Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, xxx.xx.xx ISSN 1102-7460

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tjänstepensionsverksamhet;

beslutade Ange datum.

Finansinspektionen föreskriver1 följande med stöd av X kap. Y § förordningen (2019:XXX) och lämnar allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner m.m.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tjänstepensionsverksamhet som drivs av tjänstepensionsföretag. Föreskrifterna kompletterar lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Det som sägs om tjänstepensionsföretag i 3 kap. dessa föreskrifter gäller även utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 1 kap. 5 § 3 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Definitioner

2 § Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, om inte något annat anges.

3 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet som avser sådana försäkringar som inte är tjänstepensionsförsäkringar enligt 1 kap. 4 § lagen (2019:000) om tjänste- pensionsföretag, ska anses utgöra en sådan ringa andel av företagets verksamhet som avses i punkten 4 i övergångsbestämmelserna till samma lag. Det gäller dock bara om den delen av verksamheten utgör mindre än fem procent av företagets totala försäkringstekniska avsättningar och eget kapital enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

2 kap. Tillstånd

1 § Bestämmelser om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänste- pensionsföretag finns i 2 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Verksamhetsplan

2 § En sådan verksamhetsplan som avses i 2 kap. 13 § lagen (2019:000) om tjänste- pensionsföretag, ska innehålla

FFFS 20XX:XX

Utkom från trycket Ange datum

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

1. uppgifter om

a) den typ av risker eller åtaganden som tjänstepensionsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

b) uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation,

c) företagets företagsstyrningssystem enligt 9 kap. 1 § lagen om tjänstepensions- företag,

d) det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha för verksamheten,

e) grundprinciper för avgiven återförsäkring,

f) kapitalbasens storlek, dess sammansättning och avräkningar enligt 7 kap. 2 och 4– 7 §§ lagen om tjänstepensionsföretag, och

g) uppskattade kostnader för att bygga upp företagets administration och övriga nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital,

2. prognoser över

a) balansräkning enligt 3 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i för- säkringsföretag, med uppgift om vilka värderingsprinciper som tjänstepensions- företaget använt enligt 4 kap. samma lag,

b) försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen om tjänstepensionsföretag med uppgift om vilka värderingsprinciper som företaget använt,

c) kapitalbasens storlek, dess sammansättning och avräkningar enligt 7 kap. 2 och 4–7 §§ lagen om tjänstepensionsföretag, och

d) intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för avgiven återförsäkring,

3. skattningar av

a) det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1–6 §§ lagen om tjänste- pensionsföretag, och

b) minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7–12 §§ lagen om tjänstepensionsföretag med uppgifter om beräkningen gjorts med utgångspunkt i premiebasen eller i ersättnings- basen.

3 § Ett tjänstepensionsföretags skattningar av kapitalkraven enligt 2 § 3 a och b ska grundas på den prognos över balansräkningen som avses i 2 § 2 a, och där de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på den prognos som avses i 2 § 2 b.

4 § Ett tjänstepensionsföretags prognoser enligt 2 § 2 ska avse det antal år som det beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.

Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.

5 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår i, eller kan antas komma att ingå i, en sådan grupp som avses i 16 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag eller 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska i sin verksamhetsplan ha en schematisk översikt över gruppens struktur och uppgifter om de enskilda företag som ingår i gruppen och deras eventuella ägande i tjänstepensionsföretaget. Av uppgifterna ska samtliga led som ingår i ägarkedjan framgå.

Företaget ska i verksamhetsplanen även ange om det ingår i, eller kan antas komma att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Omvandling

6 § Vid ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänste- pensionsföretag genom omvandling enligt 2 kap. 5 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska verksamhetsplanen, utöver vad som anges i 2–5 §§, innehålla uppgifter om kapitalkravens storlek enligt 8 kap. 1–12 §§ lagen om tjänste- pensionsföretag.

Ansökan om ändring av tillstånd

7 § Bestämmelserna i 2–5 §§ gäller i tillämpliga delar när ett tjänstepensionsföretag ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen meddelat.

3 kap. Information

Allmänt om information

1 § Bestämmelser om skyldighet att lämna information och pensionsbesked finns i 4 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag och 8 kap. lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Information innan försäkring meddelas

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska innan det meddelar en tjänstepensionsförsäkring lämna den information som anges i 4–19 §§ till de som har rätt att ansluta sig till en pensionsplan, men som inte ansluts automatiskt.

Information under försäkringstiden

Information vid automatisk anslutning till en pensionsplan

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska, om en försäkrad har anslutits automatiskt till en pensionsplan, lämna den information som anges i 4–19 §§ till den försäkrade så snart som möjligt efter anslutningen.

Information om företaget

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om

1. företagets namn och fullständig adress till huvudkontoret, eller, i tillämpliga fall, till den agentur eller filial som meddelar tjänstepensionsförsäkringen,

2. företagets associationsform,

3. i vilken medlemsstat företaget är registrerat eller auktoriserat, och

4. vilka myndigheter som utövar tillsyn över företaget.

Allmän information om pensionsplanen

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om den pensionsplan som de omfattas av. Av informationen ska åtminstone framgå

1. om pensionsplanen innehåller förmånsbestämd eller premiebestämd tjänste- pensionsförsäkring eller kombinationer av båda,

2. vilka valmöjligheter som finns i pensionsplanen, såsom val av traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring och vilka former av efterlevandeförsäkring som de försäkrade kan välja,

3. vid vilka alternativa åldrar utbetalning av tjänstepensionsförsäkring kan påbörjas,

4. vilka utbetalningsalternativ som finns,

5. samtliga ickevalsalternativ, och

6. var ytterligare information om pensionsplanen finns tillgänglig.

Information om villkor

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om var fullständiga försäkringsvillkor finns. Företaget ska även informera om i vilka avseenden, och under vilka förutsättningar, företaget kan ändra villkoren i avtalet under försäkrings- tiden, särskilt när det gäller förmåner, avgifter och andra kostnadsuttag.

Information om premier och garantier

7 § För premiebestämd tjänstepensionsförsäkring ska ett tjänstepensionsföretag informera de försäkrade om de principer som används för beräkning av premien.

Om företaget garanterar en lägsta utbetalning från en tjänstepensionsförsäkring, ska de försäkrade informeras om detta. De försäkrade ska även informeras om vilken garanterad förräntning och vilken andel av inbetald premie som den garanterade lägsta utbetalningen baseras på. Ett tjänstepensionsföretag som inte garanterar en lägsta utbetalning, ska informera om det och motivera varför någon sådan garanti inte lämnas.

Investeringsrisk

8 § Med investeringsrisk i 9–14 §§ avses marknadsrisker kopplade till de tillgångar som ska täcka värdet på tjänstepensionsförsäkringar.

Information när tjänstepensionsföretaget bär investeringsrisken

9 § Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken ska informera de för- säkrade om vilka långsiktiga mål som företaget har fastställt för investeringarna. Informationen ska vara översiktlig och fördelad på väsentliga tillgångsslag.

Om företaget beaktar miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer eller företags- styrningsfaktorer i sin investeringsstrategi, ska företaget även informera om det och på vilket sätt det beaktar faktorerna.

10 § Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken ska informera de för- säkrade om företagets historiska kapitalavkastning och kostnaderna för kapital- förvaltningen. Avkastningshistoriken ska omfatta minst fem år, eller alla år som pensionsplanen förvaltats om denna period understiger fem år.

Allmänna råd

När företaget beräknar historisk kapitalavkastning och kostnader för kapital- förvaltningen bör det använda branschgemensamma nyckeltal och mät- metoder.

Genomsnittlig historisk avkastning bör för att få ett så rättvisande värde som möjligt beräknas med hjälp av ett geometriskt medelvärde. Det fås genom den n:te roten ur produkten av de n positiva tal vars medelvärde ska beräknas. I finansiella sammanhang är de tal vars medelvärde ska beräknas vanligen skrivna på formen

1 + r

100

där r är en effektiv avkastning eller ränta uttryckt i procent.

11 § Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken, ska informera de försäkrade om företagets principer för hur överskott och underskott fördelas för premie- respektive förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring. Företaget ska även informera de försäkrade om att överskottet får användas till förlusttäckning.

Företaget ska informera de försäkrade om vilken form av återbäring eller överskott som kan komma tjänstepensionsförsäkringen tillgodo. Om återbäringen är villkorad av värdeförändringar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som de försäkrade eller andra ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring), ska de faktorer eller villkor som återbäringen beror på anges.

Företaget ska även informera de försäkrade om sin policy för kollektiv konsolidering samt för allokering och återtag av återbäring (reallokering). I informationen ska det framgå var uppgift om aktuell konsolideringsnivå finns tillgänglig.

Information när den försäkrade bär investeringsrisken

12 § När de försäkrade bär investeringsrisken vid fond- och depåförsäkring, ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om utbudet av investerings- alternativ. Företaget ska särskilt informera om vilka fonder eller finansiella instrument som premierna placeras i, om de försäkrade inte gör ett aktivt val.

Företaget ska informera om den historiska avkastningen och de avgifter som tagits ut för förvaltningen. Avkastningshistoriken ska omfatta minst fem år, eller alla år som pensionsplanen förvaltats om den perioden understiger fem år.

13 § När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om företagets rutiner för byte av fonder och andra investeringsalternativ samt om hur stora avgifter som tas ut vid ett sådant byte.

14 § När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget infor- mera de försäkrade om de avgifter som företaget tar ut för

1. eventuell skillnad i köp- och säljkurs för fondandelar eller andra investerings- alternativ, och

2. avdrag från värdet på fondandelar eller andra investeringsalternativ.

15 § När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget till de försäkrade lämna vidare sådan information om de fonder och finansiella instrument

som de försäkrades premier placeras i och som företaget har fått från den som tillhandahåller fonden eller depån.

Information om antaganden för beräkning av utfallande belopp

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om gällande livslängds- antaganden och andra väsentliga antaganden som företaget använder för att beräkna de xxxxxx som kan komma att utfalla under utbetalningstiden.

Information om skatteregler och uttag av avgifter

17 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om huvuddragen av de skatteregler som påverkar tjänstepensionsförsäkringens värde. Företaget ska även informera de försäkrade om aktuella avgifter för att täcka företagets driftskostnader och om företagets kapitalförvaltningskostnader.

Information om återbäringsillustration

18 § Om ett tjänstepensionsföretag lämnar sifferuppgifter som illustrerar hur den avtalade förmånen skulle kunna överträffas (återbäringsillustration), ska företaget illustrera tre olika antaganden om avkastning. Det ska tydligt framgå att återbärings- illustrationen bygger på hypotetiska antaganden om framtiden och att den inte ligger till grund för den avtalade förmånen.

Information om flytträtt, fribrev och återköp

19 § Om de försäkrade har rätt att flytta det pensionskapital som finns i tjänste- pensionsförsäkringen, ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om det.

Företaget ska även informera om principerna för hur tjänstepensionsförsäkringens värde bestäms, om de avtalade premiebetalningarna avbryts i förtid och därmed ändras till fribrev.

Företaget ska även informera om villkoren för utbetalning till de försäkrade av pensionskapitalet tidigare än avtalat (återköp).

Information om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring

20 § Bestämmelserna i 7 §, 9 § första stycket, 10 och 12–18 §§ gäller inte i fråga om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

Information om förändringar i försäkringsvillkor eller andra förutsättningar för försäkringen

21 § Ett tjänstepensionsföretag ska så snart som möjligt informera de försäkrade om väsentliga förändringar i de villkor som gäller för tjänstepensionsförsäkringen. Detsamma gäller om förutsättningarna för tjänstepensionsförsäkringen förändras väsentligt. I informationen ska företaget särskilt uppmärksamma de försäkrade på de väsentliga förändringar som har skett.

Företaget ska därutöver lämna information om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna kan komma att påverka tjänstepensionsförsäk- ringens värdeutveckling.

Pensionsbesked

Allmän information i pensionsbeskedet

22 § Pensionsbeskedet ska innehålla ordet pensionsbesked i titeln. Det ska även innehålla information om

1. tjänstepensionsföretagets namn och kontaktuppgifter,

2. den dag som informationen i pensionsbeskedet avser,

3. den försäkrades personuppgifter,

4. namn på den pensionsplan som den försäkrade tillhör,

5. den pensionsålder som gäller den försäkrade och som antingen har fastställts i pensionsplanen eller som tjänstepensionsföretaget eller den försäkrade har angett, och

6. de förändringar i pensionskapitalet som har skett i förhållande till föregående pensionsbesked.

Information om förmåner

23 § Pensionsbeskedet ska innehålla information om samtliga aktuella utfästa individuella förmåner och eventuella tilläggsbelopp som baseras på återbäring. Om tilläggsbeloppet utgörs av återbäring som är preliminärt fördelad mellan dem som är försäkrade (allokerad återbäring), ska det i pensionsbeskedet anges att återbäringen ingår i tjänstepensionsföretagets riskkapital och vad det innebär.

Om pensionsplanen omfattar efterlevandeförsäkring, ska pensionsbeskedet innehålla information om förmånerna inklusive uppgift om eventuell återbäring som skulle ha betalats ut vid dödsfall på den dag som informationen i pensionsbeskedet avser. Det ska tydligt framgå om efterlevandeförmånerna betalas ut som ett engångsbelopp eller periodiskt över tid.

Aktuella förmåner som avser försäkring som meddelas som tillägg enligt 1 kap. 4 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsförsäkring ska redovisas som att förmånen skulle ha betalats ut på den dag som informationen i pensionsbeskedet avser. Eventuell karenstid ska också framgå av pensionsbeskedet.

Information om pensionskapitalet

24 § Vid premiebestämd tjänstepensionsförsäkring ska pensionsbeskedet innehålla uppgifter om pensionskapitalets storlek vid början och vid slutet av den period som pensionsbeskedet avser. Orsaker till förändringar i pensionskapitalet ska anges.

Informationen ska innehålla uppgifter om

1. premier som har betalats in till försäkringen,

2. den kapitalavkastning som har kommit försäkringen till del,

3. den arvsvinst som har kommit försäkringen till del,

4. det pensionsbelopp som har betalats ut,

5. de avgifter som tagits ut för att täcka driftskostnader, med specificering av avgifter för kapitalförvaltning,

6. de avgifter som har tagits ut för att täcka skatteuttag, och

7. den riskpremie som har tagits ut under den period som pensionsbeskedet avser.

