Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vah- vistamislautakunnan teettämä käännös suomenkie- lisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen kään- nöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työ- ehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislauta- kunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheelli- syyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR ASFALTBRANSCHEN 2020-2021

ISBN 978-952-267-364-0

ISBN 978-952-267-365-7 (pdf)

Förläggare: Rakennustieto Oy Layout: DTPage Oy

Tryck: Kirjapaino Xxxx Xx, Jyväskylä 2020

Innehållsförteckning

Kollektivavtal för asfaltbranschen 6

1 § Tillämpningsområde 6

2 § Arbetstid 6

3 § Förläggning av arbetstid 7

4 § Raster 7

5 § Övertids-, söndags- och nödarbete samt beredskap 8

6 § Särskilda tillägg 8

7 § Dygns- och veckovila 9

8 § Påskafton 9

9 § Utryckningsbetonat arbete 10

10 § Förkortning av arbetstid 10

11 § Söckenhelgsersättning 10

12 § Arbetslöner 12

13 § Lön till unga arbetstagare 33

14 § Arbetsplatshandledare 33

15 § Bestämmelser om ackordsarbete 33

16 § Löneutbetalning 33

17 § Dagtraktamente och ersättning för resekostnader 34

18 § Dagliga resekostnader 36

19 § Förflyttning till ett annat arbete 37

20 § Lön för sjukdomstid 37

21 Ersättning för läkarundersökningar 43

22 § Grupplivförsäkring 46

23 § Semester 46

24 § Kläd- och matskjul 48

25 § Övriga ersättningar 49

26 § Skyddsutrustning 50

27 § Lokala avtal 51

28 § Ansvar för avtalet 51

29 § Avgörande av konflikter 52

30 § Avtalets giltighetstid 52

31 § Avtalsexemplar 52

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL KOLLEKTIVAVTAL FÖR ASFALTBRANSCHEN 2020–2021 53

ARBETSTIDSBESTÄMMELSER AV

FÖRSÖKSKARAKTÄR 61

FÖRKORTNING AV ARBETSTID I

VÄGBELÄGGNINGSBRANSCHEN 63

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I ASFALTBRANSCHEN 66

KOLLEKTIVAVTAL OM LÖNER FÖR VÄGMARKERARE 71

AVTAL OM FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARE SAMT SAMARBETE MELLAN ARBETSTAGARNA OCH ARBETSGIVAREN I FÖRETAG I ASFALTBRANSCHEN 75

UTBILDNINGSAVTAL 88

ALLMÄNT AVTAL 92

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR ÄNDRINGEN AV DET ALLMÄNNA AVTALET, UTBILDNINGSAVTALET OCH AVTALET OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT SAMT AVTALET OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING I BYGGNADSBRANSCHEN 94

AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 96

Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter 98

KOLLEKTIVAVTAL

mellan INFRA rf och Byggnadsförbundet rf

1 § Tillämpningsområde ‌‌‌

Detta kollektivavtal gäller arbeten i asfalt- och vägmarkeringsbranschen och ska tillämpas på anställningar för medlemmar och arbetstagare i INFRA rf med undantag av arbeten som medlemmarna låtit utföra och som omfattas av kollektivavtalet för infrastrukturbranschen.

2 § Arbetstid ‌

1. I anställningar ska arbetsvillkor enligt detta avtal iakttas vid sidan om bestämmelserna i arbetstidslagen. Bestämmelserna om arbetstidens längd och om ersättningar för övertids-, söndags- och nödarbete gäller både tim- och ackordsanställda.

2. Arbetsveckan inleds på måndagen. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka, om inte annat sägs nedan.

3. Transportarbete, bevakningsarbete och uppvärmningsarbete som utförs vid sidan om bevakningen kan ordnas i form av periodarbetstid enligt 7 § i arbetstidslagen.

4. Lördagen är en ledig dag om inte något arbete på grund av arbetets karaktär eller av produktionstekniska skäl måste utföras även då, såsom nödvändiga reparationsarbeten, slutförande av researbeten eller annat dylikt arbete. Den som arbetar på en lördag ska ges någon annan ledig dag under samma eller följande vecka.

5. Under s.k. söckenhelgsveckor är dock den ordinarie arbetstiden åtta (8) timmar på lördagar och helgaftnar som infaller på vardagar.

Lördagar under de veckor då nyårsdagen, första maj och självständighetsdagen infaller och första lördagen efter påsken, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx och julen är lediga dagar. Påsk-, midsommar- och julafton samt annandag jul är lediga dagar om inte annat föranleds av produktionstekniska skäl eller av arbetets karaktär.

3 § Förläggning av arbetstid ‌

1. Arbetstiden börjar kl. 07.00 i enskiftsarbete.

2. I tvåskiftsarbete börjar arbetet i regel kl. 06.00 och slutar kl. 24.00. I arbeten som kräver tämligen lite tid kan arbetet ordnas i två skift med avvikelse från de nämnda tiderna.

3. Ett arbetsdygn beräknas börja kl. 00.00 dock så att om ett arbetsskift oavbrutet pågår över midnatt ska alla arbetstimmar anses höra till det arbetsdygn under vilket arbetet inleddes.

4. Den ordinarie arbetstiden kan på grund av inledande och avslutande arbeten, effektiv användning av maskiner eller övriga arbetsarrangemang ordnas på ett sätt som avviker från det vanliga (förflyttad arbetstid) om det behövs eller om så överenskoms lokalt.

Om ett arrangemang enligt det föregående stycket genomförs på ett annat sätt än genom lokala avtal ska en arbetsskiftsförteckning för högst två veckor i sänder utarbetas innan arrangemanget tillämpas. Arbetsskiftsförteckningen ska ges arbetstagarna för kännedom minst tre dagar innan den tas i bruk. I andra situationer behöver en arbetsskiftsförteckning inte utarbetas.

Om arbetstid som avviker från det vanliga (förflyttad arbetstid) inte har ordnats enligt det som framförts ovan har arbetstagaren rätt till ersättning för förflyttad arbetstid. Ersättningen för den förflyttade arbetstiden enligt denna bestämmelse bestäms utifrån 6 § 4 punkten.

5. Treskiftsarbete kan också ordnas så att den ordinarie arbetstiden under en period på högst fem veckor är högst 40 timmar i genomsnitt. I förväg ska det för arbete i skift utarbetas ett arbetstidsschema som visar när ett skift i regel inleds och avslutas samt de lediga dagar som hör till ett arbetsskift.‌

4 § Raster

1. Det går att ingå lokala avtal om längden på och förläggningen av en matrast. Om inga avtal ingås ska matrasten vara en timme och den ska förläggas i mitten av ett arbetsskift. Olika arbetstagare kan ha sina matraster vid olika tidpunkter.

2. Under ett arbetsskift på åtta timmar ska arbetstagaren ha en rekreationspaus på 15 minuter under både den första och andra hälften av arbetsskiftet. Om arbetsdagen varar längre än åtta timmar ska en rekreationspaus på 15 minuter tas efter de åtta timmarna och om arbetet

ännu pågår ska en rekreationspaus på 15 minuter tas med två timmars mellanrum.

Dessa rekreationspauser ska räknas in i arbetstiden. Lokala avtal om andra förfaranden kan också ingås.

5 § Övertids-, söndags- och nödarbete samt beredskap ‌

1. Övertidsarbete är det arbete som på arbetsgivarens förslag utförs utöver den ordinarie arbetstiden. För övertids- och nödarbete ska en lön förhöjd med 50 % för de två första timmarna och med 100 % för de därpå följande timmarna betalas. För övertid per vecka ska en lön förhöjd med 50

% för de åtta (8) första timmarna och med 100 % för de därpå följande timmarna betalas.

2. Enligt 18 § i arbetstidslagen är granskningsperioden för den maximala arbetstiden 12 månader. Granskningsperioden för den maximala arbetstiden för motorfordonsförare är 6 månader.

3. För söndagsarbete ska en lön förhöjd med 100 % betalas enligt 20

§ i arbetstidslagen.

4. Om beredskap och ersättning för den ska det avtalas enligt 4 § i arbetstidslagen.

5. För tillägg för nattarbete enligt 6 § förhöjer man inte vid övertidsarbete.

6 § Särskilda tillägg ‌

1. I skiftarbete ska ett tillägg på 1,52 euro/timme för kvällsskift betalas fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter och 1,54 euro/timme fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

2. För arbete som utförs mellan kl. 21.00 och 05.00 ska ett nattillägg på 5,00 euro per timme betalas fr.o.m. 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter. Nattillägget förblir oförändrat i löneförhöjningen 1.9.2021.

3. Tillägget för nattarbete höjs med 5,18 euro den 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter och med 5,25 euro den 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter när arbetstagaren har utfört nattarbete i minst fyra veckor i ett sträck.

Tillägget för nattarbete höjs 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjningKA på 5,44 euro och 1.9.2021 eller från början

av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter till 5,51 euro, när arbetstagaren har utfört nattarbete i minst åtta veckor i ett sträck.

Tillägget för nattarbete höjs med 5,69 euro den 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter och med 5,76 euro den 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter när arbetstagaren har utfört nattarbete i minst tolv veckor i ett sträck.

Definitioner:

Med nattarbetsvecka avses en vecka med minst tre nattarbetsskift. Med nattarbetsskift avses ett arbetsskift av vilket minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 6.

Det oavbrutna arbetet upphör om arbetstagaren är borta från nattarbetet i minst två veckor.

4. För förflyttad arbetstid som avses i 3 § 4 punkten 3 stycket i detta kollektivavtal och som utförs mellan kl. 16.00 och 21.00 ersättningen betalas som i punkt 1. Mellan kl. 21.00 och 05.00 betalas ersättningen som i punkt 2.

7 § Dygns- och veckovila ‌

1. Dygnsvilan ska vara minst 11 timmar om inte annat avtalas lokalt.

2. Om arbetsgivaren tillfälligt har behövt arbetstagaren i arbetet under hans eller hennes veckovila och arbetstagarens ordinarie arbetstid inte har förkortats i motsvarande grad under den följande kalenderveckan ska arbetstagaren för tiden i det tillfälliga arbetet få en särskild ersättning vars storlek motsvarar den egentliga lönen. Ersättningen för veckovila beräknas enligt den genomsnittliga timförtjänsten under ordinarie arbetstid under de tre senaste lönebetalningsperioderna.

8 § Påskafton ‌

I annat än kontinuerligt treskiftsarbete ska en lön förhöjd med 50 % betalas för arbete som utförts på påskafton för högst åtta timmar, trots att det inte är övertidsarbete. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete ska arbetstagaren dessutom få även en övertidsersättning.

9 § Utryckningsbetonat arbete ‌

Om en arbetstagare efter att ha kommit hem från arbetet kallas in till ett utryckningsbetonat arbete efter sitt egentliga arbetsskift ska han eller hon utöver den egentliga lönen få tre (3) timmars lön jämte kompetenstillägg. Storleken på lönen bestäms utifrån produktionens tabellön. Denna bestämmelse gäller varken arbete i anknytning till ordinarie arbetstid eller förflyttad arbetstid. (Utryckningspremie är inte lön för tid i arbete.) I utryckningsfall ska en ersättning för de dagliga resekostnaderna betalas i fall arbetstagaren enligt kollektivavtalet annars är berättigad till den. Om det tar mindre än en timme att utföra utryckningsarbetet ska dock lönen för en timme betalas för det. Mottagning av råvaror som används i tillverkning av asfalt ska inte anses vara utryckningsbetonat arbete.

10 § Förkortning av arbetstid ‌

Förkortning av arbetstid genomförs enligt ett avtal om förkortning av arbetstid i vägbeläggningsbranschen som utgör en bilaga till detta kollektivavtal.‌

11 § Söckenhelgsersättning

1. För nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärdsdag, midsommarafton, julafton, juldagen och annandag jul ska en timlön utan den personliga löneandelen och utan yrkesexamens- och specialyrkesexamenstillägg enligt tidlönens tabellön betalas till arbetstagaren för de ordinarie arbetstimmarna enligt hans eller hennes arbetstidsschema om de nämnda söckenhelgerna annars hade varit hans eller hennes arbetsdagar.

Söckenhelgsersättningen ska dock endast betalas till en arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått minst sex veckor före den nämnda söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren enligt sitt arbetstidsschema har arbetat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och på den närmast följande arbetsdagen efter den eller på någondera av dessa dagar eller att frånvaron har berott på ett tillstånd av arbetsgivaren eller varit en avlönad frånvaro enligt kollektivavtalet.

2. Det nämnda anställningsförhållandet på sex (6) veckor anses uppstå även enligt beräkningssättet i 23 § 1 punkten 2 stycket.

en permittering.

4. En arbetstagare som i övrigt är berättigad till en söckenhelgsersättning ska också få en söckenhelgsersättning för en söckenhelg som ingår i en tidsperiod för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. Söckenhelgsersättning ska också betalas för de söckenhelger som ingår i semestern.

5. Arbetstagaren förlorar inte sin rätt till söckenhelgsersättning om han eller hon på arbetsdagen före söckenhelgen eller på den närmast följande arbetsdagen efter söckenhelgen blir försenad om förseningen berodde på en oväntad skada på trafikmedlet eller en störning i trafikförbindelserna som avviker från det normala.

Någon allmän regel om längden på en godtagbar försening kan inte anges. Frågan ska avgöras från fall till fall dock med beaktande av att vilken som helst kort fördröjning inte i sig leder till en förlorad söckenhelgsersättning.

6. Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärdsdag, midsommarafton, julafton, juldagen eller annandag jul ska han eller hon få lön enligt samma grunder som för söndagsarbete och söckenhelgsersättningen uteblir.

7. För självständighetsdagen ska lön betalas enligt lagen om självständighetsdagens firande som allmän högtids- och fridag (26.11.1937/388). Om arbetstagaren på grund av sjukdom inte har rätt till lön för självständighetsdagen, betalas lön ut för den dagen enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid.

12 § Arbetslöner ‌

Lönesättningsformerna enligt kollektivavtalet för asfaltbranschen är tidlön, produktionspremielön och ackordslön.

Den som sköter maskinenheten, vägaren, de som utför underhålls- och reparationsarbeten och andra som utför specialarbeten omfattas av ett system med tidlön, om inte annat avtalas lokalt.

För remixerarbeten (även i fråga om slitspår) och andra motsvarande arbeten där åtgången av massa är liten ska en lön (inklusive en personlig löneandel) enligt ett system med tidlön betalas. Även lokala avtal om prissättning av de nämnda arbeten kan ingås förutsatt att arbetstagarens lön är minst lika stor som lönen enligt systemet med tidlön. Lokala avtal ska ingås skriftligt.

är:

SYSTEM MED TIDLÖN

I ett system med tidlön består arbetstagarens lön av tre delfaktorer som

1. Tabellön

2. Personlig löneandel (utifrån poängsättningen)

3. Yrkesexamenstillägg

1. Tabellön

Löneklasserna för tabellönen är I–V. En arbetstagare ska placeras i en

löneklass utifrån sin yrkesbeteckning enligt tabellen nedan. De beteckningar som numera används i asfaltarbeten har beaktats i beteckningarna.

Placering av arbetstagare i lönegrupperna I–V och de tabellöner som motsvarar dessa (1.9.2020 eller 1.9.2021 eller från början av denKA lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter).

Lönegrupp	Arbetstagarens beteckning	År 2020 €/timme	År 2021 €/timme
I	Sommararbetare, städare, trafikledare, asfaltarbetare utan arbetserfarenhet	10,96	11,11
II	Skyfflare, asfaltarbetare (medhjälpare), laborant, lagerarbetare, fibersvetsare, trafikorganisatör/servicebilförare (inbegriper chaufför), klistrare/sprutmaskinförare	14,79	14,98
III	Värmemaskinskötare (värmemaskinförare), lastbilsförare, maskinenhetsskötare (vägare), fräsmaskinförare, gjutasfaltarbetare, skrapare, maskinförare (t.ex. Stabilisering), vältförare, grundarbetare, idrottsplatsbyggare (baskuskaper), laborant (person med behörighet som laborant, utbildad), skyfflare (mångkunnig), klistrare/sprutmaskinförare (mångkunnig), trafikorganisatör/servicebilförare (helhetsansvar för trafikarrangemangen)	15,68	15,88
IV	Maskinenhetsskötare, maskinutläggarförare, maskinmontör (reparatör), avdragare, väghyvelförare, grundarbetare, idrottsplatsbyggare (spetskompetens), värmemaskinskötare (kan arbeta självständigt)	16,53	16,75
V	Förman, annan beteckning som hör till grupp IV	17,40	17,63

Om arbetstagaren har arbetat som trafikdirigerare i minst sex månader hos samma arbetsgivare eller totalt 12 månader som trafikdirigerare är hans eller hennes tabellön 12,00 euro/timme.

2. Den personliga löneandelen (0–25 poäng)

En arbetstagares personliga löneandel grundar sig på poängsättningenKA

på det sättet att poängen motsvarar den procent som läggs på tabellönen.

Om storleken på en arbetstagares personliga löneandel till exempel är 10 poäng betyder det att en personlig löneandel på 10 % läggs på tabellönen.

Den personliga löneandelen ska fastställas utifrån en utvärdering av KA

fem olika faktorer:

1. Yrkesskicklighet

2. Personliga egenskaper

3. De fysiska krav som arbetet och arbetsstället ställer

4. Förman/rapportering

5. Service- och reparationsuppgifter

För varje punkt ges arbetstagaren poäng på skalan 0–5. Poäng kan ges med 0,5 poängs noggrannhet. Observera att punkt 3 (De fysiska krav som arbetet och arbetsstället ställer) i regel bedöms gruppvis. I övriga punkter utförs bedömningen individuellt.

1. Yrkesskicklighet

Yrkesskickligheten innebär mångsidigt kunnande och tid i branschen.

Poäng	Grunder
0	Arbetstagaren har ingen tidigare arbetserfarenhet inom asfaltbranschen.
1-2	Arbetstagaren behärskar det arbete som hör till hans eller hennes arbetsuppgifter.
2-3	Arbetstagaren har sådana kunskaper och färdigheter att han eller hon behärskar någon arbetsuppgift inom asfaltbranschen väl eller klarar av flera andra arbetsuppgifter än de som hör till hans eller hennes arbetsuppgifter.
3-4	Arbetstagaren kan självständigt och mångsidigt utföra flera arbeten inom asfaltbranschen med yrkesskicklighet.
4-5	Arbetstagaren kan utföra arbeten som kräver särskild yrkes-, planerings- och tillämpningskompetens i vilka ingår handledning av andra arbetstagare och kvalitetskontroll.

2. Personliga egenskaper

Poäng	Grunder
0-2,5	Regelbunden/Initiativrik
0-2,5	Arbetets kvalitet (personlig)/Teamarbete (samarbetsförmåga)

3. De exceptionella fysiska krav som arbetet och arbetsstället ställer

Med tungt arbete avses arbetsuppgifter som på grund av att de fysiskt är tunga väsentligt avviker från en asfaltarbetares normala arbetsuppgifter. Denna punkt ska i regel bedömas gruppvis Vid bedömningen av vilka fysiska krav arbetet och arbetsställena ställer ska bl.a. antalet brunnar beaktas.

