Delg.kv. Aktbilaga 41
ÅGAB Syd AB
Xxxxxxxxxxxx 0
213 76 Malmö
Ansökan enligt miljöbalken för hantering och återvinning av avfall m.m., Svedala kommun
Verksamhetskoder enligt miljöprövningsförordningen (2013:251): 90.30, 90.50, 90.100, 90.406-i,
90.420
Verksamhet enligt 1 kap. 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250): 5.3b
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne avslår ÅGAB Syd AB:s (xxx.xx 556616-6848) ansökan om tillstånd för lagring, sortering, mekanisk bearbetning, biologisk behandling samt återvinning av icke-farligt avfall, lagring av farligt avfall, lagring av timmer och GROT, framställning och lagring av träbaserat bränsle samt avspolning av arbetsfordon på fastigheterna och i Svedala kommun.
Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet.
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga.
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000000 | 010-224 10 00 vx | |
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 00 A | Telefax | www | |
000-000 00 00 |
Innehållsförteckning
Ansökan med yrkanden, åtagande och förslag till villkor 4
Bolagets beskrivning av verksamheten och miljökonsekvensbeskrivning 9
Verksamhetsbeskrivning (förstahandsyrkandet) 9
Miljökonsekvensbeskrivning (förstahandsyrkandet) 12
Verksamhetsbeskrivning (andrahandsyrkandet) 17
Miljökonsekvensbeskrivning (andrahandsyrkandet) 20
Segeåns Vattendragsförbund och vattenråd 24
Bolagets bemötande av yttranden 26
Miljöprövningsdelegationens bedömning 30
Rätten att delta i processen 30
Lokalisering enligt förstahandsyrkandet 32
Lokalisering enligt andrahandsyrkandet 34
Bolaget bedriver verksamhet med inriktning att ta fram olika produkter för bygg- och anläggningsändamål. Verksamheten innefattar idag sortering, mekanisk bearbetning, lagring samt biologisk behandling av avfall. Ansökan föranleds av en ökad efterfrågan av sådana produkter och tjänster och ett behov att bredda omfattning och kapacitet.
Verksamheten bedrivs idag som en anmälningspliktig C-anläggning.
Samråd har skett med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och med de enskilda som har antagits bli särskilt berörda av verksamheten. Samrådet har skett genom annonsering i ortspressen och direktinformation genom utskick av informationsmaterial till närliggande verksamheter och berörda parter.
Verksamheten anges i 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och ska därför antas medföra betydande miljöpåverkan.
Bolagets tillståndsansökan kom in den 4 januari 2017. Till ansökan har fogats en miljökonsekvensbeskrivning samt en statusrapport. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungjordes den 28 juni 2019 i ortstidning.
Synpunkter har kommit in från allmänheten.
Miljöprövningsdelegationen har genomfört remissförfarande med Länsstyrelsen, Miljönämnden i Svedala kommun, Svedala kommun, Räddningstjänsten Svedala, Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd och Trafikverket. Yttrande har kommit in från Länsstyrelsen, Bygg- och miljönämnden i Svedala, Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd och Trafikverket.
Bolaget har beretts tillfälle att bemöta de yttranden och remissvar som kommit in samt vad som i övrigt tillförts ärendet. I samband sitt bemötande har bolaget inkommit med ett andrahandsyrkande avseende omfattningen av verksamheten. Med beaktande av utgången i ärendet har detta inte skickats för yttrande till dem som hörts av i ärendet.
Ansökan med yrkanden, åtagande och förslag till villkor
Förstahandsyrkande
Bolaget har i första hand yrkat att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Skåne, i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och övriga handlingar som ansökan hänvisar till, meddelar bolaget tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken att vid bolagets befintliga anläggning samt inom utökat område på del av fastigheterna
och i Svedala kommun:
• Bedriva verksamhet innebärande lagring, sortering, mekanisk bearbetning, biologisk behandling samt återvinning av icke-farligt avfall, lagring av farligt avfall, lagring av timmer och GROT, framställning och lagring av träbaserat bränsle samt avspolning av arbetsfordon.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra högst 32 000 ton icke-farligt avfall som en del av att samla in det. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 48 § miljöprövningsförordningen (MPF): 90.30 B.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra högst 2 062 ton farligt avfall som en del av att samla in det. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 50 § MPF:
90.50 B.
• Årligen sortera högst 185 000 ton icke-farligt avfall, avsett för bygg-och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 43 § MPF:
90.80 C.
• Årligen sortera högst 9 000 ton icke-farligt avfall, som inte är avsett för bygg- och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 43 § MPF: 90.80 C.
• Årligen genom mekanisk bearbetning återvinna högst 100 000 ton icke- farligt avfall, som är avsett för bygg- och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 41 § MPF: 90.110 C.
• Årligen genom mekanisk bearbetning återvinna högst 13 000 ton icke-farligt avfall, som inte är avsett för bygg-och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 40 § MPF: 90.100 B.
• Årligen genom aerob biologisk behandling/kompostering återvinna högst 35 000 ton icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap.
65 § MPF: 90.406-i B.
• Årligen genom behandling innan förbränning återvinna högst 100 000 ton icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 65 § MPF: 90.406-i B.
• Årligen genom avvattning behandla högst 20 000 ton icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 69 § MPF: 90.420 B.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra timmer, GROT och liknande ved motsvarande högst 2 000 m3 fast mått under bark. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen framställa träbaserat bränsle från timmer, GROT och liknande ved motsvarande högst 9 000 m3 fast mått under bark. Förslag på verksamhetskod enl. 8 kap. 5 § MPF: 20.40 C.
• Årligen lagra högst 4 000 ton träbaserat bränsle. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen genom avspolning på spolplatta tvätta högst 1 000 arbetsfordon. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen genom avspolning på sedimenteringsanläggning för betongblandat vatten rengöra högst 1 000 betongfordon per år.
• Genom blandning och siktning av inköpta råvaror tillverka jordar.
Andrahandsyrkande
Bolaget har i andra hand yrkat att Miljöprövningsdelegationen, i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och övriga handlingar som ansökan hänvisar till, meddelar bolaget tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken att vid bolagets befintliga anläggning på del av fastigheten i Svedala kommun:
• Bedriva verksamhet innebärande lagring, sortering, mekanisk bearbetning, biologisk behandling samt återvinning av icke-farligt avfall, lagring av farligt avfall, lagring av GROT, framställning och lagring av träbaserat bränsle samt avspolning av arbetsfordon.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra högst 18 500 ton icke-farligt avfall som en del av att samla in det. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 48 § MPF:
90.30 B.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra högst 2 040 ton farligt avfall som en del av att samla in det. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 50 § MPF: 90.50 B.
• Årligen sortera högst 185 000 ton icke-farligt avfall, avsett för bygg-och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 43 § MPF: 90.80 C.
• Årligen sortera högst 7 000 ton icke-farligt avfall, som inte är avsett för bygg- och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 43 § MPF:
90.80 C.
• Årligen genom mekanisk bearbetning återvinna högst 100 000 ton icke-farligt avfall, som är avsett för bygg- och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 41 § MPF: 90.110 C.
• Årligen genom mekanisk bearbetning återvinna högst 3 000 ton icke-farligt avfall, som inte är avsett för bygg-och anläggningsändamål. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 40 § MPF: 90.110 C.
• Årligen genom aerob biologisk behandling/kompostering återvinna högst 35 000 ton icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 65 § MPF: 90.406-i B.
• Årligen genom behandling innan förbränning återvinna högst 40 000 ton
icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 65 § MPF: 90.406-i B.
• Årligen genom avvattning behandla högst 20 000 ton icke-farligt avfall. Förslag på verksamhetskod enl. 29 kap. 69 § MPF: 90.420 B.
• Vid varje enskilt tillfälle lagra timmer, GROT och liknande ved motsvarande högst 2 000 m3 fast mått under bark. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen framställa träbaserat bränsle från GROT motsvarande högst 3 000 m3 fast mått under bark. Förslag på verksamhetskod enl. 8 kap. 5 § MPF:
20.40 C.
• Årligen lagra högst 2 000 ton träbaserat bränsle. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen genom avspolning på spolplatta tvätta högst 1 000 arbetsfordon. Verksamhetskod enl. MPF saknas.
• Årligen genom avspolning på sedimenteringsanläggning för betongblandat vatten rengöra högst 1 000 betongfordon per år.
• Genom blandning och siktning av inköpta råvaror tillverka jordar.
Ytterligare yrkanden och förslag till villkor
Bolaget yrkar vidare att tiden för igångsättning av verksamheten bestäms till högst 2 år från det att tillståndet vunnit laga kraft, att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande), och att den till ansökan bifogade reviderade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.
Bolaget har föreslagit följande villkor:
1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig.
2. Buller från anläggningen får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närliggande bostäder än
50 dB(A) dagtid vardag (kl. 06-18),
40 dB(A) nattetid (kl. 22- 06) samtliga dygn 45 dB(A) övrig tid.
Den momentana ljudnivån får nattetid inte överskrida 55 dB(A) vid bostäder.
Ljudnivåerna ska kontrolleras genom mätningar eller beräkningar. Ekvivalentvärdena ska mätas under de tidsperioder som anges ovan. Kontroll
ska ske när det sker förändringar i verksamheten som kan påverka ljudnivån eller när tillsynsmyndigheten begär det.
3. Hantering av avfall och farligt avfall ska ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Lagring av farligt avfall ska ske på tät, hårdgjord yta och skyddat från nederbörd.
4. Kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras och i övrigt hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan förorena omgivningen. Lagring ska ske på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att regnvatten inte ansamlas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Saneringsutrustning ska finnas tillgänglig vid lagringsplatsen.
5. Åtgärder ska vidtas för att hindra spridning av avfall utanför området. Området ska regelbundet städas och rengöras. Om olägenheter uppkommer till följd av dammspridning, nedskräpning eller lukt från verksamheten ska bolaget vidta motåtgärder.
6. Bolaget ska i samråd med den lokala Räddningstjänsten ta fram en insatsplan för åtgärder och beredskap mot brand inom sex månader från det att tillståndet tagits i anspråk.
7. Avfall av olika slag ska förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. På anläggningen ska jord- och schaktmassor samt andra typer av fraktioner som inte lätt kan identifieras märkas upp med typ av avfall samt identifikation för spårbarhet.
8. Okända inkommande massor till anläggningen ska kontrolleras genom provtagning av massorna med en provtagningstäthet på minst ett prov per 500 ton. I de fall då statusen på inkommande massor är känd ska bolaget infordra och spara dokument som avser relevant avfallsdeklaration. Alla massor ska klassificeras.
9. Vid omklassning av massor ska provtagningstätheten vara minst ett prov per 500 ton. Omklassade massor som lagras på anläggningen ska märkas upp så att det tydligt framgår att de är omklassade.
10. Massor som tas emot på anläggningen ska hanteras så att spårbarheten bibehålls. Massornas ursprung och föroreningsstatus ska dokumenteras,
massor med olika typ av förorening och olika föroreningsnivåer får inte blandas.
11. Ett aktuellt kontrollprogram, som möjliggör bedömning av villkorsuppfyllelse, ska finnas för verksamheten. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och föreligga inom tre månader från det att tillståndet tagits i anspråk.
12. Bolaget ska i god tid, dock senast sex månader före nedläggning av hela eller delar av verksamheten, inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten.
