Contract
2 Finansiering, genomförande och utvärdering
2.1 FINANSIERING
Överenskommelser om hur insatser och åtgärder skall fnansieras är kritiska punkter i de regionala tillväxtavta- len. En av de grundläggande idéerna med avtalsarbetet är att parter som förfogar över tillväxtresurser skall sam- ordna satsningar på gemensamt prioriterade områden.
Överenskommelserna avser oftast ramar för att fnansiera insatsområden och åtgärder. Under genomförandet är det fråga om att konkreta projekt skall bekostas med medel inom ramarna. ”Projektägare” förväntas kunna hitta fnans- iering för projekt som hör hemma inom insatser och åt- gärder i tillväxtavtalet, eftersom fnansiärer och resurser redan är identiferade. De statliga aktörernas fnansiella medverkan i tillväxtavtalen utgår ifrån de mål som gäller för berört politikområde och de villkor m.m. som styr användningen av aktuella anslag.
Den 15 september 2000 fanns, enligt redovisningar från 18 län, beslut om sammanlagt 2 585 miljoner kronor.
aktörer bl.a. har skilda uppfattningar om vad som skall defnieras som medfnansiering av tillväxtavtalen. Det är viktigt att vara medveten om denna begränsning när den samlade fnansieringsbilden studeras. Se diagram 4.
Närmare hälften av tillväxtavtalens åtgärder fnansie- ras med statliga medel. Privata fnansiärer svarar för 25 % och kommunerna för 8 % av de insatta medlen. EU- medel är en möjlig fnansieringskälla för åtgärder i till- växtavtalen. EU-medlen uppgår hittills endast till 6 % men väntas öka i takt med att de nya strukturfondspro- grammen genomförs i ökad utsträckning. De fyra största statliga fnansiärerna fördelar sig enligt diagram 5.
Arbetsmarknadspolitiska medel utgör den i särklass
största delen av den statliga fnansieringen. I Kronoberg, Blekinge, Halland, Västmanland och Västernorrland står de arbetsmarknadspolitiska anslagen för över 40 % av tillväxtavtalens fnansiering. Många anser dock att arbetsmarknadsmyndigheternas roll som fnansiär av åt-
Den sammanställning som presenteras här grundar sig på
10 15 Iän har specificerat den finansieIIa informationen per aktör (BIekinge, DaIarna,
uppgifter om olika parters fnansiella engagemang i 15 av
dessa län där medelsbesluten uppgår till 1 933 miljoner kronor10. Informationen har brister, eftersom län och
GotIand, HaIIand, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, StockhoIm, SödermanIand, UppsaIa, VärmIand, VästernorrIand, VästmanIand, Västra GötaIand, Örebro). Tre Iän (GävIeborg, JämtIand, Västerbotten) har Iämnat uppgifter om besIutade medeI men ej redovisat per aktör. Ansvaret för siffrornas tiIIförIitIighet viIar på uppgiftsIämnarna.
Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori
Källa: Rapporter från l5 länsstyrelser och s¡älvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-l5.
Diagram 5. Statlig finansiering av tillväxtavtalen i 15 län (totalt 946 miljoner kronor), procentuell andel per kategori
Källa: Rapporter från l5 länsstyrelser och s¡älvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-l5.
NÄRINGSDEPARTEMENTET 19
gärder i avtalen är otydlig och efterlyser bättre riktlinjer för hur de arbetsmarknadspolitiska medlen får använ- das. Orsakerna till de stora skillnaderna mellan länsar- betsnämnderna, när det gäller deras medverkan i finansi- eringen, är flera. I de tillväxtavtal där kompetensfrågor och utbildningsinsatser är ett centralt område har det va- rit naturligt att koppla samman länsarbetsnämndernas utbildningsinsatser med de prioriteringar som finns i av- talet. Det finns också skillnader i hur länsarbetsnämn- derna har tolkat sitt uppdrag för att medverka i arbetet med avtalen. Vissa har ansett att större delen av deras anslag bör relateras till tillväxtavtalet. Motivet för detta har varit att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, per definition, är tillväxt- och sysselsättningskapande och därför bör ingå. Andra länsarbetsnämnder har gjort snä- vare avgränsningar och bedömt att endast vissa delar bör vara med. Se diagram 6.
