Grunderna för beviljande

Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk per- son ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära.

Med stöd för närståendevård avses en helhet som omfattar nödvändiga social- och hälso- vårdstjänster som tillhandahålls en äldre, en handikappad eller sjuk person, t.ex. vårdar- vode till närståendevårdaren, närståendevårdarens ledighet och tjänster som stöd för när- ståendevård.

Den vårdbehövande är mottagaren av stödet för närståendevård, och stöd för närstående- vård betalas vårdaren i enlighet med uppdragsavtalet om ordnande av närståendevård som ingåtts mellan vårdaren och den kommun som svarar för ordnande av vården. Enligt lagen om stöd för närståendevård ska det om stöd för närståendevård göras upp en vård- och serviceplan tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren.

Stödet för närståendevård är socialservice som kommunen ansvarar för. Det är ett ekono- miskt stöd som hör till de tjänster som kommunen har allmän skyldighet att tillhandahålla, och kommunen tillhandahåller det i den omfattning som de anslag den reserverat möjliggör. Kommunen har rätt att genom allmänna anvisningar mer specifikt fastställa på vilka villkor och till vilket belopp stödet för närståendevård tillhandahålls i kommunen. Om anslagen inte räcker till för att bevilja stöd för alla sökande, kan kommunen prioritera vem som beviljas stöd för närståendevård. I Soites Grunderna för beviljande av närståendevård avses med ”kommun” samkommunen.

I dessa grunder för beviljande avses med vårdbehövande personen som har en närståen- devårdare, och med vårdare avses närståendevårdaren.

2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEVILJA STÖD ‌

Syftet med stöd för närståendevård är att möjliggöra vård av och omsorg om en person i hemmet eller på annat sätt i hemförhållanden. Förutsättningar för beviljande av stöd är att

- Personen på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden. Ingen enskild dia- gnos/sjukdom berättigar i sig till stöd för närståendevård, utan grunden för beviljande är ett avsevärt behov av specialvård samt att vården är bindande.

- När det gäller bedömning av stöd för närståendevård i fråga om barn och ungdomar beak- tar man barnets och den ungas åldersenliga dagliga behov av vård, omsorg, handledning och tillsyn.

- En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av nödvändig service. Närståen- devårdaren bär det huvudsakliga ansvaret för närståendevården. Det är även möjligt att ge

närståendevård utan stödtjänster om närståendevården anses vara tillräcklig för den vård- behövande.

- Vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Som vårdare kan fungera en myndig person som både vad gäller kondition och hälsa kan svara mot den vårdbehövandes behov i enlighet med det som parterna har kommit överens om i vård- och serviceplanen. I samband med att en kommun fattar ett beslut om stöd för närståendevård ska den bedöma om närståendevårdaren klarar av uppgifterna som vården innebär. I bedömningen beaktas:

• närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och den behandling de kräver.

• närståendevårdarens funktionsförmåga och resurser, så som förmågan att klara av de dagliga basfunktionerna och sysslorna i hemmet och utanför hemmet.

• närståendevården tillsammans med andra nödvändiga social- och hälsovårdstjäns- ter är tillräcklig med hänsyn till den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säker- het.

• den vårdbehövandes hem är till sina sanitära och övriga förhållanden lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där och beviljande av stöd bedöms vara för den vårdbehövandes bästa.

Stöd för närståendevård beviljas inte om vårdaren har en demenssjukdom, ett problem med den mentala hälsan eller rusmedelsmissbruk som försvårar de dagliga funktionerna, eller om vårdarens hälsotillstånd begränsar hens möjligheter att fungera som närståendevår- dare, även om man utöver närståendevården kunde ordna tillräckliga tjänster och stöd för den vårdbehövande.

3. VÅRDARVODE ‌

Kommunen/samkommunen fastslår på vilka grunder och till vilket belopp vårdarvode för stöd för närståendevård utbetalas vid en given tidpunkt och beaktar då de anslag som har reserverats för ändamålet och de villkor som ställs i lagen. Enligt lagen bestäms vårdarvo- det enligt hur bindande och krävande vården är och enligt vårdtyngden, och i lagen finns också en bestämmelse om minimibeloppet av vårdarvodet (5 § i lagen om stöd för närstå- endevård 937/2005). I lagen om stöd för närståendevård har det även fastställts arvodet för närståendevård om närståendevårdaren under en övergångsfas då vården är tung är kort- varigt förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning, förutsatt att vårdaren under denna tid har högst ringa arbetsinkomster, har inte rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller rätt till alterneringsersättning enligt 13 § i lagen om alterneringsledighet (1305/2002).

Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs, om vår- den binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts i 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Vårdaren är då inte oavbrutet eller med få avbrott bunden vid vård dygnet runt eller kontinuerligt varje dag, och behovet av vård och omsorg är ringa eller vår- daren anger särskilda skäl till den.

Vårdarvodet betalas till närståendevårdaren och är skattepliktig inkomst. Vårdarvodet juste- ras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för ar- betstagare (395/2006).

Vårdarvodet bestäms alltid enligt hur bindande och krävande vården är. Om en klient bevil- jas andra tjänster utöver vårdarvode eller om hen under en del av dygnet är någon annan- stans än i hemmet och om vården blir påtagligt mindre bindande och krävande tack vare övrigt stöd som beviljats, övriga tjänster och ordnade ledigheter, så minskar vårdarvodet på så sätt att vårdarvodet betalas i enlighet med den vårdarvodesklass som motsvarar det hur bindande och krävande vården är. Om det under den tid som avtalet gäller sker föränd- ringar i den vårdbehövandes eller vårdarens situation, ska det göras en ny bedömning av rätten till stöd och vårdarvode för närståendevård.

4. VÅRDARVODESKLASSER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖDET ‌

DEN VÅRDBEHÖVANDES FUNKTIONSFÖRMÅGA			HUR BINDANDE VÅRDEN ÄR
Vårdarvodesklass	A
Personer som behöver mycket vård, omsorg och tillsyn dagligen
Den vårdbehövandes funktionsför- måga bedöms med tillgängliga be- dömningsmetoder: • RAI • Kartläggning av funktionsför- mågan • Kartläggning av servicebeho- vet		Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg, handledning och tillsyn i fråga om flera personliga dagliga funktioner. Personliga funktioner är bland annat att äta, läkemedelsbehandling, att röra på sig, att klä på sig, toalettbesök, att tvätta sig och övrig skötsel av hygien. Behovet av vård och omsorg är kontinuerligt. Den vårdbehövande kan bo ensam och vara ensam en kortare tid dagligen och behöver inte hjälp regel- bundet på natten. Den vårdbehövande behöver dock vårdarens hjälp flera gånger om dagen. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativet till stöd för närståendevård vore ser- viceboende. Om den vårdbehövande inte får när- ståendevård, behöver hen som ensamboende i stor utsträckning dagliga hem- och stödtjänster.

		Vården är sålunda så bindande att den kan jämfö- ras med serviceboende eller effektiverad hemvård.
Vårdarvodesklass	B
Personer som i stor utsträckning behöver daglig vård, omsorg och tillsyn
Man bedömer den vårdbehövandes funktionsförmåga med tillgängliga bedömningsmetoder: • RAI • Kartläggning av funktionsför- mågan • Kartläggning av servicebeho- vet		Den vårdbehövande behöver rikligt med vård, om- sorg, handledning och tillsyn i de flesta personliga dagliga funktioner. Den vårdbehövande klarar inte av att bo självständigt. Den vårdbehövande behö- ver vårdarens hjälp olika tider på dygnet, regelbun- det också nattetid. Närståendevårdaren utför självständigt regel- bundna, krävande sjukvårdsåtgärder som den vårdbehövande behöver. Närståendevårdaren har huvudansvaret för vår- den. Alternativet till stöd för närståendevård vore ser- viceboende med heldygnsomsorg.
Vårdarvodesklass	C
Personer som behöver mycket och kontinuerlig vård, omsorg och tillsyn dygnet runt på grund av ett särskilt gravt handikapp eller en svår sjukdom
Man bedömer den vårdbehövandes funktionsförmåga med tillgängliga bedömningsmetoder: • RAI • Kartläggning av funktionsför- mågan • Kartläggning av servicebeho- vet		Den vårdbehövande behöver vård, omsorg, hand- ledning och tillsyn i alla personliga dagliga funkt- ioner. Särskilt gravt handikappade eller svårt sjuka vårdbehövande som behöver vård dygnet runt. Närståendevårdaren bor med den vårdbehövande och den vårdbehövande kan inte lämnas utan till- syn. Vårdarbetet är ett heltidsarbete för vårdaren och förutsätter vårdansvar dygnet runt.