Bolaget föreslår att Miljöprövningsdelegationen skjuter upp avgörandet om slutliga villkor beträffande hantering av vatten från behandlings- och lagringsytor för avfall. Prövotiden ska omfatta tre år med utbyggd verksamhet. Bolaget åtar sig att under prövotiden genomföra följande utredning:
U1. Bolaget ska under prövotiden utreda föroreningsinnehållet i bildat dag- och lakvatten i de olika delströmmarna som uppkommer från samtliga ytor med undantag av delyta 1, delyta 3 och delyta 7 (se ritning 03-13 Rev G). Eventuell påverkan på omgivande grundvatten ska också utredas.
En redovisning med genomförda utredningar, förslag på eventuella ytterligare begränsningsåtgärder och förslag på slutliga villkor ska lämnas in till Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen inom fyra år från det att tillståndet vunnit laga kraft, alternativt inom tre år efter att planerad utbyggnad är genomförd. Under prövotiden och till dess att Miljöprövningsdelegationen bestämmer annat föreslår bolaget att följande provisoriska föreskrifter ska gälla.
P1. Bolaget ska under prövotiden utföra provtagning på bildat dag- och lakvatten. Analys ska ske med avseende på oljeindex, suspenderat material samt metaller (bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel och kvicksilver). Provtagning ska utföras vid minst fyra tillfällen per år.
P2. Bolaget ska under prövotiden utföra grundvattenmätningar och provtagning på omgivande grundvatten såväl uppströms som nedströms infiltrationsanläggningen. Analys ska ske med avseende på CODCr, pH, Cl, Tot-P, Tot-N, NO3-N, NH4-N, metallerna bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel och kvicksilver. Provtagning och nivåmätning ska ske minst två gånger per år (april och oktober). Analys ska ske på filtrerade grundvattenprover.
P3. Halten opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex) får som riktvärde högst uppgå till 5 mg/l och halten suspenderat material får som riktvärde högst uppgå till
100 mg/l i utgående behandlat vatten, som avleds från filterbädd vid delyta 9 innan det slutligt infiltrerar ner i marken. Riktvärdena ska gälla som årsmedelvärden.
P4. Förslag på kontrollprogram gällande prövotiden ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk.
Bolagets beskrivning av verksamheten och miljökonsekvensbeskrivning
Av ansökningshandlingarna och vad bolaget i övrigt angett framgår bl.a. följande.
Verksamhetsbeskrivning (förstahandsyrkandet)
Avfallshantering
Allt inkommande avfall vägs. I samband med invägning registreras avsändare, tidpunkt, avfallsslag, transportör etc. Analysrapporter efterfrågas liksom uppgifter om hur avsändaren klassificerar avfallet ur föroreningssynpunkt. Bolaget har rutiner för omklassning av schaktmassor. Omklassade massor placeras åtskilda från annat avfall på anläggningen. Genom tydlig skyltning framgår massornas ursprung och föroreningsinnehåll.
Icke-farligt avfall
Lagring
Med ”lagring av avfall som del av att samla in det” avses bolaget lagring av avfall utan att det på något sätt behandlas eller bearbetas på anläggningen innan uttransport.
Detta lagringsbehov uppstår i de fall avfallsfraktioner tas emot som inte anses lämpliga för behandling med de behandlingsmetoder som bolaget kan erbjuda. Andra skäl kan vara transportlogistiska, tids- eller platsbrist. Mellanlagring av återvinningsbart bygg- och rivningsavfall, schaktmassor, VA-slam, obehandlat och behandlat trä och liknande avfall kommer att öka till 32 000 ton icke farligt avfall samtidigt på platsen.
Sortering
Bolaget avser att ta emot och sortera maximalt 185 000 ton icke farligt avfall avsett för byggnads- eller anläggningsändamål per år. Avfallsfraktioner som innefattas är schaktmassor t.ex. jordar från sanering och exploatering, otillräckligt sorterad betong, sten, tegel och asfalt samt osorterat bygg- och rivningsmaterial/industri- avfall som kan vara en blandning av ovanstående fraktioner samt gips. Aktuella schaktmassors föroreningsinnehåll kan variera från att vara helt opåverkade, t.ex. massor från exploatering av jungfrulig mark, till att innehålla föroreningshalter upp till gränsen för farligt avfall. Lagring av schaktmassor som inte utgör farligt avfall planeras ske inom yta 6, 8 eller 9 beroende på dess benägenhet att laka farliga ämnen. Förorenade schaktmassor som efter provtagning och analys visar sig utgöra farligt avfall, kommer utan undantag efter tillfällig lagring i sorteringshallen, yta 8,
skyndsamt att transporteras för vidare behandling på annan för detta ändamål godkänd anläggning. Osorterat bygg- och rivningsmaterial kan utgöras av inerta material såsom gips, betong, tegel och asfalt som inte utgör farligt avfall. Lagringen av dessa fraktioner planeras ske inom yta 6, som kommer att vara hårdgjord med asfaltskross.
Bolaget vill ha möjlighet att ta emot och sortera upp till 9 000 ton icke farligt avfall som inte är avsett för byggnads eller anläggningsändamål per år. Fraktioner som är aktuella i detta avseende är otillräckligt sorterad gips, isoleringsmaterial, planglas, trä, emballage av papper, wellpapp och plast samt osorterat bygg- och rivningsmaterial/industriavfall som kan vara en blandning av ovanstående fraktioner. Obehandlat returträ utgörs av trä från t.ex. rivningsarbeten. Lagring planeras ske inom yta 3 vars markbeläggning kommer att utgöras av packat grus. Behandlat returträ är trä som är målat, betsat eller på annat sätt behandlat utan att utgöra farligt avfall. Träet kommer efter lagring inom yta 9 att transporteras för vidare behandling på annan för detta ändamål godkänd avfallsanläggning.
Behandling
Bolaget vill utöka verksamheten till att omfatta krossning/fragmentering eller motsvarande upp till 100 000 ton icke farligt avfall (IFA) avsett för byggnads- eller anläggningsändamål per år. Avfallet utgörs huvudsakligen av betong, asfalt och tegel.
Bolaget vill utöka verksamheten till att omfatta krossning/fragmentering eller motsvarande upp till 13 000 ton IFA som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål per år. Avfallsfraktioner som innefattas utgörs huvudsakligen av park- och trädgårdsavfall (PTA). Bolaget avser även att fragmentera och flisa maximalt 100 000 ton returträ och PTA per år.
All fragmentering/krossning kommer att ske med mobil anläggning som kan förflyttas på verksamhetsområdet för att placeras där t.ex. bullerpåverkan är mindre. Vid fragmentering/ krossning använder bolaget nya moderna maskiner som har hög effektivitet och låga initialvärden avseende buller, jämfört med äldre maskiner.
Bolaget avser att biologiskt behandla upp till 35 000 ton organiskt IFA. Fraktioner som är aktuella utgörs av PTA och avvattnat slam. Detta är en helt ny verksamhet. Den PTA som bearbetats mekaniskt kommer att komposteras. Färdig kompost kommer att användas som anläggningsjord, jordförbättringsprodukt etc.
De olika avfallsfraktionerna kommer att lagras till dess att tillräcklig volym för sortering uppnåtts. Efter sortering kommer delar av avfallet att vidarebehandlas genom mekanisk bearbetning medan övriga andelar lagras i väntan på borttransport.
Farligt avfall
Bolaget planerar även att utöka sin verksamhet med mellanlagring av farligt avfall till maximalt 2 062 ton vid något enskilt tillfälle. Mellanlagring av farligt avfall kommer att ske inomhus eller under tak eller täckning med motsvarande grad av skydd.
Flytande farligt avfall kommer att förvaras i täta behållare placerade inom invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att regnvatten inte ansamlas. Samtliga fraktioner som utgör farligt avfall kommer att mellanlagras för att senare bortforslas för vidare transport till annan anläggning godkänd för ändamålet. Schaktmassor som efter klassificering visar sig utgöra farligt avfall kommer att lagras inomhus inom yta 8.
Asfalt som innehåller höga halter stenkolstjära utgör farligt avfall och kommer att lagras inomhus, yta 8. Flytande farligt avfall kan utgöras av t.ex. länsvatten från marksaneringar, spillolja och uttjänta verkstadskemikalier. Lagring avses ske i godkända täta behållare på ytor hårdgjorda med asfalt eller betong inom yta 8 eller
9. Förbrukade fordonsbatterier utgör farligt avfall och lagring avses ske i täta och täckta behållare inom yta 8 eller 9. Elavfall avses att lagras inomhus (yta
8) med undantag av vitvaror vilka vid platsbrist i hallen kan komma att lagras inom asfalterad yta 9. Felsorterat impregnerat trä kan av misstag komma in på anläggningen. Virke som är impregnerat med kreosot, arsenik, krom eller koppar utgör farligt avfall och kommer att lagras inomhus inom yta 8. Vid platsbrist kan lagring komma att ske under nederbördsskydd inom asfalterad yta 9. Felsorterat farligt avfall kommer att lagras inomhus eller vad avser aerosoler i godkända miljöcontainers på samma sätt som flytande farligt avfall och blybatterier inom yta 9.
Avvattning
Inom verksamheten avser bolaget att avvattna olika typer av slam upp till maximalt 20 000 ton per år. Avvattningen planeras främst att ske enligt konventionell gravitationsteknik. Det vatten som avskiljs från slammet kommer att behandlas i slam- och oljeavskiljare med efterföljande sandfiltrering. Avvattnat VA-slam avses lagras inom yta 5. Ytan kommer att vara hårdgjord med betong eller asfalt.
Lakvatten samlas upp i en tank och avses återvinnas i första hand för bevattning av kompost. Efter lagring avhämtas slammet för spridning på åkermark. Endast rötat slam från REVAQ-certifierade avloppsreningsverk avses tas emot på anläggningen. Sortering kommer även att ske av avvattnat gatubrunnsslam för att sortera ut organisk fraktion från inert.
Verksamhet som ej är avfallsbaserad
Bolaget planerar att lagra timmer och GROT (grenar och toppar) som används för framställning av träbaserat bränsle. Mängden timmer som kommer att lagras beräknas till ca 2 000 m3 fub (fastkubikmeter under bark) per tillfälle. Lagringen kommer att ske utan vattenbegjutning. Bolaget planerar också att framställa träbaserat bränsle i form av flis och brännved av GROT. Råvaran till produktionen
kommer maximalt att uppgå till 9 000 m3 fast mått/år vilket beräknas motsvara maximalt 4 000 ton/år. Produktionen kommer att ske genom kapning, klyvning och flisning. Framställt träbaserat bränsle kommer att lagras inom verksamhetsområdet. Produktionen kommer i huvudsak ske i anslutning till eldningssäsongen varvid lagerhållningen av den huvudsakliga mängden råvara förväntas bli kortvarig.
Maximalt kommer 4 000 ton träbaserat bränsle att lagras per år.
Bolaget har efter anmälan erhållit beslut om att påbörja verksamhet, avseende fordonstvätt, men så har ännu inte skett. Anläggningen planeras för max
1 000 fordon per år.
Miljökonsekvensbeskrivning (förstahandsyrkandet)
Lokalisering
Bolaget har för avsikt att utöka befintlig verksamhet inom del av fastigheterna och i Svedala kommun. På aktuell del av
bedrivs idag sortering, mekanisk bearbetning (krossning) och mellanlagring samt biologisk behandling av avfall.
