska du redovisa begärt skogsavdrag för beskattningsåret. Beloppet ska föras över till punkt 4.11 i Inkomstdeklaration 2 eller punkt 4.4 i Inkomstdeklara- tion 4. Om företaget förvärvat en fastighet, eller en del av en fastighet, ska man lämna uppgift om ökat avdragsut- rymme i avsnitt A3.

Återfört skogsavdrag

Om företaget har sålt en fastighet ska medgivna skogs- avdrag som är hänförliga till den fastigheten återföras till beskattning. Detta redovisar du i avsnitt A 2. Ange fastig- hetens beteckning, ägd andel i procent och återfört belopp. Ta upp återförda belopp i Inkomstdeklaration 2 (punkt 4.12) eller Inkomstdeklaration 4 (punkt 4.6).

Om företaget har sålt en fastighet, eller del av fastighet, ska du även lämna uppgift om minskat avdragsutrymme i avsnitt A3.

Avdragsutrymme

Har avdragsutrymmet ökat eller minskat ska detta redo- visas i A3. Ett ökat avdragsutrymme kan uppkomma när företaget förvärvar en ny fastighet. Om företaget ökar sin andel i fastigheten kan avdragsutrymmet också öka. Om företaget har överlåtit en hel fastighet eller en del därav, kan avdragsutrymmet minska. Har hela fastigheten över- låtits bör du lämna uppgift om detta i inkomstdeklara- tionen. Observera att avdragsutrymmet inte ska minska med gjorda skogsavdrag.

Företaget behöver inte lämna blankett N8 i det fall endast avdragsutrymmet ökat eller minskat, men något skogsavdrag inte begärs eller återförs. Det ändrade avdragsutrymmet redovisar företaget när man begär eller återför skogsavdrag. Om företaget inte redovisar föränd- ringen omedelbart är det viktigt att du för anteckningar om detta så att du kommer ihåg att redovisa förändringen när det blir aktuellt att lämna blankett N8.

B. Substansminsknings- avdrag

Om företaget har utvunnit naturtillgångar på fastigheten får man göra substansminskningsavdrag. Företaget kan göra avdrag för inträffad- och framtida substansminsk- ning. I blankett N8 redovisas endast uppgifter om inträf- fad substansminskning. Har företaget fått förskottsbetal- ning som avser framtida utvinning kan man få avdrag för framtida substansminskningsavdrag. Sådan avdrag görs i räkenskaperna och du ska inte lämna uppgift om detta i blankett N8.

Avdrag får göras med högst ett belopp som, tillsam- mans med de avdrag som gjorts tidigare år, motsvarar anskaffningsvärdet (avdragsutrymmet) för naturtill- gången. För beskattningsåret medges därför avdrag i för- hållande till hur stor utvinning som totalt gjorts vid beskattningsårets utgång. Avdragsutrymmet beräknas enligt huvudregeln med utgångspunkt i vad företaget har betalat för själva naturtillgången.

Om du använder dig av hjälpblankett SKV 2194 får du ett bra stöd för att beräkna årets avdrag och avdrags- utrymme.

Begärt substansminskningsavdrag

I avsnitt B 1 ska du redovisa begärt avdrag för beskatt- ningsåret. För varje fastighet anger du hur stor del före- taget ägde vid beskattningsårets utgång och hur stort årets substansminskningsavdrag är. Beloppet ska föras över till punkt 4.11 i Inkomstdeklaration 2 eller punkt 4.4 i

Inkomstdeklaration 4.

Återfört substansminskningsavdrag

Om företaget har sålt en fastighet ska medgivna avdrag som är hänförliga till denna fastighet återföras till beskatt- ning. Detta redovisar du i avsnitt B 2. Ange fastighetens beteckning, ägd andel i procent och återfört belopp. Åter- förda belopp tar du upp i Inkomstdeklaration 2 (punkt 4.12) eller Inkomstdeklaration 4 (punkt 4.6).

Om företaget har sålt en fastighet, eller del av fastighet, ska du även lämna uppgift om minskat avdragsutrymme i avsnitt B 3.

Avdragsutrymme

Har avdragsutrymmet ökat eller minskat ska detta redo- visas i B 3. Ett nytt avdragsutrymme kan uppkomma när företaget förvärvar en ny fastighet. Om företaget ökar sin andel i fastigheten kan avdragsutrymmet också öka.

Företaget behöver inte lämna blankett N8 i det fall endast avdragsutrymmet ökat eller minskat, men något avdrag inte begärs eller återförs. Det ändrade avdrags- utrymmet redovisar du istället när företaget begär eller återför ett substansminskingsavdrag. Om du inte redo- visar förändringen omedelbart är det viktigt att du för anteckningar om detta så att du kommer ihåg att redovisa förändringen när det blir aktuellt att lämna blankett N8.

Skaffa e-legitimation?

En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling, och en vanlig e-legitimation är BankID. En e-legitimation fungerar ungefär som ett

körkort eller ett vanligt id-kort. Skillnaden är att du använder den när du ska göra ärenden elektroniskt, t.ex. betala räkningar eller använda tjänster hos myndigheter och kommuner.

På xxx.xxxxxxxxxxxx.xx kan du bland annat göra följande om du skaffar en e-legitimation:

• anmäla flyttning

• anmäla bankkonto för skatteåterbäring

• ansöka om skattejämkning (ändrad beräkning av preliminär xxxxx)

• lämna din fastighetsdeklaration

• lämna ändringar i mottaget förslag till fastighetstaxering

• lämna din inkomstdeklaration inklusive de flesta bilagor

• lägga till eller ändra uppgifter i inkomstdeklarationen

• låta ett deklarationsombud lämna de flesta av dina deklarationer

• lämna kontrolluppgifter

• lämna moms- eller arbetsgivardeklarationer

• lämna din preliminära inkomstdeklaration

• se saldot på ditt skattekonto

• se hur mycket rot- eller rutavdrag du utnyttjat (s.k. köparintyg)

• skriva ut personbevis.

Självbetjäning dygnet runt:

Webbplats: xxxxxxxxxxxx.xx, Servicetelefon: 000-000 000

Personlig service:

Ring Skatteupplysningen, inom Sverige: 0000-000 000,

från utlandet: x00 0 000 000 00

SKV 294 utgåva 15. Utgiven i oktober 2016.

Document Metadata

Table of Contents

SKV 294 utgåva 15

Document Metadata