NORDEA BANK AB (PUBL)

EMISSIONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT

Arrangör

Nordea Bank AB (publ)

Grundprospektet har den 14 juni 2017 godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 25 och 26 §§ i den svenska lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Detta innebär dock inte någon garanti från Finansinspektionen att sakuppgifterna i Grundprospektet är riktiga eller fullständiga.

Instrument har inte och kommer inte att registreras i enlighet med U.S. Securities Act 1933 och får inte erbjudas eller säljas inom USA eller till, för räkning för eller till förmån för, personer bosatta i USA förutom i enlighet med vissa undantagsbestämmelser.

The instruments have not been and will not be registered under the U.S. Securities Act of 1933 as amended (the ”Securities Act”) subject to certain exceptions, instruments may not be offered, sold or delivered within the United States or to U.S. persons.

VIKTIG INFORMATION

Detta Grundprospekt (“Grundprospektet”) utgör ett grundprospekt enligt artikel 5.4 i Prospektdirektivet 2003/71/EG av den 4 november 2003 och 2 kap. 16 § i den svenska lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och innehåller information för Nordea Bank AB (publ) (”NBAB”) (”Emittenten”) om Warrant- och Certifikatprogrammet (”Programmet”) under vilket de kan emittera warranter och certifikat (”Instrument”). För Grundprospektet gäller svensk rätt. Tvist med anledning av detta Grundprospekt, erbjudanden och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk domstol exklusivt. Ord och uttryck som används i detta Grundprospekt har den innebörd som framgår av avsnittet Allmänna villkor och Tilläggsvillkor 1–3 om inte annat framgår av sammanhanget. Grundprospektet ska läsas tillsammans med samtliga dokument som införlivats genom hänvisning (se avsnittet ”Information som införlivats i Grundprospektet genom hänvisning” nedan), de Slutliga Villkoren för varje serie Instrument emitterade under Programmet samt eventuella tillägg till Grundprospektet, vilka finns tillgängliga på xxxxxx.xxx. Grundprospektet innehåller viss framåtriktad information som dock inte behöver överensstämma med framtida resultat eller utveckling. Verkligt utfall kan komma att väsentligen skilja sig från vad som uttalas.

Erbjudanden om förvärv av Instrument i enlighet med Programmet riktas inte till någon person vars medverkan förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än som följer av svensk rätt, annat än till person i stat eller stater inom EES till vilka Emittenten har begärt att Finansinspektionen ska överlämna intyg, dels om godkännande av Grundprospektet, dels om att Grundprospektet har upprättats i enlighet med Prospektdirektivet 2003/71/EG av den 4 november 2003, till behöriga myndigheter, i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 35 § i den svenska lagen om handel med finansiella instrument och Prospektdirektivets artiklar 17 och 18. Erbjudanden under Programmet lämnas varken direkt eller indirekt i något land där sådana erbjudanden skulle strida mot lag eller andra regler i sådant land. Grundprospektet får inte distribueras till eller inom något land där distributionen kräver ytterligare registrerings- eller andra åtgärder än sådana som följer av svensk rätt eller strider mot lag eller andra regler i sådant land. Se vidare avsnitt nedan angående specifika försäljnings- och andra restriktioner.

Grundprospektet eller Slutliga Villkor utgör inte någon rekommendation från Emittenten att teckna sig för eller förvärva Instrument som ges ut under Programmet. Det ankommer på varje mottagare av Grundprospektet och/eller Slutliga Villkor att göra sin egen bedömning av Emittenten, Nordeakoncernen och Instrumenten på basis av innehållet i Grundprospektet, samtliga dokument som införlivats genom hänvisning (se avsnittet Information som införlivats i Grundprospektet genom hänvisning nedan), de Slutliga Villkoren för varje erbjudande under Programmet samt eventuella tillägg till Grundprospektet. Potentiella investerare uppmanas att noggrant gå igenom avsnittet Riskfaktorer på sidorna 21-50 i detta Grundprospekt. En investering i Instrumenten kan medföra att investerare förlorar hela värdet av investeringen eller en del av detta beroende på omständigheterna.

Utöver Finansinspektionens godkännande av detta Grundprospekt som ett Grundprospekt utgett i överensstämmelse med Prospektförordningen (809/2004/EG) och den svenska lagen om handel med finansiella instrument, har Emittenten inte vidtagit någon åtgärd och kommer inte att vidta någon åtgärd i något land eller i någon jurisdiktion som tillåter ett offentligt erbjudande av Instrument eller innehav eller distribution av eventuellt material avseende sådant erbjudande, eller i något land eller i någon jurisdiktion där åtgärd för sådant ändamål krävs, annat än i stat eller stater inom EES till vilka Emittenten har begärt att Finansinspektionen ska överlämna intyg, dels om godkännande av Grundprospektet dels om att Grundprospektet har upprättats i enlighet med Prospektdirektivet 2003/71/EG av den

4 november 2003, till behöriga myndigheter, i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 35 § i den svenska lagen om handel med finansiella Instrument och Prospektdirektivets Artiklar 17 och 18.

Personer som tillhandahålls detta Grundprospekt eller eventuella Slutliga Villkor förpliktigar sig i förhållande till Emittenten att följa alla tillämpliga lagar, förordningar och regler i varje land och jurisdiktion där de köper, erbjuder, säljer eller levererar Instrument eller innehar eller distribuerar sådant erbjudandematerial, i samtliga fall på deras egen bekostnad.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

VIKTIG INFORMATION 2

SAMMANFATTNING AV GRUNDPROSPEKTET 4

RISKFAKTORER 21

INSTRUMENTS LÄMPLIGHET SOM INVESTERING 50

ANSVARSFÖRSÄKRAN 51

INSTRUMENT - VILLKOR OCH KONSTRUKTION 52

ALLMÄNNA VILLKOR 66

TILLÄGGSVILLKOR 1 - INSTRUMENT SOM GES UT UNDER FINSK LAG 96 TILLÄGGSVILLKOR 2 - INSTRUMENT SOM GES UT UNDER NORSK LAG

................................................................................................................................... 98

TILLÄGGSVILLKOR 3 - INSTRUMENT SOM GES UT UNDER DANSK LAG

................................................................................................................................. 102

FORMAT FÖR SLUTLIGA VILLKOR 103

UPPTAGANDE TILL HANDEL SAMT CLEARING OCH AVVECKLING 173

BESKATTNING 174

SPECIFIKA FÖRSÄLJNINGS- OCH ANDRA RESTRIKTIONER 180

NORDEAKONCERNEN 181

NORDEA BANK AB (PUBL) 196

FINANSIELL INFORMATION, NORDEAKONCERNEN 204

INFORMATION SOM INFÖRLIVATS I GRUNDPROSPEKTET GENOM HÄNVISNING 210

ADRESSER 212

SAMMANFATTNING AV GRUNDPROSPEKTET

Sammanfattningar består av informationskrav vilka redogörs för i ett antal punkter. Punkterna är numrerade i avsnitt A–E (A.1–E.7).

Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuella typer av värdepapper och emittenter. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för denna typ av värdepapper och emittenter, kan det finnas luckor i punkternas numrering.

Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuella typer av värdepapper och för Emittenten, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med angivelsen ”Ej tillämpligt”.

Särskilt punkter i kursiv stil betecknar utrymmen för att färdigställa den emissionsspecifika sammanfattningen för en emission av Instrument för vilka en sådan emissionsspecifik sammanfattning ska förberedas.

Ord och uttryck som definieras i avsnittet som kallas ”Allmänna Villkor” eller på andra ställen i detta Grundprospekt har samma betydelse i denna sammanfattning.

AVSNITT A – INLEDNING OCH VARNINGAR

A.1

Inledning:

Denna sammanfattning bör betraktas som en introduktion till Grundprospektet.

Varje beslut om att investera i Instrumenten ska baseras på en bedömning från investerarens sida av Grundprospektet i dess helhet, inklusive dokument införlivade genom hänvisning, eventuella tillägg till Grundprospektet samt tillämpliga Slutliga Villkor.

Om yrkande avseende uppgifterna i Grundprospektet anförs vid domstol, kan den investerare som är kärande i enlighet med medlemsstaternas i Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdets nationella lagstiftning bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av Grundprospektet innan de rättsliga förfarandena inleds.

Civilrättsligt ansvar kan endast åläggas de personer som lagt fram sammanfattningen, inklusive översättningar därav, men endast om sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av Grundprospektet eller om den inte, tillsammans med andra delar av Grundprospektet, ger nyckelinformation för att hjälpa investerare när de överväger att investera i Instrument.

A.2

Samtycke:

Emittenten samtycker till att Grundprospektet används i samband med ett erbjudande avseende Instrument i enlighet med följande villkor:

(a) samtycket gäller endast erbjudanden som kräver att ett prospekt upprättas;

(b) samtycket gäller endast under giltighetstiden för detta Grundprospekt;

för erbjudanden är de finansiella mellanhänder som Emittenten har ingått distributionsavtal med och som anger detta på sin hemsida

		(”Finansiell Mellanhand”); (d) samtycket gäller endast för erbjudanden i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland och/eller Litauen i enlighet med vad som anges på den aktuella Finansiella Mellanhandens hemsida; och (e) samtycket kan för en enskild emission vara begränsat av ytterligare förbehåll. [Ytterligare förbehåll som begränsar samtycket för emissionen är:] När en Finansiell Mellanhand lämnar anbud till investerare ska den finansiella mellanhanden underrätta investerare om anbudsvillkoren, i samband med att anbudet lämnas.

AVSNITT B – EMITTENT OCH EVENTUELL GARANTIGIVARE
B.1	Emittentens registrerade firma och handels- beteckning:		Nordea Bank AB (publ) (firma samt handelsbeteckning) (förkortas ”NBAB” i detta Grundprospekt)
B.2	Emittentens säte, bolagsform, lag under vilken Emittenten bedriver sin verksamhet, och land för registrering:		NBAB är ett publikt aktiebolag med organisationsnummer 516406-0120. NBAB har sitt säte i Stockholm, Sverige, på följande adress: Xxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Den huvudsakliga lagstiftningen som reglerar NBAB:s verksamhet är aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
B.4b	Tendenser:		Ej tillämpligt. Det finns inga för Emittenten kända tendenser, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en väsentlig inverkan på Emittentens affärsutsikter under innevarande räkenskapsår att redovisa i Grundprospektet.
B.5	Koncern- beskrivning:		NBAB är moderbolag i Nordeakoncernen. Nordeakoncernen erbjuder finansiella tjänster på den nordiska marknaden (Danmark, Finland, Norge och Sverige), med ytterligare verksamhet i Ryssland, de baltiska länderna och Luxemburg, samt filialer i ett antal andra länder.
B.9	Resultat- prognos eller beräkning av förväntat resultat		Ej tillämpligt. Emittenten gör inte någon resultatprognos eller resultatuppskattning i Grundprospektet.

B.10	Eventuella anmärkningar i revisionsbe- rättelsen:	Ej tillämpligt. Det finns inte några anmärkningar för Emittenten i deras revisionsberättelser.
B.12	Utvald central finansiell information	Tabellerna nedan visar viss utvald finansiell information i sammandrag som har hämtats från och måste läsas tillsammans med Xxxxxxxxxxx reviderade koncern- eller årsredovisning för det år som slutar den 31 december 2016 samt revisorernas rapporter och kommentarer därtill, samt Emittentens oreviderade delårsredogörelse för det kvartal som slutar den 31 mars 2017. Uppgifterna i Emittentens årsredovisningar är upprättade i enlighet med IFRS.
		Koncernen – utvald central finansiell information.
		Årsslut Kvartal som
		31 december avslutas 31 mars
		2016 2015 2017 2016
		(Miljoner euro)
		Resultaträkning Summa rörelseintäkter 9 927 10 140 2 461 2 295 Kreditförluster, netto -502 -479 -113 -111 Periodens resultat från kvarvarande 3 766 3 662 844 782 verksamheter Periodens resultat 3 766 3 662 844 782
		Balansräkning Summa tillgångar 000 000 000 000 650 272 675 555 Summa skulder 583 249 615 836 619 195 646 427 Summa eget kapital 32 410 31 032 31 077 29 128 Summa skulder och eget kapital 000 000 000 000 650 272 675 555
		Kassaflödesanalys Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 7 565 6 472 2 162 927 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 280 196 29 630 17 413 Kassaflöde från investeringsverksamheten -934 -522 -325 -309 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 553 -1 746 -3 347 -2 570 Periodens kassaflöde 793 -2 072 25 958 14 534 Förändring 793 -2 072 25 958 14 534
		Inga väsentligt negativa förändringar vad gäller NBAB:s eller Nordeakoncernens framtidsutsikter, finansiella ställning eller ställning på marknaden har inträffat sedan den 31 december 2016, vilket är datumet för Emittentens senaste publicerade reviderade årsredovisning.
		Inga väsentliga förändringar vad gäller NBAB:s eller Nordeakoncernens finansiella ställning eller ställning på marknaden har inträffat sedan den 31 mars 2017, vilket är datumet för NBAB:s senast publicerade oreviderade delårsredogörelse.
B.13	Nyligen inträffade händelser:	Ej tillämpligt för Emittenten. Det har inte nyligen förekommit några särskilda händelser för Emittenten som väsentligen påverkar bedömningen av Emittentens solvens sedan publiceringen av Emittentens reviderade årsredovisning för året som avslutades den 31 december 2016.
B.14	Koncern- beroende:	Ej tillämpligt. NBAB är inte beroende av andra enheter inom Nordeakoncernen.

B.15	Emittentens huvudsakliga verksamhet:	NBAB utför bankverksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark inom ramen för Nordeakoncernens affärsorganisation. NBAB utvecklar och marknadsför finsansiella produkter och tjänster till privatkunder, företagskunder och den offentliga sektorn. Nordeakoncernens organisationsstruktur bygger på sex huvudsakliga affärsområden. Personal Banking, Commercial & Business Banking, Wholesale Banking och Wealth Management. Personal Banking betjänar Nordeakoncernens privatkunder. Commercial & Business Banking betjänar stora företagskunder (Corporate Banking) och små och medelstora företagskunder (Business Banking). Wholesale Banking erbjuder tjänster och finansiella lösningar till Nordeas största företagskunder och institutionella kunder. Wealth Management tillhandahåller investeringar, sparande, livförsäkringar och riskhanteringsprodukter. Förutom dessa affärsområden omfattar Nordeakoncernen följande sex Koncernfunktioner: Group Corporate Centre, Group Finance & Business Control, Group Risk Management, Group Compliance, Chief of Staff Office och Group People.
B.16	Personer med direkt eller indirekt ägande/ kontroll:	Ej tillämpligt. Såvitt NBAB känner till är inte Nordeakoncernen direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av någon enstaka person eller grupp av personer som agerar tillsammans.

AVSNITT C – VÄRDEPAPPER
C.1	Beskrivning av värdepapprens typ och klass:	Typ av Instrument: Instrumenten ges ut som warranter, turbowarranter, marknadswarranter, MINI Futures eller certifikat. Instrumenten är: [ ]. Emission i serier: Instrumenten utfärdas i serier (var och en benämnd som en ”Serie”) och Instrumenten i varje Serie kommer att få identiska villkor (utom pris, utgivningsdatum och räntestartdatum, som kan men inte behöver vara identiska) vad gäller valuta, valörer, ränta, förfallodag eller annat. Ytterligare trancher av Instrument (var och en benämnd som en ”Tranch”) kan emitteras som en del av en befintlig Serie. Serienumret för Instrumenten är [ ]. [Tranchnumret är [ ].] Form och clearing: Instrumenten ges ut i dematerialiserad form och registreras för clearing hos Euroclear Sweden AB:s (”Euroclear Sweden”), Euroclear Finland Ab (”Euroclear Finland”), VP Securities A/S (”VP”) eller Verdipapirsentralen ASA (”VPS”). ISIN-nummer: Varje Tranch av Instrument kommer ges ett ISIN-nummer. Instrumenten kommer att clearas via [ ]. Instrumenten har tilldelats följande ISIN: [ ].

C.2	Valuta	Instrumenten kan denomineras i DKK, EUR, NOK, SEK, GBP, USD, PLN, CHF, RUB, HKD eller JPY eller annan valuta. Valutan för Instrumenten är [ ].
C.5	Eventuella inskränkning- ar i rätten till överlåtelse	Ej tillämpligt – Instrumentens villkor inskränker inte innehavarnas rätt att fritt överlåta dessa. Försäljning av Instrument kan dock i vissa länder vara begränsad av lag varför innehavarna av Grundprospektet eller Instrument måste informera sig om och iaktta sådana restriktioner.
C.8	Rättigheter kopplade till värdepapperen inklusive rangordning och begränsningar av sådana rättigheter	Status: Instrument utgör icke-säkerställda och icke-efterställda förpliktelser för Emittenten och rangordnas pari passu utan någon preferens mellan sig själva och minst pari passu gentemot alla övriga av Emittentens nuvarande och framtida utestående icke-säkerställda och icke-efterställda förpliktelser. Avkastning: Avkastningen på varje Tranch av Instrument kommer att beräknas på grundval av det relevanta priset på det relevanta utgivningsdatumet. Det är inte en indikation om framtida avkastning. Åtagande att inte ställa säkerhet (negative pledge): Emittenten ger inget negative pledge-åtagande, vilket innebär att Emittenten är fri att ställa säkerhet eller pantsätta tillgångar till andra borgenärer. Uppsägningsgrunder: Det finns inga uppsägningsgrunder för Innehavare. Emittenten kan ha rätt att säga upp Instrument i förtid. Lagstiftning: Instrumenten och alla icke-avtalsenliga förpliktelser som uppstår ur eller i samband med Instrumenten styrs av antingen svensk lag, finsk lag, norsk lag eller dansk lag, förutom att (i) registreringen av Instrument i Euroclear Sweden styrs av svensk lag, (ii) registreringen av Instrument i Euroclear Finland styrs av finsk lag, (iii) registreringen av Instrument i VP styrs av dansk lag och (iv) registreringen av Instrument i VPS styrs av norsk lag, Instrument styrs av [svensk lag / finsk lag / norsk lag / dansk lag].
C.11	Upptagande till handel på en reglerad marknad:	Instrument som emitteras kan komma att noteras för handel på NASDAQ Stockholm, NASDAQ Helsinki, NASDAQ Copenhagen, Oslo Børs, Nordic Growth Market NGM AB – NDX (Nordic Derivatives Exchange) eller annan reglerad marknad eller börs. [Ansökan kommer göras för Instrumenten för att godkännas för notering på [ ] och för handel på [ ] med verkan från [ ].]
C.15	Beskrivning av hur investeringens värde påverkas av de underliggande instrumenten:	Instrument och underliggande tillgång: Instrumenten är värdepapper i form av warranter eller certifikat (”Instrument”) som utgivits av Emittenten under detta Grundprospekt. Värdet på Instrumenten kommer att bestämmas med referens till värdet av den underliggande tillgången och den eller de värdeutvecklings- och avkastningsstrukturer som är tillämplig(a) för Instrumenten. Warranter: En warrant är ett finansiellt instrument som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång, t.ex. ett värdepapper eller ett index. Warranter kan också ges ut som turbowarranter, marknadswarranter eller MINI Futures som beskrivs närmare nedan. Konstruktionen av warranter gör att prisutvecklingen i den underliggande

tillgången påverkar värdet på warranterna och kan leda till större vinst eller förlust på investerat kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången.

Beräkningen av slutlikviden kan variera för olika serier av warranter. Generellt beräknas slutlikviden enligt följande:

(i) Warrantens värde på slutdagen bestäms för köpwarranter av hur mycket den underliggande tillgångens kurs överstiger warrantens lösenkurs. En investerare som köper köpwarranter spekulerar i en uppgång i värde av den underliggande tillgången.

(ii) Warrantens värde på slutdagen bestäms för säljwarranter av hur mycket den underliggande tillgångens kurs understiger warrantens lösenkurs. En investerare som köper säljwarranter spekulerar i en nedgång i värde av den underliggande tillgången.

Om underliggande tillgång blir värdelös (exempelvis genom att det bolag som ger ut underliggande aktie går i konkurs), eller om den inte har en tillräckligt gynnsam värdeutveckling (som kan vara positiv eller negativ), blir warranten värdelös och den som investerat i warranten förlorar hela det investerade kapitalet.

Turbowarranter är warranter som även har en s.k. barriärnivå, innebärande att ”turbowarrant köp” förfaller omedelbart om den underliggande tillgången noteras lika med eller lägre än barriärnivån och ”turbowarrant sälj” förfaller omedelbart om den underliggande tillgången noteras lika med eller högre än barriärnivån. Vid turbowarrants förtida förfall utbetalas eventuell slutlikvid och turbowarranten upphör att gälla.

MINI Futures liknar turbowarranter men har normalt en ej på förhand bestämd slutdag och en barriär som är annorlunda utformad än barriären för en turbowarrant.

Marknadswarranter är warranter som utges som en primärmarknadstransaktion och innehåller ofta ett underliggande belopp som utgör grunden för beräkning av eventuell avkastning. Marknadswarranter kan även innehålla värdeutvecklingssstrukturer motsvararande de som annars avser certifikat enligt nedan. Marknadswarranten kan vara ett icke kapitalskyddat instrument. I sådant fall kan investerare i warranten komma att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Marknadswarranten kan berättiga till att erhålla lösen eller avkastning på slutdagen (europeisk typ) men kan även vara strukturerad liknande en amerikansk option där investeraren har rätt att begära inlösen under warrantens löptid.

Certitfikat: Certifikat är finansiella instrument som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång. Underliggande tillgångar kan utgöras av t.ex. aktier eller aktieindex samt andra tillgångar såsom räntor, valutor, råvaror eller en kombination av ovanstående samt korgar av sådana tillgångar. För att ge ett certifikat en specifik avkastningsprofil används ett antal definitioner. Certifikatet är ett icke kapitalskyddat instrument innebärande att investerare i certifikatet kan komma att förlora hela det investerade kapitalet.

Slutlikviden för Instrument beräknas enligt följande: [].

Värdeutvecklingsstrukturer: De värdeutvecklingsstrukturer som kan

komma att användas för certifikat, warranter och marknadswarranter är bl.a. följande:

”Bas”-struktur - Basstrukturen för att beräkna värdeutvecklingen på Instrument är beroende av förändringen mellan start- och slutkurs för en eller flera underliggande tillgångar. För att minska risken för att tillfälliga värdeförändringar ger ett missvisande beräkningsunderlag vid beräkningen av slutvärdet på Instrument fastställs slutvärdet ofta som ett genomsnitt av underliggande tillgångarnas värde eller jämförelsetal vid ett antal mättidpunkter under en bestämd tidsperiod. Det förekommer dock att det endast finns en mättidpunkt av ett värde eller ett jämförelsetal under löptiden.

”Max”-struktur – Maxstrukturen utgår från basstrukturen men innehåller en bestämd maxavkastning, det vill säga ett tak för hur hög avkastningen kan bli. Investeraren erhåller det lägsta av maxavkastningen och värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Om värdeutvecklingen i den underliggande tillgången överstiger den på förhand bestämda maxavkastningen får investeraren ett belopp motsvarande maxavkastningen.

”Barriär-struktur – Denna struktur innehåller en fastslagen kurs som ersätter slutkursen om slutkursen för den underliggande tillgången uppnår och/eller överstiger ett kurstak eller understiger en kursbotten.

”Digital”-struktur – Avkastningen i en digital struktur är beroende av hur värdet för en underliggande tillgång förhåller sig till en viss i förväg bestämd nivå på stängningsdagen.

”Binär” -struktur – Avkastningen i en binär struktur är beroende av hur värdet av en underliggande tillgång förhåller sig till en i förväg bestämd nivå under Instrumentets hela löptid.

”Portfölj”-struktur – Avkastningen i en portföljstruktur utgörs av det genomsnittliga värdet av den enskilt bästa värdeutvecklingen, eller flera av de bäst presterande, bland ett antal underliggande tillgångar i en korg.

Den/de utvalda bäst presterande tillgången/tillgångarna kan komma att avlägsnas ur korgen i slutet av varje tidsperiod.

”Hävstång”-struktur – Hävstångstruktur innebär vanligtvis att instrumentets värde rör sig proportionerligt med hävstången i förhållande till underliggande underliggande tillgång. Stukturen kan kombineras med bland annat en barriär eller ett tak.

”Konstant Hävstång”-struktur – En konstant hävstång-struktur är en struktur där exponeringen mot underliggande tillgång under en definierad tidsperiod (till exempel en dag) ger en avkastning i förhållande till underliggande tillgång som är X gånger större. Den konstanta hävstången kan både vara positiv och negativ och strukturen kombineras ofta med exempelvis en barriär.

”Rainbow”-struktur –I en rainbowstruktur åsätts underliggande tillgångar på värderingsdagen vissa på förhand bestämda andelsvärden baserade på värdeutveckling för varje underliggande tillgång, det vill säga den underliggande tillgång som utvecklats bäst åsätts ett förutbestämt värde och så vidare. Denna struktur kombineras ofta med någon av övriga strukturer.

”Fixed best”-struktur – I en fixed best-struktur ersätts slutkursen för de/n

underliggande tillgång/ar som haft högst värdeutveckling av ett på förhand bestämt värde, vid beräkningen av värdeutvecklingen.

Ovan angivna värdeutvecklingsstrukturer är ett urval av de vanligaste strukturerna. Dessa strukturer kan kombineras, varieras och användas i sin helhet eller endast delvis. Även andra värdeutvecklingsstrukturer kan bli tillämpliga.

De(n) tillämpliga värdeutvecklingsstrukturen(-erna) är [ ].

Deltagandegrad: Instrumentens struktur kan innehålla en deltagandegrad som används för att fastställa exponeringen mot respektive underliggande tillgång(ar), dvs. proportionen av ändring i värdet som tillfaller investeraren i varje individuellt Instrument. Deltagandegraden bestäms av Emittenten och fastställs genom, bland annat, löptiden, volatiliteten, marknadsräntan och den förväntade avkastningen från underliggande tillgång.

Den [indikativa] Deltagandegraden är: [ ]

Särskilda avkastningsstrukturer:

För Certifikat, Warranter och Marknadswarranter kan någon eller några av följande särskilda avkastningsstrukturer vara tillämpliga:

”Cap/Floor”, ”Capped Floor Float”, ”Compounding Floater”, ”Range Accrual”, ”Digital Long”, “Digital Short”, ”Basket Long”, ”Basket Short”, ”Autocallkupong”, ”Maxkomponent”, ”Valutakomponent – Korg” och”Valutakomponent – Underliggande Tillgång”

[De(n) särskilda avkastningsstruktur(erna) som är tillämplig(a) för Instrumenten är: [•]/[Ej tillämpligt]

C.16

Stängnings- eller förfallodag:

Med förbehåll för en förtida återbetalning, kommer Slutlikviddagen vara Instrumentens förfallodag.

Instrumentens Slutlikviddag är: [•]]

C.17

Avräknings- förfarande:

För alla Instrument sker automatiskt lösen genom kontantavräkning, vilket innebär att Emittenten, om Instrument på slutdagen berättigar till slutlikvid, betalar innehavare av Instrument kontanter. Instrument ger inte innehavare rätt att erhålla underliggande tillgång.

Avräkning av Instrument som är registrerade vid VP ska ske i enlighet med VP-reglerna, avräkning av Instrument som är registrerade vid VPS ska ge i enlighet med VPS-reglerna, avräkning av Instrument som är registrerade vid Euroclear Sweden ska ske i enlighet med Euroclear Swedens regler och avräkning av Instrument som är registrerade vid Euroclear Finland ska ske i enlighet med Euroclear Finlands regler.

Avräkning av Instrument ska ske: [ ]

C.18	Avkastning:	Avkastningen eller slutlikviden som ska betalas till Investerarna kommer fastställas med referens till värdeutvecklingen för de underliggande underliggande tillgångarna inom en specifik värdeutvecklingsstruktur som är tillämplig för Instrumenten. Som avkastning kan även ingå, utöver slutlikviden, en eller flera kuponger. Detaljer om olika värdeutvecklingsstrukturer och särskilda avkastningsstrukturer finns angivna i avsnitt C.15. Detaljer kring de(n) tillämpliga ränte- och värdeutvecklingsstrukturen(- erna) och avkastningen på Instrumenten finns angivna i avsnitt C.15.
C.19	Lösenpris eller sista noterade pris för det underliggande:	Det slutliga värdet (lösenkursen) på de(n) relevanta underliggande tillgång(- arna) kommer ha en inverkan på slutlikviden som ska betalas till Investerare. Det slutliga värdet kommer fastställas på de(n) tillämpliga värderingsdagen(- arna). [Det slutliga värdet på den underliggande tillgången kommer att beräknas som [stängningskurs]/[genomsnittliga slutkurser] som publicerats av [•] på vardera av [•], [•] och [•].]
C.20	Typ av underliggande tillgång:	Underliggande tillgångar kan utgöras av, eller en kombination av, följande: aktie, depåbevis, obligation, råvara, ränta, växelkurs, terminskontrakt, fond, index eller korg av tillgångar, som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång. Värdeutvecklingen i den underliggande tillgången påverkar värdet och eventuell avkastning på warranten eller certifikatet. Typ av underliggande tillgång(ar) är: [ ].

AVSNITT D - RISKER
D.2	Risker specifika för Emittenten:	Vid förvärv av Instrument påtar sig investerarna risken att Emittenten kan bli insolvent eller på annat sätt bli oförmögen att betala förfallna belopp hänförliga till Instrumenten. Det finns ett stort antal faktorer som var för sig eller tillsammans kan leda till att Emittenten blir oförmögen att betala förfallna belopp hänförliga till Instrumenten. Det går inte att upptäcka alla sådana faktorer eller att fastställa vilka faktorer som mest sannolikt kommer att inträffa, då Emittenten kanske inte är medveten om samtliga relevanta faktorer och vissa faktorer som Emittenten för närvarande inte bedömer som väsentliga kan bli väsentliga som ett resultat av händelser som står utanför Emittentens kontroll. Emittenten har i Grundprospektet identifierat ett antal faktorer som avsevärt skulle kunna inverka negativt på dess verksamhet och förmåga att under Instrumenten betala förfallna belopp. Nedan anges de huvudsakliga riskerna. Investerare bör noggrant även granska och överväga de risker liksom övrig information som beskrivs i Grundprospektet. Risker med anknytning till aktuella makroekonomiska förhållanden Nordeakoncernens resultat påverkas i betydande mån av det allmänna ekonomiska läget i de länder där Nordeakoncernen verkar, särskilt på de nordiska marknaderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) men även, i lägre grad, i Ryssland och Baltikum. Negativ ekonomisk utveckling har påverkat och kan komma att fortsätta påverka Nordeakoncernens verksamhet på en rad olika sätt, bland annat genom påverkan på Nordeakoncernens kunders inkomst, förmögenhet, likviditet, affärsvillkor och/eller finansiella ställning, vilket i sin tur ytterligare kan komma att försämra Nordeakoncernens kreditkvalitet och minska efterfrågan på

Nordeakoncernens finansiella produkter och tjänster.

På senare år har de globala finansiella marknaderna utsatts för betydande störningar och volatilitet. Risker relaterade till den ekonomiska utvecklingen i Europa har haft och kommer troligen också fortsättningsvis att ha en negativ påverkan på aktiviteten inom den globala ekonomin samt på de finansiella marknaderna. Om dessa förhållanden fortsätter eller om ytterligare oro uppstår inom dessa eller på andra marknader, kan detta medföra väsentlig negativ effekt på Emittentens möjlighet att få tillgång till kapital och likviditet på finansiella villkor som är acceptabla för Emittenten. Var och en av ovan nämnda faktorer kan inverka väsentligt negativt på Emittentens verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Risker med anknytning till Nordeakoncernens kreditportfölj

Negativa ändringar i kreditvärdigheten hos Nordeakoncernens låntagare och motparter, eller en minskning i värdet för säkerheter, kommer sannolikt påverka Nordeakoncernens återhämtningsmöjligheter och värdet av dess tillgångar, vilket kan kräva en ökning av företagets enskilda regler och eventuellt i de kollektiva reglerna för dåliga lån. En betydande ökning av storleken på NBAB:s avsättningar för kreditförluster och förluster som inte täcks av reserveringar skulle få en väsentlig negativ effekt på NBAB:s verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Om motparterna inte klarar att fullgöra sina åtaganden kan detta på ett betydande sätt negativt påverka Nordeakoncernens verksamhet, ekonomiska läge och verksamhetsresultat.

Risker med anknytning till marknadsexponering

Det verkliga värdet på finansiella instrument som ägs av Nordeakoncernen är känsliga för volatiliteten i, och korrelationer mellan, olika marknadsvariabler, bland annat räntor, kreditspridningar, aktiepriser och utländska valutakurser. Om Nordeakoncernen skulle behöva kostnadsföra nedskrivningar eller realisera avskrivningar kan detta på ett betydande sätt negativt påverka Nordeakoncernens verksamhet, ekonomiska läge och verksamhetsresultat. Volatila marknadsvillkor skulle kunna få till följd en väsentlig nedgång i Nordeakoncernens intäkter från handel och investeringar, eller leda till en rörelseförlust, vilket i sin tur skulle kunna få en betydande negativ påverkan på Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och verksamhetsresultat.

Nordeakoncernen är utsatt för strukturella marknadsrisker Nordeakoncernen är utsatt för strukturell ränteinkomstrisk när det råder ett missförhållande mellan perioder då räntesatser förändras, volymer eller referensräntor för sina tillgångar, skulder och derivat. Nordeakoncernen är även utsatt för valutakonverteringsrisk som uppstår genom företagets svenska och norska bankverksamheter när den sammanställer koncernens konsoliderade årsredovisning i sin funktionella valuta, euron. Om ett missförhållande råder under en viss period, vid ändringar av räntan, eller om valutariskexponeringen inte risksäkras tillräckligt, kan det på ett betydande sätt få en negativ påverkan på Nordeakoncernens ekonomiska läge och verksamhetsresultat.

Risker med anknytning till likviditets- och kapitalkrav

En betydande andel av Nordeakoncernens likviditets- och finansieringskrav uppfylls genom insättningar från kunder, samt även en kontinuerlig tillgång till marknader för storskaliga lån, bland annat utfärdandet av långfristiga

skuldebrev, t.ex. säkerställda obligationer. Turbulens på de globala

finansmarknaderna och ekonomin kan negativt påverka Nordeakoncernens likviditet och villigheten hos vissa motparter och kunder att göra affärer med Nordeakoncernen.

Nordeakoncernens affärsresultat kan påverkas om dess kapitaltäckning minskar eller upplevs vara otillräcklig. Lagstiftare kan ha högre kapitalkrav än som krävs enligt gällande eller föreslagna framtida regler med anledning av, bland annat, den fortsatta osäkerheten avseende verksamheten inom finansiella tjänster samt osäkra globala ekonomiska förhållanden eller, i fallet med institutspecifika kapitalkrav, ett instituts finansiella ställning.

Sådana krav, eller en uppfattning hos investerare i obligationer och aktier, analytiker och andra professionella aktörer att kapitalkraven borde vara högre, eller oro gällande förmågan att uppfylla framtida kapitaltäckningskrav kan påverka Nordeas upplåningskostnader, minska dess tillgång till kapitalmarknader eller resultera i en nedvärdering av dess kreditvärdighet, vilket i sin tur kan ha en väsentlig negativ effekt på dess rörelseresultat, finansiella ställning och likviditet.

Nordeakoncernens finansieringskostnader och dess tillgång till skuldkapitalmarknader påverkas på ett betydande sätt av dess kreditbetyg. En sänkning av kreditbetyget kan negativt påverka Nordeakoncernens tillgång till likviditet och dess konkurrensläge, och därför på ett betydande sätt negativt påverka företagets verksamhet, ekonomiska tillstånd och verksamhetsresultat.

Andra risker med anknytning till Nordeakoncernens verksamhet

För att Emittentens verksamhet ska fungera måste den kunna genomföra ett stort antal komplexa transaktioner på olika marknader i många valutor och att sådana genomförs genom många olika enheter. Trots att Nordeakoncernen har implementerat riskkontroller och vidtagit andra åtgärder för att minska exponeringen och/eller förlusterna, finns det en risk för att sådana procedurer inte kommer att vara effektiva i att hantera de olika verksamhetsrisker som Nordeakoncernen står inför, eller att Nordeakoncernens rykte skadas genom förekomsten av operationell risk.

Nordeakoncernens verksamhet i Ryssland och, i mindre omfattning, även i Baltikum, medför olika risker som inte gäller, eller som endast gäller i mindre grad, verksamheten i Norden. Vissa av dessa marknader är typiskt sett mer volatila och mindre välutvecklade i ekonomiskt och politiskt hänseende än marknaderna i Västeuropa och Nordamerika.

Förutom försäkringsrisk och investeringsrisk avseende Emittentens livförsäkringsverksamhet som är gemensam för samtliga försäkringsbolag och pensionsbolag beror Nordeakoncernens förmåga att generera intäkter från sina försäkringsdotterbolag rent allmänt på nivån på avgifter och övriga intäkter som genereras av försäkrings- och pensionsverksamheten.

Nordeakoncernens resultat bygger till stor del på dess anställdas höga kompetens och yrkesskicklighet. Nordeakoncernens fortsatta förmåga att konkurrera effektivt och implementera sin strategi är beroende av förmågan att dra till sig nya anställda och att behålla och motivera befintliga anställda. Nya regulatoriska begränsningar, exempelvis gränser för vissa typer av ersättning som betalas av kreditinstitut och värdepappersbolag, som föreskrivs i CRD IV, kan negativt påverka Nordeakoncernens förmåga att locka till sig nya medarbetare samt behålla och motivera befintliga

medarbetare. Förlust av kompetensen hos nyckelmedarbetare, särskilt till konkurrenter, eller oförmåga att locka till sig och behålla medarbetare med

hög kompetens i framtiden skulle kunna få en negativ påverkan på Nordeakoncernens verksamhet.