På grund av de generella regionalpolitiska priorite- ringarna har de nordliga länsstyrelserna betydligt större anslag som kan användas för åtgärder i tillväxtavtalen. Skillnader i tilldelade resurser återspeglas dock inte konsekvent i bilden av hur länsstyrelsen deltar i finansie- ringen. Se diagram 7.
Länsstyrelser och självstyrelseorgan svarar i genom-
snitt för 18 % av avtalens totala finansiering.
Bland statliga myndigheter på nationellt plan har NUTEK satsat störst resurser i tillväxtavtalen (68 miljoner kronor). Exempel på andra nationella statliga finansiärer är Luftfartsverket (7,1 miljoner kronor i Västernorrland), Svenska Filminstitutet (6,3 miljoner kronor i Västra Gö- taland, 1 miljon kronor i Skåne), Invest in Sweden Agency (ISA) (3,4 miljoner kronor i Västra Götaland), Fiskeriver- ket (1,6 miljoner kronor i Västra Götaland), Turistrådet (1 miljon kronor i Västra Götaland). Från den s.k. Öster- sjömiljard 2 har regeringen avsatt medel för medfinansie- ring av tillväxtavtal och regionala initiativ. Hittills har re- geringen fattat beslut om att betala ut 30 miljoner kronor till NUTEK samt 20 miljoner kronor till Länsstyrelsen i Stockholms län för Östersjöorienterade åtgärder.
Den privata finansieringen består i huvudsak av med- finansiering från företag och i någon mån från organisa- tioner som står näringslivet nära. Privata finansiärer hade vid tidpunkten för avstämningen beslutat att avsätta 485 miljoner kronor eller cirka 25 % av totala beslutade me- del. I Västra Götaland är t.ex. Föreningssparbanken, Sveriges hotell- och restaurangföretagare och Telia med- finansiärer. I Dalarna har bl.a. Dalarnas Tidning avsatt
60 000 kronor. I Stockholm går bland annat den s.k.
Diagram 6. Länsarbetsnämndernas finansiella andel av avtalen, procent
Diagram 7. Länsstyrelsernas/självstyrelseorganens finansiella andel av tillväxtavtalen, procent
0 % 20 %
40 %
60 %
80 %
100 % 0 %
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
Skåne (2)
land (6)
5)
Uppsala (2) Västra Göta Dalarna (0,
Örebro (43)
Södermanland (12)
Västernorrland (54)
Västmanland (140)
Halland (58)
Kronoberg (44)
Blekinge (38)
Norrbotten (67)
Skåne (32)
Örebro (30)
Västra Götaland (72)
Blekinge (11)
Dalarna (29)
Gotland (10)
Västernorrland (17)
Värmland (33)
Södermanland (3)
Kronoberg (6)
Västmanland (19)
Halland (6)
Uppsala (4)
Stockholm (0,5)
Källa: Rapporter från 11 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
20 NÄRINGSDEPA RTEMENTET
Care-tech gruppen – privata företag tillsammans med Exportrådet – in med nära 5 miljoner kronor.
Inom kategorin stiftelser finns bl.a. KK-stiftelsen, Stif- telsen Innovationscentrum och Teknikbrostiftelserna en- gagerade som finansiärer.
Det kommunala åtagandet uppgår sammanlagt till 135 miljoner kronor, vilket motsvarar 8 % av den totala finansieringen. Det finns bara knapphändig information om vilka typer av åtgärder som kommunerna stöder. Ut- bildning förefaller vara ett område där kommuner är en- gagerade om än i begränsad omfattning. Se diagram 8.
I Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län finns flest finansiärer representerade. Norrbotten redovisar endast de insatser och åtgärder som finansierats av läns- styrelsen. Nedan framgår hur stor del av finansieringen de största finansiärerna svarar för. Se diagram 9.
