Ändrade sidor i landskapets tjänstekollektivavtal 2015

Dokumentnamn INFO	Nr	Sidnr 1
Datum 18.12.2015	Dnr

Ärende

Ändrade sidor i landskapets tjänstekollektivavtal 2015

Förändringar	Datum
Samarbetsavtal fr.o.m. 1.1.2016	18.12.2015
I förtroendemannaavtalet förutsatta huvudförtroendemän och förtroendemän samt deras ersättare 1.3 Bilaga 2	6.10.2015
A-löneklassers grundlöner fr.o.m. 1.8.2015	6.10.2015
C-löneklassers grundlöner fr.o.m. 1.8.2015	6.10.2015
Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet 7.2	4.8.2015

Tjänstekollektivavtal om nya anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal för perioden 1.8.2015 – 31.7.2017

	2.2.a	25.6.2015
Tjänstekollektivavtal om semester	5.1 – 9(3), 5.1 - 00(0)	00.0.0000
“ (ändrad sidbrytning)	5.1 – 12… 5.1 -13	25.3.2015
Omvandling av semesterpenning 2015	2.7 – 1(2) … 2.7 – 3(2)	11.3.2015
Resekostnadsersättning	6.1 – 4(1) … 6.1 – 5(1)	26.1.2015
	6.1 – 7(1)	26.1.2015
	6.1 – 12(1)…6.1-13(1)	26.1.2015

Postadress	Telefon	Telefax	E-post
PB 1060	(018) 25000	(018) 19155	xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
AX-22111 MARIEHAMN, Åland			URL xxx.xxxxxxxxxx.xx

Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. AVTAL OM FÖRHANDLINGSPROCEDUR OCH FÖRTROENDEMÄN

1.1. Huvudavtal 18.9.2003

1.2. Underteckningsprotokoll till huvudavtalet

1.3. Förtroendemannaavtal

2. XXXXXXXX, AVLÖNING M.M.

2.1. Tjänstekollektivavtal (ramavtal) för perioden 1.4.2014 – 31.1.2017

2.2. Underteckningsprotokoll till ramavtalet

2.2.a Tjänstekollektivavtal om nya anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal för perioden 1.8.2015 – 31.7.2017

2.3. Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal

2.4. Avtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn

2.5. Avtal om ålderstillägg

2.6. -

2.7. Avtal om en omvandling av semesterpenningen till ledighet

2.8. Förteckning över landskapets tjänster, deras löneklasser och lönetillägg (exkl. ÅHS)

2.9. Anmärkningar

2.10. Tilläggsarvoden

3. ÖVRIGA ARVODEN

3.1. Kommittéreglemente

3.2. Kommittéarvoden

4. ARBETSTID

4.1. Avtal om arbetstiden för landskapets tjänstemän

4.2. Tjänstemän som står utanför arbetstidslagens tillämpningsområde

5. SEMESTER

5.1. Semesteravtal

5.2. LF om semester för vissa landskapets tjänstemän som inte är anställda i huvudsyssla

6. KOSTNADSERSÄTTNINGAR

6.1. Avtal om resekostnadsersättningar

6.2. Avtal om skyddskläder

6.3. Avtal om ersättning för telefonkostnader

6.4. Beslut om tjänstetelefoner och om betalning av telefonkostnader med landskapets medel

7. SPECIALAVTAL FÖR VISSA TJÄNSTEMÄN

7.1. Tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS och landskapets undervisningspersonal

7.2. Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

8. PERSONALPOLITIK OCH MEDINFLYTANDE

8.1. -

8.2. Samarbetsavtal

8.3. Arbetarskyddet

8.4. Reglemente för landskapets tjänstedelegation

8.5. Landskapets lönepolicy

9. PERSONALENS UTVECKLING

9.1. Avtal om utbildning

10. MÅLTIDSERSÄTTNINGAR VID LANDSKAPETS MATSERVERINGAR

10.1. Måltidsersättningar, som uppbärs vid landskapets matserveringar

H u v u d a v t a l‌‌‌‌

Ålands landskapsstyrelse å ena sidan samt Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f., Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC

r.f. å den andra sidan har den 18 september 2003 med stöd av 3 § 4 mom. landskapslagen om tjäns- tekollektivavtal överenskommit om följande:

Förhandlingar om tjänstekollektivavtal

1 § Parter

Förhandlingar i avsikt att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivavtal förs mellan Ålands land- skapsstyrelse som arbetsgivarpart och Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentliga arbets- områden på Åland, FOA-Å r.f., Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackav- delning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. som företrädare för landskapets tjänstemän (nedan: tjänstemannaorganisation).

Förhandlingarna är samfällda, om inte ärendets speciella beskaffenhet föranleder annat.

Landskapsstyrelsen och en tjänstemannaorganisation kan överenskomma om att en underförening till organisationen driver förhandlingar på egna vägnar. Detta gäller inte Tehys fackavdelning på Åland r.f., som inte har underföreningar.

2 § Hur förhandlingar inleds och förs

En begäran om att förhandlingar skall inledas riktas till motparten i skriftlig form. Samtidigt skall den begärande parten åtminstone i huvuddrag beskriva det eller de ärenden om i vilka man vill förhandla.

Förhandlingarna skall inledas utan onödigt dröjsmål, dock senast inom tre veckor efter att en begä- ran har kommit motparten till handa, om man inte kommer överens om annat.

Parterna kallas samman av landskapsstyrelsen.‌‌‌

Förhandlingsparterna skall framlägga sina preciserade krav när förhandlingarna har inletts inom tid som parterna enas om.

Vid förhandlingarna förs vid behov protokoll enligt vad parterna separat kommer överens om.

Förhandlingsprocedur för att bilägga tvister om tolkning eller tillämpning av ett tjänstekollektivavtal

3 § Direkt överläggning

Om det uppstår oenighet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjäns- tekollektivavtal, skall den berörda tjänstemannen själv eller den förtroendeman som företräder honom eller henne, i en direkt överläggning med den ansvarige representanten för arbetsgivaren vid ifrågavarande förvaltningsenhet söka lösa tvistefrågan.

Om förtroendemän avtalas separat.

4 § Centralförhandling

Om parterna i en direkt överlä en förhandling mellan landskapsstyrelsen och berörd tjänstemannaorganisation (centralförhandling).

Ett yrkande på centralförhandlingar görs skriftligen. I detta yrkande skall tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.

5 § Centralförhandling i särskilda fall

Beroende på en tvistefrågas beskaffenhet eller andra särskilda skäl kan landskapsstyrelsen och en tjänstemannaorganisation föra frågan direkt till handläggning vid centralförhandlingar. Samma förfarande kan iakttas, om det råder en oklarhet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal. Förhandlingarna är samfällda, om frågan är principiellt viktig eller allmän till sin karaktär.

6 § Terminer‌‌‌‌

Ett yrkande på en centralförhandling skall, vid äventyr av talans förlust, lämnas till motparten inom tre månader efter att den direkta överläggningen har avslutats.

En centralförhandling skall inledas inom tre veckor efter att yrkandet har emottagits av motparten, om inte annat överenskoms. I yrkandet skall tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.

7 § Hur en centralförhandling avslutas

En centralförhandling avslutas, när parterna gemensamt konstaterar att den är avslutad eller när en part skriftligen meddelar att parten för sin del anser förhandlingen avslutad.

8 § Protokoll

Vid en direkt överläggning och en centralförhandling förs alltid ett protokoll som justeras så som parterna kommer överens.

Preskription

9 § Yrkande på rättelse och talan vid arbetsdomstolen

Har ett yrkande inte framställts eller en talan inte gjorts anhängig i ett ärende som gäller en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad.

I ett ärende som faller under arbetsdomstolens behörighet är rätten till en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån förverkad, om överläggningar eller förhandlingar som avses i 3-5 § inte har yrkats inom ovan nämnda tid om tre år.

En talan får inte anhängiggöras vid arbetsdomstolen förrän centralförhandlingar har förts i syfte att lösa tvistefrågan.

Talan vid arbetsdomstolen skall, vid äventyr av talans förlust, göras anhängig inom sex månader efter att centralförhandlingarna har avslutats.

Vissa bestämmelser om stridsåtgärder‌‌‌‌

10 § Underförening

En underförening till en tjänstemannaorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan att tjänsteman- naorganisationen har givit sitt tillstånd.

Anm.

Tehys fackavdelning på Åland r.f. har inga underföreningar.

Procedur vid hot om samhällsfarlig stridsåtgärd

11 § Tjänstetvistnämnd

Om en part anser att en planerad stridsåtgärd kan förorsaka en allvarlig störning i viktiga samhälls- funktioner och har i förhandlingar enighet inte kunnat nås om att avstå från eller begränsa stridsåt- gärden, har parten rätt att inom fem dygn från att ett meddelande i enlighet med 7 § lagen om med- ling i arbetstvister (FFS 420/62) har inkommit skriftligen anmäla till riksförlikningsmannens byrå att saken kommer att hänskjutas till behandling i landskapets tjänstetvistnämnd.

Om en part under en pågående arbetsstrid finner att denna hotar att bli samhällsfarlig på det sätt som avses i 1 mom., kan parten omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistnämnden för behandling.

12 § Nämndens sammansättning och mandattid

Tjänstetvistnämnden består av tio medlemmar. Av dessa utses fem av landskapsstyrelsen och en av envar tjänstemannaorganisation för fyra kalenderår i sänder. För varje medlem utses en första och en andra ersättare.

Om en medlem eller ersättare avgår eller avlider under sin mandatperiod, utses en ny medlem respektive ersättare i hans eller hennes ställe för den återstående mandattiden.

Riksförlikningsmannens byrå skall skriftligen underrättas om ett val av medlemmar och ersättare i tjänstetvistnämnden.

13 § Sammankallande‌‌‌‌

Tjänstetvistnämnden kommer samman på kallelse av riksförlikningsmannen eller av en av riksför- likningsmannen därtill förordnad person för att under dennes ordförandeskap inom sig välja en ordförande och en viceordförande.

14 § Nämndens utgifter

Nämndens utgifter bestrids med landskapets medel.

15 § Nämndens beslut

Som tjänstetvistnämndens beslut angående en stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.

Nämnden är beslutför när den är fulltalig.

16 § Tidsfrist för avgörandet

Tjänstetvistnämnden skall fatta sitt avgörande om en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom sju dygn, i de fall som avses i 1 § 1 mom. räknat från det att ett meddelande om att en arbetsstrid har inletts eller utvidgats inkommit till motparten och i det i 11 § 2 mom. angivna fallet räknat från det att saken har hänskjutits till nämnden för behandling. Tjänstetvistnämnden skall underrätta parterna i tvisten och riksförlikningsmannens byrå om sitt beslut.

17 § Avstå eller begränsa stridsåtgärd

Om tjänstetvistnämnden har funnit att en tillämnad eller redan inledd stridsåtgärd eller en utvidg- ning av densamma är samhällsfarlig så som i 11 § är sagt, skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att avstå från stridsåtgärden eller att begränsa den så, att den inte längre är samhällsfarlig. I intet fall får en stridsåtgärd som har hänskjutits till nämndens prövning, vidtas tidigare än två veckor räknat från den ursprungligen angivna tidpunkten för dess början eller utvidgning.

Särskilda bestämmelser‌

18 § Ikraftträdande och uppsägning

Detta avtal träder i kraft den 18 september 2003. Det ersätter det huvudavtal jämte undertecknings- protokoll som slöts mellan Ålands landskapsstyrelse, Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f. och TCÅ r.f. den 7 december 1999.

Säger en part upp detta huvudavtal, upphör avtalet att gälla även för övriga parters del, dock så, att 3-8 § även efter uppsägningstidens utgång skall tillämpas mellan parter som är bundna av ett tjäns- tekollektivavtal.

Till avtalet ansluter sig ett underteckningsprotokoll.

Ålands landskapsstyrelse Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Tehys fackavdelning på Åland r.f.

Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.

Protokoll (avtal) fört vid signerandet av huvudavtalet 18.9.2003 mellan undertecknade parter. Underteck- nandet skedde den 19 september 2003 i Självstyrelse- gården i Mariehamn.‌‌

Huvudavtalsparterna har enats om följande:

1 § Grunden för förhandlingarna om tjänstekollektivavtal

Parterna är ense om att fortsättningsvis förhandla om att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivav- tal utifrån närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket, trots att en uttrycklig överenskommelse om detta inte ingår i det nya huvudavtalet. Det sagda innebär inte en begränsning av parternas, på landskapslagen om tjänstekollektivavtal baserade, förhandlings- och avtalsfrihet. Ifrågavarande riksavtal utgör en grund att basera det egna avtalet på. Överenskommelsen hindrar dock inte parter- na att vid behov ingå avtal utan denna grund.

Med närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket avses statens tjänstekollektivavtal, när mot- svarande verksamhet i riket sker i statlig regi och rikets kommunala tjänstekollektivavtal, när verk- samheten huvudsakligen är kommunal.

2 § Den tid som används till förhandlingar m.m.

I huvudavtalet avsedda förhandlingar förs på arbetstid, varmed avses tiden mellan klockan 8.00 och 16.15., måndag till fredag. Parterna kan dock komma överens om att förhandla även på annan tid.

Parterna noterar stadgandet i 17 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal enligt vilket en tjänste- man inte utan tvingande skäl får hindras att i egenskap av företrädare för en tjänstemannaförening delta i förhandlingar som avses i lagen.

Landskapsstyrelsen betalar lön till högst två samtidigt närvarande, landskapsanställda företrädare för var och en tjänstemannaorganisation för den tid som åtgår till förhandlingar enligt huvudavtalet. En huvudförtroendeman och förtroendeman som deltar i förhandlingarna inräknas i nämnda kvot.

Till en tjänsteman som deltar i förhandlingar med landskapsstyrelsen under sin fritid, betalas ett arvode per dygn som till sitt belopp motsvarar det arvode som betalas till en medlem i en kommitté enligt landskapsstyrelsens beslut om kommittéarvoden.

I övrigt likställs ett deltagande i avtalsförhandlingar med det arbete som vederbörande utför i sin anställning hos landskapet.

3 § Avtal för vissa personer i privaträttsligt anställningsförhållande‌

Parterna är ense om att i enlighet med huvudavtalet förhandla om anställningsvillkoren även för sådana personer i privaträttsligt anställningsförhållande (arbetsavtal) till landskapet vilka avlönas enligt en löneklass A eller annan från landskapets tjänstekollektivavtal hämtad lönegrund och på vilka något kollektivavtal inte skall tillämpas.

4 § Protokollets bindande verkan

Detta protokoll gäller som ett tjänstekollektivavtal respektive kollektivavtal till den del det innehål- ler överenskommelser som faller inom parternas på landskapslagen om tjänstekollektivavtal respek- tive lagen om kollektivavtal baserade regleringskompetens.

Justerat,

Ålands landskapsstyrelse Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Tehys fackavdelning på Åland r.f.

Ålands Tekniska Funktionärsorganisationerns Centralförbund, ÅTFC r.f.

FÖRTROENDEMANNAAVTAL FÖR LANDSKAPETS TJÄNSTEMÄN‌‌‌‌

1 § Allmänt

Upprätthållandet och utvecklandet av tjänstekollektivavtalssystemet baserar sig på förhandlingsre- lationer mellan landskapsstyrelsen och tjänstemannaorganisationerna. Förtroendemannasystemet är avsett att främja iakttagandet av de tjänstekollektivavtal som ingåtts mellan parterna, att ända- målsenligt, rättvist och snabbt klara upp tvistefrågor mellan landskapsstyrelsen och tjänstemän, samt att upprätthålla arbetsfred.

2 § Tillämpningsområde

Förtroendemannaverksamheten i landskapets verk och inrättningar skall anordnas i enlighet med detta avtal och till avtalet ansluten bilaga.

3 § Förtroendeman

Med huvudförtroendeman och förtroendeman avses en bland personalen vid vederbörande för- valtningsenhet utsedd representant, som valts bland kandidater uppställda av vederbörande tjäns- temannaorganisationer och på vilken det ankommer att sköta i detta avtal avsedda uppgifter.

En huvudförtroendeman och förtroendeman skall vara en person som är anställd hos landskapet och han bör äga förtrogenhet med förhållandena på arbetsplatsen.

För var och en förtroendeman utses en personlig ersättare.

4 § Val av förtroendeman

Angående huvudförtroendemännens och förtroendemännens antal, placering och övriga med valet sammanhängande detaljer gäller vad i bilaga till detta avtal överenskommits.

Anmärkning:

Se bilaga 1.

Angående de huvudförtroendemän och förtroendemän som blivit valda skall skriftligt meddelande tillställas landskapsregeringen.

Anmärkning:

De personer som för närvarande enligt tjänstemannaorganisationernas meddelanden verkar som förtroendemän framgår av bilaga 2.

Protokollsansteckning:

En tjänsteman som har blivit vald till huvudförtroendeman eller förtroendeman kommer i åtnjutande av de förmåner som nämns i detta avtal först när landskapsrege-

ringen har erhållit ovan nämnt meddelande om vem eller vilka som har valts till dessa uppdrag, dock tidigast från ingången av den kalendermånad som följer närmast efter den månad under vilken meddelandet inkommit till landskapsregeringen.‌‌

Huvudförtroendemannen respektive förtroendemannens mandat varar tills land- skapsregeringen erhåller ett meddelande om att uppdraget har upphört.

När huvudförtroendeman och förtroendeman utses genom val på arbetsplatsen, räknas den tid som på arbetsplatsen använts till förberedelser, valförrättning och rösträkning såsom arbetstid för dem som deltagit i dessa uppgifter.

4a § Ändring av förtroendemännens antal, placering o.dyl. i särskilda fall

Utan hinder av detta tjänstekollektivavtals i övrigt bindande verkan skall förhandlingar på begäran av en part föras, om det under den löpande avtalsperioden sker sådana organisationsmässiga eller administrativa förändringar som ger återverkningar på antalet förtroendemän, deras placering, tidsanvändning eller arvode.

5 § Förtroendemännens åligganden

Huvudförtroendeman eller förtroendeman åligger att fungera som företrädare för tjänstemännen i ärenden angående tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal samt övriga föreskrifter, som skall iakttas i tjänsteförhållandet och vid behov även i andra ärenden i anslutning till relationerna mellan landskapsregeringen och tjänsteman.

Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att delta i förhandlingar om ingående, ändrande och förnyande av avtal. En huvudförtroendeman eller förtroendeman kan även utses till personal- representant i en samarbetskommitté.

Det åligger även huvudförtroendeman och förtroendeman att förmedla uppgifter och meddelanden som sammanhänger med förtroendemannaverksamheten mellan landskapsregeringen samt berörda tjänstemannaorganisationer och tjänstemän.

Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att erhålla uppgifter om personalens antal och förtjänstnivå, såvida utredningar rörande dessa har gjorts för verkets eller inrättningens bruk.

Uppstår meningsskiljaktighet eller oklarhet om tjänstemans lön eller andra med tjänsteförhållan- dets sammanhängande tjänstevillkor, skall ömsesidigt utbyte av alla sådana uppgifter som inverkar på utredandet av frågan ske mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller förtroende- mannen.

6 § Förhandlingsordning

Ifråga om meningsskiljaktighet om tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal och i ären- den angående avlöning, arbetstid, semester eller andra villkor i tjänsteförhållandet, skall å ena sidan ledningen för vederbörande verk eller inrättning eller dess lönekontor såsom representant för arbetsgivaren och å andra sidan tjänstemannen eller den förtroendeman eller huvudförtroendeman som företräder honom, genom direkta överläggningar försöka avveckla meningsskiljaktigheterna.

Nås inte lösning genom sådan överläggning kan landskapsregeringen eller vederbörande tjänste- mannaorganisation senast inom tre månader från det överläggningen avslutats bringa ärendet till behandling vid förhandlingar, som föres mellan landskapsregeringen och berörd tjänstemanna- organisation (centralförhandlingar). Sådan förhandling skall inledas senast inom tre veckor efter mottaget yrkande därom.‌

7 § Förtroendemans ställning

Huvudförtroendeman och förtroendeman är skyldig att iakttaga de bestämmelser och överens- kommelser som gäller tjänsteförhållandet, arbetstiden, av överordnade utfärdade bestämmelser samt övriga med tjänsteförhållandet sammanhängande skyldigheter trots att han fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman.

Tjänsteman som fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman får icke på grund av denna uppgift utan eget samtycke överföras till sådan tjänst eller uppgift, i vilken avlöningen är sämre än den i hans tidigare tjänst, eller vari skötseln av förtroendemannauppdraget, väsentligt försvåras, ej heller får han avskedas från sin tjänst.

Om man nödgas avskeda, säga upp, förflytta eller permittera tjänstemän, bör man sträva till att sist rikta åtgärder mot de tjänstemän som fungerar som huvudförtroendemän och förtroendemän.

Bestämmelserna i denna paragrafs 1-3 mom. skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en kandidat till förtroendeman, som en tjänstemannaförening har ställt upp och om vars uppställande föreningen skriftligen har underrättat arbetsgivaren. Skyddet av en kandidat inträder dock tidigast tre månader innan den tilltänkta förtroendemannens mandatperiod börjar. Det upphör för annans del än den som blivit vald till förtroendeman, när föreningen fastställer resultatet av valet, dock senast en vecka efter valet. Dessa bestämmelser skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en tjänsteman, som har verkat som förtroendeman, under sex månader efter att hans förtroende- mannauppdrag har upphört.

Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av förtroendemannauppdraget. Om den persons, som har utsetts till huvudförtroendeman eller för- troendeman, ordinarie arbete väsentligt försvårar skötseln av förtroendemannauppgifterna, bör man, med beaktande av förhållandena inom ifrågavarande verksamhetsområde och förtroende- mannens yrkesskicklighet, såvitt möjligt sträva till att ordna annat arbete för honom. Ett sådant arrangemang får dock inte leda till en sänkning av förtroendemannens avlöning.

7a § En förtroendemans tidsanvändning och resor

En huvudförtroendeman och förtroendeman ges regelbundet återkommande befrielse från sina till tjänsten hörande arbetsuppgifter för att under tjänstetid handha sitt förtroendemannauppdrag.

Tiden för denna befrielse bestäms enligt förhållandet: en arbetsdag per vecka per 150 anställda som förtroendemannen företräder, dock minst en timme per vecka. Tjänstemannaorganisationerna lämnar årligen uppgifter om antalet medlemmar per förtroendeman till landskapsregeringen. På basis av dessa uppgifter fastställs tiden för förtroendemännens befrielse från arbetet. Uppgifterna lämnas senast 30.11. respektive år. Den tid som uträknats på ovan nämnt sätt kan till den del den överstiger minimitiden om en timme omfördelas mellan de förtroendemän som tillhör tjänsteman- naorganisationen ifråga. Om en sådan omfördelning överenskommer parterna separat. Ärendet handläggs även i övrigt vid förhandlingar, om en eller flera av parterna så önskar.

Protokollsanteckning:

Om något meddelande inte inkommer inom den fastställda tiden, förblir tidigare fastställd befrielsetid oförändrad.

Se även 8 § nedan.

En huvudförtroendeman och förtroendeman skall dessutom ges tillfällig, kortvarig befrielse från sina arbetsuppgifter under annan än enligt 1 mom. fastställd tid, när en förtroendemannauppgift av brådskande art så kräver. Befrielsen skall då ges så snart tjänsteåliggandena det medger.

När en huvudförtroendeman eller förtroendeman gör resor i anslutning till förhandlingar och andra uppdrag som hänger samman med förtroendemannaverksamheten, har han eller hon rätt till ersätt- ning för resekostnaderna enligt tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar.