Det råder konkurrens om de typer av bankprodukter och andra produkter och tjänster som Nordeakoncernen erbjuder vilket skulle kunna få en negativ påverkan på Nordeakoncernens verksamhet.

Nordeakoncernen har meddelat att NBAB och DNB ASA har ingått ett avtal om att fusionera verksamheterna i Estland, Lettland och Litauen i en ny bank. Den föreslagna fusionen omfattas av sedvanliga villkor för genomförande, däribland kravet att NBAB och DNB ASA erhåller regulatoriska godkännanden efter nöjaktiga resultat av diskussionerna med myndigheterna, däribland tillsyns- och skattemyndigheter. Eventuella dröjsmål med att erhålla de nödvändiga godkännandena kan också fördröja genomförandet av den föreslagna fusionen, vilka Emittenten för närvarande förväntar sig äger rum under fjärde kvartalet 2017. Om det inte går att genomföra den föreslagna fusionen skulle det kunna resultera i att Nordeakoncernen inte uppnår de förväntade fördelarna med fusionen.

Risker med anknytning till lagar och regulatoriska krav på området där Nordeakoncernen bedriver sin verksamhet

Nordeakoncernens bedriver sin verksamhet i enlighet med ett omfattande regelverk. Nordeakoncernen måste följa ett stort antal lagar och bestämmelser, administrativa påbud och policyer samt tillsyn från lokala myndigheter i de olika jurisdiktioner som företaget verkar. Alla lagar och bestämmelser samt administrativa påbud och policyer kan ändras och varje förändring kan innebära betydande utgifter.

Nordeakoncernen håller på att utvärdera effekten av flertalet osäkerheter vad gäller den svenska regulatoriska miljön. En valmöjlighet kan vara, under förutsättning att nödvändiga godkännanden erhålls, att flytta Nordeakoncernens huvudkontor från Sverige till Danmark eller Finland.

Skulle Nordeakoncernen besluta att flytta Nordeakoncernens huvudkontor från Sverige så finns det inte några garantier att en sådan flytt kan väsentlig negativ påverka dess rörelseresultat och finansiella ställning.

Nordeakoncernen kan ådra sig påtagliga kostnader för bevakande och efterlevnad av de nya kapitaltäckningskraven och kraven under återhämtning och resolutionsramverket Därutöver har EU introducerat ett nytt regelverk för återupphämtning och resolution, vilket inkluderar ett så kallat ”bail in”- system såväl som en separat mekanik för övervakning samt en fullständig bankunion i euroområdet.

Det svenska ramverket för kapitaltäckning bygger på CRR och CRD IV. Den ramlagstiftning avseende kapitaltäckning som Nordeakoncernen omfattas av medför vissa krav att Nordeakoncernen ska inneha tillräckliga kapitalnivåer, däribland kärnprimärkapital (CET1), bruttosoliditet och annan förlusttäckningskapacitet (däribland MREL och TLAC). Oförmåga att uppfylla sådana krav, som kan ändras från tid till annan, kan leda till begränsningar i Nordeas förmåga att göra diskretionära betalningar under vissa omständigheter.

För att säkerställa att bankerna alltid ska ha tillräcklig kapacitet att absorbera förluster anger lagen om resolution att den svenska resolutionsmyndigheten sätter upp minimikrav gällande eget kapital och medräkningsbara skulder

(”MREL”) för samtliga institut grundat på bland annat storlek, risk samt

affärsmodell.

Den 9 november 2015 publicerade rådet för finansiell stabilitet (”FSB”) de slutliga riktlinjerna för ”Total Loss Absorbing Capacity” (total förmåga att absorbera förluster) (”TLAC”) som angav standarder för globalt systemviktiga banker (”G-SIB”) som i allt väsentligt motsvarar MREL- kraven. FSB:s standard syftar till att GSBer i resolution ska ha tillräcklig kapacitet att absorbera förluster, i syfte att minimera dess effekter på finansiell stabilitet, tillse att kritiska funktioner kan fortgå oavbrutet och för att undvika att kostnader uppstår för skattebetalare. Eftersom det är svårt att förutsäga vilken effekt MREL och/eller TLAC kan ha på NBAB tills MREL och TLAC-kraven har genomförts fullt ut, finns det en risk för att kraven i MREL och/eller TLAC kan kräva att NBAB utfärdar ytterligare medräkningsbara skuldförpliktelser för MREL och TLAC för att möta de nya kraven inom föreskrivna tidsramar och att hålla ytterligare medel och/eller medräkningsbara skulder för att tillfredsställa MREL och/eller TLAC-krav på Nordeakoncernen, vilket kan öka kostnaderna för efterlevnad, fördröja, begränsa eller förhindra utförandet av dess strategi och ha en väsentlig negativ effekt på Nordeas kapitalstruktur samt dess verksamhet, finansiella ställning och resultat. MREL och TLAC-kraven förväntas ha en inverkan på hela marknaden, inklusive genom att potentiellt negativt påverka kreditvärdigheten för värdepapper som ges ut av Nordeakoncernen och dess konkurrenter, och det finns en risk att den relativa effekten kan ge upphov till en minskning av Nordeakoncernens konkurrenskraft.

NBAB är i sin ordinarie verksamhet föremål för regulatorisk tillsyn och ansvarsrisk. Det finns en risk för att överträdelser av Nordeakoncernen kommer att inträffa och för det fall en överträdelse inträffar, att betydande ansvar eller bestraffning kommer att inträffa.

NBAB är föremål för ett antal krav, tvister, rättegångsförfaranden och utredningar i de jurisdiktioner där NBAB verkar. Dessa typer av krav, tvister, rättsliga förfaranden eller utredningar exponerar NBAB för skadestånd, direkta och indirekta kostnader (inklusive legala kostnader), direkta eller indirekta finansiella förluster, civila och straffrättsliga påföljder, förlust av tillstånd eller bemyndiganden eller renomméförlust, kritik eller straff från tillsynsmyndigheter samt risken för regulatoriska restriktioner för sin verksamhet.

NBAB:s verksamhet är föremål för varierande skattesatser runtom i världen vilka beräknas enligt lokal lagstiftning och praxis. Lagändringar eller beslut från skattemyndigheterna kan försämra Nordeakoncernens skattemässiga ställning.

Förändringar i redovisningsprinciper eller i redovisningsstandarder som är tillämpliga på Nordeakoncernen skulle kunna ha en väsentlig påverkan på hur Nordeakoncernen redovisar sin finansiella ställning och sitt verksamhetsresultat.

D.6

Risker specifika för Instrumenten och riskvarning

Det finns även risker med de Instrument som erbjuds under Grundprospektet, vilka potentiella investerare noga ska beakta så att de är införstådda i dessa risker innan ett investeringsbeslut fattas med avseende på Instrument. Nedan anges de huvudsakliga riskerna. Investerare bör noggrant även granska och överväga de risker liksom övrig information som beskrivs i Grundprospektet.

Produktens komplexitet – Avkastningsstrukturen för Instrument är ibland komplex och kan innehålla matematiska formler eller samband som, för en investerare, kan vara svåra att förstå och jämföra med andra investeringsalternativ. Noteras bör att relationen mellan avkastning och risk kan vara svår att utvärdera.

Prissättning av strukturerade Instrument – Prissättningen av strukturerade Instrument bestäms vanligen av Emittenten, och inte utifrån förhandlade villkor. Det kan därför uppstå en intressekonflikt mellan Emittenten och investerarna, i det att Emittenten kan påverka prissättningen och försöker generera en vinst eller undvika en förlust i relation till de underliggande underliggande tillgångarna. Emittenten har ingen skyldighet att agera i innehavarnas intresse.

De underliggande tillgångarnas värdeutveckling – Med strukturerade Instrument är innehavarnas rätt till avkastning och ibland återbetalningen av kapitalbeloppet, beroende av hur bra värdeutvecklingen är för en eller flera underliggande tillgångar och den gällande avkastningsstrukturen. Värdet på strukturerade tillgångar påverkas av värdet på de underliggande tillgångarna vid vissa tidpunkter under Instrumentens löptid, hur starkt priserna hos de underliggande tillgångarna varierar, förväntningarna angående den framtida volatiliteten, marknadsräntorna och förväntade utdelningar på de underliggande tillgångarna.

[Valutafluktuationer – I de fall den underliggande tillgången noteras i annan valuta än svenska kronor, kan valutakursförändringar påverka avkastningen på Instrumenten. Växelkurserna för utländska valutor kan påverkas av komplexa politiska och ekonomiska faktorer, inklusive relativa inflationstakter, betalningsbalansen mellan länder, storleken på regeringars budgetöverskott eller budgetunderskott och den monetära, skatte- och/eller handelspolitiska policy som följs av de relevanta valutornas regeringar.

Valutafluktuationer kan påverka värdet eller nivån hos de underliggande tillgångarna på komplexa sätt. Om sådana valutafluktuationer får värdet eller nivån hos de underliggande tillgångarna att variera, så kan värdet eller nivån på Instrument falla. Om värdet eller nivån hos en eller flera underliggande tillgång(ar) är utfärdad(e) i en valuta som är annan än valutan i vilken Instrument är utfärdade, så kan investerarna vara utsatta för en ökad risk som kommer från växelkurser för främmande valutor. Tidigare växelkurser för utländska valutor är inte nödvändigtvis indikationer beträffande framtida växelkurser för utländska valutor.]

[Instrument vars kapitalbelopp inte är garanterat – Kapitalbeloppet för vissa av de Instrument som erbjuds under Grundprospektet är inte garanterat. Det finns därmed en risk för dessa Instrument att det belopp som en investerare får tillbaka vid inlösen av Instrument understiger kapitalbeloppet.]

[Aktier som underliggande tillgångar – Instrument med aktier som underliggande tillgångar är inte sponsrade eller främjade av emittenten av aktierna. Emittenten av aktierna har därför inte någon skyldighet att beakta intresset för dem som investerat i Instrument varför åtgärder tagna av en sådan emittent av aktier skulle kunna negativt påverka Instrumentens marknadsvärde. Den som investerat i Instrument har inte rätt att få några utbetalningar eller andra utdelningar till vilka en direkt ägare av de underliggande aktierna annars skulle ha rätt.]

[Index som underliggande tillgångar – Investerare i Instrument som baserar

sig på index som underliggande tillgångar kan få lägre betalning vid inlösen av sådana Instrument än om han eller hon hade investerat direkt i de aktier/tillgångar som utgör indexet. Sponsorn av vilket som helst index kan lägga till, ta bort eller ersätta komponenter eller göra metodändringar som kan påverka nivån på sådant index och därmed den avkastning som ska betalas till investerare i Instrumenten. Nordeakoncernen kan också ta del i att skapa, strukturera och underhålla indexportföljer och indexstrategier (och kan även agera Indexsponsor i förhållande därtill) (gemensamt ”Egna Sammansatta Index”). Det kan därför uppstå intressekonflikter för Emittenten i dess roll som Emittent av sådana Instrument och i deras ställning för att upprätta, marknadsföra, främja eller administrera sådana index.]

[Råvaror som underliggande tillgång – Att handla i råvaror är spekulativt och kan vara extremt volatilt eftersom råvarupriser påverkas av faktorer som är oförutsägbara, såsom ändringar i relationerna mellan tillgång och efterfrågan, vädermönster och regeringars politik. Råvarukontrakt kan även handlas direkt mellan marknadsaktörer ”over-the-counter” på handelsplatser som är föremål för minimal eller ingen substantiell reglering. Detta ökar riskerna som sammanhänger med likviditets- och prishistorik för de relevanta kontrakten. Instrument som är länkade till terminskontrakt för råvaror kan ge en annan avkastning än Instrument som är länkade till den relevanta fysiska råvaran, eftersom priset på ett terminskontrakt för en råvara allmänt innefattar en premie eller en rabatt jämfört med dagspriset för den underliggande råvaran.]

[Exponering mot en korg av underliggande tillgångar – För Instrument där det underliggande är en korg av underliggande tillgångar, bär investerarna risken för värdeutvecklingen för var och en av delarna som korgen innehåller. Där det är en hög nivå av ömsesidigt beroende mellan de individuella delarna av korgens innehåll kan en ändring i värdeutvecklingen hos korgens delar överdriva värdeutvecklingen i Instrument. Dessutom kan en liten korg eller en olikartat viktad korg göra korgen sårbar för ändringar i värdet hos vilken som helst av de specifika korgkomponenterna. Varje beräkning eller värde som berör en korg med ”bästa av” eller ”sämsta av”- inslag kan producera resultat som skiljer sig mycket från dem som tar hänsyn till korgens värdeutveckling i dess helhet.]

[Automatisk förtida återbetalning – Vissa typer av Instrument kan automatiskt återbetalas innan deras planerade förfallodatum om vissa villkor är uppfyllda. I en del fall kan detta resultera i en förlust av en del eller hela investerarens investering.]

[Warranter, turbowarranter, marknadswarranter, MINI Futures – Konstruktionen av Instrumenten gör att prisutvecklingen på den underliggande tillgången får genomslag i kursen på sådana Instrument och kan leda till större vinst eller förlust på insatt kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången. Detta brukar uttryckas så att Instrumenten har en hävstångseffekt jämfört med en investering i underliggande tillgång, dvs. en kursförändring (såväl uppgång som nedgång) för underliggande tillgång medför en procentuellt sett större förändring av värdet på Instrumenten. Detta medför att risken att investera i sådana Instrument är större än att investera i underliggande tillgång. Instrumenten kan förfalla utan värde. ]

[Warranter och marknadswarranter kan även innehålla värdeutvecklingsstrukturer som är mer komplicerade och motsvarar de

		värdeutvecklingsstrukturer som anges vara tillämpliga avseende certifikat. De risker som är relevanta för certifikat enligt nedan kan därför även vara tillämpliga på warranter och marknadswarranter.] [Risker förenade med certifikat – Om den underliggande tillgången blir värdelös (exempelvis genom att bolaget som ger ut underliggande aktie går i konkurs) blir certifikatet också värdelöst. Värdet på ett certifikat kan också påverkas av valutakursförändringar – om den underliggande tillgången är denominerad i en annan valuta än certifikatets denomineringsvaluta. En investerare i ett certifikat bör notera att hela det investerade beloppet kan gå förlorat. För det fall certifikatet är konstruerat för att ge avkastning i en nedåtgående marknad (sälj eller short) ger en värdeökning i den underliggande tillgången en värdeminskning i certifikatet. Under löptiden påverkas certifikatets värde av förändringar i volatilitet, prisutveckling och utdelningar i den underliggande tillgången samt marknadsränteförändringar. Om certifikatet innehåller en eller flera barriärnivåer kan detta innebära att det belopp som en investerare har rätt att erhålla på återbetalningsdagen understiger det investerade beloppet eller att rätten till eventuell särskild avkastning bortfaller.] Övriga risker förenade med Instrument kan ha att göra med bland annat ränteförändringar, valutaförändringar, om Emittenten har rätt att inlösa Instrumenten i förtid, komplexiteten av de finansiella instrumenten, svängningar hos relevanta index, andra underliggande tillgångar eller den finansiella marknaden och om återbetalning är beroende av andra förhållanden än Emittentens kreditvärdighet. Det finns också vissa risker rörande Instrument i allmänhet, såsom modifikationer i samband med Sparandedirektivet (2003/48/EG) och undantag och lagändringar. Vissa av de förekommande riskerna är hänförliga till omständigheter utanför Emittentens kontroll såsom förekomsten av en effektiv sekundärmarknad, stabiliteten i det aktuella systemet för clearing och avveckling samt den ekonomiska situationen och utvecklingen av densamma i Norden och i omvärlden i stort. En investering i relativt komplexa värdepapper, såsom Instrument, för med sig en högre risk än att investera i mindre komplexa värdepapper. Speciellt, i en del fall, kan investerare förlora värdet av hela sin investering eller delar därav, från fall till fall.

AVSNITT E - ERBJUDANDE
E.2b	Motiv till erbjudandet och användning av intäkterna:	Instrumenten erbjuds för att tillhandahålla Emittentens kunder investeringsprodukter. Placerade belopp kommer att användas i Emittentens löpande rörelse.
E.3	Beskrivning av erbjudandets former och villkor	Instrument kan erbjudas på marknaden till institutionella professionella investerare och till så kallade retailkunder (vilka primärt omfattar mindre och medelstora företag samt privatkunder) genom offentliga erbjudanden eller till en begränsad krets investerare. Instrument kan komma att erbjudas av ett eller flera Emissionsinstitut som agerar tillsammans i ett syndikat eller

genom en eller flera banker i en så kallad försäljningsgrupp. Priser och volymer samt villkor för leverans och betalning av sålunda erbjudna Instrument bestäms genom överenskommelse vid varje sådan emission.

Central information om denna emissions form och villkor: [Villkor för erbjudandet:]

[Antal emitterade Instrument:]

[Sista dag för Teckning:]

[Minsta och högsta teckningsbelopp:] [Pris:]

[Meddelande om genomförd emission:] [Information om tilldelning:] [Likviddag:]

[Courtage:] [Avgifter:]

E.4

Relevanta intressen/intres sekonflikter för erbjudandet:

Finansiella Mellanhänder kan betalas genom avgifter i samband med emissionen av Instrument under detta Program.

[Såvitt Emittenten känner till, har ingen person involverad i emissionen av Instrumenten något intresse som är relevant för emissionen.] / [Beskrivning av intressen som har betydelse för emissionen bland någon eller några fysiska eller juridiska personer som är inblandade i emissionen, inklusive intressekonflikter].

E.7

Beräknade kostnader

Emittenten och de Finansiella Mellanhänderna kan komma att debitera investerare avgifter i samband med emissioner av Instrument.

[Varken Emittenten [eller någon Finansiell Mellanhand] debiterar någon investerare i Instrument några avigifter i samband med emissionen.] /

[I samband med emissionen kommer [Emittenten [[och] de Finansiella Mellanhänderna att debitera investerarna avgifter om [•] [SEK/NOK/DKK/EUR/GBP/USD/PLN/RUB/CHF/HKD/JPY/Annan valuta] [respektive [•] [SEK/NOK/DKK/EUR/GBP/USD/PLN/RUB/CHF/HKD/JPY/Annan valuta]].

RISKFAKTORER

En investering i Instrument innebär ett visst risktagande. Innan en investerare beslutar sig för att förvärva Instrument bör investeraren noggrant överväga de nedan angivna riskerna och övrig information i detta Grundprospekt. De risker som beskrivs nedan kan ha en väsentlig negativ effekt på Nordea Bank AB (publ):s och dess dotterbolag (”NBAB”, ”Nordeakoncernen”, ”Koncernen” eller ”Nordea”), inklusive Emittentens affärsverksamhet, rörelseresultat och finansiella ställning samt värdet på Instrument. Även ytterligare risker och osäkerheter, inklusive sådana som Emittentens ledning inte för närvarande känner till eller uppfattar såsom betydande, kan komma att ha en väsentlig inverkan på Emittentens affärsverksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning eller framtidsrisker eller kan kan föranleda andra händelser som kan innebära att investerare förlorar hela eller delar av sin investering.

Ord och uttryck som är definierade i ”Allmänna Villkor” eller på annan plats i detta Grundprospekt ska ha samma betydelse i detta avsnitt.

Presumtiva investerare måste uppmärksamma att riskerna som är relaterade till Emittenten, till verksamheten som den är verksam i och summeringen av Instrument i avsnittet i detta Grundprospekt med överskrift ”Sammanfattning” är de risker som Emittenten tror är de mest relevanta att uppmärksamma för en potentiell investerare för att göra en bedömning huruvida en investering i Instrument ska göras eller inte. Riskerna som Emittenten står inför hänför sig emellertid till händelser och är beroende av omständigheter som kan eller inte kan inträffa i framtiden. Presumtiva investerare ska inte endast beakta informationen om nyckelrisker som har sammanfattats i avsnittet i detta Grundprospekt med överskrift ”Sammanfattning” utan dessutom, till exempel, risker och osäkerheter som beskrivs nedan.

Emittenten är av den uppfattningen att de faktorer som beskrivs nedan är de huvudsakliga riskerna förknippade med att investera i Instrument emitterade under

Programmet, men Emittentens oförmåga att betala ränta eller kapitalbelopp för eller i samband med något Instrument kan inträffa utav andra orsaker och Emittenten anser inte att redovisningen nedan av risker med innehav av Instrument är uttömmande.

Risker relaterade till Emittenten

Xxxxxx relaterade till de rådande makroekonomiska förhållandena

Negativ ekonomisk utveckling och negativa förhållanden på de marknader där Nordeakoncernen verkar kan negativt påverka Nordeakoncernens verksamhet och rörelseresultat

NBAB:s resultat påverkas i betydande mån av det allmänna ekonomiska läget i de länder där NBAB verkar, särskilt på de nordiska marknaderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) men även, i lägre grad, i Ryssland och Baltikum. De senaste åren så har det allmänna ekonomiska läget i den nordiska marknaden generellt utvecklats positivare relativt övriga Europa men det har varit skillnader mellan länderna inom regionen. Under 2014 utvecklades de nordiska marknaderna i allmänhet positivt, med starkast tillväxt i Sverige och Norge, dock vad gäller Norge med viss oro för de effekter på den lokala ekonomin som kan följa av sjunkande oljepriser. Tillväxten i Danmark befann sig på en fortsatt låg nivå, tillväxten i Finland var dämpad under 2014 och följde den mera blandade tillväxtbilden i Europa i övrigt. Under 2015 växte den svenska ekonomin med över 3 procent. I Danmark upplevdes en tydlig tillväxt i ekonomin i början av 2015 men tillväxten stannade av något under andra halvan av 2015. Den norska ekonomin växte i början av 2015 men drabbades i större utsträckning av det tilltagande fallet i oljepriser senare under året. Den finska ekonomin var fortsatt dämpad under 2015 med en tillväxttakt som fluktuerade mellan positiv och negativ under året. Under 2016

kännetecknades utvecklingen i de nordiska ekonomierna av divergens. I Sverige var utvecklingen fortsatt stark med en tillväxt som översteg 3 procent. I Danmark sågs i början av 2016 en stadig tillväxt i ekonomin men den stannade av något under andra halvan av 2016.

Utvecklingen under helåret var ändå positiv, och den gradvisa förbättringen fortsatte. Norges ekonomi växte fortfarande i början av 2016 men mattades gradvis av till följd av de sjunkande oljepriserna. Under 2016 var helhetsbilden av den finska ekonomin fortsatt relativt dämpad, med en tillväxttakt som fluktuerade mellan positiv och negativ under kvartalen. Under senare år har den ryska ekonomin påverkats negativt av krisen i Krim och östra Ukraina. Negativ ekonomisk utveckling av det slag som beskrivs ovan har påverkat och kan komma att fortsätta påverka Nordeakoncernens verksamhet på en rad olika sätt, bland annat genom påverkan på Nordeakoncernens kunders inkomst, förmögenhet, likviditet, affärsvillkor och/eller finansiella ställning, vilket i sin tur ytterligare kan komma att försämra Nordeakoncernens kreditkvalitet och minska efterfrågan på Nordeakoncernens finansiella produkter och tjänster. Följaktligen skulle vissa eller samtliga av de förhållanden som beskrivits ovan kunna medföra en fortsatt väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

En ackommoderande penningpolitik, i synnerhet genom låga räntor, i de länder där Nordeakoncernen bedriver verksamhet har på senare tid påverkat, och förväntas fortsätta påverka Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och verksamhetsresultat. De senaste tre åren har Europeiska centralbanken och lokala nationella centralbanker sänkt räntorna till rekordlåga nivåer, och räntorna har hamnat på minus i ett flertal länder, däribland Danmark, Sverige och euroländerna. Eventuella ytterligare sänkningar av räntorna eller en längre period med låga räntor skulle kunna få till följd en minskad räntenettomarginal för Nordeakoncernen, vilket i sin tur skulle kunna få en betydande negativ påverkan på Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och verksamhetsresultat.

Störningar och volatilitet på de globala finansiella marknaderna kan negativt påverka Nordeakoncernen

På senare år har de globala finansiella marknaderna utsatts för betydande störningar och volatilitet, bland annat till följd av oro över den övergripande stabiliteten i euroområdet, rädsla för en avmattning i den kinesiska ekonomin och osäkerhet om tidpunkten för ändringar i den amerikanska penningpolitiken. Den fortsatt blygsamma BNP-tillväxt och låga inflation som Europa har upplevt har också gett upphov till oro, vilket visas av det program för kvantitativa lättnader som introducerades av den Europeiska centralbanken i januari 2015, och som sedan dess utökades och förlängdes till december 2017, och osäkerheten kring den fortsatt svaga ekonomiska utvecklingen i vissa länder i euroområdet, i synnerhet Grekland och Italien, och deras förmåga att fortsätta som medlemmar, har fortsatt. Marknaden har också blivit, och kommer troligen fortsättningsvis även att vara, påverkad av den ekonomiska inbromsningen i Kina och den ökade skuldsättningen i Kina, möjliga framtida räntehöjningar i USA samt den väsentliga nedgången och volatiliteten hos globala oljepriser. Geopolitiska händelser, som de fortsatta spänningarna i Mellanöstern och östra Ukraina, Storbritanniens beslut att gå ur EU och resultatet i det amerikanska presidentvalet, har också orsakat och kommer sannolikt fortsätta att orsaka osäkerhet på marknaderna och oro över utvecklingen i världsekonomin. En potentiell åtstramning av likviditetstillförseln i framtiden såsom ett resultat av, till exempel, fortsatt försämring av offentliga för vissa europeiska länder kan leda till ny finansieringsosäkerhet som resulterar i ökad volatilitet och ökade kreditspreadar. Risker relaterade till den ekonomiska utvecklingen i Europa har haft och kommer troligen också fortsättningsvis att ha en negativ påverkan på aktiviteten inom den globala ekonomin samt på de finansiella marknaderna. Om dessa förhållanden fortsätter eller om ytterligare oro uppstår inom dessa eller på andra marknader, kan detta medföra väsentlig negativ effekt på Nordeakoncernens möjlighet att få tillgång till kapital och likviditet på finansiella villkor som är acceptabla för Nordeakoncernens. Var och en av ovan nämnda faktorer kan inverka väsentligt negativt på Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Risker förknippade med Nordeakoncernens kreditportfölj

Försämring av motparters kreditkvalitet kan påverka Nordeas finansiella resultat

Risker som uppstår genom förändring av kreditkvaliteten och möjligheten att återvinna förfallna lån och belopp från motparter är en naturlig del i flera av Nordeas verksamheter. Nordea gör avsättningar för kreditförluster i enlighet med IFRS. De avsättningar som görs är emellertid baserade på tillgänglig information, uppskattningar och antaganden och är föremål för osäkerhet, och det finns en risk för att avsättningarna inte är tillräckliga för att täcka de kreditförluster som uppstår. Negativa förändringar i kreditkvaliteten hos Nordeas låntagare och motparter eller minskningar i värdet av säkerheter kan påverka möjligheten till återvinning samt värdet på Nordeas tillgångar och kräver en ökning av Nordeas individuella avsättningar och, potentiellt, koncerngemensamma avsättningar för försämrade krediter, vilket i sin tur skulle påverka Nordeas finansiella resultat negativt. Framför allt kan Nordeas exponering mot företagskunder vara föremål för negativa förändringar i kvaliteten på krediter om det ekonomiska klimatet i de marknader på vilka Nordeakoncernen verkar försämras. Ett exempel är den väsentliga nedgången i globala oljepriser under andra hälften av 2015 och den resulterande utmanande operativa miljön som påverkade shipping- och offshoresektorn negativt under 2016. Nordeakoncernens låntagares förmåga kan också påverkas av valutarisk i den mån deras lån är denominerade i en annan valuta än den de tjänar sina huvudintäkter i. Se även "— Generella risker relaterade till de rådande makroekonomiska förhållandena—Negativ ekonomisk utveckling och negativa förhållanden på de marknader där Nordeakoncernen verkar kan negativt påverka Nordeakoncernens verksamhet och rörelseresultat" ovan och "—Risker med anknytning till lagar och regulatoriska krav på området där Nordeakoncernen bedriver sin verksamhet—Förändringar i Nordeakoncernens redovisningsprinciper eller i redovisningsstandarder skulle kunna ha en väsentlig påverkan på Nordeakoncernen redovisar sin finansiella ställning och sitt verksamhetsresultat" och "—Andra risker relaterade till Nordeas affärsverksamhet—Nordea är utsatt för en mängd risker som ett resultat av dess verksamheter, särskilt i Ryssland och Baltikum" nedan. Faktiska kreditförluster varierar under konjunkturcykeln. En betydande ökning av storleken på Nordeas avsättningar för kreditförluster och förluster som inte täcks av reserveringar skulle få en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Nordea är exponerat för kreditrisk gentemot sina motparter

Nordea genomför rutinmässigt transaktioner med motparter inom finansbranschen, inklusive mäklare och handlare, affärsbanker, investmentbanker, fonder och andra företags- och institutionella klienter. Många av dessa transaktioner utsätter Nordea för risker att Nordeas motparter under ett valuta-, ränte-, råvaru-, aktie- eller kreditderivatkontrakt fallerar före förfallodagen och att Nordea då har en utestående fordran gentemot motparten. På grund av volatilitet på valuta- och räntemarknaderna under de senaste åren har denna risk kvarstått på en förhöjd nivå jämfört med perioden som föregick den globala finansiella och ekonomiska krisen. Denna kreditrisk kan även förvärras då säkerheter som innehas av Nordea inte kan realiseras eller likvideras till priser som är tillräckliga för att täcka motpartsexponeringens fulla belopp.

Var och en av de ovan nämnda faktorerna skulle kunna medföra en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Som en konsekvens av dess handel med finansiella instrument, inklusive valuta- och derivatkontrakt, är Nordea exponerat för avvecklingsrisk och transfereringsrisk.

Avvecklingsrisk är risken att förlora kapitalet under ett finansiellt kontrakt till följd av att motparten fallerar efter att Nordea har gett oåterkalleliga instruktioner om att överföra kapitalbelopp eller säkerhet, men före det att mottagandet av motsvarande betalning eller säkerhet har blivit slutligen bekräftat. Transfereringsrisk är risken hänförlig till överföring av pengar från ett land annat än det land där låntagaren har sin hemvist, vilken påverkas av förändringar i de aktuella ländernas ekonomiska och politiska förhållanden.

Risker relaterade till marknadsexponering

Nordeakoncernen är exponerat för marknadsprisrisk

Nordeakoncernens kunddrivna handelsverksamhet och dess Treasury-verksamhet (där Nordea innehar investerings- och likviditetsportföljer för egen räkning) är de huvudsakliga källorna till

marknadsprisrisk inom Nordea. Det verkliga värdet av de finansiella instrument som innehas av Nordea, inklusive obligationer, aktieplaceringar, kontanter i olika valutor, placeringar i private equity- och hedge- och kreditfonder, råvaror och derivat, är känsligt för volatilitet i och korrelationer mellan olika marknadsvariabler, inklusive räntor, spreadar, aktiepriser och valutakurser. I den utsträckning det volatila marknadstillståndet fortgår eller återkommer kan det verkliga värdet av Nordeas obligationer, derivat- och strukturerade kreditportföljer och andra portföljer minska mer än enligt beräknat och därmed tvinga Nordea att bokföra nedskrivningar. Framtida värderingar av de tillgångar som Nordea redan har bokfört eller beräknat nedskrivningar för, vilka kommer att spegla de då rådande marknadsvillkoren, kan leda till betydande förändringar av det verkliga värdet på dessa tillgångar. Vidare bokförs värdet på vissa finansiella instrument till ett verkligt värde som fastställs genom finansiella modeller vilka innehåller antaganden, bedömningar och uppskattningar som är osäkra och kan komma att förändras över tid eller visa sig vara oriktiga. Var och en av dessa faktorer kan tvinga Nordea att redovisa ytterligare nedskrivningar eller realisera värdeminskningskostnader, vilket kan medföra en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat. Eftersom Nordeas handels- och placeringsinkomster i hög utsträckning är beroende av de finansiella marknadernas utveckling skulle därtill de volatila marknadsförhållandena kunna resultera i en betydande minskning av Nordeas handelsinkomster och avkastning på placeringar eller leda till handelsförluster som i sin tur kan ha en betydande negativ effekt på Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Nordeakoncernen är exponerad för strukturell marknadsrisk

Strukturell räntenettorisk

Liksom alla banker har Nordea intjäning på räntor på lån och andra tillgångar och betalar i sin tur räntor till insättare och andra borgenärer. Nettoeffekten på förändringar i Nordeas nettoränteintäkter beror på de relativa nivåerna på tillgångar och skulder vilka påverkas av ränteförändringar. Nordea är utsatt för strukturell ränterisk: (En: Structural Interest Income Risk) (”SIIR”) när det finns en diskrepans mellan räntebindningsperioderna, volymerna eller referensräntorna på dess tillgångar, skulder och derivat. Diskrepansen för en given period i händelse av ränteförändringar skulle kunna få en väsentlig negativ effekt på Nordeas finansiella ställning och rörelseresultat.

Strukturell valutarisk

Nordea är exponerat för valutaomräkningsrisk främst som ett resultat av dess svenska och norska bankverksamhet, då Nordeas konsoliderade finansiella rapporter upprättas i Nordeas funktionella valuta, euro. Nordeas funktionella valuta för dess danska bankverksamhet är danska kronor, vilken är låst mot euron. Eftersom Nordea redovisar omräkningsskillnader mellan de i lokala valutor denominerade kapitalpositionerna i dess fullt konsoliderade dotterbolag, kan euroeffekten som uppstår vid valutaomräkning komma att minska det egna kapitalet. Eftersom vissa av Nordeas konsoliderade riskavvägda tillgångar: (En: risk exposure amount) (”REA”), gentemot vilka Nordea är skyldigt att hålla en viss lägsta kapitalnivå är denominerade i lokala valutor, medför varje betydande minskning av eurons värde gentemot dessa lokala valutor en betydande negativ effekt på Nordeas kapitalrelationer. Det finns en risk för att Nordea inte framgångsrikt kommer kunna säkra några eller samtliga av sina valutariskexponeringar.

Risker relaterade till likviditet och kapitalkrav

Nordeas verksamheter är förbundna med likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att Nordea inte kommer att kunna fullgöra sina förpliktelser varefter de förfaller eller tvingas fullgöra sina åtaganden till ökad kostnad. En väsentlig del av Nordeas likviditets- och finansieringsbehov sker genom användning av kunders inlåning och genom kontinuerlig tillgång till interbanklånemarknader, inklusive genom upptagande av långfristiga marknadslån, såsom säkerställda obligationer. Dessa finansieringskällors volym, och då särskilt

långfristig finansiering, kan begränsas under tider av likviditetspåfrestning. Turbulens på de globala finansiella marknaderna och i den globala ekonomin kan komma att negativt påverka Nordeas likviditet och villigheten från vissa motparter och kunder att göra affärer med Nordea, vilket kan ha en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet och rörelseresultat.

Nordeas affärsresultat kan påverkas om dess kapitaltäckning minskar eller upplevs vara otillräcklig

Nordeakoncernen måste uppfylla vissa kapitaltäckningskrav enligt svensk och europeisk lagstiftning. Baselkommittén (eng. Basel Committee on Banking Supervision) har föreslagit ett antal fundamentala ändringar till gällande regelverk avseende kapitaltäckning för de banker som är verksamma på den internationella marknaden. De främsta ändringarna är utgivna i Baselkommitténs skrifter utgivna den 16 december 2010 (tillsammans med en pressrelease från januari 2011, ("Basel III"). Basel III har implementerats i EES-området genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (”Kapitaltäckningsdirektivet” eller ”CRD”) och genom den direkta tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (”Kapitalkravsförordningen” eller ”CRR” och tillsammans med Kapitaltäckningsdirektivet, ”CRD IV”). Efter ett antal förseningar antogs CRD IV i juni 2013. CRR har gällt i samtliga medlemsstater från den 1 januari 2014 och svensk lagstiftning som implementerar CRR trädde i kraft i augusti 2014.

Lagstiftare kan icke desto mindre ha högre kapitalkrav än som krävs enligt gällande eller föreslagna framtida regler med anledning av, bland annat, den fortsatta osäkerheten avseende verksamheten inom finansiella tjänster samt osäkra globala ekonomiska förhållanden eller, i fallet med institutspecifika kapitalkrav, ett instituts finansiella ställning. Sådana krav, eller en uppfattning hos investerare i obligationer och aktier, analytiker och andra professionella aktörer att kapitalkraven borde vara högre, eller oro gällande förmågan att uppfylla framtida kapitaltäckningskrav kan påverka Nordeas upplåningskostnader, minska dess tillgång till kapitalmarknader eller resultera i en nedvärdering av dess kreditvärdighet, vilket i sin tur kan ha en väsentlig negativ effekt på dess rörelseresultat, finansiella ställning och likviditet. Dessutom kan Nordeas riskviktade tillgångar öka, vilket potentiellt kan minska Nordeas kapitaltäckning, till följd av, bland annat, lägre intern kreditvärdighet hos Nordeas kunder, betydande volatilitet på marknaden, ökad räntedifferens på krediter, förändringar i ramlagstiftning avseende kapitaltäckningskrav eller regleringen av vissa positioner, såsom förändringar riskvikter för olika slags tillgångar, fluktuerande växlingskurser, minskningar av värdet på säkerheter till följd av lägre marknadsvärde hos underliggande tillgångar, eller ytterligare försämringar av det ekonomiska klimatet. En minskning av Nordeas kapitaltäckningsgrad kombinerad med svårigheter att kapitalisera bankerna i Nordeakoncernen, skulle kunna medföra att Nordea tvingas att reducera sin utlåningsverksamhet och/eller delar av övriga verksamheter. Se även "— Risker relaterade till det juridiska och regulatoriska klimatet i vilket Nordea bedriver verksamhet—Nordeakoncernen kan ådra sig påtagliga kostnader för bevakande och efterlevnad av de nya kapitaltäckningskraven och kraven under återhämtning och resolutionsramverket" och "—Risker relaterade till Instrumenten—Rättsliga åtgärder i händelse av Emittentens fallissemang skulle på ett väsentligt negativt sätt påverka värdet på Instrumenten, däribland på ett sådant sätt att det leder till att innehavare av Instrumenten förlorar hela eller en del av sin investering i Instrumenten eller erhåller än annan säkerhet än Instrumenten" nedan.