Poäng	Grunder
0-5	De fysiska krav arbetet ställer påverkas bl.a. av andelen manuellt arbete, antalet brunnar, objektens förläggning och kravnivå.

4. Förman/rapportering

Poäng	Grunder
0	Arbetstagaren har ingen rapporterings- eller förmansskyldighet.
1-2	Arbetstagaren rapporterar om arbetet.
2-3	Arbetstagaren handleder och instruerar arbetstagare inom sitt område och rapporterar.
3-4	Arbetstagaren organiserar och leder arbetet i sin arbetsgrupp samt rapporterar.
4-5	Arbetstagaren ansvarar för rapporteringen. Arbetstagaren kan utföra arbeten som kräver särskild yrkes-, planerings- och tillämpningskompetens samt ansvarsfulla arbeten.

5. Service- och reparationskunnande

Poäng	Grunder
0	Arbetstagaren utför inte service- och reparationsarbeten.
1-2	Arbetstagaren utför dagliga kontroller enligt serviceanvisningen och det underhåll som behövs.
2-3	Arbetstagaren utför grunduppgifter i samband med service- och reparationsarbete.
3-4	Arbetstagaren utför självständigt och mångsidigt krävande service- och reparationsarbeten eller utför också så kallade vinterreparationer.
4-5	Arbetstagaren utför självständigt och mångsidigt särskilt krävande service- och reparationsarbeten.

Yrkesexamenstillägg och specialyrkesexamenstillägg betalas som separata tillägg på tabellönen och den personliga löneandelen till personer som med godkänt vitsord har avlagt ett avsnitt som handlar om asfalt och ingår i yrkesexamen i mark- och anläggningsbranschen eller specialyrkesexamen i asfaltbranschen (examenstillägg betalas bara för en examen).

Yrkesexamenstillägget är den 1.9.2020 eller den lönebetalningsperiod som närmast följer därefter 0,34 euro/h och den 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer därefter förblir yrkesexamenstillägget detsamma som tidigare. Specialyrkesexamenstillägget är fr.o.m. 1.9.2020 eller den lönebetalningsperiod som närmast följer därefter 0,75 euro/timme och fr.o.m. 1.9.2021 eller den lönebetalningsperiod som närmast följer därefter 0,76 euro/h.

Det rekommenderas att en person som avser avlägga yrkesexamen eller specialyrkesexamen ska diskutera ersättningar för de kostnader som föranleds av examen med arbetsgivaren innan han eller hon inleder sina studier.

Anvisningar för tillämpning av systemet med tidlön

En övergång till ett system med tidlön får inte sänka arbetstagarens nuvarande lön.

I början av anställningsförhållandet ska en personlig löneandel fastställas för varje arbetstagare. Löneklassen och den personliga löneandelen för en ny arbetstagare ska justeras första gången senast efter två löneperioder.

Om den personliga löneandelen inte har fastställts i systemet med tidlön bestäms personens lön utifrån en fast tabellön för arbeten på mindre än 50 ton som ingår i ett system med produktionspremier enligt detta kollektivavtal.

På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren visa hur den personliga löneandelen sammansätts. Om arbetstagaren inte är nöjd med det kan förtroendemannen, om arbetstagaren så vill, biträda arbetstagaren vid förhandlingar om fastställande av den personliga löneandelen.

Arbetstagarens personliga poängsättning ska bedömas innan en arbetsperiod påbörjas eller när arbetsbeskrivningen ändras.

Tolkningsanvisning: Innan en arbetsperiod påbörjas betyder senast när arbetsperiodens första löneperiod avlutas.

Om arbetstagarens arbetsprestationer ändras till det sämre ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig anmälan om ändringar i arbetstagarens personliga egenskaper och de anknytande poängen. Samtidigt ska förtroendemannen underrättas om saken. Om arbetstagarens arbetsprestationer inte ändras under två löneperioder kan arbetsgivaren sänka hans eller hennes personliga löneandel. Förtroendemannen ska underrättas också om detta.

Det går att ingå lokala avtal om ett arbetsspecifikt tillägg om uppgiftens svårighet det kräver (till exempel i parkeringshus, lagerbyggnader, tunnlar och andra svåra arbetsställen).

Om utläggningsarbetet inte kan utföras mot tidlön, ska arbetsgivaren sträva efter att ordna annat arbete. Om avbrottet på grund av väderleksförhållanden leder till väntetidstimmar, ska arbetstagaren för dessa timmar betalas tabellön enligt systemet med tidlön samt eventuellt yrkesexamenstillägg eller specialyrkesexamenstillägg.

SYSTEM MED PRODUKTIONSPREMIER

Syftet med ett system med produktionspremier är att ge arbetstagaren en inkomst som är rättvis i förhållande till hans eller hennes arbetsprestation och kraven i arbetet. För att uppnå detta syfte bör arbetsprestationen och den produktionspremie som ska betalas ut utifrån den motsvara varandra. I en produktionspremie som betalas utöver produktionspremiearbetets tabellön beaktas arbeten av olika kvalitet och produktionstekniska faktorer på ett sätt som uppmuntrar arbetstagaren till en bra kvantitativ arbetsprestation och till att fokusera ytterligare på kvaliteten. Syftet med det här systemet med produktionspremier är att beakta dessa principer.

I produktionspremiearbetet består arbetstagarens lön av följande faktorer:

1. Produktionspremiens tabellön

2. En produktionspremie som fastställs utifrån produktionsmängden

3. Ackordslön som betalas utöver produktionspremien.

I arbetsställen på mindre än 50 ton ska en fast tabellön betalas i stället KA

för punkterna 1 och 2 ovan.

Om en arbetstagare som deltar i produktionspremiearbetet utför annat än produktionspremiearbete ska arbetstagaren få tabellens totaltimlön enligt systemet med produktionspremier.

Yrkesexamenstillägg och specialyrkesexamenstillägg ska betalas som separata tillägg på produktionsbaserade tabellöner (tabellön, fast tabellön och totaltimlön) till personer som med godkänt vitsord har avlagt ett avsnitt som handlar om asfalt och ingår i yrkesexamen i mark- och anläggningsbranschen eller specialyrkesexamen i asfaltbranschen (examenstillägg betalas bara för en examen).

1. Allmänna bestämmelser

1. Dessa bestämmelser ska tillämpas när utläggningsarbete utförs som produktionspremiearbete.

2. Produktionspremiearbetet omfattar de arbeten och arbetsskeden som behövs för att slutföra beläggningsarbetet.

3. Arbetsgivaren ska avgöra storleken på en utläggningsgrupp med beaktande av arbetets karaktär, maskiner och andra faktorer. Om en separat, utomstående arbetstagare eller grupp kommer att delta i utläggningsgruppens arbete, ska denna inte räknas med i utläggningsgruppen. En egen lön ska då räknas för arbetstagaren eller gruppen.

4. Produktionspremie ska för produktionspremiearbete betalas till en utläggningsgrupp som lägger ut och pressar ihop asfaltmassan till en färdig beläggning.

5. En skriftlig beräkning av produktionspremier ska ges utläggningsgruppen varje vecka.

6. Produktionspremie ska betalas för arbetsskiftets varje sådan timme under vilken ovan nämnd produktionspremiearbete har utförts. Produktionspremiearbete omfattar dock inte:

• montering, nedmontering och flyttning av en maskinenhet

• reparation och underhåll av en maskinenhet eller utläggningsutrustning

• underlagsarbeten

• montering av vägmärken

• flyttning av stängsel för reglering av trafiken

• utläggning av gjutasfalt

• beläggningar på idrottsplaner

• fräsning

• stabilisering.

7. Lön vid avbruten produktion

Om arbetet inte kan utföras som produktionspremiearbete ska arbetsgivaren sträva efter att ordna med annat arbete. Om avbrottet på grund av väderleksförhållanden leder till väntetidstimmar ska arbetstagaren få sin tabellön enligt systemet med produktionspremier.

8. Avbrott på ett arbetsställe

Med ett arbetsställe avses ett arbetsställe som har definierats i kollektivavtalet. Om arbetet avbryts oberoende av arbetstagaren och utläggningsgruppen flyttar sig till ett nytt arbetsställe ska det belagda arbetsstället mätas enligt den mängd massa som oavbrutet har lagts ut. Mindre lappnings- och handarbeten förorsakar dock inga avbrott i mätningen på ett arbetsställe. Om det blir avbrott på ett arbetsställe och arbetet fortsätter i en annan form än som produktionspremiearbete ska arbetstagaren få produktionens totaltimlön.

2. Fastställande av produktionspremie

Produktionsbaserad tabellön

Löneklasserna för tabellönen motsvarar löneklasserna I–V i systemet med tidlön. Arbetstagarens löneklass bestäms utifrån yrkesbeteckningen.

Tabellönerna enligt systemet med produktionspremier är följande KA

(1.9.2020 eller 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter):

	2020	2021
Löneklass	Euro/timme	Euro/timme
I	8,47	8,58
II	11,36	11,51
III	12,01	12,17
IV	12,66	12,82
V	13,32	13,49

De fasta tabellönerna för arbeten på mindre än 50 ton enligt systemet med produktionspremier är följande (1.9.2020 eller 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter):

	2020	2021
Löneklass	Euro/timme	Euro/timme
I	13,72	13,90
II	16,65	16,87
III	17,33	17,56
IV	18,00	18,23
V	18,66	18,91

Premie som baserar sig på produktionsmängden

Produktionspremien beräknas utifrån arbetsställets storlek. Med ett arbetsställe avses en helhet som består av områden, gator och vägar som ska beläggas.

Fast tabellön ska betalas för arbete som utförs på ställen på mindre än 50 ton som ligger nära varandra och är sammanfogade med varandra. Även annat kan avtalas lokalt innan arbetet utförs med beaktande av den helhet som består av de områden som ska beläggas.

Vid beläggning av vägar och motortrafikleder bildar sådana hållplats- och vägkorsningsområden som inte ska beläggas samtidigt med körbanan sina egna arbetsställen. Detta gäller även ställvisa utjämningar. I fråga om dessa ska tabellen för gator, gårdar och motsvarande iakttas. Också vid

beläggning av renar utanför körbanan vars bredd är mindre än 2,5 meter ska tabellen för gator, gårdar och motsvarande iakttas.

Med storleken på arbetsstället avses en teoretisk mängd massa beräknat från den slutliga arealen.

En produktionspremie per arbetsgrupp ska fördelas jämnt mellan arbetstagarna i förhållande till de utförda arbetstimmarna. I beräkningen av produktionspremierna ska bara en produktionspremie som grundar sig på produktionsmängden (euro/ton) beaktas.

Gesäller och praktikanter omfattas inte av beräkningen av produktionspremierna när produktionspremien beräknas utifrån en granskningsperiod på en vecka.

Löneklassen för en arbetstagare (annan än gesäll eller praktikant) som i löneklassen I utför produktionspremiearbete ska för första gången justeras senast efter två löneperioder.

År 2020 (fr.o.m. 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter) ska en koefficient som bestäms utifrån storleken på arbetsstället beräknas enligt följande schablon:

GATOR, GÅRDAR OCH MOTSVARANDE:

Storleken på arbetsstället: 50–1 000 ton

Koefficient = 16,262* (Storleken på arbetsstället(-0,497)), euro/ton Koefficienten anges med tre decimaler.

Storleken på arbetsstället: över 1000 ton Koefficient = 0,550 euro/ton

Produktionspremien (i euro) fås genom att koefficienten (euro/ton) ovan multipliceras med den mängd massa som lagts ut (i ton).

VÄGAR, MOTORTRAFIKLEDER, FLYGPLATSER OCH MOTSVARANDE:

Storleken på arbetsstället: 50–1 000 ton

Koefficient = 32,893* (Storleken på arbetsstället(-0,6614)), euro/ton

Koefficienten anges med tre decimaler.

Storleken på arbetsstället: över 1 000 ton KA

Koefficient = 0,350 euro/ton

Produktionspremien (i euro) fås genom att koefficienten (euro/ton) ovan multipliceras med den mängd massa som lagts ut (i ton).

År 2021 (fr.o.m. 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter) ska en koefficient som bestäms utifrån storleken på arbetsstället beräknas enligt följande schablon:

GATOR, GÅRDAR OCH MOTSVARANDE:

Storleken på arbetsstället: 50–1 000 ton

Koefficient = 16,473* (Storleken på arbetsstället(-0,497)), euro/ton Koefficienten anges med tre decimaler.

Storleken på arbetsstället: över 1000 ton Koefficient = 0,557 euro/ton

Produktionspremien (i euro) fås genom att koefficienten (euro/ton) ovan multipliceras med den mängd massa som lagts ut (i ton).

VÄGAR, MOTORTRAFIKLEDER, FLYGPLATSER OCH MOTSVARANDE:

Storleken på arbetsstället: 50–1 000 ton

Koefficient = 33,321* (Storleken på arbetsstället(-0,6614)), euro/ton

Koefficienten anges med tre decimaler.

Storleken på arbetsstället: över 1000 ton Koefficient = 0,355 euro/ton

Produktionspremien (i euro) fås genom att koefficienten (euro/ton) ovan multipliceras med den mängd massa som lagts ut (i ton).

Totaltimlön i produktionspremiearbete

Produktionspremie ska betalas till en utläggningsgrupp. När utläggningsgruppen utför annat arbete än lägger ut beläggning ska medlemmarna i arbetsgruppen få produktionens totaltimlön.

Totaltimlönerna enligt systemet med produktionspremier är följande (1.9.2020 eller 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter):

	2020	2021
Löneklass	Euro/timme	Euro/timme
I	13,27	13,44
II	16,13	16,34
III	16,79	17,01
IV	17,42	17,65
V	18,08	18,32

3. Ackordslön som betalas utöver produktionspremien

Utöver produktionspremien betalas följande ackordslöner:

• 1.9.2020 eller fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter ska ett tilläggspris på 6,48 euro/brunn/arbetsgrupp betalas för ett lyft av en s.k. flytande brunn till sin rätta höjd och 1.9.2021 eller fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter betalas ett tilläggspris på 6,57 euro/brunn/arbetsgrupp. En höjning av en fast brunn med hjälp av en tilläggsram av metall eller annat material ska ersättas såsom en flytande brunn. Ersättningen ska betalas en gång per en höjd brunn, inte enligt antalet ramar.

För tillverkning av brädränna och triangellist på 5 cm betalas ett totalpris den 1.9.2020 eller fr.o.m. den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter på 0,16 euro/m + produktionspremie. Tillägget bibehålls fr.o.m. 1.9.2021 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter

• För tillverkning av böjd ränna, triangellist större än 5 cm och s.k. korv inkl. användning av schablon betalas 0,46 euro/m + produktionspremie fr.o.m. 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter och även fr.o.m. 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter 0,46 euro/m + produktionspremie.

Om ackordslöner kan även lokala avtal ingås separat.

4. Särskilda bestämmelser KA

1. Bemanningen på maskinenheterna ska bestå av: den som sköter maskinenheten, vägaren och vid behov fibersvetsaren samt asfaltarbetaren. Om bemanningen på en maskinenhet avviker från bestämmelserna i kollektivavtalet ska lokala avtal om en separat ersättning för eventuellt extra arbete (t.ex. lastning eller ensamarbete) ingås.

2. En arbetstagares produktionspremie i produktionspremiearbete kan inte vara lägre än 5,16 euro/timme fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter eller lägre än 5,23 euro/timme fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter.

3. Till servicebilsförare som deltar i produktionspremiearbete ska en lön enligt totaltimlönen i produktionspremietabellen betalas för service- och körtimmarna under tiden för körning med servicebilen.

Lokala avtal om lönesättning som innebär produktionspremier kan ingås. Den lönesättning som innebär produktionspremier (produktionspremietabellen + produktionen/vecka per timme) om vilken lokala avtal har ingåtts ska för varje arbetstagares del med beaktande av helheten motsvara yrkesbeteckningen/löneklassen i fråga enligt den fasta tabellönen för arbeten på mindre än 50 ton enligt systemet med produktionspremier i detta kollektivavtal. Lokala avtal ska ingås skriftligt. Om åtgången av den massa som beställaren beställt är mindre än 70 kg/m2 i ett arbete som inte är remixerarbete eller motsvarande ska det alltid

avtalas om produktionspremien separat.

Om produktionspremiearbete utförs som handläggning (hela arbetsstället utan utläggningsmaskiner) ska den lönesättning som innebär produktionspremier (produktionspremietabellen + produktionen/vecka per timme) för varje arbetstagares del med beaktande av helheten motsvara yrkesbeteckningen/löneklassen i fråga enligt den fasta tabellönen för arbeten på mindre än 50 ton enligt systemet med produktionspremier i detta kollektivavtal.

I arbeten där mjukgjord asfaltbetong (MJAB) eller mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering (MJOG) används betalas lön enligt produktionspremietabellen sänkt med 20 procent till den utläggningsgrupp som utför utläggningsarbetet där det finns högst sex arbetstagare som utför produktionspremiearbetet. Om utläggningsgruppen är större görs ingen sänkning. Sänkningen ska inte göras om dessa massor tillverkas med hjälp av en uppvärmningsanordning försedd med filter.

I arbeten där MAB av penetrationsbitumen 330/430 används betalas lön enligt produktionspremietabellen sänkt med 10 procent till den utläggningsgrupp som utför utläggningsarbetet där det finns högst sex arbetstagare som utför produktionspremiearbetet. Om utläggningsgruppen är större görs ingen sänkning. Sänkningen ska inte göras om dessa massor tillverkas med hjälp av en uppvärmningsanordning försedd med filter.

Produktionspremien ska höjas med 10 procent för de arbetstimmar som ingår i systemet med produktionspremier när en person som utför maskinell emulgering hör till en grupp som får produktionspremie och blir tvungen att emulgera medan utläggningsarbetet pågår.

När ABS-beläggning som består av gummibitumen läggs ut ska produktionspremien höjas med 10 procent.

Om nät monteras i utjämningsmassan eller asfaltplattan i samband med utläggning av massan ska utöver produktionspremien ett mentillägg per varje utförd arbetstimme betalas till arbetsplatsens alla arbetstagare som är berättigade till produktionspremie. Mentillägget är 0,97 euro fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter och 0,98 euro fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

ACKORDSLÖNER I BELÄGGNINGSARBETEN

I fall en arbetsprestation inte baserar sig på tidlön eller produktionspremie kan man också komma överens om att arbetet utförs mot ackordslön. Ackordslönen ska som minst motsvara tabellönen enligt löneklassen i systemet med produktionspremier eller tidlön + antingen garantiproduktionen eller den personliga löneandelen beroende på lönesystemet.

Direkta ackord vid produktionsbaserad lönesättning

Fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast betalas 44,07 euro/st. och fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter betalas 44,65 euro/st. för lyftning och läggning av brunnar i fall arbetet innefattar pikhuggning samt murning och betonggjutning när arbetsgivaren ger en kompressor till brunnslyftarnas förfogande. Fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter ska ett entreprenadpris på 27,14 euro/brunn betalas för lyftning eller läggning av brunnar när arbetet innefattar maskinell pikhuggning och borttagning av avfall och fr.o.m.

därefter uppgår detta entreprenadpris till 27,49 euro/brunn.

