Kriterier för stöd för närståendevård
Kriterier för stöd för närståendevård
Vårdtyngdsklasser och vårdarvoden i närståendevården
Godkänt xxx, § xxx
Innehållsförteckning
1.1 Förutsättningar för beviljande av stöd för närståendevård 4
2 ANSÖKAN OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD 6
2.1 Bedömning av stöd för närståendevård 6
2.2 Bedömning av närståendevårdarens situation 7
3 VÅRDTYNGDSKLASSER OCH VÅRDARVODEN I NÄRSTÅENDEVÅRDEN 9
3.4 Vårdtyngdsklass för särskild närståendevård 12
4.1 Tjänster som stöder närståendevården 13
6 PROCESSEN FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD 15
7 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE 16
7.1 Intervallvård eller tillfällig vård 16
7.4 Egna vårdare inom närståendevården 16
8 UPPSÄGNING OCH HÄVANDE AV AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT AVBRYTANDE AV VÅRD 18
I den här anvisningen fastställs kriterierna för beviljande av stöd för närståendevård i samkommunen för Österbottens välfärdsområde. Kriterierna för stöd för närståendevård finns till för att servicen ska kunna beviljas jämlikt, rättvist och ändamålsenligt.
I lagen om stöd för närståendevård (937/2005) § 2 fastställs stödet för närståendevård till en helhet. Närståendevård är en vårdform som ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Vårdarvodet som ingår i stödet för närståendevården utbetalas som ersättning för vårdarbetet. Stödet beviljas ej om hjälpbehovet bara gäller matlagning, städning eller hjälp med att uträtta ärenden utanför hemmet. I bedömningen beaktas även familjens normala interna ansvar och förälderns sedvanliga ansvar för sitt barn.
Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, en person med funktionsnedsättning eller en sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Lagen om stöd för närståendevård (937/2005) 2 § fastställer att stöd för närståendevård är en helhet som omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och stöd för närståendevården. Stödet är sådan service och anslagsbunden socialservice som hör till samkommunens allmänna organiseringsansvar och stödet beviljas efter prövning av samkommunen.
Enligt 3 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) är de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd följande:
- Någon på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, funktionsnedsättning eller av någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden.
- En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövlig service.
- Vårdarens hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav som närståendevården ställer.
- Närståendevården tillsammans med andra behövliga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet.
- Den vårdbehövandes hem är till sina sanitära förhållanden och övriga förhållanden lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där.
- Beviljande av stöd bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa.
1.1 Förutsättningar för beviljande av stöd för närståendevård
Närståendevård är en vårdform som främjar att de som behöver regelbunden vård och/eller omsorg på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom eller funktionsnedsättning får bo hemma så länge som möjligt, oavsett ålder. Regelbunden vård och omsorg ordnas i den vårdbehövandes hem med hjälp av en anhörig eller en annan person som står den vårdbehövande nära. Förutom att assistera i grundläggande aktiviteter innefattar omsorgen även tillsyn, handledning och stöd i den vårdbehövandes aktiviteter i det dagliga livet. Detta gäller speciellt personer med en hjärnskada eller kognitiv sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning samt andra personer med nedsatt psykisk eller kognitiv funktionsförmåga.
Förutsättningarna för att stöd för närståendevård beviljas i samkommunen för Österbottens välfärdsområde är:
- Närståendevård är den primära servicen för den vårdbehövande och närståendevården stöds med andra behövliga tjänster.
- Närståendevårdaren ger sådan vård och omsorg som annars vore på samkommunens organiseringsansvar.
- Vården som ges i hemmet baseras på att den som ingått avtalet om närståendevård har ett vårdansvar i den vårdbehövandes vård- och servicehelhet.
- Stödet för närståendevård beviljas inte som en ekonomisk stödåtgärd, utan det handlar om ett arvode för den vård och omsorg närståendevårdaren utfört.
Närståendevård är hjälp med personlig daglig vård och omsorg, inte endast hjälp med att uträtta ärenden eller utföra sysslor i hemmet. En förutsättning för att stöd för närståendevård ska beviljas är att vården ska vara bindande och krävande. Utgångspunkten är att vården ska vara mer bindande och mer krävande än normal omsorg om familjemedlemmar i familjeförhållanden. Enbart en diagnos beskriver inte alltid kundens verkliga funktionsförmåga eller behov av vård och omsorg. Funktionsförmågan avgör hur bindande och krävande behovet av vård och omsorg är.
