Industribud

Industribud

- Delutredning i Effektbalansutredningen

1. SAMMANFATTNING 3

2. BAKGRUNDEN TILL INDUSTRIBUD 5

3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTREDUKTIONER 7

3.1 Företag som redan har incitament för effektreduktioner 7

3.2 Företag med små eller inga prisincitament 8

3.3 Industribuds koncept 8

4. GENOMFÖRDA FÖRETAGSKONTAKTER 9

5. UPPHANDLING AV EFFEKTRESURSER ENLIGT REGERINGSBESLUT 10

6. POTENTIAL FÖR EFFEKTREDUKTIONER 11

7. HINDER FÖR ATT GENOMFÖRA EFFEKTREDUKTIONER 11

8. STATUSRAPPORT PER JUNI 2002 12

8.1 Företag som nu agerar vid pristoppar 12

8.2 Företag som allvarligt överväger effektreduktioner 13

8.3 Företag som ännu inte tagit ställning 14

9. SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE 14

BILAGA 1 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL ”EFFEKTREDUKTION” 17

BILAGA 2 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL ”EFFEKTREDUKTION” 21

BILAGA 3 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL ”EFFEKTREDUKTION” 25

BILAGA 4 - TIDIGARE BERÄKNADE POTENTIALER 29

BILAGA 5 – INDUSTRIBUDS KONCEPT 31

BILAGA 6 – PRISTOPPAR UNDER ÅR 2000 37

1. Sammanfattning

För att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga priser på spotmarknaden, och därigenom skapa större tillgång på effekt, initierades projektet Industribud av Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i augusti år 2000.

Industribudkonceptet är utvecklat för stora kunder som inte känner av spotpriserna. Det innebär att kunden säljer tillbaka kraft till det balansansvariga företaget. Kunden minskar alltså sin förbrukning tillfälligt. Genom ett tilläggsavtal ges kunden del i den vinst det balansansvariga företaget gör genom att exempelvis inte behöva tilläggsköpa kraft på spotmarknaden vid en pristopp. Kunden lämnar sitt balansvariga företag priskänsliga bud som det balansvariga företaget för vidare till en marknadsplats, t.ex. Elspot.

Konceptet inriktar sig på de höga pristoppar där både balansansvarigt företag och kund har möjlighet att tjäna pengar på att kunden reducerar sitt effektuttag.

Kunden förutsätts kunna erbjuda en förhållandevis stor lastreduktion. En annan förutsättning är att kundens effektreduktion kan verifieras.

Projektet Industribud har bl.a. besökt ca 30 industriföretag och fem landsting. Dessutom har ytterligare 30 industriföretag kontakts där möjligheterna till effektreduktioner uppgavs vara små. Från att till en början ha koncentrerat insatserna till industriföretag i södra och mellersta delarna av landet har nu även industriföretag i Norrland börjat att bearbetats.

Den totala potentialen för effektanpassningar inom industriföretagen bedöms till minst 1 600 MW. Vid företagsbesöken har potentialer på ca 1 300 MW kommit fram. För att uppnå hela potentialen krävs mycket höga priser (ca 13 000 kr/MWh). Dessa prisnivåer är dock rimliga jämfört med att investera i ny gasturbinkapacitet med kort utnyttjningstid.

Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds kon- cept, som inte är helt enkelt. En annan svårighet är att det innebär en del arbete inom industriföretaget att införa konceptet. Exempelvis måste rutiner och organisa- tion förberedas, ett tilläggsavtal måste förhandlas fram med det balansansvariga företaget och en budgivningsstrategi måste tas fram.

De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skul le ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets be dömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/MWh till

10 000 kr/MWh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre.

Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersätt- ningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i

dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning.

I samband med Svenska kraftnäts upphandlingar av effektresurser erbjuds fasta ersättningar för effektreduktioner för åtagandet att utföra effektreduktioner på begäran från Svenska Kraftnät. Vid upphandlingen av effektresurser för januari – mars 2002 tecknades avtal om effektreduktioner med tre företag om sammanlagt 130 MW. Vid pågående upphandlingar för vintern 2002/2003 har ytterligare kunder lämnat anbud om effektreduktioner på sammanlagt ca 370 MW inkommit. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen tycks öka betydligt då fasta ersättningar erbjuds.

Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduk- tioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot – speciellt om de befarar att vara i underbalans – kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion.

2. Bakgrunden till Industribud

Elmarknadsreformen ledde till nedläggning av sådan produktionskapacitet som inte längre var lönsam. Tillsammans med nedläggningen av Barsebäck 1 har totalt drygt 3 000 MW tagits ur drift. Samtidigt har nya förbrukningsrekord noterats. Det sam- mantagna resultatet blev bland annat en försämrad effektbalans, vilket ledde till att oron för effektbrist började växa sig starkare.

Svenska Kraftnät har gjort beräkningar över kommande vintrar som visar på en an- strängd effektbalans i Sverige under perioder med långvarig vinterkyla (tre dygn i rad). Dessa uppträder en gång vart tionde år enligt meteorologisk statistik. Om det finns tillräckliga importmöjligheter från grannländerna och att de svenska kärn- kraftverken är i drift klaras effektbalansen. I bild 1 framgår att effektprognosen för 10-årsvinter ligger högre än prognosen för normal vinter.

Bild 1. Den aktuella effektbalansen i Sverige.

Inför vintern 2000/2001 bedömde Svenska Kraftnät att det under de närmaste åren kunde uppstå underskott i effektbalansen på ca 500 MW under mycket kalla vinter- dagar. Effektreduktioner som ett alternativ till att åter ta i drift eller bygga kraftverk för enstaka vintertimmar hade tidigare presenterats som en intressant möjlighet.

Flera utredningar hade visat på potentialen att genomföra effektanpassningar hos bl.a. elintensiv industri vid höga priser på elmarknaden (se bilaga 4). Detta kan industriföretagen göra genom att utföra effektreduktioner under enstaka timmar, eller genom att starta reservkraftverk.

Svenska Kraftnät och Energimyndigheten beslöt under 2000 att gemensamt verka för att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga elpriser. Med denna målsättning startade dessa myndigheter i augusti år 2000 projektet Industribud.

Svenskt Näringsliv har sedan starten stött projektet och även deltagit i projektets styrgrupp. I denna styrgrupp ingår numera även Svensk Energi.

Vid projektets start sattes det som mål att 500 MW effektanpassningar skulle fin- nas som bud på i första hand Elspot före den 1 januari 2001. Det var trögt att nå

resultat och under hösten stod det klart att målet inte skulle kunna nås. Svenska Kraftnät gjorde då en överenskommelse med Svensk Energi om att upphandla en effektreserv om 1 000 MW som en tillfällig lösning. Endast kraftverk som var tagna ur drift fick lämna bud. Upphandlingen innebar att effektsituationen lättade, men medförde också ett minskat intresse för Industribud eftersom effektreserven med- förde dämpade pristoppar. Vid nästa upphandling vintern 2001, valdes en lösning där även effektreduktioner kunde upphandlas. Nu erbjöds företagen en fast ersätt- ning, vilket gjorde att intresset ökade bland industriföretagen. Anbudstiden var dock knapp. Trots detta tecknade tre företag avtal med Svenska Kraftnät om effekt - reduktioner.

Projektet inriktar sig i första hand på industriföretag, men har efter hand också gått in på de potentialer som reservkraftverk inom t ex sjukhus och kommunikations- företag erbjuder.

I fortsättningen görs följande förenklingar i texten:

• Sjukhus, kommunikationsföretag och andra som äger reservkraftverk ingår i begreppet industriföretag.

• Elproduktion från reservkraftverk ägda av industriföretag, landsting och kommunikationsföretag ingår i begreppet effektreduktion.

Industribuds syfte är att få till stånd effektreduktioner inom industriföretag på marknadsmässiga villkor. Grundtanken är att det kan vara lönsamt att göra effekt- reduktioner om priserna på elmarknaden är tillräckligt höga. Projektet ser helst att verksamheten bedrivs via bud från industriföretag till balansansvarigt företag för att effektreduktionen ska påverka prisbildningen på elmarknaden.

Industribud ger inga finansiella bidrag till företag för effektreduktioner. Istället arbetar projektet som ”katalysator” och konsult. Tre varianter av tilläggsavtal har tagits fram mellan industriföretag och balansansvarigt företag. Tilläggsavtal behövs för att industriföretaget ska kunna ge bud på effektreduktioner till vid höga priser på elmarknaden. De tre varianterna är inriktade mot följande kontraktstyper:

• För kunder med fastprisavtal (Bilaga 1).

• För kunder som känner av spotpriserna, men betalar för det balansansvariga företagets obalanser i form av ett fast påslag på marknadspriserna (Bilaga 2).

• För kunder som får betala sin del av det balansansvariga företagets obalanskostnader (s k syntetiskt balansansvariga kunder – Bilaga 3).

Arbetsmetoden är framförallt att få till stånd möten med industriföretag som be- döms kunna utföra effektreduktioner och därefter i förekommande fall med det balansansvariga företaget. Ett presentationspaket togs fram under hösten 2000, som används vid företagsbesöken. Vid mötena presenteras bl.a. Sveriges ansträng- da effektbalans, hur effektreduktioner kan bli ekonomiskt lönsamma för industri- företaget och konceptet för effektreduktioner via ett tilläggsavtal mellan industrifö- retag och balansansvarigt företag.

Även industriföretagets möjligheter och kostnader för att utföra effektreduktioner diskuteras. Efter de inledande diskussionerna tar projektet fram olika typer av underlag; lönsamhetskalkyler i effektreduktioner utifrån prisstatistik, möjliga bud- givningsstrategier etc. Företagsbesöken och efterföljande arbete utförs utan att industriföretagen behöver stå för någon kostnad, annat än sin egen nedlagda tid.

Den 24 januari 2000 nådde spotpriserna i Sverige sin högsta nivå, trots att förbruk- ningen då endast uppgick till 26 000 MW (se Stockholmspriser i bild 2). Som synes varierar de kraftigt mellan dygnets olika timmar. Vid Industribuds företagsbesök har dessa priser redovisats, och utgjort en bas för diskussionerna.

