Äldrenämnden

Uppsala

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Handläggare

Xxxxxxxx Xxxxx

Datum

2012-12-18

Diarienummer

Äldrenämnden

Lokal överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Förslag till beslut

Äldrenämnden föreslås besluta

att godkänna förslag till slutversion av överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun,

att vidarebefordra godkänt förslag till slutversion av överenskommelse till kommunfullmäktige,

att nämndens uppdrag att bidra till utvecklingen av en lokal överenskommelse kan anses som avslutad och

att föreslå kommunfullmäktige fastställa det fortsatta kommunövergripande samordningsansvaret för den lokala överenskommelsen.

Sammanfattning

Äldrenämnden och nämnden för hälsa och omsorg gavs uppdrag i IVE år att bidra till utvecklingen av en lokal överenskommelse mellan Uppsala kommun och den ideella sektorn enligt regeringens överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området.

beslutades att godkänna texten som det slutgiltiga förslaget till överenskommelse.

Postadress: Uppsala kommun, kontoret för hälsa, vård och omsorg, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 (växel) • Fax: 000-000 00 00 E-post: xxxxx-xxxx-xxxxxx@xxxxxxx.xx

xxx.xxxxxxx.xx

2 (3)

Kommunens formella beslut om att ställa sig bakom överenskommelsen kommer att fattas av kommunfullmäktige. Varje enskild förening tar sedan ställning till om man vil l skriva under överenskommelsen eller inte.

Ärendet

Den nationella överenskommelsen mellan regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut 8-9 juni 2009. Kommunfullmäktige fattade då beslut att ge äldrenämnden och nämnden för hälsa och omsorg i uppdrag att bidra till utvecklingen av en ny lokal överenskommelse mellan Uppsala kommun och den ideella sektorn.

Genom nätverket God Livsmiljö valdes en arbetsgrupp i maj 2010 med uppdraget att driva arbetet med en ny lokal överenskommelse. En extern processledare togs in i processen med uppdraget att ansvara för helheten. Arbetsgruppens inriktning var att sträva efter en bred delaktighet som inkluderade ideella föreningar, sociala företag, trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar och andra ideellt och informellt engagerade. Under år beviljade äldrenämnden bidrag för anställning av en processledare för föreningslivet efter ansökan från Uppsala föreningsråd.

Arbetet med att ta fram en ny lokal överenskommelse tog avstamp i en dialogkonferens i oktober På dialogkonferensen fattades efter omröstning beslut om att gå vidare med en mer formell process. Där nominerades också representanter från föreningarna till Föreningslivets representationsgrupp (FR). Kommunens representationsgrupp (KR) representerades av en delegation som bestod av valda politiker och tjänstemän.

Föreningarna och kommunen kom överens om att tillsammans bilda en gemensam grupp som skulle hålla ihop arbetet och ha ett övergripande ansvar. Den gruppen kallades Gemensamma

gruppen (GR). Två arbetsgrupper med representation från föreningslivet och kommunen arbetade kontinuerligt med att ta fram text till överenskommelsen utifrån perspektiven verksamhet, finansiering och stöd.

Förslag till överenskommelse sändes ut på remiss under perioden 17 oktober tom november 2012 till kommunens samtliga nämnder, styrelser och bolag samt till 3 100 föreningar. Föreningslivet erbjöds att lämna synpunkter på förslag till överenskommelse genom en webbenkät. Från kommunen har 17 yttranden inkommit och från föreningslivet valde 85 föreningar att svara på webbenkäten.

De inkomna svaren låg till grund för ett slutgiltigt förslag som den Gemensamma representationsgruppen den 12 december 2012 beslutade att godkänna. Kommunens formella beslut om att ställa sig bakom överenskommelsen kommer att fattas av kommunfullmäktige.

enskild förening tar sedan ställning till om man vill skriva under överenskommelsen eller inte.

kan lyftas fram att från föreningslivets 85 remissvar dominerar de kommentarerna för texten och förslaget till överenskommelse. Av de 17

3 (3)

remissinstansernas svar inom kommunen ställer sig en bakom remissförslaget. Två instanser att avstå från yttrande och en instans är kritisk till förslaget. Remissvaren från föreningsliv och kommun har lyft fram reflektioner av allmän karaktär men också viktiga synpunkter och förslag till textändringar som det har tagits hänsyn till i det slutgiltiga dokumentet.

Kontoret för hälsa, vård och omsorg

Inga-Lill Direktör

Bilagor

Förslag till slutversion av Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun

2. Sammanställning av kommunens remissvar

3. Sammanställning av föreningslivets remissvar, genomförd av Teknik & service

4. Framställan om beslut till kommunfullmäktige

ÖVERENSKOMMELSEN UPPSALA

Del en överenskommelse om

föreningsliv

Dess god

Uppsala

2(6)

Vision

Uppsala kännetecknas samhällsutvecklingen av respekt för och tillvaratagande av människors engagemang och ansvarstagande i föreningslivet och i frivilligt arbete. Samverkan och samarbete mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun är gott och innebär att föreningarna ibland är kommunens samarbetsparter och ibland kritiker. Både kommunen och föreningslivet, agerar kraftfullt utifrån sina egna specifika roller och identiteter. Så bygger Uppsala kommun och föreningslivet tillsammans framtidens Uppsala!

Xxx kom överenskommelsen till?

Uppsala finns en överenskommelse mellan kommunen och de frivilligorganisationerna sedan år År 2009 fattade beslut om att bidra till utvecklingen av en ny överenskommelse i inkluderar hela föreningslivet. Hösten hölls en dialogkonferens i Uppsalas föreningsliv var inbjudna. Efter en öppen omröstning stöd för att fortsätta processen. Därefter har ett gemensamt av representanter från föreningslivet samt tjänstemän och politiker januari 2013 hölls ytterligare en dialogkonferens där detta och överlämnades till Uppsala kommun. Uppsalas beslutade den XX/XX att ställa sig bakom dokumentet. Därefter öppen för den förening som vill skriva under och sig bakom de principer och åtaganden som beskrivs i

Vilka handlar om?

Den här sig till Uppsala kommun och ideella föreningar, sociala företag, stiftelser, ekonomiska föreningar och andra ideellt och informellt finns i hela Uppsala. Respekten för föreningslivets olikheter är en tanke i överenskommelsen. För att sammanfatta alla dessa använder vi ordet "föreningsliv" i den här texten. När vi enskilda organisationen använder vi ordet "förening".

3(6)

Principer för god samverkan

Principen om dialog

Respekt, ansvar och öppenhet präglar dialogen mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Dialogen utgår från bådas förutsättningar och intressen och tillvaratar bådas perspektiv och kunnande. Parterna har ändå rätten att bedöma gränserna för sin öppenhet.

Principen om samhällsutveckling

En god samhällsutveckling börjar med den enskilda människans har alla ett ansvar att som medborgare medverka till en god omvärld. Människors aktiva deltagande i föreningslivet är en levande demokrati.

Människors engagemang kan organiseras på olika sätt. engagerar sig ideellt är det huvudsakligen organiserat inom och inte via kommunen. Utöver det ideella engagemanget görs insatser vilka också välkomnas i Uppsala.

Människors deltagande i föreningslivet folkhälsa, bidrar till ett bredare kulturliv, ökar delaktigheten och känslan sammanhang. Genom föreningslivets former lär man sig de spelreglerna.

Uppsala tillerkänns den en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och i den processen. Föreningslivet bidrar aktivt i samtalet om i Uppsala, i vision, planering, genomförande och uppföljning. genom detta inte över ansvar för sina

Principen om

I Uppsala är föreningarna fria och kommunen strävar efter att underlätta

Föreningarna kan vara både och utan att riskera samverkan eller ekonomiskt stöd.

säkerställa oberoendet är det avgörande att så stor långsiktighet som möjligt när det gäller beslut, finansiering och andra förutsättningar som påverkar

föreningarna. Långsiktigheten måste dock balanseras mot utrymme för flexibilitet och nyskapande.

4(6)

Principen om kvalitet

Föreningslivet består huvudsakligen av den breda och ofta ideellt baserade verksamheten, men också verksamhet där föreningarna arbetar på uppdrag av kommunen.

Föreningslivet sätter själv upp kvalitetskriterierna för sin egen verksamhet. När föreningar åtar sig att utföra verksamhet på uppdrag av kommunen, är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget.

Principen om mångfald och integration

Föreningslivet representerar den mångfald av invånare som finns i

Föreningslivet bidrar därigenom i samverkan med kommunen till kan mötas oavsett bakgrund och förutsättningar. Föreningslivet tar

vilja till engagemang och kan möta behov och önskemål som inte kan eller får möta. Föreningslivet ger också förutsättningar för och integration.

