ÅBO STAD
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård för personer över 18 år
ÅBO STAD
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård, personer över 18 år 1.5.2021
Innehåll
Vad innebär stöd för närståendevård? 2
Person som får närståendevård 2
Närståendevårdare 3
Ansökan om stöd för närståendevår 3
Beslut om stöd för närståendevård 4
Avtal om stöd för närståendevård 4
Vård- och serviceplan 4
Arvodesklasser 5
1. Arvodesklass 5
2. Arvodesklass 5
3. Arvodesklass 6
Utbetalning av arvode inom stödet för närståendevård 7
Skyldighet att anmäla frånvaro och förändrade förhållanden 7
Avbrott i utbetalningen av stöd för närståendevård 7
Ledigheter inom stödet för närståendevård 8
Lagstadgade ledigheter ............................................................ 8
Ledigheter enligt prövning 8
Intervallvård ............................................................. 8
Stödtjänster för personer som beviljas närståendevård 9
Hemsjukvård 9
Servicesedel för närståendevård 9
Upphörandet av stöd för närståendevård 9
Uppsägning av stöd för närståendevård .............................................. 10
Hävande av stöd för närståendevård 10
Vad innebär stöd för närståendevård?
Stöd för närståendevård avser enligt lagen om stöd för närståendevård (2005/937) vårdarvode och service som betalas för att trygga vård eller annan omsorg i hemmet för en äldre, handikappad eller sjuk person och som fastställs i vård- och serviceplanen för den vårdbehövande.
Stödet för närståendevård omfattar i första hand de personer som behöver mest vård och vars funktionsförmåga och prestationsförmåga är så pass nedsatt att det för att trygga deras boende hemma behövs kontinuerlig personlig vård och omsorg. En förutsättning är att kommunens hemvårdstjänster eller en vårdplats med heldygnsomsorg är ett alternativ till stödet.
Som stöd för närståendevården beviljas vårdarvode till närståendevårdaren och dessutom eventuellt tjänster som stöder närståendevårdaren. Som tjänster kan beviljas i vård- och serviceplanen fastställda tilläggstjänster i anslutning till personlig vård och omsorg, i regel som servicesedlar.
Närståendevård är alltid hjälp i anslutning till personlig vård och omsorg, inte enbart skötsel av ärenden utanför hemmet och hushållsarbete.
Stöd för närståendevård beviljas inte om övriga tjänster tryggar vården och omsorgen på ett bättre sätt än stödet för närståendevård.
Den som ansöker om stödet har inte subjektiv rätt att erhålla stöd. Förmånen är bunden till anslag och beviljandet grundar sig på kommunens individuella prövning.
Person som får närståendevård
Stöd för närståendevård kan beviljas om en person på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom eller funktionsnedsättning eller av någon annan motsvarande orsak behöver daglig vård och omsorg som kan ordnas i hemmet med hjälp av stöd för närståendevård. Den vårdbebehövandes hem ska till sina sanitära och övriga förhållanden vara lämpligt för den vård som ges där.
Stöd för närståendevård beviljas inte om den vårdbehövande bor i en offentlig eller privat verksamhetsenhet inom social- och hälsovården, till exempel ett ålderdomshem eller någon annan serviceboendeenhet.
Den vårdbehövandes hemkommun ska vara Åbo. Om det inte handlar om en finsk medborgare inverkar det på beslutsprövningen om personen har uppehållstillstånd i Finland eller inte.
Närståendevårdare
Med närståendevårdare avses en anhörig eller närstående till den vårdbehövande som har ingått
ett avtal om närståendevård.
Närståendevårdaren ska ha fyllt 18 år. Hans eller hennes hälsa och funktionsförmåga ska motsvara de krav som ställs i 3 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) för att han eller hon ska kunna bära helhetsansvaret för den vårdbehövande samt garantera honom eller henne en ändamålsenlig och trygg vård. Vårdarens förutsättningar för vårdarbete kan vid behov bedömas med hjälp av olika indikatorer av funktionsförmågan.
När beslutet fattas görs en övergripande bedömning av om vårdaren klarar av de uppgifter som ingår i närståendevården. I bedömningen beaktas närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsotillstånd samt eventuella sjukdomar. I bedömningen beaktas även närståendevårdarens funktionsförmåga och resurser, såsom förmågan att klara av dagens grundläggande funktioner och vardagssysslor, ta hand om medicineringen, röra sig i och utanför hemmet.