Ett entreprenadspris på 0,12 euro/m2 betalas för manuell emulgering. Om ackordslöner kan även lokala avtal ingås separat.

Tabeller över produktionspremier 2020

GATOR, GÅRDAR OCH MOTSVARANDE 2020

Enhetspriserna (euro/ton) enligt arbetsställets storlek (i ton). Storleken på arbetsstället anges med 10 tons mellanrum i tabellen. I beräkningen av produktionspremier anges storleken på arbetsstället med ett tons noggrannhet. Enhetspriset anges med tre decimalers noggrannhet.

Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)
50	2,327	310	0,940	570	0,694	830	0,576
60	2,125	320	0,925	580	0,688	840	0,573
70	1,969	330	0,911	590	0,682	850	0,569
80	1,842	340	0,897	600	0,677	860	0,566
90	1,737	350	0,885	610	0,671	870	0,563
100	1,649	360	0,872	620	0,666	880	0,559
110	1,573	370	0,861	630	0,661	890	0,556
120	1,506	380	0,849	640	0,655	900	0,553
130	1,447	390	0,838	650	0,650	910	0,550
140	1,395	400	0,828	660	0,645	920	0,547
150	1,348	410	0,818	670	0,641	930	0,544
160	1,305	420	0,808	680	0,636	940	0,541
170	1,267	430	0,799	690	0,631	950	0,539
180	1,231	440	0,790	700	0,627	960	0,536
190	1,198	450	0,781	710	0,622	970	0,533
200	1,168	460	0,772	720	0,618	980	0,530
210	1,140	470	0,764	730	0,614	990	0,528
220	1,114	480	0,756	740	0,610	1000	0,525
230	1,090	490	0,748	750	0,606	Över 1000	0,550
240	1,067	500	0,741	760	0,602
250	1,046	510	0,734	770	0,598
260	1,025	520	0,727	780	0,594
270	1,006	530	0,720	790	0,590
280	0,988	540	0,713	800	0,587
290	0,971	550	0,707	810	0,583
300	0,955	560	0,700	820	0,579

MOTSVARANDE 2020

Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)
50	2,474	310	0,740	570	0,495	830	0,386
60	2,193	320	0,725	580	0,489	840	0,383
70	1,980	330	0,710	590	0,484	850	0,380
80	1,813	340	0,696	600	0,478	860	0,377
90	1,677	350	0,683	610	0,473	870	0,374
100	1,564	360	0,670	620	0,468	880	0,371
110	1,469	370	0,658	630	0,463	890	0,368
120	1,387	380	0,647	640	0,458	900	0,366
130	1,315	390	0,636	650	0,454	910	0,363
140	1,252	400	0,625	660	0,449	920	0,360
150	1,196	410	0,615	670	0,445	930	0,358
160	1,146	420	0,605	680	0,440	940	0,355
170	1,101	430	0,596	690	0,436	950	0,353
180	1,060	440	0,587	700	0,432	960	0,350
190	1,023	450	0,578	710	0,428	970	0,348
200	0,989	460	0,570	720	0,424	980	0,346
210	0,958	470	0,562	730	0,420	990	0,343
220	0,929	480	0,554	740	0,416	1000	0,341
230	0,902	490	0,547	750	0,413	Över 1000	0,350
240	0,877	500	0,540	760	0,409
250	0,853	510	0,532	770	0,405
260	0,831	520	0,526	780	0,402
270	0,811	530	0,519	790	0,399
280	0,792	540	0,513	800	0,395
290	0,774	550	0,507	810	0,392
300	0,756	560	0,501	820	0,389

Tabeller över produktionspremier 2021

GATOR, GÅRDAR OCH MOTSVARANDE 2021

Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)
50	2,357	310	0,952	570	0,703	830	0,583
60	2,153	320	0,937	580	0,697	840	0,580
70	1,994	330	0,923	590	0,691	850	0,577
80	1,866	340	0,909	600	0,686	860	0,573
90	1,760	350	0,896	610	0,680	870	0,570
100	1,670	360	0,884	620	0,674	880	0,567
110	1,593	370	0,872	630	0,669	890	0,564
120	1,526	380	0,860	640	0,664	900	0,560
130	1,466	390	0,849	650	0,659	910	0,557
140	1,413	400	0,839	660	0,654	920	0,554
150	1,365	410	0,828	670	0,649	930	0,551
160	1,322	420	0,818	680	0,644	940	0,548
170	1,283	430	0,809	690	0,640	950	0,546
180	1,247	440	0,800	700	0,635	960	0,543
190	1,214	450	0,791	710	0,631	970	0,540
200	1,183	460	0,782	720	0,626	980	0,537
210	1,155	470	0,774	730	0,622	990	0,534
220	1,129	480	0,766	740	0,618	1000	0,532
230	1,104	490	0,758	750	0,614	Över 1000	0,557
240	1,081	500	0,751	760	0,610
250	1,059	510	0,743	770	0,606
260	1,039	520	0,736	780	0,602
270	1,019	530	0,729	790	0,598
280	1,001	540	0,722	800	0,594
290	0,984	550	0,716	810	0,591
300	0,967	560	0,709	820	0,587

MOTSVARANDE 2021

Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)	Objekt ets storlek i ton	Enhetsp ris (€/ton)
50	2,506	310	0,750	570	0,501	830	0,391
60	2,222	320	0,734	580	0,495	840	0,388
70	2,006	330	0,719	590	0,490	850	0,385
80	1,837	340	0,705	600	0,484	860	0,382
90	1,699	350	0,692	610	0,479	870	0,379
100	1,585	360	0,679	620	0,474	880	0,376
110	1,488	370	0,667	630	0,469	890	0,373
120	1,405	380	0,655	640	0,464	900	0,370
130	1,332	390	0,644	650	0,459	910	0,368
140	1,268	400	0,633	660	0,455	920	0,365
150	1,212	410	0,623	670	0,450	930	0,363
160	1,161	420	0,613	680	0,446	940	0,360
170	1,116	430	0,604	690	0,442	950	0,357
180	1,074	440	0,595	700	0,437	960	0,355
190	1,036	450	0,586	710	0,433	970	0,353
200	1,002	460	0,578	720	0,429	980	0,350
210	0,970	470	0,569	730	0,426	990	0,348
220	0,941	480	0,561	740	0,422	1000	0,346
230	0,913	490	0,554	750	0,418	Över	0,355
240	0,888	500	0,547	760	0,414
250	0,864	510	0,539	770	0,411
260	0,842	520	0,533	780	0,407
270	0,822	530	0,526	790	0,404
280	0,802	540	0,519	800	0,401
290	0,784	550	0,513	810	0,397
300	0,766	560	0,507	820	0,391

13 § Lön till unga arbetstagare ‌

I fråga om ungdomar under 18 år som börjar arbeta i asfaltsbranschen kan arbetstagaren och arbetsgivaren samt förtroendemannen avtala om lönen även på ett annat sätt än enligt bestämmelserna i detta kollektivavtal.

14 § Arbetsplatshandledare ‌

Arbetsgivaren och arbetstagaren ska avtala om hur gesällerna och läroavtalseleverna ska få handledning i arbetet. I detta sammanhang ska arbetsplatshandledarens möjligheter att utföra uppgiften, uppgiftens inverkan på skötseln av hans eller hennes egna arbetsuppgifter och hans eller hennes lön utredas.‌

15 § Bestämmelser om ackordsarbete

1. Om andra ackordsarbeten än direkta ackord vid produktionsbaserad lönesättning ska det avtalas separat.

2. Ackordslönen ska som minst motsvara tabellönen enligt löneklassen i systemet med produktionspremier eller tidlön + antingen garantiproduktionen eller den personliga löneandelen beroende på lönesystemet.

16 § Löneutbetalning ‌

1. Lön betalas varannan fredag eller, om den är en helgdag, på den föregående vardagen.

Lokalt kan avtalas om att den egentliga löneutbetalningen sker en gång

per månad. Då har arbetstagaren rätt att på begäran få förskottslön i mitten av lönedagarna för de arbetstimmar som motsvarar ordinarie arbetstid.

2. Arbetsgruppen ska få en skriftlig beräkning av

produktionspremier varje vecka.

3. Lönen betalas till ett penninginstitut som är verksamt i Finland på det bankkonto som arbetstagaren anvisar. I samband med löneutbetalningen ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig beräkning av storleken på lönen i euro och de grunder utifrån vilka den bestäms.

genast efter att anställningen har upphört om det inte är fråga om ackordsarbete eller arbete som avlönas med produktionspremier. Då ska lönen betalas under den dag som följer efter mätningen.

5. Det går att ingå lokala avtal om att slutlönen ska betalas senast på den normala lönebetalningsdagen som följer efter att anställningen har upphört.

17 § Dagtraktamente och ersättning för resekostnader ‌

1. Om en arbetstagare på begäran av arbetsgivaren reser till arbete utanför sin hemort därifrån han eller hon inte kan ta sig hem till natten, ordnar arbetsgivaren kostnadsfritt med beaktande av de lokala förhållandena rimlig inkvartering för arbetstagarens bruk.

Inkvarteringen ska som huvudregel ordnas så att arbetstagaren har ett eget rum för övernattning,

Från denna huvudregel kan man avvika om det på grund av omständigheterna är omöjligt att ordna ett eget rum eller om ordnandet av ett eget rum orsakar orimliga kostnader. Detta ska innan inkvarteringen inleds gemensamt konstateras med förtroendemannen eller de arbetstagare som ska inkvarteras.

Man kan vid företaget utarbeta skriftliga inkvarteringsbestämmelser, där man fastställer förutsättningarna för inkvartering och övriga detaljer som gäller inkvartering.

2. Arbetstagaren ska för varje dygn som avses i den föregående punkten få 43 euro i dagtraktamente fr.o.m. 1.1.2020. Om man kommit överens om att arbetsgivaren inte ordnar inkvartering för arbetstagaren, betalas arbetstagaren utöver ovan nämnda dagtraktamente en övernattningspenning om 14 euro.

Dagtraktamentet betalas även för resdagarna, för den första resdagen dock bara om resan börjar före kl. 12.00 på dagen.

Dagtraktamentet betalas i samband med varje löneutbetalning och antecknas inte som lön.

3. I fråga om resor på begäran av arbetsgivaren ska arbetsgivaren betala alla behövliga resekostnader i klass II, kostnader för bagage och sovvagnsbiljett i klass II.

4. Arbetsgivaren är skyldig att alltid om fyra (4) veckor efter arbetstagarens resa betala de kostnader som föranleds av arbetstagarens resa till sin hemort och tillbaka till arbetsplatsen enligt den föregående punkten.

Protokollsanteckning:

Tidpunkterna för de ersättliga veckoslutsresorna ska årligen fastställas utifrån perioder på fyra veckor som räknas fr.o.m. midsommarhelgen. Anställningens längd inverkar inte på arbetstagarens rätt till ersättning för en veckoslutsresa som räknas ut på det här sättet.

Dessutom är arbetsgivaren skyldig att ersätta arbetstagaren för de nämnda kostnaderna om han eller hon på påsken, midsommaren och julen besöker sin hemort.

Om arbetstagaren insjuknar på kommenderingsorten och läkaren konstaterar arbetstagaren vara arbetsoförmögen eller om arbetstagaren inleder sin semester, är arbetsgivaren skyldig att ersätta arbetstagaren de kostnader för hemresan som anges i den föregående punkten.

5. För tid som använts till resor betalas arbetstagaren 11,68 euro/timme fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter och 11,84 euro/timme fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. I löneklass I bestäms dock storleken på arbetstagarens lön för restiden utifrån tabellönen och den personliga löneandelen så att den inte överskrider de nämnda ersättningarna för restimmarna.

Om arbetsgivaren har ordnat arbetstagaren en sovplats ska lön för restiden inte betalas för tiden mellan 20.00 och 07.00.

6. Om resor som sker vattenledes ska det i varje fall avtalas separat.

7. Lokala avtal om andra sätt att ersätta kostnaderna för en kommenderingsresa än enligt kollektivavtalet kan ingås. Om annat inte avtalats ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.

8. Utlandsarbete

Vid arbete utomlands ska arbetstagaren med beaktande av helheten få kostnadsersättningarna åtminstone till ett belopp som motsvarar ersättningar i hemlandet. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen avtala om ersättningar för de kostnader som uppstår under arbete utomlands innan arbetskommenderingen inleds.

1. Arbetstagarens dagliga resor till och från arbetet ska ersättas till ett belopp som motsvarar avgiften inom kollektivtrafiken för en resa utanför ‌

4 kilometers avstånd räknat från en avtalad 0-punkt. En motsvarande ersättning betalas till alla arbetstagare oberoende av deras hemvist.

Fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter ska arbetsgivaren betala 11,68 euro/timme för restiden utanför ett avstånd på 4 km till arbetstagaren. Fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter är ersättningen 11,84 euro/timme. I löneklass I bestäms dock storleken på arbetstagarens lön för restiden utifrån tabellönen och den personliga löneandelen så att den inte överskrider de nämnda ersättningarna för restimmarna.

2. På flyttbara arbetsställen där vält- och gjutasfalt används ska maskinenheten anses utgöra en 0-punkt och den är en anställningsplats. Maskinenheten på anställningsorten förblir utgångspunkten för beräkningen. Arbetstagarens resa och ersättning för restiden betalas för en resa som är längre än 5 km, såsom det har konstaterats i punkt 1.

18 § DAGLIGA

Lager eller reparationsverkstad

Fast

O-punkt

Arbetsställ

3. De nämnda ersättningar för restiden betalas inte om arbetstagaren arbetar på en fast maskinenhet, ett lager eller en reparationsverkstad.

4. Det går att ingå lokala avtal som avviker från bestämmelserna i denna paragraf.

19 § Förflyttning till ett annat arbete ‌

Om arbetstagaren på grund av att det bara finns lite arbete eller att arbetet har upphört samtycker till att förflyttas till annat yrkesarbete än sitt eget kan arbetsgivaren och arbetstagaren fr.o.m. början av den därpå följande lönebetalningsperioden avtala om lönen enligt det arbete som arbetstagaren utför.‌

20 § Lön för sjukdomstid

1. 1Arbetsgivaren ska som lön för sjukdomstid betala full lön fr.o.m. början av den andra sjukdagen som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit på arbetet till en arbetstagare som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning på grund av en sjukdom eller ett olycksfall är förhindrad från att arbeta. Ersättningen betalas ut för arbetsdagarna under en period på högst:

Anställningen har innan
arbetsoförmågans början fortgått utan avbrott	Tidsperioden:
mindre än två veckor	-
minst 2 veckor men mindre än 3 år	28 kalenderdagar
3 år men mindre än 5 år	35 kalenderdagar
5 år men mindre än 10 år	42 kalenderdagar
10 år eller längre	56 kalenderdagar

Om arbetstagaren har arbetat i samma arbetsgivares tjänst under på varandra följande arbetssäsonger ska anställningsförhållandets oavbrutna längd beräknas genom att räkna ihop anställningsförhållandena under de på varandra följande arbetssäsongerna.

Den så kallade karensdagen slopas när arbetstagaren har

A) haft ett oavbrutet anställningsförhållande i minst ett år

1 Se förfarandeanvisningar.

arbetsgivare under på varandra följande arbetssäsonger under de tre senaste åren i form av över två månader långa anställningsförhållanden som sammanlagt utgör minst sex månader. Arbetstagaren ska anmäla arbetsgivaren om kriterierna ovan uppfylls.

2. Avvikande från vad som sägs ovan ska en arbetstagare som på grund av ett olycksfall i arbetsgivarens tjänst är förhindrad från att arbeta få en lön för sjukdomstid oberoende av anställningsförhållandets längd fr.o.m. den första sjukdag som hade varit arbetstagarens arbetsdag.

3. Om det innan samma sjukdom återkommer har gått högst 30 dagar från den dag då sjukdagpenning eller lön för sjukdomstid som senast betalades, ska betalningen av lönen för sjukdomstiden börja genast fr.o.m. den första hela dag som följer efter att sjukdomen har återkommit och som hade varit arbetstagarens arbetsdag om arbetstagarens avlönade period av arbetsoförmåga inte tidigare har hunnit bli full. I detta fall fortsätter arbetsgivaren med att betala lön för sjukdomstid till dess att den nämnda avlönade perioden har upphört. Den avlönade perioden behöver inte vara oavbruten om sjukdomen återkommer.

Om det räknat från den dag då sjukdagpenning eller lön för sjukdomstid som senast betalades varar mer än 30 dagar innan den samma sjukdomen återkommer ska man i fråga om utbetalningen av lönen för sjukdomstiden förfara som om det handlade om en ny sjukdom.

Avgörande om huruvida det handlar om samma eller ny sjukdom sker utifrån sjukförsäkringsbyråns beslut.

4. Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetsoförmåga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, ska arbetstagaren få ersättning för inkomstbortfallet för den tid som vårdåtgärden varar, i fall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och ett akut vårdbehov ska bevisas med ett tandläkarintyg.

5. Lön för sjukdomstid betalas dock inte om arbetstagaren uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller av annan grov oaktsamhet har orsakat sjukdomen eller olycksfallet.

6. Lönen för sjukdomstiden beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för den ordinarie arbetstiden under de tre senaste lönebetalningsperioderna.

7. Från lönen för sjukdomstiden avdras den summa som arbetstagaren på grund av samma arbetsoförmåga får i dagpenning eller därmed jämförbar ersättning för samma tidsperiod från den sjukkassa som

arbetsgivaren betalar garantiavgifter till eller enligt lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om pension för arbetstagare

i kortvariga arbetsförhållanden eller trafikförsäkringslagen.

Om lönen för sjukdomstiden har betalats innan någon av de nämnda ersättningarna har betalats, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättning eller få beloppet återbetalt av arbetstagaren. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar.

8. Om det på arbetsplatsen finns en sjukkassa eller en försäkringskassa enligt sjukförsäkringslagen kan arbetsgivaren fullgöra sina skyldigheter enligt punkterna ovan så att kassan även betalar de bidrag som ska betalas vid sidan av sjukförsäkringslagen som arbetsgivaren täcker med de garantiavgifter som denne betalar till kassan.

9. Om ett barn under tio år plötsligt insjuknar betalas till arbetstagaren ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid i denna paragraf. Förutsättningarna för betalning av ersättningen är att båda föräldrarna förvärvsarbetar, en utredning om frånvaron enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för sjukdomstid ges och att anställningsförhållandet har pågått minst två veckor. Det som anges ovan ska även tillämpas på ensamförsörjare och de barn till make/maka som bor i samma hushåll.

Protokollsanteckning:

Med barn avses vid sidan av ett eget barn även barn till make/maka och barn som är placerade i familjen eller som familjen har vårdnaden om.

Protokollsanteckning:

Med make/maka avses äkta makar och sambon som lever i samma hushåll.

Ersättning till följd av samma sjukdom betalas till bara en förälder.

På samma grunder betalas motsvarande ersättning till barnets far eller mor, om maken/makan till följd av att han eller hon till följd av sjukdom, på grund av en resa, arbete, studier eller deltagande i utbildning, boende på en annan ort eller annat motsvarande tillfälligt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet och vården inte kan ordnas på annat sätt. Vid tillämpningen av det här momentet jämställs studier med förvärvsarbete.

arbetsskift betalas lön för hela arbetsskiftet. Då beräknas lönen enligt 6 punkten i denna paragraf.