Tid, som används till förhandlingar med Ålands landskapsregering, till deltagande i av arbetsgiva- ren tillsatta kommittéer och partsammansatta arbetsgrupper gällande anställningsvillkor eller till förtroendemannautbildning, regleras separat och inräknas inte i tiden som används enligt 1 mom. åt fullgörandet av förtroendemannauppdraget.

8 § En förtroendemans avlöning och arvode

Den tid som en huvudförtroendeman och förtroendeman i enlighet med 7a § ovan inom ramarna för sin ordinarie arbetstid använder för förtroendemannauppgifter är arbetstid för vilken betalas lön.

Utför huvudförtroendeman eller förtroendeman sådana till förtroendemannasysslan hörande upp- gifter om vilka han har kommit överens med sin förman, på sin fritid, räknas även denna tid såsom hans arbetstid.

Till en huvudförtroendeman och förtroendeman betalas ett månatligt arvode för förtroendemanna- uppdraget enligt följande:

Antalet företrädda	Arvode € per månad	Arvode euro per månad
medlemmar	1.8.2014	1.8.2015
1 - 50	64,47	64,66
51 - 130	74,54	74,76
131 - 210	86,63	86,89
211 -	97,71	98,00

Antalet medlemmar som förtroendemannen företräder konstateras en gång om året. Arvodet räk- nas till den fasta avlöningen.

Anmärkning:

Se protokollsanteckningen till 4 § 2 mom. ovan. Se även 7a § ovan.

Om en förtroendemans ersättare på basen av en anmälan till arbetsgivaren handhar förtroende- mannauppdraget i minst två veckors tid, under vilken förtroendemannen är förhindrad att själv sköta uppdraget betalas arvodet för ifrågavarande månad till ersättaren i stället för till förtroende- mannen.

9 § Utbildning av förtroendeman‌‌‌

Vid utbildningen av en huvudförtroendeman och förtroendeman iakttas vad om sådan utbildning har överenskommits i tjänstekollektivavtalet om utbildning.

En huvudförtroendeman och förtroendeman skall även i övrigt i mån av möjlighet beredas tillfälle att delta i sådan utbildning som är ägnad att öka hans kompetens för förtroendemannauppdraget.

En huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att en gång per kvartal under arbetstid delta i sådan avtalsinformation som hans huvudavtalsorganisation anordnar.

10 § Förtroendemans verksamhetsutrymme

En förtroendeman skall, om arbetsplatsens storlek och förtroendemannauppgifternas art och om- fattning ger anledning därtill, tillhandahållas ett lämpligt utrymme, där han kan hålla handlingar och kontorstillbehör, som han behöver i sitt förtroendemannauppdrag. En förtroendeman har rätt att använda de kommunikationsmedel och den kontorsutrustning som är i sedvanligt bruk vid ver- ket eller inrättningen. En förtroendeman skall dessutom anvisas en plats, där han kan föra över- läggningar.

11 § Särskilda anvisningar

I detta avtal avses med verk och inrättningar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning jämte fristående byråer, Ålands polismyndighet, landskapets läroinrättningar och Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, samt övriga under landskapsregeringen lydande verksamhetsenheter med undan- tag för Posten på Åland (affärsverk). Med vederbörande tjänstemannaorganisationer avses de tjänstemannaorganisationer som har undertecknat avtalet.

12 §

Vad i detta avtal är sagt om huvudförtroendeman och förtroendeman gäller även huvudförtroen- demans och förtroendemans ersättare.

13 § (Upphävd)

Antalet förtroendemän och fördelningen av dessa mellan vederbörande tjänstemannaorganisatio- ner framgår av bilagan till detta avtal.

14 § Arbetsfred

Parterna förbinder sig till arbetsfred i enlighet med stadgandena härom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.

Bilaga 1

Förtroendemännens antal och placering (fr.o.m. 1.9.2010):

Akava-Åland FOA-Å TCÅ Tehy ÅTFC

Landskapsregeringens central-
förvaltning m.fl. mindre	1	1	1	-	1
enheter(* Ålands polismyndighet	-	-	2	-	-
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS	3	4	4	4	-
Museibyråns verksamhetsområde	1	-	1	-	-

Landskapets läroinrättningar(** 3       1       1       -       -

Summa 8 6 9 4 1

Totalt 28 förtroendemän.

Varje förtroendeman har en personlig ersättare.

Varje tjänstemannaorganisation ger en av sina förtroendemän status av huvudförtroendeman.

På grund av bestämmelserna i detta avtals 6 § har parterna enats om att en person som tillhör ett verks eller en inrättnings ledning eller ledningen för dess lönekontor inte skall utses till förtroen- deman. Uppstår det i ett enskilt fall en meningsskiljaktighet om tolkningen av denna bestämmelse, skall parterna genom förhandlingar som avses i huvudavtalets 5 § försöka lösa meningsskiljaktig- heten.

*) Centralförvaltningen omfattar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning, motorfordonsbyrån och lagberedningen. Andra mindre enheter som hänförs till denna grupp är t.ex. revisionsbyrån, Ålands

statistik- och utredningsbyrå, diskrimineringsombudsmannen, Ålands arbetsmarknads- och studie- servicemyndighet, fiskodlingen i Guttorp och Ålandstrafiken.

**) Landskapets läroinrättningar är: Högskolan på Åland, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut.

Bilaga 2.

I förtroendemannaavtalet förutsatta huvudförtroendemän och förtroendemän samt deras ersättare

Akava-Åland r.f FOA-Å r.f. TCÅ r.f.

Tehys fackavdelning

på Åland r.f. ÅTFC r.f.

Centralförvaltningen Xxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.8.15) (fr. 1.1.15) (fr. 1.1.09) (fr. 1.2.07)

ers.: ers.: ers.:

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx (fr. 1.8.15) (fr. 1.1.12) (fr.8.11.97)

Ålands polismyndighet 1. Xxxx Xxxxxx

(fr. 1.6.99)

ers. Xxxxxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.1.12)

2. Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx (fr. 1.1.09)

ers. Xxxx Xxxxxxxx

		(fr. 1.1.15)
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS 1. Xxxxxx Xxxxxx	1. Xxxx-Xxx Xxxxxx	1. Gunilla Flöjt	1. Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
(fr. 1.9.11) ers. Xxxxxx Xxxxxxxx (fr.1.9.11)	(fr. 1.2.08) ers. Xxxxx Xxxxx (fr. 1.1.12)	(fr. 8.11.97)	(fr. 1.5.06) ers.Xxxxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.1.11)

Akava-Åland r.f FOA-Å r.f. TCÅ r.f.

Tehys fackavdelning

på Åland r.f. ÅTFC r.f.

2. Xxxxx Xxxxxxxxx 2. Xxxxxx Xxxxxx 2. Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxx 2. Xxxxxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.6.12) (fr. 1.1.04) (fr. 1.10.15) (fr. 1.1.13)

ers. Xxxxxxxxx Xxxxxxx ers. Xxxxx Xxxxxx ers. Xxxxx Xxxxxxxx

(fr. 1.6.12) (fr. 16.12.00) (fr. 1.1.14)

3. Xxxxxxx Xxxxxxxx 3. Xxxxx Xxxxxxxx 3. Xxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx

(fr. 1.1.94) (fr. 21.10.15) (fr. 1.1.11)

ers. Xxx Xxxxxx ers. Xxxxxx Xxxxxxxxx

(fr. 1.8.15) (fr. 1.1.11)

4. Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx (fr. 5.12.14)

ers. Xxxx Xxxxxxxx (fr. 1.1.14)

Museibyråns verksamhetsområde	X.Xxxxxxxxx-Xxxxxxx	Xxxxxx Xxxxx
	(fr. 1.9.11)	(fr. 1.1.03)
	ers. Xxxxx Xxxxxxxx	ers. Xxxx-Xxxxx Xxxxxx
	(fr. 1.9.11)	(fr. 1.1.15)
Landskapets skolor	1. Ann-Xxxxxxx Xxxxxxxx- Xxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.8.15) (fr. 1.1.11) ers. Xxxx Xxxxxxxx ers. Xxxxx Xxxxxxx (fr. 1.9.11) (fr. 1.1.11)	Xxxx Xxxxxx (fr. 1.1.12) ers. Xxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.1.12)

2. Xxxx Xxxxxx

(fr. 1.8.12)

ers. Xxxxxxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.8.12)

3. Xxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.5.04)

ers. Xxxxx Xxxxxxx (fr. 1.8.15)

Huvudförtroendemän	Xxxxx Xxxxxxxx	-	Xxxxxx Xxxxx	Xxxxx Xxxxxxxx	Xxxxx Xxxxxxxx
	(fr. 1.12.06)	(fr. 1.6.12)	(fr. 1.11.06)	(fr. 1.12.12)	(fr. 1.2.07)

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL‌‌‌‌‌‌‌

12.6. 2014

om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän

Parterna har idag enats om följande:

1 § Tillämpningsområde

Detta tjänstekollektivavtal reglerar villkoren i anställningsförhållandet för landskapets tjänstemän, om inte annat är stadgat, beslutat eller särskilt avtalat om dessa villkor.

Allmänna löneförhöjningar under första perioden 1.4.2014 – 31.1.2016

2 § Allmän löneförhöjning 1.8.2014

Grundlönerna och löneskalorna höjs med 20 euro. För tjänsteman som tjänstgör på deltid betalas ett belopp som står i proportion till tjänstgöringstiden. Lönetillägg i fast eurobelopp höjs 1.8.2014 med 0,73 % för allmänt lönetillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddsfullmäktige, arbetarskyddschef, förtroendemannaarvode och nattvårdstillägg. Dyrortstillägget läggs in i grundlönen för tjänstemän som avlönas enligt en

A-löneklass. Dyrortstillägget finns dock kvar för tjänstemän som avlönas med en C-löneklass.

3 § Allmän löneförhöjning 1.8.2015

Grundlönerna och löneskalorna höjs med 0,3 %. För tjänsteman som tjänstgör på deltid betalas ett belopp som står i proportion till tjänstgöringstiden. Lönetillägg i fast eurobelopp höjs 1.8.2015 med 0,3 % för allmänt lönetillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddsfullmäktige, arbetarskyddschef, förtroendemannaarvode och nattvårdstillägg.

4 § Regleringsmån 1.11.2015

För landskapets tjänstemän med A-löneklasser, veterinärer och för tjänstemän vid ÅHS avsätts 0,05 % till gropjusteringar per 1.11.2015.

5 § Allmänna förhöjningar under andra perioden 1.2.2016 - 31.1.2017

Parterna kan säga upp avtalet med fyra månaders uppsägningstid så att avtalet upphör 31.1.2016 om parterna inte före 30.9.2015 har kunnat enas om löneuppgörelsen för den andra perioden.

6 § Omvandling av semesterpenning till ledighet

Tjänstekollektivavtalet om omvandling av semesterpenning har förlängts med ett år. Avtalsparterna förhandlar separat om omvandling av semesterpenning för 2015. Förhandlingarna ska vara klara senast 28.2.2015.

7 § Resekostnadsersättningar

Utöver vad i bilaga 9 är avtalat justeras ersättningarna för resekostnader årsvis.

8 § Övriga anställningsvillkor‌‌

Nedan uppräknade tjänstekollektivavtal, vilka närsluts som bilagor (delavtal) till detta ramavtal, förnyas att gälla under den tid som ramavtalet är i kraft. Bilagorna 13 a och 13 b har en avvikande avtalsperiod vilken är 1.8.2013-31.7.2015. Bilagorna förnyas oförändrade eller med de ändringar och tillägg som särskilt anges:

Bilaga 1: Lönetabeller

Bilaga 2: Förtroendemannaavtalet för landskapets tjänstemän,

Bilaga 3: Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal,

Bilaga 4. Tjänstekollektivavtalet om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn,

Bilaga 5: Tjänstekollektivavtal om ålderstillägg,

Bilaga 6: Tjänstekollektivavtal om omvandling av semesterpenningen till ledighet,

Bilaga 7: Tjänstekollektivavtalet om arbetstider,

Bilaga 8: Tjänstekollektivavtalet om semester,

Bilaga 9: Tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar,

Bilaga 10: Tjänstekollektivavtalet om skyddskläder,

Bilaga 11: Tjänstekollektivavtalet om ersättning för telefonkostnader,

Bilaga 12: Tjänstekollektivavtalet om utbildning,

Bilaga 13 a: Tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal,

Bilaga 13 b: Tjänstekollektivavtal för lärare (årsarbetstidsavtalet för Ålands gymnasium),

Bilaga 14: Tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård jämte underbilagor och

Bilaga 15: Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

9 § Övriga justeringar

Andra justeringar av tjänstemännens anställningsvillkor än de som följer av detta ramavtal och dess bilagor görs inte under den tid avtalet är i kraft. Landskapsregeringen kan dock av skäl som nämns i 5 § 2 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal besluta om lönegrunder, lönetillägg och tilläggsarvoden som är bättre än avtalets villkor. Ett sådant beslut kan fattas utan iakttagande av det förfarande som föreskrivs i nämnda paragrafs 3 mom., om beslutet måste fattas i skyndsam ordning.

10 § Underteckningsprotokoll

Parterna har utöver detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor ingått överenskommelser i ett separat underteckningsprotokoll.

11 § Arbetsfred‌

Parterna förbinder sig att själva iaktta och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän för sin del iakttar arbetsfred i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.

12 § Avtalstiden

Detta tjänstekollektivavtal är i kraft under tiden 1.4.2014 - 31.1.2017 med beaktande av uppsägningsmöjligheten enligt 5 §. Avtalet fortsätter även härefter att vara i kraft med ett år åt gången, om det inte sägs upp senast sex veckor före avtalsperiodens utgång.

Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.

6.10.2015

A-löneklassers grundlöner fr.o.m 1.8.2015

Bilaga 1 a

Tabell 2, A-lkl kombinationstabell Summan av grundlöner och ålderstillägg

Per månad, euro

Xxx Xxxxx ålderstillägg

	0	1	2	3	4	5	6
		5,0 %	5,0 %	5,0 %	4,5 %	3,5 %	2,0 %
A 1	1 520,53	1 596,56	1 676,39	1 760,21	1 839,42	1 903,80	1 941,88
A 2	1 535,21	1 611,97	1 692,57	1 777,20	1 857,17	1 922,17	1 960,61
A 3	1 552,36	1 629,98	1 711,48	1 797,05	1 877,92	1 943,65	1 982,52
A 4	1 568,89	1 647,33	1 729,70	1 816,19	1 897,92	1 964,35	2 003,64
A 5	1 585,00	1 664,25	1 747,46	1 834,83	1 917,40	1 984,51	2 024,20
A 7	1 611,31	1 691,88	1 776,47	1 865,29	1 949,23	2 017,45	2 057,80
A 8	1 634,21	1 715,92	1 801,72	1 891,81	1 976,94	2 046,13	2 087,05
A 9	1 656,70	1 739,54	1 826,52	1 917,85	2 004,15	2 074,30	2 115,79
A 10	1 690,85	1 775,39	1 864,16	1 957,37	2 045,45	2 117,04	2 159,38
A 11	1 718,05	1 803,95	1 894,15	1 988,86	2 078,36	2 151,10	2 194,12
A 12	1 748,52	1 835,95	1 927,75	2 024,14	2 115,23	2 189,26	2 233,05
A 13	1 778,68	1 867,61	1 960,99	2 059,04	2 151,70	2 227,01	2 271,55
A 14	1 816,64	1 907,47	2 002,84	2 102,98	2 197,61	2 274,53	2 320,02
A 15	1 859,89	1 952,88	2 050,52	2 153,05	2 249,94	2 328,69	2 375,26
A 16	1 918,10	2 014,01	2 114,71	2 220,45	2 320,37	2 401,58	2 449,61
A 17	1 987,74	2 087,13	2 191,49	2 301,06	2 404,61	2 488,77	2 538,55
A 18	2 075,02	2 178,77	2 287,71	2 402,10	2 510,19	2 598,05	2 650,01
A 19	2 171,34	2 279,91	2 393,91	2 513,61	2 626,72	2 718,66	2 773,03
A 20	2 288,01	2 402,41	2 522,53	2 648,66	2 767,85	2 864,72	2 922,01
A 21	2 444,09	2 566,29	2 694,60	2 829,33	2 956,65	3 060,13	3 121,33
A 22	2 700,28	2 835,29	2 977,05	3 125,90	3 266,57	3 380,90	3 448,52
A 23	2 843,88	2 986,07	3 135,37	3 292,14	3 440,29	3 560,70	3 631,91
A 24	3 032,86	3 184,50	3 343,73	3 510,92	3 668,91	3 797,32	3 873,27
A 25	3 244,36	3 406,58	3 576,91	3 755,76	3 924,77	4 062,14	4 143,38
A 26	3 558,61	3 736,54	3 923,37	4 119,54	4 304,92	4 455,59	4 544,70
A 27	3 932,23	4 128,84	4 335,28	4 552,04	4 756,88	4 923,37	5 021,84
A 28	4 340,40	4 557,42	4 785,29	5 024,55	5 250,65	5 434,42	5 543,11
A 29	4 784,64	5 023,87	5 275,06	5 538,81	5 788,06	5 990,64	6 110,45
A 30	5 273,91	5 537,61	5 814,49	6 105,21	6 379,94	6 603,24	6 735,30
A 31	5 838,10	6 130,01	6 436,51	6 758,34	7 062,47	7 309,66	7 455,85
A 32	6 459,84	6 782,83	7 121,97	7 478,07	7 814,58	8 088,09	8 249,85
A 33	7 148,50	7 505,93	7 881,23	8 275,29	8 647,68	8 950,35	9 129,36
A 34	7 607,07	7 987,42	8 386,79	8 806,13	9 202,41	9 524,49	9 714,98
A 35	8 417,70	8 838,59	9 280,52	9 744,55	10 183,05	10 539,46	10 750,25
A 36	9303,45	9768,62	10257,05	10769,9	11254,55	11648,46	11881,43

PROTOKOLL‌‌‌

uppgjort när enighet om ett tjänstekollektivavtal (ramavtal) om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för tiden 1.4.2014 – 31.1.2017 uppnåd- des vid förhandlingar den 12 juni 2014.

1 § Arbetsgrupp beträffande A-löner till eurolöner och lönekartläggning

I senaste ramavtalsförhandling 2012 kom parterna överens om att tillsammans utreda och föreslå hur avlöningen enligt en A-löneklass lämpligen kan omvandlas till avlöning enligt ett visst eurobelopp samt med vilka konsekvenser, till vilka kostnader och med iakttagande av vilken eventuell övergångstid detta kan göras. Parterna ser den här åtgärden som en förutsätt- ning för och ett första steg i en process vars mål är att övergå till en avlöning som baserar sig på en metodisk värdering av tjänstens svårighetsgrad. Utredningen görs under avtalsperioden och börjar 1.9.2014.

Målsättningen är att landskapet ska vara en modern och flexibel arbetsgivare där män och kvinnor ges likvärdiga möjligheter och där löneskillnaderna mellan könen successivt utjämnas genom lönekartläggning, arbetsvärdering och jämställda löneutvecklingsprogram.

Parterna är överens om att använda sig av ett befintligt lönekartläggningssystem, det kommu- nala systemet. När A-lönerna har gjorts om till eurolöner börjar arbetet med tjänstebeskriv- ningar och efterföljande lönekartläggning kan göras. Med jämförbara löner kan man med be- aktande av kravnivån och svårighetsgraden i de olika tjänsterna kartlägga hur lönerna ligger i förhållande till varandra och mellan olika grupper. Efter en genomförd kartläggning ska skill- naderna i lönerna analyseras. Vad beror skillnaderna på, vad är sådant som kan förklaras med sakliga skäl och vad är sådant som det inte finns några förklaringar till och som på sikt behö- ver rättas till. Resultatet från lönekartläggningen och analysen används sedan som underlag för kommande förhandlingar och gropjusteringar.

2 § Arbetsgrupp om flexibla arbetstidsformer

Parterna tillsätter en arbetsgrupp som ser över möjligheten att införa vissa flexibla arbetstids- arrangemang utgående från statens försök under de två senaste avtalsperioderna som i nuvarande avtal har permanentats som gäller förlängd arbetstid, individuell arbetstid och komprimerad arbetstid. Även distansarbete och arbetstidsbank diskuteras i arbetsgruppen.

3 § Arbetsgrupp om periodarbete

Parterna tillsätter en arbetsgrupp, som huvudsakligen ska se över bestämmelserna kring uttag av semester i periodarbete.

4 § Arbetsgrupp om läkare vid ÅHS‌‌

En arbetsgrupp tillsätts bestående av Akavas och arbetsgivarens representanter för att disku- tera ett förnyat läkaravtal. Som underlag i arbetet används LÄKTA parallellt med Akavas förslag, som är utformat enligt LÄKTA:s lönesättningssystem. I Läkta samkörs hälsocentral- läkarnas och sjukhusläkarnas joursystem från 1.1.2015. Kostnaden för detta har beaktats i rikets läkaravtal. Inbesparingen som görs i samband med att det gemensamma joursystemet inte antas i vår läkarbilaga från 1.1.2015, används vid utformandet av nytt läkaravtal. Arbetet påbörjas under hösten 2014.

5 § Uppmaning till ÅHS gällande utbildning

Avtalsparterna uppmanar cheferna vid ÅHS att ta i beaktande att den ersättning som betalas för handledning av studeranden och som går till utbildningskonto, ska fördelas så att alla an- ställda får delta i fortbildning och utbildning som ordnas inom sitt yrkesområde.

6 § Huvudavtalet

Parterna övergår till förändrad praxis gällande avtalsförhandlingar så att förhandlingarna framöver är samfällda förutom gällande lärar- och läkaravtalet, där Xxxxx och TCÅ deltar i läraravtalsförhandlingarna och Xxxxx i läkaravtalsförhandlingarna. Detta motiveras med att största delen av avtalsbestämmelserna för dessa två yrkesgrupper skiljer sig från övriga av- talsbestämmelser.

Justerat,

Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL

4.6.2015

om anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal

Parterna har idag enats om följande:

1 § Tillämpningsområde

Detta avtal avser landskapets undervisningspersonal dvs. bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13 b Tjänstekollektivavtal för lärare med årsarbetstid.

Genom detta avtal upphävs bestämmelserna i tjänstekollektivavtalet den 23 maj 2013 om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal. Övriga avtal i gamla undervisningssektorns tjänstekollektivavtal upphör 31.7.2015 dvs. bilagorna om Ålands lyceum, Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands handelsläroverk, Ålands vårdinstitut och Ålands naturbruksskola

2 § Allmän löneförhöjning för lärare vid Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut

Allmänna löneförhöjningar följer det ikraftvarande tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän.

3 § Regleringsmåner

Regleringsmåner följer det ikraftvarande tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän.

4 § Arbetsgrupp för Högskolan på Åland

Under avtalsperioden tillsätts en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett nytt tjänstekollektivavtal för Högskolan på Åland för att bland annat reglera anställningsvillkoren för personer som undervisar på gymnasienivå vid sjöfartsprogrammet.

5 § Tillgodoräknande av undervisningstimmar läsåren 2015 -2016 och 2016-2017 vid Högskolan på Åland

Som en beräkningsgrund för lönen läsåren 2015-2016 och 2016-2017 ska en högskolelärare ha rätt att för varje ämne kunna tillgodoräkna sig per 1,5 studiepoäng som läraren är ansvarig för antingen a) minst 24 undervisningstimmar med faktiska schemalagda timmar eller

b) 20 undervisningstimmar, om timmarna inte är schemalagda.

