INTYGANDE

INTYGANDE

Härmed intygas att jag har informerats om och fått del av de lagstadgade sekretessregler vilka jag har att iaktta i min befattning/mitt uppdrag inom Mullsjö Kommun.

Namn	Personnummer
Befattning/Uppdrag	Datum
Underskrift

Den primära sekretessen regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), nedan OSL.

Bilagt detta intyg återfinns en översikt av de primära sekretessregler Ni har att iaktta.

Vid frågor eller osäkerhet avseende sekretessen kan ni kontakta er närmaste chef eller kommundirektören.

ÖVERSIKT AV SEKRETESSREGLER INOM MULLSJÖ KOMMUN

Personkretsen som omfattas av sekretess

Sekretess gäller för kommunens verksamhet. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns det särskilt reglerat när sekretess gäller och vilka som omfattas av den. Den personkrets som omfattas av denna sekretess är den som fått kännedom om sekretesskyddade uppgifter genom att för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet (se 2 kap 1 § OSL). Sekretess gäller för både anställda och förtroendemän samt andra som är verksamma inom kommunen, t.ex. konsulter, tolkar och praktikanter från socialhögskola eller vårdhögskola. Även anställda vid kommunala bolag, föreningar och stiftelser omfattas av aktuella sekretessregler (2 kap 3 § OSL). Sekretess gäller även för kontaktpersoner och kontrakterade familjehem men inte för familjehemsföräldrar (prop. 1979/80:2 s 181). Sekretess gäller även efter det att anställningen eller uppdraget upphört. Den lagstadgade sekretessen gäller oavsett om den anställde har undertecknat en sekretessförbindelse eller ej. Sekretess gäller inte för studiebesök eller PRAO-elever. Dessa bör inte ges insyn i känsliga uppgifter.

En inte alltid uppmärksammad distinktion är att den kommunala hälso- och sjukvården i sekretesshänseende tillhör samma verksamhetsområde som den kommunala socialtjänsten. Denna fråga klargjordes i samband med den s.k. ÄDEL-reformen (prop 1990/91:14 s 84 ff). I praktiken innebär det exempelvis att sjuksköterskor anställda inom socialnämndens verksamhetsområde lyder under socialtjänstsekretessen medan läkare - som normalt är anställda av landstinget - omfattas av de snarlika reglerna om sjukvårdssekretess i 25 kap 1 § OSL (se prop. 1979/80:2 s 165 ff).

Otillåtet röjande

Sekretess innebär att sekretesskyddade uppgifter inte får röjas på något sätt. Man bör inte bara vara aktsam på vad man säger och var man säger det, man måste också se till att sekretesskyddade handlingar inte kommer på avvägar. Känsliga handlingar skall vara inlåsta då man inte arbetar med dem. Aktsamhet skall även gälla datalösenord, nycklar, passerkort

m.m. så att ingen obehörig kan komma åt känslig information. Den som av oaktsamhet eller uppsåt röjer sekretesskyddad information, kan ställas till ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap 3 § brottsbalken.

Föremålet för sekretess

Sekretess gäller för uppgifter om personliga förhållanden, inte exempelvis budgetsiffror eller personalstatistik. Med personliga förhållanden avses i praktiken alla uppgifter om den enskilde, till och med adressuppgift eller uppgift om den enskilde förekommer i socialregistret. Se bland annat OSL 8 kap 1-3 §§ där det framkommer vilka sekretessen gäller emot.

Sekretess kan gälla även för uppgifter som är offentliga hos annan myndighet. En dom från exempelvis förvaltningsrätt rörande bistånd enligt socialtjänstlagen är offentlig hos rätten, men är sekretesskyddad inom socialtjänsten. Samma förhållande gäller JO-beslut där klientuppgifter förekommer. Ett sådant JO-beslut är offentligt hos JO-ämbetet men är sekretesskyddat inom socialtjänsten.

