Contract

4 / 2016

MEDLEMSINFO

DECEMBER

Bedömning av konkurrenskraftsavtalet sidan 1 AKTA: Avtalen träder i kraft den 1 februari 2017 sidan 2 LAL, MHL och MCF slås samman och blir Loimu sidan 2 Nya förmånsvillkor för vuxenutbildningsstöd sidan 3

Ändringar i arbetsavtalslagen från och med början av 2017 sidan 4

Ställningen för personer som sagts upp på grund av produktionsekonomiska orsaker förbättras sidan 5

Ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa sidan 6

Kostnader som familjeledigheter orsakar utjämnas genom en engångsersättning sidan 7

I yrkeslivet: Xxxxx Xxxxxxxxxxx sidan 8

BILD: ISTOCK

N

Bedömning av konkurrenskraftsavtalet

u när dammet har lagt sig kan man redan preliminärt överväga vilka effekter konkurrenskraksavtalet som ingicks i början av sommaren har på kommunsektorn. Statsministern har nu i början av december glatt sig över den begynnande tillväxten av landets ekonomi. Har konkur-

renskraksavtalet någon påverkan eller inte?

Konkurrenskraksavtalet påverkar såväl kommunernas som kommunanställdas ekonomi. Nedskärningen av se- mesterpenning gäller endast under en viss tid och en del av beloppet. Nedskärningen är 30 procent av de semester- penningar som betalas under 2017–2019. Förlängning av arbetstid genomförs – inom alla kollektivavtalsområden – utan att ändra inkomstnivån. Det har inte avtalats om löne- förhöjningar för 2017. Även eker detta förväntar sig landets regering mycket måttliga löneförhöjningar.

Också i fråga om arbetstagarens arbetspensionsavgik och arbetslöshetsförsäkringsavgik överförs en större andel som ska dras av från arbetstagarens lön, samtidigt som arbetsgivarens avgiker minskar. Konkurrenskraksavtalet försämrade således inte anställningsförmånerna för kom- munanställda.

Ur kommunernas synvinkel är förlängningen av arbetsti- den en konkret följd. Det påverkar inte direkt så att kommu- nerna uppnår bättre ”resultat”. Man kan se effekter endast om man som konsekvens av förlängda arbetstider får effek- tivare kommuntjänster eller om den förlängda arbetstiden minskar personalantalet.

Genom nedskärningen av semesterpenning inom offent- liga sektorn finansieras sänkningen av alla arbetsgivares socialskyddsavgiker. Som en följd av detta kan kommun- arbetsgivarna inte använda de lönepengar som ”blir över”,

utan de används till att fylla finansieringsluckan i socialav- gikerna.

Nedskärningen av semesterpenningen minskade löne- kostnaderna och som en följd minskades statsandelarna med motsvarande belopp.

I samband med att konkurrenskraksavtalet underteckna- des i slutet av augusti fördes en extra förhandling. Samtidigt som landets regering förberedde sig inför budgetmangling- en upptäckte man att den genomförda delvisa nedskärning- en av semesterpenning för viss tid, förlängningen av arbets- tid och ändringarna som gäller sjukförsäkringsavgiker leder till att kommunekonomin förlorar inkomster. Kommunerna får ju mindre skatteintäkter!

Huvudavtalsorganisationerna inom kommunsektorn – inklusive vår egen FOSU – tog upp frågan, ekersom ned- skärningarna av anställningsförmåner enligt konkurrens- kraksavtalet genomfördes i syke att bevara arbetstillfällen. I konkurrenskraksavtalet avtalades även att dess effekt på kommunekonomin ska vara kostnadsneutral.

Huvudavtalsorganisation föreslog åt landets regering att detta ska rättas till. Förhandlingar fördes under budget-

manglingen och som resultat av dessa ska staten ansvara för de uppskattade extra kostnaderna för kommunerna.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

ombudsman

Akavas Specialorganisationer

Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet

Avtalen träder i kraft den 1 februari 2017

Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA 2017 är i krak 1.2.2017–31.1.2018.