Beräkningsgrunderna kan enligt Högskolans styrelses bedömning ändras om det finns goda skäl för det, till exempel på grund av att ämnets karaktär är sådant att ett lägre antal undervisningstimmar är tillräckligt.

6 § Arbetsgrupp om införande av Ålands folkhögskola i tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid

Under avtalsperioden skall en arbetsgrupp utreda kostnaderna och avge textförslag om ett införande av lärarna vid Ålands folkhögskola till tjänstekollektivavtalet för lärare bilaga 13 b tjänstekollektivavtal för lärare med årsarbetstid.

7 § Ändring av lönestrukturen och grundlönen vid Ålands musikinstitut Grundlönerna höjs med motsvarande tre årsförhöjningar (2 årsförhöjningar 5 år, 1 årsförhöjning 10 år och 2 årsförhöjningar 15 år) fr.o.m. 1.8.2015.

8 § Kompetenspoäng

Den förändring av yrkesutbildningen som innebär att man frångår en definition av utbildningens omfattning i tid (studieveckor) till att definiera den kompetens undervisningen ska leda till, dvs. i kompetenspoäng, medför även förändringar i innehåll och sättet att bedriva undervisning. Det förändrade arbetssättet leder till behov av definition av undervisning och en omvärdering av tidsbegreppen i tjänstekollektivavtalet.

Införandet av kompetenspoäng sker successivt i yrkesutbildningen på gymnasienivå fr.o.m. 1.8.2015. Precisering av undervisningsformer och undervisningsrelaterade tidsangivelser för den allmänbildande utbildningen gås igenom och klarläggs före

avtalsperiodens utgång om behov uppstår. Arbetsbördan ska vara rimlig oavsett undervisning enligt studievecka eller kompetenspoäng.

9 § Förnyande av tjänstekollektivavtal

Bilaga 13 a och 13 b till tjänstekollektivavtalet 23.5.2013 förnyas med ändringar enligt bilagan.

10 § Uppsägning av avtalen

Bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13b tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid är i kraft under tiden 1 augusti 2015 – 31 juli 2017. Avtalsparterna upptar förhandlingar under pågående avtalsperiod om det finns behov att göra ändringar i skrivningarna gällande kompetenspoäng. Tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid kan sägas upp senast 31.1.2016 till den del det gäller bestämmelserna om kompetenspoäng och upphör till den del vara ikraft 31.7.2016.

Om tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid inte sägs upp till den del det gäller bestämmelserna om komptenspoäng av någon av avtalsparterna senast den 31 januari 2016, fortsätter avtalet att gälla t.o.m. 31 juli 2017. Därefter fortsätter samtliga undervisningssektorns tjänstekollektivavtal att gälla läsårsvis om de inte sägs upp av någon av parterna senast den 1 december året innan det ska upphöra att gälla.

11 § Arbetsfred

Så länge som detta avtal och årsarbetstidsavtalet är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör landskapets undervisningspersonal, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän

för sin del iakttar arbetsfred, i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.

Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.

Tehys fackavdelning på Åland r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund ÅTFC r.f.

6.10.2015

C-löneklassers grundlöner fr.o.m 1.8.2015

2.2b-5

Tabell 2, C-lkl kombinationstabell

Summan av grundlöner, dyrortstillägg samt ålderstillägg per månad, euro

I dyrortsgruppen

Xxx Xxxxx ålderstillägg

	0	1	2	3	4	5	6
		5,0 %	5,0 %	5,0 %	4,5 %	3,5 %	2,0 %
C 42	1 875,22	1 968,98	2 067,43	2 170,80	2 268,49	2 347,89	2 394,85
C 43	1 910,64	2 006,17	2 106,48	2 211,80	2 311,33	2 392,23	2 440,07
C 44	1 945,91	2 043,21	2 145,37	2 252,64	2 354,01	2 436,40	2 485,13
C 45	1 985,16	2 084,42	2 188,64	2 298,07	2 401,48	2 485,53	2 535,24
C 46	2 024,10	2 125,31	2 231,58	2 343,16	2 448,60	2 534,30	2 584,99
C 47	2 068,45	2 171,87	2 280,46	2 394,48	2 502,23	2 589,81	2 641,61
C 48	2 111,73	2 217,32	2 328,19	2 444,60	2 554,61	2 644,02	2 696,90
C 49	2 161,26	2 269,32	2 382,79	2 501,93	2 614,52	2 706,03	2 760,15
C 50	2 212,36	2 322,98	2 439,13	2 561,09	2 676,34	2 770,01	2 825,41
C 51	2 278,60	2 392,53	2 512,16	2 637,77	2 756,47	2 852,95	2 910,01
C 52	2 334,74	2 451,48	2 574,05	2 702,75	2 824,37	2 923,22	2 981,68
C 53	2 400,52	2 520,55	2 646,58	2 778,91	2 903,96	3 005,60	3 065,71
C 54	2 469,65	2 593,13	2 722,79	2 858,93	2 987,58	3 092,15	3 153,99
C 55	2 686,61	2 820,94	2 961,99	3 110,09	3 250,04	3 363,79	3 431,07
C 56	2 747,96	2 885,36	3 029,63	3 181,11	3 324,26	3 440,61	3 509,42
C 57	2 814,63	2 955,36	3 103,13	3 258,29	3 404,91	3 524,08	3 594,56
C 58	2 906,78	3 052,12	3 204,73	3 364,97	3 516,39	3 639,46	3 712,25
C 59	2 981,65	3 130,73	3 287,27	3 451,63	3 606,95	3 733,19	3 807,85
C 60	3 096,62	3 251,45	3 414,02	3 584,72	3 746,03	3 877,14	3 954,68
C 61	3 173,97	3 332,67	3 499,30	3 674,26	3 839,60	3 973,99	4 053,47
C 62	3 306,77	3 472,11	3 645,72	3 828,01	4 000,27	4 140,28	4 223,09
C 63	3 450,55	3 623,08	3 804,23	3 994,44	4 174,19	4 320,29	4 406,70
C 64	3 611,20	3 791,76	3 981,35	4 180,42	4 368,54	4 521,44	4 611,87
C 65	3 773,99	3 962,69	4 160,82	4 368,86	4 565,46	4 725,25	4 819,76
C 66	3 941,72	4 138,81	4 345,75	4 563,04	4 768,38	4 935,27	5 033,98
C 67	4 134,34	4 341,06	4 558,11	4 786,02	5 001,39	5 176,44	5 279,97
C 68	4 346,70	4 564,04	4 792,24	5 031,85	5 258,28	5 442,32	5 551,17
C 69	4 568,35	4 796,77	5 036,61	5 288,44	5 526,42	5 719,84	5 834,24
C 70	4 802,40	5 042,52	5 294,65	5 559,38	5 809,55	6 012,88	6 133,14
C 71	5 047,69	5 300,07	5 565,07	5 843,32	6 106,27	6 319,99	6 446,39
C 72	5 306,40	5 571,72	5 850,31	6 142,83	6 419,26	6 643,93	6 776,81
C 73	5 576,69	5 855,52	6 148,30	6 455,72	6 746,23	6 982,35	7 122,00
C 74	5 861,22	6 154,28	6 461,99	6 785,09	7 090,42	7 338,58	7 485,35
C 75	6 160,71	6 468,75	6 792,19	7 131,80	7 452,73	7 713,58	7 867,85

LANDSKAPETS ALLMÄNNA TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL‌‌‌

1 § Tillämpningsområde

Dessa bestämmelser tillämpas på tjänstemän vid landskapets verk och inrättningar, om inte annat är stadgat, beslutet eller avtalat.

Protokollsanteckning:

Bestämmelserna tillämpas på tjänstemän i såväl heltids- som deltidsanställning. Med en tjänsteman i deltidsanställning avses en tjänsteman vars arbetstid är kortare än den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidsanställda tjänsteman. Om del- tidsanställda tjänstemän har avtalats i 7 § nedan.

I de fall det i landskapets tjänstekollektivavtal ställs ett krav på anställning i huvud- syssla avses ett anställningsförhållande i vilket arbetstiden är i genomsnitt minst 20 timmar under ordinarie arbetsveckor, om inte annat uttryckligen har avtalats (se 2 § 4 mom. i det så kallade övergångsavtalet som gäller vissa tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård).

Beträffande timlärare gäller vad om dem har överenskommits i tjänstekollektiv- avtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal.

Bestämmelserna tillämpas även analogt på de arbetstagare i anställning hos landskapet vilkas av- löning betalas enligt en löneklass A eller annan från det tjänstekollektivavtal hämtad lönegrund och beträffande vilka något kollektivavtal inte skall iakttas. En arbetstagare som har anställts tills- vidare, jämställs med en ordinarie tjänsteman.

Anmärkning:

Se 3 § i det protokoll (avtal) som uppgjordes när parterna undertecknade sitt huvud- avtal den 10 januari 2000 (s. 1.2-2).

2 § Löneklassificering

Landskapets tjänster är förenade med en löneklass A, eller C eller en lön angiven i ett eurobelopp per månad i enlighet med vad därom är beslutet eller avtalat.

3 § En tjänstemans avlöning

Till en tjänsteman betalas grundlön, eurolön eller avtalslön samt andra lönetillägg och tilläggsarv- oden enligt grunder som anges i detta och övriga tjänstekollektivavtal.

Avlöningen betalas enligt en A-löneklass eller C-löneklass (lärare). Till tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, betalas lönen i eurobelopp enligt en avtalad löneskala. Lärare vid Ålands gymnasium som har årsarbetstidsavtal har en lön i euro.

Lönen betalas per kalendermånad utom i de fall som anges i 38 § nedan i detta avtal.

Till en tjänsteman med sådan (fri) avtalslön som avses i 25 § 1 mom. 2:a meningen tjänstemanna- lagen för landskapet Åland (61/87) betalas avlöningen så som därom överenskoms i det avtal som ingås om denna lön med honom eller henne.‌‌

4 § Dyrortstillägg

I en tjänst betalas enligt tjänstgöringsortens läge ett separat dyrortstillägg, vars storlek är 9 procent i första dyrortsgruppen och 6 procent i andra dyrortsgruppen.

Endast lärare med C-löneklass får ett separat dyrortstillägg.

Omfattar tjänstgöringsorten ett visst distrikt fastställs dyrortstillägget enligt den ort där tjänste- mannen är fast bosatt. Är tjänstemannen inte bosatt inom sitt tjänstgöringsdistrikt, erhåller han dyrortstillägg enligt dyrortsgrupp II, såvida hans rätt att vara fast bosatt utanför sitt tjänstgörings- distrikt inte grundar sig på ett förordnande eller tillstånd, som gäller denna sak. Dyrortstillägget bestäms härvid i enlighet med den ort där tjänstemannen bor i stöd av förordnandet eller tillstån- det.

Flyttar en tjänsteman från en ort till en annan, betalas dyrortstillägget enligt den ort, där han var bosatt den första dagen i månaden.

Xxxxxxx en tjänsteman samtidigt två tjänster betalas dyrortstillägget för båda tjänsterna om tjänst- xxxxxxxx inte överskrider 100 % av heltid. För en tjänsteman vars tjänstgöring överskrider 100 % av heltid minskas dyrortstilläggen så att de motsvarar vad som skulle betalas om tjänstemannen tjänstgjorde enbart 100 % av heltid. Därvid minskas dyrortstilläggen i proportion till hur mycket tid var och en av tjänsterna omfattar.

Beträffande indelningen av tjänstgöringsorterna i dyrortsgrupper tillämpas den vid ifrågavarande tidpunkt gällande allmänna dyrortsklassificeringen av kommunerna.

4a § Allmänt lönetillägg

Till en tjänsteman betalas ett skilt, månatligt lönetillägg om 120,88 euro fr.o.m. 1.8.2014 och 121,24 euro fr.o.m. 1.8.2015. Tillägget ingår inte i den fasta avlöningen. Det betalas trots detta under tiden för en tjänstledighet med lön.

Protokollsanteckning:

I deltidstjänstgöring betalas en proportionell del av ovan nämnda, separata tillägg i eurobelopp.

Under tiden för en tjänstemans tjänstledighet med lön betalas tillägget i samma pro- portion som den fasta avlöningen för samma tid.

Tillägget beaktas vid en uträkning av en del av en hel månads lön enligt 38 § nedan, även när sådan lön skall fastställas per timme. I övrigt beaktas tillägget inte i en tjänstemans timlön.

5 § Skärgårdstillägg

Till en tjänsteman vars tjänsteställe är beläget i någon av nedan nämnda skärgårdskommuner, be- talas ett skärgårdstillägg till lönen. Om tjänstemannen inte har ett fast tjänsteställe där han eller

hon huvudsakligen tjänstgör, bestäms tillägget att utgå enligt den skärgårdskommun, i vilken tjänstemannen har sin stadigvarande bostad.‌‌

Skärgårdstillägget räknas ut på summan av tjänstemannens grundlön, dyrortstillägg (endast C- löneklass) och ålderstillägg för tjänstemän i en A- eller C-löneklass och på summan av grundlönen och erfarenhetstillägg för tjänstemän i anställning hos Ålands hälso- och sjukvård enligt följande kommunvisa procentsatser:

- Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga 13,67 %

- Föglö 8 %

Protokollsanteckning:

Om någon till följd av dessa ändringar går miste om lön, som har betalats i form av skärgårdstillägg, erhåller han eller hon ett motsvarande personligt lönetillägg, som betalas så länge vederbörande utan avbrott fortsätter sin tjänstgöring i tjänsten i fråga.

6 § Övriga lönetillägg och tilläggsarvoden

Beträffande övriga lönetillägg och tilläggsarvoden gäller vad om dem är stadgat, bestämt eller särskilt avtalat.

7 § Deltidsanställda tjänstemäns avlöning

Till den tjänsteman på deltid betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhål- lande till den fulla, ordinarie arbetstiden i ifrågavarande tjänst eller tillfälliga uppgift. Det procent- tal som skall ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.

Anmärkning:

Se dock 3 § 2 mom. i ÅHS’ övergångsavtal.

8 § Begreppet fast avlöning

När den lön bestäms som skall betalas till en tjänsteman under tiden för ett avbrott i tjänstgöring- en, är tjänstemannens fasta avlöning beräkningsgrund, om inte annat särskilt har avtalats. Till den fasta avlöningen räknas,

- grund- eller avtalslön

- dyrortstillägg

- ålders- eller erfarenhetstillägg

- skärgårdstillägg

- alla sådana lönetillägg och tilläggsarvoden som betalas regelbundet varje månad i form av en eller flera löneklasser eller till ett visst eurobelopp och

- övertimarvoden som betalas till en lärare eller timlärare i huvudsyssla, om tjänstemannen annars har rätt till dessa löneslag.

9 § Rätten till sjukledighet‌

En tjänsteman har rätt till tjänstledighet i form av sjukledighet, om han eller hon till följd av styrkt sjukdom, skada eller olycksfall är arbetsoförmögen och förhindrad att handha sina tjänsteåliggan- den och vid organdonation eller planerad organdonation.

Tillämpningsanvisning:

En sjukledighet beviljas på ansökan. Till ansökan skall bifogas ett sjukintyg. Som ansökan godkänns även sjukintyget ensamt.

Varar arbetsoförmågan länge tid än fem dygn, skall intyget vara utfärdat av en lä- kare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjukskötare som har anvisats av arbetsgivaren.

För en sjukfrånvaro som varar högst tre dygn i en följd behöver ledighet inte sökas och arbetsoförmågan behöver därför inte heller styrkas, utom då det finns skäl att anta att sjukdom eller skada inte är den verkliga orsaken till frånvaron. Uppges sjuk- dom el. dyl. som orsak till frånvaro i tjänsten skall den nämligen alltid vid behov kunna styrkas.

Sjukintyget skall tala om huvudvida tjänstemannen är arbetsoförmögen eller inte. Det är dock endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren av motiverat skäl kan avvika ifrån. Om det framkommer att en tjänsteman trots läkarintyg inte har varit ar- betsoförmögen – tjänstemannen har t.ex. varit i liknande arbete under ifrågavarande tid – kan tjänstemannen förvägras rätt till sjukledighet.

Om ett läkarintyg av motiverat skäl inte kan godkännas, kan arbetsgivaren hänvisa tjänstemannen till en läkare, företrädesvis den egna företagshälsovårdsläkaren, för ny undersökning. Arbetsgivaren står för härav föranledda kostnader.

En tjänsteman har rätt att få sjukledighet på grund av en plötslig tandsjukdom för den tid som en vårdåtgärd under arbetstid kräver, om den plötsliga tandsjukdomen kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift och tjänstemannen inte kan få vård utom arbetstid. Arbetsoförmågan och behovet av den brådskande vården skall påvisas genom ett av tandläkaren utfärdat intyg.

Ett sjukintyg ges på en för ändamålet fastställd blankett.

En tjänsteman skall omedelbart eller så fort som möjligt meddela sin arbetsgivare om att han uteblir från arbetet på grund av sjukdom, även när han inte behöver lämna ett sjukintyg.

(27.11.1998/Dnr Kp1-31-98-24)

9a § Partiell sjukledighet/deltidsarbete

En tjänsteman på heltid kan på grunder som motsvarar dem som anges i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) på ansökan beviljas partiell sjukledighet kombinerad med ett förordnande om deltidsarbete. Syftet är att stödja tjänstemannen att på eget initiativ återgå i arbete efter en långva- rig sjukledighet. Arrangemanget skall grunda sig på en utredning om tjänstemannens hälsotill- stånd.

Avlöningen under tiden för deltidsarbete utgår enligt 7 § ovan i detta tjänstekollektivavtal. För den partiella sjukledigheten betalas en kompletteringsdel, som till sin storlek motsvarar skillnaden

mellan 86 % av tjänstemannens fasta avlöning (heltid) och summan av deltidslönen och den parti- ella sjukdagpenningen.

Om en tjänsteman är partiellt sjukledig under den tid då han eller hon har rätt till full lön för tiden för arbetsoförmåga, betalas som lön för sjukdomstiden skillnaden mellan lönen för deltidsarbete och lönen för heltidsarbete. För denna tid betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren i enlighet med 7 kap. 4 § 3 mom. sjukförsäkringslagen.

Om tjänstemannen under tiden för sin partiella sjukledighet/deltidsarbete tillfälligt blir arbets- oförmögen på det sätt som berättigar till sedvanlig sjukledighet (9 §), betalas till honom eller henne per sjukdag 60 % av dagslönen för deltidsarbetet.

Antalet sjukledighetsdagar som enligt 10 § nedan utgör grund för betalning av sjuklön, påverkas inte av partiell sjukledighet/deltidsarbete. När den partiella sjukledigheten upphör, fortsätter be- räkningen av sjukledighetsdagar och sjuklön från den situation som gällde när den partiella sjukle- digheten/deltidsarbetet inleddes.

En pågående partiell sjukledighet/deltidsarbete kan, efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren, ändras. Partiell sjukledighet/deltidsarbete upphör dock om tjänstemannen till följd av arbetsoförmåga som berättigar till sjukledighet enligt 9 § ovan inte längre klarar av sitt deltidsarbete.

När en partiell sjukledighet/deltidsarbete har upphört, iakttas de villkor i tjänstemannens anställ- ningsförhållande på heltid som gällde innan detta arrangemang vidtogs.

Tillämpningsanvisning:

Exempel: Tjänstemannens fasta avlöning för heltidsarbete är 2.760 € och 86 % av detta belopp är 2.373 €. Arbetstiden i deltidsarbete är 40 % och deltidslön betalas med 1.104 €. Tjänstemannen får för egen del, via FPA, 703 € i partiell sjukdagpen- ning, En kompletteringsdel betalas enligt följande: 2.373-(1.104+703)= 566 €.

Tjänstemannen lyfter deltidslön 1.104 €, partiell sjukdagpenning 703 € och kom- pletteringsdel 566 € vilket sammanlagt blir 2.373 € eller 86 % av heltidslönen.

Kompletteringsdelen räknas ut individuellt i varje enskilt fall när man från folkpen- sionsanstalten har fått uppgift om den partiella sjukdagpenningens storlek.

Xxxxx tjänstemannen insjuknar tillfälligt i t.ex. influensa under tre dagar, betalar ar- betsgivaren som lön för sjukdomstiden 60 % av dagslönen för deltidsarbete, d.v.s. 3x21,37 = 64,11€. Kompletteringsdelen betalas inte under tiden för den tillfälliga ar- betsoförmågan. Tjänstemannen erhåller för egen del partiell sjukdagpenning även för denna tid.

10 § Sjuklön

När sjukledighet beviljas en ordinarie tjänsteman på grund av arbetsoförmåga till följd av styrkt sjukdom, betalas lön enligt följande:

- Full fast avlöning om antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret uppgår till högst 60,

- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret sammanlagt överstiger 60 och

- 60 % av den fasta avlöningen till del antalet sjukledighetsdagar i en följd överstiger 180, dock längst i 365 dagar räknat från och med den första sjukledighetsdagen.

Sjukledigheter anses sammanhänga på det sätt som åsyftas i 1 mom. (”i en följd”), om inte tjäns- temannen mellan dem har varit i arbete under de arbetsdagar som ingår i minst 30 kalenderdagar eller om arbetsoförmågan inte har sin grund i klart olika sjukdomar, skador eller olycksfall.

Tillämpningsanvisning:

Den fasta avlöningen betalas alltså till 100 % för högst 60 sjukledighetsdagar per kalenderår. Därefter betalas lönen till 75 % av sitt fulla belopp, förutom när sjukle- digheten varar i mera än 180 dagar i en följd (utan avbrott), då sjuklönen sjunker till 60 %.

Eftersom rätten till full lön gäller per kalenderår, kommer lönen under en sjukledig- het som fortsätter in på ett nytt kalenderår att igen betalas till fullt belopp under högst 60 dagar från det nya kalenderårets början, oberoende av till vilken procent den betalades före årsskiftet. Därefter betalas den antingen till 75 % eller 60 % be- roende på om det är frågan om separata sjukledigheter eller en sjukledighet som i en följd varar i mera än 180 dagar.

Obs. att begränsningen av rätten till lön högst 365 dagar i en följd tillämpas på tjänstledigheter av ifrågavarande slag som inleds 1.2.2000 eller därefter.

Semester mellan två sjukledigheter avbryter inte den ledighet i en följd som avses i denna paragraf. Semesterdagarna räknas dock inte in i antalet sjukledighetsdagar.

Exempel 1

1.8.      29.9.     31.12.    1.3.

60 d.	93 d.	60 d.
100 %	75 %	100 % 60 %

Exempel 2

1.5.     17.10. 17.11. 27.11.

170 d. semester 10 d. > 180 d.

60 d. 110 d. 30 d.

100 % 75 % 75 % 60 %

Exempel 3

2.11.     31.12.    1.3.      1.5.

60 d.	60 d.	60 d.	över 180 d.
100 %	100 %	75 %	60 %

Xxxxx än en ordinarie tjänsteman har rätt till lön i 1 mom. när hans eller hennes anställning hos landskapet har varat i minst en månad i en följd.‌‌‌

Tillämpningsanvisning:

Villkoret att anställningen har varat minst en månad i en följd skall vara uppfyllt när sjukledigheten börjar (31.8.1999/Dnr F30/99/1/21).

11 § Lön vid arbetsolycksfall och yrkessjukdom

När en sjukledighet beviljas på grund av en tjänstemans arbetsoförmåga till följd av ett arbets- olycksfall eller en yrkessjukdom, betalas vid varje olycks- eller yrkessjukdomsfall lön enligt föl- jande:

- full fast avlöning under högst 90 dagar,

- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 90 och

- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 180.