2.2 GENOMFÖRANDE
I flertalet län har man kommit igång med att genomföra åt- gärder i sina tillväxtavtal. De sammanlagt 2 585 miljoner kronor som man har fattat beslut om, fördelas på 1 624 olika projekt, dvs. i genomsnitt drygt 1,5 miljoner kronor per pro- jekt. För hela år 2000 hade de 18 länen, enligt avtalen, bud- geterat åtgärder för knappt 11 miljarder kronor. Vid tid-
punkten för avstämningen hade man alltså fattat beslut för ca 23 % av budgeterat belopp. Det finns fler orsaker till skill- naderna mellan budget och beslut. Mer än ett kvartal åter- stod av året då länen redovisade utfallet. Det dröjde länge innan åtgärder i de nya strukturfondsprogrammen kunde komma igång. Fonderna utgör en viktig finansieringskälla för tillväxtavtalen och förutsätter också nationell medfinansie- ring. Många finansiärer väntade med att använda medel tills bilden hade klarnat av medelsbehoven för åtgärder i målpro- grammen. Som framgår av diagram 10 är variationerna stora mellan länen, både vad gäller avsatta belopp och vad avser relationen mellan budget och faktiskt fattade beslut.
Antalet beslutade projekt den 15 september 2000 var 1 624 stycken. Diagram 11 indikerar i vilken utsträckning aktiviteter har kommit igång i länen.
Enligt länens redovisningar satsas de största resurserna på åtgärder som rubriceras Företagsutveckling och Entre- prenörskap. Kompetensutveckling, utbildning, forskning och utveckling är det näst största åtgärdsblocket. Utbild- ningsprojekt kan också dölja sig inom andra åtgärder, inte minst företagssatsningar. En del medel har också avsatts för åtgärder med inriktning på kultur- och livsmiljö. Bil- den överensstämmer i stort med prioriteringarna i länens tillväxtavtal. Se diagram 12.
Diagram 8. Kommunernas finansiella andel av avtalen, procent
Diagram 9. Olika medfinansiärers andel av tillväxtavtalet, procentuell fördelning
0 % 10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
)
Västra Götaland (37)
d (20)
(2)
3)
Västmanlan Uppsala (5) Stockholm Örebro (5) Kronoberg (
Dalarna (2)
Skåne (8)
Halland (14)
Västernorrland (18
Södermanland (7)
Gotland (24)
Norrbotten
Blekinge
Privata
Örebro
Västmanland
EU
Övriga
Uppsala
Värmland
Gotland
Dalarna
Stockholm
Västra Götaland
Skåne
GENOMSNITT 15 LÄN
Kronoberg
Halland
Södermanland
Västernorrland
Kommunala
Statliga
Källa: Rapporter från 12 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbe- tet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.
NÄRINGSDEPA RT EMENTET 21
Det är inte möjligt att fullständigt urskilja de projekt som fnns under rubrikerna. Följande är exempel på konkreta, pågående projekt.
• Aluminiumriket tillhör ett av de större projekten inom tillväxtavtalet i Kronobergs län. Projektet syftar till att
skapa en regional utvecklingsmiljö och marknadsplats för ett näringsliv kring aluminium med varor och tjänster i världsklass.
• I Östergötland har universitet, teknikparker, företagar- föreningar, teknikbrostiftelsen, länsstyrelsen m.fl. inlett
ett samarbete i projektet Grow Link. Syftet är att erbju- da goda förutsättningar för etablering och utveckling av kunskapsbaserade företag. Under första halvåret 2000 startades 29 företag och över hundra entreprenö- rer har utnyttjat det nätverk som Grow Link erbjuder.
• Acusticum i Piteå, biltestverksamhet och fortsatta sats- ningar på Filmpool Nord är exempel på strategiska
utvecklingsprojekt i Norrbotten. Tillväxtavtalen lade grunden och de har kunnat förverkligas med hjälp av strukturfondsmedel.
• I Hultsfred utvecklas Rock City – ett musikindustri- centrum som ägs gemensamt av den svenska musik-
industrin. I Kalmar etableras Baltic Business School – en internationell handelshögskola med inriktning mot Östersjöregionen. En av utbildningarna är inriktade mot musikindustrin.
• I Västerbotten har ungdomsprojekt startat med syfte att utveckla entreprenörskap i länet.
• I Uppsala har inletts flera projekt för ökad integration
av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarkna-
den. Positiva resultat vad avser rekrytering av arbets- kraft har redan uppnåtts.
• Ett av projekten i Stockholms tillväxtavtal är att med- verka i utvecklingen av en lokal hälso- och s¡ukvårds-
plan i Liepa¡a, Lettland. Förutsättningar skapas för ett konsortium av svenska företag att lämna anbud för ett komplett hälso- och sjukvårdssystem för den regionen men även för andra delar av Lettland.