Även andra eventuella orsaker till förändring av pensionskapitalet ska specificeras i pensionsbeskedet.

Prognoser

25 § Pensionsbeskedet ska innehålla information om prognos för den försäkrades ålderspension och en varning om att prognosen kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner.

26 § Ett tjänstepensionsföretag ska beakta generella och produktspecifika faktorer när det fastställer de antaganden som ska ligga till grund för beräkningen av prognos enligt 25 §. Prognosen ska grundas på den pensionsålder som anges i 22 § 5.

De generella faktorerna ska utgöras av inflation, ekonomisk tillväxt i form av inkomstutveckling, framtida premier, kapitalavkastning under spartid och av avkastningsskatt.

De produktspecifika faktorerna ska utgöras av avgifter, efterlevandeförsäkring, arvsvinster, livslängdsantaganden och prognosräntor. För den enskilda produkten ska faktiska värden användas om de finns tillgängliga och sakliga skäl inte talar emot det.

Allmänna råd

När företaget beräknar prognoser bör det använda de antaganden som framgår av Standard för pensionsprognoser.

Kompletterande information i pensionsbeskedet

27 § Det ska framgå av pensionsbeskedet var och hur den försäkrade kan ta del av kompletterande information om

1. de valmöjligheter som den försäkrade har enligt pensionsplanen,

2. årsbokslut och förvaltningsberättelse samt investeringsriktlinjer,

3. fortsatta förmåner, om den försäkrade avser att avsluta sin anställning och det påverkar förmånsnivån,

4. de investeringsalternativ som finns i de fall den försäkrade står investeringsrisk, och

5. kollektiv konsolidering.

Information inför pensionering

28 § Ett tjänstepensionsföretag ska i god tid före den pensionsålder som avses i 22 § 5, eller på de försäkrades begäran, informera om den planerade utbetalningen av individuella förmåner. Informationen ska innehålla uppgifter om de alternativ som finns för utbetalning och om de villkor som gäller för återköp.

Det ska framgå av informationen att den försäkrade bör se över försäkringen, till exempel när det gäller

– behovet av efterlevandeförsäkring, och

– möjliga val av fonder och andra finansiella instrument i de fall den försäkrade bär hela eller stora delar av investeringsrisken.

Om företaget har förändrat sina antaganden i samband med att en periodisk utbetalning börjar, exempelvis när det gäller avgifter och antagande om livslängd, ska företaget också informera om det.

Allmänna råd

Företaget bör senast fem år innan de försäkrade uppnår den pensionsålder som anges i 22 § 5 lämna översiktlig information om processen för pensionering och om hur pensionen påverkas om de försäkrade väljer att gå i pension tidigare eller senare.

Företaget bör senast tolv månader innan de försäkrade uppnår den pensions- ålder som anges i 22 § 5 lämna detaljerad och individuellt anpassad informa- tion till dessa om de förutsättningar som gäller.

Företaget bör så snart som det är möjligt lämna den information som behövs inför den första utbetalningen till de försäkrade.

Information under utbetalningstiden

Pensionsbesked under utbetalning

29 § I det pensionsbesked som ett tjänstepensionsföretag lämnar till de försäkrade under utbetalningstiden ska den information som anges i 22 § 1–4 och 6, 23 och 24 §§ och 27 § 1, 2 och 4 framgå.

Information om ändrad utbetalning

30 § Om ett tjänstepensionsföretag bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om varje förändring av de belopp som ska utbetalas. Om förändringen beror på ett beslut om reallokering av återbäring ska företaget så snart som möjligt informera om vilka effekter beslutet om reallokering kan få.

Om de försäkrade bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden säkerställa att de försäkrade och andra ersättningsberättigade regelbundet får den information som de behöver. Företaget ska minst en gång per år informera om förmånens storlek.

Om det finns olika utbetalningsalternativ ska företaget även informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om dessa alternativ.

Information i samband med flytt av försäkringskapital

Allmänt om flytträtt

31 § Ett tjänstepensionsföretag ska lämna den information som anges i 33 och 34 §§ till de försäkrade som vill flytta försäkringens värde till ett annat tjänstepensions- företag eller livförsäkringsföretag.

Om företaget erbjuder de försäkrade att flytta försäkringens värde inom samma företag eller inom en sådan grupp som avses i 16 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag eller om företaget genomför väsentliga villkorsändringar, ska det även lämna information enligt 32 §. Informationen ska lämnas senast när företaget ger de försäkrade en möjlighet att acceptera erbjudandet.

32 § Vid ett erbjudande om flytträtt av pensionskapitalet och vid väsentliga villkors- ändringar enligt 31 § andra stycket ska tjänstepensionsföretaget lämna de försäkrade tydlig information om vad flytten av försäkringens värde eller den väsentliga villkorsändringen innebär.

Informationen ska åtminstone innehålla en redogörelse för skillnaderna före och efter flytt i fråga om

1. utfäst pensionsbelopp,

2. andra försäkringsförmåner,

3. avgifter, och

4. investerings- eller försäkringsrisken som den försäkrade bär.

Information från det tjänstepensionsföretag som försäkringen ska flyttas från

33 § Det tjänstepensionsföretag som försäkringens värde flyttas från ska lämna följande information till de försäkrade:

1. uppgifter om att det tidigare försäkringsavtalet upphör och att det värde som flyttas kommer att placeras i en ny försäkring enligt ett nytt avtal,

2. vilket värde som kommer att flyttas, de avgifter som kommer att tas ut i samband med det och de justeringar som kommer att göras av befintligt försäkringsvärde, och

3. tidpunkt för när företagets ansvar upphör.

I förekommande fall ska företaget även informera de försäkrade om

1. att den nya försäkringen kan innebära ändrat utfäst försäkringsbelopp, premie- befrielseskydd och annat riskskydd, jämfört med gällande försäkring, och

2. att möjligheten för de försäkrade att välja placering vid fondförsäkring förändras.

Information från det tjänstepensionsföretag som försäkringen ska flyttas till

34 § Det tjänstepensionsföretag som försäkringen flyttas till ska informera de försäkrade om försäkringens värde, med uppdelning på värdet av utfäst belopp och övrigt värde. Om hela värdet anses vara en premie för en utfästelse behöver inte någon sådan uppdelning göras.

Utöver det som anges i första stycket ska företaget lämna den information som anges i 4–19 §§ till de försäkrade. Företaget behöver inte lämna sådan information om flytten avtalades i samband med att försäkringen tecknades.

Information om kollektiv konsolidering

35 § Ett tjänstepensionsföretag som har avsatt en konsolideringsfond eller motsvarande ska informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om den kollektiva konsolideringsnivån. Företaget ska i anslutning till informationen förklara begreppen kollektiv konsolidering och kollektiv konsolideringsnivå.

Företaget ska uppdatera informationen per den sista i varje månad.

Information som ska lämnas på begäran

36 § Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade eller andra ersätt- ningsberättigade tillhandahålla företagets årsbokslut och förvaltningsberättelse samt

de investeringsriktlinjer som företaget ska upprätta enligt 9 kap. 4 § första stycket 8 lagen (2019:000) om tjänstepensionsförtag.

37 § Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade lämna information om de antaganden som ligger till grund för de prognoser som avses i 25 §.

Hur informationen ska utformas och hur den ska lämnas

38 § Den information som ett tjänstepensionsföretag ska lämna enligt detta kapitel ska vara på svenska och formulerad på ett enkelt och begripligt sätt. Informationen ska uppdateras regelbundet och får inte vara vilseledande.

Företaget ska tillhandahålla informationen kostnadsfritt och den ska finnas till- gänglig i elektronisk form på varaktiga medier, på företagets webbplats eller i pappersform. På begäran av de som enligt detta kapitel har rätt till informationen ska den lämnas i pappersform.

Företaget behöver dock inte tillhandahålla årsbokslut, förvaltningsberättelse och den information som avses i 11 § tredje stycket samt 16 och 35 §§ i pappersform.

4 kap. Försäkringstekniska avsättningar

1 § Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar finns i 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

2 § I detta kapitel betyder

1. diskonteringsräntekurva: en räntekurva för beräkning av nuvärdet av framtida kassaflöden för försäkringstekniska avsättningar,

2. räntekurva: räntesatser för olika löptider, och

3. ränteswap: ett avtal om byte av fast eller rörlig ränta.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna de försäkringstekniska avsättningarna med lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder.

4 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar de försäkringstekniska avsättningarna ska det beakta osäkerheter i

1. kassaflöden,

2. finansiella garantier, och

3. avtalade optioner.

5 § De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska diskonteras med antagande om ränta beräknad enligt 10–14 §§.

Kassaflöden

6 § De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska omfatta åtminstone följande inkommande och utgående kassaflöden

1. avtalade framtida utbetalningar till försäkrade och andra ersättningsberättigade,

2. samtliga kostnader som är knutna till försäkringsavtalen, och

3. avtalade framtida premieinbetalningar som är knutna till försäkringsavtalen.

Aktsamma antaganden vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

7 § De antaganden som ett tjänstepensionsföretag enligt 5 kap. 3 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska använda för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på

1. uppdaterad och trovärdig information från de finansiella marknaderna,

2. uppdaterad och trovärdig information om framtida kostnader som är hänförliga till att fullgöra försäkringsavtalet, och

3. egna och allmänt tillgängliga uppgifter om försäkringsrisker.

Företaget ska beakta särdragen hos de försäkrade och försäkringsavtalen när företaget fastställer antaganden om försäkringsrisk. Företaget ska då ta särskild hänsyn till förväntade förändringar i de relevanta riskerna.

8 § Ett tjänstepensionsföretag får använda approximationer när det beräknar de försäkringstekniska avsättningarna, om

1. företaget inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna använda en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och

2. företaget kan visa att användningen av approximationer är lämplig.

Jämförelse med gjorda erfarenheter

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de försäkringstekniska avsättningarna och de antaganden som avsättningarna bygger på regelbundet jämförs med gjorda erfarenheter.

Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och företagets beräkningar, ska företaget anpassa sina försäkringsmatematiska metoder och antaganden.

Val av räntesatser vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma en diskonteringsräntekurva enligt den metod som följer av 11–14 §§. När företaget tillämpar metoden ska det utgå från

1. gällande marknadsnoteringar för ränteswappar enligt 15 §, justerade enligt 16 §,

2. den långsiktiga terminsräntan beräknad enligt metoden i 17–21 §§,

3. den längsta löptiden för respektive valuta enligt 22 §, och

4. tidpunkten för konvergens för respektive valuta enligt 22 §.

Företaget ska fastställa en diskonteringsräntekurva för varje valuta som företaget har tjänstepensionsåtaganden i.

Allmänna råd

Företaget bör när det tillämpar 10 § första stycket använda den diskonterings- räntekurva för svenska kronor som Finansinspektionen publicerar på myndig- hetens webbplats.

Metod för att bestämma en diskonteringsräntekurva

11 § Diskonteringsräntan z(t) vid durationen t år ska bestämmas enligt formeln

𝑧(𝑡) = ((1 + 𝑓(𝑡 − 1, 𝑡)) ∙ (1 + 𝑧(𝑡 − 1))𝑡−1

1/𝑡

) − 1

där f(t – 1,t) är terminsräntan på diskonteringsräntekurvan. Denna ska bestämmas enligt formeln

𝑡

𝑓(𝑡 − 1, 𝑡) = (1 − 𝑤(𝑡)) ∙ 𝑓˜(𝑡 − 1, 𝑡) + 𝑤(𝑡) ∙ 𝑈𝐹𝑅𝐵,

där

𝑓˜ är motsvarande terminsränta förenlig med gällande marknadsnoteringar på ränteswappar enligt 15 §, justerade enligt 16 §,

vikterna w(t) är bestämda enligt 12 § och

𝑡

𝑈𝐹𝑅𝐵 är den långsiktiga begränsade terminsräntan enligt 17–21 §§.

För löptider som inte motsvarar helår ska ett tjänstepensionsföretag interpolera ränte- satsen med lämplig metod.

12 § Vikterna 𝑤(𝑡) bestäms av löptiden 𝑡, den längsta löptiden (T1) och tidpunkten för konvergens (T2) enligt följande:

0 för 𝑡 ≤ 𝑇1

𝑤(𝑡) = {(𝑡 − 𝑇1)/(𝑇2 − 𝑇1 + 1) för 𝑇1 < 𝑡 ≤ 𝑇2

1 för 𝑡 > 𝑇2

Värden på T1 och T2 för olika valutor anges i 22 §.

Beräkningar av nollkupongräntor

13 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna nollkupongräntor genom att lösa följande ekvationer för 𝑧̃(𝑡)

𝑡 1 1

𝑝𝑎𝑟(𝑡) ∙ ∑

där

𝑖=1

(1 + 𝑧̃(𝑖))𝑖 = 1 − (1 + 𝑧̃(𝑡))𝑡

𝑝𝑎𝑟(𝑡) är den gällande marknadsnoteringen för en ränteswap enligt 15 § med löptid

t år, justerad enligt 16 §, och

𝑧̃(𝑡) är nollkupongräntan förenlig med gällande marknadsnoteringar vid löptiden t

år.

14 § Terminsräntan 𝑓˜(𝑡 − 1, 𝑡) bestäms av följande formel och är då förenlig med gällande marknadsnoteringar:

) ( )

𝑓˜(𝑡 − 1, 𝑡) = (1 + z˜(t) 𝑡/ 1 + z˜(t − 1) 𝑡−1 − 1,

Om det saknas marknadsnotering för en given löptid ska ekvationerna lösas genom att företaget antar konstanta terminsräntor mellan de löptider för vilka det finns marknadsnoteringar.

Formlerna ska tillämpas för varje framtida duration t.

Marknadsnoteringar och justering

15 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det bestämmer diskonteringsräntekurvan utgå från marknadsnoteringar för ränteswappar som handlas på aktiva marknader.

Allmänna råd

Företaget bör för svenska kronor använda ränteswappar med löptiderna 1–10 år, 12 år, 15 år respektive 20 år när det beräknar diskonteringsräntekurvan.

16 § Den justering som avses i 10 § 1 ska ett tjänstepensionsföretag bestämma som ett fast avdrag på 35 baspunkter (bp) från gällande marknadsnoteringar för ränte- swappar. Avdraget ska vara detsamma för samtliga löptider upp till och med tidpunkten för konvergens och för relevanta valutor.