Om arbetsoförmågan som föranleds av ett och samma olycksfall eller en och samma yrkessjuk- dom, fortsätter eller återkommer efter det kalenderår under vilket arbetsoförmågan första gången inträdde, betalas avlöningen för sådana perioder av arbetsoförmågan dock med tillämpning av bestämmelserna i 10 § 1 mom.

I denna paragraf avsedd avlöning erläggs inte när tjänstemannen själv avsiktligt har åsamkat sig olycksfallet. I de fall, där ersättningen för olycksfallet i enlighet med lagen om olycksfallsförsäk- ring (FFS 608/48) inte erläggs till fullt belopp, betalas inte i denna paragraf avsedd avlöning till den del densamma överskrider i 10 § avsedd avlöning.

12 § Lön vid arbetsoförmåga förorsakad av våld i tjänsteutövningen

När i 9 § avsedd tjänstledighet har beviljats på grund av arbetsoförmåga till följd av våld, som drabbat tjänstemannen under hans tjänsteutövning eller av de särskilda förhållandena, i vilka han under krigstid råkat på grund av sina tjänsteåligganden, erläggs avlöning åt tjänstemannen enligt följande:

- oavkortad fast avlöning, dock för högst 360 tjänstledighetsdagar,

- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360, om inte landskapsregeringen, såsom därom är särskilt stadgat, i något specialfall prövar skäligt förordna

att oavkortad fast avlöning erläggs även när antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360.

13 § Rätten till lön oberoende av annan lönebetalning

Ovan i 10-12 § avsedda avlöningar betalas oberoende av varandra utan att rätten till i en paragraf avsedd avlöning minskar rätten till en i en annan paragraf avsedd avlöning.

14 § Rätten till lön vid vissa andra tjänstledigheter

Vad ovan i 10-13 § har överenskommits tillämpas även när en tjänsteman av orsaker som avses i 9 § inte kan tillåtas sköta de uppgifter som hör till hans tjänst eller när tjänstemannen i enlighet med [31 § landskapslagen om hälsovården] har förordnats att vara borta från sitt arbete eller när han med stöd av [39 § 2 mom. sagda lag] har förordnats i isolering samt i det fall att en tjänsteman med rusmedelsproblem frivilligt har uppsökt anstaltsvård efter att ha kommit överens om sådan vård med sin arbetsgivare.

Vad ovan i 10-13 § har överenskommits tillämpas även på en tjänsteman, som har tilldelats front- mannatecken och som har beviljats tjänstledighet för sådan rehabilitering som enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst (FFS 404/48) ersätts såsom sjukvård. Från avlöningen för tjänstledig- hetstiden avdras beloppet av den dagpenning eller livränta som enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst betalas för samma tid.‌‌

15 § Sjuklönetillägg

Om det till en tjänsteman under föregående semesterkvalifikationsår har betalats nedan förteck- nade lönetillägg och tilläggsarvoden, skall till tjänstemannen även betalas ett sjuklönetillägg under tiden för sådan sjukledighet, moderskapsledighet respektive faderskapsledighet för vilken det beta- las lön. Tillägget är 1/365 av det sammanlagda beloppet av dessa tillägg och arvoden för varje sådan sjuk-, moderskaps- respektive faderskapsledighetsdag. Totalbelopp om högst 1,68 euro ut- betalas dock inte.

Förteckning:

- kvällstillägg

- nattillägg

- lördagstillägg

- söndagstillägg

- helgaftonstillägg

- utryckningspenning

- omställningspenning

- ersättning för bostadsberedskap

- ersättning för fri beredskap eller fri jour

- nattvårdstillägg.

15a § Avlöning under tiden för rehabilitering (1.2.2000)

Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för rehabilitering, betalas avlöning i enlighet med bestämmelserna i 10 och 15 § ovan.

Tillämpningsanvisning:

En tjänstledighet enligt denna paragraf inkluderar även sådan ledighet som har bevil- jats tjänstemannen för en undersökning och utredning av behovet av och förutsätt- ningarna för rehabilitering.

Lönen för rehabiliteringstiden räknas skilt från den avlöning som betalas under tiden för en sjukledighet och tiden för en rehabiliteringsledighet beaktas inte heller när en sjuklön fastställs.

16 § Dag- m.fl. penningar som övergår till arbetsgivaren

En tjänstemans rätt till dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen övergår för tiden för avlönad sjuk- respektive moderskapsledighet till arbetsgivaren till den del dagpen- ningen eller moderskapspenningen inte överskrider den avlöning som tjänstemannen får för samma tid. Detsamma gäller tjänstemannens rätt till rehabiliteringspenning som betalas under ti- den för avlönad rehabiliteringsledighet.

En tjänsteman till vilken arbetsgivaren i enlighet med detta avtal betalar lön under tiden för sjuk-, rehabiliterings- eller moderskapsledighet, är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som meddelas för ansökan om dagpenning och moderskapspenning som betalas till arbetsgivaren enligt 28 § sjukförsäkringslagen.‌‌

Om en tjänsteman försummar att iaktta de föreskrifter och anvisningar som avses i föregående moment, kan till honom eller henne för tiden för ifrågavarande sjuk-, rehabiliterings- respektive moderskapsledighet betalas en lön från vilken man har avdragit beloppet av sjukdagpenningen, rehabiliteringspenningen eller moderskapspenningen.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även i de fall som avses i 14 §.

16a § Särskilda bestämmelser för lärare

I fråga om en tjänsteman som inte har rätt till semester enligt tjänstekollektivavtalet om semester, räknas den tid fr.o.m. 16.6. som motsvarar tjänstemannens egentliga semester, sådan denna skulle fastställas, om han hade rätt därtill, d.v.s. hans kalkylerade semester, inte in i de perioder om 60 respektive 180 dagar som nämns i 10 §. Detsamma gäller i fråga om de perioder om 90 och 180 dagar som nämns i 11 §.

Tillämpningsanvisning:

Gäller även för lärare i årsarbetstidsavtalet.

Rätten till dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen eller till dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller till olycksfallspension för en tjänsteman som inte är berättigad till semester, övergår inte till landskapet för tiden för en kalkylerad semester.

Om en tjänsteman erhåller dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen under en sådan tid då handhavandet av tjänsteåliggandena är avbrutet för en bestämd tid, trots att han inte har beviljats tjänstledighet för denna tid, har han rätt endast till en avlöning från vilken dag- penningen eller moderskapspenningen i fråga har avdragits. Avdrag görs dock inte under tiden för en kalkylerad semester. Avdrag görs inte heller, om en tjänsteman åtnjuter moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen under den tid som följer efter de 72 vardagar av en moderskapsledig- het som berättigar till lön.

En i det föregående momentet avsedd period under vilken arbetet är avbrutet och en kalkylerad semester avbryter inte det i 10 § nämnda antalet sammanhängande tjänstledighetsdagar.

17 § Lön och invalidpension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid Till en tjänsteman betalas inte lön för tiden efter den kalendermånad, under vilken han eller hon har beviljats invalidpension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.

18 § Avlöningen under tiden för vissa offentliga uppdrag

Till en tjänsteman som kallas till ledamot av Ålands landskapsregering eller medlem av statsrådet eller som beviljats tjänstledighet för sådant offentligt uppdrag som han inte kan vägra att mottaga, betalas hans fasta avlöning i tjänsten reducerad med beloppet av fast avlöning eller arvode som

han under ifrågavarande tid erhåller som landskapsregeringsledamot, statsrådsmedlem eller på grund av det offentliga uppdraget.‌‌

Protokollsanteckning:

Uppdraget som medlem av Ålands lagting och som riksdagsman kan man vägra att mottaga. Under tjänstledighet för sådant uppdrag betalas därför inte någon lön.

Till en tjänsteman som tillfälligt är förhindrad att handha sina tjänsteuppgifter till följd av ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett nämndemannauppdrag i en tingsrätt betalas ingen lön.

19 § Avlöningen under landsförsvarskurs och krisberedskap

Till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, landsförsvarskurser eller till befolkningsskyddsutbildning i enlighet med 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd (FFS 438/58), betalas fast avlöning med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning. På avlöningen till en lärare som får sin lön enligt C-löneskalan görs inget avdrag på grund av att övertimmar inte har hållits, inte heller ifråga om rektors eller biträdande rektors arvode. Till en timlärare i huvudsyssla som får sin lön enligt C-löneskalan, betalas lönen för denna tid enligt det verkliga timantalet.

Om det till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, inte betalas reservistlön i stöd av 4 § lagen om avlöning åt värnpliktig för annan tjänstgöringstid än i aktiv trupp (FFS 294/53), erhåller han inte heller ovan avsedd avlöning.

Utan hinder av vad ovan sägs är en tjänsteman dock berättigad att erhålla den avlöning oavkortad som har betalats till honom för hans semestertid.

Till en tjänsteman som under fredstid inkallas för att fullgöra sin värnplikt, erläggs inte någon av- löning.

20 § Avlöningen under tjänstledighet för utbildning

Angående tjänstledighet som har beviljats för utbildning, se tjänstekollektivavtalet om utbildning.

Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att som hovrättsauskultant sitta och åhöra eller förrätta ting, betalas hälften av den fasta avlöningen under högst 30 tjänstledighetsda- gar per kalenderår, under förutsättning, att tjänstemannen har varit minst sex månader i ifrågava- rande ämbetsverks eller inrättnings tjänst.

20a § Avlöning medan en tjänsteman utför forskning (fr.o.m. 1.9.2010)

En tjänsteman, som under arbetstid utför forskning vid en högskola, avlönas i A 18 för den tid som han eller hon forskar, om han eller hon annars har en löneklass som överstiger A 18. Om de ordinarie arbetsuppgifterna sköts på deltid och forskningen utförs på deltid, xxxxxxx tjänstemannen i den ordinarie löneklassen i samma proportion som de ordinarie arbetsuppgifterna står i förhål- lande till den fulla ordinarie arbetstiden. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regler för avrundning. Denna paragraf gäller inte personal som omfattas av undervisningssektorns tjänstekollektivavtal.

Exempel:‌

En tjänsteman med löneklass A 25 forskar vid en högskola under 40 % av sin arbets- tid och utför sina ordinarie arbetsuppgifter under 60 % av arbetstiden. Tjänsteman- nen erhåller 60 % av lönen i A 25 och 40 % av lönen i A 18.

21a § Avlöningen för en annan, lägre avlönad tjänst i vissa fall

En ordinarie tjänsteman som i enlighet med stadgandet i 22 § 1 mom. tjänstemannalagen för land- skapet Åland (61/87), förordnas att tillfälligt handha en annan likartad tjänst vid samma verk eller inrättning eller en motsvarande tillfällig tjänsteuppgift, i vilken avlöningen är lägre, bibehåller den lön oförändrad som hänför sig till den egna tjänsten.

Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att handha ett uppdrag som notarie vid en tingsrätt, kan arbetsgivaren betala den del av den fasta avlöningen som överstiger lönen i notarieanställningen, antingen helt eller delvis, om domstolspraktiken är ägnad att befrämja hand- havandet av tjänstemannens åligganden vid det verk eller inrättning som har beviljat tjänstledig- heten.

21b § (ändr. 1.4.2008)

Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)

Om tjänsteman med full arbetstid förordnas att temporärt, för en längre tid än två veckor, vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, betalas ett arvode som motsvarar högst 50 procent av grundlönen i denna andra tjänsten eller tjänsteuppgiften. Arvodet räknas inte till tjänstemannens fasta avlöning.

Tillämpningsanvisningar:

En tjänsteman kan förordnas att vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tjänsteuppgift, om innehavaren av denna andra tjänst eller tjänsteuppgift själv är förhindrad att sköta sitt arbete eller det är fråga om en vakant tjänst. En till- fällig tjänsteuppgift är den juridiska termen för det som också kallas tillfällig tjänst. Det är alltså inte fråga om en enskild uppgift utan en samling av uppgifter som bildar en ”tjänst”.

Bestämmelsen tillämpas inte på lärare i situationer som beskrivs i 8 § i del I av undervisningssektorns tjänstekollektivavtalsbilaga.

(19.10.04; F30/04/1/13)

Ett förordnande ges alltid skriftligt och på förhand. Endast i brådskande fall kan för- ordnandet vara muntligt till att börja med, men ett skriftligt förordnande skall ges så fort som möjligt därefter.

Om en tjänsteman har handhaft en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift utan av- brott i mera än två veckor på basis av ett eller flera på varandra följande förordnan- den och ett arvode därför beviljas, skall arvodet betalas från början av det första för- ordnandet.

Om två eller flera tjänstemän förordnas att på detta sätt handha var sin del av en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, fördelas SET-arvodet, som aldrig kan vara större än totalt 50 procent av grundlönen i denna andra tjänst eller tjänsteuppgift, mellan tjänstemännen i fråga.

Bestämmelserna i 1 momentet tillämpas även när en tjänsteman förordnas att för en längre tid än två veckor, vid sidan av den egna tjänsten, sköta en annan tjänstemans uppgifter, när denna tjäns- teman är på semester.‌

Tillämpningsanvisning:

Om semestervikariatet varar högst två veckor, betalas inget SET-arvode. Tjänste- mannen erhåller då lön enligt sin egen tjänst.

I regel skall ett handhavande av en annan tjänstemans uppgifter under dennes semes- ter ske ömsesidigt och utan ersättning, om inte annat överenskoms eller förordnas (hänvisas till 12 § LF om semester för landskapets tjänstemän, 122/98).

En tjänsteman är utan hinder av ett SET-arvode berättigad till ersättning för mertids- och övertids- arbete i enlighet med vad därom är avtalat.

21c § Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)

Om en tjänsteman förordnas att temporärt, utöver sina egna sedvanliga arbetsuppgifter, ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet så, att hans eller hennes ansvarsområde eller uppgifternas svå- righetsgrad därigenom blir väsentligt större än de annars är i tjänsten, kan ett prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar betalas till honom eller henne. Ett PST-arvode betalas inte, om detta ansvar påförs tjänstemannen för högst två veckor. Det betalas så länge tilläggsansvaret varar.

Arvodet, som är högst 10 % av den egna grundlönen ingår i tjänstemannens fasta avlöning.

Tillämpningsanvisning:

När de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, kan betalning av ett PST-arvode komma i fråga t.ex. när en tjänsteman tillfälligt påförs chefsuppgifter eller en tjäns- teman ges ansvaret att leda ett stort byggnads- eller annat projekt (s.k. projektledare).

Betalningen av arvodet upphör när det extra ansvar eller den högre svårighetsgrad som har utgjort grund för beviljandet upphör eller när landskapsregeringen av annan motiverad anledning beslutar att sluta betala arvodet.

PST-arvode betalas inte för uppgifter för vilka någon annan form av ersättning, t.ex. ett SET-arvode enligt 21b §, betalas. Arvodet betalas i allmänhet inte heller för hand- ledning av ny personal eller handledning av studerande och praktikanter.

Separatarvode kan inte betalas, om det gäller ett ordinärt arbetsledningsförordnande. För att det skall kunna betalas måste kraven i avtalsbestämmelsen uppfyllas.

22 § Avlöningen efter förflyttning till annan tjänst

Till en tjänsteman som i enlighet med 28 § 1 mom. tjänstemannalagen för landskapet Åland har förflyttats till en annan tjänst, i vilken avlöningen vid förflyttningstidpunkten är lägre än avlöning- en i den förra tjänsten, betalas skillnaden mellan nämnda avlöningar vid förflyttningstidpunkten såsom ett personligt förflyttningstillägg i eurobelopp.

Om en tjänsteman har förflyttats från en heltidstjänst till en deltidstjänst, betalas förflyttningstill- lägget i förhållande till arbetstiden i tjänsterna i enlighet med grunder, som landskapsregeringen

fastställer. Ett förflyttningstillägg betalas dock inte, om den med den nya tjänsten förenade fasta avlöningen, omräknad att motsvara heltidsarbete vid förflyttningstidpunkten, är större än den fasta avlöningen i den förra tjänsten.‌‌

Förflyttningstillägget är vid förflyttningstidpunkten högst 20 procent av den fasta avlöningen i den förra tjänsten eller motsvarar beloppet av högst tre sådana löneklasser som föregår avlöningsklas- sen i den tidigare tjänsten, om den beräkningsgrund är fördelaktigare för tjänstemannen.

Förflyttningstillägget reduceras med de förhöjningar av den nya tjänstens fasta avlöning som sker efter förflyttningstidpunkten, dock inte på grund av höjningar av tabellönen. Om en förhöjning, som inverkar på beloppet av ett förflyttningstillägg i en ny tjänst, är större än det förflyttningstill- lägg som för tillfället betalas, upphör betalningen av tillägget.

23 § Lönen under tiden för ådömt straff

Till en tjänsteman som vid domstol eller genom disciplinärt förfarande har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller som i en straffanstalt avtjänar ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter, betalas ingen lön.

När en tjänsteman har beviljats tillstånd att sköta sin tjänst med stöd av fängelselagen (FFS 767/2005), kan till tjänstemannen betalas fast avlöning, antingen i sin helhet eller delvis.

24 § Lönen vid en avsättning från tjänsten

Till en tjänsteman som genom en domstols utslag eller ett disciplinärt förfarande har avsatts från sin tjänst, betalas ingen lön, även om beslutet ännu inte har vunnit laga kraft. Om avsättningen till följd av ett ändringssökande senare upphävs eller ändras till en varning, betalas den innehållna lönen till tjänstemannen. Om avsättningen ändras till en annan, lindrigare straffpåföljd, betalas endast hälften av den innehållna lönen.

25 § Lönen vid en avstängning

Om ett beslut att säga upp en tjänsteman inte har vunnit laga kraft när uppsägningstiden har löpt till ända och han med stöd av 53 § 1 mom. i tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från sin tjänsteutövning, innehålls hela hans lön under tiden för avstängningen. Om uppsägningen till följd av ett ändringssökande upphävs, betalas den innehållna lönen dock till tjänstemannen.

Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 1) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövningen medan ett åtal för brott, ett disciplinärt förfarande eller en utredning som dessa förutsätter, pågår, innehålls hälften av hans avlöning. Om den avstängda tjänstemannen sedermera inte ådöms eller åläggs straff för den handling för vilken han har av- stängts från sin tjänsteutövning, utbetalas den innehållna delen av avlöningen till honom.

Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövning på den grund att han lider av sjukdom, lyte eller kroppsskada som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, betalas till honom lön, vars storlek bestäms på samma sätt som hans avlöning under tiden för en sjukledighet.

Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövning på grund av att han har vägrat att lämna i 19 § sagda lag av- sedda uppgifter om sitt hälsotillstånd, innehålls hela lönen.‌

Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 3) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland avstängs från sin tjänsteutövning, betalas till honom en lön, vars storlek bestäms på samma sätt som tjänstemannens semesterlön.

26 § Rätt till lön under tjänstledighet vid bemärkelsedagar m.m.

En tjänsteman beviljas tjänstledighet med lön

- för den dag, då han eller hon fyller 50 respektive 60 år,

- för den dag, då han eller hon vigs till äktenskap eller registrerar partnerskap i enlighet med lagen om registrerat partnerskap (FFS 2001/950),

- för den dag, då en nära anhörig begravs,

- för högst en dag på grund av att en familjemedlem har dött,

- för den dag då en annan familjemedlem än ett sådant barn som är högst 11 år eller handikappat, insjuknar,

- för en dag för att kunna ordna annan vård när ett icke läropliktigt barns dagvårdare har insjuk- nat.

För ovan nämnda dagar betalas fast avlöning enligt samma grunder som vid sjukledighet enligt 10 och 15 § ovan.

Med en nära anhörig avses tjänstemannens make, maka eller sambo, barn och barnbarn samt ma- kens, makans eller sambons barn, tjänstemannens föräldrar och makens, makans eller sambons föräldrar samt tjänstemannens syskon. Med en familjemedlem avses tjänstemannens make, maka eller sambo och barn samt makens, makans eller sambons barn, om barnen bor i samma hushåll som tjänstemannen. Med barn avses även adoptivbarn och fosterbarn. Med en make eller maka avses även en registrerad partner enligt lagen om registrerat partnerskap.

En förutsättning för betalningen av lön för tjänstledighetstid som beviljas på grund av i denna paragraf avsett sjukdomsfall är att tjänstledigheten är nödvändig för anordnandet av vård eller för vården.

Beträffande avlöningen till en sådan tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att, officiellt uttagen, delta i olympiska spel, världsmästarskapstävlingar eller europeiska mästerskap, iakttas vad som är avtalat beträffande statstjänstemän i motsvarande fall.

27 § Fackföreningsmöten

Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i ett sammanträde som hålls av sty- relsen för ifrågavarande huvudavtalsorganisation eller i tjänstekollektivavtalen delaktiga organi- sation och vid vilket behandlas tjänstekollektivavtalsärenden, betalas fast avlöning.

Protokollsanteckning:

Huvudavtalsorganisationerna är Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f., Tjänste- mannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorgani- sationers Centralförbund, ÅTFC r.f. Med organisation som är delaktig i tjänstekol-

lektivavtalen avses detsamma som 5§ 1 mom. 4) punkten LL om tjänstekollektivav- tal, d.v.s. underföreningar till ovan nämnda huvudavtalsorganisationer.‌‌

Fast avlöning betalas även till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i eget fackförbunds högsta beslutande organs möte.

Protokollsanteckning:

Med eget fackförbund avses de förbund till vilka tjänstemannens fackförening hör.

28 § -

29 § Övriga ledigheter och avbrott

Under tiden för annan än ovan nämnd tjänstledighet eller avbrott i tjänsteutövningen betalas ingen lön.

Tillämpningsanvisning:

En tjänstledighet utan lön beviljas i regel i hela kalendermånader och hela kalender- veckor.

Om någon anhåller om tjänstledighet t.ex. från måndag till fredag, skall ledigheten beviljas för hela kalenderveckan och lönen innehållas för veckans alla sju dagar.

Om en ansökan om ledighet däremot avser en kortare tid än en kalendervecka, t.ex. från onsdag till fredag, beviljas ledigheten och innehålls lönen endast för dessa tre dagar, onsdag, torsdag och fredag. Om ledigheten gäller en hel vecka där t.ex. freda- gen är en helgdag eller annan betald fridag, följs den här principen likaså. Ledig- heten beviljas och lönen innehålls med andra ord bara för de dagar som annars hade gällt som tjänstemannens arbetsdagar.

Lön betalas inte för lördag och söndag, om dessa dagar infaller i mitten av tjänstle- digheten, t.ex. då denna varar från torsdag till tisdag.

I övrigt hänvisas till 31 § tjänstemannalagen för landskapet Åland.

Landskapsregeringen kan dock i sin egenskap av arbetsgivare bevilja tjänstledighet med lön även i andra än ovan nämnda fall, när detta ligger i landskapets intresse.

30 § Xxxxxx för ansökan om tjänstledighet

Till en tjänsteman som har uteblivit från tjänsteutövningen av någon av förenämnda orsaker men är förhindrad att söka om tjänstledighet, betalas lön enligt de grunder, på basis av vilka han enligt detta avtal skulle vara berättigad till avlöning, om han av samma orsak hade beviljats tjänstledig- het. Tjänstemannen bör omedelbart efter förhindret meddela sin arbetsgivare om orsaken till från- varon.

31 § Lön vid arbetsstrid

Angående en tjänstemans avlöning och andra ekonomiska förmåner under tiden för strejk eller lockout gäller vad i 18 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal är stadgat.

32 § -

33 § -

34 § -

35 § -

36 § Lönebetalningen‌‌

En tjänstemans rätt till den ordinarie avlöningen av allmänna tillägg inträder från och med den dag då han träder i tjänsteutövning.