Nordeakoncernens finansieringskostnader och dess tillgång till kreditmarknaderna påverkas på ett betydande sätt av dess kreditbetyg.

Det finns en risk för att Nordeakoncernen eller dess hypoteksbolag inte kommer att kunna behålla sina nuvarande kreditbetyg eller att Nordeakoncernen inte kan upprätthålla nuvarande kreditbetyg på sina låneinstrument. En sänkning av NBAB:s eller dess hypoteksbolags nuvarande långsiktiga kreditbetyg kan komma att öka Nordeakoncernens finansieringskostnader, begränsa tillgången till kapitalmarknaderna och utlösa ytterligare krav

på säkerheter i derivatavtal och andra säkra finansieringsarrangemang. En sänkning av kreditbetyget kan negativt påverka Nordeakoncernens tillgång till likviditet och dess konkurrensläge, och därför på ett betydande sätt negativt påverka företagets verksamhet, ekonomiska tillstånd och verksamhetsresultat.

Andra risker relaterade till Nordeas affärsverksamhet

Operationella risker, inklusive risker i samband med investeringsrådgivning, kan påverka Nordeas verksamhet

Nordeas affärsverksamheter är beroende av förmågan att hantera ett stort antal komplexa transaktioner på skilda marknader i många valutor. Verksamheterna bedrivs genom ett antal legala enheter. Verksamhetsförluster, inklusive skadestånd, skador på Nordeas renommé, kostnader, och direkta och indirekta finansiella förluster och/eller nedskrivningar, kan bli resultatet av otillräcklighet eller brister i interna processer, IT och andra system (inklusive implementeringen av nya system och plattformar), förlust av licenser från externa leverantörer, bedrägerier eller andra kriminella handlingar, anställdas misstag, outsourcing, brister att på ett lämpligt sätt dokumentera transaktioner eller avtal med kunder, säljare, underleverantörer, samarbetspartners och andra tredje parter, eller att inhämta eller upprätthålla vederbörliga tillstånd, eller klagomål från kunder, brister i efterlevnaden av regulatoriska krav, inklusive men inte begränsat till regelverk för att förhindra penningtvätt, personuppgiftsskydd och konkurrensrättsliga regler, efterlevnad av affärsregler, utrustningsfel, brister i att skydda dess tillgångar, inklusive immateriella rättigheter och säkerheter, fel på fysiskt skydd samt säkerhetsskydd, naturkatastrofer eller fel i externa system, inklusive system som härrör från Nordeas leverantörer och motparter och brister i att uppfylla sina kontraktuella eller andra förpliktelser. Transaktioner genomförs genom många olika enheter. Det finns en risk för att sådana procedurer inte kommer att vara effektiva i att hantera de olika verksamhetsrisker som Nordeakoncernen står inför, eller att Nordeakoncernens rykte skadas genom förekomsten av operationell risk.

Som en del av dess bank- och tillgångsförvaltningsverksamhet erbjuder Nordea sina kunder investeringsrådgivning, tillgång till internt liksom externt förvaltade fonder samt administrerar fonder som förvaltas av tredje part. I händelse av att dess kunder lider skada av investeringsrådgivning från eller oegentligheter eller bedrägliga åtgärder utförda av förvaltare av tredje parts fonder, kan Nordeas kunder söka kompensation från Nordea. Sådan kompensation kan sökas även om Nordea inte har någon direkt exponering mot sådana risker, eller inte har rekommenderat dessa motparter till dess kunder. Alla sådana krav kan medföra en väsentlig negativ effekt på Nordeas renommé, verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Nordea är utsatt för en mängd risker som ett resultat av dess verksamheter, särskilt i Ryssland och Baltikum

Nordeas verksamhet i Ryssland och, i mindre grad, även Baltikum, för med sig risker som inte, eller endast i en mindre omfattning, är tillämpliga på Nordeas verksamheter på de nordiska marknaderna. Vissa av dessa marknader är typiskt sätt mer volatila och mindre utvecklade, ekonomiskt och politiskt, än marknader i Västeuropa och Nordamerika. Nordea utsätts för betydande ekonomiska och politiska risker, inklusive ekonomisk volatilitet, recession, inflationstryck, valutakursförändringar och avbrott i verksamheten samt civila oroligheter, moratorium, införande av växelkontroller, sanktioner relaterade till särskilda länder, expropriering, förstatliganden, omförhandlingar eller ogiltigförklaringar av gällande avtal, statligt fallissemang och ändringar i lagar och skatteregler. Som exempel har krisen i Krimregionen och i östra Ukraina som inleddes tidigt under 2014 och relaterade händelser, såsom sanktionerna som USA och EU infört mot Ryssland, haft en negativ effekt på det ekonomiska klimatet i Ryssland. Om krisen i dessa regioner fortsätter eller om nya eller försvårade spänningar mellan Ryssland och Ukraina eller andra länder uppkommer, eller om ytterligare ekonomiska sanktioner införs som en följd av sådana kriser, kan detta ha en ytterligare negativ effekt på ekonomierna i Ryssland, angränsande regioner samt andra länder.

Xxxxxx relaterade till att bedriva verksamhet i Ryssland och Baltikum kan påverka Nordeakoncernens låntagares förmåga att återbetala sina lån, påverka möjligheten för Nordea att realisera innehavda säkerheter, påverka räntor och valutakurser, och skulle väsentligt negativt kunna påverka den ekonomiska aktivitetsnivån, vilket skulle kunna ha en väsentlig negativ effekt på Nordeakoncernens affärsverksamhet, finansiella ställning samt resultat av affärsverksamheten i dessa länder.

Lönsamheten i Nordeas livförsäkrings- och pensionsverksamhet är beroende av regleringar och riktlinjer i de länder den bedrivs

Förutom sådana försäkrings- och investeringsrisker som är förenade med all livförsäkringsverksamhet och som är gemensamma med alla som erbjuder livförsäkrings- och pensionslösningar, påverkas Nordeas möjlighet att generera vinst i dess försäkringsdotterbolag generellt av nivån på avgifter och andra inkomster som genereras i försäkrings- och pensionsrörelse. Nivån på avgifter och andra inkomster som Nordea kan intjäna från sina försäkringsdotterbolag skiljer sig från land till land, och påverkas av regleringar och riktlinjer kungjorda av relevanta myndigheter avseende ägaravgifter, "IFRS-överbryggning", vinstfördelning samt solvenskrav.

Nordea kan erfara svårighet att rekrytera eller behålla högre chefer eller annan nyckelpersonal

Nordeas resultat är i stor utsträckning beroende av kompetensen hos och arbetsinsatsen från mycket kunniga individer, och Nordeas fortsatta möjlighet att effektivt konkurrera och implementera Nordeas strategi beror på förmågan att rekrytera nya medarbetare och behålla och motivera befintliga anställda. Konkurrensen är intensiv inom den finansiella sektorn, inklusive andra finansiella institut, liksom från andra typer av verksamheter. Nya regulatoriska krav, såsom de genom CRD IV introducerade begränsningarna för vissa typer av ersättning i kreditinstitut och värdepappersbolag, kan ha en negativ effekt på Nordea förmåga att attrahera ny personal och behålla och motivera nuvarande personal. Varje förlust av nyckelpersonal, framförallt till konkurrenter, eller svårighet att rekrytera och behålla kunniga medarbetare i framtiden kan ha en negativ effekt på Nordeas verksamhet.

Nordea möter konkurrens på alla marknader

Det finns konkurrens avseende bank- och andra typer av produkter och tjänster som Nordea tillhandahåller, och det finns en risk för att Nordea inte kommer kunna upprätthålla sin konkurrenskraftiga position. Om Nordea inte skulle kunna erbjuda konkurrenskraftiga produkter och tjänster, skulle det kunna innebära att Nordea misslyckas att attrahera nya kunder och/eller behålla existerande kunder, uppleva minskade ränteinkomster, avgifts- och provisionsintäkter, och/eller minskade marknadsandelar, vilket var för sig skulle ha en väsentlig negativ effekt på dess affärsverksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Det finns risker och osäkerheter med den föreslagna fusionen av NBAB:s och DNB:s verksamheter i Baltikum.

Den 25 augusti 2016 meddelade Emittenten att NBAB och DNB ASA har ingått ett avtal om att fusionera verksamheterna i Estland, Lettland och Litauen i en ny bank. Den föreslagna fusionen omfattas av sedvanliga villkor för genomförande, däribland kravet att NBAB och DNB erhåller regulatoriska godkännanden efter nöjaktiga resultat av diskussionerna med myndigheterna, däribland tillsyns- och skattemyndigheter. Eventuella dröjsmål med att erhålla de nödvändiga godkännandena kan också fördröja genomförandet av den föreslagna fusionen, vilka Emittenten för närvarande förväntar sig äger rum under fjärde kvartalet 2017. Om det inte går att genomföra den föreslagna fusionen enligt nuvarande plan skulle det kunna resultera i att Nordeakoncernen inte uppnår de förväntade fördelarna med fusionen.

Risker relaterade till det juridiska och regulatoriska klimatet i vilket Nordea bedriver verksamhet

Nordeakoncernen är föremål för omfattande regleringar som är stadda i förändring

Verksamheten inom finansiella tjänster, inklusive Nordeakoncernen, bedriver sin verksamhet i enlighet med ett omfattande regelverk. Nordeakoncernen måste följa ett stort antal lagar och bestämmelser, administrativa påbud och policyer samt tillsyn från lokala myndigheter i de olika jurisdiktioner som företaget verkar. Dessa jurisdiktioner omfattar Sverige, där NBAB är baserat, Danmark, Finland, Norge, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Kina, Tyskland, Luxemburg, Polen, Singapore, Storbritannien och USA. Alla lagar och bestämmelser samt administrativa påbud och policyer kan ändras och varje förändring kan innebära betydande utgifter.

Områden där förändringar eller utveckling av föreskrifter och/eller tillsyn kan ha en negativ inverkan innefattar, men är inte begränsat till, (i) förändringar i monetära, ränte- och andra riktlinjer, (ii) allmänna förändringar i myndigheters- och regulatoriska riktlinjer eller regelsystem som avsevärt kan påverka investerares beslut eller som kan öka kostnaden för att bedriva verksamhet i Norden, i Ryssland och Baltikum samt på andra marknader där Nordeakoncernen bedriver sin verksamhet, (iii) förändringar i ramverket för kapitaltäckning, införande av betungande compliance-krav, begränsningar i verksamhetstillväxt eller prissättning och krav på att verksamhet ska bedrivas på ett sätt som prioriterar andra mål än att skapa värde för aktieägarna, (iv) förändringar i konkurrens- och prissättningsförutsättningar, (v) regeringars differentiering mellan finansinstitut rörande insättningsgarantier och de villkor som styr sådana garantier, (vi) expropriation, förstatliganden, konfiskering av tillgångar och förändringar i lagstiftning beträffande utländskt ägande, (vii) vidareutveckling i den finansiella rapporteringsmiljön, och (viii) annan ogynnsam politisk, militär eller diplomatisk utveckling (särskilt i Ryssland och Baltikum) vilken leder till legal osäkerhet, vilket i sin tur kan komma att påverka efterfrågan på Nordeakoncernens produkter och tjänster.

Som ett resultat av nyligen upplevda finansiella och ekonomiska kriser, har ett antal regulatoriska initiativ lagts fram och antagits för att utöka eller implementera regler och förordningar som har haft, eller sannolikt skulle kunna ha, en effekt på Nordeakoncernens verksamhet. Sådana initiativ inkluderar, men är inte begränsat till, regler avseende likviditet, kapitaltäckning och hantering av motpartsrisk och innefattar regulatoriska verktyg till myndigheterna för att ge dem möjlighet att ingripa i nödlägen och introduktionen av ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i euroområdet Nordeakoncernen håller på att utvärdera effekten av flertalet osäkerheter vad gäller den svenska regulatoriska miljön. En valmöjlighet kan vara, under förutsättning att nödvändiga godkännanden erhålls, att flytta Nordeakoncernens huvudkontor från Sverige till Danmark eller Finland. Skulle Nordeakoncernen besluta att flytta Nordeakoncernens huvudkontor från Sverige så finns det inte några garantier att en sådan flytt kan väsentlig negativ påverka dess rörelseresultat och finansiella ställning.

Efter en period av betydande regulatoriska initiativ i spåren av finanskrisen i USA har den amerikanska regeringen efter det senaste presidentvalet uttryckt politiska mål avseende en finansiell regulatorisk reform som skulle kunna minska vissa begränsningar som införts i samband med genomförandet av dessa initiativ. Om en sådan reform äger rum kan den förbättra konkurrensläget för finansinstitut baserade i USA jämfört med institut baserade i jurisdiktioner med strängare regulatoriska krav.

En regulatorisk utveckling som denna eller andra regler, begränsningar, restriktioner på finansiella institut och kostnader involverade skulle kunna ha en väsentligt negativ inverkan på Nordeakoncernens verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Nordeakoncernen kan ådra sig påtagliga kostnader för bevakande och efterlevnad av de nya kapitaltäckningskraven och kraven under återhämtning och resolutionsramverket

CRD IV ställer högre kapital- och likviditetskrav för banker, som bland annat måste hålla en högre andel kärnprimärkapital. Dessutom meddelade det svenska finansdepartementet, Finansinspektionen samt Riksbanken i november 2011 att högre krav än de som fastställts i Basel III skulle gälla för nationellt systemviktiga banker (”N-SVB”), såsom Nordeakoncernen. Dessa högre krav har gällt från och med den 1 januari 2015. De högre kapitalkraven, den fortsatta regulatoriska utvecklingen samt krav på högre likviditetsnivåer kommer sannolikt innebära att Nordeakoncernen, precis som andra finansiella institut, ådrar sig betydande kostnader för att övervaka och följa de nya kraven, vilket också komma att negativt påverka affärsverksamheten i finanssektorn. Därutöver har EU introducerat ett nytt regelverk för återupphämtning och resolution, vilket inkluderar ett så kallat ”bail in”-system såväl som en separat mekanik för övervakning samt en fullständig bankunion i euroområdet. Dessa nya krav, andra förslag och övervakningsstrukturer kan påverka existerande affärsmodeller. Se även ”– Nya regulatoriska åtgärder påverkar Nordeakoncernens kapitalanskaffningsbehov" nedan.

CRD IV medför kapitaltäckningskrav utöver den lägsta kapitalnivån

CRD IV ålägger exempelvis vissa begränsningar på institut som inte uppfyller "det kombinerade buffertkravet," som beskrivs mer i detalj nedan. Enligt CRR måste finansiella institut hålla ett minimikapital om 8,0 procent av de riskexponerade beloppen. Utöver minimikraven kan tillsynsmyndigheter välja att kräva att institut ska hålla extra kapital, och därigenom öka de krav som följer av CRD IV. Nordeakoncernen kan också själv välja att hålla extra kapital. Med CRD IV följer nya buffertkrav utöver minimikapitalkraven vilka måste mötas med kärnprimärkapital (CET1). Nordeakoncernen är föremål för krav på kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 procent, en systemriskbuffert om 3,0 procent och ytterligare 2,0 procent för systemrisk inom ramverket för Finansinspektionens övervakningsprocess (Pelare 2). En kontracyklisk buffert kommer också gälla för Nordeakoncernen där nivån varierar beroende på de olika buffertnivåerna i de länder där Nordea har exponeringen. Buffertnivån i Sverige har från och med den 19 mars 2017 varit 2,0 procent. För exponeringen i Norge kommer den nuvarande buffertnivån om 1,5 procent att ökas till 2,0 procent från och med 31 december 2017.

Enligt artikel 141 (restriktioner för distributioner) i Kapitaltäckningsdirektivet (”Restriktioner enligt artikel 141”), måste medlemsstaterna i EU kräva att institut som misslyckas att möta de kombinerade kapitalbuffertkraven (kombinationer av kapitalkonserveringsbuffert, institutspecifik kontracykliska bufferten och den högre av (beroende på institutet) systemriskbufferten, kapitalbuffert för globalt systemviktiga institut och kapitalbuffert för andra systemviktiga institut, i vart fall såsom tillämpligt för institutet) kommer bli föremål för ”diskretionära betalningar” (vilket är brett definierat i CRD IV som betalningar relaterade till primärkärnkapital, bonusutbetalningar och betalningar för andra Pelare 1-instrument).

Restriktionerna gällande ”diskretionära betalningar” kommer rankas i enlighet med graden av brottet mot det kombinerade buffertkravet och kalkyleras som en procent av institutets resultat sedan den senaste vinstutdelningen eller ”diskretionära betalningen”. Beräkningen kommer resultera i en ”maximalt utdelningsbart belopp” för varje period. Som ett exempel är graderingen sådan att om en banks kärnprimärkapital (CET1) faller inom den nedre kvartilen av det kombinerade buffertkravet, kommer ingen diskretionär betalning tillåtas betalas ut. Som en konsekvens kan det bli aktuellt att reducera diskretionära betalningar vid ett brott mot det kombinerade buffertkravet.

Finansinspektionen har föreslagit att implementera tillsynen och utvärderingsprocessen inom Pelare 2 (utvärderingen av de individuella kapitalkraven för banker) så att kapitalkraven under Pelare 2 alltid är i tillägg till de generella kapitaltäckningskraven under Pelare 1.

Finansinspektionen har indikerat att den inte, under normala omständigheter, kommer fatta formella beslut om kapitalkraven under Pelare 2. Kapitalkraven under Pelare 2 kommer därför inte påverka den nivå på vilken automatiska restriktioner för utdelningar länkade till det kombinerade buffertkravet utlöses. Skulle Finansinspektionen ändå anta ett formellt beslut om kapitalkraven under Pelare 2, kommer sådana krav inkluderas i de lägsta kapitaltäckningsnivåerna och, därmed, få effekt på vilka nivåer då automatiska restriktioner på vinstutdelningar länkade till det kombinerade buffertkravet utlöses.

Nordea undersöker möjligheter, inklusive att flytta Nordeakoncernens huvudkontor, för att hantera effekten av den regulatoriska utvecklingen i Sverige

I enlighet med vad som diskuteras under rubriken ”Nordeakoncernen är föremål för omfattande regleringar som är stadda i förändring” och Nordeakoncernen håller på att utvärdera effekten av flertalet osäkerheter vad gäller den svenska regulatoriska miljön. En valmöjlighet kan vara, under förutsättning att nödvändiga godkännanden erhålls, att flytta Nordeakoncernens huvudkontor från Sverige till Danmark eller Finland..

Nya regulatoriska åtgärder påverkar Nordeakoncernens kapitalanskaffningsbehov

Förmåga att absorbera förluster

Direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 2014/59/EU (”BRRD”) implementerades i Sverige den 1 februari 2016 genom lagen (2015:1016) om resolution. Nordea bedriver verksamhet i enlighet med BRRD. För att säkerställa att bankerna alltid ska ha tillräcklig kapacitet att absorbera förluster anger lagen om resolution att den svenska resolutionsmyndigheten sätter upp minimikrav gällande eget kapital och medräkningsbara skulder (”MREL”) för samtliga institut grundat på bland annat storlek, risk samt affärsmodell.

MREL/TLAC

FSB:s standard omfattar även ett specifikt term-sheet för den totala kapaciteten att absorbera förluster som syftar till att definiera en internationellt accepterad standard för detta. Per datumet för detta Grundprospekt arbetar EU för att implementera TLAC-standarden i EU-lagstiftningen. Det är i första hand EU-kommissionen som har lagt fram ett förslag om att införliva TLAC i ramverket för kapitaltäckningskrav som ett utökande av kraven gällande eget kapital och som en del av förslagen från november 2016.

FSB:s standard kräver att alla GSB:er uppfyller ett TLAC-krav om minst 16 procent av riskvägda tillgångar från den 1 januari 2019 och minst 18 procent från den 1 januari 2022. Detta inkluderar inte tillämpliga lagstadgade krav på kapitalbuffertar (Basel III) som måste uppfyllas utöver de lägsta TLAC-nivåerna (se ”CRD IV medför kapitaltäckningskrav utöver den lägsta kapitalnivån” ovan). Den lägsta TLAC-nivån måste vara minst 6 procent av skuldsättningskvoten enligt Basel III från och med 1 januari 2019 och 6,75 procent från och med 1 januari 2022. Standarden kräver också att GSB:er i förväg fördelar en del av förlusttäckningskapaciteten bland materiella dotterbolag på en koncernbasis. Grundat på den mest nyligen uppdaterade FSB-listen över GSB:er som publicerades i november 2016 är Nordea

en GSB. I enlighet med MREL-ramverket (enligt definitionen nedan) publicerad av Riksgälden den 23 februari 2017 kommer inte TLAC-standarden att gälla för svenska banker i väntan på att EU inför dessa standarder.

Enligt FSB-standarden finns det ett särskilt behov av att säkerställa att myndigheterna har de nödvändiga rättsliga befogenheterna för att exponera TLAC-instruments för förluster och att de kan utöva sina befogenheter utan betydande risk för framgångsrik rättslig prövning eller som ger upphov till ersättning för kostnader enligt principen om att "ingen borgenär ska drabbas värre än under likvidation (no creditor worse off than in liquidation) ("NCWOL"). Likaså måste myndigheterna vara trygga med att innehavarna av dessa instrument kan absorbera förluster i en tid av stress på de finansiella marknaderna utan spridning och utan att nödvändiggöra fördelning av skulder till tillgångar där det skulle leda till störningar i kritiska funktioner eller betydande finansiell instabilitet. TLAC-medräkningsbara instrument bör därför inte inkludera operativa förpliktelser som utförandet av kritiska funktioner är beroende av och TLAC ska underordnas på något sätt sådana operativa förpliktelser. Varje instrument eller förpliktelser som inte kan skrivas ned eller konverteras till eget kapital av relevant resolutionsmyndighet utan att ge upphov till betydande risk för NCWOL-krav bör inte vara medräkningsbart som TLAC. För att säkerställa att det finns tillräckliga resurser tillgängliga vid resolution räknar FSB med att åtminstone 33 procent av det minsta TLAC-kravet uppfylls genom kapitalinstrument i form av skuldförpliktelser plus andra TLAC-medräkningsbara instrument som inte också är medräkningsbara som lagstadgat kapital.

Den 23 februari 2017 publicerade Xxxxxxxxxx, som har utsetts till den svenska resolutionsmyndigheten, ett förslag om MREL-krav för svenska banker (”MREL-ramverket”). MREL-ramverket ska, bland annat, bestå av följande riktlinjer: (i) ett lägsta MREL-krav ska omfatta summan av ett förlustabsorberingsbelopp (motsvarande bankens totala kapitalkrav exklusive det kombinerade buffertkravet och makrotillsynskomponenter inom pelare 2) och ett återkapitaliseringsbelopp (motsvarande bankens totala kapitalkrav exklusive det kombinerade buffertkravet) och båda beloppen ska baseras på gällande kapitalkrav för banker, (ii) ett återkapitaliseringsbelopp för det lägsta MREL-kravet ska uppfyllas genom medräkningsbara skulder och inte genom kapitalbasen, och (iii) medräkningsbara skulder som används för att uppfylla återkapitaliseringsbeloppet för det lägsta MREL-kravet, bör samordnas. Specifika MREL-krav som tillämpas från den 1 januari 2018 ska fastställas för svenska banker i enlighet med MREL-ramverket under fjärde kvartalet 2017. Efterställningskravet är dock föremål för en infasningsperiod och bankerna måste inte uppfylla MREL fullständigt i fråga om förlagslån förrän 2022.

Den 23 november 2016 publicerade EU-kommissionen lagförslag om ändringar av CRR, CRD IV-direktivet, BRRD och förordningen om en gemensam resolutionsmekanism och föreslog ett ändringsdirektiv för att underlätta inrättandet av en ny tillgångsklass med ”oprioriterade” lån (”förslagen från november 2016”). Förslagen från november 2016 täcker in många områden, däribland ramverket för pelare 2, skuldsättningskvot, obligatoriska begränsningar för utdelningar, tillstånd för minskning av kapitalbasen och återkapitaliseringsbelopp, makrotillsynsverktyg, en ny kategori ”oprioriterade” lån, MREL-ramverket och införlivandet av TLAC-standarden i EU-lagstiftningen. Förslagen från november 2016 ska behandlas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och kan därför komma att ändras.

Slutversionen av den nya lagstiftningen kanske inte innehåller alla delar från förslagen från november 2016, och nya eller ändrade komponenter kan införas under lagstiftningsprocessen. Innan förslagen från november 2016 har antagit sin slutliga form är det osäkert hur förslagen kommer att påverka Emittenten eller innehavare av Lånen. Förslagen från november 2016 innehåller också infasningsarrangemang för effekterna av IFRS 9 för dess lagstadgade kapitalkrav och den pågående interaktionen mellan IFRS 9 och regelverket, däribland potentiella förändringar i relevanta redovisningsstandarder, vilket i sin tur kan leda till förändringar i de metoder som Nordeakoncernen måste tillämpa för att värdera finansiella instrument. Se även "—Förändringar i Nordeakoncernens redovisningsprinciper eller i redovisningsstandarder skulle kunna ha en väsentlig påverkan på hur Nordeakoncernen redovisar sin finansiella ställning och sitt verksamhetsresultat" nedan.

Risker i förhållande till TLAC och MREL-krav

Eftersom det är svårt att förutsäga vilken effekt MREL och/eller TLAC kan ha på Nordea tills MREL och TLAC-kraven har genomförts fullt ut, finns det en risk för att kraven i MREL och/eller TLAC kan kräva att Nordea utfärdar ytterligare medräkningsbara skuldförpliktelser för MREL och TLAC för att möta de nya kraven inom föreskrivna tidsramar och att hålla ytterligare medel och/eller medräkningsbara skulder för att tillfredsställa MREL och/eller TLAC-krav på Nordeakoncernen, vilket kan öka kostnaderna för efterlevnad, fördröja, begränsa eller förhindra utförandet av dess strategi och ha en väsentlig negativ effekt på Nordeas kapitalstruktur samt dess verksamhet, finansiella ställning och resultat. MREL och TLAC- kraven förväntas ha en inverkan på hela marknaden, inklusive genom att potentiellt negativt påverka kreditvärdigheten för värdepapper som ges ut av Nordeakoncernen (inklusive Instrumenten) och dess konkurrenter, och det finns en risk att den relativa effekten kan ge upphov till en minskning av Nordeakoncernens konkurrenskraft. Om Nordea skulle uppleva svårigheter att anskaffa medräkningsbara skuldförpliktelser för MREL eller TLAC kan Nordea behöva minska sin utlåning eller investeringar i andra verksamheter.

Legala och regulatoriska krav uppstår i Nordeas verksamhet

Nordea är i sin ordinarie verksamhet föremål för regulatorisk tillsyn och ansvarsrisk. Nordea bedriver verksamhet genom ett antal juridiska personer i ett antal jurisdiktioner och är föremål för reglering, inklusive, men inte begränsade till, regleringar avseende bedrivande av verksamhet, penningtvätt, ekonomiska och finansiella sanktioner, betalningar, konsumentkrediter, kapitalkrav, rapportering och bolagsstyrning i sådana jurisdiktioner.

Reglering och regulatoriska krav ändras fortlöpande och nya krav införs för Nordea. Det finns en risk för att överträdelser av Nordeakoncernen kommer att inträffa och för det fall en överträdelse inträffar, att betydande ansvar eller bestraffning kommer att inträffa.

Nordea är föremål för ett antal krav, tvister, rättegångsförfaranden och utredningar i de jurisdiktioner där Nordea verkar. Dessa typer av krav, tvister, rättsliga förfaranden eller utredningar exponerar Nordea för skadestånd, direkta och indirekta kostnader (inklusive legala kostnader), direkta eller indirekta finansiella förluster, civila och straffrättsliga påföljder, förlust av tillstånd eller bemyndiganden eller renomméförlust, kritik eller straff från tillsynsmyndigheter samt risken för regulatoriska restriktioner för sin verksamhet. Var och en av dessa faktorer skulle kunna medföra en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat. Reglering med negativ inverkan på Nordeas verksamhet eller negativa avgöranden i processer i vilka Nordea är part kan resultera i restriktioner eller begränsningar för Nordeas verksamhet eller innebära en väsentlig negativ effekt på Nordeas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Nordea är exponerad för risken för ändringar i skattelagstiftning samt ökade skattesatser

Nordeas verksamhet är föremål för varierande skattesatser runtom i världen vilka beräknas enligt lokal lagstiftning och praxis. Nordeas verksamhet, inklusive dess interntransaktioner, bedrivs i enlighet med Nordeas tolkning av tillämplig lag, beskattningsavtal, regleringar och krav från skattemyndigheter i de relevanta länderna. Nordea Bank AB har erhållit rådgivning från oberoende skatterådgivare i dessa frågor. Det finns dock en risk för att Nordeas tolkning av tillämplig lag, beskattningsavtal, förordningar eller andra regler eller administrativ praxis inte är korrekt, eller att sådana regler eller praxis ändras, potentiellt med retroaktiv verkan. Exempelvis lade den svenska regeringen den 30 mars 2016 fram ett förslag för att avskaffa skatteavdrag för räntebetalningar på kapitalinstrument och efterställda lån som medräknas som ytterligare Pelare 1-kapital och Pelare 2-kapital under CRR. Förslaget härstammar ur ett bredare förslag som lades fram av den tidigare svenska regeringen 2014 men som aldrig antogs. Efter att förslaget har godkänts träder de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas på räntebetalningar från och med detta datum. Framtida lagändringar eller beslut från skattemyndigheterna kan försämra Nordeakoncernens skattemässiga ställning.

Förändringar i Nordeas redovisningsprinciper eller redovisningsstandarder kan väsentligt påverka hur Nordea rapporterar sin finansiella ställning och resultat

Från tid till annan ändrar IASB, EU och andra regleringsorgan de redovisning- och rapporteringsstandarder som styr framställningen av Nordeas finansiella rapporter. Dessa förändringar kan vara svåra att förutse och kan väsentligt påverka hur Nordeas redovisar och rapporterar sitt resultat och finansiella ställning. I vissa fall kan Nordea vara skyldig att tillämpa en ny eller reviderad standard i efterhand, vilket resulterar i omräkning av tidigare perioders finansiella rapporter. Exempelvis utfärdade IASB i juli 2014 IFRS 9 Financial Instruments, som kommer att ersätta IAS 39 och IAS 32. IFRS 9 innehåller principer för klassificering av finansiella instrument, täcker in förväntade kreditförluster och den nya redovisningsmodellen för generella säkringar. IFRS 9, som har antagits av EU, träder i kraft från och med

1 januari 2018. Bland andra bestämmelser täcker IFRS 9 in avsättningar för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde genom övrigt totalresultat, beroende på om kreditrisken har ökat väsentligt sedan den initiala redovisningen. Om kreditrisken inte har ökat väsentligt motsvarar avsättningen 12 månaders förväntade kreditförluster. Om kreditrisken har ökat väsentligt motsvarar avsättningen de förväntade kreditförlusterna under lånets livslängd. Implementeringen av IFRS 9 förväntas leda till en ökning av kreditförlustreserveringar och minska eget kapital under den initiala tillämpningsperioden. Per datumet för detta Grundprospekt kan inte NBAB bedöma vilken påverkan IFRS 9 kommer att få på kapitaltäckningskraven då de nya reglerna för en övergång till IFRS 9 som förväntas utfärdas av BCBS ännu inte är slutgiltiga. När övergångsreglerna upphör att gälla förutser Nordeakoncernen att de långsiktiga effekterna av IFRS 9 kommer att vara negativa i fråga om kapitaltäckning då en minskning av eget kapital förväntas minska kärnprimärkapitalet (CET1). Se även "—Nya regulatoriska åtgärder påverkar Nordeakoncernens kapitalanskaffningsbehov".

Risker relaterade till Instrumenten

Kreditrisk

Investerare i Instrument utgivna av Nordea har en kreditrisk på Nordea. Investerarens möjlighet att erhålla betalning under Instrument är därför beroende av Nordeas möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur i stor utsträckning är beroende av utvecklingen i Nordeas verksamhet och Nordeas finansiella ställning, såsom angivits ovan.

Kreditvärdighetsbetyg

Kreditvärdighetsbetyg är ett betyg som en låntagare kan erhålla från ett oberoende kreditvärderingsinstitut avseende låntagarens möjlighet att uppfylla sina finansiella åtaganden. Kreditvärdighetsbetyget kallas i allmänt tal rating. Två av de vanligaste kreditvärderingsinstituten är Moody’s Investors Services Ltd (”Moody’s”) och Standard & Poor’s.

Ett kreditvärdighetsbetyg är inte en en rekommendation att köpa, sälja eller behålla Instrumenten och kan när som helst ändras, sänkas eller tas bort av det relevanta kreditvärderingsinstitutet. Dessutom speglar inte alltid Emittentens kreditvärdighetsbetyg den risk som är relaterad till individuella Instrument som getts ut under Programmet. Reella eller anteciperade förändringar av Emittentens kreditvärdighetsbetyg kommer generellt sett också påverka marknadsvärdet av Instrumenten.

Kreditvärderingsinstituten omvärderar löpande de metoder som de använder för att mäta kreditvärdigheten hos bolag och värdepapper. Justeringar av dessa metoder kan påverka kreditvärdighetsbetygen som utfärdas av kreditvärdighetsinstituten. Exempelvis publicerade Standard and Poor’s i september 2014 ändrade kriterier för att bestämma kreditvärdighetsbetyg för hybridkapitalinstrument utgivna av banker och reglerade finansbolag för att reflektera de

ändringar i det regulatoriska ramverket för sådana instrument. Tillämpningen av dessa ändrade kriterier resulterade i att Standard & Poor’s sänkte kreditvärdighetsbetyget för vissa av NBAB:s kapital- och efterställda skuldinstrument.

Lagändringar

Villkoren för Instrumenten styrs av svensk, finsk, norsk eller dansk lag såsom anges i Slutliga Villkor för respektive serie av Instrument. Eventuella nya lagar, förordningar och föreskrifter, ändringar i lagstiftning eller ändring i rättstillämpningen efter utgivningstillfället kan komma att påverka utgivna Instrument och ingen försäkran kan ges i detta avseende.

Myndigheters åtgärder vid en Emittents fallissemang kan ha en negativ påverkan på Instrumentens värde

Direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag

Direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 2014/59/EU (”BRRD”) implementerades i Sverige den 1 februari 2016 genom lagen (2015:1016) om resolution. Nordeakoncernen bedriver verksamhet i enlighet med BRRD. För att säkerställa att bankerna alltid ska ha tillräcklig kapacitet att absorbera förluster anger lagen om resolution att den svenska resolutionsmyndigheten sätter upp minimikrav gällande eget kapital och medräkningsbara skulder (”MREL”) för samtliga institut grundat på bland annat storlek, risk samt affärsmodell.

De behörigheter som ges till de myndigheter som utses av medlemsstaterna i EU att använda de resolutionsverktyg och resolutionsbemyndiganden som BRRD föreskriver (”resolutionsmyndighet”), vilket inkluderar ett skuldnedskrivningsverktyg (”bail-in”) som kommer ge den relevanta resolutionsmyndigheten myndigheten befogenhet att efterge hela eller delar av kapitalbeloppet för, eller avkastningen från, vissa andra kvalificerade förpliktelser (vilket kunde inkludera Instrumenten), oavsett om dessa är efterställda eller inte, som är utgivna av en fallerande finansiell institution, och/eller att konvertera vissa skuldkrav (vilket kan inkludera Instrument) till andra typer av säkerheter, inklusive stamaktier i det överlevande koncernbolaget, om något, vilka i sig även kan skrivas ned.

Nedskrivningsverktyget kan användas för att rekapitalisera en institution som fallerar eller som är nära att fallera, vilket tillåter myndigheter omstrukturering genom resolutionsprocessen och att återställa dess möjlighet till fortsatt drift efter en omorganisering och omstrukturering.

BRRD anger i vilken ordning skuldnedskrivningsverktyget bör tillämpas, vilket återspeglar den hierarki kapitalinstrument har enligt CRD IV och respekterar i övrigt hierarkin av fordringar i en vanlig konkurs. Dessutom innehåller skuldnedskrivningsverktyget ett särskild skydd (NCWOL) i syfte att aktieägare och fordringsägare inte ska få en mindre förmånlig behandling än vad de skulle ha fått i vanliga insolvensförfaranden i den berörda enheten.

Instrumenten kan komma att bli föremål för nedskrivningsverktyget. Bedömningen av om hela eller en del av det nominella beloppet av Instrumenten kommer att bli föremål för nedskrivningsverktyget kommer sannolikt att till sin natur vara oförutsägbar och kan bero på ett antal faktorer som är utanför Nordeas kontroll. Tillämpningen av räddningsverktyget i förhållande till Instrumenten kan leda till en uppsägning av hela eller en del av kapitalbeloppet av eller ränta på Instrument och/eller omvandling av alla eller en del av kapitalbeloppet för, eller det utestående beloppet att betalas för, eller ränta på, Instrumenten till stamaktier eller andra värdepapper i Emittenten eller i någon annan enhet, bland annat genom en ändring av villkoren för Instrumenten för att genomföra en sådan tillämpning av räddningsverktyget och/eller den lagstadgade nedskrivningen. Följaktligen bör potentiella investerare i Instrument överväga risken för att nedskrivningsverktyget kan tillämpas på ett sådant sätt att det leder till att innehavare av Instrument förlorar hela eller en del av värdet på sin investering i Instrument eller får ett annat värdepapper än Instrument, som kan vara värt betydligt mindre än Instrumenten

och som kan ha betydligt färre skydd. Dessutom kan resolutionsmyndigheten utöva sin rätt att tillämpa nedskrivningsverktyget utan att ge någon förvarning till innehavarna av Instrument. Innehavare av Instrument kan också ha begränsad eller ingen rätt att ifrågasätta beslut av resolutionsmyndigheten att utöva nedskrivningsverktyget eller att få beslutet granskat i en rättslig eller administrativ process eller på annat sätt.