Metod för att bestämma den långsiktiga terminsräntan

Beräkning av den långsiktiga terminsräntan

17 § Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma den långsiktiga terminsräntan för varje år för valutan svenska kronor. Om företaget är exponerat mot valutorna norska kronor, danska kronor, euro, brittiska pund och US-dollar, ska den långsiktiga terminsräntan årligen bestämmas även för de valutorna. För övriga valutor ska den långsiktiga terminsräntan för svenska kronor användas.

För varje valuta enligt första stycket, ska förändringen i den långsiktiga termins- räntan begränsas till en ökning eller minskning med 15 baspunkter (bp), eller förbli oförändrad enligt följande

𝑈𝐹𝑅𝐵 + 15 bp om 𝑈𝐹𝑅𝑡 ≥ 𝑈𝐹𝑅𝐵 + 15 bp

𝑡−1 𝑡−1

𝑈𝐹𝑅𝐵= {𝑈𝐹𝑅𝐵 − 15 𝑏𝑝 om 𝑈𝐹𝑅 ≤ 𝑈𝐹𝑅𝐵 − 15 bp

𝑡 𝑡−1 𝑡 𝑡−1

𝑡−1

𝑈𝐹𝑅𝐵 annars,

där

𝑡

𝑈𝐹𝑅𝐵 är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t,

𝑡−1

𝑈𝐹𝑅𝐵 är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t-1 och

UFRt är den långsiktiga terminsräntan för år t före begränsning i den årliga förändringen och bestäms som summan

UFRt = E(Rt) + E(It),

där

E(Rt) är den förväntade realräntan och

E(It) är den förväntade inflationstakten.

Den förväntade realräntan E(It) är samma för alla aktuella valutor och bestäms enligt 18–20 §§, medan den förväntade inflationstakten E(It) bestäms separat för varje aktuell valuta enligt 21 §.

Allmänna råd

Företaget bör när det tillämpar 17 § använda den begränsade långsiktiga terminsränta för svenska kronor som Finansinspektionen publicerar på sin webbplats.

Beräkning av den förväntade realräntan

18 § Den förväntade realräntan är ett enkelt aritmetiskt medelvärde av årliga realräntor från år 1961 fram till och med året före omräkningen av den långsiktiga terminsräntan enligt följande formel:

𝐸(𝑅𝑡) =

𝑛𝑡

𝑘 ∑ 𝑟1960+𝑖

där

𝑡 𝑖=1

nt är antal år från slutet av 1960 och

r1960+i är den årliga realräntan för år 1960+i.

19 § För varje år sedan 1961 är den årliga realräntan det aritmetiska medelvärdet av de årliga realräntorna för Amerikas förenta stater, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. För varje land och varje år beräknas den årliga realräntan som

realräntan = (kort nominell ränta – inflation)/(1 + inflation), där

kort nominell ränta hämtas från Europeiska kommissionens årliga makro- ekonomiska databas (AMECO database), och

inflation hämtas från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) databas Main Economic Indicators database.

20 § Den förväntade realräntan ska avrundas till fyra decimaler. Om den inte avrundade realräntan är lägre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas uppåt. Om den inte avrundade realräntan är högre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas nedåt.

Beräkning av den förväntade inflationstakten

21 § Om aktuell centralbank har ett angivet inflationsmål, ska den förväntade inflationen E(It) för respektive valuta baseras på inflationsmålet enligt följande

Inflationsmål	Förväntad inflation E(It)
Lägre än eller lika med 1 %	1 %
Högre än 1 % och lägre än 3 %	2 %
Lika med eller högre än 3 % och lägre än 4 %	3 %
Lika med eller högre än 4 %	4 %

Om en centralbank anger inflationsmålet som ett intervall, ska mittpunkten i detta intervall användas.

Om en centralbank inte har angett ett inflationsmål, ska den förväntade inflationen

E(It) bestämmas till 2 procent.

Längsta löptid och tidpunkt för konvergens

22 § Ett tjänstepensionsföretag ska tillämpa följande värden på den längsta löptiden och tidpunkten för konvergens.

Valuta	Längsta löptid (T1)	Tidpunkt för konvergens till den långsiktiga terminsräntan (T2)
NOK	10 år	Längsta löptid + 10 år
DKK	20 år	Längsta löptid + 10 år
EUR	20 år	Längsta löptid + 40 år
GBP	50 år	Längsta löptid + 40 år
USD	30 år	Längsta löptid + 40 år
SEK och övriga valutor	10 år	Längsta löptid + 10 år

Undantag

23 § Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen besluta om undantag från 10–22 §§.

5 kap. Investeringar

1 § Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap. lagen (2019:000) om tjänste- pensionsföretag.

Derivatinstrument

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det använder derivatinstrument undvika en överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet.

Värdering av skuldtäckningstillgångar till verkligt värde

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska göra den värdering till verkligt värde av de tillgångar som avses i 6 kap. 14 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag enligt bestämmelserna om verkligt värde i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:000) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

Skuldtäckningsregister

Grundläggande krav på att föra skuldtäckningsregister

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra ett sådant skuldtäckningsregister som avses i 6 kap. 16 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag vid företagets huvud- kontor.

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 17 § lagen (2019:000) om tjänstepensions- företag.

Allmänna råd

Företaget bör föra sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att det är i en läsbar och varaktig form. Registret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav på tillgänglighet och säkerhet mot skada.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att innehållet kan visas för varje tidpunkt under de senaste tolv månaderna.

Innehåll i skuldtäckningsregister

7 § Av ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska det framgå vilka till- gångar som motsvarar följande slag av försäkringstekniska avsättningar

1. garanterade försäkringsåtaganden och garanterad återbäring, och

2. villkorad återbäring och försäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de för- säkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

8 § Ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska innehålla uppgifter om

1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,

2. var tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna förvaras, och

3. värdet på varje enskild tillgång.

Registret ska också innehålla uppgifter om derivatinstrument som påverkar värdet av de tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna.

Uppgifterna ska vara så detaljerade att tillgångarna och derivatinstrumenten entydigt kan identifieras och spåras av en utomstående part.

Instruktion för att föra skuldtäckningsregister

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett skuldtäckningsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogen- heter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett skuldtäckningsregister.

Anmäla brister i skuldtäckningsregister

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska omedelbart anmäla till Finansinspektionen, om

– företaget inte längre kan föra sitt skuldtäckningsregister enligt de författningar som reglerar detta, eller

– registret inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.

6 kap. Kapitalbasen

Allmänna bestämmelser

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka poster, utöver de som anges i 7 kap. 2 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, som får ingå i ett tjänste- pensionsföretags kapitalbas, omfattningen av dessa poster och villkoren för att ta in dem.

2 § Utöver de poster som anges i 7 kap. 2 § lagen (2019:000) om tjänstepensions- företag kan ett tjänstepensionsföretag hos Finansinspektionen ansöka om att följande poster ska ingå i kapitalbasen:

1. förlagslån,

2. värdepapper utan fast löptid och andra instrument,

3. öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar,

4. hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital, och

5. zillmeringsjustering.

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska se till att dess kapitalbas motsvaras av tillgångar som är fria från alla förutsebara förpliktelser.

4 § I detta kapitel betyder

1. förlagslån: ett lån med villkor om att lånefordran, vid likvidation eller konkurs till såväl kapital som ränta, ska betalas först sedan övriga borgenärer blivit tillgodo- sedda, och

2. step up-villkor: villkor i låneavtal som anger att räntan eller räntepåslaget höjs efter en viss tid.

Ansökan

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 1 och 2 i kapitalbasen ange

1. syftet med att räkna in posten i kapitalbasen,

2. företagets kapitalbas och minimikapitalkrav, såväl inklusive som exklusive posten, och

3. vilka förändringar i fråga om företagets kapitalbas och minikapitalkrav som företaget räknar med under de närmaste tre åren.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 1 i kapitalbasen ska, utöver vad som anges i första stycket, innehålla det låneavtal som avses i 8 § 2.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 2 i kapitalbasen ska, utöver vad som anges i första stycket, innehålla det avtal som avses i 19 § 2.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om återbetalning eller amortering av en sådan post som avses i 2 § 1 och 2, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 2 och

3. Därutöver ska företaget ange syftet med att återbetala eller amortera posten.

7 § Ett tjänstepensionsföretag ska i sin ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 3–5 i kapitalbasen, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 1–3.

Förlagslån

Förutsättningar för att få räkna in förlagslån i kapitalbasen

8 § Ett tjänstepensionsföretag får endast räkna in ett förlagslån i kapitalbasen

1. till den del det är helt betalt, och

2. om företaget har ingått ett bindande låneavtal om förlagslånet.

9 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 ska innehålla villkor om att

1. förlagslånet har en efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger eller riskerar att understiga minimikapitalkravet genom sådan betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet, och

4. lånet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Låneavtalet ska även innehålla information om avtalets löptid och den modell för ränteberäkning som företaget ska tillämpa. Företaget ska i sin ränteberäkning utgå från en fast ränta eller en ränta som är relaterad till en räntebas. Om modellen för ränteberäkning innehåller step up-villkor, får ett sådant villkor inte innebära att räntan, eller räntepåslaget, ökar med mer än 1 procentenhet under lånets hela löptid.

10 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 får inte innehålla villkor som innebär att förlagslånet kan komma att förfalla till betalning före de avtalade förfallodagarna.

11 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 får ändras endast om Finansinspektionen har lämnat tillstånd till det.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

12 § Förlagslån får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och tjänstepensionsföretagets minimikapitalkrav. Högst 25 procent

av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet får bestå av tidsbundna förlagslån.

Uppsägningstid och återbetalning av eviga förlagslån

13 § Ett evigt förlagslån ska ha en uppsägningstid på minst fem år.

14 § Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, åter- betala ett evigt förlagslån i förtid. En ansökan om tillstånd till inlösen av lånet ska göras senast sex månader före det datum då inlösen ska ske.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en inlösen är att företagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att inlösen inte medför att kapital- basen understiger, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

Löptid och återbetalning av tidsbundna förlagslån

15 § Ett tidsbundet förlagslån ska ha en ursprunglig löptid på minst fem år.

Ett tjänstepensionsföretag ska senast ett år före förfallodagen lämna Finansinspek- tionen en plan för hur företaget ska kunna behålla kapitalbasen på en nivå som över- stiger minimikapitalkravet eller ökas till minimikapitalkravet då lånet förfaller till betalning. Finansinspektionen ska godkänna planen.

Företaget behöver inte lämna in en plan enligt andra stycket om förlagslånets andel av kapitalbasen gradvis har minskat under de senaste fem åren före förfallodagen, och förlagslånet därmed inte längre kommer att ingå i kapitalbasen vid förfallodagen.

16 § Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, åter- betala eller amortera ett tidsbundet förlagslån före förfallodagen.

En förutsättning för en sådan återbetalning är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att den inte genom återbetalning eller amortering kommer att understiga, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

17 § Om ett tjänstepensionsföretag har emitterat ett tidsbundet förlagslån med rätt för företaget att lösa lånet före förfallodagen, ligger den tidigast möjliga åter- betalningsdagen (call-dagen) till grund för beräkning av lånets löptid.

18 § Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, räkna in ett förlängt tidsbundet förlagslån i kapitalbasen.

Ett tidsbundet förlagslån som förlängs ska betraktas som ett nytt lån.

Värdepapper utan fast löptid och andra instrument

Förutsättningar för att få räkna in värdepapper utan fast löptid och andra instrument i kapitalbasen

19 § Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får räknas in i kapitalbasen endast

1. till den del de är helt betalda, och

2. om ett tjänstepensionsföretag har ingått ett bindande avtal om värdepapperen eller instrumenten.

20 § Ett låneavtal enligt 19 § 2 ska innehålla villkor om att

1. värdepapperet eller instrumentet har efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger eller riskerar att understiga minimikapitalkravet genom en sådan betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksam- het, och

4. avtalet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

21 § Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet, för det sammanlagda beloppet av sådana förlagslån som avses i 2 § 1.

Återbetalning av värdepapper utan fast löptid och andra instrument

22 § Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, åter- betala värdepapper utan fast löptid och andra instrument.

En förutsättning för återbetalning är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och inte därigenom kommer att understiga, eller riskerar att på lång sikt understiga, minimikapitalkravet.

Förutsättningar för att få räkna in öppet redovisade övervärden i tillgångar i kapitalbasen

23 § Ett tjänstepensionsföretag får medräkna öppet redovisade övervärden i tillgångar i kapitalbasen, om övervärdena inte är av exceptionell natur och de framgår av företagets tilläggsupplysningar eller förvaltningsberättelse i årsredovis- ningen.

Förutsättningar för att få räkna in hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital i kapitalbasen

24 § Ett tjänstepensionsföretag får medräkna hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital i kapitalbasen, om den inbetalda delen uppgår till minst 25 procent av det ännu ej inbetalda aktiekapitalet eller garantikapitalet.

Posten får utgöra högst 50 procent av den lägsta av kapitalbasen och tjänstepensions- företagets minimikapitalkrav.

Förutsättningar för att få räkna in zillmeringsjustering i kapitalbasen

25 § Ett tjänstepensionsföretag får i kapitalbasen medräkna skillnaden mellan en inte zillmerad eller delvis zillmerad försäkringsteknisk avsättning, och en för- säkringsteknisk avsättning zillmerad med en faktor som motsvarar det tillägg för försäljningskostnader som ingår i premien, om

1. zillmering inte tillämpas, eller

2. om zillmering tillämpas, endast om skillnaden inte uppgår till de tillägg för försäljningskostnader som ingår i premien.

Beloppet som avses i första stycket får inte överstiga 3,5 procent av summan av skillnaderna mellan

1. kapitalbeloppen för livförsäkringar och tjänstepensioner, och

2. de försäkringstekniska avsättningarna för samtliga försäkringsavtal där zillmering är möjlig.

Den skillnad som avses i andra stycket ska företaget minska med beloppet för varje anskaffningskostnad som det redovisar som en tillgång och som därmed inte är avskriven. Det gäller oavsett om beloppet har särredovisats eller ingår som fordran på återförsäkrare.

