Examensstadga för Åbo Akademi 1 kap.
Gällande examensstadga Remiss 16.9.2009
Examensstadga för Åbo Akademi 1 kap.
Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde
I denna stadga föreskrivs om de lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina som avläggs vid akademin.
I denna stadga föreskrivs även om fortbildning och öppen universitetsundervisning vid akademin.
Examensstadga för Åbo Akademi 1 kap.
Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde
I denna stadga föreskrivs om lägre och högre högskoleexamina som avläggs vid akademin.
I denna stadga föreskrivs även om fortbildning och öppen universitetsundervisning vid akademin.
2 § Utbildningsansvar och -avtal
Enligt denna examensstadga avläggs vid humanistiska fakulteten humanistiska och psykologiska examina, vid matematisk- naturvetenskapliga fakulteten naturvetenskapliga och farmaceutiska examina, vid ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten examina i ekonomiska vetenskaper, samhällsvetenskapliga och juridiska examina, vid tekniska fakulteten teknisk-vetenskapliga och naturvetenskapliga examina samt examina i ekonomiska vetenskaper, vid teologiska fakulteten teologiska examina, vid pedagogiska fakulteten pedagogiska examina och fullgörs studier för lärarutbildning på det pedagogiska området samt vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten samhällsvetenskapliga och hälsovetenskapliga examina. Examinas namn framgår av bilaga. (12.5.2006)
Utbildningen anordnas enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004), akademins författningar och denna examensstadga.
Avtal om gemensamma utbildningar och andra utbildningsavtal undertecknas av rektor. Om de gemensamma utbildningarna bestäms närmare i 43
§.
2 § Utbildningsansvar och -avtal
Inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi avläggs humanistiska, pedagogiska, psykologiska och teologiska examina samt fullgörs studier för lärarutbildning på det pedagogiska området. Inom det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet avläggs hälsovetenskapliga, juridiska och samhällsvetenskapliga examina jämte examina i ekonomiska vetenskaper. Inom fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik avläggs farmaceutiska, naturvetenskapliga, och teknisk- vetenskapliga examina.
Utbildningen anordnas enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004), akademins författningar och denna examensstadga.
Avtal om gemensamma utbildningar och andra utbildningsavtal undertecknas av rektor. Om de gemensamma utbildningarna bestäms närmare i 44 §.
3 §
Grunden för examensutbildningen
Grunden för den utbildning som leder till lägre högskoleexamen är gymnasiestudier eller annan utbildning på motsvarande nivå. Grunden för den utbildning som leder till högre högskoleexamen är lägre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. Grunden för den vetenskapliga och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.
3 §
Grunden för examensutbildningen
Grunden för den utbildning som leder till lägre högskoleexamen är gymnasiestudier eller annan utbildning på motsvarande nivå. Grunden för den utbildning som leder till högre högskoleexamen är lägre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.
4 §
Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen
En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning. I förordning eller genom beslut av undervisningsministeriet bestäms om vilka utbildningsprogram med separat antagning (magisterprogram) som anordnas vid akademin.
En utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom nationellt eller internationellt samarbete. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och leder till högre högskoleexamen samt avses genomföras endast en gång kan inrättas med styrelsens tillstånd.
4 §
Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen
En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning. I förordning eller genom beslut av undervisningsministeriet bestäms om vilka utbildningsprogram med separat antagning (magisterprogram) som anordnas vid akademin.
En utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom nationellt eller internationellt samarbete. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och leder till högre högskoleexamen samt avses genomföras endast en gång kan inrättas med rektors tillstånd.
5 §
Examina på främmande språk
För en examen som har avlagts på något annat språk än svenska ges utöver den examensbenämning på svenska som finns i bilagan även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan.
5 §
Examina på främmande språk
För en examen som har avlagts på något annat språk än svenska ges utöver den examensbenämning på svenska som finns i bilagan även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan.
6 § 6 §
Dimensionering av studierna och deras karaktär
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.
Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal.
Studieprestationerna för examen kan vara obligatoriska, begränsat valbara eller fritt valbara.
Dimensionering av studierna och deras karaktär
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.
Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal.
Studieprestationerna för examen kan vara obligatoriska, begränsat valbara eller fritt valbara.
7 § Språkkunskaper
En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.
En studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behöver inte i studierna för lägre eller högre högskoleexamen visa de kunskaper i finska som annars föreskrivs för examen i fråga. I språkinstruktionen bestäms i vilken utsträckning studeranden skall delta i sådan undervisning i finska som är nödvändig med tanke på utbildningsområdet. Studerandens kunskaper i finska skall anges på examensbetyget.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands.
Fakulteten kan av särskilda skäl och efter att ha hört centret för språk och kommunikation helt eller delvis befria en studerande från de
7 § Språkkunskaper
En studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.
En studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behöver inte i studierna för lägre eller högre högskoleexamen visa de kunskaper i finska som annars föreskrivs för examen i fråga. I 34 § bestäms i vilken utsträckning studeranden ska delta i sådan undervisning i finska som är nödvändig med tanke på utbildningsområdet. Studerandens kunskaper i finska ska anges på examensbetyget.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands.
språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom.
Närmare bestämmelser om språkkunskaperna ges i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap (språkinstruktionen).
2 kap.
Lägre högskoleexamen 8 §
Mål för lägre högskoleexamen
Den utbildning som leder till lägre högskoleexamen skall ge den studerande
1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området,
2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt,
3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande,
4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt
5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.
Utbildningen grundar sig på forskning samt på yrkespraxis inom området.
2 kap.
Lägre högskoleexamen 8 §
Mål för lägre högskoleexamen
Den utbildning som leder till lägre högskoleexamen ska ge den studerande
1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området,
2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt,
3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande,
4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt
5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.
Utbildningen grundar sig på forskning samt på yrkespraxis inom området.
9 §
Omfattningen av de studier som krävs för lägre högskoleexamen
De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Fakulteten skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.
9 §
Omfattningen av de studier som krävs för lägre högskoleexamen
De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.
10 §
Lägre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till lägre högskoleexamen
10 §
Lägre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till lägre högskoleexamen
kan ingå
1) grundstudier och ämnesstudier,
2) studier i språk och kommunikation,
3) mångvetenskapliga studiehelheter,
4) andra studier, samt
5) praktik som utvecklar sakkunskapen.
Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen.
Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.
De ämnen som kan vara huvudämnen i examen är de samma som kan vara huvudämne i högre högskoleexamen om inte annat anges i 9 kap.
kan ingå
1) grundstudier och ämnesstudier,
2) studier i språk och kommunikation,
3) mångvetenskapliga studiehelheter,
4) andra studier, samt
5) praktik som utvecklar sakkunskapen.
I studierna för farmaceutexamen ingår obligatorisk praktik.
Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.
De ämnen som kan vara huvudämnen i examen är de samma som kan vara huvudämne i högre högskoleexamen om inte annat anges i 9 kap.
11 §
Avläggande av lägre högskoleexamen
För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation.
Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska.
Bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom. ingår i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap.
11 §
Avläggande av lägre högskoleexamen För examen ska den studerande fullgöra minst
grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation.
Den studerande ska visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Den studerande ska avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska.
Bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom. ingår i 33 §.
3 kap. 3 kap.
Högre högskoleexamen 12 §
Mål för högre högskoleexamen Utbildningen skall ge den studerande
1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra honom eller henne förtrogen med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet,
2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder,
3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området,
4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning, samt
5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.
Målet för den utbildning som leder till diplomingenjörsexamen är att inom den kemiska och processtekniska sektorn, träförädlingssektorn samt inom den datatekniska sektorn ge studeranden en allmän förmåga att sköta uppgifter som förutsätter teknisk-vetenskaplig sakkunskap. Studeranden skall också få färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortsatta studier. (fastställt av UVM 11.3.1996)
Utbildningen baserar sig på forskning samt yrkespraxis inom området.
Högre högskoleexamen 12 §
Mål för högre högskoleexamen Utbildningen ska ge den studerande
1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra honom eller henne förtrogen med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet,
2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder,
3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området,
4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning, samt
5) goda kommunikativa färdigheter och
språkkunskaper.
Utbildningen baserar sig på forskning samt yrkespraxis inom området.
13 §
Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen
De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms i andra momentet. Fakulteten skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.
De studier som krävs för psykologie magisterexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en
13 §
Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen
De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms i andra momentet. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.
De studier som krävs för psykologie magisterexamen omfattar 150 studiepoäng. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande
heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.
kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.
14 §
Högre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå
1) grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,
2) studier i språk och kommunikation,
3) mångvetenskapliga studiehelheter,
4) andra studier, samt
5) praktik som fördjupar sakkunskapen.
Obligatorisk praktik ingår i studierna för psykologie magisterexamen.
För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 10 § 2 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng.
De ämnen som kan vara huvudämnen i examen anges i 9 kap.
14 §
Högre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå
1) grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,
2) studier i språk och kommunikation,
3) mångvetenskapliga studiehelheter,
4) andra studier, samt
5) praktik som fördjupar sakkunskapen.
I studierna för psykologie magisterexamen ingår obligatorisk praktik.
För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 10 § 2 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng.
De ämnen som kan vara huvudämnen i examen anges i 9 kap.
15 §
Avläggande av högre högskoleexamen
För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt praktik som eventuellt ingår i examen och som övervakas av universitetet. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.
Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som
15 §
Avläggande av högre högskoleexamen
För examen ska den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt, om så bestäms, övervakad praktik. Den studerande ska också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.
Den studerande ska visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Den studerande ska avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar
utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska.
En studerande behöver inte visa kunskaper i svenska eller finska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen. Studeranden skall dock genom prov utvisa förtrogenhet med ämnesområdet.
Närmare bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom. ges i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap.
förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska.
En studerande behöver inte visa kunskaper i svenska eller finska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen. Studeranden ska dock genom prov utvisa förtrogenhet med ämnesområdet.
Närmare bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom. ingår i 35 §.
4 kap.
Bestämmelser om lärarutbildningen 16 §
Mål för lärarutbildningen
Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att ge den studerande färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.
4 kap.
Bestämmelser om lärarutbildningen 16 §
Mål för lärarutbildningen
Målet för den lärarutbildning som ordnas vid akademin är att ge den studerande färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.
17 §
Studier i lärarutbildningen
De studier som ingår i lärarutbildningen är
1) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning,
2) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs,
3) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning,
4) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning,
5) pedagogiska studier för lärare, vilka är studier
17 §
Studier i lärarutbildningen
De studier som ingår i lärarutbildningen är
1) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning,
2) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs,
3) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning,
4) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning,
5) pedagogiska studier för lärare, vilka är studier
i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt
6) studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning.
De studier som avses i 1 mom. 5 punkten omfattar 60 studiepoäng. De studier som avses i 1–4 punkten omfattar minst 60 studiepoäng. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av pedagogiska fakulteten godkänd läroanstalt eller på något annat av fakulteten godkänt sätt.
De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne.
i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt
6) studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning.
De studier som avses i 1 mom. 5 punkten omfattar 60 studiepoäng. De studier som avses i 1–4 punkten omfattar minst 60 studiepoäng. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av pedagogiska fakulteten godkänd läroanstalt eller på något annat av fakulteten godkänt sätt.
De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne.
18 § Lärarutbildningens uppbyggnad
Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 17 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för barnträdgårdslärare kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen.
I utbildningen för barnträdgårdslärare ingår de studier som avses i 17 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för
18 § Lärarutbildningens uppbyggnad
Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 17 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för barnträdgårdslärare kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen.
I utbildningen för barnträdgårdslärare ingår de studier som avses i 17 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för
uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för barnträdgårdslärare.
De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen.
Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 17 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare.
Studierna i undervisningsämnet i ämneslärarutbildningen utgör i huvudämnet minst 120 sp och i biämnet minst 60 sp. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen. Studierna kan även fullgöras som fristående studier.
uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för barnträdgårdslärare.
De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen.
Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 17 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare.
Studierna i undervisningsämnet i ämneslärarutbildningen utgör i huvudämnet minst 120 sp och i biämnet minst 60 sp. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen. Studierna kan även fullgöras som fristående studier.
6 kap.
Antagning och registrering av studerande 26 §
Behörighet för studier inom grundutbildningen
Behörig för studier som leder till enbart lägre högskoleexamen eller både lägre och högre högskoleexamen är den som har avlagt examen enligt studentexamensförordningen (1000/1994), yrkeshögskoleexamen, examen inom yrkesutbildning på högre nivå, examen inom yrkesutbildning på institutnivå eller yrkesinriktad examen som omfattar minst tre års studier samt den som har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som universitetet på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.
5 kap.
Antagning och registrering av studerande
19 §
Behörighet för studier inom grundutbildningen
Till studier som endast leder till lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt
1) examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005),
2) yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller motsvarande tidigare studier,
3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),
Behörig för studier inom grundutbildningen är också den som har avlagt gymnasieexamen vid en läroinrättning i landskapet Åland.
Behörig för studier som leder enbart till högre högskoleexamen är den som har avlagt lämplig lägre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen eller har en lämplig utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier, eller den som fakulteten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Fakulteten kan förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen. Den tidigare utbildningen är inte behörighetsgivande om den komplettering som förutsätts överstiger ett års studier.
Behörig som studerande är även den som har slutfört studier inom den öppna universitetsundervisningen. Fakultetsrådet bestämmer för varje utbildning vilket omfång på och innehåll i studierna vid öppna universitetet som ger behörighet för studier vid Akademin.
Behörighetsgivande studier för huvudämnesstudier i magisterexamen är 60 studiepoäng i samma ämne inom eller utanför examen.
4) gymnasieexamen vid en läroinrättning i landskapet Åland, eller
5) utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier.
Till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt
1) lämplig lägre högskoleexamen,
2) lämplig yrkeshögskoleexamen, eller
3) lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier.
Prefekten kan förutsätta att den som antas till studier som leder till högre högskoleexamen enligt 3 mom. fullgör högst ett år av kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen.
Behörighetsgivande studier för huvudämnesstudier i magisterexamen är 60 studiepoäng i samma ämne inom eller utanför examen.
Till de studier som avses i denna paragraf får också antas den som prefekten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.
27 §
Språklig behörighet för studier inom grundutbildningen
För att bli antagen som studerande vid akademin skall sökanden ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk. Den som har svenska som skolutbildningsspråk uppfyller detta krav.
Den som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska skall få sina kunskaper i svenska prövade vid förhör, som centret för språk och kommunikation ordnar, eller på något annat sätt som styrelsen särskilt bestämmer eller som bestäms i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap.
En person som har ett annat skolutbildningsspråk
20 §
Språklig behörighet för studier inom grundutbildningen
För att bli antagen som studerande vid akademin ska sökanden ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk. Den som har svenska som skolutbildningsspråk uppfyller detta krav.
Den som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska ska få sina kunskaper i svenska prövade vid förhör, som centret för språk och kommunikation ordnar, eller på något annat sätt som rektor särskilt bestämmer eller som bestäms i 30 §.
En person som har ett annat skolutbildningsspråk än något av de inhemska språken eller som har
än något av de inhemska språken eller som har fått sin skolutbildning utomlands kan utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. om kunskaper i svenska antas till studerande. De särskilda villkor som gäller en sådan person anges i språkinstruktionen.
För lärarutbildningen gäller speciella språkliga behörighetskrav, om vilka bestäms särskilt.
För att bli antagen som studerande vid en engelskspråkig utbildning vid akademin skall sökanden uppvisa sådana kunskaper i engelska som styrelsen har fastställt. En sökande med inhemsk skolbildning på inhemskt språk skall därtill uppvisa kunskaper i inhemska språk enligt 7 § 1 mom.
fått sin skolutbildning utomlands kan utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. om kunskaper i svenska antas till studerande. De särskilda villkor som gäller en sådan person anges i 35 §.
För lärarutbildningen gäller speciella språkliga behörighetskrav, om vilka bestäms särskilt.