4200

Systempris Oslo Tromsö Stockholm Odense

4000

3800

3600

3400

3200

3000

2800

2600

2400

DYGNSSNITT: SYS 412,32

OSLO 157,48

TROM 747,85

STHLM 1053,22

HELS 1053,22

ODENS 1049,09

2200

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

9

Bild 2. Elspotpriser 24 januari 2000 i SEK/MWh.

3. Ekonomiska förutsättningar för effektreduktioner

3.1 Företag som redan har incitament för effektreduktioner

Ett fåtal industriföretag är ”syntetiskt balansansvariga”. Ett sådant företag har fullt ekonomiskt incitament att reagera på höga priser genom att reducera sitt effektut- tag. Industriföretaget ansvarar varje dag för sin prognos gentemot det balansansvariga företaget. Denna prognos utgör underlag för det balansansvariga företagets inköp på spotmarknaden. Industriföretaget är ekonomiskt ansvarigt för avvikelse mellan prognos och faktiskt uttag.

Ett ”syntetiskt balansansvarigt” företag behöver bara ange en lägre prognos till det balansansvariga företaget då elpriserna är så höga att företaget finner det mer lön- samt att reducera sitt effektuttag. Därmed kommer effektreduktionen att påverka prisbildningen på elmarknaden. Om industriföretaget inte genomför utlovad effekt- reduktion får det ersätta det balansansvariga företaget för dennes kostnader för ba - lanskraft. I bilaga 3 visas ett utkast till tilläggsavtal för denna kategori. Detta avtal, som är mycket enkelt, beskriver informationsgivning från balansansvarigt företag till kund om aktuell effektsituation samt info om nästa dygns priser på Elspot.

Allt fler industriföretag känner av spotpriserna vid sina elinköp, utan att vara syn- tetiskt balansansvariga. De flesta väljer dock att prissäkra delar av sin förbrukning. På marginalen känner ett sådant industriföretag av spotpriserna fullt ut. Till skill- nad från de avtal som ger industriföretaget ett ”syntetiskt balansansvar” ansvarar i detta fall det balansansvariga företaget för de kostnader som kan uppstå vid avvi- kelser mellan prognos och faktiskt uttag.

Många industriföretag som ännu inte utför effektreduktioner vid höga spotpriser har således redan idag ekonomiska incitament till att göra. Det räcker troligen inte med korrekta incitament, utan företagen behöver ofta en katalysator för att

förverkliga sina möjligheter. Dessutom måste en rad andra faktorer stämma, t ex att företaget har resurser att bereda frågorna på ett tillräckligt grundligt och tillförlitligt sätt. Detta inbegriper ofta ett beslut av VD, eller annan hög befattningshavare eftersom det ofta rör sig om t ex produktionsneddragningar i industriföretag.

Normalt har industriföretag med denna typ av avtal rätt att variera sitt effektuttag inom ett vitt, eller obegränsat, intervall. Dessa industriföretag kan därför reagera på spotpriserna utan att rapportera detta till det balansansvariga företaget. Sådana effektreduktioner sänker visserligen effektuttaget i landet, men kommer inte in i prisbildningen på elmarknaden. Det balansansvariga företaget exponeras i detta fall för dubbla risker. För det första måste det planera sig i balans. Om förbruknings- prognosen pekar på att förbrukningen kommer att bli högre än normalt och företa- get inte har egna produktionsresurser, måste ytterligare kraft köpas in på Elspot. I en situation med höga spotpriser kan detta bli dyrbart. Om ett industriföretag i denna situation ser att det kan spara pengar genom att dra ner sitt effektuttag utan att meddela sin balansansvariga, uppstår en ”onödig” skillnad mellan prognostise- rad och verklig förbrukning. Alltför stora inköp till höga priser på spotmarknaden måste säljas till nedregleringspriser på balansmarknaden, vilka kan bli betydligt lägre än priset på spotmarknaden.

Det finns således redan idag en betydande potential inom denna kategori, som ibland utnyttjas men på många företag inte utnyttjas. Det är emellertid angeläget att de företag som har möjlighet att göra större effektreduktioner också tecknar av- tal om att informera sitt balansansvariga företag. Eftersom ett sådant avtal minskar det balansansvariga företagets risker, borde det på sikt kunna leda till lägre prispå- slag. Bilaga 2 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori.

3.2 Företag med små eller inga prisincitament

En tredje kategori industriföretag har elavtal till fasta priser. Ett sådant företag har inga incitament att reducera sitt effektuttag vid höga spotpriser eftersom dessa är det balansansvariga företagets problem. Till denna kategori bör även infogas sådana industriföretag som prissäkrar procentuella andelar av sin totala elförbrukning och som bara delvis känner av rådande spotpriser. Många sådana portföljkunder väljer att till slut prissäkra hela förbrukningen, varvid det blir på samma sätt som fast- prisavtal. Bilaga 1 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori.

3.3 Industribuds koncept

Tilläggsavtalen för industriföretag med spotprisavtal eller fastprisavtal gör att dessa industriföretag i princip kan agera som ”syntetiskt balansansvariga” på följande sätt:

• Senast under förmiddagen dagen innan anmäler industriföretaget villkoren (priser, volymer timmar) till det balansansvariga företaget för att utföra effektreduktion.

• Det balansansvariga företaget tar hänsyn till detta vid sin budgivning på spotmarknaden.

• Tilläggsavtalet reglerar hur vinsten ska fördelas mellan parterna. Intäkten är att det balansansvariga företaget slipper betala dyr el på spotmarknaden. Kostnaden är att industriföretaget inte kan producera fullt ut under dessa timmar eller att ett reservkraftverk måste startas.

• En klausul reglerar vad som händer om industriföretaget inte genomför utlovad effektreduktion.

Industriföretaget kan ge bud som motsvarar den faktiska situationen, dag för dag. Under exempelvis högkonjunktur eller då tidigare produktionsproblem måste köras ikapp, kan industriföretaget bjuda höga priser alternativt lägre volymer och under exempelvis lågkonjunktur kan industriföretaget bjuda lägre priser. Buden behöver endast gälla för kommande dag. Effektreduktion sker endast om buden antas, dvs. om spotpriserna överstiger budpriserna.

I bilaga 5 redovisas Industribuds koncept mer i detalj. Där redovisas även Svenska Kraftnäts varselsystem. I tilläggsavtalet kan det regleras att det balansansvariga företaget ska informera industriföretaget när Svenska Kraftnät varslar gul eller röd färg. Vissa industriföretag kan välja att endast lägga bud under sådana dagar.

Genom att få information flera dagar i förväg kan industriföretaget förbereda sig, t ex genom att förskjuta planerade underhåll någon eller några dagar i tiden.

Även industriföretag som redan har incitament till effektanpassningar behöver ofta en ”katalysator ” för att verkligen genomföra möjliga åtgärder. Det finns många så- dana företag, som har reduktionspotentialer, men som ändå inte vidtar några åtgär- der vid pristoppar.

4. Genomförda företagskontakter

Industribud har sedan starten hösten 2000 besökt ca 30 industriföretag. Projektet har dessutom besökt sju balansansvariga företag, varav tre med stor egen produk- tion, samt ett värmeföretag och fem landsting. Landstingen kan bl.a. starta reserv- kraftverk vid sjukhus.

Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och meller- sta delarna av landet. Orsaken till detta är att effektreduktioner i dessa delar av landet bedöms ge större samhällsekonomisk nytta än effektreduktioner i norra Sverige. Företagsekonomiskt ger dock effektreduktioner i norra Sverige samma nytta för industriföretag och balansansvariga företag. Vid besöken framkommer det ofta att industriföretaget faktiskt har både tekniska och ekonomiska möjligheter att utföra effektreduktioner under någon eller några timmar.

Industribuds koncept - att industrier som lever av att producera olika produkter under en kort tid ska upphöra med denna verksamhet - är inte det enklaste att kommunicera. Konceptet är ofta helt emot den kultur som företagen försökt att arbeta upp. Trots detta brukar bemötandet vid det första mötet vara positivt. I vissa fall har de lokala nätägarna tidigare besökt industriföretagen och varslat om att de kan bli bortkopplade om manuell bortkoppling behöver tillgripas. Andra nätägare har varslat att det lokala nätet börjar nå sitt kapacitetstak. Industriföretag och nät- ägare har ibland kommit överens om att industriföretaget istället ska dra ned vissa delar av sitt effektuttag i utbyte mot att nätägaren inte kopplar bort industriföre - taget helt och hållet. En total bortkoppling skulle bli mycket kostsam för industri- företaget. I viss kemisk industri kan det exempelvis ta veckor att starta upp vissa processer efter ett stopp. Vid besök hos sådana företag blev den spontana reak- tionen: ”Får vi till och med betalt för att minska vår effekt?”.

Andra företag har sett möjligheter att tjäna pengar på effektreduktioner. Den ekono- miska besparingen blir ofta inte lika stor som med de specialtariffer som många större industriföretag hade tidigare. Dessa tariffer gav industriföretaget en lägre tariff mot utlovade effektreduktioner på order av elleverantören. De tidigare special- tarifferna innebar att industriföretaget behövde göra sitt åtagande för flera år fram-

över, vilket innebar att det kunde spänna över både låg- och högkonjunkturer. Att fatta beslut om att välja en sådan specialtariff var ett svårare val än att agera enligt Industribuds koncept där buden endast begränsas till kommande dag, utan någon skyldighet att lägga något bud överhuvudtaget.

De effe ktreduktioner som framkommit vid företagsbesöken varierar mellan 1 MW och 400 MW. Flertalet företags möjligheter har dock legat i intervallet 5-50 MW.

Resursinsatserna har under projektets gång varierat. Det kan konstateras att ar- betsinsatsen ute hos industriföretagen avseende effektreduktioner minskar betyd- ligt under perioder då Industribud gått på sparlåga. Detta visar att Industribud för närvarande behövs som pådrivare, konsult och katalysator.

Noteras kan att tre företag som inte besökts av Industribud genomförde effekt- reduktioner under vintern 2001. Företagen fick dock information om konceptet på seminarier där Industribud presenterades.