7 kap. Kapitalkrav

Riskkänsligt kapitalkrav

1 § Bestämmelser om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet finns i 8 kap. 1– 6 §§ lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

2 § I detta kapitel betyder

1. avkastningsreglering: bestämmelser i lag som reglerar pris eller avkastning för viss vara eller tjänst,

2. externt ratinginstitut: ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut,

3. infrastrukturenhet: sådan enhet eller företagsgrupp som avses i artikel 55 b kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upp- tagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II),

4. infrastrukturtillgångar: sådana tillgångar, strukturer, anläggningar, system eller nätverk som avses i artikel 55 b kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35,

5. kreditkvalitetssteg: en objektiv kreditkvalitetsskala som används för att placera ett externt ratinginstituts kreditvärderingar och som är fastställd genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/633 av den 24 april 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1800 om fastställande av tekniska genom- förandestandarder för placeringen av externa ratinginstituts kreditvärderingar på en objektiv kreditkvalitetsskala för kreditkvalitetssteg i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG,

6. säkerställd obligation (SOBL): obligationer och andra jämförbara skuld- förbindelser enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer samt exponeringar i form av obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om

samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), och

7. take or pay-avtal: avtal som innehåller villkor om att en köpare ska betala ett fastställt belopp om köparen inte fullföljer köpet enligt avtalet.

Allmänt om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna det riskkänsliga kapitalkravet, RKK, enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾 = 𝑅𝐾𝐾𝑀𝐹 + 𝑅𝐾𝐾0𝑝𝑒𝑟𝑎𝑡𝑖𝑣 + 𝐽𝑏

där den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäkringsrisk, RKKMF, ska beräknas enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝑀𝐹 = √𝑅𝐾𝐾2 + 𝑅𝐾𝐾2,

där

𝑀 𝐹

– RKKM är kapitalkravet för marknadsrisk, beräknat enligt 8–30 §§,

– RKKF är kapitalkravet för försäkringsrisk, beräknat enligt 31–43 §§,

– RKKOperativ är kapitalkravet för operativ risk, beräknat enligt 44 §, och

– Jb är ett justeringsbelopp (avdrag), beräknat enligt 45 §.

Fond- och depåförsäkringsverksamhet

4 § Ett tjänstepensionsföretag som bedriver fond- och depåförsäkringsverksamhet ska när det beräknar kapitalkrav, undanta de tillgångar, skulder och försäkrings- tekniska avsättningar som svarar mot åtaganden för vilka försäkringstagarna bär risken.

Riskreducerande åtgärder

5 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar det riskkänsliga kapitalkravet enligt 3 § ska företaget beakta effekterna av de tekniker som det använder för att reducera sina risker.

Justerad sammanläggning av kapitalkrav för risker

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för marknadsrisk, försäkringsrisk, aktiekursrisk och tilläggsrisk, använda följande formel för justerad sammanläggning av kapitalkraven för de risker som ingår i respektive risk:

𝑅𝐾𝐾𝑅 = √∑ 𝐶𝑖,j ∙ 𝑋𝑖 ∙ 𝑋j

𝑖,j

I formeln är RKKR det riskkänsliga kapitalkravet för den aktuella risken. Kapital- kraven för de risker som ingår i den aktuella risken är X1, X2, …, Xn och Ci,j är korrelationskoefficienten för beroendet mellan den i:te och j:te risken. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

7 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk använda följande formel för den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för riskerna

XLR = max[XL;XD],

där XL och XD är kapitalkraven för långlevnadsrisk respektive dödlighetsrisk.

Kapitalkrav för marknadsrisk

Allmänt om kapitalkrav för marknadsrisk

8 § Bestämmelser om vilka risker som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk finns i 8 kap. 3 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska använda den formel som anges i 6 § när företaget gör den justerade sammanläggningen av de kapitalkrav som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk enligt 8 kap. 3 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Företaget ska när det beräknar enligt första stycket, använda följande korrelations- matris:

i \ j	Ränte- risk	Aktie- kurs- risk	Fastig- hets- prisrisk	Ränte- skillnads- risk	Valuta- kursrisk	Koncen trations- risk
Ränterisk	1	0,50	0,50	0,50	0	0
Aktiekursrisk	0,50	1	0,75	0,50	0	0
Fastighets- prisrisk	0,50	0,75	1	0,50	0	0
Ränteskillnads- risk	0,50	0,50	0,50	1	0	0
Valutakursrisk	0	0	0	0	1	0
Koncentrations- risk	0	0	0	0	0	1

Indirekta exponeringar

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för marknadsrisk beakta riskerna i företagets indirekta exponeringar genom att genomlysa företagets direkta exponeringar i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar om de innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk (genomlysning).

När företaget tillämpar det som anges i första stycket, ska det beakta värdeför- ändringen för sina indirekta exponeringar i respektive underkategori till marknads- risk vid beräkningen av värdeförändringen i de direkta exponeringarna.

Företaget ska endast tillämpa genomlysningen på den del där information är tillgänglig på den detaljnivå som krävs för beräkningen av kapitalkravet.

Genomlysningen ska inte tillämpas på sådana typ A-aktier och typ B-aktier som avses i 16 § andra och tredje styckena.

11 § Ett tjänstepensionsföretag får, om det inte kan tillämpa genomlysning enligt 10 §, beräkna kapitalkravet för marknadsrisk på grundval av den eftersträvade under- liggande tillgångsallokeringen i fonder, kollektiva investeringar eller andra investe- ringar som innebär indirekta exponeringar. Företaget får dock bara göra en sådan beräkning om

1. information om den eftersträvade tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget på den detaljnivå för undergrupper som krävs för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet och de underliggande tillgångarna förvaltas enligt denna eftersträvade allokering, och

2. företaget inte är ensam investerare eller utövar kontroll över tillgångsallokeringen i de fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk där kapitalkravet beräknas på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen.

12 § Ett tjänstepensionsföretag som inte kan genomlysa exponeringar enligt 10 § eller som inte kan tillämpa 11 §, ska betrakta exponeringarna som typ C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket.

Kapitalkrav för ränterisk

Beräkning av kapitalkrav för ränterisk

13 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränterisk som summan av kapitalkraven för ränterisk för varje valuta mot vilken företaget har räntekänsliga exponeringar i form av tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar.

Beräkning av kapitalkrav för ränterisk för varje valuta

14 § Ett tjänstepensionsföretag ska för varje valuta, avseende de räntesatser som företaget använder vid värderingen av de exponeringar som avses i 13 §, beräkna förändringen av företagets kapitalbas vid en sänkning och vid en höjning av ränte- satserna enligt andra–fjärde styckena.

Vid beräkningen av förändringen av företagets kapitalbas vid en sänkning ska företaget för varje duration välja den största av en absolut sänkning och en relativ sänkning av de räntesatser som avses i första stycket.

Vid beräkningen av förändringen av företagets kapitalbas vid en höjning ska företaget för varje duration välja den största av en absolut höjning och en relativ höjning av de räntesatser som avses i första stycket.

Kapitalkraven för ränterisk för varje valuta utgörs av den största minskningen av kapitalbasen som blir följden av en sänkning eller en höjning av räntesatserna enligt andra och tredje styckena.

Duration (år)	Absolut förändring (baspunkter)	Relativ förändring (tillämpas inte på negativ ränta)
1	± 50	± 41 %
2	± 53	± 38 %
3	± 56	± 36 %
4	± 60	± 33 %

5	± 62	± 32 %
6	± 64	± 30 %
7	± 65	± 28 %
8	± 66	± 27 %
9	± 67	± 26 %
10	± 68	± 25 %
12	± 69	± 23 %
15	± 70	± 22 %
20	± 70	± 20 %

Kapitalkrav för aktiekursrisk

Beräkning av kapitalkrav för aktiekursrisk

15 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de typer av tillgångar som anges i 16 §, enligt formeln i 6 § och med användande av följande korrelationsmatris:

i/j	Typ A- aktier	Typ B- aktier	Typ C- tillgångar
Typ A-aktier	1	0,75	0,50
Typ B-aktier	0,75	1	0,75
Typ C-tillgångar	0,50	0,75	1

Typer av tillgångar

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk för typ A-aktier, typ B-aktier och typ C-tillgångar.

Med typ A-aktier avses aktier som är noterade på reglerade marknader i de länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller som handlas på sådana multilaterala handelsplattformar (MTF-plattform) som avses i artikel

4.1.22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU och vars säte eller huvudkontor finns i en EU-medlemsstat.

Med typ B-aktier avses sådana aktier som är föremål för handel på motsvarande handelsplatser som avses i andra stycket utanför EES eller OECD.

Med typ C-tillgångar avses dels andra aktier än sådana som avses i andra och tredje styckena, dels tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, under- gruppen för fastighetsprisrisk eller undergruppen för ränteskillnadsrisk.

Beräkning av kapitalkrav för olika typer av tillgångar inom aktiekursrisk

17 § Kapitalkraven för de olika typerna av tillgångar enligt 16 § ska beräknas som effekten av en minskning av kapitalbasen då värdena av tillgångarna minskar enligt följande tabell:

Typ A-aktier	30 %
Typ B-aktier	40 %
Typ C-tillgångar	45 %

Kapitalkrav för fastighetsprisrisk

18 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för fastighetsprisrisk som effekten av en direkt minskning av kapitalbasen då marknadspriserna av företagets investeringar i fastigheter och byggnader minskar med 25 procent.

Kapitalkrav för ränteskillnadsrisk

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränteskillnadsrisk,

RKKSp, enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝑆𝑝 = ∑ 𝑆𝑡𝑟𝑒𝑠𝑠𝑖 ∙ 𝐼𝑘𝑘𝑒ℎ𝑎𝑣𝑖

𝑖

där

– summeringen görs av företagets alla exponeringar i med positiv ränteskillnads- relaterad duration i räntebärande tillgångar,

– Stressi är ränteskillnadsfaktorn och bestäms för varje exponering i ur tabellen nedan genom att använda den formel och de parametrar a och b som gäller för exponeringens kreditkvalitetssteg och duration (duri),

– duri är durationen för exponeringen i uttryckt i år, och

– Innehavi är marknadsvärdet för exponeringen i.

Kreditkvalitetssteg	Duration (dur):	0-5 år	5-15 år	Över 15 år
Kreditkvalitetssteg	Stress (%):	b ∙ duri	a + b∙ (duri - 5)	a + b ∙ (duri - 15)
SOBL	a b	-	4,5	10,5
SOBL	a b	0,9	0,6	0,3
0	a b	-	5	11
0	a b	1	0,6	0,3
1	a b	-	6	12
1	a b	1,2	0,6	0,3
2	a b	-	7	13
2	a b	1,4	0,6	0,3
3	a b	-	9	15
3	a b	1,8	0,6	0,3
4/5	a b	-	16	22
4/5	a b	3,2	0,6	0,3
6	a b	-	25	31
6	a b	5	0,6	0,3
Inget kreditbetyg	a b	-	10	16
Inget kreditbetyg	a b	2	0,6	0,3

Ränteskillnadsrisk för säkerställda obligationer (SOBL)

20 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnads- risk för sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), och om obligationerna har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett, tillämpa kreditkvalitetssteg SOBL i 19 §.

Ränteskillnadsrisk för räntebärande tillgångar utgivna av stater eller regionala eller lokala självstyrelseorgan

21 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnads- risk, undanta räntebärande tillgångar som är utgivna av en stat eller sådana internationella institutioner som avses i artikel 118 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Undantaget gäller dock endast om staten eller institutionen har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett.

Företaget ska när det tillämpar det som anges i första stycket även undanta räntebärande tillgångar som är utgivna av ett regionalt eller lokalt självstyrelseorgan enligt artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2011 av den 11 november 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder gällande förteckningar över regionala och lokala självstyrelseorgan, vars exponeringar ska behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG. Undantaget gäller dock endast om det regionala eller lokala självstyrelseorganet har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett. Detsamma gäller för räntebärande tillgångar utgivna av Kommuninvest i Sverige AB om det bolaget har ett kreditbetyg motsvarande kreditkvalitetssteg noll eller ett.

Räntebärande tillgångar som är utgivna av sådana självstyrelseorgan som avses i andra stycket och, där kreditbetyg saknas, ska företaget undanta från beräkningen av kapitalkrav för ränteskillnadsrisk om det land organet tillhör har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett.

Ränteskillnadsrisk för infrastrukturinvesteringar

22 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar kapitalkravet för ränteskillnadsrisk enligt 19 §, ska företaget tilldela exponeringar i form av räntebärande tillgångar som uppfyller kriterierna för godkänd infrastrukturinvestering enligt 28 § en riskvikt på 70 procent. Det innebär att exponeringen ska utgöra 70 procent av marknadsvärdet.

Duration

23 § När ett tjänstepensionsföretag tillämpar det som anges i 19 §, ska företaget beräkna de räntebärande tillgångarnas genomsnittliga duration, uttryckt i år. Företaget ska göra beräkningen genom att använda en marknadsvärdesviktad ansats. För räntebärande tillgångar med rörlig ränta ska företaget beräkna durationen med den ränta som gäller vid beräkningstillfället.

Kapitalkrav för valutakursrisk

Beräkning av kapitalkrav för valutakursrisk

24 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk genom att summera kapitalkraven enligt 25 § för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot.

Beräkning av kapitalkrav för valutakursrisk för varje valuta

25 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot som den minskning av kapitalbasen som uppstår om valutakursen skulle öka eller minska med 10 procent.

Kapitalkrav för koncentrationsrisk

26 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk, RKKKonc, genom att aggregera kapitalkraven för koncentrationsrisk, Konci, för varje emittent i som företaget är exponerat mot. Företaget ska utföra aggregeringen enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝐾o𝑛𝑐 = ∑ 𝐾o𝑘𝑐2,

√ 𝑖

𝑖

där Konci är kapitalkravet för koncentrationsrisk för emittent i.

Beräkning av kapitalkrav för koncentrationsrisk för en och samma emittent

27 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk,

Konci, för emittent i, enligt följande formel:

𝐾o𝑘𝑐𝑖 = 0,15 ∙ max(0; 𝐸𝑖 − 0,05 ∙ 𝑇𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑘𝑔𝑎𝑟), där

– Ei är marknadsvärdet av företagets exponering mot emittent i, och

– Tillgångar är värdet av tjänstepensionsföretagets totala placeringstillgångar.

Vid beräkningen av Ei för emittent i ska säkerställda obligationer ha en riskvikt på 25 procent, vilket innebär att exponeringen för dessa ska utgöra 25 procent av marknadsvärdet.

Om en emittent ingår i en sådan grupp av emittenter som avses i 6 kap. 9 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, ska samtliga emittenter inom gruppen anses utgöra en och samma emittent.

Sådana räntebärande tillgångar som företaget ska undanta från beräkningen av kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 21 §, ska det även undanta från beräkningen av koncentrationsrisk.