Vårdarvodet som ingår i stödet för närståendevården utbetalas som ersättning för vårdarbetet. Familjens normala interna ansvar, till exempel att ena partnern hjälper den andra eller förälderns sedvanliga ansvar för sitt barn, tas inte i beaktande. Hjälp och ansvar som hänför sig till sedvanligt föräldraskap och barnets ålder berättigar inte till stöd för närståendevård. Rollen som förälder och rollen som vårdare ska kunna hållas åtskilda. Vid behov kan man få hjälp i föräldraskapet genom andra stödformer. Personer med svår funktionsnedsättning och personer med sjukdom, vars vård är mycket krävande och bindande i jämförelse med en jämnårig person, är berättigade till stöd för närståendevård.
Närståendevårdssituationen kan vid behov stödas med stöd av socialvårdslagen (1301/2014) och annan tillämpbar lagstiftning i situationen, då ovan nämnda principer eller de mer detaljerade kriterierna för beviljande av närståendevård i denna anvisning inte uppfylls, eller om närståendevårdaren inte vill ingå avtal om stöd för närståendevård.
2 ANSÖKAN OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
Stöd för närståendevård söks skriftligt med ansökan om stöd för närståendevård. Till ansökan bifogas läkarintyg eller annat utlåtande från sakkunnig inom hälso- och sjukvården, intyget ska innehålla information om den vårdbehövandes sjukdom, hälsotillstånd, funktionsförmåga och vårdbehov. I ansökningsblanketten finns samtycke till överlåtande av uppgifter.
Om sökanden i ansökan inte ger samtycke till att hämta uppgifterna från patientregistret eller om alla nödvändiga uppgifter inte finns i patientregistret, begärs att sökanden skriftligt lämnar in alla bilagor till ansökan inom en viss tid. Intyg och utlåtanden får i regel inte vara äldre än ett halvt år. Om sökanden inte lämnar in de utredningar som behövs inom två månader förkastas ansökan med grunden att utredningen varit bristfällig.
Närståendevård för barn och unga kräver godkännande av barnets officiella vårdnadshavare, därmed måste båda vårdnadshavarna skriva under ansökan. Att man är ensamstående bör påvisas med ett beslut om vårdnaden.
Efter att ansökan och bilagorna lämnats in gör närståendevårdshandledaren ett hembesök hos klienten för att bedöma servicebehovet.
2.1 Bedömning av stöd för närståendevård
I bedömningen av stöd för närståendevård ingår observationer på hembesöket, intervjuer mellan den vårdbehövande och närståendevårdaren samt en bedömning av funktionsförmågan. Den vårdbehövandes servicebehov och behovet av andra nödvändiga tjänster utvärderas med hjälp av mätare för funktionsförmågan och olika bedömningsblanketter i mångprofessionellt samarbete med de anhöriga och vid behov personalen inom social- och hälsovården.
Det kan hända att klienten får service med stöd av exempelvis socialvårdslagen, lagen om funktionshinderservice eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. I bedömningen av behovet av stöd för närståendevård säkerställs tillräckligt samarbete mellan olika aktörer och på så sätt ser man till att servicehelheten fungerar smidigt. Målet med bedömningen är att kartlägga förutsättningarna för beviljande av stöd för närståendevård och mer ingående behovet av service för den vårdbehövande och vårdaren.
Bedömning av stöd för närståendevård ur närståendevårdens synvinkel:
- Bedömning av den vårdbehövandes fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmåga.
- Den vårdsökandes resurser och möjligheter till rehabilitering.
- Hur funktionell boende- och vårdmiljön är och behovet av eventuella hjälpmedel eller ändringsarbeten i bostaden.
- Närståendevården är förenligt med den vårdbehövandes bästa.
Bedömningen är alltid individuell och i den beaktas även annan service som den vårdsökande och/eller vårdaren har. Den vårdbehövande och vårdaren är delaktiga i bedömningen. Den vårdbehövandes och vårdarens syn på situationen skrivs ner som en del av bedömningen.
