Uppdrag, regleringsbrev för respektive myndighet
Uppdrag, regleringsbrev för respektive myndighet
Svensk författningssamling
Förordning
med instruktion för Fortifikationsverket;
utfärdad den 1 november 2007. Regeringen föreskriver följande.
Uppgifter
1 § Fortifikationsverket ansvarar för att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål.
2 § Myndigheten ska på uppdrag av regeringen genomföra nybyggnation och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom.
3 § Myndigheten ska bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor.
4 § Myndigheten ska ansvara för anskaffning av mark samt för etablering, förvaltning och avyttring av byggnader, anläggningar m.m. för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insat- ser.
5 § Myndigheten ska bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kom- petens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningstek- nik kan utvecklas och säkerställas.
6 § Myndigheten ska på uppdrag av Försvarsmakten lämna underlag för inriktningen av och genomföra utvecklingsprojekt avseende skydds- och an- läggningsteknik.
7 § Myndigheten har inom sitt verksamhetsområde rätt att bedriva upp- dragsverksamhet.
Samverkan
8 § Myndigheten ska utbyta erfarenheter och information med andra myn- digheter i syfte att öka civila och militära synergieffekter inom Fortifika- tionsverkets verksamhetsområde.
SFS 2007:758
Utkom från trycket den 13 november 2007
1
SFS 2007:758
Ledning
9 § Myndigheten leds av en styrelse.
10 § Styrelsen ska bestå av högst sju ledamöter.
Anställningar och uppdrag
11 § Generaldirektören är myndighetschef.
12 § I fråga om anställning vid Fortifikationsverket av en militär tjänsteman i Försvarsmakten tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).
Personalansvarsnämnd
13 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.
Tillämpligheten av vissa förordningar
14 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Avgifter
15 § Uppdrag enligt 7 § ska finansieras med avgifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då förordningen (1996:102) med instruktion för Fortifikationsverket ska upphöra att gälla.
På regeringens vägnar
XXXXXX XXXX
Xxxxxx Xxxxxxx (Finansdepartementet)
2
Thomson Fakta, tel. 00-000 000 00
Elanders, Vällingby 2007
Kulturdepartementet
Regeringsbeslut 27
2009-12-17 Ku2009/2288/SAM
(delvis)
Riksantikvarieämbetet Box 5405
114 84 STOCKHOLM
Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Riksantikvarieämbetet
Riksdagen har beslutat om nya nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) .
Riksdagen har beslutat om Riksantikvarieämbetets verksamhet för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 17, bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:140).
Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för Riksantikvarieämbetet och nedan angivna anslag.
Regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur, vården av kulturarvet samt förbättrade villkor för kulturskapare.
VERKSAMHET
1 Mål och återrapporteringskrav
Bidragsgivning
Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka effekter på kulturmiljön som bidragsgivningen från anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har haft.
Riksantikvarieämbetet ska senast den 1 oktober 2010 lämna en delredovisning rörande anslagsposten för kunskapsunderlag.
Redovisningen ska innehålla en redogörelse för hur medlen fördelats och en översiktlig bedömning av utfallet så långt. Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen för 2010 lämna en samlad redogörelse för fördelningen av medel inom anslagsposten under 2010, analysera och bedöma utfallet samt uppskatta framtida resursbehov.
Postadress | Telefonväxel | E-Post |
103 33 Stockholm | 00-000 00 00 | |
Xxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx 00 | Telefax 00-000 00 00 |
Arkeologisk uppdragsverksamhet
Riksantikvarieämbetet ska redovisa de insatser som gjorts för att utveckla myndighetens arkeologiska uppdragsverksamhet samt resultatet av dessa insatser. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som vidtagits för att förbättra servicen gentemot uppdragsbeställaren och för att öka tillgängligheten till undersökningsresultaten.
Informationssystem
Riksantikvarieämbetet ska redovisa vad myndigheten har gjort för att tillgängliggöra kulturarvet genom utveckling av tjänster baserade på olika informationssystem.
Prognoser 2010-2014
Riksantikvarieämbetet ska redovisa utgiftsprognoser för 2010-2014 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna måste kommenteras utförligt både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.
Utgiftsprognoserna lämnas senast:
• den 18 januari 2010
• den 25 februari 2010
• den 6 maj 2010
• den 29 juli 2010
• den 28 oktober 2010
Lokalkostnader
Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2010 enligt följande:
• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader
Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.
Regionalt utfall
Riksantikvarieämbetet ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2009 respektive 2010 enligt metodanvisningar från Statens kulturråd. Analysen ska avse samtliga anslag som myndigheten disponerar och i första hand fördelas på län. Redovisningen ska ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar.
Bidrag och sponsormedel
Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen för 2010 redovisa
• för vilka ändamål och på vilka villkor myndigheten tar emot bidrag eller sponsormedel,
• andel bidrag respektive andel sponsormedel av den totala intäkten.
3 Uppdrag
Samverkan i kulturmiljöarbetet
Riksantikvarieämbetet ska tillsammans med länsstyrelserna utarbeta ett program för hur ett fördjupat och samordnat arbete mellan myndigheterna ska bidra till att stärka det offentliga kulturmiljöarbetet. I uppdraget ingår att redovisa hur myndigheterna avser att förbättra de nuvarande gemensamma arbets- och samarbetsformerna samt lämna förslag till nya samarbetsformer om sådana behövs. Vidare ska förslag lämnas till hur länsstyrelserna gemensamt med Riksantikvarieämbetet och i bred samverkan med berörda parter kan verka för att stärka de humanistiska och historiska perspektiven i arbetet för en hållbar samhällsutveckling samt hur kulturarvet och kulturmiljön kan bidra till att skapa goda livsmiljöer. Från länsstyrelsernas sida samordnas arbetet av Länsstyrelsen i Södermanlands län. Arbetet ska redovisas gemensamt med länsstyrelserna till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i en delrapport senast den 1 april 2010 och en slutrapport senast den 1
juni 2010.
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
Regeringen har i propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) angett att samarbetet inom miljö- och kulturpolitiken ska utvecklas, särskilt för regeringens målsättning om gestaltning av den offentliga miljön.
Riksantikvarieämbetet ska samverka med Statens konstråd i denna myndighets samordningsuppdrag att vidareutveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestaltningen av offentliga miljöer. Även Boverket och Arkitekturmuseet ska vara samverkansparter i detta uppdrag.
K-samsök
Riksantikvarieämbetet ska under 2010 förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök. Arbetet bör genomföras i samarbete med berörda myndigheter och institutioner samt berörda ideella organisationer och aktörer. Riksantikvarieämbetet ska även delta i samarbete på europeisk nivå inom området och utveckla möjligheterna att leverera material till det europeiska digitala biblioteket, Europeana. Riksantikvarieämbetet har tidigare fått i uppdrag att inkomma med underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande (Ku2009/2152/KT). I den redovisning av detta uppdrag som ska lämnas senast den 9 april 2010 ska även förslag lämnas avseende framtiden för K-samsök.
Kulturarvs-IT
Riksantikvarieämbetet ska samordna den del av Kulturarvs-IT som genomförs vid regionala och kommunala kulturinstitutioner.
Riksantikvarieämbetet ska i en särskild rapport i anslutning till årsredovisningen redovisa antalet institutioner som medverkar i Kulturarvs-IT samt vilka dessa är. Riksantikvarieämbetet ska också redovisa antalet anställda (arbetsledare och anställda med lönebidrag) på varje institution. Riksantikvarieämbetet ska också, utifrån redovisningar från respektive institution, till regeringen redovisa en övergripande analys av såväl den verksamhet, som dess resultat och effekter, satsningen har bidragit till vid respektive institution.
Jordbrukspolitiken
Jordbruksverket ska i samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket t.o.m. 2014 följa upp och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppdraget ska genomföras i linje med det förslag som presenterats av myndigheterna (Jordbruksverkets rapport 2009:19). Jordbruksverket har samordningsansvar för uppdraget och rapporteringen.
Regionalt tillväxtarbete
Riksantikvarieämbetet ska fortsatt arbeta med en långsiktig intern strategi som ska vägleda myndigheten i dess arbete med regionala tillväxtfrågor. Strategin ska grunda sig på förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt på den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013.
Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2010.
Riksantikvarieämbetet ska även i årsredovisningen för 2010 redovisa och kommentera sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet med utgångspunkt i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbetet.
Riksantikvarieämbetet ska - som en fortsättning på den fördjupade samverkan mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken - under 2010 utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar.
Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att i enlighet med kommande anvisningar från Tillväxtverket redovisa genomförda och planerade insatser som har betydelse för turistnäringen i Sverige.
EU:s strukturfondsprogram
Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med Statens kulturråd, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ samt hur mycket
EU-medel som har utbetalats. Statens kulturråd ska samordna
redovisningen, som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 augusti årligen till och med 2013. Av redovisningen ska framgå omfattningen av den nationella medfinansieringen samt de myndigheter, institutioner m.fl. som huvudsakligen bidragit till denna. Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Filminstitutet och Riksarkivet ska gemensamt komma överens om hur redovisningen ska disponeras.