För att bli antagen som studerande vid en engelskspråkig utbildning vid akademin ska sökanden uppvisa sådana kunskaper i engelska som styrelsen har fastställt.
28 §
Antagning till studier inom grundutbildningen
Akademins styrelse beslutar om antalet studerande som årligen antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen eller enbart lägre eller högre högskoleexamen. Rektor bestämmer för varje utbildning gränserna för det antal sökande som meddelas om anvisad studieplats.
Akademins antagning till lägre och högre högskoleexamen är gemensam.
Ansökningsförfarandet tillkännages i en gemensam informationsbroschyr. Centret för språk och kommunikation anordnar ett gemensamt språkprov i svenska för sökande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska.
Urvalsförfarandet sker i en omgång i tre delar (utländska sökande, magisternivån och kandidat/magisternivån) och samtidigt, så att varje sökande tilldelas högst en studieplats vid akademin. Resultatet av antagningen tillkännages gemensamt och samtidigt till alla sökande. Vid samantagning med något annat universitet eller högskola skall samma förfarande iakttas så långt som möjligt.
Styrelsen beslutar årligen om grunderna för urvalet. Ansökan om studierätt görs på därför avsedd blankett. Studierätt beviljas av dekanus.
När akademin på grund av begränsning av antalet studerande inte kan anta alla sökande till en utbildning, skall likvärdiga antagningsgrunder
21 §
Antagning till studier inom grundutbildningen
Akademins styrelse beslutar om antalet studerande som antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen eller någondera av dessa examina. Rektor bestämmer för varje utbildning gränserna för det antal sökande som meddelas om erhållen studieplats.
Akademins antagning till lägre och högre högskoleexamen är gemensam.
Ansökningsförfarandet tillkännages i en gemensam informationsbroschyr. Centret för språk och kommunikation anordnar gemensamt språkprov i svenska för sökande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska.
Urvalsförfarandet sker i en omgång fördelad på utländska sökande, magisternivån, magisterprogram och kandidat/magisternivån, Urvalsförfarandet sker samtidigt, så att varje godkänd sökande inom en antagning tilldelas endast en studieplats vid akademin. Resultatet av antagningen tillkännages gemensamt och samtidigt till alla sökande. Vid samantagning med något annat universitet eller högskola ska samma förfarande iakttas så långt som möjligt.
Rektor beslutar årligen om grunderna för urvalet. Ansökan om studierätt görs via det elektroniska ansökningssystemet eller på därför avsedd blankett. Studierätt beviljas av prefekten eller då antagningen är gemensam för flera enheter av den prefekt som rektor har utsett för uppgiften.
tillämpas på de sökande. De sökande kan på grundval av olika utbildningsbakgrund indelas i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder skall då tillämpas på de sökande i en grupp.
Antagningen av studerande ordnas med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998).
Resultatet av akademins antagning verkställs som vanlig delgivning per post genom brev till sökanden. En sökande som är missnöjd med antagningen får skriftligen söka rättelse hos fakultetsrådet inom 14 dagar från det resultatet av antagningen offentliggörs. När resultaten offentliggörs skall det meddelas hur sökanden kan få veta hur antagningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne samt hur rättelse kan yrkas.
Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som har antagits som studerande.
Kan akademin på grund av begränsning av antalet studerande inte anta alla sökande till en utbildning, ska likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på de sökande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska då tillämpas på de sökande i en och samma grupp.
Antagningen av studerande ordnas vid huvudantagningarna med hjälp av gemensam ansökan till universiteten och med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998).
Resultatet av akademins antagning meddelas som vanlig delgivning genom brev till sökanden. Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får hos den prorektor, inom vars fakultetsområde antagningsbeslutet har fattats, skriftligen söka rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från det att resultatet av antagningen offentliggjordes. När resultaten av antagningen offentliggörs ska det meddelas hur sökanden kan få veta hur antagningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne samt hur rättelse kan yrkas.
Resultatet av antagningen får inte med anledning
av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som redan har antagits som studerande.
29 §
Antagning till studier inom påbyggnadsutbildningen
Behörig för studier som leder till vetenskapliga, eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina är den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen eller har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som fakulteten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.
Fakultetsrådet kan bestämma om särskilda förutsättningar för antagning till påbyggnadsutbildning. Fakulteten kan även förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i
utbildningen.
Ansökan om studierätt för påbyggnadsutbildning görs skriftligen. Studierätt beviljas av fakultetsrådet med beaktande av vad som bestäms i 1 och 2 mom. En studerande som är missnöjd med fakultetsrådets beslut kan söka rättelse enligt vad som bestäms i 28 § 6 mom.
30 § (12.5.2006)
Kompletterande studier
Då en studerande anhåller om studierätt för studier på magisternivån men fakulteten enligt 26
§ 3 mom. förutsätter att studeranden kompletterar sin tidigare utbildning innan studierna kan inledas, kan studeranden beviljas rätt att bedriva såväl kompletterande studier som examensstudier vid akademin. Studeranden registreras för examensstudier men bör genomföra de kompletterande studierna inom två läsår efter det att studeranden har registrerat sig. Studeranden kan hos fakulteten anhålla om förlängning av tiden. De kompletterande studierna hör inte till studierna för den åsyftade examen men kan tillgodoräknas inom de fritt valbara studierna för examen. Studeranden kan vid sidan av de kompletterande studierna bedriva studier för examen, som dock på fördjupad nivå inte får överstiga 30 studiepoäng. (16.10.2008)
Då en studerande anhåller om studierätt för studier i påbyggnadsutbildning men fakulteten enligt 29 § 2 mom. förutsätter att studeranden kompletterar sin tidigare utbildning innan studierna kan inledas, kan studeranden beviljas rätt att bedriva kompletterande studier vid akademin. Fakulteten kan samtidigt som studierätten för kompletterande studier beviljas även bevilja studierätt för avläggande av den avsedda examen på villkor att studeranden har genomfört de kompletterande studierna på ett av fakulteten föreskrivet sätt. Studierätten för de kompletterande studierna varar i två hela läsår efter det att studeranden har registrerat sig.
Studeranden kan hos fakulteten anhålla om förlängning av tiden. De kompletterande studierna hör inte till studierna för den åsyftade examen.
Studeranden kan, om fakulteten tillåter, vid sidan av sina kompletterande studier inleda studier för påbyggnadsexamen.
22 §
Kompletterande studier
Då en studerande anhåller om studierätt för studier på magisternivån men prefekten enligt 19
§ 4 mom. förutsätter att studeranden kompletterar sin tidigare utbildning innan studierna kan inledas, kan studeranden beviljas rätt att bedriva såväl kompletterande studier som examensstudier vid akademin. Studeranden registreras för examensstudier men bör genomföra de kompletterande studierna inom två läsår efter det att studeranden har registrerat sig. Studeranden kan hos prefekten anhålla om förlängning av tiden. De kompletterande studierna hör inte till studierna för den åsyftade examen men kan tillgodoräknas inom de fritt valbara studierna för examen. Studeranden kan vid sidan av de kompletterande studierna bedriva studier för examen, som dock på fördjupad nivå inte får överstiga 30 studiepoäng.
31 § (12.5.2006)
Antagning till övriga studier
En person som önskar bedriva studier vid akademin utan att vara inskriven för examensstudier eller annan utbildning vid akademin kan antas till studier så som det är bestämt om studier vid öppna universitetet. Studierna vid öppna universitetet kan innefatta både särskilt anordnade kurser inom öppna universitetet och studier inom grundutbildningen, om enheterna så tillåter.
Bestämmelser om antagning av studerande från andra inhemska universitet och läroinrättningar för kortare studier ingår i akademins avtal med universitetet i fråga. Bestämmelser om antagning av studerande från utländska universitet eller annat utländskt utbyte av studerande, s.k. gäststuderande, ingår i det avtal som reglerar utbytet. Om avtalet saknar bestämmelser om antagning beviljas studierätten av dekanus.
Ansökan om studier inom kortare utbildningar som inte leder till examen, s.k. fristående studier eller inom fakulteten anordnad fortbildning, görs skriftligen. Studierätt beviljas av dekanus.
Fortbildningscentralerna antar studerande till den fortbildning som de anordnar och till studier vid öppna universitetet. Fortbildningscentralerna bestämmer närmare om förfarandet.
En studerande som är missnöjd med beslut om antagning kan söka rättelse hos den enhet som beslutar om studierätt enligt vad som bestäms i 28
§ 6 mom.
23 §
Antagning till övriga studier
En person som önskar bedriva studier vid akademin utan att vara inskriven för examensstudier eller annan utbildning vid akademin kan antas till studier så som det är bestämt om studier vid öppna universitetet. Studierna vid öppna universitetet kan innefatta både särskilt anordnade kurser inom öppna universitetet och studier inom grundutbildningen.
Bestämmelser om antagning av studerande från andra inhemska universitet och läroinrättningar för kortare studier ingår i akademins avtal med universitetet i fråga. Bestämmelser om antagning av studerande från utländska universitet eller annat utländskt utbyte av studerande, s.k. gäststuderande, ingår i det avtal som reglerar utbytet. Om avtalet saknar bestämmelser om antagning beviljas studierätten av prefekten.
Ansökan om studier inom kortare utbildningar som inte leder till examen, s.k. fristående studier eller av resultatenheten anordnad fortbildning, görs skriftligen. Studierätt beviljas av prefekten.
Centret för livslångt lärande antar studerande till den fortbildning som det anordnar och till studier vid öppna universitetet. Centret bestämmer närmare om förfarandet.
En studerande som är missnöjd med beslut om antagning kan söka rättelse hos den enhet som beslutar om studierätt enligt vad som bestäms i 21
§ 6 mom.
32 § mom. 1, 2 och 5 Inskrivning och registrering för studier
De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen, skall på det sätt som förvaltningsämbetet bestämmer anmäla sig till akademin, varpå de antecknas som studerande.
En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 1 mom. mister sin studierätt. Om en sådan studerande senare vill inleda sina studier,
24 § Mottagande av studieplats
En studerande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin och som omfattas av universitetens eller yrkeshögskolornas riksomfattande gemensamma ansökningsförfarande. Med termin avses höstterminen och vårterminen. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december,
skall den studerande hos akademin ansöka om förnyad studierätt.
En studerande kan på grundval av en och samma lägre högskoleexamen under ett och samma läsår inleda studier för endast en högre högskoleexamen. Den som har mottagit en studierätt som avser såväl lägre som högre högskoleexamen anses inleda studierna för båda examina vid inskrivningen för den lägre examen. Dock gäller vad som bestäms i 53 § 2 mom.
och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli.
Den som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i akademins antagningsmeddelande meddela akademin att han eller hon tar emot studieplatsen. Om den som har antagits som studerande inte lämnar detta meddelande inom utsatt tid, går studieplatsen förlorad. Den som har antagits till fler än en utbildning som leder till högskoleexamen vid universitet och yrkeshögskolor, ska lämna meddelande endast till den utbildning där han eller hon tar emot studieplatsen. Då akademin får ett sådant meddelande görs utan dröjsmål en anteckning i universitetens register över sökande och studierätt om att studieplatsen har tagits emot.
32 § mom. 3 och 4 Inskrivning och registrering för studier
De studerande skall varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande. Närvaroanmälan förutsätter en godkänd studieplan enligt vad som bestäms i 52 § 1 mom. Studeranden har rätt att avbryta sina studier och få intyg över detta. En studerande som under terminen eller läsåret bedriver studier utomlands enligt akademins avtal med främmande universitet kan under samma tid fullgöra studieprestationer vid akademin genom särskild registrering. Förvaltningsämbetet bestämmer närmare om terminsregistrering av studerande.
En studerande som har inskrivits som närvarande vid akademin men som försummar att anmäla sig för läsåret och senare vill fortsätta sina studier skall hos förvaltningsämbetet ansöka om förnyad studierätt.
25 § Inskrivning
Den som har antagits som studerande och meddelat att han eller hon tar emot studieplatsen ska inom utsatt tid anmäla sig till akademin, varefter personen antecknas som studerande.
Studeranden ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande. Närvaroanmälan förutsätter en godkänd studieplan enligt vad som bestäms i 62 § 1 mom. Studeranden har rätt att avbryta sina studier och få intyg över detta. En studerande som under terminen eller läsåret bedriver studier utomlands enligt akademins avtal med främmande universitet kan under samma tid fullgöra studieprestationer vid akademin genom särskild registrering. Förvaltningen bestämmer närmare om terminsregistrering av studerande.
En studerande som har inskrivits vid akademin men som försummar att anmäla sig för läsåret och senare vill fortsätta sina studier ska hos förvaltningen ansöka om förnyad studierätt.
7 kap.
Undervisnings- och examensspråket 33 §
Språkanvändning i grundutbildningen
6 kap.
Undervisnings- och examensspråket
26 §
Språkanvändning i grundutbildningen
Akademins undervisnings- och examensspråk är svenska.
En lärare får bestämma att vid förhör som gäller finska eller främmande språk skall detta språk användas. Examinator kan på samma sätt bestämma om språkanvändningen i avhandlingen eller slutarbetet för lägre högskoleexamen i dessa ämnen. Avhandlingar eller examensarbeten för lägre högskoleexamen som är avfattade på något annat språk än svenska skall innehålla ett sammandrag på svenska på det sätt som fakulteten bestämmer. Om utformningen av det svenska sammandraget och om den språkliga granskningen bestäms i språkinstruktionen.
Direktören för centret för språk och kommunikation bestämmer om möjligheten för en studerande att tillgodoräkna studier på främmande språk som ersättning för de studier som avses i 7 §.
Fakultetsrådet bestämmer efter att ha hört centret för språk och kommunikation om möjligheten för en studerande att tillgodoräkna studier på främmande språk som ersättning för de studier som avses i 7 §.
Dekanus beslutar vilket språk en utländsk studerande för examen skall använda vid förhör. En lärare får bestämma vilket språk en utländsk gäststuderande skall använda vid förhör.
Akademins undervisnings- och examensspråk är svenska.
En lärare får bestämma att vid förhör som gäller finska eller främmande språk ska detta språk användas. En examinator kan på samma sätt bestämma om språket i avhandlingen eller slutarbetet för lägre högskoleexamen i dessa ämnen. Avhandlingar eller examensarbeten för lägre högskoleexamen som är avfattade på något annat språk än svenska ska innehålla ett sammandrag på svenska på det sätt som institutionsrådet bestämmer. Om utformningen av det svenska sammandraget och om den språkliga granskningen bestäms i 33 §.
Direktören för centret för språk och kommunikation bestämmer om möjligheten för en studerande att tillgodoräkna studier på främmande språk som ersättning för de studier som avses i 7 § 1 mom. 2 p.
Prefekten beslutar vilket språk en utländsk examensstuderande ska använda vid förhör. En lärare får bestämma vilket språk en utländsk gäststuderande ska använda vid förhör.
34 §
Språkanvändning i avhandlingen pro gradu och diplomarbetet
Studeranden kan, om studeranden uppfyller de språkliga krav som fakulteten ställer för detta samt efter överenskommelse med handledaren och i samråd med centret för språk och kommunikation, avfatta sin avhandling pro gradu eller sitt diplomarbete på engelska. Xxxxx dekanus det medger kan avhandlingen eller diplomarbetet även avfattas på något annat utländskt språk. Om förfarandet i de engelskspråkiga utbildningarna bestäms i 35 § 2 och 3 mom. Om språkgranskningen och den språkliga handledningen bestäms i språkinstruktionen.
27 §
Språkanvändning i avhandlingen pro gradu och diplomarbetet
Avhandlingen pro gradu eller diplomarbetet skrivs på svenska. En studerande kan avfatta sin avhandling pro gradu eller sitt diplomarbete på engelska om handledaren så medger och om studeranden uppfyller de språkliga krav som institutionsrådet ställer. Skrivandet ska dock ske enligt anvisningar från centret för språk och kommunikation. Ifall prefekten så medger kan avhandlingen eller diplomarbetet även avfattas på något annat utländskt språk. Om förfarandet i de engelskspråkiga utbildningarna bestäms i 28 § 2 och 3 mom. Om språkgranskningen och den språkliga handledningen bestäms i 33 §.