De mest påtagliga miljöeffekterna till följd av verksamheten avser buller, damning samt utsläpp till luft och vatten.
Verksamhetsområdet är inhägnat, huvudsakligen genom en vall med en höjd på ca 4–7 m. Inom en del av den södra gränsen utgörs inhägnaden av ett staket och vid infarten i den norra delen finns en grind. Området är låst nattetid.
Verksamheten är beläget utmed väg E65 i Skabersjö. Infart är från Skabersjövägen som löper parallellt med E65:an från avfarten i Oxie. I öster avgränsas verksamhetsområdet av ett skogsparti, beläget mellan anläggningen och Skabersjö slottsväg. I söder gränsar verksamhetsområdet till tätbevuxen skogsmark respektive
x.x. xxxxxxxx försedd med skyddsplantering. I väster gränsar fastigheten till åkermark. I norr avgränsas fastigheten av Skabersjövägen och norr om denna återfinns ett skogsområde.
Området omfattas av riksintressen för kulturmiljö och naturvård. E65 omfattas av riksintresse för vägar. Aktuell del av fastigheten ligger inte inom, eller i närhet av vattenskyddsområde, Natura 2000-område eller naturreservat. Två fornlämningar har påträffats i närområdet. Fastigheterna ligger inom huvudavrinningsområdet 90 Sege å och delavrinningsområdet 616395-133236. Närmaste ytvattenförekomst är Sege Å – Spångholmsbäcken - Börringesjön, SE615640-133329. Avståndet till Sege å, som har sin närmaste punkt väster om verksamhetsområdet kommer efter planerad utökning av området att uppgå till ca 450 m. Området är beläget inom grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar, SE615989-133409, vilken omfattar delar av sydvästra Skåne.
Svedala kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den
9 juni 2010. En revidering av översiktsplanen är under framtagande (mars 2018). Aktuell del av fastigheterna berörs inte direkt av översiktsplan och ligger inte inom detaljplanelagt område.
Befintligt verksamhetsområde omfattar ca 5 ha. Ytorna är till ca 1/3 belagda med asfalt, 1/3 hårt packat asfaltskross samt 1/3 grus beroende på hanterade avfallsslag. Under ytlagret återfinns fyllnadsmassor bestående av betongkross samt andra inerta återvinningsmassor t.ex. mineraljord, kakel, klinker, tegel m.m. Fyllnadslagrens mäktighet varierar mellan 0,5–3 m. Det planerade utökade området består av jordbruksmark.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär fortsatt verksamhet inom aktuell del av fastigheten
med oförändrade avfallsslag och mängder jämfört med nuvarande verksamhet. Verksamheten fortsätter då att bedrivas inom ramen för gällande beslut, fattade av Xxxx- och miljönämnden i Svedala. Nollalternativet medför begränsningar i bolagets möjlighet att ta emot och behandla vissa avfallsslag och därmed dess utvecklingspotential och konkurrenskraft.
Alternativ lokalisering
Det är generellt mycket svårt att hitta en alternativ lokalisering som är funktionellt lämplig med önskad ytstorlek men också ekonomiskt rimlig att ta i anspråk. En grundförutsättning för sökt lokalisering var att även den befintliga verksamheten i Skabersjö måste flyttas till den aktuella platsen.
Bolaget sökte därmed en industritomt på ca 7 ha med följande förutsättningar:
• bra infrastruktur (nära motorväg/riksväg)
• tillräckliga skyddsavstånd till närliggande bostadshus och liknande (500 m)
• tillräckliga skyddsavstånd till skyddade områden typ grundvattentäkter, natur- och kulturskyddsområden, Natura 2000-områden eller liknande
• liten påverkan på landskapsbilden
• möjlighet till avledning av dagvatten/lakvatten
• geotekniskt stabila grundförhållanden
• rimligt tomtpris
Alternativ 1 Malmö Hamn
Lokaliseringsalternativ Malmö hamn innebär utökad verksamhet på del av fastigheten Hamnen 22:164 i Malmö. Fastigheten ägs av Copenhagen Malmö Port AB och på denna fastighet bedriver bolaget redan idag verksamhet jämförbar med nollalternativet. En nyetablering kommer att ske inom fastigheten under 2019. Fastigheten ligger i Malmö
hamn och är omgärdad av industritomter. Avstånd till närmaste bostadshus uppgår till mer än 500 m. Det är ca 4 km till närmsta påfart till motorväg E6/E22.
Alternativ 2 Östa Ljungby
Fastigheten Xxxxx Xxxxxxx 0:0 är lokaliserad norr om Östra Ljungby tätort i Klippans kommun. Fastigheten som ligger i anslutning till E4:an har en total yta på ca 11 ha.
Östra Ljungby 3:2 är detaljplanerad för industri, småindustri, kontor samt bitvis för odling. Fastigheten ägs av Klippans kommun. Omgivningarna runt fastigheten utgörs av jordbruksmark och närmaste bostäder utgörs därför av enskilda gårdar ca 100 m från fastighetsgränsen. Till närmaste bostadsområde i Östra Ljungby tätort är avståndet cirka 550 m.
Alternativ 3 Trelleborg
Fastigheterna och är lokaliserade i utkanten av Trelleborgs tätort, i ett verksamhetsområde vid Sjöviksvägen. Fastigheterna har en total yta på cirka 2 ha.
Närmaste avfart till E6/E22 ligger cirka 2,5 km från fastigheten. Närmaste bostad ligger cirka 430 m sydöst om fastigheten. Fastigheten ägs av bolaget och här bedriver sökanden redan idag verksamhet jämförbar med nollalternativet.
Aktuell verksamhet kräver en lokalisering som uppfyller flera kriterier, varav tillräcklig yta har varit en starkt begränsande faktor. Det har visat sig mycket svårt att hitta tänkbara fastigheter som uppfyller kravet på ytstorlek. Fastigheten i Alternativ Malmö hamn är i grunden för liten, och möjligheterna till en utökning av verksamhetsområdet begränsas av intilliggande områden som är av biologiskt intresse enligt kommunens naturvårdsplan. Planfrågan och osäkerheterna avseende framtida besittningsrätt är ytterligare försvårande faktorer. Alternativ Östra Ljungby är jämförbart med huvudalternativet, beläget på landsbygden och dessutom utanför skyddade områden.
Avståndet till närliggande bostadsbebyggelse är dock mindre än för huvudalternativet. En avgörande skillnad är att alternativ Östra Ljungby idag är helt oexploaterat medan huvudalternativet bygger på en utökning i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Vidare är fastigheten belägen långt från storstadsregionen Malmö/Lund vilket innebär ökade avstånd till bolagets befintliga marknad och kunder. Alternativ Trelleborg utgörs av två fastigheter. Den totala ytan är mindre än vad som önskas för verksamheten.
Avståndet till närliggande bostäder är också kortare än för huvudalternativet. Fastigheterna ligger dock bra till med relativt goda transport- och logistikmöjligheter och med tillräckliga avstånd till skyddsvärda naturområden. Bolaget bedriver redan idag avfallsverksamhet i mindre skala både på lokaliseringsalternativ Malmö hamn och Trelleborg. Det bedöms vara fullt möjligt att utöka verksamheten i anslutning till båda dessa befintliga verksamheter. Inget av dessa alternativ erbjuder dock tillräckligt stora ytor för att rymma hela den planerade utökade verksamheten. Mot bakgrund av att bolaget inte har någon säker framtida nyttjanderätt inom alternativ Malmö hamn bedöms alternativ Trelleborg vara det mest intressanta för en eventuell utökning, efter huvudalternativet.
Alternativa utformningar
Bolaget har redovisat förslag till placering av lagrings- och behandlingsplatser inom verksamhetsområdet. Bolaget vill dock ha möjlighet att utföra vissa omflyttningar av aktuella ytor om behov uppstår. En del verksamheter som riskerar att damma och/eller bullra kommer att ske där miljöpåverkan och risken för störningar är minsta möjliga.
Vid lokalisering av olika verksamheter inom anläggningen har de parametrar som har bäring på miljöstörningar varit styrande. Således är till exempel verksamhet som kan ge upphov till förorenat lak- och dagvatten lokaliserade till de östra delarna där markytan kommer att asfalteras. De renare och mindre miljöstörande verksamheterna är lokaliserade till övriga ytor och då har logistik varit en viktig styrparameter.
Vattenhantering
Allt dagvatten som genereras inom verksamhetsområdet omhändertas lokalt dels genom ytavrinning till en anlagd stenkista inom verksamhetsområdets nordvästra del, dels genom diffus infiltration genom befintlig markyta. Den årliga volymen dagvatten som infiltrerar inom befintligt verksamhetsområdet har beräknats till ca 11 600 m3.
Farligt avfall och förorenade massor som befaras särskilt lakningsbenägna kommer att förvaras inomhus eller nederbördsskyddat på lämplig yta varvid föroreningsspridning till dag- och grundvatten minimeras. Eventuellt lakvatten från hanteringen av farligt avfall inomhus kommer att samlas upp i separat slutet system.
Vatten från avvattning kommer att behandlas genom slam- och oljeavskiljare och därefter samlas upp i en tät sedimenteringsdamm med provtagningsmöjligheter. Från dammen kommer det att finnas en bräddningsledning ansluten till ytterligare slam- och oljeavskiljare. Härifrån leds vattnet via en filterbädd följt av ett infiltrationsdike eller motsvarande vilket nyttjas om dagvattentillförseln blir hög vid intensiv eller långvarig nederbörd. Om kvaliteten på det behandlade vattnet tillåter det, planeras det bl.a. användas för dammbekämpning. Tvättvatten från fordonstvätt kommer att behandlas på likvärdigt sätt genom slam- och oljeavskiljare, sedimenteringsdamm och filterbädd.
Vattnet infiltrerar därefter genom naturliga jordlager innan det når grundvattnet som är recipient. Av verksamheten opåverkat dagvatten t.ex. från takytor, parkeringsplatser eller verksamhetsytor där inert avfall hanteras, kommer att infiltreras genom befintlig mark eller samlas upp och användas för dammbekämpning.
Luft
Utsläpp till luft sker dels i samband med transporter till och från anläggningen, dels från arbetsmaskiner och bearbetningsprocesser inne på anläggningen. De lokala utsläppen till luft kommer att öka något i takt med att verksamheten expanderar.
Utöver park- och trädgårdsavfall kommer avvattnat VA-slam samt organisk fraktion från gatubrunnsslam att komposteras. Vid kompostering av organiskt material avgår ammoniak och koldioxid till luften. Avgången kan dock begränsas genom optimering av
kol-kväve-kvoten i det behandlade avfallet. Andra ämnen som riskerar att bildas i komposteringsprocessen är metan och lustgas, som är potenta växthusgaser. Metan uppstår dock inte i en välskött och fungerande komposteringsprocess, men kan bildas vid driftstörningar och så kallad surjäsning. Det är således av vikt även vad avser klimatgaser att komposteringsprocesserna drivs optimalt i alla delar. Vidare kan flisstackar ge upphov till utsläpp av terpener och förorenade jordar utsläpp av flyktiga organiska kolväten, beroende på föroreningstyp.