Särskilt om godkända infrastrukturinvesteringar

Kriterier för en godkänd infrastrukturinvestering

28 § Ett tjänstepensionsföretags godkända infrastrukturinvesteringar ska omfatta investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:

1. Företaget gör investeringen antingen i form av räntebärande tillgångar eller i sådana typ C-tillgångar som avses i 16 § fjärde stycket.

2. De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktie- investerare är förutsägbara.

3. Om företaget gör investeringen i form av räntebärande tillgångar, ska avtalsramen omfatta begränsningar av infrastrukturenhetens förmåga att utföra verksamhet som kan skada kreditgivarna. Det innebär att nya skulder kan utfärdas endast om de befintliga kreditgivarna medger det, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.

4. Om en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastrukturenheten, ska enheten ha ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

5. Om företaget gör investeringen i form av tillgångar för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut, ska tillgångarna finnas i länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

6. Om företaget gör investeringen inom en fondstruktur med möjlighet till inlösen av andelar, ska avtalsramen innehålla restriktioner för inlösen som syftar till att säkerställa att alla andelsägare likabehandlas ekonomiskt.

7. Om infrastrukturenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturenheten tillhandahåller vara något av följande:

a) en enhet som räknas upp i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II),

b) ett regionalt eller lokalt självstyrelseorgan enligt artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2011 av den 11 november 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder gällande förteckningar över regionala och lokala självstyrelseorgan, vars exponeringar ska behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG, eller

c) en enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

De kassaflöden som avses i första stycket 2 ska anses vara förutsägbara om allt utom en försumbar del av intäkterna uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

1. Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.

2. Intäkterna omfattas av ett take or pay-avtal.

3. Nivån på produktionen och prisnivån eller användningen och prisnivån ska var för sig uppfylla ett av följande kriterier:

a) De ska vara reglerade i lag eller i en annan författning.

b) De ska vara fastställda i avtal.

c) De ska vara förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.

Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar

29 § Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av räntebärande tillgångar ska beräknas som kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 19–23 §§.

30 § Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av typ C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket ska beräknas som kapitalkrav för fastighets- prisrisk enligt 18 §.

Kapitalkrav för försäkringsrisk

Allmänt om kapitalkrav för försäkringsrisk

31 § Bestämmelser om vilka olika typer av risker som ingår i kapitalkravet för försäkringsrisk finns i 8 kap. 4 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Utöver dessa risker ska även tilläggsrisk ingå i den beräkning av kapitalkravet för försäkringsrisk som ett tjänstepensionsföretag ska göra.

Aggregering av kapitalkraven för försäkringsrisk

32 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för försäkrings- risk använda de formler som anges i 6 och 7 §§ vid den justerade sammanläggningen av riskerna enligt 31 §. Kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk ska aggregeras till ett kapitalkrav för livrisk.

Vid beräkningen enligt första stycket ska tjänstepensionsföretaget använda följande korrelationsmatris:

i \ j	Livrisk	Sjuklig- hetsrisk	Tilläggs- risk	Annullations- risk	Kostnads- risk
Livrisk	1	0,25	0,25	0,25	0,5
Sjuklighets- risk	0,25	1	0,75	0,25	0,5
Tilläggsrisk	0,25	0,75	1	0,25	0,5
Annullations- risk	0,25	0,25	0,25	1	0,5
Kostnadsrisk	0,5	0,5	0,5	0,5	1

Kapitalkrav för livrisk

Beräkning av kapitalkrav för livrisk

33 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för livrisk som det största av kapitalkraven för långlevnadsrisk enligt 34 § och dödlighetsrisk enligt 35 §, med tillämpning av formeln som anges i 7 §.

Beräkning av kapitalkrav för långlevnadsrisk

34 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för långlevnadsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag vid en minskning av de ettåriga dödssannolikheterna med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att minskningen av dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 0,85.

Beräkning av kapitalkrav för dödlighetsrisk

35 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för dödlighetsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag vid en ökning av de ettåriga dödssannolikheterna med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att den ökade dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäk- ringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 1,15.

Kapitalkrav för sjuklighetsrisk

36 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjuklighetsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag när företaget tillämpar de stressfaktorer som framgår av nedanstående tabell:

Ettåriga sannolikheten för insjuknande ökas	+ 40 %
Ettåriga sannolikheten för att sjukfall avvecklas minskas1	- 15 %
Invaliditetsgraden ökas2	+ 15 %

Om företaget tillämpar en avvecklingsfunktion λ(x,t) ska den ökas så att [1- λ(x,t)] ersätts med 0,85⋅[1- λ(x,t)] för alla åldrar x och durationer t. Invaliditetsgraderna igr ska ökas så att (1-igr) ersätts med 0,85⋅(1-igr).

Kapitalkrav för tilläggsrisk

37 § Kapitalkravet för tilläggsrisk ska omfatta ersättning vid

1. inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbetet, arbetsskador och yrkessjukdomar (inkomstskydd),

2. arbetslöshet eller föräldraledighet (ekonomisk förlust), och

3. medicinsk behandling eller vård (sjukvårdskostnad).

38 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för tilläggsrisk göra en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de underkategorier till tilläggsrisk som framgår av 37 §, och tillämpa formeln i 6 § och använda följande korrelationsmatris:

i\j

Inkomstskydd

Ekonomisk

förlust

Sjukvårdskostnad

Inkomstskydd

0,5

Ekonomisk förlust

0,5

Sjukvårdskostnad

0,5

Beräkning av kapitalkrav för inkomstskydd

39 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för inkomstskydd, RKKIs, enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝐼𝑠 = 2,5 ∙ √0,082 ∙ 𝑉2 + 0,122 ∙ 𝑉2 + 0,0096 ∙ 𝑉𝑡𝑝 ∙ 𝑉𝐹𝑇𝐴

𝑡𝑝 𝐹𝑇𝐴

där Vtp och VFTA är två volymmått bestämda av

– Vtp = max[TP;TPföregående] + FTPbefintlig + FTPföljande, och

– VFTA = försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån, där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

och

– TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkrings- företaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

– TPföregående betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

– FTPbefintlig betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal för egen räkning, och

– FTPföljande betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället för egen räkning.

Med tekniska premier avses riskpremien multiplicerat med 1,15, där riskpremien är den del av premien som bedöms krävas för att täcka ersättningarna för upp- kommande skador under de kommande tolv månaderna för denna förmån.

Beräkning av kapitalkrav för ekonomisk förlust

40 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ekonomisk förlust,

RKKEf, enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝐸𝑓 = 2,5 ∙ √0,132 ∙ 𝑉2 + 0,22 ∙ 𝑉2 + 0,026 ∙ 𝑉𝑡𝑝 ∙ 𝑉𝐹𝑇𝐴

𝑡𝑝 𝐹𝑇𝐴

där Vtp och VFTA är två volymmått bestämda av

– Vtp = 1,3∙ max[TP;TPföregående] + FTPbefintlig + FTPföljande, och

– VFTA = försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån, där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

och

– TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkrings- företaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

– TPföregående betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

Beräkning av kapitalkrav för sjukvårdskostnad

41 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjukvårdskostnad,

RKKSv, enligt följande formel:

𝑅𝐾𝐾𝑆𝑣 = 0,04 ∙ 𝑆𝐸 ∙ 𝑘

där

– SE betecknar medeltalet av ersättningsbeloppen under de tre senaste åren avseende sjukvårdskostnader, och

– n betecknar medeldurationen, uttryckt i år med två decimaler, av kassaflöden i de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänste- pensionsföretag för sådana förpliktelser.

Kapitalkrav för annullationsrisk

Beräkning av kapitalkrav för annullationsrisk

42 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för annullationsrisk,

RKKAnn, enligt följande formel:

RKKAnn = 0,003∙PKT + 0,0072∙PKF,

där

– PKT och PKF är pensionskapitalet för pensionsförmåner med flytträtt för traditionell försäkringsverksamhet (T) respektive fond- och depåförsäkrings- verksamhet (F).

Kapitalkrav för kostnadsrisk

Beräkning av kapitalkrav för kostnadsrisk

43 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för kostnadsrisk, RKKKost, enligt följande formel:

RKKKost = 0,08∙AvskostT + 0,75∙KostnadF, där

– AvskostT är företagets avsättning för fasta driftskostnader för verksamhet för traditionell försäkring, och

– KostnadF är företagets fasta driftskostnader för verksamhet för fond- och depåförsäkring under de senaste tolv månaderna.

Med fasta driftskostnader avses företagets driftskostnader inklusive skadereglerings- kostnader minskat med anskaffningskostnader.

Kapitalkrav för operativ risk

Beräkning av kapitalkrav för operativ risk

44 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för operativ risk,

RKKOperativ, enligt följande formel:

RKKOperativ = min[0,25∙RKKMF; Op] + 0,20∙KostnadF, där

– RKKMF beräknas enligt 3 §,

– KostnadF är företagets fasta driftskostnader för verksamhet avseende fond- och depåförsäkring under de senaste tolv månaderna, och

– Op beräknas som

Op = max (OpPrem; OpAvs), där

– OpPrem = 0,03 ∙ PT + max [0; 0,03 ∙ (PT – 1,2 ∙ pPT)],

– OpAvs = 0,0035 ∙ FTAT,

– PT är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de senaste tolv månaderna,

– pPT är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna, och

– FTAT är företagets försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag för verksamhet avseende traditionell försäkring.

Med premieinkomst avses premier utan avdrag för premier för avgiven återförsäk- ring.

Justeringsbelopp

45 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna justeringsbeloppet, Jb, för den förlust- absorberande effekten av uppskjuten skatt och villkorad återbäring enligt följande formel:

Jb = JbSkatt + JbVåb, där

– JbSkatt är justeringsbeloppet för uppskjuten skatt, och

– JbVåb är justeringsbeloppet för villkorad återbäring som beräknas enligt följande formel:

𝐽𝑏𝑉å𝑏 = −max[0; min(𝑉å𝑏; 𝑅𝐾𝐾𝑀𝐹 − 𝑘𝑅𝐾𝐾𝑀𝐹)], där

– Våb är den villkorade återbäringen,

– RKKMF är den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäkringsrisk som anges i 3 §, och

– nRKKMF är beräknat på samma sätt som RKKMF men där företaget ska beakta de förlustabsorberande effekterna av villkorad återbäring.

Företaget ska när det beräknar nRKKMF även beakta eventuella framtida förvaltningsåtgärder samt rättsliga, regulatoriska och avtalsmässiga begränsningar vid fördelning och minskning av villkorade förmåner.

8 kap. Företagsstyrning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om företagsstyrning i ett tjänstepensions- företag.

2 § Om inte annat anges, gäller bestämmelserna i detta kapitel även för ett tjänstepensionsföretag som har

– mindre än fem miljarder kronor i tillgångar, eller

– mindre än 20 miljarder kronor i tillgångar och som driver tjänstepensions- verksamhet som huvudsakligen är avsedd för anställda i ett visst eller vissa företag eller personer som tillhör en viss yrkesgrupp.

Lämplighetskrav

Det generella lämplighetskravet

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att en person som avses i 9 kap. 3 § första stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag har de insikter och den erfarenhet som krävs genom att granska personens utbildning, erfarenhet och kunskaper.

Ett tjänstepensionsföretag ska, utöver vad som framgår av första stycket, säkerställa att personen i övrigt är lämplig för uppgiften genom att granska personens ärlighet och ekonomiska ställning.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretags granskning av personens ärlighet och ekonomiska ställning bör baseras på dokumentation av personens anseende, uppträdande och yrkesutövande. Det och bör också ta hänsyn till relevanta straffrättsliga, finansiella och tillsynsrelaterade aspekter.

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de som ingår i styrelsen tillsammans har de insikter och den erfarenhet som är nödvändiga inom de områden som är relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet, så att de kan styra företaget på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Allmänna råd

Styrelsen i ett tjänstepensionsföretag bör ha nödvändiga insikter i och erfarenhet av

1. tjänstepensionsmarknaden,

2. affärsstrategi och affärsmodeller,

3. företagsstyrning,

4. finansiell analys och aktuariell analys, och

5. regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten.

5 § Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner (uppdragsavtal), finns i 9 kap. 23 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretag som har uppdragit åt någon annan att utföra arbete i en central funktion, bör utse en person inom företaget som har de insikter i och den erfarenhet av funktionens uppgifter som krävs, för att kunna kontrollera uppdragstagarens utförande och resultat av uppdraget.

Den utsedda personen bör anses vara ansvarig för den centrala funktionen och anmälas till Finansinspektionen.

Villkor för behörighet - aktuariefunktionen

6 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen, ska ha kunskaper i försäkrings- och finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

7 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen, ska ha tillräckliga språkkun- skaper med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Personen som ansvarar för aktuariefunktionen bör ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att förstå de delar av regelverket om tjänstepensions- företag som är av betydelse för funktionens uppgifter.

8 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha fullgjort en grundutbildning vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola som omfattar minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskolepoäng i vardera ämnet.

9 § Grundutbildningen som avses i 8 § ska omfatta eller vara kompletterad med

1. fullgjorda kurser i svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och

2. fullgjorda kurser i livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och finansiell matematik av en sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Grundutbildningen bör ha kompletterats med en masterexamen i försäkrings- matematik.

10 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort en sådan utbildning som avses i 8 och 9 §§, uppnå motsvarande kunskaper genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i Sverige eller utomlands. En sådan utbildning kan också ha anordnats av en aktuarieförening eller en utbildningsorganisation.

Allmänna råd

En likvärdig utbildning kan exempelvis omfatta en äldre examen i matematisk statistik eller en civilingenjörsexamen.

11 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, vidare- utbilda sig för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som följer av 9 kap. 13 § andra stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Personens kunskaper ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

12 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska när han eller hon utses till ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana uppgifter som utförs av funktionen.

13 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett tjänstepensionsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver inte uppfylla de villkor som följer av 7–12 §§, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet i stället uppfyller villkoren.

Villkor för behörighet – funktionen för internrevision

14 § Funktionen för internrevision ska bestå av personer med kunskaper i och erfarenhet av åtminstone

1. företagets verksamhet, rutiner, it-system, redovisning och värdering av tillgångar och försäkringstekniska avsättningar samt de risker som företaget är exponerat för,

2. de regler som gäller för verksamheten, och

3. standarder för internrevision.