I avhandlingar i finska eller i något främmande språk skall detta språk användas. Fakultetsrådet kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk.
Examensarbeten som är avfattade på något annat språk än svenska skall innehålla ett sammandrag på svenska på det sätt som fakulteten bestämmer. Om utformningen av det svenska sammandraget och om den språkliga granskningen bestäms i språkinstruktionen.
Dekanus beslutar vilket språk en utländsk studerande för examen skall använda i sina examensarbeten.
I avhandlingar i finska eller i något främmande språk ska detta språk användas. Institutionsrådet kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk.
Examensarbeten som är avfattade på något annat språk än svenska ska innehålla ett sammandrag på svenska på det sätt som institutionsrådet bestämmer. Om utformningen av det svenska sammandraget och om den språkliga granskningen bestäms i 33 §.
Prefekten beslutar vilket språk en utländsk examensstuderande ska använda i sina examensarbeten.
35 §
Undervisning på annat språk än svenska
Fakulteterna kan, då akademins utbildningssamarbete med andra universitet så förutsätter, anordna undervisning på engelska eller på något annat utländskt språk. Examinationen sker på samma språk som används i undervisningen eller på svenska. Sådan undervisning får dock inte inskränka den undervisning som ges på svenska. Undervisning som riktar sig till utom akademin stående grupper kan ges på ett utländskt språk.
Fakulteterna kan tillåta att utländsk lärare ger sin undervisning på ett utländskt språk.
Undervisningen i de fördjupade studierna i läroämnena informationsbehandling och informationssystem liksom i datateknik kan ges på engelska. Studerandena skall dock alltid erbjudas möjlighet att utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska.
Undervisningen och examinationen vid de engelskspråkiga utbildningar som anges i 9 kap. sker på engelska. En studerande kan dock alltid till den del studierna utförs vid akademin tillåtas utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska.
28 §
Undervisning på annat språk än svenska
De akademiska institutionerna och fakulteterna (härefter institutionerna) kan, då akademins utbildningssamarbete med andra universitet så förutsätter, anordna undervisning på engelska eller på något annat utländskt språk.
Examinationen sker på samma språk som används i undervisningen eller på svenska. Sådan undervisning får dock inte inskränka den undervisning som ges på svenska. Undervisning som riktar sig till utom akademin stående grupper kan ges på ett utländskt språk.
Prefekten kan tillåta att en utländsk lärare ger sin undervisning på ett utländskt språk.
Undervisningen i de fördjupade studierna i läroämnena datavetenskap och informationssystem liksom i datateknik kan ges på engelska. Studerandena ska dock alltid erbjudas möjlighet att utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska.
Undervisningen och examinationen vid de engelskspråkiga utbildningar som anges i 9 kap. sker på engelska. En studerande kan dock alltid till den del studierna utförs vid akademin tillåtas utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och
examensarbeten på svenska.
36 §
Språkanvändning i påbyggnadsutbildningen
Undervisnings- och examensspråket i påbyggnadsutbildningen är svenska. En lärare får bestämma att utländska språk används vid undervisning och förhör. Fakulteten bör dock se till att examen alltid kan avläggas på svenska.
En lärare får bestämma att vid förhör som gäller finska eller främmande språk skall detta språk användas.
Doktors- eller licentiatavhandlingen skrivs på svenska eller engelska, även danska eller norska kan förekomma. I avhandlingar i finska eller främmande språk samt i finskans eller de främmande språkens didaktik kan språket i fråga användas. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att något annat språk får användas i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på svenska, danska eller norska skall en kort sammanfattning på svenska ingå i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på engelska skall en kort sammanfattning på engelska ingå i avhandlingen. Om avhandlingen ges ut på ett kommersiellt förlag kan sammanfattningarna tryckas på ett lösblad som sticks in i de exemplar som används vid disputationen. Om den språkliga granskningen bestäms i språkinstruktionen. (19.10.2006)
Om språket vid disputationer bestäms i instruktion för doktorsdisputationer vid Åbo Akademi.
Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi
(Språkinstruktionen)
Godkänd av styrelsen 8.6.2005, fastställd av kansler 20.6.2005
1 § Allmänt
Denna instruktion gäller studier i kommunikation och ådagaläggande av språkkunskaper för
7 kap.
Kommunikation och allmänna språkkunskaper 29 §
Allmänt
Utöver vad som bestäms i denna stadga kan institutionsråden bestämma om språkkunskaper i enskilda utbildningar.
avläggande av lägre eller högre högskoleexamen vid Åbo Akademi. Därtill bestäms om språkgranskning av avhandlingar, även inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen.
Om språkkunskaper i enskilda utbildningar bestäms i examensstadgan för Åbo Akademi och i fakulteternas examensbestämmelser.
2 §
Språkkunskap vid antagning till studier
Sökande till studier i grundutbildningen som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska skall genomgå ett språkprov i svenska om de inte visat språklig behörighet på någon av de grunder som nämns i 3 momentet. Språkprovet, som anordnas av centret för språk och kommunikation (nedan benämnt språkcentret), skall utröna om sökandena har sådana kunskaper i svenska som anses vara tillräckliga för att bedriva studier på svenska. Språkprovet är gemensamt för alla fakulteter och utbildningar om styrelsen inte har beslutat annat. Styrelsen bestämmer på basis av fakulteternas framställningar den nivå i språkprovet som förutsätts för varje utbildning.
Resultatet från språkprovet är i kraft under tio år efter avläggande av provet. (14.6.2007)
Sökande som har antagits till en utbildning vid akademin med lägre krav på nivån på språkkunskaperna i svenska skall delta i språkprovet för att kunna antas till en utbildning där en högre nivå krävs om de inte på annat sätt uppfyller de högre kraven. Undantagna är de studerande som har skrivit en avhandling eller ett examensarbete och ett mognadsprov på svenska. (14.6.2007)
Språklig behörighet för studier vid Åbo Akademi har visats av sökande som
1) i studentexamensprovet i svenska har erhållit minst ett sådant vitsord som styrelsen bestämmer,
2) har avlagt en högskoleexamen i vilken undervisningsspråket är svenska och därvid har skrivit ett lärdomsprov och, ifall examen avlagts vid en finländsk högskola, ett mognadsprov på svenska,
3) har blivit godkända i språkprov i svenska vid
30 §
Finsk- och samiskspråkiga studerandes
språkkunskap vid antagning till studier
En sökande till studier i grundutbildningen som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska ska genomgå ett språkprov i svenska om han eller hon inte visat språklig behörighet på någon av de grunder som nämns i 3 momentet. Språkprovet, som anordnas av centret för språk och kommunikation ska fastställa om sökanden har sådana kunskaper i svenska som anses vara tillräckliga för att bedriva studier på svenska.
Språkprovet är gemensamt för alla utbildningar. Rektor bestämmer på basis av institutionsrådens framställningar den nivå i språkprovet som förutsätts för varje utbildning. Resultatet från språkprovet är i kraft under tio år efter avläggande av provet.
En sökande som har antagits till en utbildning vid akademin med lägre krav på nivån på språkkunskaperna i svenska ska delta i språkprovet för att kunna antas till en utbildning där en högre nivå krävs om han eller hon inte på annat sätt uppfyller de högre kraven. Undantagna är de studerande som har skrivit en avhandling eller ett examensarbete och ett mognadsprov på svenska.
Språklig behörighet för studier vid Åbo Akademi har visats av en sökande som
1) i studentexamensprovet i svenska har erhållit minst ett sådant betyg som rektor bestämmer,
2) har avlagt en högskoleexamen i vilken undervisningsspråket är svenska och därvid har skrivit ett lärdomsprov och, ifall examen avlagts vid en finländsk högskola, ett mognadsprov på svenska,
3) har blivit godkänd i språkprov i svenska vid Svenska social- och kommunalhögskolan,
Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska handelshögskolan eller för studier vid ett universitet i Sverige. Resultatet från språkprovet är i kraft under samma tid som vid ifrågavarande högskola.
4) har visat goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska i språkexamen för statsförvaltningen, som avlagts efter den 31 december 2003, eller har avlagt allmän språkexamen i svenska på nivå 4 eller 5 (muntlig framställning och hörförståelse resp. skriftlig framställning och textförståelse) på den sexgradiga färdighetsnivåskalan eller har fått minst vitsordet god i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i svenska som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift,
5) har avlagt grund- och ämnesstudier i svenska eller nordiska språk till en omfattning av minst 60 studiepoäng. (14.6.2007)
Sökande till engelskspråkiga magisterprogram som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska skall, förutom sådana kunskaper i engelska som avses i 7 §, visa nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Språklig behörighet för studier vid Åbo Akademi har visats av sökande som
1) i språkprovet visat minst en sådan nivå som styrelsen bestämmer,
2) i studentexamensprovet i svenska har erhållit minst ett sådant vitsord som styrelsen bestämmer,
3) har visat nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska i språkexamen för statsförvaltningen, som avlagts efter den 31 december 2003, eller har avlagt allmän språkexamen i svenska på nivå 3 (muntlig framställning och hörförståelse resp. skriftlig framställning och textförståelse) på den sexgradiga färdighetsnivåskalan eller har fått minst vitsordet nöjaktig i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i svenska som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift. (27.11.2008)
Sökande till lärarstudier som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska deltar
Svenska handelshögskolan eller för studier vid ett universitet i Sverige. Resultatet från språkprovet är i kraft under samma tid som vid nämnda högskola,
4) har visat goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska i språkexamen för statsförvaltningen, som avlagts efter den 31 december 2003, eller har avlagt allmän språkexamen i svenska på nivå 4 eller 5 (muntlig framställning och hörförståelse resp. skriftlig framställning och textförståelse) på den sexgradiga färdighetsnivåskalan eller har fått minst betyget god i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i svenska som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift,
5) har avlagt grund- och ämnesstudier i svenska eller nordiska språk till en omfattning av minst 60 studiepoäng.
Sökande till engelskspråkiga magisterprogram som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska ska, förutom sådana kunskaper i engelska som avses i 7 §, visa nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Språklig behörighet för studier vid Åbo Akademi har visats av sökande som
1) i språkprovet visat minst en sådan nivå som
rektor bestämmer,
2) i studentexamensprovet i svenska har erhållit minst ett sådant betyg som rektor bestämmer,
3) har visat nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska i språkexamen för statsförvaltningen, som avlagts efter den 31 december 2003, eller har avlagt allmän språkexamen i svenska på nivå 3 (muntlig framställning och hörförståelse resp. skriftlig framställning och textförståelse) på den sexgradiga färdighetsnivåskalan eller har fått minst betyget nöjaktig i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i svenska som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift.
Sökande till lärarstudier som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska eller har fått sin skolutbildning utomlands deltar utöver det språkprov som nämns i 1 mom. också i ett språkprov i svenska som anordnas av
utöver det språkprov som nämns i 1 mom. också i ett språkprov i svenska som anordnas av pedagogiska fakulteten i samband med inträdesprovet till lärarutbildning. Pedagogiska fakulteten bestämmer närmare om detta språkprov. Godkänt språkprov ger inte språklig behörighet för lärartjänst. (27.11.2008)
pedagogiska fakulteten i samband med inträdesprovet till lärarutbildning. Pedagogiska fakultetens institutionsråd bestämmer närmare om detta språkprov. Godkänt språkprov ger inte språklig behörighet för lärartjänst.
3 §
Kunskaper i främmande språk
I främmande språk bestäms kunskapsnivån enligt följande krav: nivå 4 innebär specialiserad språkbehärskning, dvs. sådana kunskaper i språket som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning; nivå 3 innebär allmän språkbehärskning, dvs. förmåga att förstå facktexter på språket; nivå 2 innebär elementär språkbehärskning, dvs. förmåga att använda språket i allmänna situationer. Krav på kunskaper i ett språk på nivå 4 ingår i alla examina. Utöver de allmänna nivåerna kan fakulteterna bestämma om särskilda krav på utformningen av språkstudierna.
Med främmande språk avses latin eller moderna språk, med undantag för de inhemska språken samt danska och norska. Estniska, färöiska och isländska kan ingå i de obligatoriska språkstudierna. För icke nordiska studerande kan nordiska språk, dock inte svenska, betraktas som främmande språk.
Då studerande för sin examen önskar tillgodoräkna sig studier i språk som inte är företrädda vid akademin skall en skriftlig anhållan om detta riktas till språkcentret.
På examensbetyget anges det eller de språk i vilka studerande har uppvisat kunskaper på nivå 4.
Övriga språkstudier anges i studieregisterutdraget.
31 §
Kunskaper i främmande språk
I främmande språk bestäms kunskapsnivån enligt följande krav: nivå 4 innebär specialiserad språkbehärskning, dvs. sådana kunskaper i språket som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning; nivå 3 innebär allmän språkbehärskning, dvs. förmåga att förstå facktexter på språket; nivå 2 innebär elementär språkbehärskning, dvs. förmåga att använda språket i allmänna situationer. Krav på kunskaper i ett språk på nivå 4 ingår i alla examina. Utöver de allmänna nivåerna kan institutionsråden bestämma om särskilda krav på utformningen av språkstudierna.
Med främmande språk avses latin eller moderna språk, med undantag för de inhemska språken samt danska och norska. Estniska, färöiska och isländska kan ingå i de obligatoriska språkstudierna.
Då studerande för sin examen önskar tillgodoräkna sig studier i språk som inte är företrädda vid akademin ska en skriftlig anhållan om detta riktas till centret för språk och kommunikation.
På examensbetyget anges det eller de språk i vilka studerande har uppvisat kunskaper på nivå 4.
Övriga språkstudier anges i studieregisterutdraget.
4 § (14.6.2007)
Studier i kommunikation Studier i kommunikation kan bedrivas som
separata studier eller integreras i övriga studier. I samråd med fakulteterna bestämmer språkcentret om hur man i varje utbildning skall konstatera att
32 §
Studier i kommunikation Studier i kommunikation kan bedrivas som
separata studier eller integreras i övriga studier. I samråd med prefekten bestämmer centret för språk och kommunikation om hur man i varje
studerande har uppnått de i examensstadgan föreskrivna färdigheterna.
utbildning ska konstatera att studeranden har uppnått de i examensstadgan föreskrivna färdigheterna.
5 § Språkgranskning av skriftliga arbeten
Syftet med språkgranskningen av skriftliga akademiska arbeten är att tillse att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning åligger studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av sakgranskare innan det inlämnas för språkgranskning. (27.11.2008)
Språkgranskningen sker genom språkcentrets försorg. I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, där sakgranskaren har behörighet att språkgranska, utför sakgranskaren också språkgranskningen. Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd.
Mognadsprovet för kandidatexamen, magisterexamen och diplomingenjörsexamen skrivs på svenska. För examen inom engelskspråkiga magisterprogram får studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska skriva ett mognadsprov på engelska. Studerande vars skolutbildningsspråk är finska får skriva ett mognadsprov även på finska i sådana fall då de inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk. Mognadsprovet språkgranskas tillsammans med avhandlingen, slutarbetet eller diplomarbetet för examen. I de fall då studerande redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen språkgranskas inte mognadsproven, däremot språkgranskas examensarbeten och svenskspråkiga sammandrag. (27.11.2008)
Avhandlingen pro gradu och diplomarbetet skrivs vanligtvis på svenska, men kan efter överenskommelse med handledaren och språkcentret avfattas på engelska. Xxxxx dekanus ger sitt bifall kan avhandlingen eller diplomarbetet även avfattas på något annat utländskt språk. Om avhandlingen, slutarbetet eller diplomarbetet har skrivits på ett annat språk än svenska,
33 §
Språkgranskning av skriftliga arbeten
Syftet med språkgranskningen av skriftliga akademiska arbeten är att se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av sakgranskare innan det inlämnas för språkgranskning.