5. Upphandling av effektresurser enligt regeringsbeslut

Svenska Kraftnät fick i slutet av 2001 ett uppdrag av regeringen att upphandla ytterligare 400-600 MW effektresurser t.o.m. vintern 2002/2003. I januari 2002 gjordes en upphandlingen av effektresurser för tiden fram t.o.m. mars 2002. Detta var första gången som förbrukare fick möjligheten att konkurrera med producenter om att sälja effektresurser. Den nedre gränsen för effektresurserna storlek sattes till 20 MW vid denna upphandling. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen ökade markant i samband med upphandlingen. Det ökade intresset berodde förmodligen på att en fast ersättning utlovades, utöver de rörliga ersättningarna som uppstår då effektresursen aktiveras.

I april och juni gick Svenska Kraftnät ut med förfrågan om effektresurser för vintern 2002/2003. I den anbudsförfrågan som sändes ut i juni var den nedre gränsen sänkt till 15 MW. Anledningen till detta var att flera industriföretag hade meddelat att de kan utföra effektreduktioner strax under 20 MW. Ett motiv till att göra upphandlingen för vintern 2002/2003 i två steg var att kraftföretagen behöver tid för att få kraftstationer som lagts i malpåse driftdugliga. För industriföretag är det fördelaktigt med en upphandling nära aktuell vinter då de förhoppningsvis har en bättre vetskap om konjunkturläget och orderingången för denna tidsperiod. De behöver då inte i kalkyleringen ta höjd för en konjunktur som kanske är högre den som är aktuell för perioden. Detta bör, åtminstone på längre sikt, resultera i lägre kostnader för de upphandlade effektreduktionerna.

För vintern 2002/2003 har totalt sju företag lämnat in anbud om effektreduktioner sammanlagt ca 370 MW.

För att effektreduktioner ska kunna bjudas in över Elspot krävs att industriföreta- get har ett tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Dessa tilläggskontrakt kan

t. ex. se ut som de utkast på tilläggskontrakt som Industribud tagit fram.

6. Potential för effektreduktioner

Industribud har besökt ca 30 industriföretag och en grupp landsting som gör ett gemensamt elinköp. Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och mellersta delarna av landet. Under sommaren och hösten 2002 har även industriföretag i Norrland besökts. Effektanpassningar om ca 1300 MW skulle kunna göras bland dessa företag. Detta utgör ungefär en tredjedel av dessa företags totala effektbehov. De besökta företagens totala energiförbrukning uppgår till ca 25 TWh, vilket utgör mer än en tredjedel av elförbrukningen i svensk industri. Inklu- deras även kontaktade, men ej besökta, företag blir potentialerna något större.

Industribud har en pågående process med de besökta företagen som ännu inte ut- för effektanpassningar. Tillsammans har de en potential om ca 400 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk eller kondensproduktion som hittills inte utnyttjats vid högpristidpunkter.

I de södra- och mellersta delarna av landet uppskattas potentialen av kontaktade men ännu inte besökta företag uppgå till ca 100 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk. Potentialen för effektreduktioner hos ännu inte kontaktade industriföretag i norra Sverige bedöms också vara ca 100 MW.

	Antal	TWh/år	MW	Uppskattad potential för effektanpassningar (MW)
Besökta företag	27	25	3500	1300-1400
Kontaktade men ej besökta företag	20	7	1100	200-300
Totalt:				ca 1600

Tabell 1. Sammanställning av industriföretagens potential för effektanpassningar.

Dessa siffror ska dock ses som något av en teknisk potential. Vissa företag kommer att behöva tid innan de är mogna att genomföra effektreduktioner, andra kommer sannolikt aldrig att genomföra några.

7. Hinder för att genomföra effektreduktioner

Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds koncept, som inte är helt enkelt.

Det krävs också en del arbete att införa Industribuds koncept inom ett företag. Exempelvis måste rutiner och organisation förberedas, ett tilläggsavtal måste för- handlas fram och en budgivningsstrategi måste skapas.

Industribuds koncept, med möjlighet till stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar, medför naturligtvis en osäkerhet om intäkterna. Idag anser många industriföretag att både pristopparna och deras frekvens är för låga för att de ska kunna tjäna några större pengar på att utföra effektreduktioner. Det har visat sig att intresset för effektreduktioner ökar betydligt när fasta ersättningar erbjuds, vilket det skett vid Svenska Kraftnäts senaste upphandlingar av effektresurser. För att få till stånd större volymer av effektreduktioner hos industriföretagen fordras förmodligen att fasta ersättningar erbjuds industriföretagen.

De senast upphandlingarna av kollektivt finansierade effektresurser har sannolikt bidragit till att kapa pristopparnas amplitud, vilket gör effektreduktioner enligt Industribuds koncept mindre intressanta.

Det finns dock en stor fördel med Industribuds koncept då detta medger en stor frihetsgrad för industriföretagen. Företagen kan välja att ge bud på effektreduktio- ner nästkommande dag vid tillfällen då sådana inte är så dyra (dålig beläggning, höga lager etc) men kan ge höga budpriser, eller inga bud alls, vid andra tillfällen (hög beläggning, tidigare produktionsproblem, låga lager etc).

8. Statusrapport per juni 2002

Kostnaderna för att genomföra effektreduktioner hos industriföretagen varierar från ca 500 kr/MWh till över 10 000 kr/MWh. Ju högre elpriser, desto mer effektreduk- tioner erhålls. Vid ca 2 000 kr/MWh bedöms effektreduktionerna bl i ca 100 MW medan potentialen stiger till ca 1 000 MW vid elpriser om ca 10 000 kr/MWh.

8.1 Företag som nu agerar vid pristoppar

Effektreduktioner enligt Industribuds koncept

Ett företag som tidigare saknade incitament till effektreduktioner har med hjälp av Industribud tecknat tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Industribuds tilläggsavtal utgjorde grundstommen till detta avtal. Företaget kan reducera effek- ten 10-15 MW från ca 10 timmar upp till några dygn. I vissa anläggningar vill före - taget ha en långsam effektreduktion och långsam effektökning eftersom tvära pro- duktionskast innebär risker i processerna. Kostnaderna för att dra ned effekten bedöms ligga i storleksordningen 1 000 kr/MWh.

Ett annat företag kan reducera effektuttaget med ca 60 MW vid priser som översti- ger ca 1 000 kr/MWh. Ungefär hälften av denna effekt ligger i norra Sverige.

Ett tredje företag kan göra kortvarigare effektreduktioner om priserna överstiger storleksordningen 3 000 kr/MWh. Effektbehovet varierar kraftigt, men den genom- snittliga effektreduktionen ligger kring 30 MW.

Efter besök från Industribud bjuder ett ”syntetiskt balansansvarigt” företag in re- duktioner om ca 10 MW under några timmar om priserna på Elspot överstiger cirka 1 000 kr/MWh.

Totalt kan dessa företag lägga prisberoende bud om drygt 100 MW till Elspot via sina balansansvariga företag. Dessa företag har således möjlighet att tjäna pengar vid pristoppar på elmarknaden.

Företag som sedan länge anpassat sitt effektuttag

Vissa energiföretag, som optimerar sin el- och fjärrvärmeproduktion med bl a värmepumpar, har sedan länge lagt in värmepumparna i denna optimering. Det kan bli frågan om neddragningar av elleveranser till värmepumpar på uppemot 150 MW vid höga kraftpriser. Vid kallare väderle k än 15-20 grader Celsius kan dock vissa värmepumpar behövas eftersom alternativa värmeanläggningar då inte räcker till. Vid sådana tillfällen minskar reduktionspotentialen till 0-100 MW beroende på det aktuella läget i värmesystemet.

Effektreduktioner med enbart information till balansansvarigt företag

Vid effekttoppen den 5 februari 2001 drog ett företag ned sin effekt mer av sam- hällsskäl. Vid samma tillfälle medverkade åtminstone ett balansansvarigt företag till att dess kunder vidtog olika effektre ducerande åtgärder. Totalt rörde det sig i dessa båda fall om effektreduktioner om ca 20 MW.

Ett annat företag som sedan länge har känt av spotpriserna har på prov startat sina reservkraftverk på ca 10 MW, varav ca hälften är belägna i norra Sverige, i samband med pristoppar. Företaget gör detta i samverkan med sitt balansansvariga företag.

Initiativet kom från företaget, men med influenser från Industribud samt Svenska Kraftnäts och Energimyndighetens tidigare utredningar i frågan. Företaget och det balansansvariga företaget arbetar nu för att reglera sitt fortsatta samarbete.

Av samhällsskäl avser ett företag som känner av spotpriserna att köra igång sina reservkraftverk på tillsammans ca 50 MW. Som anledningen till detta anges att företaget vill minska risken för tvingande manuell bortkoppling av förbrukning. Detta görs i samverkan med det balansansvariga företaget. Företaget lägger inte in något prisberoende bud till det balansansvariga företaget. Resultatet blir dock att efterfrågan på Elspot minskar under de timmar de startar sina reservkraftverk, vilket medför lägre spotpriser under dessa timmar.

Det finns således möjlighet att reducera förbrukningen med knappt 100 MW i företag som inte har tecknat några tilläggsavtal där de ger prisberoende bud. Dessa effektreduktioner görs dock huvudsakligen i samarbete med de balansansvariga företagen, varför de åtminstone delvis påverkar prisbildningen på Elspot. Många företag i denna grupp vidtar åtgärderna vid tillfällen då den svenska och nordiska effektbalansen är ansträngd, och gör det inte för att tjäna pengar och bestämmer sig att genomföra åtgärderna oberoende av priserna på Elspot.

Effektreduktioner utan information till balansansvarigt företag

Några företag med sådana elavtal att de känner av spotpriserna genomför effekt- reduktioner på totalt ca 200 MW. Avtalen innehåller inga bindande begränsningar om hur stor eller liten eleffekt som företagen får ta ut. De har tidigare haft en lägre tariff mot att de kan reducera sitt effektuttag när elleverantörerna varslar, och har därför redan haft en organisation för att hantera effektreduktioner. Åtminstone en de av företagen nyttjade denna organisation den 5 februari för att dra ned olika produktionsprocesser.

Dessa företag anser sig inte behöva något tilläggskontrakt. De rapporterar inte sina effektreduktioner till sina balansansvariga företag, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot.