EU:s ramprogram Kultur 2007
Statens kulturråd ska i samarbete med Riksantikvarieämbetet årligen redovisa antalet svenska ansökningar till EU:s ramprogram för kultur (Kultur 2007), antalet svenska ansökningar som beviljats stöd samt hur mycket EU-medel som utbetalats. Kulturrådet ska samordna redovisningen, som ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 augusti årligen till och med 2013. Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet ska gemensamt komma överens om hur redovisningen ska disponeras.
FINANSIERING
4 Anslag
4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
7:1 Riksantikvarieämbetet (Ramanslag)
Disponeras av Riksantikvarieämbetet 209 704
ap.1 Riksantikvarieämbetet (ram) 200 196
ap.2 Kulturarvs-IT (ram) 9 508
Villkor för anslag 7:1
ap.1 Riksantikvarieämbetet
• Av anslaget får högst 3 500 000 kronor användas för bidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet.
• I anslaget ingår 1 200 000 kronor för Riksantikvarieämbetets övergripande ansvar för miljömålsfrågor relaterade till kulturmiljön.
ap.2 Kulturarvs-IT
• Medlen ska användas till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.
• Eventuell uppkommen anslagsbehållning inom anslagsposten får användas till myndighetsövergripande kostnader till följd av omlokaliseringen till Gotland.
7:2 Bidrag till kulturmiljövård (Ramanslag)
Disponeras av Riksantikvarieämbetet 251 718
ap.1 | Bidrag till kulturmiljövård (ram) | 216 218 |
ap.2 | Bidrag till arbetslivsmuseer | 6 000 |
(ram) | ||
ap.3 | Kunskapsunderlag (ram) | 29 500 |
Villkor för anslag 7:2
ap.1 Bidrag till kulturmiljövård
Byggnadsvård och kulturstöd vid ombyggnad m.m.
• Beslut om bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i 2, 5 och 12 §§ förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
• Av anslagsposten får högst 20 000 000 kronor disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enligt 7 § förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
• Av anslagsposten får också medel användas för projektering av vårdinsatser som utförs på Riksantikvarieämbetets eget förslag samt för insatser för att göra kulturmiljöer och kulturminnen tillgängliga för allmänheten.
• Av anslagsposten utgår ersättning enligt 3 kap. 10 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Fornminnes- och kulturlandskapsvård
• Bidrag får beviljas för sådana kostnader som avses i 2 kap. 14 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., för ersättning enligt 2 kap. 7, 8 och 15 §§ samma lag samt bidrag enligt 6, 10 och 12 §§ förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
• Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas till bidrag för sådana konserveringsinsatser som anges i 10 § förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Medel som inte används för konserveringsbidrag får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre exploateringsundersökningar.
• Av anslagsposten får medel användas för vård av fornlämningar och för vård för säkerställande av kulturvärden i landskapet. I tillämpliga delar bör samordning ske med insatser som finansieras med medel under utgiftsområde 20 (Allmän miljö- och naturvård) och 23 (Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar).
Kulturreservat
• Intrångsersättning får betalas ut vid beslut om kulturreservat enligt 7 kap. 9 § miljöbalken.
Hus med historia
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för projektet Hus med historia. Inom ramen för projektet kan stöd fördelas till vård av hembygdsgårdarnas byggnader som representerar lokal byggnadskultur och som förvaltas av hembygdsrörelsen samt används
i publik verksamhet. Medel kan fördelas till byggnader som är flyttade ur sitt ursprungliga kulturhistoriska sammanhang. Vårdinsatser som också bidrar till att fler människor kan ta del av kulturarvet bör särskilt prioriteras. Medel, högst 3 000 000 kronor, får avsättas till Sveriges hembygdsförbund för samordningen av projektet. Vid fördelningen inom respektive län bör länsstyrelsen samråda med Sveriges hembygdsförbunds regionala organisation för att garantera att de lokala insatserna kopplas samman med de aktiviteter som bedrivs på regional och nationell bas inom projektet. Möjligheterna till medfinansiering bör också beaktas vid bidragsfördelningen.
ap.2 Bidrag till arbetslivsmuseer
Anslagsposten får användas till bidrag till arbetslivsmuseer. Beslut om bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer.
ap.3 Kunskapsunderlag
Anslagspostens syfte är att långsiktigt skapa förutsättningar för ett effektivt kulturmiljöarbete som, genom aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag, kan bidra till att skapa goda livsmiljöer och ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
Regionala och kommunala kulturmiljöunderlag
• Av anslagsposten får högst 20 000 000 kronor användas för framtagande av kulturmiljöunderlag till stöd för kulturmiljöarbetet i län och kommuner. Riksantikvarieämbetets fördelning av medel till detta ändamål ska grundas på regionala behov och prioriteringar. Vid länsstyrelsens fördelning inom respektive län ska ett villkor vara att kommunala kunskapsunderlag medfinansieras med minst 50 %. De kommunala kunskapsunderlagen, ofta i form av kulturmiljöprogram, ska också ha formell koppling till översiktsplan. På länsnivå ska kunskapsunderlagen vara koppplade till ett strategiskt kulturmiljöprogram eller ha en motsvarande strategisk ansats. Medel kan även användas till framtagande av sådana program.
Övriga kunskapsunderlag
• Vidare får Riksantikvarieämbetet använda högst 2 000 000 kronor för att möjliggöra en medfinansiering med Skogsstyrelsen av kvalitetsgranskning samt digitalisering av resultaten från projektet Skog och Historia.
• Av anslagsposten får högst 1 500 000 kronor användas för Riksantikvarieämbetets licensavgifter för digital fornminnesinformation.
• Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas för kunskapsuppbyggnad kopplad till de norrländska kyrkstäderna.
• Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för förvaltning och utveckling av K-samsök.
8:3 Bidrag till regionala museer (Ramanslag)
Disponeras av Riksantikvarieämbetet 10 154
ap.3 Bidrag till regionala museer i Skåne län (ram)
Villkor för anslag 8:3
ap.3 Bidrag till regionala museer i Skåne län
10 154
Anslagsposten får användas för statsbidrag för kulturmiljövård enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.
4.3 Finansiella villkor
4.3.1 Finansiella villkor för anslag/anslagsposter
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag/ap | Anslagskredit | Anslagsbehållning som disponeras 2010 | Indrag av anslagsbelopp |
7:1 Riksantikvarieämbetet
ap.1 | 6 291 | 3 % | 0 |
ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
ap.1 | 7 552 | 3 % | 0 |
ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
ap.3 | 0 | Inget | 0 |
8:3 Bidrag till regionala museer
ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
4.3.5 Bemyndiganden
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag/ap | 2010 Bemyndiganderam | 2011 Infriade förpliktelser | 2012 - | |
Infriade förpliktelser | Slutår | |||
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
ap.1 | 100 000 | 72 000 | 27 490 | 2013 |
Belopp angivna i tkr
5 Övriga villkor
5.1 Låneram och krediter
Låneram (enl 20 § budgetlagen) | 155 000 |
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) | 21 830 |
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen) |
Belopp angivna i tkr
5.2 Utbetalningsplan
Till Riksantikvarieämbetets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
Utbetalningsdatum | Belopp |
2010-01-25 | 17 475 |
2010-02-25 | 17 475 |
2010-03-25 | 17 475 |
2010-04-25 | 17 475 |
2010-05-25 | 17 475 |
2010-06-25 | 17 475 |
2010-07-25 | 17 475 |
2010-08-25 | 17 475 |
2010-09-25 | 17 475 |
2010-10-25 | 17 475 |
2010-11-25 | 17 475 |
2010-12-25 | 17 479 |
Summa | 209 704 |
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksantikvarieämbetets disposition enligt detta regleringsbrev är:
7:1 ap.1 Riksantikvarieämbetet
7:1 ap.2 Kulturarvs-IT
6 Avgifter och bidrag
6.1 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras
Verksamhet | +/- t.o.m. 2008 | +/- 2009 | Int. 2010 | Kost. 2010 | +/- 2010 | Ack. +/- utgå. 2010 |
Avgiftsbelagd verksamhet
Arkeologisk uppdragsverksamhet | -14 259 | -35 000 | 110 000 | 120 000 | -10 000 | -59 259 |
Verksamhet med full kostnadstäckning
Museitjänster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Belopp angivna i tkr
6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet
• Riksantikvarieämbetet får mot avgift förmedla det arkeologiska dokumentations- och analysverktyget INTRASIS till andra myndigheter och enskilda, inom och utom landet. Inkomsterna disponeras av Riksantikvarieämbetet.
• Riksantikvarieämbetets ekonomiska resultat av verksamheten inom avdelningen för arkeologiska undersökningar ska särredovisas i årsredovisningen.
På regeringens vägnar
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx
Kopia till
Riksdagen, kulturutskottet Riksrevisionen Finansdepartementet/BA Finansdepartementet/ESA
Regeringskansliets förvaltningsavdelning, RK Ekonomi Internrevisionen SB
Ekonomistyrningsverket Riksgäldskontoret
Myndigheten för handikappolitisk samordning Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien Samtliga länsstyrelser
Sveriges Hembygdsförbund Svenska byggnadsvårdsföreningen
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 1 of 15
Näringsdepartementet
Regeringsbeslut II 8
2010-03-31 N2009/9577/KLS
(delvis) N2010/2079/TE N2010/2314/TE
Trafikverket
781 89 BORLÄNGE
Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen har beslutat om Trafikverkets verksamhet för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 22, bet. 2009/10 TU1, rskr. 2009/10:117).
Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för Trafikverket och nedan angivna anslag.
VERKSAMHET
1 Mål och återrapporteringskrav
Mål och återrapporteringskrav för verksamhetsåret
Resultatredovisning ska lämnas för hela kalenderåret 2010 och även avse resultatet av åtgärder som vidtagits av Vägverket och Banverket.
Trafikverkets styrelse är dock inte ansvarig för den del av redovisningen som avser det första kvartalet 2010.
1. Trafikverket ska redovisa vidtagna åtgärder för att öka produktiviteten i anläggningsbranschen och förbättra anläggningsmarknadens funktionssätt.
2. Trafikverket ska redovisa ackumulerad betalningsutfästelse för Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab).
3. Trafikverket ska redovisa utfall och utgiftsprognoser för åren 2010- 2014 för samtliga anslag, anslagsposter och delposter som myndigheten disponerar, inklusive äldre anslag och från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Prognoserna ska kommenteras med avseende på avvikelser jämfört med tilldelat anslag, föregående prognos och föregående års utfall. Prognoskommentarerna ska vid varje tillfälle inkludera en prognos av brutto- och nettoupplåningen för respektive år. De antaganden som ligger till grund för prognosen ska tydligt redovisas. Prognosen ska också månadsfördelas för anslagen under innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Osäkerheter i prognosen ska redovisas och kommenteras utförligt. Redovisning ska ske i informationssystemet Hermes senast den 6 maj 2010, den 29 juli 2010 och den 28 oktober 2010 enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.
Därutöver ska Trafikverket till Regeringskansliet
(Näringsdepartementet) redovisa prognoser senast den 28 september och den den 26 november 2010. Denna redovisning ska inte ske i informationssystemet Hermes.
5. Eventuella överskott eller underskott per den sista mars för de anslagsposter som Vägverket och Banverket disponerar kommer senare under året att föras över till Trafikverket. Verket ska därför beakta även
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 2 of 15
dessa medel när prognoser lämnas för resepktive anslag.
Även eventuella överskott eller underskott per den sista mars för dels de anslagsposter som Transportstyrelsen och Sjöfartsverket disponerar avseende från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, dels den anslagspost som Transportstyrelsen disponerar avseende driftbidrag till icke statliga flygplatser kommer senare under året att föras över till Trafikverket.
Långsiktiga mål
1. Senast 2010 ska kollektivtrafiken vara tillgänglig för personer med funktionshinder.
2. Trafikverket ska väsentligen öka takten i arbetet med att göra järnvägsstationerna tillgängliga för personer med funktionshinder. Minst 40 stationer bör vara anpassade fram till utgången av 2010. Verket ska också avsätta 150 miljoner kronor t.o.m. 2010 för ändamålet i enlighet med infrastrukturpropositionen Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35). Detta möjliggörs av den närtidssatsning för 2009 och 2010 som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1).
2 Organisationsstyrning
1. Trafikverket ska prioritera integrering av de verksamheter som tidigare bedrivits av Vägverket, Banverket, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Trafikverket ska i detta arbete särskilt fokusera på förvaltning av och utveckling av samhällsekonomiska analys- och prognosmodeller.
2. Trafikverket ska eftersträva en jämn könsfördelning i sin organisation.
3. Trafikverket ska överta ansvaret för Vägverkets och Banverkets tillgångar, skulder, kapital och ställning på räntekonton samt ansvarsförpliktelser den 1 april 2010. Överlåtelsen ska ske till bokfört värde per den 31 mars 2010.
4. Trafikverket ska förvalta överenskommelser och avtal som Vägverket respektive Banverket ingått med kommuner och regioner gällande medfinansiering som avser investeringar i infrastruktur.
5. Trafikverket ska följa 18-23 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och vid behov samråda med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) när användningen av allmänna medel kan utgöra statligt stöd i EUF-fördragets mening.
3 Uppdrag
1. Trafikverket övertar samtliga pågående uppdrag som genom regeringsbeslut getts till Vägverket respektive Banverket.
2. Trafikverket ska i nedan angivna delar ansvara för avvecklingen av Vägverket, Banverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Därigenom ska Trafikverket
- ansvara för avvecklingen av lokaler och utrustning som inte förs över till Trafikverket eller Trafikanalys,
- bistå dem som på regeringens uppdrag ska ansvara för att lämna respektive årsredovisning för 2010, dvs. styrelserna för Vägverket och Banverket samt för SIKA den som regeringen särskilt utsett, med erforderliga underlag,
- vidta övriga administrativa åtgärder, t.ex. verkställa slutlig arkivläggning, slutföra matriklar för berörd personal och avsluta återstående kontrakt eller andra åtaganden, samt
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 3 of 15
- rådgöra med expertis på området t.ex. Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Riksarkivet.
Kostnaderna för avvecklingen ska särredovisas. Trafikverket har i uppdrag att slutligt avsluta Banverket och Vägverket. Trafikverket ska senast den 1 juni 2010 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa en plan och en budget för det avvecklingsarbete som då återstår.
3. Trafikverket ska senast den 31 december 2010 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa en handlingsplan för hur myndigheten långsiktigt kan effektivisera sin verksamhet.
4. Regeringen har i propositionen Mål för framtidens resor och transporter (2008/09:93) lagt fast preciseringar för hänsynsmålet inom transportpolitiken i form av mål för säkerhet inom vägtransportsystemet. Målet fram till 2020 är att antalet omkomna inom vägtrafiken ska halveras och att antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel från 2007. I propositionen har regeringen vidare lagt fast preciseringar för hänsynsmålet miljö och hälsa inom transportpolitiken. Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn ska bidra till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Trafikverket ska i en särskild rapport i samband med sin årsredovisning för 2010 redovisa vilka åtgärder verket vidtagit i syfte att bidra till uppfyllelse av dessa mål. Trafikverket ska även utarbeta förslag till årsvisa mål för minskad miljöpåverkan utifrån miljökvalitetsmålen för klimat, buller, luft och biologisk mångfald samt förslag till årsvisa mål för maximalt antal döda och allvarligt skadade inom vägtrafiken. Förslagen till mål ska avse transportsystemet i sin helhet och effekter av åtgärder vidtagna av Trafikverket. Förslagen ska lämnas i en redovisning
till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2010.
5. Trafikverket ska ha ett samordningsansvar för genomförande och uppföljning av arbetet enligt Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS) (VV publikation 2010:16). Som stöd i arbetet har regeringen för avsikt att tillsätta ett ITS-råd. Till rådet ska knytas representanter från offentliga organisationer, branschorganisationer, näringsliv och akademi. Trafikverket ska den 15 oktober 2010 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa hur arbetet fortskrider. Regeringen avser att återkomma angående tidpunkter för fortsatta lägesrapporter.
6. Tillväxtverket och V.S. VisitSweden AB leder en statlig samverkansgrupp för destinationsutveckling och ökad tillväxt inom turistnäringen. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara och strategiska destinationer som ska bidra till att göra Sverige till ett av Europas attraktivaste resmål och därmed öka förutsättningarna för ökad tillväxt och sysselsättning inom besöksnäringen. Trafikverket ska medverka i samverkansgruppens arbete. I samverkansgruppen ingår även relevanta statliga aktörer såsom Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Transportstyrelsen,
Rikstrafiken och Sjöfartsverket. Även det statligt ägda bolaget Swedavia AB ingår i samverkansgruppen.
7. Trafikverken har utvecklat en metod för genomförande av miljöbedömningar som använts i åtgärdsplaneringen. Trafikverket ska vidareutveckla metoden för miljöbedömning av långsiktiga transportplaner samt redogöra för hur metoden bör tillämpas. Trafikverket ska också utveckla metodiken för hur miljöpåverkan av olika slag värderas och hanteras samt integreras i åtgärdsplaneringen. Trafikverket ska därvid beakta att formerna för långtidsplaneringen kan komma att reformeras. Uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 4 of 15
(Näringsdepartementet) senast den 1 september 2011.
8. Trafikverket ska i årsredovisningen lämna en redogörelse för arbetet med regional tillväxt i enlighet med förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013.