Åtaganden för en god samverkan

Kommunen åtar sig

att sprida kunskap om dels i sin egen organisation, vilket inkluderar all reglerad eller ägd verksamhet, dels samverkansparter

2. att bidra till av stödfunktioner för föreningslivet, exempelvis en

3. att och föreningarna arbetar tillsammans för att utveckla modeller

som en alternativ finansieringsform

utveckla samarbetsformer mellan kommunens nämnder och

som exempelvis dialogmöten och forum för information

5. att kommunen en gång per år bjuder in till ett kommunövergripande dialogmöte för avstämning av den lokala överenskommelsen och samtal om gemensamma utvecklingsfrågor

6. att kommunen bjuder in till föreläsningar, utbildningar och seminarier när så är aktuellt, samt tillvaratar föreningslivets kompetens i sina utbildningar

5(6)

7. att ansvarig tjänsteman eller politiker för en fråga ska vara lätt att få tag på samt att kommunen stimulerar former för enklare och bättre kontaktvägar

8. att när kommunen utvecklar eller program för ett visst verksamhetsområde, ska samtal med berörda föreningar föras

9. att när investeringar som direkt påverkar föreningslivet och dess intressen görs ska dialog föras med berörda föreningar

att ingen överflyttning av ansvar för välfärd från kommunen till sker utan att berörda parter fått komma till tals

att kommunen inte tar över verksamhet som föreningar dialog med föreningslivet

att föreskrifter för föreningsbidrag eller stöd till ska vara lätta att förstå och få tag på

13. att riktlinjer för bidrag och liknande utgångspunkt överenskommelsen

att när riktlinjer för ska en dialog med föreningslivet föras

att kommunen aktivt framväxten och stimulerar tillväxten av sociala företag

att görs på ett sätt som möjliggör för föreningar att delta

att som utförs på uppdrag av kommunen ska arbeta enligt vare sig utföraren är kommunal eller privat

åtar sig

att delta på dialogmöten

2. att bidra med kompetens och erfarenhet till en utveckling av de mötesplatser och andra stödfunktioner som finns

3. att föra en löpande dialog med kommunen i frågan om kommunens ansvar

6(6)

4. att föreningslivet bjuder in kommunen till föreläsningar, utbildningar och seminarier när så är aktuellt samt tillvaratar kommunens kompetens i sina utbildningar

5. att utveckla samarbetsformer mellan kommunens nämnder och föreningslivet som forum för information och dialogmöten

6. att kommunen och föreningarna arbetar tillsammans för att utveckla för partnerskapslösningar som en alternativ finansieringsform

7. att sprida kunskap om överenskommelsen i sina föreningar fi^v

8. att hitta former för att följa upp och levandegöra föreningslivets sida

9. att tillhandahålla relevant information om sin att öka tillgängligheten

att föreningar deltar i arbetsgrupper när de själva bedömer det relevant

Process och

Denna ram som utgör en grund för mer detaljerade avtal och kommunen och föreningar.

Denna är oberoende av politiska i fullmäktige. Den kvarstår även inträffar.

omförhandlas med fem års mellanrum. En årlig dialog om

under överenskommelsen är inte en förutsättning för att få bidrag eller typ av stöd från kommunen. Undertecknande av överenskommelsen kan

löpande under åren. Den part som vill lämna överenskommelsen kan löpande göra det.

Uppsala

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Handläggare Datum Diarienummer

Xxxxx Xxxxxxxx 2012-12-17

Sammanställning av kommunala nämnder, styrelser och bolags remissvar på förslag till lokal överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Idrotts- och fritidsnämnden:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• En mångfacetterad och aktiv ideell sektor är av stor betydelse för samhällsutvecklingen i Uppsala.

• Ett vitalt föreningsliv tillsammans med allt fler sociala företag spelar en viktig roll när det gäller såväl upprätthållandet av demokratin som den omfattande produktionen av både sociala och positiv fritidsverksamhet.

• Det är viktigt att den föreslagna överenskommelsen kommer till stånd och att så många föreningar som möjligt väljer att skriva under densamma.

Förslag till tillägg (kursiv text) under principen kvalitet:

• Föreningslivet sätter själv upp kvalitetskriterierna för sin egen verksamhet. När föreningar väljer att utföra verksamhet på uppdrag av kommunen, är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget. fall kommunen beslutar för att stödja viss verksamhet med bidrag är det kommunen som avgör vilka kvaliteter man vill ge bidrag till.

Under kommunens åtaganden förtydligas:

• Att kommunen aktivt stödjer sociala företag vad stödjer" kan innebära).

• Att kommunens upphandlingar görs på ett sätt som möjliggör för föreningar att delta (behöver nyanseras så att det inte gäller samtliga upphandlingar, utan avgränsas till det som kan vara relevant för föreningslivet).

• Att överenskommelsen utgör en grund för kommunalt finansierade verksamheter oavsett om utföraren är kommunal eller privat (behöver skrivas om i grunden för att tydliggöra vad som avses)

punkt föreslår nämnden en komplettering av föreslagen formulering:

• Att när investeringar som direkt påverkar föreningslivet görs ska dialog föras med berörda föreningar.

xxx.xxxxxxx.xx

2 (7)

Fastighetsägarnämnden:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Samma som idrotts- och fritidsnämnden med undantag av att förslag till tillägg under principen kvalitet inte finns med.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Samma som idrotts- och fritidsnämnden med undantag av att förslag till tillägg under principen kvalitet inte finns med.

Plan- och byggnadsnämnden

Nämnden har beslutat att inte avlämna något yttrande över förslaget.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• De ideella organisationerna har olika behov och kommunens stödformer ska därför vara flexibla.

• Den ideella sektorn bör tillerkännas en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och i den demokratiska processen.

• De ideella organisationerna bör tillerkännas sin betydelse som skapare av värden i välfärden och som ideella välfärdsproducenter.

• Föreningars betydelse i integrationsarbetet bör förtydligas.

• Betydelsen av att kommunen ger verksamhetsbidrag till föreningars basverksamhet bör beskrivas eftersom föreningars verksamhet har ett egenvärde i sig för kommunen, medborgaren och samhällsutvecklingen.

• Nämnden ser mycket positivt på en ny finansieringsform som partnerskap. Ideella organisationer ska även ges möjlighet att delta vid upphandlingar. Uppdrag och stödformer till sociala företag ska utvecklas.

• Kommunen borde hitta sätt till föreningsutveckling genom att inrätta en partsammansatt föreningsbyrå.

• Föreningslivet bör åta sig att mot bakgrund av föreningslivets oberoende på frivillighetens grund delta i dialogmöten som är relevanta för den enskilda föreningen.

Barn- och ungdomsnämnden

Tillstyrker förslaget. Sammanfattning av yttrande:

3 (7)

• De ideella organisationerna är mångfacetterade och deras verksamhet spänner över ett brett område.

• Organisationerna har olika behov vilket bör tydliggöras i en överenskommelse.

• Stödet från kommunen bör vara flexibelt, allt från verksamhetsbidrag och möjlighet att delta i upphandling av service och till bestämning av kommunens ansvar för ideella organisationers utveckling.

Socialnämnden för barn och unga:

av yttrande:

• Kommunens samverkan med ideella föreningar borde tydligt baseras på samma utgångspunkter som gäller för regeringens överenskommelse med en rad ideella organisationer samt SKL, tecknad 2008: Överenskommelsen mellan regeringen, de

organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting bygger på sex principer om samverkan: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt. mångfald.

• Listorna med åtaganden för kommunen respektive föreningslivet är alltför omfattande och detaljerade.

• Formuleringarna innebär i några fall omfattande organisatoriska insatser för kommunen om åtagandet ska kunna fullgöras.

• Punkten om att kommunen aktivt stödjer sociala företag innebär oklarheter i flera dimensioner. Vilka är kriterierna för ett socialt företag? Vad innebär aktivt

Punkten om att kommunala upphandlingar görs på ett sådant sätt som möjliggör för föreningar att delta är ett exempel på alltför vidlyftig och otydlig formulering.

Formuleringen innebär att ALLA kommunala upphandlingar omfattas, vilket inte kan vara intentionen.

• Kommunen borde ha som villkor för kommunalt stöd till föreningar att de är fria från diskriminering och att verksamhet för barn och ungdom ska vara fr i från alkohol och andra droger.

Till avsnittet om process och underskrifter kan avsnittet Hur kom överenskommelsen till?

föras. Detsamma gäller avsnittet Vilka handlar överenskommelsen om?

Texten i avsnittet om process måste i övrigt omarbetas helt:

• Om överenskommelsen får en giltighetstid på fem år så gäller den även efter nästkommande val Formuleringen om giltighet oberoende av maktskifte är således onödig.

• Om överenskommelsen nu gäller i fem år, varför och hur ska ändå årliga revideringar av åtaganden göras? Ändrade avtalsvillkor innebär att alla föreningar som undertecknat avtalet måste skriva under igen, eftersom villkoren ändras? Eller vem ska godkänna revideringen å föreningarnas vägnar?

• Påpekandet att det är frivilligt att underteckna överenskommelsen är mycket märklig, vad skulle alternativet vara? Resterande del av texten anger fullt tillräckligt vad som gäller.

4 (7)

• Formuleringen om att förening som vill begära utträde från överenskommelsen är felaktig. Ett undertecknande innebär inte något medlemskap. Det som gäller är att en förening när som helst kan säga upp överenskommelsen för sin del med omedelbar verkan.

• Det framgår inte om och i så fall hur kommunen kan säga upp överenskommelsen. Även för kommunens del bör denna möjlighet finnas och regleras i överenskommelsen.

• Vad händer med part som inte uppfyller sina åtaganden eller rent av bryter mot dem, kanske till men för övriga?

Socialnämnden för barn och unga anser mot bakgrund av ovan framförda synpunkter att förslaget till lokal överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun behöver omarbetas helt. Vidare måste påpekas att den remisstid som satts för ärendet är påtagligt kort.

Räddningsnämnden:

Ställer sig bakom förslaget.