2.2 Bedömning av närståendevårdarens situation
Den som ansöker om att bli närståendevårdare ska vara 18 år fyllda och ha en sådan livssituation, hälsa och funktionsförmåga som lämpar sig för närståendevårdare. Vårdaren ska vara anhörig eller en annan nära person till den vårdbehövande. Den vårdbehövande ska godkänna denna person som närståendevårdare, vars ålder, kondition och livssituation passar för uppgiften. Närståendevårdaren ska kunna bära ett helhetsansvar för den vårdbehövande. Stöd för närståendevård beviljas inte om vårdaren missbrukar rusmedel eller om hens hälsotillstånd hindrar hen från att sköta uppgiften som närståendevårdare, även om man vid sidan om kunde ordna tillräckligt med service och stöd för den vårdbehövande.
Ett skriftligt tjänsteinnehavarbeslut tas för stöd för närståendevård. Beslutet fattas från fall till fall utgående från individuell prövning. Begäran om omprövning av beslutet kan skickas till individsektionen i samkommunen för Österbottens välfärdsområde. Anvisningar för begäran om omprövning finns som bilaga till beslutet. Stöd för närståendevård beviljas tidigast från början av den månad som ansökan skickats in.
Avtal om närståendevård är ett uppdragsavtal om ordnande av närståendevård och som ingåtts mellan vårdaren och samkommunen som svarar för ordnandet (närståendevårdslagen 2 §). Närståendevårdaren och samkommunen för Österbottens välfärdsområde ingår ett avtal om närståendevård innehållande följande uppgifter:
- Beloppet på vårdarvodet som betalas till vårdaren och betalningssätt.
- Närståendevårdarens rätt till lagstadgade lediga dagar (lagen om stöd för närståendevård 8 §).
- Längden på ett tidsbegränsat avtal.
- Utbetalning av vårdarvodet om vården avbryts av skäl som beror på vårdaren eller av andra än hälsoskäl som beror på den vårdbehövande.
- Uppsägning av avtalet.
Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen (55/2001) till den samkommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare (lagen om stöd för närståendevård 10 §). Avtal om närståendevård ingås inte om det är emot den vårdbehövandes vilja. Närståendevårdarens pensionsskydd fastställs i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016). Samkommunen som ingått avtal om stöd för närståendevård med vårdaren är skyldig att försäkra vårdaren
enligt det som föreskrivs i 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Stöd för närståendevård kan påverka förmåner som vårdaren får och vårdaren ska själv kontrollera med den som betalar ut förmånen hur stödet för närståendevård påverkar förmånen.
3 VÅRDTYNGDSKLASSER OCH VÅRDARVODEN I NÄRSTÅENDEVÅRDEN
Vårdarvode utbetalas till en närståendevårdare som har ett giltigt avtal om närståendevård med samkommunen för Österbottens välfärdsområde. Beloppet på vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är (lagen om stöd för närståendevård 5 §). Enligt 6 § i lagen om stöd för närståendevård justeras vårdarvodet varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
Närståendevårdaren är skyldig att meddela om ändringar i vården som påverkar utbetalningen av vårdarvodet för närståendevården. Dylika ändringar kan vara bland annat flytt till serviceboende med heldygnsomsorg, bortgång eller en sjukhusperiod som räcker över en månad. Om den vårdbehövande eller vårdaren på grund av akut sjukdom till exempel blir intagen på sjukhus avbryts utbetalningen av närståendevårdsstödet först en månad efter insjuknandet. Stödet påverkas inte av akuta insjuknanden som varar mindre än en månad. Då vårdaren/den vårdbehövande skrivs ut fortsätter utbetalningen av närståendevårdsstödet normalt.
I Österbottens välfärdsområde delas stödet för närståendevård in i fyra olika betalningsklasser. I bedömningen av servicebehovet för vuxna fastställs vårdtyngdsklassen med hjälp av mätarna för funktionsförmåga CPS och ADLH, som ingår i metoden RAI HC eller RAI-Screener.