		Alternativet till stöd för närståendevård vore per- manent anstaltsvård, sjukhusvård eller en boende- enhet som erbjuder krävande serviceboende på specialnivå eller serviceboende med hel- dygnsomsorg för gravt handikappade personer. Al- ternativt är närståendevårdaren eventuellt under en tung övergångsfas kortvarigt förhindrad att ut- föra eget förvärvsarbete.
Specialarvodesklass	D
Personer som behöver mycket och kontinuerlig vård, omsorg och tillsyn dygnet runt på grund av ett särskilt gravt handikapp eller en svår sjukdom Av närståendevårdaren krävs kontinuerlig närvaro och att hen avstår från sitt förvärvsar- bete.
Man bedömer den vårdbehövandes funktionsförmåga med tillgängliga be- dömningsmetoder: • RAI • Kartläggning av funktionsför- mågan • Kartläggning av servicebeho- vet • Serviceplan Arvodet övervägs alltid från fall till fall. Arvodet kan vara minst så stort som månadslönen för personliga assisten- ter är enligt AKTA. Beslutet fattas i re- gel för viss tid, högst för sex månader åt gången.			Den vårdbehövande behöver vård, omsorg och tillsyn i alla personliga dagliga funktioner. Den vårdbehövande bor hos vårdaren och kan inte lämnas utan tillsyn. Vårdarbetet är ett heltidsar- bete för vårdaren och förutsätter vårdansvar dyg- net runt. Den vårdbehövande har inte tillgång till hjälp från utanför hemmet. Alternativet till stöd för närståendevård vore an- staltsvård eller serviceboende med hel- dygnsomsorg.

5. VÅRD- OCH SERVICEPLAN ‌

Om stöd för närståendevård ska tillsammans med den vårdbehövande och närståendevår- daren göras upp en skriftlig vård-, service- och rehabiliteringsplan (plan för stöd för närstå- endevård).

Vårdaren är skyldig att informera kontaktpersonen för stöd för närståendevård, centret för närstående- och familjevård eller handikapptjänsterna om förändringar i den vårdbehövan- des funktionsförmåga eller vård. Om vårdaren försummar denna informationsskyldighet krävs det stöd för närståendevård som betalats ut till ett för högt belopp tillbaka.

6. AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD

Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. I avtalet antecknas vårdarvodets storlek och betalningssättet och rätten till lediga dagar som ordnas för närståendevårdaren.

Eftersom det är fråga om ett uppdragsavtal står närståendevårdaren inte i ett anställnings- förhållande som avses i arbetsavtalslagen till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare.

Enligt 8 § i lagen om stöd för närståendevård gäller ett avtal om närståendevård tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Avtalet ses över vid förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller annars vid behov. En vård-, service- och rehabilite- ringsplan för den vårdbehövande ska bifogas till avtalet om stöd för närståendevård.

Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två

(2) hela månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en (1) hel månad efter uppsägningen. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Avtalet kan hävas med omedelbar verkan om den vårdbe- hövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla.

Soite ordnar undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa (3a § 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård). Soite ordnar också utbildning och förberedelse för när- ståendevårdare. Utbildningen och förberedelsen kan även ordnas av någon annan aktör, till exempel en förening.

7. BETALNING AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ‌

Stöd för närståendevård beviljas från början av den månad då ansökningen inkommit. Ar- vode för närståendevård kan betalas ut först när närståendevårdaren har undertecknat och lämnat in avtalet om stöd för närståendevård. Vårdarvodet betalas ut den 15 dagen i den månad som följer på vårdmånaden. Stödet är skattepliktig inkomst och därför ska närståen- devårdaren lämna in ett nytt skattekort årligen.

8. NÄRSTÅENDEVÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET

En närståendevårdare har rätt till minst tre (3) dygn av ledig tid per sådan kalendermånad under vilken hen oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vård dygnet runt eller fort- gående varje dag. En vårdare anses vara bunden vid vård dygnet runt trots att den vårdbe- hövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar social- och hälsovårdstjänster som ord- nas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.