11. En arbetstagare vars barn har en sjukdom eller ett handikapp som enligt statsrådets förordning och på medicinska grunder ska bedömas som svår respektive gravt har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i en sådan vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i 10 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) om denne tillsammans med arbetsgivaren har kommit överens om frånvaron i förväg. Med barn avses vid sidan av ett eget barn även barn till make/maka och barn som är placerade i familjen eller som familjen har vårdnaden om.

Anvisningar för förfarande vid utbetalning av lön för sjukdomstid

1. Arbetsoförmågan konstateras med ett intyg som arbetsgivaren godkänner.

Arbetsoförmågan konstateras enligt 19 § i kollektivavtalet med ett av företagets företagshälsovårdsläkare utfärdat eller ett annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg.

Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas i fall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten på intyget.

2. Förfarande med egen anmälan

I företag ska man komma överens om ett förfarande med egen anmälan vid sjukfrånvaro på grund av sjukdom av influensatyp som varar högst tre dygn. Man kan inte avtala om att det alltid krävs läkarintyg. Det är skäl att ingå avtalet skriftligt.

Om man inte har avtalat om ett förfarande med egen anmälan ska arbetsgivaren eller dennes representant godkänna arbetstagarens anmälan som en utredning av arbetsoförmåga vid sjukfrånvaro på grund av sjukdom av influensatyp som varar högst tre dygn. I detta fall följs följande regler för egen anmälan:

• Arbetstagaren ska underrätta sin chef om sin sjukfrånvaro omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds. Om anmälan inte har skett innan arbetsskiftet inleds, betalas inte lön för sjukdomstid för tiden för frånvaron.

• Arbetsgivaren har rätt att av grundad anledning, bl.a. om arbetstagaren har flera upprepade sjukfrånvaron, kräva ett läkarintyg som bevis för arbetsoförmågan.

• Förfarandet med egen anmälan tillämpas inte under semestern.

Parterna rekommenderar vidare att man när man avtalar om förfarande med egen anmälan i det lokala avtalet inkluderar förfaringssätt vid frånvaro som beror på tillfällig vård av barn under tio år.

Upprätthållande av arbetsförmåga och hantering av sjukfrånvaro

I företag kan man med hjälp av företagshälsovården komma överens om tillvägagångssätt med vilka arbetstagarnas hälsa och funktionsförmåga upprätthålls. Målet är att upprätthålla arbetsförmågan, främja arbetshälsan och minska sjukfrånvaron.

3. Oklarheter i anknytning till läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukdomstid när arbetstagaren har visat upp en godtagbar utredning om sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren inte godkänner det läkarintyg som arbetsgivaren visar upp har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för undersökning. Då är det arbetsgivaren som ska betala

kostnaderna för läkarintyget.

Oklarheterna i anknytning till läkarintyget utreds i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.

4. I första hand ska arbetstagarna anlita de tjänster som företagets företagshälsovård erbjuder

Arbetstagaren ska i första hand vända sig till företagets företagshälsovårdsläkare.

Ett intyg över arbetsoförmåga som skrivits ut av en annan läkare än företagshälsovårdsläkaren duger som grund för utbetalning av lön för sjukdomstid i fall arbetstagaren för arbetsgivaren lägger fram ett godtagbart skäl till att han eller hon anlitar en annan läkare.

Protokollsanteckning:

Ett godtagbart skäl kan till exempel vara det långa avståndet mellan företagshälsovårdsenheten och arbetstagarens arbetsplats, hem eller vistelseort eller oskäligt lång väntan på en mottagningstid.

tillämpa bestämmelserna i kollektivavtalet på ett korrekt sätt och för sin del sträva efter att förhindra missbruk

Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att ge arbetstagarna handledning i riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lönen för sjukdomstid.

Det rekommenderas att nya arbetstagare genast i samband med arbetsintroduktionen ges upplysning om och handledning i frågan.

Det ligger i både arbetsgivar- och arbetstagarsidans intresse att sjukfrånvaron blir så låg som möjligt. Det rekommenderas att de lokala parterna tillsammans följer upp utvecklingen av sjukfrånvaron på arbetsplatsen och vid behov söker lösningar för att förhindra och minska frånvaron.

6. Ett klart missbruk utgör en grund för hävning av arbetsavtalet

I fall löneförmånerna för sjukdomstid uppsåtligen missbrukas, betalas det naturligtvis ingen lön för sjukdomstid. Uppsåtligt missbruk kan dessutom leda till att anställningsförhållandet hävs med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

7. Om arbetstagaren insjuknar ska arbetsgivaren före arbetsskiftet inleds underrätta arbetsgivaren, om möjligt

Arbetstagaren ska redan innan arbetsskiftet börjar underrätta sin närmaste chef eller en annan av arbetsgivaren utsedd person om sitt insjuknande alltid när det med beaktande av omständigheterna är möjligt. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagarna om förfaranden i anknytning till detta.

Det är viktigt att anmäla frånvaron i tid eftersom man på arbetsplatsen då känner till om någon eventuellt är frånvarande redan när arbetsskiftet börjar och man kan planera hur dagens arbete ska ordnas.

Om arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar, börjar skyldigheten att betala lön för sjukdomstid tidigast fr.o.m. den dag då anmälan har gjorts.

8. Skador orsakade av fritidshobbyer

Återkommande skador, i synnerhet svåra sådana, som till exempel beror på idrott förorsakar ökade lönekostnader för sjukdomstid för arbetsgivaren och svårigheter i att etablera sig i arbetet för arbetstagaren.

Förbunden fäster de lokala parternas uppmärksamhet vid vikten av att förhindra och minska på de nämnda problemen.

9. Arbetsoförmåga på grund av arbete som utförts annanstans

Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta arbetsoförmåga på grund av ett olycksfall som beror på förvärvsarbete som utförts annanstans.

10. Insatser för att förebygga sjukfrånvaro

Förbunden vill uppmärksamma de lokala parterna om vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro.

21 Ersättning för läkarundersökningar ‌

Läkarundersökningar

1. Lagstadgade läkarundersökningar. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren inkomstbortfallet för den tid som motsvarar förlorade ordinarie arbetstimmar på grund av de hälsoundersökningar under anställningen som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (950/94) och som godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan samt för resor i anknytning till dessa. Detsamma gäller i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålskyddslagen (592/91). Dessutom ska samma regel iakttas i fråga om undersökningar som förutsätts i hälsoskyddslagen (763/94) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken läkarundersökningen krävs.

Arbetsgivaren ska även betala en ersättning för omedelbara resekostnader till en arbetstagare som hänvisas till de i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller som i en sådan undersökning förordnas till efterkontroll. I fall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på en annan ort, betalar arbetsgivaren även dagpenning enligt kollektivavtalets bestämmelser.

arbetsperioden betalas ersättning motsvarande lön för den tid som lagts på kontrollen i samband med arbetsperiodens första lönebetalning. Ersättning motsvarande lön beräknas utifrån den genomsnittliga timförtjänsten.

2. Övriga läkarundersökningar

Förutsättningarna för ersättning av inkomstbortfallet är:

a) Grundläggande förutsättningar

(gäller samtliga fall i punkt b)

1. Det ska vara frågan om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall som kräver att patienten snabbt får genomgå en läkarundersökning. Arbetstagaren ska lägga fram en utredning över läkarundersökningen som godkänts av arbetsgivaren (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) och på begäran av arbetsgivaren en utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive väntetider och skäliga restider varade.

2. I övriga sjukdomsfall eller olycksfall än de som avses i punkt 1 förutsätts att arbetstagaren reserverar mottagningstid under arbetstid bara om det inte är möjligt att få en tid utanför arbetstiden inom skälig tid (t.ex. i normala fall en vecka). Arbetstagaren ska lägga fram en pålitlig redogörelse för att han eller hon inte har kunnat få en mottagningstid utanför arbetstiden.

3. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök i förväg. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren ska denna informeras genast då det är möjligt.

4. Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstiden undviks.

5. I fall arbetstagaren betalas lön för sjukdomstid för den tid som läkarundersökningen varar, betalas ingen ersättning för inkomstbortfallet med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjuktid.

6. Om sjukdomen beror på ens egen grova oaktsamhet eller uppsåt, ersätts inte inkomstbortfallet.

b) Särskilda förutsättningar

Inkomstbortfallet ersätts:

1. I fråga om ny eller återkommande sjukdom

För den tid som går åt till en sådan läkarundersökning i vilken arbetstagarens sjukdom fastställs.

För arbetsoförmåga som beror på läkarens undersökningsåtgärd och som varar högst ett dygn. När en arbetstagare på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation eller undersökning. Då iakttas lönebestämmelserna för sjukdomstid.

2. I fråga om tidigare konstaterad sjukdom

För tiden för en läkarundersökning som föranleds av en kronisk sjukdom förutsatt att läkarundersökningen utförs av en specialist inom området i syfte att fastställa vård.

När sjukdomen väsentligt förvärrats och arbetstagaren har blivit tvungen att söka läkarvård.

För den tid en läkarundersökning av en specialist inom området varar då undersökningen genomförs för ordinering av hjälpmedel, t.ex. glasögon. För tiden för läkarundersökning för att fastställa vården av annan tidigare diagnosticerad sjukdom bara om läkartjänster inte finns tillgängliga

utanför arbetstiden.

3. Laboratorie- och röntgenundersökningar

För tiden för laboratorie- och röntgenundersökning eller en med dessa likställd undersökning som har direkt anknytning till en läkarundersökning som ska ersättas. Undersökningen ska vara ordinerad av läkare och sålunda utgöra en del av kontrollen. Inkomstbortfall för den tid som en separat laboratorie- eller röntgenundersökning eller en med dessa jämförbar undersökning varar ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet att komma till den ovan nämnda undersökningen utanför arbetstiden eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen genomförs endast vid en viss tidpunkt under dygnet. Ett sådant krav i fråga tidpunkten ska utredas med läkarintyg.

4. Läkarkontroller och undersökningar i anknytning till graviditet Xxxxx för nödvändig undersökning i syfte att få intyg av läkare eller

hälsovårdscentral som förutsätts för moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen ska ersättas.

cancer i livmoderhalsen.

6. De ersättningar som nämns i denna paragraf betalas ut enligt samma lönegrunder som ersättningarna för sjukdomstiden.

22 § Grupplivförsäkring ‌

Arbetsgivaren bekostar arbetstagarna en grupplivförsäkring enligt ett avtal mellan Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund och Finlands Fackförbunds Centralorganisation.

23 § Semester ‌

1. Arbetstagarens rätt till semester och längden på semestern samt hur semester ges bestäms utifrån semesterlagen.

Om en arbetstagare efter 1.4.1982 har arbetat i samma arbetsgivares tjänst under på varandra följande arbetssäsonger ska tiderna i på varandra följande anställningsförhållanden räknas ihop vid beräkning av semester, semesterlön och semesterersättning.

2. En arbetstagare i vägbeläggningsbranschen som har arbetat i samma arbetsgivares tjänst mindre än sex månader utan avbrott ska få 14 procent och en arbetstagare som har arbetat minst sex månader 18,5 procent av lönen för tid i arbete eller av den lön som förfallit till betalning, höjningen för övertidsarbete och nödarbete inberäknade, fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som följer efter att anställningsförhållandet har pågått sex månader.

Semesterpenning ackumuleras även på lön som betalts för sjuktid och vid olycksfall, dock högst 75 arbetsdagar under semesterkvalifikationsåret, eller om arbetsoförmågan fortsätter oavbruten efter att semesterkvalifikationsåret löpt ut, högst 75 arbetsdagar för sjukdomen eller olycksfallet i fråga.

Semesterpenning enligt föregående bestämmelse ackumuleras på lön för sjuktid eller olycksfall som betalts 1.9.2013 eller senare.

3. En arbetstagare som under sitt anställningsförhållande har arbetat mindre än 14 dagar är dock inte berättigad till semesterersättning om han eller hon själv avslutar sitt anställningsförhållande trots att arbetsgivaren fortfarande kan erbjuda honom eller henne arbete eller om arbetstagarens anställningsförhållande hävs enligt 43 § i arbetsavtalslagen.

4. Lön för extra lediga dagar

Om arbetstagaren har intjänad extra lediga dagar vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall eller medicinsk rehabilitering som kompletterar semestern enligt 7 a § i semesterlagen fastställs lönen för extra lediga dagar så att den genomsnittliga timförtjänsten enligt 28 § 4 punkten i kollektivavtalet multipliceras med åtta timmar och 21,5 dagar och den erhållna inkomsten delas med 25 (GTF x 8 h x 21,5 dagar/25 = lön för en extra ledig dag).

5. Under familjeledigheterna (särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskapsledighet eller föräldraledighet) intjänar arbetstagaren semester enligt semesterlagen från 1.4.2005. Semesterlönen och semesterpenningen för de semesterdagar som intjänats under denna tid bestäms enligt följande: för varje semesterdag som intjänats under familjeledigheten får arbetstagaren semesterpenning 12 gånger den genomsnittliga timförtjänsten enligt den ordinarie arbetstiden under tre föregående lönebetalningsperioder.

Exempel: En arbetstagare som under en familjeledighet intjänar 2,5 semesterdagar per månad. 2,5 semesterdagar * 12 = semesterpenningens belopp som intjänas under en månad.

Om en full semesterkvalifikationsmånad innebär både arbetsdagar och familjeledighetsdagar ska arbetstagaren få en proportionell andel av den semesterpenning som intjänats utifrån familjeledigheten.

Exempel: En arbetstagare som under en familjeledighet intjänar 2 semesterdagar per månad. En månad innebär 21 arbetsdagar, varav arbetstagaren har varit familjeledig i fem dagar. Semesterpenningen för denna månad blir: två semesterdagar * den genomsnittliga timförtjänsten enligt den ordinarie arbetstiden under tre föregående lönebetalningsperioder * 12 * 5/21 (23,8 %).

6. Moderskaps- och faderskapsledighet

En arbetstagare vars anställningsförhållande har pågått minst sex månader innan barnet föddes ska få skillnaden mellan arbetstagarens lön som räknas för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som ingår i en kalenderperiod på 56 (i fråga om moderskapsledigheten) och på sex vardagar och en moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen eller en ersättning enligt en annan jämförbar lag eller ett jämförbart avtal fr.o.m. dagen då moderskaps- eller faderskapsledigheten enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen inleds. Om barnet

nämnda löneförmåner, om de sex månaderna skulle ha uppfyllts före den beräknade tiden.

När en arbetstagare har adopterat ett barn under 7 år, får tjänstemannen under samma förutsättningar i direkt anslutning till adoptionen ledighet med lön som kan likställas med moderskaps- eller faderskapsledighet av motsvarande längd. Det gäller inte adoption inom familjen.

Om en ny moderskapsledighet börjar under den föregående familjeledigheten så att arbetstagaren inte däremellan återvänder till arbetet, har arbetsgivaren inte den skyldighet att betala lön som avses i 1 mom. för den nya moderskapsledigheten.

Om arbetstagaren har arbetat i samma arbetsgivares tjänst under på varandra följande arbetssäsonger ska anställningsförhållandets längd beräknas genom att räkna ihop anställningsförhållandena under de på varandra följande arbetssäsongerna.

24 § Kläd- och matskjul ‌

1. Arbetsgivaren ska förse varje permanent arbetsplats eller dess omgivning med ändamålsenliga skjul för måltider och förvaring av kläder och arbetsredskap. Skjulen ska vara försedda med vattentäta tak, dörrar med lås och väggar. Skjulen ska på arbetsgivarens bekostnad hållas rena och bevakade, om det finns bevakning på arbetsplatsen. Dessutom ska temperaturen i dem vara minst +15 °C under kalla och våta årstider. Skjulen ska också finnas på varje arbetsplatsens utläggningsställe eller i dess omgivning om det där arbetas under minst två arbetsdagar.

2. Arbetsgivaren ska förse varje arbetsplats med en vattenledning eller en vattenhink med kran så att arbetstagarna har tillgång till dricksvatten. Vattnet ska vara av ordentlig kvalitet. Det ska finnas engångsglas i närheten av vattenledningen eller kranen.

3. Arbetsgivaren ska förse de permanenta arbetsplatserna med behövliga tvättanordningar. Arbetstagaren ska få fem minuter för att tvätta sig innan arbetstiden tar slut. Arbetsgivaren ska ordna med toalettsaker så att arbetstagarna kan tvätta sig.

4. På en permanent arbetsplats ska arbetsgivaren försäkra arbetstagarnas kläder och arbetsredskap.

5. Arbetsgivarens arbetsredskap och förnödenheter ska föras till en plats som är reserverad för dem. Då är det arbetsgivaren som svarar för dem.

6. Arbetsgivaren ska också förse varje arbetsplats med utrustning för första hjälpen.

25 § Övriga ersättningar ‌

1. En arbetstagare som har arbetat i företagets tjänst i minst tre månader har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få ledighet med lön som motsvarar den ordinarie arbetstiden, om bemärkelsedagen infaller på hans eller hennes arbetsdag.

2. En arbetstagare som för första gången deltar i ett värnpliktsuppbåd betalas av arbetsgivaren en ersättning som motsvarar förtjänsten för en arbetsdag som ersättning för uppbådsdagen. Ersättning för uppbådsdagen betalas endast för den dag under vilken uppbådet hålls.

En arbetstagare som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts för inkomstbortfallet för den tid som han eller hon med godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under sin ordinarie arbetstid.

3. Arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för den tid som går åt till reservövningar så att arbetstagaren får fulla löneförmåner då den reservistlön som staten betalar till honom eller henne medräknas. Bestämmelsen ska även tillämpas på de reservister som förordnats att delta i en befolkningsskyddsutbildning.

4. En arbetstagare vars anställningsförhållande har pågått minst en månad har rätt att få sin nära anhörigs begravningsdag ledig om den infaller på en arbetsdag och få en ersättning som motsvarar hans eller hennes timlön för åtta timmar. Timlönen bestäms utifrån tidlönens tabellön i systemet med tidlön och utifrån produktionens tabellön jämte kompetenstillägg i systemet med produktionspremier.

Protokollsanteckning:

Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka, make eller sambo, barn och fosterbarn, hans eller hennes föräldrar, bröder och systrar samt makens eller makans föräldrar. Ett registrerat partnerskap likställs med äktenskap.

5. Om arbetstagarens glasögon bevisligen går sönder så att de är omöjliga att reparera eller annars tar skada i hans eller hennes arbete ska arbetsgivaren ersätta de glasögon som har gått sönder eller svara för

anställningsförhållande har pågått minst sex (6) månader. Om arbetstagaren inte har använt den skyddsutrustning som arbetet eventuellt kräver ersätts glasögonen inte.

26 § Skyddsutrustning ‌

Arbetsgivaren ska förse arbetstagaren med:

1. En overall eller en jacka och byxor eller annan skyddsutrustning samt skyddsskor som lämpar sig för arbetsuppgifterna. Arbetstagaren ska få skyddskläder och skyddsskor en gång per året om det inte på grund av omständigheterna eller användningsbehovet är motiverat med ett annat förfarande (t.ex. om skyddskläderna slits ut speciellt mycket eller lite eller om skyddsskor behövs bara sällan).