Sammanfattning av yttrande:

• Nämnden bedömer att det inom nämndens ansvarsområde finns många möjligheter till ett utvecklat samarbete med ideella föreningar och andra frivilliga. Nämnden har av den anledningen förvissat sig om att brandförsvaret aktivt arbetar med att söka utveckla dessa möjligheter.

• Vidare har nämnden lämnat förslag till medlemskommunerna beträffande ett nytt gemensamt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för åren förslaget till handlingsprogram ingår åtta säkerhetsmål av vilka flera öppnar för och uppmuntrar ett ökat samarbete med ideella föreningar som frivilliga.

Överförmyndarnämnden:

Inget att invända mot förslaget.

Kulturnämnden:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Respekt, öppenhet och ömsesidigt ansvarstagande gällande utveckling och hållbarhet i de verksamheter som kulturnämnden ger uppdrag om och bidrag till ser kulturnämnden som önskvärda mål att arbeta för.

• Kulturnämnden ser positivt på syftet med överenskommelsen, dvs att god samverkan och ansvarstagande för den gemensamma samhällsutvecklingen.

• Att Uppsala kommun förbinder sig att med öppenhet tillvarata föreningslivets perspektiv och resurser och att föra en dialog i utvecklingsfrågor som berör föreningslivet anser nämnden vara av betydelse för en positiv samhällsutveckling, liksom att långsiktighet i planering och finansiering säkerställer och hållbarhet.

5 (7)

Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

Ställer sig principiellt bakom överenskommelsen.

av yttrande:

• Xxxxx och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förslaget till överenskommelse men väljer att inte avge några särskilda synpunkter då det inte finns något som har bäring på nämndens ansvarsområde.

Nämnden för hälsa och omsorg:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Representanter för NHO har medverkat i processen som föregått förslaget och nämnden anser att dessa dialogtillfällen har lagt grunden till ett tydligt och konstruktivt dokument som i positiv anda klargör principer och beskriver parternas roller i det framtida samarbetet.

• Särskilt vill nämnden understryka vikten av tydliga och precisa åtaganden från respektive parter i det fortsatta samverkansarbetet.

Teknik & service:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Styrelsen för teknik och service ställer sig positiv till förslag till text i den lokala överenskommelsen men anser att några punkter som avser kommunens åtaganden behöver förtydligas för att dessa ska få önskat genomslag. Punkterna som behöver förtydligas rör kopplingar till befintliga policyer samt hantering av kommunalt finansierad verksamhet som ej är egenregi.

• Styrelsen för teknik och service ställer sig positiv till förslaget till överenskommelse och ser att principen för dialog överensstämmer med övriga policydokument som finns för kommunal verksamhet. För att Styrelsen för teknik och service ska kunna ta sitt ansvar i denna överenskommelse på ett fullgott sätt önskas förtydliganden av nedan nämnda frågeställningar.

• Punkt ett, "att sprida kunskap om överenskommelsen, dels i sin egen organisation, vilket inkluderar all kommunalt finansierad verksamhet, dels till samverkansparter". Teknik & service kostnadsmassa består till drygt hälften av kostnader för inköpta underentreprenörer, dvs. kommunalt finansierad verksamhet. På vilket sätt förväntas överenskommelsen spridas? Kommer det att finnas ett framtaget material som ska fungera som underlag vid upphandling av underentreprenörer samt spridning till redan upphandlade underentreprenörer?

• Punkt tre, "att kommunen och föreningarna arbetar tillsammans för att utveckla en modell för partnerskapslösningar som en alternativ finansieringsform". Styrelsen för teknik och service vill vara en part i en sådan process och inväntar en inbjudan från äldrenämnden.

6 (7)

• Punkt sju, "att ansvarig eller politiker för en fråga ska vara lätt att få tag på samt att kommunen stimulerar former för enklare och bättre kontaktvägar". Är intentionen i punkten att kontakten med föreningar ska ske på ett annat sätt än redan angivet i t.ex. kommunikationspolicyn?

• Punkt femton, "att kommunens upphandlingar görs på ett sätt som möjliggör för föreningar att delta". Är intentionen i punkten att föreningar ska behandlas på annat sätt än övriga parter som tas upp i upphandlingspolicyn och tillhörande riktlinjer?

• Punkt sexton, " att överenskommelsen utgör en grund för kommunalt finansierade verksamheter oavsett om utföraren är kommunal eller privat". Vad innebär att utgöra en grund? Kommer det att finnas ett framtaget material som ska fungera som underlag vid upphandling av underentreprenörer samt spridning till redan upphandlade under- entreprenörer?

Vård & bildning:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Uppsala kommun har en lång och god tradition av överenskommelse mellan kommunen och föreningslivet. Kommunen var en av de första kommunerna i landet att åstadkomma en sådan överenskommelse.

• Styrelsen för vård och bildning hälsar med tillfredsställelse att Uppsala kommun bygger vidare på ovanstående ambition genom att ha en lokal överenskommelse med föreningslivet som grund för samverkan och samarbete.

• Styrelsen för vård och bildning lyfter i sin affärsstrategiska plan vikten av att kommunens utvecklas i samklang med civilsamhället.

• Utifrån detta ser styrelsen det som naturligt att, i enlighet med kommunens åtagande i överenskommelsen sprida kunskap om överenskommelsen i den egna organisationen och till samverkande parter.

• Det är bra att man i kommunens åtagande lyfter fram att tjänstemän och politiker ska vara lätta att få tag på och att kommunen ska stimulera former för enklare och bättre kontaktvägar.

• Ett tillägg kan behövas i texten om att kommunen aktivt ska stödja nystartade föreningar.

Uppsalahem AB:

Ställer sig bakom förslaget.

av yttrande:

• Uppsalahem AB har som fastighetsägare och bostadsföretag sin givna roll för att stimulera till ett livskraftigt föreningsliv i bostadsområden och kommunen.

• Idag finns många delar av föreningslivet bland våra lokalhyresgäster, idrottsklubbar, intresseföreningar, stiftelser, politiska föreningar, studieförbund, föräldraföreningar, ekonomiska föreningar inom vård och omsorg. Uppsala föreningsråd har också fått hemvist i våra lokaler.

7 (7)

• En annan viktig tillgång för människors engagemang är ett femtiotal kvarterslokaler, som finns med stor geografisk spridning inom kommunen. Lokalerna sköts av lokala hyresgästföreningar och för närvarande arbetar Uppsalahem tillsammans med hyresgästföreningen med att utöka användningen av dessa lokaler. Ett syfte med lokalerna föreslås bli skall även kunna brukas av andra samarbetspartners som registrerade föreningar, trossamfund, kulturverksamheter och studieförbund som bedriver verksamheter som riktar sig och är till för de boende och kan skapa levande och varierande stadsdelar".

Kommentarer till kommunens åtaganden:

• I förslaget till kommunens åtaganden för god samverkan inkluderas all kommunalt finansierad verksamhet och därmed omfattas inte Uppsalahems verksamhet, som finansieras av hyresgästerna. Detta bör inte hindra Uppsalahem AB från att även framöver vara en samarbetspartner och delaktig i utvecklingen av dialog och forum för information.

• I den föreslagna överenskommelsen används ordet "föreningsliv" även för "ideellt och informellt engagerade" vilket urvattnar begreppet föreningsliv. I samband med hyreskontrakt, upphandling och överenskommelser behöver Uppsalahem hålla sig till en juridisk person.

Principer för god samverkan:

• Uppsalahem känner sig väl förtrogna med principerna för dialog, samhällsutveckling, kvalitet och mångfald och kan åta sig att samarbeta utifrån dessa

principer.

• Avslutningsvis vill Uppsalahem framhålla föreningslivets betydelse för bra bostadsmiljöer och levande stadsdelar och välkomnar att kommunen betonar detta genom denna överenskommelse.

Uppsala stadsteater:

Ställer sig bakom förslaget.

Uppsala konsert & kongress:

Avstår från yttrande.

PM angående remissvar från förening angående förslag till LÖK

Följande föreningar har lämnat svar på remissen:

Akademiska sjukhusets konstförening

Astma och Allergiföreningen i Uppsala och Knivsta och Ekeby Flogsta samrådskommitté

Bibliotekets vänner i Järlåsa Congo

BSK Sturarna

den svensk-italienska vänskapsföreningen Celiakiföreningen Uppsala län

(Centrum Ideellt Arbete

EFS Missionsförening i Lötenkyrkan

Ethio-Tigreanska föreningen i Uppsala iEtiopiska-Tigray Svenska föreningen i Uppsala

utan Gränser (FuG) koloniträdgårdsförening

Flygvapenregion Mitt

AUTOMOBILKÅREN

Frälsningsarmén

Föreningen Företagens historia [Föreningen Nordens ungdomsförbund Föreningen Uppsala

Uppsala

Gottsunda Sunnersta Socialdemokratiska förening Gottsundabibliotekets Vänner

Gröna Sköna Stabby tGöta Båtklubb Heidenstams

Sverige ska leva - Uppsala län (länsbygderåd i Uppsala län) Hornboskapens Vänner

Uppsala kommun 11 Uppsala

Internationella Kvinnoförening i Uppsala Iransk Pop

Kalrso

Kinesisk Kulturförening 'Knivsta HBG:S folkdanslag

Kommittén för bulgariskt-europeiskt samarbete Kåbo GK

1575 Svea (Läkekonst,

i Uppsala

Mun- & Hals Cancerförening Uppland (Musikföreningen Ökengig

NHR Uppsala-Knivsta

Kyrkansfritids 4life

PRO Knutby

Egnahemsförening

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala (Serbiska kulturföreningen