Kommunen bestämmer själv vad den avser med få avbrott. I dessa grunder för beviljande avses med få avbrott att rätten till lagstadgad ledighet inte gäller om vården avbryts för en tid som varar längre än sju dygn per månad.

I lagen finns inte bestämmelser om när de lagstadgade ledigheterna som närståendevårda- ren har samlat ska hållas under ett kalenderår, utan kommunen/samkommunen kan fast- ställa detta. Huvudregeln i dessa grunder för beviljande är att närståendevårdaren har rätt att antingen vara ledig varje månad eller att samla de lediga dagarna under fyra (4) måna- der till en längre ledighet, dvs. närståendevårdarens ledighet kan hållas retroaktivt för tre (3) föregående månader + för den pågående månaden. Utgångspunkten är att avsikten med närståendevårdarens ledighet är att stödja närståendevårdarens möjligheter att orka. Därför är det ytterst viktigt att de lediga dagarna tas ut regelbundet och på överenskommet sätt.

Om den som får stöd för närståendevård får planenligt familjevård, anstaltsvård eller mot- svarande vård 3 dygn/månad, ersätter vården i fråga den vård som skulle ordnas under de dagar som närståendevårdaren tar ut sina lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdaren är skyldig att meddela kontaktpersonen för stöd för närståendevård, centret för närstående- och familjevård eller handikapptjänsterna om avbrott.

9. AVBROTT I UTBETALNING AV VÅRDARVODE OCH SÄNKNING AV VÅRDARVODE ‌

Enligt lagen om stöd för närståendevård leder närståendevårdarens sporadiska ledigheter som varar i under ett dygn eller de lagstadgade ledigheterna inte till att vårdarvodet mins- kar. Om närståendevården avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vårdbehövandes sjuk- husvård/hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en skyddstid på en må- nad. Kommunen/samkommunen bestämmer på vilket sätt den betalar ut vårdarvode för öv- riga avbrottstider.

I dessa grunder för beviljande är skyddstiden fyra (4) dygn om vården avbryts på grund av den vårdbehövandes tillfälliga vårdperiod. Först används dock alltid närståendevårdens le- digheter som inte räknas med i avbrottet. Utbetalningen av arvodet för stöd för närstående- vård avbryts tillfälligt när närståendevårdens ledigheter och skyddstiden på 4 dygn har an- vänts.

Det finns inga andra skyddstider i vården. Utbetalningen av vårdarvodet avbryts tillfälligt genast när behovet av närståendevård avbryts tillfälligt.

10. ORDNANDE AV VÅRD AV DEN VÅRDBEHÖVANDE UNDER VÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET ‌

Kommunen/samkommunen ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens lagstadgade ledighet. Den vårdbehövande eller när- ståendevårdaren har inte absolut rätt att välja vårdform under ledigheten. Kommunen/sam- kommunen beslutar om formen för och sättet att ordna servicen.

Vården av den vårdbehövande kan ordnas på följande sätt under vårdarens ledighet:

• Kommunen hänvisar den vårdbehövande till en vårdenhet under närståendevårda- rens lagstadgade ledighet. I kommunen hänvisas den vårdbehövande i första hand till en av kommunens egna enheter för korttidsvård. Soite kan också hänvisa den vårdbehövande till en vårdenhet som drivs av ett företag som kommunen har ingått ett avtal med om köpta tjänster. De företag som kommunen har ingått avtal med om köpta tjänster anlitas i enlighet med beslutet som kommunen har fattat avseende fö- retaget i fråga.

• En annan anhörig eller närstående som den vårdbehövande eller närståendevårda- ren utsett kan fungera som avlösare. Kommunen ingår ett uppdragsavtal om avlö- sarservice med en person som uppfyller kraven i 3 § 3 mom. i lagen om stöd för när- ståendevård. Genom avtalet förbinder sig avlösaren att sköta avlösarservicen (4a § i lagen om stöd för närståendevård, 27b § 3 mom. i socialvårdslagen).

• För att ordna vården kan kommunen också använda familjevård om en familj som kan ge familjevård är tillgänglig (familjevårdslagen 265/2015).