Buller och damning
Verksamhetsområdet omges i dag av 4–7 m höga bullervallar samt skyddsplanteringar. Dessa kommer att förlängas så att även det framtida utökade verksamhetsområdet motsvaras av likvärdigt skydd. De nya vallarna planeras för att vara 6 m höga samt planterade med helårsgröna växter. För att ytterligare motverka bullerstörningar i samband med lastning, lossning och avfallshantering använder bolaget genomgående moderna och tystgående maskiner. Dammande bearbetningsprocesser som flisning och krossning kommer att ske där miljöpåverkan och risken för störningar är som lägst.
Dammbekämpning kommer att ske vid behov genom exempelvis vattenbegjutning.
Transporter
Med den planerade utökade verksamheten bedöms fordonstrafiken öka med
ca 40 transportrörelser till och från anläggningen per dag jämfört med nollalternativet. Totalt bedöms antalet trafikrörelser uppgå till ca 200 per dag. I dessa ingår både avfallsleveranser och utleveranser av produkter.
Brandriskutredning
Risken för omgivningen runt anläggningen bedöms vara tillfredsställande under förutsättning att kraven på lagringskonfigurationer i brandriskutredningen uppfylls. Konsekvenserna av en eventuell brand begränsas genom att avstånd mellan olika upplag hålls samt storleken på avfallshögar begränsas.
Stora mängder släckvatten kan uppkomma vid en eventuell brand. Vid brand i trädbränsle kommer släckvattnet att infiltrera ner i marken då trädbränslet hanteras på ej hårdgjorda ytor. Vid brand på yta 6 som är belagd med asfaltkross kan släckvatten från brand i balat industriavfall och eventuell plast, emballage eller papper i bygg- och rivningsavfall infiltrera ner i marken.
Vid brand i plast, industriavfall eller elektronik som hanteras på hårdgjorda ytor kommer släckvatten att rinna ner mot sedimenteringsdammen och därmed inte rinna direkt ut i marken.
Verksamhetsbeskrivning (andrahandsyrkandet)
I andrahandsyrkandet begränsas den tillståndspliktiga verksamheten till befintligt verksamhetsområde. Det innebär också att mängderna avfall justeras för att reflektera det mindre verksamhetsområdet.
Icke-farligt avfall
Lagring
Med ”lagring av avfall som del av att samla in det” avses i föreliggande ansökan lagring av avfall utan att det på något sätt behandlas eller bearbetas på anläggningen innan uttransport. Detta lagringsbehov uppstår i de fall avfallsfraktioner tas emot som inte anses lämpliga för behandling med de behandlingsmetoder som bolaget kan erbjuda. Andra skäl kan vara transportlogistiska, tids- eller platsbrist. Maximalt planeras för lagring av 18 500 ton IFA vid varje enskilt tillfälle.
Sortering
Bolaget avser att ta emot och sortera maximalt 185 000 ton IFA avsett för byggnads- eller anläggningsändamål per år. Exempel på aktuella avfallsfraktioner är uppgrävda schakt- och fyllnadsmassor från markarbeten, osorterad betong, sten, tegel och asfalt samt bygg- och rivningsmaterial/industriavfall som kan vara en blandning av ovanstående fraktioner samt gips.
Vidare avser bolaget att ta emot och sortera upp till 7 000 ton IFA/år som inte är avsett för byggnads eller anläggningsändamål. Fraktioner som är aktuella i detta avseende är otillräckligt sorterad gips, isolering och trä. Sortering kommer även att ske av avvattnat gatubrunnsslam för att separera organiskt material (löv, pinnar mm) från oorganiskt (grus, sand).
Blandat avfall som kommer in på anläggningen okulärbesiktigas och därefter sorteras merparten av avfallet genom plocksortering med grävmaskin eller skotare försedd med gripklo. Xxxxxxx handsortering kan också komma att förekomma i viss mån. Efter plocksortering kommer bl.a. fraktionerna gips, betong, tegel, asfalt, sten och porslin att bearbetas mekaniskt genom krossning. De krossade fraktionerna sorteras därefter ytterligare genom trumsiktning, skaksiktning och/eller fraktionssiktning. Schaktmassor kommer huvudsakligen att sorteras genom harpning och/eller siktning beroende på innehållet av sten i massorna. Förorenade massor kan också komma att sorteras med hjälp av lastare eller grävmaskin. Denna typ av processer kan ändra föroreningsinne- hållet i aktuella massor varefter det finns anledning att internt utföra en ny provtagning och analysering av föroreningsinnehållet. Exempelvis kan man genom enkel sortering med hjälp av lukt och syn skilja bort förorenade massor som klart utgör en avgränsad del av en leverans. Resterande massor kan då komma att omklassas. Bolaget har skriftliga rutiner för mottagning, verifiering, provtagning och lagring av uppgrävda massor med känt och okänt föroreningsinnehåll. Bolaget har även rutiner för omklassning av uppgrävda massor.
Behandling
Bolaget planerar att öka mängden avfall som fragmenteras och/eller krossas till maximalt 100 000 ton/år, för avfall som ska återvinnas för byggnads- och anläggningsändmål. Bolaget avser även att ta emot och mekaniskt bearbeta upp till 3 000 ton IFA som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål per år.
Fraktioner som är aktuella i detta avseende är gips.
Inkommande avfall lagras i högar eller stackar tills dess att tillräcklig volym uppnåtts som motiverar mekanisk bearbetning. Krossning kommer således ske kampanjvis på anläggningen med uppskattningsvis cirka 3-4 tillfällen/år och en varaktighet om cirka 3-5 dygn/tillfälle. Gips, betong, tegel, asfalt, sten, glas och porslin kommer att bearbetas mekaniskt genom krossning med mobilt krossverk, när tillräckliga volymer uppnåtts. Park- och trädgårdsavfall kommer att fragmenteras med x.x. xxxxxxxxx som en förbehandling för kompostering. All mekanisk bearbetning kommer att ske med mobila anläggningar som kan förflyttas inom verksamhetsområdet för att vid behov placeras där bullerspridning minimeras, t.ex. bakom befintliga upplag eller invid bullervallen.
Bolaget avser att biologiskt behandla (kompostera) fragmenterat park- och trädgårdsavfall (PTA), avvattnat slam från reningsverk (VA-slam) samt organisk fraktion från uppsamlat gatubrunnsmaterial (GB-slam). Den totala mängden planeras uppgå till cirka 35 000 ton/år.
Bolaget avser vidare att fragmentera och flisa returträ och PTA, som en behandling innan förbränning. Den totala mängden planeras uppgå till cirka 40 000 ton/år.
Farligt avfall
Maximalt planeras för lagring av 2 040,22 ton farligt avfall vid varje enskilt tillfälle.
Schaktmassor som efter klassificering visar sig utgöra farligt avfall kommer att lagras inomhus. Sådana massor kommer skyndsamt att transporteras bort för vidare behandling på annan för detta ändamål godkänd avfallsanläggning. Asfalt som innehåller höga halter stenkolstjära utgör farligt avfall. Analysresultatet avgör om asfalten är farligt avfall eller ej. Bolaget avser att följa tillsynsmyndighetens riktlinjer för när asfalt kan anses vara ett farligt avfall. Sådan asfalt kommer att lagras inomhus.
Flytande farligt avfall kan utgöras av t.ex. länsvatten från marksaneringar. Lagring avses ske i godkända täta behållare på ytor som är hårdgjorda med asfalt, betong eller motsvarande.
Förbrukade fordonsbatterier utgör farligt avfall på grund av sitt innehåll av bly och ska därför hanteras på ett säkert sätt. Lagring avses ske i särskilda för ändamålet avsedda täta och täckta behållare.
Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla tungmetaller och andra farliga ämnen och utgör därför som grundregel farligt avfall. Elavfall avses att lagras inomhus med undantag av vitvaror vilka vid platsbrist i hallen kan komma att lagras utomhus.
Impregnerat trä kommer att lagras inomhus. Vid platsbrist kan lagring komma att ske utomhus under nederbördsskydd.
Felsorterat farligt avfall kommer att lagras inomhus eller vad avser aerosoler i godkända miljöcontainers på samma sätt som flytande farligt avfall och blybatterier.
Avvattning
I framtida verksamhet avser bolaget att avvattna slam. Slamfraktionerna kommer att utgöras av gatubrunnsslam och borrslam (s.k. borrkax från anläggande av t.ex. energibrunnar). Bolaget planerar att avvattna maximalt 20 000 ton slam per år.
Avvattning av slam från sugning av gatubrunnar (GB-slam) och borrkax planeras att ske genom konventionell gravitationsteknik. Slamfraktionerna har typiskt sett redan genomgått grov avvattning i container eller sugbil innan leverans. I det första steget placeras slammet i en slamficka försedd med en vattengenomsläpplig barriär som grovfilter. Slamfickan avvattnas via en brunn eller ränna i slamfickans botten vilken är ansluten till slam- och oljeavskiljare. Utgående vatten från avskiljarna behandlas tillsammans med övrigt dag- och lakvatten i sedimenteringsdamm och sandfilter/markbädd innan det tillåts infiltrera genom naturlig mark.
Verksamhet som ej är avfallsbaserad
Bolaget planerar att framställa träbaserat bränsle i form av flis. Råvaran utgörs av skogsprodukter bestående av GROT. Råvaran till produktionen kommer maximalt att uppgå till 3 000 m3 fast mått per år vilket beräknas motsvara max 2 000 ton per år.
Produktionen kommer att ske genom kapning, klyvning och flisning.
Produktionen kommer i huvudsak ske i anslutning till eldningssäsongen varvid lagerhållningen av den huvudsakliga mängden råvara förväntas bli kortvarig. Maximalt kommer 4 000 ton träbaserat bränsle att lagras per år.
Två spolplattor planeras att anläggas för avspolning av maximalt 1 000 fordon vardera per år. Den ena plattan ska vara avsedd för den egna fordons- och maskinparken. Den andra för utvändig avspolning av betongbilar. Anläggningen kommer att bestå av en spolplatta med sandfång. Tvättvattnet avleds via en korrekt dimensionerad slam- och oljeavskiljare av Klass 1, och vidare till planerad sedimenteringsdamm. Klass 1-
avskiljare dimensioneras och utformas så att oljeindex i utgående behandlat vatten inte överstiger 5 mg/l. Inga tvättkemikalier kommer att användas, utan endast avspolning med högtryckstvätt. Bolaget har under 2018 anlagt en separat sedimenteringsanlägg- ning för betongblandat vatten. För att inte rester av betong ska stelna i betongbilarnas blandare tillsätts vatten. Blandarna hålls roterande fram till tömning i sedimenterings- anläggningen. Här sjunker betongpartiklar till botten medan vattenfasen återanvänds för nästkommande sköljning. Den sedimenterade betongen kommer att grävas ur efterhand och återvinnas tillsammans med övriga betongfraktioner genom krossning.
Miljökonsekvensbeskrivning (andrahandsyrkandet)
Nollalternativ
Se förstahandsyrkandet.
Alternativ lokalisering och andra utformningar Se förstahandsyrkandet.
Vattenhantering
Inom yta 6 planeras för lagring, sortering, krossning och avvattning bl.a. av sådant avfall som kan ge upphov till förorenat dagvatten. Hela yta 6 kommer att beläggas med asfalt, betong eller motsvarande. Allt vatten som avrinner från ytan kommer att samlas upp i ett utjämningsdike i norra delen av ytan. I dikets lågpunkt kommer en pumpstation anläggas för att föra över allt vatten till reningsanläggningen inom yta 9.