Snidar

Stadsbibliotekets vänner samt Brantingsbibliotekets vänner ' S TEAM UPPSALA

Stenhagens Föreningsråd jSTFs Uppsalakrets

Sunnersta Egnahemsförening förening för orofacial medicin

Svenska fornskriftsällskapet (Svenska kyrkan i Uppsala Svenska Kyrkans Unga

[Svensk-kinesiska Handelsfrämjande Förening Säkrare3

jSätra brunns vänförening Teater DaCapo

Ting & Kaka

Upplands Ridsportförbund jUppsala 4H

Uppsala Föreningsråd

Kvinnojour

Uppsala Läns Dövas Förening

|Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS)

Uppsala Slalomklubb [Uppsala Vasaloppsklubb Uppsala Young Hockey Club

[Uppsala (ÅSS)

UPS ( 1 st)

0300

Vänsterpartiet Knivsta flygklubb

De svarande föreningarna har själva angivit (utifrån indelning gjord av SCB) hur de önskat kategorisera sin förening - enligt nedan:

Humanitär hjälporganisation		1 (1,2%)
		0 (0,0%)
Handikapp/patientförening	1	6 (7,1%)
Invandrarorganisation		7 (8,3%)
Kvinnoorganisation		3 (3,6%)
Pensionärsorganisation		4 (4,8%)
Församling i Svenska Kyrkan		2 (2,4%)
Annan kyrka/kristet samfund	1	2 (2,4%)
Annat religiöst samfund		0 (0,0%)
Nykterhets/antidrogförening	1	1 (1,2%)
Lokal sammanslutning för sociala frågor		2 (2,4%)
Grupp för internationella frågor		1 (1,2%)
Ordenssällskap		0 (0,0%)
Frivilliga insatser inom offentlig sektor		0 (0,0%)
Annan organisation med humanitär/social inriktning	B	1 (1,2%)
Idrottsförening		11 (13,1%)
Friluftsförening		1 (1,2%)
Miljöorganisation		1 (1,2%)
Kultur/musik/dans/teater		14 (16,7%)
Annan hobbyförening		1 (1,2%)
Fredsorganisation		0 (0,0%)
Motororganisation		0 (0,0%)
Förening för boende	§	3 (3,6%)
Aktieägarförening		0 (0,0%)
Frivillig försvarsorganisation \|		2 (2,4%)
Konsumentkooperativ		0 (0,0%)
Annat kooperativ/sa het		0 (0,0%)
Lokal aktionsgrupp	1	1 (1,2%)
Fackförening		0 (0,0%)
Politiskt parti	B	2 (2,4%)
Studentförening		0 (0,0%)
Annan förening		18 (21,4%

Resultatredovisning

På sidorna redovisas bearbetningar av de remissvar som föreningarna lämnat på skilda avsnitt av överenskommelsetexten. Förslaget är skrivet med röd text, medan synpunkter från remissföreningarna är uppdelade i kategorierna "ändringsförslag", "tilläggsförslag", "förslag att text stryks" samt en kategori som innehåller ett "urval av övriga kommentarer som lämnats till frågan".

Principen om dialog (FRÅGA 4 )

Respekt, ansvar och öppenhet präglar dialogen mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Dialogen utgår från bådas förutsättningar och tillvaratar bådas perspektiv och kunnande.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

• Förslag att ändra begreppet/benämningen "Föreningslivet" generellt i avtalstexten till "utövare inom social ekonomi".

Kommentar: Beteckningen föreningslivet täcker inte de olika formerna av aktörer inom social ekonomi och kommer återigen att fokusera ensidigt på föreningar

• Föreslår att sista meningen formuleras så här: "Dialogen utgår från bådas förutsättningar och intressen och tillvaratar bådas perspektiv och kunnande"

Kommentar: Dialogen bör inte endast utgå från parternas förutsättningar, utan också utgå från parternas huvudsakliga uppdrag, parterna måste vara tydliga om sina respektive uppdrag då dialogen förs

TILLÄGGSFÖRSLAG RESPEKTIVE FÖRSLAG TEXT STRYKS

URVAL AV ÖVRIGA KOMMENTARER SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Bra, men kommunen måste lägga ner mycket mera kraft än hittills på att föra en dialog med föreningarna, inte bara låta ett kommunalråd svara med två rader på en lång framställning

• Der är viktigt att båda parterna håller sig till det som står texten och om det skulle uppstå meningsskiljaktigheter så måste en opartisk medlare sättas in.

• Dokumentet pratar huvudrubrikerna om god samverkan. Innebörden av samverkan definieras dock inte. Det borde resultera åtaganden från både kommun och föreningar där det finns både givande och tagande.

• Ok, 3 egenskaper (respekt, ansvar och dialog) är bra för att skapa en dialog

• Respekten o öppenheten samt ansvaret brister från U-A Kommuns sida

• Ställer stora krav för att leva upp till detta

• Tillit är en viktig ingrediens

• Tror att det kan bli intressantare och mer effektivt med bidragen med större dialog. Om man mot ett bidrag får specifika insatser känns kanske bidraget mer effektivt både för bidragsgivare och mottagare

• Tydligt och viktigt

• Vem ska vara den tredje parten som se till att detta verkligen är så

• Öppen dialog är viktig för att diskutera vad som behövs för att lösa samhälleliga problem relaterade med nykomlingar och de som står utanför arbetsmarknaden, för att upptäcka återkommande problem tid och, för att sätta resurser på rätt sätt som ger resultat

Principen om samhällsutveckling (FRÅGA 5 )

En god samhällsutveckling börjar med den enskilda människans ideella engagemang och allas vårt gemensamma ansvar att som medborgare delta i den demokratiska utvecklingen av vår omvärld.

När människor engagerar sig ideellt är det huvudsakligen organiserat inom föreningslivet och inte via kommunen. Människors engagemang kan organiseras på olika sätt. Utöver det ideella engagemanget Inom föreningslivet görs många informella insatser vilket också välkomnas i Uppsala.

Föreningslivet bidrar aktivt i samtalet om samhällsutvecklingen i Uppsala, i vision, planering, genomförande och uppföljning. Kommunen lämnar genom detta inte över ansvar för sina välfärdsåtaganden

Människors deltagande i föreningslivet banar väg för att man lär sig de demokratiska formerna, ger bättre folkhälsa, bredare kulturliv, större delaktighet och känsla av socialt sammanhang.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

• Ändra formuleringen "den enskilda människans ideella engagemang" till "den enskilda människans engagemang"

Kommentar: Är vi ideella så fort vi inte tar betalt för vårt eller inte engagerade om vi får betalt?

• Önskas förändring angående: "Kommunen lämnar genom detta inte över ansvar för sina välfärdsåtaganden" - antingen ändrad text eller att stryks

Kommentar: Kommunen får inte lämna över ansvaret för samhällets välfärdsåtaganden som åvilar kommunen... Så varför är detta skrivet på detta viset?

Annan svarandes förslag på textändring - samma mening: "Kommunen lämnar genom detta inte över ansvar för sina välfärdsåtaganden och gör det, som behövs, för att en god kännedom om detta alltid skall finnas hos alla ansvariga och involverade inom kommunens välfärdsåtaganden."

Ny kommentar samma textmoment: "Tredje stycket har inte balans i åtagandena. Föreningslivet ska aktivt bidra i "samhällsutvecklingen", medan kommunen bara åtar sig att inte lämna över ansvar för "välfärdsåtaganden". Kommunen har mycket vidare ansvar än så (upprätthålla t ex). Att bara åta sig att inte lämna över ansvar är ett alldeles för begränsat och svagt åtagande från kommunens sida. Ska principen om samhällsutveckling ha någon reell innebörd och ska en överenskommelse med föreningslivet ha någon mening bör kommunen åta sig mer än vad lagen kräver (t ex i plan- och I sista meningen föreslår vi att "välfärdsåtaganden" byts mot "åtaganden" samt att kommunen formulerar ett tydligare åtagande, förslagsvis något i stil med att sörja för god kommunikation med föreningslivet, att ta tillvara synpunkter och att återrapportera om och hur synpunkterna har beaktats.

• Formuleringen: "Människors deltagande i föreningslivet banar väg för att man lär sig de demokratiska formerna samt ger bättre folkhälsa, bredare kulturliv, större delaktighet och känsla av socialt sammanhang" behöver ändras.

Kommentar: Syftningen blir fel

• Föreslår att avslutningen av första stycket ersätts med: "... att som medborgare medverka till en god utveckling av vår omvärld

Kommentar: I första stycket begränsas ansvaret till att gälla den "demokratiska utvecklingen", nog så viktigt, men ofta börjar människors engagemang i sakfrågor, det är inte demokratin i sig som är utgångspunkten

TILLÄGGSFÖRSLAG

FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

• Ta bort meningen: "När människor engagerar sig ideellt är det huvudsakligen organiserat inom föreningslivet och inte via kommunen".

Kommentar: Det finns mycket "ideellt" engagemang idag som inte alls kanaliseras genom föreningslivet, gräsrotsrörelser av olika slag, dagsaktuella politiska aktiviteter, all anhörigvård och annat engagemang etc. ... ... är det ofta organiserat... syftningen på kommunen är mindre bra... man arbetar väl inte ideellt organiserat via kommunen... Ta bort hela meningen, den tillför inget

• Ta bort En god samhällsutveckling börjar med den enskilda människans

ideella engagemang

Kommentar: Det är en politisk fråga vad en god samhällsutveckling börjar med. Xxxxx den första meningen

AV ÖVRIGA SOM FRÅGAN

• Bra, men för att föreningarna skall kunna fungera väl fordras att kommunen har resurser att ge stöd, även ekonomiskt - och till alla typer av föreningar.