15 § En person som ansvarar för funktionen för internrevision i ett tjänstepensions- företag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver inte uppfylla de villkor som följer av 14 §, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet i stället uppfyller villkoren.

Styrdokument för riskhantering

Övergripande

16 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska innehålla en beskrivning av den ansvarsfördelning samt de strategier, processer och rapport- eringsrutiner som ska säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker.

17 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska ha ett innehåll som stämmer överens med företagets riskhanteringsstrategi och övergripande affärs- strategi.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.Försäkringsrisker

18 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktolerans- gränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

19 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av hur tjänstepensionsföretaget ska

1. bedöma och hantera risken för förlust eller negativ förändring av de försäkrings- tekniska avsättningarna till följd av felaktiga tariffer och antaganden om avsätt- ningar,

2. säkerställa att de uppgifter som ska beaktas i processen för teckning av för- säkringar och reservsättningsprocessen är tillräckliga och korrekta, och

3. säkerställa skaderegleringens ändamålsenlighet.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering bör, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av hur företaget ska

1. avgöra vilka typer av försäkringsrisker som företaget ska acceptera,

2. säkerställa att premieinkomsterna täcker förväntade försäkringsfall och kostnader,

3. identifiera risker som följer av företagets försäkringsåtaganden, inklusive möjliga val och garanterade återköpsvärden i företagets produkter,

4. ta hänsyn till placeringsrestriktioner när företaget utformar nya försäkrings- produkter och när det beräknar premier,

5. ta hänsyn till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker när företaget utformar nya försäkringsprodukter och när det beräknar premier, samt

6. säkerställa att företaget gör en egen bedömning av försäkringsriskerna när försäkringar tecknas genom försäkringsförmedlare.

Matchningsrisker

20 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller matchningsrisker, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktolerans- gränser för matchningsrisker.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

21 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller matchningsrisker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av företagets principer för att hantera

1. strukturella brister i matchning av tillgångars och skulders duration,

2. beroenden mellan risker i tillgångar och skulder,

3. exponeringar utanför balansräkningen, och

4. riskreduceringsteknikers påverkan på företagets matchningstekniker.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering bör, vad gäller matchningsrisker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av

1. de rutiner som finns för att identifiera och bedöma egenskaperna hos brister i matchning mellan tillgångar och skulder, åtminstone när det gäller villkor och valuta,

2. vilka riskreduceringstekniker som ska användas och teknikernas förväntade effekt,

3. avsiktliga brister i matchning mellan tillgångar och skulder som är tillåtna,

4. den metodik som ska användas, och

5. hur ofta stresstester och scenarioanalyser ska utföras.

Investeringsrisker

22 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller investeringsrisker, innehålla en redogörelse för

1. hur företaget ska säkerställa att investeringar utförs med den aktsamhet som följer av 6 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

2. företagets beslutade risktoleransgränser för investeringsrisker, inklusive exponeringar utanför balansräkningen,

3. hur företaget ska säkerställa att dess beslutade risktoleransgränser, solvens- situation och långsiktiga riskexponering beaktas i företagets investeringar,

4. de metoder som företaget ska tillämpa för att mäta investeringsrisker, särskilt marknadsrisk och motpartsrisk, även i de fall motparterna är stater, och

5. de metoder som företaget ska tillämpa när det utför stresstester och scenario- analyser av extrema marknadsförändringar.

23 § Ett tjänstepensionsföretag som använder derivatinstrument ska i styrdokument för riskhantering, vad gäller investeringsrisker, beskriva

1. hur dessa ska underlätta en effektiv portföljförvaltning eller bidra till att reducera riskerna,

2. hur företaget ska bedöma risken med dessa instrument, och

3. vilka principer företaget ska använda för att hantera de risker som uppstår till följd av användningen av dessa instrument.

Likviditets- och koncentrationsrisker

24 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller likviditets- och koncentrationsrisker, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktoleransgränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

25 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller likviditets- och koncentrationsrisker, innehålla en beskrivning av hur företaget ska

1. hantera kortfristiga och långfristiga likviditetsrisker,

2. bedöma hur ändamålsenlig tillgångarnas sammansättning är vad gäller art, duration och likviditet, för att uppfylla företagets åtaganden när de förfaller till betalning,

3. hantera förändringar i förväntade in- och utflöden av likvida medel,

4. identifiera relevanta orsaker till koncentrationsrisk för att säkerställa att risk- koncentrationerna ligger inom godkända risktoleransgränser, och

5. identifiera och hantera eventuella risker för spridning mellan koncentrerade exponeringar.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Operativa risker

26 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller operativa risker, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktolerans- gränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

27 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller operativa risker, innehålla en beskrivning av hur företaget ska fördela ansvaret för att regelbundet identifiera, dokumentera och övervaka relevanta exponeringar för operativa risker.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker

28 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktoleransgränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

29 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av hur företaget ska

1. säkerställa att det väljer lämplig återförsäkring och andra lämpliga risk- reduceringstekniker, och

2. bedöma vilka typer av riskreduceringstekniker som är lämpliga med hänsyn till de risker företaget åtagit sig och företagets förmåga att hantera risker som är för- knippade med dessa tekniker.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen

30 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investerings- portföljen och dess förvaltning, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktoleransgränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

31 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som avses i 9 kap. 17 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, innehålla en beskrivning av

1. vilken omfattning den egna bedömningen ska ha och hur ofta den ska utföras,

2. hur den egna bedömningen ska utföras, inklusive vilka antaganden som ska användas, och

3. hur ofta den egna bedömningen ska utvärderas och under vilka förutsättningar en utvärdering av den egna bedömningen ska utföras vid behov.

Styrdokument för internkontroll

32 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internkontroll ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål och processer i företagets system för internkontroll. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för det som sägs i första stycket, företagets styrdokument för internkontroll innehålla en beskrivning av företagets system för internkontroll.

Styrdokument för internrevision

33 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internrevision ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och rapporteringsrutiner. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för det som sägs i första stycket, företagets styrdokument för internrevision ha ett innehåll som är ändamålensligt i förhållande de uppgifter som funktionen för internrevision ska utföra.

Försäkringstekniska riktlinjer

34 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets viktigaste verksamheter och produkter.

Allmänna råd

De försäkringstekniska riktlinjerna får innehålla hänvisningar till andra dokument som följer av lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

35 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets principer för att

1. bestämma premier och förmåner,

2. beräkna försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål och för finansiell redovisning,

3. återköpa försäkringar,

4. överföra försäkringars värde till en annan försäkring,

5. fördela återbäring och överskott till de försäkrade och andra ersättnings- berättigade,

6. bestämma vilka belopp som ska utbetalas,

7. styra konsolideringsnivån, och

8. täcka underskott.

Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden utgör summan av garanterade åtaganden och preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.

36 § Beskrivningen som följer av 35 § första stycket 1–6 ska, i tillämpliga fall, inkludera hur tjänstepensionsföretaget väljer antaganden om

1. avkastning,

2. dödlighet och livslängder,

3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd,

4. andra riskaspekter, exempelvis förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen avslutas i förtid, och

5. skatt och driftskostnader.

Av uppgifterna som följer av första stycket 2 och 3 ska det framgå om antagandena enbart baseras på observationer från det egna försäkringsbeståndet eller om de även baseras på allmänt tillgänglig information. Om antagandena, helt eller delvis, baseras på allmänt tillgänglig information ska skälet för detta anges. Av uppgifterna ska det även framgå om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i tjänstepensions- företagets egna försäkringsbestånd.

Första och andra styckena gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

37 § Beskrivningen som följer av 35 § första stycket 2 ska, vad gäller skade- försäkringsliknande verksamhet, inkludera hur tjänstepensionsföretaget beräknar försäkringstekniska avsättningar för

1. ej intjänade premier,

2. kvardröjande risker,

3. oreglerade skador, och

4. skaderegleringskostnader.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

38 § Beskrivningen som följer av 35 § första stycket 3 och 4 ska, i tillämpliga fall, inkludera hur tjänstepensionsföretaget

1. medger återköp och överföring av en försäkrings värde,

2. medger ändring av försäkringsavtal,

3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd (mottagen) försäkring som ska utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive allokeras som ej garant- erad återbäring,

4. beräknar värden på en ändrad försäkring, och

5. bestämmer återköpsvärde och överföringsvärde.

Det ska även framgå vilken möjlighet tjänstepensionsföretaget har att kräva återköp, ändra försäkringsavtal och överföra en försäkrings värde.

Första och andra styckena gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

39 § Beskrivningen som följer av 35 § första stycket 5 ska, i tillämpliga fall, inklud- era uppgifter om

1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter,

2. huruvida det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i tjänste- pensionsföretagets bolagsordning eller stadgar,

3. huruvida överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontri- butionsprincipen eller någon annan princip,

4. vilken metod som används för att fördela överskott, exempelvis retrospektiv- reservmetoden, och skälen för vald metod,

5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter kollektiv villkorad återbäring,

6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring,

7. hur ej garanterad återbäring allokeras,

8. hur garanterad återbäring gottskrivs,

9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och

10. eventuella skillnader i fördelningen av återbäring mellan försäkringar med rätt till överföring av en försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

40 § Om ett tjänstepensionsföretag har en konsolideringsfond eller liknande, exempelvis kollektivt men ännu inte individuellt fördelad villkorad återbäring, ska beskrivningen som följer av 35 § första stycket 7 inkludera inom vilka gränser konsolideringsnivån normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).

Tjänstepensionsföretaget ska även beskriva inom vilken tidsram som en återgång till intervallet bör ske om en avvikelse inträffar.

Första och andra styckena gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

41 § De principer som följer av 35 § första stycket 8 ska inkludera hur underskott i en försäkringsgren eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra försäkringsgrenar, eller från andra försäkringar, och hur en sådan uppkommen skuld mellan grenar eller försäkringar ska regleras.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

42 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska inne- hålla information som, tillsammans med företagets försäkringstekniska riktlinjer och annan dokumentation som följer av lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, behövs för att en person som har de kunskaper och den erfarenhet som krävs för att utföra uppgifter i aktuariefunktionen, men inte är anställd i eller har ett uppdrags- förhållande med företaget, ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.

43 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska åtmin- stone innehålla uppgifter om

1. de beräkningsformler och metoder som används,

2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,

3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder när det skattar beräkningsparametrar,

4. eventuellt tillämpade expertbedömningar, och

5. ändringshistorik.

Allmänna råd

Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget får innehålla hänvisningar till andra dokument som följer av lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal

44 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och rapporteringsrutiner. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Allmänna råd

Beskrivningen av tjänstepensionsföretagets processer bör omfatta perioden från att ett avtal ingås till dess att det löper ut. Styrdokumentet bör särskilt ange principerna för

1. hur en uppdragstagare ska väljas ut,

2. hur och hur ofta tjänstepensionsföretaget ska bedöma uppdragstagarens utförande och resultat inom ramen för den löpande uppföljningen, och

3. företagets beredskapsplaner, inklusive tillvägagångssätt för att avsluta ett uppdragsavtal.

45 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av

1. de förväntade följderna av att verksamhet omfattas av uppdragsavtal, och

2. de principer som företaget har för att löpande följa upp verksamhet som omfattas av uppdragsavtal.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för det som sägs i första stycket, företagets styrdokument för verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal innehålla en beskrivning av hur företaget ska uppfylla de krav som följer av 9 kap. 24 § andra stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna

46 § Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa styr- dokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp- gifterna finns i 9 kap. 4 § första stycket 6 lagen (2019:000) om tjänstepensions- företag.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för uppgiftslämnande till Finans- inspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna bör innehålla

1. uppgifter om vilka funktioner som ska ansvara för att upprätta och granska de rapporter som ska skickas till Finansinspektionen, och

2. uppgifter om de rutiner och tidsramar som ska säkerställa att rapporterna i punkten 1 upprättas, granskas, godkänns och skickas in i tid samt att upp- gifterna i rapporterna är tillförlitliga, fullständiga och enhetliga.

Styrdokument för ersättningar

47 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för ersättningar ska innehålla en beskrivning av

1. de allmänna principer för ersättningar som företaget ska tillämpa, och

2. de åtgärder som företaget ska vidta för att undvika intressekonflikter.

Styrdokumentets innehåll ska

1. vara förenligt med tjänstepensionsföretagets verksamhet, riskprofil, mål, lång- siktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet,

2. bidra till att företaget styrs på ett sunt och ansvarfullt sätt och motverka ett över- drivet risktagande,

3. vara förenligt med en sund och effektiv riskhantering, och

4. vara förenligt med de långsiktiga intressen som de försäkrade och andra ersättningsberättigade har.

48 § Ett tjänstepensionsföretag ska offentliggöra information om styrdokument för ersättningar på företagets webbplats.

Investeringsriktlinjer

49 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning av syftet med riktlinjerna.

50 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller investerings- strategi, innehålla

1. en beskrivning av vilka tillgångar företaget får investera i,

2. en uppgift om företagets avkastningsmål och hur företaget avser att nå detta mål,

3. en uppgift om den eftersträvade risknivån i företagets samlade investerings- portfölj, och

4. i tillämpliga fall, en uppgift om hur företaget ska tillämpa normal- eller referens- portföljer.

51 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller uppgifter som avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 1 och 2 lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, innehålla en beskrivning av vad som anges i företagets styrdokument för risk- hantering vad gäller

1. metoder för att mäta investeringsrisker enligt 22 § 4 och 5, och

2. införda processer för riskhantering enligt 16 §.

52 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets hantering av likviditetsrisker.

53 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller den fördelning som avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 2 lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, ange

– en uppdelning på tillgångsslag och olika marknader, och

– tillåtna avvikelser från denna uppdelning.

Konsekvensredogörelse

54 § Ett tjänstepensionsföretags konsekvensredogörelse, som följer av 9 kap. 7 § andra stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, ska innehålla följande:

1. En beskrivning av företagets tillgångar och skulder.

2. En kvantifiering av den avkastning och risk som företagets investeringsstrategi förväntas medföra och de beräkningar som kvantifieringen grundar sig på.

3. En beskrivning av vilka effekter på företagets tillgångar och skulder som miljö- faktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer förväntas få – om företaget har beaktat sådana faktorer i sina investeringsbeslut.