Om inte annat är stadgat, bestämt eller avtalat annanstans, inträder en tjänstemans rätt till annan fast avlöning än den som nämns i 1 mom. samt även till annan avlöning från ingången av den må- nad som följer näst efter den under vilken förutsättningarna för betalningen av ifrågavarande avlö- ning har uppfyllts. Rätt till en sådan del av avlöning som är beroende av prövning, inträder dock från den dag från och med vilken den har beviljats.

När ett tjänsteförhållande fortgår, upphör rätten till annan fast avlöning än den i 1 mom. nämnda samt även till annan avlöning vid utgången av den månad under vilken förutsättningarna för betal- ning av ifrågavarande avlöning upphör, om inte i 3 eller 4 mom. eller annanstans är annorlunda stadgat, bestämt eller avtalat.

Om rätten till en del av en avlöning har beviljats för bestämd tid eller annars för en begränsad tid, upphör rätten till den, när denna tid löper till ända. Rätten till en sådan del av en avlöning som är beroende av prövning och som har beviljats att utgå tillsvidare, upphör när den indras.

När ett tjänsteförhållande upphör, upphör rätten till avlöning på tjänsteförhållandets sista dag, för vilket lön ännu betalas. Om ett tjänsteförhållande upphör till följd av tjänstemannens död, betalas den fasta avlöningen för ifrågavarande månad till tjänstemannens rättsinnehavare, om den inte redan därförinnan hade betalats till honom själv.

37 § Allmän lönebetalningsdag

Tjänstemannens fasta avlöning samt de i 8 § 3 mom. nämnda övertimarvodena som regelbundet varje månad betalas till samma belopp men som inte ingår i den fasta avlöningen, betalas varje månad den 15 dagen. Om månadens femtonde dag är en söckenlördag eller en helgdag, betalas avlöningen den dag som föregår dessa dagar.

Tjänstemannens övriga avlöning betalas så fort som möjligt efter att beräkningsperioden för för- månen ifråga har löpt till ända, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer när- mast efter beräkningsperioden.

När ett beslut om utnämning eller antagande i anställning fattas under samma månad som anställ- ningsförhållandet vidtar eller när anställningsförhållandet börjar efter månadens lönebetalnings- dag, betalas den i 1 mom. nämnda fasta avlöningen för ifrågavarande del av månaden senast på lönebetalningsdagen för följande kalendermånad.

38 § Beräkning av en del av en månadslön

När en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av en månad, räknas per kalenderdag en så stor del av kalendermånadens avlöning som månaden innehåller kalenderdagar.

Ifall en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av månad i sådant fall då tjänsteförhållandet har varat högst 12 dagar, räknas avlöningen dock enligt timlönen så, att tjänstemannens lön divi-

deras med det tal, som enligt arbetstidsavtalet för tjänstemannen utgör divisor vid beräkningen av hans enkla timlön.‌‌‌‌‌

Anmärkning:

Se protokollsanteckningen till 4a § ovan (separattillägg i eurobelopp).

39 § Andra bestämmelser om avlöningen

Till en tjänsteman på prövotid som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, och till en tjänst- förrättande tjänsteman, som uppfyller de för tjänsten gällande kompetensvillkoren och som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten utnämnd tjänsteman.

Till en tjänstförrättande tjänsteman som inte har den kompetens som krävs för tjänsten men som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten ut- nämnd tjänsteman, när tjänstgöringen utan avbrott har fortgått minst tre månader.

40 § Kostnadsersättningar

Angående ersättning för flyttningskostnader till en tjänsteman och ersättningar för kostnader på grund av tjänsteåtgärder gäller vad om dem är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.

41 § Naturaförmåner

Angående ersättning till landskapet för en tjänsteman tillkommande naturaförmåner gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.

42 § En tjänstemans arbetstid

Angående en tjänstemans arbetstid gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överens- kommet.

43 § Dispens för ålderstillägg och erfarenhetstillägg

Landskapsregeringen kan utan hinder av stadgandena i 5 § 2 och 3 mom. landskapslagen om tjäns- tekollektivavtal och vad i annat tjänstekollektivavtal är överenskommet om den anställningstid som berättigar till ålderstillägg och erfarenhetstillägg berättiga en tjänsteman att för sådana res- pektive tillägg räkna sig till godo även annan anställningstid än den som enligt ifrågavarande tjänstekollektivavtal annars godkänns, om vägande skäl motiverar ett sådant undantag.

44 § Uppsägningstider

En ordinarie tjänstemans anställningsförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av en kortaste uppsägningstid om

1) två månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i högst fem år,

2) tre månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än fem men högst nio år,

3) fyra månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 9 år men högst 12 år,

4) fem månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 12

år men högst 15 år, samt‌‌

5) sex månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 15 år.

När en ordinarie tjänsteman säger upp sig, bör han iaktta en kortaste uppsägningstid om en månad. Om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått i mera än tio år, bör han likväl iaktta minst två månaders uppsägningstid.

En tillfällig tjänstemans tjänsteförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av minst en månads uppsägningstid och av tjänstemannen själv med minst 14 dagars uppsägningstid.

Tjänstemans på prövotid och tjänstförrättande tjänstemans tjänsteförhållande kan såväl av arbets- givaren som av tjänstemannen själv sägas upp med iakttagande av minst 14 dagars uppsägnings- tid.

45 § Permittering

Vid en permittering iakttas bestämmelserna i 9 kapitlet i tjänstemannalagen för landskapet Åland (2005/2). En permittering sker för en viss, särskilt angiven tid, högst 90 dagar. (1.1.2011)

Vid en permittering på grund av landskapets ekonomiska situation skall man, för att landskapets verksamhet skall påverkas i så liten utsträckning som möjligt, sträva efter att sist i ordningen per- mittera sådana tjänstemän som med avseende på sina tjänsteuppgifter är oumbärliga för verksam- heten. Därefter kan hänsyn tas till tjänstemannens eventuella försörjningsplikt, sådan nedsättning av tjänstemannens arbetsförmåga som begränsar hans eller hennes möjligheter till utkomst och, sist i denna ordning, hur länge tjänstemannen har varit anställd hos landskapet.

En tjänsteman, som har anställts för en viss tid, kan permitteras först när tjänsteförhållandet har varat i minst sex månader utan avbrott. (1.1.2011)

En permittering, som görs för en längre tid än den som gäller som självrisktid för att erhålla ar- betslöshetsdagpenning, får inte delas upp i perioder så att tjänstemannen därigenom går miste om sin arbetslöshetsdagpenning. (1.1.2011)

Landskapsregeringen kan med tjänstemannens skriftliga samtycke ändra den tidpunkt då en per- mittering ska börja eller upphöra. Landskapsregeringen kan på samma sätt återkalla en permitte- ring. (1.1.2011)

En permitterad tjänsteman är oförhindrad att utföra sådant arbete hos samma arbetsgivare som inte omfattas av permitteringen. (1.1.2011)

46 § Sjukvård, olycksfallsersättning m.m.

Angående en tjänstemans rätt till kostnadsfri sjukvård, olycksfallsersättning och andra villkor i anställningsförhållandet gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.

48 § Arbetsfredsförpliktelse

Arbetsfred föreligger enligt stadgandena därom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM TJÄNSTLEDIGHET PÅ GRUND AV FÖRÄLDRASKAP OCH VÅRD AV BARN‌

(Gäller fr. 1.4.2008)

1 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet

En tjänsteman har rätt till ledighet från arbetet under en sådan moderskaps-, faderskaps- eller för- äldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004).

Om tjänstemannens rätt till lön under tiden för moderskaps- respektive faderskapsledighet har avtalats i 3 § nedan. Under en föräldraledighet betalas ingen lön (fr.o.m. 1.1.2010).

En tjänsteman har rätt att ta ut föräldraledighet i två perioder, som vardera ska omfatta minst 12 vardagar.

En tjänsteman som är gravid och en tjänsteman som är medförälder till ett foster ska utöver vad ovan är avtalat beredas möjlighet att på arbetstid och utan förlust av lön delta i medicinska under- sökningar som föregår barnsbörden, om undersökningarna måste ske på arbetstid. Arbetsgivaren ska underrättas om saken i god tid eller så snart som möjligt. Tjänstemannen ska på begäran ge arbetsgivaren en utredning om att undersökningarna har ett samband med graviditeten och att det är nödvändigt att undersökningen sker på tjänstemannens arbetstid. Undersökningarna bör ske så, att onödig förlust av arbetstid undviks.

Anmärkning:

Enligt 9 kap. 3 § sjukförsäkringslagen varar moderskapspenningsperioden i högst 105 vardagar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Har gravidite- ten upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, uppkommer rätten till moderskapspenning den första vardagen efter det att gravidite- ten upphörde och upphör när förmånen har betalats för 105 vardagar.

Föräldrapenning betalas för 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningspe- rioden, om inte något annat följer t.ex. av att barnet föds för tidigt. Dessutom för- längs föräldrapenningsperioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett, om flera än ett barn föds på samma gång. Föräldrarna kan dela föräldrapenningsperioden mel- lan sig på så sätt att båda tar ut högst två avsnitt av föräldrapenningsperioden, vilka ska vara i minst 12 vardagar. (Se närmare 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen.)

Med anledning av vården av ett adoptivbarn betalas föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för den tid vården av barnet fortgår tills 234 vardagar har förflutit från barnets födelse. Föräldrapenning betalas dock alltid för minst 200 vardagar. Om ett barn tas i vård senare än 54 vardagar efter födelsen, betalas föräldrapenning dock för 200 vardagar. Om flera adoptivbarn tagits samtidigt, förlängs föräldrapennings- perioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett. Om barnet är under 7 år när det adopteras, har adoptivföräldrarna rätt till föräldrapenning. (Se närmare 9 kap. 11, 12, 16 och 17 § i sjukförsäkringslagen.)

Fadern har en egen faderskapspenningsperiod på högst 54 vardagar. Faderskapspen- ning får betalas för högst 18 vardagar sammanlagt under moderskaps- och föräldra- penningsperioden. Den kan delas upp på högst fyra avsnitt.

Fadern kan ta ut sin egen period på 54 vardagar vid en helt och hållet annan tidpunkt än modern. Ett avsnitt av ledigheten kan tas ut direkt efter föräldrapenningsperioden eller flyttas fram så att ledigheten tas ut innan det barn för vilket rätten till fader- skapspenning har uppkommit har fyllt två år. Faderskapspenningen är också bunden till ett visst barn på så sätt att ett nytt barn som föds inte längre gör att rätten till fa- derskapspenning för det tidigare barnet upphör. (Se närmare 9 kap. 7 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen.)

För att faderskapspenning ska betalas efter föräldrapenningsperioden krävs inte att endera föräldern har vårdat barnet hemma under tiden mellan utgången av föräldra- penningsperioden och den framflyttade faderskapspenningsperioden.

En faderskapspenningsperiod utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan delas upp på högst två avsnitt. (Se närmare 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.)

Rätten till faderskapspenning eller till en förmån som kan jämföras med faderskaps- penning för en adoptivförälder eller en adoptivförälder som är partner i ett registrerat partnerskap bestäms på samma sätt som en biologisk faders rätt till faderskapspen- ning.

Rätten till faderskapspenning gäller tills det har gått två år sedan adoptivbarnet togs i vård. (Se närmare 9 kap. 11 och 12 § i sjukförsäkringslagen.)

Exempel:

Fadern kan dela upp den del av faderskapsledigheten som utgör 18 dagar på det sätt han önskar, t.ex. måndag–lördag. Om man anhåller om ledighet i två eller flera veckor ska ledigheten sökas som oavbruten, t.ex. från måndag till lördag veckan därpå. En ledighet som sträcker sig över ett veckoslut ska likaså sökas som oavbru- ten, t.ex. torsdag–tisdag. Om det är fråga om de första dagarna av faderskapsledig- heten och de således utgör ledighet med lön enligt § 23 mom. 2 i detta avtal, betalas lön i detta fall också för den söndag som infaller under ledigheten även om fader- skapspenning inte betalas för söndagen och den inte räknas in i de sex faderskapsle- dighetsdagarna med lön.

2 § Ansökan om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet

Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet ska sökas senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är ansökningstiden dock en månad. Vid ansökan om faderskaps- eller föräldraledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt ovan före- skrivna ansökningstider iakttas.

En tjänsteman får dock tidigarelägga en moderskapsledighet eller ändra tidpunkten för en fader- skapsledighet som tjänstemannen tänkt hålla i samband med nedkomsten, om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Dessa ändringar ska anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.

Tidpunkten för ledigheten och dess längd kan av grundad anledning ändras genom att tjänsteman- nen ansöker om detta till arbetsgivaren senast en månad före ändringen. Vid vård av adoptivbarn får tidpunkten för ledigheten ändras av grundad anledning genom att föräldern till adoptivbarnet ansöker om ändring så snart som möjligt innan ledigheten börjar. Som grundad anledning till änd- ring av tidpunkten för eller längden på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet gäller en sådan oförutsedd och väsentlig ändring i förutsättningarna för vården av barnet som modern eller fadern inte har kunnat beakta när ansökan för den aktuella tiden för ledigheten gjordes. Grundad anledning till ändring av tidpunkten är t.ex. att barnet eller den andra föräldern insjuknat i en all- varlig eller långvarig sjukdom eller dött, att barnets föräldrar flyttat isär eller skilt sig eller att nå- gon annan väsentlig förändring inträffat i förutsättningarna för vården av barnet.

Om det med tanke på ordnandet av vården av barnet då maken börjar arbeta inte är möjligt att iaktta en ansökningstid på två månader, har tjänstemannen rätt att bli föräldraledig med iaktta- gande av en ansökningstid på en månad, förutsatt att detta inte medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska lägga fram en utred- ning om de omständigheter som ligger till grund för en vägran.

När förutsättningarna för att ändra tidpunkten för faderskapsledighet bedöms bör man beakta hur kort den ansökta ledigheten är. På motsvarande sätt bör vid ändring av tidpunkten för föräldrale- dighet också beaktas den ansökta föräldraledighetens längd.

En tjänsteman har rätt att skjuta upp faderskaps- eller föräldraledighet till en senare tidpunkt på grund av arbetsoförmåga som föranleds av insjuknande eller av någon liknande orsak och som har börjat före faderskaps- eller föräldraledighetens begynnelsetidpunkt. Då betalas lön för sjukdoms- tid för den tid arbetsoförmågan varar. Om arbetsoförmågan börjar först under tiden för den tjänst- ledighet eller befrielse från arbete som beviljats för ledigheten, betalas ingen lön för sjukdomstid till tjänstemannen för den tid den beviljade ledigheten varar. Utbetalningen av lön för sjukdomstid börjar i detta fall först efter att ledigheten har upphört, om arbetsoförmågan då ännu fortsätter.

Om tjänstemannen efter utgången av en moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet på grund av arbetsoförmåga som föranleds av styrkt sjukdom är förhindrad att sköta sina uppgifter, betalas till honom eller henne för tiden för den sjukledighet som beviljats av en ovan nämnd orsak, lön från och med dagen efter utgången av ledigheten i fråga.

3 § Avlönad moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet för adoptiv- föräldrar

Till en tjänsteman som har beviljats moderskapsledighet betalas lön från det moderskapsledig- heten börjar för den tid som innehåller 72 vardagar. För moderskapsledighet som överskrider denna tid betalas ingen lön.

Till en tjänsteman som har beviljats faderskapsledighet betalas lön under faderskapsledigheten för en tid som innehåller sex vardagar (fr.o.m. 1.1.2010).

Till adoptivföräldrar betalas lön från ingången av föräldrapenningsperioden för högst 72 vardagar enligt principerna i 1 mom. ovan. Om adoptivföräldrarna delar föräldrapenningsperioden mellan sig, betalas lönen endast till en förälder i sänder och sammanlagt för högst 72 vardagar från föräld- rapenningsperiodens början (fr.o.m. 1.3.2012).

4 § Särskild moderskapsledighet‌‌

Om en gravid tjänsteman i arbetet eller på arbetsplatsen utsätts för förhållanden som är förknip- pade med kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar och som kan vara till fara för fostrets utveckling eller graviditeten, ska hon om möjligt förflyttas till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes yrkesskicklighet och erfarenhet till dess moderskapsledigheten börjar, om inte den faktor som orsakar fara har kunnat elimineras i förhållandena i arbetet eller på arbetsplatsen.

En gravid tjänsteman får inte utan sitt samtycke åläggas att vara i nattarbete efter den 25:te gravi- ditetsveckan.

Om något annat arbete inte kan ordnas för tjänstemannen, har hon rätt till oavlönad särskild mo- derskapsledighet för den tid för vilken till henne betalas särskild moderskapspenning enligt sjuk- försäkringslagen.

Anmärkning:

Bestämmelser om rätten till särskild moderskapspenning och om sökande av den in- går i 9 kap. 4 och 5 § sjukförsäkringslagen.

5 § Arbete under moderskaps- och föräldrapenningsperioden

Med arbetsgivarens samtycke får en tjänsteman under moderskapspenningsperioden utföra arbete som inte äventyrar hennes eller fostrets eller det nyfödda barnets säkerhet. Sådant arbete får dock inte utföras under två veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och inte under två veckor efter nedkomsten. Såväl arbetsgivaren som tjänstemannen har rätt att när som helst avbryta arbete som utförs under moderskapspenningsperioden.

Tjänstemannen kan komma överens med arbetsgivaren om deltidsarbete och villkoren för det under den föräldrapenningsperiod som föreskrivs i 9 kap. 10 § sjukförsäkringslagen.

För att deltidsarbetet ska kunna avbrytas eller villkoren för deltidsarbetet ändras, ska i första hand en överenskommelse träffas. En överenskommelse ska träffas om avbrytande av deltidsarbete och om ändring av villkoren. Om en överenskommelse inte nås, har tjänstemannen rätt att av grundad anledning avbryta deltidsarbetet samt antingen återgå till sin föräldraledighet eller börja följa sin tidigare arbetstid.

Till en tjänsteman som är partiellt föräldraledig betalas fast avlöning i samma proportion som del- tiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.

6 § Vårdledighet

En tjänsteman har rätt till vårdledighet utan lön för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll, till dess barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har rätt till vårdledighet, utöver vad det är stadgat om tjänstemans rätt till vårdledighet, till dess två år har förflutit från adoptionen, dock längst till dess barnet inleder sin skolgång.

Vårdledighet kan tas ut i högst två perioder, som vardera är minst en månad lång, om inte arbets- givaren och tjänstemannen kommer överens om flera perioder än två eller att någon period ska vara kortare än en månad. Av föräldrarna eller vårdnadshavarna kan endast en i sänder vara vård- ledig. Under tiden för en modeskaps- eller föräldraledighet får dock den andra föräldern eller vårdnadshavaren vara vårdledig under en period.

Tjänstemannen ska ansöka om vårdledighet senast två månader före dess början.

Av grundad anledning får tidpunkten för vårdledigheten och dess längd ändras genom att tjänste- mannen ansöker om detta senast en månad före ändringen. De grundade anledningarna till ändring av tidpunkten för vårdledigheten är desamma som i fråga om moderskaps-, faderskaps- och föräld- raledighet enligt 2 §. Utkomstsvårigheter till följd av makans eller makens arbetslöshet är inte grundad anledning. En tjänsteman har inte heller rätt att ensidigt avbryta vårdledigheten på den grunden att det under vårdledigheten yppar sig ett annat sätt att arrangera vården av barnet än vård i hemmet. Däremot utgör moderns nya graviditet och förlossning medan vårdledigheten pågår grundad anledning till att avbryta vårdledigheten från den dag moderskapsledigheten börjar.

Med undantag från vad som bestäms i 4 mom. får en tjänsteman som så önskar göra ett avbrott i vårdledigheten eller flytta fram vårdledighetsdagar till senare tillfälle om det påkallas av verksam- heten och arbetsgivaren samtycker, dock kan vårdledigheten inte hållas senare än vad som är före- skrivet i 1 mom.

7 § Partiell vårdledighet

En tjänsteman som har varit anställd hos landskapet sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till utgången av det andra läsåret i grundskolan. Om bar- net omfattas av förlängd läroplikt enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen för landskapet Åland (1995: 18), får partiell vårdledighet tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handi- kappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan likväl få partiell vårdledighet till utgången av det kalenderår då barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.

Tjänstemannen ska ansöka om partiell vårdledighet senast två månader före ledighetens början.

Arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om partiell vårdledighet och de detaljerade arrange- mangen på det sätt som de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge le- dighet endast om det åsamkar arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska för tjäns- temannen lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran. Om tjänstemannen har rätt till partiell vårdledighet, men avtal inte kan nås om de detaljerade arrange- mangen, ska han eller hon ges en period partiell vårdledighet under kalenderåret. Ledighetens längd och tidpunkt bestäms enligt tjänstemannens ansökan. Partiell vårdledighet ges då genom att arbetstiden per dygn förkortas till sex timmar. Den förkortade arbetstiden ska vara utan avbrott med undantag för vilopauserna. Om arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska den förkortas till i genomsnitt 30 timmar i veckan.

Till en tjänsteman som är partiellt vårdledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fast- ställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.

Som handikappade eller långtidssjuka anses barn som har svåra sjukdomar eller skador; hit räknas leukemi och andra elakartade tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännskador, svårbalan- serad diabetes och inledningsskedet vid behandling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsstörning, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, ska- dor och sjukdomstillstånd som till sin svårighetsgrad är jämförbara med de ovan nämnda sjukdo- marna.‌

8 § Avbrytande av partiell vårdledighet

För att ändra den partiella vårdledigheten ska i första hand ett avtal ingås mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Om avtal inte kan nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledig- heten med iakttagande av en anmälningstid på minst två månader. De grundade anledningarna för att avbryta en partiell vårdledighet är detsamma som i fråga om ändring av tidpunkten för moder- skaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet.

9 § Tillfällig vårdledighet

Om en tjänstemans barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt plötsligt insjuknar, har tjänste- mannen rätt till en tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalen- derperiod men inte samtidigt.

För att en tjänsteman ska ha rätt till tillfällig vårdledighet förutsätts att frånvaron är nödvändig för ordnandet av vård eller för vården av den insjuknade. Dessutom krävs att båda föräldrarna för- värvsarbetar eller att det är fråga om en ensamförsörjare och att det över barnets sjukdom företes en utredning som motsvarar den som krävs över tjänstemannens egen sjukdom. Som ensamförsör- jare räknas även en person som varaktigt bor åtskiljs från sin maka eller make samt en person vars maka eller make på grund av boende på annan ort till följd av fullgörande av värnplikt eller reservövningar, sjukdom, resa, arbete eller studier eller av ett annat sådant tvingande skäl är för- hindrad att delta i vården av barnet.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har en tjänsteman som arbetar i nattskift rätt till tillfäl- lig vårdledighet från sitt nattarbete under högst två nätter i följd för att under dagtid ha möjlighet att vårda ett plötsligt insjuknat barn som bor varaktigt i hans eller hennes hushåll och som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt.

Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig ut- redning om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.

Tillämpningsanvisning:

Båda föräldrarna kan använda sig av sammanlagt högst fyra arbetsdagar tillfällig vårdledighet i samband med samma sjukdomsfall hos ett barn, men inte samtidigt. Den tillfälliga vårdledigheten gäller endast ett barn och det insjuknande den beviljas för. Då ett annat barn insjuknar eller då barnet insjuknar i en annan sjukdom står en ny period av tillfällig vårdledighet till förfogande. Om tjänstemannen är tillfälligt vårdledig mer än tre dagar fordras ett sjukintyg gällande barnets sjukdom.