Språkgranskningen sker genom centrets för språk och kommunikation försorg. I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, där sakgranskaren har behörighet att språkgranska, utför sakgranskaren också språkgranskningen.
Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd.
Mognadsprovet för kandidatexamen, magisterexamen och diplomingenjörsexamen skrivs på svenska. För examen inom engelskspråkiga magisterprogram får studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska skriva ett mognadsprov på engelska. Studerande vars skolutbildningsspråk är finska får skriva ett mognadsprov även på finska i sådana fall då de inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk. Mognadsprovet språkgranskas tillsammans med avhandlingen, slutarbetet eller diplomarbetet för examen. I de fall då studerande redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen språkgranskas inte mognadsproven, däremot språkgranskas examensarbeten och svenskspråkiga sammandrag.
Avhandlingen pro gradu och diplomarbetet skrivs vanligtvis på svenska, men kan efter överenskommelse med handledaren och centret för språk och kommunikation avfattas på engelska. Ifall prefekten ger sitt bifall kan avhandlingen eller diplomarbetet även avfattas på något annat utländskt språk. Om avhandlingen, slutarbetet eller diplomarbetet har skrivits på ett
språkgranskas provet tillsammans med ett svenskspråkigt sammandrag. (14.6.2007)
Studerande som har antagits av Åbo universitet till en teknisk-vetenskaplig grundutbildning vid akademin och som har avlagt mognadsprov på finska, behöver inte avlägga mognadsprov för diplomingenjörsexamen. De studerande behöver heller inte avfatta ett svenskt sammandrag till diplomarbeten som skrivs på engelska.
Utländska studerande kan enligt fakultetens beslut skriva sitt examensarbete och sitt mognadsprov på något annat språk än svenska, men båda bör dock skrivas på samma språk. Dessa arbeten språkgranskas på sedvanligt sätt. Utländska studerande behöver inte skriva ett svenskt sammandrag till sitt examensarbete.
Avhandlingar inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen språkgranskas. Fakulteten kan dock bestämma att licentiatavhandlingar inte språkgranskas. (27.11.2008)
Språkcentret bestämmer om vilka språkliga kriterier som gäller för en avhandling pro gradu, ett diplomarbete eller en avhandling inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen ifall arbetet avfattas på engelska och inte framläggs i ämnet engelska språket och litteraturen.
Skribenterna bör kontakta språkcentret för att få denna information. Då en avhandling inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen innehåller ett svenskt sammandrag språkgranskas även det. Det svenska sammandraget skall utformas så att alla delar av arbetet beskrivs, och bör visa att skribenten behärskar språket och terminologin inom sitt fackområde på svenska.
annat språk än svenska, språkgranskas provet tillsammans med ett svenskspråkigt sammandrag.
Studerande som har antagits av Åbo universitet till en teknisk-vetenskaplig grundutbildning vid akademin och som har avlagt mognadsprov på finska, behöver inte avlägga mognadsprov för diplomingenjörsexamen. De studerande behöver heller inte avfatta ett svenskt sammandrag till diplomarbeten som skrivs på engelska.
Utländska studerande kan enligt prefektens beslut skriva sitt examensarbete och sitt mognadsprov på något annat språk än svenska, men båda bör dock skrivas på samma språk. Dessa arbeten språkgranskas på sedvanligt sätt. Utländska studerande behöver inte skriva ett svenskt sammandrag till sitt examensarbete.
6 §
Studier i svenska och finska
Studerande som har fått sin skolutbildning på svenska skall genom studierna visa att utmärkta kunskaper i svenska samt nöjaktig eller god skriftlig och muntlig förmåga i finska språket har uppnåtts. De studerande har uppnått utmärkta kunskaper i svenska då deras mognadsprov är språkligt godkänt. Språkkunskapen i finska kan visas genom sådant språkprov eller sådana
34 §
Studier i svenska och finska
Studerande som har fått sin skolutbildning på svenska ska genom studierna visa att utmärkta kunskaper i svenska samt nöjaktig eller god skriftlig och muntlig förmåga i finska språket har uppnåtts. De studerande har uppnått utmärkta kunskaper i svenska då deras mognadsprov är språkligt godkänt. Språkkunskapen i finska kan visas genom sådant språkprov eller sådana
språkstudier som avses i 13 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).
Studerande som har fått sin skolutbildning på finska eller samiska skall genom studierna visa att god skriftlig och muntlig förmåga i svenska har uppnåtts. En studerande har uppnått goda kunskaper i svenska då mognadsprovet har blivit språkligt godkänt. Studerande inom engelskspråkiga magisterprogram bör visa minst nöjaktig muntlig och skriftlig förmåga i svenska. (27.11.2008)
För studerande som har fått sin skolutbildning på såväl svenska som finska eller samiska tillämpas stadgandena för studerande som fått sin skolutbildning på svenska.
De som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland kan på anhållan enligt det som bestäms i 8 § avlägga examen vid akademin utan sådana kunskaper i finska som avses i 1 mom.
Däremot skall de uppvisa grundläggande kunskaper i finska till en omfattning som motsvarar den prestation i finska som ingår i de obligatoriska språkstudierna i utbildningen.
Då det gäller studierätt i finska språket och finskans didaktik bör också sökande med examen från en läroinrättning i landskapet Åland visa kunskaper i finska för att vinna inträde vid akademin.
språkstudier som avses i 13 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).
Studerande som har fått sin skolutbildning på finska eller samiska ska genom studierna visa att god skriftlig och muntlig förmåga i svenska har uppnåtts. En studerande har uppnått goda kunskaper i svenska då mognadsprovet har blivit språkligt godkänt. Studerande inom engelskspråkiga magisterprogram bör visa minst nöjaktig muntlig och skriftlig förmåga i svenska.
För studerande som har fått sin skolutbildning på såväl svenska som finska eller samiska tillämpas stadgandena för studerande som fått sin skolutbildning på svenska.
De som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland kan på anhållan enligt det som bestäms i 36 § avlägga examen vid akademin utan sådana kunskaper i finska som avses i 1 mom.
Däremot ska de uppvisa grundläggande kunskaper i finska till en omfattning som motsvarar den prestation i finska som ingår i de obligatoriska språkstudierna i utbildningen.
Då det gäller studierätt i finska språket och finskans didaktik bör också sökande med examen från en läroinrättning i landskapet Åland visa kunskaper i finska för att vinna inträde vid akademin.
7 §
Utländska studerandes språkkunskaper
Med utländska studerande avses här studerande som har fått sin skolutbildning på ett annat språk än svenska, finska eller samiska eller som har fått sin skolutbildning utomlands.
Utländska sökande till studier i grundutbildningen skall för att kunna antas visa sådana kunskaper i ett språk att de obehindrat kan kommunicera vid akademin. Sådana språk är antingen svenska eller engelska eller ett annat språk enligt fakultetens prövning. De erforderliga språkkunskaperna för inträde kan dokumenteras genom av akademin bestämda internationella test eller genom språkprov som språkcentret anordnar.
35 §
Utländska studerandes språkkunskaper
Med utländska studerande avses här studerande som har fått sin skolutbildning på ett annat inhemskt språk än svenska, finska eller samiska eller som har fått sin skolutbildning utomlands.
Utländska sökande till studier i grundutbildningen ska för att kunna antas visa sådana kunskaper i ett språk att de obehindrat kan kommunicera vid akademin. Sådana språk är antingen svenska eller engelska eller ett annat språk enligt institutionsrådets prövning. De erforderliga språkkunskaperna för inträde kan dokumenteras genom av akademin bestämda internationella test eller genom språkprov som
Förvaltningsområdet för forskning och utbildning beslutar om i vilka fall en tidigare högskoleexamen på engelska ger språklig behörighet att söka till ett engelskspråkigt magisterprogram. (27.11.2008)
Utländska sökande till lärarstudier skall genomgå det språkprov i svenska som avses i 2 § 4 mom. (14.6.2007)
Icke nordiska studerande skall uppnå en för studierna erforderlig basnivå i svenska. De som saknar förkunskaper avlägger den av språkcentret anordnade utbildningen till en omfattning av 20 studiepoäng. De som har förkunskaper i svenska kan genom ett test som anordnas av språkcentret uppvisa samma kunskap. Den basnivå som har uppvisats genom test godtas som prestation inom ramen för de obligatoriska språkstudierna i utbildningen. Utländska studerande som direkt antagits till studier för avläggande av högre högskoleexamen behöver inte uppnå basnivån i svenska utan studerar svenska till en omfattning av 10 studiepoäng. I det fallet att studierna helt försiggår på engelska eller ett annat främmande språk krävs enbart grundläggande kunskaper i svenska (5 studiepoäng). Fakulteten beslutar om hurdana kunskaper i svenska som bör krävas av utländska studerande som avlägger högre högskoleexamen inom ett Joint Degree Programme eller ett Double Degree Programme. (14.6.2007)
Fakulteten beslutar för varje utbildning huruvida utländska studerande skall uppvisa grundläggande kunskaper i finska. Sådana studier godtas som prestation inom ramen för de obligatoriska språkstudierna i utbildningen. (14.6.2007)
Nordiska studerande skall för examen uppvisa kunskaper i främmande språk enligt 3 § så att kraven på språkstudier i examen uppfylls. (14.6.2007)
Fakulteterna kan bestämma om särskilda krav på utformningen av utländska studerandes språkstudier, dock så att avläggande av examen inte fordrar större prestationer än av inhemska studerande. Ifall en studerande önskar avvika från de fastställda kraven behandlas avvikelsen på samma sätt som befrielse enligt 8 § i denna instruktion.
centret för språk och kommunikation anordnar. Förvaltningen beslutar om i vilka fall en tidigare högskoleexamen på engelska ger språklig behörighet att söka till ett engelskspråkigt magisterprogram.
Utländska sökande till lärarstudier ska genomgå det språkprov i svenska som avses i 30 § 5 mom.
Icke nordiska studerande ska uppnå en för studierna behövlig basnivå i svenska. De som saknar förkunskaper avlägger den av centret för språk och kommunikation anordnade utbildningen till en omfattning av 20 studiepoäng. De som har förkunskaper i svenska kan genom ett test som anordnas av centret för språk och kommunikation uppvisa samma kunskap.
Utländska studerande som direkt antagits till studier för avläggande av högre högskoleexamen behöver inte uppnå basnivån i svenska utan studerar svenska till en omfattning av 10 studiepoäng. I det fallet att studierna helt försiggår på engelska eller ett annat främmande språk krävs enbart grundläggande kunskaper i svenska (5 studiepoäng). Institutionsrådet beslutar om hurdana kunskaper i svenska som bör krävas av utländska studerande som avlägger högre högskoleexamen inom ett Joint Degree Programme eller ett Double Degree Programme.
Institutionsrådet beslutar för varje utbildning huruvida utländska studerande ska uppvisa grundläggande kunskaper i finska.
Nordiska studerande ska för examen uppvisa kunskaper i främmande språk enligt 31 §.
Institutionsråden kan bestämma om särskilda krav på utformningen av utländska studerandes språkstudier, dock så att avläggande av examen inte fordrar större prestationer än av inhemska studerande. Ifall en studerande önskar avvika från de fastställda kraven behandlas avvikelsen på samma sätt som befrielse enligt 36 § i denna instruktion.
8 §
Befrielse från språkkunskapskrav
Fakulteten kan av särskilda skäl och efter att ha hört språkcentret helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som gäller för avläggande av examen eller från språkgranskning av mognadsprovet. En anteckning om detta görs i examensbetyget.
36 §
Befrielse från språkkunskapskrav
Prefekten kan av särskilda skäl och efter att ha hört centret för språk och kommunikation helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som gäller för avläggande av examen eller från språkgranskning av mognadsprovet. En anteckning om detta görs i examensbetyget.
9 §
Ersättande av språkstudier med studier slutförda vid en annan läroinrättning
Språkcentrets direktör bestämmer om hur studier, som hör till språkcentrets område och som fullgörs vid en annan finländsk eller utländsk högskola eller någon annan läroinrättning, kan ersätta de språkstudier som hör till utbildningen. Anhållan om ersättande görs skriftligt, om möjligt på förhand innan studierna vid en annan läroinrättning inleds.
Studerandes skolutbildningsspråk kan inte ingå som en prestation i examen, men anges i examensbetyget. Tidigare skolkunskaper i främmande språk kan inte räknas som en prestation som berättigar till studiepoäng. Sådana prestationer vid en annan läroinrättning, som vid ekvivalering har bedömts motsvara en nivå som studerande redan har uppvisat vid akademin, kan inte utgöra grund för tillgodoräknande.
37 §
Ersättande av språkstudier med studier slutförda vid en annan läroinrättning
Direktören för centret för språk och kommunikation bestämmer om hur studier, som hör till centrets område och som fullgörs vid en annan finländsk eller utländsk högskola eller någon annan läroinrättning, kan ersätta de språkstudier som hör till utbildningen. Anhållan om ersättande görs skriftligt, om möjligt på förhand innan studierna vid en annan läroinrättning inleds.
Studerandes skolutbildningsspråk kan inte ingå som en prestation i examen, men anges i examensbetyget. Tidigare skolkunskaper i främmande språk kan inte räknas som en prestation som berättigar till studiepoäng. Sådana prestationer vid en annan läroinrättning, som vid ekvivalering har bedömts motsvara en nivå som studerande redan har uppvisat vid akademin, kan inte utgöra grund för tillgodoräknande.
8 kap.
Fakulteternas undervisning 37 §
Läsåret
Akademins läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under två terminer som vardera är indelad i två perioder.
Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
8 kap.
Den akademiska undervisningen 38 §
Läsåret
Akademins läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under två terminer som vardera är indelad i två perioder.
Undervisningen ska ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
38 § Examinator
I varje läroämne eller mångvetenskaplig studiehelhet där studiegången omfattar minst 25 studiepoäng finns en examinator. Examinator är antingen professorn eller professorerna i ämnet eller handhavaren av tjänstens uppgifter eller en person, som innehar minst docentkompetens i ämnet eller på ett delområde av studiehelheten och som utses av fakultetsrådet i den fakultet där huvuddelen av utbildningen ges. För samma ämne eller studiehelhet kan fakultetsrådet även utse flera examinatorer.
Examinators uppgift är att övervaka att den vetenskapliga nivån i ämnet eller studiehelheten upprätthålls och att studiegången följer gällande examensbestämmelser.
39 §
Examinator
I varje läroämne eller mångvetenskaplig studiehelhet där studiegången omfattar minst 25 studiepoäng finns en examinator. Examinator är antingen professorn eller professorerna i ämnet eller handhavaren av tjänstens uppgifter eller en person, som innehar minst docentkompetens i ämnet eller på ett delområde av studiehelheten och som utses av den prorektor inom vars ansvarsområde huvuddelen av utbildningen ges. För samma ämne eller studiehelhet kan prorektorn även utse flera examinatorer.
Examinators uppgift är att övervaka att den vetenskapliga nivån i ämnet eller studiehelheten upprätthålls och att studiegången följer gällande examensbestämmelser.
39 §
Planering av undervisningen
Fakultetsrådet beslutar för varje utbildning om utbildningens struktur, som avser utbildningens namn, omfång och nivå i examensstrukturen på utbildningsområdet samt uppdelning i större delar. Fakultetsrådet godkänner för varje utbildning en programplan, som anger vilka programdelar, studiehelheter och studieprestationer som kan ingå i utbildningen.
För varje läsår godkänner fakultetsrådet en undervisningsplan, som anger vilka utbildningar som ges under året och vilken undervisning som anordnas.
Examinator eller den ämnesansvarige bestämmer om studieprestationernas innehåll och hur dessa skall genomföras. Om prestationer som saknar examinator bestämmer dekanus. Fakultetsrådet kan pröva om en studieprestation motsvarar vad som anges i programplanen.
Den enhet som anordnar undervisningen, som hör till en studieprestation, bestämmer om kursarrangemangen.
