AVA AVA-T

Centrala avtal 2011:5

2010-10-14

Ersätter Centrala avtal nr 2008:2

341 376

Utgiven av Arbetsgivarverket 2011 Produktion: Arbetsgivarverket Tryck: Tabergs Media Group STHLM

AVA

Innehåll AVA

Förord 7

Allmänna anställningsvillkor 9

1 §	Avtalets omfattning och lokala avtal	9
2 §	Anställning	10
3 §	Kostnadsersättningar	11
4 §	Bisyssla	14
5 §	Lön	14
6 §	Arbetstid	15
7 §	Övertid	16
8 §	Mertid	18
9 §	Restidsersättning	20
10 §	Ersättning för ob, jour och beredskap	20
11 §	Semester	22
12 §	Lön under sjukfrånvaro m.m.	25
13 §	Ersättning för sjukvårdskostnader	30
14 §	Lön under föräldraledighet	31
15 §	Ledighet	33
16 §	Uppsägning m.m.	35
17 §	Facklig förtroendeman	36
18 §	Förhandlingsordning	36
19 §	Avtalets giltighetstid m.m.	37
Bilaga A	Ersättning för flyttningskostnader	39
Bilaga B Bilaga C	Förhandlingsordning AVA Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.	41 45

Innehåll AVA-T

Förord 5

AVA-T

Allmänna anställningsvillkor 7

1 §	Avtalets omfattning och lokala avtal	7
2 §	Anställning	7
3 §	Kostnadsersättningar	9
4 §	Bisyssla	11
5 §	Lön	12
6 §	Arbetstid	12
7 §	Övertid	14
8 §	Mertid	16
9 §	Restidsersättning	17
10 §	Ersättning för ob, jour och beredskap	18
11 §	Semester	20
12 §	Lön under sjukfrånvaro m.m.	24
13 §	Ersättning för sjukvårdskostnader	28
14 §	Lön under föräldraledighet	29
15 §	Ledighet	31
16 §	Uppsägning m.m.	33
17 §	Facklig förtroendeman	35
18 §	Förhandlingsordning	35
19 §	Avtalets giltighetstid m.m.	35
Bilaga A	Ersättning för flyttningskostnader	37
Bilaga B Bilaga C	Förhandlingsordning AVA Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas	39
	av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.	43

Förord

Genom ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (XXXX 0000-0000) har Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O sammantagna, samt SEKO slutit bl.a. aﬀärsverksavtal (AVA). Ramavtalen publiceras i serien Centrala avtal.

I förhandlingsprotokoll till RALS (bilaga 5) har parterna kommit överens om ändringar i AVA.

I detta avtalstryck publiceras XXX med den lydelse fr.o.m. den 1 januari 2011 som parterna enats om enligt förhandlingsprotokollet inklusive ändringar mellan 2007 och 2010 som parterna tidigare varit överens om.

Arbetsgivarverkets råd för tillämpning av vissa bestämmelser i ALFA (se Centrala avtal 2008:1) ska i förekommande fall beaktas vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i AVA.

Skriften publiceras i serien Centrala avtal och ersätter centrala avtal 2008:2.

Allmäna anställningsvillkor

1 § Avtalets omfattning och lokala avtal

Avtalet gäller på arbetsgivarsidan de aﬀärsverk, myndigheter samt bolag som tillhör Arbetsgivarverkets sektor Aﬀärsverk och infrastruktur. Med arbetsgivaren avses i avtalet respektive aﬀärsverk, myndighet eller bolag.

Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag:

arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning,

arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensions- bestämmelser,

arbetstagare anställd med arvode enligt särskilt avtal vid resp. aﬀärs- verk/myndighet,

arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

Lokalt avtal kan träﬀas om ytterligare undantag.

Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal (lokalt avtal):

i de fall som särskilt anges i vissa bestämmelser i avtalet, om avvikelser från bestämmelserna i avtalet samt

om andra anställningsvillkor än sådana som framgår av avtalet.

2 § Anställning

1 mom. Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom.

2 mom. Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS träﬀas i följande fall:

när en arbetstagare anställts för att arbeta av arbetsanhopning kan denna anställning förlängas under ytterligare högst sex månader om det huvud- sakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför,

när en arbetstagare – under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och berörd lokal arbetstagar- organisation – uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts eller

när en arbetstagare genomgår särskilt föreskriven tidsbestämd aspirant- eller annan utbildning vid aﬀärsverket som är en förutsättning för anställning om det finns lokalt avtal härom.

Protokollsanteckningar

1. Beträﬀande tjänstgöringens omfattning är parterna ense om följande: Verksamheten ska i första hand organiseras för heltidsarbete.

Deltidsarbete ska endast anordnas när verksamheten kräver det eller annars när ar- betstagare begär det, i den mån verksamheten medger det. Särskild hänsyn ska tas till familjesociala förhållanden och till behovet att underlätta anställning av perso- ner med arbetshandikapp eller andra svårigheter på arbetsmarknaden.

I fråga om tjänstgöringens omfattning ska alltför många alternativ undvikas. Kor- tare tjänstgöring än 40 procent av heltidstjänstgöring bör i allmänhet inte före- komma.

2. Beträﬀande anställningsform är parterna ense om följande:

Arbetsgivaren bör vid val av anställningsform för vikarier eller ersättare sträva efter att använda tillsvidareanställning i en omfattning som svarar mot det permanenta behovet av vikarier på arbetsplatsen. Visstidsanställning bör användas endast för det ytterligare vikariebehov som kan finnas.

3 mom. Ömsesidig lojalitet och förtroende

Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskre- tion såväl inåt som utåt i verkets angelägenheter.

Anmärkning

Bestämmelsen i 3 mom. innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt.

3 § Kostnadsersättningar

A. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning (1 – 6 mom.) 1 mom. Vissa definitioner

Flerdygnsförrättning Förrättning som medför övernattning utom

bostaden

Förrättning Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället

Förrättningsställe Arbetsplats där förrättning fullgörs

IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

Tjänsteresa Resa som föranleds av förrättning i Sverige

Tjänsteställe Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL

Traktamente Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

Vanliga Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma

verksamhetsorten som i 12 kap. IL

2 mom. Grundläggande bestämmelser

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i 3 – 6 mom. nedan.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen.

Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte be- slutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om rese- räkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

Anmärkningar

1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare.

2. De centrala parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.

3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.

3 mom. Resekostnadsersättning

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

4 mom. Traktamente m.m.

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de be- lopp som anges i 12 kap. IL för att ersättningen ska vara avdragsgill. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

5 mom. Tillämpning vid arbetskonflikt

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om ar- betstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattetid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport beta- las inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekost- nadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.

6 mom. Förskott

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 3 – 4 mom., dock högst för en månad i taget.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid för- skottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, ska arbetstagaren betala tillbaka hela för- skottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagare inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

B. Ersättning vid flyttning (7 – 11 mom.)

7 mom. Byte av arbetsort

Lokalt avtal får träﬀas om ersättning och andra villkor vid flyttning i samband med byte av arbetsort. Saknas lokalt avtal gäller villkoren enligt 8 – 11 mom.

Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap IL.

8 mom. Flyttningsersättning vid byte av arbetsort m.m.

En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får ersättning för skäliga och styrkta kostnader för resor, flyttning m.m. enligt bilaga A.

Arbetsgivaren kan besluta att flyttningsersättning inte ska utges när bytet av arbets- ort är föranlett av arbetstagarens eget önskemål.

9 mom. Ersättning för ökade resekostnader

Arbetstagare som har rätt till flyttningsersättning, men inte flyttar, får ersättning för de ökade resekostnader som därigenom uppstår, dock under högst 1,5 år. Ersätt- ningen får dock inte överstiga kostnaderna för traktamente under samma tid.

10 mom. Ersättning enligt förmånligare grunder

Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar m.m. enligt förmånligare grunder än som anges i 8 och 9 mom.

11 mom. Fria hemresor

Lokalt avtal får träﬀas om fria hemresor när en arbetstagare tjänstgör på annan ort inom landet än arbetsorten.

4 § Bisyssla

1 mom. Arbetshindrande bisyssla

Arbetstagare är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Uppgift om bisyssla får avkrävas arbetstagare endast om arbetsgivaren finner anledning därtill med hänsyn till arbetstagarens sätt att sköta sitt arbete.

Arbetsgivaren får ålägga arbetstagare att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande på arbetet (arbetshindrande bisyssla).

2 mom. Konkurrensbisyssla

Arbetstagare får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för verkets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrens- bisyssla).

Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.

Upplysning

Utöver det som sägs i 1 och 2 mom. gäller bestämmelserna om bisysslor i 7 – 7 d §§ lagen (1994:260) om oﬀentlig anställning (LOA).

5 § Lön

1 mom. Fast lön

Fast lön består av individuell lön samt fasta lönetillägg.

2 mom. Löneutbetalning

Löneutbetalning regleras i lokalt avtal.

3 mom. Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad eller får löneförändring utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 procent av den fasta lönen.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkningsgrund.

4 mom. Arbetstagare som omplacerats

En arbetstagare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning inom verket ska behålla den fasta lön som betalades i den tidigare anställningen. Detta gäller endast om omplaceringen skett på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada. Med omplacering avses inte det fall när en arbetstagare som samtidigt har innehaft två anställningar återgår till den anställning som han varit ledig från.

6 § Arbetstid

1 mom. Definitioner

Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med lördag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räk- ning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

2 mom. Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt, under en begränsningsperiod om 4 veckor.

För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka ej överstiga

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

minst en gång på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05.

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.

36 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05 samt till någon del på lördag eller söndag.

36 timmar

Om arbetstagaren huvudsakligen har underjordsarbete.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan begränsningsperiod eller om olika lång arbetstid under olika delar av året.

Protokollsanteckning1

Parterna är överens om att lokala parter ska träﬀa överenskommelse om kompen- sation för den ökning av arbetstiden som uppstår när nationaldagen infaller på en lördag eller en söndag jämfört med när annandag pingst var helgdag.

Om lokala parter inte kan enas om en lösning ska arbetstagaren de år nationaldagen infaller en lördag eller en söndag ges sammanhängande ledighet som motsvarar en arbetsdag. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska träﬀa överenskommelse om förlägg- ning av ledigheten.

I det fall det inte tidigare är reglerat ska lokala parter reglera vilken ersättning som ska utgå vid arbete på nationaldagen.

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2008.

7 § Övertid

1 mom. Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.

2 mom. Skyldighet att utföra övertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

För tjänstgöring på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.

Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träﬀas direkt med arbetstagaren.

3 mom. Nödfallsövertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt ATL.

Lokalt avtal bör träﬀas om innebörden av begreppen nödfallsövertid och nödfalls- mertid.

4 mom. Rätt till kompensation för övertidsarbete

En arbetstagare som enligt arbetsgivarens bestämmande har arbetat på övertid har rätt till kompensation för övertid såvida det inte följer av lokalt avtal eller 5 mom. nedan att sådan rätt inte föreligger.

Övergångsbestämmelse

En arbetstagare som inte hade rätt till gottgörelse för övertid vid tidpunkten för ikraftträdandet av AVA den 1 januari 1996 har inte heller rätt till ersättning för över- tid enligt denna paragraf.

5 mom. Överenskommelse om undantag

Överenskommelse kan träﬀas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att över- tidskompensation inte ska utges. Förekomsten av övertidsarbete ska därvid beaktas vid fastställande av lönen.

Sådan överenskommelse kan träﬀas om arbetstagaren har frihet att själv bestämma arbetstidens förläggning och normalt självständigt avgöra om han ska utföra arbete på övertid.

6 mom. Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Rätt till övertidskompensation föreligger om:

övertidsarbetet har beordrats på förhand eller övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

7 mom. Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutningtill ordinarie arbetstid Lokalt avtal bör träﬀas om kompensation för övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid.

Finns inte sådant lokalt avtal ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 mi- nuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

8 mom. Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete

Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader.

Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Lokalt avtal får slutas om tillämpningen.

9 mom. Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.

När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledigheten ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt.

Lokalt avtal kan träﬀas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.

10 mom. Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

a) För övertidsarbete kl. 06.00 – 20.00 helgfria måndagar – fredagar

den individuella lönen per månad 94

b) För övertidsarbete på annan tid den individuella lönen per månad

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid.

Ersättning betalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.

Vid beräkning av övertidsersättning för deltidsanställda ska arbetstagarens individu- ella lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

11 mom. Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

a) För övertidsarbete kl. 06.00 – 20.00

helgfria måndagar – fredagar = 1 1/2 timme.

b) För övertidsarbete på annan tid enligt 10 mom. = 2 timmar.

8 § Mertid

1 mom. Mertidsarbete

Med mertidsarbete avses arbete som deltidstjänstgörande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidstjänstgöringen men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidstjänstgörande. Tjänstgöring på mer- tid anses som ordinarie arbetstid.

Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om arbetstagaren

arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för motsvarande heltidstjänst- görande under ett kalenderdygn,

arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar, samt om arbetstagaren arbetar

lördag eller söndag, motsvarande fridagar, helgdag eller påsk-, midsom- mar-, jul- och nyårsafton eller om den arbetade tiden infaller under tid som för motsvarande heltidstjänstgörande inte är ordinarie arbetstid.

2 mom. Skyldighet att utföra mertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en deltidstjänstgörande arbetstagare skyldig att full- göra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut av deltidstjänstgö- rande med sammanlagt högst 250 timmar per kalenderår.

Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad).

Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.

För tjänstgöring på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.

Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.

Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut under kalenderåret efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träﬀas direkt med arbetstagaren.

3 mom. Nödfallsmertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt ATL.

Lokalt avtal bör träﬀas om innebörden av begreppen nödfallsövertid och nödfalls- mertid.

4 mom. Arbete som medför rätt till mertidskompensation

Rätt till mertidskompensation föreligger om:

mertidsarbetet har beordrats på förhand eller mertidsarbetet har godkänts i efterhand.

5 mom. Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i

direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om en- dast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

6 mom. Olika typer av mertidskompensation

Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.

När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledighet ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt.

Lokalt avtal kan träﬀas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.

7 mom. Beräkning av mertidsersättning

Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme:

den individuella lönen per månad 3,5 x veckoarbetstiden

Med veckoarbetstid avses den deltidstjänstgörandes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per begränsningsperiod.

Ersättning utbetalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

8 mom. Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

Kompensationsledighet beräknas timme för timme.

9 § Restidsersättning

1 mom. Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning för resa som företagits på tid som inte är arbetstid enligt 2 och 3 mom. nedan om inte:

arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete)

lokalt avtal har träﬀats om att undanta vissa grupper av arbetstagare.

2 mom. Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänste- resa utom den vanliga verksamheten som går åt för själva resan till bestämmelse- orten och i förekommande fall ofrivillig väntetid till förrättningens början resp. från förrättningens slut.

Under flerdygnsförrättning ersätts även restid för resa till och från nattlogi och för att intaga måltid. Sådan restidsersättning utbetalas dock endast om färdvägen i en riktning överstiger 20 kilometer.

Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räk- nas som arbetstid. Vid beräkningen av restid medtas därför endast tjänsteresor utan- för arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Ersättning beräknas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden som arbetstagaren kunnat disponera denna mellan klockan

00.00 och 06.00 inte räknas med.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning (motsvarande) utom vid nattlogi och måltidsresa. Dessa resor beräknas efter faktisk färdtid. Vid tjänsteresor till utlandet betalas restidsersättning endast för resor till den första förrättningsorten och återresan från den sista förrätt- ningsorten.

3 mom. Ersättning

Restidsersättning utgår enligt lokalt avtal.

4 mom. Lokalt avtal

Lokalt avtal kan träﬀas om andra former eller villkor för restidsersättning.

10 § Ersättning för ob, jour och beredskap

1 mom. Obekväm arbetstid

Arbetstagare, som fullgör tjänstgöring på obekväm tid, har obekvämtidstillägg.

Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådan i ordinarie arbetstid ingående tjänst- xxxxxx som enligt tjänstgöringslista eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.

Obekvämtidstillägg betalas inte för tid då en arbetstagare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss dag.

2 mom. Obekvämtidstillägg

Obekvämtidstillägg för enkel obekväm tid och för kvalificerad obekväm tid utbeta- las med de belopp för timme som fastställs i lokalt avtal.

Enkel obekväm tid är tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.

Kvalificerad obekväm tid är:

a) tid från kl. 19.00 på fredag till kl. 07.00 på måndag,

b) tid från kl. 19.00 på dag före Trettondedag Jul, Första maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen till kl. 07.00 på närmast följan¬de vardag,

c) tid från kl. 19.00 på dag före Långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter Annandag påsk,

d) tid från kl. 19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen,

e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt

f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

När det är fråga om tid som anges i c) eller d) ska i stället för det belopp som gäller för kvalificerad obekväm tid gälla det högre belopp som fastställs i lokalt avtal.

Semestertillägg ska ingå i beloppen för obekvämtidstillägg.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan ersättningsform och om villkor gällande föränd- rade tider vid arbete på obekväm arbetstid.

3 mom. Jour

Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkning eller omfattning av jourtjänstgöring. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träﬀas direkt med arbetstagaren.

Ersättning för jourtjänstgöring regleras i lokalt avtal.

4 mom. Beredskap

Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträﬀbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.

Beredskap får tas ut vid högst 7 tillfällen under en tid av fyra veckor.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkning eller omfattning av beredskapstjänst- xxxxxx. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfatt- ningen träﬀas direkt med arbetstagaren.

Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.

11 § Semester

1 mom. Allmänna bestämmelser

Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.

Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår.

2 mom. Semesterns längd

Antalet semesterdagar framgår av tabellen. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

Till och med det år då arbetstag- aren fyller 29 år

Från och med det år då arbetstagaren fyller 30 år

Från och med det år då arbetstagaren fyller 40 år

Arbetstagare som varit anställd minst 3 månader

Xxxxx xxxxxx- tagare

Protokollsanteckning

Arbetstagare som vid övergången till nettosemester 1991 gavs rätt till en dags tjänst- ledighet utan lön per år vid överenskommen tidpunkt kvarstår vid denna rätt.

3 mom. Olika årssemestrar

Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet semesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet i förekommande fall avrundas till närmast högre dagantal.

4 mom. Semesterlönegrundande frånvaro

Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semesterlagen gäller att frånvaro av följande anledningar är semesterlönegrundande under den tid som anges i tabellen om arbetstagaren vid frånvarons början varit anställd minst tre månader.

Frånvaroanledning Tid som är semesterlönegrundande

Sjukdom då rätt till sjuklön Insjuknandeåret samt följande

föreligger kalenderår

Föräldraledighet med För dag då föräldrapenningtillägg1

föräldrapenning utbetalas

Oﬀentligt uppdrag när det inte är Ingen begränsning fråga om anställning eller uppdrag

som riksdagsman eller som kommunal förtroendeman

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande ledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning över lägstanivå utbetalas.

5 mom. Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern plus semester- tillägg samt eventuell semesterlönegaranti.

Semestertillägg utgörs av:

0,65 procent av aktuell fast lön för varje betald semesterdag

ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av rörliga lönedelar som har betalats ut under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår.

Antal semesterdagar vid semesterårets början	Procenttal
25	12,00
28	13,44
31	14,88
34	16,32

Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats året före semesteråret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig daginkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med anta- let anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledig- hetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkningsgrund för de rörliga lönedelarna. Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs fr.o.m. den

1 januari 20111 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan 1195 kronor1 och det lägre beloppet som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.

Anmärkning

För en deltidsarbetande arbetstagare gäller de lägre belopp som svarar mot tjänst- göringens omfattning.

Protokollsanteckning

För arbetstagare som i betydande omfattning ändrar sysselsättningsgrad under kalenderåret kan lokalt avtal träﬀas om hur semesterlön ska beräknas.

6 mom. Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Semestertillägget om 0,65 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas senast i juni månad.

1 Beloppet är 1220 kronor fr.o.m. den 1 januari 2012.

7 mom. Avräkning

Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den fasta lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel.

8 mom. Avdrag för obetald semesterdag

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella fasta lön med 4,6 procent av den fasta lönen.

9 mom. Sparande av semester

9.1 Xxxxx sparade semesterdagar

Om en arbetstagare för ett visst kalenderår, har rätt till mer än 20 betalda semester- dagar får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semeste- rår.

Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 35.1

Övergångsbestämmelse

Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler än 35 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att han eller hon inte har fler än 35 sparade dagar den 31 december 2015.

9.2 Beräkning av semesterlön för sparad semester dag

Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,65 procent, beräknat enligt 5 mom.

10 mom. Semester för intermittent deltidsarbetande

Lokalt avtal får träﬀas om beräkning av semester vid intermittent deltidsarbete.

Finns inte lokalt avtal gäller följande för en arbetstagare som är deltidsanställd/del- tidstjänstgörande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka.

Antalet bruttosemesterdagar2 som ska läggas ut under semesteråret ska stå i propor- tion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsan- ställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar)3 ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbets- dagar för arbetstagaren.

Beräkningen sker enligt följande formel:

Antal arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar

5 som ska läggas ut

= antal semesterdagar som ska förläggas till de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste hel- tal.

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

2 Med bruttosemesterdagar avses antal semesterdagar för de arbetstagare som arbetar varje dag.

3 Med nettosemesterdagar avses antal semesterdagar för intermittent deltidsarbete.

Med antal arbetsdagar per vecka avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en begräns- ningsperiod.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obe- talda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig.

Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.

Arbetstagarens deltid är förlagd Antal nettosemesterdagar-

till i genomsnitt följande antal (vid 25-dagars bruttosemester- arbetsdagar per vecka)

4 20

3,5 18

3 15

2,5 13

2 10

Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att antalet arbetsdagar per vecka för- ändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkningen av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

11 mom. Semester för koncentrerat heltidsarbetande

Lokalt avtal kan träﬀas om beräkning av semester vid koncentrerat heltidsarbete.

12 mom. Semesterersättning

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella fasta lönen per semesterdag plus semestertillägg.

13 mom. Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.

12 § Lön under sjukfrånvaro m.m.

1 mom. Rätten till lön under sjukfrånvaro

Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i denna paragraf. Dessutom gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL).

Villkor för lön under sjukfrånvaro (2 och 3 mom.)

2 mom. Sjukanmälan och skriftlig försäkran

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Upplysning

Arbetsgivaren är enligt XxXX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.

3 mom. Läkarintyg och tandläkarintyg

Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med läkarintyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg:

från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,

från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.

Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

Med särskilda skäl avses samma grunder som Försäkringskassan tillämpar.

4 mom. Beräkning av lön under sjukfrånvaro

Under sjukfrånvaro ska sjukavdrag göras från lönen.

Om sjukfrånvaron omfattar endast en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt sjukavdrag).

Om arbetstagarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har dragits in helt eller delvis ska i stället för sjukavdrag löneavdrag enligt 15 § 3 mom. göras i motsvarande grad.

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.

Sjukavdragets storlek (5 – 9 mom.)

5 mom. Definitioner Basbeloppstak (Bb-tak)

Ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt AFL.

Daglön

För en arbetstagare med årslön upp till Bb-taket: Månadslönen x 12

365

För en arbetstagare med årslön över Bb-taket:

när det gäller lönedelar upp till Bb-taket Bb-taket

365

när det gäller lönedelar över Bb-taket Månadslönen x 12 - Bb-taket

365

Månadslön

Den fasta lönen plus det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetill- lägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknan- deåret.

Övergångsbestämmelse

För den som var frånvarande på grund av sjukdom m.m. den 1 april 2001, ska beräk- ningen av rörliga lönetillägg även under återstoden av frånvaron beräknas enligt tidi- gare gällande bestämmelser.

Årsarbetstid

Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka gånger 52 (260 dagar för den som arbetar 5 dagar i veckan).

6 mom. Sjukavdrag under sjuklöneperioden (dag 1 – 14)

För varje dag som en arbetstagare skulle ha arbetat men är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom görs sjukavdrag per arbetsdag med

- för dag 1 (karensdagen) 100 % av månadslönen x 12

årsarbetstiden

- fr.o.m. dag 2 20 % av månadslönen x 12 årsarbetstiden

Om arbetstagaren är frånvarande endast en del av karensdagen ska sjukavdrag göras enligt följande.

Sjukfrånvarons längd	Procent av helt sjukavdrag
högst 25 % av arbetstiden	25 %
mer än 25 % men högst 50 %	50 %
mer än 50 % men högst 75 %	75 %
mer än 75 %	100 %
Upplysningar

1. Återinsjuknande

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas den enligt AFL som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

2. Hög sjukfrånvaro – s.k. allmänt högriskskydd

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar görs enligt SjLL, vid nästkommande sjukperiod, sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

3. Vissa kroniskt sjuka – s.k. särskilt högriskskydd

För en arbetstagare som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till förhöjd sjukpenning görs enligt XxXX sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

7 mom. Sjukavdrag efter sjuklöneperioden (dag 15 - ) när arbetstagaren får sjukpenning från Försäkringskassan

För varje kalenderdag då arbetstagaren får sjukpenning görs sjukavdrag enligt följande.

Dag i sjukperioden

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket, procent på daglönen

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen

Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen

15-3641

365--

90 %

100 %

90 %

100 %

12,4 %

22,4 %

7 a mom. Sjukavdrag när arbetstagaren får förlängd sjukpenning från försäkringskassan

För varje kalenderdag då arbetstagaren får sjukpenning görs sjukavdrag enligt följande.

Dag i sjukperioden

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket, procent på daglönen

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen

Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen

365--längst t.o.m. 914

100 %

27,25 %

8 mom. Sjukavdrag/löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning2

En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ha löneavdrag som svarar mot förmånens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).

Avdrag ska dock inte göras om arbetstagaren arbetar och har sjukersättning eller ak- tivitetsersättning med stöd av 16 kap. 17 § eller sjukersättning enligt 16 a kap. AFL3.

Övergångsbestämmelse

Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtidspension och förmånen har börjat utbetalas före årsskiftet ska sjukavdrag göras

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

2 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

28 3 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2009.

enligt de bestämmelser som framgår av bilaga C. Detta gäller även när Försäkrings- kassan har fattat beslut den 1 januari 1997 eller senare om en förlängning av tidigare beviljad förmån och förmånen har beviljats i samma omfattning som tidigare.

9 mom. Sjukavdrag vid förebyggande behandling

En arbetstagare som får sjukpenning för förebyggande behandling enligt 3 kap. 7 b § AFL ska ha sjukavdrag per arbetsdag de 14 första dagarna och per kalenderdag reste- rande dagar. Sjukavdrag görs enligt följande tabell.

Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Arbetstagare med årslön över Bb-taket
Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Lönedelar upp till Bb-taket	Lönedelar över Bb-taket
1-14	100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden	100 % x Bb-taket årsarbetstiden	22,4 % x (månadslönen x 12 – Bb-taket) årsarbetstiden
15-90	90 % x daglönen	90 % x daglönen	12,4 % x daglönen
00-000	000 % x daglönen	100 % x daglönen	22,4 % x daglönen
365- längst t.o.m. 914	100 % x daglönen	100 % x daglönen	27,25 % x daglönen

10 mom. Rehabiliteringsavdrag

När en arbetstagare har rehabiliteringspenning ska rehabiliteringsavdrag göras på lönen.

Avdrag görs för varje kalenderdag enligt följande tabell.

Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Arbetstagare med årslön över Bb-taket
Dag i sjukperioden	Procent på daglönen	Lönedelar upp till Bb-taket	Lönedelar över Bb-taket
1-14	100 %	100 %	22,4 %
15-364	90 %	90 %	12,4 %
365- längst t.o.m. 914	100 %	100 %	27,25 %

11 mom. Löneavdrag vid arbetsskada

Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av en god- känd arbetsskada och därför också har arbetsskadelivränta görs helt löneavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.

12 mom. Lön till smittbärare

Något avdrag ska inte göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livsmedelslagen (motsvarande).

13 § Ersättning för sjukvårdskostnader

Grundregler (1 – 3 mom.)

1 mom. Rätt till sjukvårdsersättning

Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.

Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om arbetstagaren inte har be- gärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften.

En arbetstagare som är ledig utan lön har rätt till sjukvårdsersättning enligt denna paragraf:

dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas,

dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldra- penning.

2 mom. Apotekskort/högkostnadskort

En förutsättning för att kostnader enligt denna paragraf ska ersättas är att registre- ring i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller högkostnadskort.

3 mom. Särskilda skäl

Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i denna paragraf, om det finns särskilda skäl.

4 mom. Läkarvård, tandvård och psykologbehandling

Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykolog- behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök.

Med läkarvård avses:

undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt

utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar.

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

5 mom. Sjukgymnastik

Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.

Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast.

6 mom. Sjukhusvård

Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag.

7 mom. Läkemedel

Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner en- ligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren.

8 mom. Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands

Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel.

14 § Lön under föräldraledighet

1 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 procent av den fasta lönen.

Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen.

Vid partiell föräldraledighet anpassas avdraget till ledighetens omfattning innebä- rande att arbetstagarens månadslön räknas ner i proportion till arbetstidsminsk- ningen. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller har förlagts till vissa dagar i veckan.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 4 mom.

2 mom. Villkor för föräldrapenningtillägg

En arbetstagare, som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn, har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som har mottagits i adop- tionssyfte.

Föräldrapenningtillägg utbetalas för sådana dagar under föräldraledigheten, då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. När arbetstaga- ren tar ut tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas tre fjärde- dels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.

Föräldrapenningtillägg utbetalas för högst 360 dagar per barnsbörd.

3 mom. Föräldrapenningtilläggets storlek

Föräldrapenningtillägg utbetalas med 10 procent av daglönen på lönedelar inom bas- beloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket utbetalas föräldrapen- ningtillägg med 90 procent av daglönen.

Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella daglönen vid föräldraledighetens början.

Om daglönen är nedsatt på grund av ledighet (hel eller partiell) får föräldrapenning- tillägget beräknas på daglönen i anställningen om ledigheten beror på:

oﬀentligt uppdrag,

ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.

Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader, beräknas föräldrapenning- tillägg på den aktuella månadslönen när den nya föräldraledigheten inträﬀar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten.

För övriga arbetstagare som har varit lediga (helt eller partiellt) krävs att ledigheten upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldrapenningtill- lägget ska beräknas på daglönen i anställningen.

Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag. (Exempel: Om en arbetstagare tar ut tio semesterdagar under de 90 dagarna sker beräkningen av föräldrapenningtillägget med utgångspunkt i den må- nadslön som gällde för arbetstagaren under de 100 kalenderdagarna före ledighetens början.)

Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtilläg- get reduceras i motsvarande mån.

4 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt följande.

Om frånvaron endast omfattar en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre av- drag som svarar mot frånvarons omfattning.

10 dagar per år

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket

Lönedelar över Bb-taket

10 dagar per år

100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

100 % x Bb-taket årsarbetstiden

20 % x (månadslönen x 12-Bb-taket) årsarbetstiden

Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att avdraget ska göras för fler än 10 dagar.

För övrig tid

100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

5 mom. Definitioner Basbeloppstak (Bb-tak)

Ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt AFL vad

avser 3 mom. och 7,5 gånger nämnda basbelopp vad avser 4 mom.

Daglön

Med daglön förstås månadslönen x 12 dividerad med 365.

Med aktuell daglön förstås daglönen med avdrag för partiell ledighet. Med daglön i anställningen förstås daglönen i anställningen utan avdrag för partiell ledighet.

Månadslön

Fast lön plus det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg - med undantag av övertidstillägg - som arbetstagaren hade året före det år då föräldraledig- heten börjar.

Årsarbetstid

Med årsarbetstid förstås detsamma som i 12 § 5 mom.

15 § Ledighet

1 mom. Ledighet med lön

1.1 Vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök

Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller tand- läkarbesök m.m. i följande fall:

a) Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårds central samt för blodgivning.

b) Vid akuta tandbesvär samt undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare.

1.2 Annan ledighet utan löneavdrag

Arbetstagare, som önskar erhålla ledighet utan löneavdrag, ska - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledigheten ska börja. I ansökan ska arbetstagaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten.

Ledighet utan löneavdrag beviljas i följande fall:

Skäl	Tid
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen	Erforderlig tid, inkl. restid, dock högst nio dagar per kalenderår
b) Flyttning, om ersättning för flyttningskostnad utbetalas	Högst tre dagar
c) Flyttning i annat fall	En dag

2 mom. Ledighet utan lön

Ledighet utan lön beviljas - utöver de lagenliga rättigheter som tillkommer arbets- tagarna - enligt följande:

2.1 Ansökan om ledighet

Arbetstagare, som önskar vara ledig, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande eller avslag meddelas snarast.

2.2 Tjänstgöring i nordisk institution

En arbetstagare har rätt att vara ledig för tidsbegränsad anställning i nordisk institution.

2.3 Tjänstgöring i biståndsverksamhet

Ledighet bör beviljas för anställning utomlands inom oﬀentlig eller privat bistånds- verksamhet.

Ledighet bör också beviljas en arbetstagare vars make/maka är ledig för anställning inom UD eller biståndsverksamheten.

2.4 Föräldraledighet

Ledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl.

Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.

2.5 Ledighet i andra fall

Ledighet kan beviljas i andra fall, om det finns skäl härför, och det kan ske utan olägenheter för verksamheten.

I syfte att stimulera önskad rörlighet t.ex. vid en befarad övertalighetssituation kan en arbetstagare beviljas ledighet för att pröva annan sysselsättning.

3 mom. Löneavdrag vid ledighet

a) När ledigheten är högst 5 arbetsdagar.

Avdrag görs med 4,6 procent av den fasta lönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).

b) När ledigheten är 6 arbetsdagar eller mer.

Avdrag görs med 3,3 procent av den fasta lönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

c) När ledigheten omfattar del av dag. Avdrag görs för varje timme med den fasta lönen per månad (heltid)

175

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den del av den fasta lönen som svarar mot ledighetens omfattning.

4 mom. Löneutfyllnad vid tjänstgöring i totalförsvaret

Vid repetitionsutbildning (motsv.) ska i förekommande fall, löneutfyllnad utbetalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen.

Vid tjänstgöring som åligger reservoﬃcer (motsv.) utbetalas ersättning motsvarande 25 procent av den fasta lönen såvida inte arbetsgivaren beslutar att större del av den fasta lönen ska betalas ut.

5 mom. Lön vid avstängning

När en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på tilltänkt avskedande utbetalas ingen lön.

Innehållen lön utbetalas om arbetsgivaren finner att avstängningen inte varit på- kallad. Arbetsgivaren kan betala ut viss del av lönen under avstängningstiden om han anser det skäligt.

6 mom. Frånvaro av annan anledning

När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt 3 mom.

16 § Uppsägning m.m.

1 mom. Uppsägning från arbetstagarens sida1

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad, om arbetstagaren varit an- ställd högst ett år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader.

Arbetstagare som är anställd med fullmakt eller konstitutorial ska iaktta en uppsäg- ningstid av sex månader.

Arbetstagare, som den 1 januari 1991 i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid, behåller denna.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan uppsägningstid för en viss grupp av arbetstagare.

2 mom. Formen för uppsägning

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig.

3 mom. Uppsägning från arbetsgivarens sida

Anställningstid	Ålder -24 år 25-29 år 30-34 Uppsägningstid i månader	år	35-39	år	40-44	år	45- år
Anställda före 970101	1	2	3	4	5	6
Anställda fr.o.m. 970101 Mindre än 24 mån.	1	1	1	1	1	1
24-47 mån.	2	2	2	2	2	2
48-71 mån.	3	3	3	3	3	3
72-95 mån.	4	4	4	4	4	4
96-119 mån.	5	5	5	5	5	5
120 mån.	6	6	6	6	6	6

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

4 mom. Lön under uppsägningstiden

Om en arbetstagare inte kan beredas arbete under uppsägningstiden gäller, i anslut- ning till 12 § LAS, att lön och andra ersättningar utbetalas som om arbetstagaren varit i tjänst.

5 mom. Övriga bestämmelser vid uppsägning m.m.

5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla.

Överenskommelse enligt första stycket förutsätts ske endast i speciella fall. Träﬀas överenskommelse ska lokal arbetstagarorganisation underrättas.

5.2 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

5.3 Tjänstgöringsintyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbets- tagaren rätt att få ett tjänstgöringsintyg som utvisar:

den tid som arbetstagaren varit anställd,

de arbetsuppgifter som arbetstagaren har haft att utföra,

om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst 6 månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget inom en vecka från arbetstagaren har begärt att få det.

6 mom. Avgångsskyldighet

En arbetstagare är skyldig att avgå från sin anställning vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 67 år.

17 § Facklig förtroendeman

För den fackliga verksamheten gäller avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroendemän.

Avsteg får göras genom lokalt avtal.

Lokalt avtal får vidare träﬀas om sådan facklig verksamhet som inte omfattas av avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroendemän. Finns inte sådant lokalt avtal gäller att arbetstagare har rätt till ledighet med 70 procent av lönen för sådan facklig verksamhet under högst 15 dagar per år.

18 § Förhandlingsordning

Förhandlingsordningen enligt bilaga B gäller för de frågor som upptagits i den.

19 § Avtalets giltighetstid m.m.

Avtalet gäller enligt RALS fr.o.m. den 1 oktober 2010 t.o.m. den 30 september 2012, om inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse i avtalet.

Ersättning för flyttningskostnader

Bilaga A

1 § Resekostnader och traktamenten vid flyttning

Vid resa i samband med flyttning utbetalas resekostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning betalas också för medflyttande familje- medlem.

2 § Ersättning för flyttningskostnader

Transport av bohag betalas i sin helhet av arbetsgivaren under förutsättning att bo- haget väger högst 15 000 kg. Transporten ska göras av transportföretag som arbets- givaren godkänner. Flyttningskostnad utbetalas också från tillfällig till fast bostad på den nya orten om fast bostad inte kunnat erhållas vid tillträdandet av det nya arbetet.

Ersättning kan också utbetalas när flyttningen sker med eget eller förhyrt fordon samt för transport av egen bil eller båt som fordras för tjänsten om dessa inte använts i flyttningen.

3 § Förlust vid försäljning av bostad med bostadsrätt

Arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan kan – efter medgivande av arbetsgivaren – få ersättning för förlust vid försäljning av bostad som innehas med bostadsrätt.

4 § Gardinpengar

Gardinpengar utbetalas med 2 000 kronor om den tidigare bostadsytan var högst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan överstigit 50 m2 höjs beloppet med 300 kronor för varje påbörjat 25-tal m2 som ytan översteg 50 m2.

5 § Resor före flyttning

Arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den nya arbetssorten innan tjänstgöringen där påbörjas samt traktamente. Traktamentet höjs med 50 procent för varje med- följande familjemedlem.

Arbetstagaren får normalt en dags ledighet med lön i samband med sådan resa.

6 § Resor efter flyttning

Arbetstagare som bytt arbetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den ursprungliga arbetsorten inom två år efter flyttningen.

7 § Ersättning för dubbelhyra

Ersättning för dubbelhyra utbetalas om traktamente eller ersättning för logikostnad inte utbetalas.

8 § Förskott för flyttningskostnader

Arbetstagaren har rätt till förskott för flyttningskostnader.

Bilaga B

Förhandlingsordning AVA

1 § Fredsplikt

Förhandlingar enligt detta avtal förs under fredsplikt.

2 § Lokal arbetstagarorganisation

Med lokal arbetstagarorganisation avses den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet.

3 § Förhandlings avslutande

Förhandling som förs enligt detta avtal ska, om de av förhandlingen berörda parterna inte enas om annat, anses avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen. Särskilda regler finns i 5 § i denna bilaga.

4 § Lokala kollektivavtal i andra frågor än arbetstidens förläggning och lön

1 mom. Lokal förhandling

En lokal förhandling förs mellan resp. aﬀärsverk/myndighet och berörd lokal arbets- tagarorganisation. En sådan förhandling påkallas skriftligen.

2 mom. Central förhandling

Om parterna i en lokal förhandling inte enas i fråga som enligt AVA regleras i lokalt avtal ska frågan göras till föremål för central förhandling, om Arbetsgivarverket eller central arbetstagarorganisation skriftligen begär det inom tio arbetsdagar från det att den lokala förhandlingen avslutats.

Central förhandling förs mellan Arbetsgivarverket och berörd central arbetstagar- organisation eller om Arbetsgivarverket bestämmer det mellan respektive aﬀärs- verk/myndighet och den berörda centrala arbetstagarorganisationen.

3 mom. Giltighetstid

Lokala avtal har samma giltighetstid som AVA, om inte parterna enas om annan giltighetstid.

Lokala avtal upphör att gälla vid samma tidpunkt som AVA.

När nytt AVA träﬀas förlängs tidigare gällande lokala avtal om inte parterna enas om annat.

5 § Arbetstidens förläggning

1 mom. Förhandling om fast lista

Vid förläggning av ordinarie arbetstid samt vid förläggning av regelbunden jour eller beredskap gäller följande.

Förläggningen av den ordinarie arbetstiden bestäms normalt i förväg genom fast lista. Sådan lista gäller för viss tid eller tills vidare.

Även förläggningen av sådan regelbunden jour eller beredskap, för vilken utgår kon- tant ersättning (jour- respektive beredskapstillägg), ska bestämmas i förväg i den fasta listan eller i särskild jour- eller beredskapslista.

Förhandling om fast lista ska ske i den ordning som anges nedan.

2 mom. Lokal listförhandling

Förhandling om fast lista förs i första hand lokalt mellan arbetsgivaren och berörd lokal arbetstagarorganisation eller del av denna, som organisationen bestämmer (lokal listförhandling). Arbetstagarparten ska ha medlem som ska tjänstgöra enligt den aktuella listan. Lokal listförhandling ska inledas i god tid innan listan ska träda i kraft.

Förslag till ny lista ska som regel föreligga minst 30 dagar före den tidpunkt, då det är avsett att listan ska träda i kraft. När det är fråga om mindre ändring av tjänst- göringen, räcker det dock att förslaget föreligger minst 15 dagar före nämnda tid- punkt.

När det gäller lista, som ska tillämpas under högst 4 veckor i följd (korttidslista), räcker det också att förslaget föreligger minst 15 dagar i förväg.

Lokal listförhandling ska bedrivas så att den, om inte särskilda skäl föreligger, är av- slutad senast 2 veckor innan listan ska börja att tillämpas.

Lokalt avtal får träﬀas om avvikelse från det som sägs i andra - fjärde styckena.

När lokal listförhandling har avslutats och parterna har enats ska parterna skrift- ligen ange att de har varit överens om listan.

3 mom. Central listförhandling

Om parterna i en lokal förhandling inte kan enas om listan, ska central listförhand- ling ske om riktlinjer för listans utformning. I avvaktan på resultatet av den för- handlingen, görs uppehåll i den lokala listförhandlingen.

Central förhandling förs mellan aﬀärsverket/myndigheten och berörd lokal arbets- tagarorganisation. Vid förhandlingen ska föras protokoll, som justeras av parterna.

När den centrala listförhandlingen har avslutats, återupptas den lokala listförhand- lingen. Härvid är de lokala parterna skyldiga att följa de riktlinjer för listans utform- ning, som parterna i den centrala listförhandlingen har enats om.

4 mom. Provisorisk lista

Har lokal och central förhandling förts om ny fast lista utan att parterna har kunnat enas om listans utformning, får arbetsgivaren föreskriva ny lista att tillämpas provi- soriskt (provisorisk lista) i avvaktan på att parterna kan bli överens.

Motsvarande gäller när central listförhandling eller resultatet av sådan förhandling inte hinner genomföras före den tidpunkt då listan måste träda i kraft.

5 mom. Kollektivavtal om riktlinjer

Har arbetsgivaren efter förhandling enligt 2 och 3 mom. föreskrivit provisorisk lista enligt 4 mom. första stycket att tillämpas från viss dag, kan central arbetstagarorga- nisation, som har medlem som ska tjänstgöra enligt listan, hos Arbetsgivarverket på-

kalla förhandling om kollektivavtal beträﬀande riktlinjer för arbetstidens förläggning i listan. Förhandlingen ska påkallas inom 30 dagar räknat från den dag då arbetsgivaren har meddelat föreskrift om tillämpning av den provisoriska listan.

Kollektivavtal som avses i första stycket sluts mellan Arbetsgivarverket och av listan be- rörd central arbetstagarorganisation.

6 mom. Arbetstidsförläggning för arbetstagare som inte tjänstgör enligt fast lista

För arbetstagare, som inte tjänstgör enligt fast lista, ska upprättas en preliminär plan för tjänstgöringen för så lång tidsperiod som möjligt. Planen ska delges berörd arbetstagare på lämpligt sätt. Närmare regler härför fastställs i lokalt avtal.

Slutligt besked om den ordinarie arbetstidens förläggning viss dag enligt lista ska lämnas arbetstagaren i god tid och senast vid tjänstgöringens slut föregående arbetsdag. Detta gäl- ler dock inte när arbetstagaren har semester eller tjänstledigt eller annars är frånvarande från tjänstgöring eller då han har beordrats att delta i utbildningskurs. Hur arbetstagare i dessa speciella fall ska få slutligt besked om den tjänstgöring, som han ska ha dagen efter återkomsten, regleras genom lokalt avtal.

7 mom. Förhandlingsordning ersätter arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL och ATL

Den förhandlings- och informationsskyldighet som föreskrivs i denna paragraf ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL i de frågor som om- fattas av bestämmelserna i paragrafen. Det som här sägs gäller dock endast i förhållande till central arbetstagarorganisation och därtill ansluten organisation.

Bestämmelserna i denna paragraf ersätter också den skyldighet som arbetsgivaren har en- ligt 12 § ATL att i förväg lämna arbetstagare besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning.

6 § Arbetsgivarbeslut

Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen in- formeras om det tilltänkta beslutet.

Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet.

Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Bestämmelserna i andra – fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyl- dighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.

Protokollsanteckningar

1. De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 9 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen.

2. De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 9 § och på någon parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.

Bilaga C

Xxxxxxxxxx för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.

Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning1 och omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom. görs avdrag med 10 procent av daglönen samt avdrag för utgående förmån (samordningsavdrag).

Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande förmånens omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som be- talas ut för den arbetade tiden.

Om en arbetstagare med partiell förmån blir helt sjuk görs skilda sjukavdrag. För den del av daglönen som motsvarar förmånen sker ingen förändring. Partiellt sjukavdrag och samordningsavdrag ska göras. För den andra delen görs sjukavdrag på vanligt sätt.

1 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

AVA-T

Innehåll

Förord 5

AVA-T

Allmänna anställningsvillkor 7

1 §	Avtalets omfattning och lokala avtal	7
2 §	Anställning	7
3 §	Kostnadsersättningar	9
4 §	Bisyssla	11
5 §	Lön	12
6 §	Arbetstid	12
7 §	Övertid	14
8 §	Mertid	16
9 §	Restidsersättning	17
10 §	Ersättning för ob, jour och beredskap	18
11 §	Semester	20
12 §	Lön under sjukfrånvaro m.m.	24
13 §	Ersättning för sjukvårdskostnader	28
14 §	Lön under föräldraledighet	29
15 §	Ledighet	31
16 §	Uppsägning m.m.	33
17 §	Facklig förtroendeman	35
18 §	Förhandlingsordning	35
19 §	Avtalets giltighetstid m.m.	35
Bilaga A	Ersättning för flyttningskostnader	37
Bilaga B Bilaga C	Förhandlingsordning AVA Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas	39
	av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.	43

Förord

Genom ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) har Arbetsgivarverket och Saco-S slutit bl.a. aﬀärsverksavtal (AVA-T). Ramavtalen är publicerade i serien Centrala avtal.

I förhandlingsprotokoll till RALS-T (bilaga 5) har parterna kommit överens om ändringar i AVA-T.

I detta avtalstryck publiceras AVA-T med den lydelse fr.o.m. den 1 januari 2011 som parterna enats om enligt förhandlingsprotokollet inklusive ändringar mellan 2007 och 2010 som parterna tidigare varit överens om.

Arbetsgivarverkets råd för tillämpning av vissa bestämmelser i ALFA (se Centrala avtal 2008:1) ska i förekommande fall beaktas vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i AVA-T.

AVA-T

Skriften publiceras i serien Centrala avtal och ersätter centrala avtal 2008:2

Allmänna anställningsvillkor

1 § Avtalets omfattning och lokala avtal

Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag:

arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning,

arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensions- bestämmelser,

arbetstagare anställd med arvode enligt särskilt avtal vid resp. aﬀärs- verk/myndighet,

arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

Lokalt avtal kan träﬀas om ytterligare undantag.

Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal (lokalt avtal):

i de fall som särskilt anges i vissa bestämmelser i avtalet, om avvikelser från bestämmelserna i avtalet samt

om andra anställningsvillkor än sådana som framgår av avtalet.

1 a § Enskilda överenskommelser

AVA-T

Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träﬀa överens- kommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet. En sådan överenskom- melse (enskild överenskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär.

Innan överenskommelsen träﬀas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att en- skilda överenskommelser får träﬀas i andra fall än som framgår av avtalet.

2 § Anställning

1 mom. Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom.

2 mom. Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS träﬀas i följande fall:

när en arbetstagare - under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och berörd lokal arbetstagar- organisation - uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts eller

när en arbetstagare genomgår särskilt föreskriven tidsbestämd aspirant- eller annan utbildning vid aﬀärsverket som är en förutsättning för an- ställning om det finns lokalt avtal härom.

Protokollsanteckningar

1. Beträﬀande tjänstgöringens omfattning är parterna ense om följande: Verksamheten ska i första hand organiseras för heltidsarbete.

Deltidsarbete ska endast anordnas när verksamheten kräver det eller annars när arbetstagare begär det, i den mån verksamheten medger det. Särskild hänsyn ska tas till familjesociala förhållanden och till behovet att underlätta anställning av personer med arbetshandikapp eller andra svårigheter på arbetsmarknaden.

I fråga om tjänstgöringens omfattning ska alltför många alternativ undvikas. Kortare tjänstgöring än 40 procent av heltidstjänstgöring bör i allmänhet inte förekomma.

2. Beträﬀande anställningsform är parterna ense om följande:

3 mom. Ömsesidig lojalitet och förtroende

Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i verkets angelägenheter.

Anmärkning

Bestämmelsen i 3 mom. innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt.

3 § Kostnadsersättningar

A. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning (1 – 6 mom.)

1 mom. Vissa definitioner

Flerdygnsförrättning

Förrättning

Förrättningsställe IL

Tjänsteresa Tjänsteställe

Traktamente

Vanliga verksamhetsorten

Förrättning som medför övernattning utom bostaden

Tjänstgöring som en arbetstagare – utan

att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället

Arbetsplats där förrättning fullgörs Inkomstskattelagen (1999:1229)

Resa som föranleds av förrättning i Sverige

Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL

Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utanför den van- liga verksamhetsorten

Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL

2 mom. Grundläggande bestämmelser

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i 3 – 6 mom. nedan.

AVA-T

Anmärkningar

1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare.

3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omstän- dighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre borto- varo vara föranledd av förrättningen.

3 mom. Resekostnadsersättning

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

4 mom. Traktamente m.m.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

5 mom. Tillämpning vid arbetskonflikt

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattetid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

6 mom. Förskott

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 3 – 4 mom., dock högst för en månad i taget.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid för- skottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskot- tet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagare inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

B. Ersättning vid flyttning (7 – 11 mom.)

7 mom. Byte av arbetsort

Lokalt avtal får träﬀas om ersättning och andra villkor vid flyttning i samband med byte av arbetsort. Saknas lokalt avtal gäller vill¬koren enligt 8 – 11 mom.

Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap IL.

8 mom. Flyttningsersättning vid byte av arbetsort m.m.

En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får ersättning för skäliga och styrkta kostnader för resor, flyttning m.m. enligt bilaga A.

Arbetsgivaren kan besluta att flyttningsersättning inte ska utges när bytet av arbets- ort är föranlett av arbetstagarens eget önskemål.

9 mom. Ersättning för ökade resekostnader

10 mom. Ersättning enligt förmånligare grunder

Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar m.m. enligt förmånligare grunder än som anges i 8 och 9 mom.

11 mom. Fria hemresor

Lokalt avtal får träﬀas om fria hemresor när en arbetstagare tjänstgör på annan ort inom landet än arbetsorten.

AVA-T

4 § Bisyssla

1 mom. Arbetshindrande bisyssla

Arbetsgivaren får ålägga arbetstagare att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande på arbetet (arbetshindrande bi- syssla).

2 mom. Konkurrensbisyssla

Upplysning

Utöver det som sägs i 1 och 2 mom. gäller bestämmelserna om bisysslor i 7 – 7 d §§ lagen (1994:260) om oﬀentlig anställning (LOA).

5 § Lön

1 mom. Fast lön

Fast lön består av individuell lön samt fasta lönetillägg.

2 mom. Löneutbetalning

Löneutbetalning regleras i lokalt avtal.

3 mom. Lön för del av löneperiod

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkningsgrund.

4 mom. Arbetstagare som omplacerats

6 § Arbetstid

1 mom. Definitioner

Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med lördag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räk- ning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

2 mom. Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt, under en begränsningsperiod om 4 veckor.

För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka ej överstiga

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

minst en gång på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05.

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21 eller senare mer än två gånger i ge- nomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två ar- betsdagar som slutar före klockan 21.

36 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05 samt till någon del på lördag eller söndag.

36 timmar

Om arbetstagaren huvudsakligen har underjordsarbete.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan begränsningsperiod eller om olika lång arbetstid under olika delar av året.

3 mom. Enskild överenskommelse om arbetstidsförläggning eller förtroendearbetstid Arbetsgivaren och en arbetstagare får träﬀa enskild överenskommelse om att arbets- tagarens ordinarie veckoarbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från vad som gäller i övrigt på myndigheten.

Enskild överenskommelse får också träﬀas om att en arbetstagare ska ha förtroende- arbetstid.

Protokollsanteckning1

Parterna är överens om att lokala parter ska träﬀa överenskommelse om kompensa- tion för den ökning av arbetstiden som uppstår när nationaldagen infaller på en lör- dag eller en söndag jämfört med när annandag pingst var helgdag.

AVA-T

I det fall det inte tidigare är reglerat ska lokala parter reglera vilken ersättning som ska utgå vid arbete på nationaldagen.

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2008.

7 § Övertid

1 mom. Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande arbetstagare har utfört ut- över den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.

2 mom. Skyldighet att utföra övertidsarbete

För tjänstgöring på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.

Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl att ta ut övertid i ett visst fall eller under en viss tid i större omfattning än vad som gäller enligt första stycket i detta moment, ska arbetsgivaren träﬀa en enskild överenskommelse med arbetstaga- ren om detta.

3 mom. Nödfallsövertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt ATL.

Lokalt avtal bör träﬀas om innebörden av begreppen nödfallsövertid och nödfalls- mertid.

4 mom. Rätt till kompensation för övertidsarbete

Övergångsbestämmelse

5 mom. Enskild överenskommelse om annan kompensation för övertidsarbete Arbetsgivaren och en arbetstagare får träﬀa enskild överenskommelse om att arbetstagaren i stället för övertidsersättning ska kompenseras på annat sätt t.ex. genom högre lön eller ett fast lönetillägg.

6 mom. Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Rätt till övertidskompensation föreligger om:

övertidsarbetet har beordrats på förhand eller övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

7 mom. Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid Lokalt avtal bör träﬀas om kompensation för övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid.

Finns inte sådant lokalt avtal ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

8 mom. Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete

Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader.

Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Lokalt avtal får slutas om tillämpningen.

9 mom. Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.

När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledigheten ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt.

Lokalt avtal kan träﬀas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.

10 mom. Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

För övertidsarbete kl. 06.00 – 20.00 helgfria måndagar – fredagar

a) den individuella lönen per månad

AVA-T

b) För övertidsarbete på annan tid den individuella lönen per månad

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid.

Ersättning betalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.

Vid beräkning av övertidsersättning för deltidsanställda ska arbetstagarens individu- ella lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

11 mom. Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

a) För övertidsarbete kl. 06.00 – 20.00

helgfria måndagar – fredagar = 1 1/2 timme.

b) För övertidsarbete på annan tid enligt 10 mom. = 2 timmar.

8 § Mertid

1 mom. Mertidsarbete

Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om arbetstagaren

arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för motsvarande heltidstjänst- görande under ett kalenderdygn,

arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar, samt om arbetstagaren arbetar

2 mom. Skyldighet att utföra mertidsarbete

Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad).

Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.

För tjänstgöring på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.

Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.

Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

3 mom. Nödfallsmertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt ATL.

Lokalt avtal bör träﬀas om innebörden av begreppen nödfallsövertid och nödfalls- mertid.

4 mom. Arbete som medför rätt till mertidskompensation

Rätt till mertidskompensation föreligger om:

mertidsarbetet har beordrats på förhand eller mertidsarbetet har godkänts i efterhand.

5 mom. Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i

6 mom. Olika typer av mertidskompensation

Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.

När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledighet ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt.

Lokalt avtal kan träﬀas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.

7 mom. Beräkning av mertidsersättning

Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme:

den individuella lönen per månad 3,5 x veckoarbetstiden

Med veckoarbetstid avses den deltidstjänstgörandes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per begränsningsperiod.

Ersättning utbetalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

8 mom. Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

AVA-T

Kompensationsledighet beräknas timme för timme.

9 § Restidsersättning

1 mom. Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning för resa som företagits på tid som inte är arbetstid enligt 2 och 3 mom. nedan om inte

arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska

vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete)

lokalt avtal har träﬀats om att undanta vissa grupper av arbetstagare.

2 mom. Restid

Ersättning beräknas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden som arbetstagaren kunnat disponera denna mellan klockan

00.00 och 06.00 inte räknas med.

3 mom. Ersättning

Restidsersättning utgår enligt lokalt avtal.

4 mom. Lokalt avtal

Lokalt avtal kan träﬀas om andra former eller villkor för restidsersättning.

10 § Ersättning för ob, jour och beredskap

1 mom. Obekväm arbetstid

Arbetstagare, som fullgör tjänstgöring på obekväm tid, har obekvämtidstillägg.

Obekvämtidstillägg betalas inte för tid då en arbetstagare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss dag.

2 mom. Obekvämtidstillägg

Obekvämtidstillägg för enkel obekväm tid och för kvalificerad obekväm tid utbeta- las med de belopp för timme som fastställs i lokalt avtal.

Enkel obekväm tid är tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.

Kvalificerad obekväm tid är:

a) tid från kl. 19.00 på fredag till kl. 07.00 på måndag,

b) tid från kl. 19.00 på dag före Trettondedag Jul, Första maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen till kl. 07.00 på närmast följande vardag,

c) tid från kl. 19.00 på dag före Långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter Annandag påsk,

d) tid från kl. 19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen,

e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt

f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

När det är fråga om tid som anges i c) eller d) ska i stället för det belopp som gäller för kvalificerad obekväm tid gälla det högre belopp som fastställs i lokalt avtal.

Semestertillägg ska ingå i beloppen för obekvämtidstillägg.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan ersättningsform och om villkor gällande föränd- rade tider vid arbete på obekväm arbetstid.

3 mom. Jour

Ersättning för jourtjänstgöring regleras i lokalt avtal.

4 mom. Beredskap

Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträﬀbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.

AVA-T

Beredskap får tas ut vid högst 7 tillfällen under en tid av fyra veckor.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkning eller omfattning av beredskapstjänstgö- ring.

För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskom-melse om omfattningen träﬀas direkt med arbetstagaren.

Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.

11 § Semester

1 mom. Allmänna bestämmelser

Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.

Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår.

2 mom. Semesterns längd

Antalet semesterdagar framgår av tabellen. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

Till och med det år då arbetstagaren fyller 29 år

Från och med det år då arbetstagaren fyller 30 år

Från och med det år då arbetstagaren fyller 40 år

Arbetstagare som varit anställd minst 3 månader

Xxxxx xxxxxx- tagare

Protokollsanteckning

Arbetstagare som vid övergången till nettosemester 1991 gavs rätt till en dags tjänst- ledighet utan lön per år vid överenskommen tidpunkt kvarstår vid denna rätt.

Arbetsgivaren och en arbetstagare får träﬀa enskild överenskommelse om avvikelser från bestämmelserna om antalet semesterdagar.

3 mom. Olika årssemestrar

Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet se- mesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet i förekommande fall avrundas till närmast högre dagantal.

4 mom. Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaroanledning	Tid som är semesterlönegrundande
Sjukdom då rätt till sjuklön föreligger	Insjuknandeåret samt följande kalenderår
Föräldraledighet med föräldrapenning	För dag då föräldrapenningtillägg utbetalas1
Oﬀentligt uppdrag när det inte är fråga om anställning eller uppdrag som riksdagsman eller som kommunal förtroendeman	Ingen begränsning

Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande ledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande en- bart till den del som föräldrapenning över lägstanivå utbetalas.

5 mom. Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern plus semester- tillägg samt eventuell semesterlönegaranti.

Semestertillägg utgörs av:

0,7 procent av aktuell fast lön för varje betald semesterdag

ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan

av rörliga lönedelar som har betalats ut under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår.

Antal semesterdagar vid semesterårets början

Procenttal

12,00

13,44

14,88

16,32

Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats året före semesteråret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig daginkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semester- ledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan beräkningsgrund för de rörliga lönedelarna. Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs fr.o.m. den

1 januari 20111 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan 1195 kronor1 och det lägre beloppet som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.

Anmärkning

För en deltidsarbetande arbetstagare gäller de lägre belopp som svarar mot tjänst- göringens omfattning.

AVA-T

Protokollsanteckning

För arbetstagare som i betydande omfattning ändrar sysselsättningsgrad under kalenderåret kan lokalt avtal träﬀas om hur semesterlön ska beräknas.

1 Beloppet är 1220 kronor fr.o.m. den 1 januari 2012.

6 mom. Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Semestertillägget om 0,7 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas senast i juni månad.

7 mom. Avräkning

8 mom. Avdrag för obetald semesterdag

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella fasta lön med 4,6 procent av den fasta lönen.

9 mom. Sparande av semester

9.1 Xxxxx sparade semesterdagar

Om en arbetstagare för ett visst kalenderår, har rätt till mer än 20 betalda semester- dagar får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semester- år.

Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 35.1

Övergångsbestämmelse

9.2 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag

Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,7 procent, beräknat enligt 5 mom.

10 mom. Semester för intermittent deltidsarbetande

Lokalt avtal får träﬀas om beräkning av semester vid intermittent deltidsarbete.

Finns inte lokalt avtal gäller följande för en arbetstagare som är deltidsanställd/del- tidstjänstgörande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka.

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

2 Med bruttosemesterdagar avses antal semesterdagar för de arbetstagare som arbetar varje dag.

3 Med nettosemesterdagar avses antal semesterdagar för intermittent deltidsarbete.

Beräkningen sker enligt följande formel:

Antal arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar

5 som ska läggas ut

= antal semesterdagar som ska förläggas till de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med antal arbetsdagar per vecka avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en begräns- ningsperiod.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obe- talda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig.

Arbetstagarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal

3,5

2,5

Xxxxx nettosemesterdagar- (vid 25-dagars bruttosemester- arbetsdagar per vecka)

Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att antalet arbetsdagar per vecka för- ändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkningen av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

11 mom. Semester för koncentrerat heltidsarbetande

AVA-T

Lokalt avtal kan träﬀas om beräkning av semester vid koncentrerat heltidsarbete.

12 mom. Semesterersättning

13 mom. Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.

12 § Lön under sjukfrånvaro m.m.

1 mom. Rätten till lön under sjukfrånvaro

Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i denna paragraf. Dessutom gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL).

Villkor för lön under sjukfrånvaro (2 och 3 mom.)

2 mom. Sjukanmälan och skriftlig försäkran

Upplysning

Arbetsgivaren är enligt XxXX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.

3 mom. Läkarintyg och tandläkarintyg

Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdo- men med läkarintyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg:

från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,

från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.

Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

Med särskilda skäl avses samma grunder som Försäkringskassan tillämpar.

4 mom. Beräkning av lön under sjukfrånvaro

Under sjukfrånvaro ska sjukavdrag göras från lönen.

Om sjukfrånvaron omfattar endast en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt sjukavdrag).

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.

Sjukavdragets storlek (5 – 9 mom.)

5 mom. Definitioner Basbeloppstak (Bb-tak)

Ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt AFL.

Daglön

För en arbetstagare med årslön upp till Bb-taket: Månadslönen x 12

365

För en arbetstagare med årslön över Bb-taket:

när det gäller lönedelar upp till Bb-taket Bb-taket

365

när det gäller lönedelar över Bb-taket Månadslönen x 12 - Bb-taket

365

Månadslön

Den fasta lönen plus det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetill- lägg - med undantag av övertidstillägg - som arbetstagaren hade året före insjuknan- deåret.

Övergångsbestämmelse

Årsarbetstid

Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka gånger 52 (260 dagar för den som arbetar 5 dagar i veckan).

6 mom. Sjukavdrag under sjuklöneperioden (dag 1 – 14)

För varje dag som en arbetstagare skulle ha arbetat men är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom görs sjukavdrag per arbetsdag med

- för dag 1 (karensdagen) 100 % av månadslönen x 12

årsarbetstiden

AVA-T

- fr.o.m. dag 2 20 % av månadslönen x 12 årsarbetstiden

Om arbetstagaren är frånvarande endast en del av karensdagen ska sjukavdrag göras enligt följande.

Sjukfrånvarons längd

högst 25 % av arbetstiden mer än 25 % men högst 50 % mer än 50 % men högst 75 % mer än 75 %

Procent av helt sjukavdrag

25 %

50 %

75 %

100 %

Upplysningar

1. Återinsjuknande

2. Hög sjukfrånvaro – s.k. allmänt högriskskydd

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar görs enligt XxxX, vid nästkommande sjukperiod, sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

3. Vissa kroniskt sjuka – s.k. särskilt högriskskydd

7 mom. Sjukavdrag efter sjuklöneperioden (dag 15 – ) när arbetstagaren får sjukpenning från Försäkringskassan

För varje kalenderdag då arbetstagaren får sjukpenning görs sjukavdrag enligt följande.

Dag i sjukperioden

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket, procent på daglönen

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen

Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen

15-3641

365--

90 %

100 %

90 %

100 %

12,4 %

22,4 %

7 a mom. Sjukavdrag när arbetstagaren får förlängd sjukpenning från försäkrings- kassan

För varje kalenderdag då arbetstagaren får sjukpenning görs sjukavdrag enligt följande.

Dag i sjukperioden

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket, procent på daglönen

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen

Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen

365--längst t.o.m. dag 914

100 %

27,25 %

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

8 mom. Sjukavdrag/löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning1

En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ha löneavdrag

som svarar mot förmånens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).

Avdrag ska dock inte göras om arbetstagaren arbetar och har sjukersättning eller ak- tivitetsersättning med stöd av 16 kap. 17 § eller sjukersättning enligt 16 a kap. AFL.2

Övergångsbestämmelse

Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtidspension och förmånen har börjat utbetalas före årsskiftet ska sjukavdrag göras enligt de bestämmelser som framgår av bilaga C. Detta gäller även när Försäkrings- kassan har fattat beslut den 1 januari 1997 eller senare om en förlängning av tidigare beviljad förmån och förmånen har beviljats i samma omfattning som tidigare.

9 mom. Sjukavdrag vid förebyggande behandling

Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Arbetstagare med årslön över Bb-taket
Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Lönedelar upp till Bb-taket	Lönedelar över Bb-taket
1-14	100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden	100 % x Bb-taket årsarbetstiden	22,4 % x (månadslönen x 12 – Bb-taket) årsarbetstiden
15-90	90 % x daglönen	90 % x daglönen	12,4 % x daglönen
00-000	000 % x daglönen	100 % x daglönen	22,4 % x daglönen
365- längst t.o.m. 914	100 % x daglönen	100 % x daglönen	27,25 % av daglönen

10 mom. Rehabiliteringsavdrag

När en arbetstagare har rehabiliteringspenning ska rehabiliteringsavdrag göras på lönen.

AVA-T

Avdrag görs för varje kalenderdag enligt följande tabell.

Dag i sjukperioden	Arbetstagare med årslön upp till Bb-taket	Arbetstagare med årslön över Bb-taket
Dag i sjukperioden	Procent på daglönen	Lönedelar upp till Bb-taket	Lönedelar över Bb-taket
1-14	100 %	100 %	22,4 %
15-364	90 %	90 %	12,4 %
365- längst t.o.m. 914	100 %	100 %	27,25 %

1 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

2 Gäller fr.o.m. den första januari 2009.

11 mom. Löneavdrag vid arbetsskada

12 mom. Lön till smittbärare

13 § Ersättning för sjukvårdskostnader

Grundregler (1 – 3 mom.)

1 mom. Rätt till sjukvårdsersättning

Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.

Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften.

En arbetstagare som är ledig utan lön har rätt till sjukvårdsersättning enligt denna paragraf:

dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas,

dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

2 mom. Apotekskort/högkostnadskort

En förutsättning för att kostnader enligt denna paragraf ska ersättas är att registre- ring i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller högkostnadskort.

3 mom. Särskilda skäl

Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i denna paragraf, om det finns särskilda skäl.

4 mom. Läkarvård, tandvård och psykologbehandling

Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykolog- behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök.

Med läkarvård avses:

undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt

utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar.

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odon- tologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

5 mom. Sjukgymnastik

Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.

Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast.

6 mom. Sjukhusvård

Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag.

7 mom. Läkemedel

Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren.

8 mom. Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands

Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter ar- betsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och lä- kemedel.

14 § Lön under föräldraledighet

1 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 procent av den fasta lönen.

Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 4 mom.

2 mom. Villkor för föräldrapenningtillägg

AVA-T

En arbetstagare, som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn, har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som har mottagits i adoptionssyfte.

Föräldrapenningtillägg utbetalas för sådana dagar under föräldraledigheten, då ar- betstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. När arbetstagaren tar ut tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.

Föräldrapenningtillägg utbetalas för högst 360 dagar per barnsbörd.

3 mom. Föräldrapenningtilläggets storlek

Föräldrapenningtillägg utbetalas med 10 procent av daglönen på lönedelar inom basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket utbetalas föräldra- penningtillägg med 90 procent av daglönen.

Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella daglönen vid föräldraledighetens början.

Om daglönen är nedsatt på grund av ledighet (hel eller partiell) får föräldrapenning- tillägget beräknas på daglönen i anställningen om ledigheten beror på:

oﬀentligt uppdrag,

ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.

Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag. (Exempel: Om en arbetstagare tar ut tio semesterdagar under de

90 dagarna sker beräkningen av föräldrapenningtillägget med utgångspunkt i den månadslön som gällde för arbetstagaren under de 100 kalenderdagarna före ledig- hetens början.)

Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtilläg- get reduceras i motsvarande mån.

4 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt följande.

Om frånvaron endast omfattar en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre av- drag som svarar mot frånvarons omfattning.

10 dagar per år

Arbetstagare med årslön upp till

Bb-taket

Arbetstagare med årslön över Bb-taket

Lönedelar upp till Bb-taket

Lönedelar över Bb-taket

10 dagar per år

100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

100 % x Bb-taket årsarbetstiden

20 % x (månadslönen x 12-Bb-taket) årsarbetstiden

Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att avdraget ska göras för fler än 10 dagar.

För övrig tid

100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden

5 mom. Definitioner Basbeloppstak (Bb-tak)

Ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt AFL vad

avser 3 mom. och 7,5 gånger nämnda basbelopp vad avser 4 mom.

Daglön

Med daglön förstås månadslönen x 12 dividerad med 365.

Med aktuell daglön förstås daglönen med avdrag för partiell ledighet. Med daglön i anställningen förstås daglönen i anställningen utan avdrag för partiell ledighet.

Månadslön

Årsarbetstid

Med årsarbetstid förstås detsamma som i 12 § 5 mom.

15 § Ledighet

1 mom. Ledighet med lön

1.1 Vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök

Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller tand- läkarbesök m.m. i följande fall:

Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårds- central samt för blodgivning.

AVA-T

Vid akuta tandbesvär samt undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare.

1.2 Annan ledighet utan löneavdrag

1 Årsarbetstiden är genomsnittsberäknad med utgångspunkt från bestämmelserna i 4 kap. 6-7 §§.

Ledighet utan löneavdrag beviljas i följande fall:

Skäl	Tid
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen	Erforderlig tid, inkl. restid, dock högst nio dagar per kalenderår
b) Flyttning, om ersättning för flyttningskostnad utbetalas	Högst tre dagar
c) Flyttning i annat fall	En dag

2 mom. Ledighet utan lön

Ledighet utan lön beviljas - utöver de lagenliga rättigheter som tillkommer arbets- tagarna - enligt följande:

2.1 Ansökan om ledighet

2.2 Tjänstgöring i nordisk institution

En arbetstagare har rätt att vara ledig för tidsbegränsad anställning i nordisk institution.

2.3 Tjänstgöring i biståndsverksamhet

Ledighet bör beviljas för anställning utomlands inom oﬀentlig eller privat bistånds- verksamhet.

Ledighet bör också beviljas en arbetstagare vars make/maka är ledig för anställning inom UD eller biståndsverksamheten.

2.4 Föräldraledighet

Ledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl.

Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.

2.5 Ledighet i andra fall

Ledighet kan beviljas i andra fall, om det finns skäl härför, och det kan ske utan olägenheter för verksamheten.

I syfte att stimulera önskad rörlighet t.ex. vid en befarad övertalighetssituation kan en arbetstagare beviljas ledighet för att pröva annan sysselsättning.

3 mom. Löneavdrag vid ledighet

a) När ledigheten är högst 5 arbetsdagar.

Avdrag görs med 4,6 procent av den fasta lönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).

b) När ledigheten är 6 arbetsdagar eller mer.

Avdrag görs med 3,3 procent av den fasta lönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

c) När ledigheten omfattar del av dag. Avdrag görs för varje timme med den fasta lönen per månad (heltid)

175

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den del av den fasta lönen som svarar mot ledighetens omfattning.

4 mom. Löneutfyllnad vid tjänstgöring i totalförsvaret

Vid repetitionsutbildning (motsv.) ska i förekommande fall, löneutfyllnad utbetalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen.

5 mom. Lön vid avstängning

När en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på tilltänkt avskedande utbetalas ingen lön.

Innehållen lön utbetalas om arbetsgivaren finner att avstängningen inte varit påkallad. Arbetsgivaren kan betala ut viss del av lönen under avstängningstiden om han anser det skäligt.

6 mom. Frånvaro av annan anledning

AVA-T

När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt 3 mom.

16 § Uppsägning m.m.

1 mom. Uppsägning från arbetstagarens sida1

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad, om arbetstagaren varit anställd högst ett år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader.

Arbetstagare som är anställd med fullmakt eller konstitutorial ska iaktta en uppsägningstid av sex månader.

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2011.

Arbetstagare, som den 1 januari 1991 i det enskilda anställnings¬avtalet har längre uppsägningstid, behåller denna.

Lokalt avtal kan träﬀas om annan uppsägningstid för en viss grupp av arbetstagare.

2 mom. Formen för uppsägning

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig.

3 mom. Uppsägning från arbetsgivarens sida

Anställningstid	Ålder -24 år 25-29 år 30-34 Uppsägningstid i månader	år	35-39	år	40-44	år	45- år
Anställda före 970101	1	2	3	4	5	6
Anställda fr.o.m. 970101 Mindre än 24 mån.	1	1	1	1	1	1
24-47 mån.	2	2	2	2	2	2
48-71 mån.	3	3	3	3	3	3
72-95 mån.	4	4	4	4	4	4
96-119 mån.	5	5	5	5	5	5
120 mån.	6	6	6	6	6	6

4 mom. Lön under uppsägningstiden

Om en arbetstagare inte kan beredas arbete under uppsägningstiden gäller, i anslut- ning till 12 § LAS, att lön och andra ersättningar utbetalas som om arbetstagaren varit i tjänst.

5 mom. Övriga bestämmelser vid uppsägning m.m.

5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det får arbetsgivaren och arbetstagare träﬀa enskild överenskommelse om annan uppsägningstid än som anges i 1 och 3 mom.

Anmärkning

Med särskilda skäl avses exempelvis det förhållandet att det skulle vara till väsentlig skada för verksamheten om arbetstagaren lämnade sin anställning redan efter den uppsägningstid som anges i avtalet.

5.2 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

5.3 Tjänstgöringsintyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetsta- garen rätt att få ett tjänstgöringsintyg som utvisar:

den tid som arbetstagaren varit anställd,

de arbetsuppgifter som arbetstagaren har haft att utföra,

om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst 6 månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget inom en vecka från arbetstagaren har begärt att få det.

6 mom. Avgångsskyldighet

En arbetstagare är skyldig att avgå från sin anställning vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 67 år.

17 § Facklig förtroendeman

För den fackliga verksamheten gäller avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroendemän.

Avsteg får göras genom lokalt avtal.

Lokalt avtal får vidare träﬀas om sådan facklig verksamhet som inte omfattas av avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroendemän. Finns inte sådant lokalt avtal gäller att arbetstagare har rätt till ledighet med 70 % av lönen för sådan facklig verk- samhet under högst 15 dagar per år.

18 § Förhandlingsordning

Förhandlingsordningen enligt bilaga B gäller för de frågor som upptagits i den.

19 § Avtalets giltighetstid m.m.

AVA-T

Avtalet gäller tills vidare fr.o.m. den 1 oktober 2010, om inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse i avtalet.

För lokalt avtal som slutits med stöd av AVA-T eller AVA som gällt dessförinnan gäller att det lokala avtalet har en uppsägningstid av tre månader om lokala parter inte enats om annan uppsägningstid.

Ersättning för flyttningskostnader

Bilaga A

1 § Resekostnader och traktamenten vid flyttning

Vid resa i samband med flyttning utbetalas resekostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning betalas också för medflyttande familje- medlem.

2 § Ersättning för flyttningskostnader

Ersättning kan också utbetalas när flyttningen sker med eget eller förhyrt fordon samt för transport av egen bil eller båt som fordras för tjänsten om dessa inte använts i flyttningen.

3 § Förlust vid försäljning av bostad med bostadsrätt

Arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan kan – efter medgivande av arbetsgivaren - få ersättning för förlust vid försäljning av bostad som innehas med bostadsrätt.

4 § Gardinpengar

5 § Resor före flyttning

Arbetstagaren får normalt en dags ledighet med lön i samband med sådan resa.

6 § Resor efter flyttning

AVA-T

Arbetstagare som bytt arbetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den ursprungliga arbetsorten inom två år efter flyttningen.

7 § Ersättning för dubbelhyra

Ersättning för dubbelhyra utbetalas om traktamente eller ersättning för logikostnad inte utbetalas.

8 § Förskott för flyttningskostnader

Arbetstagaren har rätt till förskott för flyttningskostnader.

Bilaga B

Förhandlingsordning AVA

1 § Fredsplikt

Förhandlingar enligt detta avtal förs under fredsplikt.

2 § Lokal arbetstagarorganisation

Med lokal arbetstagarorganisation avses den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet.

3 § Förhandlings avslutande

4 § Lokala kollektivavtal i andra frågor än arbetstidens förläggning och lön

1 mom. Lokal förhandling

En lokal förhandling förs mellan resp. aﬀärsverk/myndighet och berörd lokal arbets- tagarorganisation. En sådan förhandling påkallas skriftligen.

2 mom. Central förhandling

3 mom. Giltighetstid

Lokala avtal har samma giltighetstid som AVA, om inte parterna enas om annan giltighetstid.

Lokala avtal upphör att gälla vid samma tidpunkt som AVA.

AVA-T

När nytt AVA träﬀas förlängs tidigare gällande lokala avtal om inte parterna enas om annat.

5 § Arbetstidens förläggning

1 mom. Förhandling om fast lista

Vid förläggning av ordinarie arbetstid samt vid förläggning av regelbunden jour eller beredskap gäller följande.

Förläggningen av den ordinarie arbetstiden bestäms normalt i förväg genom fast lista. Sådan lista gäller för viss tid eller tills vidare.

Förhandling om fast lista ska ske i den ordning som anges nedan.

2 mom. Lokal listförhandling

När det gäller lista, som ska tillämpas under högst 4 veckor i följd (korttidslista), räcker det också att förslaget föreligger minst 15 dagar i förväg.

Lokal listförhandling ska bedrivas så att den, om inte särskilda skäl föreligger, är av- slutad senast 2 veckor innan listan ska börja att tillämpas.

Lokalt avtal får träﬀas om avvikelse från det som sägs i andra - fjärde styckena.

När lokal listförhandling har avslutats och parterna har enats ska parterna skrift- ligen ange att de har varit överens om listan.

3 mom. Central listförhandling

Om parterna i en lokal förhandling inte kan enas om listan, ska central listförhand- ling ske om riktlinjer för listans utformning. I avvaktan på resultatet av den förhand- lingen, görs uppehåll i den lokala listförhandlingen.

Central förhandling förs mellan aﬀärsverket/myndigheten och berörd lokal arbetsta- garorganisation. Vid förhandlingen ska föras protokoll, som justeras av parterna.

4 mom. Provisorisk lista

Motsvarande gäller när central listförhandling eller resultatet av sådan förhandling inte hinner genomföras före den tidpunkt då listan måste träda i kraft.

5 mom. Kollektivavtal om riktlinjer

Kollektivavtal som avses i första stycket sluts mellan Arbetsgivarverket och av listan be- rörd central arbetstagarorganisation.

6 mom. Arbetstidsförläggning för arbetstagare som inte tjänstgör enligt fast lista

7 mom. Förhandlingsordning ersätter arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL och ATL

6 § Arbetsgivarbeslut

Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen in- formeras om det tilltänkta beslutet.

AVA-T

Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Bestämmelserna i andra – fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyl- dighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.

Protokollsanteckningar

1. De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 9 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen.

2. De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 9 § och på någon parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.

Bilaga C

Xxxxxxxxxx för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.

AVA-T

1 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

2011

Box 3267, 103 65 Stockholm

Tel 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

AVA AVA-T

Document Metadata