FINANSIERING
4 Anslag
4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:2 Väghållning (Ramanslag)
Disponeras av Trafikverket | 11 752 135 | |
ap.13 Myndighetsutövning (ram) | 84 330 | |
ap.16 Statlig väghållning (ram) | 10 778 | |
365 | ||
ap.16.1 Investeringar i nationell plan (ram) | 3 483 600 | |
ap.16.2 Investeringar i regional plan (ram) | 1 000 000 | |
ap.16.3 Drift och underhåll (ram) | 5 436 765 | |
ap.16.4 Räntor och återbetalning av lån för vägar (ram) | 51 600 | |
ap.16.5 Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion (ram) | 806 400 | |
ap.14 Bidrag (ram) | 354 000 | |
ap.14.1 Bidrag för drift av enskild väg (ram) | 150 000 | |
ap.14.2 Vissa bidrag till trafiksystem (ram) | 0 | |
ap.14.3 Bidrag i regionala planer (ram) | 204 000 | |
ap.12 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet (ram) | 289 440 | |
ap.19 Väghållning - Överskott från trängselskatten i Stockholm (ram) | 246 000 |
Villkor för anslag 1:2
ap.12 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet
Trafikverket får använda medel från anslagsposten 12 för följande.
a) Åtgärder enligt 2 §, 3, 6 och 12 samt 3 § förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket. I sin årsredovisning för 2010 ska Trafikverket utifrån en kategoriindelning av genomförda åtgärder lämna en redovisning av vilka uppmätta eller uppskattade effekter genomförda åtgärder har i förhållande till de transportpolitiska målen. Trafikverket ska vidare redogöra för sin bedömning av hur nyttan av åtgärderna inom
respektive kategori förhåller sig till deras kostnader. Av redovisningen ska även framgå vilka kostnader för myndighetsintern verksamhet samt kostnader för bidrag till andra aktörer som är förknippade med respektive åtgärdskategori.
b) Forskning, utveckling och demonstration.
c) Bidrag till ideella organisationer som utför uppgifter som bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås.
ap.13 Myndighetsutövning
Trafikverket får använda medel från anslagsposten 13 för den myndighetsutövning som följer av författningar samt verksamhet enligt 2
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 5 of 15
§ förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket och som inte täcks av anslag 1:5 Trafikverket eller som avses täckas med avgifter i enlighet med avsnitt 6 Avgifter och bidrag i detta regleringsbrev.
ap.14.1 Bidrag för drift av enskild väg
Från delposten 14.1 sker utbetalningar i enlighet med förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.
ap.14.2 Vissa bidrag till trafiksystem
Från delposten 14.2 utbetalas statsbidrag till investeringar i storstädernas trafiksystem i de fall någon annan än staten är huvudman för genomförandet. Utan hinder av vad som gäller enligt 5 § förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. får Trafikverket från delposten 14.2 utbetala statsbidrag till Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun för objekt som ingår i överenskommelsen om trafik och miljö i Stockholm och överenskommelsen om investeringar i trafikinfrastruktur i Göteborgsregionen även om det statliga byggnadsbidraget därmed överstiger 50 procent respektive 75 procent av byggkostnaden.
ap.14.3 Bidrag i regionala planer
Från delposten 14.3 utbetalas statsbidrag till investeringar i enlighet med de prioriteringar som finns i de fastställda länsplanerna för regional trafikinfrastruktur enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., miljö och trafiksäkerhet på kommunala gator samt till utökad handikappanpassning av kollektivtrafiken utöver fastställda länsplaner för regional transportinfrastruktur.
ap.16.1 Investeringar i nationell plan
Trafikverket får disponera medel från delposten 16.1 för investeringar och förbättringar i det nationella stamvägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar samt till åtgärder för förbättrad miljö längs det befintliga statliga vägnätet.
a) Trafikverket ska från delposten 16.1 avräkna eventuellt infriande av betalningsutfästelse som Trafikverket utställt till Svedab.
b) Trafikverket får i särskilda fall nyttja delposten 16.1 för förtida inlösen av fastigheter inom område med fastställd arbetsplan med högst 10 miljoner kronor per år.
ap.16.2 Investeringar i regional plan
Trafikverket får disponera medel från delposten 16.2 för investeringar i statliga vägar som inte ingår i det nationella stamvägnätet samt även förbättringsåtgärder på det statliga stamvägnätet.
Trafikverket får i särskilda fall nyttja delposten 16.2 för förtida inlösen av fastigheter inom område med fastställd arbetsplan med högst 10 miljoner kronor per år.
ap.16.3 Drift och underhåll
Trafikverket får disponera medel från delposten 16.3 för drift och underhåll på det staliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar.
Från delposten 16.3 får Trafikverket betala kostnader för ersättning enligt särskilda bestämmelser för vissa person- och sakskador som inträffar i samband med den statliga väghållningen samt statens kostnader för sådana förrättningar som påkallats med stöd av 20 a och 25 §§ väglagen (1971:948). Anslagsposten får även användas för att vidta riskreducerande åtgärder med avseende på den fysiska väginfrastrukturen.
Från anslagsposten ska Trafikverket betala en abonnemangsavgift till
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 6 of 15
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Från anslaget ska totalt 1 114 000 kronor betalas under 2010. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.
ap.16.4 Räntor och återbetalning av lån för vägar
Trafikverket får använda medel från delposten 16.4 för att betala ränta och amorteringar på lån enligt villkor 1 och 2 under rubriken Övriga kreditramar i avsnitt 5 samt för anläggningstillgångar.
ap.16.5 Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
Medel från delposten får i enlighet med fastställd långtidsplan disponeras till åtgärder för framkomlighet året runt för lätt trafik, full bärighet på broar och viktiga näringslivsvägar, anpassning till upplåten last på viktiga näringslivsvägar, beläggning av grusvägar samt rekonstruktionsåtgärder.
ap.19 Väghållning - Överskott från trängselskatten i Stockholm
Anslagsposten utgör skillnaden mellan inkomster av trängselskatten och system- och adminstrationskostnader med anledning av trängselskattesystemet i Stockholm. Av medlen på anslagsposten får 110 000 000 kronor användas för Förbifart Stockholm och 100 000 000 kronor får användas till trimningsåtgärder i Stockholmsregionen.
Hur resterande medel på anslagsposten ska användas kommer att beslutas av regeringen vid senare tillfälle.
1:4 Banhållning (Ramanslag)
Disponeras av Trafikverket | 8 965 220 | |
ap.8 Myndighetsutövning (ram) | 3 000 | |
ap.8.1 Fastställelse av tågplan och järnvägsplan (ram) | 3 000 | |
ap.9 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet (ram) | 261 600 | |
ap.10 Banhållning (ram) | 8 598 020 | |
ap.10.1 Investeringar i nationell plan (ram) | 5 076 000 | |
ap.10.2 Drift, underhåll och trafikledning | 3 131 420 |
(ram)
ap.10.3 Räntor och återbetalning av lån (ram) 390 600 ap.11 Övriga insatser för effektivisering av
transportsystemet (ram)
Villkor för anslag 1:4
ap.8.1 Fastställelse av tågplan och järnvägsplan
Från anslagsposten 8.1 finansieras handläggningen av statlig medfinansiering till regionala spårfordon.
102 600
ap.9 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet
Från anslagsposten 9 finansieras bidrag till Inlandsbanan med 000 000 000 kronor och bidrag till Öresundsbro Konsortiet med 324 000 000 kronor för utnyttjandet av Öresundsbroförbindelsen.
ap.10.1 Investeringar i nationell plan
1. Trafikverket ska från delposten 10.1 avräkna eventuellt infriande av betalningsutfästelser som Trafikverket ställt ut till Svedab.
2. Trafikverket ska från delposten 10.1 avräkna hälften av statens kostnader till Riksgäldskontoret vid ett eventuellt infriande
av Trafikverkets och Luftfartsverkets kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB.
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 7 of 15
3. Delposten 10.1 får användas för investeringar på andra infrastrukturförvaltares järnvägsnät i anslutning till statens järnvägsnät i samverkan med externa intressenter till ett belopp om högst 1 procent av anslag 1:4 Banhållning.
4. Delposten 10.1 får användas för att finansiera Trafikverkets åtaganden avseende Citytunneln i Malmö, inklusive affärsverket Statens järnvägars tidigare åtaganden.
5. Delposten 10.1 finansierar statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar och regionala spårfordon.
ap.10.2 Drift, underhåll och trafikledning
Från anslagsposten ska Trafikverket betala en abonnemangsavgift till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Från anslaget ska totalt 1 114 000 kronor betalas under 2010. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.
ap.10.3 Räntor och återbetalning av lån
1. Delposten 10.3 finansierar räntor och amorteringar för lån upptagna i Riksgäldskontoret samt hälften av garantiavgiften för statens garantiåtaganden rörande Arlandabanan.
2. Trafikverket ska från delposten 10.3 betala den administrativa avgiften till Riksgäldskontoret för Trafikverkets och Luftfartsverkets kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB.
3. Trafikverket ska från delposten 10.3 betala ränta och administrativ avgift till Riksgäldskontoret avseende Riksgäldskontorets villkorslån till A- Train AB.
4. Delposten 10.3 får också användas för ersättning till Botniabanan AB enligt träffat avtal om hyra av Botniabanan.
ap.11 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet
Trafikverket får använda medel från anslagsposten 11 för följande.
a) Åtgärder enligt 2 §, 3, 6 och 12 samt 3 § förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket. I sin årsredovisning för 2010 ska Trafikverket utifrån en kategoriindelning av genomförda åtgärder lämna en redovisning av vilka uppmätta eller uppskattade effekter genomförda åtgärder har i förhållande till de transportpolitiska målen. Trafikverket ska även redogöra för sin bedömning av hur nyttan av åtgärderna
inom respektive kategori förhåller sig till dess kostnader. Av redovisningen ska även framgå vilka kostnader för myndighetsintern verksamhet samt kostnader för bidrag till andra aktörer som är förknippade med respektive åtgärdskategori.
b) Forskning, utveckling och demonstration.
c) Bidrag till idella organisationer som utför uppgifter som bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås.
d) Kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum.
1:5 Trafikverket (Ramanslag)
Disponeras av Trafikverket 1 111 707
ap.2 Trafikverkets administration (ram) 1 111 707
Disponeras av Utredningen för avveckling av ITPS,
Glesbygdsverket och Nutek
ap.4 Trafikverket - del till Utredningen för avveckling av ITPS, Glesbygdsverket
12 000
12 000
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 8 of 15
Disponeras av
och Nutek (ram)
36 000
Regeringskansliet/Näringsdepartementet
ap.3 Till Regeringskansliets disposition (ram)
Villkor för anslag 1:5
ap.2 Trafikverkets administration
Från anslagsposten 2 finansieras kostnader för ledning,
36 000
ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppföljning av verksamheten, övrigt verksamhetsstöd och intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är direkt hänförliga till kärnverksamhetens produkter och tjänster/prestationer.