De beslut som fattas enligt 1–4 mom. skall publiceras på ett sådant sätt att lärarnas och
40 §
Planering av undervisningen
Prorektorn för det fakultetsområde där utbildningen huvudsakligen ges beslutar för varje utbildning om utbildningens struktur, som avser utbildningens namn, omfång och nivå i examensstrukturen på utbildningsområdet samt uppdelning i större delar.
Institutionsrådet godkänner för varje utbildning en programplan, som anger vilka programdelar, studiehelheter och studieprestationer som kan ingå i utbildningen.
För varje läsår godkänner institutionsrådet en undervisningsplan, som anger vilka utbildningar som ges under året och vilken undervisning som anordnas.
Examinator eller den ämnesansvarige bestämmer om studieprestationernas innehåll och hur dessa ska genomföras. I beskrivningen av prestationen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Om prestationer som saknar examinator bestämmer prefekten.
Institutionsrådet kan pröva om en
studieprestation motsvarar vad som anges i programplanen.
studerandenas arbetsmöjligheter och rättssäkerhet tryggas. Förvaltningsämbetet bestämmer närmare om sättet för offentliggörandet.
Vid planeringen av undervisningen skall särskild uppmärksamhet fästas vid att akademin som miljöuniversitet har en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter.
Den enhet som anordnar undervisningen, som hör till en studieprestation, bestämmer om kursarrangemangen.
De beslut som fattas enligt 1–4 mom. ska publiceras på ett sådant sätt att lärarnas och studerandenas arbetsmöjligheter och rättssäkerhet tryggas. Förvaltningen bestämmer närmare om sättet för offentliggörandet.
Vid planeringen av undervisningen ska resultatenheterna främja det livslånga lärandet. Detta sker genom att undervisningen ordnas och examina utformas så att studerandenas olika utgångslägen, livssituationer och behov beaktas. Vidare ska undervisningsplaneringen beakta att en del av studerandena utför förtroendeuppdrag vid akademin och därför kan behöva alternativa examinationsformer. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att akademin som miljöuniversitet har en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter.
40 § Undervisningens offentlighet
Undervisningen vid akademin är offentlig. Allmänheten har inte möjlighet att följa den undervisning som avses i 2 mom. om inte dekanus eller förman för en enhet utanför fakulteterna beslutar annat.
Sådan undervisning är inte tillgänglig för allmänheten, som
1) anordnas av andra enheter än fakulteterna och institutionerna inom dem,
2) anordnas i laboratorier eller andra för speciella behov utrustade utrymmen eller utanför akademin, eller som är övningslektioner i övningsskolan,
3) förutsätter att deltagarna förbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan jämställas med handledning, eller
4) i undervisningsplanen eller genom dekanus beslut av särskilda skäl har undantagits offentlighet.
Akademins studerande kan inte åläggas att åhöra
41 §
Undervisningens offentlighet
Undervisningen vid akademin är offentlig. Allmänheten har inte möjlighet att följa den undervisning som avses i 2 mom. om inte prefekten eller chefen för en enhet utanför fakultetsområdena beslutar annat.
Sådan undervisning är inte tillgänglig för allmänheten, som
1) anordnas av andra enheter än de akademiska
resultatenheterna och ämnena inom dem,
2) anordnas i laboratorier eller andra för speciella behov utrustade utrymmen eller utanför akademin, eller som är övningslektioner i övningsskolan,
3) förutsätter att deltagarna förbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan jämställas med handledning, eller
4) i undervisningsplanen eller genom prefektens beslut av särskilda skäl har undantagits offentlighet.
Akademins studerande kan inte åläggas att åhöra
sådan undervisning som enligt 1 och 2 mom. är tillgänglig för allmänheten. I undervisningsplanen eller genom särskilt beslut av fakultetsrådet kan tillträdet för studerande till sådan undervisning, som enligt 2 mom. inte är tillgänglig för allmänheten, begränsas. Undervisningen skall dock ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
sådan undervisning som enligt 1 och 2 mom. är tillgänglig för allmänheten. I undervisningsplanen eller genom särskilt beslut av institutionsrådet kan tillträdet för studerande till sådan undervisning, som enligt 2 mom. inte är tillgänglig för allmänheten, begränsas. Undervisningen ska dock ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
41 § Avhandlingars offentlighet
En avhandling eller ett avslutande examensarbete för avläggande av lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning är offentligt. En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen.
Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar eller examensarbeten är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i 24
§ lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt samma lag vissa avsnitt skall sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen inlämnas för bedömning anhålla hos fakulteten om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning. Fakulteten skall på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt besluta med stöd av lagen att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs.
Avhandlingen eller examensarbetet skall förvaras så att det är tillgängligt för allmänheten. En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående. Ett beslut om sekretessbeläggning skall finnas tillgängligt på samma förvaringsplats.
42 §
Avhandlingars offentlighet
En avhandling eller ett avslutande examensarbete för avläggande av lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning är offentligt. En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen.
Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar eller examensarbeten är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i 24
§ lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt samma lag vissa avsnitt ska sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen inlämnas för bedömning anhålla hos institutionsrådet om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning. Institutionsrådet ska på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt besluta med stöd av lagen att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs.
Avhandlingen eller examensarbetet ska förvaras så att det är tillgängligt för allmänheten. En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående. Ett beslut om sekretessbeläggning ska finnas tillgängligt på samma förvaringsplats.
42 §
Xxxxxxxx som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter
Då huvudämnet i lägre eller högre högskoleexamen utgörs av en helhet som jämställs
43 §
Xxxxxxxx som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter
Då huvudämnet i lägre eller högre högskoleexamen utgörs av en helhet som jämställs
med huvudämnet skall denna helhet tillsammans med de övriga studierna i examen ge behörighet för vidare studier på samma utbildningsområde.
Om i utbildningen för högre högskoleexamen ingår en helhet som jämställs med huvudämnet kan en helhet på samma område även utgöra huvudämne i påbyggnadsutbildningen. Då beaktas vad som i 23 § bestäms om filosofie doktorsexamen.
Xxxxxxxx som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter i de fördjupade studierna, som anordnas vid och ingår i examen vid akademin, skall anges i denna stadga.
med huvudämnet ska denna helhet tillsammans med de övriga studierna i examen ge behörighet för vidare studier på samma utbildningsområde.
Xxxxxxxx som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter i de fördjupade studierna, som anordnas vid och ingår i examen vid akademin, ska anges i denna stadga.
43 § (12.5.2006)
Gemensamma examina på fördjupad nivå och i påbyggnadsstudierna
I de fördjupade studierna kan ingå större studiehelheter som anordnas tillsammans med ett eller flera andra universitet eller motsvarande enheter och som leder till högre högskoleexamen (Joint Degree Programme).
De fördjupade studierna kan anordnas gemensamt av akademin och ett annat universitet på annan ort med syftet att studeranden avlägger examen vid vartdera universitetet (Double Degree Programme). (14.6.2007)
En gemensamt anordnad examen på fördjupad nivå i vilken akademin deltar skall anges i denna stadga.
Styrelsen beslutar närmare om principerna för inrättande av magisterprogram och gemensamma examina vid akademin.
Akademin kan ingå avtal med andra universitet för en enskild studerande om en gemensamt anordnad examensutbildning på fördjupad nivå, som leder till två examina. Om en studerande följer ett sådant avtal skall detta anges i studieplanen. (14.6.2007)
I en sådan utbildning som avses i 1, 2 och 5 mom. skall studier i åtminstone ett av de läroämnen eller de helheter som jämställs med huvudämne, som upptas i förteckningen i kap. 9 för respektive
44 §
Gemensamma examina på fördjupad nivå
I de fördjupade studierna kan ingå större studiehelheter som anordnas tillsammans med ett eller flera andra universitet eller motsvarande enheter och som leder till högre högskoleexamen (Joint Degree Programme).
De fördjupade studierna kan anordnas gemensamt av akademin och ett annat universitet på annan ort med syftet att studeranden avlägger examen vid vartdera universitetet (Double Degree Programme).
En gemensamt anordnad examen på fördjupad nivå i vilken akademin deltar ska anges i denna stadga.
Styrelsen beslutar närmare om principerna för inrättande av magisterprogram och gemensamma examina vid akademin.
Akademin kan ingå avtal med andra universitet för en enskild studerande om en gemensamt anordnad examensutbildning på fördjupad nivå, som leder till två examina. Om en studerande följer ett sådant avtal ska detta anges i studieplanen.
I en sådan utbildning som avses i 1, 2 och 5 mom. ska studier i åtminstone ett av de läroämnen eller de helheter som jämställs med huvudämne, som upptas i förteckningen i kap. 9 för respektive resultatenhet och utbildningsområde, ingå i en
fakultet och utbildningsområde, ingå i en sådan omfattning och med ett sådant innehåll att de tillsammans med övriga studier inom de fördjupade studierna ger studeranden färdigheter för påbyggnadsutbildning och fortsatta studier i samma läroämne.
Akademin kan ingå avtal med andra universitet om gemensam påbyggnadsutbildning för en eller flera studerande. Om en studerande följer ett sådant avtal skall detta anges i studieplanen.
Om ett sådant avtal, som avses i 5 och 6 mom. förutsätter att studeranden får examensbetyg vid vartdera universitetet skall påbjuden granskning av avhandlingen göras vid akademin innan fakulteten utfärdar betyget.
Av betyget skall framgå att studierna även leder till examen vid ett annat universitet.
sådan omfattning och med ett sådant innehåll att de tillsammans med övriga studier inom de fördjupade studierna ger studeranden färdigheter för påbyggnadsutbildning och fortsatta studier i samma läroämne.
Akademin kan ingå avtal med andra universitet om gemensam påbyggnadsutbildning för en eller flera studerande. Om en studerande följer ett sådant avtal ska detta anges i studieplanen.
Om ett sådant avtal, som avses i 5 mom. förutsätter att studeranden får examensbetyg vid vartdera universitetet ska påbjuden granskning av avhandlingen göras vid akademin innan prorektorn utfärdar betyget.
Av betyget ska framgå att studierna även leder till examen vid ett annat universitet.
44 § Internationalisering av utbildningen
Fakulteten bör sträva efter att erbjuda sina studerande möjlighet att inom ramen för hela studietiden för lägre och högre högskoleexamen bedriva studier och praktik utomlands eller där så är möjligt studier hemma på ett utländskt språk. Studierna utomlands planeras så att de kan tillgodoräknas helt i examina vid Akademin.
Studier i utlandet enligt en av fakulteten eller någon av dess enheter godkänd plan, som har genomförts tillfredsställande, ger studeranden, utöver de studiepoäng som följer av det akademiska arbetet, 4–8 studiepoäng för den tilläggserfarenhet som studierna utomlands ger.
45 §
Internationalisering av utbildningen
Resultatenheten bör sträva efter att erbjuda sina studerande möjlighet att inom ramen för hela studietiden för lägre och högre högskoleexamen bedriva studier och praktik utomlands eller där så är möjligt studier hemma på ett utländskt språk. Studierna utomlands planeras så att de kan tillgodoräknas helt i examina vid Akademin.
Studier i utlandet enligt en av resultatenheten eller något av dess ämnen godkänd plan, som har genomförts tillfredsställande, ger studeranden, utöver de studiepoäng som följer av det akademiska arbetet, 4–8 studiepoäng för den tilläggserfarenhet som studierna utomlands ger.
9 kap.
Fakulteternas utbildningsansvar 45 §
Humanistiska fakultetens utbildningsansvar
Humanistiska fakulteten anordnar inom den humanistiska utbildningen fördjupade studier i läroämnena allmän historia, engelska språket och litteraturen, filosofi, finska språket, franska språket
9 kap.
De akademiska resultatenheternas
utbildningsansvar
46 §
Prorektorn för fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi samordnar anordnandet av humanistisk och teologisk examensutbildning samt lärarutbildningen.
och litteraturen, konstvetenskap, litteraturvetenskap, logopedi, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap, ryska språket och litteraturen, svenska språket samt tyska språket och litteraturen. (13.3.2008)
Vid fakulteten kan studier bedrivas på en linje för språk och ekonomi, varvid ett främmande språk är huvudämne och ett biämne om 25–60 studiepoäng ekonomiska studier ingår i examen. Vid fakulteten kan studier även bedrivas på en linje för kulturledarskap, varvid något av ämnena filosofi, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap eller svenska språket är huvudämne. (16.10.2008)
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna tillsammans med ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten en gemensam utbildning kallad Nordenstudier. Xxxxxx leder för fakultetens studerande till filosofie magisterexamen. Xxxxxxx huvudämne kan vara finska språket, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap och svenska språket. (16.10.2008)
I den humanistiska utbildningen kan studier bedrivas på utbildningslinjen Werbung interkulturell med huvudämnet tyska språket och litteraturen. Linjen är på fördjupad nivå och anordnas tillsammans med Katholische Universität Eichstätt-Ingolstadt. Den leder till dubbel examen. (4.6.2009)
Fakulteten anordnar inom den psykologiska utbildningen fördjupade studier i läroämnet psykologi.
Prorektorn för det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet samordnar utbildningen i ekonomiska vetenskaper och den samhällsvetenskapliga examensutbildningen.
Prorektorn för fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik samordnar den naturvetenskapliga och tekniska examensutbildningen.
47 §
Humanistiska fakultetens utbildningsansvar
Humanistiska fakulteten anordnar inom den humanistiska utbildningen fördjupade studier i läroämnena allmän historia, engelska språket och litteraturen, filosofi, finska språket, franska språket och litteraturen, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap, ryska språket och litteraturen, svenska språket samt tyska språket och litteraturen.
Humanistiska fakulteten anordnar inom den teologiska utbildningen fördjupade studier i läroämnet religionsvetenskap.
Vid fakulteten kan studier bedrivas på en linje för språk och ekonomi, varvid ett främmande språk är huvudämne och ett biämne om 25–60 studiepoäng ekonomiska studier ingår i examen. Vid fakulteten kan studier även bedrivas på en linje för kulturledarskap, varvid något av ämnena filosofi, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap eller svenska språket är huvudämne.
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna tillsammans med socialvetenskapliga institutionen en gemensam utbildning kallad Nordenstudier (huvudämne finska språket, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap eller svenska språket), som leder till filosofie magisterexamen.
I den humanistiska utbildningen kan studier
bedrivas på utbildningslinjen Werbung interkulturell med huvudämnet tyska språket och litteraturen. Linjen är på fördjupad nivå och anordnas tillsammans med Katholische Universität Eichstätt-Ingolstadt. Den leder till dubbel examen.
50 § (12.5.2006)
Pedagogiska fakultetens utbildningsansvar
Pedagogiska fakulteten anordnar inom den pedagogiska utbildningen fördjupade studier i läroämnena pedagogik, slöjdpedagogik, specialpedagogik och vuxenpedagogik.
Fakulteten ansvarar för lärarutbildning enligt följande: barnträdgårdslärare, klasslärare, ämneslärare med första undervisningsämnet huslig ekonomi, textilslöjd eller teknisk slöjd, speciallärare, studiehandledare, pedagogiska studier för lärare, yrkespedagogisk lärarutbildning och i samarbete med yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu trafiklärarutbildning.
48 §
Pedagogiska fakultetens utbildningsansvar
Pedagogiska fakulteten anordnar inom den pedagogiska utbildningen fördjupade studier i läroämnena pedagogik, slöjdpedagogik, specialpedagogik och vuxenpedagogik.
Fakulteten ansvarar för lärarutbildning enligt följande: barnträdgårdslärare, klasslärare, ämneslärare med första undervisningsämnet huslig ekonomi, textilslöjd eller teknisk slöjd, speciallärare, studiehandledare, pedagogiska studier för lärare, yrkespedagogisk lärarutbildning och i samarbete med yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu trafiklärarutbildning.
Inom klasslärarutbildningen kan bedrivas studier på en didaktisk linje med huvudämnet pedagogik.
49 §
Teologiska fakultetens utbildningsansvar
Teologiska fakulteten anordnar inom utbildningsprogrammet i teologi fördjupade studier i läroämnena gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi, praktisk teologi och i samråd med humanistiska fakulteten i religionsvetenskap.