För fastställande av stöd för närståendevård för under 18-åringar används en utvärderingsblankett för barn och unga och därtill görs en helhetsbedömning av vården. Då vårdtyngden bedöms jämförs den vårdbehövande med ett friskt barn eller en frisk ungdom i samma ålder.
Den vårdberoende behöver upprepade gånger vård, omsorg och tillsyn för att klara aktiviteterna i det dagliga livet. Närståendevårdaren hjälper den vårdbehövande med flera av följande aktiviteter:
- Med måltider och/eller med att äta
- Med tvättning
- Med på- och avklädning
- Med toalett- och hygienbestyr
- Med att röra sig/förflytta sig
- Med medicinering
Den vårdbehövande behöver hjälp med flera aktiviteter. Vårdarbetet som utförs som närståendevård är bindande och det är närståendevårdaren som besitter huvudansvaret för vården. Den vårdbehövande behöver också handledning och tillsyn då hen rör sig utanför hemmet. Vårdbehovet förutsätter inte nödvändigtvis att vårdaren och den vårdbehövande måste bo i samma hushåll, förutom om den vårdbehövande är minderårig. Vårdaren förbinder sig till upprepad daglig omsorg och vård hos den vårdbehövande, flera gånger varje dag. Utan närståendevårdaren skulle den vårdbehövande vara i behov av hemvård. Vården som
närståendevårdaren ger ersätter hemvården helt eller delvis. Hemvårdstjänster som är berättigade som komplettering till närståendevård är t.ex. hjälp med veckodosering av läkemedel (förutsatt att inte dosdispensering används), hygienrelaterade stödåtgärder och hjälp med vårdtagarens förflyttningar i hemmet.
Barn och unga (under 18-åringar)
Den vårdbehövande behöver på grund av långtidssjukdom eller bestående funktionsnedsättning vård, omsorg och/eller handledning samt upprepad tillsyn i de dagliga aktiviteterna. Vården är därmed mycket mer krävande och bindande i förhållande till vården av ett friskt barn i samma ålder. Den vårdbehövande behöver handledning och/eller tillsyn i dagliga individuella aktiviteter, till exempel med morgon- och kvällsrutiner, hygienbestyr, medicinering och med att uträtta ärenden utanför hemmet. Den vårdbehövande kan en kort tid vara ensam eller hen går i skolan, på daghem eller deltar i annan dagverksamhet. Till den här gruppen kan också barn och unga som behöver mycket hjälp även om natten höra, vars vårdansvar på dagen inte hör till närståendevårdaren.
Vuxna med utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar
Den vårdbehövande behöver upprepade gånger vård, omsorg och/eller handledning och tillsyn i många av de dagliga sysslorna och/eller med aktiviteter utanför hemmet, personen behöver till exempel hjälp med toalettbesök, att duscha, klä på och av sig, äta, i sociala sammanhang, i fritidsaktiviteter och med att uträtta ärenden. Om den vårdberoende inte skulle bo hemma skulle hen vara i behov av boendeservice som tillhandahålls som specialomsorg.
Vuxna och äldre personer
Vid bedömningen av det övergripande vårdbehovet används RAI-referenserna CPS 0–2 och ADLH 2 eller över som riktgivande kriterier.
Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg och tillsyn för att klara av sina personliga dagliga funktioner och reder sig självständigt enbart under korta tidsperioder i taget. Vårdarbete som tillhandahålls som närståendevård är bindande och huvudansvaret för vården innehas av närståendevårdaren. Närståendevårdaren hjälper den vårdbehövande med flera av följande funktioner:
- med måltider och/eller med att äta
- med tvättning
- med på- och avklädning
- med toalett- och hygienbestyr
- med att röra sig/förflytta sig
- med medicinering.
Den vårdbehövande behöver vård och omsorg dygnet runt. I regel bor vårdaren och den vårdbehövande i samma hushåll. Den vårdbehövande kan inte röra sig utanför hemmet utan följeslagare eller assistent. Utan närståendevårdaren skulle den vårdbehövande dagligen behöva många och mångsidiga hemvårdstjänster.