• Det är ofta mer demokratiskt i kyrkor och samfund än i politiska sammanhang där makt och pengar ändå är en ingrediens. Därför har kommunen mycket att hämta från kyrkor och samfund och från många andra ideella föreningar

• Detta samhällsengagemang från medborgarna kommer kommunen till gagn

• Full delaktighet utifrån varje individs förutsättning är en viktig grundprincip bör belysas bättre.

• Föreningslivet driver sin verksamhet. JA, men kommunen kan bidra med en aktuell lista över de föreningar som finns (på kommunens hemsida) för att kunna underlätta för den som vill aktivera sig och engagera sig.

• Föreningslivet är absolut viktigt för samhällsutvecklingen. En oroande trend är att unga människor i mindre utsträckning engagerar sig ideellt, hur kan man motverka detta? Tror att det är viktigt att föreningarnas arbete inte blir allmängiltigt och alltför byråkratiskt utan mer är engagerat och medryckande

• Gillar att föreningslivet betonas som viktigt, att det är ett sätt att vara föreningsaktiv

• Här saknas det något om hur kommunen tänker att stödjer dessa människor och föreningar. Jag menar inga åtaganden. Texten är för flummig.

• Kommunen skapar förutsättningar liksom återkommande årliga festivaler där alla typer av organisationer kan mötas

• Vi har alla ett gemensamt ansvar för en god samhällsutveckling - var och en efter sina förutsättningar

Principen om självständighet (Fråga 6 )

I Uppsala kommun är föreningarna fria och kommunen strävar efter att underlätta självständighet.

För att säkerställa oberoendet är det avgörande att så stor långsiktighet som möjligt skapas när det gäller finansiering och annat som påverkar föreningarnas planeringsarbete. Genom ett brett politiskt stöd garanteras att åtagandena håller länge.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Förslag att byta ord på det "För att säkerställa oberoendet är det avgörande att så stor långsiktighet som möjligt skapas när det gäller finansiering och annat som påverkar föreningarnas planeringsarbete" ändras till andra beslut som påverkar föreningarnas planeringsarbete"

"Genom ett brett politiskt stöd garanteras att åtagandena håller länge" - förslag att byta ordet

åtagande till överenskommelse

TILLÄGGSFÖRSLAG

FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

• Mening två... Föreningslivet bidrar därigenom i samverkan med kommunen till att olika individer och kulturer kan mötas oavsett bakgrund och förutsättningar. FÖRSLAG: tas bort! En övertydlig text. Det står j u i sista meningen, men ta bort det onödiga ordet också

URVAL AV ÖVRIGA SOM LÄMNATS FRÅGAN

• Det är bra att kommunen låter föreningarna bestämmer själva om deras verksamhet. Men kommunen ska också kräva ansvar och delfinansiering från föreningarna så att kan känna att de äger verksamheten

• Det är viktigt att detta stäms av, speciellt med de nya bidragsreglerna för ungdomsföreningar som är direkt motsatt denna princip. De syftar till ökad kortsiktighet genom att fokusera på kortsiktiga projekt, samtidigt som de direkt motverkar föreningarnas självständighet genom att ställa godvilliga "kvalitetskrav". Om Lokala Överenskommelsen inte medför att dessa regler förändras ser vi inte att den fyller sin funktion. Just långsiktighet är området där vi som organisation har störst problem

• Eftersom demokrati enligt ovan ofta är bättre i kyrkor och samfund än i kommunen känner många kyrkor och samfund att för mycket påverkan och intrång i den ideella verksamheten vi bedriver snarare är hindrande med byråkrati, pappersarbete och

samarbete måste bygga på respekt, självständighet och frihet i utformning av arbetet i praktik, inte bara på pappret, men att även det fina frivilliga arbetet som är en grund i kyrkors och samfunds verksamhet får uppskattning och viss belöning/ersättning

• Långt framförhållandet skall alltid has om möjligt, och ekonomiskt oberoendet är j u väldigt svårt att att vara politiskt oberoende gentemot kommun anser jag som självklar att det inte sker nån utestängning på något sätt av en förening/organisation pga av att politiska värderingar inom länge det inte handlar om rasism eller nåt liknande självklart

• Många föreningar är kortlivade, därför att de driver en aktuell fråga. För dem fungerar inte det långsiktiga stödet. Också ett kortsiktigt stöd behövs

• Självklart är varje förening fri och självständig - så länge föreningens stadgar (ändamålsparagrafen) håller sig inom etiska och juridiska ramar

• Självständighet är en sanning med modifikation då många föreningar är beroende av lokaler som är kommunens... Hyror höjs oftare än medlemsavgiften i föreningarna t ex

• Vad menas med långsiktighet? Är det ett, två eller flera år?

• Vi anser att detta är en av de viktigaste principerna

Principen om kvalitet (Fråga 7)

Föreningslivet består av den breda och ofta ideellt baserade verksamheten, men också av uppdragsinriktat arbete.

Föreningslivet sätter själv upp kvalitetskriterierna för sin egen verksamhet. När föreningar väljer att utföra verksamhet på uppdrag av kommunen, är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

• Bör ändras till: "är det kommunen som i samverkan med föreningen" avgör vilka krav

på kvalitet som gäller för uppdraget

• Meningen ... men också av uppdragsinriktat arbete... (kryptiskt, inte tydligt) FÖRSLAG: Denna mening är viktig... som det har sett ut hittills ska inte uppdragsinriktat arbete stå på detta sätt. Vare sig ifråga om bidrag eller partnerskap kan man använda uppdragsinriktat arbete. Meningen skulle kunna lyda... Basen i den sociala ekonomin är dess breda och huvudsakligen ideellt baserade verksamhet. Inom föreningar och sociala företag utförs även en hel del välfärdsarbete via överenskommelser och avtal med kommuner och andra organisationer. 2. TEXT: Meningen ... När föreningar väljer att utföra verksamhet på uppdrag av kommunen, är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget. OBS - Föreningslivet sätter själv upp kvalitetskriterierna för sin egen verksamhet. FÖRSLAG: När och sociala företag... väljer att utföra verksamhet genom avtal med kommunen är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för avtalet.

TILLÄGGSFÖRSLAG RESPEKTIVE FÖRSLAG TEXT STRYKS URVAL AV ÖVRIGA SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Bra, men här bör kommunen visa större kreativitet, när det gäller att inse vilka uppdrag som kan läggas ut på föreningar och vad en förening kan bidra med

• För oss är det självklart att uppdragsgivaren är den som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget. Naturligtvis är det viktigt att det inom föreningarna också finns kvalitetskriterier för den egna verksamheten

• Hur ställer dig då kommunen att påverka föreningens verksamhet när de gett ekonomisk bidrag till föreningen. Hur långt kan de gå i sina krav? Något som går emot föreningens stadgar? Förtydliga "uppdrag från kommunen

• Kvaliteten skall alltid vara i fokus, och jag tror inte det händer så ofta att en förening får i uppdrag av kommun att utföra om det sker så ska kommun självklart kunna ställa krav på kvalitet från föreningens sida sett

• Måste kanske också förtydliga vad som betyder att man utför verksamhet på uppdrag för kommunen. Min uppfattning är att detta inte är fallet när man söker utvecklingsbidrag för egen verksamhet, men kommunen behandlar det så i sin byråkrati

• Självklart att den som ger ett uppdrag även är den som ställer krav. Detta måste föregås av en dialog så att kraven är rimliga och genomförbara. Tillgänglighet är en grundförutsättning

• Stämmer absolut om det är verksamhet som kommunen normalt utför och där föreningar kompletterar eller får en lokal bit av den verksamheten. Men bör sättas i samförstånd om det är verksamhet som kommunen inte bedriver eller verksamhet som sedan länge funnits i ideell regi, t.ex diakoni. Ideella personer är en del av kommunen och har ofta både större erfarenhet och kunskap än en tjänsteman så attityden att stadshuskontoret minsann är de som bestämmer är inte lämplig i många samarbetssammanhang

• Viktigt att ta hänsyn till innehållsliga kvaliteter. Kvalitetskrav definieras ofta som kvalitetssäkring, vilket i de flesta fall avser endast mätbara faktorer

• Ägarskap är viktigt. När finansiering av civilsamhällets organisationer görs kan det ske på två sätt, genom bidrag och genom upphandling. Finansiering bör därför i största möjliga mån ske genom bidrag, men gärna i konkurrens.

Principen om mångfald (Fråga 8)

Föreningslivet representerar den mångfald av invånare som finns i Uppsala. Föreningslivet bidrar därigenom i samverkan med kommunen till att olika individer och kulturer kan mötas oavsett bakgrund och Föreningslivet tar tillvara människors vilja till engagemang och kan möta behov och önskemål som kommunen inte kan eller får möta. Föreningslivet ger också förutsättningar ökad inkludering och integration.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

• att rubriken ska vara "Principen om Integration och mångfald". För att " Enligt svenska akademiens ordlista betyder ordet mångfald en mängd enheter (Har inkommit i ett antal olika svar)

• Skriv "som finns i Uppsala kommun", istället för "i Uppsala". Som det skrivs nu så inkluderas inte landsbygden - gäller flera stycken i avtalstexten.