49 §
Teologiska fakultetens utbildningsansvar
Teologiska fakulteten anordnar inom utbildningsprogrammet i teologi fördjupade studier i läroämnena gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi och praktisk teologi.
Se 45 § ovan! 50 §
Institutionens för psykologi och logopedi
utbildningsansvar
Institutionen anordnar inom den psykologiska utbildningen fördjupade studier i läroämnet psykologi.
Institutionen för psykologi och logopedi anordnar inom den humanistiska utbildningen fördjupade studier i läroämnet logopedi.
47 § (12.5.2006)
Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens utbildningsansvar
Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten anordnar inom ekonomiska vetenskaper fördjupade studier i läroämnena företagets organisation och ledning, handelsrätt, internationell marknadsföring, nationalekonomi, redovisning och sjörätt.
Fakulteten ansvarar för de ekonomiska studier som avses i 45 §. Fakulteten ansvarar för att de ekonomiska examina vid tekniska fakulteten kan avläggas enligt de regler som gäller för den övriga ekonomiska utbildningen.
Fakulteten anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena folkrätt, informationsförvaltning, nationalekonomi, offentlig förvaltning, offentlig rätt, privaträtt, sociologi, statistik och statskunskap.
Därutöver anordnar fakulteten utbildning av rättsnotarier.
I samarbete med andra universitet anordnar fakulteten inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen magisterprogrammet i kvinnovetenskap (helheten kvinnovetenskap som jämställs med huvudämne), som leder till politices magisterexamen.
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen Master’s Degree Programme in International Human Rights Law (på engelska, huvudämne folkrätt), som leder till politices magisterexamen.
Fakulteten deltar i anordnandet av en gemensam utbildning (Joint Degree Programme) kallad European Master’s Programme in Human Rights and Democratisation (EMA) (huvudämne folkrätt) tillsammans med en grupp universitet under ledning av Universitetet i Padua. Studierna enligt programmet leder för fakultetens studerande till en politices magisterexamen vid fakulteten.
51 § Handelshögskolans utbildningsansvar
Handelshögskolan anordnar inom ekonomiska
vetenskaper fördjupade studier i läroämnena företagets organisation och ledning, internationell marknadsföring, nationalekonomi och redovisning samt ansvarar för biämnesutbildningen i företagsekonomi vid humanistiska fakultetens utbildningslinjer.
Handelshögskolan anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena informationsförvaltning och nationalekonomi.
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna tillsammans med humanistiska fakulteten en gemensam utbildning kallad Nordenstudier.
Xxxxxx leder för fakultetens studerande till politices magisterexamen. Linjens huvudämne är kvinnovetenskap. (16.10.2008)
47 § se ovan! samt 51 § (12.5.2006)
Samhälls- och vårdvetenskapliga fakultetens utbildningsansvar
Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena socialpolitik, statskunskap med masskommunikation och utvecklingspsykologi.
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen magisterprogrammet i masskommunikation (huvudämne socialpolitik, statskunskap med masskommunikation eller utvecklingspsykologi), som leder till politices magisterexamen.
Fakulteten anordnar i den hälsovetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnet vårdvetenskap. Fakulteten anordnar utbildning i vårdvetenskapens didaktik, som förutsätter lämplig yrkesinriktad examen och som avser behörighet för uppgifter som lärare i yrkesämnen vid yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor inom hälsovård.
52 §
Socialvetenskapliga institutionens
utbildningsansvar
Socialvetenskapliga institutionen anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i Åbo i läroämnet sociologi och i Vasa i läroämnena socialpolitik och utvecklingspsykologi.
Socialvetenskapliga institutionen anordnar i den hälsovetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnet vårdvetenskap. Institutionen anordnar utbildning i vårdvetenskapens didaktik, som förutsätter lämplig yrkesinriktad examen och som avser behörighet för uppgifter som lärare i yrkesämnen vid yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor inom hälsovård.
I samarbete med andra universitet anordnar institutionen inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen i Åbo magisterprogrammet i kvinnovetenskap (helheten kvinnovetenskap som jämställs med huvudämne), som leder till politices magisterexamen.
Institutionen anordnar inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen i Åbo tillsammans med humanistiska fakulteten en gemensam utbildning kallad Xxxxxxxxxxxxx (huvudämne kvinnovetenskap), som leder till politices magisterexamen.
Institutionen anordnar tillsammans med statsvetenskapliga institutionen inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen i Vasa magisterprogrammet i masskommunikation (huvudämne socialpolitik eller utvecklingspsykologi), som leder till politices magisterexamen.
Se 47 och 51 § ovan 53 §
Statsvetenskapliga institutionen
Statsvetenskapliga institutionen anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i Åbo i läroämnena statskunskap och offentlig förvaltning samt i Vasa i läroämnet statskunskap med masskommunikation.
Institutionen anordnar tillsammans med socialvetenskapliga institutionen inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen i Vasa magisterprogrammet i masskommunikation (huvudämne statskunskap med masskommunikation), som leder till politices magisterexamen.
Se 47 § ovan 54 §
Rättsvetenskapliga institutionens
utbildningsansvar
Rättsvetenskapliga institutionen anordnar inom ekonomiska vetenskaper fördjupade studier i läroämnena handelsrätt och sjörätt.
Institutionen anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena folkrätt, offentlig rätt och privaträtt.
Institutionen anordnar inom de fördjupade studierna i den samhällsvetenskapliga utbildningen Master’s Degree Programme in International Human Rights Law (på engelska, huvudämne folkrätt), som leder till politices magisterexamen.
Därutöver anordnar institutionen utbildning av rättsnotarier.
Se 46 § ovan! 55 §
Institutionens för naturvetenskap
utbildningsansvar
Institutionen för naturvetenskap anordnar inom den naturvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena fysik, geologi, kemi, matematik och statistik.
Institutionen anordnar i den samhällsvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnet statistik.
46 § (12.5.2006)
Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens utbildningsansvar
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten anordnar inom den naturvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena biokemi, biologi, biovetenskap, fysik, geologi, kemi, matematik, miljövetenskap och statistik. Fakulteten ansvarar för att de naturvetenskapliga examina vid tekniska fakulteten kan avläggas enligt de regler som gäller för den övriga naturvetenskapliga utbildningen.
Fakulteten anordnar tillsammans med Åbo universitet inom de fördjupade studierna Masterʹs Degree Programme in Biomedical Imaging (på engelska, huvudämne biologi), som leder till filosofie magisterexamen. (4.6.2009)
Därutöver anordnar fakulteten utbildning för farmaceutexamen.
56 §
Institutionens för biovetenskaper
utbildningsansvar
Institutionen för biovetenskaper anordnar inom den naturvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnena biokemi, biologi och biovetenskap.
Institutionen anordnar tillsammans med Åbo universitet inom de fördjupade studierna Masterʹs Degree Programme in Biomedical Imaging (på engelska, huvudämne biologi), som leder till filosofie magisterexamen.
Därutöver anordnar institutionen utbildning för
farmaceutexamen.
48 § (12.5.2006)
Tekniska fakultetens utbildningsansvar
Tekniska fakulteten anordnar den teknisk- vetenskapliga utbildningen inom det kemitekniska utbildningsprogrammet och det datatekniska utbildningsprogrammet. (fastställd av UVM 11.3.1996) (20.8.2009)
Huvudämnen i lägre och högre högskoleexamen i det kemitekniska utbildningsprogrammet är träförädling, processkemi eller process- och systemteknik och i det datatekniska utbildningsprogrammet inbyggda datorsystem, industriell systemteknik eller programvaruproduktion. (20.8.2009)
Fackämnen i de fördjupade studierna är i det kemitekniska utbildningsprogrammet analytisk kemi, anläggnings- och systemteknik, bioteknik, datateknik, fiber- och cellulosateknologi, fysikalisk kemi, industriell ekonomi, oorganisk
57 §
Institutionens för informationsteknologi
utbildningsansvar
Institutionen för informationsteknologi anordnar den teknisk-vetenskapliga utbildningen inom det datatekniska utbildningsprogrammet.
Huvudämnen i lägre och högre högskoleexamen i det datatekniska utbildningsprogrammet är inbyggda datorsystem, industriell systemteknik och programvaruproduktion.
Fackämnen i de fördjupade studierna är i det datatekniska utbildningsprogrammet högeffektiva datorberäkningar, inbyggda datorsystem, industriell systemteknik och programvaruproduktion. Samma ämnen utom högeffektiva datorberäkningar kan vara huvudämnen i påbyggnadsutbildningen.
Institutionen anordnar tillsammans med Åbo
kemi, organisk kemi, pappersförädling, reglerteknik, teknisk fysik, teknisk kemi och reaktionsteknik, teknisk polymerkemi, trä- och papperskemi samt värme- och strömningsteknik, samt i det datatekniska utbildningsprogrammet högeffektiva datorberäkningar, inbyggda datorsystem, industriell systemteknik och programvaruproduktion. Samma ämnen utom högeffektiva datorberäkningar kan vara huvudämnen i påbyggnadsutbildningen. (20.8.2009)
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna Master’s Degree Programme in Chemical Engineering (på engelska, kemiteknik). Fakulteten anordnar tillsammans med Åbo universitet inom de fördjupade studierna Masterʹs Degree Programme in Embedded Computing (på engelska, inbyggda datorsystem).
Magisterprogrammen leder till diplomingenjörsexamen. (20.8.2009)
I den tekniska utbildningen kan studier bedrivas på utbildningslinjerna
− Process Chemistry and Materials Technology som anordnas tillsammans med AGH University of Science and Technology i Krakow
− Chemical Engineering som anordnas tillsammans med Tver State Technical University.
De är på fördjupad nivå och leder till dubbel examen. (4.6.2009)
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet i datateknik en utbildningslinje i programvaruproduktion (på engelska, huvudämne programvaruproduktion). (4.6.2009)
Fakulteten anordnar inom den naturvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnet datavetenskap. De naturvetenskapliga examina vid tekniska fakulteten avläggs enligt de regler som gäller för akademins övriga naturvetenskapliga utbildning. Tekniska fakulteten fattar dock de beslut om ämnet datavetenskap som avses i 39 §. (4.6.2009)
Fakulteten anordnar inom ekonomiska vetenskaper fördjupade studier i läroämnet informationssystem. De ekonomiska examina vid tekniska fakulteten avläggs enligt de regler som
universitet inom de fördjupade studierna Masterʹs Degree Programme in Embedded Computing (på engelska, huvudämne inbyggda datorsystem), som leder till diplomingenjörsexamen.
Institutionen anordnar inom de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet i datateknik en utbildningslinje i programvaruproduktion (på engelska, huvudämne programvaruproduktion).
Institutionen anordnar inom den naturvetenskapliga utbildningen fördjupade studier i läroämnet datavetenskap.
Institutionen anordnar inom ekonomiska vetenskaper fördjupade studier i läroämnet informationssystem.
Institutionen anordnar inom de fördjupade studierna i ekonomiska vetenskaper Master’s Degree Programme in Electronic and Mobile Commerce (på engelska, huvudämne informationssystem), som leder till ekonomie magisterexamen.
gäller för akademins övriga ekonomiska utbildning. Tekniska fakulteten fattar dock de beslut om ämnet informationssystem som avses i 39 §.
Fakulteten anordnar inom de fördjupade studierna i ekonomiska vetenskaper Master’s Degree Programme in Electronic and Mobile Commerce (på engelska, huvudämne informationssystem), som leder till ekonomie magisterexamen.
Se 48 § ovan! 58 §
Institutionens för kemiteknik utbildningsansvar
Institutionen för kemiteknik anordnar den teknisk-vetenskapliga utbildningen inom det kemitekniska utbildningsprogrammet.
Huvudämnen i lägre och högre högskoleexamen i det kemitekniska utbildningsprogrammet är träförädling, processkemi samt process- och systemteknik.
Fackämnen i de fördjupade studierna i det kemitekniska utbildningsprogrammet är analytisk kemi, anläggnings- och systemteknik, bioteknik, datateknik, fiber- och cellulosateknologi, fysikalisk kemi, industriell ekonomi, oorganisk kemi, organisk kemi, pappersförädling, reglerteknik, teknisk fysik, teknisk kemi och reaktionsteknik, teknisk polymerkemi, trä- och papperskemi samt värme- och strömningsteknik.
Institutionen anordnar inom de fördjupade studierna Master’s Degree Programme in Chemical Engineering (på engelska, kemiteknik), som leder till diplomingenjörsexamen.
I den tekniska utbildningen kan studier bedrivas på utbildningslinjerna
− Process Chemistry and Materials Technology som anordnas tillsammans med AGH University of Science and Technology i Krakow
− Chemical Engineering som anordnas tillsammans med Tver State Technical University.
De är på fördjupad nivå och leder till dubbel examen.
10 kap. Studierna
51 a § (12.5.2006)
Målsatta tider för lägre och högre högskoleexamina
Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen är tre läsår i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.
Den målsatta tiden för högre högskoleexamen är
1) två och ett halvt läsår i den utbildning som leder till psykologie magisterexamen, och
2) två läsår i utbildning som leder till någon annan examen.
Fakulteterna ordnar undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examina inom den tid som föreskrivs här.
10 kap. Studierna 59 §
Målsatta tider för lägre och högre högskoleexamina
Institutionerna ordnar undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examina inom den i 9 och 13 § föreskrivna målsatta tiden.
51 b § (12.5.2006)
Studierätt för lägre och högre högskoleexamen
En studerande har rätt att genomföra studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen på det sätt som föreskrivs i denna examensstadga och i fakulteternas undervisningsplaner.
En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina enligt 51 a §. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen.
I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller värnplikt eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro
60 §
Studierätt för lägre och högre högskoleexamen
En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina enligt 9 och 13 §. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen.
I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller skyldigheten att försvara landet eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro på högst fyra terminer, under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande.
En studerande anses inleda studier för examen vid
på högst fyra terminer, under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande.
En studerande anses inleda studier för examen vid den tidpunkt då studeranden tar emot en studieplats vid Akademin.
den tidpunkt då studeranden tar emot en studieplats vid Akademin.
51 c § (12.5.2006)
Fortsatt studierätt
En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 51 a § kan på ansökan beviljas extratid av fakulteten för slutförandet av studierna, om studeranden lägger fram en målinriktad och genomförbar plan för slutförandet. I planen skall den studerande specificera de studier som skall slutföras och ange en tidtabell för avläggande av examen.
Studierätten förlängs, om studeranden med beaktande av antalet och omfattningen i fråga om de gällande och återstående studieprestationerna samt tidigare beslut om beviljande av extra tid har möjlighet att slutföra studierna inom skälig tid.
Fakulteten skall beakta studerandens livssituation vid beviljandet av extra tid.
En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 51 a § eller inom den extra tid som anges i 1 mom. och en studerande som inte har beviljats extra tid för att slutföra studierna, förlorar sin studierätt.
Den som har förlorat sin studierätt och som senare vill fortsätta sina studier skall hos akademin ansöka om att på nytt bli antagen som studerande.
En studerande kan hos fakulteten skriftligen söka rättelse i ett beslut som gäller förlust av studierätt inom 14 dagar från det att studeranden har fått del av beslutet.
61 §
Fortsatt studierätt
En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 60 § kan på ansökan beviljas extratid av prefekten för slutförandet av studierna, om studeranden lägger fram en målinriktad och genomförbar plan för slutförandet. I planen ska den studerande specificera de studier som ska slutföras och ange en tidtabell för avläggande av examen.
Studierätten förlängs, om studeranden med beaktande av antalet och omfattningen av gällande och återstående studieprestationer samt tidigare beslut om beviljande av extra tid har möjlighet att slutföra studierna inom skälig tid.
Prefekten ska beakta studerandens livssituation vid beviljandet av extra tid.
En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 60 § eller inom den extra tid som anges i 1 mom. och en studerande som inte har beviljats extra tid för att slutföra studierna, förlorar sin studierätt.