Arvodet kan sänkas till en lägre arvodesklass om den vårdbehövande använder många tjänster för att bemöta sina behov:
− Vård- och omsorgstjänster som ges i hemmet; regelbunden hemvård, dagvård, stödperson och personlig assistent (tjänster som ges i 60 timmar per månad eller mer).
− Vårdtagaren är borta från hemmet en del av dagen (minst 7 h/dag) t.ex. i dagvård eller skola.
− En närståendevårdare kan inte fungera som personlig assistent.
− Lagstadgade ledigheter (högst 3 dygn/månad) påverkar inte vårdarvodet.
Barn och unga (under 18-åringar)
Den vårdbehövande behöver på grund av långtidssjukdom eller bestående handikapp vård, omsorg och/eller handledning samt kontinuerlig tillsyn i många av de dagliga sysslorna. I och med detta är vården mycket mer krävande och bindande i förhållande till vården av ett friskt barn i samma ålder. Den vårdbehövande kan fysiskt vara i behov av hjälp i samband med toalettbesök, med att klä på sig eller av sig, vid måltider och med att tvätta sig. Den vårdbehövande behöver handledning och/eller tillsyn i de dagliga personliga sysslorna, t.ex. hjälp med morgon-/kvällssysslor, hygienbestyr och medicinering samt med att uträtta ärenden utanför hemmet.
Vuxna med utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar
Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg och/eller handledning samt tillsyn många av de dagliga sysslorna och/eller i samband med aktiviteter utanför hemmet. Den vårdbehövande behöver exempelvis hjälp av en annan person i samband med toalettbesök, med att klä på sig och av sig, vid måltider samt stöd i samband med sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter samt med att uträtta ärenden. Ifall den vårdbehövande inte skulle bo hemma skulle hen vara i behov av boendeservice som tillhandahålls som specialomsorg.
Vuxna och äldre personer
Vid bedömningen av det övergripande vårdbehovet används RAI-referensvärdena CPS 3 eller högre, ADLH 3 eller högre som riktgivande kriterier.
Vård och omsorg behövs dygnet runt, och den vårdbehövande behöver ständigt vård, omsorg och tillsyn. Vårdarbete som tillhandahålls som närståendevård är mycket bindande och krävande dygnet runt. Den vårdbehövande kan inte lämnas ensam, och behöver regelbundet vård även nattetid. Den vårdbehövande behöver ständigt hjälpas i alla dagliga sysslor:
- med måltider och/eller med att äta
- med att tvätta sig
- med på- och avklädning
- med toalett- och hygienbestyr (väter sängen, förmår inte byta blöja/uträtta sina toalettbestyr)
- med att röra sig/förflytta sig
- med medicinering.
Barn och unga (under 18-åringar)
Den vårdbehövande behöver på grund av långtidssjukdom eller bestående handikapp mycket vård, omsorg, handledning och tillsyn dygnet runt. I och med detta är vården synnerligen krävande och bindande i förhållande till vården av ett friskt barn i samma ålder. Den vårdbehövande behöver ständigt hjälp med eller tillsyn i de dagliga personliga sysslorna och
i samband med andra aktiviteter såsom med att tvätta sig, klä på sig och av sig, förflytta sig samt vid toalettbestyr, medicinering och måltider.
Vuxna med utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar
Den vårdbehövande behöver dagligen mycket vård, omsorg, handledning och tillsyn i många av de personliga sysslorna och i samband med fritidsaktiviteter och vid uträttandet av ärenden. Vårdaren är tvungen att se till den vårdbehövande och vara beredd på att vårda hen dygnet runt. Ifall den vårdbehövande inte skulle bo hemma skulle hen vara i behov av boendeservice som tillhandahålls som specialomsorg.
Vuxna och äldre personer
Vid bedömningen av det övergripande vårdbehovet används RAI-referensvärdena CPS över 4 och ADLH 4–6 som riktgivande kriterier.