Diagram 10. Beslut om finansiering av tillväxtavtal i 18 län (totalt 2 585 miljoner kronor)
Källa: Rapporter från l8 länsstyrelser och s¡älvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-l5. Beslut i förhållande till bud- get för år 2000 inom parentes.
Diagram 11. Antal beslutade projekt per län (totalt 1 624)
Källa: Rapporter från l7 länsstyrelser och s¡älvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Avser pro¡ekt som beslutats till och med 2000-09-l5.
22 NÄRINGSDEPARTEMENTET
2.3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
– EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN LÄRANDE PROCESS
Det är klart uttalat att arbetet med tillväxtavtalen är en läro- process som omfattar både organisationer och individer.
Syftet med en lärande process är att de som berörs kontinu- erligt skall kunna dra nytta av de gemensamma erfarenheter som uppnås och därmed successivt kunna lösa nya uppgif- ter bättre. Lärandet omfattar kodi erad kunskap och tyst kunskap. Den kodiferade kunskapen kan i princip vem som helst tillägna sig genom studier av litteratur, rapporter m.m. Den tysta kunskapen skapas över tid genom erfarenheter av handlande och interaktion med omgivningen.11 Xxxxxx och Xxxxxxxx konstaterar: ”Eftersom den kodiferade kunskapen är mer allmänt tillgänglig blir skillnader i tillgång till tyst kunskap avgörande för en organisations förmåga att lösa problem och ta tillvara möjligheter. (…) Den tysta kunska- pen (är) i någon mån (…) mer exklusiv än den kodiferade. Ett inslag av lärande kan tas för givet i allt mänskligt hand-
i lärprocessen. Länen lämnar mycket knapphändiga upp- gifter om sina eventuella framsteg i uppföljnings- och ut- värderingsarbetet och det är svårt att få en helhetsbild av vad som sker inom området. Ett uppenbart problem, som också har uppmärksammats tidigare13, är att offentliga organs system för uppföljning och utvärdering är utfor- made för att bedöma verksamheters effektivitet och resultat sektorsvis. Det saknas system för tvärsektoriella uppföljningar. Detta har föranlett några län att börja ut- veckla och etablera sådana. Den moderna datortekniken och Internet har gjort det möjligt för flera län att billigt och snabbt komma igång med att sammanställa den mest nödvändiga projektinformationen. Kronobergs län var tidigt ute och har varit vägledande på området. Hallands län är ett exempel på ytterligare ett län där det nu fnns en databas med projektinformation. Se bild l.
I all sin enkelhet är dessa databaser på flera sätt unika. För första gången fnns det samlad information om vad olika fnansiärer i en region väljer att satsa sina utveck-
lande, men graden av lärande kan stärkas genom ökad med-
11 Rapport 11 från regionalpolitiska utredningen ”En lärande regionalpolitik? Om läran-
vetenhet om lärandets mekanismer och tillvägagångssätt
hos inblandade individer och organisationer.”12 Uppföljningar och utvärderingar är nödvändiga inslag
Diagram 12. Fördelning av beslutade medel per aktivitets- område, procent
Källa: Rapporter från l5 länsstyrelser och s¡älvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Avser pro¡ekt som beslutats till och med 2000-09-l5.
de och utveckling i den regionala utvecklingspolitiken” (s. 143-144) Xxxxx Xxxxxx och Xx Xxxxxxxx.
12 ibid.
13 Ds 2000:7 ”Rapport om tillväxtavtalen, Tillväxt i hela Sverige.”
Bild 1. Urklipp från aktivitetsregistret för Hallands läns tillväxtavtal
Källa: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx, 0l0222
NÄRINGSDEPARTEMENTET 23
Samtidigt ger den ökade möjligheter att utvärdera resul- taten av den samlade verksamheten.
Några län rapporterar om betydelsen av fortlöpande utvärdering av den egna processen. Syftet är att kontinu- erligt kunna identifera möjligheter och problem samt pröva och värdera arbetet mot bakgrund av gemensamma erfarenheter. I några fall, bl.a. i Kronoberg och Väster- botten, har man valt att ta externa konsulter till hjälp. I andra län, t.ex. Halland, har man bildat en särskild grupp som har till uppgift att följa det löpande arbetet, komma med förändringsförslag och driva på processen med dis- kussions- och debattinlägg. I Gävleborg arbetar man på båda sätten och får därigenom bidrag till arbetet från två olika håll. Exemplen visar hur några av partnerskapen arbetar målmedvetet med att utveckla metoder för att systematiskt kunna reflektera över sitt arbete och sina ar- betsformer. Dessa inslag i processen bidrar till att en ”tyst kunskap” successivt bygger upp och förstärker länkarna i det regionala partnerskapet.