När arbetstagarna arbetar i kalla förhållanden ska arbetsgivaren ge en värmeskyddad overall eller jacka och byxor åt de arbetstagare som behöver dem. Arbetsgivaren får bedöma hurdana skyddskläder och skyddsskor som är lämpligast och hur de i praktiken delas ut till arbetstagarna. Skyddskläderna och skyddsskorna hör till arbetsgivarens egendom. När arbetstagaren får nya skyddskläder eller skyddsskor ska han eller hon ge de gamla tillbaka till arbetsgivaren. Likaså ska arbetstagaren när anställningsförhållandet upphör ge sina skyddskläder och skyddsskor tillbaka till arbetsgivaren.

Arbetsgivaren kan ingå lokala avtal med huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsorganisationen om ett företagsspecifikt förfarande med vilket de arbetstagare som vill äga sina skyddsskor kan delta i anskaffningskostnaderna för skyddsskor.

2. En skyddshjälm och en mössa som passar under den, om det behövs med tanke på arbetarskyddet. Arbetstagaren ska sörja för att skyddshjälmen och mössan är i skick och överlämna de till arbetsgivaren efter att anställningsförhållandet har upphört.

3. Xxxxxxxxxxx i bullriga arbeten.

4. En regnrock och regnbyxor om arbetstagaren måste arbeta i regn utan skyddstak eller annat skydd. Arbetstagaren ska ge regnkläderna tillbaka när anställningsförhållandet upphör.

5. Ett par handskar per två veckor åt de som utför emulsionssprutningsarbete och de arbetstagare som arbetar i produktionsarbete och behöver dem.

6. Den skyddsutrustning som arbetstagarna behöver vid behandling av amin åt de arbetstagare som deltar i behandlingen av aminen. Ansvaret för att föra utrustningen till förvaringsstället ligger hos arbetstagaren.

27 § Lokala avtal ‌

I de företag som hör till Asfaltförbundet i Finland rf kan även lokala avtal om avvikelser från kollektivavtalet ingås i frågor som särskilt nämns i kollektivavtalet antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen enligt förhandlingsordningen i detta kollektivavtal. I frågor som berör arbetarskyddssamarbete företräds personalen i stället för av förtroendemannen av de företrädare för personalen som fastställs i arbetarskyddsavtalet.

Om ett ärende om vilket avtal ska ingås berör arbetstagarna i allmänhet ska arbetsgivaren ingå avtal med förtroendemannen. Om förtroendemannen inte avtalar om ärendet så att det berör alla arbetstagare som han eller hon företräder kan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetstagarna också direkt avtala om ärendet.

Avtal mellan förtroendemannen och arbetsgivaren är bindande för arbetsgivaren och alla arbetstagare som förtroendemannen företräder.

Avtalet kan ingås för viss tid eller till att gälla tills vidare. Avtalet kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader om inte annat avtalats om uppsägningstiden. En förtroendeman som har rätt att ingå avtal eller en majoritet av de arbetstagare som denne företräder kan säga upp avtal som berör arbetstagarna i allmänhet.

De avtal som berör arbetstagarna i allmänhet ska alltid ingås skriftligen. Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare ska alltid ingås skriftligen om någondera av avtalsparterna det kräver.

Avtal som har ingåtts skriftligen är delar av kollektivavtalet och de tillämpas även efter att giltighetstiden för kollektivavtalet i övrigt upphört.

28 § Ansvar för avtalet ‌

De undertecknande parterna svarar inte för sådana brott mot detta avtal som de inte som organisationer har förorsakat men är dock förpliktigade att se till att deras medlemsföreningar och arbetsgivare och arbetstagare som berörs av avtalet undviker stridsåtgärder och inte heller i övrigt bryter mot kollektivavtalet.

l. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx som föranleds av prissättningar enligt detta avtal eller deras tolkningar ska omedelbart underställas en prissättningskommitté som arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna har bildat. Om prissättningskommittén inte når enighet ska ärendet lämnas över till arbetsdomstolen för avgörande. Om ärendet inte hör till de frågor som ska behandlas i arbetsdomstolen ska det lämnas över till en skiljedomstol för behandling. Vid behandlingen ska lagen om skiljeförfarande iakttas.‌

2. En arbetstagarorganisation har rätt att utan ett särskilt bemyndigande föra en arbetstagares talan om brott mot avtalet och prissättningen som samtidigt också kan gälla en ersättning.

30 § Avtalets giltighetstid ‌

Kollektivavtalet för asfaltbranschen gäller fr.o.m. 1.5.2020.

Avtalsperioden upphör 28.2.2022.

31 § Avtalsexemplar ‌

Detta avtal har gjorts upp i två identiska exemplar varav båda avtalsparter har fått var sitt exemplar.

Helsingfors den 24 april 2020.

INFRA RF

Ville Routama Xxxxx Xxxxx

BYGGNADSFÖRBUNDET RF

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL KOLLEKTIVAVTAL FÖR ASFALTBRANSCHEN 2020–2021 ‌

Datum Plats

24.4.2020

Helsingfors

INFRA rf

Ville Routama Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxx

Byggnadsförbundet rf

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

Xxxx Xxxxx

Kollektivavtalet för asfaltbranschen har förnyats genom att parterna har undertecknat detta protokoll jämte ändringar och tillägg för 1.5.2020– 28.2.2022.

Avtalsperiod

Avtalet gäller i 22 månader, 1.5.2020–28.2.2022.

Löneförhöjningar

Lönerna höjs 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med 1,6 %. Tabellöner, prestationslöner, tillägg som betalas i pengar och de separata ersättningarna till arbetstagarnas representanter höjs med samma procentsats.

Lönerna höjs 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med 1,3 %. Tabellöner, prestationslöner, tillägg som betalas i pengar och de separata ersättningarna till arbetstagarnas representanter höjs med samma procentsats.

slopades nedskärningen i systemet med tidlön på grund av löneförhöjningsmodellen enligt förhandlingsresultatet fr.o.m. 1.5.2020.

Textändringar

Textändringarna framgår av kollektivavtalet. Ändringarna finns i följande paragrafer:

5 § Övertids-, söndags- och nödarbete samt beredskap

I underteckningsprotokollet: Arbetsgivaren får enligt 19 § i den arbetstidslag som är i kraft fram till den 31.12. 2019 och enligt 5 § 2 punkten i det kollektivavtal som är i kraft fram till den 30.4.2020 låta arbetstagaren utföra övertid fram till den 31.12.2020.

6 § Särskilda tillägg

7 § Dygns- och veckovila 12 § Arbetslöner

16 § Löneutbetalning

21 § Ersättning för läkarundersökningar 23 § Semester

Arbetstidsbestämmelser av försökskaraktär

Avtal om uppsägning och permittering i asfaltbranschen Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft

Gemensamma ändringar som gäller hela byggbranschen

1. Lokala avtal om löneutbetalning per månad

Lokalt kan avtalas om att den egentliga löneutbetalningen sker en gång per månad. Då har arbetstagaren rätt att på begäran få förskottslön i mitten av lönedagarna för de arbetstimmar som motsvarar ordinarie arbetstid.

2. Fortsättning på produktivitetsförsök

Parterna kom överens om att fortsatta produktivitetsförsöken på det sätt man kommer överens om senare. Parterna förbinder sig att delta i ett gemensamt projekt vars mål är att ta reda på sätt att förbättra produktiviteten i branschen.

3. Rekommendationer för Xxxxxxx dig med arbetslivet och förtjäna

Inom alla kollektivavtalsbranscher godkänner man att man följer den senaste rekommendationen för Lär känna arbetslivet och tjäna en slant som centralorganisationerna har undertecknat.

4. Praktikanter och studerande

Anvisningen om utbildnings- och praktikplatser som parterna undertecknade 26.3.2009 förnyas under pågående kollektivavtalsperiod.

5. Elektroniskt system för passerkontroll och löneutbetalning i entreprenadbranscher

Den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt skyldig att föra en skriftlig förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats (arbetsplats) och månatligen meddela arbetstagarnas uppgifter till Skatteförvaltningen. Byggnadsförbundet rf och Byggnadsindustrin RT har kommit överens om följande rörande användning av passerkontroll- och uppföljningsuppgifter för löneutbetalning till arbetstagare:

När det gäller införandet av systemet och de flexibla arbetstider som det möjliggör rekommenderar parterna att de huvudsakliga genomförarna överlåter de passerkontrolluppgifter om/uppföljningsuppgifter om arbetstid för arbetstagare som underentreprenörer och sidoentreprenörer har i sin besittning som rör dessa arbetstagare.

a) Arbetsgivaren kan enligt samarbetslagen ordna uppföljning av arbetstiden genom att använda utrustning/tekniska lösningar som är lämpliga för passerkontroll eller -uppföljning. Om företaget inte på grund av sin storlek behöver följa samarbetslagen ska införandet diskuteras med förtroendemannen eller om det inte finns någon sådan med alla arbetstagare. Arbetstagarens egen telefon får inte användas utan arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren ansvarar för kostnader som orsakas av användningen.

b) Företag som är organiserade i Byggnadsindustrin RT:s medlemsföreningar kan använda tiderna då arbetstagarna kom till och lämnade arbetet från passerkontrollen och -uppföljningen som grund för löneutbetalningen. Vid införandet av systemet ska man diskutera med förtroendemannen eller om det inte finns någon sådan med alla arbetstagare och specificera förfaringssätten i felsituationer, praxis när arbetstiden överskrids eller underskrids samt förfaranden vid prestationslön. En enkel metod utan fördröjning för att kontrollera

passerkontroll och -uppföljning.

c) Passerkontrollinformationen får inte användas i otillbörliga syften och uppföljningen får inte användas för att följa upp arbetstagarens arbetsprestation eller för kontinuerlig uppföljning av personen. Kontinuerlig passerkontroll kombinerad med utrustning och maskiner är dock möjlig.

d) Vid införandet och användningen av systemet följs EU:s datskyddsförordning samt dataombudsmannens anvisningar rörande integritetsskydd i arbetslivet.

6. Hälsokontroller

På grund av exponering för kvartsdamm beordrar en yrkesutbildad person på företagshälsovården intervallerna för regelbundna hälsokontroller för dem som är upptagna i ASA-registret. Återkommande hälsokontroller ska upprepas 1- 3 års mellanrum, såvida inte företagsläkaren kräver annat.

7. Prövotid

Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut informera om att prövotiden förlängs.

8. Ledighet utan lön för arbetstagare över 55 år

Följande text läggs in i kollektivavtalet:

Arbetstagare som har fyllt 55 år har rätt till en extra ledighet utan lön på fem vardagar. Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om när ledigheten tas. Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för ledigheten efter att ha hört arbetstagaren. Ledigheten likställs med arbetad tid.

9. Adoption

10. Arbetsplatshandledare

Tidigare rekommendation om utbildning hålls i kraft.

11. Screening

Följande läggs till i listan över läkarbesök i kollektivavtalet: ”För bröstcancerscreeningar och screeningar i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen.”

12. Hyrd arbetskraft

De kollektivavtalsenliga minimivillkoren som ska tillämpas i uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden fastställs enligt 2 kap. 9 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Användarföretagen ska ansvara för att de inhyrda arbetstagarnas arbetsförhållanden på arbetsplatsen är jämlika med företagets ordinarie arbetstagare. Arbetsplatsintroduktion till vägledning och tillsyn över arbetsplatsens säkerhetsrutiner, vägledning om arbetsledningen samt användning av personalrum och deras tillgänglighet ska organisera arbetsplatsen jämlikt för alla arbetstagare.

Arbetsgrupper enligt kollektivavtalet för asfaltbranschen

1. Datering av kollektivavtalet

Parterna tillsätter en arbetsgrupp som under avtalsperioden går igenom kollektivavtalets och de bifogade avtalens uppbyggnad och innehåll.

Arbetsgruppens syfte är att förnya och förtydliga kollektivavtalet.

I regel ändras inte gällande tolkningar förutom om avtalsparterna kommer överens om det.

Eventuella förnyelser tas in i kollektivavtalet senast i samband med följande kollektivavtalsförhandlingar.

2. Ersättning för resekostnader

INFRA rf och Byggnadsförbundet rf grundar en arbetsgrupp som utreder utvecklings- och reformbehoven för bestämmelserna om ersättning för resekostnader i kollektivavtalet för asfaltbranschen. Man strävar efter att genomföra eventuella ändringar på ett kostnadsneutralt sätt från och med början av kommande kollektivavtal.

INFRA rf och Byggnadsförbundet rf bildar en arbetsgrupp som tar reda på och utvärderar bestämmelser och praxis rörande dammhantering. Målet med arbetsgruppens uppdrag är att främja en god praxis och arbetstagarnas hälsa inom asfaltsarbetet.

Gamla bestämmelser

Följande bestämmelser från det gamla kollektivavtalets underteckningsprotokoll behålls:

Gemensam tolkning av fastställande av produktionspremie (12 §)

Om en arbetstagare utanför produktionspremiearbetet utför rapporterings- osv. uppgifter som förbereder eller avslutar arbetsställen ska arbetstagaren betalas produktionens totaltimlön för tiden i arbetet.

Gemensam tolkning av tillfällig inkvartering som ordnats i anslutning till byggarbetsplats

Parterna konstaterar som sin gemensamma tolkning att om det för en byggarbetsplats ordnas tillfällig inkvartering (barackby av bestående natur), ska denna inkvartering till sin nivå motsvara bestämmelserna om inkvarteringsarbetsplats i gällande kollektivavtal för byggbranschen. För brott mot bestämmelserna om inkvarteringsarbetsplats kan krav på plikt enligt lagen om kollektivavtal inte framläggas i arbetsdomstolen.

För övrig inkvartering följs inkvarteringsbestämmelserna i asfaltbranschens kollektivavtal.

Arbetstider som avviker från det normala

I arbetsavtal för arbetstagare som arbetar för företag som verkar i branschen fastställs arbetsdagarna och arbetstimmarna så att arbetstagaren i förväg känner till arbetsdagarna och arbetstiderna för pågående och följande lönebetalningsperiod.

Protokollsanteckning:

Avsikten med denna bestämmelse är att trygga arbetstagarens möjlighet att omfattas av utkomstskydd för arbetslösa. Den gäller inte pensionärer, studerande och andra i motsvarande ställning som av egen vilja arbetar sporadiskt. Bestämmelsen tillämpas inte heller i situationer där det på grund av arbetets natur (t.ex. vägunderhåll) är omöjligt att fastställa dagliga arbetstimmar eller om man på grund av förändrade förhållanden inte kan arbeta (t.ex. på grund av vädret).

Det går att flytta arbetstiden enligt bestämmelserna om det. Denna bestämmelse tillämpas även på uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden på det sätt som fastställs närmare i arbetsavtalslagen.

Avvärjande av bländningsrisk

Arbetsgivaren skaffar optiskt slipade bländfria skyddsglasögon till dem som behöver det i sitt arbete, om inte bländningsrisken kan avvärjas på annat sätt (t.ex. genom att montera bländningsskyddsfilm på arbetsmaskinerna).

Årligt utvecklingssamtal

Förbunden rekommenderar att företaget håller utvecklingssamtal en gång om året. I företagen kommer man överens om innehållet i utvecklingssamtalet (utvecklingssamtal hålls mellan arbetsgivaren och den anställda och är regelbundet återkommande samtal om den anställdes arbete, arbetssituation, kunnande, ork o.d.).

Uppsägning och permittering av vice förtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig

Skyldigheten att erbjuda arbete vid uppsägning och permittering av företagets vice förtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig fastställs enligt de avtalade bestämmelserna om uppsägning och permittering så att man undersöker om det finns möjlighet att erbjuda dem arbete inom pendlingsregionen. Det ges en skriftlig utredning av undersökningen. För bestämmelsen av detta förfarande iakttas bestämmelserna i 7 § i avtalet om uppsägning och permittering i asfaltbranschen.

Särskild lönedel till arbetstagare med kortare arbetstid

Till arbetstagare vars ordinarie arbetstid är under 40 men minst 24 timmar per vecka och som inte på grund av sin kortare arbetstid omfattas av systemet med arbetstidsförkortning betalas från och med 1.9.2014 en ersättning för arbetstidsförkortning på samma sätt som till arbetstagare som omfattas av systemet med arbetstidsförkortning.

Den särskilda lönedelen betalas inte t.ex. i skiftarbete där arbetstidsförkortningen har beaktats på annat sätt.

Om en arbetstagare vars ordinarie arbetstid är under 40 men minst 24 timmar per vecka när denna bestämmelse är i kraft övergår till en ordinarie arbetstid på 40 timmar och därmed samtidigt omfattas av systemet med

utbetalningen av den särskilda lönedelen som avses här.

Protokollsanteckning:

Syftet med denna regel är att hindra arbetstidsförkortning i syfte att arbetstagaren blir utan ersättning för arbetstidsförkortning och arbetstidsförkortningsdagar. Parterna anser det osannolikt att man avtalar om en ordinarie arbetstid per vecka på mindre än åtminstone 24 timmar enbart för att undvika att betala ersättning för arbetstidsförkortning. Ändringen syftar inte till att öka kostnaderna för verkligt deltidsarbete.

En arbetstagare som övergår från heltidsarbete till deltidsarbete och som i samband med att deltidsarbetet infördes ersattes för arbetstidsförkortning enligt den nya arbetstiden har inte rätt till den nya procentbaserade ersättningen.

INFRA rf och Byggnadsförbundet rf:s gemensamma rekommendation

INFRA rf och Byggnadsförbundet rf rekommenderar att arbetsgivaren skaffar en mikrofon i hörselskydden på skyddshjälmarna.

Helsingfors, 24.4.2020 INFRA rf

BYGGNADSFÖRBUNDET rf

ARBETSTIDSBESTÄMMELSER AV FÖRSÖKSKARAKTÄR ‌

Arbetsgivaren och arbetstagarna vid företag som är medlemmar i Asfaltförbundet kan lokalt avtala om att frångå bestämmelserna i kollektivavtalet enligt arbetstidsbestämmelserna nedan.

1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.

2. Genom lokala avtal kan den ordinarie arbetstiden utan hinder av bestämmelserna i 1 § även ordnas så att den under fem (5) veckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden kan härvid uppgå till högst 50 timmar per vecka och högst 10 timmar per dag.

3. Ett arbetstidsschema görs upp för högst fyra veckor på förhand. Av arbetstidsschemat ska framgå när arbetet börjar och slutar, mat- och vilopauser samt lediga dagar.

4. När man lokalt avtalar om ett arbetstidsförsök som definieras här ska man samtidigt fastställa de situationer då det är möjligt att ändra arbetstidsschemat. Samtidigt ska man komma överens om vilka regler som gäller då arbetstidsschemat ändras. När ärendet har behandlats mellan parterna kan man gå till väga enligt punkt 5 om det blir aktuellt att ändra arbetstidsschemat.

5. Grundade ändringar av arbetstidsschemat (t.ex. p.g.a. krav från beställaren) meddelas arbetstagaren i så god tid som möjligt dock senast en arbetsdag före ändringen.