Sammanfattning

Totalt är det således ett dussintal företag som redan har tecknat tilläggsavtal eller utfört eller är beredda att utföra effektanpassningar på totalt ca 500 MW. Då är inte företag som åtar sig att göra effektreduktioner via Svenska Kraftnäts effektupp- handling inräknade.

8.2 Företag som allvarligt överväger effektreduktioner Industribud bearbetar för närvarande ca 10 företag för att få dem att utföra effekt- reduktioner vid höga priser på elmarknaden. Dessa företag har en möjlighet att

anpassa effekten med knappt 400 MW varav vissa kan reducera effekten under mer

än en timme. Genom att bearbeta några stora industriföretag i norra Sverige skulle ytterligare ca 400 MW kunna erhållas som effektreduktion.

Flertalet av Industribuds företagskontakter på senare tid har skett i samband med Svenska Kraftnäts effektupphandlingar. Vid dessa tillfällen erbjuds möjligheten att få fasta intäkter för effektreduktionsåtaganden. Det finns dock företag som avser att utnyttja Industribudskonceptet utöver vad man garanterat till Svenska Kraftnät i samband med upphandlingarna, t ex om det blir sämre beläggning jämfört med vad man vågat räknat med gentemot Svenska Kraftnät. Andra företag har haft chansen att delta i Svenska Kraftnäts upphandlingar, men föredrar ett rent Industribudskoncept eftersom det ger friheten att kunna lägga bud dag för dag som avspeglar den aktuella situationen för företaget.

8.3 Företag som ännu inte tagit ställning

De industriföretag som har besökts överväger i princip att medverka i Industribud av två skäl. Vissa företag gör detta för att de känner ett samhällsansvar, och vill minska risken för att det egna företaget eller andra företag ska drabbas av lastbort- koppling. Andra företag värderar möjligheten att tjäna pengar på att sälja tillbaka el vid pristoppar. För dessa företag är pristopparnas amplitud och frekvens av avgö- rande betydelse. Dessa motsvarar en förväntad årsvinst som kan avvägas mot arbe - tet med att få till stånd ett tilläggsavtal och rutiner samt ha en tillräcklig beredskap i företagets organisation.

Det råder för närvarande en genuin osäkerhet om hur ofta pristoppar kommer att uppträda och vilken nivå de kommer att uppnå. I bilaga 6 finns det material om pristoppar som projektet redovisat för vissa företag.

9. Slutsatser och fortsatt arbete

Potentialen för effektanpassningar bedöms till minst 1 600 MW. För att fullt ut rea- lisera den tekniska/ekonomiska potentialen som föreligger krävs det en kontinuer- lig och långvarig bearbetning av industriföretagen.

Det finns industriföretag som har elavtal som ger incitament till effektreduktioner. Inom denna grupp arbetar några aktivt och kan anpassa sitt effektbehov med ca 500 MW. Merparten av dessa effektreduktioner görs utan informationsutbyte med de balansansvariga företagen, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot.

Svenska Kraftnäts effektupphandlingar för vintern 2002/2003 var öppna för effektreduktioner på förbrukningssidan överstigande 15 MW. De som tillhanda- håller dessa effektreduktioner får, utöver intäkter per aktiveringstillfälle, även fasta intäkter. För vintern 2002/2003 kommer ca 270 MW effekt anpassningar på förbrukningssidan att upphandlas. Dessa är inte inkluderade i de ca 500 MW effektreduktioner som redovisas ovan.

Flexibilitet på efterfrågesidan är av stor betydelse för elmarknaden. Potentialen är stor, liksom behovet, eftersom tillförselalternativen vid dessa korta utnyttjningstider är så dyra. Dessutom är skillnaden mellan vad som görs och vad som skulle kunna göras stor. Över tiden har Industribud ändrat karaktär från att få till stånd så stora effektreduktioner som möjligt till att börja aktivera efterfrågesidan i prisbildningen på elmarknaden. Här handlar det om att få några företag att gå före.

En slutsats är att det inte räcker med att skicka brev till industriföretagen för att få dem att genomföra för dem lönsamma åtgärder. Det räcker inte ens med ett besök

hos dem. Industribud måste inrikta sig på att göra flera besök, och hela tiden styra processen vidare mot ett tilläggskontrakt mellan industriföretaget och det balansan- svariga företaget. Ett exempel är ett industriföretag som besöktes hösten år 2000.

Vid mötet insåg alla potentialen för effektreduktioner, men den elansvariga hade inte tid att ägna sig åt frågan eftersom han då var fullt upptagen med andra arbets- uppgifter. Vid ett besök drygt ett år efteråt återupptogs diskussionerna, och möjlig- heterna förankrades upp till vice VD som visade sig vara mycket intresserad av des- sa möjligheter. Till slut mejslades en strategi ut för hur företaget ska hantera effekt- reduktioner och ett tilläggsavtal tecknades med det balansansvariga företaget.

Ett industriföretags målsättning är naturligtvis att tjäna pengar på sin kärnverk- samhet. Om det ska ge avkall på den för att agera enligt Industribuds principer så måste det vara lönsamt för industriföretaget. Pristopparnas amplitud och frekvens är därför av stor betydelse för om industriföretagen ska utföra effektreduktioner en- ligt Industribuds principer. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare är det att förmå industriföretag att verkligen utnyttja möjligheten att teckna tilläggsavtal om effektreduktioner.

Fyra industriföretag kan tillsammans göra effektreduktioner på totalt 110 MW efter att ha tecknat tilläggsavtal med sina balansansvariga företag med utgångspunkt från Industribuds tre kontraktsförslag. De flesta företagen har kraftportfölj där pro- centuella andelar av deras totala elförbrukning prissäkras, medan ett av företagen var syntetiskt balansansvarigt.

De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skulle ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets be dömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/MWh till

10 000 kr/MWh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre.

Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersätt- ningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning.

Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduk- tioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot – speciellt om de befarar att vara i underbalans – kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion.

Det är mycket viktigt att det finns ambassadörer hos de balansansvariga företagen för effektanpassningar. Intresset hos de balansansvariga företagen har hittills inte varit särskilt stort. I framtiden, när mognaden för effektanpassningar blivit till- räckligt stor inom de balansansvariga företagen, blir förhoppningsvis Industribuds roll som katalysator och konsult överflödig. Detta arbete bedrivs då av de balans- ansvariga företagen till ömsesidig nytta för dessa och industriföretagen samt elmarknaden i stort.

Bilaga 1 - Utkast till tilläggsavtal ”effektreduktion”

Tilläggsavtal nummer xxxx

Kund: Elleverantör/Balansansvarig

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Organisationsnummer: xxxOrganisationsnummer: xxx Nedan kallad KundNedan kallad Balansansvarig

Detta är ett tilläggsavtal till existerande elförsäljningsavtal xx mellan Kunden och Balansansvarig.

§ 1 Syftet med avtalet

Syftet med detta tilläggsavtal är att utnyttja de möjligheter som Kunden har att tillfälligt minska sitt eleffektuttag när elpriset på marknaden är högt, till ekonomisk nytta för såväl Kund som Balansansvarig.

§ 2 Definitioner

Spotpris Priset på el timme för timme som bestäms genom en daglig auktion på Nordpool. Priserna bestäms ca klockan 13.00 för nästkommande dygns 24 timmar. Spotpriset kan variera mellan olika geografiska områden, s k prisområden.

Balanspris Pris för Balansansvarigs obalanser gentemot Svenska

Kraftnät. Obalanser fastställs i den centrala balansavräkningen och kan vara både positiva och negativa. Skillnaden mellan Spotpris och Balanspris är den extra avgift Balansansvarig får betala för prognosavvikelser. Balanspriset är ibland lika med Spotpriset.

Budpris Det pris Kunden minst vill ha betalt för att tillfälligt reducera sitt effektuttag.

Budvolym Den effektreduktion som Kunden åtar sig att utföra om

spotpriset är lika med eller överstiger budpriset.

Reduktionsperiod Det datum och timme budpris och budvolym avser.

Hanteringskostnad En avtalad ersättning för att täcka Balansansvarigs kostnad för att administrera kundens budgivning och avräkning av utförda effektreduktioner.

§ 3 Avgivande av bud

Kunden skall lämna bud till Balansansvarig senast kl 11.00 dagen innan reduktionsperioden.

Buden skall innehålla reduktionsperiod, budpris och budvolym. En reduktionsperiod måste avse minst en (1) timme.

Bud kan lämnas som tidsbegränsat bud eller som tillsvidarebud. Om Xxxxxxx senaste bud varit tidsbegränsat, och om Kunden därefter inte givit något nytt bud, skall budvolym sättas till noll (0) MW.

Avgivande av bud skall ske via fax..

Behörighet att lämna bud bestäms av Kundens VD och meddelas Balansansvarig skriftligt.

§ 4 Beställning av effektreduktioner

För varje timme som Kundens budpris plus hanteringskostnad är lägre än spotpris skall Balansansvarig utfärda en beställning av effektreduktion och översända denna till Kunden snarast efter det att priserna på Elspot offentliggjorts, dock senast klockan 15.00.

Beställning av effektreduktion skall ske via fax.

§ 5 Beräkning av genomförd effektreduktion

Genomförd effektreduktion antas vara skillnaden mellan det uppmätta effektuttaget i en anläggning och anläggningens normala effektuttag. Med normalt effektuttag avses den effekt som det, på objektiva grunder, kan antas att anläggningen skulle ha förbrukat om beställning av effektreduktion inte skett.

Om ingen bättre information finns bestäms normalt effektuttag som anläggningens medeleffektuttag det senaste året för motsvarande tidsperiod (t.ex. måndagsmorgon mellan 07.00 och 09.00).

§ 6 Ersättning till Kunden vid beställd och genomförd effektreduktion

Kunden ersättning för beställd och genomförd effe ktreduktion består av två delar, ersättning för faktiska kostnader, samt andel av vinst.

Ersättning för faktiska kostnader beräknas som:

Budpris * Genomförd effektreduktion

Andel av vinsten beräknas som

X % * [(Spotpris – Budpris) * Genomförd effektreduktion] X = Avtalad vinstandel som tillfaller Kunden

§ 7 Beräkning av ersättning vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion

Om det uppstår avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion skall Balansansvarigs faktiska kostnader eller vinster p.g.a. denna avvikelse beräknas. Kostnader ersätts av Kunden och vinster tillgodoräknas Kunden.