3.4 Vårdtyngdsklass för särskild närståendevård
Under en tung behandlingsfas kan närståendevårdaren betalas ett vårdarvode med stöd av §
5 í lagen om stöd för närståendevård (937/2005). Med en tung behandlingsfas avses exempelvis faser av palliativ vård och vård av en allvarlig sjukdom eller där vården övergår från en vårdform till en annan (exempelvis vid förflyttning från inrättning till hemmet) eller i samband med tillfrisknande efter ett allvarligt olycksfall. I dylika särskilda fall behöver den vårdbehövande kontinuerlig, sammanhängande vård, omsorg och tillsyn dygnet runt. Den vårdbehövande kan inte lämnas ensam ens för en stund.
För att vårdaren ska kunna betalas ett vårdarvode i denna särskilda vårdtyngdsklass måste hen bli borta från sitt förvärvsarbete eller sin företagsverksamhet för att sköta en vårdbehövande som är synnerligen tung att vårda. Det arvode som betalas i denna särskilda vårdtyngdsklass är avsett att ersätta lön som erhålls i förvärvsarbete. Vårdare med löneinkomster eller företagsinkomster, moderskaps- eller föräldrapenning, specialvårdspenning som erläggs med stöd av sjukförsäkringslagen beviljas däremot inte särskilt stöd för närståendevård. Beslutet fattas i regel för visstid. Den vårdbehövande behöver mer vård och omsorg än normalt för en kort stund, i allmänhet i högst ett halvt år.
Vid fastställandet av vårdarvodet beaktas även användningen av andra social- och hälsovårdstjänster. Närståendevårdaren är skyldig att meddela om det sker förändringar i vården, vilka påverkar utbetalningen av stödet för närståendevård. Dylika förändringar kan exempelvis innebära att den vårdbehövande flyttar till ett intensifierat serviceboende, avlider eller intas på sjukhus i över en månad. Om den vårdbehövande eller vårdaren exempelvis intas akut på sjukhus på grund av sjukdom avbryts utbetalningen av stödet för närståendevården först en månad efter insjuknandet. Ett akut insjuknande som kräver vård i under en månad eller vårdarens rehabiliteringsperioder som varar i under en månad påverkar inte utbetalningen av stödet. När vårdaren/den vårdbehövande återvänder hem fortsätter utbetalningen av stödet för närståendevården i normal ordning.
Stödet för närståendevård utbetalas på basis av en vård- och serviceplan som upprättas tillsammans med närståendevårdaren och den vårdbehövande. Den upprättade planen ska sedan anslutas till avtalet om närståendevård.
Vård- och serviceplanen för närståendevården uppdateras cirka en gång per år och vid behov på begäran av klienten, den anhöriga eller en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården. Uppdateringen ska primärt göras hemma hos den vårdbehövande, men av grundad anledning kan uppdateringen också göras på en annan överenskommen plats. Ändringarna av vårdarvodesklassen träder i kraft tidigast från om med början av den kalendermånad som följer efter kontakten/anhängiggörandet.
4.1 Tjänster som stöder närståendevården
Enligt 3 a § i lagen om stöd för närståendevård ska samkommunen vid behov förbereda närståendevårdaren för vårduppdraget och ordna utbildning för hen. Samkommunen ska vid behov ordna undersökningar av närståendevårdarens välmående och hälsa samt sådana social- och hälsovårdstjänster som stöder vårdarens välmående och vårduppdrag.
Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp, om
− vården binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts i 4 § 1 mom. och behovet av vård och omsorg är ringa
− vårdaren anför särskilda skäl till det
− vårdarvodet påverkas inte av närståendevårdarens rehabilitering
− ledigheter som varar under ett dygn och lagstadgade ledigheter (högst 3 dygn/månad) påverkar heller inte vårdarvodet.
6 PROCESSEN FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
ANSÖKAN
• Den vårdbehövande ansöker om stöd för närståendevård av samkommunen för Österbottens välfärdsområde
• Ansökan registreras inom 7 dagar och behandlingen inleds.
• Tilläggsmaterial begärs in vid behov (t.ex. läkarintyg).
BEHANDLING • Kontakt till den sökande för att boka hembesök
HEMBESÖK
• Helhetsbedömning av vård- och servicebehov, hemmiljö samt vårdarens resurser
• Bedömningsverktyg används
BEDÖMNING
• Helhetsbedömning av situationen och en individuell servicehelhet planeras.
• Bedömning görs med hjälp av Lagen om stöd för närståendevård samt uppgjorda gemensamma kriterier.