Yta 8 utgörs av en industrihall där man ska lagra bl.a. farligt avfall i form av elavfall, tjärasfalt och förorenade jordar som utgör farligt avfall eller är lakningsbenägna. I hallen ska även lätta avfallsfraktioner typ papp- och plastemballage sorteras. Hallen är försedd med extra starka, kemresistenta och motståndskraftiga betonggolv. Eventuellt spill och lakvatten kan samlas upp lokalt, inget lakvatten kommer utanför hallen. Allt lakvatten som uppstår i hallen leds via en uppsamlingsledning direkt till en separat sluten tank om 5 m3. Vattnet kommer initialt bedömas vara förorenat och därför skickas till extern mottagare för vidare behandling. Vid behov, om t.ex. mottagaren begär det, utförs provtagning och analys av vattnet innan tömning.
Inom yta 9 planeras för lagring, sortering, krossning och avvattning bl.a. av sådant avfall som kan ge upphov till förorenat dagvatten. Lagring av farligt avfall inom ytan kommer att ske med skydd mot nederbörd. Även lagring av VA-slam samt slamavvattning kommer att ske inom yta 9. Inom ytan är också en spolplatta för arbetsfordon planerad liksom en separat anläggning för av- och urspolning av betongbilar. Hela ytan kommer därför att beläggas med asfalt, betong eller motsvarande, undantaget ytor för sedimentation och infiltration. Allt vatten som avrinner från yta 9 kommer att samlas upp och renas innan det kontrollerat släpps ut till mark- och grundvatten. Inom yta 9 planeras också för lagring av rötat avvattnat slam från kommunala avloppsreningsverk. Slammet kommer antingen lagras inför spridning
på åkermark, eller komposteras och användas som substrat i jordframställning. Dagvatten kommer att transporteras till anläggningen för slamavvattning och där genomgå samma rening som slamvattnet genomgår.
Bolaget har för avsikt att hårdgöra stora delar av den befintliga ytan. Dessa hårdgjorda ytor kommer då att generera en större mängd dagvatten som kan ha viss föroreningspåverkan från avfallshanteringen. Det genererade dagvattnet avser bolaget därför att behandla innan det kan släppas ut till omgivande recipient.
I och med att yta 6 kommer att ges en annan utformning och hysa andra verksamheter och större avfallsmängder kommer detta att ge konsekvenser på dagvattenhanteringen. Yta 6 kommer att generera ett dagvattenflöde som på årsbasis är ca 85 % av det som genereras på yta 9. Om man ska ta hänsyn till de sänktermer som de olika avfallsupplagen ger upphov till kommer flödet att uppgå till ca 3 600 m3. Yta 9 kommer inte att påverkas av bolagets eventuella ändringar i strategin vad avser mängd eller kvalité på genererat dagvatten. Konsekvenserna här kan i stället uppstå med anledning av de reningstekniker som finns lokaliserade i det nordöstra hörnet av området.
Den föreslagna reningsanläggningen på yta 9 är väl genomtänkt och har alla de kriterier som man kan ställa på en anläggning som hanterar dagvatten med ett varierande flöde men med relativt kända föroreningar där den absoluta merparten är bunden i partikulär form.
Utökningen blir i princip direkt proportionell när det gäller slam-och oljeavskiljare och sedimenteringsdamm. När man kommer till sandfiltret har man utjämnat en del av flödet varför detta inte behöver utökas med 85 % utan snarare med 50 %. I grova tal utan att ha detaljprojekterat reningsanläggningen kan man redovisa följande ungefärliga dimensionering:
• Utjämnings- och sedimenteringsdamm (gjuten damm): A = 500 m2, V = 1 000 m3
• Slam-oljeavskiljare: dim för 100 l/s, klass 1. Reservutrymme för en parallell enhet bör finnas om behov uppstår.
• Sandfilter / markbädd: görs förslagsvis 1 200 m2 med 2 parallella enheter på vardera 600 m2.
• Slutlig infiltration i ett infiltrationsdike.
Dagvattnet från yta 7 utgörs av en försvinnande liten del. Vattnet från dessa 0,4 ha är förhållandevis rent och kan efter enkel provtagning avbördas som normal nederbörd. Som området är utformat finns möjligheter till enkel uppsamling och kontroll med eventuell provtagning i norr innan vattnet kan låtas infiltrera ner i marken. Yta 8 utgörs av ett tak med ännu mindre yta. Dessutom ett ganska högt tak, varför sannolikheten för
att besvärande damning eller annan förorening ska hamna på taket är liten för att inte säga försumbar. Detta vatten hanteras i separat ledning som leds norrut för att där infiltrera ner i marken. Även detta vatten kan vid behov samlas upp spontant och kontrolleras innan det får infiltrera ner i marken. Skulle något av dessa dagvatten trots allt visa på störande halter av olika föroreningar får vattnet behandlas vilket kan ske både i anslutning till ytorna i norr, samt genom överföring till den större reningsanläggningen.
Som slutlig recipient för de här dagvattnen föreslås underliggande mark och grundvatten. Det är därmed viktigt att påpeka att verksamheten inte bidrar med mer vatten till området utan i stort sett är det den naturliga nederbörden som återbördas och ska tas omhand. Något vatten tas upp från den interna vattentäkten men detta kan troligen balanseras mot en ökad avdunstning från olika avfallsvolymer, inte minst komposthögar som har ett stort vattenunderskott.
Buller
Vid den ansökta verksamheten kommer samtliga bulleralstrande verksamheter att kvarstå samt bedrivas i något större skala.
I samband med tillståndsansökan för förstahandsyrkandet genomfördes år 2016 en bullerutredning vilken visade att ljudnivåerna vid de närmast liggande bostäderna underskrider riktvärdet för dagtid (50 dBA) enligt NV:s Rapport 6538 vid befintlig verksamhet samt vid ansökt verksamhet enligt förstahandsyrkandet. Detta gäller även då alla bulleralstrande enheter är igång samtidigt på anläggningen. De utförda bullerutredningarna indikerar att gällande bullernivåer kommer att hållas även för ansökt verksamhet, eftersom denna är mindre omfattande än ansökt verksamhet enligt förstahandsyrkandet. Bolaget åtar sig att för ansökt verksamhet inte överskrida tillåtna riktvärden för buller samt att efter tillstånd har erhållits uppdatera bullerutredningen enligt gällande förutsättningar.
Transporter
Vid ansökt verksamhet bedöms antalet transportrörelser till och från anläggningen uppgå till cirka 170 stycken per dag, en ökning med 10 stycken per dag. Transporterna kommer likt idag huvudsakligen ske dagtid. Någon förändring med avseende på transportvägar kommer inte att ske i och med ansökt verksamhet. Transporter till och från befintlig verksamhet beräknas utifrån tillgängliga trafikflödesmätningar utgöra cirka 13 % av den totala trafiken på Skabersjövägen. Vid ansökt verksamhet bedöms denna andel öka med cirka en procentenhet till ungefär 14 %.
Brandriskutredning
Ansökt verksamhet innebär att lagring av farligt avfall och flis kommer att ske inom verksamhetsområdet. Övriga risker i planerad verksamhet kommer att innefatta:
• Utsläpp av föroreningar till mark och grundvatten p.g.a. dålig skötsel av reningsanläggningen.
• Utsläpp av orenat dag- och lakvatten till grundvattnet p.g.a. kraftig och ihållande nederbörd med överbelastning av reningsanläggningen som följd.
Statusrapport
Inom befintligt verksamhetsområde förekommer förhöjda halter av barium, bly och zink i anslutning till 2 av provgroparna. De förhöjda halterna kan härledas till så kallad ÅVC-material bestående av betongkross eller andra inerta återvinningsmassor till exempel mineraljord, kakel, klinker, betong och tegel som har använts för att öka områdets bärighet.
Förhöjda halter av PAH förekommer generellt inom områdena för samtliga 8 prov- gropar och kan härledas till den asfaltkross som använts för att hårdgöra markytan.
Marken inom framtida verksamhetsområde förefaller utifrån analysresultaten vara opåverkad. I ett prov överskrids Naturvårdsverkets nivå för MRR avseende kadmium.
Vad gäller grundvatten detekterades vid analys från ett grundvattenrör låga halter av PAH-M och PAH-H. I två rör detekterades låga halter av alifater >C16-C35. Källan är sannolikt asfaltkross. Grundvattnet inom framtida verksamhetsområde förefaller opåverkat.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har avstyrkt tillståndsansökan och framfört bl.a. följande.
Länsstyrelsen anser inte att tillstånd ska meddelas för verksamheten med hänvisning till 3 kap. 4 § miljöbalken. Marken som ska tas i anspråk är brukningsvärd jordbruksmark och även om avfallshantering skulle kunna anses vara ett väsentligt samhällsintresse så borde behovet kunna tillgodoses på ett från allmänhetens synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det är vidare oklart om bolaget kan säkerställa tillgång på släckvatten vid en eventuell brand eller om man har möjlighet att skapa förutsättningar för att kontrollera innehållet i utgående vatten från reningsanläggningen.
Miljönämnden
Bygg- och miljönämnden i Svedala har anfört bl.a. följande.
Nämnden anser inte att packad yta av grus, stenkross och asfalt kan anses som tät samt att inget dagvattnen från de hårdgjorda ytorna kan anses vara rent. Allt dagvattnet från samtliga ytor behöver genomgå lämplig rening innan det tillåts
infiltrera i mark. Det minireningsverk som finns på fastigheten sedan 2019 bör anpassas efter den planerade belastningen.
Segeåns Vattendragsförbund och vattenråd
Vattendragsförbundet anser att allt dagvatten från verksamheten är att anse så som avloppsvatten och att infiltration inte innebär en fullgod rening. Provtagning av allt dagvatten/avloppsvatten ska ske innan det släpps till recipient. Vattendrags- förbundet vill också framhålla att MKN för vattenförekomsten ska innehållas och stora summor lagts ner på åtgärder för att nå god status. Förhöjda halter utöver naturliga bakgrundsvärden ska renas ytterligare. Man ställer sig tveksam till om vald reningsmetod räcker för alla typer av föroreningar som kan uppkomma från verksamheten.
Trafikverket
Trafikverket kommer inte att acceptera en bullervall inom vägområdet. Längs med väg E65 går ett befintligt viltstängsel. Bullervallens släntfot måste ligga minst 2,5 m från detta viltstängsel, annars finns det en risk för att viltstängslet förlorar sin funktion. Trafikverket anser att tillstånd enligt väglagen ska sökas och beslut erhållas innan dess att miljötillstånd erhålls för att säkerställa att vallen kan uppföras på tänkt placering.