Medel från anslagsposten får också användas för den materiella avvecklingen av Vägverket, Banverket och SIKA.
ap.3 Till Regeringskansliets disposition
Anslagsposten 3 får användas för att bekosta transportpolitiska utredningar och bolagsförvaltning avseende Arlandabanan Infrastructure AB, Botniabanan AB (publ) och Svedab.
Anslagsposten 3 får även användas för de förvaltningskostnader som utredningen för avveckling av Institutet för tillväxtpolitiska studier, Glesbygdsverket och Verket för Näringslivsutveckling (N 2008:13) har och som är hänförliga till avveckingen av Vägverket, Banverket och SIKA.
ap.4 Trafikverket - del till Utredningen för avveckling av ITPS, Glesbygdsverket och Nutek
Anslagsposten 4 får användas för den personella avvecklingen av Vägverket, Banverket och SIKA.
4.2 Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Budgetår 2003
36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m. (Ramanslag)
Disponeras av Trafikverket 0
ap.5 Lagfartskostnader (ram) 0
Villkor för anslag 36:5
ap.5 Lagfartskostnader
Under 2010 får anslagssparande nyttjas för lagfartskostnader (stämpelskatt) vid överföring av fastigheter från staten, tidigare förvaltade av affärsverket Statens Järnvägar, till Jernhusen AB.
4.3 Finansiella villkor
4.3.1 Finansiella villkor för anslag/anslagsposter
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning
som disponeras 2010
Indrag av anslagsbelopp
1:2 Väghållning
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 9 of 15
ap.12 | 14 472 | Inget | 0 |
ap.13 | 4 217 | Inget | 0 |
ap.14.1 | 91 700 | Inget | 0 |
ap.14.2 | 0 | Allt | 0 |
ap.14.3 | 34 000 | Inget | 0 |
ap.16.1 | 580 600 | Inget | 0 |
ap.16.2 | 205 600 | Inget | 0 |
ap.16.3 | 906 127 | Inget | 0 |
ap.16.4 | 8 600 | Inget | 0 |
ap.16.5 | 134 400 | Inget | 0 |
ap.19 | 0 | Inget | 0 |
1:4 Banhållning | |||
ap.8.1 | 150 | Inget | 0 |
ap.9 | 43 600 | Inget | 0 |
ap.10.1 | 846 000 | Inget | 0 |
ap.10.2 | 521 903 | Inget | 0 |
ap.10.3 | 65 100 | Inget | 0 |
ap.11 | 5 130 | Inget | 0 |
1:5 Trafikverket | |||
ap.2 | 33 351 | Inget | 0 |
ap.3 | 1 080 | Inget | 0 |
ap.4 | 360 | Inget | 0 |
36:5 (2003) Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m. | |||
ap.5 (2003) | 0 | Inget | 0 |
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
4.3.2 Omfördelning av anslagssparande
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Omfördelning från anslag/ap1
1:2 Väghållning
Omfördelning till anslag/ap2
Belopp (tkr) Belopp andel
(%)
1:2 ap.4.2
1:2 ap.14.2
100 %
36:5 (2003) Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m.
36:5 ap.3 (2003)
36:5 ap.5 (2003)
14 000
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2009 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2010 års nomenklatur
4.3.5 Bemyndiganden
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag/ap | 2010 Bemyndiganderam | 2011 | 2012 - |
Infriade Infriade Slutår förpliktelser förpliktelser | |||
1:2 Väghållning
ap.12 ap.14.1 ap.14.3 ap.16.1 ap.16.2 ap.16.3
ap.16.4
20 000
650 000
238 000
12 876 000
2 118 000
6 875 000
8 027 000
5 000
650 000
50 000
4 941 000
899 000
2 632 000
652 000
15 000
0
188 000
6 434 000
719 000
4 243 000
7 375 000
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 10 of 15
ap.16.5
196 000
171 000
25 000
1:4 Banhållning
ap.10.1 ap.10.2 ap.10.3
ap.11
12 000 000
7 900 000
58 000 000
100 000
3 390 000
2 673 000
1 844 000
50 000
3 239 000
2 835 000
1 844 000
50 000
Belopp angivna i tkr
Villkor
Trafikverket bemyndigas att under 2010 i fråga om ramanslagen 1:2 respektive 1:4 ikläda sig ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om totalt högst 109 000 000 000 kronor efter 2010. Bemyndigandet omfattar även framtida räntekostnader på upptagna lån samt förpliktelser med Trafikverkets interna enheter.
Fördelningen i tabellen på anslagspost- och delpostnivå är endast indikativ.
Förskottering, lån från kommuner eller enskilda för att tidigarelägga byggandet av allmänna vägar ingår i bemyndiganderamen.
5 Övriga villkor
5.1 Låneram och krediter
Låneram (enl 20 § budgetlagen) | 2 450 000 |
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) | 3 585 179 |
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen) | 13 000 000 |
- varav INVESTERING | 13 000 000 |
Belopp angivna i tkr Villkor Låneram (enl 20 § budgetlagen) |
Trafikverket disponerar under budgetåret 2010 en låneram om 2 450 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar.
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)
Krediten på räntekontot uppgår till 3 585 179 000 kronor.
Från räntekontot verkställs samtliga betalningar för de ändamål som de aktuella anslagen/anslagsposterna anvisats för. I efterhand ska inbetalningar av anslagsmedel till Trafikverkets räntekonto justeras så att årets inbetalningar uppgår till vad som faktiskt anslagsavräknats och så att ränteeffekten av tidsdifferensen mellan verkligt utbetalningsdatum och ränteneutralt utbetalningsdatum korrigeras. Årets ränta ska justeras med anledning av justeringen av inbetalda anslagsmedel. Justerad utgående balans på Trafikverkets räntekonto disponeras av Trafikverket. Resultatet av Trafikverkets kassahållning ska särredovisas i Trafikverkets årsredovisning.
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Trafikverket disponerar övriga krediter om 13 000 000 000 kronor.
1. Trafikverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för delen Svinesundsförbindelsen (inkl. Hogdal-Nordby) samt för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede-Hogdal, E 20 delen Tollered-Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen Haga- Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron-Älvängen, Rv 44 delen Båberg- Väneryr samt Rv 49 Skara-Varnhem.
2. Trafikverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av vägbroar som ersätter färjor. Varje sådant objekt ska underställas regeringens prövning. Eventuell samfinansieringslösning och
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 11 of 15
avgiftsfinansiering ska övervägas om ordinarie driftmedel inte täcker kostnaderna för en bro.
3. Trafikverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret
för järnvägsinvesteringar i eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning samt för statens andel av lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan Statens järnvägar, staten och Stockholms läns landsting.
4. Trafikverket får ta upp lån för de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala, Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de prioriterade projekten ska återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när respektive banprojekt färdigställs.
Övrigt
1. Trafikverket får tidigarelägga byggandet av allmänna vägar och investeringar i järnvägsanläggningar där förskottering (lån) sker från kommuner, landsting eller enskilda under förutsättning att avtalet inte innehåller sådana villkor som innebär indexuppräkning av eller räntor på förskotterat belopp. Den sammanlagda skulden för de av Trafikverket och regeringen godkända förskotteringarna avseende allmänna vägar får ej överstiga 30 procent av av de under året beviljade anslagsposterna 16.1, 16.2, 16.4, 16.5 under anslag 1:2. Den sammanlagda skulden för de av Trafikverket och regeringen godkända förskotteringarna avseeende investeringar i järnvägsanläggningar får ej överstiga 30 procent av den under året beviljade anslagsposten 10.1 under anslag 1:4. Förskottering av objekt vars byggkostnad överstiger 20 miljoner kronor ska underställas regeringens prövning.
Trafikverket ska följa följande riktlinjer vid hanteringen av förskotteringar:
- Ett objekt som förskotteras får maximalt tidigareläggas med 5 år i förhållande till plan.
- Skälen för behovet av förskottering ska anges i den förskotterade aktörens ansökan till Trafikverket.
- För att sluta avtal om förskottering från kommun ska fullmäktigebeslut uppvisas i ärendet.
- Konsekvenserna för fullgörandet av den långsiktiga planen ska utredas innan avtal ingås och eventuell påverkan på andra objekt ska klargöras.
- Avtal om förskottering får inte innehålla uppgifter om tidpunkt för återbetalning av förskottering, annat än att förskottering återbetalas när medel finns tillgängliga i Trafikverkets budget.
2. Trafikverket har för statens räkning oåterkalleligen förbundit sig att när så erfordras lämna villkorat aktieägartillskott till Svedab för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Trafikverket ska uppfylla denna förpliktelse genom att när så erfordras utställa en betalningsutfästelse till Svedab motsvarande erforderligt aktieägartillskott. Vidare ska Trafikverket årligen utställa en betalningsutfästelse till Svedab motsvarande upplupen ränta på utställda betalningsutfästelser.