Ett nämndprotokoll blir inte allmän handling förrän det justerats. Detta påverkar dock inte möjligheten att dessförinnan lämna ej sekretesskyddade uppgifter till massmedia. Nämnden kan således inte ålägga sina ledamöter eller tjänstemän att hålla inne information om nämndens beslut enbart av det skälet att protokollet ännu inte justerats (JO 1985/86 s 348).

Det skall särskilt upplysas om följande sekretessbestämmelser:

OSL 26 kap 1 § - Socialtjänstsekretess

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Med socialtjänst förstås i denna lag

1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,

2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och

3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.

Till socialtjänst räknas också

1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet, och

2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå.

Med socialtjänst jämställs

1. ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar,

2. ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,

3. ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och

4. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

OSL 12 kap 3 § - Vårdnadshavare

Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte

1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller

2. det annars anges i denna lag.

Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

OSL 25 kap 1 § - Hälso- och sjukvård

Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.

OSL 21 kap 1 § - Hälsa och sexualliv

Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte för uppgift

1. som avses i 35 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 12 § femte stycket,

2. som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 36 kap. 1 §, eller

3. som tas in i ett beslut.

OSL 19 kap 1 § - Affärs- och driftförhållanden

Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos en myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.

OSL 19 kap 3 § - Upphandling

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Under en elektronisk auktion får dock lämnas sådana uppgifter som avses i 5 a kap. 11 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, 5 a kap. 11 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller 6 kap. 11 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

OSL 19 kap 6 § - Fackliga förhandlingar

Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.

Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i.

Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med en arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § andra stycket från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten, enligt OSL 11 kap 5 §.

OSL 18kap 13 § - Risk- och sårbarhetsanalyser

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.

OSL 26 kap 11 § - Kommunal bostadsförmedling

Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

OSL 18 kap 8 § - Säkerhets- eller bevakningsåtgärd

Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser

1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen,

3. telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behandling eller annan handling,

5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,

6. transporter på land av farligt gods, eller

7. hamnskydd.

OSL 30 kap 20 § - Ärenden avseende alkohollagen

Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (2010:1622) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende om tillstånd.

32 kap 3 § Allmän kameraövervakning

Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i kameraövervakningslagen (2013:460), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretessen enligt första stycket gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

OSL 32 kap 8 § - Räddningsinsatser

Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan an tas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser

1. utförande av räddningsinsatser,

2. undersökningar av olyckor, eller

3. tillsyn. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

OSL 32 kap 4 § - Överförmyndare

Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

OSL 39 kap 1-2 §§ - personaladministrativ sekretess

Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som an ges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

OSL 40 kap 1 § - Val

Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som

1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller

2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.

OSL 40 kap 3 § - Biblioteksverksamhet

Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.

Samtycke m.m

Samtycke från den som uppgifterna rör medför att sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut (se 12 kap 2 § OSL). Samtycket behöver inte vara uttryckligt utan kan vara presumerat (prop. 1979/80:2 s 231). I känsligare ärenden bör dock samtycket vara både uttryckligt och skriftligt (JO 1999-12-20, dnr 2669-1998). Ett muntligt samtycke kan lämpligen noteras i den enskildes personakt eller motsvarande. Ett samtycke kan när som helst återkallas. Vissa begränsningar kan finnas när det gäller vårdnadshavares rätt till uppgifter om dennes barn. Enligt 12 kap 3 § OSL gäller detta bland annat om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röja för vårdnadshavaren.

Enligt 26 kap 7 § OSL gäller sekretess inte beslut om tvångsvård enligt LVU eller LVM även om utredningen i sådana ärenden omfattas av sekretess. Andra beslut enligt LVU eller LVM, t.ex. placeringsbeslut eller beslut om umgängesbegränsning omfattas dock av sekretess. Sekretess gäller heller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård. Uppgifter i anmälan i sådana ärenden gäller dock sekretess enligt 26 kap 6 § OSL om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.