BESLUT
• Tjänsteinnehavaren fattar inom tre månader beslut om att avslå ansökan eller bevilja stöd för närståendevård.
BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
AVSLAG
Vård- och serviceplan, avtal samt
information sänds hem till klienten.
Vårdarvode utbetalas.
Rådgivning och hänvisning till annan service.
Klienten har rätt att begära om omprövning av beslutet inom 30 dagar.
Stödet för närståendevård uppföljs och utvärderas.
En uppföljningsblankett sänds hem årligen.
Uppföljande hembesök görs i mån och möjlighet.
7 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE
Enligt lagen om stöd för närståendevård har en närståendevårdare rätt till minst till tre dygn ledig tid per kalendermånad, om hen oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet (cirka 5–7 timmar) anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.
Närståendevårdaren kan ta ut sina ledigheter varje månad eller spara dem och ta ut flera dagar på en och samma gång. Semesterdagarna ska ändå tas ut kalenderårsvis. December månads lediga dagar ska tas ut senast under december månad. Samkommunen för Österbottens välfärdsområde ordnar vård för den vårdbehövande när närståendevårdaren tar ut sina lagstadgade ledigheter. Detta görs genom intervallvård/tillfällig vård, servicesedel, avlösarservice eller dagvård (används inte för barn). Lediga dagar kan inte tas ut på förhand. Närståendevårdaren ansvarar själv för uppföljningen av sina lediga dagar. Lagstadgade lediga dagar påverkar inte storleken på vårdarvodet (4 § i lagen om stöd för närståendevård).
7.1 Intervallvård eller tillfällig vård
Intervallvård ordnas i mån av möjlighet på en vårdplats som kan erbjuda vård som bemöter den vårdbehövandes tillstånd och behov. I dylika fall ska den vårdbehövande betala en taxa för dessa tre lagstadgade dygn i enlighet med det som fastställs i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (6 b §). De överskridande vårddagarna är till normalpris, ifall det från tidigare månader inte finns lediga dagar sparade.
En anhörig, släkting eller annan närstående person kan fungera som avlösare. Den som betalas ett stöd för närståendevård väljer själv en avlösare som sedan i sin tur ska godkännas av samkommunen. Avlösaren bör vara minst 18 år och måste med tanke på hälsa och funktionsförmåga kunna bemöta de krav som ställs på närståendevården. Samkommunen ingår ett uppdragsavtal med avlösaren. Närståendevårdaren ansvarar för den vårdbehövande även när avlösaren sköter om närståendevården. Arvodet är beskattningsbar inkomst.
Alternativt kan man bevilja en servicesedel för de respektive tre lagstadgade lediga dagarna, med vilken närståendevårdaren kan köpa vård som tillhandahålls hemma av en privat servicesedelproducent. Servicesedlarna kan användas så småningom eller sparas för en längre ledighet. Servicesedeln får användas för städtjänster.
7.4 Egna vårdare inom närståendevården
En vårdare kan beställas hem på vardagar mellan kl. 8 och 16 när närståendevårdaren har ärenden att uträtta och inte kan lämna den vårdbehövande ensam, antingen på grund av oväntade ärenden eller på grund av ärenden som närståendevårdaren känt till på förhand. Vårdaren inom närståendevården kan även användas som följeslagare när den vårdbehövande ska på ett läkarbesök eller till intervallvård. Vårdaren har till uppgift att trygga den vårdbehövandes välbefinnande under den tid när närståendevårdaren är borta. Städning däremot ingår inte i vårdarens uppgifter. Vårdarens besök ersätter inte lagstadgade lediga dagar, varför man debiterar ett pris för besöket i enlighet med den taxa som fastställts för temporära besök inom hemvården.
Närståendevårdarens lagstadgade ledighet kan ordnas enligt familjevårdslagen (263/2015), vilket innebär att den vårdbehövande vårdas i familjevårdarens hem.