3. Trafikverket har rätt att använda terminskontrakt för säkring av råvarupriser och för valutasäkring av framtida betalningar.
4. Trafikverket och Luftfartsverket ska förskottsvis och till lika delar löpande tillföra erfoderligt kapital till Arlandabanan Infrastructure AB för bolagets drift.
5. Trafikverket och Luftfartsverket har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB. Ett infriande
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 12 of 15
av kapitaltäckningsgarantin belastar i ett första led Riksgäldskontorets garantireserv och i ett andra led tilldelade medel på Trafikverkets anslag samt Luftfartsverket till lika delar. Riksgäldskontoret får debitera Trafikverket och Luftfartsverket en administrativ avgift för kapitaltäckningsgarantin.
6. Trafikverket disponerar angiven kredit beträffande anslagsposterna 14 respektive 16 under anslag 1:2 samt
anslagsposten 10 under anslag 1:4 med den fördelning på delposter som Trafikverket finner lämpligt, utan att den totala anslagskrediten för respektive anslagspost överskrids.
7. Trafikverket får nyttja anslag 1:4 Banhållning för att betala statens kostnader för sådana förrättningar som begärts enligt 2 kap. 12 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
5.2 Utbetalningsplan
Till Trafikverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
Utbetalningsdatum | Belopp |
2010-04-25 | 2 386 118 |
2010-05-25 | 2 386 118 |
2010-06-25 | 2 386 118 |
2010-07-25 | 2 386 118 |
2010-08-25 | 2 386 118 |
2010-09-25 | 2 386 118 |
2010-10-25 | 2 386 118 |
2010-11-25 | 2 386 118 |
2010-12-25 | 2 386 118 |
Summa | 21 475 062 |
Belopp angivna i tkr |
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Trafikverkets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:2 ap.12 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet 1:2 ap.13 Myndighetsutövning
1:2 ap.16.1 Investeringar i nationell plan 1:2 ap.16.2 Investeringar i regional plan 1:2 ap.16.3 Drift och underhåll
1:2 ap.16.4 Räntor och återbetalning av lån för vägar 1:2 ap.16.5 Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
1:2 ap.19 Väghållning - Överskott från trängselskatten i Stockholm 1:4 ap.8.1 Fastställelse av tågplan och järnvägsplan
1:4 ap.9 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet 1:4 ap.10.1 Investeringar i nationell plan
1:4 ap.10.2 Drift, underhåll och trafikledning 1:4 ap.10.3 Räntor och återbetalning av lån
1:4 ap.11 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet 1:5 ap.2 Trafikverkets administration
6 Avgifter och bidrag
6.1 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras
Verksamhet | +/- | +/- | Int. | Kost. | +/- | Ack. |
t.o.m. | 2009 | 2010 | 2010 | 2010 | +/- |
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 13 of 15
2008 Offentligrättslig verksamhet | utgå. 2010 | ||||
Förare 4 495 | -3 129 | 296 300 | 292 300 | 4 000 | 5 366 |
Xxxxxx och förare 0 (överskott tom. 2007, 27 426 tkr) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Banavgifter 0 | 0 | 565 000 | 565 000 | 0 | 0 |
Summa 4 495 | -3 129 | 861 300 | 857 300 | 4 000 | 5 366 |
Uppdragsverksamhet | |||||
Färjeleder 9 200 | -4 600 | 47 000 | 46 900 | 100 | 4 700 |
Uthyrning av 5 305 reservbroar | 0 | 1 000 | 1 000 | 0 | 5 305 |
Utbildning 16 087 | -5 490 | 43 000 | 41 500 | 1 500 | 12 097 |
Informationsuttag 124 422 | -124 | 0 | 0 | 0 | 0 |
422 | |||||
Teletjänster och IT 157 000 | -105 | 485 000 | 376 000 | 109 000 | 161 000 |
000 | |||||
Entreprenad- och 156 000 | -122 | 0 | 0 | 0 | 34 000 |
konsulttjänster | 000 | ||||
Materialservice 62 000 | -35 000 | 1 458 | 1 410 | 48 000 | 75 000 |
000 | 000 | ||||
Elförsäljning 0 | 0 | 1 100 | 1 100 | 0 | 0 |
000 | 000 | ||||
Fastighetsförvaltning 0 | 0 | 20 000 | 20 000 | 0 | 0 |
Xxxxxx uppdrag 9 495 | 12 934 | 242 400 | 228 900 | 13 500 | 35 929 |
Summa 539 509 | -383 | 3 396 | 3 224 | 172 100 | 328 031 |
578 | 400 | 300 | |||
Belopp angivna i tkr |
6.2 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras
Verksamhet Ink. tit.
Avgiftsbelagd verksamhet
+/- t.o.m. 2008
+/- 2009
Int. 2010
Kost. 2010
+/- 2010
Ack.
+/- utgå. 2010
Ansökningsavgifter för 2511 transportdispenser
0
0 23 000 23 000
0
0
Belopp angivna i tkr
6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet
Villkor för uppdragsverksamhet
1.Trafikverket får utföra uppdrag åt utomstående. För sådana uppdrag ska ersättning tas ut. Trafikverket får, efter samråd med Ekonomistyrningsverket rörande beräkningsgrunderna, besluta om prissättning för verksamheten.
2. Trafikverket ska årligen i budgetunderlaget och årsredovisningen lämna en särskild redogörelse för omfattningen och det ekonomiska resultatet av uppdragsverksamheten där varje resultatområde särredovisas.
3. För försäljning av data ur den nationella vägdatabasen har regeringen den 27 juni 1996 beslutat om särskilda utgångspunkter för prissättningen.
Villkor för offentligrättslig verksamhet
1. Trafikverkets offentligrättsliga verksamhet ska finansieras med avgifter
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 14 of 15
som bestäms av regeringen enligt förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Inkomsterna får disponeras av Trafikverket, utom dem från ansökningsavgifter för transportdispenser m.m.
2. Avgiftsintäkter avseende ansökningsavgifter för transportdispenser
m.m. ska redovisas mot inkomsttitel Övriga offentligrättsliga avgifter.
3. Avgifter för trafik på statens spåranläggningar ska tas ut enligt 7 kap. järnvägslagen (2004:519).
Återrapportering
För den avgiftsbelagda verksamheten ska redovisning för 2010 ske i förhållande till ovanstående tabeller. Väsentliga avvikelser mot budgeten ska analyseras och kommenteras, liksom väsentliga över- och underskott för året. Resultatet av avgiftsbelagd verksamhet ska jämföras med beräknat resultat.
7 Övriga inkomster
Beräknade övriga inkomster som disponeras
84 000
Belopp angivna i tkr
Villkor
Intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsförbindelsen beräknas uppgå till 75 000 000 kronor. Dessa får disponeras för att betala räntor och amorteringar på de lån som finansierat byggandet av Svinesundsförbindelsen samt drift och underhåll av avgiftsstation.
Inbetalningar från Transportstyrelsen avseende skyltavgifter för personliga skyltar ska föras till Trafikverkets räntekonto i Riksgäldskontoret. Medlen disponeras av Trafikverket för främst trafiksäkerhetsändamål. Intäkerna och deras användning ska särredovisas i årsredovisningen. Intäkterna för 2010 beräknas uppgå till 9 000 000 kronor.
UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET
a) Trafikverket får utan hinder av vad som anges i 6 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) själv välja lämpliga intervall för amortering av sina lån med beaktande av vad riksdag och regering beslutat för vissa projekt.
b) Trafikverket medges undantag från 10 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) enligt de villkor som anges under 5 Övriga villkor i detta regleringsbrev avseende rätt att finansiera infrastrukturella anläggningstillgångar med lån.
c) Trafikverket får utan hinder av vad som anges i 15 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ta emot och disponera icke- statliga medel som inte är av tillfällig natur eller mindre omfattning.
d) Trafikverket medges undantag från 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) vad gäller bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i den avgiftsbelagda verksamheten inom områdena tele och materialförsörjning. Resultatet av denna avgiftsbelagda verksamhet får, efter balansering, disponeras av Trafikverket för att finansiera banhållningskostnader.
e) Trafikverket medges undantag från kravet att lämna delårsrapport enligt 8 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och
Myndighet Trafikverket Regleringsbrev för budgetår 2010 Page 15 of 15
budgetunderlag.
På regeringens vägnar Xxx Xxxxxxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Likalydande till
Riksgäldskontoret Sjöfartsverket Transportstyrelsen Trafikanalys
Kopia till
Riksdagen, trafikutskottet Riksrevisionen Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet
Finansdepartementet/BA, LS och ESA Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet Miljödepartementet
Näringsdepartementet/KLS, RT, TR, FIN och ENT Internrevisionen/SB
Regeringskansliets förvaltningsavdelning/EK/Red Myndigheten för samhällskydd och beredskap RK Ekonomi
Ekonomistyrningsverket samtliga länsstyrelser Naturvårdsverket
Statens institut för kommunikationsanalys Diskrimineringsombudsmannen
Nämnden mot diskriminering Konsumentverket
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande Myndigheten för handikappolitisk samordning Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Remissvar
PM Fortifikationsverket
Fortifikationsverket 2010-04-13
Förtydliganden rörande kulturfastigheter inom Fortifikationsverket
I samband med möten hos Statens fastighetsverk (SFV) rörande kulturfastigheter har en del frågor uppstått som krävt förtydligande. Frågorna rör förvaltning, myndigheternas olika uppdrag, besöksmål, redovisning av kostnader och hyresmodell.