Avräkningen gör för varje timme med effektreduktion enligt nedanstående formel: (Budvolym – Genomförd effektreduktion) * (Balanspris-Spotpris)

En positivt belopp (+) innebär att Kunden ersätter Balansansvarig. Ett negativt belopp (-) innebär att Balansansvarig ersätter Kunden.

§ 8 Fakturering och redovisning

Xxxxxxxxxxxxxx ansvarar för att beräkna det ekonomiska resultatet enligt detta avtal.

Ersättningen till Kunden minus eventuellt avdrag för kostnader vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion beräknas månadsvis och tillgodoräknas/debiteras Kunden på ordinarie elfaktura.

Kunden har rätt till en fullständig redovisning av hur det ekonomiska resultatet beräknats. En sådan redovisning skall översändas till Kunden senast i samband med fakturering.

§ 9 Anläggningar som omfattas av avtalet

Anläggningar som omfattas av avtalet framgår av bilaga 1.

§ 10 Överlåtelse av avtal

Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas utan den andre partens skriftliga medgivande.

§ 11 Tvist

Tvist i anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras av skiljenämnd enligt lag om skiljemän.

§ 12 Giltighetstid

Detta kontrakt gäller fr o m             t o m       

Avtalet är upprättat i två exemplar, av vilka parterna erhållit var sitt exemplar.

X-stad 2000- - X-stad 2000- - Xxxxxx

X X-sonX X-son

Bilaga 1 Förteckning över anläggningar som omfattas av avtalet

Bilaga 2 Blanketter ”Avgivande av anbud” resp. ”Beställning av effektreduktion”

Bilaga 2 - Utkast till tilläggsavtal ”effektreduktion”

Tilläggsavtal nummer xxxx för kund med leveranser till spotpris plus påslag som inkluderar balanskraftkostnader, med eller utan prissäkringar, och som inte har några begränsningar i timvist eluttag enligt gällande elleveransavtal.

Kund: Elleverantör/Balansansvarig

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Organisationsnummer: xxxOrganisationsnummer: xxx Nedan kallad KundNedan kallad Balansansvarig

Detta är ett tilläggsavtal till existerande elkraftleveransavtal xx och i förekommande fall prissäkringsavtal yy mellan Kunden och Balansansvarig.

§ 1 Syftet med avtalet

Syftet med detta tilläggsavtal är att Kunden i samverkan med Balansansvarig ska utnyttja sina möjligheter att tillfälligt minska sitt effektuttag när elpriset på marknaden är högt. Genom att Xxxxxx meddelar effektreduktioner till Balansansvarig kan dennes kostnader för balanskraft hållas ned. Balansansvarig får ersättning för att varsla Kunden om framtida effektproblem samt meddela Kunden när Spotpriserna är tillräckligt höga.

§ 2 Definitioner

Spotpris Priset på el timme för timme som bestäms genom en daglig auktion på Nordpool Elspot. Bud ska lämnas till Xxxxxx senast kl 12.00 för nästkommande dygns 24 timmar.

Priserna bestäms ca klockan 13.00. Spotpriset kan variera mellan olika geografiska områden, s.k. prisområden.

Budpris Det eller de lägsta Spotpriser som Kunden kräver för att tillfälligt reducera sitt effektuttag.

Budvolym Effektreduktioner som Kunden ämnar utföra om Spotpriset är lika med eller överstiger Budpriset.

Prognos Xxxxxxx bästa bedömning av framtida eluttag, timme för timme. Prognosen kan vara beroende av Spotpriset under en eller flera timmar.

Reduktionsperiod Det datum och timmar Budpris och Budvolym avser.

Hanteringskostnad En avtalad ersättning för att Balansansvarig ska varsla Kunden om framtida effektproblem och meddela Kunden när Spotpriserna är tillräckligt höga.

§ 3 Varsel om framtida effektproblem

Balansansvarig skall meddela Kunden att Svenska Kraftnät varslar färgerna gul eller röd under någon av de kommande dagarna senast kl 10.00 samma dag. Om Svenska Kraftnät varslar senare skall Balansansvarig meddela Kunden så snart som möjligt.

§ 4 Avgivande av bud/Prognos

Alternativ 1:

Kunden skall lämna bud till Balansansvarig senast kl 11.00 dagen innan Reduktionsperioden.

Buden skall innehålla Reduktionsperiod, Budpris och Budvolym. En Reduktionsperiod måste avse minst en (1) timme. Bud kan innehålla flera Reduktionsperioder med olika nivåer för Budpris och Budvolym.

Bud kan lämnas som tidsbegränsat bud eller som tillsvidarebud. Om Xxxxxxx senaste bud varit tidsbegränsat, och om Kunden därefter inte givit något nytt bud, skall Xxxxxxxx sättas till noll (0) MW.

Avgivande av bud skall ske via fax.

Behörighet att lämna bud bestäms av Kundens VD och meddelas Balansansvarig skriftligt.

Alternativ 2:

Kunden skall senast varje fredag kl 11.00 lämna Balansansvarig en prognos över nästkommande veckas effektuttag, timme för timme. Förändringar mot lämnad prognos skall kunden lämna till Balansansvarig senast kl 11.00 dagen innan.

Kunden ska i förekommande fall ange hur uttagsprognosen reduceras om Spotpriserna överstiger vissa av Kunden bestämda nivåer (Budpriser). Prognos är ej ekonomiskt förpliktigande.

Behörighet att lämna prognos bestäms av Kundens VD och medde las Balansansvarig skriftligt.

§ 5 Meddelande om Spotpriser som gör effektreduktioner lönsamma

För varje timme som Kundens Budpris är lägre än Spotpris skall Balansansvarig meddela Kunden att effektreduktioner är lönsamma. Detta skall Balansansvarig göra snarast efter det att priserna på Elspot offentliggjorts, dock senast klockan 15.00.

Meddelande av lönsam effektreduktion skall ske via fax.

§ 6 Ekonomisk reglering mellan Kunden och Balansansvarig

För att meddela Kunden när Svenska Kraftnät varslar gul eller röd färg, och att senast kl 15 meddela Kunden om Spotpriserna ger lönsam effektreduktion, har Balansansvarig rätt att ta ut en Hanteringskostnad om X kr per yyyy.

§ 7 Fakturering

Balansansvarig fakturerar kunden Hanteringskostnader. Övrig ekonomisk reglering sker i enlighet med elkraftleveransavtal (och i förekommande fall prissäkringsavtal) mellan Kunden och Balansansvarig.

§ 8 Anläggningar som omfattas av avtalet

Anläggningar som omfattas av avtalet framgår av bilaga 1.

§ 9 Överlåtelse av avtal

Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas utan den andre partens skriftliga medgivande.

§ 10 Tvist

Tvist i anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras av skiljenämnd enligt lag om skiljemän.

§ 11 Uppsägning

Parterna har rätt att med x månaders varsel säga upp detta avtal.

§ 12 Giltighetstid

Detta kontrakt gäller fr.o.m.              t.o.m.       

Avtalet är upprättat i två exemplar, av vilka parterna erhållit var sitt exemplar.

X-stad 2002- - X-stad 2002- - Xxxxxx

X X-sonX X-son

Bilaga 1 Förteckning över anläggningar som omfattas av avtalet Bilaga 2 Blanketter ”Avgivande av bud/Prognos” resp. ”Beställning av effektreduktion”

Förklaringar och kommentarer till skrivningarna i detta tilläggsavtal

§ 4 Avgivande av bud/Prognos

Vi har angivit två alternativ för hur kunden kan rapportera sin förbruknings priskänslighet till sin balansansvarige le verantör. Det första alternativet innebär att kunden endast gör detta vid de tillfällen han avser att göra effektreduktioner om priserna är tillräckligt höga, exempelvis endast när SvK varslat för risk för effektbrist. Det andra alternativet innebär att kunden hela tiden rapporterar en (priskänslig) förbrukningsprognos till sin balansansvarige leverantör.

Kunden bör ta hänsyn till Hanteringskostnaden i sin budgivning. Om Hanteringskostnaden t ex uppkommer per reduktionstillfälle så kan kunden till sitt Budpris lägga till Hanteringskostnaden dividerat med Budvolym.

§ 6 Ekonomisk reglering mellan Kunden och Balansansvarig

Förklaringen till detta utkasts korta text är att enligt gällande elleveransavtal mellan Xxxxxx och Xxxxxxxxxxxxxx betalar Kunden Spotpris plus påslag på den uppmätta timförbrukningen. Prissäkringsavtal ger Kunden krediteringar för prissäkrade effektmängder vid höga Spotpriser. Dessa krediteringar är oberoende av Kundens uppmätta förbrukning under enskilda timmar. Gällande avtal ger dä rför Kunden rätt att erhålla vinsten av genomförda effektreduktioner mot spotpriserna.

Kundens Avgivande av bud/Prognos enligt §4 ger Balansansvarig möjlighet att ta hänsyn till Kundens effektreduktioner i sin budgivning till Elspot, vilket leder till att Balansansvarigs kostnader för balanskraft normalt minskar. Enligt gällande elleveransavtal har inte Xxxxxx någon skyldighet att meddela förbrukningsvariationer. Därför får Kunden inget ekonomiskt ansvar för avvikelse mellan Avgivande av bud/Prognos och ge nomförd effektreduktion.

Bilaga 3 - Utkast till tilläggsavtal ”effektreduktion”

Tilläggsavtal nummer xxxx för kunder med leveranser till spotpris som får betala balanskraftkostnader för avvikelser mellan prognos och verkligt uttag, med eller utan prissäkringar.

Kund: Elleverantör/Balansansvarig

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Organisationsnummer: xxxOrganisationsnummer: xxx Nedan kallad KundNedan kallad Balansansvarig

Detta är ett tilläggsavtal till existerande elkraftleveransavtal xx och i förekommande fall prissäkringsavtal yy mellan Kunden och Balansansvarig.