Utöver skuldnedskrivningsverktyget, förser BRRD resolutionsmyndigheterna med en omfattande behörighet att implementera andra resolutionsmetoder för fallerande banker, vilket kan innefatta (utan begränsning): (i) att besluta om försäljning av banken eller hela eller delar av dess verksamhet på kommersiella villkor utan krav på samtycke från aktieägarna eller att följa de procedurkrav som annars skulle kunna vara tillämpliga, (ii) att överföra hela eller delar av bankens verksamhet till ett ”broinstitut” (en statligt kontrollerad enhet), (iii) att överföra problemtillgångarna till en kapitalförvaltningsenhet för att tillåta dessa att hanteras över tid, (iv) att ersätta eller byta ut banken som gäldenär för skuldinstrument, (v) att modifiera villkoren för skuldinstrument (inklusive att ändra återbetalningsdagen eller räntebeloppet och/eller införa en tillfällig spärr för betalningar, och/eller (vi) att avsluta notering och upptagande till handel av finansiella instrument. Resolutionsmyndigheterna kommer sannolikt att tillåta användningen av statligt ekonomiskt stöd endast som en sista utväg efter att ha undersökt och i största möjliga utsträckning utnyttjat resolutionsverktygen, inklusive skuldnedskrivningsverktygen och/eller de lagstadgade nedskrivning- och/eller konverteringsbefogenheterna.

Utövandet av åtgärder som övervägs i BRRD eller någon antydan om en sådan motion kan väsentligt negativt påverka priset eller värdet av en investering i Instrument och/eller Emittentens förmåga att uppfylla sina skyldigheter under Instrumenten och kan leda till att innehavare av Instrument förlorar delar av eller hela sina sina investeringar i Instrumenten. Potentiella investerare i Instrument bör konsultera sina egna rådgivare om konsekvenserna av genomförandet av BRRD.

Förmånsrätt för insättare av medel

BRRD inför ny förmånsrätt i den normala hierarkin vid insolvens, först för försäkrade insättningar och därefter för alla övriga insättningar från individer och mikro-, små- och medelstora företag som innehas i EES eller i icke-EES filialer till en EES-bank. Därutöver kommer det nya direktivet om insättningsgaranti, vilket har implementerats i nationell lagstiftning och trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2016, öka volymen av insättningar som är försäkrade (och som därmed har förmånsrätt) till att inkludera en stor mängd insättningar, inklusive alla insättningar från bolag (såvida inte insättaren är en myndighet eller finansiell institution) och vissa tillfälliga insättningar av stort värde. Därmed kommer dessa insättningar med förmånsrätt ranka före Emittentens övriga osäkrade seniora borgenärer, inklusive Innehavarna, i insolvenshierarkin. Därutöver kommer försäkrade insättningar vara undantagna från tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget.

Förslaget om skatt på finansiella transaktioner

Europeiska kommissionen publicerade den 14 februari 2013 ett förslag till direktiv (”Kommissionsförslaget”) om en gemensam skatt på finansiella transaktioner (”FTT”) som ska införas Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien (de ”Deltagande Medlemsstaterna”). Estland har dock därefter meddelat att landet inte kommer delta.

Kommissionsförslaget omfattar många typer av transaktioner och skulle, om det antas, under vissa förutsättningar kunna vara tillämpligt på vissa transaktioner med Instrumenten (inklusive i andrahandsmarknaden). Utgivandet av och att teckna sig för Instrumenten bör emellertid vara undantaget.

Enligt Kommissionsförslaget kan FTT komma att vara tillämplig för personer såväl utanför som inom de Deltagande Medlemsstaterna. Generellt sett skulle det vara tillämpligt på vissa typer av

transaktioner i Instrumenten där minst en part är en finansiell institution och minst en part är etablerad i en Deltagande Medlemsstat. En finansiell institution kan bedömas ”etablerad” i en Deltagande Medlemsstat på ett antal olika sätt, inklusive (a) genom att göra affärer med någon etablerad i en Deltagande Medlemsstat eller (b) där det finansiella instrumentet som handlas är utgivet i en Deltagande Medlemsstat.

FTT är fortsatt föremål för förhandling bland de Deltagande Medlemsstaterna. Förslaget kan därför ändras innan det implementeras och det är osäkert när detta sker. Xxxx medlemsstater inom EU kan också välja att delta. Potentiella investerare i Instrumenten bör konsultera sina professionella rådgivare angående FTT.

Betalningar under Instrument kan bli föremål för amerikansk källskatt i enlighet med FATCA

USA har infört regler, vanligen refererade till som ”FATCA”, som varigenom nya krav på rapportering och källskatt ställs i förhållande till vissa betalningar som härrör från USA (inklusive utdelningar och ränta), nettobetalningar från avyttringar av tillgångar som kan medföra ränta och utdelningar som härör från USA och efter 31 december 2008 vissa betalningar gjorda av entiteter som klassificeras som finansiella institut enligt FATCA. USA har ingått ett mellanstatligt avtal avseende implementeringen av FATCA med Sverige (”Svenska IGA”). Under Svenska IGA, såsom det för närvarande är formulerat, förväntar sig inte Emittenten att källskatt kommer att behöva innehållas för betalningar som görs i förhållande till Instrumenten. Vissa väsentliga aspekter av FATCA:s tillämpning är dock ännu oklara, och det finns därför en risk för att källskatt under FATCA kan bli relevant i förhållande till betalningar under Instrumenten i framtiden. Investerare bör söka råd från sina professionella skatterådgivare om konsekvenserna av FATCA. Emittenten har inte någon skyldighet att betala några ytterligare belopp i förhållande till sådana källskatter eller avdrag.

Betalningar under Instrumenten kan bli föremål för amerikansk källskatt enligt amerikansk skattelagstiftning

USA:s finansdepartement har utfärdat förordningar enligt den amerikanska skattelagstiftningen som kräver att källskatt kvarhålls med upp till 30 procent (beroende på om något skatteavtal eller annat undantag är tillämpligt) på betalningar gjorda till icke-amerikaner på vissa finansiella instrument i den utsträckning sådana betalningar anses beroende på, eller bestämda med hänsyn till, utdelningar från USA. De väsentliga implikationerna av tillämpningen av dessa förordningar på Instrumenten är oklara. Betalningar på Instrumenten som görs efter den 31 december 2016 som enligt tillämpliga förordningar anses beroende på, eller bestämda med hänsyn till, utdelningar från USA kan komma att bli föremål för ovannämnda kvarhållande av källskatt. Förordningarna kan också medföra att källskatt påförs icke-amerikanska Instrumentinnehavare ifall utdelningar från USA utbetalas på underliggande värdepapper, även om ingen motsvarande betalning görs på Instrumenten till den icke-amerikanska Instrumentinnehavaren. Avsnitt 871(m) i den amerikanska inkomstskattelagen kan vara tillämplig på Instrument som emitterats (eller som väsentligen ändrats) den 1 januari 2017 eller därefter. Potentiella investerare bör konsultera deras egna skatterådgivare avseende konsekvenserna av en tillämpning av avsnitt 871(m) och de förordningar som utfärdats i enlighet därmed. Emittenten har ingen skyldighet att betala några ytterligare belopp avseende sådant kvarhållande eller avdrag.

Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar

Enligt Europeiska rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande (”Sparandedirektivet”), är varje medlemsstat skyldig att förse skattemyndigheterna i en annan medlemsstat med uppgifter om vissa betalningar av ränta eller annan liknande inkomst som utbetalas eller säkrad av en person inom statens jurisdiktion till, eller som tagits emot av en sådan person från, en individ eller vissa typer av personer (så kallade

”Residual Entities”) etablerade i den andra medlemsstaten. Under en övergångsperiod har dock Österrike istället en möjlighet (såvida Österrike inte under den perioden väljer att göra annorlunda) att tillämpa ett källskattesystem med avseende på sådana betalningar, med avdrag för skattesatser som över tid överstiger 35 procent. Övergångsperioden kommer att upphöra vid utgången av det första hela beskattningsår som följer efter det att en överenskommelse har ingåtts med vissa länder utanför EU för utbyte av information om sådana betalningar. Ett antal länder utanför EU, och vissa territoriella sammanslutningar i vissa medlemsstater, har vidtagit liknande åtgärder som Sparandedirektivet.

Europeiska kommissionen antog den 24 mars 2014 ett direktiv som ändrar Sparandedirektivet (”Ändringsdirektivet”). Ändringsdirektivet vidgar räckvidden av de krav som beskrivits i första stycket ovan. Medlemsstater har tills den 1 januari 2016 för att anta nationell lagstiftning som implementerar Ändringsdirektivet och sådan lagstiftning ska träda i kraft från och med 1 januari 2017. De ändringar som införs genom Ändringsdirektivet inkluderar att vidga Sparandedirektivets räckvidd till att innefatta betalning till, eller säkerställd för, vissa andra enheter och legala konstruktioner (inklusive vissa truster) och kan gälla i sådana fall då en person, enhet eller konstruktion etableras eller faktiskt styrs utanför EU. Reglerna vidgar även definitionen av räntebetalning till att inkludera inkomst som kan jämställas med ränta.

Om en betalning skulle göras eller innehållas i en medlemsstat som har valt att tillämpa ett system för källskatt och ett belopp skulle komma att innehållas från en sådan betalning är varken Emittenten, betalningsagenter eller någon annan person skyldig att betala något ytterligare belopp avseende Instrument på grund av införandet av en sådan skatt. Emittenten är skyldig att ha en betalningsagent i en medlemsstat som inte har en skyldighet att innehålla skatt eller genomföra skatteavdrag i enlighet med Sparandedirektivet. Investerare som är osäkra på deras position bör konsultera sin professionella rådgivare.

Europeiska kommissionen har publicerat ett förslag om att upphäva Sparandedirektivet från den 1 januari 2016 (med förbehåll för vissa övergångsbestämmelser så att vissa förpliktelser under Sparandedirektivet fortsätter gälla till den 5 oktober 2016 och den 31 december 2016 (och den 30 juni 2017 för Österrike), eller tills dessa förpliktelser har fullgjorts, för att undvika överlappning med Rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (såsom ändrat av Rådets direktiv 2014/107/EU). Förslaget stadgar också att, om det fullföljs, medlemsstater inte kommer behöva följa de nya kraven i Ändringsdirektivet.

Innehavare av Instrument har ingen säkerhet i Emittentens tillgångar

Innehavare av Instrument har ingen säkerhet i Emittentens tillgångar och skulle vara oprioriterade borgenärer i händelse av Emittentens konkurs.

Risk knuten till underliggande tillgångar

Instrumentens avkastning och värde är beroende av utvecklingen och värdet på den eller de till Instrumenten underliggande tillgångarna. Eftersom värdet på en underliggande tillgång fortlöpande kan komma att förändras kan också Instrumentens värde fortlöpande komma att förändras. En sådan förändring i värdet på de underliggande tillgångarna kan medföra att Instrumentens värde blir noll och Instrumenten kan förfalla värdelösa på slutdagen eller dessförinnan.

Lånen kan inlösas i förtid

Instrument kan i vissa fall komma att inlösas av Emittenten före utgången av dess löptid. En förtida inlösen kan resultera i att Innehavare får en lägre avkastning på investeringen och i vissa fall leda till en förlust av hela eller delar av sin investering. Förtida inlösen kan medföra att skattekonsekvenser uppstår för Innehavaren.

Risk knuten till volatilitet på marknaden

Volatiliteten, d.v.s. hur rörligt värdet på den eller de till Instrumenten underliggande tillgångarna är, påverkar Instrumentens värde i olika omfattning. Volatiliteten är en av de mest svårbedömda prispåverkande faktorerna för Instrumenten. Ökad volatilitet kan medföra ökat såväl som minskat värde på Instrumenten och kan medföra att Instrumentens värde blir noll och kan komma att förfalla värdelös på slutdagen eller dessförinnan. Om Instrumentet är utformat så att det innehåller variabler såsom multiplikatorer eller hävstångsfaktorer, tak/golv, annan kombination av dessa element eller andra liknande element kan marknadsvärdet av sådant Instrument vara än mer volatilt än marknadsvärdet på värdepapper som inte innehåller dessa element.

Den implicita volatiliteten är av stor betydelse vid prissättning av Instrument då den tar hänsyn till den förväntade framtida volatiliteten i den underliggande tillgången. När Emittenten prissätter Instrument baseras detta på Emittentens uppskattning av framtida svängningar i värdet på den underliggande tillgången, vilken uppskattning bland annat görs mot bakgrund av marknadens prissättning av noterade terminer och optioner på den underliggande tillgången.

Olika emittenter kan ha olika tro om framtiden vilket kan avspegla sig i priset.

Risk knuten till prissättning av Instrument

Utfallet av en investering i Instrumenten är beroende av ett flertal faktorer såsom underliggande tillgångs pris (kurs), Instrumentets pris och löptid, marknadsräntan, eventuell utdelning i underliggande tillgång under Instrumentens löptid och förväntad framtida volatilitet för underliggande tillgång under Instrumentens löptid. Det är således många faktorer som individuellt eller tillsammans bestämmer Instrumentets vid var tid gällande värde.

Valutarisk

Valutakurser kan påverkas av komplicerade politiska och ekonomiska faktorer, däribland relativa inflationsmått, räntenivåer, betalningsbalansen mellan länder, omfattningen av eventuella statliga överskott eller underskott och de monetära, skattemässiga och/eller vidtagna handelspolitiska åtgärder såvitt gäller de berörda valutorna. Valutakursförändringar kan påverka värdet eller nivån på underliggande tillgångar på komplexa sätt. Om sådana valutafluktuationer gör att värdet eller nivån på den underliggande tillgången varierar, kan Instrumentets värde minska. Om värdet eller nivån på en eller flera underliggande tillgångar är uttryckt i en valuta som skiljer sig från den valuta som Instrumentet är denominerad i kan Innehavare bli föremål för ökad valutarisk. Tidigare valutakurser är inte nödvändigtvis en indikation om nivån på framtida valutakurser.

Investeraren är även exponerad mot valutakursförändringar i det fall Emittenten utövar sin rätt att genomföra någon likvid för Instrumentet i EUR istället för den valuta i vilken Instrumentet är denominerad.

Risk knuten till komplexiteten i produkten

Avkastningsstrukturen för Instrumenten är ibland komplex och kan innehålla matematiska formler eller samband som för investeraren kan vara svåra att tillägna sig och jämföra med andra investeringsalternativ. Sambandet mellan avkastning och risk kan vara svårt att bedöma. Om sambandet avkastning och risk kan allmänt sägas att en möjlighet till en relativt sett hög avkastning oftast är förknippad med en relativt sett högre risk. Ett sätt att skapa en möjlighet till högre avkastning är exempelvis att i avkastningsstrukturen inkludera hävstångseffekter som medför att även små förändringar av utvecklingen i underliggande tillgångar kan få mycket stora effekter på värdet och avkastningen av Instrumentet, en sådan struktur är typiskt sett också förknippad med en högre risk.

Risker knutna till marknadsavbrott och särskilda händelser

Marknadsavbrott kan inträffa exempelvis om handeln med underliggande tillgång avbryts eller officiellt pris av någon anledning inte noteras. Vid marknadsavbrott kan fastställandet av värdet av underliggande tillgångar ske vid en annan tidpunkt eller avseende en annan tidsperiod än avsett och i vissa fall även på annat sätt än planerat.

Vissa underliggande tillgångar såsom aktier, aktiekorgar eller fondandelar kan drabbas av särskilda händelser såsom avnotering, nationalisering, konkurs, likvidation eller motsvarande eller aktiesplit, nyemission, fondemission, utgivande av optioner eller konvertibler, sammanläggning, utdelning eller återköp såvitt avser sådan aktie eller korg av aktier som utgör underliggande tillgång. Vid sådana händelser får Emittenten göra de justeringar av villkoren för berörda instrumentserier som Emittenten anser vara nödvändiga.

Inställande eller begränsning av erbjudande

Emittenten förbehåller sig rätten att ställa in hela eller delar av ett erbjudande av Instrument före slutet av den aktuella erbjudandeperioden om vissa omständigheter inträffar, t.ex. där det tecknade beloppet inte når upp till vissa nivåer eller där variabler som deltagandegrader inte kan fastställas till en viss nivå. Emittenten förbehåller sig också rätten, enligt eget gottfinnande, att ställa in en emission vid inträffande av ekonomiska, finansiella eller politiska händelser som kan äventyra en framgångsrik emission av Instrument.

Ändringar i villkoren för Instrument

Emmitenten äger rätt att besluta om ändringar av villkoren för Instrumenten under de förutsättningar som anges i villkor § 17 i de Allmänna Villkoren.

Fastställelse av slutkurs för Instrument

I de Slutliga Villkoren fastställs hur slutkursen ska beräknas för respektive Instrument. Generellt finns två metoder att tillämpa; genomsnittsmetoden eller sista betalkursen för den underliggande tillgången på Slutdagen. Vilken metod som används anges av Slutliga Villkor för respektive instrumentserie. Vid vissa avkastningsstrukturer avläses stängningskursen vid ett flertal tillfällen för beräkning av genomsnittlig slutkurs. Syftet är att minimera risken att enstaka extrema värden påverkar slutkursen i stor utsträckning. Investerare bör dock uppmärksamma att värdet vid varje sådant avläsningstillfälle påverkar den genomsnittliga slutkursen, vilket innebär att den kan bli såväl lägre som högre än den faktiska stängningskursen på värderingsdagen. Det förekommer dock att det endast finns en mättidpunkt av ett värde eller ett jämförelsetal under löptiden, detta förhållande kan ge upphov till extrema värden såvitt avser slutkursen.

Risk avseende begränsad information i samband med vissa underliggande tillgångar

I förhållande till vissa underliggande tillgångar, exempelvis vissa hedgefonder eller index sammansatta av hedgefonder, finns enbart begränsad tillgång till information då, bland annat, den officiella slutkursen avseende sådana underliggande tillgångar kan komma att publiceras mera sällan. Sammansättningen av vissa index och fonder kan vara konfidentiella av strategiska skäl. Andra faktorer som begränsar insynen i samband med sådana tillgångar kan vara att de inte är föremål för kontinuerlig handel, att värderingsmodeller för avgörandet av värdet av tillgången inte rapporteras till investerarna, eller att de bakomliggande faktorer som påverkar värdet av tillgångarna inte är offentliga.

Sekundärmarknad och likviditet

Det finns en risk för att en sekundärhandel med Instrument inte kommer utvecklas och upprätthållas. I avsaknad av en sekundärhandel kan värdepapper bli svåra att sälja till ett korrekt marknadspris och investeraren bör observera att en överlåtelseförlust kan uppstå ifall Instrument

säljs före återbetalningsdagen. Det förekommer inte alltid handel med Instrumentet. Det kan därför vara fördyrande och förknippat med svårigheter att snabbt sälja ett Instrument eller erhålla ett pris jämfört med liknande investeringar som har en utvecklad eller fungerande sekundärmarknad.

Vidare bör det uppmärksammas att det under en viss tidsperiod kan vara svårt eller omöjligt att avyttra placeringen på grund av till exempel kraftiga kursrörelser, på grund av att berörd eller berörda marknadsplatser stängs, eller att handeln åläggs restriktioner under en viss tid.

Vid försäljningstillfället kan priset vara såväl högre som lägre än på likviddagen vilket beror på marknadsutvecklingen men också på likviditeten på sekundärmarknaden.

Clearing och avveckling

Värdepapper som ges ut under Programmet är anslutna till Euroclear Sweden, Euroclear Finland, VPS eller VP vilka samtliga är så kallade kontobaserade system varför inga fysiska värdepapper kommer att ges ut. Clearing och/eller avveckling vid handel sker i VPC-systemet, EFi-systemet, VPS-systemet och VP-systemet eller annat sådant clearingsystem som anges i Slutliga Villkor. Värdepappersinnehavarna måste förlita sig på VPC-systemet, EFi-systemet, VPS-systemet eller VP-systemet eller annat sådant clearingsystem som anges i Slutliga Villkor, samt på de villkor som respektive Central Värdepappersförvarare tillämpar från tid till annan (och som återfinns på deras hemsidor) för att få betalning under de relevanta värdepapperen.

Risker relaterade till specifika typer av Instrument

I detta avsnitt beskrivs specifika riskfaktorer som gäller vissa Instrument, beroende på Instrumentens struktur. I Slutliga Villkor anges vilka av de specifika riskfaktorerna som är tillämpliga.

Warranter, turbowarranter, marknadswarranter och MINI Futures

Konstruktionen av warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures gör att prisutvecklingen på den underliggande tillgången får genomslag i kursen på warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures och kan leda till större vinst eller förlust på insatt kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången. Detta brukar uttryckas så att warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures har en hävstångseffekt jämfört med en investering i underliggande tillgång, dvs. en kursförändring (såväl uppgång som nedgång) för underliggande tillgång medför en procentuellt sett större förändring av värdet på warranten/turbowarranten/marknadswarranter/MINI Future. Detta medför att risken att investera i warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Future är större än att investera i underliggande tillgång. Warrant/turbowarrant/marknadswarranter/MINI Future kan förfalla värdelös.

Eftersom warranter och marknadswarranter även kan innehålla avkastningsstrukturer som är mer komplicerade – än de som är tillämpliga vad avser turbowarranter och MINI Futures – och motsvarar de som anges vara tillämpliga avseende certifikat, kan de risker som är relevanta för certifikat enligt nedan även vara tillämpliga på warranter och marknadswarranter.

Risker förenade med certifikat

Om den underliggande tillgången blir värdelös (exempelvis genom att bolaget som ger ut underliggande aktie går i konkurs) blir certifikatet också värdelöst. Värdet på ett certifikat kan också påverkas av valutakursförändringar – om den underliggande tillgången är denominerad i en annan valuta än certifikatets denomineringsvaluta. En investerare i ett certifikat bör notera att hela det investerade beloppet kan gå förlorat. För det fall certifikatet är konstruerat för att ge avkastning i en nedåtgående marknad (sälj eller short) ger en värdeökning i den underliggande

tillgången en värdeminskning i certifikatet. Under löptiden påverkas certifikatets värde av förändringar i volatilitet, prisutveckling och utdelningar i den underliggande tillgången samt marknadsränteförändringar. Om certifikatet innehåller en eller flera barriärnivåer kan detta innebära att det belopp som en investerare har rätt att erhålla på återbetalningsdagen understiger det investerade beloppet eller att rätten till eventuell särskild avkastning bortfaller.

Risker förknippade med aktier eller aktierelaterade instrument som underliggande tillgångar

En investering i Instrument som har en aktie eller ett aktierelaterat instrument som underliggande tillgång (”Aktieinstrument”) medför betydande risker utöver de som förknippas med investeringar i ett konventionellt skuldebrev.

(a) Faktorer som påverkar aktier eller aktierelaterade instruments värdeutveckling kan påverka värdet på Instrumentet

En aktie eller ett aktierelaterat instruments värdeutveckling är beroende av makroekonomiska faktorer, såsom räntor och prisnivåer på kapitalmarknaderna, valutautveckling, politiska faktorer och företagsspecifika faktorer såsom resultat, marknadsposition, risksituation, ägarstruktur och utdelningspolicy.

(b) Inga krav mot utgivaren av den underliggande tillgången eller rätt till den underliggande tillgången

Aktieinstrument representerar inte en fordran på eller en investering i utgivaren av aktierna eller de aktierelaterade instrumenten. Investerare i Aktieinstrument kommer inte att ha någon regressrätt enligt Instrumentet på sådana bolag ("Bolagen"), aktier eller aktierelaterade instrument. Inget Instrument är på något sätt sponsrat, godkänt eller främjat av Bolagen och de har ingen skyldighet att ta hänsyn till de eventuella konsekvenser som deras handlande kan få för investerare i aktieobligationer.

Följaktligen kan utgivaren av en aktie eller ett aktierelaterat instrument vidta åtgärder när det gäller sådana instrument utan att ta hänsyn till investerare i Instruments intressen, och sådana åtgärder skulle kunna påverka marknadsvärdet av Instrumenten.

Bolagen deltar inte i fastställande av villkoren för Aktieinstrument. Inte heller kommer Emittenten eller någon Finansiell Mellanhand att göra någon utredning eller undersökning i samband med sådant erbjudande med avseende på information om sådana Bolag eller i de dokument från vilka information om Bolagen extraherades.

Därför finns det en risk för att inte alla händelser som inträffar innan det relevanta emissionsdatumet (inklusive händelser som skulle påverka riktigheten eller fullständigheten av de allmänt tillgängliga handlingar som beskrivs i denna punkt eller i relevanta Slutliga Villkor) som skulle kunna påverka kursen för aktien eller de aktierelaterade instrumenten kommer att ha offentliggjorts. Efterföljande publicering av sådan information eller publicering av eller underlåtenhet att publicera väsentliga framtida händelser som rör sådana Bolag kan påverka börskursen på Bolagens aktier och därmed värdet på Instrumentet.

Risker förknippade med index som underliggande tillgång

En investering i Instrument som har index som underliggande tillgång medför betydande risker utöver de som förknippas med investeringar i ett konventionellt skuldebrev.

(a) Faktorer som påverkar värdeutvecklingen av indexet kan påverka värdet på Instrumentet

Ett index omfattar en syntetisk portfölj av aktier, aktierelaterade tillgångar eller andra tillgångar och värdeutvecklingen för ett index är beroende av de makroekonomiska faktorer som rör de aktier, aktierelaterade tillgångar eller andra komponenter som ingår

i ett sådant index, vilket kan inkludera räntor och prisnivåer på kapitalmarknaderna, valutautveckling, politiska faktorer och (i fallet med aktier eller aktierelaterade instrument) företagsspecifika faktorer som vinst, marknadsposition, risksituation, ägarstruktur och utdelningspolicy.

(b) Exponering mot risken att avkastningen för Instrumentet inte återspeglar avkastningen för en direktinvestering i underliggande aktier, aktierelaterade instrument eller andra tillgångar som ingår i indexet

Avkastningen i ett Instrument med ett index som underliggande tillgång återspeglar nödvändigtvis inte den avkastning en investerare skulle erhålla om denne faktiskt ägde de i indexet ingående tillgångarna. Till exempel, om det i ett index ingår aktier kommer investerarna inte att få några utdelningar på dessa aktier och kommer inte att erhålla någon avkastning i anledning av dessa utdelningar om inte relevant index tar hänsyn till sådan utdelning vid beräkningen av indexnivån. På samma sätt kommer investerare inte att kunna utöva någon rösträtt i de underliggande instrumenten eller andra tillgångar som kan ingå i relevant index. Följaktligen kan investerarna i Instrument som har index som underliggande tillgång få en lägre avkastning än om investeringen gjorts direkt i de instrument som ingår i indexet.

Reglerna om sammansättning och beräkningen av det relevanta underliggande indexet kan föreskriva att utdelning från de till indexet underliggande tillgångarna inte leder till en ökning av indexets värde, till exempel om det är ett "pris"-index, vilket istället kan leda till en minskning av indexnivån om alla andra omständigheter förblir oförändrade. Detta kommer resultera i att investerare i Instrument där den underliggande tillgången är ett sådant index inte kommer att delta i någon utdelning eller annan värdeöverföring som betalas till innehavare av de i indexet ingående tillgångarna. Även om reglerna för det relevanta underliggande indexet föreskriver att utdelning eller annan värdeöverföring avseende de i indexet ingående tillgångarna återinvesteras i index och därmed leder till att indexnivån ökas kan, i under vissa omständigheter, utdelning eller annan värdeöverföring inte helt återinvesteras i sådant index.

(d) En förändring i sammansättningen eller upphörande av ett index kan påverka marknadsvärdet av Instrument

En sponsor av ett index kan lägga till, ta bort eller byta ut de i indexet ingående tillgångarna eller göra andra metodologiska förändringar som kan ändra nivån på en eller flera i indexet ingående tillgångar. Modifieringen av i index ingående tillgångar kan påverka nivån på ett sådant index, som t.ex. att en ersättande komponent i ett index kan prestera betydligt sämre eller bättre än den komponent som den ersätter, vilket i sin tur kan påverka storleken på de betalningar som Emittenten kommer att göra till investerarna i Instrumentet. Sponsorn av ett index kan också komma att ändra, avbryta eller upphäva beräkning eller offentliggörandet av indexet. Indexsponsorn kommer inte att ha någon del i utformningen av erbjudandet och försäljningen av Instrument och har inga skyldigheter i förhållande till investerare i Instrument. En Indexsponsor kan vidta vilka åtgärder som helst i fråga om sådant index utan att därvid ta hänsyn till investerare i Instruments intressen, och sådana åtgärder kan komma att påverka marknadsvärdet av Instrumenten.

(e) Det finns ytterligare risker i förhållande till råvaruindex, se ”Risker förknippade med råvaror som underliggande tillgångar”.

(f) Egna Sammansatta Index

Nordeakoncernen kan ta del i att skapa, strukturera och underhålla indexportföljer och indexstrategier där man även agerar Indexsponsor (gemensamt ”Egna Sammansatta Index”). Det kan därför uppstå intressekonflikter för Emittenten i deras roll som Emittent av sådana Instrument och i deras ställning i att upprätta, marknadsföra, främja eller administrera sådana index. Sådana index beräknas av en extern beräkningsagent i enlighet med de reglerna som beskriver metoden för att beräkna dessa Egna Sammansatta Index (”Reglerna”).

I förhållande till Egna Sammansatta Index som är länkade, kan Emittenten möta intressekonflikter i och med sin roll som Emittent av sådana Instrument och dess roll (eller den roll som en eller flera av dess koncernbolag kan ha) i att ha varit med och skapat, strukturerat och underhållit sådana index, då upprättande av indexen, alla tillägg, ändringar eller justeringar till Reglerna, eller justeringar till någon eller några parametrar för värdering av någon komponent, kan påverka priset eller värdet på Instrumenten.

Var Emittent och varje annan Indexsponsor kan, från tid till annan, med vederbörlig diskretion och med den omsorg och som de finner lämpligt i syfte att upprätthålla integriteten för Egna Sammansatta Index. De kan också, under vissa förutsättningar, göra diskretionära ändringar i syfte att tillse och upprätthålla sådant index höga kvalitet vad avser uppbyggnad och beräkning. Emittenten och koncernbolagen kan inte åta sig något ansvar för att Egna Sammansatta Index är fullständiga eller korrekta, eller att detta gäller för någon av den data som använts för att framta eller tillämpa sådana Egna Sammansatta Index eller några komponenter av ett index. Det finns vidare en risk för att indexen inte kan nyttjas utan avbrott och att indexen inte kan spridas. Vidare finns det en risk för att index inte på ett korrekt sätt återger tidigare, nuvarande eller framtida marknadsutveckling eller –skeenden.

Emittenten, eller något koncernbolag, kan också ha bankrelationer eller andra kommersiella relationer med tredje parter i förhållande till ett Eget Sammansatt Index och kan handla i sådant index (vilket inkluderar sådan handel som Emittenten och/eller dess koncernbolag i dess självständiga bedömningar finner lämpligt för att skydda (hedga) mot marknadsrisker och andra transaktioner som kan relatera till Egna Sammansatta Index), vilket kan negativt påverka nivån på sådant index.

Om en Emittents eller något av dess koncernbolags hedging-aktiviteter i relation till något index störs kan Emittenten eller relevant koncernbolag besluta att avsluta beräkningar som görs enligt sådant index tidigare än Indexsponsorn själv gjort i jämförliga situationer.

Alla ovanstående faktorer kan resultera i negativa konsekvenser för Innehavarna, och kan ha en negativ påverkan på värdet eller priset på Instrumenten. Emittenten är inte förpliktade att skapa, upprätthålla eller underhålla Egna Sammansatta Index på ett sätt som gagnar Innehavarna.

Risker förknippade med inflationsindex som underliggande tillgångar

Avkastningen i instrument kopplade till inflation kan vara beroende av nivån på ett inflationsindex eller korg av inflationsindex. Räntan på sådana Instrument kan beräknas med utgångspunkt i nivån för en inflationsindex eller en korg av inflationsindex.

Många ekonomiska och marknadsrelaterade faktorer kan påverka ett inflationsindex och, följaktligen, värdet på Instrument med inflationsindex som underliggande tillgång, till exempel:

• Allmänna ekonomiska, finansiella, politiska eller regulatoriska regelverk och/eller händelser, och/eller

• Fluktuation i priser såvitt gäller tillgångar, tjänster och energitillgångar (inklusive efterfrågan och tillgång för någon av dessa); och/eller

• Inflationsnivån i ekonomin i det relevanta landet och förväntningar på inflationen.

Nivån på ett inflationsindex kan påverkas av faktorer som inte har någon relation till de finansiella marknaderna.

Risker förknippade med växelkurser som underliggande tillgång

En investering i Instrument med växelkurser som underliggande tillgång medför betydande risker utöver de som förknippas med investeringar i ett konventionellt skuldebrev.

Instrument kan vara denominerade i en valuta ("Referensvalutan") men återbetalas i en annan valuta ("Valutan"). Värdet av Instrumentet kan därför påverkas av förändringar i värdet av Referensvalutan jämfört med Valutan (som kan beräknas, i förekommande fall, på en "cross- currency basis"). Detta medför vissa risker för att växelkursen (eller de växelkurser) som används för att bestämma Valutan medför att beloppet för eventuella betalningar under Instrumentet kan förändras signifikant (inklusive förändringar på grund av devalvering eller revalvering av Valuta jämfört med Referensvaluta) och risken för att myndigheter med jurisdiktion över dessa valutor kan orsaka en minskning av (1) Valutans påverkan av avkastningen på Instrumentet, (2) Valutans påverkan på storleken på återbetalning av Instrumentet, och (3) Valutans påverkan på Instrumentets marknadsvärde. Således finns det en risk för att Valutans värde vid en försäljning eller inlösen, påkallande eller cancellering, kan komma att understiga värdet av investerarens ursprungliga investering i Instrumentet, beroende på valutakursens storlek vid tidpunkten för en sådan försäljning eller inlösen, påkallande eller cancellering.

(a) Faktorer som påverkar värdeutvecklingen i den aktuella valutakursen kan påverka värdet på Instrument negativt

Den valutakurs eller de valutakurser som utgör underliggande tillgångar till ett Instrument kommer att påverka värdet av investeringen och avkastningen på Instrumentet. Värdeutvecklingen avseende valutakurser är beroende av tillgång och efterfrågan på valutor på de internationella valutamarknaderna, som är föremål för ekonomiska faktorer, bland annat inflationstakten i de berörda länderna, ränteskillnaderna mellan de olika länderna, ekonomiska prognoser, internationella politiska faktorer, valutakonvertibilitet och tryggheten i att göra finansiella investeringar i den berörda valutan, spekulationer och åtgärder vidtagna av regeringar och centralbanker. Sådana åtgärder omfattar bland annat införande av regulatoriska kontroller eller skatter, utfärdande av en ny valuta för att ersätta en befintlig valuta, förändring av växelkursen eller dess egenskaper genom devalvering eller revalvering av valuta eller införande av valutareglering med avseende på växelkurs eller överföring av en angiven valuta som skulle påverka växelkurser och tillgången till en viss valuta.

(b) Nordea är en stor aktör på valutamarknaden och är föremål för intressekonflikter

Investerare bör notera att vissa bolag i Nordeakoncernen är regelbundet aktiva på valutamarknaderna och kan i dess löpande verksamhet komma att göra transaktioner för egen räkning eller för deras kunders räkning och hålla långa och/eller korta positioner i valutor och relaterade derivat, även i de valutor som utgör underliggande tillgångar i förhållande till Instrument. Sådana transaktioner kan påverka de relevanta tillgångarna och Instrumentets marknadspris, likviditet eller värde och kan vara missgynnande för innehavarnas intressen. De relevanta bolagen i Nordeakoncernen har inte någon skyldighet att genomföra sådana transaktioner på ett sätt som gynnar investerare i Instrument.

Instrument kopplade till valutor på tillväxtmarknader kan uppleva större volatilitet och mindre säkerhet om framtida värdenivåer för sådana tillväxtmarknadsrelaterade valutor eller deras växelkurs i förhållande till andra valutor.

Risker förknippade med råvaror som underliggande tillgångar

En investering i råvaruinstrument medför betydande risker utöver de som förknippas med investeringar i ett konventionellt skuldebrev.

(a) Faktorer som påverkar en råvaras värdeutveckling kan påverka värdet av Instrument, och vissa råvarupriser kan vara mer instabila än andra tillgångsslag

Handel med råvaror är spekulativ och kan vara extremt volatil. Råvarupriserna påverkas av en mängd faktorer som är oförutsägbara, däribland till exempel förändringar i relationen mellan utbud och efterfrågan, vädermönster och extrema väderförhållanden, statliga program och politik, nationella och internationella politiska, militära, terror, och ekonomiska händelser, skattemässiga, penningpolitiska program för kontroll, förändringar i räntor och valutakurser och förändringar och avbrott eller störningar i marknaden för handel med råvaror och relaterade kontrakt. Råvarupriser kan vara mer instabila än andra tillgångsslag, vilket gör investeringar i råvaror mer riskfyllda än andra investeringar.

(b) Råvaror kan utgöras av fysiska råvaror eller råvarukontrakt, och vissa råvarukontrakt kan handlas på oreglerade eller börser med en mera begränsad reglering

Råvaror omfattar både (i) "fysiska" råvaror, som måste lagras och transporteras, och som generellt handlas på ett "Spot"-pris, och (ii) råvarukontrakt, som är avtal antingen att (A) köpa eller sälja en viss mängd av en underliggande fysisk råvara till ett förutbestämt pris och leveransperiod (vilken kan betecknas som en leveransmånad) eller

(B) betala eller ta emot en kontant betalning baserad på förändringar i priset på den underliggande råvaran.