Om vårdaren har en demenssjukdom, psykiska problem, missbruk
av alkohol och droger eller vårdarens ålder och övriga hälsotillstånd klart begränsar vårdarens verksamhet som närståendevårdare, även om man vid sidan bedömer att det finns en tillräckligt mängd tjänster och stöd för den som vårdas, beviljas inte stöd för närståendevård.
Vid behov kan närståendevårdaren ombes visa upp ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd eller någon annan utredning av en expert inom hälso- och sjukvården som stöd för beslutsfattandet.
När stöd för närståendevård beviljas bedöms om vården är förenlig med den vårdbehövandes intresse och den vårdbehövandes åsikt beaktas. Om vårdaren inte uppfyller de kriterier som ställs för närståendevården kan den vårdbehövandes välbefinnande tryggas med ändamålsenliga social- och hälsovårdstjänster i stället för med stöd för närståendevård. Närståendevårdaren bor i samma
hushåll som den vårdbehövande eller bor tillräckligt nära för att den dagliga vården och omsorgen ska kunna tillhandahållas. Om närståendevårdaren inte är finsk medborgare beaktas också närståendevårdarens uppehållsrätt (uppehållstillstånd) i Finland vid bedömningen av den vårdbehövandes intresse.
Åbo stad ordnar vid behov undersökningar av närståendevårdarens välbefinnande och hälsa samt träning för vårduppdraget.
Ansökan om stöd för närståendevård
Ansökan om stöd för närståendevård görs genom att fylla i en ansökan till vilken fogas ett högst 6 månader gammalt läkarintyg eller en gammal vårdberättelse (epikris) eller en gällande rehabiliteringsplan, av vilka vårdtagarens funktionsförmåga framgår. Kopior av ovan nämnda handlingar kan bifogas ansökan. Eventuella bilagor som saknas i ansökan ska skickas till den adress som anges i ansökan inom tre månader från det att ansökan lämnats in eller inom en separat fastställd tidsfrist.
När ansökan har inkommit, avtalas om en tid för bedömning av servicebehovet inom närståendevården. En utvärdering av om kriterierna uppfylls görs alltid genom ett hembesök till den vårdbehövande. Som hjälp används de handlingar som lämnats in tillsammans med ansökan och olika mätare av funktionsförmågan, såsom Rai Screen. Under hembesöket diskuteras och bedöms även närståendevårdarens hälsotillstånd och förmåga att fungera som närståendevårdare.
Den vårdbehövandes hem ska till sina förhållanden stödja den vårdbehövandes hälsa och välfärd. Dessutom ska förhållandena i hemmet vara sådana att de möjliggör den vård som den vårdbehövande ges.
Under hembesöket finns det möjlighet till servicehandledning enligt vårdarens och den vårdbehövandes behov. Under hembesöket informeras om de förmåner och tjänster inom social- och hälsovården som erbjuder stöd vid närståendevård samt om de tjänster som den tredje sektorn erbjuder.
Beslut om stöd för närståendevård
En tjänsteinnehavare fattar ett överklagbart beslut om stöd för närståendevård. Stödet för närståendevård beviljas i regel tills vidare. Av särskilda skäl kan beslutet fattas för viss tid.
Beslutet om stöd för närståendevård fattas i en expertgrupp utifrån helhetssituationen, inte enskilda kriterier.
Stöd för närståendevård beviljas i regel från början av den månad då ansökan om stöd för närståendevård inkom till handledaren för närståendevård. Beslutet om stöd för närståendevård fattas när bedömningen av servicebehovet inom närståendevården har gjorts och nödvändiga bilagor har lämnats in. De bilagor som saknas ska lämnas in senast tre månader efter att ansökan inkom eller inom en separat fastställd tid.
Avtal om stöd för närståendevård
Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. En vård- och serviceplan ska bifogas avtalet.
Närståendevårdaren står inte i ett sådant anställningsförhållande som avses i arbetsavtalslagen (55/2001) till den kommun som ingått avtalet eller till den vårdbehövande. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003). En närståendevårdare som ingått ett avtal om närståendevård med kommunen är försäkrad med en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Skadeanmälningar görs via handledaren för närståendevård.