§ 1 Syftet med avtalet

Syftet med detta tilläggsavtal är att Kunden i samverkan med Balansansvarig ska utnyttja sina möjligheter att tillfälligt minska sitt effektuttag när elpriset på marknaden är högt. Balansansvarig får ersättning för att varsla Kunden om framtida effektproblem samt meddela Kunden när Spotpriserna är tillräckligt höga.

§ 2 Definitioner

Spotpris Priset på el timme för timme som bestäms genom en daglig auktion på Nordpool Elspot. Bud ska lämnas till Xxxxxx senast kl 12.00 för nästkommande dygns 24 timmar.

Priserna bestäms ca klockan 13.00. Spotpriset kan variera mellan olika geografiska områden, s.k. prisområden.

Prognos Kundens bedömning av framtida eluttag, timme för timme. Prognosen kan vara beroende av Spotpriset under en eller flera timmar. Kunden ansvarar ekonomiskt för prognosen.

Hanteringskostnad En avtalad ersättning för att Balansansvarig ska varsla Kunden om framtida effektproblem och meddela Kunden när Spotpriserna är tillräckligt höga.

§ 3 Varsel om framtida effektproblem

Balansansvarig skall meddela Kunden att Svenska Kraftnät varslar färgerna gul eller röd under någon av de kommande dagarna senast kl 10.00 samma dag. Om Svenska Kraftnät varslar senare skall Balansansvarig meddela Kunden så snart som möjligt.

§ 4 Meddelande om Spotpriser som gör effektreduktioner lönsamma

För varje timme som Kundens Budpris är lägre än Spotpris skall Balansansvarig meddela Kunden att effektreduktioner är lönsamma. Detta skall Balansansvarig göra snarast efter det att priserna på Elspot offentliggjorts, dock senast klockan 15.00.

Meddelande av lönsam effektreduktion skall ske via fax.

§ 5 Ekonomisk reglering mellan Kunden och Balansansvarig

För att meddela Kunden när Svenska Kraftnät varslar gul eller röd färg, och att senast kl 15 meddela Kunden om Spotpriserna ger lönsam effektreduktion, har Balansansvarig rätt att ta ut en Hanteringskostnad om X kr per yyyy.

§ 6 Fakturering

Balansansvarig fakturerar kunden Hanteringskostnader. Övrig ekonomisk reglering sker i enlighet med elkraftleveransavtal (och i förekommande fall prissäkringsavtal) mellan Kunden och Balansansvarig.

§ 7 Anläggningar som omfattas av avtalet

Anläggningar som omfattas av avtalet framgår av bilaga 1.

§ 8 Överlåtelse av avtal

Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas utan den andre partens skriftliga medgivande.

§ 9 Tvist

Tvist i anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras av skiljenämnd enligt lag om skiljemän.

§ 10 Uppsägning

Parterna har rätt att med x månaders varsel säga upp detta avtal.

§ 11 Giltighetstid

Detta kontrakt gäller fr.o.m.              t.o.m.       

Avtalet är upprättat i två exemplar, av vilka parterna erhållit var sitt exemplar.

X-stad 2002- - X-stad 2002- - Xxxxxx

X X-sonX X-son

Bilaga 1 Förteckning över anläggningar som omfattas av avtalet

Bilaga 2 Blanketter ”Avgivande av anbud” resp. ”Beställning av effektreduktion”

Förklaringar och kommentarer till skrivningarna i detta tilläggsavtal

Prognos

Enligt elleveransavtal åläggs kunden att lämna prognoser för den framtida förbrukningen, timme för timme. Avvikelser mellan prognos och verkligt uttag får kunden handla till priserna på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Därför behöver inte tilläggsavtalet inkludera något om budvolymer och budpriser.

Det nya är att kunden i förekommande fall ska ange hur uttagsprognosen reduceras om Spotpriserna överstiger vissa av Kunden bestämda nivåer. Vi utgår ifrån att det är möjligt för kunden att lämna priskänsliga bud inom ramen för gällande elleveransavtal.

§ 5 Ekonomisk reglering mellan Kunden och Balansansvarig

Förklaringen till detta utkasts korta text i §5 är att elleveransavtal mellan kund och balansansvarig, och i förekommande fall prissäkringsavtal, ger kunden rätt att dra ekonomisk nytta av effektreduktioner och gör kunden ekonomiskt ansvarig för avvikelser mellan prognostiserad effekt(reduktion) och verklig effekt(reduktion).

Eventuella prissäkringsavtal ger Kunden krediteringar för prissäkrade effektmängder vid höga Spotpriser och behöver heller inte regleras i tilläggsavtal.

Bilaga 4 - Tidigare beräknade potentialer

Under de senaste åren har det genomförts ett antal undersökningar avseende möj- ligheterna bland slutförbrukare att reducera eleffektbehovet, eller att öka sin elpro- duktion, under korta tidpunkter med höga priser på elkraft. Undersökningarna har kommit fram till att det föreligger stora möjligheter att reducera eluttaget eller att öka den egna elproduktionen, under enstaka timmar.

1. EME Analys och Energi&Strategis utredning 1999-01

I en svensk-norsk studie för Statens Energimyndighet, gjorde EME Analys och Energi&Strategi en kartläggning av möjligheterna för olika elanvändare i Sverige och Norge att minska sitt eluttag, eller att öka sin elproduktion. Undersökningen omfattade vissa industriföretag, vissa elförbrukare med egna reservkraftverk (t ex sjukhus och kommunikationsföretag) samt möjligheterna att få in mindre elanvändare (t ex eluppvärmda småhus).

Slutsatsen var att potentialen för effektreduktioner var stor i både svensk och norsk industri. Potentialen till effektreduktioner i svensk industri var minst 500 MW och för norsk industri flera tusen MW.

• Stora möjligheter att reducera eluttaget finns inom den elintensiva industrin. Inom massa- och pappersindustri finns det framförallt möjligheter att redu- cera eluttaget under kortare tidpunkter genom att reducera lagren av termo- mekanisk massa. Vid högre elpriser kan även produktionen av tidningspapp- er reduceras. Den svenska massa- och pappersindustrin är mycket större än den norska. Elanvändningen är ca 20 TWh i Sverige och ca 6 TWh i Norge.

• Tillverkning av aluminium och ferrolegeringar ger en stor potential för att reducera eluttaget under kortare tidpunkter. Norge har en mycket stor till- verkning av dessa produkter. Deras aluminiumindustri förbrukar ca 13 TWh och deras ferrolegeringsindustri ca 6 TWh. Motsvarande tal för Sverige är 2 respektive 1 TWh. Inom vissa företag föreligger möjligheter att reducera elut- taget även under längre tidsperioder om priserna på el är tillräckligt höga,

t. ex. under torrår. Det svenska ferrolegeringsverket, Vargön Alloys, har sedan vintern 1999/2000 tecknat ett avtal med Svenska Kraftnät om att ingå i störningsreserven.

• I järn- och stålindustri finns det också möjligheter att reducera eluttaget under kortare tidsperioder, även om det ofta är besvärligare och dyrare än i ovan nämnda industribranscher. Den svenska stålproduktionen förbrukar ca 6 TWh per år.

Dessutom kom utredningen fram till att antalet reservkraftverk hos elförbrukare i Sverige är stort. Dessa används inte annat än vid elavbrott. Om dessa kraftverk skulle köras igång när priserna på elkraft är högre än deras rörliga kostnad skulle effektbalansen kunna förbättras med allra minst 500 MW i Sverige.

Den största möjligheten att minska effekten ligger hos hushåll med elvärme. Effekt - behovet för elvärme är totalt i storleksordningen 10 000 MW vardera i Sverige och Norge. Här är frågan om det kan vara lönsamt att installera nödvändiga styrnings- system för enskilda hushåll till en relativt hög specifik kostnad. Ett annat problem är att elvärme som reduceras kommer tillbaka som återkommande last när kallare lokaler åter ska uppvärmas till normal temperatur. Dessutom finns incitaments- problem i och med att elvärmehushåll inte avräknas mot sin verkliga förbrukning

utan mot en schablon. Å andra sidan, om det går att göra effektreduktioner hos elvärmda hushåll så finns här den klart största potentialen.

2. Ångpanneföreningens utredningar 1998-1999

Ångpanneföreningen gjorde en utredning för Svenska Kraftnät våren 1998, vilken kompletterades våren 1999. I dessa utredningar gjordes olika beräkningar över hur mycket olika industriföretag kan reducera sitt eluttag under korta tidsperioder.

Potentialen var ca 500 MW. Denna undersökning koncentrerades på att kartlägga industriföretagens tekniska möjligheter att delta som störningsreserv, d v s på mycket kort varsel. ÅF kom fram till att de flesta industriföretag behövde 3-24 timmars framförhållning. Varaktigheten i potentiella effektreduktionerna låg fram- förallt mellan 30 minuter och 3 timmar.

3. Försök att få in industrin i störningsreserven vintern 99/00

Efter ÅFs och EME Xxxxxx’ utredningar gjorde Svenska Kraftnät för vintern 1999/2000 ett utskick till aktuella företag och frågade om de var intresserade av att delta i störningsreserven. Det hela utmynnade i att endast ett företag tecknade avtal med Svenska Kraftnät om att delta i störningsreserven. Företaget – Vargön Alloys - har dock en relativt hög effekt som kan regleras.

En slutsats som kan dras i dagsläget är att det inte räcker med att skicka ut brev till olika företag. Erfarenheten från Industribud är t o m att det inte räcker med ett besök per företag, utan att dessa måste följas upp med fler kontakter och besök.

4. Utredning av EME Analys 2000-04

EME Analys gjorde en utredning för Svenska Kraftnät under vintern/våren 2000, som gick ut på att kartlägga vilken aktivitet som pågick på marknaden vintern 1999/2000 och vilken effekt som Svenska Kraftnäts nya prissättning på balans- tjänsten (3 000 kr/MWh vid risk för effektbrist (RoBo) och 9 000 kr/MWh vid effektbrist) hade på marknadens aktörer.

Inga aktörer gjorde vid detta tillfälle något för att förbättra effektbalansen vid pris- toppar. Några företag hade funderat i dessa banor, men inte vidtagit några konkreta åtgärder. Några få företag hade dock fortfarande specialtariffer där man garanterade en betydande effektreduktion mot en lägre tariff.