10 § Avlönad tillfällig vårdledighet‌‌‌

Till en tjänsteman betalas lön under tiden för tillfällig vårdledighet, dock högst för tre arbetsdagar. Lönen betalas enligt 10 § och 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.

Hänvisningen till grunderna för lön för sjukdomstid innebär att en tjänsteman som förordnats till ett tjänsteförhållande för viss tid har rätt till avlönad frånvaro med stöd av denna paragraf efter en karenstid på en månad.

Anmärkning:

Under tiden för tillfällig vårdledighet betalas sjuklönetillägg till tjänstemannen enligt 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.

Exempel

Om lördag och söndag är fridagar för tjänstemannen, kan den avlönade tillfälliga vårdledigheten vara från fredag till tisdag, eftersom de två fridagarna inte beaktas när de tre avlönade vårdledighetsdagarna beräknas.

11 § Svårt sjuka barn

Om en tjänsteman har ett barn som lider av en sådan svår sjukdom som avses i 3 § statsrådets beslut om understöd till föräldrar för sjukvård och rehabilitering av barn (FFS 47/1988), kan han eller hon, efter att på förhand ha kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren, beviljas oav- lönad tjänstledighet eller befrielse från arbetet för att delta i sådan vård eller rehabilitering av sitt barn eller i sådan handledning i vården av barnet eller anpassningsträning eller annan rehabilite- ringsverksamhet som avses i beslutet.

12 § Frånvaro av tvingande familjeskäl

En tjänsteman har rätt till en tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro i hemmet eller annorstädes är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj. I bestämmelsen avses med familj förutom människor som lever i samma hushåll under familjelik- nande omständigheter t.ex. en nära släkting i rakt upp- och nedstigande led.

Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.

13 § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående

Om en tjänstemans frånvaro är behövlig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstående, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att tjänstemannen kan utebli från arbetet för viss tid. Frånvaron är oavlönad. Arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om återgång till arbetet under pågående avtalad ledighet. Om överenskommelse inte nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underräta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbe- tet.

På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av denna.

14 § Arbetsfred

Beträffande parternas skyldighet till arbetsfred gäller vad därom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ÅLDERSTILLÄGG‌‌‌

1 § Rätten till ålderstillägg

Rätt till ålderstillägg har en ordinarie eller tillfällig tjänsteman som får en lön enligt en A- eller C-löneklass, en avtalslön enligt tabell eller en lärare som ingår i årsarbetstidsavtalet.

Xxxxxxx en tjänsteman samtidigt två tjänster betalas ålderstillägg för båda tjänsterna om tjänstgö- ringen inte överskrider 100 % av heltid. För en tjänsteman vars tjänstgöring överskrider 100 % av heltid minskas ålderstilläggen så att de motsvarar vad som skulle betalas om tjänstemannen tjänst- gjorde enbart 100 % på heltid. Därvid minskas åldestilläggen i proportion till hur mycket tid var och en av tjänsterna omfattar. (1.2.2005)

2 § Betalningsgrunderna för ålderstillägg

Ålderstillägg betalas som följer:

Ålders- tillägg	anställnings- tid	ålderstilläggs- procent
1.	3 år	5,0 %
2.	5 år	5,0 %
3.	8 år	5,0 %
4.	11 år	4,5 %
5.	15 år	3,5 %
6.	18 år	2,0 %

Ålderstilläggen bestäms på basis av det sammanlagda beloppet av grundlön, eurolön eller avtals- lönen, dyrortstillägget och de föregående ålderstilläggen.

Ålderstillägg beviljas på ansökan. Från och med det andra ålderstillägget kan ålderstillägg även beviljas utan ansökan, om tjänstemannen fortsättningsvis är anställd i samma verks eller inrätt- nings tjänst.

3a § Anställningstid som är ålderstilläggsberättigande

En tjänsteman får, om inte annat föranleds av bestämmelsen i 3b § nedan eller av 4 § i underteck- ningsprotokollet 21.3.2002, för ålderstillägg räknas sig till godo den tid under vilken han eller hon har varit anställd i huvudsyssla,

a) hos landskapet. Med anställningstid hos landskapet jämställs tiden som medlem i landskaps- regeringen och tiden som lagtingsman (landstingsman);

b) hos staten, varvid som sådan statsanställning anses även riksdagsmannaskap och medlem- skap i statsrådet, anställning såsom riksdagens justitieombudsman och i tjänst vid riksdagen, ävensom anställning vid Finlands Bank, vid folkpensionsanstalten, vid Postbanken, vid sta- tens industriella inrättningar och hos bolag med statlig majoritet och hos dess inhemska dotterbolag samt hos bolag, i vilket Finlands Bank innehar aktiemajoriteten och vid Finlands Akademi under sådan tid då vederbörande åtnjutit stipendium som äldre forskare;

c) hos en kommun, ett kommunalförbund, en samkommun, en kommunal centralorganisation, vid Kommunernas pensionsförsäkring, i huvudstadsregionens samarbetsdelegation, hos ett religionssamfund, hos Landskapsförbundens centralförbund och landskapsförbunden eller hos en med statsbidrag understödd inrättning som hörde till systemet med funktionärskollek- tivavtal eller hos ett enskilt samfund eller anstalt som med stöd av lag eller förordning eller enligt prövning uppbär landskaps- eller statsunderstöd vilket överstiger hälften av samfun- dets eller anstaltens avlöningsutgifter;

d) hos Röda Korset, vid ett organ som är underställt Nordiska ministerrådet, Förenta Nationer- na, dess specialorganisation eller vid en annan av regeringar upprätthållen internationell organisation eller samarbetsorgan till vilket Finland officiellt har anslutit sig eller i uppdrag inom det internationella utvecklingsarbetet i vilket Finland deltar;

e) vid en inrättning eller en verksamhet som landskapet eller staten har övertagit, också vad gäller tiden före övertagandet;

f) hos en registrerad förening till vars egentliga syften hör att bevaka landskapsanställda eller statsanställda personers intressen;

g) såsom läkare, tandläkare, veterinär, fysiker, kemist, psykolog, avdelningsskötare, överskö- tare, verksamhetsterapeut, talterapeut, barnträdgårdslärare, socialvårdare, socialarbetare, sjukskötare, hälsosyster, barnmorska, sinnessjukvårdare, provisor, farmaceut, röntgenskö- tare, laboratorieskötare, fysioterapeut, hälsovårdare, arbetsplatshälsovårdare, tandskötare, hjälpskötare, barnskötare, tandtekniker, ergoterapeut, konditionsskötare eller medikalvakt- mästare-ambulansförare hos privat bolag, samfund eller anstalt, såframt sysslan till sin art och ifråga om kompetensvillkoren har varit jämförbar med den landskapstjänst, i vilken han efter avgången från ifrågavarande syssla först har anställts;

h) på handelsfartyg som är infört i Finlands eller i de övriga nordiska ländernas fartygsregister, såsom innehavare av understyrmansbrev, undermaskinmästarbrev eller kompetensbrev för radiotelegrafist av II klass eller motsvarande högre kompetensbrev, såvida ovan avsedda kompetensbrev utgör kompetenskrav för tjänsten;

i) hos privat bolag, sammanslutning eller anstalt i Norden, om sådan anställning utgör kompe- tenskrav i tjänsten;

j) inom den offentliga förvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen, i Norge eller i Island;

k) hos annan arbetsgivare i Finland eller Sverige inom motsvarande yrkesområde eller i uppgif- ter, som är till väsentlig nytta vid utförandet av tjänstemannens åligganden, dock samman- lagt högst fem år;

l) upphävs.

Tillämpningsanvisning:

På vem tillämpas paragrafen?

Av avtalsbestämmelsen i 3b § 1 mom. följer att 3a §, som motsvarar den tidigare 3 §, skall tillämpas på en tjänsteman som har anställts före 1.9.2002. Paragrafen tillämpas dessutom på den som 1.9.2002 eller därefter inom 30 dagar övergår från ett anställ- ningsförhållande där paragrafen har tillämpats tidigare, till ett annat anställningsför- hållande hos landskapet.

Tjänstemannen får i ett sådant fall dock anhålla om att hans eller hennes ålderstillägg skall beviljas enligt 3b §. Tjänstemannen kan begära ett förhandsbesked om hur många ålderstillägg han eller hon skulle ha rätt till enligt paragrafen. Ett val av grun- derna i 3b § kan därefter inte återtas.

Anställning, inte företagsverksamhet

Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.

Huvudsyssla

Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.

Punkterna h), i) och k)

En tjänsteman som har beviljats ålderstillägg enligt punkterna h), i) eller k) ovan, bi- behåller sin rätt till dessa ålderstillägg, om han eller hon inom 30 dagar övergår i ett annat anställningsförhållande hos landskapet, där 3a § kommer att tillämpas. Detta innebär att tjänstemannens ålderstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodo- räknandet av anställning enligt de övriga punkterna inte heller ändrar.

Beträffande innebörden av kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta”, se tillämpningsanvisningen till 3b § 1 mom. nedan.

(27.11.98; Kp1-31-98-24/ 16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)

Utöver den i 1 mom. angivna tiden räknas den tid till godo under vilken en person har fullgjort sin värnplikt eller, beträffande den som befriats från väpnad tjänst, tiden för vapenfri tjänst eller civil- tjänst till den del sådan tid inte överstiger den i värnpliktslagen fastställda allmänna tjänstgörings- tiden.

Tid under vilken en sådan tjänsteman som på grund av telefontrafikens automatisering har sagts upp från tjänstgöring hos staten, har varit på sysselsättningskurs som utgör förutsättning för om- placering, berättigar till ålderstillägg, om han omedelbart efter ifrågavarande kurs har återinträtt i statens tjänst och tiden för sådant avbrott i tjänstgöringen under vilket tjänstemannen har genom- gått rehabilitering, till den del det för ifrågavarande tid har betalats rehabiliteringspenning med allmänna medel.

En tjänsteman som åternjuter ålderspension beviljas ålderstillägg enligt prövning på basis av sådan till ålderstillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen. Om ålderstillägg till en tjänsteman som erhåller deltidspension och utför deltidsarbete gäller vad därom är särskilt bestämt.

Om en innehavare av tjänst eller befattning vid en kommuns folk- eller grundskolväsen såsom till ålderstillägg berättigande tid har fått räkna sig till godo den tid under vilken han eller hon har tjänstgjort som lärare för finländare i utlandet, förlorar vederbörande inte denna rättighet, när han/hon övergår till anställning hos landskapet.

3b § Anställningstid som berättigar till ålderstillägg i nya anställningsförhållanden

En tjänsteman, som anställs 1.9.2002 eller senare, får för ålderstillägg räkna sig till godo den tid under vilken han eller hon har varit anställd i huvudsyssla,

1) vid landskapsregeringen eller hos något av dess verk eller inrättningar och

2) hos en annan arbetsgivare inom motsvarande yrkesområde eller i sådana arbetsuppgifter som annars är till väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Tillämpningsanvisning:

På vem tillämpas paragrafen?

Paragrafen tillämpas på en tjänsteman som anställs 1.9.2002 eller senare. Beträf- fande den som 1.9.2002 eller senare, inom 30 dagar, övergår från ett anställningsför- hållande där 3a § har tillämpats, till ett annat anställningsförhållande, iakttas det som ovan i tillämpningsanvisningarna till 3a § 1 mom. sägs om val av grunderna i 3b §.

Anställning, inte företagsverksamhet

Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.

Huvudsyssla

Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.

Punkt 1)

Syftet med bestämmelsen under punkt 1) är att premiera den kunskap om landskaps- förvaltningens mål, regelverk, verksamhetsförutsättningar och övriga särdrag som en anställning vid landskapsregeringens allmänna förvaltning, landskapets polisvä- sende, läroinrättningar, hälso- och sjukvård m.fl. enheter inom förvaltningen ger.

Tiden för anställning vid en offentligrättslig förening, ett affärsverk eller ett bolag omfattas inte av denna punkt.

Med en anställning hos landskapsregeringen jämställs ett anställningsförhållande inom statsförvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU), i Norge och i Island.

Punkt 2): Motsvarande yrkesområde/väsentlig nytta

(Text utesluten) F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005

Beträffande kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta” gäller föl- jande:

Tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde

Av de två kriterierna är tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde av primär bety- delse. Det är inte nödvändigt att särskilt för sig bedöma på vilket sätt denna tjänstgö- ring är till nytta o.s.v. Frågan om när tjänstgöringen har skett har således ingen bety- delse vid uträknandet av de tjänstgöringstider som berättigar till ålderstillägg.

Frågan huruvida det är ett motsvarande yrkesområde granskas naturligtvis utgående från det tjänsteförhållande som tjänstemannen har till vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.

Om en tjänsteman senare, inom 30 dagar, övergår till ett tjänsteförhållande inom ett annat yrkesområde hos landskapet, bibehåller tjänstemannen sin rätt till de ålderstill- lägg som han eller hon är berättigad till på basis av 3b § 2) punkten. Detta innebär att tjänstemannens ålderstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodoräknandet av anställning enligt punkt 1) inte heller ändrar.

Sker övergången däremot efter att dessa 30 dagar har förflutit, bedöms det utgående från det nya tjänsteförhållandet huruvida villkoren i punkten 2) uppfylls. Det är där- för möjligt att tjänstemannen inte får lika många ålderstillägg i det nya som i det ti- digare tjänsteförhållandet.

Fråga om i vilken mån olika yrkesområden motsvarar varandra kan inte avgöras endast på basis av benämningarna. Först bör man granska om det är fråga om samma uppgiftsområde. Är uppgiftsområdet detsamma, bör man dessutom granska, om ifrågavarande arbete hos en annan arbetsgivare och landskapet hierarkiskt och kvali- tativt ligger tillräckligt nära varandra för att det skall kunna vara fråga om samma yrkesområde. Följande uppgiftsområdesklassificeringar ger tillsammans med en hierarkisk och kvalitativ jämförelse av uppgifterna ledning vid avgörandet av, om det är fråga om samma yrkesområde på det sätt som avses i avtalet.

1. byråarbete

2. allmän administration

3. tekniskt arbete

4. juridiskt arbete

5. ekonomiskt arbete

6. hushållsarbete

7. undervisningsarbete

8. vetenskapligt forskningsarbete

9. annat forskningsarbete

10. lant- och skogsbruksarbete

11. byggnadsarbete

12. kommunikations- och transportarbete

13. lagerarbete

14. fastighetsskötsel

15. säkerhets- och ordningsarbete

16. hälsovårdsarbete

17. socialt arbete

18. arbete inom förplägningsbranschen

Klassificeringen är inte uttömmande. Uppgiftsområdena kan delvis gå in i varandra.

Anställning hos t.ex. en privat arbetsgivare inom uppgiftsområdena 4-5 kan i all- mänhet anses motsvara allmän administration hos landskapet. Likaså kan uppgifts- områdena 3 och 11, 6 och 18 respektive 7 och 8 delvis gå in i varandra.

Tjänstgöring inom uppgifter som är till väsentlig nytta

Fastän en tjänstemans tidigare tjänstgöring hos en annan arbetsgivare än landskapet inte kan räknas till godo som tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde, kan upp- gifterna i fråga likväl vara till väsentlig nytta då tjänstemannen utför sina uppgifter. En byråsekreterare kan ha tjänstgjort t.ex. som banktjänsteman, och även om det inte är fråga om samma yrkesområde, kan arbetserfarenheten vara till väsentlig nytta vid skötseln av en tjänst. Vid bedömningen av om en tjänstgöring inom ett annat yrkes- område har varit till väsentlig nytta bör uppmärksamhet fästas vid om yrkesskicklig- heten och förmågan att sköta de huvudsakliga uppgifter som hör till tjänsten har ökat genom tjänstgöring inom här avsett annat yrkesområde och om denna arbetserfaren- het är till väsentlig nytta vid skötseln av den tjänst som tjänstemannen sköter vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.

Därtill skall de tidigare uppgifterna och tjänsteåliggandena vara av ett sådant slag och ha en sådan kravnivå att de är jämförbara och skötseln av de tidigare uppgifterna skall ha varat tillräckligt länge. Genom en kort arbetserfarenhet uppnås i allmänhet ingen väsentlig nytta. Praktiktider eller tjänstgöring som har upphört för länge sedan kan i allmänhet inte heller beaktas.

Vid bedömningen av väsentlig nytta kan det vara fråga om en situation, där en tjäns- teman har privat tjänstgöring t.ex. sex år, men av denna tid är endast tre år sådan tid som uppfyller avtalsvillkoren. I detta fall räknas endast treårsperioden i fråga såsom till ålderstillägg berättigande tjänstgöringstid.

När detta kriterium, väsentlig nytta, tillämpas skall på motsvarande sätt iakttas ovan givna anvisningar om tjänstgöring i huvudsyssla och om övergång till ett annat tjäns- teförhållande.

(16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)

Tid som utöver de i 1 mom. nämnda tiderna berättigar tjänstemannen till ålderstillägg är

a) tiden i beväringstjänst och, vid befrielse från vapentjänst, fullgjord vapenfri tjänst samt civil- tjänst till den del den inte överstiger 240 dagar och

b) den tid under vilken en tjänsteman har varit frånvarande på grund av rehabilitering, till den del rehabiliteringspenning har betalats av statens medel för denna tid.

En tjänsteman som åtnjuter ålderspension kan enligt prövning beviljas ålderstillägg på basis av sådan till ålderstillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen.

Tillämpningsanvisning:

Anställningstid som föregår en persons pensionering har normalt räknats honom eller henne till godo för pensionen. Därför skall den, vid ett eventuellt återinträde i

arbetslivet, i princip inte räknas en tjänsteman som åtnjuter ålderspension till godo en andra gång. Landskapsregeringen kan dock av särskilda skäl besluta att räkna ti- digare anställningstid, som i övrigt uppfyller kraven i detta avtal, helt eller delvis till godo för nya ålderstillägg, t.ex. när man skall rekrytera och det råder stor brist på ar- betskraft av ifrågavarande slag.‌

4 § Beräkning av den tid som berättigar till ålderstillägg

Vid uträkningen av den anställningstid som berättigar till ålderstillägg beaktas de kalendermåna- der under vilka tjänstemannen har varit anställd i minst 18 dagar.

Tillämpningsanvisning:

I ovan nämnda 18 dagar inräknas lördagar och söndagar.

I fråga om timarbete som anses utgöra huvudsyssla, beaktas fulla kalendermånader, under vilka arbetstiden har varit i genomsnitt minst 20 timmar per vecka oberoende av om antalet anställningsdagar uppgår till 18 eller inte.

(F30/04/1/6; 23.3.04)

När ett anställningsår är uppdelat på två eller flera terminer utgör en termins tjänstgöring en så stor del av tjänstgöringen under ett helt år som det finns terminer under ett läsår vid läroinrättningen.

När den till ålderstillägg berättigande tiden räknas ut avdras inte,

a) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid har erhållit lön eller särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning.

b) sådan studieledighet under högst 30 dagar per kalenderår som avses i landskapslagen om studieledighet, om tjänstemannen omedelbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst,

c) tiden för tjänstledighet utan lön under högst en sådan kalendermånad per år under vilken tjänstemannen har varit i tjänst färre än 18 dagar,

d) tiden för permittering under högst 30 dagar per permitteringstillfälle,

e) den tid under vilken en tjänstman har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom.

2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland dock inte den del av denna punkt som avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.

5 § Tidpunkten för betalningen av ålderstillägg

Om en tjänsteman redan vid sitt tjänstetillträde har anställningstid som berättigar honom till ålderstillägg, beviljas detta eller dessa omedelbart från tjänsteförhållandets början.

När en tjänsteman i ett fortlöpande tjänsteförhållande uppnår rätt till ett nytt ålderstillägg, beviljas det nya tillägget från början av den månad som följer efter att rätten därtill har uppnåtts.

6 § (Upphävd)

Tjänstekollektivavtal om en möjlighet att omvandla semesterpenningen för semesteråret 2015 till ledighet med lön

1 §

Arbetsgivaren och en tjänsteman kan avtala om att omvandla semesterpenningen för semesteråret 2015 till ledighet med lön.

2 §

Med en tjänsteman kan avtalas om att hans eller hennes semesterpenning omvandlas till ledighet med lön (semesterpenningsledighet). Man kan omvandla semesterpenningen för 4, 8 eller 12 månader till motsvarande ledighet enligt tabellen nedan. En överenskommelse om en omvandling ingås inte, om det innebär att det under ledigheten måste tillsättas en vikarie för tjänstemannen.

Semesterpenning 12 månader 8 månader 4 månader motsvarande Ledighet i antal semesterdagar

4 %		6	3
5 %	12	8	4
6 %	15	10	5

3 §

Ett skriftligt avtal om omvandlingen bör ingås senast när semesterperiodens semester fast- ställs. Ledigheten ska ges ut under det år som semesterpenningen betalas ut eller kalenderåret därpå. Ledigheten kan ges i anslutning till tjänstemannens semester.

Avtalet, som ingås mellan tjänstemannen och hans eller hennes förman, ska även innehålla en uppgift om när, det vill säga under vilket kalenderår, tjänstemannen ämnar hålla ledigheten. Den exakta tidpunkten införs sedan i det årets semesterlista.

Semesterpenningsledighet ges inom ramen för vad verksamhetsenhetens åligganden och arbetsskiftsarrangemang medger.

4 §

En beviljad omvandling till ledighet kan återkallas eller avbrytas, om den av vägande skäl inte kan utnyttjas, t.ex. om en tjänsteman begär det på grund av långvarig sjukdom. Då ska den förmån som motsvarar den ledighet som återkallats betalas som semesterpenning.

5 §

En tjänsteman har rätt att flytta fram semesterpenningsledigheten eller en del av den om det, när semesterpenningsledigheten eller en del av den börjar, är känt att tjänstemannen under semesterpenningsledigheten kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämför- bar vård att han eller hon på grund av den är arbetsoförmögen, eller att tjänstemannen kom- mer att få tjänstledighet på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.

6 §

Om tjänstemannen insjuknar under sin semesterpenningsledighet, avbryts denna och föränd- ras till sjukledighet. Över arbetsoförmågan ska företes likadant intyg som vid annan sjukle- dighet. Semesterpenningsledigheten förändras till sjukledighet från sjukintygets första dag.

Tillämpningsanvisning:

Om sjukintyg gäller vad som är sagt i tillämpningsanvisningen till 9 § i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal, där bland annat följande sägs:

"Varar arbetsoförmågan längre tid än fem dygn, ska intyget vara utfärdat av en läkare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjuk- skötare som anvisats av arbetsgivaren."

7 §

Under en semesterpenningsledighet betalas inte semesterlönetillägg.

8 §

Tiden för en semesterpenningsledighet är kvalificerande för semester, ålderstillägg, erfarenhetstillägg och motsvarande förmåner på samma sätt som semesterdagar är det.

9 §

Om tjänstemannens anställningsförhållande upphör på grund av att han eller hon omedelbart övergår i anställning hos ett annat av landskapets verk eller inrättningar, har tjänstemannen rätt att överflytta kvarvarande semesterpenningsledighet till sin nya anställning för att hållas i denna.

När ett anställningsförhållande upphör i andra än det i 1 mom. avsedda fallet eller när tjäns- temannen övergår till att tjänstgöra på deltid, betalas en semesterpenning som motsvarar den kvarvarande ledigheten.

10 §

I övrigt, till exempel beträffande lönen under ledigheten och hur dagarna räknas, iakttas tjäns- tekollektivavtalet om semester.

11 §

Den del av semesterpenningen som inte har omvandlats till ledighet, betalas som semester- penning i enlighet med vad som är särskilt avtalat i tjänstekollektivavtalet om semester.