4. En beskrivning av risken för att företaget inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden.

Uppgifter som utförs av de centrala funktionerna

Uppgifter som utförs av funktionen för riskhantering

55 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för riskhantering ska utföra finns i 9 kap. 10 § andra stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Därut- över ska funktionen säkerställa att

1. den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som följer av 9 kap. 17 § lagen om tjänstepensionsföretag utförs, och

2. resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningen av försäkrings- tekniska avsättningar och det riskkänsliga kapitalkravet.

Uppgifter som utförs av funktionen för regelefterlevnad

56 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för regelefterlevnad ska utföra finns i 9 kap. 11 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. bedöma om tjänstepensionsföretagets åtgärder för att förhindra bristande regel- efterlevnad är ändamålsenliga,

2. upprätta en strategi som ska beskriva funktionens ansvarsområden, befogenheter och rapporteringsskyldigheter, och

3. upprätta ett arbetsprogram som ska beskriva funktionens planerade aktiviteter med hänsyn till företagets samtliga relevanta verksamhetsområden och dess exponering för risken för bristande regelefterlevnad.

Första stycket gäller inte för funktionen för regelefterlevnad i ett sådant tjänste- pensionsföretag som avses i 2 §.

Uppgifter som utförs av aktuariefunktionen

57 § Bestämmelser om vissa uppgifter som aktuariefunktionen ska utföra finns i 9 kap. 13 § första stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag och i 4 kap. 9 § i dessa föreskrifter. Därutöver ska aktuariefunktionen

1. bedöma om de metoder och antaganden som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är lämpliga för företagets verksamhet och det sätt som tjänstepensionsföretaget styrs på, och

2. bedöma om de it-system som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna är ett tillräckligt stöd för de aktuariella och statistiska metoderna.

58 § När aktuariefunktionen samordnar beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska funktionen

1. använda metoder och rutiner för att bedöma om de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga och säkerställa att beräkningen uppfyller de villkor som följer av 5 kap. 3–5 §§ lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

2. bedöma graden av osäkerhet i de skattningar som görs för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna,

3. granska relevant information från finansiella marknader och allmänt tillgängliga uppgifter om teckningsrisker samt säkerställa att relevant information om tecknings- risker har beaktats vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

4. jämföra och motivera eventuella väsentliga skillnader i beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna för olika år,

5. säkerställa att eventuella brister i de uppgifter som används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna hanteras på ett lämpligt sätt,

6. säkerställa att de mest lämpliga approximationerna som följer av 4 kap. 8 § i dessa föreskrifter används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

7. säkerställa att riskgrupper av försäkringsförpliktelser identifieras, med hänsyn till underliggande risker, och

8. säkerställa att optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal bedöms korrekt.

59 § Den information som aktuariefunktionen ska lämna till styrelsen och den verk- ställande direktören om beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska inkludera en analys av

1. beräkningarnas tillförlitlighet och ändamålsenlighet,

2. de antaganden som ligger till grund för de försäkringstekniska avsättningarna, och

3. graden av osäkerhet i beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna.

Den analys som avses i första stycket ska stödjas av en känslighetsanalys som omfattar en undersökning av hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna är för varje väsentlig risk som ingår i de förpliktelser som täcks av de försäkrings- tekniska avsättningarna.

Om aktuariefunktionen anser att det finns tveksamheter om huruvida de försäkrings- tekniska avsättningarna är tillräckliga, ska funktionen redogöra för dessa tvek- samheter.

60 § Aktuariefunktionen ska yttra sig över tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering, vad gäller försäkringsrisker.

Yttrandet ska innehålla slutsatser om

1. huruvida de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostnader, särskilt med hänsyn till underliggande risker (inklusive teckningsrisker) och effekten av de optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal,

2. effekten av inflation, rättsliga risker och förändringar i sammansättningen av företagets försäkringsbestånd, och

3. huruvida ett bestånd av försäkringsavtal successivt tenderar att attrahera eller behålla försäkrade personer med högre riskprofil (moturval).

Första och andra styckena gäller inte för aktuariefunktionen i ett sådant tjänste- pensionsföretag som avses i 2 §.

61 § Aktuariefunktionen ska minst en gång per år lämna en skriftlig rapport till styrelsen och den verkställande direktören.

I rapporten ska aktuariefunktionen beskriva alla aktiviteter som funktionen har utfört och resultatet av dessa. Aktuariefunktionen ska också ta upp de brister som har identifierats och lämna rekommendationer om hur de bör åtgärdas.

Uppgifter som utförs av funktionen för internrevision

62 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för internrevision ska utföra finns i 9 kap. 12 § första stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. tillämpa en riskbaserad ansats,

2. upprätta och följa en revisionsplan som beskriver de granskningsåtgärder som ska utföras,

3. informera styrelsen om revisionsplanen,

4. utfärda rekommendationer baserade på resultatet av de aktiviteter som har utförts i enlighet med revisionsplanen, och

5. vid behov utföra granskningsåtgärder som inte ingår i revisionsplanen.

Första stycket gäller inte för funktionen för internrevision i ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Riskhantering

Systemet för riskhantering

63 § Bestämmelser om vad systemet för riskhantering ska omfatta finns i 9 kap. 15 § lagen (2019:00) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska systemet innehålla

1. en riskhanteringsstrategi som överensstämmer med tjänstepensionsföretagets övergripande affärsstrategi, och

2. tydligt definierade tillvägagångssätt för företagets beslutsprocess.

Ett tjänstepensionsföretag ska dokumentera den riskhanteringsstrategi som avses i första stycket 1. Dokumentationen ska åtminstone avse riskhanteringsstrategins mål, ledande principer, godkända risktoleransgränser och ansvarsfördelningen för alla aktiviteter inom företagets tjänstepensionsverksamhet.

Första och andra styckena gäller inte för systemet för riskhantering i ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

64 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att företagets väsentliga risker analyseras och aktivt övervakas.

65 § Ett tjänstepensionsföretag ska inom ramen för sitt system för riskhantering, och vid behov, genomföra stresstester och scenarioanalyser som beaktar företagets relevanta risker.

Regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska avsättningarna

66 § Ett tjänstepensionsföretags regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska avsättningarna, ska omfatta en bedömning av känsligheten för förändringar i antagandena om

1. vilka finansiella instrument som har använts som underlag för interpoleringen och extrapoleringen,

2. nivåerna på den långsiktiga terminsräntan, och

3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga termins- räntan.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

67 § Ett tjänstepensionsföretag ska, vad gäller företagets egen bedömning av externa kreditvärderingar, dokumentera

1. hur den egna bedömningen utförs och resultaten av denna, och

2. i vilken utsträckning resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna och det riskkänsliga kapital- kravet.

68 § Ett tjänstepensionsföretag ska utvärdera den egna bedömningen av externa kreditvärderingar vid behov, dock minst en gång per år.

Egen risk-och solvensbedömning

69 § Bestämmelser om vad som ska ingå i ett tjänstepensionsföretags egna risk- och solvensbedömning finns i 9 kap. 20 § andra stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska följande ingå i bedömningen:

1. En beskrivning av

a) hur den egna risk- och solvensbedömningen beaktas i tjänstepensionsföretagets beslutsprocesser, och

b) de åtgärder som företaget ska vidta för att komma tillrätta med avvikelser från företagets risktoleransgränser, i de fall utfallet av den egna risk- och solvens- bedömningen indikerar sådana avvikelser.

2. Bedömningar av

a) riskhanteringssystemets effektivitet,

b) riskerna för försäkrade och andra ersättningsberättigade vad gäller utbetalningen av deras pensionsförmåner, inklusive en beskrivning av effektiviteten i eventuella korrigerande åtgärder och, i tillämpliga fall, med beaktande av indexerings- mekanismer,

c) mekanismerna för att skydda pensionsförmåner, i tillämpliga fall, inklusive

– garantier,

– överenskommelser eller andra typer av finansiellt stöd från arbetsgivaren,

– försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II),

– täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för tjänstepensionsföretaget eller de försäkrade och andra ersättningsberättigade, och

d) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investerings- portföljen och dess förvaltning, om sådana risker beaktas i företagets investerings- beslut.

Allmänna råd

Styrelsen bör delta aktivt i den egna risk- och solvensbedömningen genom att styra processen och ifrågasätta slutsatserna.

70 § Om en sådan väsentlig förändring som avses i 9 kap. 21 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag har skett och förändringen endast avser en viss pensionsplan, behöver tjänstepensionsföretagets nya egna risk- och solvensbedömning bara omfatta den pensionsplanen.

71 § Ett tjänstepensionsföretag ska vid bedömningen av företagets totala solvens- behov beakta

1. eventuella framtida förändringar av företagets riskprofil på grund av företagets affärsstrategi och finansiella miljö, inklusive operativa risker,

2. storlek och kvalitet på kapitalbasposter eller andra resurser som är lämpliga för att täcka de risker som utgör grund för de totala solvensbehoven,

3. de tidsperioder som är relevanta för att beakta riskerna som företaget möter på lång sikt,

4. regler för värdering och redovisning som är lämpliga för företagets verksamhet och riskprofil, och

5. företagets internkontroll och riskhanteringssystem samt godkända risktolerans- gränser.

Första stycket gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretag bör som underlag till bedömningen av sina totala solvensbehov, i tillämpliga fall, genomföra stresstester och scenarioanalyser av företagets väsentliga risker.

72 § Ett tjänstepensionsföretags rapportering till Finansinspektionen av den egna risk- och solvensbedömningen, ska innehålla

1. de kvalitativa och de kvantitativa resultaten av den egna risk- och solvens- bedömningen samt de slutsatser som företaget har dragit av dessa resultat,

2. information om vilka metoder och huvudsakliga antaganden som har tillämpats i den egna risk- och solvensbedömningen,

3. information om företagets totala solvensbehov och en jämförelse mellan dessa solvensbehov, de lagstadgade kapitalkraven och företagets kapitalbas,

4. kvalitativ information om i vilken utsträckning företagets kvantifierbara risker inte beaktas i beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet.

Om ett tjänstepensionsföretag identifierar betydande avvikelser mellan företagets kvantifierbara risker och de risker som beaktas i beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet, ska rapporteringen innehålla kvantitativ information om dessa avvikelser.

Uppdragsavtal

73 § Ett tjänstepensionsföretag ska välja uppdragstagare med omsorg genom att säkerställa att uppdragstagaren

1. har de kunskaper, den kapacitet och de rättsliga tillstånd som krävs för att utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt,

2. har säkerställt att det inte finns någon uttalad intressekonflikt, eller risk för intressekonflikt, som kan leda till att uppdragstagaren inte kan utföra uppdraget på ett ändamålsenligt sätt, och

3. omfattas av de regler som gäller för tjänstepensionsföretaget när det gäller informationssäkerhet för företaget eller dess försäkrade och andra ersättnings- berättigade.

Om tjänstepensionsföretaget är ett sådant företag som avses i 2 §, gäller första stycket endast för sådana uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet.

Allmänna råd

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 §, bör företaget bedöma och dokumentera om ett uppdragsavtal är av väsentlig betydelse för tjänstepensionsverksamheten. Bedömningen bör baseras på om verksamheten eller funktionen som omfattas av uppdragsavtalet behövs för företagets tjänstepensionsverksamhet och om företaget utan denna verksamhet eller funktion inte skulle kunna tillhandahålla tjänster till försäkringstagare, försäkrade eller andra ersättningsberättigade.

74 § Ett tjänstepensionsföretag ska löpande följa upp den verksamhet som omfattas av uppdragsavtal genom att

1. säkerställa att uppdragstagarens riskhanterings- och internkontrollsystem är ändamålsenligt i förhållande till de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1 och 2 lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

2. beakta de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtal i sitt eget riskhanterings- och internkontrollsystem på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1 och 2 lagen om tjänstepensions- företag,

3. kontrollera att uppdragstagaren har de ekonomiska resurser som krävs för att utföra uppdraget,

4. kontrollera att de personer som utför uppdraget har de insikter och den erfarenhet som krävs,

5. säkerställa att uppdragstagaren har ändamålsenliga beredskapsplaner för att hantera krissituationer eller störningar i de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtal, och

6. säkerställa att uppdragstagaren vid behov regelbundet testar systemen för säkerhetskopiering i de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtal.

75 § Bestämmelser om vad som ska stå i ett uppdragsavtal finns i 9 kap. 24 § tredje stycket lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska följande framgå av avtalet:

1. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de regler som är tillämpliga för uppdraget.

2. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de styrdokument som tjänstepensions- företaget har antagit och som är relevanta för uppdraget.

3. Uppdragstagaren ska åta sig att samarbeta med Finansinspektionen när det gäller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

4. Uppdragstagaren ska informera om alla händelser som kan innebära att denne inte längre har förmåga att utföra uppdraget effektivt och i enlighet med tillämpliga lagar och föreskrifter.

5. Uppsägningstiden ska vara tillräckligt lång för att tjänstepensionsföretaget ska kunna hitta en alternativ lösning om uppdragstagaren vill häva avtalet.

6. Tjänstepensionsföretaget ska vid behov kunna avsluta uppdragsavtalet utan att det inkräktar på försäkringstagarnas, de försäkrades eller andra ersättningsberättigades möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service.

7. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att få information från uppdragstagaren om den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet och dess resultat.

8. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att utfärda allmänna vägledningar och enskilda instruktioner till uppdragstagaren om vad som måste beaktas vid utförandet av den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

9. Uppdragstagaren ska skydda alla konfidentiella uppgifter om tjänstepensions- företaget och alla personer som tjänstepensionsföretaget har uppgifter om.

10. Tjänstepensionsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen ska ges tillgång till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdrags- avtalet.

11. Finansinspektionen, tjänstepensionsföretaget och dess revisorer ska ges faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.

12. Finansinspektionen ska, när det krävs för tillsynen, få ställa frågor direkt till uppdragstagaren och uppdragstagaren ska besvara dessa frågor.

13. De villkor som ska gälla för att uppdragstagaren ska få lägga ut den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet på underentreprenad.

14. Uppdragstagarens skyldigheter och ansvar enligt avtalet ska inte påverkas av att uppdragstagaren använder sig av en underentreprenör.

Första stycket 2, 3, 6, 10 och 11 gäller inte för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

9 kap. Lämplighetsprövning

Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska i samband med en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 4 och 5 §§ lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 a och bilaga 2 b.

Ett tjänstepensionsföretag ska i samband med en sådan anmälan som avses i 9 kap. 3 § andra stycket, lagen om tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 a och bilaga 2 b.

Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare

2 § Ett tjänstepensionsföretag och dess ägare ska skriftligen lämna de uppgifter till Finansinspektionen som framgår av 3–7 §§ i detta kapitel.