TILLÄGGSFÖRSLAG FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

• Sista meningen är svår att tolka "—ökad inkludering " ? Av vad då ? Kan tas bort eller

utvecklas

URVAL AV ÖVRIGA KOMMENTARER SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Absolut! Att få in individer från olika kulturer i förenings- och kyrkoliv slår 3 flugor i en smäll: dels är det bra för den utifrån kommande att få en gemenskap som värmer, dels är det berikande för kyrkan/föreningen att få in-put från nya ögon och sist men inte minst är det tryggt för kommunen att invandrare tämligen snabbt blir integrerade i samhället där annars särskilt unga och arbetslösa kan utgöra ett besvärande inslag som kommunen och dess invånare får på sej.

• Blir lite mycket fokus på invandrarintegration och som jag läser det. Inkludering och integration gäller j u alla grupper i saknar ex åldersintegration, inkludering av ekonomiskt utsatta barn Förstår att man inte kan räkna upp alla. Har heller inget jättebra förslag på hur det skulle stå. Kanske kan man lyfta bort ordet "kulturer" och bara ha det så att "...olika individer kan mötas...". Bara ett förslag, det är ju olika hur man läser texter också

• Genom föreningsrådet borde mera göras för att den mångfald av föreningar som finns i kommunen kan presenteras och få berätta vad de är bra på. Här står vi kvar på samma ståndpunkt som vi gjorde för femtio år sedan

• Hur är det med människor som har funktionshinder av olika slag? Även de har ofta ganska svårt att integreras i föreningslivet

• Här har vi en väldigt intressant punkt speciellt för min förenings del sett "MÅNGFALDEN" alltså att inte bara vissa grupper/intressegrupper ska tas vara på utan "ALLA" och så fungerar det inte nu i U-A dags o ta tillfälle i akt nu ÄRADE KOMMUNPOLITIKER inkl. LANDSHÖVDINGEN även om inte denne är anställd av kommun då

• Stämmer. Men det civila samhället speglar ofta makten i ett samhälle och kan också fungera exkluderande. Skulle möjligen ha en mindre normativ ton här utan snarare påvisa potentialen. Civilsamhällsorganisationerna kan bidra till samverkan, etc

• Vår förening är öppen för alla. Vilken samverkan? Vet ni ens att vi finns och vad vi gör för hur många medlemmar? Vad har kommunen gjort eller planerat att göra för oss som leder till samverkan?

Kommunen åtar sig (Fråga 9 )

• att sprida kunskap om överenskommelsen dels sin egen organisation, vilket Inkluderar all kommunalt finansierad verksamhet, dels till samverkansparter

• att bidra en positiv utveckling av stödfunktioner för föreningslivet

• att kommunen och föreningarna arbetar tillsammans för att utveckla en modell för partnerskapslösningar som en alternativ finansieringsform

• att utveckla mellan kommunens nämnder och föreningslivet som exempelvis dialog möten och forum för information

• att kommunen en gång per år bjuder in till ett kommunövergripande dialogmöte för avstämning av den lokala överenskommelsen och samtal om gemensamma utvecklingsfrågor

• att kommunen bjuder in föreläsningar, utbildningar och seminarier när så är aktuellt, samt tillvaratar föreningslivets kompetens i sina utbildningar

• att ansvarig tjänsteman eller politiker för en fråga ska vara lätt att få tag på samt att kommunen stimulerar former för enklare och bättre kontaktvägar

• att när kommunen utvecklar riktlinjer/pollcies eller program för ett visst verksamhetsområde, ska samtal med berörda föreningar föras

• att ingen överflyttning av ansvar för välfärd från kommunen till föreningslivet, eller vice versa, sker utan att berörda parter fått komma till tals

• att föreskrifter för föreningsbidrag eller stöd till särskilt projekt ska vara lätta att förstå och få tag på

• att riktlinjer för bidrag och liknande har sin utgångspunkt I överenskommelsen

• att när riktlinjer för föreningsbidrag utformas ska en dialog med föreningslivet föras

• att kommunen aktivt stödjer sociala företag

• att kommunens upphandlingar görs på ett sätt som möjliggör för föreningar att delta

• att överenskommelsen utgör en grund för kommunalt finansierade verksamheter oavsett om utföraren är kommunal eller privat

ÄNDRINGSFÖRSLAG

• 2:a stycket. Ordet positiv kan tas bort. För en utveckling är i sig positiv

• 5:e stycket att kommunen minst en gång per år

• 9:e stycket bör det stå att när investeringar som direkt påverkar föreningslivet

• stycket bör det läggas till att föreskrifter ska finnas lättillgängliga

• 12 stycket kan även stöd läggas in efter och liknande

• 14 stycket vill vi ha att det står: att kommunen stödjer framväxten och stimulerar tillväxten av sociala företag med ett förhållningssätt för initiativ och utveckling av socialt företagande.

TILLÄGGSFÖRSLAG

• "Partnerskapslösningar som alternativ finansieringsform" bör preciseras/förtydligas

• Saknar åtagande för kommunen att följa upp överenskommelser

• Vi saknar ett åtagande om att kommunen ska möjliggöra för alla att vara med. Den Fysiska tillgängligheten saknas, skulle kunna i bidragsgivning m.m

• Vi skulle vilja ha med en punkt om att föreningar skall ha rätt att vara remissinstanser inom sina verksamhetsområden

• Vi vill ha förtydliganden angående skrivningen "överflyttning av ansvar för välfärd från kommunen till föreningslivet"

• Vad menas med ordet "liknande" i texten "...att riktlinjer för bidrag och liknande..."

• Förtydliga vad som menas med "privat" i texten "...oavsett om utföraren är kommunal eller privat"

FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

• 3:e stycket: Vi har svårt att se värdet med sådana lösningar. Punkten tas bort.

• 9: e stycket: Kommunen bör aldrig flytta över ansvar för välfärd till föreningslivet. Vad säger kommunallagen? Punkten tas bort.

• 10:e stycket kan tas bort då andemeningen står redan i principerna

• 16:e stycket kan man stryka: oavsett om utföraren är kommunal eller privat

URVAL AV ÖVRIGA KOMMENTARER SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Undrar varför formuleringen: "att kommunen aktivt stödjer sociala företag" Varför diskuterar man "sociala företag"? Man syftar på föreningar här också eller?

• All dialog är positiv och kan också öka möjligheterna till att lära sig av varandra mellan kommun - föreningar men också mellan föreningarna själva. Vi tror även att utfallet blir bättre om båda parter i en överenskommelse kan se direkta och effektiva fördelar i samarbetet

• Att inte sprida falska rykten. Inte fatta beslut som berör föreningens överlevnad

• Att kommunen ansvarar för att publicera på sin hemsida vilka föreningar som finns i Uppsala kommun. Listan måste ha en ansvarig som föreningarna kan vända sig till för att uppdatera information om listan med info om föreningarna.

• Beslutet att höja markeringsavgifterna till det dubbla tycker jag är dåligt. Jag tycker också det är absurt när föreningar betalar för att gå en kurs om hur man söker aktivitetsstöd från kommunen. Varför inte skippa aktivitetsstödet helt och hållet och i stället sänka tillbaka markeringsavgifterna till "gamla" nivån

• Det borde finna ett centralt kommunalt organ, dit föreningarna kunde vända sig för att få hjälp med det som omtalas i ovannämnda 15 punkter

• Det lovas väldigt mycket här, många här skall det finnas en punkt som beskriver att kommunen tillvaratar/bejakar "MÅNGFALDEN".

• Kommunens åtaganden enligt förslaget är tämligen svaga och för begränsade. Vi föreslår en ny inledande övergripande punkt i enlighet med vad vi framfört under principen om samhällsutveckling: "... att kommunen åtar sig att sörja för god kommunikation med föreningslivet, att tillvarata dess synpunkter, dokumentera synpunkterna och återrapportera om och hur de beaktats i kommunens

beslutsfattande". I nionde punkten i förslaget tas upp hur föreningslivet berörs av investeringar. Vi anser att denna punkt inte bara ska beröra investeringar utan alla förändringar som berör föreningarna. Därtill kan förslaget tolkas som att det handlar endast om hur föreningarnas organisationsliv påverkas, vilket är alldeles för snävt, utan det bör handla om hur föreningarnas intressen påverkas. Vi föreslår följande formulering av punkten: "att när förändringar planeras som påverkar föreningarna och deras intressen ska dialog föras med berörda föreningar". Det finns ingen punkt om

hur kommunen förhåller sig till föreningar som framför kritiska åsikter. En överenskommelse bör skapa trygghet om att inte repressalier utövas mot föreningar i sådana fall. Vi föreslår följande nya punkt: "att kommunen åtar sig att inte negativt särbehandla föreningar som framfört kritiska synpunkter till kommunen".