Utredningen blottade också stora brister i hur de avkopplingsbara elpannorna hanterades. Endast vissa elpannor kände av spotpriserna. Andra fick fasta priser under en vecka, en månad e d och kände då inte av spotpriserna under enstaka timmar. Stora delar av de avkopplingsbara elpannorna styrdes enbart av nätskäl, och ingick inte alls i budgivningen till Elspot.

I övrigt bekräftade denna utredning i stort sett de tidigare resultaten som kommit fram av ÅF, Energi&Strategi och EME Analys.

Bilaga 5 – Industribuds koncept

1. Frivilliga avtal mellan kund och kraftleverantör

Vid besöken hos olika industriföretag har Industribud presenterat hur ett tilläggs- avtal (se bilaga 1) kan se ut mellan industriföretag och balansansvarigt företag.

Utgångspunkten är att industriföretaget på förmiddagen dagen innan anger hur mycket han kan reducera sin elförbrukning, eller öka sin egen kraftproduktion, om priset på Elspot överstiger vissa av kunden angivna nivåer. Dessa bud ska definie- ras för specifika timmar. Industriföretaget ska delge det balansansvariga företaget buden på förmiddagen, så att det balansansvariga företaget kan ta hänsyn till det i sin budgivning till NordPools Elspot senast kl 12.00. Detta exemplifieras nedan.

	Pris	08.00-09.00	09.00-10.00	18 .00-19.00
	kr/MWh	MW	MW	MW
Delprocess A	3 000	20	20	20
Delprocess B	7 000	5	-	-
Delprocess C	9 000	3	-	-

Tabell 1. Exempel på bud i MW som industriföretaget ska lämna till sitt balansansvariga företag senast kl 11.00 dagen innan.

Industriföretaget kan ge bud som motsvarar den faktiska situationen, dag för dag. Under exempelvis högkonjunktur eller då tidigare produktionsproblem måste köras ikapp, kan Industriföretaget bjuda höga priser alternativt lägre volymer och under exempelvis lågkonjunktur kan Industriföretaget bjuda lägre priser. Buden gäller endast för kommande dag.

Vissa delprocesser är förknippade med höga start- och stoppkostnader. För att få igen dessa kostnader kan kunden utnyttja möjligheten att lägga blockbud på NordPools Elspot. Dygnet delas in i tre block; 00.00-08.00, 08.00-19.00 samt 19.00-24.00. Om genomsnittspriset på Elspot överstiger det bjudna priset går blockbudet igenom1.

Vid en process kan det t.ex. ta en timme att återgå till normal produktion. Utslaget på en enda timme skulle kostnaden för produktionsbortfall fördubblas. Utslaget på dagblocket ska tolv timmars produktionsneddragning fördelas på blockets elva timmar, vilket endast fördyrar kostnaden med en elftedel.

	Pris	00.00-08.00	08.00-19.00	19 .00-24.00
Delprocess D	2 000	-	2	-

Tabell 2. Exempel på blockbud i MW som industriföretaget ska lämna till sin balansansvarige kraftleverantör senast kl 10.00 dagen innan.

Det balansansvariga företaget ska anmäla vilka bud som gått igenom till industri- företaget så snart som möjligt efter det att NordPools priser offentliggjorts omkring kl 13. Då kan industriföretaget under eftermiddagen planera för att fullfölja sitt åtagande för dagen efter.

1 NordPool har numera gjort en finare tidsfördelning av blocken.

I det följande förklaras Industribuds koncept genom några exempel i kursiv stil.

Om priset på Elspot blev 3 500 kr/MWh kl 08.00-09.00, men i övrigt inte blev tillräck- ligt höga för att industriföretagets övriga bud skulle gå igenom, så beordrar det balansansvariga företaget industriföretaget att reducera med 20 MW kl 08.00-09.00 dagen efteråt. Industriföretaget får därefter snarast meddela berörd personal i Delprocess A så att de får tillräcklig förberedelsetid för att verkligen genomföra produktionsneddragningen.

Lyckas industriföretaget att reducera elförbrukningen med 20 MW under denna morgontimme har man i tilläggskontraktet reglerat hur vinsten ska fördelas mellan industriföretaget och det balansansvariga företaget. Låt oss anta att industriföretaget har ett konventionellt fastprisavtal i botten. Tilläggskontraktet reglerar att industri- företaget får hela sin angivna kostnad om 3 000 kr/MWh*20 MW = 60 000 kr och att det balansansvariga företaget har rätt ta ut 1 000 kr per reduktionstillfälle. Över- skjutande vinst (3 500-3 000) kr/MWh*20MW – 1 000 kr = 9 000 kr fördelas enligt tilläggskontraktet exempelvis så att industriföretaget får 80% och det balansansva- riga företaget 20%, dvs 7 200 kr resp 1 800 kr. Totalt skulle industriföretaget få

67 200 kr och det balansansvariga företaget 2 800 kr i ersättning för detta reduk- tionstillfälle.

Ett problem är att verifiera att industriföretaget verkligen utfört sin utlovade åtgärd. Mätdata anger endast hur stor förbrukningen är efter genomförda åtgärder, inte hur stor den skulle ha varit om industriföretaget inte hade utfört sina åtgärder. Här kan man tänka sig olika verifikationsmetoder:

• Industriföretag och balansansvarigt företag kommer överens om normal- förbrukningsvärden för alla timmar, t ex genom att räkna ut medelvärde för föregående år under vardagar samt under helger, semester, planerade under- hållsstopp etc. Beräkningarna kan vara specifika för varje kalendertimme eller räknas ut som genomsnitt under de tidsperioder då industriföretaget normalt har hög förbrukning och för övriga perioder då industriföretagets produktion är låg.

• Har industriföretaget realtidsmätning finns möjligheten att följa hur effekten reduceras just kring tidpunkten då industriföretaget utlovat effektreduktion.

• Om industriföretaget är ”syntetiskt balansansvarig” och ansvarar för sin för- brukningsprognos, och själv får betala balanskraft för skillnaden mellan verklig och prognostiserad förbrukning, erhålls en hundraprocentig ansvars- fördelning.

I det sista fallet får industriföretaget själv betala eventuella kostnader för att köpa extra mycket balanskraft om effekten inte reduceras som planerat. Vanligast är dock att kostnaderna för balanskraft inte tas ut direkt av industriföretagen, utan att dessa kostnader är inbakade i ett fast elpris eller ett fast påslag på spotpriserna. I projektet Industribud har vi antagit att elleverantörerna vill ha betalt för balans- kraftkostnader som uppkommer p g a att industriföretaget inte utfört utlovade effektreduktioner.

Anta exempelvis att industriföretaget inte klarade att genomföra någon effektreduk- tion i Delprocess A utan förbrukade som normalt (t ex som genomsnittet för alla var- dagar kl 08.00-09.00). Det balansansvariga företaget fick därför köpa 20 MW balanskraf t från Svenska Kraftnäts balanstjänst. Detta var vid ett tillfälle då Svenska Kraftnät behövde uppreglera kraftsystemet varvid det balansansvariga företaget fick betala 7 000 kr/MWh. Skillnaden mot priset på Elspot, 7 000-3 500

kr/MWh, blev för 20 MW en kostnad på 70 000 kr. Om industriföretaget och det balansansvariga företaget har kommit överens om att industriföretaget ska stå för denna kostnad, får industriföretaget betala 70 000 kr för den uteblivna effektreduk- tionen kl 08.00-09.00. Totalt skulle industriföretaget få betala 70 000 – 7 200 =

62 800 kr som straff för att utlovad effektreduktion inte genomfördes (jämför med Industribuds utkast till tilläggskontrakt, bilaga 1).

Det torde därför vara viktigt att industriföretagen verkligen kan genomföra utlovade effektreduktioner med tillräckligt hög sannolikhet. I viss utsträckning kan industri- företagen ta hänsyn till detta genom att bjuda effektreduktioner till något högre priser än vad ett produktionsstopp kostar.

2. Budgivningsstrategier

På dagens marknadsplatser måste kunderna anpassa sig till gällande regler för budgivning etc. Givetvis går det på längre sikt att ändra dessa regler för att de bättre ska passa kundernas behov. Inom projektet Industribud har vi dock ännu inte sett tillräckligt många kunder som har behov av en viss förändring för att det ska vara motiverat att ändra spelreglerna.

2.1 Stopp- och startkostnader

På Elspot ger aktörerna bud på varje enskild timme. Ett industriföretag som exem- pelvis ger bud på 20 MW under tre timmar kl 08.00-11.00 på priser över 2 000 kr/MWh kan få igenom budet under den första timmen och den tredje, men inte under mellantimmen. Om industriföretaget har stora kostnader för att stoppa sin produktion och sedan starta upp den igen innebär detta en nackdel. Då kan ett bättre alternativ vara att industriföretaget endast lägger bud på två sammanhäng- ande timmar. Då blir det endast ett stopp och start av industriproduktionen. För att vara säker på att få igen stopp- och startkostnaderna kan industriföretaget bjuda till så höga priser att dessa kostnader täcks om budet endast antas under en timme.

För industriföretag som kan avvara sin produktion under en längre tid under vardagar dagtid kan det vara intressant att ge blockbud under tiden 08.00-19.00, då priserna förväntas vara som högst. Detta kan t ex vara intressant för industriföretag som kan ta igen förlorad produktion genom att köra extraskift under följande helger. I budgivningen kan då industriföretaget enkelt lägga in även stopp- och startkostnaderna.

2.2 Beroenden mellan olika delprocesser

Det är inte ovanligt att en process är beroende av att tidigare delar av processked- jan har en tillräckligt stor produktion. Här måste förhållandena undersökas för hur det aktuella företaget har det:

• Är den tidiga processen i processkedjan (t ex den elintensiva ljusbågsugnen i ett stålverk) en trång sektor, eller är det istället de senare delarna (t ex mer elsnål valsning och efterbearbetning)? Om inte den tidiga elintensiva process- en är en trång sektor är det lättare att genomföra en effektreduktion.

• Leder en produktionsneddragning i en tidig process entydigt till en produk- tionsneddragning i senare produktionsled, t ex i en process med varma flö- den utan lager? Då medför en effektreduktion i den tidigare produktionspro- cessen att elbehovet även minskar under vissa efterföljande timmar som beror på företagets produktionsflöde.