Närboende
och har anfört att man motsätter sig den
ansökta verksamheten på grund av den kraftigt ökade tunga trafiken som man anser vanligtvis håller alldeles för hög hastighet, ljud och lukt ifrån verksamheten som mångdubblas samt att med den stora ökningen samt byggandet av en fordonstvätt och lagring av farligt avfall känner de stor oro för sitt dricksvatten.
och framför att de inte vill att tillstånd till
verksamheten beviljas. När de köpte sin fastighet fick de besked av Svedala kommun att det på grund av natur- och kulturintressen i omgivningen samt strandskyddet från Sege å fanns goda grunder att anta att det aldrig skulle bli fråga om etablering av någon industri eller bebyggelse i området. Man har under den tiden lagt ner stora summor på att renovera fastigheten. C-anläggningen etablerades utan samråd och makarna har inte heller i detta ärende blivit kontaktade av bolaget. Idag har man olägenhet från buller, leriga vägar och damm. Man vänder sig även emot att anläggningens öppettider ska utökas och är rädd för att det uppkommer nya luktproblem på grund av den nya hanteringen av avloppsslam. Även det egna dricksvattnet ser man en risk för då man menar att marken faller från anläggningen ner till makarnas gård.
och motsätter sig planerna på den utvidgade
verksamheten. Deras barn stiger dagligen på och av skolbussen i korsningen där verksamheten idag har sin infart. Den tunga trafiken är redan idag omfattande och utgör en risk. En utbyggnad kommer att öka trafiken. Det är inte heller lämpligt med tanke på skolan som ligger i närheten. Redan idag störs de boende av ljudet från stenkross och liknande och befarar att en utökad verksamhet kommer öka störningarna.
m.fl framför bl.a. följande. Gränsen för närboende har dragits för snävt och borde utökas för att inkludera Skabersjöby då de boende kan förväntas påverkas av den utökade verksamheten av tre huvudanledningar:
Vattenförsörjningen: Skabersjöby är inte ansluten till Svedala kommuns kommunala vatten utan vattenförsörjningen i byn står Skabersjöbys VA-samfällighetsförening för med en vattentäkt som finns i närområdet.
Ändrade luft- och luktförhållanden: Bolaget anger i sin ansökan att "Vidare avser bolaget att undvika viss verksamhet vid olämpliga väder- och vindförhållanden och framförallt tänka på vindriktningen i samband med hantering av såväl slam som kompost. I detta hänseende är västliga eller nordvästliga vindar att föredra". Det är anmärkningsvärt att trots att Skabersjöby är beläget 1 km direkt öster om anläggningen och vinden mestadels har västlig riktning så anses inte byn som närliggande. De boende anser att ansökan ska kompletteras med en analys av hur luft- och luktförhållandena i Skabersjöby påverkas av den utökade verksamheten.
Trafiksituationen: Det är stora problem med omfattande tung trafik genom byn som ger upphov till en stor olycksrisk, utsläpp av avgaser, buller och vibrationer. Detta är inte förenligt med Skabersjöbys bevarandevärda kulturmiljö och ökar risken för skador på t.ex. den medeltida kyrkomuren och byggnader längs vägen genom byn. Man anser att bolagets ansökan ska kompletteras med en analys av hur trafikflöden genom Skabersjöby påverkas av den utökade verksamheten, både när det gäller tunga transporter och personbilar. Till exempel anger bolaget i sin ansökan att anläggningens kunder befinner sig i Malmö-Lund-regionen och därmed ses en betydande risk att trafiken norrifrån via Tjustorpsvägen ökar.
motsätter sig att ansökan ska beviljas och anser att handläggningen av ärendet görs om så att alla får möjlighet att sätta sig in i ärendet. Boenden fick via sin granne reda på möjligheten att yttra sig i ärende och att yttrandetiden gick ut dagen efter. När bolaget ansökte om tillstånd för sin verksamhet skickade det ut information i god tid till alla som bodde i närheten som fick möjlighet att yttra sig, så borde även skett i detta fall.
Bolagets bemötande av yttranden
Länsstyrelsen
I enlighet med vad bolaget redovisat i tidigare inskickade handlingar är det generellt mycket svårt att hitta en alternativ lokalisering som är funktionellt lämplig med önskad ytstorlek men också ekonomiskt rimlig att ta i anspråk. Frågan har bolaget bemött utförligt i tidigare inskickade handlingar. Vald lokalisering innebär att jordbruksmark tas i anspråk. Aktuellt område utgörs dock av en långsmal remsa som inte är optimal att bruka ur jordbrukssynpunkt. Vidare är området lokaliserat i direkt anslutning till en miljöfarlig verksamhet samt längs med en motorväg, E65. Bolaget vill också tillägga att mot bakgrund av att det, enligt Jordbruksverkets officiella statistik, under 2018 ligger 14 307 hektar av högkvalitativ skånsk jordbruksmark i träda samtidigt som Sverige överproducerar spannmål bör vara både rimligt och möjligt att aktuell jordbruksmark, av klass 7, som är belägen i direkt anslutning till befintlig verksamhet får tas i anspråk för den utökade verksamheten. Även om jordbruket är av nationell betydelse så är det inte ett riksintresse.
Den sökta verksamheten bidrar till en hållbar avfallshantering eftersom denna är direkt inriktad på att minska avfallsmängden och gynna återvinning och återanvändning av avfall, helt i linje med miljömålet God bebyggd miljö. Samhällsintresset av den verksamhet som bolaget bedriver bedöms vara stort. I dagsläget finns ett stort behov av att kunna hantera schaktmassor lokalt inte minst från exploateringsområden för nybyggnation.
I samband med exploatering har bolaget för avsikt att återanvända befintlig matjord för att återskapa ny jordbruksmark på mer lämplig lokalisering, i närområdet. Om det inte finns något behov av detta avser bolaget att lägga upp jorden i vallar längs verksamhetsområdet i samband med exploatering, för att kunna läggas tillbaka i samband med avveckling av verksamheten. Bolaget vill också särskilt framhålla att det har slutit ett avtal med fastighetsägaren om att återställa området vid en framtida avveckling av verksamheten. I samband med innevarande tillståndsprocess har en statusrapport upprättats, så att marken helt ska kunna återställas till sitt ursprungliga skick om den skulle visa sig vara förorenad vid tiden för avvecklingen.
Miljönämnden
Bolaget har inte för avsikt att ändra underlaget för de ytor där lagring av massor med föroreningshalt över KM, kompostering av slam, lagring av GROT samt kompostering av park- och trädgårdsavfall ska ske. När det gäller andrahandsyrkandet kommer dock all hantering av avfall att ske på hårdgjord yta som är försedd med asfalt, betong eller motsvarande. Bolaget har vidare föreslagit ett omhändertagande av dagvatten som bolaget anser vara lämplig rening. När det gäller andrahandsyrkandet kommer hanteringsförfarandet dock att justeras på så sätt att allt dagvatten från bolagets hårdgjorda ytor ska genomgå rening i planerad reningsanläggning innan det tillåts infiltrera i mark.
Bolaget anser inte att kontroll av vattenkvaliteten i de två dricksvattenbrunnarna ska regleras. Bolaget utför kontroll av dessa brunnar inom sin egenkontroll.
Bolaget anser inte att det finns något behov av uppgradering av befintligt minireningsverk.
Trafikverket
Bolaget har inget att erinra mot att söka tillstånd enligt väglagen för bullervallen om förstahandsyrkandet beviljas. I det fall bolaget går vidare med andrahandsyrkandet bedöms befintlig bullervall vara tillräcklig. Om behov uppstår kommer den dock att förstärkas.
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Den samlade bedömningen för en utökad verksamhet är att den inte kommer att medföra några påtagliga förändringar vad gäller störningar i omgivningen.
För de vatten som bolaget identifierat som förorenade eller potentiellt förorenade har man föreslagit en kedja av behandlingssteg. Först uppsamling och sedimentering i en damm, därefter kompletterande avskiljning i slam-oljeavskiljare för att följas med ett slutligt reningssteg i form av sandfilter/markbädd och infiltration. För att säkerställa en hög nivå på reningen har bolaget beslutat att avsluta behandlingen med att låta det renade vattnet passera ytterligare ett reningssteg, nämligen en barriär i form av infiltration ner i omgivande naturliga jordlager. Tekniken är väl beprövad såväl i Sverige som utomlands. Xxxxxxx vänder sig starkt emot påståendet att allt dagvatten är att betrakta som avloppsvatten. Bolaget har inom så kallade rena ytor föreslagit direkt och spontan infiltration ner i underliggande jordar av uppkommet och avrinnande dagvatten. Här handlar det då om absolut rena massor, såsom singel, drängrus, makadam, betongsand, sättgrus, mm. Avrinning från ytor med sådana massor ska inte anses som förorenat avloppsvatten. Självfallet kommer bolaget att ta fram ett kontrollprogram som på ett heltäckande och kvalitetssäkert sätt följer, kontrollerar och dokumenterar avloppsvattnet som samlas upp och hanteras inom området. I detta sammanhang är grundvattenkontroll med grundvattenrör viktigt.
Förstahandsyrkandet
Sege å är inte upptagen i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Fastigheten ligger inte inom, eller i närhet av något vattenskyddsområde, Natura 2000- område eller naturreservat. Grundvattnets lokala strömningsriktning beräknas vara ostlig till nordostlig. Sege å rinner väster, söder och norr om verksamhetsområdet och ligger därmed inte i grundvattenströmningens riktning. Inget vatten från området förväntas nå Sege å på grund av riktningen samt att den rinner på det betryggande avståndet om 450 m från verksamheten. Därför bedöms verksamheten inte heller
påverka miljökvalitetsnormerna. Grundvattenförekomstens kemiska status är god med kvalitetskravet God kemisk grundvattenstatus, vilket också är förekomstens miljökvalitetsnorm. Dock finns det i vissa delar inom förekomsten, som till ytan är stor, problem med förhöjda halter av bekämpningsmedel och PFAS.
Ifrån ytor där avfall lagras, som riskerar att ge ett förorenat dag- och lakvatten, kommer vatten att ledas med självfall för rening i sedimenteringsdamm, slam- och oljeavskiljare, sandfilter/markbädd samt efterföljande infiltration. Vatten som avskiljs från VA-slam kommer att förbehandlas i slam- och oljeavskiljare innan rening enligt ovan. Från de ytor där dag- och lakvatten inte bedöms leda till påverkan på mark- och grundvattnet föreslås vattnet ytavrinna till infiltrationsdike i områdets norra del alternativt infiltrera diffust inom aktuella ytor. Det finns ingen anledning att behandla allt dagvatten som avloppsvatten. Uppföljning och kontroll sker genom provtagning i ett antal grundvattenrör. Dessa kommer att kompletteras om behov uppstår. Kontroll, provtagning och underhåll kommer att ske enligt egenkontrollplan. Bolaget har gjort beräkningar och uppskattningar av förväntade halter av ett antal föroreningar i inkommande lak- och dagvatten till reningsanläggningen, samt i utgående behandlat vatten. Av naturliga skäl saknas mätvärden för den planerade anläggningen.
Beräkningarna är gjorda med schablonvärden och det kan konstateras att reningsgraden
för den planerade vattenreningsanläggningen är mycket god enligt schablonvärdena.
Andrahandsyrkandet
Enligt andrahandsyrkandet utökas inte verksamhetsområdet utan bolaget kommer fortsätta bedriva verksamhet inom samma verksamhetsområde men med en förändrad avfallshantering som medför att verksamheten blir tillståndspliktig. Allt lak- och dagvatten som genereras på yta 6 och yta 9 kommer att samlas upp och behandlas i den planerade behandlingsanläggningen på yta 9. Omgivande grundvatten kommer att kontrolleras på samma sätt som det görs i dagsläget. Naturligtvis kommer kontrollpunkterna och antalet grundvattenrör att ses över och modifieras utifrån den nya anläggningens verksamhet.