2.4 UPPFÖLJNING AV DE HORISONTELLA KOMPONENTERNA I TILLVÄXTAVTALEN
I de regionala tillväxtavtalen skall jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbar utveckling vara väl inarbetade aspekter. De skall inte enbart hanteras som faktorer att ta hänsyn till. I ett väl genomarbetat avtal ingår de som tillväxtdrivande komponenter i de insatser och åtgärder som utvecklingsprogrammet omfattar.
De uppföljningar som gjordes medan tillväxtavtalen utarbetades, visade att de flesta län hade svårt att integre- ra jämställdheten och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Slutsatsen var att det behövs bättre metoder och utbildning om hur man införlivar jämställdhet respektive ekologisk hållbarhet i det tillväxtfrämjande arbetet. Det krävs stor uppmärksamhet på dessa områden i lärproces- sen för att höja tillväxtavtalens kvalitet.
Under arbetets gång har man i de flesta län blivit mer medveten om jämställdhetsfrågornas betydelse. Frågorna har lyfts högre upp på den regionala agendan. Det behövs ett jämställdhetsperspektiv i samtliga faser av tillväxtavta- let. Regeringen utsåg i februari 2000 Blekinge, Jämtland och Västra Götaland som pilotlän för jämställda tillväxt- avtal. I den senaste uppföljningen betonas att det behövs tydliga strategier på området. Det anses inte räcka med att det fnns en jämställdhetsexpert i varje län. Det fordras också aktivitet och engagemang hos såväl regionala som na- tionella aktörer. Mycket av arbetet är nu inriktat på att höja kompetensen när det gäller praktiska tillämpningar av jäm- ställdhetsperspektivet. Dels behövs strategier för att för-
bättra villkoren för kvinnors företagande. Dels behöver s.k. brytprojekt bedrivas inom utbildning och arbetsmarknad för att öka jämställdheten inom traditionellt könsuppdela- de utbildningar och yrken. Statistik som produceras bör va- ra könsuppdelad inom alla områden som rör individer.
För att nå hållbar utveckling och tillväxt krävs samsyn mellan ekonomiska, ekologiska och sociala sektorer. Att arbeta med hållbar utveckling kräver alltså att man måste mötas över sektorsgränser. De regionala partnerskapen är en bra plattform för tvärsektoriella diskussioner på detta område. Partnerskapen har besvarat frågan hur de anser att miljöfrågor har hanterats i arbetet med avtalen. Un- gefär hälften ansåg att frågorna hade hanterats dåligt eller mycket dåligt. Se diagram l3.
För att understryka hur viktigt det är att lyfta fram
miljöfrågorna som drivkraft för utveckling och tillväxt har regeringen utsett pilotlän också för dessa frågor i till- växtavtalen. Dalarna, Västerbotten och Skåne skall till- sammans med Naturvårdsverket utveckla metoder för hur det ekologiska hållbarhetsperspektivet kan införlivas dels i avtalsprocessen, dels i de konkreta åtgärderna. Er- farenheterna av pilotarbetet skall spridas till övriga län. Det långsiktiga målet bör vara att miljö blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet för en hållbar sam-
Diagram 13. Det horisontella målet ekologisk hållbar utveckling har beaktats i stor utsträckning i arbetet med tillväxtavtalet.
Källa: SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen.
24 NÄRINGSDEPARTEMENTET
2.5 ANALYS
En stor del av de offentliga medel som satsas på att främja tillväxt och sysselsättning synliggörs genom tillväxtavta- len. Parterna träffar överenskommelser om sina respektive bidrag till insatser och åtgärder i programmen och detta dokumenteras i avtalen. Det ger en tydlig översikt över existerande resurser och de fnansiella prioriteringar som parterna gör. Resursflöden och inriktningar blir särskilt synliga i de län som har upprättat Internetbaserade pro- jektdatabaser. Att den privata fnansieringen uppgår till närmare en fjärdedel ger intressant information om att privata aktörer i hög grad är delaktiga i samarbetet.