Texterna har tagits fram av Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx och har presenterats för Fortifikationsverkets (FORTV) ledningsgrupp.
Sammanhållen förvaltning
Fortifikationsverkets inställning är att byggnadsminnen inom verkets förvaltning som hyrs av Försvarsmakten även i fortsättningen ska förvaltas av den myndighet som är försvarets hyresvärd. Med tanke på försvarets snabba omställning bör rutiner tas fram för att underlätta överföring till annan myndighet så fort områden med byggnadsminnen som prioriterats att kvarstå i statlig ägo sägs upp av nuvarande hyresgäst. Vid önskemål om uppsägning av enskilda byggnadsminnesklassade byggnader är förutsättningen att det skulle kunna ske att byggnaderna kan avskiljas från fastigheten utan nackdel för brukaren. I annat fall måste byggnaderna, enligt nuvarande hyresmodell, vara kvar i hyresavtalet eftersom byggnadsminnen inte får rivas eller flyttas. Vilka byggnadsminnen som kan bli aktuella för överföring i framtiden kan verket inte ta ställning till då detta är beroende av de politiska beslut som styr försvarets framtid.
Konsekvenser av ett delat förvaltningsansvar
Majoriteten av de byggnadsminnen som Fortifikationsverket förvaltar ingår som en integrerad del i områden som är uppbyggda för militär verksamhet. Att låta annan förvaltare enbart överta byggnadsminnesklassade byggnader kommer i de allra flesta fall att innebära att hyresgästen får olika hyresvärd beroende på om byggnaden/området är byggnadsminne eller inte. Detta innebär bland annat risk för ökade drifts- och administrationskostnader och svårigheter att hantera ansvar för olika delar. Infrastruktur som vägar, vatten, avlopp, elförsörjning mm är oftast gemensamt för ett helt område vilket gör att uppdelning av förvaltning av på olika myndigheter försvåras avsevärt.
Det kan också vara svårt och kostsamt att avskilja enskilda eller grupper av byggnader och att göra formella fastighetsbildningar för dessa.
(Texten kommer att illustreras med karta över Marinbasen som visar vilka byggnader som är byggnadsminnen och vilka som inte är det)
Myndigheternas olika uppdrag
Fortifikationsverkets uppdrag enligt regleringsbrevet är att: ”Hänsyn till miljö- och kulturvärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora
Fortifikationsverket 2010-04-13
fastighetsförvaltare”. Motsvarande uppdrag för SFV är: ”Fastigheternas värden, inklusive natur- och kulturmiljövärden ska bevaras, vårdas och utvecklas på en för ägaren och brukaren långsiktigt hållbar nivå”. SFV ska också: ”bidra till att allmänheten får tillgång till kulturarvet i form av såväl fysiska miljöer som immateriella värden. Myndigheten ska också bedöma i vilken omfattning miljöerna ska levandegöras.”
För FORTV:s del innebär uppdraget i regleringsbrevet att de statliga byggnads- minnena hanteras i enlighet med de skyddsföreskrifter som finns för respektive byggnad. För i stort sett alla byggnadsminnen har verket även tagit fram vårdprogram efter en mall som tagits fram av SFV.
SFV:s uppdrag att bidra till att allmänheten får tillgång till kulturarvet står snarast i motsats till Försvarsmaktens verksamhet. En överföring av enbart byggnadsminnes- klassade byggnader till förvaltare med uppdrag motsvarande SFV:s skulle således innebära begränsningar i Försvarsmaktens verksamhet.
Verket ska också inom ramen för verksamhetsmålen ”anpassa sin verksamhet till av statsmakterna beslutade förändringar rörande försvaret”. I dagsläget kan verket inte leva upp till det sistnämnda då överföring till SFV av kulturfastigheter i flera fall inte kunnat genomföras. Anledningen är att SFV inte tar emot fastigheter utan att regeringen samtidigt beslutar om en utökad tilldelning av medel. Detta innebär att kostnader för objekten kvarstår och istället belastar Försvarsmaktens budget.
I dagsläget är det aktuellt med överföringar av två byggnadsminnen: Säve berghangar i Göteborg och anläggningarna på Aspö i Karlskrona. För berghangaren i Göteborg har frågan om överföring varit aktuell sedan 2004 och för anläggningarna på Aspö sedan 2006. För FORTV:s del är angeläget om att överföring till annan myndighet sker snarast.
Utveckling av besöksmål
Fortifikationsverket har inte som uppdrag att utveckla besöksmål. Det finns därför ingen kompetens inom verket att bedöma vad som är lämpligt att bli framtida besöksmål. Det finns dock redan idag områden där lokala turistbyråer och museer har guidningar och andra aktiviteter på områden och i byggnader som förvaltas av FORTV. De viktigaste besöksmålen ur den aspekten är: Marinbasen inklusive Kungsholms fort och anläggningarna på Aspö i Karlskrona, byggnader och anläggningar i Boden samt museet Aeroseum i Säve berghangar i Göteborg. Framtida besöksmål bör vara åtminstone ett militärt lägerområde, ett kasernområde och kanske ytterligare något objekt uppfört för militärt bruk. Bedömningen av vad som är besöksmål bland övriga byggnadsminnen, ursprungligen uppförda för civilt bruk, t ex herrgårdar och fyrplatser bör ske ihop med andra motsvarande objekt hos andra statliga fastighetsförvaltare.
Fortifikationsverket 2010-04-13
En annan typ av besöksmål är museer. På flera håll i landet finns försvarsmuseer i byggnader förvaltade av FORTV. Dessa stöttas av Statens försvarshistoriska museer genom projektet Sveriges militärhistoriska arv (SMHA). Dessa är Museet Kalixlinjen, Flygmuseet F21 i Luleå, Förbandsmuseum i Enköping, Garnisonsmuseet i Skövde, Aeroseum i Göteborg, Miliseum i Skillingaryd (ännu ej öppnat), Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad, Artillerimuseet i Kristianstad och museet för rörligt kustartilleri i Karlskrona.
Redovisning av intäkter för 2010 istället för 2008
Vid arbetets start önskade SFV uppgift om de hyror och/eller kostnader som FORTV har för de aktuella kulturfastigheterna för 2008. Vid projektmöte med SFV överenskoms istället att redovisa dessa uppgifter med avseende år 2010.
Anledningen var att 2008 års uppgifter inte finns lagrade i vårt fastighetssystem och därför skulle kräva ett större arbete att ta fram. Vidare var det med 2010 års uppgifter möjligt att leverera underlag för fler objekt än vad som varit fallet om vi hade kompletterat de uppgifter från 2008 som levererades till den första kulturfastighetsutredningen. SFV ansåg att det var av större värde att få en heltäckande kostnadsbild än att uppgifterna avsåg år 2008. En tidsmässig korrigering ansåg SFV att man själva kunde göra om så bedömdes nödvändigt.
Hyresavtal
FORTV hyresmodell är självkostnadsbaserad och är konstruerad som en totalhyra (varmhyra). Det innebär att FORTV för det upplåtna beståndet tar ut en ersättning som motsvarar den kostnadsbild som verket har för sin förvaltning som helhet.
Grunden för ersättningen är FORTV budget för det aktuella året.
Upplåtelseavtalen tecknas med upp till 6 års löptid. Ett fåtal upplåtelseavtal har längre löptid men är då särskilt beslutade av regeringen och avser objekt där stora investeringsåtgärder genomförts.
Ersättningen är uppdelad i två ”block”, dels bashyra (omfattar kostnader för drift, media, administration samt planerat underhåll) dels kapitalhyra (omfattar kostnader för avskrivning, avkastningskrav och ränta). Bashyran uppräknas årligen med KPI förutsatt att upplåtelseavtalet är längre än 3 år. Kapitalhyran uppdateras årligen baserat på de förutsättningar statsmakterna ger FORTV.
Ersättning åsätts varje upplåtet objekt, såväl byggnadsobjekt som anläggning som markobjekt. Infrastrukturobjekt hyressätts inte. Kostnader för dessa ”bakas in” i ersättningen för byggnadsobjekten.
För större objekt sker en direkt kalkylering av ersättningen (avseende bashyran) baserad på historiska faktiska kostnadsutfall samt budget. För mindre omfattande
Fortifikationsverket 2010-04-13
objekt (samförvaltade) sker ofta en erfarenhetsmässig utnyckling av kostnader per objekt. Kapitaldelen av hyran fördelas utifrån de bokförda värden objekten har.
Xxxxxxxxxx leder till att årsinsatser av planerat underhåll kan misstolkas. Metoden är ett sätt att sprida dessa kostnader över beståndet för att på så sätt kunna hålla en stabil ersättningsnivå över tiden. De faktiska åtgärderna i fastighetsbeståndet är däremot koncentrerade periodvisa insatser under en begränsad tid. Utnycklad ersättning för planerat underhåll motsvarar alltså inte i det enskilda fallet kostnaderna för de planerade åtgärderna under året.
Kostnaderna för administration fördelas per objekt utifrån vissa regler. En mindre ”grundavgift” tas ut per objekt, därefter tas ut en ersättning som motsvarar objektets administrativa tyngd.
Samredovisning av drift- och mediakostnader.