Råvarukontrakt kan handlas på reglerade specialiserade terminsbörser (t.ex. terminskontrakt). Råvarukontrakt kan också handlas direkt mellan marknadsaktörerna "over-the-counter" på handelsplattformar som är föremål för lägre grad av reglering eller, i vissa fall, ingen väsentlig reglering. Således omfattas handeln med sådana "over- the-counter"-kontrakt inte av samma bestämmelser, och har inte det skydd, som gäller för kontrakt som handlas på reglerade specialiserade terminsbörser, och handeln i sådana kontrakt kan därför vara förenad med ytterligare risker relaterade till likviditet och prishistorik såvitt gäller de relevanta kontrakten.

(c) Instrument som har terminskontrakt för råvaror som underliggande tillgång kan ge en annan avkastning än instrument som har den relevanta fysiska varan som underliggande tillgång och medför dessutom vissa andra risker

Priset på ett terminskontrakt på en råvara kommer generellt att handlas med en premie eller med en rabatt i förhållande till spotpriset på den underliggande råvaran. Dessa skillnader beror på sådana faktorer som (i) behovet av att anpassa spotpriset på grund av kostnader (t.ex. lager, transport-och försäkringskostnader) och (ii) olika metoder som används för att utvärdera generella faktorer som påverkar spot- och terminsmarknaderna. Dessutom, och beroende på varan, kan det finnas stora skillnader i likviditet på spot- och terminsmarknaderna. Således kan Instrument som har terminskontrakt som underliggande tillgång ge en annan avkastning än Instrument som har den relevanta fysiska råvaran som underliggande tillgång.

Investeringar i terminskontrakt innebär vissa andra risker, till exempel bristande likviditet. En innehavare av terminskontrakt kan finna att ett sådant innehav blir illikvid eftersom vissa råvarubörser begränsar fluktuationer i terminskontraktspriser enligt regler om "dagliga begränsningar". När priset på ett visst terminskontrakt har ökat eller minskat med ett belopp som motsvarar den dagliga begränsningen, kan positioner i kontraktet inte tas eller avvecklas om inte innehavaren är villig att utföra transaktioner på eller inom begränsningen. Detta kan hindra en person från att snabbt avveckla ogynnsamma positioner och kan därmed utsätta en sådan person för stora förluster.

Terminskontraktspriser i olika råvaror har från tid till annan överskridit den dagliga gränsen för flera på varandra följande dagar med liten eller ingen handel. Förluster som uppstår under sådana omständigheter kan ha en negativ effekt på avkastningen i Instrument som har det påverkade terminskontraktet som underliggande tillgång.

För det fall en direktinvestering i terminskontrakt för råvaror görs, kan det investerade kapitalet komma att användas helt eller delvis som säkerhet för de framtida krav som respektive part kan ha på varandra under terminskontraktet. Sådant kapital vilket ställts som säkerhet bär i allmänhet ränta, och avkastningen i form av ränta ökar investerarens avkastning. Investerare i Instrument där terminskontrakt på råvaror är underliggande tillgång kommer inte att ta del ränteavkastning i anledning av en hypotetiskt ställd säkerhet i de underliggande terminskontrakten.

(d) Ytterligare risker i förhållande till "rullning" av terminskontrakt på råvaror (inklusive terminskontrakt på råvaror som är komponenter i ett råvaruindex)

Råvarukontrakt har ett förutbestämt utgångsdatum, det vill säga en dag då handel med kontraktet upphör. Att hålla ett terminskontrakt till dess slutdag kommer att resultera i leverans av den underliggande fysiska råvaran eller ett krav att kontantavräkna kontraktet. Att "rulla" ett terminskontrakt innebär att när terminskontraktet närmar sig slutdagen ("near-dated commodity contracts") men innan det löper ut så säljs detta och ett terminskontrakt som har en slutdag längre in i framtiden ("longer-dated commodity contract") köps istället. Investerare i råvaror använder "rullning" av terminskontrakt i syfte att upprätthålla en kontinuerlig exponering mot den relevanta råvaran.

"Rullning" kan påverka värdet av en investering i råvaror på ett antal olika sätt, bland annat:

(i) Exponeringen mot råvarukontrakt kan ökas eller minskas genom "rullning"

När priset på en near-dated commodity contract är större än priset på longer- dated commodity contract (kontraktet sägs då vara i "backwardation"), kommer då "rullningen" från det förra till det senare resultera i att exponeringen utgörs av ett större antal kontrakt (i formen av longer-dated commodity contracts).

Därför kommer förlust eller vinst på de nya positionerna i anledning av en rörelse i priset på råvaran att vara större än om man hade innehaft samma antal råvarukontrakt som innan "rullningen". Omvänt, om priset på en near-dated commodity contract är lägre än priset på longer-dated commodity contract (kontraktet sägs då vara i "contango"), kommer då "rullningen" att resultera i att exponeringen utgörs av ett mindre antal kontrakt (i formen av longer-dated commodity contracts). Därför kommer vinst eller förlust på de nya positionerna för en given rörelse i priserna på råvaror avtalet vara mindre än om man hade innehaft samma antal råvarukontrakt som innan "rullningen".

(ii) När ett terminskontrakt befinner sig i contango (alternativt backwardation), kan detta förväntas ha en negativ (eller positiv) effekt över tiden

När ett terminskontrakt är i "contango", förväntas priset på longer-dated commodity contract generellt minska i takt med att kontraktet närmar sig

slutdagen. I ett sådant fall kan en "rullning" i allmänhet förväntas ha en negativ effekt på en investering i kontraktet. När ett terminskontrakt är i "backwardation", förväntas priset på longer-dated commodity contract generellt öka i takt med att kontraktet närmar sig slutdagen. I sådant fall kan investeringen i det aktuella kontraktet generellt förväntas påverkas positivt.

När det gäller Instrument med ett terminskontrakt på råvaror som underliggande tillgång kommer det specifika underliggande terminskontraktet att helt enkelt ändras utan att det sker någon avyttring, förvärv eller tagande av positioner i några faktiska terminskontrakt. Därför kommer effekterna av en "rullning" enligt ovan inte direkt påverka den underliggande tillgången eller Instrumentet. Således kommer en investerare inte att delta direkt i möjliga effekter av en "rullning". Emellertid kan andra marknadsaktörer agera i enlighet med mekanismen för "rullning" och ett sådant beteende kan ha en indirekt negativ inverkan på värdet av den underliggande tillgången och därför på Instrumentet.

Råvaruindex är index som följer värdeutvecklingen i en korg av terminskontrakt på vissa råvaror. Vilka råvaror detta är beror på det individuella indexet. Viktningen av de olika råvaror som ingår i ett råvaruindex beror också på vilket index som avses, och beskrivs generellt sett i de relevanta reglerna för indexet.

För råvaruindex används "rullning" av de terminskontrakt som ingår i indexet för att upprätthålla en kontinuerlig exponering mot sådana råvaror. Då ett terminskontrakt måste rullas i enlighet med reglerna för det relevanta indexet beräknas nivån på råvaruindexet som om de underliggande terminskontrakten avyttrandes och att man förvärvade nya (vanligen kontrakt som har en slutdag längre fram i tiden) terminskontrakt för att uppnå en motsvarande exponering. Således har en "rullning" samma effekter som beskrivits ovan med avseende på värdet av den underliggande tillgången i specifika Instrument, även i fråga om nivån på ett råvaruindex.

(e) Legala och regulatoriska förändringar som rör råvaror kan leda till en förtida inlösen

Råvaror är föremål för legala och regulatoriska regleringar som kan förändras på ett sätt som kan påverka möjligheten för Emittenten eller någon annan medlem i Nordeakoncernen att ingå eller vidmakthålla säkringstransaktioner (hedgar) avseende Emittentens skyldigheter under Instrument, att säkra (hedga) sina skyldigheter enligt Instrumentet, och/eller kan leda till förtida inlösen eller cancellering av Instrument.

Risker förknippade med korgar som innefattar olika beståndsdelar som underliggande tillgång

(a) Exponering mot värdeutvecklingen i korg och dess underliggande tillgångar

Om Instrument refererar till en korg av tillgångar som dess underliggande tillgångar, är investerare i sådana Instrument utsatta för värdeutvecklingen i sådan korg. Investerarna kommer att bära risken för värdeutvecklingen för varje av de i korgen ingående tillgångarna.

(b) En hög korrelation mellan tillgångar i en korg kan ha en betydande inverkan på de belopp som ska betalas under Instrument

Korrelationen av de i en korg ingående beståndsdelarna indikerar graden av beroende mellan de enskilda beståndsdelarna med hänsyn tagen till deras värdeutveckling. Om samtliga de i korgen ingående beståndsdelarna kommer från samma sektor och samma land, kan man anta en generellt hög positiv korrelation. Tidigare korrelationsvärden är inte avgörande för framtida korrelationsvärden. Investerare bör vara medvetna om att även om de i en korg ingående beståndsdelarna inte verkar vara korrelerade baserat på

tidigare värden, kan de påverkas negativt i samma mån i anledning av en allmän nedgång eller annan ekonomisk eller politisk händelse. Om de i en korg ingående beståndsdelarna är föremål för en hög korrelation kommer förändringar i värdeutvecklingen hos de i korgen ingående beståndsdelarna generellt sett påverka Instrumentets värdeutveckling.

(c) En negativ utveckling av en enda underliggande tillgång i en korg kan utradera en positiv utveckling av en eller flera av korgens andra underliggande tillgångar

Investerare i Instrument måste vara medvetna om att även för det fall en eller flera i en korg ingående beståndsdelar har en positiv värdeutveckling, kan värdeutvecklingen i korgen som helhet vara negativ om värdeutvecklingen hos de andra i korgen ingående beståndsdelarna är negativ i större utsträckning, med förbehåll för vad som regleras i villkoren för det relevanta Instrumentet.

(d) En liten korg, en ojämnt viktad korg eller en "best of" eller "worst of"-korg gör generellt sett en korg mer sårbar för förändringar i värdet av en viss i korgen ingående beståndsdel

Värdeutvecklingen i en korg som innehåller ett mindre antal beståndsdelar, med förbehåll för vad som regleras i villkoren för det relevanta Instrumentet, påverkas generellt sett mer av förändringar i värdet på en viss i korgen ingående beståndsdel däri än en korg som innehåller ett större antal beståndsdelar.

Värdeutvecklingen i en korg som ger större vikt till vissa av de i korgen ingående beståndsdelarna eller baserar värdet för hela korgen endast på värdet av en av de i korgen ingående beståndsdelarna påverkas generellt sett, med förbehåll för vad som regleras i villkoren för det relevanta Instrumentet, mer av förändringar i värdet av en sådan i korgen ingående beståndsdel än en korg som ger relativt lika stor vikt till varje i korgen ingående beståndsdel.

(e) En förändring i sammansättningen av en korg kan ha en negativ effekt på korgens värdeutveckling

Om villkoren för Instrumentet ger Emittenten rätt att justera sammansättningen av korgen, bör investerare vara medvetna om att en tillgång i korgen som ersätter en tidigare kan utvecklas annorlunda än vad som förväntats av de i korgen ursprungligen ingående tillgången, vilket kan ha en negativ effekt på korgens värdeutveckling.

Xxxxxx relaterade till särskilda avkastningsstrukturer

Risker relaterade till Instrument med rörlig ränta med en multiplikator eller annan hävstångseffekt.

Instrument med justerbar rörlig ränta kan vara volatila investeringar. Om de är strukturerade på så sätt att de innehåller multiplikatorer eller andra faktorer som ger hävstångseffekter, eller tak och/eller golv, eller någon kombination av dessa funktioner eller andra liknande funktioner, kan deras marknadsvärde vara ännu mer volatilt än för Instrument som inte innehåller dessa funktioner.

Risker relaterade till Instrument med omvänd rörlig ränta.

Instrument med omvänd rörlig ränta har en ränta motsvarande en fast ränta minus en ränta baserad på en referensränta som t.ex. LIBOR. Marknadsvärdet på dessa Instrument är oftast mer volatila än marknadsvärdet på andra konventionella skuldförbindelser med rörlig ränta men med samma referensränta (och med i övrigt jämförbara villkor). Instrument med omvänd rörlig ränta är mer volatila eftersom en höjning av referensräntan inte endast sänker räntan på Instrumentet,

men kan också spegla en ökning rådande ränteläget, vilket ytterligare negativt påverkar marknadsvärdet av dessa Instrument.

Risker relaterade till Range Accrual-Instrument

Range Accrual-Instrument bär ränta som ska betalas antingen (i) på räntebetalningsdagar som inträffar med jämna mellanrum under Instrumentets löptid, eller (ii) som en klumpsumma på återbetalningsdagen.

Den ränta som en investerare i Instrumentet kan erhålla är kopplad till utvecklingen av en eller flera underliggande tillgångar på sätt som anges i tillämpliga Slutliga Villkor och hur många faktiska dagar under den aktuella ränteperioden eller värderingsperioden nivån eller värdet av den underliggande tillgången förblir inom ett visst intervall, (den övre och undre gränsen specificeras i tillämpliga Slutliga Villkor). Om nivån eller värdet av den underliggande tillgången är under den nedre gränsen eller högre än den övre gränsen på vissa eller alla av dagarna i en ränteperiod eller värderingsperiod kan investeraren får låga eller till och med inga räntebetalningar för den relevanta ränteperioden. Innehavare bör notera att ingen ränta utgår de dagar när nivån eller värdet av den underliggande tillgången är utanför det angivna intervallet. Den räntesats med vilken räntan ackumuleras kan vara en fast ränta, rörlig ränta eller annan ränta som framgår av tillämpliga Slutliga Villkor. Ränta på Instrumentet är därför även kopplat till volatiliteten i värdet eller nivån av den underligande tillgången. Range Accrual-Instrument kan vara olämpligt för investerare som behöver regelbundna räntebetalningar.

INSTRUMENTS LÄMPLIGHET SOM INVESTERING

Varje investerare måste, med beaktande av sin egen finansiella situation, bedöma lämpligheten av en investering i Instrument utgivna under Programmet. Varje investerare bör i synnerhet ha:

(i) tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra en ändamålsenlig värdering av relevanta Instrument, av fördelarna och nackdelarna med en investering i relevanta Instrument och av den information som lämnas, eller hänvisas till i Grundprospektet, eventuella tillägg till Grundprospektet och Slutliga Villkor för de relevanta Instrumenten;

(ii) tillgång till, och kunskap om, lämpliga värderingsmetoder för att utföra en värdering av relevanta Instrument och den påverkan en investering i relevanta Instrument kan medföra för investerarens övriga investeringsportfölj;

(iii) tillräckliga finansiella tillgångar och likviditet för att hantera de risker som en investering i relevanta Instrument medför, inklusive kursrisk och eventuella valutarisker;

(iv) full förståelse av de Allmänna Villkoren i Grundprospektet och de Slutliga Villkoren för de relevanta Instrumenten och väl känna till svängningar hos underliggande tillgång eller den finansiella marknaden; och

(v) möjlighet att förutse och värdera (ensam eller med hjälp av en finansiell rådgivare) tänkbara scenarier, exempelvis avseende kursförändringar på underliggande tillgång, som kan påverka investeringen i relevanta Instrument och/eller investerarens möjlighet att hantera de risker som en investering i relevanta Instrument kan medföra.

Vissa Instrument är komplexa finansiella instrument. Sofistikerade investerare köper generellt sett inte komplexa finansiella instrument som fristående investeringar utan som ett led i en riskreducering eller förhöjning av avkastning och som ett beräknat risktillägg till investerarens övriga investeringsportfölj. En investerare ska inte investera i Instrument som är komplexa finansiella instrument utan att ha tillräcklig kunskap (ensam eller med hjälp av en finansiell rådgivare) för att värdera utvecklingen hos Instrument, värdet av Instrument och den påverkan investeringen kan ha på investerarens övriga investeringsportfölj under ändrade omständigheter samt för att bedöma skattebehandlingen av aktuellt Instrument.

ANSVARSFÖRSÄKRAN

Nordea Bank AB (publ)

NBAB, med säte i Sverige, ansvarar för innehållet i Grundprospektet. I den omfattning som följer av lag svarar även NBAB:s styrelse för innehållet i Grundprospektet. Ansvaret omfattar även när de Finansiella Mellanhänderna återförsäljer eller slutligt placerar Instrument och har fått samtycke till att nyttja Grundprospektet.

NBAB har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Grundprospektet, såvitt NBAB vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. NBAB:s styrelse har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Grundprospektet, såvitt NBAB:s styrelse vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

Grundprospektet innehåller viss information från tredje man. Sådan information har återgivits exakt och, såvitt NBAB känner till och kan försäkra genom jämförelse med annan information som har offentliggjorts av berörd tredje man, har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen missvisande eller felaktig. Grundprospektet har inte granskats av NBAB:s revisorer, förutom där så uttryckligen specificeras.

INSTRUMENT - VILLKOR OCH KONSTRUKTION

Instrument utgörs av värdepapper i form av warranter eller certifikat som utgivits av Emittenten under detta Program, i danska kronor, euro, norska kronor, svenska kronor eller annan valuta, och med de villkor som framgår av Allmänna Villkor och relevanta Slutliga Villkor. Emittenten förbehåller sig dock rätten att genomföra alla betalningar under Instrument i EUR.

Underliggande tillgångar för Instrument framgår av Slutliga Villkor och kan utgöras av aktier, depåbevis, obligationer, råvaror, räntor, valutor eller växelkurser, terminskontrakt, fonder eller index. Den till Instrumentet underliggande tillgången kan dessutom bestå av en korg av sådana tillgångar. Då värdeutvecklingen i den underliggande tillgången påverkar värdet på det relevanta Instrumentet ges investeraren härigenom en exponering mot den underliggande tillgången.

Om den underliggande tillgångens valuta är en annan än Instrumentets valuta, kan investerare vara exponerade för en valutarisk i förhållande till växelkursen mellan Instrumentets och den underliggande tillgångens valuta.

För alla Instrument sker automatiskt lösen genom kontantavräkning vilket innebär att Emittenten, om Instrument på slutdagen berättigar till slutlikvid, betalar innehavare av Instrument kontanter. Instrument ger inte innehavare rätt att erhålla underliggande tillgång.

Instrumenten erbjuds för att tillhandahålla Emittentens kunders investeringsprodukter. Placerade belopp kommer att användas i Emittentens löpande rörelse.

Godkännande

Programmet har godkänts av Emittenten i vederbörlig ordning.

Erbjudande, tilldelning och försäljning

Instrument kan erbjudas på marknaden till professionella investerare, till privatkunder och till commercial and business kunder (vilket omfattar stora företagskunder samt små och medelstora företagskunder) genom offentliga erbjudanden eller till en begränsad krets investerare.

Instrument kan också, utan föregående erbjudande, av Emittentens försorg upptas till handel på en marknadsplats och därefter erbjudas till försäljning.

Vid erbjudande riktat till allmänheten gäller att tilldelning i emissionerna bestäms av Emittenten och sker i den tidsordning som anmälningar registrerats. Om anmälningar registrerats vid samma tidpunkt, kan ett lottningsförfarande komma att tillämpas.

Tilldelning kan även komma ifråga till anställd i Emittenten, dock utan företrädesrätt på grund av anställningsförhållandet. Tilldelning sker i sådana fall i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och Svenska Fondhandlareföreningens regler.

Besked om tilldelning lämnas på avräkningsnota som beräknas sändas ut senast tre bankdagar före likviddag.

Emittenten förbehåller sig rätten att ställa in eller begränsa emissioner av Instrument om totalt tecknat antal Instrument inte kan fastställas över en viss nivå. Om en emission av Instrument ställs in efter det att likvidbelopp debiterats, återbetalar Emittenten debiterat belopp till av investeraren i samband med teckningen angivet konto. Vidare förbehåller sig Emittenten rätten att ställa in en emission om någon omständighet inträffar som enligt Emittentens bedömning kan äventyra emissionens genomförande.

Vid upptagande till handel på reglerad marknadsplats utan ett föregående erbjudande till allmänheten tillämpas inget teckningsförfarande, utan köp och försäljning av Instrument sker

över den marknadsplats på vilken Instrumenten är noterade. Likvid mot leverans av Instrument sker genom Emittentens försorg vid relevant Central Värdepappersförvarare.

Xxxxxx med Instrumenten kan ske från och med noteringsdagen till och med slutdagen för respektive Instrumentserie, med hänsyn tagen till vad som sägs nedan om Särskild handelsstoppshändelse under ”Olika typer av Instrument – Warranter, turbowarranter, MINI Futures och marknadswarranter.” Såväl noteringsdag som slutdag anges i Slutliga Villkor för respektive Instrumentserie.

Betalning och leverans av Instrumenten sker på de villkor som förvärvaren, Emittenten eller en Finansiell Mellanhand kommer överens om. Instrumenten är fritt överlåtbara. Köp och försäljning sker genom ingivande av sedvanlig köp- eller säljorder till Emittenten, annan bank eller fondkommissionär. Betalning och leverans av Instrumenten sker på de villkor som förvärvaren och förmedlande institut kommer överens om. Vid teckning, förvärv och försäljning av Instrument utgår sedvanligt courtage. Som bekräftelse på antal förvärvade eller avyttrade Instrument erhålls avräkningsnota.

En handelspost utgör minsta post vid handel med Instrument. Antalet Instrument per handelspost framgår av Slutliga Villkor för respektive instrumentserie. Vidare framgår av Slutliga Villkor för respektive serie det högsta antal Instrument som erbjuds vid varje givet tillfälle, d.v.s. det högsta antal Instrument Emittenten ställer pris för.

Vid var tid ställda köp- och säljkurser på Instrument framgår av det handelssystem som används av den marknadsplats där Instrumentet noteras.

Erbjudande om förvärv av Instrument offentliggörs på Emittentens hemsida: xxxxxx.xxx.

Finansiella Mellanhänder

Emittenten kan komma att ingå avtal med en eller flera specifika finansiella mellanhänder om försäljning av Instrument emitterade av Emittenten (var och en benämnd som en ”Finansiell Mellanhand” och tillsammans som ”Finansiella Mellanhänder”). På respektive Finansiell Xxxxxxxxxxx hemsida kommer investerare underrättas om eventuell tillkommande information om sådan Finansiell Mellanhand som inte var påtänkt vid tidpunkten för inlämnande av Slutliga Villkor för ett specifikt Instrument och om villkoren för den Finansiella Mellanhandens förlitande på detta Grundprospekt. De Finansiella Mellanhänderna får nyttja detta Grundprospekt under dess giltighetstid endast för erbjudanden som kräver att prospekt upprättas. Dessutom kan de Finansiella Mellanhändernas rätt att nyttja detta Grundprospekt vara ytterligare begränsat på sätt som framgår av Slutliga Villkor för Instrument. Samtycket gäller endast användning av Grundprospektet i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland och/eller Litauen.

När en Finansiell Xxxxxxxxxx lämnar anbud till investerare ska den Finansiella Mellanhanden underrätta investerare om anbudsvillkoren, i samband med att anbudet lämnas.

Market Making

I de fall Instrument upptas till handel på en reglerad marknad, oavsett om detta föregåtts av ett offentligt erbjudande eller inte, avser NBAB, i förekommande fall, att agera Market Maker och därvid under normala förhållanden ställa köp- och säljkurser för det antal handelsposter som Emittenten vid var tid beslutar (så kallat Market Making och som närmare definieras i Slutliga Villkor i förekommande fall). För instrument vars teoretiska pris är lägre än minsta ”tick-size” ställs normalt ingen köpkurs.

Såvitt gäller warranter anges i tabellen nedan den maximala skillnaden mellan köp- och säljkurs för valutor SEK, DKK och NOK;

Säljkurs i Respektive valuta	Maximal spread för respektive valuta
0,01-5	0,25
>5-10	0,40
>10-25	0,90
> 25	< 4 %

För warranter emitterade i EUR gäller följande maximala skillnad mellan köp- och säljkurs.

Säljkurs i EUR	Maximal spread i EUR
<2	0,10
>2	< 4 %

Allmänna Villkor och Slutliga Villkor

Allmänna Villkor

För Instrumenten gäller de Allmänna Villkoren. De Allmänna Villkoren är generella till sin karaktär och täcker en mängd olika typer av Instrument och återges i sin helhet i detta Grundprospekt. De Allmänna Villkoren gäller i tillämpliga delar för samtliga Instrument som emitteras under Programmet.

Slutliga Villkor

För varje Instrument eller Instrumentserie som emitteras under Programmet upprättas även Slutliga Villkor. Formatet för de Slutliga Villkoren för olika typer av Instrument återges också i detta Grundprospekt. Generellt kan sägas att de Slutliga Villkoren anger de specifika villkoren för varje serie av Instrument. De Slutliga Villkoren tillsammans med Allmänna Villkor utgör de fullständiga villkoren för Instrumentet/Instrumentserien.

Slutliga Villkor för Instrument som erbjuds allmänheten och/eller tas upp för handel på börs eller reglerad marknad inges till Finansinspektionen. Sådana Slutliga Villkor som inges till Finansinspektionen kommer att offentliggöras samt finnas tillgängliga på Emittentens hemsida (xxxxxx.xxx), men kan även kostnadsfritt tillhandahållas genom något av Emittentens kontor.

Olika typer av Instrument

Warranter, turbowarranter, MINI Futures och marknadswarranter

En warrant är ett värdepapper vars avkastning är beroende av värdeutvecklingen hos den till warranten underliggande tillgången. Underliggande tillgångar till warranter kan utgöras av aktier eller aktieindex, samt andra tillgångar såsom räntor, index, valutor, råvaror eller en kombination av ovanstående samt korgar av sådana tillgångar.

Warranter som omfattas av Programmet är av europeisk typ, dvs. innehavare kan inte påkalla lösen under warrantens löptid utan lösen sker endast på slutdagen, med undantag för MINI Futures som kan vara strukturerade liknande en amerikansk option där investeraren har rätt att begära inlösen under instrumentets löptid. På slutdagen sker automatiskt lösen med kontantavräkning, vilket innebär att innehavare erhåller kontanter istället för underliggande tillgång (förutsatt att samtliga övriga villkor för erhållande av lösenbelopp är uppfyllda och att ingen Förtidsförfallohändelse inträffat).

Warranter kan även ges ut i formen av turbowarranter. Turbowarranter finns som både turbowarrant köp och turbowarrant sälj och emitteras med en förhållandevis kort löptid. Det som skiljer turbowarranter från vanliga warranter är att de förutom en Lösenkurs (som anges i de Slutliga Villkoren) även har en Barriärnivå (som anges i de Slutliga Villkoren). För de turbowarranter som emitteras under Programmet kan Lösenkurs och Barriärnivå antingen ligga på samma eller olika nivå (detta framgår av de Slutliga Villkoren). Om den underliggande tillgångens kurs någon gång under löptiden noteras lägre än eller lika med (turbowarrant köp) alternativt högre än eller lika med (turbowarrant sälj) Barriärnivån förfaller turbowarranten och slutdagen inträffar. Detta kallas Förtidsförfallohändelse (och beskrivs närmare i de Slutliga Villkoren). Vid Förtidsförfallohändelse beräknas underliggande tillgångs slutkurs för turbowarrant köp som underliggande tillgångs lägsta kurs ett visst antal (närmare angivna i de Slutliga Villkoren) Handelstimmar (såsom närmare definieras i de Allmänna Villkoren) efter Förtidsförfallohändelse inträffat. Vid Förtidsförfallohändelse beräknas underliggande tillgångs slutkurs för turbowarrant sälj som underliggande tillgångs högsta kurs ett visst antal (närmare angivet i de Slutliga Villkoren) Handelstimmar efter Förtidsförfallohändelse inträffat.

Förtidsförfallohändelse innebär också att turbowarrant avnoteras från reglerad marknad, handelsplattform eller annan handelsplats. Turbowarranten kan under vissa förutsättningar emitteras med en möjlighet för Emittenten att justera lösenkurs, barriär och multiplikator för att göra turbowarrantens värde oberoende av värdet av utedelningar såvitt avser den underliggande tillgången.

Warranter kan ges ut med en icke på förhand förutbestämd Slutdag där Slutdagen istället är beroende av huruvida Emittenten fastställer en Slutdag, om innehavare begär lösen (såvitt avser Instrument som hålls av den innehavaren), eller om en Förtidsförfallohändelse inträffar. Detta instrument betecknas som en MINI Future (en MINI Future kan även vara utformad med en förutbestämd slutdag). Utöver att ha en icke på förhand förutbestämd slutdag innehåller MINI Future även en barriärnivå på sätt som beskrivs i Slutliga Villkor. MINI Futures som är av köp- respektive säljtyp kan komma att kallas MINI Future Long respektive MINI Future Short.

Warranter som har en barriär, typiskt sett en turbowarrant eller en MINI Future, kan innehålla bestämmelser om Särskild Handelsstoppshändelse (såsom närmare definieras i de Allmänna Villkoren). Detta innebär att om Barriärnivån nås redan innan handel har hunnit påbörjas i Instrumentet ska detta inte automatiskt innebära att en Förtidsförfallohändelse inträffat utan Emittenten kan avvakta med att påbörja handel under en viss tid och för det fall underliggande tillgångens bryter igenom Barriärnivån kan handel i Instrumentet påbörjas. En Särskild Handelsstopphändelse kan inträffa mer än en gång under Instrumentets löptid så länge ingen handel med Instrumentet ännu påbörjats.

Om warranten utgörs av en köpwarrant ger warranten Innehavaren en avkastning för det fall Slutkursen är högre än Lösenkursen och Slutlikviden beräknas då som Multiplikatorn (såsom närmare definieras i de Slutliga Villkoren) multiplicerad med skillnaden mellan Slutkursen och Lösenkursen. Om Slutkursen är lika med eller lägre än Lösenkursen ger warranten ingen avkastning. För det fall warranten är en turbowarrant eller MINI Future så förfaller warranten/MINI Futuren om Referenskurs för Barriärnivå (såsom närmare definieras i de Slutliga Villkoren) vid något tillfälle mellan Noteringsdag (såsom anges i de Slutliga Villkoren) och Slutdag/Sista handelsdag är lika med eller lägre än Barriärnivån och Emittenten betalar eventuell Slutlikvid till Innehavaren.

Om warranten utgörs av en Säljwarrant ger warranten Innehavaren en avkastning för det fall Slutkursen är lägre än Lösenkursen och Slutlikviden beräknas då som Multiplikatorn multiplicerad med skillnaden mellan Lösenkursen och Slutkursen. Om Slutkursen är lika med eller högre än Lösenkursen ger warranten ingen avkastning. För det fall warranten är en turbowarrant eller en MINI Future så förfaller warranten/MINI Futuren om Referenskurs för Barriärnivå vid något tillfälle mellan Noteringsdag och Slutdag/Sista Handelsdag är lika med eller högre än Barriärnivån och Emittenten betalar eventuell Slutlikvid till innehavaren.

För det fall warranter emitteras genom en primärmarknadstransaktion, d.v.s. att warranter omfattas av ett erbjudande att teckna warranter under en viss teckningsperiod, kan dessa instrument komma att kallas marknadswarranter. För marknadswarranten beräknas dessutom i normalfallet avkastningen på ett i villkoren angivet underliggande belopp. Då marknadswarranten ges ut genom en primärmarknadstransaktion kan den komma att innehålla en deltagandegrad vilken är preliminär fram till startdagen då den slutligen fastställs av Emittenten. Marknadswarranter kan även innehålla avkastningsstrukturer som är mer komplicerade och motsvarar de som anges vara tillämpliga avseende certifikat, men som i vissa fall kan vara relaterad till ett i villkoret angivet underliggande belopp (till skillnad från det för certifikatet relevanta investerade beloppet), såsom tillämpligt för det aktuella Instrumentet.

Warrantens värde på Slutdagen

Värdeutvecklingen för den underliggande tillgången påverkar såväl warrantens värde under dess löptid som på slutdagen. I detta avsnitt kommer förhållandet mellan warrantens värde och den underliggande tillgångens värde åskådliggöras genom ett antal schematiska exempel (i fortsättningen kommer att antas att underliggande tillgång är en aktie för att inte onödigt tynga förklaringsmodellen). Detta gäller för samtliga varianter av warranter, d.v.s. även turbowarranter, MINI Futures och marknadswarranter som utgör rena köp- eller säljoptioner.

Investerare i warranter måste vara medvetna om att om värdeutvecklingen hos den underliggande tillgången är ogynnsam kan hela det investerade beloppet gå förlorat.

Warrantens värde på slutdagen bestäms för köpwarrant av hur mycket den underliggande aktiens kurs överstiger warrantens lösenkurs. För säljwarrant gäller motsatt att warrantens värde avgörs av hur mycket underliggande akties kurs understiger lösenkursen. Observera dock att enligt de Allmänna Villkoren och de Slutliga Villkoren beräknas slutkursen för underliggande tillgång som ett medelvärde av senast noterade betalkurs för underliggande tillgång under fastställelseperioden för slutkurs (mer om det nedan). Som angetts ovan gäller för turbowarranter och MINI Futures även att villkoren för denna innehåller en Barriärnivå vilken medför att turbowarranten eller MINI Futuren kan komma att förfalla i förtid. Följande schematiska exempel visar beskrivna förhållanden:

Köpwarrant

Säljwarrant

Underliggande aktie: ABC Lösenkurs: 25 SEK

Antal underliggande aktier per warrant: 1 aktie

Underliggande aktie: ABC Lösenkurs: 25 SEK

Antal underliggande aktier per warrant: 1 aktie

Köpwarrant

Aktiens slutkurs	Uträkning	Warrantens värde
26 SEK	26-25= 1	1 SEK
25 SEK	25-25= 0	0 SEK
24 SEK	24-25= -1	0 SEK

Säljwarrant

Aktiens slutkurs	Uträkning	Warrantens värde
26 SEK	25-26= -1	0 SEK
25 SEK	25-25= 0	0 SEK
24 SEK	25-24= 1	1 SEK

Avkastningen på investerat kapital skiljer sig markant om en investering görs i warranter jämfört med i aktier (underliggande tillgång). Avkastningen kan bli betydligt högre vid handel med warranter men den ökade avkastningsmöjligheten sker till priset av ökad risk att förlora hela det investerade kapitalet, den så kallade hävstångseffekten. Hävstångseffekten innebär att värdet av en investering i warranter ändras betydligt mer än värdet av en investering i underliggande aktie när underliggande akties kurs stiger eller sjunker. Förändringarna kan ske snabbt.

Nedanstående schematiska exempel visar hävstångseffekten vid en investering i warranter.

Antagande: Investeraren anser att ABC-aktien är klart undervärderad på cirka ett års sikt. Aktiens kurs är idag 25 SEK men investeraren tror att den om cirka ett år är 50 SEK. Investeraren har ett kapital om 10 000 SEK att investera.

Investering i aktier

Investerat kapital	10 000 SEK
Dagens kurs för ABC-aktien	25 SEK
Antal aktier	400 aktier

Om aktien utvecklas i enlighet med investerarens övertygelse blir värdet om ett år följande:

Kurs	50 SEK
Antal aktier	400 aktier
Värde	20 000 SEK
Värdeökning	100 procent

Investering i warranter

Lösenkurs	30 SEK
Slutdag	1 år från investeringsdagens datum
Antal underliggande aktier per warrant	1 aktie

Investerat kapital	10 000 SEK
Investeringsdagens kurs på köpwarranten	2 SEK
Antal warranter	5 000 warranter

Om aktien utvecklas i enlighet med investerarens övertygelse blir värdet på warranterna om ett år följande:

Kurs för den underliggande aktien	50 SEK
Antal warranter	5 000 warranter
Värde	100 000 SEK
Värdeökning	900 procent

Av tabellen nedan framgår att om ABC-aktien stiger från 25 SEK till 50 SEK på slutdagen har värdet av investeringen ökat med 100 procent till 20 000 SEK. Tabellen visar vidare skillnaden i utveckling hos warranten och aktien beroende på den underliggande aktiens kurs.

Aktiens kurs på slutdagen	Aktieinvesteringens värde	Warrantinvesteringens värde
15 SEK	6.000 SEK	0 SEK
20 SEK	8.000 SEK	0 SEK
25 SEK	10.000 SEK	0 SEK
30 SEK	12.000 SEK	0 SEK
35 SEK	14.000 SEK	25.000 SEK

40 SEK	16.000 SEK	50.000 SEK
45 SEK	18.000 SEK	75.000 SEK
50 SEK	20.000 SEK	100.000 SEK
55 SEK	22.000 SEK	125.000 SEK

Av tabellen framgår hävstångseffekten – när aktiens kurs överstiger lösenkursen 30 SEK, ökar värdet på warrantinvesteringen i mycket snabbare takt än aktieinvesteringen. Tabellen visar också hävstångseffektens negativa sida – om aktiens kurs inte överstiger lösenkursen går hela det investerade kapitalet förlorat, vilket inte är fallet vid en investering i aktier förutsatt att aktiens värde inte faller till noll.

Information om beräkningsgrunderna för fastställande av warrantens premie återfinns nedan. I tillägg till den informationen kan dock framhållas att under fastställelseperiod för slutkurs tas hänsyn till de parametrar som ingår i underlaget för fastställande av slutkurs när warrantens premie bestäms. Slutkurs och lösenkursdifferens för warranten avgörs av det aritmetiska medelvärdet av stängningskurserna under fastställelseperiod för slutkurs. Det innebär att en kursrörelse i underliggande tillgång under fastställelseperiod för slutkurs betyder mindre för förändringen i warrantens värde än annars, eftersom det endast är kursrörelsens påverkan på det förväntade medelvärdet under perioden som påverkar warrantens värde. Ju längre del av fastställelseperioden för slutkurs som passerat, desto mindre betyder varje enskild kursrörelse för förändringen av warrantens värde, eftersom en större del av det aritmetiska medelvärdet då redan är känt.