Ett syfte med tillväxtavtalen är att de skall leda till effektivare samordning av resurser för regional tillväxt. Merparten av de regionala samordnarna anser att avtalen har bidragit till detta. De får också stöd för sin uppfatt- ning av företrädare för företagens organisationer, lands- tingen och de statliga organen i enkätundersökningen.
Närmare 70 % av dem instämmer helt eller delvis i detta. Det är en intressant iakttagelse att av representanterna för privata företag har endast 30 % denna uppfattning.
En tolkning kan vara att det framför allt är medel till konkreta projekt och aktiviteter som intresserar dessa aktörer och att det är mindre synligt och intressant för dem hur resursramar har skapats för de övergripande insatsområdena. Av enkätsvaren framgår vidare att en majoritet av de svarande i bl.a. Östergötland, Jämtland, Dalarna och Halland anser att tillväxtavtalet leder till bättre samordning. I några län, bl.a. Västmanland, Värm- land och Kronoberg ifrågasätter merparten av de som besvarade enkäten om det fnns samordningseffekter.
Det fnns inget som tyder på att man är mer positiv i de län där det fnns många olika fnansiärer än i de län som har få fnansiärer av avtalet.
Några län planerar eller har tagit vissa steg mot ett mer integrerat samarbete kring projektstöd. I några fall försö- ker fnansiärerna åstadkomma en gemensam ”dörr-in” för att underlätta för dem som ansöker om projektmedel.
Finansiärerna ser också ett ökat behov av att gemensamt kunna bedöma om ansökningar är förenliga med avtalets intentioner och prioriteringar. I Örebro län träffas Projekt- analysgruppen (PANG) varannan vecka för att diskutera regionala projekt. Gruppen består av potentiella fnan- siärer som gemensamt bedömer projektens relevans för tillväxtavtalets mål och inriktning. XXXX blir en-dörr-in för själva ansökningarna. När gruppen är klar med sin bedömning, fattar respektive aktör sitt beslut. Västman- lands län avser att hålla regelbundna ”fnanssamråd” som, liksom i fallet Örebro, har till uppgift att diskutera aktu-
ella projektansökningar. I Kronobergs län arbetar man också på ett liknande sätt. I Gävleborgs län satsar flera aktörer tillsammans på att skapa en en-dörr-in i varje kommun för företagen. Syftet är att samordna alla for- mer av rådgivningsinsatser och därmed underlätta för såväl nya entreprenörer som befntliga företag att kom- ma i kontakt med rätt organisation på en gång. Initiativet är ett samarbete mellan kommuner, företagsorganisatio- ner, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och ALMI.
Av de 21 samordnarna instämmer sex stycken av dem i påståendet att deras avtal präglas av klarhet avseende fnansieringsbelopp och åtaganden (Gotland, Uppsala, Östergötland, Halland, Kalmar, Skåne). Sex stycken av samordnarna instämmer inte alls (Blekinge, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Jönköping, Västmanland). Övriga län redovisar ingen uttalad uppfattning i frågan.
Många regionala aktörer framhåller att staten är en otydlig part i avtalens fnansiering. Ett exempel är att både länsarbetsnämnderna själva och andra anger att nämnderna agerar olika från län till län och att det be- hövs klarare direktiv om hur de arbetsmarknadspolitiska medlen får användas. Flera pekar också på att det fnns en konflikt mellan kort- och långsiktiga mål i arbetsmark- nadspolitiken. Länsarbetsnämnden i Västerbottens län har formulerat ett förslag till policy och kriterier för nämndens fnansiella medverkan i tillväxtavtal och struk- turfondsprogram. Det går ut på att man bör bedöma om ett projekt helt eller delvis berör personer som tillhör ar- betsmarknadspolitikens målgrupper eller om det endast indirekt kan medverka till att uppfylla målen för arbets- marknadspolitiken. I det sistnämnda fallet bör, enligt policyförslaget, beslut om fnansiering underställas myn- dighetens styrelse.