I de uppgifter FORTV lämnat som underlag till SFV särredovisas ersättningen för drift respektive för media. På detta sätt skapas en tydlighet till grund för budgetering, uppföljning och styrning. Avseende kulturfastighetsbeståndet är mediaförbrukningen kopplad till om det enskilda objektet nyttjas av någon hyresgäst och i så fall på vilket sätt objektet nyttjas. En viss följsamhet finns även för driftkostnaderna. Men huvudsakligen är de kostnaderna av förvaltningsmässig art och är mera beroende av objektets utformning och status.
Driftkostnader kan även avse skötsel av (ibland omfattande) markytor och vägnät kopplade till en kulturfastighet. Utslaget per kvadratmeter byggnadsarea blir nyckeltal då lätt missvisande. Sådana avvikelser kan komma att döljas i en samredovisning av drift- och mediakostnader. Av dessa skäl är det olyckligt att redovisa drift och media i samma kostnadskategori sammanställningen. För att lättare kunna jämföra de olika myndigheternas uppgifter bör därför drift och media redovisas var för sig.
Statens fastighetsverks hyresfastigheter som går med strukturellt underskott
Underhållskostnader för kulturarvsfyrar
2010-04-23
Xxxx Xxxxxxxxx
Underhållskostnader för kulturarvsfyrar
Omfattning
På uppdrag av Xxxxxx Xxxxx, Statens fastighetsverk (SFV), har kostnaderna uppskattats för det framtida underhållet av de 50 platser med fyrar och båkar, (nedan förkortat till enbart fyrar) som uppdraget avser.
Totala kostnader för fyrunderhåll
För det löpande underhållet av fyrarna kan man uppskatta kostnaden till ca 7,5 miljoner kronor per år. Dessutom uppskattas kostnaderna för reinvesteringar till ca 10,5 miljoner kronor per år. Sammantaget uppskattas underhållskostnaderna till 18 miljoner per år i dagens penningvärde för att bevara fyrarna i gott skick för framtiden.
Beräkningsunderlag
Önskvärt vore att besöka alla fyrarna för att bilda sig en uppfattning om varje plats unika förutsättningar samt att besiktiga dessa för att klarlägga underhållsbehovet.
Föreliggande kostnadsuppskattning har av tids- och resursskäl fått göras från andra källor. Framförallt har som grund för beräkningarna använts den information som finns tillgänglig i allmänt hållna fyrhandböcker såsom Svenska fyrsällskapets fyrhandbok och Xxx Xxxxxxxx Sveriges Fyrplatser för att få klarhet i fyrtyper, lägen och historia. Kunskap om dessa fyrars aktuella underhållsbehov framgår ej av dessa böcker.
Sjöfartsverket har även lämnat uppgifter om sina underhållsinsatser. Fyrarna har underhållits på en nivå som säkerställer behovet av en säker sjöfart och underhållsnivåerna har anpassats härtill.
Bevarandet av kulturarvet med en längre tidshorisont, kräver ökade underhållsinsatser.
2 (3)
SFV har därför låtit besiktiga tre av fyrarna, nämligen Måseskär, Utklippan och Långe Jan på Ölands södra udde för att få jämförbara siffror med en livscykelkostnadsanalys.
Xxxxxxxx Xxxxxxxx och Utklippan har uppdraget genomförts av rostskyddskonsulenten Xxxx Xxxxxxx och för Långe Jan har anlitats Xxx Xxxxxxxxx vid ingenjörsfirman X Xxxxxxxxxx.
Som grund för beräkningarna har även lagts SFV:s egna erfarenheter gällande förvaltan- det av egna objekt såsom Xxxxxx fyr, fyren Pater Noster, Hävringe båk med flera ställen.
Därutöver ligger till grund egna trettioåriga erfarenheter av underhållsarbeten med inspektioner, skadeutredningar, åtgärdsförslag samt drift- och underhållsplaner gällande främst broar och hamnar och i begränsad omfattning, fyrar.
Förutsättningar
Fyrarna ligger där de har behövts mest: Ofta mycket ensligt och otillgängligt vilket på många sätt påverkar prisbilden för underhållet. På grund härav begränsas antalet intresserade entreprenörer och de som finns kvar måste ta med dessa förutsättningar i sina kalkyler exempelvis stilleståndskostnader när väder förhindrar färd till en ö. Därutöver ligger fyrarna ofta inom sådana skyddsområden vilket möjliggör arbete endast under vissa mycket begränsade tidsperioder.
Fyrmiljöerna, särskilt längs väst- och sydkusten är mycket tuffa mot konstruktionerna. Nedbrytningen av materialen, såsom stål och betong, går snabbt och kräver därmed mycket underhåll.
För att kunna reparera eller utföra löpande underhåll på fyrarna är tillgängligheten en viktig faktor att beakta. Om fyrplatsen ligger på en ö är det av vikt att det finns en fungerande hamn eller angöringsplats där man kan föra iland material och personal. Där det idag finns en hamn, brygga eller kaj som tillhör fyrplatsen har hamnens löpande underhåll beaktats. Det finns även vägar till fyrarna som ingår i underhållsåtagandet.
Flera fyrar är, eller kommer troligtvis att bli visningsfyrar: Möjliga att besöka för allmänheten. Dessa fyrar bör utrustas ur säkerhetssynpunkt för att minimera risker för de besökande. Detta innebär att vissa fyrar behöver kompletteras med räcken, stängsel eller andra skyddsåtgärder. Vid sådan visning är det även lämpligt att det finns tillgång till vatten och avlopp vilket oftast kräver ytterligare stora investeringar.
Några fyrar har haft roterande linser som vilat på lager av kvicksilver. Om någon av dessa fyrar ska saneras från miljöfarliga ämnen kommer det att medföra stora kostnader.
Av det underlag som utgör underlag för denna kostnadskalkyl så har det i vissa fall varit svårt att få klarhet i vilken fyr eller fyrar som avses. Vid många fyrplatser står det flera fyrar och båkar som ska underhållas. Där så är fallet har endast underhållet av de fyrar som är byggnadsminnen tagits med i beräkningen.
Enligt Sjöfartsverket har fyra av fyrplatserna kostnadskrävande anläggningar i form av sjökabel för överföring av el. Den största kostnaden torde härvid vara den ersättning som en ny elleverantör kräver för att från Sjöfartsverket överta ansvaret för elleveransen. Vid en försiktig värdering uppskattas denna ersättning bli fem miljoner per fyrplats eller totalt 20 miljoner kronor. Upplysningsvis kan anföras att två av de fyra fyrarna finns utanför Gotlands kust där det är osäkert om någon elleverantör är villig att överta ansvaret för elleveransen överhuvudtaget.
Underhållet för de tidigare fyrvaktarbostäderna ingår inte i kostnaderna. Endast för de fyrar där en byggnad är integrerad med fyren har byggnadens underhållskostnader tagits med. Endast själva fyrbyggnaden utgör grund för beräkning av underhållskostnaden.
Varken drift av eller underhåll av utrustning som tillhör fyr eller fyrbyggnader har tagits med. Om en fyr innehåller museiföremål har kostnaden för underhåll och drift av museet inte tagits med.
På underhållskostnaderna har lagts kostnader för projektering, samordning och byggledning med 15 %.
3 (3)
Kostnadsredovisning
Kostnaderna för underhållet av fyrarna redovisas under två rubriker: Löpande underhåll respektive reinvestering. Det löpande underhållet omfattar små reparationer, såsom tätning av tak och lanterniner, ommålning av fyrar och båkar med vissa intervall och liknande.
Reinvesteringar omfattar mer omfattande renoveringar av fyrarna, t ex blästring och ommålning av heidenstamfyrarna vart trettionde år, eller upprustning av befintliga hamnanläggningar.
Löpande underhåll av fyrar
Det löpande underhållet för fyrarna på de femtio fyrplatserna uppskattas till ca 7,5 miljoner kronor per år. I detta löpande underhåll ingår ommålning av fyrar och båkar mm där sådant sker med en periodicitet som understiger cirka vart tionde år.
Det löpande underhållet bör budgeteras med en kostnad som rullar år för år. Denna kostnad ska täcka det underhåll som krävs för att fördröja nedbrytningen av konstruk- tionerna. Exempelvis ska man vid det löpande underhållet täta takläckage eller bättra på rostskyddet, men när nedbrytningen av materialen i konstruktionen har gått så långt att takplåtar eller konstruktionsstål behöver ersättas eller blästras och ommålas budgeteras denna reparation som en reinvestering. Även åtgärder för att förhindra risker vid besök från allmänheten bör ingå här.
Reinvesteringar omfattande större reparationer av fyrar
När det löpande underhållet inte längre räcker till för att hålla konstruktionerna intakta kommer det att krävas reparationer och större underhållsinsatser. Blästring och ommål- ning av stålet till heidenstamfyrarna eller upprustning av hamnanläggningar vid fyrplats- erna bör räknas till reinvesteringar. Dessa större åtgärder kan behöva utföras vart trettionde år på fyrar längs väst- och sydkusten.
Vid en översiktlig inventering av hamnanläggningar och stora fyrar som bör läggas in för åtgärder i en drift- och underhållsplan som reinvesteringar uppskattas kostnaderna till ca 10,5 miljoner kronor per år.
Projektengagemang Anläggningsunderhåll
Xxxx Xxxxxxxxx