Vård- och serviceplan
Om stödet för närståendevård utarbetas tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren en vård- och serviceplan. Vård- och serviceplanen innehåller omfattningen av och innehållet i den vård som närståendevårdaren ger, omfattningen
av och innehållet av övriga nödvändiga social- och 4
hälso- och sjukvårdstjänster, mängden och innehållet i tjänster som stöder närståendevårdarens vårduppgift samt hur vården av den vårdbehövande ordnas under vårdarens ledighet, besök i anslutning till hälso- och sjukvården eller annan frånvaro.
Genom planen säkerställs att närståendevården genomförs så att närståendevården tillsammans med andra social- och hälsovårdstjänster tryggar tillräckliga tjänster med tanke på den vårdbehövandes välfärd,hälsa och säkerhet.
Strävan är att utvärdera planen en gång per år. Vård- och serviceplanen
ses över när vårdförhållandena förändras samt vid behov på begäran av vårdtagaren eller närståendevårdaren.
Arvodesklasser
Det vårdarvode som betalas till vårdaren fastställs enligt hur bindande och krävande vården är. Arvodesklasserna är tre. Behovet av vård och omsorg
utreds individuellt från fall till fall.
Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i96 §i lagen om pension för arbetstagare(395/2006).
1. Arvodesklass:
413,46 €/mån.
▪ Den vårdbehövande behöver dagligen personlig vård och omsorg, t.ex. för ordnade av kost, medicinering eller personlig hygien.
▪ Av fysiska, kognitiva eller psykiska skäl är behovet av tillsyn dagligt.
▪ Vårdtagaren och vårdaren behöver inte bo i samma hushåll.
▪ Vårdaren kan förvärvsarbeta utanför hemmet.
▪ Alternativ till daglig hemvård.
▪ Möjlighet att dessutom få tjänster som stöder närståendevården huvudsakligen med servicesedel, 1–16 h/mån. för vård och omsorg enligt vård- och serviceplanen
2. Arvodesklass:
783,86 €/mån.
• Den vårdbehövande behöver kontinuerlig personlig vård dygnet runt, assistans och tillsyn. Den vårdbehövande kan vara ensam en del av dagen.
• Vårdaren kan inte ha ett förvärvsarbete utanför hemmet.
• Alternativ till vårdplats med heldygnsomsorg.
• Möjlighet att dessutom få tjänster som stöder närståendevården, i regel
med servicesedel, 1–35 h/mån för vård och omsorg enligt vård- och serviceplanen
.
3. Arvodesklass:
1246,77 €/mån.
Avseende vården tungt övergångsskede
• Den vårdbehövande behöver tillfälligt kontinuerlig personlig vård dygnet runt, assistans och tillsyn. Den vårdbehövande kan endast vara ensam under en kort tid.
• Avseende vården tungt övergångsskede (t.ex. återhämtning efter en svår operation, en plötslig allvarlig sjukdom eller skada)
• Vårdaren är kortvarigt förhindrad att utföra sitt eget eller någon annans arbete under ett vårdmässigt tungt övergångsskede. Stödet gör det möjligt för närståendevårdaren att ta ut oavlönad ledighet från sitt arbete.
• Arvode för ett i vårdhänseende tungt övergångsskede i närståendevården kan inte betalas om närståendevårdaren är pensionär, får dagpenning, är studerande eller har annan regelbunden inkomst. Vårdaren har under denna tid inte större än ringa arbetsinkomster och har inte rätt till alterneringsersättning enligt 13 § i lagen om alterneringsledighet (1305/2002).
• Alternativ till kortvarig vårdplats med heldygnsomsorg.
• Vårdbehovet under den tunga övergångsfasen är högst cirka 6 månader.
Om vårdbehovet fortgår efter övergångsskedet är det möjligt att ansöka om stöd för närståendevård med arvode enligt arvodesklassen 1 eller 2.
• Möjlighet att dessutom få tjänster som stöder närståendevården i regel med servicesedel, 1–35 h/mån för vård och omsorg enligt vård- och
serviceplanen.
Vård i livets slutskede
• Den vårdbehövande kräver kontinuerlig personlig vård dygnet runt, assistans och tillsyn. Den vårdbehövande kan endast vara ensam under en kort tid.
• För vård i livets slutskede ska det finnas ett officiellt beslut om vård i livets slutskede som utfärdats av en läkare. Beslut om stöd för närståendevård utfärdas från och med den dag då beslutet om vård i livets slutskede har fattats. Beslutet kan dock fattas tidigast från början av den månad då ansökan om stöd för närståendevård inkom till handledaren för närståendevård.