12 §

Detta avtal gäller för semesteråret 2015.

Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.

Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.

Tehys fackavdelning på Åland r.f.

Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.

Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Central- förbund, ÅTFC r.f.

Förteckning

över landskapets tjänster, deras löneklasser och justeringar av dessa samt lönetillägg

I förteckningen som följer upptas tjänster som landskapsstyrelsen eller en läroinrättning har inrät- tat, den löneklass som tjänsten har placerats i när den inrättades, justeringar av löneklassen genom tjänstekollektivavtal och korta upplysningar om vilka lönetilllägg som är förenade med tjänsten eller tjänstemannen i fråga.

För att få veta mera om vad som gäller beträffande lönetilläggen bör man slå upp i tjänstekollektiv- avtalet under avsnitten Anmärkningar och Tilläggsarvoden.

När en tjänst dras in, införs en uppgift om indragningen. Senare stryks tjänsten ur förteckningen.

Ambitionen är att hålla förteckningen aktuell. Detta underlättas av systemet med utbytesblad, men det förutsätter även att beslut om tjänsteinrättningar respektive –indragningar samt ändringar av tjänstebenämningar delges avtals- och pensionsbyrån (avtalschefen), som ansvarar för förteckning- en.

Meddela därför byrån om beslut av detta slag.

Vänligen uppmärksamgör oss också på eventuella fel eller brister i förteckningen.

31.5.2000

Avtalschef Xxxxxx Xxxxxx

28.10.2014									2.8 - 1(1)
Förteckning över landskapets tjänster, deras löneklasser och justeringar av dessa samt lönetillägg
Tjänst	Ord.inneh.		Löneklass fr.o.m.						Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012	1.3.2014
Lantrådet
Ministersekreterare, omb. 1.3.12	(MS)	A 21					-
Landskapsrevisionen
Revisor 1.6.01)	(LH)	A 26	-	-	A 27	-	-
Revisor inr. 1.3.14	(MB)	-	-	-	-	-	-	Euro	Totallön
Ålands statistik- och utredningsbyrå
Direktör	(BL)	A 27	-	-	A 28	-	-
Forskningschef inr. 1.3.14	(KF)	A 25	-	-	-	-	-	A 26
Utredare inr. 1.3.14	(MR)	A 23	-	-	A 24	-	-	-
Statistikchef inr 1.3.2014	(KH)	A 24	A 25	-	-	-	-	A 26
Statistiker inr. 1.3.14	(RP)	A 24	-	-	-	-	-	-	1 lkl doktorstillägg
Utredare inr. 1.3.14	(JK)	A 23	-	-	A 24	-	-		1 lkl doktorstillägg
Statistiker, inr. 1.3.99	(IÅ)	A 23	-	-	A 24	-	-
Statistiker, inr. 1.3.08	(JK)	A 23			A 24	-	-
Bitr. statistiker	(ChL)	A 19	-	-	A 20	-	-
Lagberedningen
Lagberedningschef	(LK)	A 28	-	-	-	-	-
Autonomilagsutvecklare/lagberedare	(MH-J)	avtalslön
inr. 1.8.14
Lagberedare, avtalslön	(ML)	avtalslön
Lagberedare, avtalslön	(OE)	avtalslön
Lagberedare, avtalslön	(PL)	avtalslön
Lagberedare, avtalslön	(HS)	avtalslön
Lagberedare, avtalslön, inr. 1.3.01	(DL)	avtalslön
Lagberedare, avtalslön, inr. 1.3.11	(CK)	avtalslön
Byråsekreterare	(PG)	A 14	-	-	A 16	-	A 17

28.10.2014							2.8 - 2(2)
Tjänst	Ord.inneh.						Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ombudsmannamyndigheten 01.09.2014
Diskriminerings och barnombudsman	(VLP)	A 26		-	-	-	-
inr. 1.9.14 60 %
Patient- och klientombudsman inr.1.9.14	(MK)	A 25	-	-	-	-	-
Konsumentrådgivare	(AK)	A 25
inr. 19.6.14 60 %
Chef för datainspektionen
inr. 1.7.08	(SB)	A 27			-	-	-
KANSLIAVDELNINGEN
Allmänna byrån
Förvaltningschef, avtalslön inr. 1.11.06	(-)						Arbetsgivartjänsteman.
Chefsjurist inr. 1.3.10	(SS)	A 27				-	-
Jurist inr. 1.2.11	(CH)	A 26				-	-
Kommunikationschef inr. 1.10.09	(BH)	A 26				-	-
Kanslihandläggare, omb. 1.3.12	(ML)	A 20					-
Jurist omb. 1.10.11	(RS)	A 26				-	-
Ledande registrator	(-)	A 19	A 20	-	-	-	-
Registrator	(JT)	A 16	A 17	-	-	-	-
Registrator inr. 1.3.02	(MG)	A 14	A 15	A 16	-	-	A 17
Registrator inr. 1.3.07	(UD)	A 15			-	-	A 17

28.10.2014							2.8 - 3(2)
Tjänst	Ord.inneh.						Anmärkningar, förklaringar
kansliavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Receptionist 1.7.13	(M-LH)	A 13	-	-	-	A 15	A 16
Receptionist	(SG)	A 13	-	-	-	A 15	A 16
Serviceföreståndare omb. 1.9.13	(CB-S)	A20	-	-	-	-	-
Vaktmästare-chaufför inr. 1.1.99	(-)	A 14	-	-	-	-	A 16
Chef för Europarättsfrågor	(MS)	A 27	-	-	-	-	-
inr. 1.3.99
EU-sakkunnig inr. 5.4.11	(A-LS)	A 25				-	-
EU-beredare omb. 1.3.12	(EL)	A 20					-
Personalchef inr. 1.7.08	(TÅ)	A 28			-	-	-
Personalsekreterare inr. 1.1.99	(SH)	A 23	A 24	-	-	-	-
Chef för jämställdhetsfrågor omb 1.3.12	(VN)	A 26					-
Kanslihandläggare omb. 1.3.12	(EN)	A 20					-
Byråsekreterare indr. 1.7.13	(-)	A 15			A 16	-	-
Ålandskontoret i Helsingfors:
Informationssekreterare inr. 1.1.99	(BIW)	A 24	-	-	-	-	-
Byråsekreterare inr. 1.3.07	(M-LN-G)	A 15			A 16	-	A 17

28.10.2014								2.8 - 4(1)
Tjänst	Ord.inneh.							Anmärkningar, förklaringar
kansliavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Byggnadsbyrån
Överinspektör	(-)	A 28	-	-	-	-	-
Avdelningssekreterare inr. 1.1.99	(UJ)	A 16	-	-	-	A 17	-
Bostadslåneinspektör	(SE)	A 23	-	-	A 24	-	A 25
Byggnadskonsulent indr. 28.5.13	(-)	A 22	-	-	-	-	-
Elinspektör indr. 28.5.13	(-)	A 24	-	-	-	-	-
Inspektör inr. 1.11.13	(HJ)	A24
Fastighetsenheten:
Administrationsansvarig inr. 1.3.08	(UA)	A 24			-	-	-
Projektingenjör	(ER)	A 24	-	-	-	A 25	-
Byggmästare	(DM)	A 22	-	-	-	-	-
Byggmästare inr. 1.3.08	(JM)	A 22			-	-	-
Maskinmästare	(BH)	A 20	-	A 21	-	-	-	Veckoarbete
Planläggnings- och byggnadsväsendet:
GIS-ingenjör inr. 1.3.02	(MK)	A 23	-	-	-	-	-

28.10.2014								2.8 - 5(2)
Tjänst	Ord.inneh.							Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
FINANSAVDELNINGEN
Allmänna byrån
Finanschef	(CN)	A 30	-	-	-	-	-	Arbetsgivartjänsteman.
Bitr. finanschef inr. 1.7.08	(RT)	A 27			-	-	-
Chef för Ål. digitala agenda inr. 10.9.13	(-)	avtal
E-tjänstansvarig inr. 17.9.13	(-)	avtal
Avdelningsjurist inr. 1.3.99	(IH)	A 25	-	A 26	A 27	-	-
Upphandlingsjurist inr. 22.6.11	(MH)	A 26				-	-
Upphandlare inr. 21.1.2014	(GT)	A 24
Finanscontroller inr. 1.5.09	(BK)	A 25				-	-
Budgetplanerare inr. 1.1.99	(RL)	A 24	-	A 25	-	-	A 26
Budgetberedare inr. 1.1.99	(AK)	A 19	A 20	-	A 21	A 22	-
Avdelningsekr.-budgetberedare	(ThS)	A 16	A 17	-	A 18	A 19	-
inr. 1.1.99
Fondansvarig ombild. 1.3.08	(JB)	A 24	-	-	-	A 25	-
IT-chef inr. 1.1.99	(RL)	A 25	-	-	A 26	-	-
IT-driftstekniker inr. 1.3.00	(MM)	A 23	-	-	-	-	-
IT-driftstekniker inr. 1.3.99	(JJ)	A 23	-	-	-	-	-
IT-tekniker	(FP)	A 21	-	-	A 22	-	-
Redovisningsbyrån
Redovisningschef ombild. 1.11.13	(BJ)	A 27	-	-	-	-	-
Ekonom inr. 1.1.10	(SB)	A 23				-	-
Registeransvarig inr. 1.3.00	(RS)	A 18	-	-	A 19	-	-

28.10.2014							2.8 - 6(2)
Tjänst	Ord.inneh.						Anmärkningar, förklaringar
finansavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ledande bokförare inr. 1.3.01	(ÅK)	A 19	-	A 20	A 21	-	-
Kassör inr. 1.1.99	(-)	A 19	-	A 20	A 21	-	-
Bokförare inr. 1.1.99	(ASS)	A 16	-	-	A 18	A 19	-
Bokförare inr. 1.1.99	(SS)	A 16	-	-	A 18	A 19	-
Bokförare inr. 1.1.99	(LH)	A 16	-	-	A 18	-	A 19
Bokförare inr. 1.1.99 indr. 1.7.13	(-)	A 15	-	-	A 17	-	-
Bokförare inr. 1.1.99	(AT)	A 15	A 17	-	-	-	A 18
Bokförare inr. 1.1.99	(AH)	A 15	A 16	-	-	-	-
Bokförare inr. 1.1.99	(A-CJ)	A 15	A 16	-	-	-	-
Bokförare inr. 1.3.99	(MG)	A 15	A 16	-	-	-	-
Ledande lönebokförare inr. 1.4.98	(GM)	A 19	-	A 20	A 21	-	-
Bitr. ledande lönebokförare omb. 1.4.08	(MM)	A 16	-	-	A 18	A 19	-
Lönebokförare inr. 1.1.99	(GS)	A 16	-	-	-	A 18	-
Lönebokförare inr. 1.1.99	(L-MS)	A 15	-	-	A 17	A 18	-
Lönebokförare inr. 1.1.99	(A-CV)	A 15	-	-	A 17	A 18	-
Lönebokförare inr. 1.1.99	(KF)	A 15	-	-	A 17	A 18	-
Lönebokförare inr. 1.3.99	(IÅ)	A 15	-	-	A 17	A 18	-

28.10.2014								2.8 - 7(2)
Tjänst	Ord.inneh.							Anmärkningar, förklaringar
finansavdelningen forts.	Iniitialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Avtals- och pensionsbyrån
Avtalschef inr. 1.1.99	(TR)	A 28	-	-	-	-	-	Arbetsgivartjänsteman.
Biträdande avtalschef inr. 1.10.06	(ST)	A 25			-	-	-	Arbetsgivartjänsteman.
Avtalssekreterare inr. 1.1.99	(-)	A 17	-	A 19	-	A 20	-
Byråsekreterare indr. 2014	(-)	A 14	-	A 16	-	-	A 17
Pensionshandläggare inr. 1.3.99	(MC)	A 23	A 24	-	-	A 25	-
Bitr. pensionshandläggare inr. 1.4.2014	(KB)	A 22
Registeransvarig inr. 1.3.07	(AS)	A 18			A 19	-	-
SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGEN
Avdelningschef inr. 1.1.99	(CS)	A 28	-	-	-	-	-
Socialvårdsbyrån
Byråchef inr. 1.8.09	(AO)	A 26				-	A 27
Byråsekreterare inr. 1.1.99	(MM)	A 14	A 16	-	-	-	A 17
Socialinspektör	(SJ)	A 25	-	-	-	-	-
Socialinspektör inr. 1.3.06	(URW)	A 24		-	A 25	-	-
Socialinspektör inr. 1.3.11	(MLÖT)	A 25				-	-
Hälso- och sjukvårdsbyrån
Landskapsläkare, avtalslön	(AH)
Byråsekreterare inr. 1.1.99	(-)	A 14	-	A 16	-	-	A 17
Hälsovårdsinspektör inr. 1.1.99	(U-LL)	A 24	-	-	-	-	A 25

28.10.2014								2.8 - 8(2)
Tjänst	Ord.inneh.							Anmärkningar, förklaringar
soc. o. miljöavd. forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Miljöbyrån
Byråchef inr. 1.1.99	(HB)	A 26	-	-	-	-	A 27
Byråsekreterare	(CM)	A 14	-	-	-	A 16	A 17
Landskapsveterinär	(-)	A 26				-	-
indras 1.8.13
Miljöingenjör inr. 1.1.99	(AN)	A 25	-	-	-	-	-
Miljöingenjör inr. 1.3.06	(MKO)	A 24		-	A 25	-	-
					(1.1.07)
Naturvårdsintendent inr. 1.1.99	(JE)	A 25	-	-	-	-	-
Bitr. naturvårdsintendent inr.1.3.04	(IA)	A 23	-	-	-	A 24	-
Vattenbiolog	(MW)	A 24	A 25	-	-	-	-
Vattenbiolog inr. 1.3.14	(SV)	A 25
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
Myndighetschef inr. 1.10.07	(-)	A 27			-	-	-
Myndighetsjurist inr. 1.3.11	(AG)	A 26				-	-
Förvaltningssekreterare inr. 1.1.08	(CH)	A 18
Ekonom inr. 1.6.2013	(TA)	A 18
Kanslist inr. 1.6.2013	(MJ)	A17
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(AN)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(SS)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(MW)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(MS)	A 24			-	-	-	X. Xxxxxxxxxx erhåller A 25 enl. LL om införande av
					-	-	-	lagstiftn. Om Ål. miljö- o. hälsoskyddsmyndighet

28.10.2014							2.8 - 9(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
soc. o. miljöavd. forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(ES)	A 24			-		-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(ME)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(PL)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(ChM)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(EA)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.1.08	(CNS)	A 24			-	-	-
Miljöskyddsinspektör inr. 1.6.2013	(MW)	A 24
Miljöskyddsinspektör inr. 1.6.2013	(JO)	A 24
Hygieniker	(KK)	Euro				-	-
Praktiserande veterinär inr. 1.9.11	(AP)	Euro					-
Praktiserande veterinär inr. 1.4.11	(MH)	Euro					.-
Praktiserande veterinär inr. 1.3.09	(ED)	Euro				-	-
Praktiserande veterinär omb. 1.3.12	(JN-R)	Euro			-	-	-
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium
Laboratoriechef inr. 1.1.09	(BB-T))	A 26				-	-
Fältmästare i inr.1.1.09	(KL)	A 19				A 20	A 21
Kemist inr. 1.1.09	(PH)	A 24				-	A 25
Biolog inr. 1.3.09	(NR-H)	A 24				-	A 25
Bitr.fältmästare inr. 1.3.09	(JL)	A 19				-
Laboratorieanalytiker inr. 1.5.14	(SL)	A 19			-	-
Laboratorieanalytiker inr. 1.5.14	(JG)	A 19			-	-
Laboratorieanalytiker inr. 1.5.14	(-)	A 19				-
Laboratorieanalytiker inr. 1.5.14	(SS)	A 19				-
Laboratorieanalytiker, 70,3 % inr. 1.5.14	(JSH)	A 19			-	-

28.10.2014								2.8 - 10(1)
Tjänst	Ord.inneh.							Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1..9.2012
UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGEN
Allmänna byrån
Avdelningschef	(RJ)	A 28	-	-	-	-	-	Arbetsgivartjänsteman.
Byråchef inr. 5.4.11	(SC)	A 26				-	A 27
Planerare omb. 1.3.08	(ÅG)	A 22			-	A 23	-
Planerare inr. 1.3.99	(GJ)	A 21	-	-	-	A 23	-
Avdelningssekreterare inr. 1.1.99	(KG)	A 16	-	-	-	A 17	-
Utbildningsbyrån
Byråchef inr. 5.4.11	(ES)	A 26				-	A 27
Överinspektör inr. 5.4.11	(BR)	A 25				-	-
Överinspektör inr. 5.4.11	(BN)	A 25				-	-
Kulturbyrån
Byråchef inr. 1.1.99	(JOL)	A 26	-	-	-	-	A 27
Kulturkonsulent	(YT)	A 20	-	-	A 22	-	-

28.10.2014								2.8 - 11(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
utb. o. kulturavd. forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Landskapsarkivet
Landskapsarkivarie	(ÅS)	A 24	-	-	-	-	-
Byråsekreterare	(KM)	A 14	-	-	-	A 16	A 17
Arkivbiträde	(IL)	A 14	-	A 15	-	-	A 16
Arkivbiträde inr. 1.1.99	(MJ)	A 14	-	A 15	-	-	A 16
Museibyrån
Landskapsantikvarie	(VL)	A 26	-	-	A 27	-	-
Överantikvarie	(EP)	A 23	-	-	A 24	-	-
Överantikvarie	(MK)	A 23	-	-	A 24	-	-
Enhetschef inr. 5.4.11	(AD)	A 21				-	-
Intendent inr. 1.6.13	(RG)	A 23
Driftstekniker inr 1.1.97	(TA)	A 19	-	-	-	-	A 20	Veckoarbete
Ekonomiassistent inr. 1.3.07	(PK)	A 16			-	A 17	-
Museisekreterare indr. 1.6.13	(-)	A 14	A 15	-	-	-	A 16
Byråsekreterare inr. 1.3.98	(VH)	A 14	-	-	-	A 16	A 17
Enhetschef	(AD)	A 23	-	-	A24	-	-

28.10.2014								2.8 - 12(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
utb. o. kulturavd. forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Antikvarie inr. 1.4.03	(JA)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie 1.3.14 etnologi	(SB)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie historisk arkeologi	(KG)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie i byggnadsvård och dokumentati	(PS)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie fältarkeologi	(KI)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie kultur inr. 1.2.97	(KS)	A 21	-	-	-	A 23	-
Antikvarie i marinarkeologi inr. 1.1.99	(ML)	A 21	-	-	-	A 23	-
Konservator	(SH)	A 20	-	-	A 21	-	-
Planerare omb. 1.3.12	(CB)	A 19					-
Enhetschef inr. 5.4.11	(KD)	A 24				-	-
Pedagog inr. 1.3.06	(AD)	A 19		-	-	-	A 20
Intendent inr. 1.6.13	(GR)	A 23	-	-	-	-	-
Utställningsassistent	(MH)	A 15	-	-	-	A 17	-
Receptionist	(-)	A 12	A 14	-	-	-	-	Veckoarbete
Museivärd	(MA)	A 9	-	-	A 12	-	-	Veckoaarbete
Museivärd	(GS)	A 9	-	-	A 12	-	-	Veckoarbete
Museivärd	(MW)	A 9	-	-	A 12	-	-	Veckoarbete

30.1.2013							2.8 - 13
Tjänst	Ord.inneh.						Anmärkningar, förklaringar
utb. o.kulturavd. forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Konstintendent	(SPI)	A 21	-	A 22	A 23	-	-
Utställningsassistent	(HB)	A 15	A 16	-	-	A 17	-
NÄRINGSAVDELNINGEN
Avdelningschef inr. 1.1.99	(LJ)	A 28	-	-	-	-	-
Allmänna byrån
Byråchef inr. 1.1.99	(SS)	A 26	-	-	A 27	-	-
Finansieringshandläggare inr. 1.3.01	(JS)	A 24	-	-	-	-	-
Finansieringshandläggare inr. 1.1.99	(KÅ)	A 23	A 24	-	-	-	-
Koordinator inr. 1.3.12	(CL)	A 24					-
Avdelningssekreterare inr. 1.3.98	(SE)	A 16	-	-	-	A 17	-
Jordbruksbyrån
Byråchef inr. 1.1.99	(-)	A 26	-	-	A 27	-	-
Växtskyddsinspektör inr. 1.7.01	(AH)	A 22	-	-	-	-	-
Lantbruksinspektör inr. 1.3.01	(SH)	A 21	-	-	-	-	A 22

28.10.2014							2.8 - 14(1)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
näringsavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Byråsekreterare	(MLH)	A 14	-	-	-	A 16	A 17
Finansieringshandläggare	(LF)	A 24	-	-	-	-	-
Programansvarig inr. 1.3.01	(LL)	A 23	A 24	-	-	-	-
Miljöstödshandläggare inr. 1.3.00	(TS)	A 20	A 21	-	-	-	-
Ledande avbytare inr. 1.1.99	(AL)	A 20	-	-	A 21	-	-
Fiskeribyrån
Byråchef inr. 1.1.99	(JE-M)	A 26	-	-	-	-	A 27
Fiskerikonsulent	(TK)	A 20	-	-	-	A 22	-
Utredare inr. 11.8.14	(UL)	A 18	-	-	-	-	-
Skogsbruksbyrån
Byråchef inr. 1.1.99	(MS)	A 26	-	-	-	-	A 27
Ledande skogsbruksplanerare	(GG)	A 22	-	-		-	-
Skogsbruksplanerare inr. 1.3.01	(TA)	A 20	-	-	A 21	-	-
					(1.6.08)
Skogsbruksingenjör	(HP)	A 21	-	-	A 22	A 23	-
					(1.6.08)
Skogsbruksingenjör	(M-JF)	A 20	-	-	A 22	-	-
					(1.6.08)
Skogsförvaltare inr. 1.1.99	(RH)	A 21	A 22	-	-	-	-

28.10.2014								2.8 - 15(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
näringsavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Byråsekreterare inr. 1.1.99	(KL)	A 14	-	-	-	A 16	A 17
Jaktförvaltare inr. 1.1.99	(RJ)	A 23	-	-	-	A 24	-
Jakthandläggare inr. 1.3.01	(RG)	A 20	-	-	-	A 22	-
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
Myndighetschef inr. 1.3.06	(CW)	A 26		-	A 27	-	-
Biträdande myndighetschef inr. 1.3.06	(YA)	A 24		-	-	-	-
Handläggningschef inr. 1.3.06	(KS)	A 23		-	-	-	-
Vägledare inr. 1.3.06	(SB)	A 18		-	A 19	-	A 20
Vägledare inr. 1.3.06	(JT)	A 18		-	A 19	-	A 20	Teknisk kontaktperson månatlig ersättning 2 % av grundlön
								A 16 (1.9.2009).
Vägledare inr. 1.3.06	(ML)	A 18		-	A 19	-	A 20
Vägledare inr. 1.3.06	(SH)	A 18		-	A 19	-	A 20
Informationskoordinator inr. 1.3.12	(MSK)	A 19					-
Förmedlare inr. 1.3.06	(CB)	A 17		-	-	A 18	-
Förmedlare inr. 1.3.06	(MP)	A 17		-	-	A 18	-
Förmedlare inr. 1.3.06	(SS)	A 17		-	-	A 18	-
Förmedlare inr. 1.3.06	(EH)	A 17		-	-	A 18	-
Informatör inr. 1.3.06	(GBF)	A 17		-	-	A 18	-
Informatör inr. 1.3.06	(ACJ)	A 17		-	-	A 18	-
Handläggare inr. 1.3.06	(CS)	A 17		-	-	A 18	-

28.10.2014								2.8 - 16(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
näringsavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Handläggare inr. 1.3.06	(MB-Ö)	A 17		-	-	A 18	-
Handläggare inr. 1.3.06	(AK)	A 16		A 17	-	A 18	-
Handläggare inr. 1.3.06	(RL)	A 16		A 17	-	A 18	-
Handläggare inr. 1.3.06	(L-LB)	A 16		A 17	-	A 18	-
Ålands teknologicentrum
Verksamhetschef inr. 1.3.08	(RM)	A 24			-	A 25	-
Företagsrådgivare indr. 1.6.13	(-)	A 24					-
Fiskodlingen
Fiskevårdsinspektör inr. 1.3.98	(SL)	A 23	-	-	A 24	-	-
Fiskmästare	(SGN)	A 17	-	-	A 18	-	-	Veckoarbete
								Kompetenstillägg.