Den som har förlorat sin studierätt och som senare vill fortsätta sina studier ska hos prefekten ansöka om att på nytt bli antagen som studerande.
En studerande kan hos institutionsrådet skriftligen söka rättelse i ett beslut som gäller förlust av studierätt inom 14 dagar från det att studeranden har fått del av beslutet.
52 § Studieplanen
Varje studerande för lägre och högre högskoleexamen gör upp en personlig studieplan för sin utbildning. Studieplanen görs upp inför varje nytt läsår och inför examens avläggande. En godkänd studieplan är en förutsättning för
62 §
Studieplanen Varje studerande för lägre och högre
högskoleexamen ska göra upp en personlig studieplan för sin utbildning. Studieplanen görs upp inför varje nytt läsår och inför avläggande av examen. En godkänd studieplan är en
inskrivning för läsåret och för betygets utskrivande. Den årliga studieplanen inlämnas i regel under tiden maj till augusti. Om den utgör en tillräcklig grund för studiernas framskridande och slutförande godkänns den som underlag för inskrivning för läsåret på det sätt som fakulteten bestämmer. Studeranden kan under läsåret vid behov ändra sin studieplan. Fakulteten kan under läsåret göra de ändringar av undervisningsplanen som är nödvändiga för utbildningens genomförande, även om ändringarna inverkar på studieplanerna.
Till anhållan om studierätt för studier inom fortbildning och vid öppna universitetet fogas en studieplan då fortbildningscentralen anser det vara ändamålsenligt. Till anhållan om gäststudier inom systemet för flexibel biämnesstudierätt (JOO), om gäststudier vid akademin eller ett utländskt universitet fogas en studieplan. Innan en studerande kan registrera sig för kompletterande studier enligt 30 § bör studeranden inlämna en studieplan, som fakulteten godkänner. Om de kompletterande studierna överskrider ett läsår förnyas studieplanen årligen enligt 1 mom.
Studeranden kan i anslutning till sin studieplan för lägre och högre högskoleexamen uppgöra en karriärplan. Studeranden uppgör inför examens avläggande sitt curriculum vitae (CV).
förutsättning för inskrivning för läsåret och för betyget. Den årliga studieplanen inlämnas i regel under tiden maj till augusti. Om den enligt institutionsrådets anvisningar utgör en tillräcklig grund för studiernas framskridande och slutförande godkänns den av förvaltningen som underlag för inskrivning för läsåret. Studeranden kan under läsåret vid behov ändra sin studieplan. Institutionsrådet kan under läsåret göra de ändringar av undervisningsplanen som är nödvändiga för utbildningens genomförande, även om ändringarna inverkar på studieplanerna.
Till anhållan om studierätt för studier inom fortbildning och vid öppna universitetet fogas en studieplan då centret för livslångt lärande anser det vara ändamålsenligt. Till anhållan om gäststudier inom systemet för flexibel biämnesstudierätt (JOO), om gäststudier vid akademin eller ett utländskt universitet fogas en studieplan. Innan en studerande kan registrera sig för kompletterande studier enligt 22 § bör studeranden inlämna en studieplan, som förvaltningen godkänner. Om de kompletterande studierna överskrider ett läsår förnyas studieplanen årligen enligt 1 mom.
Studeranden kan i anslutning till sin studieplan för lägre och högre högskoleexamen uppgöra en karriärplan. Studeranden uppgör inför examens avläggande sitt curriculum vitae (CV).
53 § Studierätt vid akademin
En studerande som är närvaroanmäld för avläggande av examen vid akademin har rätt att delta i den undervisning och examination som akademin anordnar. Den anordnande fakulteten kan vid behov inskränka denna rätt.
Studeranden har rätt att bedriva studier på fördjupad nivå innan kandidatexamen har avklarats. Om de registrerade studieprestationerna inom den aktuella utbildningen överstiger 210 studiepoäng och kandidatexamen inte har avklarats, förlorar studeranden denna rätt. Denna rätt kan återfås genom behovsprövning av fakulteten.
Studeranden har rätt att bedriva studier i
63 §
Studierätt vid akademin
En studerande som är närvaroanmäld för avläggande av examen vid akademin har rätt att delta i den undervisning och examination som akademin anordnar. Det anordnande institutionsrådet kan vid behov inskränka denna rätt.
En studerande har rätt att bedriva studier på fördjupad nivå innan kandidatexamen har avklarats. Om de registrerade studieprestationerna inom den aktuella utbildningen överstiger 210 studiepoäng och kandidatexamen inte har avklarats, förlorar studeranden denna rätt. Denna rätt kan återfås genom behovsprövning av prefekten.
påbyggnadsutbildningen innan magisterexamen har avklarats. Den anordnande fakulteten kan vid behov inskränka denna rätt.
En studerande som har avlagt lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsexamen vid akademin har rätt att bedriva studier vid akademin så länge som närvaroanmälan gäller eller högst till läsårets slut.
En studerande har rätt att bedriva studier i påbyggnadsutbildningen innan magisterexamen har avklarats. Det anordnande institutionsrådet kan vid behov inskränka denna rätt.
En studerande som har avlagt lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsexamen vid akademin har rätt att bedriva studier vid akademin så länge som närvaroanmälan gäller eller högst till läsårets slut.
54 § Tillgodoräknande av studier
En studerande får vid avläggande av examen enligt vad som bestäms i 2–6 mom. och vad fakultetens dekanus beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.
Studier i språk och kommunikation kan inte tillgodoräknas från en annan högskoleexamen. Då de obligatoriska studierna i språk och kommunikation har slutförts för en annan examen antecknar centret för språk och kommunikation dem i studieregistret för den aktuella examen men med värdet noll studiepoäng och de ersätts av andra studier enligt vad fakulteten bestämmer.
Inte heller andra studier än studier i språk och kommunikation kan tillgodoräknas från en annan högskoleexamen om det inte är uppenbart att studierna är avlagda utanför examens obligatoriska innehåll. Studier som är obligatoriska i studerandens utbildning men som studeranden har avklarat inom en annan högskoleexamen antecknas i studerandens prestationsregister med noll studiepoäng och ersätts av andra studier enligt vad fakulteten bestämmer.
Tillgodoräkningsförfarande tillämpas inte på en avhandling eller ett examensarbete som används för avläggande av en examen vid akademin. En avhandling eller ett examensarbete som har godkänts för en annan avlagd examen kan inte
64 §
Tillgodoräknande av studier
En studerande får vid avläggande av examen enligt vad som bestäms i 2–6 mom. och vad examinator i ämnet eller prefekten beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad examinator i ämnet eller prefekten beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.
Studier i språk och kommunikation kan inte tillgodoräknas från en annan högskoleexamen. Då de obligatoriska studierna i språk och kommunikation har slutförts för en annan examen antecknar centret för språk och kommunikation dem i studieregistret för den aktuella examen men med värdet noll studiepoäng och de kompenseras med andra studier enligt vad prefekten bestämmer.
Inte heller andra studier än studier i språk och kommunikation kan tillgodoräknas från en annan högskoleexamen om det inte är uppenbart att studierna är avlagda utanför examens obligatoriska innehåll. Studier som är obligatoriska i studerandens utbildning men som studeranden har avklarat inom en annan högskoleexamen antecknas i studerandens prestationsregister med noll studiepoäng och kompenseras med andra studier enligt vad prefekten bestämmer.
Tillgodoräkningsförfarande tillämpas inte på en avhandling eller ett examensarbete som används
användas för en examen vid akademin om inte ett tilläggsarbete har gjorts på det sätt som fakulteten bestämmer.
Tillgodoräknande av studier får inte ske om detta medför att examens omfång överskrids. På förhand överenskomna gäststudier som har bedrivits vid ett annat universitet kan dock registreras till fullo.
Anhållan om tillgodoräknande av studier görs muntligt eller skriftligt. En studerande som är missnöjd med beslut om tillgodoräknande har rätt att få ett skriftligt beslut och kan begära rättelse i den ordning tentamensinstruktionen anger.
för avläggande av en examen vid akademin. En avhandling eller ett examensarbete som har godkänts för en annan avlagd examen kan inte användas för en examen vid akademin om inte ett tilläggsarbete har gjorts på det sätt som institutionsrådet bestämmer.
Tillgodoräknande av studier får inte ske om detta medför att examens omfång överskrids. På förhand överenskomna gäststudier som har bedrivits vid ett annat universitet kan dock registreras till fullo.
Anhållan om tillgodoräknande av studier görs muntligt eller skriftligt. En studerande som är missnöjd med beslut om tillgodoräknande har rätt att få ett skriftligt beslut och kan begära rättelse i den ordning tentamensinstruktionen anger.
55 §
Studieprestationer och rättelse av bedömningen av dem
Om studieprestationer, rätten till information om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dem samt om rättelse av bedömningen av dem bestäms i tentamensinstruktionen, såvida annat inte framgår av 2 mom.
Innan en licentiatavhandling eller motsvarande lärdoms- och färdighetsprov bedöms skall den som bedömningen gäller ges tillfälle att bemöta det utlåtande som en förgranskare, granskare eller opponent har lämnat. Ett sådant bemötande skall inlämnas till fakulteten inom 14 dagar från det att författaren har delgetts utlåtandet. Då bedömningen har gjorts, kan den som bedömningen gäller inom 14 dagar från det han eller hon har delgetts beslutet om bedömning yrka rättelse hos rektor, som före beslut i frågan kan höra sakkunniga. Om bedömningen av doktorsavhandlingar och rättelse av denna bestäms i Instruktionen för doktorsdisputationer vid Åbo Akademi.
65 §
Studieprestationer och rättelse av bedömningen av dem
Om studieprestationer, rätten till information om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dem samt om rättelse av bedömningen av dem bestäms i tentamensinstruktionen.
11 kap.
Betyg, intyg och bedömning 56 §
11 kap.
Betyg, intyg och bedömning
66 §
Betyg
Fakulteten ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget skall innehålla uppgifter om
1) examensbenämning och utbildningsområde,
2) huvudämne i examen eller en helhet som jämställs med huvudämnet, eller utbildningsprogram,
3) specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen och specialområde,
4) det centrala innehållet i examen, samt
5) de för examens avläggande obligatoriska språkkunskaperna.
Lägre högskoleexamens omfång anges som 180 studiepoäng. Högre högskoleexamens omfång anges som 120 studiepoäng respektive 150 studiepoäng för psykologie magisterexamen.
I betygets pärmdel skall anges akademins namn (logotyp), den utfärdande fakultetens namn, den utexaminerades namn, examensbenämning, datering och underskrifter samt fastsätts akademins pressigill. Av den egentliga betygstexten skall därutöver framgå den utexaminerades personbeteckning, examens struktur och eventuell inriktning, examens omfattning samt dess delars omfattning och bedömning. I betyget skall även anges tillgodoräknade studier och ersatta studier samt var de har avklarats.
Av examensbetygets förklaringsdel skall framgå enligt vilken förordning examen har avlagts, examens omfattning, definition av begreppet studiepoäng samt de för examens delar använda bedömningsskalorna på ett sådant sätt att det framgår vilket det högsta och lägsta vitsordet är.
Av examensbetyg för lägre och högre högskoleexamen skall framgå ådagalagda språkkunskaper enligt vad som närmare anges i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap. Vid anteckning av språkkunskaperna i betyget skall 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.
Betyg
Prorektorn ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen.
Examensbetyget ska innehålla uppgifter om
1) examensbenämning och utbildningsområde,
2) huvudämne i examen eller en helhet som jämställs med huvudämnet, eller utbildningsprogram,
3) specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen och specialområde,
4) det centrala innehållet i examen, samt
5) de obligatoriska språkkunskaperna.
Lägre högskoleexamens omfång anges som 180 studiepoäng. Högre högskoleexamens omfång anges som 120 studiepoäng respektive 150 studiepoäng för psykologie magisterexamen.
I betygets pärmdel ska anges akademins namn (logotyp), den utexaminerades namn, examensbenämning, datering och underskrifter samt fastsätts akademins pressigill. Av den egentliga betygstexten ska därutöver framgå den utexaminerades personbeteckning, examens struktur och eventuella inriktning, examens omfattning samt dess delars omfattning och bedömning. I betyget ska även anges tillgodoräknade studier och ersatta studier samt var de har avklarats.
Av examensbetygets förklaringsdel ska framgå enligt vilken förordning examen har avlagts, examens omfattning, definition av begreppet studiepoäng samt de för examens delar använda bedömningsskalorna på ett sådant sätt att det framgår vilket det högsta och lägsta betyget är.
Av examensbetyg för lägre och högre högskoleexamen ska framgå ådagalagda språkkunskaper enligt vad som närmare anges i 7 kap. Vid anteckning av språkkunskaperna i betyget ska 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.
Över en examen som har avlagts på något annat språk än svenska utfärdas betyg såväl på svenska som på engelska.
Över en examen som har avlagts på något annat språk än svenska utfärdas betyg såväl på svenska som på engelska. (12.5.2006)
I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1–4 punkten och i 43 § 5 mom.
I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid akademin tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1–4 punkten och i 44 § 5 mom.
57 §
Intyg över lärarutbildning
Om i högre högskoleexamen ingår pedagogiska studier för lärare infogas i betyget ett intyg över de pedagogiska studierna och studierna i undervisningsämnena. Intyget bekräftas med akademins papperssigill. Bestämmelser om intygets utformning görs såsom i fråga om lärarutbildning i övrigt.
Då studeranden vid humanistiska, matematisk- naturvetenskapliga och teologiska fakulteten avlägger lägre högskoleexamen, dock icke farmaceutexamen, eller högre högskoleexamen där ämneslärarutbildning inte ingår, utger fakulteten ett intyg över studierna i undervisningsämnena.
Om full undervisningsbehörighet har uppnåtts i ett ämne innehåller detta intyg även slutbedömningen.
Pedagogiska fakulteten kan på ansökan ge ett intyg att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen i lärarutbildningen. Vid behov kan fakulteten för utfärdande av intyget ställa som villkor att den sökande genomgår kompletterande studier.
67 §
Intyg över lärarutbildning
Om i högre högskoleexamen ingår pedagogiska studier för lärare infogas i betyget ett intyg över de pedagogiska studierna och studierna i undervisningsämnena. Intyget bekräftas med akademins papperssigill. Intygets utformning bestäms såsom i fråga om lärarutbildning i övrigt.
Då en studerande på det humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga och teologiska utbildningsområdet avlägger lägre högskoleexamen eller högre högskoleexamen där ämneslärarutbildning inte ingår, utger prefekten ett intyg över studierna i undervisningsämnena. Om full undervisningsbehörighet har uppnåtts i ett ämne innehåller detta intyg även slutbedömningen.
Pedagogiska fakulteten kan på ansökan ge ett intyg att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen i lärarutbildningen. Vid behov kan fakulteten för utfärdande av intyget ställa som villkor att den sökande genomgår kompletterande studier.
58 § Examensbetygets bilaga
Som bilaga till examensbetyget för lägre och högre högskoleexamen utfärdar fakulteten ett intyg över de studieprestationer som ingår i examen. Om en till lägre högskoleexamen hörande studiehelhet inte i sin helhet ryms i examen, kan bilagan ändå uppta den som en helhet. Studiehelheten kan på samma sätt antecknas på nytt i det intyg som utges
68 §
Examensbetygets bilaga
Som bilaga till examensbetyget för lägre och högre högskoleexamen utger förvaltningen ett intyg över de studieprestationer som ingår i examen.
Om en till lägre högskoleexamen hörande studiehelhet inte i sin helhet ryms i examen, kan bilagan ändå uppta den som en helhet.
Studiehelheten kan på samma sätt antecknas på
som bilaga till högre högskoleexamen. nytt i det intyg som utges som bilaga till högre
högskoleexamen.
59 §
Bilagor till betyg och intyg för internationellt bruk
Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid akademin ger fakulteten en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om akademin, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
Till den som har avlagt examen ger fakulteten en engelskspråkig förklaring till examensbetyget (Diploma Supplement). Förvaltningsämbetet uppgör en modell för bilagan som fakulteterna tillämpar.