8 UPPSÄGNING OCH HÄVANDE AV AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT AVBRYTANDE AV VÅRD
Österbottens välfärdsområde kan säga upp avtalet om närståendevård tidigast två månader efter att uppsägningen delgivs närståendevårdaren, medan närståendevårdaren kan säga upp avtalet om närståendevård en månad från att ärendet delgivits välfärdsområdet. Om hälsan hos den vårdbehövande eller närståendevårdaren äventyras på grund av en förlängning av avtalet kan avtalsparterna häva avtalet omedelbart. Oberoende av uppsägningstid upphör avtalet att gälla i slutet av den månad då vården på grund av den vårdbehövandes ändrade hälsotillstånd upphör eller ifall den vårdbehövande övergår till intensifierat serviceboende eller avlider. Ifall närståendevården avbryts tillfälligt på grund av den vårdbehövandes hälsotillstånd eller en orsak som beror på vårdaren avbryts utbetalningen av vårdarvodet en månad efter det att vården har avbrutits.
RAI_HC mätare som används vid bedömningen av servicebehovet inom stödet för närståendevård
Kognition (CPS 0-6) | CPS-mätaren (Cognitive Performance Scale) bedömer klientens kognitiva förmåga i fråga om närminne, förmåga att kommunicera och göra sig förstådd samt att förstå andra, förmåga att fatta dagliga beslut, självständigt ätande och tecken på förvirring/skiftningar i medvetandegrad. Mätarens skala är 0-6: 0 Kognitivt intakt, 1 Störning i kognitiv förmåga, 2 Lätt försämrad kognitiv förmåga, 3. Medelsvårt försämrad kognitiv förmåga, 4. Medelsvårt – svårt försämrad kognitiv förmåga, 5 Svårt försämrad kognitiv förmåga, 6 Mycket svårt försämrad kognitiv förmåga. Ju högre värdet är, desto svårare är kognitionsnedsättningen. |
Aktiviteter i dagligt liv (ADL-H 0-6) | Klienternas genomsnittliga avklarande i de dagliga sysslorna. Värdet räknas utifrån fyra ADL-funktioner enligt klientens utförandeförmåga: rörlighet, matsituationen, toalettbesök och personlig hygien. Ju högre värdet är desto sämre är klientens dagliga funktionsförmåga. Hierarkisk ADL-skala: 0=Självständig, 1=Behöver tillsyn, 2=Behöver begränsad hjälp, 3=Behöver omfattande hjälp, 4=Behöver omfattande hjälp, 5=Beroende, 6=Totalt beroende. |
Aktiviteter i dagligt | Värdet bildas utifrån sju bedömda ADL-funktioner i klientens |
liv, lång skala för | utförandeförmåga: rörlighet i sängen, förflyttning, rörlighet, av- och |
ADL (0 - 28) | påklädning, matsituation, toalettbesök och personlig hygien. I |
RAI_HC beaktas på-/avklädnad av övre eller nedre kroppen i | |
förhållande till den del som klienten behöver mera hjälp med. Ju | |
högre värde, desto sämre är klientens funktionsförmåga i de dagliga | |
funktionerna. 0 = självständig i ifrågavarande funktioner eller också | |
behövs bara förberedande hjälp, 1 = behöver tillsyn, 2 = behöver | |
begränsad hjälp, 3 = behöver omfattande hjälp, 4 = totalt beroende | |
eller aktiviteten har ej förekommit. I responsen framförs klientens | |
genomsnittliga avklarande av de dagliga funktionerna/sysslorna | |
bedömda genom den omfattande ADL-mätaren. Denna mätare | |
beskriver mer specifikt variationerna i de dagliga sysslorna än de | |
övriga ADL-mätarna. |
Vårdtyngdsklasser och vårdarvoden i närståendevården Vårdtyngdsklass 1 423,61 €/månad
Vårdtyngdsklass 2 560,00 €/månad
Vårdtyngdsklass 3 847,22 €/månad
Vårdtyngdsklass för särskild närståendevård 1934,13 €/månad
Lag om stöd för närståendevård (937/2005) Socialvårdslag (1301/2014)
Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012)
Sjukförsäkringslag 1224/2004
Lag om klientens rättigheter och ställning inom socialvården (812/2000) Lag om alterneringsledighet (1305/2002)
Lag och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992 och 912/1992)
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023: Målet är ett äldrevänligt Finland. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:29