• När det är fråga om vård i livets slutskede kan vårdaren vara en pensionerad person. Vårdaren kan inte förvärvsarbeta utanför hemmet.
• Möjlighet att dessutom få tjänster som stöder närståendevården, i regel
med servicesedel, 1–35 h/mån för vård och omsorg enligt vård- och serviceplanen
.
Utbetalning av arvode inom stödet för närståendevård
Arvodet inom stödet för närståendevård betalas till närståendevårdaren. Betalningsdagen är sista vardagen i månaden Stödet för närståendevård är beskattningsbar inkomst och närståendevårdaren är skyldig att lämna in ett giltigt skattekort. Om skattekortet inte lämnas in, dras en skatt på 60 procent av från arvodet.
Adress för att skicka in skattekort:
Sarastia/Åbo verksamhetsställe Xxxxxxxxxxxxxxxxx 00–00 X, 0 vån.
20520 Åbo
Skyldighet att anmäla frånvaron och förändringar i förhållandena
Då vårdaren ingår avtal om närståendevård förbinder han eller hon sig att anmäla frånvaro och förändrade förhållanden. Ändringar meddelas till handledaren för närståendevård.
Alla utlandsresor som vårdaren och den vårdbehövande gör ska meddelas. Stödet för närståendevård är inte en tjänst som beviljas utomlands. Om vistelsen utomlands varar längre än tre veckor, avbryts utbetalningen. Om vistelsen utomlands fortsätter eller förväntas fortsätta över tre månader, sägs avtalet om närståendevård upp.
En anmälan görs när vården i hemmet avbryts t.ex. på grund av sjukhusperioder, tillfällig vård, studier på annan ort eller utlandsresor eller upphör helt. Även andra förändringar, t.ex. byte av vårdare, avslutande av vårdförhållande, adressändring, ökad utomstående hjälp osv. ska anmälas till handledaren för närståendevård.
Avbrott i utbetalningen av stöd för närståendevård
En förutsättning för beviljande av stöd för närståendevård är att vårdarens hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav som närståendevården ställer. Om vårdansvaret över den vårdbehövande tillfälligt överförs till någon annan än närståendevårdaren, t.ex. på grund av förändringar i närståendevårdarens hälsotillstånd eller den vårdbehövandes vårdbehov, avbryts utbetalningen av stödet för närståendevård under den tid andra tjänster pågår. Vårdansvaret kan tillfälligt innehas av till exempel hemvården, en enhet för tillfällig vård eller ett sjukhus.
Ett undantag till avbrottet i utbetalningen av stöd för närståendevård är de tre lagstadgade lediga dygnen per månad. Om närståendevårdaren så önskar kan han eller hon utnyttja de intjänade lagstadgade lediga dagarna även när han eller hon insjuknar. De lagstadgade ledigheterna för närståendevård kan ordnas antingen i form av tillfällig vård, avlösarservice i uppdragsavtal eller familjevård.
Om den vårdbehövande får sjukhusvård, avbryts utbetalningen av stöd för närståendevård efter en sjukhusperiod på en månad.
Ledigheter inom stödet för närståendevård
Lagstadgade ledigheter
Närståendevårdaren har rätt att ta ut ledighet i minst två dygn
per kalendermånad. Vårdaren har rätt att hålla en lagstadgad ledighet i tre dygn per kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller
med små avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortlöpande dagligen.
Den lagstadgade ledigheten minskar inte vårdarvodets belopp. Klientavgiften under den lagstadgade ledigheten bestäms enligt gällande klientavgiftslagstiftning (11,40 €/dygn år 2021).
Den lagstadgade ledigheten kan ordnas antingen i form av tillfällig vård, avlösarservice i uppdragsavtal eller familjevård. Tillfällig vård av personer över 65 år ordnas i första hand vid Åbo stads enheter för tillfällig vård av äldre. Personer i åldern
18–64 år kan beviljas en servicesedel för tillfällig vård. Närståendevårdare som utnyttjar uppdragsavtal är skyldiga att lämna in blanketterna över de faktiska timmarna för uppdragsavtalet så snart som möjligt efter den lediga dagen har hållits.
De intjänade lagstadgade ledigheterna används under det innevarande kalenderåret. Lagstadgade ledigheter bör inte medvetet sparas i mer än ett halvt år.
Närståendevårdaren är skyldig att meddela om planerade lediga dagar.