Warrantens värde under löptiden

Warranter och marknadswarranter

Beskrivningen under denna rubrik avser enbart warranter och marknadswarranter som utgör rena köp- eller säljoptioner och inte turbowarranter, MINI Futures eller warranter och marknadswarranter med avkastningsstrukturer som beskrivs närmare nedan under avsnittet ”Särskilda avkastningsstrukturer för Warranter och Marknadswarranter”. Warrantens värde under löptiden bestäms av dess marknadsvärde vilken bl.a. påverkas av warrantens tidsvärde och hur omfattande handel som äger rum i warranten. För att tydliggöra hur den återstående löptiden påverkar warrantens värde delas värdet upp i realvärde och tidsvärde, dvs. warrantens värde är lika med realvärdet plus tidsvärdet.

Realvärdet är värdet warranten skulle ha haft om slutdagen inföll idag. Realvärdet är det värde som anges som warrantinvesteringens värde i exemplet i avsnittet ovan.

Tidsvärdet är skillnaden mellan warrantens realvärde och rådande marknadspris för warranten. Före slutdagen är warrantens premie högre än dess realvärde eftersom det under återstående löptid finns möjlighet till gynnsamma kursrörelser i underliggande aktie (det finns naturligtvis lika stor sannolikhet för ogynnsamma kursrörelser men på grund av warrantens hävstångseffekt får dessa inte lika stor genomslagskraft såvitt gäller warrantens värde).

Tidsvärdets betydelse för warrantens premie minskar över löptiden. Det innebär att om övriga prispåverkande faktorer är oförändrade kommer warrantens värde att minska successivt så att värdet på slutdagen motsvarar realvärdet.

Ytterligare en faktor som påverkar warrantens värde är den implicita (förväntade) volatiliteten avseende den underliggande tillgången. Ofta ökar den implicita volatiliteten vid kursnedgång i den underliggande tillgången och sjunker vid kursuppgång i den underliggande tillgången.

Vidare påverkar förväntningar om ökad volatilitet i den underliggande tillgången warrantens värde uppåt (såväl köpwarranter som säljwarranter), eftersom ökade kursrörelser i den underliggande tillgången medför större sannolikhet att få nytta av warrantens hävstångseffekt. Vilken inverkan en förändring av den implicita volatiliteten har på en warrant beror dock av en

mängd faktorer såsom exempelvis återstående löptid. Nedanstående schematiska exempel ger en bild av hur förändringar av den implicita volatiliteten påverkar warrantens pris (om alla övriga parametrar är oförändrade).

Antaganden:

Underliggande akties pris: 50 SEK Lösenkurs för warrant: 50 SEK Återstående löptid för Warrant: 1 år Ränta: 3,00 %

Utdelning (underliggande aktie): 0 SEK Antal aktier per warrant: 0,1 aktie Initial implicit volatilitet: 30 %

Warranter: europeisk typ (d.v.s. lösen får inte påkallas under warrantens löptid)

Implicit volatilitet i %	Pris köpwarrant i SEK	Skillnad i pris köpwarrant	Pris säljwarrant i SEK	Skillnad i pris säljwarrant
20	0,47	-29 %	0,32	-37 %
25	0,56	-15 %	0,42	-18 %
30	0,66	0 %	0,51	0 %
35	0.76	15 %	0,61	20 %
40	0,85	29 %	0,71	39 %

Exemplet visar att när den implicita volatiliteten ändras med ett fåtal procentenheter ändras warrantens värde betydligt. Vid prissättning av warranter används Black & Scholes metod för beräkning av warrantens värde. Metoden kan också användas för att räkna ut den implicita volatiliteten för en warrant. Den som investerar i warranter bör vara medveten om hur den implicita volatiliteten påverkar warranter.

Utfärdade warranter påverkar inte kapitalstrukturen i bolag vars aktie utgör underliggande tillgång eller del av underliggande tillgång. Det innebär att någon utspädningseffekt inte uppkommer för aktieägarna i det bolag vars aktie utgör underliggande tillgång.

Turbowarranter

Värderingen av turbowarranter sker inte på samma sätt som för warranter eller marknadswarranter som utgör rena köp- eller säljoptioner vilket innebär att värdet på en warrant med samma löptid och samma underliggande som en turbowarrant kan ha ett annat värde under löptiden än turbowarranten. Under löptiden är turbowarrantens värde beroende av ett flertal faktorer som exempelvis underliggande tillgångs kurs, lösenkurs, barriär, löptid, marknadsränta, underliggande tillgångs förväntade utdelning(ar) under löptiden, förväntade framtida volatilitet på underliggande tillgångs kurs, utbud och efterfrågan samt omsättning och likviditet. Med underliggande tillgångs förväntade utdelning(ar) och förväntade volatilitet på underliggande tillgångs kurs menas av Emittenten förväntade sådana. Den främsta skillnaden i värderingen av en warrant och en turbowarrant är att volatiliteten generellt sett har en liten betydelse på turbowarrantens pris. Däremot har volatiliteten betydelse när kursen för den underliggande tillgången är mycket nära barriärnivån för turbowarranten.

MINI Futures

Värderingen av MINI Futures sker inte på samma sätt som för warranter eller marknadswarranter som utgör rena köp- eller säljoptioner utan värderas istället mer likt en turbowarrant. Under löptiden är MINI Futurens värde beroende av ett flertal faktorer såsom underliggande tillgångs kurs, finansieringsnivå/lösenkurs, barriärnivå/stop-loss, löptid, marknadsränta samt utbud och efterfrågan samt omsättning och likviditet.

Volatilitetens inverkan på värderingen av MINI Futuren är, liksom för turbowarranten, mindre än vad den är för en warrant, vilket innebär att följsamheten med värdeutvecklingen hos den underliggande tillgången är större i en MINI Future än vad den är i en warrant.

Särskilda avkastningsstrukturer för Warranter och Marknadswarranter

Warranter och marknadswarranter emitterade under detta Program kan innehålla värdeutvecklingsstrukturer som annars avser certifikat enligt nedan. De avkastningsstrukturer som anges under avsnittet ”Värdeutvecklingsstrukturer Certifikat – en beskrivning” nedan ska därför äga motsvarande tillämpning på warranter och marknadswarranter för vilka det är specificerat i Slutliga Villkor att en särskild avkastningsstruktur är tillämplig. Sådana warranters och marknadswarranters avkastning kan således vara beroende av värdeutvecklingen hos den till warranten och marknadswarranten underliggande tillgången som kan utgöras av aktier eller aktieindex, samt andra tillgångar såsom räntor, valutor, råvaror eller en kombination av ovanstående samt korgar av sådana tillgångar. Warranten eller marknadswarranten kan vara ett icke kapitalskyddat instrument. I sådant fall kan investerare komma att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.

Marknadswarranten kan berättiga investeraren att erhålla lösen eller avkastning på slutdagen (europeisk typ) men kan även vara strukturerat liknande en amerikansk option där investeraren har rätt att begära inlösen under marknadswarrantens löptid.

Certifikat

Certifikat som omfattas av detta Program är finansiella instrument som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång och en viss placeringsstrategi. Avkastningen på ett certifikat kan enbart utgöras av kontanter (förutsatt att samtliga övriga villkor för erhållande av lösenbelopp är uppfyllda) och en fysisk leverans av den underliggande tillgången är inte möjlig. Certifikatets avkastning är således beroende av värdeutvecklingen hos den till certifikatet underliggande tillgången. Underliggande tillgångar till certifikat kan utgöras av aktier eller aktieindex, samt andra tillgångar såsom räntor, valutor, råvaror eller en kombination av ovanstående samt korgar av sådana tillgångar. Certifikatet är ett icke kapitalskyddat instrument innebärande att investerare i certifikatet kan komma att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.

Certifikatet kan berättiga att erhålla lösen eller avkastning på slutdagen (europeisk typ) men kan även vara strukturerat liknande en amerikansk option där investeraren har rätt att begära inlösen under certifikatets löptid. Certifikatet kan även, när Underliggande Tillgång består av instrument som kan ge innehavaren rätt till utdelning, berättiga till kupong avseende utdelning under certifikatets löptid. Sådan utdelning kan även, när så är angivet i Slutliga Villkor, komma att återinvesteras i Underliggande Tillgång.

Certifikaten kan ges ut som olika typer av produkter och då ges ut under olika produktnamn såsom exempelvis indexcertifikat, maxcertifikat, bonuscertifikat, bullcertifikat, bearcertifikat, flexcertifikat eller tillväxtcertifikat men är inte begränsat till enbart dessa typer av produkter. Certifikat kan även refereras till såsom Exchange Traded Notes, eller ETN.

Värdeutvecklingsstrukturer Certifikat – en beskrivning

De nedan beskrivna värdeutvecklingsstrukturerna avgör hur utvecklingen av de underliggande tillgångar som beskrivits för respektive certifikat påverkar avkastning eller slutlikvid för certifikatet. Certifikat kan i många fall till sin funktion motsvara kombinationer av flera olika typer av instrument som till exempel ett certifikat kombinerad med en aktie, fondandel och/eller ett derivatinstrument. Värdet på ett certifikat påverkas av värdet på den underliggande tillgången och certifikatets värdeutvecklingsstruktur. Värdet på underliggande tillgång fastställs i vissa fall vid flera tillfällen under löptiden för certifikatet och i vissa fall endast i slutet av

certifikatets löptid. Utvecklingen kan vara både positiv och negativ för investeraren. Investerarens rätt till avkastning och i förekommande fall återbetalning av investerat belopp är således beroende av den underliggande tillgångens värdeutveckling och tillämplig värdeutvecklingsstruktur.

För det fall värdeutvecklingsstrukturen innefattar en hävstång innebär det att om t.ex. certifikatet har en hävstång om 2 så medför detta att om den underliggande tillgången ökar i värde med 1 procent så ökar certifikatets värde med 2 procent (dock med hänsyn tagen till marknadspåverkan, avgifter, finansieringskostnader m.m.). Om den underliggande tillgångens värde istället sjunker med 1 procent sjunker certifikatets värde med 2 procent (plus eventuell marknadspåverkan, avgifter, finansieringskostnader m.m.).

Nedan beskrivna värdeutvecklingsstrukturer är ett urval av de vanligaste strukturerna. Dessa strukturer kan kombineras, varieras och användas i sin helhet eller endast delvis. Även andra värdeutvecklingsstrukturer kan bli tillämpliga och kommer då att närmare beskrivas i Slutliga Villkor för respektive certifikat.

”Bas-struktur”

Bas-strukturen för att beräkna värdeutvecklingen på Instrument är beroende av förändringen mellan start- och slutkurs för en eller flera underliggande tillgångar. För att minska risken för att tillfälliga värdeförändringar ger ett missvisande beräkningsunderlag vid beräkningen av slutvärdet på Instrument fastställs slutvärdet ofta som ett genomsnitt av underliggande tillgångarnas värde eller jämförelsetal vid ett antal mättidpunkter under en bestämd tidsperiod. Det förekommer dock att det endast finns en mättidpunkt av ett värde eller ett jämförelsetal under löptiden.

”Max”-struktur

Max-strukturen utgår från basstrukturen men innehåller en bestämd maxavkastning, det vill säga ett tak för hur hög avkastningen kan bli. Investeraren erhåller det lägsta av maxavkastningen och värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Om värdeutvecklingen i den underliggande tillgången överstiger den på förhand bestämda maxavkastningen får investeraren ett belopp motsvarande maxavkastningen.

”Barriär”-struktur

Denna struktur innehåller en fastslagen kurs som ersätter slutkursen om slutkursen för den underliggande tillgången uppnår och/eller överstiger ett eller flera kurstak eller understiger en eller flera kursbottnar eller en kombination därav.

”Digital”-struktur

Avkastningen i en digital struktur är beroende av hur värdet för en underliggande tillgång förhåller sig till en viss i förväg bestämd nivå på stängningsdagen.

”Binär”-struktur

Avkastningen i en binär struktur är beroende av hur värdet av en underliggande tillgång förhåller sig till en i förväg bestämd nivå under Instrumentets hela löptid.

”Portfölj”-struktur

Avkastningen i en portföljstruktur utgörs av det genomsnittliga värdet av den enskilt bästa värdeutvecklingen, eller flera av de bäst presterande, bland ett antal underliggande tillgångar i en korg. Den/de utvalda bäst presterande tillgången/tillgångarna kan komma att avlägsnas ur korgen i slutet av varje tidsperiod.

”Hävstångs”-struktur

Hävstångsstruktur innebär vanligtvis att instrumentets värde rör sig proportionerligt med hävstången i förhållande till underliggande tillgång. Stukturen kan kombineras med bland annat en barriär eller ett tak.

”Xxxxxxxx Xxxxxxxxx”-struktur

En konstant hävstång-struktur är en struktur där exponeringen mot underliggande tillgång under en definierad tidsperiod (till exempel en dag) ger en avkastning i förhållande till underliggande tillgång som är X gånger större. Den konstanta hävstången kan både vara positiv och negativ och strukturen kombineras ofta med exempelvis en barriär.

”Rainbow”-struktur

I en rainbowstruktur åsätts underliggande tillgångar på värderingsdagen vissa på förhand bestämda andelsvärden baserade på värdeutveckling för varje underliggande tillgång, det vill säga den underliggande tillgång som utvecklats bäst åsätts ett förutbestämt värde och så vidare. Denna struktur kombineras ofta med någon av övriga strukturer.

”Fixed best”-struktur

I en fixed best-struktur ersätts slutkursen för de/n underliggande tillgång/ar som haft högst värdeutveckling av ett på förhand bestämt värde, vid beräkningen av värdeutvecklingen.

Tillämplig lag och jurisdiktion

Instrumenten regleras av lagen i Sverige, Danmark, Norge eller Finland i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor och nyssnämnda lag ska tillämpas på de Allmänna Villkoren och tillhörande Slutliga Villkor och eventuella tillägg. Tvist mellan parterna på grund av Instrument och de Allmänna Villkoren ska exklusivt avgöras av domstol som anges i Allmänna Villkor.

Denomineringsvaluta

Instrumenten är denominerade i DKK, EUR, NOK, SEK, GBP, USD, PLN, RUB, CHF, HKD, JPY eller annan valuta som anges i de Slutliga Villkoren. Emittenten har rätt att notera och handla Instrumenten samt verkställa betalning i enlighet med vad som anges i tillämpliga Slutliga Villkor för respektive instrumentserie.

Instruments ställning i förmånsrättshänseende

Instrument utgivna under Programmet är ovillkorade och icke säkerställda förpliktelser för Emittenten som i förmånsrättshänseende är jämställda med – (pari passu) – Emittentens oprioriterade borgenärer.

Rättigheter sammanhängande med Instrumenten och förfarandet för att utöva dessa rättigheter

Innehavare av Instrumenten äger rätt att, i enlighet med de Allmänna Villkoren i Grundprospektet och relevanta Slutliga Villkor, erhålla eventuell slutlikvid på slutlikviddagen. Lösen sker automatiskt.

Innehavare har möjlighet att under löptiden sälja Instrumenten till rådande kurs på marknaden. Rådande kurs utgörs av det pris Market Maker ställer eller, om bättre pris erbjuds av annan köpare, sådan köpares pris.

Information om underliggande tillgång för Instrumenten

Lösenkurs liksom information om underliggande tillgång kommer att ges i tillämpliga Slutliga Villkor för instrumentserie. Även marknadsplats och fastställelseperiod för slutkurs anges i tillämpliga Slutliga Villkor för instrumentserie.

Egna sammansatta index

För vissa Instrument utgörs den underliggande tillgången av index. Nordeakoncernen kan ta del i att skapa, strukturera och underhålla indexportföljer och indexstrategier (och kan även agera Indexsponsor i förhållande därtill) (gemensamt ”Egna Sammansatta Index”).

Sådana index beräknas av en extern beräkningsagent i enlighet med de regler som beskriver metoden för att beräkna dessa Egna Sammansatta Index (”Reglerna”).

Reglerna i sin helhet och information om ett index utveckling kommer att finnas fritt tillgängliga på Emittentens eller på Indexsponsorns webbsida. Tillämpliga regler (vilket innefattar hur man väljer och balanserar ett index beståndsdelar, en beskrivning av marknadsstörande händelser och eventuellt tillämpliga justeringsregler) kommer att vara baserade på förutbestämda och objektiva kriterier.

Per datumet för detta Grundprospekt tillhandahålls följande index av juridiska personer som agerar tillsammans med, eller på uppdrag av, Emittenten eller deras närstående:

Index Ticker	Namn på Index	Indexsponsor	Valuta	Webbsida
NQNDMOT	NASDAQ Nordea SmartBeta Momentum Sweden TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx
NDNOVOT	NASDAQ Nordea SmartBeta Volatility Sweden TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx
NDNODIT	NASDAQ Nordea SmartBeta Dividend Sweden TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx
NQNDDMT	NASDAQ Nordea SmartBeta Dividend Momentum TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx
NDNODVT	NASDAQ Nordea SmartBeta Dividend Volatility TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx
NDNODMT	NASDAQ Nordea SmartBeta Dividend Momentum TR Index	NASDAQ/Nordea	SEK	xxxxxx.xxx

Nasdaq och Nordea har gemensamt framtagit urvalskriterium och ombalanseringsregler för de Index som listats ovan. Nasdaq är ansvarig för metod, uträkning, spridande och administrering av Indexen.

Information om beräkningsgrunder för fastställande av premie, pris och lösenkurs för Instrument

För warranter erlägger investeraren en premie för att investera i Instrumenten. Denna premie påverkas av en rad olika faktorer som både kan göra att premien ökar eller minskar i värde under Instrumentens löptid. I likhet med warranter påverkas kursen på ett certifikat av ett antal faktorer. Hur respektive faktor påverkar certifikatets pris beror på hur certifikatet är konstruerat och vilken typ av derivat som använts för att skapa den underliggande exponeringen.

Storleken på premien styrs av flera faktorer, såsom exempelvis:

• underliggande tillgångs pris (kurs),

• lösenkurs,

• löptid,

• marknadsräntan,

• förväntade utdelningar i underliggande tillgång under Instrumentets löptid,

• antal av underliggande tillgångar per Instrument,

• förväntad framtida volatilitet på avkastningen för underliggande tillgång under Instrumentets återstående löptid,

• barriär,

• maxnivå,

• skyddsfaktor,

• skyddsnivå,

• deltagandegrad,

• utbud och efterfrågan, och

• omsättning och likviditet.

Prissättningen av Instrumenten styrs, som framgår ovan, av ett antal parametrar, vilket gör värderingen komplex. Till grund för Emittentens värdering av warranter och certifikat ligger ett antal värderingsmodeller, bland annat Black & Scholes metod för värdering av optioner.

Om de enskilda parametrarna ovan kan följande nämnas. Beskrivningen avser vad som normalt är fallet men investerare bör beakta att avvikelser alltid kan förekomma.

Standardavvikelsen i underliggande tillgångs avkastning påverkar prissättningen av Instrumenten. Prissättningen såväl under första noteringsdagen som under Instrumentens löptid är ett resultat av Emittentens bedömning av den framtida volatiliteten i underliggande tillgång och därtill Emittentens marginal. Underliggande tillgångs värde påverkar hela tiden Instrumentens värde. Eftersom värdet av underliggande tillgång hela tiden kan förändras kan också warrantens värde fortlöpande förändras. I samband med händelser som ökar osäkerheten (kan exempelvis vara inför avgivande av rapport) avseende underliggande tillgång ökar den implicita volatiliteten och därmed priset på Instrumenten.

Lösenkursens förhållande till värdet på den underliggande tillgången är avgörande för Instrumentens värde. Återstående löptid påverkar värdering. Ju längre löptid desto högre pris för Instrumentet eftersom längre löptid ökar möjlighet för att den underliggande tillgångens värde förändras. Utdelningar på underliggande aktie påverkar Instrumentens värde eftersom utdelningen innebär en kostnad för bolaget vars aktie utgör underliggande tillgång. Volatiliteten anger hur rörligt värdet på underliggande tillgång är. Förväntningar på ökad volatilitet påverkar Instrumentens värde uppåt, detta eftersom ökade kursrörelser medför större sannolikhet att få nytta av Instrumentens hävstångseffekt.

Specifikt för warranter gäller att för köpwarranter är priset lägre om lösenkursen är högt medan det omvända gäller för säljwarranter. Med stigande marknadsränta stiger priset på köpwarranter, men sjunker på säljwarranter. Räntans påverkan på warrantens pris är dock normalt sett relativt liten. Förväntningar om ökad utdelning gör att värdet på en köpwarrant sjunker medan värdet i samma situation stiger för en säljwarrant. Undantag måste dock göras för turbowarranter där Emittenten har rätt att justera villkoren för turbowarranten i anledning av utbetald utdelning.

Vid var tid ställda köp- och säljkurser på warranter framgår av det handelssystem som används av den marknadsplats där warranterna noteras.

Särskilda avkastningsstrukturer

För Certifikat, Warranter och Marknadswarranter kan särskild avkastning utgå i enlighet med en eller flera av de särskilda avkastningsstrukturer som anges nedan och i de Slutliga Villkoren.

Instrumenten kan vara strukturerade så att avkastningen är baserad på ränta och/eller

underliggande tillgångs värdeutveckling, samt en eller flera räntesatser och/eller underliggande tillgångars värdeutveckling eller en kombination av dessa. Variabler såsom multiplikatorer, tak/golv, digitala tak/golv, swaptions och/eller kombinationer av dessa funktioner kan förekomma. Under den här typen av Instrument kan avkastningen vara beroende av om en eller flera angivna räntesatser eller eller underliggande tillgångars värdeutveckling håller sig inom vissa förutbestämda intervall. Avkastningen kan även påverkas av tidigare perioders avkastning och innefatta ränta eller olika triggers som kan påverka avkastningen eller leda till förtidsinlösen.

Följande särskilda avkastningsstrukturer kan vara tillämpliga för Certifikat, Warranter och Marknadswarranter och beskrivs närmare i de Allmänna Villkoren.

”Cap/Floor”	”Basket Long”
”Capped Floor Float”	”Basket Short”
”Compounding Floater”	”Autocallkupong”
”Range Accrual”	”Maxkomponent”
”Digital Long”	”Valutakomponent – Korg”
“Digital Short”	”Valutakomponent – Underliggande Tillgång”

ALLMÄNNA VILLKOR

Följande allmänna villkor (”Allmänna Villkor”) daterade den 10 juni 2016 ska gälla för Instrument som Nordea Bank Finland Abp (“NBF”)1 och Nordea Bank AB (publ) (”NBAB”) (org. nr 1680235-8 respektive 516406-0120) (tillsammans ”Bankerna” eller ”Emittenterna” och var och en av dem ”Banken” eller ”Emittenten”) emitterar på kapitalmarknaden under detta Program genom att ge ut Instrument i danska kronor, euro, norska kronor, svenska kronor eller annan valuta.

För varje serie av Instrument upprättas Slutliga Villkor (”Slutliga Villkor”), innehållande kompletterande villkor (”Allmänna Villkor”) som har företräde framför dessa Allmänna Villkor om de skiljer sig åt. De Slutliga Villkoren utgör tillsammans med de Allmänna Villkoren fullständiga villkor för Instrumenten. Referenserna nedan till ”Villkor” eller ”Allmänna Villkor” ska således med avseende på viss serie av Instrument anses även inkludera bestämmelserna i aktuella Slutliga Villkor.

Slutliga Villkor för Instrument som erbjuds allmänheten eller annars tas upp för handel på börs kommer att offentliggöras och inges till Finansinspektionen samt finnas tillgängliga på NBAB:s respektive NBF:s huvudkontor och på Emittenternas hemsida xxxxxx.xxx.

Dessa Allmänna Villkor avser flera olika underliggande tillgångar. I avsnitten om Marknadsavbrott och Omräkningsregler ska de bestämmelser som avser den underliggande tillgång som anges i Slutliga Villkor vara tillämpliga.

§ 1 DEFINITIONER OCH SÄRSKILDA AVKASTNINGSSTRUKTURER

Utöver följande definitioner gäller även de definitioner som anges i Tilläggsvillkor 1 (Instrument som ges ut under finsk lag), Tilläggsvillkor 2 (Instrument som ges ut under norsk lag) och Tilläggsvillkor 3 (Instrument som ges ut under dansk lag) i tillämpliga fall, samt ytterligare definitioner i Slutliga Villkor.

(a) Definitioner

Ackumulerad Finansiering: Belopp som anges i Slutliga Villkor. Ackumulerad Värdeförändring: Belopp som anges i Slutliga Villkor. Ackumulerat Värde: Belopp som anges i Slutliga Villkor.

Administrationsavgift: Avgift som anges i Slutliga Villkor. Denna avgift avser att täcka Emittentens kostnad för administration och riskhantering. Emittenten kan i Slutliga Villkor förbehålla sig rätten att för vissa angivna perioder, per angiven dag i varje sådan period, höja eller sänka Administrationsavgiften om Emittentens kostnad för administration och/eller riskhantering avseende instrumentet ändras. I Slutliga Villkor anges i sådant fall även till vilken maximal nivå Administrationsavgift kan uppgå. Meddelande om sådan eventuell höjning eller sänkning sänds till Innehavaren.

Anmälan om Lösen: Det sätt på vilket Lösen (om tillämpligt) kan påkallas, enligt vad som anges i Slutliga Villkor. Om Lösen anges vara tillämpligt och inget annat anges i Slutliga Villkor, ska Anmälan om Lösen ske genom anmälan till Emittenten och vara Emittenten tillhanda senast fem (5) Bankdagar före aktuell Lösendag.

1 Nordea Bank Finland Abp fusionerades in i Nordea Bank AB den 2 januari 2017 och NBAB är därför att beakta som ensam emittent under Allmänna Villkor.

Avkastningsbelopp: Det belopp som ska betalas per Underliggande Belopp på varje Avkastningsbetalningsdag.

Avkastningsbetalningsdag: Var och en av de dagar som anges som Avkastningsbetalningsdagar i Slutliga Villkor.

Avkastningsperiod(er): Den eller de perioder som anges i Slutliga Villkor eller (i) avseende den första Avkastningsperioden, perioden från (och inklusive) Emissionsdagen till (men exklusive) den första Avkastningsbetalningsdagen och (ii) avseende efterföljande Avkastningsperioder, perioden som inleds på (och inklusive) en Avkastningsbetalningsdag till (men exklusive) nästa Avkastningsbetalningsdag, under förutsättning, vad gäller de svenska Instrumenten, att perioden vilken börjar på (men exkluderar) Emissionsdagen och slutar på (och inkluderar) den inledande Avkastningsbetalningsdagen och varje period vilken börjar på (men exkluderar) en Avkastningsbetalningsdag och slutar på (men inkluderar) nästa Avkastningsbetalningsdag ska vara den relevanta Avkastningsperioden.

Avkastningsvärderingsdag(ar): Den dag eller de dagar som anges i Slutliga Villkor, eller om inget annat anges, den dag som infaller två Bankdagar före den första dagen i varje Avkastningsperiod.

Avräkningsmetod: Kontant slutavräkning i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor.

Bankdag: Dag som inte är lördag, söndag eller annan allmän helgdag, eller som beträffande betalning av skuldebrev inte är likställd med allmän helgdag, då banker i det land där åtgärd, inklusive betalning, handel, köp, inlösen med avseende på Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, ska vidtas håller öppet för allmänheten, med undantag för öppethållande för tjänster endast på Internet, enligt Emittentens bedömning.

För betalningar avseende Instrument som enligt Slutliga Villkor registreras hos Euroclear Sweden ska som Bankdag anses utgöra dag på vilken affärsbanker och valutamarknader allmänt kan utföra betalningar i Stockholm.

Bankdagskonvention: Avser den konvention som enligt Slutliga Villkor är tillämplig för att justera en relevant dag (enligt vad som anges i Slutliga Villkor) om dagen skulle infalla på en dag som inte är en Bankdag. Justeringen kan göras i enlighet med någon av nedan angivna konventioner:

(i) Efterföljande Bankdag: Om en Ränteförfallodag eller annan relevant dag infaller på en dag som inte är en Bankdag ska den skjutas upp till påföljande Bankdag.

(ii) Modifierad Efterföljande Bankdag: Om en Ränteförfallodag eller annan relevant dag infaller på en dag som inte är en Bankdag ska den skjutas upp till påföljande Bankdag i samma kalendermånad, om detta är möjligt. I annat fall ska Ränteförfallodagen eller annan relevant dag infalla närmast föregående Bankdag.

(iii) Föregående Bankdag: Om en Ränteförfallodag eller annan relevant dag infaller på en dag som inte är en Bankdag ska den istället infalla på närmast föregående Bankdag.

Barriärnivå: Med avseende på en eller flera Underliggande Tillgångar och/eller Korgkomponent, enligt vad som anges i Slutliga Villkor, procentandel av tillämplig Referenskurs för Barriärnivå hänförlig till sådan eller sådana Underliggande Tillgångar och/eller Korgkomponent.

Börsdagskonvention: Avser den konvention som enligt Slutliga Villkor är tillämplig för att justera en relevant dag (enligt vad som anges i Slutliga Villkor) om dagen skulle infalla på en

dag som inte är en Planerad Handelsdag. Justeringen kan göras i enlighet med någon av nedan angivna konventioner:

(i) Efterföljande Börsdag: Om en relevant dag infaller på en dag som inte är en Planerad Handelsdag ska den skjutas upp till påföljande Börsdag.

(ii) Modifierad Efterföljande Börsdag: Om en relevant dag infaller på en dag som inte är en Planerad Handelsdag ska den skjutas upp till påföljande Planerad Handelsdag såvida inte den påföljande Planerade Handelsdagen infaller under nästkommande kalendermånad. I sådant fall ska relevant dag infalla närmast föregående Planerad Handelsdag.

(iii) Föregående Börsdag: Om en relevant dag infaller på en dag som inte är en Planerad Handelsdag ska den istället infalla på närmast föregående Planerad Handelsdag.

Central Värdepappersförvarare: Den värdepapperscentral som anges i § 2 i Slutliga Villkor och som utgivet Instrument är anslutet till.

CHF: Schweiziska franc, eller den valuta som kan ha ersatt den Schweiziska francen som betalningsmedel i Schweiz.

CIBOR: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 CET den relevanta dagen publiceras på Reuters sida ”CIBOR=” för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter nämnda system respektive sida) eller, om sådan notering inte finns, (ii) vid nyss nämnda tidpunkt motsvarar (a) genomsnittet av Referensbankers erbjudna räntor till ledande affärsbanker i Danmark för depositioner i DKK för aktuell period på interbankmarknaden i Köpenhamn eller, om endast ett eller inget sådant erbjudande ges, (b) den ränta ledande affärsbanker i Köpenhamn erbjuder för utlåning av DKK för aktuell period på interbankmarknaden i Köpenhamn.

Dagberäkningsmetod: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Dag för Särskild Förtidsinlösen: Den dag då Emittenten genomför Särskild Förtidsinlösen avseende Instrument.

Deltagandegrad: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor och som visar hur stor del av den faktiska värdeförändringen i den Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten som tillgodoräknas vid beräkningar av exempelvis avkastning.

DKK: Danska kronor, eller den valuta som kan ha ersatt danska kronor som betalningsmedel i Danmark.

Emissionsdag: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Ersättande Underliggande Tillgång: En alternativ Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som Emittenten utser på ett affärsmässigt skäligt sätt.

EUR: Valuta för de länder inom Europeiska Unionen som anslutit sig till gemensam valuta inom ramen för den monetära unionen.

EURIBOR: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 CET den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter nämnda system respektive sida) eller, om sådan notering ej finns, (ii) vid nyss nämnda tidpunkt enligt besked från Emittenten motsvarar (a) genomsnittet av Europeiska Referensbankers erbjudna räntor till ledande affärsbanker i Europa för depositioner av EUR 10 000 000 för aktuell period eller, om endast ett eller inget sådant erbjudande ges, (b) den ränta ledande affärsbanker i Europa, enligt Emittentens bedömning, erbjuder för utlåning av EUR 10 000 000 för aktuell period på interbankmarknaden i Europa.

Europeiska Referensbanker: Fyra större affärsbanker, som vid aktuell tidpunkt erbjuder EURIBOR, STIBOR, LIBOR, NIBOR eller CIBOR och som utses av Emittenten.

Fastställelse av Slutdag: Sätt på vilket dag för Slutdag bestäms, enligt vad som anges i Slutliga Villkor.

Om Fastställelse av Slutdag anges vara tillämpligt enligt Slutliga Villkor (genom att Instrumentet anges vara av ”open end”-karaktär eller på annat sätt) och om inget annat anges däri kan Emittenten tidigast en (1) vecka efter Emissionsdagen fastställa Slutdag. Denna får infalla tidigast en (1) vecka efter det att meddelande om fastställd Slutdag sänts till Innehavaren och till den marknadsplats där Instrumentet är noterat.

Fastställelsedag(ar) för Slutkurs: Den dag eller de dagar då Referenskurs(er) eller Korgkomponents Referenskurs(er) avseende Slutkurs beräknas och som anges i Slutliga Villkor.

Fastställelsedag(ar) för Startkurs: Den dag eller de dagar då Referenskurs(er) eller Korgkomponents Referenskurs(er) avseende Startkurs beräknas och som anges i Slutliga Villkor.

Fastställelseperiod för Slutkurs: I det fall flera på varandra följande dagar i Slutliga Villkor anges utgöra Fastställelsedagar för Slutkurs, ska sådana dagar tillsammans utgöra Fastställelseperiod för Slutkurs. Fastställelseperiod för Slutkurs utgörs av Planerade Handelsdagar från och med första angivna dag i Fastställelseperiod för Slutkurs till och med sista dag i Fastställelseperiod för Slutkurs och som anges i Slutliga Villkor eller på sådant annat sätt som anges i Slutliga Villkor.

Fastställelseperiod för Startkurs: I det fall flera på varandra följande dagar i Slutliga Villkor anges utgöra Fastställelsedag för Startkurs, ska sådana dagar tillsammans utgöra Fastställelseperiod för Startkurs. Fastställelseperiod för Startkurs utgörs av Planerade Handelsdagar från och med första angiven dag i Fastställelseperiod för Startkurs till och med sista dag i Fastställelseperiod för Startkurs och som anges i Slutliga Villkor eller på sådant annat sätt som anges i Slutliga Villkor.

Finansieringsnivå: Nivå som anges i Slutliga Villkor.

Fond: Fond som anges i Slutliga Villkor.

Fondbolag: Avser, med avseende på en Fond, varje person som är utsedd att utföra tjänster, direkt eller indirekt, åt Fonden, oavsett om detta följer enligt lag eller de konstituerande eller de styrande handlingarna, teckningshandlingar, och andra handlingar och avtal, som är tillämpliga på Fonden, inklusive fondens rådgivare, administratör, fondbolag, förvaringsinstitut, mäklare, registrator, och alla andra liknande funktionärer och andra personer såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Förvaltningsavgift: Avgift som anges i Slutliga Villkor. Förvaltningsavgift är en kostnad Emittenten tar ut för administration och riskhantering.

Förtidsförfallodag: Dag då Förtidsförfallohändelse inträffar.

Förtidsförfallohändelse: Händelse som anges i Slutliga Villkor.

GBP: Brittiska pund, eller den valuta som kan ha ersatt brittiska pund som betalningsmedel i Storbritannien.

Gearing: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Golvet: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Handelspost: Xxxxx eller belopp som anges i Slutliga Villkor.

HIBOR: Räntesatsen som (i) vid omkring kl. 11.00 HKT på den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i HKD för den relevanta perioden på Hong Kongs interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i HKD för den relevanta perioden på Hong Kongs interbankmarknad.

HKD: Hong Kong dollar, eller den valuta som kan ha ersatt Hong Kong dollar som betalningsmedel i Hong Kong.

Hävstångsbelopp: Belopp som anges i Slutliga Villkor Hävstångsberäkningsdagar: Dagar som anges i Slutliga Villkor. Hävstångsfaktor: Faktor som anges i Slutliga Villkor.

Indexsponsor: Det bolag eller den entitet som (a) ansvarar för att fastställa och att överse de regler och metoder som används för beräkna och justera (om tillämpligt) ett Index (b) direkt eller genom en agent regelbundet annonserar nivån på ett index på varje Planerad Handelsdag.

Innehavare: Den som är registrerad på VP-konto som ägare av Instrument.

Instrument: Finansiella instrument emitterade enligt detta Program.

Intervall: Intervall som anges i Slutliga Villkor.

JPY: Japanska yen, eller den valuta som kan ha ersatt yenen som betalningsmedel i Japan.

Kontant slutavräkning: Innehavare av Instrumentet erhåller på Slutlikviddagen kontant slutavräkning.

Kontinuerlig Observation: Referenskurs för Barriärnivå avläses kontinuerligt vid varje tidpunkt under en viss angiven period, som närmare anges i Slutliga Villkor.

Kontoförande Institut: Bank eller annan som har medgivits rätt att vara kontoförande institut enligt den svenska lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument2 eller motsvarande i Danmark, Finland och Norge, hos vilken Innehavare öppnat VP-konto avseende Instrument.

Korg: Avser den korg av Korgkomponenter vilka närmare anges i Slutliga Villkor.

Korgandel: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Korggolv: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Korgkomponent: Var och en av de underliggande tillgångar som ingår i en Korg.

Korgkomponents Referenskurs: Kurs för Korgkomponent, beräknad enligt Metod för Referenskursbestämning.

2 Numera lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Korgkomponents Valuta: För respektive Korgkomponent den valuta i vilken Korgkomponents Referenskurs bestäms.

Korgkomponents Växelkurs: För respektive Korgkomponent växelkursen mellan Korgkomponents Valuta och Referensvaluta vilken fastställs i enlighet med Referenskälla för Växelkurs.

Kupong: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Kupongbarriärnivå(er): Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

LIBOR: Den räntesats som (i) vid eller omkring kl. 11.00 GMT på den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i den relevanta valutan för den relevanta perioden på Londons interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av Londons affärsbanker för lån i den relevanta valutan för den relevanta perioden på Londons interbankmarknad.