• Av särskilda skäl kan vården av den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet ordnas med hjälp av stödtjänster som ordnas i den vårdbehöv- andes hem.

11. KLIENTAVGIFTER INOM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ‌

Enligt 6 b § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har en kommun/samkom- mun rätt att ta ut avgifter för tjänster som kommunen ordnar en vårdbehövande under en närståendevårdares lagstadgade ledighet. I en kommun/samkommun tar man ut en klient- avgift för vård i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Om kommunen ordnar andra social- och hälsovårdstjänster förknippade med närstående- vård tar den ut avgifter för hemvård i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Dessa avgifter fastställs enligt betalningsförmåga. Det här gäller exempelvis de lediga dagar som ordnas utöver närståendevårdarens lagstadgade ledigheter och de av- gifter som tas ut för dem.

Den avgift som tas ut kan nedsättas eller efterskänkas med stöd av 11 § i lagen om klient- avgifter inom social- och hälsovården.

12. ANVISNINGAR SOM GÄLLER VÅRDAREN ‌

En person betraktas som lämplig som närståendevårdare om den vårdbehövande skriftligt har godkänt hen som sin vårdare. Närståendevårdaren ska också gällande ålder, funktions- förmåga och livssituation vara lämpad för uppgiften. Närståendevårdaren kan vara en anhö- rig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Närståen- devårdaren står inte i ett anställningsförhållande till kommunen/samkommunen som ingått avtalet eller till den vårdbehövande.

Närståendevårdaren ska vara minst 18 år gammal och måste gällande sin hälsa och funkt- ionsförmåga kunna klara av de uppgifter som hör till närståendevården (se avsnitt 2). Vid behov kan en samkommun begära ett läkarintyg över att vårdaren är lämpad att fungera som närståendevårdare.

13. PENSIONS- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING FÖR NÄRSTÅ- ENDEVÅRDARE ‌

Närståendevårdaren står inte i ett sådant anställningsförhållande som avses i arbetsavtals- lagen (55/2001) till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare.

Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pens- ioner (549/2003).

En kommun som har ingått ett avtal om stöd för närståendevård med en vårdare ska för vårdaren teckna en sådan försäkring som avses i 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäk- ring (608/1948).

14. JUSTERING OCH HÄVNING AV ETT AVTAL OM NÄRSTÅEN- DEVÅRD ‌

Avtalet ska ses över vid förändringar som gäller vårdens längd eller innehåll eller i övrigt vid behov.

Till dem som omfattas av stöd för närståendevård skickas årligen en årsskiftesenkät med vilken man kartlägger klientens och vårdarens nuvarande situation och försäkrar sig om att det finns tillräckliga stödtjänster som stöd för närståendevården. Vid behov gör man ett hembesök för att se över vård- och serviceplanen.

Avtalet upphör att gälla utan uppsägning i slutet av den månad under vilken vården blir onö- dig på grund av ändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd eller på grund av att den vårdbehövande flyttas för långvarig vård till avdelning, till serviceboende med hel- dygnsomsorg eller till anstaltsvård.

Båda parterna kan säga upp avtalet om närståendevård. Närståendevårdarens uppsäg- ningstid är en (1) månad och kommunens uppsägningstid två (2) månader efter uppsäg- ningsmånaden.

Innan kommunen säger upp ett avtal ska den höra klienten och vårdaren. Om det uppda- gats sådana brister i vården som kan åtgärdas, kan det ställas en tidsfrist inom vilken bris- terna ska åtgärdas.

Ett avtal kan också ingås för viss tid och det upphör då att gälla utan ett separat beslut efter att tiden har gått ut. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säker- het äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Innan ett avtal hävs ska vårdaren och den vårdbehövande höras. Om man vet att bristen inte kan rättas till kan avtalet hävas omedelbart efter ett hörande.

15. INDIVIDUELL PRÖVNING ‌

Stöd för närståendevård beviljas i enlighet med lagen och förordningen om stöd för närstå- endevård och denna instruktion. När beslut fattas görs individuell prövning vid vilken man beaktar den vårdbehövandes behov av vård och omsorg.

Document Metadata

Table of Contents

Grunderna för beviljande

Document Metadata