• Kommunen ska inte bara sprida kunskap om överenskommelsen utan också sprida kunskap om hur den egna organisationen kan jobba praktiskt i samarbetet med föreningar utifrån överenskommelsen. Det finns en risk att politiker och tjänstemän ser föreningarna som irritationsmoment i vardagen. Föreningar har synpunkter på förslag och kommer med egna förslag som riskerar att fördröja eller förändra tänkta

lösningar. Tjänstemän som handlägger ärenden där föreningar är inblandade behöver hitta metoder där situationer kan nås. Punkten " att ingen överflyttning av ansvar kommer till tals" måste omformuleras. Det är inte troligt att att en förening har befogenhet eller kraft att flytta över ansvar för välfärd till kommunen. Om kommunen vill flytta över välfärd till föreningslivet är det att likna vid ett uppdrag. Här kan ev en partnerskapslösning komma i fråga. Det innebär att föreningen och kommunen går in i en överenskommelse men det behöver inte vara en direkt beställning av kommunen. Förslag till ändring av avslutning av meningen från "

utan att berörda parter får komma till tals. " ändras till " att berörda, kommunen och föreningslivet, är överens."

• Kommunen skall inte bidra med skattefinansierade stödfunktioner till föreningslivet. Partnerskap, partnerskapslösningar och samarbetsformer mellan en offentlig makt, som kommunen är och privata föreningar, som företräder privata intressen, skall inte finnas, eftersom sådana partnerskap, partnerskapslösningar och samarbetsformer kan sammanblanda offentlig makt och privata intressen på ett för medborgarna negativt sätt, kan binda föreningarna och begränsa deras frihet och oberoende samt kan vara inkörsport och bidrag till korruption inom den kommunala makten. Privata föreningar skall inte vara involverade i kommunens utbildningsverksamhet. Kommunen skall inte främja former och enklare vägar för personliga kontakter mellan föreningar, som företrädare för privata intressen och ansvarig tjänsteman eller politiker för en fråga, utan skall först och främst främja den lagliga diarieförda skriftliga formen, som ger offentlighet och följbarhet av kontakternas natur för medborgarna. Överflyttning av

ansvar för välfärd från kommunen till föreningslivet skall överhuvudtaget inte ske oberoende av Kommunen skall inte stödja sociala företag med skattemedel. Föreningar skall vid kommunala upphandlingar inte vara tillåtna som leverantörer till kommunen. Det motsatta kan vara en starkt bidragande

och bedrägerifaktor, eftersom föreningar inte faller under kraven och kontrollen, som lagen har mot företag

• Med risk för att bli tjatig så vill jag bara lyfta frågan om att arbeta med betalning i föreningarna igen. I våra föreningar psykisk ohälsa så lägger vi ner ca 2000 timmar/per år UTAN att få betalt för det. Eftersom vi är rätt så många som har svårt att få jobb/arbete då vi har återhämtat oss, så behöver vi verkligen få betalt för vårt arbete i föreningarna. En viktig fråga som INTE får glömmas bort!!! vi besitter väldigt mycket kunskap som samhället bör ta till vara på

Föreningslivet åtar sig (Fråga 10)

• att komma på dialogmöten

• att bidra till en positiv utveckling av de mötesplatser och andra stödfunktioner som finns

• att föra en löpande dialog med kommunen i frågan om kommunens ansvar

• att föreningslivet bjuder in kommunen till föreläsningar, utbildningar och seminarier när så är aktuellt samt tillvaratar kommunens kompetens i sina utbildningar

• att utveckla samarbetsformer mellan kommunens nämnder och som forum för information och dialogmöten

• att kommunen och föreningarna arbetar tillsammans för att utveckla en modell för partnerskapslösningar som en alternativ finansieringsform

• att sprida kunskap om överenskommelsen i sina föreningar

• att hitta former för att följa upp och levandegöra överenskommelsen från föreningslivets sida

• att tillhandahålla relevant information om sin förening för att öka tillgängligheten

• att föreningar deltar i arbetsgrupper som upprättas när de själva bedömer det relevant

ÄNDRINGSFÖRSLAG

2:a att-satsen. Ordet positiv kan tas bort.

5:e att-satsen. Att ge föreningslivet "skyldighet" att utveckla former för samarbete mellan kommunens nämnder .. bedöms bli ett svårt uppdrag för en förening att klara av. Hur många nämnder finns och vilka ska förening ta/ha kontakt med ??

6:e att-satsen: Xxxxxx att båda parter har lika ekonomisk ersättning för det arbetet som de

TILLÄGGSFÖRSLAG

Vi önskar ett förtydligande av begreppet "utveckla en modell för partnerskapslösningar som alternativ finansieringsform". Vi önskar även ett förtydligande angående vad som menas med "kommunens ansvar" i meningen "att föra en löpande dialog med kommunen i fråga om kommunens ansvar"

FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

6: e att-satsen: Vi har svårt att se värdet med lösningar. Punkten tas bort

URVAL AV ÖVRIGA KOMMENTARER SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Denna punkt riktar sig nog till större föreningar/förbund som har större kapacitet att gå i dialog med myndigheter. Detta är alldeles för byråkratiskt upplagt för en liten förening

• Det är nog viktigt att man hittar en kontaktperson eller för att bara skicka post till en förenings adress blir lätt anonymt och brevet/kallelsen var det för oss eftersom vi inte hade någon utsedd eller naturlig kontaktperson

• Ett givande och tagande. Lever kommunen upp till målen, då kommer även de enskilda föreningarna att göra det

• För att dessas goda intentioner skall kunna infrias fordras att samarbetet får fasta former - inte bara genom att kommunen inrätta rett centralt organ, som kan serva föreningarna, utan också att föreningsrådet breddas och når alla föreningar samt att det får en starkare ställning gentemot kommunen

• Föreningslivet i allmänhet måste åta sig att öppna upp så att alla ges möjligheter att delta

• Föreningslivet åtar sig SIU styrelse önskar att ta rollen som en länk mellan kommunen och invandrarföreningar • att föreningslivet bjuder in kommunen till föreläsningar, utbildningar och seminarier när så är aktuellt samt tillvaratar kommunens kompetens i sina utbildningar att utveckla samarbetsformer mellan kommunens nämnder och föreningslivet som forum för information och dialogmöten

• Första punkten: föreningslivet bereds tillfälle att komma på dialogmöten. Eller får möjlighet.... Som det framgår av den utskickade texten så blir det ett tvång när det står att föreningen åtar sig.

• Privata föreningar skall inte åläggas skyldighet att närvara på kommunala evenemang. Föreningar skall inte ges något företräde eller privilegium att påverka kommunens ansvar. Kommunala tjänstemän och personal skall inte utbildas av privata föreningar. Kommunen skall inte utbilda företrädare för privata föreningar. Kommunens offentliga nämnder skall inte ha några särskilda former för samarbete med privata föreningar. Kommunen skall inte ha partnerskapslösningar med privata föreningar som en alternativ finansieringsform för privata föreningar. Privata föreningar skall inte åläggas skyldighet att tillhandahålla kommunen information om sig själva'

• Samtliga punkter tycker jag är bra och skall följas, men dock undrar jag om vad den relevanta information om sin förening innefattar då det i min förenings stadgar innehåller regler/policy som kan om det sekretessen/tystnadsplikten bryts som kommun tjänstemännen har kan riskera personlig säkerhet för medlemmarna i föreningen och det gäller för alla med det finns starka krafter inom MC-kretsar som vill bestämma o kontrollera alla andra klubbar och ni vet nog om vilka jag pratar om då

• Vad är konsekvensen om man inte fullföljer sitt åtagande. Ex om en förening inte skulle komma på dialogmöten. Vad blir konsekvensen eftersom föreningen skrivit under

• Samarbete mellan kommunen och föreningslivet får inte innebära att en förening tvingas frångå sina mål och sin identitet för att erhålla kommunbidrag och strider mot den tradition av samarbete mellan kommunen och föreningslivet som byggdes upp och som utvecklats sedan slutet av 1940-talet.

Process och underskrifter (Fråga 11)

Denna överenskommelse är en generell ram som utgör en grund för mer detaljerade avtal och överenskommelser mellan kommunen och föreningar.

Denna överenskommelse är oberoende av politiska majoriterer i fullmäktige. Den kvarstår även om maktskiften inträffar.

Överenskommelsens åtaganden revideras årligen, den omförhandlas med fem års mellanrum.

Det är frivilligt att skriva under överenskommelsen. Att skriva under är Inte en förutsättning för att få bidrag eller annan typ av stöd från kommunen. Undertecknande av överenskommelsen kan göras löpande under åren. Den förening som vill begära utträde från överenskommelsen, kan löpande göra det.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

TILLÄGGSFÖRSLAG FÖRSLAG ATT TEXT STRYKS

URVAL AV ÖVRIGA SOM LÄMNATS TILL FRÅGAN

• Den stora frågan är hur enskilda föreningar skall bli mer synliggjorda för kommunen och hur kommunen skall kunna bli mera synliggjord för föreningarna

• Det låter bra i mina öron. Dock undrar jag över om underskriften hindrar föreningen från o få bidrag från andra håll - kanske till och med att det är frågan om att få stöd från en annan kommun pga av att hemkommunen inte ger bidrag/stöd

• Det mesta är j u väldigt väl utformat och uppställt pedagogiskt. Funderingen är om det finns svar på frågor som till exempel nedanstående utdrag från texten ovan. Hur hittar vi dessa personer för just vårt område osv. "att ansvarig tjänsteman eller politiker för en fråga ska vara lätt att få tag på samt att kommunen stimulerar former för enklare och bättre kontaktvägar" Det är väldigt viktigt att det bakom uppställda punkterna också finns konkret information

• Har svårt att se att denna överenskommelse är oberoende av politiska majoriteter i fullmäktiga. Kommunallagen ger, vad jag vet, fullmäktige rätt att självständigt ändra på överenskommelser efter ett maktskifte?