Parterna kan avtala om att ändra arbetstidsschemat.

6. När man lokalt har kommit överens om att ordna arbetstiden enligt detta försök bestäms lediga dagar enligt arbetstidsschemat. Då ska man när arbetstidsschemat görs upp sträva efter att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag. Om det är möjligt bör denna dag vara lördag.

7. Övertidsarbete är det arbete som överskrider det antal arbetstimmar som i arbetstidsschemat har fastställts som den ordinarie arbetstiden för varje arbetsvecka. För de första åtta (8) övertidstimmarna under en arbetsvecka betalas lönen förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lönen förhöjd med 100 procent.

Om tidsperioden har avbrutits på grund av att arbetstagaren inte har KA

kunnat vara i arbete på grund av semester, sjukdom eller annan godtagbar anledning, räknar man hur många timmar arbetstagaren under varje genomförd arbetsdag har arbetat över arbetstiden enligt arbetstidsschemat. För de övertidstimmar som överskrider arbetstiden som fastställts i arbetstidsschemat betalas övertidsersättning enligt vad som fastställts ovan.

För söndagsarbete ska en lön förhöjd med 100 % betalas enligt 18 § i arbetstidslagen.

8. Om utjämningsledighet ges samtidigt till alla arbetstagare i företaget eller i en enhet, ett arbetsställe eller en arbetsgrupp inom företaget, anses varje arbetstagare ha fått denna ledighet, oaktat eventuell annan frånvaroorsak.

9. Om anställningsförhållandet i denna arbetstidsform upphör under utjämningsperioden, uträknas, då anställningsförhållandet upphör, hur många timmar per vecka den genomsnittliga arbetstiden är längre än den kollektivavtalsbaserade ordinarie arbetstiden och för de timmar som överstiger detta timantal utbetalas en särskild ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid.

10. När ackumuleringen av arbetstidsförkortningsledighet räknas ut räknas utöver arbetade dagar s.k. utjämningsdagar under utjämningsperioden som utförda arbetsdagar.

11. Arbetet kan också ordnas i två skift.

12. För övriga avtal, liksom för arbetstidsarrangemang som avtalats med stöd av övriga avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet om lokala avtal.

13. Om en enskild arbetstagare av grundad anledning, som bl.a. kan bero på vård av barn, står utanför försöket, tillämpas arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet på honom eller henne. Arbetstagaren får härvid inte permitteras eller sägas upp på grund av att han eller hon vägrat delta i arbetstidsförsöket. Avsikten är härmed inte att begränsa arbetsgivarens rätt att enligt lagen och AUSB permittera och säga upp arbetstagare.

14. Förbunden utreder sinsemellan omedelbart alla fall av påstått missbruk av flexibel arbetstid.

FÖRKORTNING AV ARBETSTID I VÄGBELÄGGNINGSBRANSCHEN ‌

Asfaltförbundet i Finland och Byggnadsförbundet har i fråga om en förkortning av arbetstiden i vägbeläggningsbranschen avtalat om följande:

1. Tillämpningsområde

Dessa bestämmelser ska tillämpas på de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka.

Dessutom krävs det att den årliga arbetstiden i övrigt bara förkortas av kyrkliga helgdagar, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdag, första maj samt lördagen efter jul och lördagen efter påsk.

Från arbetstidsförkortningen enligt detta avtal avdras semesterarrangemang längre än den lagstadgade årliga semestern samt årligen regelbundet återkommande extra fridagar tills att den sammanlagda förkortade arbetstiden från 1988 och framåt är längre än dessa ledigheter.

2. Längden på en förkortning av arbetstiden

Förkortningsledigheten räknas så att 18 utförda arbetsdagar ger en ledig dag. Längden på en arbetstidsförkortning är högst 12 dagar.

3. Beviljande av arbetstidsförkortningsledighet

Arbetstidförkortningsledigheten ges i form av hela lediga dagar vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Arbetsgivaren kan inte bestämma att förkortningsledigheten ska tas under en permittering eller på semester. I fråga om säsongartade arbeten kan arbetsgivaren inte bestämma att förkortningsledigheter som tjänats in före den 30 september ska tas ut efter arbetssäsongens slut, om inte annat avtalats lokalt.

3.1. Xxxxxxxxxxxx arbeten

De arbetstagare som inte på grund av ett säsongartat arbete som utförs under produktionssäsongen tar ut sin semester under semesterperioden ska få förkortningsledighet så att de mellan den 15 juni och 30 september får en ledig period på minst sju dagar (som innebär fem förkortningsdagar), i vilka även lördagar, söndagar och söckenhelger ingår.

De resterande sju förkortningsdagarna ska beviljas mellan den första oktober och den 30 april på ett sätt som arbetsgivaren beslutar antingen som

enstaka dagar eller så att de bildar en period på flera dagar. De lediga dagarna ska dock ges så att minst två lediga dagar är förlagda mellan 1.10 AAF

och 31.12 och mist två lediga dagar är förlagda mellan 1.1 och 30.4.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledighet ges på ett sätt som avviker från det som sägs ovan. Avtalet ska då ingås skriftligt.

3.2. Övriga arbeten

I fråga om de arbetstagare som enligt semesterlagens bestämmelser tar sina semestrar under den semesterperiod som avses i semesterlagen kan arbetstiden förkortas genom att förkortningsledigheten (12 förkortningsdagar) ges mellan 1.10 och 30.4.

Förkortningsledigheten ska ges på det sätt som arbetsgivaren bestämmer antingen som enstaka lediga dagar eller i perioder på flera dagar, dock så att arbetstagaren ges en ledig period på minst sju dagar (varav fem är förkortningsdagar) i vilken även lördagar, söndagar och söckenhelger ingår. De resterande sju lediga dagarna ska ges så att minst två lediga dagar är förlagda mellan 1.10 och 31.12 och mist två lediga dagar mellan 1.1 och 30.4.

Tolkningsanvisning:

Enligt punkt 3.2 ”Övriga arbeten” i avtalet om förkortning av arbetstid i vägbeläggningsbranschen kan arbetsgivaren och arbetstagaren fritt avtala om att tre dagar som förkortar arbetstiden kan tas ut även utanför tiden mellan 1.10 och 30.4.

3.3. Informering och flyttning

Arbetsgivaren ska informera om tidpunkten för de lediga dagarna minst två veckor innan ledigheten börjar.

Om det efter att arbetsgivaren har anmält tidpunkten för ledigheten framgår att beviljandet av ledigheten på den anmälda tidpunkten på grund av skäl som inte beror på arbetsgivaren kunde skjuta upp den planerade tidpunkten för slutförandet av arbetet kan arbetsgivaren flytta ledigheten genom att meddela om flyttningen senast två dagar innan ledigheten ska börja. Ledigheten kan flyttas med högst två veckor. Det går att ingå lokala avtal om flyttning av förkortningsdagar som tas ut mellan den 15.6 och 30.9.

De fridagar som beviljas på basis av detta avtal och som annars skulle ha varit arbetsdagar räknas som arbetsdagar som berättigar till semester.

4. Ersättning för inkomstbortfall

Som ersättning för inkomstbortfall ska arbetstagaren betalas en höjning för övertids- eller nödarbete av lönen för tiden i arbetet eller av den lön som förfallit till betalning, inklusive en ersättning för förkortning på 0,5

%, oberoende av anställningsförhållandets längd.

Ersättningen för förkortningen betalas arbetstagaren kvartalsvis i samband med löneutbetalningen under den lönebetalningsperiod som följer efter att kvartalet löpt ut och ett nytt inletts. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör under ett pågående kvartal får han eller hon ersättningen för förkortningen i samband med slutlönen.

Av ersättningen för förkortningen betalas en semesterlön och - ersättning enligt 23 § i kollektivavtalet.

5. Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft genom att det undertecknas. Det tidigare kollektivavtalet ändrades inte genom detta avtal annat än genom att föråldrade textdelar ströks och att punkterna om ackumulationen flyttades från en fotnot till 2 kap. samt den del som gäller förflyttning till 3.3.

Helsingfors den 14 mars 2008

Byggnadsförbundet rf Infra rf Asfaltförbundet i Finland rf

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I ASFALTBRANSCHEN ‌

De undertecknande förbunden har avtalat om att anställningsskyddet AAF för arbetstagare i asfaltbranschen och förfaranden i anknytning till det bestäms utifrån arbetsavtalslag som ska iakttas som en del av detta avtal,

dock med vissa undantag. Dessutom avviker 5 § i avtalet från det som i lagen om samarbete inom företag föreskrivs om frågor som omfattas av samarbetsförfarandet och om de ärenden som enligt 5 kap. 3 § och 9 kap. 3

§ omfattas av anmälningsskyldigheten enligt arbetsavtalslagen.

I 2 § 2, 3 och 4 punkterna, 3 § 2 punkten, 5 § 2 punkten, 6 § 2 punkten och 8 § i avtalet finns bestämmelser som bara gäller arbetstagare i säsongartade arbeten. Med arbetstagare i säsongartat arbete avses arbetstagare som inleder sitt årliga arbete i ett företags tjänst i asfaltbranschen på våren när beläggningssäsongen inleds och slutar det efter att beläggningssäsongen har avslutats.

1 § Prövotid

Prövotidens längd är högst 3 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 6 månader. I en visstidsanställning som är kortare än sex månader får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd. Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut informera om att prövotiden förlängs.

Prövotid kan inte tillämpas på arbetstagare som inom fem år återvänder i sin tidigare arbetsgivares tjänst i uppgifter som motsvarar hans eller hennes tidigare uppgifter.

2 § Permittering

1. Tidpunkten för en permittering kan kopplas ihop med att ett visst arbete blir klart eller att en arbetsperiod avslutas. Arbetsgivaren eller dess företrädare ska genom att diskutera ta reda på den förväntade längden på arbetsperioden, om tidpunkten för inledandet av permitteringen baserar sig på en avslutad arbetsperiod.

2. I säsongartat arbete finns det ingen anmälningstid för permittering om permitteringen inleds på grund av att arbetsperioden avslutas.

3. I säsongartat arbete ska arbetsgivaren i fråga om permitteringar under en pågående beläggningsperiod anmäla om permitteringen i god tid, dock senast två dagar innan permitteringen inleds om permitteringen varar högst två veckor.

4. I säsongartat arbete kan permitteringen i ett sträck pågå 20

månader innan arbetstagaren, då han eller hon säger upp sig, är berättigad

AUSB

till en lön för uppsägningstid enligt arbetsavtalslagen utifrån bestämmelserna i detta avtal.

5. Arbetsgivaren kan återkalla anmälan om permittering eller en gång flytta verkställandet av permitteringen utan att behöva iaktta en ny anmälningstid för permitteringen. Anmälan om återkallandet eller flyttningen ska göras senast den föregående arbetsdagen innan den dagen då arbetet ska avslutas.

6. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om tillfälligt arbete under permitteringen. Då kan permitteringen fortsätta omedelbart efter att arbetet har utförts utan att någon separat tid för anmälan om permittering behövs.

7. Det går att ingå avtal om permitteringar som gäller ett företag eller en del av ett företag om bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet iakttas. Genom sådana avtal är det möjligt att avvika från bestämmelserna om permitteringar i arbetsavtalslagen och detta avtal i fråga om sådana permitteringar som sker på arbetsgivarens initiativ.

3 § Uppsägning

1. Uppsägningstiden för en arbetstagare är fem dagar.

2. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare som utför säsongartat arbete ska arbetsgivaren iaktta minst följande uppsägningstider:

Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott	uppsägningstiden
högst 5 år	2 veckor
över 5 men högst 15 år	4 veckor
över 15 år	10 veckor

3. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare som utför annat än säsongartat arbete ska arbetsgivaren iaktta minst följande uppsägningstider:

Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott	uppsägningstiden
högst 2 år	2 veckor
över 2 men högst 4 år	4 veckor
över 4 men högst 8 år	8 veckor
över 8 men högst 12 år	12 veckor
över 12 år	16 veckor

4. Att arbetsavtalet upphör att gälla kan kopplas ihop med att ett visst arbete blir färdigt eller att arbetsperioden avslutas. En sådan här anmälan om uppsägning ska ges så att tiden mellan tidpunkten för uppsägningen och den tidpunkt när anställningsförhållandet upphör som minst motsvarar uppsägningstiden. Att anställningsförhållandet upphör ska preciseras senast den föregående arbetsdagen innan anställningsförhållandet upphör.

5. Det går att avtala om återkallandet av en anmälan om uppsägning eller en flyttning av verkställigheten av uppsägningen om kollektivavtalets bestämmelser om lokala avtal iakttas.

4 § Avtal i anknytning till minskning av personal

1. När det är fråga om ett växlande behov av arbetskraft som är vanligt i branschen omfattas inte de permitteringar eller uppsägningar som verkställs av produktionsmässiga och ekonomiska skäl av förhandlingsskyldigheten enligt lagen om samarbete inom företag eller upplysningsplikten i 5 kap. 3 § och 9 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

Då ska arbetsgivaren i samband med att denna ger en anmälan om permittering eller uppsägning reda ut grunderna och konsekvenserna för och alternativ till åtgärden för arbetstagaren. Åtgärden ska så snart som möjligt anmälas till en förtroendeman som företräder arbetstagaren.

2. Lagen om samarbete inom företag och arbetsavtalslagens 5 kap. 3

§ och 9 kap. 3 § ska däremot tillämpas på ett beslut som avviker från företagets sedvanliga verksamhet och som i regel har konsekvenser för personalen på flera arbetsställen.

5 § Skyldighet att erbjuda arbete under anställning

1. Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt en arbetstagare i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare (även åt en permitterad arbetstagare) begränsar sig till arbetsställen där arbetstagaren kan, med beaktande av vanliga arbetsresor på orten, dagligen gå till arbete från hans eller hennes stadigvarande bostad.

Skyldigheten att erbjuda arbete omfattar även arbete till vilket

arbetstagaren med beaktande av hans eller hennes yrkesskicklighet,

AUSB

arbetserfarenhet och -förmåga kan utbildas genom arrangemang som är vanliga i asfaltbranschen och i förhållande till företagets storlek och som arbetsgivaren efter att utbildningen avslutats kan erbjuda.

2. I fråga om arbetstagare som arbetar i säsongartat arbete vid flyttbara maskinenheter och i utläggningsgrupper i närheten av dem gäller skyldigheten att erbjuda arbete enligt punkt 1 sådant arbete som utförs vid maskinenheten i fråga eller en ersättande maskinenhet.

6 § Återanställning

1. Tidsfristen enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen ska med avvikelse från lagen räknas fr.o.m. att arbetet avslutades. Skyldigheten att förfråga och återanställa arbetstagaren inom denna tidsfrist omfattar de arbetstagare vars stadigvarande bostad ligger på ett avstånd som avses i 5 §.

2. I ett säsongartat arbete omfattar återanställningsskyldigheten de arbetstagare som är arbetssökanden vid en arbetskraftsbyrå inom den pendlingsregion där en maskinenhet eller en ersättande maskinenhet som avses i 5 § 2 punkten ligger.

7 § Påföljder för felaktigt förfarande

I fall kollektivavtalets bestämmelser om förfaranden inte iakttas leder det inte till den plikt som avses i kollektivavtalslagen. Arbetsgivaren kan inte heller dömas till att betala plikt på grund av sådana brott mot förpliktelser som kan leda till skadestånd, ersättning eller gottgörelse.

8 § Semester i säsongartat arbete

1. Arbetstagaren har rätt att om han eller hon så vill med sin arbetsgivare avtala om möjligheten att ta ut semester innan permitteringen börjar. Då betalas semesterlönen senast den normala lönebetalningsdagen efter att semestern inletts.

2. Arbetstagaren ska anmäla arbetsgivaren om att han eller hon avser ta ut semester i tillräckligt god tid innan arbetet avslutas.

9 § Avtalets giltighet

1. Bestämmelserna i detta avtal träder i kraft 1.5.2020.

2. Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

ASFALTFÖRBUNDET I FINLAND RF BYGGNADSFÖRBUNDET RF

KOLLEKTIVAVTAL OM LÖNER FÖR VÄGMARKERARE ‌

De undertecknade kollektivavtalsparterna har avtalat följande om arbetslöner för vägmarkerare i asfaltbranschen:

1 § Tillämpningsområde

Vägmarkerarnas arbetsvillkor vad gäller lönen vid företag som är medlemmar i INFRA rf bestäms enligt detta avtal. Till övriga delar bestäms vägmarkerarnas arbetsvillkor enligt kollektivavtalet för asfaltbranschen.

2 § Arbetslöner

Vägmarkerarnas löneformer är tidlön enligt kollektivavtalet för asfaltbranschen och som alternativ till detta en lokalt avtalad ackordslön i vägmarkeringsarbete.

SYSTEM MED TIDLÖN

I ett system med tidlön består arbetstagarens lön av fyra delfaktorer som är:

1. Tabellön

2. Personlig löneandel (utifrån poängsättningen)

3. Yrkesexamenstillägg

4. Underhållstillägg

1. Tabellön

Löneklasserna för tabellönen är I–V. En arbetstagare ska placeras i en löneklass utifrån sin yrkesbeteckning enligt tabellen nedan.

LVM

Lönegrupp	Arbetstagarens beteckning	År 1.9.2020 euro/timme	År 1.9.2021 euro/timme
I	Sommararbetare, arbetstagare utan arbetserfarenhet	10,96	11,11
II	Medhjälpare vid handsignalering	14,79	14,98
III	Säkerhetsbilförare, servicebilförare, förare av fräsmaskin för körbana, ansvarig för handsignaleringsgruppen	15,68	15,88
IV	Förare av vägmärkningsmaskin (ansvarig), förmarkerare	16,53	16,75
V	Erfaren förmarkerare, annan beteckning som hör till grupp IV	17,40	17,63

2. Den personliga löneandelen (0–25 poäng)

En arbetstagares personliga löneandel grundar sig på poängsättningen på det sättet att poängen motsvarar den procent som läggs på tabellönen.

Om storleken på en arbetstagares personliga löneandel till exempel är 10 poäng betyder det att en personlig löneandel på 10 % läggs på tabellönen.

Den personliga löneandelen ska fastställas utifrån en utvärdering av fem olika faktorer:

1. Yrkesskicklighet

2. Personliga egenskaper

3. De fysiska krav som arbetet och arbetsstället ställer

4. Förman/rapportering

5. Service- och reparationsuppgifter

För varje punkt ges arbetstagaren poäng på skalan 0–

5. Poäng kan ges med 0,5 poängs noggrannhet. Observera att punkt 3 (De fysiska krav som arbetet och arbetsstället ställer) i regel bedöms gruppvis. I övriga punkter utförs bedömningen individuellt.

3. Yrkesexamenstillägg

Yrkesexamenstillägg och specialyrkesexamenstillägg betalas som separata tillägg på tabellönen och den personliga löneandelen till personer som med godkänt vitsord har avlagt ett avsnitt som handlar om vägmarkering och ingår i yrkesexamen i mark- och anläggningsbranschen eller specialyrkesexamen i vägmarkeringsbranschen (examenstillägg betalas bara för en examen).