Lägsta korgavkastning: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Lösen: Rätt för investerare att förtidsinlösa Instrument i enlighet med vad som närmare anges i Slutliga Villkor.

Lösenavgift: Avgift som anges i Slutliga Villkor. Lösenavgift är en kostnad Emittenten tar ut för administration av Anmälan om Lösen.

Lösendag: Dag eller dagar som anges i Slutliga Villkor.

Lösenkurs: Kurs som anges i Slutliga Villkor. Lösenprisgolv: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor. Lösenpristak: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Market Maker: Den eller de av NBAB, Nordea Bank Finland Abp (adress: Xxxxxxxxxxxxxxx 0, XX-00020 Nordea, Helsingfors, Finland), Nordea Bank Danmark A/S (adress: Xxxxxxxxxxxxx, Xxxxxxxxxx 0, Xxxx Xxx 000, 0000-Xxxxxxxxxx C Danmark) och Nordea Bank Norge ASA (adress: Middelthunsgt. 17, NO-0368 Oslo, Norge)3 som anges i Slutliga Villkor.

Market Making: I de fall där så anges i Slutliga Villkor finns avsikt från relevant Market Maker att, under normala marknadsförhållanden, ställa köp- och säljkurser för det antal handelsposter som relevant Market Maker vid var tid beslutar. För Instrument vars teoretiska pris är lägre än minsta ”tick-size” ställs normalt ingen köpkurs.

Maxnivå: Kurs som anges i Slutliga Villkor.

Maximala Räntesatsen: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Maximala Räntebeloppet: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

3 Nordea Bank Finland Abp, Nordea Bank Danmark A/S och Nordea Bank Norge ASA fusionerades in i Nordea Bank AB den 2 januari 2017 och NBAB är därför att beakta som ensam emittent under Allmänna Villkor.

Metod för Referenskursbestämning: Metod som anges i Slutliga Villkor och är endera av:

(i) Officiell Stängning: Den officiella stängningskursen för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent noterad på marknadsplats vilken är angiven som Referenskälla eller,

(ii) Fixing: Den kurs som beräknas och publiceras på Referenskälla och som närmare anges i Slutliga Villkor eller,

(iii) Värderingstid: Notering av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent på Referenskälla vid en i Slutliga Villkor angiven tid (”Värderingstid” ”TT:MM lokal tid”), eller

(iv) Annan: Såsom anges i Slutliga Villkor.

Minimibelopp: Belopp som anges i Slutliga Villkor.

MOSPRIME: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 MSK på den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i RUB för den relevanta perioden på Moskvas interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i RUB för den relevanta perioden på Moskvas interbankmarknad.

Multiplikator: Faktor som anges i Slutliga Villkor.

NAV: Andelsvärde för fond som anges i Slutliga Villkor.

NIBOR: Den räntesats som (i) fastställs vid eller omkring kl. 12.00 CET på den relevanta dagen och som publiceras på Reuters-sidan ”NIBO” vid eller omkring kl. 12.15 CET samma dag för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i NOK för den relevanta perioden på Oslos interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges, (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i NOK för den relevanta perioden på Oslos interbankmarknad.

NOK: Norska kronor, eller den valuta som kan ha ersatt norska kronor som betalningsmedel i Norge.

Noteringsvaluta: Noteringsvaluta som anges i Slutliga Villkor.

Observation med viss frekvens: Referenskurs för Barriärnivå avläses på ett antal i förväg angivna tidpunkter, såsom anges i Slutliga Villkor.

Observation på Slutdag: Referenskurs för Barriärnivå avläses på Slutdag.

Observationsdag för Barriärnivå(er): Fastställelsedag(ar) för Referenskurs för Barriärnivå(er), enligt vad som anges i Slutliga Villkor.

Omräkningskurs: Växelkursen för Noteringsvaluta dividerat med växelkursen för Referensvaluta enligt Referenskälla för Växelkurs vid sådan tidpunkt som denna offentliggörs och kan avläsas av Emittenten på varje Värderingsdag, eller såsom anges i Slutliga Villkor.

Planerad Handelsdag: Om inte annat anges i de Slutliga Villkoren och oavsett om Marknadsavbrott inträffat, med beaktande av varje Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som är en aktie/insättningsbevis, aktieindex eller någon annan typ av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som handlas på en börs eller marknadsplats, en dag då:

(i) handel ska ske i en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent på en Referenskälla och på en Relaterad Derivatmarknad, och/eller

(ii) den relevanta Indexsponsorn avser att publicera nivån på indexet och, med hänsyn till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som omfattar en valuta eller valutaindex eller annan typ av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent för vilken pris är publicerat, en dag på vilken priset för en sådan Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller valuta inkluderad i en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent är publicerad eller kommer att publiceras i enlighet med de Slutliga Villkoren och, med hänsyn till en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som är en fond eller ett fondindex, en dag på vilken det avses att värdet av den Underliggande Tillgången eller enheter av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent ska publiceras och, med hänsyn till någon annan Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent en dag såsom den definieras i de Slutliga Villkoren.

PLN: Polska zloty, eller den valuta som kan ha ersatt zlotyn som betalningsmedel i Polen. Premium: Faktor i procent eller nivå som anges i Slutliga Villkor.

Pris: Pris som anges i Slutliga Villkor.

Påverkad Underliggande Tillgång: Underliggande Tillgång, Korgkomponent som (direkt eller indirekt) påverkas av någon form av Marknadsavbrott, Ändrad Beräkning, Korrigering eller Särskilda Händelser, Lagändring, Ökade Riskhanteringskostnader eller Avbrott i Riskhantering. För det fall Underliggande Tillgång utgörs av en korg av Korgkomponenter ska Marknadsavbrott, Avbrott Råvara, Avbrott, Ändrad Beräkning, Korrigering eller Särskilda Händelser, Lagändring, Ökade Riskhanteringskostnader eller Avbrott i Riskhantering, anses ha inträffat endast för de respektive Korgkomponenter som är påverkade.

Referensbanker: Fyra större affärsbanker, som vid aktuell tidpunkt erbjuder den relevanta Räntebasen och som utses av Emittenten.

Referenskurs: Enligt vad som anges i Slutliga Villkor:

(i) kurs för Underliggande Tillgång, beräknad enligt tillämplig Metod för Referenskursbestämning, eller

(ii) i det fall Underliggande Tillgång är korg, och förutsatt att annat inte anges i Slutliga Villkor:

i i

där

RK = ∑ n KR

× KV i × V i

RK = Referenskurs

KRi = Korgkomponents Referenskurs för Korgkomponent ”i” KVi = Korgkomponents Vikt för Korgkomponent ”i”

Vi = Korgkomponents Växelkurs för Korgkomponent ”i”, eller

(iii) samtliga senaste betalkurser under kontinuerlig handel noterade på Referenskälla från och med Noteringsdag och till och med Slutdag, eller

(iv) såsom anges i Slutliga Villkor.

Referenskurs för Barriärnivå: Förutsatt att annat inte anges i Slutliga Villkor, samtliga senaste betalkurser under kontinuerlig handel noterade på Referenskälla från och med Noteringsdag och till och med Slutdag.

Om inget annat anges i Slutliga Villkor förbehåller sig Emittenten att avgöra om en Barriärnivå är rimlig och därmed kan utgöra Referenskurs för Barriärnivå.

Referenskälla: Den eller de reglerade marknader, handelsplattformar, andra handelsplatser eller andra referenskällor där, enligt Emittentens bedömning, Underliggande Tillgång, Korgkomponent eller index i Korgkomponent vid varje tid huvudsakligen omsätts eller noteras.

Referenskälla för Växelkurs:

(i) ECB:s valutafixing, som bland annat publiceras på xxx.xxx/xxxxx/xxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxx/xxxxx.xx.xxxx., och/eller

(ii) FED:s valutafixing, som bland annat publiceras på Xxxxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxxx/x00/xxxxxx och/eller

(iii) såsom anges i Slutliga Villkor,

i varje fall såsom den avläses av Emittenten, och som enligt Emittentens bedömning är mest lämplig att använda som Referenskälla för Växelkurs.

Referensräntesats: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Referensvaluta: Den valuta i vilken Referenskurs bestäms.

Relaterad Derivatmarknad: Den eller de reglerade marknader, handelsplattformar, andra handelsplatser eller andra referenskällor där, enligt Emittentens bedömning, options- eller terminskontrakt avseende Underliggande Tillgång, Korgkomponent eller index i Korgkomponent vid varje tid huvudsakligen omsätts eller noteras.

Relevant Reuters-sida: Såsom anges i Slutliga Villkor.

RUB: Ryska rubler, eller den valuta som kan ha ersatt rubeln som betalningsmedel i Ryssland.

Räntebas: Den av CIBOR, EURIBOR, LIBOR, NIBOR, STIBOR, MOSPRIME, WIBOR,

XXXXX, XXXXX eller annan räntebas som anges som räntebas i Slutliga Villkor.

Räntebasmarginal: Den räntebasmaginal som anges i Slutliga Villkor.

Räntebeloppet: Den ränta som ska betalas per Underliggande Belopp på varje Räntebetalningsdag.

Räntebestämningsdag(ar): Den dag eller de dagar som anges i Slutliga Villkor, eller om inget annat anges, den dag som infaller två Bankdagar före den första dagen i varje Ränteperiod.

Räntebetalningsdag: Var och en av de dagar som anges som Räntebetalningsdagar i Slutliga Villkor.

Ränteförfallodag(ar): Såsom anges i Slutliga Villkor eller (i) för den första Ränteförfallodagen, den dag som infaller på den första Ränteperiodens slut efter Emissionsdag, och (ii) för följande Ränteförfallodagar, den dag som infaller på den följande Ränteperiodens slut efter närmast föregående Ränteförfallodag med förbehåll för i Slutliga Villkor angiven Bankdagskonvention.

Ränteperiod(er): Den eller de perioder som anges i Slutliga Villkor eller (i) avseende den första Ränteperioden, perioden från (och inklusive) Emissionsdagen till (men exklusive) den första Räntebetalningsdagen och (ii) avseende efterföljande Ränteperioder, perioden som inleds på (och inklusive) en Räntebetalningsdag till (men exklusive) nästa Räntebetalningsdag, under förutsättning, vad gäller de svenska Instrumenten, att perioden vilken börjar på (men exkluderar) Emissionsdagen och slutar på (och inkluderar) den inledande Räntebetalningsdagen och varje period vilken börjar på (men exkluderar) en Räntebetalningsdag och slutar på (men inkluderar) nästa Räntebetalningsdag ska vara den relevanta Ränteperioden.

SEK: Svenska kronor, eller den valuta som kan ha ersatt svenska kronor som betalningsmedel i Sverige.

Skyddsfaktor: Faktor som anges i Slutliga Villkor.

Skyddsnivå: Nivå som anges i Slutliga Villkor.

Slutdag: Dag då Slutlikvid beräknas i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor. Om det i Slutliga Villkor anges att det relevanta Instrumentet är av ”open end”-karaktär eller på annat sätt saknar i förväg fastställd Slutdag, ska Slutdag bestämmas enligt Fastställelse av Slutdag.

Slutkurs: Kurs som anges i Slutliga Villkor.

Slutlikvid: I förekommande fall, det belopp som beräknas i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor.

Slutlikviddag: Dag som anges i Slutliga Villkor då Slutlikvid betalas.

Spread: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Startkurs: Kurs som anges i Slutliga Villkor.

Startkurs Högre: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Startkurs Lägre: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Startomräkningskurs: Såsom anges i Slutliga Villkor eller växelkursen för Noteringsvaluta dividerat med växelkursen för Referensvaluta enligt Referenskälla för Växelkurs på (i) den sista Planerade Handelsdagen i Fastställelseperiod för Startkurs eller (ii) Fastställelsedag för Startkurs, såsom tillämpligt.

STIBOR: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 CET på den relevanta dagen publiceras på Reuters "SIOR"-sida för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i SEK för den relevanta perioden på Stockholms interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i SEK för den relevanta perioden på Stockholms interbankmarknad.

Stop-loss: Kurs eller nivå som anges i Slutliga Villkor.

Strikenivå: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Störd Handelsdag: Vid fastställande av Referenskurs för Underliggande Tillgång eller Korgkomponent, Planerad Handelsdag då Referenskälla eller Relaterad Derivatmarknad inte håller öppet för handel eller Marknadsavbrott inträffar.

Störd Handelsdag Valuta: Vid fastställande av Startomräkningskurs, Referenskurs för Underliggande Tillgång som utgör valuta eller Korgkomponent som utgör Valuta, Planerad Handelsdag Valuta då Referenskälla eller Relaterad Derivatmarknad inte håller öppet för handel eller Avbrott Valuta inträffar.

Särskild Handelsstopphändelse: Händelse som enligt Emittentens bedömning annars skulle utgöra en Förtidsförfallohändelse för ett angivet Instrument men som, med hänsyn till att Noteringsdag ännu inte inträffat med avseende på det relevanta Instrumentet eller att ingen handel med Instrumentet ännu ägt rum, enligt Emittentens bedömning istället ska föranleda att Noteringsdag senareläggs eller att handeln med Instrumentet begränsas.

Särskild Förtidsinlösen: Rätt för Emittenten att förtidsinlösa Instrument i enlighet med vad som anges i Allmänna Villkor och i de Slutliga Villkoren.

Tak: Nivå som anges i Slutliga Villkor.

XXXXX: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 JST på den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i JPY för den relevanta perioden på Tokyos interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i JPY för den relevanta perioden på Tokyos interbankmarknad.

Underliggande Belopp: Belopp som anges i Slutliga Villkor.

Underliggande Tillgång: Värdepapper, index, räntor, valutor, fondandelar, råvaror, kombinationer eller korgar av dessa eller kombinationer av eller förhållanden mellan tillgångar, såsom anges i Slutliga Villkor.

Upplupen administrationsavgift: Avgift som anges i Slutliga Villkor.

Upplupet värde: Belopp som anges i Slutliga Villkor.

Uppräkningsfaktor: Faktor som anges i Slutliga Villkor.

USD: Amerikanska dollar, eller den valuta som kan ha ersatt amerikanska dollar som betalningsmedel i Amerikas Förenta Stater.

Utdelning: Normal utdelning avseende Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent med en dag som infaller efter Emissionsdag och på eller före Slutdag.

Utdelningskupong: Om Villkoret ”Utdelningskupong” är specificerat som tillämpligt i Slutliga Villkor ska ackumulerad utdelning från Underliggande Tillgång utbetalas på Utdelningskupongdagar, i enlighet med vad som närmare anges i Slutliga Villkor:

Utdelningskupongdag: Dag då Utdelningskupong utbetalas i enlighet med vad som närmare anges i Slutliga Villkor.

Valuta: DKK, CHF, EUR, GBP, HKD, JPY, NOK, PLN, RUB, SEK, USD eller annan valuta som anges i Slutliga Villkor:

VP-konto: Värdepapperskonto hos Central Värdepappersförvarare där respektive Innehavares innehav av Instrument är registrerat.

Värderingsdag(ar): Fastställelsedag för Startkurs, Fastställelsedag för Slutkurs eller annan dag eller dagar då Referenskurs eller Korgkomponents Referenskurs beräknas för bestämmande av Slutlikvid, enligt vad som anges i Slutliga Villkor.

Värderingstidpunkt: Såsom anges i Slutliga Villkor, eller om inget annat anges, den tidpunkt på dagen då den institution som enligt Emittenten beräknar, och i förekommande fall, publicerar relevant referenskurs eller värde, gör nämnda beräkning.

Värdeutvecklingsstruktur: Bas-, Max-, Barriär-, Digital-, Binär-, Portfölj-, Hävstångs-, Konstant Hävstångs-, Rainbow-, Fixed Best-struktur eller annan sådan värdeutvecklingsstruktur som anges i Slutliga Villkor, som, om tillämpliga, beskrivs närmare i Slutliga Villkor.

WIBOR: Räntesatsen som (i) vid eller omkring kl. 11.00 CET på den relevanta dagen publiceras på den Relevanta Reuters-sidan för den relevanta perioden (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter det tidigare nämnda systemet) eller, i avsaknad av sådan notering, räntesatsen som (ii) vid den tidigare nämnda tidpunkten motsvarar (a) det genomsnittliga värdet av de räntesatser för insättningar i PLN för den relevanta perioden på Warszawas interbankmarknad som erbjuds av Referensbankerna eller, där bara ett eller inga erbjudande ges (b) den räntesats som enligt Emittentens uppfattning erbjuds av lokala affärsbanker för lån i PLN för den relevanta perioden på Warszawas interbankmarknad.

X: Såsom närmare anges i Slutliga Villkor.

Återinvestering av utdelning: Om Villkoret ”Återinvestering av utdelning” är specificerat som tillämpligt i Slutliga Villkor ska utdelning från Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, som erhållits av Emittenten i egenskap av innehavare av den relevanta Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten, efter avdrag för eventuella skatter och kostnader, återinvesteras i Underliggande Tillgång(ar) och/eller Korgkomponent(er), i enlighet med vad som närmare anges i Slutliga Villkor.

Återinvesteringsdag: Dag då ackumulerad utdelning från Underliggande Tillgång(ar) och/eller Korgkomponent(er) återinvesteras i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, som närmare anges i Slutliga Villkor.

(b) Särskilda avkastningsstrukturer

(i) Cap/Floor

Om Villkoret ”Cap/Floor” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, så uppgår Räntebeloppet för den tillämpliga Ränteperioden till det belopp som erhålls genom att multiplicera Underliggande Beloppet med:

(a) Räntesatsen; och

(b) antalet dagar fastställt i enlighet med Dagberäkningsmetoden.

"Räntesatsen" betyder det högsta av: (i) noll och (ii) den Justerade Referensräntesatsavkastningen.

”Justerade Referensräntesatsavkastningen” är produkten av Gearing och resultatet som fås genom att subtrahera Strikenivån från Referenskursen vid Värderingstidpunkten på den relevanta Värderingsdagen.

"Gearing" är det värde som specificeras i de tillämpliga Slutliga Villkoren.

(ii) Capped Floor Float

Om Villkoret ”Capped Floor Float” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, så uppgår Räntebeloppet för den tillämpliga Ränteperioden till det belopp som erhålls genom att multiplicera Underliggande Beloppet med:

(a) det lägre av Lösenpristak och Justerad Referensräntesatsavkastning; och

(b) antalet dagar fastställt i enlighet med Dagberäkningsmetoden.

Den "Justerade Referensräntesatsavkastningen" är det högre av:

(a) summan av Referensräntesatsen och Spread; och

(b) Lösenprisgolv.

"Spread" är det värde som är specificerat i de tillämpliga Slutliga Villkoren

(iii) Compounding Floater

Om Villkoret ”Compounding Floater” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, kommer Räntebeloppet för den relevanta Ränteperioden betalas på Slutlikviddagen och vara lika med Underliggande Beloppet multiplicerat med den Kapitaliserade Räntesatsen.

"Kapitaliserade Räntesatsen" är den periodiskt kapitaliserade Räntesatsen, med hänsyn till den tillämpliga Dagberäkningsmetoden.

"Räntesatsen" är det lägsta av den Maximala Räntesatsen och Justerade Referensräntesatsavkastningen.

"Justerade Referensräntesatsavkastningen" är det högsta av:

(i) Golvet, och

(ii) Gearing multiplicerad med summan av Referenskursen på den tillämpliga Värderingsdagen och Spread.

"Spread" är det värde som specificeras i de tillämpliga Slutliga Villkoren. "Gearing" är det värde som specificeras i de tillämpliga Slutliga Villkoren.

(iv) Range Accrual

Om Villkoret ”Range Accrual” är specificerat såsom tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, så uppgår Räntebeloppet för den tillämpliga Ränteperioden till det belopp som erhålls genom att multiplicera Underliggande Beloppet med:

(a) X;

(b) den Relevanta Proportionen; och

(c) antalet dagar fastställt i enlighet med Dagberäkningsmetoden. "X" är det värde som specificerats i de tillämpliga Slutliga Villkoren

Den "Relevanta Proportionen" ska beräknas genom att dividera antalet dagar under den relevanta Ränteperioden under vilket Referenskursen, Underliggande Tillgången eller Korgen är lägre än eller lika med Startkurs Högre och högre än eller lika med Startkurs Lägre, med det totala antalet dagar under den tillämpliga ränteperioden.

(v) Digital Long

Om Villkoret ”Digital Long” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren ska, om Korgavkastningen för någon Avkastningsvärderingsdag är lika med eller överskrider en eller flera i Slutliga Villkor specificerade Barriärnivåer, Avkastningsbeloppet uppgå till ett belopp som är lika med Underliggande Beloppet multiplicerat med Kupongen.

Om Korgavkastningen understiger en eller flera i Slutliga Villkor specificerade Barriärnivåer vid någon Avkastningsvärderingsdag så uppgår Avkastningsbeloppet till noll.

"Korgavkastningen" är summan av den Viktade Tillgångsavkastningen för varje Korgkomponent i Korgen, under förutsättning att, om "Korggolv" är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, ska Korgavkastningen vara det högre av a) den Lägsta Korgavkastningen, och b) summan av den Viktade Tillgångsavkastningen för varje Korgkomponent i Korgen.

Den "Viktade Tillgångsavkastningen" är Tillgångsavkastningen multiplicerad med den tillämpliga Korgandelen.

"Tillgångsavkastningen" är resultatet som erhålls genom att dividera Slutkursen för varje Korgkomponent med dess Startkurs minus Strikenivån.

(vi) Digital Short

Om Villkoret ”Digital Short” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren ska, om Korgavkastningen vid någon Avkastningsvärderingsdag är lika med eller lägre än en eller flera i Slutliga Villkor specificerade Barriärnivåer, Avkastningsbeloppet uppgå till Underliggande Beloppet multiplicerat med Kupongen.

Om Korgavkastningen är högre än en eller flera i Slutliga Villkor specificerade Barriärnivåer vid någon Avkastningsvärderingsdag så uppgår Avkastningsbeloppet till noll.

"Korgavkastning" är summan av den Viktade Tillgångsavkastningen för varje Korgkomponent i Korgen.

Den "Viktade Tillgångsavkastningen" är Tillgångsavkastningen multiplicerad med den tillämpliga Korgandelen.

"Tillgångsavkastningen" är resultatet som erhålls genom att subtrahera från Strikenivån det belopp som erhålls genom att dividera Slutkursen för varje Underliggande Tillgång med dess Startkurs.

(vii) Basket Long

Om Villkoret ”Basket Long” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren ska Avkastningsbeloppet uppgå till ett belopp som erhålls genom att multiplicera Underliggande Belopp med:

(a) Korgavkastningen; och

(b) Deltagandegraden.

Den "Viktade Tillgångsavkastningen" är Tillgångsavkastningen multiplicerad med den tillämpliga Korgandelen.

"Tillgångsavkastningen" är resultatet som erhålls genom att dividera Slutkursen för varje Korgkomponent med dess Startkurs minus Strikenivån.

(viii) Basket Short

Om Villkoret ”Basket Short” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren ska Avkastningsbeloppet uppgå till ett belopp som erhålls genom att multiplicera Underliggande Belopp med

(a) Korgavkastningen; och

(b) Deltagandegraden.

"Korgavkastning" är summan av den Viktade Tillgångsavkastningen för varje Korgkomponent i Korgen.

Den "Viktade Tillgångsavkastningen" är Tillgångsavkastningen multiplicerad med den tillämpliga Korgandelen.

"Tillgångsavkastningen" är resultatet som erhålls genom att subtrahera från Strikenivån det belopp som erhålls genom att dividera Slutkursen för varje Korgkomponent med dess Startkurs.

(ix) Autocallkupong

Om Villkoret ”Autocallkupong” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, och om Korgvärdet vid någon Värderingsdag är högre än eller lika med en eller flera i Slutliga Villkor specificerade Kupongbarriärnivå(er), då ska Instrumenten betala kupong ("Kupongen") på den omedelbart efterföljande Avkastningsbetalningsdagen. Beloppet av en sådan Kupongbetalning fastställs enligt följande:

(i) Om "Flat Kupong" är specificerad i Slutliga Villkor, så kommer Kupongbetalningen uppgå till ett belopp motsvarande Underliggande Beloppet multiplicerat med den relevanta Kupongnivån;

(ii) Om "Memory Kupong" är specificerad i de Slutliga Villkoren, så kommer Kupongbetalningen uppgå till ett belopp motsvarande Underliggande Beloppet

multiplicerat med den relevanta Kupongnivån, multiplicerad med antalet omedelbart föregående Avkastningsbetalningsdagar (fram till och inklusive den Avkastningsbetalningsdag som omedelbart följer den tillämpliga Avkastningsvärderingsdagen) för vilka en Kupong inte har betalats;

(iii) Om "Plus Flat Kupong" är specificerad i Slutliga Villkor så kommer Kupongbetalningen uppgå till ett belopp motsvarande Underliggande Beloppet multiplicerat med det högre av: (a) den relevanta Kupongnivån och (b) Bonusfaktorn, och

(iv) Om "Plus Memory Kupong" är specificerad i Slutliga Villkor, så kommer Kupongbetalningen uppgå till ett belopp motsvarande Underliggande Belopp multiplicerat med det högre av: (a) den relevanta Kupongnivån, multiplicerad med antalet omedelbart föregående Avkastningsbetalningsdagar (upp till och inklusive den Avkastningsbetalningsdag som omedelbart följer den tillämpliga Avkastningsvärderingsdagen) för vilket en Kupong inte har betalats och (b) Bonusfaktorn.

"Bonusfaktorn" och "Korgvärdet" blir:

(i) Om "Korgnivån" är specificerad som tillämplig i de Slutliga Villkoren, kommer Bonusfaktorn att uppgå till Tillgångsavkastningen och Korgvärdet kommer vara Korgvärdeutvecklingen plus Strikenivån;

(ii) Om "Bästa/Sämsta Kurs" är specificerat som tillämpligt i de Slutliga Villkoren, kommer Bonusfaktorn att uppgå till Tillgångsavkastningen för den Nth bästa värdeutvecklande Korgkomponenten och Korgvärdet kommer vara Slutkursen för den Nth bästa värdeutvecklande Korgkomponenten på den relevanta Värderingsdagen delat med den Nth bästa Startkursen av den värdeutvecklande Korgkomponenten.

Om Korgvärdet på någon Värderingsdag är under den lägsta Kupongbarriärnivån, så betalas ingen Kupong ut på den omedelbart följande Avkastningsbetalningsdagen.

Den "Nth bästa värdeutvecklande" Korgkomponenten kommer att vara den Nth högsta Tillgångsavkastningen.

"Tillgångsavkastningen" är resultatet som erhålls genom att dividera Slutkursen för varje Korgkomponent med dess Startkurs minus Strikenivån.

(x) Maxkomponent

Om Villkoret ”Maxkomponent” är specificerat som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren ska Räntebeloppet uppgå till det lägre av: (a) Räntebeloppet såsom detta fastställts i enlighet med en eller flera av de andra värdeutvecklingsstrukturerna specificerade i detta Villkor Maxkomponent och (b) det Maximala Räntebeloppet.

(xi) Valutakomponenter

Valutakomponent – Korg

Om "Valutakomponenter – Korg" har specificerats som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren kommer Korgavkastningen, som fastställts i enlighet med något av de föregående avsnitten till detta Villkor Valutakomponenter - Korg och finns specificerat i de tillämpliga Slutliga Villkoren, att även multipliceras med den tillämpliga

Valutakvoten i syfte att fastställa det totala Räntebeloppet till Innehavarna på Slutlikviddagen. Valutakomponent - korg kan vara tillämplig endast när Korgavkastningen är positiv, eller kan vara tillämplig endast när Korgavkastningen är negativ, eller i båda fallen, på sätt som specificeras i de Slutliga Villkoren.

Valutakomponent – Underliggande Tillgång

Om "Valutakomponent – Underliggande Tillgång" har specificerats som tillämpligt i de relevanta Slutliga Villkoren, kommer varje Tillgångssavkastning för en eller flera Korgkomponenter specificerade i de Slutliga Villkoren, som fastställts i enlighet med något av de föregående avsnitten till detta Villkor Valutakomponent – Underliggande Tillgång och finns specificerat i de tillämpliga Slutliga Villkoren, att även multipliceras med den tillämpliga Valutakvoten i syfte att fastställa det Räntebeloppet.

§ 2 REGISTRERING AV INSTRUMENT

Utgivet Instrument är anslutet till en Central Värdepappersförvarare. Central Värdepappersförvarare kan vara någon av:

Euroclear Sweden AB (”Euroclear Sweden”)

Postadress: Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx 00, XX Xxx 000, XX-000 00 Xxxxxxxxx, Sverige Telefon x00 0 000 00 00

xxxxxxxxx.xxx/xx.xxxx;

Euroclear Finland Oy (”Euroclear Finland”) Postadress: PL 1110, FI-00101 Helsingfors, Finland Telefon x000 00 000 0000 xxxxxxxxx.xxx/xx/XxxxXXx.xxxx;

VP Securities A/S (”VP”)

Postadress: P.O. Box 4040 DK-2300 Copenhagen S, Danmark Telefon x00 0000 0000

xx.xx;

Verdipapirsentralen ASA (”VPS”)

Postadress: Postboks 0 Xxxxxxx, XX-0000 Xxxx, Norge Telefon x00 00 00 00 00

xxx.xx;

eller sådan annan Central Värdepappersförvarare som anges i Slutliga Villkor.

I samtliga fall registreras Instrumenten i ett kontobaserat värdepappersregister med följd att inga fysiska värdepapper kommer att utfärdas.

§ 3 ÖVERLÅTBARHET

Instrumenten är fritt överlåtbara.

§ 4 SÄRSKILDA VILLKOR OCH AVBROTTSBESTÄMMELSER

(a) Marknadsavbrott

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument med undantag för sådana där de Underliggande Tillgångarna och/eller Korgkomponenterna utgörs uteslutande av råvaror, valutor eller fonder, eller en kombination av det föregående, såvida inte ”Marknadsavbrott” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Marknadsavbrott avseende Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent föreligger om någon av följande händelser, enligt Emittentens bedömning, inträffar:

(i) notering av officiell slutkurs för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller väsentlig andel av de underliggande tillgångar som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent saknas, är otillgänglig eller upphör;

(ii) i förekommande fall, om en sammanställning och/eller offentliggörande av Underliggande Tillgångs och/eller Korgkomponents värde upphör;

(iii) relevant Referenskälla eller Relaterade Derivatmarknad öppnar inte för handel under sin normala öppettid eller stänger för handel innan ordinarie stängningstid;

(iv) handeln med Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller en väsentlig del av de underliggande tillgångar som ingår i Underliggande Tillgång, Korgkomponent eller options- eller terminskontrakt relaterade till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, vilken/vilka handlas på Referenskälla respektive Relaterad Derivatmarknad upphör, stoppas eller begränsas på ett väsentligt sätt;

(v) marknadsaktörernas möjligheter att göra avslut i eller erhålla marknadsvärden för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller väsentlig del av de underliggande tillgångar som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller options- eller terminskontrakt relaterade till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent vilken/vilka handlas vid Referenskälla respektive Relaterad Derivatmarknad upphör, avbryts eller försämras på ett väsentligt sätt på grund av någon annan händelse; eller

(vi) gällande enbart instrument vars Underliggande Tillgång/ar och/eller Korgkomponent/er helt eller delvis utgörs av fond eller fondandel, värderingen av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, som utgör fond eller fondandel, på en Värderingsdag för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent uteblir eller full betalning för slutlikvid avseende sådan Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent uteblir på en inlösendag för den relevanta fonden.

En begränsning av det antal timmar eller dagar när handel sker ska inte anses utgöra ett Marknadsavbrott om begränsningen följer av en offentliggjord förändring av den normala öppethållandetiden för aktuell Referenskälla och/eller Relaterad Derivatmarknad.

En begränsning av handeln som införs under loppet av en dag på grund av förändringar i priser som överstiger tillåtna nivåer enligt aktuell Referenskälla och/eller Relaterad Derivatmarknad ska anses utgöra ett Marknadsavbrott.

Om Marknadsavbrott enligt Emittentens bedömning inträffat på relevant värderings-

/avläsningsdag ska sådan värderings-/avläsningsdag för fastställande av relevant värde/avläsning vara Efterföljande Börsdag (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) då Marknadsavbrott ej föreligger för respektive Påverkad Underliggande Tillgång, dock att om Marknadsavbrott föreligger på de åtta Planerade Handelsdagar (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) som följer omedelbart efter den ursprungliga värderings-

/avläsningsdagen eller annan relevant dag såsom anges i dessa villkor ska sådan åttonde Planerade Handelsdagen (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) anses vara den relevanta värderings-/avläsningsdagen eller annan relevant dag såsom anges i dessa villkor oberoende av att Marknadsavbrott föreligger, och Emittenten ska då fastställa det värde av värderings-/avläsningsdagen som ska tillämpas vid beräkningen av Slutlikvid eller vid annan beräkning enligt dessa Villkor.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Marknadsavbrott.

(b) Avbrott Råvara

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument där de Underliggande Tillgångarna och/eller Korgkomponenterna består av en eller flera råvaror, eller optioner eller framtida kontrakt avseende råvaror, eller en eller flera råvaruindex, såvida inte ”Marknadsavbrott Råvara” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Avbrott Råvara avseende råvara som (direkt eller indirekt enligt Emittentens bedömning) utgör Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent föreligger om någon av följande händelser, enligt Emittentens bedömning, inträffar:

(i) notering, sammanställning, beräkning eller offentliggörande av officiell slutkurs för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent saknas, är otillgänglig eller upphör;

(ii) notering, sammanställning, beräkning eller offentliggörande av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponents värde eller värdet av de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent saknas, är otillgänglig eller upphör;

(iii) relevant Referenskälla öppnar inte för handel under sin normala öppettid;

(iv) handeln med Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller options- eller terminskontrakt relaterade till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, vilken/vilka handlas på Referenskälla upphör, stoppas eller begränsas på ett väsentligt sätt;

(v) marknadsaktörernas möjligheter att göra avslut i eller erhålla marknadsvärden för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller väsentlig del av de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller options- eller terminskontrakt relaterade till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, vilken/vilka handlas på Referenskälla upphör eller avbryts eller försämras på ett väsentligt sätt på grund av någon annan händelse;

(vi) sättet att beräkna Referenstillgång eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller värdet därav förändras på ett väsentligt sätt;

(vii) innehåll, sammanställning eller struktur av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller relevanta options- eller terminskontrakt förändras på ett väsentligt sätt; eller

(viii) införande, ändring eller upphävande av skattebestämmelse för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller skattebestämmelse för skatt som beräknas med hänvisning till de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent (dock ej skatt på eller som beräknas med hänvisning till brutto- eller nettoinkomst) efter Startdagen vilken gör att slutkurs på relevant värderingsdag/ar förändras i förhållande till hur den skulle ha blivit om skattebestämmelsen inte hade införts, ändrats eller upphävts.

Om Avbrott Råvara enligt Xxxxxxxxxxx bedömning inträffat på relevant värderings-

/avläsningsdag ska sådan värderings-/avläsningsdag för fastställande av relevant värde/avläsning vara Efterföljande Börsdag (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) då Avbrott Råvara ej föreligger för respektive Påverkad Underliggande, dock att om Avbrott Råvara föreligger på de åtta Planerade Handelsdagar (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) som följer omedelbart efter den ursprungliga värderings-

/avläsningsdagen eller annan relevant dag såsom anges i dessa villkor ska sådan åttonde Planerade Handelsdagen (avseende respektive Påverkad Underliggande Tillgång) anses vara den relevanta värderings-/avläsningsdagen eller annan relevant dag såsom anges i dessa villkor oberoende av att Avbrott Råvara föreligger, och Emittenten ska då fastställa det värde av

värderings-/avläsningsdagen som ska tillämpas vid beräkningen av Slutlikvid eller vid annan beräkning enligt dessa Villkor.

Om Emittenten bedömer att det inte är möjligt eller inte skulle ge ett skäligt resultat att fastställa eller ersätta värdet av Påverkad Underliggande Tillgång vid sådant Avbrott Råvara, får Emittenten göra en förtida beräkning av Slutlikvid och/eller avkastningen och fastställa Slutlikviden och/eller avkastningen. Då Emittenten fastställt Slutlikviden och/eller avkastningen ska Emittenten informera Innehavare om Slutlikviden och/eller avkastningens. Emittenten ska på Slutlikviden erlägga marknadsmässig ränta. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutlikviddagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Avbrott Råvara.

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument som har en valutakurs som en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, såvida inte ”Avbrott Valuta” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Avbrott avseende valutakurs (inklusive avseende valutakurs som (direkt eller indirekt enligt Emittentens bedömning) utgör en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent) föreligger om någon av följande händelser, enligt Emittentens bedömning, inträffar:

(i) om avista- eller terminskurs inte finns att tillgå för valutakursen eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i valutakursen;

(ii) om beräkning eller offentliggörande av slutkurs/växelkurs/valutakurs på angiven referenskälla för en valutakurs eller de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i valutakursen saknas är otillgänglig eller upphör att publiceras på angiven referenskälla;

(iii) en väsentlig prisavvikelse mellan priset på olika valutor, växelkurser och/eller valutakurser;

(iv) om en kvotering av avista- och/eller terminskurs inte kan erhållas på föranstaltat minimibelopp i en eller ett rimligt antal valutatransaktioner som tillsamman uppgår till föranstaltat minimibelopp; eller

(v) om valutareglering eller valutarestriktioner införs som påverkar möjligheten att utväxla valuta som utgör en Valutakurs mot annan valuta samt att föra ut valuta ur relevant jurisdiktion.

Om Avbrott enligt Emittentens bedömning inträffat på relevant värderings-/avläsningsdagen ska Emittenten fastställa det relevanta värdet på basis av all tillgänglig information som Emittenten bedömer vara relevant vid beräkningen av Slutlikvid, avkastning eller annat relevant värde.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Avbrott Valuta.