Ledigheter enligt prövning
Kommunen kan i mån av möjlighet utöver den lagstadgade ledigheterna ordna ledighet enligt prövning för närståendevårdaren. Utöver de lagstadgade
ledigheterna minskar den enligt prövning beviljade ledigheten vårdarvodet. Gällande tjänster enligt prövning iakttas klientavgifter enligt den givna servicen.
Under den tiden en vårdare får medicinsk rehabilitering och under tiden den vårdbehövande får boendeträning som syftar till självständigt boende kan beviljas prövningsbaserade lediga dagar som inte minskar arvodet för stöd för närståendevård.
Intervallvård
Intervallvård innebär att vården av den vårdbehövande sker turvis av närståendevårdaren och turvis vid enheten för tillfällig vård dygnet runt. Om närståendevården enligt planen avbryts regelbundet varje månad för sammanlagt 6–14 dygn (7–15 dagar), anses den vårdbehövande ha
övergått till intervallvård. Intervallvård minskar vårdarvodet för frånvarodagarna, med undantag av lagstadgade ledigheter. De lagstadgade ledigheterna ingår i intervallvårdsperioderna.
Om en enhet för dygnetruntvård regelbundet behövs i över 14 dygn beviljas inte stöd för närståendevård alls, utan servicen ska ordnas på annat sätt.
Stödtjänster för personer som får närståendevård Hemsjukvård
Den vårdbehövande har rätt till avgiftsfri hemsjukvård, om han eller hon inte kan sköta sina ärenden på en hälsostation eller om den vårdbehövandes vårdsituation på annat sätt är krävande. Hemsjukvårdstjänsterna ordnas som en tjänst som produceras av Åbo stad.
Servicesedel för närståendevård
Utöver stödet för närståendevård kan i regel beviljas tjänster med servicesedel som stöd till närståendevårdare och vårdbehövande. Servicesedeln för närståendevård beviljas för personlig vård och omsorg. Syftet med servicen är att stöda den vårdbehövandes resurser och boende hemma samt närståendevårdarens ork och välbefinnande. Serviceproducenten kan då ta ansvar för vården av den vårdbehövande, varvid närståendevårdaren inte behöver vara närvarande. Tjänstens innehåll fastställs i vård- och serviceplanen.
Tjänster som stöder närståendevården beviljas inte för städning eller andra hushållssysslor. Servicesedlar för stöd för närståendevård beviljas inte för sjukvårdstjänster, utan sjukvårdsåtgärderna hör till områdets hemvård eller hälsocentralens
sjukskötare.
Tjänsterna beviljas alltid utgående från behovsprövning. Handledare för närståendevård som behandlar ärenden som gäller närståendevård bedömer behovet genom ett hembesök eller per telefon beroende på situationen. När behovet eller omständigheterna förändras kan tjänsterna dras in genom ett separat beslut.
Enligt prövning kan servicesedlar för närståendevård beviljas för vårdarens enskilda behov, till exempel hälsovårdsåtgärder, familjesituationer och begravningar.
Den beviljade tjänstens omfattning:
• arvodesklass 1: 1–16 timmar i månaden
• arvodesklass 2 och 3: 1–35 timmar i månaden
Servicesedelns värde är 27e/h (år 2021), den överskjutande delen betalas av klienten. Servicesedelproducenter finns på xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx0/.
När stödet för närståendevård upphör
Oavsett uppsägningstid upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Avtalet upphör att gälla i slutet av den månad den vårdbehövande flyttar bort från Åbo, överförs till institutionsvård, boendeservice, vård dygnet runt, hemvårdens tjänster eller avlider.
Uppsägning av stöd för närståendevård
Uppsägningstiden för avtalet om stöd för närståendevård är två månader för kommunen och en månad för vårdaren.
Stödet för närståendevård sägs upp om den vårdbehövandes funktionsförmåga har förbättrats, vårdensbindande verkan har minskat, vårdsituationen i hemmet har förändrats, närståendevårdarens hälsotillstånd eller funktionsförmåga har försämrats avsevärt, kriterierna för stöd för närståendevård inte längre uppfylls eller avtalet om närståendevård inte iakttas, t.ex. på grund av försummelse av anmälningsskyldigheten.
Upphävande av stöd för närståendevård
Avtalet om stöd för närståendevård kan hävas omedelbart om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras om avtalet fortsätter att gälla.