Yrkesexamenstillägget är den 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det 0,34 €/h och tillägg för specialyrkesexamen 0,75 €/h. Yrkesexamenstillägget den 1.9.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det förblir oförändrat (0,34 €/h) och tillägget för specialyrkesexamen är 0,76 €/h

4. Underhållstillägg

I systemet med tidlön betalas utöver tabellön enligt yrkesbeteckning, personlig löneandel och eventuellt yrkesexamenstillägg dessutom ett underhållstillägg. Underhållstillägget bestäms på basis av arbetstagarens arbetsuppgift. Underhållstillägget betalas till den som ansvarar för arbetsgruppen (A), annan arbetstagare (B) och medhjälpare i arbetsgruppen (C).

LVM

Underhållstillägget uppgår fr.o.m. 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod eller som inleds närmast därefter till 5,86 €/h i grupp (A), till 2,40 €/h i grupp (B) och till 1,06 €/h i grupp (C).

Underhållstillägget uppgår fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod eller som inleds närmast därefter till 5,94 €/h i grupp (A), till 2,43 €/h i grupp (B) och till 1,07 €/h i grupp (C).

Lokalt kan man även avtala annat om underhålltillägget, men det måste åtminstone vara lika stort som det ovan nämnda.

Lön vid avbrott i tidlön

Om vägmarkeringsarbetet inte kan utföras mot tidlön, ska arbetsgivaren sträva efter att ordna annat arbete.

För detta arbete betalas arbetstagaren för ifrågavarande timmar tabellön enligt systemet med tidlön, personlig löneandel samt eventuellt yrkesexamenstillägg eller specialyrkesexamenstillägg.

Om snö eller regn hindrar arbetet, betalas arbetstagaren så länge hindret varar 11,68 euro/timme fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter och 11,84 euro/timme fr.o.m. 1.9.2021 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

ACKORDSLÖN I VÄGMARKERINGSARBETE

I fall en arbetsprestation inte baserar sig på tidlön kan man också komma överens om att arbetet utförs mot totalackordslön. Ackordslönen ska motsvara minst tabellönen enligt systemet med tidlön inklusive personlig löneandel, yrkesexamenstillägg eller specialyrkesexamenstillägg.

Avtalet om löner för vägmarkerare kan sägas upp på samma sätt som kollektivavtalet för asfaltbranschen.

Helsingfors den 24 april 2020.

INFRA rf Byggnadsförbundet rf

AVTAL OM FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARE SAMT SAMARBETE MELLAN ARBETSTAGARNA OCH ARBETSGIVAREN I FÖRETAG I ASFALTBRANSCHEN ‌

Inledning

Företagets löpande verksamhet och personalens varaktiga anställningar kräver kontinuerligt samarbete mellan företagsledningen och personalen. Samarbetet kan förbättra företagets konkurrenskraft och lönsamhet, möjliggöra företagets anpassning till en marknad som hela tiden förändras och främja utveckling av arbetsmiljön och arbetsmetoderna.

Arbetarskyddet på arbetsplatser och företaget kräver ett klimat där man ser positivt på arbetarskyddsverksamheten. Detta kan bäst nås genom samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Att upprätthålla och utveckla systemet med kollektivavtal grundar sig på förhandlingsrelationer mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan som tryggar efterlevnaden av avtal mellan parterna, den snabba behandlingen av meningsskiljaktigheter och andra dylika frågor mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt upprätthållandet av arbetsfreden enligt de krav som systemet med kollektivavtal ställer.

I syfte att uppnå dessa mål har de undertecknande förbunden ingått ett avtal om företrädare för arbetstagare och samarbete mellan arbetstagarna och arbetsgivaren i företag i asfaltbranschen. Avtalet reglerar förtroendemannaverksamhet, samarbete inom arbetarskyddsfrågor och det samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som avses i lagen om samarbete inom företag till den del som inte handlar om samarbete mellan olika personalgrupper.

Enligt 43 a § i arbetarskyddslagen är huvudentreprenören eller, om det inte på bygget finns en arbetsgivare som är huvudentreprenör, byggherren eller någon annan person som leder eller övervakar byggprojektet (den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet) skyldig att sörja för arbetarskyddssamarbetet på en gemensam byggarbetsplats.

Till den del det inte genom detta avtal har avtalats annorlunda ska lagen om samarbete inom företag, lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden iakttas i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

ARS

1 § Företrädare för arbetsgivaren

I det samarbete som avses i detta avtal företräds arbetsgivaren av arbetsledningen och arbetarskyddscheferna.

2 § Företrädare för arbetstagarna

1. Ett företagsspecifikt system är det sätt som i första hand ska användas för att se till att arbetstagarna blir företrädda. Arbetstagarna kan inom sig välja företagets huvudförtroendeman och företagets arbetarskyddsfullmäktig.

2. I företag vars verksamhet är uppdelad mellan regionala enheter eller som annars är verksam på ett omfattande geografiskt område kan man lokalt avtala om att det utöver eller i stället för huvudförtroendemannen och företagets arbetarskyddsfullmäktig även kan väljas en regional huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.

3. Företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig eller den regionala huvudförtroendemannen och den regionala arbetarskyddsfullmäktigen kan vara en och samma person.

4. På en arbetsplats där det arbetar flera än 10 anställda, inklusive tjänstemännen, eller där det samtidigt arbetar arbetstagare hos två eller flera arbetsgivare, ska det alltid väljas en arbetarskyddsfullmäktig.

Med en arbetsplats enligt detta avtal avses företag i första hand. Om företaget är verksamt på ett omfattande geografiskt område eller om det i övrigt är ändamålsenligt med tanke på arbetarskyddet anses även mindre områden såsom företagets distriktskontor, regionala enhet eller något annat regionalt verksamhetsställe eller långvarigare arbetsställe där det i regel arbetar fler än arbetstagare vara arbetsplatser.

I ett företag som är verksamt på flera branscher bestäms det som avses ovan så att funktionerna i den bransch som avses i detta avtal bildar en självständig helhet separat från de övriga funktionerna, om inte annat avtalas lokalt.

5. Det ska också väljas suppleanter till alla företrädare för arbetstagare. Två suppleanter ska väljas till arbetarskyddsfullmäktigen.

3 § Behörighetsvillkor för företrädare för arbetstagare

1. En person i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare eller i ett anställningsförhållande som p.g.a. säsongsarbete gäller för viss tid och som är medlem i Byggnadsförbundet och insatt i förhållandena i sin bransch och företaget kan bli vald till huvudförtroendeman för ett företag eller för en utsedd region.

2. En person som arbetar i företaget kan bli vald till företagets arbetarskyddfullmäktig och en person som arbetar på verksamhetsregionen kan bli vald till arbetarskyddsfullmäktig för en viss region. En person som arbetar på en arbetsplats kan bli vald till arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig.

4 § Regional behörighet och mandatperiodens längd för företrädare för arbetstagare

1. Hela företaget hör till företagets huvudförtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs behörighetsområde och längden på deras mandatperioder är två år.

2. En avtalad region hör till den regionala huvudförtroendemans och den regionala arbetarskyddsfullmäktigens behörighetsområde och längden på deras mandatperioder är två år.

3. Arbetsplatsen i fråga hör till arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktigs verksamhetsområde och längden på hans eller hennes mandatperiod är två år.

4. Om anställningsförhållandet för den valda personen upphör eller han eller hon avstår från sin uppgift under en pågående mandatperiod ska suppleanten sköta hans eller hennes uppgifter under resten av mandatperioden. I övriga fall sköter suppleanten de uppgifter som hör till arbetstagarnas företrädare bara om han eller hon har förhinder.

Arbetsgivaren ska underrättas om att suppleanten börjar sköta de uppgifter som hör till arbetstagarnas företrädare.

5 § Val av företrädare för arbetstagare

1. I syfte att förrätta val av företrädare för arbetstagarna ska arbetsgivaren ge en förteckning över arbetstagare som är anställda i företaget, i den avtalade verksamhetsregionen eller på arbetsplatsen.

2. Arbetstagarna ska utan avgift få använda arbetsgivarens lokaler som är lämpliga för förrättande av val. Valet får inte i onödan störa verksamheten på arbetsplatsen.

ARS

3. Valet måste organiseras så att alla arbetstagare inom företaget, verksamhetsregionen eller på en arbetsplats har möjlighet att delta i det.

4. Arbetstagarna ska i förväg avtala med arbetsgivaren om kandidatnomineringen, tidpunkten och lokalen för valet och de ska senast sju dagar innan kandidatnomineringen inleds anmälas genom ett tillkännagivande.

5. Alla arbetstagare som hör till den verksamhetsregion vars huvudförtroendeman de avser välja är berättigade till att nominera kandidater. Det ska reserveras sju dagar för kandidatnomineringen. Det ska finnas åtminstone sju dagar mellan det att tidsfristen för kandidatnomineringen går ut och det att valförrättningen börjar.

6. Arbetstagarna i ett företag, en region eller på en arbetsplats kan, om de så vill, även förrätta valet av sin företrädare utan att iaktta tidsfristerna ovan.

7. Valresultatet ska skriftligen meddelas arbetsgivaren som i fråga om val av arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig ska meddela valresultatet vidare till Arbetarskyddscentralen.

6 § Uppgifter som handhas av arbetstagarnas företrädare

Huvudförtroendeman

• företräder företagets anställda i frågor i anknytning till personalpolitiken och anställningar samt förmedlar information mellan företaget och de arbetstagare som han eller hon företräder

• företräder arbetstagarna i lokala avtal i enligt kollektivavtalet

• övervakar efterlevnaden av kollektivavtalet och arbetslagstiftningen samt arbetsfreden

• företräder Byggnadsförbundet i förhållande till arbetsgivaren enligt förhandlingssystemet och är i kontakt med förbundets fackavdelningar och regionorganisation.

Regional huvudförtroendeman

• utför de uppgifter ovan som hör till en huvudförtroendeman på ett verksamhetsområde som det har avtalats om lokalt.

Företagets arbetarskyddsfullmäktig

• företräder arbetstagarna i samarbete som gäller arbetarskyddet till den del som berör hela företaget och förmedlar information i anknytning till arbetarskyddet

• bekantar sig med planer i anknytning till arbetarskyddet i företagets arbetsställen

• följer upp företagets företagshälsovård

• är kontaktperson mellan eventuella arbetsplatsspecifika arbetarskyddsfullmäktige

• sköter de uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen ska handhas av arbetarskyddsfullmäktig till den del de inte hör till eventuella regionala eller arbetsplatsspecifika arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter

Regional arbetarskyddsfullmäktig

• utför de uppgifter ovan som hör till företagets arbetarskyddsfullmäktig på en verksamhetsregion som det har avtalats om lokalt.

Arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig

• sköter de uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen ska handhas av arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig.

7 § Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall för företrädare för arbetstagare

1. För skötseln av sina uppgifter ordnas för huvudförtroendemannen vid behov tillfällig eller regelbundet återkommande befrielse från arbetet. Behovet av befrielse bestäms utifrån ett genomsnittligt antal arbetstagare i ett företag och det hur mycket huvudförtroendemannen måste delta i ackordsmätningar och utredningar.

2. I fall huvudförtroendemannen har befriats från sitt arbete under regelbundet återkommande utsatta tidsperioder, ska han eller hon sköta huvudförtroendemannens uppgifter under denna tid. Arbetsledningen ska dock bevilja huvudförtroendemannen befrielse från arbetet för att sköta brådskande ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet.

3. Om omständigheterna inte föranleder något annat, räknas

arbetarskyddfullmäktigs befrielse från arbetet för skötseln av sina

ARS

uppgifter så att antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktig företräder multipliceras med talet 0,291 (TOL). Då får man ett tal som anger antalet befriade timmar under en period på fyra veckor.

4. Arbetsgivaren ska ersätta den inkomst som arbetstagarnas företrädare förlorar under arbetstiden på grund av skötseln av sina uppgifter.

5. Om arbetstagarnas företrädare utanför sin ordinarie arbetstid utför uppgifter om vilka det har avtalats med arbetsgivaren ska övertidsersättning betalas för den tiden, om det inte har avtalats om annan tilläggsersättning.

6. Med den inkomst som ska ersättas avses den egna genomsnittliga timförtjänsten för arbetstagarnas företrädare utan ersättningar för övertid eller söndagsarbete.

8 § Ersättning till arbetstagarnas företrädare

Till den företagsspecifika huvudförtroendemannen betalas fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter en särskild ersättning enligt antalet arbetstagare som han eller hon representerar enligt följande:

Antalet arbetstagare	euro/två veckors räkenskapsperiod
10–50 arbetstagare	33,81 €/två veckors räkenskapsperiod
51–100 arbetstagare	42,27 euro/två veckors räkenskapsperiod
fler än 100 arbetstagare	63,37 euro/två veckors räkenskapsperiod

Skiftarbetstilläggen är från och med den 1.9.2021 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Antalet arbetstagare

euro/två veckors räkenskapsperiod

10–50 arbetstagare

34,25 €/två veckors

räkenskapsperiod

51–100 arbetstagare

42,82 euro/två veckors

räkenskapsperiod

fler än 100 arbetstagare

64,19 euro/två veckors

räkenskapsperiod

Ersättningens storlek fastställs enligt antalet arbetstagare den 1 juni varje år.

Till arbetarskyddsfullmäktige eller den regionala huvudförtroendemannen betalas fr.o.m. 1.9.2020 eller början av den

lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter en särskild ersättning enligt antalet arbetstagare som han eller hon representerar enligt följande:

Antalet arbetstagare

Euro/två veckors räkenskapsperiod

10 arbetstagare eller fler

33,81 €/två veckors räkenskapsperiod

Från och med den 1.9.2021 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter är tillägget 34,25 €/två veckors räkenskapsperiod

Ersättningens storlek fastställs enligt antalet arbetstagare den 1 juni varje år.

När en suppleant till huvudförtroendemannen eller till den regionala huvudförtroendemannen till exempel under förtroendemannens semester eller sjukdom sköter huvudförtroendemannauppgifter i minst två veckor ska den särskilda ersättningen betalas till suppleanten.

I fall företaget inte har någon verksamhet på grund av permitteringar, semester eller därmed jämförbara orsaker betalas ingen särskild ersättning.

Om en arbetstagare sköter flera företrädaruppgifter är han eller hon berättigad till bara en särskild ersättning.

2. En arbetstagare som är huvudförtroendeman eller

arbetarskyddsfullmäktig får inte medan han eller hon sköter uppgiften eller av den här orsaken flyttas till ett lägre avlönat arbete än det som han eller hon utförde innan han eller hon blev vald. Han eller hon får inte heller på grund av sin företrädaruppgift sägas upp från sitt arbete. Han eller hon får inte heller förflyttas till ett mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom eller henne annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap. De nämnda arbetstagarföreträdarnas förtjänstutveckling ska motsvara den förtjänstutveckling som sker i företaget eller i dess regionala enhet.

ARS

9 § Lokaler och tillbehör

Som sin gemensamma tolkning konstaterar parterna att också datorer och tillhörande program samt internetanslutning (e-post) som företaget och arbetsplatsen använder ingår i de behövliga kontorstillbehören. I bedömningen kan även beaktas bl.a. företagets och arbetsplatsens storlek, omfattningen av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, det behov som beror på uppgifterna och hur mycket tid uppgifterna kräver. Om de praktiska arrangemangen avtalas lokalt.

10 § Besök på arbetsställen

1. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att besöka de arbetsställen som omfattas av deras behörighetsområde då det med tanke på utförande av deras uppgifter är nödvändigt. De ska i förväg komma överens om ett besök på ett arbetsställe med förmannen och ledningen på arbetsstället ska underrättas om besöket.

2. Arbetsgivaren ersätter arbetstagarföreträdaren de resekostnader som uppstått när han eller hon har använt det avtalade färdsättet och betalar lönen för den ordinarie arbetstiden för resdagarna.

11 § Rätt att delta i utbildning

1. Enligt utbildningsavtal mellan avtalsparterna ska arbetstagarföreträdarna reserveras tillfälle att delta i sådan utbildning som ökar deras kompetens att sköta företrädaruppgiften.

12 § Anställningsskydd

1. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen kan av ekonomiska och produktionsmässiga skäl sägas upp eller permitteras bara i så fall att arbetsgivaren inte på verksamhetsområdet kan erbjuda dem arbete som motsvarar deras yrkesskicklighet eller i övrigt är lämpligt.

2. Huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen får inte sägas upp av andra än ekonomiska och produktionsmässiga skäl annars än bara om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.

3. Vid bedömningen av grunderna för hävning av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal får han eller hon inte försättas i en sämre ställning än de övriga arbetstagarna.

4. Om huvudförtroendemannens, den regionala huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal har avslutats i strid mot det här avtalet, ska arbetsgivaren ersätta honom eller henne med minst 10 och högst 30 månaders lön. När antalet arbetstagare och tjänstemän som regelbundet arbetar på en arbetsplats är 20 eller mindre är den ersättning till arbetarskyddsfullmäktig som avses ovan minst fyra och högst 24 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas utifrån grunderna i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som ökar ersättningens belopp. Om domstolen anser att förutsättningarna till att anställningsförhållandet kan fortsätta eller att arbetstagarföreträdaren kan återfå sin anställning föreligger och arbetsgivaren trots det inte fortsätter anställningsförhållandet ska detta

beaktas som ett ytterst vägande skäl vid fastställandet av ersättningens belopp.

5. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas på suppleanter till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen under den tid som de enligt den anmälan som förutsätts i det här avtalet vikarierar för förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen.

6. Bestämmelserna om anställningsskyddet enligt denna avtalspunkt ska även tillämpas på de kandidater som nominerats enligt 5 § (kandidatskydd). Kandidatskyddet börjar tidigast tre veckor före valförrättningen och avslutas i fråga om andra än de som har blivit valda efter att valresultatet har fastställts.

7. Bestämmelserna om anställningsskyddet enligt denna avtalspunkt ska tillämpas på en arbetstagare som varit huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig i ett företag eller i en region även i sex månads tid efter att han eller hon avslutat i sin uppgift. Anmälan om uppsägning eller permittering kan dock lämnas under tidsfristen på sex månader så att den åtgärd som avses i anmälan träder i kraft först efter att efterskyddet upphört.

8. Arbetarskyddsfullmäktig kan i säsongartat arbete efter säsongens slut permitteras av ekonomiska och produktionsmässiga skäl om arbetsgivaren inte på arbetsplatsen kan erbjuda honom eller henne ett arbete som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet eller om det att sysselsätta honom eller henne förutsatte att en arbetstagare som ännu arbetar någon annanstans borde permitteras eller sägas upp mitt under ett pågående ackord.

En arbetarskyddsfullmäktig har företräde till arbete, vilket betyder att han eller hon kallas tillbaka till arbetet bland de första i början av följande säsong.

9. Kandidatskyddet och efterskyddet hindrar inte arbetsgivaren från att permittera eller säga upp en arbetstagare i säsongartat arbete i slutet av arbetssäsongen av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl. Kandidatskyddet och efterskyddet hindrar inte heller att ett tidsbundet anställningsförhållande upphör när säsongen är slut.