Närboende
Samråd har skett enligt 6 kap. 24 § i miljöbalken. Under sommaren 2014 genomförde bolaget ett samrådsförfarande med en vidare krets, där ingick både särskilt berörda och allmänheten. Särskilt berörda är de som antas påverkas av den nya verksamheten och dessa fastighetsägare fick ett eget samrådsutskick. Avgränsningen kring vilka som antogs vara särskilt berörda avgjordes av bolaget tillsammans med Länsstyrelsen. Allmänheten och övriga berörda har informerats genom en kungörelse i dagstidningen, i detta fall Sydsvenskan och Skånska dagbladet.
En utbyggnad av verksamheten kommer medföra att verksamheter som genererar buller kvarstår och bedrivs i större skala. Detta antas dock inte leda till nivåer som bidrar till olägenheter för kringboende. För att minska spridningen av buller kommer
verksamheten bygga ut de bullervallar som finns i dagsläget samt lokalisera de bullrande aktiviteterna väl för att minska bullerspridningen. Bolaget har föreslagit ett bullervillkor för den framtida planerade verksamheten som de avser att innehålla.
Villkoret följer Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (rapport 6538).
Fyra av yttranden har lyft synpunkter kring lukt som uppkommer från anläggningen. Enligt ett av yttrandena ska lukten främst ha märkts vid passage av anläggningen. Enligt bolaget kan denna lukt härledas till bolagets kompost. En välskött kompost ger inte upphov till luktemissioner. Bolaget framhåller även att de har goda rutiner för drift och underhåll som i sin tur leder till minskade luktemissioner. Den utökade verksamheten kommer hantera VA-slam vilket också kan komma att avge lukt. Störst risk för luktolägenheter erhålls vid lossning, omlastning och lastning. Bolaget tar på sig att planera detta väl så att luktolägenheter så långt som möjligt ska undvikas. Detta inbegriper att ta hänsyn till vindriktning vid hantering av luktemitterande avfall.
I alla yttrandena framkommer frågor kring trafiksituationen och antalet transporter. Transporter till och från anläggningen sker i huvudsak västerifrån på Skabersjövägen via Oxieavfarten. Bolaget uppskattar att ca 90 % av de transporter som är kopplade till bolagets verksamhet kör på denna vägsträcka. Detta blir en naturlig följd av att det är i Malmö-Lundregionen avfallet uppstår. Bolaget avser att aktivt lyfta frågan genom tydlig och återkommande information till kunder och leverantörer. Alla vägar i området är allmänna varför andra mer kraftfulla åtgärder inte är möjliga att vidta. Framtida avfallstransporter kommer att samordnas och effektiviseras så långt möjligt. Målet är att inga transporter ska gå tomma ut från anläggningen. Transporter till och från området kommer även fortsättningsvis i huvudsak ske under dagtid.
Infarten på Skabersjövägen, väster om bolaget är den som i första hand berörs av tillståndsansökan. Detta eftersom 90 % av transporterna bedöms ske längs den vägen. Bolaget har redan, efter ett klagomål om olycksrisken från hösten 2016, vidtagit motåtgärder kring detta. Åtgärderna är i form av daglig sopning av väg och infart, med extra sopning vid blöt väderlek, samt vägskyltar som satts upp i båda färdriktningarna som varnar för stenskott och halka. Upprätthållande av befintliga motåtgärder samt implementerande av nya motåtgärder kommer fortsätta även vid en utbyggnad av verksamheten.
Det framkommer av aktuella yttranden att det finns en oro gällande påverkan på närliggande fastighetsägares dricksvatten. Verksamhetsområdet ligger dock inte inom, eller i närhet av något vattenskyddsområde. Uppföljning och kontroll sker genom provtagning i ett antal grundvattenrör. Dessa kommer att kompletteras om behov uppstår. Kontroll, provtagning och underhåll kommer att ske enligt egenkontrollplan.
Miljöprövningsdelegationens bedömning
Den som avser bedriva en verksamhet ska enligt 6 kap. 4 § miljöbalken (i dess lydelse före den 1 januari 2018) samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av verksamheten. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten lämna uppgifter om bl.a. den planerade verksamhetens lokalisering och förutsedda miljöpåverkan. Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas.
och har anfört att man inte blivit kontaktad av
bolaget i detta ärende. Av bolagets samrådsredogörelse framgår det att
har fått ta del av ett kort informationsunderlag angående den planerade verksamheten vilket han även inkommit med synpunkter på. Miljöprövningsdelegationen anser därmed att bolaget har fullgjort sin skyldighet att samråda enlighet miljöbalken.
har anfört, så som Miljöprövningsdelegationen uppfattar det, att han inte, under handläggningen av ärendet, fått information om ansökan på ett sätt som gör att han fått möjlighet att sätta sig in i ärendet och att information borde ha skickats till honom. Av 19 kap. 4 § miljöbalken framgår att Miljöprövningsdelegationen genom kungörelse i ortstidning, eller på annat lämpligt sätt, ska ge den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig. Miljöprövningsdelegationen kungjorde ansökan den 28 juni 2019 i Skånska Dagbladet och Sydsvenskan. Miljöprövningsdelegationen bedömde inte att det förelåg skäl för att vidta några ytterligare åtgärder för att uppmärksamma allmänheten, eller , på att bolagets ansökan om tillstånd prövades av Miljöprövningsdelegationen. har getts möjlighet att yttra sig i ärendet och vad som anförts i detta avseende föranleder ingen åtgärd från Miljöprövningsdelegationens sida.
Bolagets ansökan lämnades in före ändringen av 6 kap. miljöbalken och ansökan ska därför prövas enligt 6 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2018.
En ansökan om tillstånd ska enligt 6 kap. 1 § miljöbalken innehålla en miljökon- sekvensbeskrivning. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är enligt 6 kap. 3 § miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på bland annat människor, djur, växter och den fysiska miljön i övrigt. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
Miljöprövningsdelegationen anser att det finns vissa brister i miljökonsekvens- beskrivningen vad gäller konsekvenserna för miljön vid utsläpp av vatten från reningsanläggningen men anser ändå att miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma ansökan i sak (jfr NJA 2009 s.321).
Miljöprövningsdelegationen bedömer således att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och att den utgör ett tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas enligt 6 kap. 9 § miljöbalken.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att bifogad statusrapport uppfyller kraven i 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen.
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 1 kap. 1 § miljöbalken syftar bestämmelserna i balken till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Miljöbalken ska bl.a. tillämpas så att miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material m.m. främjas så att ett kretslopp uppnås.
Av 2 kap. 2 § miljöbalken framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Av 2 kap. 3 § miljöbalken framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Av 2 kap. 6 § miljöbalken följer att för en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning enligt bl.a. 9 kap. ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.
Enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Enligt 4 § i samma kapitel är jordbruksmark av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Av kommentaren till 3 kap. 4 § miljöbalken framgår att den fysiska planeringen ska utformas så att tillbörlig hänsyn tas till jord- och skogsbruket. Stadgandet ger alltså grund för att hävda jord- och skogsbrukets berättigade intressen i en konkurrens- situation (Xxxxxxxxx m.fl., Miljöbalken – En kommentar, kommentaren till 3 kap. 4 § miljöbalken).
Enligt 15 kap. 11 § ska den som hanterar avfall se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Enligt punkt 1 i denna paragraf ska särskild hänsyn tas till den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur.
Lokalisering enligt förstahandsyrkandet
Bolaget bedriver idag en anmälningspliktigt C-verksamhet och har för avsikt att utöka den verksamheten och ansöker därför om tillstånd till avfallshantering m.m. på såväl befintligt område ( ) som intilliggande fastighet ( ). Det finns ingen detaljplan för området som berörs av ansökan. I Svedala kommuns gällande översiktsplan 2010 står följande:
”En stor del av kommunen omfattas av riksintressen för natur- och kulturmiljö, friluftsliv m m. Inom dessa områden är det olämpligt att etablera verksamhetsområden. Värdefull jordbruksmark och områden med landskapsbildsskydd är också olämpliga som verksamhetsområden.”
”Det finns också ett behov av verksamhetsområden på behörigt avstånd från bostäder där relativt stora tomter med plan mark kan tillhandahållas för tillverkningsindustri, lager eller annat.
Denna typ av områden bör ligga med god tillgänglighet från de större vägarna, dels för att undvika tung trafik på det mindre vägnätet, dels för att företagen har nytta av att marknadsföra sig genom att de syns från vägen. Förslag till nya verksamhetsområden redovisas under utbyggnadsområden.”
Miljöprövningsdelegationen konstaterar att den ansökta verksamheten inte ligger inom något av de utpekade verksamhetsområdena i Översiktsplan 2010 och att lokaliseringen därför inte har stöd i översiktsplanen.
Fastigheterna
och
är taxerade som lantbruksenhet och
är graderade till jordbruksmark xx xxxxx 0. Med brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion (prop. 1985/86:3 s. 158). Vid den bedömningen bör beaktas att jordbruksmark är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga livsmedelsförsörjningen i landet och att syftet med bestämmelsen är att säkerställa en långsiktig hushållning (se MÖD 2017:17). Vid införandet av den ursprungliga bestämmelsen i den nu upphävda naturresurslagen uttalades att ianspråktagande av mark innefattar sådana åtgärder som på ett varaktigt sätt drar marken ur biologisk produktion, såsom utbyggnad av bostadsområden, industrier, upplag, vägar, ledningar osv. (prop. 1985/86:3 s. 158 f.).
Miljöprövningsdelegationen anser att bolagets verksamhet omfattas av begreppet industri och att ansökt verksamhet därmed skulle dra marken ur biologisk produktion på ett varaktigt sätt. Det bolaget anfört om återställande av marken till jordbruksmark ändrar inte denna bedömning då det, i enlighet med det Länsstyrelsen framfört, framstår som osannolikt att en sådan återställning är möjlig. Bolaget har anfört att marken i nuläget är svårbrukad. Det är emellertid inte visat att marken inte är lämpad för jordbruksändamål eller att den inte skulle vara brukningsvärd i ett längre perspektiv (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom i mål P 4848-16). Enligt Miljöprövnings- delegationen har det inte framkommit annat än att den oexploaterade marken på fastigheterna och är sådan brukningsvärd jordbruksmark som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.
Av 3 kap. 4 § miljöbalken framgår att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Enligt Miljöprövningsdelegationen skulle avfallsåtervinning som sådan förvisso kunna ses som ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det är emellertid oklart om en enskild avfallsanläggning kan anses utgöra ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i bestämmelsen (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom i mål P 4848-16).
Med uttrycket tillfredsställande avses enligt förarbetena (prop. 1985/86:3 s. 158) att lokaliseringen av exploateringsföretaget ska vara fullt godtagbar ur samhällsbyggnads- synpunkt, vilket inbegriper att den alternativa lokaliseringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig.
Bolaget har i sin utredning av alternativ lokalisering tittat på fastigheter i Malmö hamn, Östra Ljungby och Trelleborg. Av dessa anser bolaget att alternativet i Trelleborg är att föredra efter det ansökta huvudalternativet, men att fastigheten är för liten för den tänkta verksamheten. Bolaget bedriver redan i dag verksamhet i Malmö Hamn och i Trelleborg och anger att det skulle vara möjligt att utöka varsamheten på båda dessa lokaliseringar, men att inget av alternativen rymmer hela den tänkta verksamheten.