(d) Fondhändelser

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument där de Underliggande Tillgångarna och/eller Korgkomponenterna består av en Fond eller ett Fondbolag såvida inte ”Fondhändelser” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Emittenten har rätt att bestämma och bedöma att en Fondhändelse har inträffat, om någon av följande händelser inträffar efter Emissionsdagen:

(i) Net Asset Value-värdet ("NAV-värdet") med avseende på Fonden inte beräknas och publiceras för Fonden på sådan dag och sådant sätt som anges i bestämmelserna för Fonden och i villkoren för Fondens eller Fondbolagets verksamhet;

(ii) någon förändring av Fondens, eller fondandelarnas, egenskaper görs vilket, enligt Emittentens bedömning, kan komma att påverka värdet på fondandelarna negativt;

(iii) Fonden eller Fondbolaget (helt eller delvis) inte medger teckning eller inlösen av fondandelar för Fonden på sådan dag då teckning och inlösen ska vara möjlig enligt bestämmelserna för Fonden och i enlighet med villkoren för Fondens verksamhet;

(iv) de medel som betalas ut av Fond som en följd av en begäran om inlösen inte består av kontanta medel;

(v) Fond eller Fondbolag inför restriktioner eller nya ändrade avgifter för teckning eller inlösen av fondandelar alternativt att skatt eller annan pålaga tillkommer efter Startdagen i samband med teckning eller inlösen av fondandelar;

(vi) en väsentlig förändring av de Underliggande Tillgångarna och/eller Korgkomponenterna i Fond sker, vilket inkluderar expropriation eller liknande händelse som medför att tillgångarna överlåts till eller övertas av myndighet eller av liknande organ eller organisation, eller av annan efter instruktion av myndighet eller liknade organ eller organisation, som på ett ogynnsamt sätt påverkar värdet på fondandelarna;

(vii) Fond eller Fondbolag blir insolvent, förhandlingar inleds om Fonds eller Fondbolags försättande i konkurs, Fonden eller Fondbolaget beslutar om eller försätts i likvidation, inleder företagsrekonstruktion, inleder förhandlingar om ackord eller blir föremål för liknande händelse;

(viii) Fonden eller Fondbolaget fusioneras eller blir föremål för försäljning helt eller delvis;

(ix) Fond bryter mot de bestämmelser som gäller för Fondens verksamhet vilket inkluderar dess investment guidelines och Fondens konstituerande dokument;

(x) Fond eller Fondbolag genomför förändringar i bestämmelserna för Fonden eller Fondens verksamhet såsom förändring av riskprofilen i Fonden, förändring i rösträtten för fondandelarna, förändring görs av investeringsriktlinjerna för Fonden, förändring av vilken valuta fondandelarna är denominerade i eller sådan annan förändring som Emittenten bedömer är av materiell betydelse;

(xi) Fonden bryter mot avtal som den är bunden av eller mot domstols eller annan myndighets beslut;

(xii) ändring i lag, förordning eller annat regelverk (inklusive skattelagstiftning och redovisningsregler), eller beslut av myndighet, domstol eller annat organ som har en negativ effekt på Fond eller Fondbolag eller Emittentens möjligheter att investera i eller inlösa Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent;

(xiii) Fond, Fondbolag, administratör, förvaringsinstitut eller styrelse blir föremål för utredning, process eller liknande från myndigheter eller annan som avser överträdelse av relevant lagstiftning eller andra regler som är tillämpliga för Fond, Fondbolag, administratör, förvaringsinstitut eller styrelse eller tillståndet att bedriva relevant verksamhet för någon av dessa dras in;

(xiv) Fondbolaget, administratören, förvaringsinstitutet eller styrelsen byts ut;

(xv) Referenstillgången konverteras till annan fondandel;

(xvi) Referenstillgången omfattas av tvångsinlösen eller tvångsförsäljning;

(xvii) Fond har inte möjlighet att genomföra investeringar;

(xviii)en förändring sker med avseende på någon av Fondernas derivatinstrument som på ett ogynnsamt påverkar värdet av dess fondandelar eller Fondens möjlighet att medge inlösen därav;

(xix) Fonden, Fondbolaget eller administratören av Fonden underlåter att tillhandahålla sådan information inom sådan tidsgräns som någon av dessa har åtagit sig att tillhandahålla information till en eller flera investerare; eller

(xx) händelse som, enligt Emittentens bedömning, har en negativ effekt på tillämpningen av Slutliga Villkor.

Om en Fondhändelse inträffar med avseende på en eller flera Fonder som utgör en Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent äger Emittenten göra sådana justeringar i beräkningen av Slutlikvid eller annat relevant belopp och/eller sammansättningen av Underliggande Tillgång, eller ersätta Påverkad Underliggande Tillgång med en Ersättande Underliggande Tillgång, som Emittenten därmed anser nödvändiga i syfte att uppnå en beräkning av det relevanta beloppet som avspeglar och är grundad på hur detta tidigare beräknats.

Om Emittenten bedömer att det inte skulle ge ett skäligt resultat att ersätta Påverkad Underliggande Tillgång eller justera tillämplig beräkning eller sammansättningen av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, får Emittenten göra en förtida beräkning av Slutlikviden och/eller avkastningen och fastställa Slutlikviden och/eller avkastningen. Då Emittenten fastställt Slutlikviden och/eller avkastningen ska Emittenten informera Innehavare om Slutlikviden och/eller avkastningens storlek. Emittenten ska på Slutlikviden erlägga marknadsmässig ränta. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutdagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Fondhändelser.

(e) Särskild Förtidsinlösen

Om Särskild Förtidsinlösen är specificerat som tillämpligt i de Slutliga Villkoren har Emittenten rätt att beräkna Slutlikvid i förtid och förtidsinlösa Instrument vars teoretiska pris är sådant att det inte är möjligt (annat än tillfälligt) att ställa köp- och säljkurser på ett ändamålsenligt sätt, enligt Emittentens bedömning, exempelvis, men utan begränsning, genom att instrumentens teoretiska pris är för lågt i förhållande till lägsta så kallade ”tick-size” och att därför skillnaden mellan köp- och säljkurs kan komma att bli för hög i förhållande till instrumentets teoretiska pris.

Vid en sådan Särskild Förtidsinlösen beräknas Slutlikvid per Dagen för Särskild Förtidslösen i enlighet med vad som anges i de Slutliga Villkoren.

Emittenten ska meddela Xxxxxxxxxxx om Särskild Förtidsinlösen senast 10 Bankdagar före Dagen för Särskild Förtidsinlösen i enlighed med Villkor § 15 (Meddelanden).

Såvida inte Innehavaren senast 3 Bankdagar före Dagen för Särskild Förtidsinlösen skriftligen meddelar Emittenten i enlighet med Villkor §15 (Meddelanden) att Innehavaren motsätter sig Slutlikvid i form av Instrument, har Emittenten rätt att vid Särskild Förtidsinlösen betala ut Slutlikvid till Innehavaren i form av Instrument som motsvarar de Instrument som blivit föremål för Särskild Förtidsinlösen, förutom såvitt gäller ISIN, högre denominering, strike samt andra villkor i enlighet med Emittentens rimliga bedömning, samt ett kontantbelopp såvitt avser överskjutande belopp. Denna rätt för Emittenten gäller oavsett om den ordinarie Avräkningsmetoden för Instrumenten är Kontant Slutavräkning.

Om Xxxxxxxxxxx har motsatt sig utbetalning av Slutlikvid i form av nya Instrument i enlighet med ovan ska Slutlikvid avseende Instrument som blivit Särskilt Förtidsinlösta betalas ut kontant.

§ 5 INSKRÄNKNING I MARKET MAKING

Market Maker förbehåller sig rätten att tillfälligt underlåta att ställa köp- och säljkurser under period då Market Maker säkrar sin egen position i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent samt vid vad Market Maker anser vara betydande svårighet att till följd av tekniska orsaker ställa köp- och säljkurser.

Vid sådan inskränkning i Market Makers åtagande att ställa köp- och säljkurser, ska Market Maker informera marknadsaktörer om inskränkningen genom meddelande via reglerad marknad/handelsplattform/annan handelsplats i de fall inskränkningen beräknas pågå mer än en handelsdag.

§ 6 ÄNDRAD BERÄKNING, KORRIGERING M.M.

(a) Ändrad beräkning

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument, såvida inte ”Ändrad Beräkning” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Om sammanställning, beräkning eller offentliggörande av någon Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent skulle upphöra, helt eller delvis eller Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponents egenskaper skulle förändras på ett väsentligt sätt, enligt Emittentens bedömning, äger Emittenten vid beräkningen av Slutlikvid eller annan beräkning ersätta sådan Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent med ett jämförbart alternativ.

Skulle ett jämförbart alternativ till sådan Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, enligt Emittentens bedömning, inte sammanställas, beräknas och offentliggöras, eller om sättet att beräkna någon Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller värdet därav förändras på ett väsentligt sätt, enligt Emittentens bedömning, äger Emittenten göra sådana justeringar i beräkningen såsom Emittenten på goda grunder anser nödvändiga i syfte att uppnå en beräkning av värdet av Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som avspeglar och är grundad på hur denna tidigare sammanställts, beräknats och offentliggjorts. Det sålunda beräknade värdet ska då ersätta värdet av Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent vid beräkning av relevant Slutlikvid eller annat belopp.

Om Emittenten bedömer att det inte skulle ge ett skäligt resultat att ersätta Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller justera tillämplig beräkning, får Emittenten göra en förtida beräkning av Slutlikvid och/eller avkastningen och fastställa Slutlikviden och/eller avkastningen. Då Emittenten fastställt Slutlikvid och/eller avkastningen ska Emittenten informera Innehavare om Slutlikvids och/eller avkastningens storlek. Emittenten ska på Slutlikviden erlägga marknadsmässig ränta. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutdagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkor som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Ändrad Beräkning.

(b) Korrigering

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument med undantag av sådana där Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter utgörs uteslutande av råvaror eller valuta eller en kombination av det föregående, såvida inte ”Korrigering” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Om den officiella stängningskursen för Underliggande Tillgångar och/eller Korgkomponent blir korrigerad inom det antal dagar från det ursprungliga offentliggörandet som normalt förflyter mellan avslut och likviddag vid avistahandel med Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller med de Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponenter som ingår i Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, dock senast tre Planerade Handelsdagar efter

den relevanta värderings-/avläsningsdagen, och sådan kurs använts för att bestämma en relevant kurs äger Emittenten göra motsvarande korrigering.

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument där de Underliggande Tillgångar och/eller Korgkomponenter består av en eller flera råvaror, eller optioner eller framtida kontrakt avseende råvaror, eller en eller flera råvaruindex, såvida inte ”Korrigering Råvara” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Om den officiella stängningskursen för råvara som (direkt eller indirekt enligt Emittentens bedömning) utgör Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent blir korrigerad inom 30 dagar från det ursprungliga offentliggörandet och sådan kurs använts för att bestämma ett relevant värde äger Emittenten göra motsvarande korrigering.

(d) Korrigering Valuta

Följande bestämmelser ska tillämpas på alla Instrument som har valuta som Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, såvida inte ”Korrigering Valuta” är specificerat som ej tillämpligt i Slutliga Villkor.

Om den officiella stängningskursen för valuta som (inklusive avseende valutakurs som (direkt eller indirekt enligt Emittentens bedömning) utgör Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent blir korrigerad och sådan kurs använts för att bestämma ett relevant värde äger Emittenten göra motsvarande korrigering, dock ej senare än sex Planerade Handelsdagar Valuta från det att den officiella stängningskursen för Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent blev offentliggjord.

§ 7 SÄRSKILDA HÄNDELSER

Om avnotering, nationalisering, konkursförfarande, likvidation, företagsrekonstruktion, tvångsinlösen, fusion, fission, verksamhetsöverlåtelse, aktieutbyte, utbyteserbjudande, offentligt uppköpserbjudande eller annan liknande händelse, enligt Emittentens bedömning, inträffar beträffande Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller avseende företag till vilka Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent relaterar, eller om split, nyemission, fondemission, utgivande av optioner eller konvertibler, sammanläggning, utdelning eller återköp såvitt avser Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, enligt Emittentens bedömning, sker, eller annan händelse sker som närmare anges i Slutliga Villkor eller som enligt praxis på marknaden för aktierelaterade derivatprodukter kan föranleda justering i beräkningar under utestående transaktioner (varje sådan en "Särskild Händelse"), äger Emittenten göra sådana justeringar i beräkningen av Slutlikvid eller annat relevant belopp och/eller sammansättningen av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, eller ersätta Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent med en Ersättande Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, som Emittenten därmed anser nödvändiga i syfte att uppnå en beräkning av Slutlikvid eller annat relevant belopp som avspeglar och är grundad på hur denna tidigare beräknats.

Om Emittenten bedömer att det inte skulle ge ett skäligt resultat att ersätta Påverkad Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller justera tillämplig beräkning eller sammansättningen av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, får Emittenten göra en förtida beräkning av Slutlikvid och/eller avkastningen och fastställa Slutlikviden och/eller avkastningen. Då Emittenten fastställt Slutlikviden och/eller avkastningen ska Emittenten informera Innehavare om Slutlikviden och/eller avkastningens storlek. Emittenten ska på Slutlikviden erlägga marknadsmässig ränta. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutdagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Särskilda Händelser.

§ 8 ÖKADE RISKHANTERINGSKOSTNADER, AVBROTT I RISKHANTERING, ÄNDRING I LAG M.M.

(a) Ökade riskhanteringskostnader

Om Emittentens kostnader för innehav, förvärv eller avveckling av Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller inträdande i, underhåll eller avslut av derivatinstrument som hör till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent för ändamålet att hantera Emittentens exponering på grund av värdepappren, enligt Emittentens bedömning som en följd av eventuell ändring av lagändring, påbud, bestämmelse eller motsvarande eller beslut av myndighet eller ändring av tillämpningen därav eller på grund av någon annan händelse eller omständighet som inte direkt kan tillskrivas en försämring av Emittentens kreditbetyg, enligt Emittenten skulle öka på ett sätt som inte är obetydligt för Emittenten eller om Emittentens riskhanteringskostnader, av någon annan anledning än ovanstående enligt Emittenten skulle öka eller om riskhanteringskostnaderna enligt Emittentens åsikt skulle öka betydligt (alla utgör en "Ökad Kostnad"), får Emittenten bestämma att den drabbade Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten ska ersättas av en ersättande Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller alternativt justera beräkningen av Slutlikviden eller annat relevant belopp.

I det fall Emittenten anser att det inte skulle leda till ett kommersiellt skäligt resultat att ersätta berörd Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller att justera den tillämpliga beräkningen kan Emittenten genomföra en tidig beräkning av Slutlikviden och/eller avkastningen. Sådana förtida beräkningar ska grundas på senast publicerade värde på Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent. När Emittenten har fastställt Slutlikviden och/eller avkastningen ska Emittenten meddela Innehavare om Slutlikviden och/eller avkastningen. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutdagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Ökade Riskhanteringskostnader.

(b) Avbrott i Riskhantering

I det fall Emittenten anser att, efter att ha nyttjat affärsmässigt rimliga insatser, det skulle vara avsevärt mycket svårare eller omöjligt att inneha, införskaffa, upprätta, återupprätta, byta ut, underhålla, avveckla eller avyttra Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller ingå transaktioner eller införskaffa finansiella instrument för att använda vid hedging/riskhantering med hänvisning till Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent som har införskaffats för att säkerställa Emittentens exponering/leveransskyldighet enligt instrument), (varje sådan händelse utgör "Avbrott i Riskhantering") kan Emittenten besluta att den berörda Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten ska bytas ut mot en ny Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller justera beräkningen av Slutlikviden.

Om Emittenten anser att det inte skulle leda till ett skäligt resultat att ersätta den berörda Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten eller att justera den relevanta beräkningen kan Emittenten genomföra en förtida beräkning av Slutlikviden och/eller avkastningen. Då Emittenten fastställt Slutlikviden och/eller avkastningen ska Emittenten informera Innehavare om Slutlikviden och/eller avkastningens storlek. Emittenten ska på Slutlikviden erlägga marknadsmässig ränta. Slutlikviden (jämte upplupen ränta, om någon) återbetalas på Slutdagen.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Avbrott i Riskhantering.

Om det, enligt Emittentens bedömning som en följd av lagändring, påbud, bestämmelse eller motsvarande eller på grund av beslut av myndighet eller ändring av tillämpningen därav eller på grund av moratorium, valutarestriktion, embargo, blockad eller bojkott av centralbank, nationell regering eller annan offentlig myndighet som Förenta nationerna eller Europeiska unionen (vardera en "Lagändring") skulle bli olagligt, betydligt svårare för Emittenten eller skada dess rykte att utfärda och inneha Instrument eller om det blir olagligt eller svårare för Emittenten eller tredje part för Emittenten eller skada dess rykte att inneha, förvärva eller avveckla Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent eller att ingå i derivattransaktioner avseende Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent, som kan ingås för att skydda Emittentens exponering på grund av värdepappren, kan Emittenten bestämma att den påverkade Underliggande Tillgången och/eller Korgkomponenten ska ersättas av en ersättande Underliggande Tillgång och/eller Korgkomponent (som väljs av Emittenten enligt dennes gottfinnande) eller justera beräkningen av Slutlikvid.

Emittenten äger göra samtliga de tillägg och justeringar till Villkoren som Emittenten bedömer vara nödvändiga i samband med Lagändring.

§ 9 AKTIEÄGARES RÄTTIGHETER

Xxxxxxx av Instrument medför inte någon aktieägare tillkommande rätt som rösträtt, rätt till utdelning, teckningsrätt, fondaktierätt, teckningsoption, inköpsrätt, inlösenrätt eller annan liknande rätt.

§ 10 DRÖJSMÅLSRÄNTA

Vid betalningsdröjsmål utgår dröjsmålsränta på det förfallna beloppet från förfallodagen till och med den dag då betalning erläggs efter en räntesats som motsvarar genomsnittet av, för Instrument utgivet i:

• SEK, en veckas STIBOR;

• EUR, en veckas EURIBOR;

• DKK, en veckas CIBOR;

• NOK, en veckas NIBOR;

• GBP, en veckas LIBOR;

• USD, en veckas LIBOR;

• CHF, en veckas LIBOR;

• PLN, en xxxxxx XXXXX;

• RUB, en veckas MOSPRIME;

• HKD, en veckas HIBOR;

• JPY, en xxxxxx XXXXX; eller

• andra valutor, sådan referensränta som angivits i Slutliga Villkor; under den tid dröjsmålet varar, med tillägg av två procentenheter.

STIBOR, XXXXXXX, CIBOR, XXXXX XXXXX, XXXXX, MOSPRIME, XXXXX eller XXXXX

ska därvid avläsas den första Bankdagen i varje kalendervecka varunder dröjsmålet varar.

För Instrument utgivna i annan valuta ska, vid beräkning av dröjsmålsränta, annan motsvarande erbjuden ränta på relevant interbankmarknad användas.

Beror dröjsmålet på sådant hinder för Emittenten som avses i 18 § 1 st, ska dröjsmålsränta beräknas utan tillägg av två procentenheter.

§ 11 PRESKRIPTION

Rätten till betalning av Slutlikvid preskriberas tio år efter Slutlikviddagen. De medel som avsatts för betalning men preskriberats tillkommer Emittenten.

Om preskriptionsavbrott sker löper ny preskriptionstid om tio år i fråga om Slutlikvid, räknat från dag som framgår av preskriptionslagens (1981:130) bestämmelser om verkan av preskriptionsavbrott.

§ 12 AVRÄKNING OCH RÄTT TILL BETALNING

Emittenten ska på Slutlikviddag till Innehavare utge eventuell Slutlikvid för varje Instrument genom den Avräkningsmetod som är specificerad i Slutliga Villkor.

Kontant Slutavräkning sker till det likvidkonto som är anslutet till Innehavares VP-konto i enlighet med Central Värdepappersförvarares från tid till annan tillämpliga regler, som finns tillgängliga på dess hemsida. All utbetalning av Slutlikvid kommer att ske via Central Värdepappersförvarare eller på annat sätt som Emittenten bestämmer. Emittenten har rätt till insyn i av Central Värdepappersförvarare förd förteckning över Innehavare. Emittenten har inte någon rätt eller skyldighet att leverera Underliggande Tillgång eller värdepapper som ingår i underliggande index eller Korgkomponent som ingår i underliggande korg till Innehavare.

Efter utbetalning av Slutlikvid eller om Slutlikviden är noll på Slutdagen upphör all Innehavarens rätt enligt dessa Villkor.

Instrument emitterade under detta Program medför rätt till betalning jämsides (pari passu) med Emittentens övriga icke säkerställda och icke efterställda nuvarande och framtida betalningsförpliktelser i den mån inte annat är föreskrivet i lag.

§ 13 NOTERING, M.M.

(i) Notering

Emittenten kommer att ansöka om notering av Instrument på en eller flera av följande reglerade marknader (eller handelsplattformar eller andra handelsplatser där organiserad handel av warranter och certifikat sker), enligt vad som närmare anges i respektive Instruments Slutliga Villkor.

• NASDAQ Stockholm

med adress Xxxxxxxxxxxxxx 00, XX-000 00, Xxxxxxxxx, Xxxxxxx

• NASDAQ OMX Helsinki

med adress P.O. Box 361,

FI-00131 Helsingfors, Finland

• NASDAQ OMX Copenhagen

med adress Postboks 1040,

DK-1007 Köbenhavn K, Danmark

• Oslo Børs

med adress Postboks 000 Xxxxxxx, XX-0000 Xxxx, Xxxxx

• Nordic Derivatives Exchange (NDX)

med adress c/o Nordic Growth Market NGM AB, Mäster Xxxxxxxxxxxx 00, XX-000 00 Xxxxxxxxx, Xxxxxxx

Att ansökan om notering av Instrument på en reglerad marknad eller annan handelsplats lämnas in till relevant reglerad marknad eller annan handelsplats utgör ingen garanti för att sådan ansökan blir godkänd.

(ii) Noteringsvaluta m.m.

Noteringsvaluta är normalt DKK, EUR, NOK, SEK, GBP, USD, PLN, CHF, RUB, HKD eller JPY, men kan även vara annan valuta som närmare anges i Slutliga Villkor.

Emittenten förbehåller sig dock rätten att genomföra alla likvider för Instrument i EUR.

(iii) Emittentens och/eller Emittentens närstående bolags köp och innehav av Instrument

Emittenten eller någon av Emittentens filialer, dotterbolag eller andra närstående bolag äger rätt att när som helst köpa en eller flera Instrument till vilken kurs som helst, genom budgivning, privat uppgörelse eller liknande.

Skulle ett Instrument köpas av Emittenten eller någon av dess filialer eller dotterbolag eller andra närstående bolag, kan det annulleras, behållas, återsäljas eller på annat sätt handhas enligt Emittentens egen bedömning.

§ 14 KOSTNADER, AVGIFTER OCH SKATTER

Innehavaren ska erlägga samtliga kostnader, avgifter och skatter såväl svenska som utländska, som kan komma att utgå i samband med överlåtelse, innehav eller automatisk lösen av Instrument.

Emittenten tar inte ansvar för eller är på annat sätt skyldig att betala någon skatt, avgift eller liknande som kan uppstå för förvärvaren av Instrument.

§ 15 MEDDELANDEN

Meddelanden till Emittenten med anledning av Instrument och dessa Allmänna Villkor kan ske skriftligen till Nordea Bank AB (publ) på adress X 000, XX-000 00 Xxxxxxxxx, Xxxxxxx.

Meddelanden till Innehavare med anledning av Instrument och dessa Allmänna Villkor kan ske till den adress som finns angiven på VP-kontot, eller till Marknadsplats för distribution till Marknadsplatsmedlemmarna och på Emittentens hemsida xxxxxx.xxx.

Underrättelse till Xxxxxxxxxxx enligt ovan ska anses ha kommit Innehavaren tillhanda fem (5) Bankdagar efter avsändandet.

§ 16 REGISTRERING

Instrument ska för Innehavares räkning registreras på VP-konto. Inga fysiska värdepapper kommer att utfärdas. Begäran om registreringsåtgärd avseende Instrument ska lämnas till Kontoförande Institut för Innehavarens VP-konto.

Den som på grund av uppdrag, pantsättning, bestämmelser i föräldrabalken eller motsvarande utländsk lagstiftning, villkor i testamente eller gåvobrev eller eljest förvärvat rätt till Instrument ska låta registrera denna sin rätt.

För Instrument som är förvaltarregistrerade ska vid tillämpningen av dessa Allmänna Villkor förvaltaren betraktas som Innehavare.

Emittenten ska ha rätt att vid var tid från respektive Central Värdepappersförvarare (se närmare

§ 2 ovan) beställa och ta del av de av nämnda Central Värdepappersförvarare förda så kallade skuldböckerna (med uppgift om innehavare av Instrumenten).

§ 17 ÄNDRING AV VILLKOREN

Skulle någon av bestämmelserna i dessa Villkor befinnas vara eller komma att bli ogiltiga, ska giltigheten av övriga bestämmelser i dessa Villkor icke påverkas av detta.

Emittenten äger rätt att besluta om ändring av dessa Villkor i syfte att klarlägga oklarhet, revidera eller komplettera bestämmelse i dessa Villkor på sådant sätt som Emittenten finner nödvändigt eller önskvärt om inte detta medför en ekonomisk skada för Innehavaren som är väsentlig.

Emittenten äger vidare rätt att, utan hänsyn till eventuell ekonomisk skada för Innehavaren, ändra dessa Villkor om ändringen skulle nödvändiggöras av lagbestämmelse, domstols- eller myndighetsbeslut.

Emittenten äger vidare rätt att, utan hänsyn till eventuell ekonomisk skada för Innehavaren, ändra dessa Villkor i syfte att anpassa dem till lokal lagstiftning för registrering av värdepapper vid Central Värdepappersförvarare och reglerad marknad, handelsplattform eller annan handelsplats där organiserad handel med Instrument sker.

§ 18 MYNDIGHETSPÅBUD

Utan inskränkning av vad som följer av §8 ovan, om förutsättningarna för fullgörande av Instrument på grund av myndighets påbud, ändrad lagstiftning, domstolsavgörande eller liknande, bortfallit eller avsevärt förändrats, eller annan väsentlig förändring av någon underliggande marknad inträffat, äger Emittenten bestämma om och i så fall hur fullgörelse ska ske mellan parterna.

§ 19 BEGRÄNSNING AV ANSVAR M.M.

Emittenten är inte ansvarig för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighets åtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout, elavbrott, data- eller telefel eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Emittenten självt är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.

Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av Emittenten om Emittenten varit normalt aktsamt. Emittenten ansvarar inte i något fall för indirekt skada.

Föreligger hinder för Emittenten på grund av sådan omständighet som anges i första stycket att vidta åtgärd enligt dessa villkor får åtgärden skjutas upp till dess hindret upphört.

§ 20 INSTRUMENT UTGIVNA UNDER FINSK LAG

För Instrument utgivna under finsk lag gäller Allmänna Villkor med de ändringar som framgår av Tilläggsvillkor 1 (Instrument som ges ut under finsk lag) till dessa Allmänna Villkor.

§ 21 INSTRUMENT UTGIVNA UNDER NORSK LAG

För Instrument utgivna under norsk lag gäller Allmänna Villkor med de ändringar som framgår av Tilläggsvillkor 2 (Instrument som ges ut under norsk lag) till dessa Allmänna Villkor.

§ 22 INSTRUMENT UTGIVNA UNDER DANSK LAG

För Instrument utgivna under dansk lag gäller Allmänna Villkor med de ändringar som framgår av Tilläggsvillkor 3 (Instrument som ges ut under dansk lag) till dessa Allmänna Villkor.

§ 23 TILLÄMPLIG LAG, JURISDIKTION

Dessa Allmänna Villkor och samtliga därmed sammanhängande rättsfrågor styrs av och tolkas enligt svensk, norsk, dansk eller finsk lag i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor.

Instrument ska också anses som utgivna under nyssnämnda lag.

Om svensk lag anges som tillämplig i Slutliga Villkor ska tvist mellan parterna på grund av Instrument och dessa Allmänna Villkor exklusivt avgöras av svensk domstol, med Stockholms tingsrätt som första instans.

Om norsk lag anges som tillämplig i Slutliga Villkor ska tvist mellan parterna på grund av Instrument och dessa Allmänna Villkor exklusivt avgöras av norsk domstol, med Oslo tingsrätt (No: Oslo tingrett) som första instans.

Om finsk lag anges som tillämplig i Slutliga Villkor ska tvist mellan parterna på grund av Instrument och dessa Allmänna Villkor exklusivt avgöras av finsk domstol, med Helsingfors tingsrätt (Fi: Helsingin käräjäoikeus) som första instans.

Om dansk lag anges som tillämplig i Slutliga Villkor ska tvist mellan parterna på grund av Instrument och dessa Allmänna Villkor exklusivt avgöras av dansk domstol, med Köpenhamns tingsrätt (Dk: Københavns Byret) som första instans.

Härmed bekräftas att ovanstående villkor är för oss bindande. Stockholm den 10 juni 2016

NORDEA BANK AB (publ) NORDEA BANK FINLAND Abp4

4 Nordea Bank Finland Abp fusionerades in i Nordea Bank AB den 2 januari 2017 och NBAB är därför att beakta som ensam emittent under Allmänna Villkor.

TILLÄGGSVILLKOR 1 - INSTRUMENT SOM GES UT UNDER FINSK LAG5

De paragrafer och punkter som hänvisas till i dessa Tilläggsvillkor avser paragrafer och punkter i Allmänna Villkor. För Instrument utgivna under finsk lag gäller Allmänna Villkor med de ändringar som framgår nedan.

§ 1 DEFINITIONER OCH SÄRSKILDA AVKASTNINGSTRUKTURER

Följande definition ska ersätta motsvarande definition i Allmänna Villkor.

“Bankdag”

För betalningar avseende Instrument som enligt Slutliga Villkor registreras hos Euroclear Finland ska som Bankdag anses utgöra dag på vilken affärsbanker och

valutamarknader allmänt kan utföra betalningar i Helsingfors.

§ 11 PRESKRIPTION

§ 11 ska ersättas av följande:

”Rätten till betalning av Slutlikvid preskriberas tre år efter Slutlikviddagen. De medel som avsatts för betalning men preskriberats tillkommer Emittenten.

Om preskriptionsavbrott sker löper ny preskriptionstid om tre år i fråga om Slutlikvid, räknat från dag som framgår av lag om preskription av skulder 15.8.2003/728.”

§ 14 KOSTNADER, AVGIFTER OCH SKATTER

§ 14, första stycket ska ersättas av följande:

”Innehavaren ska erlägga samtliga kostnader, avgifter och skatter såväl finska som utländska, som kan komma att utgå i samband med överlåtelse, innehav eller automatisk lösen av Instrument.”

§ 15 MEDDELANDEN

§ 15 ska ersättas av följande:

”Meddelande till Emittenten med anledning av Instrument och dessa Allmänna Villkor kan ske skriftligen till Nordea Bank Finland Abp, Xxxxxxx Xxxxx xxxx 0, Xxxxxxxx/Xxxxxxx, Xxxxxxxxxxx, XX-00000 NORDEA (eller annan adress såsom den meddelats Innehavare).

Meddelande till Innehavare med anledning av Instrument och dessa Allmänna Villkor kan publiceras av NBF i en riksomfattande dagstidning i Finland, på Emittentens webbsida xxxxxx.xx/xxxxxxxxx eller http:// xxxxxx.xxx/XxxxxxxxxXxxxxxxxx/00000.xxxx eller på annan webbsida som anges i Slutliga Villkor för respektive Instrument. Skriftligt meddelande kan också skickas till Innehavare på den adress som finns registerad i Emittentens register. Om Instrument har utgivits som värdeandelar kan meddelande till Innehavare skickas till adress som är angiven på VP-kontot. Meddelande kan även skickas till marknadsplats för distribution till marknadsplatsmedlemmarna.

5 Nordea Bank Finland Apb fusionerades in i Nordea Bank AB den 2 januari 2017 och NBAB är därför att beakta som ensam emittent under Allmänna villkor.

Meddelanden anses ha kommit Innehavare till handa den dag då de publicerats i en riksomfattande dagstidning, på relevant webbsida eller marknadsplats eller, om meddelandet har skickats i skriftligt brev, fem (5) Bankdagar efter avsändandet.”

TILLÄGGSVILLKOR 2 - INSTRUMENT SOM GES UT UNDER NORSK LAG6

De paragrafer och punkter som hänvisas till i dessa Tilläggsvillkor avser paragrafer och punkter i Allmänna Villkor. För Instrument utgivna under norsk lag gäller Allmänna Villkor med de ändringar som framgår nedan.

§ 1 DEFINITIONER OCH SÄRSKILDA AVKASTNINGSSTRUKTURER

Följande definitioner ska komplettera och i förekommande fall ersätta motsvarande definitioner i Allmänna Villkor.

“Bankdag”

För betalningar avseende Instrument som enligt Slutliga Villkor registreras hos VPS ska som Bankdag anses utgöra dag då norska banker kan utföra transaktioner i utländsk

valuta, sådan dag en dag då norska centralbankens settlement-system är öppet.

Alla referenser till Euroclear Sweden i de Allmänna Villkoren ska ersättas av VPS.

§ 12 AVRÄKNING OCH RÄTT TILL BETALNING

§ 12 ska ersättas av följande:

”Emittenten ska på Slutlikviddag till Innehavare utge eventuell Slutlikvid för varje Instrument genom den Avräkningsmetod som är specificerad i Slutliga Villkor.

Kontant Slutavräkning sker till det likvidkonto som är anslutet till Innehavares VPS-konto (i enlighet med Verdipapirregisterloven (64/2002) samt VPS regler). VPS vid var tid gällande regler och bestämmelser finns att tillgå på xxx.xx. Innehavare av Instrument samtycker till att Emittenten har rätt till insyn i av Central Värdepappersförvarare förd förteckning över Innehavare. Emittenten har inte någon rätt eller skyldighet att leverera Underliggande Tillgång eller värdepapper som ingår i Underliggande index eller Korgkomponent som ingår i Underliggande korg till investerare.

Efter utbetalning av Slutlikvid eller om Slutlikviden är noll på Slutdagen upphör all Innehavarens rätt enligt dessa Villkor.

Instrument emitterade under detta Program medför rätt till betalning jämsides (pari passu) med Emittentens övriga icke säkerställda och icke efterställda nuvarande och framtida betalningsförpliktelser i den mån inte annat är föreskrivet i lag.”

§ 15 MEDDELANDEN

§ 15, andra stycket, ska ersättas av följande:

”Meddelanden till Innehavare med anledning av Instrument och dessa Allmänna Villkor kan ske till VPS för vidare distribution till Innehavaren, direkt till Innehavaren per brev, e-post eller annan via elektronisk kommunikationsmetod, eller till Marknadsplats för distribution till

6 Norge Bank Finland Abp, Nordea Bank Danmark A/S och Nordea Bank Norge ASA fusionerades in i Nordea Bank AB den 2 januari 2017 och NBAB är därför att beakta som ensam emittent under Allmänna Villkor.

Marknadsplatsmedlemmarna och på internetsidan xxxxxx.xx.”

§ 16 REGISTRERING

§ 16, tredje stycket, ska ersättas av följande:

”För Instrument som är förvaltarregistrerade ska vid tillämpningen av dessa Allmänna Villkor förvaltaren betraktas som Innehavare. För Instrument som är förvaltarregistrerad tillämpas Verdipapirregisterloven (64/2002) samt VPS regler och bestämmelser.”

§ 19 BEGRÄNSNING AV ANSVAR M.M.

§ 19, följande text ska infogas som ett sista stycke:

”Vad ovan sagts gäller i den mån inte annat följer av obligatorisk norsk lagstiftning, härunder Forbrukerkjøpsloven (34/2002).”

TILLÄMPNING AV SVENSKA OCH FINSKA SKULDNEDSKRIVNINGSVERKTYGET AVSEENDE INSTRUMENT SOM REGLERAS AV NORSK LAG

Följande villkor ska läggas till som ett nytt villkor § 24 (Tillämpning av svenska och finska skuldnedskrivningsverktyget avseende instrument som regleras av norsk lag”.

Bestämmelserna i detta villkor 24 (Tillämpning av svenska och finska skuldnedskrivningsverktyget avseende Instrument som regleras av norsk lag) ska vara tillämpliga på alla Instrument för vilka det anges att norsk lag är tillämpligt i tillämpliga Slutliga Villkor:

(1) Så länge som något Instrument är utestående medger varje Innehavare oåterkalleligt och ska anses, genom att denne innehar ett Instrument, ha medgivit och noterat att:

(a) Emittentens förpliktelser gentemot en Innehavare av ett Instrument kan vara föremål för Skuldnedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter utövade av Behörig Myndighet (och innehavaren samtycker till sådant utövande);

(b) den är, och samtycker till att vara, bunden av en Behörig Myndighets utövande av Skuldnedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter av alla förpliktelser och, i synnerhet (dock utan begränsning), av:

(i) en nedskrivning, helt eller delvis, av kapitalbelopp eller något utestående belopp till vilken Xxxxxxxxxxx är berättigad (inklusive upplupen men inte betald ränta) i förhållande till varje sådan förpliktelse; och/eller

(ii) konvertering, helt eller delvis, av en sådan förpliktelse till (eller överlåtelse till denne istället för hela eller delar av en sådan förpliktelse av) aktier, andra instrument avseende ägande, eller andra värdepapper eller förpliktelser för Emittenten eller någon annan person,

som kan uppstå eller inträffa vid sådant utövande;

(c) villkoren avseende Instrument och dennes rättigheter som innehavare är föremål för och kan ändras, i nödvändig utsträckning, för att ge effekt till sådant utövande och att denne kommer att vara bunden av sådana ändringar;

Document Metadata

Table of Contents

NORDEA BANK AB (PUBL)

Document Metadata