ARS

13 § Rätt att få information

1. Huvudförtroendemannen har rätt att kvartalsvis få namnen på företagets anställda och deras löneklasser samt tidpunkterna för när deras anställningar har inletts. Huvudförtroendemannen ska också få uppgifterna om inkomstnivån bland manliga och kvinnliga arbetstagare, om vad inkomsterna består av och om hur inkomstnivån har utvecklats. Utredningen ska innehålla uppgifterna om arbetstagarnas genomsnittliga timförtjänst i tidsarbete, ackordsarbete och för arbetad tid.

I företag som har ett regionalt system med huvudförtroendeman strävar man efter att ge de nämnda uppgifterna även till en huvudförtroendeman som företräder arbetstagarna regionalt.

2. Enligt avtalet om uppsägningsskydd och permittering inom byggnadsbranschen (AUS), avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft och avtalet om uttagande av medlemsavgifter till fackföreningar har huvudförtroendemannen rätt att få de uppgifter och utredningar som avses i dessa avtal. Dessutom har huvudförtroendemannen rätt att få information om arbetsställen i sitt verksamhetsområde.

Huvudförtroendemannen, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska ges skriftliga upplysningar om den arbetskraft i form av underentreprenörer och hyrd arbetskraft som finns inom dennes verksamhetsområde. Uppgifterna ska finnas tillgängliga när arbete påbörjas.

3. Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få de uppgifter som han eller hon behöver för att sköta sin uppgift.

4. I syfte att reda ut en oklarhet eller meningsskiljaktighet i anknytning till en arbetstagares anställningsförhållande ska huvudförtroendemannen få alla uppgifter som inverkar på utredningen av fallet.

5. Huvudförtroendemannen, den regionala huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få information om de underleverantörer som är verksamma inom deras verksamhetsområden och om den arbetskraft som på arbetsplatsen är anställd hos underleverantörerna. Uppgifterna ska vara tillgängliga i skrift och innan underleverantören inleder sitt arbete, om möjligt.

6. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att bekanta sig med arbetstidsbokföringen enligt bestämmelserna i arbetstidslagen.

7. Arbetsgivaren skaffar till huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens förfogande nödvändiga lagar, författningar och

arbetarskyddsbestämmelser för att dessa kan sköta de uppgifter som tillhör dem.

14 § Arbetstagarföreträdares ansvar

1. Arbetstagarföreträdaren har samma position som de övriga arbetstagarna i förhållande till arbetsgivaren. Han eller hon är skyldig att personligen iaktta de allmänna arbetsvillkoren, arbetstider och arbetsledningens föreskrifter och övriga ordningsföreskrifter.

2. Arbetstagarföreträdaren ansvarar för att de uppgifter som arbetsgivaren har gett honom eller henne bara används för det avsedda ändamålet.

15 § Förhandlingsordning

Man ska sträva efter att lösa de meningsskiljaktigheter som har uppstått i företaget inom företaget. Lyckas man inte med detta hänskjuts tvisten till förhandlingar mellan förbunden.

16 § Avtalsparternas ansvar

Kollektivavtalsparterna förbinder sig att för sin egen och sina medlemmars del iaktta de avtal som ingåtts mellan kollektivavtalsparterna ARS och på grund av detta avtal, att iaktta arbetsfreden enligt kollektivavtalet

och att reda ut meningsskiljaktigheterna enligt förhandlingssystemet.

17 § Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft samtidigt som det kollektivavtal som ska ingås efter att den pågående avtalsperioden har löpt ut och gäller tills vidare. Avtalet kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

Helsingfors den 24 april 2020.

Byggnadsförbundet rf INFRA rf

UTBILDNINGSAVTAL ‌

1. Yrkesutbildning

När arbetsgivaren ordnar yrkesutbildning åt en arbetstagare eller hänvisar arbetstagaren till sådan utbildning som anknyter till arbetstagarens yrke, ersätts de direkta kostnaderna för utbildningen och inkomstbortfallet under ordinarie arbetstid enligt den genomsnittliga timförtjänsten, om inte annat avtalats i kollektivavtalet i fråga. Om utbildningen helt äger rum utanför arbetstiden, ersätts direkta kostnader som beror på utbildningen. Att det är fråga om en utbildning som avses i denna paragraf konstateras före anmälningen till utbildningen.

Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för läromaterial enligt kursprogrammet, helpensionsavgifter för internatkurser och för övriga än internatkurser de ersättningar för resekostnader som fastställs enligt kollektivavtalet i fråga. Inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid ersätts för både kurs- och resetiden. För den tid som används för utbildning utanför arbetstiden eller för resor som utbildningen förutsätter betalas ingen ersättning. Lönen för en arbetstagare med vecko- eller månadslön minskas inte för den tid som åtgår till kursen och de resor som deltagandet i kursen förutsätter.

2. Gemensam utbildning

Utbildningen som främjar samarbetet på arbetsplatsen arrangeras av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av samarbetsorganen för centralorganisationerna eller deras medlemsförbund eller arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller någon annanstans.

Parterna konstaterar att det mest ändamålsenliga sättet att ordna den gemensamma utbildningen i regel är arbetsplatsspecifikt eftersom det är det bästa sättet att beakta de lokala omständigheterna.

Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som är nödvändiga med tanke på arbetarskyddssamarbetet är gemensam utbildning som avses här. En medlem i arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktigen, vice fullmäktigen och arbetarskyddsombudet kan under förutsättningarna i detta avtal delta i en grundkurs. Arbetarskyddsfullmäktigen kan under samma förutsättningar delta i en specialkurs.

De som deltar i utbildningen betalas ersättning i enlighet med det som bestäms i punkt 1. Det avtalas lokalt om deltagande i utbildning i det samarbetsorgan som kommer i fråga beroende på utbildningens art eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.

Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning som gäller system för personalens medverkan och lokala avtal. Arbetsgivaren och personen i fråga kan också sinsemellan avtala om deltagande i utbildning. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samarbete vidtar åtgärder för att ordna utbildningsutbud beträffande lokala avtal och system för personalens medverkan. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer upp hur det nämnda utbildningsutbudet förverkligas.

3. Fackföreningsutbildning, oavbrutet anställningsförhållande och anmälningstider

Arbetstagare bereds möjlighet att delta i FFC:s och dess medlemsförbunds kurser som pågår en månad eller en kortare tid utan att anställningsförhållandet avbryts, då det utan kännbara olägenheter för produktionen eller företagets verksamhet går an. I bedömningen av ovan avsedd olägenhet beaktas arbetsplatsens storlek. I nekande fall underrättas förtroendemannen senast inom 10 dagar innan kursen inleds om orsaken till att beviljandet av ledighet skulle medföra kännbara olägenheter. Då rekommenderas att man i samråd strävar efter att utreda en eventuell annan tidpunkt för kursen då det inte finns hinder för deltagandet.

Anmälan om avsikt att delta i en kurs ska göras så tidigt som möjligt. Då kursen pågår i högst en vecka, ska meddelandet ges minst tre veckor innan kursen inleds, och då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor innan.

Innan personen deltar i ett ovan avsett utbildningsevenemang, ska man avtala med arbetsgivaren om de åtgärder som deltagandet medför samt uttryckligen i förväg konstatera om det är fråga om ett sådant utbildningsevenemang för vilken arbetsgivaren betalar ersättningar till arbetstagaren enligt detta avtal. Samtidigt ska omfattningen av dessa ersättningar konstateras.

AUV

4. Ersättningar

För kurser som ordnas i FFC:s eller dess medlemsförbunds utbildningslokaler eller i övriga utbildningsevenemang som Byggnadsförbundet organiserar och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, ska arbetsgivaren betala förtroendemannen, vice huvudförtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen, vice fullmäktigen, arbetarskyddskommissionens medlemmar och arbetarskyddsombudet i fråga om utbildning som deras uppgifter förutsätter en ersättning för inkomstbortfallet, för de nämnda förtroendemännen för högst en månad och för de nämnda förtroendevalda med arbetarskyddsuppdrag för högst två veckor. Likväl betalas ersättning för utbildningsevenemang i anknytning till förtroendemannaverksamhet som arrangerats i ovan nämnda utbildningslokaler till fackavdelningens ordförande för högst en månad, i fall han eller hon arbetar på ett företag där antalet anställda inom branschen är minst 100 eller i fall den fackavdelning som han eller hon leder har minst 50 medlemmar.

Dessutom ska den måltidsersättning som centralorganisationerna har kommit överens om betalas som ersättning för de måltidskostnader som kursen förorsakar kursarrangörerna. Ersättningen betalas för de arbetstagare som avses i det föregående stycket och för varje sådan kursdag för vilken det betalas ersättning för inkomstbortfall.

Arbetsgivaren är skyldig att betala de ersättningar som avses ovan i denna punkt till samma person för samma eller innehållsmässigt motsvarande utbildning endast en gång.

Protokollsanteckning:

Parterna konstaterar att syftet med en ändring av texten i Utbildningsavtalet inte är att öka antalet kurser på arbetsgivarens bekostnad från det nuvarande. Avsikten är endast att ordna kurser även på andra ställen än på Siikaranta-institutet. Båda parter anser det som önskvärt att aktörer som företräder arbetsgivare deltar i kursernas innehåll.

5. Sociala förmåner

Deltagande i en fackföreningsutbildning enligt avtalet leder inte till en minskning av semesterförmåner, pensionsförmåner eller andra därmed jämförbara förmåner om kursen inte är längre än en månad.

6. Giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.5.2010 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

Helsingfors den 19 april 2010

BYGGNADSFÖRBUNDET

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

INFRA RF

Per Fjäder Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxx

AUV

ALLMÄNT AVTAL ‌

Utgångspunkter

Asfaltförbundet i Finland och Byggnadsförbundet strävar efter att främja förhandlingsrelationer och avtalsverksamhet såväl mellan förbunden som på arbetsplatserna samt att för sin del övervaka de avtal som ingåtts.

Grundläggande fri- och rättigheter

Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är okränkbar. Detta gäller både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer och får av denna anledning inte sägas upp eller diskrimineras i arbetet. Företagens personal har rätt att välja representanter som ska företräda dem i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten till val av företrädare och företrädarnas rättigheter och förpliktelser har fastställts i lagar och i detta och i andra avtal. Den individuella arbetstagarens säkerhet och hälsa, rätt till icke-diskriminering och jämlikt bemötande bildar utgångspunkten för avtalsbestämmelserna.

Direktionsrätt

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet.

Förhandlingar mellan parterna

Då någotdera förbundet föreslår arbetsmarknadsförhandlingar ska dessa så långt möjligt inledas utan dröjsmål.

De deltagande förbundens ombud, funktionärer eller andra av dem utsedda representanter har rätt att besöka arbetsplatserna i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet efter att ha kommit överens om en lämplig tidpunkt med arbetsgivarens representant som är på plats eller annars är ansvarig för arbetsplatsen.

Varsel om arbetskonflikt

Innan en politisk eller sympatiserande stridsåtgärd inleds, ska den anmälas till riksförlikningsmannen och till vederbörande arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar i förväg. Anmälan ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetsstriden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.

Giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.1.1998 och gäller tills vidare. Avtalet kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

Helsingfors den 30 november 2002

ASFALTFÖRBUNDET I FINLAND

Xxxxxx Xxxxx

BYGGNADSFÖRBUNDET

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

Asfaltförbundet i Finland Byggnadsförbundet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR ÄNDRINGEN AV DET ALLMÄNNA AVTALET, UTBILDNINGSAVTALET OCH ‌

AVTALET OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT SAMT AVTALET OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING I BYGGNADSBRANSCHEN

Tid 11.12.1997

Plats Byggnadsförbundets huvudkontor, Helsingfors Närvarande Xxxx Xxxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

1. Man kom överens om att protokollet justeras vid detta möte och att samtliga närvarande undertecknar det.

2. De nya avtalen som ingåtts mellan förbunden godkändes och undertecknades:

• allmänt avtal

• utbildningsavtal och

• avtal om anlitande av utomstående arbetskraft samt ändringar i de gällande avtalen:

• den nya 3 punkten i 6 § i avtalet om uppsägningsskydd och permittering i byggnadsbranschen samt

• slopande av 12, 28 och 30 i kollektivavtalet för asfaltbranschen.

3. Det konstaterades att utbildningsavtalet ord för ord är identiskt med 7 kapitlet (Utbildning) i det allmänna avtalet mellan TT och FFC och att parterna har för avsikt att förena sig i arrangemangen enligt 6 punkten i underteckningsprotokollet till detta allmänna avtal:

Parterna förbinder sig till att de kurser som omfattas av ersättningen samt måltidsersättningens storlek godkänns i utbildningsarbetsgruppen som grundats mellan centralorganisationerna för verkställande av utbildningsärenden enligt det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna.

4. De kollektivavtalsändringar som nu avtalats träder i kraft när nästa kollektivavtal träder i kraft. Till dess tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet 1996–1997 samt utbildningsavtalet samt avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft i det nu gällande kollektivavtalet som kollektivavtal mellan Asfaltförbundet och Byggnadsförbundet.

Utöver utbildningsavtalet som Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund och Finlands Fackförbunds Centralorganisation ingått 15.11.1990 och avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft som ingicks mellan AFC och FFC 11.9.1969 och avtalet enligt texten i samma paragraf iakttas bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund och Finlands Fackförbunds Centralorganisation som undertecknades 15.5.1946.

In fidem Xxxxx Xxxxxxx Justerat Xxxxx Xxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxxx

UTP

AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT ‌

1. Allmänt

Utomstående arbetskraft anlitas i företagen på två olika sätt. Det ena sättet baserar sig på ett köpeavtal, ett upphandlingskontrakt, ett entreprenad-, hyres-, uppdrags- eller arbetsavtal eller ett dylikt avtal mellan två självständiga företagare. Då utför utomstående företagare det behövliga arbetet utan att den andra parten har något att göra med arbetsprestationen. Verksamhet som baserar sig på ett sådant avtal kallas i praktiken oftast för underleverans eller underentreprenad.

Det andra sättet går ut på att anlitandet av arbetskraften baserar sig på

s.k. inhyrning av arbetskraft där inlånade arbetstagare (inhyrda arbetstagare) som levererats av en rörelse som skaffar arbetskraft arbetar för en annan arbetsgivare under dess ledning och övervakning.

De situationer som nämns ovan i det första stycke kallas för underleverans nedan och de situationer som nämns ovan i det andra stycket kallas för hyrd arbetskraft nedan.

Avtal om underleverans eller inhyrning av arbetskraft kompletteras med ett villkor enligt vilket en underleverantör eller ett företag som anlitar uthyrd arbetskraft förbinder sig att iaktta det allmänt bindande kollektivavtalet i sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.

2. Underleverans

Om företaget på grund av underleverans exceptionellt blir tvungen att minska på sin arbetskraft ska företaget sträva efter att placera de berörda arbetstagarna i övriga uppgifter inom företaget och, om det inte är möjligt, uppmana underleverantören, om den behöver arbetskraft, att anställa de arbetstagare som blivit befriade från sina uppgifter och som lämpar sig för underleveransarbete med behållna löneförmåner.

Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore frågan om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare då när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.

3. Hyrd arbetskraft

Företagen ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft till att bara gälla utjämning av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som på grund av att arbetet är brådskande, kräver en begränsad tid, ställer särskilda krav på yrkesskicklighet, förutsätter specialverktyg eller andra motsvarande skäl inte kan låtas göra av företagets egna anställda.

Inhyrning av arbetskraft är osund om inhyrda arbetstagare som levererats av olika företag som skaffar arbetskraft en längre tid utför företagets normala arbete vid sidan om dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning.

Företag som anlitar hyrd arbetskraft ska på begäran redogöra för frågorna i anknytning till dylika arbetstagares arbete för huvudförtroendemannen.

4. Giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.5.2020 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

Helsingfors den 24 april 2020

ASFALTFÖRBUNDET I FINLAND BYGGNADSFÖRBUNDET

AUA

Asfaltförbundet i Finland Byggnadsförbundet ‌

Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter

Asfaltförbundet i Finland och Byggnadsförbundet har med utgångspunkt i ett avtal mellan Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund och Finlands Fackförbunds Centralorganisation från den 13 januari 1969 avtalat följande om uttagande av medlemsavgifter till fackföreningar:

1 §

Den förskottsuppbörd underkastade lönen utgör grunden för uttagande av medlemsavgifterna.

2 §

Arbetsgivaren tar ut medlemsavgifterna till fackföreningar per lönebetalningsperiod enligt den medlemsavgiftsprocent som Byggnadsförbundet har fastställt. De uttagna medlemsavgifterna redovisas antingen per lönebetalningsperiod eller per månad enligt arbetsgivarens gottfinnande på det sättet att de medlemsavgifter som tagits ut under en kalendermånad redovisas före slutet av månaden i fråga. Arbetsgivaren redovisar de uttagna medlen som ett icke-specificerat sammanlagt belopp till Byggnadsförbundets postgirokonto som anges i avtalet om uttagande.

3 §

Arbetsgivaren ska kvartalsvis skicka Byggnadsförbundet en medlemsspecifik utredning om de medlemsavgifter denna har tagit ut under kvartalet i fråga. Utredningen skickas under den månad som följer efter kvartalets slut. Av den medlemsspecifika utredningen framgår de uttagna medlemsavgifterna till fackföreningarna specificerade enligt lönebetalningsperiod. Om utredningen innehåller uppgifter om arbetstagare som har ingått ett avtal om uttagande med arbetsgivaren men av vilka arbetstagaren inte har tagit ut medlemsavgiften ska orsaken till att arbetsgivaren låtit bli att ta ut medlemsavgiften antecknas i utredningen. Bortsett från den utredning om uttagande av medlemsavgifter som lämnas in för beskattningen är arbetsgivaren inte skyldig att utarbeta någon annan utredning utöver den kvartalsvisa utredning som avses i denna punkt.

4 §

Vid uttagande av medlemsavgifter till fackföreningar ska ett avtal om uttagande av medlemsavgifter som Byggnadsförbundet låtit trycka och som Asfaltförbundet godtagit iakttas.

5 §

När ett avtal om uttagande av medlemsavgifter till fackföreningen under ett pågående anställningsförhållande sägs upp ska en anmälan om upphörande som Byggnadsförbundet låtit trycka och som Asfaltförbundet godtagit användas.

6 §

Byggnadsförbundet anmäler medlemsavgiftsprocenten (till förbundet, avdelningen och byggbranschens arbetslöshetskassa) årligen till Asfaltförbundet en månad innan uttagsåret inleds. Grunden för uttagande (procenten) anmäls för ett uttagsår i sänder och den kan inte ändras under denna tid om ändringen inte beror på en ändring av avgiften till arbetslöshetskassan med anledning av antingen lagen eller ett beslut av social- och hälsovårdsministeriet.

7 §

Om medlemsavgiftsprocenten ändras fr.o.m. ingången av ett uttagsår ska Byggnadsförbundet anmäla den nya medlemsavgiftsprocenten till arbetsgivaren/redovisaren minst en månad innan ett nytt uttagsår inleds.

8 §

Detta avtal träder i kraft 1.2.2001 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.

Helsingfors den 30 november 2002

ASFALTFÖRBUNDET I FINLAND RF FATD

BYGGNADSFÖRBUNDET

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata