Modellavtal avseende Samverkansavtal H20 Bakgrund

Modellavtal avseende Samverkansavtal H20 Bakgrund

Grundtanken med Samverkansavtalet är att formalisera samverkan mellan kollektivtrafikens aktörer

för att nå måluppfyllelse. Samverkansavtalet är ett komplement till det Trafikavtal som upprättas mellan Beställaren A och Trafikföretaget B.

Antalet parter kan varier mellan olika avtal. Minsta antalet parter i ett samverkansavtal är Beställaren och Trafikföretaget. Samverkansavtalet kan kopplas till produktionsavtal, resandeincitamentsavtal och tjänstekoncessionsavtal. I Samverkansavtalets konkretiseras arbetssättet mellan parterna, som Trafikavtalet gett förutsättningar för.

Det samverkansavtal parterna ska vara beredda att underteckna bör föreligga och bifogas förfrågningsunderlaget.

Kollektivtrafikens utvecklingspotential finns framförallt när trafikplanering, samhällsbyggnad och infrastrukturutveckling stödjer varandra.

Modellen med Samverkansavtal kan med fördel användas för att formalisera samarbetet mellan samhällsplaneringsansvarig, kollektivtrafikbeställare,

trafikföretag och infrastrukturhållare, för att säkerställa ett helhetsansvar under hela avtalsperioden. Kommunen har här en nyckelroll som part. Man kan även överväga om Trafikverket bör ingå.

Samverkansavtalen utformas utifrån de lokala förutsättningarna när det gäller organisation och innehåll.

Nedan ges exempel på vad som kan ingå i ett Samverkansavtal.

Innehåll

1. Parter

2. Gemensamma samverkansmål

3. Åtagande och genomförande

4. Organisation och beslut

5. Ekonomi

6. Uppföljning

7. Avtalets giltighet, avtalstid och upphörande

8. Underskrift samtliga parter

1. Parter

1.1 Parterna som ingår i detta Samverkansavtal är:

[Beställaren] [Trafikföretaget] [Kommun]

Eventuellt ytterligare parter

2. Gemensamma samverkansmål

Här anges de samverkansmål som parterna har enats om att samverka kring för att uppnå tillsammans/alternativt hänvisning till beslutade separata måldokument.

Det är viktigt att man med ömsesidigt förtroende klargör respektive parts mål och att dessa utgör utgångspunkt för de mål man sätter upp som gemensamma.

Därigenom säkerställs att alla parter samverkar i samma riktning. Stor kraft måste läggas vid att förankra de gemensamma målen hos de berörda parterna.

Många förändringar sker under en avtalsperiod och oförutsedda händelser/förändringar kommer med all sannolikhet att uppstå. De gemensamma målen ska utgöra basen för samverkansavtalet oavsett sådana förändringar.

2.1 Parterna åtar sig att aktivt verka för samverkansmålen.

Ett övergripande samverkansmål kan t ex vara; Att till år 2020 fördubbla antalet resor med stadstrafiken i kommunen, från X miljoner resor/år till Y miljoner resor/år.

Övergripande mål behöver också brytas ned i delmål. Ett effektivitetsmål kan vara att minimera antalet förartimmar och fordonskilometer som inte sker i tidtabell mot kund. Ett annat kan vara ökad framkomlighet som ger en snabbare resa för kunden.

Målen ska vara förenliga med målen i Trafikavtalet.

3. Åtagande och genomförande

Här definieras respektive parts roll i samverkan, samt samverkans omfattning.

Hänvisning till separat bilaga med projektplan där aktivitets- och tidplan ingår och där respektive parts ansvar finns uttalad.

3.1 Innehåll

Parterna ska genom ett nära samarbete identifiera tänkbara förbättrings- och utvecklingsmöjligheter och tillsammans sträva efter att utveckla trafiken genom gemensamt överenskomna åtgärder för ökat resande med god utförandekvalitet.

Det kan handla om att komma överens om gemensamma arbetsprocesser och arbetsformer samt gemensamma drivkrafter för att nå samverkansmålen. Det kan även finnas andra förhållanden som

2

Beställaren och Trafikföretaget är överens om ska regleras i Samverkansavtalet istället för i Trafikavtalet.

Parterna kan också löpande enas om åtgärder som ska genomföras för att förbereda projekt, mäta måluppfyllelse eller på annat sätt stödja Parternas strävan mot de uppställda samverkansmålen.

3.2 Rollfördelning

Här beskrivs ansvarsfördelningen mellan parterna och vilket arbetssätt och drivningsstruktur som är mest lämpligt, allt från beslutsforum till forum för praktiskt genomförande.

4. Organisation och beslut

4.1 Parternas ska bilda en gemensam Styrgrupp bestående av en representant för respektive Part (”Styrgruppen”). Styrgruppen ska handha alla väsentliga frågor och ta alla gemensamma beslut kring Parternas samverkan genom detta avtal.

4.2 Beslut om att starta eller avsluta projekt tas av Styrgruppen, som inför varje nytt projekt ska ta ställning till gemensamma mål, arbetssätt, avgränsningar, projektorganisation, budgetering (inkl. intäkts- och kostnadsfördelning), riskanalys samt modell för uppföljning och utvärdering för varje enskilt projekt.

4.3 Projekten ska drivas av den projektgrupp som Styrgruppen tillsatt.

Styrgrupp

•Beställaren

•Kommun

•Trafikföretag

Exempel på hur en organisation i ett Samverkansavtal kan se ut:

Övergripande offentligt ansvar

Projektledning

• Beställarorganisation

• Kommunen – t ex stadsbyggnadsförvaltningen

• Trafikföretag

(ledande politiker från beställaren samt kommun Samt person i ledande ställning från Trafikföretaget)

Genomförandeansvar

(Tjänstemän/trafikföretag)

Arbetsgrupp 1 Trafik och infrastruktur Arbetsgrupp 2 Information och marknad

Löpande planering, genomförande och uppföljning

3

Uppföljning

Ytterligare grupp ev Samhällsplanering

(Tjänstemän+trafikföretaget + andra intressenter efter behov)

5. Ekonomi

5.1 Vardera Part deltar för egen räkning och svarar för sina egna kostnader för sitt samarbete kring att uppnå avtalets samverkansmål, exempelvis genom sin medverkan i Styrgruppens arbete och projekten.

5.2 Under paragraf 3.2 anges vilken Part som i första hand har ansvar för respektive åtgärdsområde. Denna ansvarsfördelning gäller även det ekonomiska åtagandet.

6. Uppföljning

De gemensamma målen följs upp gemensamt av parterna som och därigenom också utvärderar sitt arbete.

6.1 Uppföljning i förhållande till samverkansmålen ska göras årligen och rapporteras till Styrgruppen med hjälp av överenskomna indikatorer.

7. Avtalets giltighet, avtalstid och upphörande

7.1 Avtalet träder i kraft då det undertecknats av båda Parter och löper parallellt med Trafikavtalet.

7.2 Avtalet upphör utan krav på särskild uppsägning då Trafikavtalet upphör, oberoende av om Trafikavtalet upphör till följd av att dess avtalstid löpt ut, om uppsägning skett eller av annat skäl.

7.3 Om det förekommer motstridigheter mellan Samverkansavtalet och Trafikavtalet ska Trafikavtalet äga företräde.

8. Underskrifter av samtliga parter

4