Anmälarskydd

En anmälare i t ex barnavårdsärenden eller missbrukarärende kan i vissa undantagsfall ha rätt till anonymitet gentemot den anmälde. Detta gäller enligt 26 kap 5 § OSL förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretess inom myndigheten

Enligt 8 kap 2 § OSL råder sekretess inom en myndighet mellan verksamhetsgrenar som kan betraktas som självständiga i förhållande till varandra. Sekretess anses dock inte föreligga mellan de olika verksamhetsgrenarna inom social omsorg, t.ex. individ- och familjeomsorg respektive äldre- och handikappomsorg, dock med undantag av eventuell alkoholpoliklinik med sjukvårdsinslag (se t.ex. JO 1985/86 s 320). Mellan övriga organisatoriska enheter inom en individ- och familjeomsorgen råder inte sådan sekretess om alla enheter lyder under samma nämnd. Trots detta gäller - inom såväl social omsorg som inom dess verksamhetsgrenar - att det måste finnas ett behörigt tjänsteintresse av att vidarebefordra sekretesskyddade uppgifter, till exempel samråd om en gemensam klient eller anmälan om missförhållanden inom vårdverksamheten. Enskild tjänsteman har inte rätt att själv bereda dig tillgång till personuppgifter i myndighetens arkiv eller datasystem om inte uppgifterna behövs för dennes arbete. Inte heller en enskild nämndledamot har rätt till insyn i sekretesskyddade handlingar om det inte gäller ett ärende där ledamoten har att fatta beslut.

Frågan om verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall anses utgöra en självständig verksamhetsgren har tidigare varit föremål för diskussion. En kommun som inte betraktade LSS-verksamheten som självständig och därför inte iakttog intern sekretess, kritiserades dock inte av JO (JO 1995/96 s 431).

Även om anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 § andra stycket SoL (barn som far illa) inte omfattar anmälan inom samma myndighet, anses anställda och nämndledamöter inom socialtjänsten på grund av tjänstens respektive uppdragets natur ha skyldighet att vidarebefordra sådana uppgifter till behörig befattningshavare inom den myndigheten de tillhör (JO 1993/94 s 294). Är det fråga om missförhållanden inom den egna myndigheten finns numera en knippe regler som brukar betecknas lex Sarah och som stadgar en uttrycklig skyldighet i socialtjänstlagen att göra internrapportering (14 kap 3 § SoL) och i vissa fall även anmälan till IVO (14 kap 7 § SoL).

Sekretess mellan myndigheter

Sekretess gäller som huvudregel gentemot andra myndigheter, även gentemot eventuellt andra kommunala nämnder inom socialtjänsten – inom eller utom kommunen. Om en befattningshavare vid en myndighet överväger att röja sekretesskyddade uppgifter till en befattningshavare vid en annan myndighet, saknar det i princip betydelse om mottagaren är bunden av egna sekretessregler. Undantag från huvudregeln kräver uttryckligt lagstöd (8 kap 1 § OSL). I praktiken är det fråga om ett stort antal undantagsfall. Några exempel på sekretessbrytande regler är:

• Anmälnings- eller upplysningsplikt som följer av lag eller förordning bryter sekretessen. Exempelvis har bland annat polisen, skola, sjukvård och annan socialnämnd skyldighet enligt 14 kap 1 § SoL att till socialnämnden anmäla då barn misstänks fara illa och på anmodan lämna nödvändiga uppgifter.

• Sekretess råder enligt 10 kap 16 § OSL inte gentemot myndighet som har att pröva överklagande (t.ex. förvaltningsrätt eller kammarrätt) om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet hos vilken uppgiften förekommer.

• Sekretess råder enligt 10 kap 17 § OSL inte gentemot tillsynsmyndighet, (t ex XXX eller JO) om uppgiften behövs där för tillsyn över den myndighet hos vilken uppgiften förekommer. Motsvarande gäller för kommunrevisionen.