De regionala tillväxtavtalen är avsedda att utarbetas med inslag av förhandling mellan parter, men detta har hittills fungerat bristfälligt. En återkommande kommentar är att det saknas tydliga partsförhållanden i avtalsproces- sen. Detta bekräftas i stort av samordnarnas syn på arbe- tet. Bland annat anser endast ett par av samordnarna att de regionala tillväxtavtalen har ett tydligt förhandlings- inslag. Otydligheterna i statens fnansiella engagemang är också en svaghet. Kommentarerna från länen visar också att staten i betydligt större utsträckning skulle kunna an- vända sin relativa fnansiella styrka för att styra avtalspro- cessen. Statens resurser skulle också kunna användas som incitament och draghjälp i processer som stärker den re- gionala konkurrenskraften.
Det faktum att informationen om länens uppföljning och utvärdering i avtalsarbetet är knapphändig, kan be- tyda att dessa uppgifter fortfarande ofta är förbisedda. De län som har rapporterat mer ingående, visar upp spän- nande modeller för att förstärka den lärande processen genom att systematiskt ta tillvara den ”kodiferade” och ”tysta” kunskap som förmedlas i partnerskapen.
NÄRINGSDEPARTEMENTET 25
2.6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
• Genomförandet av de åtgärder som har planerats inom ramen för de regionala tillväxtavtalen har kommit igång.
18 län redovisar att per den 15 september 2000 har be- slut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor. Av informa- tionen från 15 av länen framgår att staten (49 %), den privata sektorn (25 %) och kommunerna (8 %) är de största fnansiärerna. EU-medel uppgår hittills endast till 6 % men väntas öka i takt med att strukturfondspro- grammen genomförs i ökad utsträckning. Den fnansiella informationen är ofullständig och skall tolkas försiktigt.
• Länsarbetsnämnderna och länsstyrelser/självstyrelse- organ svarar för 42 % respektive 36 % av den statliga
fnansieringen. Statens fnansiella engagemang varie- rar mellan länen, är störst i Norrbotten och lägst i Uppsala län. Uppsala tillsammans med Stockholm och Västra Götaland är de län som uppvisar störst antal olika fnansiärer till sina tillväxtavtal.
• Tillväxtavtalen i 18 län omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avsätter man 1,5 miljoner
kronor per projekt. Hälften av medlen går till insatser för företagsutveckling och entreprenörskap. En fjärde- del av medlen satsas på kompetensutveckling och forskning och utveckling.
• Tillväxtavtalen leder till att offentliga och även privata resurser som satsas för att främja tillväxt och syssel-
sättning blir synliga.
• Enligt en majoritet av samordnarna bidrar tillväxtavta- len till effektivare samordning av resurser för regional
tillväxt. De får stöd i sin uppfattning av närmare 70 % av företrädare för stat, företagsorganisationer och landsting. Däremot instämmer endast 30 % av företagen i detta.
• Tillväxtavtalen har medverkat till att s.k. en-dörr-in- lösningar bildas i några län. Arrangemanget skall dels
underlätta för företag, organisationer m.fl. som ansöker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum för fnansiärer att diskutera projektansökningar och bedöma om de överensstämmer med det regiona- la tillväxtavtalets mål och intentioner.
• Statens roll som medfnansiär av tillväxtavtalen upp- fattas som otydlig och olika statliga aktörer har skilda
uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet är. Detta har i sin tur skapat en osäkerhet kring proces- sen. Tillväxtavtalets värde som ett instrument för regionala förhandlingar anses vara begränsat.
• En förutsättning för att de regionala tillväxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument för sam-
ordning av resurser för regional tillväxt och sysselsätt- ning är att de statsfnansierade aktörer som medverkar i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer.
• De flesta län har svårt att integrera jämställdhet och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Det fnns ett stort
behov av bättre metoder och utbildning om hur man införlivar dessa frågor i det tillväxtfrämjande arbetet. De regionala partnerskapen är en bra plattform för tvärsektoriella diskussioner på dessa områden. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa frågor som en drivkraft för utveckling och tillväxt. Därför har pilotlän utpekats för att intensifera arbetet med att in- tegrera jämställdhet och ekologisk hållbar utveckling.
• Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna utveckla en lärande process. I vissa län lägger
parterna gemensamt ut projektdatabaser på Internet, vilket skapar helt nya möjligheter för ökat kunskaps- utbyte kring processen. Några län arbetar tillsammans med interna bedömningsgrupper och externa konsul- ter för att systematiskt kunna reflektera och dra lär- domar i det pågående arbetet. Detta stärker nätverket av aktörer.
26 NÄRINGSDEPARTEMENTET