Enligt Miljöprövningsdelegationen framgår det således av lokaliseringsutredningen att det finns alternativ till vald lokalisering som innebär att jordbruksmark inte tas i anspråk. Att verksamheten eventuellt inte kan bedrivas samlat får i detta avseende vara av mindre betydelse. Det framgår inte att de utredda alternativa lokaliseringarna skulle vara tekniskt eller funktionellt olämpliga och det har inte heller framkommit att det skulle vara ekonomiskt orimligt att lokalisera verksamheten till någon eller flera av dessa platser.
Vidare noterar Miljöprövningsdelegationen att det, givet det geografiska spannet som bolaget har haft när man jämfört fastigheter i Malmö med fastigheter i Östra Ljungby, framstår som sannolikt att det finns en alternativ lokalisering som uppfyller bolagets krav men som inte tar jordbruksmark i anspråk.
Sammanfattningsvis anser Miljöprövningsdelegationen att verksamhet på ansökt plats inte oundgängligen behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen (jfr Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt i mål nr M 685-17). Det framstår vidare som möjligt att lokalisera verksamheten till annan plats där jordbruksmark inte behöver tas i anspråk. Det har enligt Miljöprövningsdelegationen inte framkommit skäl till att frångå skyddet av jordbruksmark och lokaliseringen av verksamheten bedöms därmed inte vara lämplig. I bedömningen har vägts in att kommunen i sin översiktsplan framhåller värdet av att bevara jordbruksmark. Redan av denna anledning bör därför ansökan enligt bolagets förstahandsyrkande avslås.
Lokalisering enligt andrahandsyrkandet
Enligt andrahandsyrkandet avser bolaget att bedriva verksamhet inom det verksamhetsområde där nuvarande C-verksamhet bedrivs (delar av ). Denna mark kan enligt Miljöprövningsdelegationen inte anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark, även om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Bedömningen görs bl.a mot bakgrund av att marken är förorenad och därmed inte längre kan anses vara lämpad för jordbruksproduktion.
Användningen av marken för industriändamål kan inte anses ha stöd i kommunens översiktsplan. Det framstår vidare som möjligt att hitta en alternativ lokalisering för verksamheten, där marken är planlagd för industriändamål. Genom planläggning kan frågan om såväl trafiken som uppstår till följd av industriverksamhet som omhändertagande av dagvatten hanteras i ett samlat grepp. Vad avser frågan om
omhändertagande av dagvatten bedömer Miljöprövningsdelegationen att en lokalisering inom detaljplanelagt område, där det planerats för omhändertagande av dagvatten från industrier, skulle vara att föredra med hänsyn till den osäkerhet som råder kring innehållet i dagvatten från bolagets verksamhet. Frågan om omhändertagande av dagvatten från verksamheten utgör enligt Miljöprövningsdelegationen skäl för att ifrågasätta lämpligheten av vald lokalisering.
Dagvattenhantering
Bolaget har, inom ramen för förstahandsyrkandet, angett att man inte har för avsikt att samla in allt vatten på verksamhetsområdet, utan att vattnet i vissa delar ska infiltrera i närliggande dike alternativt i mark. Från övriga delar av området ska vattnet ledas till en slam- och oljeavskiljare, en sedimenteringsdamm och ett sandfilter/markbädd varifrån vattnet avleds för infiltration. I verksamheten enligt andrahandsyrkandet avser bolaget att hårdgöra de flesta ytor och samla in allt vatten för rening genom slam- och oljeavskiljare, en sedimentation och ett sandfilter/markbädd med efterföljande infiltration. Bolaget har för båda alternativen yrkat på en prövotid vad gäller kartläggningen av innehållet i utgående vatten.
För det vatten som avleds till sedimenteringsdammen (vatten från ytorna 2-4 och 6-9) utgör marklagren det sista reningssteget efter sedimenteringsdammen och bolaget har angett att det därför saknas en definierad punkt där man kan provta det utgående vattnet innan vattnet når recipienten (grundvattnet). Detta förhållande borde gälla för såväl en eventuell prövotid som för efterkommande kontroll av villkor. Bolaget har föreslagit provtagning av grundvatten som kontroll av utgående vatten, vilket innebär att eventuella höga halter av förorenande ämnen skulle upptäckas först när förorening av marken och grundvattnet redan skett. Bolaget har även angett att man genom att ta ut en delström kan provta delar av vattnet innan det infiltrerar, men bolaget har inte redovisat något alternativt omhändertagande av vattnet om det visar sig att föroreningshalterna är så höga att vattnet inte kan infiltreras utan risk för skada på mark och grundvatten. För utgående vatten från de områden som inte är kopplade till sedimenteringsdammen har inte bolaget, på ett övertygande sätt, angett hur man avser att tillskapa möjlighet att kontrollera vattnet.
Med utgångspunkt ur 15 kap. 11 § miljöbalken anser Miljöprövningsdelegationen att infiltration av dagvatten som varit i kontakt med avfall enbart kan vara godtagbart i de fall sannolikheten är mycket hög att vattnet har ett sådant innehåll att det inte riskerar att förorena mark och grundvatten. Bolagets dagvatten kommer från en avfallsanlägg- ning där bland annat VA-slam, gatubrunnsslam och farligt avfall kommer att hanteras och förvaras. Bolaget har inte provtagit vattnet varför inga tidigare data finns att tillgå. Bolaget har inte föreslagit provisoriska villkor för föroreningsinnehållet utöver opolära alifatiska kolväten och suspenderat material och därmed inte lämnat något åtagande avseende vad man anser är rimliga utsläppsnivåer för till exempel metaller och vad den föreslagna reningstekniken bedöms klara av. Det är således inte möjligt att med
tillräcklig säkerhet säkerställa att infiltrationsområdet och grundvattnet inte kommer att förorenas under prövotiden.
Det är inte heller osannolikt att det efter en utredning framkommer att vattnets föroreningsinnehåll är sådant att det inte är lämpligt för infiltration i jordbruksmark. Infiltration används normalt endast för vatten som innehåller mycket låga halter av metaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar. Infiltration är främst lämpligt för att minska halterna av organiskt material och näringsämnen i vattnet genom biologiska processer i marken och upptag i växtlighet på infiltrationsytan. Metaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar, som ofta förekommer i dagvatten från avfallsanläggningar, kan anrikas i marken eller läcka ut till grundvattnet. Sådant dagvatten är inte lämpligt för spridning på jordbruksmark. Miljöprövningsdelegationen noterar särskilt att infiltration inte är listat som bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till vatten från avfallsanläggningar enligt BAT 20 i BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (2018/1147) samt att en ogenomsläpplig yta är lämplig för att förhindra utsläpp till mark och vatten enligt BAT 19c.
För att Miljöprövningsdelegationen skulle kunna acceptera en prövotid i förevarande fall skulle det krävas ett godtagbart omhändertagande under prövotiden som även hade varit möjligt som permanent omhändertagande i det fall dagvattnet visar sig vara olämpligt för infiltration. Något sådant förfarande har bolaget inte föreslagit och man har inte heller redovisat om det finns möjlighet för avledning av dagvatten till en lämplig recipient.
Miljöprövningsdelegationen bedömer mot denna bakgrund att frågan om utsläpp av vatten inte kan sättas på prövotid på det sätt som bolaget yrkar. Miljöprövningsdelega- tionen bedömer vidare att det saknas för mycket information om vattnets föroreningsinnehåll för att det ska vara möjligt att, istället för att föreskriva en prövotid, slutligt avgöra vilken reningsutrustning eller andra försiktighetsmått som skulle kunna föreskrivas för att säkerställa ett godtagbart omhändertagande av vattnet från anläggningen.
Sammanfattningsvis anser Miljöprövningsdelegationen att bolaget inte har visat att den föreslagna lösningen för omhändertagande av förorenat dagvatten från anläggningen utgör bästa möjliga teknik eller uppfyller hänsynskraven enligt 15 kap. 11 § miljöbalken. Eftersom utsläpp av förorenat dagvatten kan medföra stor miljöpåverkan anser Miljöprövningsdelegationen att höga krav på skyddsåtgärder bör ställas, vilket, mot bakgrund av utredningen i ärendet, inte är möjligt i förevarande fall. Denna brist utgör skäl att avslå såväl första- som andrahandsyrkandet.
Sammanfattning
Miljöbalkens portalparagraf stadgar att bestämmelserna enligt balken syftar till att främja en hållbar utveckling och att balken ska tillämpas så att hushållning med material
främjas. Avfallsåtervinning är således en viktig del av ett hållbart samhälle. I detta fall måste emellertid intresset av att skapa förutsättningar för resurshushållning vägas mot intresset av att skydda den brukningsvärda jordbruksmarken mot föroreningar och annan påverkan så att en långsiktigt god hushållning tryggas. Miljöprövningsdelega- tionen bedömer i detta fall att intresset av att skydda och bevara den brukningsvärda jordbruksmarken väger över intresset av att bedriva avfallsverksamhet på platsen. I avvägningen har beaktats att utredningen visar att avfallsverksamheten rimligen kan bedrivas på en annan plats där jordbruksmark inte behöver tas i anspråk. Miljöbalkens krav på lämplig lokalisering är därmed inte uppfyllt.
För bolagets andrahandsalternativ, att bedriva tillståndspliktig verksamhet inom bedöms inte frågan om ianspråktagande av jordbruksmark utgöra
hinder mot att bevilja tillstånd. För såväl detta alternativ som förstahandsalternativet har emellertid bolaget föreslagit en hantering av förorenat dagvatten som inte kan accepteras av Miljöprövningsdelegationen. Utsläpp av dagvatten från en avfalls- verksamhet kan ha stor påverkan på miljön och det är därför befogat att ställa höga krav på skyddsåtgärder. Infiltration av förorenat dagvatten från en avfallsverksamhet bedöms inte uppfylla gällande BAT-slutsatser och bolaget bedöms inte ha visat att tekniken utgör bästa möjliga teknik i förevarande fall. Detta särskilt mot bakgrund av att bolaget inte har kunnat visa vilka föroreningar vattnet innehåller och därmed vilken rening som är nödvändig för att inte skada recipienten. Även detta utgör således grund för att avslå bolagets ansökan om tillstånd, såväl enligt första- som andrahandsyrkandet.
Beslut i ärendet har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne. I beslutet har deltagit Xxxx Xxxxx, ordförande och Xxx Xxxxxxx, miljösakkunnig.
Föredragande i ärendet har varit Xxxxxx Xxxxxxx, Länsstyrelsens miljöavdelning.
Xxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxx
Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift. För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se
xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx.
Bilaga:
Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar
Exp. till:
Naturvårdsverket, xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Havs- och vattenmyndigheten, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Svedala kommun, xxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun, xxxxxxxxxxx.xxx@xxxxxxx.xx Trafikverket, xxxxxxxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx
Segeåns vattendragsförbund och vattenråd, xxxxxxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx Räddningstjänsten, xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx
, ombud för och
och
m.fl. boende i Skabersjö by
Länsstyrelsen Skåne Aktförvararen
HUR MAN ÖVERKLAGAR HOS MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Växjö Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska dock skickas till xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx eller till Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö.
Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta.
Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. För part som företräder det allmänna ska överklagande ske senast tre veckor från det att beslutet meddelades.
Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tfn 010-224 10 00 (växel).
För info om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000-2847 | 010-224 10 00 vx | |
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 00 A | Telefax | www | |
000-000 00 00 |