• Sekretessen får enligt 10 kap 2 § OSL brytas om det är nödvändigt för den utlämnande myndighet att fullgöra den egna verksamheten, t.ex. då socialnämnd tar nödvändiga myndighetskontakter för att genomföra en utredning eller för att begära biträde av polisen.

• Enligt 26 kap 9 § OSL hindrar inte socialtjänstsekretess eller hälso- och sjukvårdssekretess att uppgift om enskild, eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. De enskilda det är fråga om är följande.

- den som inte fyllt 18 år,

- den som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel

- den som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV)

Detsamma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Syftet med regeln är att göra det möjligt för vårdmyndigheterna att i undantagsfall utbyta uppgifter med varandra för att kunna bistå en underårig eller en missbrukare trots att samtycke till uppgiftslämnandet inte inhämtats. Undantaget bör tillämpas endast i situationer där det framstår som direkt påkallat för att bistå en enskild. Undantaget måste användas med urskillning och varsamhet (prop. 1990/91:111 s 11 ff samt 40 f).

• Uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats får lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för delgivning (se 10 kap 26 § OSL). Uppgift som angår misstanke om vissa brott mot barn under 18 år (3, 4 och 6 kap BrB, t ex misshandel, frihetsberövanden och sexuella övergrepp, samt könsstympning får enligt 10 kap 21 § OSL - och i många fall bör (se JO 1994/5 s 344) - lämnas till polis eller åklagare. Enligt 10 kap 22 § OSL hindrar inte socialtjänstsekretessen att uppgift lämnas till polis eller åklagaremyndighet om uppgiften angår misstanke om langning m m till underårig.

• Uppgift som angår misstanke om allvarliga brott (även mot vuxna) får enligt 10 kap 23 § OSL lämnas till polis eller åklagare om det är fullbordade brott med ett minimistraff på ett års fängelse (t ex grov misshandel), försök till brott med ett minimistraff på två års fängelse (t.ex. mord, dråp eller grovt narkotikabrott) eller försök till brott med ett minimistraff på ett års fängelse om brottet innefattar spridning av vissa allmänfarliga sjukdomar.

• Polisanmälan av vissa förestående brott (”brott som är å färde”) inte bara får utan måste anmälas (se 23 kap 6 BrB), t ex mord, dråp, grov misshandel eller könsstympning.

• Enligt 10 kap 20 § OSL hindrar inte socialtjänstsekretessen att uppgift lämnas till polismyndighet om uppgiften behövs för ett omedelbart polisärt ingripande när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten under förhållanden som innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Detsamma gäller om den unge påträffas när han eller hon begår brott.

• Polisanmälan får ske om brott som riktar sig mot den egna verksamheten, t.ex. socialbidragsbedrägeri eller våld och hot mot anställda (se 12 kap 10 § SoL och 10 kap 18 § OSL).

Observera att i andra fall än de som ovan nämnda får polisanmälan inte göras. Det är således inte tillåtet för socialnämnd att göra polisanmälan rörande andra begångna brott, t.ex. stöld som inte riktar sig mot nämnden eller narkotikaförseelser.

Meddelarfrihet till massmedia

Enligt 1 kap 1 § andra stycket tryckfrihetsförordningen, TF, har varje person rätt att lämna uppgifter till massmedia. Meddelarfriheten till massmedia omfattar dock inte sådana kvalificerat sekretesskyddade uppgifter som räknas upp i 26 kap 15 § OSL. Meddelarfrihet råder t.ex. inte för uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretess. Undantaget är verkställighet av tvångsvård, exempelvis uppgift om var någon har placerats med stöd av LVU eller LVM. Meddelarfriheten innebär dock en rätt - inte någon skyldighet - att röja sådana uppgifter till massmedia. Gentemot allmänheten kan sådana uppgifter dock inte röjas utan samtycke.

1. nummerformatslista