28.10.2014							2.8 - 17 (2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
TRAFIKAVDELNINGEN
Avdelningschef	(YÖ)	A 28	-	-	-	-	-
Bitr. avdelningschef inr. 1.6.13	(NK)	A 27
Allmänna byrån
Byråchef inr. 1.3.11	(PB)	A 27			-	-	-
Avdelningssekreterare indr. 1.6.13	(-)	A 16	-	-	-	A 17	-
Trafikberedare inr. 1.6.13	(ChN)	A19
Ekonomichef inr. 1.1.99	(-)	A 21	-	-	-	-	-
Projekteringsingenjör	(UL)	A 23					-
Trafikbyrån
Byråchef inr. 1.7.09	(MK)	A 26				-	A 27
Trafikingenjör inr. 1.1.99	(BE)	A 24	-	A 25	-	-	-
Vägingenjör inr. 1.1.99	(-)	A 24	-	-	A 25	-	-
Bro- och hamningenjör inr. 1.1.99	(IB)	A 24	-	-	A 25	-	-
					(1.3.08)
Projekteringsingenjör inr. 1.1.99	(DM)	A 22	-	-	-	-	-
			-	-	-	-	-

28.10.2014								2.8 - 18(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
trafikavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Projekteringsingenjör inr. 1.1.99	(LH)	A 22	-	-	-	-	-
Mätningsingenjör inr. 1.1.99	(UE)	A 22	-	-	-	-	-
Trafiksäkerhetskonsulent inr. 1.3.00	(CS)	A 20	A 21	-	-	-	-
Handläggare inr. 1.1.12	(SS)	A 22					-
Projektassistent inr. 1.1.06	(CD)	A 15	-	-	-	-	A 17
Produktionsbyrån
Byråchef inr. 1.3.11	(-)	A 27				-	-
Rederiverksamhet
Rederichef inr. 1.3.13	(-)	A 27
Sjötrafikchef omb. 19.8.02	(BK)	A 24	-	A 25	-	-	-
Teknisk inspektör inr. 1.8.10	(JK)	A 25				-	-
Sjöpersonalinspektör indr. 16.5.13	(-)	A 19	-	A 20	-	-	-
Sjölöneräknare omb. 1.4.09	(ML)	A 17	-	-	-	-	A 18
Vägunderhållsverksamhet
Ledande vägmästare inr. 1.7.13	(TI)	A 24
Vägmästare	(DM)	A 21	-	-	A 23	-	-	Veckoarbete
Vägmästare	(-)	A 22	-	-	A 23	-	-	Veckoarbete
Byggmästare	(HW)	A 22	-	-	-	-	-
Byggmästare inr. 1.1.99	(MA)	A 22	-	-	-	-	-	Veckoarbete

28.10.2014							2.8 - 19(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
trafikavdelningen forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2912
Verkstad och lager
Enhetschef, verkstadschef inr. 1.1.99	(KE)	A 23	A 24	-	A 25	-	-
Verkmästare inr. 1.2.14	(-)	A 23	-	-	-		-
Ålandstrafiken
Enhetschef, bokningschef inr. 1.1.99	(GK)	A 21	-	A 22	-	-	-
Bokare inr. 1.3.07	(KB)	A 16			-	-	-
Bokare inr. 1.3.07	(MV)	A 14			-	-	A 15
Bokare inr. 1.3.07	(RL)	A 14			-	-	A 15
Motorfordonsbyrån
Trafikinspektör	(BK)	A 26	-	-	-	-	-
Trafikutbildare inr. 1.7.13	(B-GR)	A 23
Besiktningsman	(BC)	A 20	-	-	A 21	-	A 22
Besiktningsman	(TL)	A 20	-	A 22	A 23	-	-
Bilbesiktningstekniker	(DB)	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Bilbesiktningstekniker	(SJ)	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Bilbesiktningstekniker inr. 1.3.02	(KM)	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Bilbesiktningstekniker inr. 1.8.08	(GL)				A 19	-	A 20
Registerföreståndare	(ME)	A 19	-	-	A 20	A 21	-
Systemutvecklare inr. 15.10.13	()	A24
Byråsekreterare	(L-MS)	A 14	-	-	A 16	-	A 17
Byråfunktionär	(LJ)	A 12	-	A 14	A 15	-	A 16
Byråfunktionär inr. 1.3.06	(ED)	A 13		A 14	A 15	-	A 16
Byråfunktionär inr. 1.8.08	(ML)				A 15	-	A 16

28.10.2014									2.8 - 20(1)
Tjänst	Ord. inneh.								Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.3.2006	1.10.2006	1.1.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ålands polismyndighet
Polismästare	(-)	A 27	-	-	-	-	-	A 29	Arbetsgivartjänsteman.
								1.3.12
Överkommissarie	(LOS)	A 25	-	-	-	-	A 27	-	Arbetstid för kommissarie ö.k., ä.k. och y.k. är periodarbete
Kommissarie (1)	(OL)	A 22	A 24	-	-	-	-	A 25	periodarbete
Kommissarie (2)	(NR)	A 22	A 24	-	-	-	-	A 25	Spec.anm: (fr. 1.9.12)
Kommissarie (3) inr. 1.3.07	(HH)	A 24				-	-	A 25	3.1 Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om två löne-
									klasser till en överkonstapel som utför egentligt kriminalpolis-
Överkonstapel (1)	(JC)	A 17	A 20	-	-	-	A 21	-	arbete (gäller brottmålsavdelningen), till en överkonstapel
									som fungerar som chef för tillståndssektorn, till en överkon-
Överkonstapel (2)	(ÅV)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	stapel som bistår överkommissarien i sin roll som chef för
									polissektorn och till en överkonstapel som fungerar som chef
Överkonstapel (3)	(JS)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	fär staben.
									3.2 Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om en löne-
Överkonstapel (4)	(-)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	klass till en överkonstapel som fungerar som fältchef inom
									ordningspolisen, till en överkonstapel som ansvarar för
Överkonstapel (5)	(AM)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	trafikövervakningen och till en överkonstapel som tilldelats
									uppgifter i samband med speciella projekt.
Överkonstapel (6)	(GM)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	3.3 Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om två löne-
									klasser till en äldre konstapel som utför egentligt kriminal-
Överkonstapel (7)	(RK)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	polisarbete (gäller brottmålsavdelningen) och till en äldre
									konstapel placerad vid tillståndssektorn.
Överkonstapel (8)	(MG)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	3.4 Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om en löne-
									klass till en kommissarie som fungerar som undersöknings-
Överkonstapel (9)	(JE)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	ledare.
									3.5 Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om en löne-
Överkonstapel (10)	(ML)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-	klass till en kommissarie och till en yngre konstapel som
									utför egentligt kriminalpolisarbete (gäller brottmålsavdelningen).
Överkonstapel (11)	(BW)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-
Överkonstapel (12)	(EF)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-

28.10.2014								2.8 - 21(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
polismyndigheten forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.3.2006	1.10.2006	1.1.2008	1.5.2011	1.9.2012
Överkonstapel (13)	(CA)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-
Överkonstapel (14)	(BF)	A 18	A 20	-	-	-	A 21	-
Äldre konstapel (1)	(KJS)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Äldre konstapel (2)	(NB)	A 16	A 19	-	-	-	-	-
Åldre konstapel (3)	(AdN)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (4)	(MP-A)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (5)	(KM)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (6)	(JM)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (7)	(MH)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (8)	(JJ)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (9) indr. 16.5.13	(-)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (10) indr. 16.5.13	(LOH)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (11)	(EV)	A 16	A 19	-	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (12)	(EB)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (13)	(BK)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (14)	(JH)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (15) indr. 18.6.12	(-)	A 16	A 19	-	-	-	-	-
Äldre konstapel (16)	(JR)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	A 20

30.1.2013								2.8 - 22
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
polismyndigheten forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.3.2006	1.10.2006	1.1.2008	1.5.2011	1.9.2012
Äldre konstapel (17)	(JH)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Äldre konstapel (18)	(ML)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (19)	(SE)	A 16	A 18	-	A 19	-	-	-
Äldre konstapel (20) indr. 18.6.12	(-)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (21)	(BoBe)	A 16	A 18	-	A 19	-	-	-
Äldre konstapel (22) indr. 18.6.12	(-)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (23)	(PS)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (24)	(PL)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (25)	(KG)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (26)	(TNy)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (27)	(AL)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (28)	(CN)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (29)	(EL)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (30)	(MB)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (31)	(TT)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (32)	(CE)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (33)	(PSj)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	-
Äldre konstapel (34)	(SS)	A 16	A 19	-	-	-	-	A 20

30.1.2013								2.8 - 23
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
polismyndigheten forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.3.2006	1.10.2006	1.1.2008	1.5.2011	1.9.2012
Äldre konstapel (35)	(DS)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (36)	(POK)	A 16	A 18	A 19	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (37)	(VE)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (38)	(LF)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Äldre konstapel (39)	(MN)	A 16	A 19	-	-	-	-	A20
Äldre konstapel (40) inr. 1.5.02	(CB)	A 15	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (41) inr. 1.5.02	(RM)	A 15	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (42) inr. 1.5.02	(SA)	A 15	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (43) inr. 1.5.02	(SK)	A 15	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (44) inr. 1.5.02	(RÖ)	A 15	A 18	-	-	A 19	-	A 20
Äldre konstapel (45) inr. 1.3.04	(PB)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (46) inr. 1.3.04	(AN)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (47) inr. 1.3.04	(OV)	A 16	A 18	-	-	A 19	-	-
Äldre konstapel (48) inr. 1.3.08	(KrE)	A 19	-	-	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (49) inr. 1.3.08	(TN)	A 19	-	-	-	-	-	A 20
Äldre konstapel (50) inr. 1.3.08	(JSj)	A 19	-	-	-	-	-	-
Yngre konstapel (6) indr. 1.6.13	(-)	A 13	A 16	-	-	-	-	-

28.10.2014									2.8 - 24(2)
Tjänst	Ord. inneh.								Anmärkningar, förklaringar
polismyndigheten forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.3.2006	1.10.2006	1.1.2008	1.5.2011	1.9.2012
Väktare inr. 1.3.14	(GR)	A 16
Väktare inr. 1.6.13	(KK)	A 16
Resurs- och utvecklingsadministratör	(CW)	A 19	-	-	-	-	-	-
inr. 1.1.14
Ekonomi- och löneadministratör	(KV)	A 19	-	-	-	-		-
inr. 1.1.14
Kanslisekreterare (2)	(MM)	A 14	-	A 15	-	-	A 16	A 17
Ledande kanslisekreterare	(HS)	A 18	-	-	-	-	-	-
inr. 1.1.2014
Kanslisekreterare (4)	(CLA)	A 14	-	A 15	-	-	A 16	A 17
Kanslisekreterare (5)	(MS)	A 14	-	A 15	-	-	A 16	A 17
Utredningssekreterare inr. 1.1.14	(MN)	A 17	-	-	-	-	-	-
Kanslisekreterare (7)	(SB)	A 14	-	A 15	-	-	A 16	A 17
Utredningssekreterare inr. 1.1.14	(HE)	A 17	-	-	-	-	-	-
						(1.9.08)
Alarmmästare	(-)	A 21	A 22	-	-	-	A 23	-	Veckoarbete (38 h 15 min)
Alarmoperatör	(AG)	A14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete
Alarmoperatör	(AE)	A 14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete
Alarmoperatör	(RT)	A 14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete
Alarmoperatör	(KH)	A 14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete
Alarmoperatör	(PA)	A 14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete
Alarmoperatör	(SA)	A 14	-	-	-	A 16	A 17	A 18	Periodarbete

28.10.2014								2.8 - 25(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Högskolan på Åland								Se LL om Högskolan på Åland, 81/02.
								I kraft 1.1.03
Rektor, avtalslön, inr. 1.10.02	(EJ)							Rektorstjänsten besätts för viss tid.
Utbildningsledare omb. 1.1.03	(AEG)	C 62	-	-	-	-	-	Totalarbetstid. Dito tillägg.
Administrativ chef omb. 1.3.12	(AJ)	A 27		-	-	-	-
Bibliotekschef inr. 1.3.06	(LL)	A 24		-	-	-	-
IT-chef inr. 1.3.06	(CA)	A 25		-	-	-	-
Internationell koordinator inr. 1.3.06	(LN)	A 24		-	-	-	-
Studiehandledare teknik	(ST)	A 25	-	-	-	-	-
Assistent ½ teknik	(OW)	C 56	-	-	-	-	-
Dataansvarig	(MH)	A 24	-	-	-	-	-
Dataansvarig omb. 1.1.03 teknik	(LL-Å)	A 24	-	-	-	-	-
Dataansvarig sjöfart	(ChA)	A 24	-	-	-	-	-
Studiesekreterare inr. 1.3.03	(JH)	A 22	-	A 23	-	-	-
Högskolesekreterare omb. 1.3.04 sjöfart	(AL)	A 17	-	-	-	A 18	-
Högskolesekreterare omb. 1.3.04	(-)	A 16	A 17	-	-	A 18	-
Högskolesekreterare inr. 1.3.04 teknik	(BM)	A 16	A 17	-	-	A 18	-
Städare	(RK)	A 8	A 10	-	-	-	A 11	Veckoarbete
								Kompetenstillägg 1 lkl (allm. anm. 2).
Överlärare/lektor	(SS)	C 61-63	-	-	-	-	-

28.10.2014							2.8 - 26(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
högskolan forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Överlärare teknik	(LS)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare teknik	(GH)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare teknik	(HL)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare, matematik	(FH)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare/lektor elteknik	(KD)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare, elteknik	(MW)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare, fartygsmaskinteknik	(MÅ)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare/lektor, IT	(JI)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare sjöfart	(BM)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare sjöfart	(PhC)	C 61-63	-	-	-	-	-
Överlärare/lektor, nautiska ämnen	(CM-M)	C 55-63		-	-	-	-
inr. 1.8.06
Överlärare/lektor vård	(AH)	C 55-63	-	-	-	-	-
Överlärare/lektor, hälsovård 1.1.08	(RSF)	C 55-63			-	-	-
Lektor, yrkesämnen vård	(EB)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor sjöfart	(JH)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor sjöfart	(TM)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor, nautiska ämnen	(HN)	C 57-58	-	-	-	-	-

28.10.2014							2.8 - 27(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
högskolan forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Lektor, nautiska ämnen	(BOE)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor teknik	(EH)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor maskinteknik	(KA)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor, fartygsautomation	(KG)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor, IT	(DK)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor hotell- och restaurang	(SM)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor överförd 1.1.06 fr. XXX xxxxxxxxxx	(BH)	C 58	-	-	-	-	-
Lektor, yrkesämnen, hot.- o rest.	(KL)	C 57-58	-	-	-	-	-
Xxxxxx, hälsovård 1.8.05	(KU)	C 57-58	-	-	-	-	-
Lektor, hotell- och rest.
administr. 1.8.05	(SS)	C 57-58	-	-	-	-	-
Öppna högskolan
Enhetschef omb. 1.1.03	(BW)	A 26	-	-	-	-
Kursplanerare sjöfart	(DF)	A 24	-	-	-	-	Totalarbetstid
Planerare	(PS)	A 21	-	-	-	A 23
Planerare	(MS)	A 21	-	-	-	A 23	-
Högskolesekreterare	(MA)	A 16	A 17	-	-	A 18	-

28.10.2014							2.8 - 28(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ålands gymnasium fr. 1.8.2011
Förvaltningschef inr. 1.2.11	(AG)	Avtal
Rektor för Ålands yrkesgymnasium	(IR-M)	A 28					-
Biträdande rektor inr. 1.4.14	(KG)	A 26
Rektor för Ålands lyceum	(MK-H)	A 28					-
Bitr. rektor inr. 1.8.13	(KS)	A 26
Bitr. rektor inr. 1.8.13	(JB)	A 26
Bitr. rektor inr. 1.8.13	(KG)	A 26
Planerare inr. 1.3.12	(-)	A 26					-
Utbildningsledare indr. 1.8.13	(-)	A 26					-
Utbildningsledare indr. 1.8.13	(-)	A 26					-
Utbildningsledare indr. 1.8.13	(-)	A 26					-
Utbildningsledare indr. 1.8.13	(-)	A 26					-
Utbildningsledare indr. 1.8.13	(-)	A 26					-
IT-chef	(RH-W)	A 25					-
Studiehandledare	(JG-A)	A 25					-
Studiehandledare	(EE)	A 25
Studiehandledare	(JP)	A 25					-
Studiehandledare	(A-GE)	A 25					-
Studiehandledare	(WE)	A 25					-
Studiehandledare	(AL)	A 25
IKT-handledare	(LH)	A 24					-
IKT-handledare	(RL)	A 24					-
Lektor 89 st.		Euro					-

28.10.2014							2.8 - 29(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
Ålands gymnasium forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Lektor	(-)	C 51					-
Lektor	(OT)	C 51					-
Lektor i yrkesämnen	(BB)	C 48					-
Speciallärare	(MH-N)	Euro					-
Speciallärare	(IS)	Euro					-
Speciallärare	(RP)	Euro					-
Speciallärare	(PH)	Euro					-
Specialyrkeslärare	(KM)	Euro					-
Assistent ½	(OW)	C 52					-
Studieregisteradministratör	(MJ)	A 24
Systemansvarig	(A-KJ)	A 24					-
Systemansvarig	(AS)	A 24					-
Utbildningsplanerare	(ME)	A 22					-
Utbildningsplanerare	(CS)	A 22					-
Ekonomichef	(RL)	A 25					-
Personalsekreterare indr. 1.6.13	(-)	A 19					-
Ekonomiassistent omb. 1.6.13	(CG)	A 18

28.10.2014								2.8 - 30(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
Ålands gymnasium forts.	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Personalhandläggare omb. 1.6.13	(EB)	A 20
Personalhandläggare omb. 1.6.13	(SR)	A 20
Studiesekreterare omb. 1.6.13	(KG)	A 17						+ 1 lkl
Studiesekreterare omb. 1.6.13	(YW)	A 17
							-
Studiesekreterare omb. 1.6.13	(LG)	A 17
Studiesekreterare omb. 1.6.13	(A-CK)	A 17
Studiesekreterare	(AS)	A 17
Kanslisekreterare omb. 1.6.13	(LM)	A 18
Kanslisekreterare omb. 1.6.13	(KC)	A 18
Kanslist omb. 1.6.13	(KW)	A 16					A 17
Restaurangföreståndare-kock	(GN-A)	A 20					-
Restaurangföreståndare-kock	(AP)	A 20					-
Driftstekniker	(HS)	A 19					A 20
Städare	(GW)	A 10					A 11
Ålands sjösäkerhetscentrum
Chef inr. 1.8.03	(FP)	A 26	-	-	-	-	-
Instruktör inr. 1.7.04	(JG)	A 24	-	-	-	-	-
Maskinmästare inr. 1.7.04	(SE)	A 20	-	-	-	A 21	-	Veckoarbetstid
Ekonom inr. 1.7.04	(MB)	A 16	A 17	-	-	-	-

28.10.2014								2.8 - 31(2)
Tjänst	Ord. inneh.							Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ålands folkhögskola
Rektor	(MS-Ö)	A 27	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(MD)	C 48/C 51	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(AH)	C 48/C 51	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(-)	C 48/C 51	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(LN-H)	C48/C 51	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(BES)	C 48/C 51	-	-	-	-	-
Ämneslärare	(-)	C 48/C 51	-	-	-	-	-
		1.10.06
Skolekonom inr. 1.3.00	(ÅN)	A 16	A 17	-	-	A 18	-
Fastighetsskötare	(GN)	A 14	-	A 15	-	-	-	Veckoarbete
								Kompetenstillägg 1-2 lkl (allm.anm. 1).
Städare	(-)	A 8	A 10	-	-	-	A 11	Veckoarbete.
								Kompetenstillägg 1 lkl (allm.anm. 2).

28.10.2014							2.8 - 32(2)
Tjänst	Ord. inneh.						Anmärkningar, förklaringar
	Initialer	Lkl	1.10.2005	1.10.2006	1.9.2008	1.5.2011	1.9.2012
Ålands musikinstitut
Rektor inr. 1.10.2013	(BB)	A 27	-	-	-	-	-
Pianolärare/ackompanjatör 1.8.08	(PK)	C 51			-	-	-
Lärare (klarinett)	(KF)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (bleckblås)	(ÅH)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (piano) inr. 1.8.97	(AGS)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (violin) inr. 1.8.97	(SK)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (sång) inr. 1.8.02	(-)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (dans) inr. 1.8.02	(ES)	C 44/51	-	-	-	-	-
Lärare (sång) inr. 1.8.07	(KO)	C 44/51			-	-	-
Lärare (musik)	(BA)	C 48
Ekonom inr. 1.3.02	(-)	A 16	-	-	-	A 18	-

18.8.2014 2.9 – 1‌‌

ANMÄRKNINGAR

Vid landskapets verk och inrättningar betalas lönetillägg i enlighet med bestämmelserna i nedan förtecknade allmänna anmärkningar och specialanmärkningar. Bestämmelserna gäller inte tjäns- temän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS.

Tillämpningsanvisningar:

Då ett lönetillägg i en anmärkning är beroende av viss anställningstid beaktas vid uträkningen av denna tid de kalendermånader under vilka tjänstemannen har varit anställd i huvudsyssla i minst 18 kalenderdagar.

Tiden för avbrott i tjänstgöringen avdras utom om det är fråga om

1) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid erhållit lön eller moderskaps-, särskild moderskaps- faderskaps- eller föräldrapenning,

2) studieledighet utan lön under högst 30 dagar, om tjänstemannen omedelbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst,

3) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland, dock inte till den del denna punkt avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.

När det i en anmärkning förutsätts en viss tids anställning i tjänst eller uppgifter hos landskapet jämställs anställning i motsvarande tjänst eller uppgifter hos staten i ett annat land tillhörande Europeiska unionen, i Norge och i Island med sådan anställ- ning.

(30.12.03; F30/03/1/25/ 24.11.04; F30/04/1/17)

I ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

1. Fastighetsskötare, gårdskarlar, gårdskarlar-maskinskötare, gårdskarlar-vaktmästare och vaktmästare-gårdskarlar

Till en i rubriken nämnd tjänsteman, som har avlagt en i lagen om yrkesexamina (FFS 306/94) avsedd yrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare motsvarande examen, be- talas ett kompetenstillägg om en löneklass.

Till en ovan nämnd tjänsteman som har avlagt en specialyrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare, motsvarande examen, betalas ett tillägg om ytterligare en löneklass utöver tjänstens löneklass.