Då betyg utfärdas för en gemensamt anordnad examen på fördjupad nivå kan ett särskilt, gemensamt intyg (Joint eller Double Degree Diploma) utfärdas över dessa studier. Intyget utfärdas på det språk som har överenskommits inom samarbetet.
69 §
Bilagor till betyg och intyg för internationellt bruk
Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid akademin ger förvaltningen en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om akademin, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
Till den som har avlagt examen ger förvaltningen en engelskspråkig förklaring till examensbetyget (Diploma Supplement).
Då betyg utfärdas för en gemensamt anordnad examen på fördjupad nivå kan ett särskilt, gemensamt intyg (Joint eller Double Degree Diploma) utfärdas över dessa studier. Intyget utfärdas på det språk som har överenskommits inom samarbetet.
60 § Intyg
Akademin ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier. Intyg kan utfärdas också på utländskt språk.
Pedagogiska fakulteten kan på anhållan utfärda ett intyg över genomförda studier, som hör till behörighetsvillkoren för en lärartjänst eller lärarbefattning, åt en person, som på ett annat sätt än genom de studier som förutsätts i behörighetsvillkoren har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter. Då det är motiverat kan fakulteten ställa som villkor för utfärdande av intyget att sökanden genomgår kompletterande studier.
70 §
Intyg
Förvaltningen ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier. Intyg kan utfärdas också på utländskt språk.
Pedagogiska fakulteten kan på anhållan utfärda ett intyg över genomförda studier, som hör till behörighetsvillkoren för en lärartjänst eller lärarbefattning, åt en person, som på ett annat sätt än genom de studier som förutsätts i behörighetsvillkoren har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter. Då det är motiverat kan fakulteten ställa som villkor för utfärdande av intyget att sökanden genomgår kompletterande studier.
61 §
Bedömning av studieprestationerna
71 §
Bedömning av studieprestationerna
Studieprestationer bedöms enligt skalan A (5), B (4), C (3), D (2), E (1) där A (5) är det högsta betyget. En godkänd studieprestation kan även ges bedömningen godkänd om studieprestationen är av ett sådant slag att en gradering inte är meningsfull.
Slutbedömning av studiehelheter för examen sker särskilt för lägre och högre högskoleexamen.
Bedömning av studiehelheter inom lärarutbildningen kan innefatta studier utanför examen varvid detta bör framgå tydligt.
Bedömningen gäller, om fakulteten inte bestämmer annat, studier om minst 25 studiepoäng.
Slutbedömningen sker enligt vad som bestäms i 1 mom.
Avhandlingen för lägre högskoleexamen, examensarbetet för farmaceutexamen och för lägre högskoleexamen på det teknisk-vetenskapliga området bedöms enligt skalan A (5) – E (1) enligt 1 mom.
Avhandlingen för högre högskoleexamen bedöms med något av betygen laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur, där laudatur är det högsta betyget.
Diplomarbetet i den tekniska utbildningen bedöms med skalan berömliga (A, 5), synnerligen goda (B, 4), goda (C, 3), synnerligen tillfredsställande (D, 2) eller tillfredsställande (E, 1), där berömliga (A, 5) är det högsta betyget.
Tekniska fakulteten kan om studeranden har utfört sina studier framgångsrikt och i sitt examensarbete uppvisat särskild mognad och omdömesförmåga anteckna i examensbrevet för teknologie kandidat- eller diplomingenjörsexamen att examen har avlagts med utmärkelse. (12.5.2006)
Avhandlingen för licentiatexamen och doktorsexamen bedöms enligt vad fakulteten bestämmer antingen med den skala som anges i 4 mom. eller med betygen godkänd eller med beröm godkänd.
Avhandlingar och examensarbeten bedöms på förslag eller utlåtande av lärare eller sakkunniga.
De godkända studieprestationerna bedöms enligt skalan A (5), B (4), C (3), D (2), E (1) där A (5) är
det högsta betyget. Lärandemålen är betygskriterier för det lägsta godkända betyget, så att en studerande som har godkänts har bedömts uppfylla alla lärandemål. En godkänd studieprestation kan även ges bedömningen godkänd om studieprestationen är av ett sådant slag att en gradering inte är meningsfull.
Slutbedömning av studiehelheter för examen sker särskilt för lägre och högre högskoleexamen.
Bedömning av studiehelheter inom lärarutbildningen kan innefatta studier utanför examen varvid detta bör framgå tydligt.
Bedömningen gäller studier om minst 25 studiepoäng. Slutbedömningen sker enligt vad som bestäms i 1 mom.
En godkänd avhandling för lägre högskoleexamen, examensarbetet för farmaceutexamen och för lägre högskoleexamen på det teknisk-vetenskapliga området bedöms enligt skalan A (5) – E (1) enligt 1 mom.
En godkänd avhandling för högre högskoleexamen bedöms med något av betygen laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur, där laudatur är det högsta betyget.
Ett godkänt diplomarbete i den tekniska utbildningen bedöms med skalan berömliga (A, 5), synnerligen goda (B, 4), goda (C, 3), synnerligen tillfredsställande (D, 2) eller tillfredsställande (E, 1), där berömliga (A, 5) är det högsta betyget.
Prorektorn kan på förslag av prefekten om studeranden har utfört sina studier framgångsrikt och i sitt examensarbete uppvisat särskild mognad och omdömesförmåga anteckna i examensbrevet för teknologie kandidat- eller diplomingenjörsexamen att examen har avlagts med utmärkelse.
Avhandlingar och examensarbeten bedöms på förslag eller utlåtande av lärare eller sakkunniga. Institutionsrådet ska i sina examensbestämmelser
Fakulteten skall i sina examensbestämmelser ange bedömningsförfarandet för varje slag av avhandling eller examensarbete.
Det skriftliga mognadsprovet bedöms, till den del det utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet, med betyget godkänt. Fakulteten bestämmer närmare om bedömningsförfarandet.
ange bedömningsförfarandet för varje slag av avhandling eller examensarbete.
Det skriftliga mognadsprovet bedöms, till den del det utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet, med betyget godkänt.
Institutionsrådet bestämmer närmare om bedömningsförfarandet.
62 § Lärda grader
Fakulteten kan ge den som har avlagt högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister.
Ekonomisk-statsvetenskapliga och tekniska fakulteten kan ge den som har avlagt ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom. (12.5.2006)
72 §
Lärda grader
Prorektorn kan ge den som har avlagt högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister.
Prorektorn kan ge den som har avlagt ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom.
12 kap.
Särskilda bestämmelser 63 §
Utvecklande och utvärdering av utbildningen
Akademin och dess fakulteter har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
De studiehelheter och utbildningar, som ges på annat språk än svenska, utvärderas utöver vad som anges i 1 mom. och till den del utbildningen sker vid akademin även i fråga om lärarnas språkbehandling. Fakulteterna ansvarar för att utvärderingen av studiehelheterna och utbildningarna sker och att resultatet rapporteras till styrelsen minst vart tredje år.
12 kap.
Särskilda bestämmelser
73 §
Utvecklande och utvärdering av utbildningen
Akademin, dess fakultetsområden och institutioner har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
De studiehelheter och utbildningar, som ges på annat språk än svenska, utvärderas utöver vad som anges i 1 mom. och till den del utbildningen sker vid akademin även i fråga om lärarnas språkbehandling. Institutionerna ansvarar för att utvärderingen av studiehelheterna och utbildningarna sker.
64 § 74 §
Närmare bestämmelser
Fakultetsråden utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
Närmare bestämmelser om språkstudierna ges i instruktionen för ådagaläggande av språkkunskap och om studieordningen i övrigt ges i tentamensinstruktionen.
Närmare bestämmelser om lärarutbildningen ges i pedagogiska fakultetens examensbestämmelser.
Närmare bestämmelser om det offentliga försvaret av doktorsavhandlingen ges i instruktionen för doktorsdisputationer.
Om antagningsgrunderna och antagningen av dem som deltar i fortbildning och i undervisning som meddelas i form av öppen universitetsundervisning och om rättelseförfarande i detta sammanhang bestäms i en instruktion.
Språkinstruktionen 10 § Närmare bestämmelser
Språkcentret utfärdar närmare bestämmelser om hur språkkunskaper skall ådagaläggas och hur språkgranskning skall bedrivas.
Närmare bestämmelser
Institutionsråden utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
Närmare bestämmelser om studieordningen i övrigt ges i tentamensinstruktionen.
Närmare bestämmelser om lärarutbildningen ges i pedagogiska fakultetens examensbestämmelser.
Närmare bestämmelser om den vetenskapliga och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen ges i instruktionen för forskarutbildningen vid Åbo Akademi.
Om antagningsgrunderna och antagningen av dem som deltar i fortbildning och i undervisning inom öppen universitetsundervisning och om rättelseförfarande i detta sammanhang bestäms i instruktionen för centret för livslångt lärande.
Centret för språk och kommunikation utfärdar närmare bestämmelser om hur språkkunskaper ska ådagaläggas och hur språkgranskning ska bedrivas.
13 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 65 §
Ikraftträdande
Denna examensstadga träder i kraft den 1 augusti 2005. Genom detta beslut upphävs examensstadgan för Åbo Akademi av 11.12.1978.
Genom denna stadga upphävs Instruktion för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Åbo Akademi av 1.5.1992.
Språkinstruktionen 11 § Ikraftträdande
13 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
75 §
Ikraftträdande
Denna examensstadga träder i kraft 1.1.2010. Genom detta beslut upphävs examensstadgan för Åbo Akademi av 1.8.2005.
Genom denna stadga upphävs likaså instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi (Språkinstruktionen) av 8.6.2005.
Denna instruktion träder i kraft den 1.8.2005. Genom detta beslut upphävs Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi av 1.8.2003.
66 §
De studerandes ställning
En studerande som vid denna examensstadgas ikraftträdande har godkänts att studera för en examen har rätt att enligt eget val övergå till att studera enligt denna examensstadga och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den eller fortsätta studierna enligt de bestämmelser som gällde före denna examensstadgas ikraftträdande. En studerande övergår dock till att studera enligt denna examensstadga och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den, om den studerande inte senast den 31 juli 2010 har avlagt diplomingenjörsexamen enligt de bestämmelser som gällde före denna examensstadgas ikraftträdande, eller någon annan examen senast den 31 juli 2008 enligt de bestämmelser som gällde före denna examensstadgas ikraftträdande.
För att övergå till att studera enligt denna examensstadga tidigare än vid i 1 mom. angivna tidpunkter skall studeranden skriftligt meddela fakulteten sitt beslut. Fakulteten kan vid behov även besluta om övergångsarrangemang för grupper av studerande.
En studerande som före denna examensstadgas ikraftträdande har antagits till kompletterande studier enligt den upphävda examensstadgan och registrerat sig för studier senast den 30 september 2005 kan bedriva studier enligt den upphävda examensstadgan till den 31 juli 2007.
En studerande som under höstterminen 2005 har varit registrerad för studier vid matematisk- naturvetenskapliga fakulteten med huvudämnet informationsbehandling eller vid ekonomisk- statsvetenskapliga fakulteten med huvudämnet informationssystem har rätt att slutföra sina studier vid samma fakultet till 31.7.2012 eller att övergå till studier vid tekniska fakulteten. En studerande som har övergått till tekniska fakulteten kan inte återta sitt beslut. (12.5.2006)
76 §
De studerandes ställning
En studerande som vid denna examensstadgas ikraftträdande har godkänts att studera för en examen övergår till att studera enligt denna examensstadga och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den. En studerande på det teknisk- vetenskapliga utbildningsområdet har rätt att enligt eget val övergå till att studera enligt denna examensstadga och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den eller fortsätta studierna enligt de bestämmelser som gällde före den 1 augusti 2005. En studerande övergår dock till att studera enligt denna examensstadga och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den, om studeranden inte senast den 31 juli 2010 har avlagt diplomingenjörsexamen enligt de bestämmelser som gällde före den 1 augusti 2005.
67 § 77 §
Överföring av studieprestationer
En studerande kan för en examen enligt denna examensstadga räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda examensstadgan på det sätt som fakulteten bestämmer.
En studerande, som vid akademin har avlagt en kandidatexamen om 120 studieveckor enligt den upphävda examensstadgan och övergår till studier för högre högskoleexamen på samma område enligt denna examensstadga, kan utan särskild anhållan avlägga en högre högskoleexamen, som innehåller studieprestationer som har använts för kandidatexamen. Om studierna för lägre högskoleexamen har slutförts på ett annat område eller vid ett annat universitet skall en skriftlig anhållan om tillgodoräknande lämnas till fakultetsrådet.
Överföring av studieprestationer
En studerande kan för en examen enligt denna examensstadga räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda examensstadgan på det sätt som institutionsrådet bestämmer.
En studerande, som vid akademin har avlagt en kandidatexamen om 120 studieveckor enligt den examensstadga som gällde till 31.7.2005 och övergår till studier för högre högskoleexamen på samma område enligt denna examensstadga, kan utan särskild anhållan avlägga en högre högskoleexamen, som innehåller studieprestationer som har använts för kandidatexamen. Om studierna för lägre högskoleexamen har slutförts på ett annat område eller vid ett annat universitet ska en skriftlig anhållan om tillgodoräknande lämnas till prefekten.
68 §
Omräkning av studieprestationer
Räknat från 1.8.2005 registreras studieprestationer i studiepoäng. I studieregistret anges både studieveckor och studiepoäng för studieprestationerna enligt en fast omräkningsfaktor. Omräkningen kan justeras av fakulteten.
Fakulteten och centret för språk och kommunikation tillsätter en nämnd, som under den i 58 § 1 mom. bestämda övergångstiden och de två därpå följande läsåren behandlar studerandenas skriftliga begäran om rättelse av omräkning mellan studieveckor och studiepoäng. Nämnden följer i sin verksamhet vad som är bestämt i 23 § Tentamensinstruktion för Åbo Akademi. En studerande, som är missnöjd med nämndens beslut kan underställa ärendet examensnämnden på det sätt som bestäms i 24 § tentamensinstruktionen.
78 §
Omräkning av studieprestationer
Räknat från 1.8.2005 registreras studieprestationer i studiepoäng. I studieregistret anges både studieveckor och studiepoäng för studieprestationerna enligt en fast omräkningsfaktor. Omräkningen kan justeras av prefekten.
Institutionsrådet och centret för språk och kommunikation tillsätter en nämnd, som under den i 76 § 1 mom. bestämda övergångstiden och de två därpå följande läsåren behandlar studerandenas skriftliga begäran om rättelse av omräkning mellan studieveckor och studiepoäng. Nämnden följer i sin verksamhet vad som är bestämt i 23 § i tentamensinstruktionen för Åbo Akademi. En studerande, som är missnöjd med nämndens beslut kan underställa ärendet examensnämnden på det sätt som bestäms i 24 § i tentamensinstruktionen.
69 §
Teknisk-vetenskaplig utbildning
79 §
Teknisk-vetenskaplig utbildning
En studerande som har antagits till den internationella utbildningslinjen inom det datatekniska utbildningsprogrammet, som enligt den upphävda examensstadgan anordnas gemensamt av kemisk-tekniska fakulteten och Åbo universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet, kan övergå till att studera enligt denna examensstadga eller fortsätta studierna enligt de bestämmelser som gällde före denna examensstadgas ikraftträdande på det sätt som bestäms i 66 § 1 mom.
En studerande som har antagits till den internationella utbildningslinjen inom det datatekniska utbildningsprogrammet, som enligt den upphävda examensstadgan anordnas gemensamt av kemisk-tekniska fakulteten och Åbo universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet, kan övergå till att studera enligt denna examensstadga eller fortsätta studierna enligt de bestämmelser som gällde före denna examensstadgas ikraftträdande på det sätt som bestäms i 76 § 1 mom.
Bilaga
se ÅA:s webbplats
Om universitetet > Styrdokument > Författningar > Utbildning > Studier under Examensstadga
Bilaga oförändrad