Centrala ändringar i avtalet Ingen löneförhöjning 2017. Delvis nedskärning av semester-

penning för viss tid. Semesterpen- ningen skärs ned med 30 procent under 2017– 2019. Ett separat tjänste- och kollektivavtal ingicks om nedskärningarna för tiden 1.2.2017–

30.9.2019. Semesterpenningen betalas till sitt fulla belopp i anställ- ningsförhållanden som upphör före 1.2.2017 och eker 1.10.2019.

Veckoarbetstiden förlängs med 30 minuter från och med 1.2.2017. Den förlängda arbetstiden per vecka ska i regel planeras så i arbetsskiksför-

teckningen att den utförs under en dag. Information om ändringar i det nya AKTA 2017-avtalet har getts i

KT Kommunarbetsgivarnas cirkulär 04/2016 (07.10.2016) Allmänt kom- munalt tjänste- och arbetskollektiv- avtal 2017 (AKTA 2017)

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx

XXX, MHL och MCF

slås samman och blir Loimu

F

rån och med början av 2017 slås Aka- demiska Naturvetarförbundet, Forst- mästareförbundet och Miljöspecia- listernas centralförbund samman till ett nytt förbund. Namnet på förbundet blir Natur-, miljö- och skogsvetareförbundet Loimu rf. Genom sammanslagningens vill man bl.a. nå effektivare intressebevak- ning och bättre medlemstjänster. Sam- arbetet mellan förbunden som pågått länge har erbjudit en stabil grund för det

nya förbundet.

Loimu har cirka 15 000 medlemmar, varav 11 000 egentliga medlemmar i ar-

betsför ålder. Av egentliga medlemmar arbetar cirka en tiondedel inom kom- munsektorn; bland annat i miljöuppgif- ter, skogsvård, hälsoinspektörer, lärare och specialsakkunniga inom hälsovår- den.

Ett sektorsövergripande förbund

Loimu är ett sektorövergripande förbund: medlemmarna är utbildade biologer, bio- vetare, kemister, geologer, limnologer, forstmästare, miljövetare, meteorologer, geografer, statistiker, fysiker, matemati-

ker – och många andra. Medlemmarna i Xxxxx arbetar i nyckelbranscher med tanke på mänsklighetens välbefinnande och vår världs framtid – bl.a. inom mil- jöforskning och -skydd, i forsknings- och produktutvecklingsuppgiker i företag inom medicin- och kemiindustrin, inom skogsindustrin och -ekonomi samt upp- giker inom bioekonomi.

Den nya webbplatsen öppnas i bör- jan av 2017 på adressen xxx.xxxxxx.xx. Förhandlingschef Kirsi-Xxxxx Xxxxxxxxxx ansvarar för kommunsektorn i Loimu.

BILD: ISTOCK

Nya förmånsvillkor

för vuxenutbildningsstöd

Vuxenutbildningsstödets grunddel minskar med 15 procent och maximilängden minskar med fyra månader till 15 månader.

L

andets regering planerade först att vuxenutbildningsstödet skulle er- sättas med lånearrangemang. Man lyckades emellertid trygga vuxenutbild- ningsstödssystemet i arbetsmarknads- organisationernas konkurrenskraksavtal. Riksdagen har i slutet av november god- känt de ändringar av vuxenutbildnings- stödet som grundar sig på konkurrens- kraksavtalet. Ändringarna träder i krak i

början av 2017.

Vuxenutbildningsstöd kan beviljas åt en vuxen som deltar i frivillig yrkesut- bildning och tar studieledigt från ett an- ställnings- eller tjänsteförhållande. Även företagare kan få stöd för studier. Man avtalar om studieledighet med sin egen arbetsgivare.

Vuxenutbildningsstödet för löntagare kommer att finansieras helt av Arbetslös- hetsförsäkringsfonden. Samtidigt görs följande justeringar i förmånsvillkoren: vuxenutbildningsstödets grunddel mins- kar med 15 procent och maximilängden minskar med fyra månader från 19 till 15 månader.

Kuntatiimi netissä > xxxxxxxxxx.xx Kuntatiimi på svenska > xxxxxxxxxxxx.xx

Enligt lagreformen träder ändringarna av vuxenutbildningsstödet i krak den 1 januari 2017 enligt följande:

Stödbeloppet ändras för alla som får vuxenutbildningsstöd den 1 augusti

Om ansökan skickas in under 2016,

kan maximitiden vara längre.

2017 till den nivå som förskrivs i lagen.

För de ansökningar om vuxenutbild- ningsstöd som anländer från och med den 1 januari 2017 är maximi- längden för förmånen 15 månader enligt den nya lagen.

Rätten till maximilängden på 19 må- nader enligt den gamla lagen består emellertid fram till den 31 12 decem- ber, om:

– ansökan anländer till Utbildnings- fonden senast den 31 december 2o16 och om utbildningen börjar senast den 1 augusti 2017; eller om

– personen ansöker om fortsätt- ning på tidigare beviljat stöd för samma utbildning. I fråga om ansökningar som gäller fortsätt-

ning på stöd spelar det ingen roll vilket datum ansökan anländer.

För personer som tjänar mindre än 3 000 euro per månad minskar stödbeloppet med cirka 60 euro per månad. För per- soner som tjänar mer än 3 000 euro per månad är nedskärningen i stödet cirka 100–187 euro per månad.

Också i fortsättningen finansieras vuxenutbildningsstödet för företagare av staten. Beloppet för vuxenutbild- ningsstöd för företagare är samma som grunddelen. För närvarande är grundde- len 702,62 euro per månad. Grunddelen minskar med 15 procent från och med den 1 augusti 2017. Då är beloppet cirka 597 euro per månad beräknat enligt ni- vån för 2016.

Vuxenutbildningsstödet administreras av Utbildningsfonden, mer information xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Xxxxx Xxxxxxxxxx

förhandlingschef,

Högskoleutbildade samhällsvetare r.f.

Ändringar i arbetsavtalslagen från och med början av 2017

R

Prövotiden förlängs och återanställningsskyldigheten lindras. Långtidsarbetslösa kan anställas som visstidsanställda utan grundad anledning.

iksdagen har godtagit flera ändringar i arbetsavtalslagen (55/2001). I och med reformen kommer de bestämmelser som gäller prövotid, arbetsgivarens återanställningsskyl-

dighet och grunderna för visstidsanställning att ändras.

Reformen grundar sig på landets regerings regeringsprogram för 2015 och dess syke är enligt regeringen att förbättra syssel- sättningsmöjligheterna för långtidsarbetslösa, sänka tröskeln för arbetsgivare att sysselsätta nya anställda och öka arbetsgivarnas vilja att växa. I detta skede gjordes inga ändringar i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

I skrivande stund väntar den nya lagen fortfarande på att re- publikens president ska stadfästa den och den ska träda i krak i början av 2017.

Prövotiden förlängs till ett halvt år

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid som inleder anställningsförhållandet. Under denna tid kan båda par- terna häva avtalet endast genom att hänvisa till prövotidsvillko- ret. Syket med prövotiden är att ge båda parterna tid att överväga om det arbetsavtal som ingåtts motsvarar förväntningarna.

Man kan avtala om prövotid för såväl visstidsanställning som tillsvidareanställning. Hittills har maximilängden för prövotid i regel varit fyra (4) månader. I fortsättningen kan prövotiden vara högst sex (6) månader lång.

Dessutom skrevs i lagen en bestämmelse om att ifall arbets- tagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta ar- betstagaren om att prövotiden förlängts.

Innan den reformerade lagen träder i krak tillämpas på gäl- lande arbetsavtal den gamla prövotidsbestämmelsen. Likaså kommer alla inskrivningar i arbets- och tjänstekollektivavtal som avviker från lagen fortfarande att vara i krak.

Tiden för arbetsgivarens återanställningsskyldighet förkortas

I arbetsavtalslagen föreskrivs om arbetsgivarens återanställ- ningsskyldighet. Arbetsgivaren ska erbjuda arbete till en tidigare anställd som arbetsgivaren sagt upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker och som fortfarande är registrerad som ar- betssökande i arbets- och näringsbyrån, om arbetstagare behövs inom nio månader eker att anställningen upphört i samma eller likartade arbetsuppgiker som den uppsagda utförde. Syket med bestämmelsen är att skydda arbetstagaren mot arbetslöshet och erbjuda honom eller henne möjligheten att återvända till ett ar- bete som motsvarar hans eller hennes kompetens.

I och med lagreformen förkortas återanställningsskyldig- heten till fyra månader. Om anställningsförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott minst 12 år, är tiden för återanställande emellertid sex månader. Innan den refor- merade lagen träder i krak tillämpas den gamla återanställ- ningsskyldigheten på anställningsförhållanden som upphört. Likaså kommer alla inskrivningar i arbets- och tjänstekollek- tivavtal som avviker från lagen fortfarande att vara i krak.

Återanställningsskyldigheten gäller inte visstidsanställda eller anställda, vars arbetsavtal har sagts upp eller hävts på grund av skäl som har samband med arbetstagarens person,

s.k. individuella grunder. Återanställningsskyldigheten gäller inte heller arbetstagare vars arbetsavtal har upphört på rund av prövotid.

I början behövs ingen grundad anledning för visstidsanställning av en långtidsarbetslös

Enligt arbetsavtalslagen gäller ett arbetsavtal tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren utan grundad anledning har ingåtts för viss tid ska anses gälla tills vidare. Begreppet ”grundad anledning” definieras inte närmare i la- gen. I praktiken anses som lagliga grunder 1) arbetets karak- tär 2) vikariat 3) praktik eller en annan orsak som jämställs med dessa samt 4) annan grund som hänför sig till företagets verksamhet eller det arbete som utförs.

I arbetsavtalslagen har nu upptagits en specialbestäm- melse om att ingå ett arbetsavtal för viss tid med långtidsar- betslösa. Ett arbetsavtal som ingås för viss tid förutsätter inte ovan nämnda grundade anledning, om personen som ska an- ställas enligt arbets- och näringsbyråns har varit arbetslös ar- betssökande utan avbrott under de senaste tolv månaderna. Ett anställningsförhållande på högst två veckor utgör emel- lertid inget avbrott i arbetslösheten. Det att arbetsgivarens behov av arbetskrak är permanent utgör inget hinder för att avtalet ingås för viss tid.

Den maximala längden för den här typen av visstidsavtal är ett år. Avtalet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första avtalet för viss tid började löpa. Den sammanräknade totala längden för avtalen får dock inte över- skrida ett år.

Xxxxx Xxxxxxxxxx

förhandlingschef,

Högskoleutbildade samhällsvetare r.f.

Sysselsättningsutbildningen som erbjuds av arbetsgivaren till uppsagda arbetstagare

är en ny förmån.

KUVA: ISTOCK

Ställningen för personer som sagts upp på grund av

produktionsekonomiska orsaker förbättras

R

En del av arbetsgivarna blir skyldiga att erbjuda sysselsättningsfrämjande utbildning eller träning

iksdagen har godkänt förbättringar i ställningen för per- soner som sagts upp av produktionsekonomiska orsaker. Förbättringarna utgår från arbetsmarknadsorganisatio- nernas konkurrenskraksavtal. Ändringarna ska träda i krak i början av 2017 och de gäller arbetsavtalsförhållanden samt

tjänsteförhållanden inom kommuner och staten.

I fortsättningen är arbetsgivaren skyldig att erbjuda arbets- tagare som sagts upp av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker möjlighet att delta i sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning som arbetsgivaren betalar. Skyldigheten gäller arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda.

Utbildning eller träning ska erbjudas arbetstagare som arbe- tat hos arbetsgivaren i minst fem år. Principerna för ordnande av utbildning eller träning införs i personal- och utbildningspla- ner enligt samarbetslagar.

Utbildning som motsvarar en månads lön

Träningen eller utbildningen ska till sitt värde motsvara arbets- tagarens kalkylerade lön för en månad eller den genomsnittliga månadsinkomsten för personal som arbetar vid samma verk- samhetsställe som den uppsagda arbetstagaren, beroende på vilket belopp som är större.