• I arbetet med Kultur i länets nya system har jag förstått att man ska akta sig för att ingå rena "avtal" eftersom det då blir för båda parter en alltför omfattande juridiskt bindande överenskommelse. Kanske gäller det även här. Vi är annars positiva till en överenskommelse/avtal för att båda parter ska känna att man kan komma överens om ett klart mål med samarbetet

• Kanske ska man skriva in vem som ansvarar för att revidering och omförhandling sker, även om man kan tycka att det är en självklarhet

• Privata föreningar skall inte genom överenskommelse bindas till några åtaganden mot kommunen

• Allt ser bra ut vid en snabb skanning av dokumentet och det är bra att den kan revideras en gång om året

• Vem är det som reviderar åtaganden? Vad innebär omförhandlingen om åtaganden revideras årligen?

• Viktigt med långsiktighet som tycks vara beaktat

• Välkomnar förslaget och har i nuläget inga övriga synpunkter och förslag

Allmänna synpunkter och förslag på texten i sin helhet (Fråga 12 ) - ett urval

• All tillståndsgivning och speciellt de som är knutna till bidrag ska uppfylla kravet på tillgänglighet och delaktighet.

• Bra dokument, hanterbart och Det skulle vara bra om man namngav föreningar och kommunrepresentationen på något sätt, med alla som deltagit i denna långa process i slutdokumentet. Skulle ge tyngd åt detta åtagande för framtiden

• Bra text, något som är generellt men som inte gäller för vår förening är att föreningsbidrag sker långsiktigt och att det bör finnas en förståelse för att Uppsala kommun inte kan satsa på alla föreningar utan måste göra ett urval när det gäller föreningsbidrag, hellre kvalitet än kvantitet

• Det är många fina ord. Jag hoppas på att det verkligen blir ett levande dokument och inte bara hamnar på någon webbsida och samlar damm

• Dokumentet är en bra plattform och riktningsgivande för det fortsatta konkreta arbetet och dialogen.

• Ett exempel på utmärkt grundarbete, som har resulterat i ett mycket bra, lättöverskådligt och ändå heltäckande dokument - bra jobbat

• Excellent

• Att ha en överenskommelse är mycket bättre än att inte ha en och den ska j u revideras med jämna mellanrum. Xxxxxx att den processen inte tappas bort

• Initiativet till texten är gott men texten borde göras ännu mera konkret. Ett exempel under varje punkt skulle göra texten mera lättsmält

• Initiativet är riktigt bra och vi är övertygade om att föreningslivet kommer att leva upp till sin del av en överenskommelse

• Jättebra text! Lättförståeligt och koncist. Man orkar läsa igenom den även om man inte skulle vara så insatt, tror jag. Tillgänglig! (Hoppas den blir översatt till fler språk

• Texten var lätt att förstå och enkel att följa

• Jag tycker förslaget verkar väl genomarbetat. Förvisso är det tämligen stora skillnader mellan olika föreningar men som ett generellt dokument tycker jag att det ser bra ut

• Jag tycker på det hela att det är bra. Jag hoppas också att man kan stå för allt som står skrivet i texten

• Jag önskade kortare och tydligare texter

• Koncentrerad och bra

• Man skulle kanske vilja läsa att det ideella engagemanget har byggt upp en hel del av det samhälle och den välfärd vi har i Sverige från början men sedan när omfattningen växte så institutionaliserades det till stor välsignelse i många stycken men också lite negativt i avseendet att det ideella engagemanget minskade. Det är också en trend i samhället idag att man kanske inte tar på sej frivilliga uppdrag någon längre tid utan man vill vara fri att göra det man känner för. Många vackra ord, som jag hoppas kan omsättas i praktiken

• Tack för initiativet. Hoppas att detta ökar interaktionen mellan individ och kommun

• Texten i överenskommelsen är OK och blir en bra grund att stå på när vi tillsammans verkar för Uppsalas utveckling

• Vi saknar skrivningar om diskriminering och om att FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder ska följas

• Överenskommelsen i nuvarande form är tandlös. Föreningslivet gör stora insatser på ideell basis och människor ställer tid, engagemang och kompetens till förfogande, ofta i verksamhet som har ett samhällsintresse och bidrar därmed till en god samhällsutveckling. För att ta tillvara denna samhällsresurs och stärka den, bör kommunen åta sig mer än att vara artig mot föreningarna och att följa lagar och förordningar. Inget sådant finns med i förslaget till överenskommelse. Vi anser att ett minimikrav på kommunen är följande: 1. Föreningslivets synpunkter i olika frågor dokumenteras av kommunen 2. Kommunen återrapporterar hur synpunkterna har hanterats - om de har tillvaratagits eller inte, och på vilket sätt de haft inverkan på beslut Vi anser också att förslaget till överenskommelse inte tillräckligt starkt betonar föreningslivets rätt att kritisera och framföra egna förslag till lösningar på samhällsfrågor. Det bör därför förtydligas att föreningslivets kritiska röst är en tillgång i samhällsutvecklingen.

• Överenskommelsen är rik på övergripande formuleringar. Det är inte lätt att föreställa sig vilka praktiska situationer de kan styra. Det finns inga hänvisningar till de "mer detaljerade avtal" som nämns i stycket ovan (om de är befintliga eller ska författas).

Uppsala

ÄLDRENÄMNDEN

Handläggare Datum Diarienummer

Xxxxxxxx Xxxxx 2013-01-23

Kommunfullmäktige

Lokal överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Förslag till beslut

Äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige,

att det förslag till slutversion av överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun som äldrenämnden godkänt och ställt sig bakom skickas vidare för beslut i kommunfullmäktige,

att äldrenämndens uppdrag att bidra till utvecklingen av en lokal överenskommelse kan anses som avslutad och

att föreslå kommunfullmäktige fastställa det fortsatta kommunövergripande samordningsansvaret för den lokala överenskommelsen.

Sammanfattning

Äldrenämnden och nämnden för hälsa och omsorg gavs uppdrag i IVE år 2010 att bidra till utvecklingen av en lokal överenskommelse mellan Uppsala kommun och den ideella sektorn enligt regeringens överenskommelse med organisationer inom det sociala området.

Efter det att kommunen och föreningslivets gemensamma textförslag skickats ut på remiss till kommunens samtliga nämnder, styrelser och bolag samt till 3 100 föreningar inom Uppsala kommun har remissvaren behandlats och tagits hänsyn till vid framtagandet av ett förslag till slutdokument. Vid den Gemensamma representationsgruppens (GR) möte den 12 december 2012 beslutades att godkänna texten som det slutgiltiga lokala förslaget till överenskommelsedokument. Kommunens formella beslut om att ställa sig bakom överenskommelsen kommer att fattas av kommunfullmäktige. Varje enskild förening tar sedan ställning till om man vill skriva under överenskommelsen eller inte.

Postadress: Uppsala äldrenämnden, 753 75 Uppsala

Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 (växel) 000-000 00 00

E-post: xxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx

2 (3)

Ärendet

Den nationella överenskommelsen mellan regeringen, de organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut 8-9 juni 2009. Kommunfullmäktige fattade då beslut att ge äldrenämnden och nämnden för hälsa och omsorg i uppdrag att bidra till utvecklingen av en ny lokal överenskommelse mellan Uppsala kommun och den ideella sektorn.

Genom nätverket God Livsmiljö valdes en arbetsgrupp i maj med uppdraget att driva arbetet med en ny lokal överenskommelse. En extern processledare togs in i processen med uppdraget att ansvara för helheten. Arbetsgruppens inriktning var att sträva efter en bred delaktighet som inkluderade ideella föreningar, sociala företag, trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar och andra ideellt och informellt engagerade. Under år

äldrenämnden bidrag för anställning av en processledare för föreningslivet efter ansökan från Uppsala föreningsråd.

Föreningarna och kommunen kom överens om att tillsammans bilda en gemensam grupp som skulle hålla ihop arbetet och ha ett övergripande ansvar. Den gruppen kallades Gemensamma representationsgruppen (GR). Två arbetsgrupper med representation från föreningslivet och kommunen arbetade kontinuerligt med att ta fram text till överenskommelsen utifrån perspektiven verksamhet, finansiering och stöd.

Förslag till överenskommelse sändes ut på remiss under perioden 17 oktober tom 21 november 2012 till kommunens samtliga nämnder, styrelser och bolag samt till 3 100 föreningar. Föreningslivet erbjöds att lämna synpunkter på förslag till överenskommelse genom en webbenkät. Från kommunen har 17 yttranden inkommit och från föreningslivet valde 85 föreningar att svara på webbenkäten.

Sammanfattningsvis kan lyftas fram att från föreningslivets 85 remissvar dominerar de kommentarerna för texten och förslaget till överenskommelse. Av de 17

svar inom kommunen ställer sig en majoritet bakom remissförslaget. Två instanser väljer att avstå från yttrande och en instans är kritisk till förslaget. Remissvaren från föreningsliv och kommun har lyft fram en del reflektioner av allmän karaktär men också

3 (3)

viktiga synpunkter och förslag till textändringar som det har tagits hänsyn till i det slutgiltiga dokumentet.

Äldrenämnden

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx-Morén

Ordförande Sekreterare

Bilagor

1. Förslag till av Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun

2. Sammanställning av kommunens remissvar

3. Sammanställning av föreningslivets remissvar, genomförd av Teknik & service

Document Metadata

Table of Contents

Äldrenämnden

Document Metadata