• Hur stora är mellanlagren i produktionen? Normala lager kan man ta av för att minska produktionen i tidigare processteg. I vissa fall har företagen vissa normallager i den kontinuerliga interna processen. I andra fall har man en ”lagermarginal” p g a att man köper och/eller säljer mellanprodukter. Genom att köpa lite mer, eller sälja lite mindre, av dessa mellanprodukter kan det gå att reducera produktionen i vissa elkrävande processer utan att efterföljande processer behöver hotas.

• Hur pass säker och förutsägbar är produktionen? Om det normalt är få och små störningar är det lättare att planera produktionsneddragningar dagen innan. Med många och omfattande produktionsstörningar ökar risken för att det inte går att stänga en process som planerat p g a att detta skulle kunna drabba efterföljande processer. Dessa risker blir naturligtvis också beroende av vilka mellanlager som finns.

• Kör företaget för fullt för att klara alla kundorder, eller finns det för tillfället en överkapacitet? I det senare fallet kan man köra i kapp förlorad produktion lite senare. Om en produktionsneddragning leder till en utebliven leverans ut till slutkund brukar företagen värdera detta mycket högt.

Om en produktionsneddragning i en tidigare process leder till obönhörliga produk- tionsneddragningar i vissa senare processteg, med vissa eftersläpningar, medför gällande regler på Elspot ett problem. Detta illustreras trol igen bäst med ett exempel.

Neddragning i den elintensiva Delprocess 1 på 20 MW kl 8-9 medför 5 MW lägre eluttag i Delprocess 2 kl 9-10 samt 3 MW i Delprocess 3 kl 18-19. Problemet blir att bjuda sådana priser så att de antingen går igenom för alla delprocesserna eller inte går igenom för någon delprocess alls. Annars blir det behov av att köpa eller sälja balanskraft, som kan leda till extrakostnader.

Givetvis går det inte att lägga buden så skickligt. Det kommer ofta bli så att vissa bud går igenom medan andra inte gör det. Om en delprocess har ett dominerande eluttag kan buden läggas enbart för denna process. I vårt exempel skulle buden enbart läggas för Delprocess 1. Delprocess 2 och 3 skulle medvetet tas som försäljning av balanskraft som kan ge ett lågt pris om Svenska Kraftnät samtidigt nedreglerar.

Hänsyn till denna kostnad skulle industriföretaget kunna ta genom att höja budet på Delprocess 1.

Alternativt skulle industriföretaget kunna välja att arbeta med priserna på Elbas. En preliminär budgivning skulle därvid ske mot Xxxxxx, genom att försöka gissa vilka bud som skulle innebära att antingen alla bud går igenom eller inte något alls. När priserna sedan offentliggjorts från Elspot vid ett-tiden på eftermiddagen, och man ser att buden för de sammanhängande delprocesserna ibland gick igenom och ibland inte, kan korrigerande handel göras med hjälp av Elbas.

Om t ex buden för Delprocess 1 och 3 antogs, men inte Delprocess B, skulle industriföretaget kunna försöka sälja 5 MW på Elbas för kl 9-10.

Om detta görs snart efter det att priserna på Elspot offentliggjorts borde risken vara minst för att priserna på Elspot och Elbas avviker alltför mycket. Dessutom ger det industriföretaget möjlighet att klara ut alla förutsättningar, och planering, under eftermiddagen dagen innan effektreduktioner ska genomföras.

Ett problem med handeln på Elbas är att omsättningen är mycket liten. Därför är det svårt att garantera att handeln går igenom. Idag är det framförallt balansan- svariga företag med stor egen elpr oduktion som utnyttjar Elbas.

Xxxxx har en stor fördel för att klara prissättningen vid ansträngda effektsituatio- ner, jämfört med Elspot, i och med att handeln sker kontinuerligt fram till två tim- mar före leveranstimme. På detta sätt finns det möjlighet för aktörerna att ändra sina kvantitativa bud till rådande marknadspriser. Det kan vara så att ett litet antal MW medför kostnadsskillnader på flera tusen kr/MWh vid dessa situationer.

För att ett industriföretag ska kunna utnyttja Elbas enligt ovan krävs att det balansansvariga företaget handlar på Elbas, vilket idag endast gäller de större balansansvariga företagen med egen elproduktion.

2.3 Planeringshorisont och behov av att justera planeringen

Elspot har den längsta framförhållningen. Här sätts priserna 12-36 timmar i förväg. Detta sker genom ett auktionsförfarande. Handeln på Elbas sker däremot kontinu- erligt fram till två timmar före driftstimmen.

Flertalet industriföretag lägger inte ned så mycket tid och kostnader på att handla med el. Därför önskar de en enkel hantering. Dessutom önskar de ofta en relativt lång framförhållning. Detta talar för Elspot, där alla frågor kan klaras ut dagen innan.

Samtidigt har vissa industriföretag problem med oförutsedda händelser. Kännedo- men om t ex lagerläget är därför bättre under natten än under eftermiddagen dagen innan. Om detta är ett stort problem kan företaget kombinera budgivningen på Elspot med korrigerande handel på Elbas vid behov. Alternativet blir att riskera straffkostnader för balanskraft när produktionsförhållandena inte medger att utlovade produktionsminskningar kan genomföras.

3. Svenska Kraftnäts varselsystem

Sedan november år 2000 har Svenska Kraftnät på sin hemsida lagt in en tregradig varning för eventuella effektproblem under de kommande fem dagarna; normal drift (grön färg), ansträngd situation (gul färg) respektive varning för effektbrist (röd färg). Denna information finns på xxxx://xxxxx.xxx.xx/xxxxx/xxxxxxx.xxx och är öppen för alla aktörer.

Grön färg innebär liten risk för effektbrist då det finns tillräckligt med kapacitet och störningsreserver. Grön färg kan dock snabbt bytas till gul färg, om det blir fel i kraftsystemet som leder till bortfall av produktionsanläggning eller kraftledning.

Gul färg innebär en förhöjd risk för effektbrist. Svenska Kraftnät uppmanar aktö- rerna att följa utvecklingen och observera ytterligare information. Gul färg visas när Svenska Kraftnät bedömer att det kommer att finnas mindre än 500 MW bud till- gängliga för uppreglering under nästa dygn eller efterföljande fyra dygn. Färgen börjar normalt visas före kl 11.00. Gul färg kan snabbt bytas till röd färg om fel uppstår i kraftsystemet.

Röd färg visas när det är fara för effektbrist. Svenska Kraftnät kan komma att utfär- da en varning för effektbrist. Detta görs då Svenska Kraftnät bedömer att störnings- reserven behöver användas för att klara effektbalansen under nästa dygn. En sådan

varning kommer att lämnas senast kl 11.00 dygnet före. Röd färg kan visas upp flera dygn i förväg.

Svenska Kraftnäts störningsreserv består av ca 1 000 MW gasturbiner som kan starta på några minuter. Dessa är avsedda att användas vid plötsliga fel i produk- tionsanläggningar eller kraftledningar. Svenska Kraftnät definierar effektbrist som en situation när störningsreserverna behöver användas för att klara den normala eltillförseln. Då minskar kraftsystemets driftsäkerhet. Oförutsedda störningar kan i detta läge leda till att roterande lastbortkoppling (RoBo) måste tillgripas. Effekt- brist kan snabbt uppkomma vid fel i kraftsystemet utan att Svenska Kraftnät hunnit visa röd eller gul färg.

Industriföretag som deltar med effektreduktioner via sitt balansansvariga företag skulle i tilläggskontraktet kunna reglera en informationsplikt. När Svenska Kraftnät varslar gul eller röd för någon av de kommande dagarna ska det balansansvariga företaget meddela detta till industriföretaget. Industriföretaget skulle då bara behöva lägga bud under de dagar då Svenska Kraftnät signalerar gul eller röd färg.

Genom att få varsel flera dagar i förväg skulle industriföretaget i vissa fall kunna förbereda sig, t ex genom att förskjuta planerade underhåll någon eller några dagar i tiden.

Bilaga 6 – Pristoppar under år 2000

500,00

400,00

300,00

200,00

100,00

0,00

SEK/MWh

Industribud har utgått ifrån de faktiska priserna på Elspot, prisområde Stockholm, januari – oktober år 2000, vid presentationer för företagen. Följande bilder har tagits fram för vissa av de besökta företagen. Vi ser av bilden nedan att priserna normalt ligger kring 100 kr/MWh, priser som är alldeles för låga för att det ska vara intressant för industriföretag att göra effektreduktioner.

0%

5%

11%

16%

22%

27%

33%

38%

43%

49%

54%

60%

65%

71%

76%

81%

87%

92%

97,6%

Bild 1. Varaktighetskurva för priser januari – oktober 2000, prisområde Sverige.

4000,00

3500,00

3000,00

2500,00

2000,00

1500,00

1000,00

500,00

0,00

SEK/MWh

Nästa bild visar priserna under de 3,5 % av timmarna under samma tidsperiod som hade de högsta priserna. Priserna översteg 500 kr/MWh under endast 0,2 % av tiden. Sannolikheten för än högre priser är givetvis än mindre.

96,5%

96,7%

96,9%

97,1%

97,3%

97,5%

97,7%

97,9%

98,1%

98,3%

98,6%

98,8%

99,0%

99,2%

99,4%

99,6%

99,8%

100,0%

Bild 2. Varaktighetskurva för de dyraste 3,5 % priserna januari - oktober 2000.

Den sista figuren visar antalet timmar med olika höga priser av de 7 320 timmar som är med i statistiken. Under perioden januari – oktober år 2000 var det endast 18 timmar som hade priser som översteg 1 000 kr/MWh.

200

189

150

100

63

36

50

21

12

4

1

1

0

mer än mer än mer än mer än mer än mer än mer än mer än 200 300 400 500 1000 2000 3000 4000

SEK/MWh

Bild 3. Antal timmar med höga priser januari - oktober 2000.

Detta är den faktiska prisstatistik som projektet redovisat i kontakterna med industriföretagen. Pristopparna under tidigare år har varit lägre än pristopparna under år 2000. Under första halvåret 2001 förekom många pristoppar, men de blev aldrig lika höga som under år 2000.