Träningen eller utbildningen ska genomföras inom två må- nader från det att uppsägningstiden gick ut.

Arbetsgivaren och personalen har rätt omfattande möjlighe- ter att avtala om ovan nämnda principer på ett annat sätt. En arbetsgivare som inte har iakttagit sin skyldighet är skyldig att

i engångsersättning till arbetstagaren betala ett belopp som motsvarar utbildningens eller träningens värde.

Företagshälsovård under ett halvt år

Dessutom har arbetsgivaren i fortsättningen skyldigheten att ordna företagshälsovård åt den uppsagda arbetstagaren under sex månader eker att skyldigheten att arbeta upphör. Arbets- givaren har rätt att få ersättning enligt sjukförsäkringslagen för nämnda tid. Arbetsgivaren är skyldig att ordna förebyggande företagshälsovård. Däremot är det frivilligt för arbetsgivaren att ordna sjukvård och annan hälsovård i samband med företags- hälsovårdstjänster. Lagreformen ändrar inte denna situation: om arbetsgivaren inte ordnar sjukvård eller annan hälsovård för sina anställda, har inte heller uppsagda personer i och med lagändringen rätt till detta.

Inkomstskattelagen ändras så att sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning som bekostas av arbetsgivaren inte be- traktas som en skattepliktig förmån för arbetstagaren. Utbild- ning eller träning som ordnas eker att anställningsförhållandet upphört påverkar i regel inte rätten till arbetslöshetsförmån för den som blivit arbetslös.

Tillämpningsområdet för samarbetslagen ska utvidgas till att gälla sådana filialer till utländska sammanslutningar som regelbundet har minst 20 anställda.

Xxxxx Xxxxxxxxxx

förhandlingschef, Högskoleutbildade samhällsvetare rf.

Ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa

Utbetalningstiden för inkomstrelaterad dagpenning blir kortare

och självrisktiden blir längre. Riksdagen beslutade om lagändringar i november.

R

egeringen har under hösten gett riksdagen propositioner om skärpningar av utkomstskydd för arbetslösa. I skrivande stund har riksdagen godkänt endast en del av de föreslagna

lagändringarna. Här presenteras de mest centrala:

1. Den maximala betalningstiden blir kortare

I och med lagändringen betalas inkomstrelaterad dagpenning i princip under högst 400 dagar. Från den maximala betalningsti- den dras av 100 dagar om personen har högts tre års arbetshis- toria. Den maximala betalningstiden är 500 dagar, om personen då han eller hon uppfyller arbetsvillkoret har fyllt 58 år och har arbetat i minst fem år under de föregående 20 åren. Till skillnad från vad som gällde tidigare övergår den arbetslösa personen till att få FPA:s arbetsmarknadsstöd då den maximala betalningsti- den 300/400/500 dagar uppfylls.

För närvarande betalas inkomstrelaterad dagpenning för högst 500 dagar. Betalning av förtjänstdel har minskats med 100 dagar när personen har en arbetshistoria som är kortare än tre år och då han eller hon har vägrat att delta sysselsättningsfräm- jande service. I sådana situationer är beloppet för de sista 100 eller 200 dagarna enligt räknaren för 500 dagar lika stort som grunddagpenningen.

Ändringen som gäller förkortning av den maximala betalnings- tiden gäller inte personer vars maximala betalningstid har börjat före den 1 januari 2017. Om betalningstiden för förtjänstdelen har minskats på grund av vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service, återställs rätten till förtjänstdelen från och med den 1 januari 2017

2. Självrisktiden förlängs

I och med lagändringen förlängs självrisktiden från fem dagar till sju dagar. Självrisktiden på sju dagar gäller för personer vars självrisktid börjar den 1 januari 2017 eller eker det.

Självrisktiden föreläggs då arbetslösheten börjar och då när arbetsvillkoret som är förutsättningen för inkomstrelaterad dag- penning uppfylls på nytt och den maximala betalningstiden bör- jar om på nytt. Förmån betalas inte för självrisktiden.

3. Ändringar som gäller utbetalning av förhöjningsdel

I nuläget betalas högre förmåner på basis av 20 års arbetshis- toria för de första 90 förmånsdagarna. I och med lagändringen beviljas inte denna förhöjningsdel till personer, vars anställnings- förhållande upphör eker den 1 januari 2017. Till personer, vars anställningsförhållande har upphört före den 1 januari 2017, kan man betala en förhöjd förtjänstdel på basis av lång arbetskarriär högst fram till den 30 juni 2017.

Förhöjningsdel betalas fortfarande för tiden för sysselsätt- ningsfrämjande service.

Förhöjningsdelarnas nivå minskar från och med den 1 ja- nuari 2017 för alla som får förhöjningsdel. För personer som tjänar 1 000–3 000 euro minskar förhöjningsdelen med 23 procent.

Arbetskraftspolitiska ändringar som föreslås av regeringen

Under hösten har regeringen föreslagit bl.a. följande änd- ringar som kan träda i krak under 2017:

Kostnadsersättning betalas inte längre under tiden för fri- villiga studier. Arbetsprövningens användningssyke utvidgas under 2017–2018 så att arbetsprövning kan användas för att bedöma arbetstagarens lämplighet innan arbetsavtal ingås. Om en frivillig och högst en månad lång rekryteringsprövning leder till ett anställningsförhållande, dras prövningstiden av från prövotiden. Under rekryteringsprövningen betalas ar- betslöshetsförmån utan den förhöjning eller kostnadsersätt- ning som betalas för den tid man deltar i sysselsättningsfräm- jande service.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att ar- betstagaren har rätt till jämkad dagpenning, om han eller hon är sysselsatt på heltid i företagsverksamhet under högst två veckor. Tidigare har jämkad dagpenning betalats endast om en arbetssökande är sysselsatt på deltid i företagsverksam- het.

I det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för erhållande av arbetslöshetsdagpenning inräknas vid lönesubventionerat arbete 75 procent av de kalenderveckor som annars uppfyller arbetsvillkoret. Tidigare har veckorna ökat arbetsvillkoret som sådant. Även i fortsättningen samlas arbetsvillkoret in till sitt fulla belopp, om det är fråga om lönesubventionsarbete som ordnas utifrån sysselsättningsskyldigheten för äldre.

Skyldigheten att ta emot arbete stramas åt bl.a. genom att häva skyddet för yrkesskicklighet, om det inte finns arbete som motsvarar personens utbildning och erfarenhet, genom att förlänga tiden utan ersättning (karens) samt genom att förutsätta att personen ska använda sin egen bil till arbetsre- sor utanför pendlingsregionen, om personen äger en bil. Det förutsätts inte att man ska skaffa en egen bil.

Xxxx Xxxxx

Specialutbildades arbetslöshetskassa Erko

Fridfull jul och

ett framgångsrikt nytt år 2017!

önskar vi på Kuntatiimi

Kostnader som familjeledigheter orsakar utjämnas genom

en engångsersättning

R

iksdagen har i slutet av november godkänt en ändring av sjukförsäk- ringslagen, vars syke är att jämna

ut de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivarna. Orsaken till änd- ringen är regeringsprogrammet för 2015. I syke att främja jämlikt bemötande och sysselsättning av kvinnor, utjämnas de kostnader som kvinnliga arbetstaga- res familjeledigheter orsakar arbetsgi- varna genom en engångsersättning på 2 500 euro. Stödet betalas ut till alla ar- betsgivare som på grundval av arbets- el- ler tjänstekollektivavtalet eller ett arbets-

avtal betalar ut lön för minst en månad under moderskapspenningsperioden. Ett ytterligare villkor för att ersättningen ska betalas ut är att arbetsförhållandet till arbetsgivaren ska ha pågått minst tre månader innan moderskapspennings- perioden började och att arbetsförhål- landet grundar sig på ett minst ettårigt arbetsavtal. Arbetstiden ska dessutom omfatta minst 80 procent av arbetstiden för en heltidsanställd i branschen när moderskapspenningsperioden börjar.

Stödet betalas med motsvarande förutsättningar även till arbetsgivare för

adoptivmödrar, om lön betalas ut under adoptivmoderns föräldrapenningspe- riod.

Lagreformen träder i krak de 1 april 2017. Lagen tillämpas om den första da- gen då moderskapspenning eller föräld- rapenning för adoptivmödrar betalas ut är den dag då lagen träder i krak eller en dag som följer detta datum.

Xxxxx Xxxxxxxxxx

förhandlingschef

Högskoleutbildade samhällsvetare rf.

Xxxxx Xxxxxxxxxxx, LVM, legitimerad näringsterapeut Näringsterapeut för vuxenbefolk- ningen i Vanda stad i enheten för rehabiliteringsverksamhet inom social- och hälsovårdens verksamhetsområde. Min vikti- gaste arbetsuppgik är personligt kundarbete. Jag möter Xxxxxxxx som har sjukdomar som kräver näringsbehandling eller som an- nars behöver stöd för att se över sin kost.

Som näringsterapeut är jag även konsult för övriga yrkesmän- niskor inom social- och hälsovår- den i frågor som gäller kost.

I arbetet ingår även annat expert- arbete, såsom att ta fram närings- råd och -rekommendationer.

Den varierande kund kretsen är kryddan i arbetet, säger Xxxxx Xxxxxxxxxxx som arbetar som närings terapeut i Vanda.

FÖRBUNDENS OMBUDSMÄN FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN

Agronomförbundet

Xxxx Xxxxxxxx, förhandlingschef, tfn (00) 0000 0000 xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx

Akavas Specialorganisationer

Xxxxxx Xxxxxxxxxx, ombudsman, tfn 0201 235 363 xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

DIFF – Ingenjörerna i Finland

Xxxxxx Xxxxxx,ombudsman tfn 040 865 1098

xxxxxx.xxxxxx@xxxx.xx xxx.xxxx.xx

Akademiska Naturvetarförbundet LAL

Xxxx Xxxxxxxxx, ombudsman tfn (00) 0000 0000

xxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Vad tycker du bäst om i ditt arbete?

Den varierande kundkretsen är kryddan i arbetet. Jag möter unga vuxna, vuxna i arbetsför ålder och åldringar, människor från olika länder och Vandabor som skickats hit av mycket varierande orsa- ker. Kundmötena är utmanande på många olika sätt: ibland sätter vi oss in i att ändra levnadssättet, ibland i de kostbehov som per- soner med många eller ovanliga sjukdomar har. I handledningssi- tuationer måste man ge sitt allt för att komma fram till problemet, för att handledningen ska förverkligas och så att man gärna också kan få kunden att ta till sig ändringar som främjar hälsan.

Även de många samarbetsinstanserna ger en annan dimension åt arbetet. Arbetet får mer innehåll då man följer utvecklingen inom branschen genom att läsa och utbilda sig.

Vad är det svåraste i ditt arbete?

Det svåraste är att avgränsa sitt arbete. I Vanda, såsom även i an- dra kommuner, finns det få näringsterapeuter. I Vanda är vi två stycken, och befolkningsunderlaget är cirka 210 000 Vandabor. Det finns ett större behov av både kundarbete och utvecklingsarbete som främjar hälsa och näringsbehandling.

Vilka kunskaper/färdigheter är de viktigaste för att du ska lyckas i ditt arbete?

Utbildningen och behörigheten som legitimerad näringsterapeut ger djupa kunskaper om människans fysiologi, näringsbehandling av sjukdomar och främjande av hälsa genom kost. Det är väsentligt att man behärskar dessa aspekter. Goda kommunikationsfärdig- heter är nödvändiga och de utvecklas genom arbete. Det är också viktigt att man är företagsam, ekersom vi arbetar som en liten yr- keskår i primärvården inom ett omfattande samarbetsnätverk.

Ansvarig redaktör: Akavas Specialorganisationer, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, tfn 0201 235 363, xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Kommunteamets redaktion:

Akavas Specialorganisationers kommunikation Utkommer 2017: mars, juni, oktober, december Adressändringar: Medlemsförbundet