Ansökan om tillstånd att förvärva aktier

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska, vid en ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 1 a för en fysisk person eller bilaga 1 b för en juridisk person.

Ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet

4 § Till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet, ska det för en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i tjänstepensionsföretaget bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 a. Om ägaren är en juridisk person, ska de uppgifter bifogas som framgår av i avsnitt 2 i bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställ- företrädare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska det till en ansökan om tillstånd att få driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn

5 § En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten

2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen begär detta.

Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse

6 § En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag, och som tidigare har ägarprövats eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte Finans- inspektionen begär detta.

Om en prövning har gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsföretag

7 § En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Undantag från informationskrav

8 § Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss information som framgår av bilagorna 1 a–1 c samt bilaga 2 a och bilaga 2 b.

10 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd

1 § Bestämmelser om godkännanden av avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 11 kap. 14 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de som ska godkänna ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har det skriftliga överlåtelseavtalet tillgängligt minst en månad innan det övertagande institutet ska lämna in en ansökan om godkännande av överlåtelsen till den behöriga myndigheten i institutets hemland.

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska hämta in ett skriftligt godkännande av den överlåtelse som avses i 2 §.

11 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

1 § Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 15 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Innehåll i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan

2 § Ett tjänstepensionsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska innehålla uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upprättande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta för att åter uppfylla kapitalkraven.

Om företaget avser att utnyttja rätt till uttaxering eller garantier från arbetsgivare, ska handlingar som styrker denna rätt bifogas.

3 § En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska innehålla uppgifter vid tidpunkten för planens upprättande och prognoser om

1. driftskostnader, särskilt i fråga om anskaffningskostnader och administrations- kostnader,

2. premieinkomst och försäkringsersättningar, med specifikation av avgiven återför- säkring,

3. balansräkning,

4. kapitalbas enligt 7 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag,

5. riskkänsligt kapitalkrav, och

6. minimikapitalkrav.

4 § Till en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska ett tjänstepensionsföretag bifoga

1. de uppgifter som finns i företagets skuldtäckningsregister vid tidpunkten för planens upprättande, och

2. prognoser för skuldtäckningstillgångar som visar hur de åtgärder som tjänste- pensionsföretaget avser att vidta påverkar de försäkrade och andra ersättnings- berättigades förmånsrätt.

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 december 2019.

XXXX XXXXXXX

Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Bilaga 1 a. Ansökan ägarprövning – fysisk person Bilaga 1 b. Ansökan ägarprövning – juridisk person

Bilaga 1 c. Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett tjänstepensionsföretag

Bilaga 2 a. Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Bilaga 2 b. Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

Bilaga 1 a

Ansökan ägarprövning – fysisk person

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att markera aktuell svarsruta eller lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med förvärv avses

– förvärv enligt 15 kap.1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) jämfört med 12 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, eller

– ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänste– pensionsföretag att driva tjänstepensionsverksamhet.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions- verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller det företag som förvärvet avser.

Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller som ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen jämfört med 12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag att förvärva ett målbolag.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före- tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Avser prövningen

□ tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, eller

□ tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:43) jämfört med 12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag.

2. Ange förvärvarens namn och personnummer eller motsvarande

3. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av förvärvet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, vilket/vilka företag, inklusive organisationsnummer?

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:

2 Information om förvärvaren

2.1 Personuppgifter

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller motsvarande:
Födelsedatum:
Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Eventuell tidigare nationalitet:
Eventuellt tidigare namn:

2.2 Undantag från att lämna viss information

Ansöker du om undantag enligt 9 kap. 8 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

☐ Ja ☐ Nej

Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

2.3 Cv

Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivserfa- renhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning, ange typ av utbildning (t.ex. högskola eller utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tids- period, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det fram- gå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsuppgifter och tidsperiod.

2.4 Ekonomiska förhållanden

Redogör för

– dina inkomster för föregående och innevarande kalenderår (inklusive varifrån inkomsterna kommer),

– dina nuvarande tillgångar och skulder samt borgensåtaganden, ställda garantier och andra åtaganden, och

– eventuella ytterligare faktorer som påverkar din finansiella ställning.

2.5 Beskriv ägarkedjan

Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal röst- rätter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i

ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

2.6 Uppdrag i styrelse och ledning

Ange samtliga företag där du är utsedd till styrelsemedlem, verkställande direktör eller verkställande direktörens ställföreträdare.

Företag (inklusive organisations- nummer)	Verksamhetens art	Företagets säte	Position i styrelsen och befattning

2.7 Ägande som innebär kontroll

Ange i vilka företag du har ett ägande som innebär att du har kontroll. Vad som anses utgöra kontroll framgår av avsnitt 3.

Företag (inklusive organisations- nummer)	Verksamhetens art	Företagets säte	Innehav i procent

2.8 Nära anhöriga med ägarandelar

1. Har du en nära anhörig som äger andelar i målbolaget, eller i ett annat företag, som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar och andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

☐ Ja ☐ Nej

2. Xxxxx det andra finansiella relationer mellan dina nära anhöriga?

☐ Ja ☐ Nej

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständig- heterna:

2.9 Gemensamma intressen

Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?

– Annan aktieägare.

– Annan röstberättigad.

– Annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva motsvarande inflytande över målbolaget.

– Verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för detta:

2.10 Intressekonflikter

Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.11 Förvärvarens anseende

1. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt a?

☐ Ja ☐ Nej

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte har beviljats ansvarsfrihet?

☐ Ja ☐ Nej

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt företag, en anställning som ledande befattningshavare, eller från ett uppdrag som styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?

☐ Ja ☐ Nej

2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare eller styrelsemedlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller närings- verksamhet?

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord, företagsrekonstruktion, eller försatts i konkurs i Sverige, eller varit föremål för motsvarande förfaranden utomlands?

☐ Ja ☐ Nej

c) varit föremål för ett ingripande (exempelvis särskild avgift, sanktionsavgift, föreläggande om att vidta åtgärder, en anmärkning, varning eller återkallelse av ett tillstånd) av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

☐ Ja ☐ Nej

d) under de senaste tio åren, i Sverige eller utomlands, fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐ Ja ☐ Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständigheterna kring detta:

3 Information om förvärvet

3.1 Storleken på förvärvet

Ange hur stort innehav du avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antalet rösträtter avviker från antalet ägarandelar, ange även antalet röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

3.2 Förvärvsdag

Ange beräknad förvärvsdag.

3.3 Förvärvets syfte

Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av

4.1.1 a.

3.4 Finansiering av förvärvet

1. Ange hur du avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem de tillhör samt i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker detta.

2. Ange om du har något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller finansiering av förvärvet.

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för omständigheterna:

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande alternativ:

– När ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554) (4.1).

– När ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer och när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.2).

Om Finansinspektionen behöver ytterligare information för att bedöma förvärvarens lämplighet kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får majoriteten av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål- bolaget om förvärvaren är aktieägare och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets styrelse, eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Affärsplan

Om ditt ägande innebär kontroll, bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvarens eventuella koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att skjuta till kapital till målbolaget om det behövs.

2. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

3. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men inte innebär kontroll

Om förvärvet innebär att ägandet är kvalificerat, men inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget, ska följande uppgifter bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren avser att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget, och

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

5 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

………………..……………….. Namnteckning

………………..……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om ägarprövning för fysisk person

Följande dokument ska bifogas	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitetshandling, enligt avsnitt 2.1.
Cv, enligt avsnitt 2.3.
En beskrivning eller en skiss över hela ägarkedjan, före och efter förvärvet, enligt avsnitt 2.5.
Om du har lämplig- hetsprövats av en utländsk behörig myndighet de senaste 10 åren: en kopia av den utländska myndig- hetens beslut, enligt punkten 2 e i avsnitt 2.11.
En dokumentation som styrker finansieringen av förvärvet, enligt avsnitt 3.4.
En affärsplan och information, enligt avsnitt 4.1 och 4.2.

Bilaga 1 b

Ansökan ägarprövning – juridisk person

Med förvärv avses

– förvärv enligt 15 kap.1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) jämfört med 12 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, eller

– ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag att driva tjänstepensionsverksamhet.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions- verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller det företag som förvärvet avser.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före- tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Avser prövningen

□ tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, eller

□ tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:43) jämfört med 12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag.

2. Ange förvärvarens namn och personnummer eller motsvarande

3. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av förvärvet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, vilket/vilka företag, inklusive organisationsnummer?

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:

2 Information om förvärvaren

2.1 Uppgifter om företaget

Företagets namn:
Organisationsnummer eller motsvarande:
Adress:
Telefonnummer:
Företagets verksamhet:

2.2 Registreringsbevis

Bifoga ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt.

2.3 Ekonomiska förhållanden

1. Lämna uppgifter om de ekonomiska förhållandena enligt något av följande tre alternativ:

a) Xxxxxx den senast fastställda årsredovisningen om sådan finns.

b) Om fastställd årsredovisning saknas, bifoga balans- och resultaträkning för det senaste året.

c) Om balans- och resultaträkning saknas för det senaste året, bifoga en proforma balans- och resultaträkning för de kommande tre åren.

2. Om kreditbetyg finns, bifoga detta.

2.4 Styrelse- och ledningspersoner

1. Ange styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör samt dennes ställföreträdare.

Namn	Personnummer (alt. födelsedatum)	Position eller befattning

2. Samtliga personer som anges ovan ska fylla i och skriva under bilaga 1 c.

2.5 Beskriv ägarkedjan

Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

2.6 Beskriv eventuell grupp

Bifoga en beskrivning eller skiss över eventuell grupp, enligt definitionen i 16 kap. 1 § lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, efter förvärvet.

Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig ifrån antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa också ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över målbolaget. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Ange för varje företag som ingår i en sådan grupp om det

– är ett sådant företag som avses i 16 kap. 2 § 3 b lagen om tjänstepensionsföretag,

– är ett försäkringsholdingföretag,

– är ett blandat finansiellt holdingföretag,

– står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn, eller

– inte står under sådan finansiell tillsyn.

2.7 Gemensamma intressen

Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?

– Annan aktieägare.

– Annan röstberättigad.

– Annan person eller annat företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva motsvarande inflytande över målbolaget.

– Verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för detta:

2.8 Intressekonflikter

Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.9 Förvärvarens anseende

1. Ange om företaget

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller närings- verksamhet?

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för ackord eller företags- rekonstruktion, i Sverige, eller varit föremål för motsvarande förfaranden utomlands?

☐ Ja ☐ Nej

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐ Ja ☐ Nej

e) under de senaste tio åren har lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

2. Om ni svarat ja på någon av frågorna under 1, redogör för omständigheterna kring detta:

3 Information om förvärvet

3.1 Storleken på förvärvet

Ange hur stort innehav företaget avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antal rösträtter avviker

från antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

3.2 Förvärvsdag

Ange beräknad förvärvsdag.

3.3 Förvärvets syfte

Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av 4.1.1 a.

3.4 Finansiering av förvärvet

1. Ange hur företaget avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker detta.

2. Finns det något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller finansiering av förvärvet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för omständigheterna:

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande tre alternativ:

– när ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554) (4.1),

– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer (4.2), eller

– när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.3).

Om Finansinspektionen behöver ytterligare information för att bedöma förvärvarens lämplighet kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 eller 4.2 nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får en majoritet av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål- bolaget om förvärvaren är aktieägare, och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets förvaltnings- lednings- eller tillsynsorgan, eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Affärsplan

Om företagets ägande innebär kontroll, bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvande företags koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att tillskjuta kapital till målbolaget om det behövs.

2. En solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 16 kap.lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag.

3. En specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget. Om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 16 kap. lagen om tjänstepensionsföretag ska prognoser även lämnas för gruppen.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

5. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer

Om förvärvet inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget, men att innehavet uppgår till 20 procent eller mer, ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget,

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta),

3. en solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 16 kap. lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, och

4. en specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4.3 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent

Om förvärvet innebär att innehavet uppgår till mindre än 20 procent men fort-farande är ett kvalificerat innehav ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget, och

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

5 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

………………..……………….. Namnteckning

………………..……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om ägarprövning för juridisk person

Följande dokument ska bifogas	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt, enligt avsnitt 2.2.
Fastställd årsredovisning eller motsvarande för det senaste räkenskapsåret, enligt avsnitt 2.3.
Kreditbetyg, enligt avsnitt 2.3.
Bilaga 1 c för samtliga personer, enligt avsnitt 2.4.
En beskrivning eller en skiss över hela ägarkedjan, före och efter förvärvet, enligt avsnitt 2.5.
En beskrivning av en eventuell grupp, enligt avsnitt 2.6.
En dokumentation som styrker finansieringen av förvärvet, enligt avsnitt 3.4.
En affärsplan och information, enligt avsnitt 4.1–4.3.

Bilaga 1 c

Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett tjänstepensionsföretag

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions- verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller det företag som förvärvet avser.

Finansinspektionen tar i samband med prövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

2. Ange det ägarföretag som du ska prövas i som styrelsemedlem, verkställande direktör eller dennes ställföreträdare (inklusive organisationsnummer)

3. Är ägarföretaget ägare till ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, ange vilket/vilka företag (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:

1.3 Position eller befattning

Vilken position eller befattning i ägarföretaget avser prövningen?

□ styrelseordförande

□ styrelseledamot

□ styrelsesuppleant

□ verkställande direktör

□ verkställande direktörens ställföreträdare Xxxxx prövningen en arbetstagarrepresentant?

☐ Ja ☐ Nej

2 Information

2.1 Personuppgifter om ledningspersonen som prövas

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller motsvarande:
Födelsedatum:
Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Ev. tidigare nationaliteter:
Ev. tidigare namn:

2.2 Cv

Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivs- erfarenhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning, ange typ av utbildning (t.ex. högskola eller utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tidsperiod, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsuppgifter och tidsperiod.

2.3 Ledningspersonens anseende

1. Har du

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt 1 a?

☐ Ja ☐ Nej

2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare eller styrelsemedlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller näringsverksamhet?

☐ Ja ☐ Nej

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐ Ja ☐ Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständigheterna kring detta.

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

………………..……………….. Namnteckning

………………..……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas

Följande dokument ska bifogas	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitets- handling, enligt avsnitt 2.1.
Cv, enligt avsnitt 2.2.
Om du har lämplighets- prövats av en utländsk behörig myndighet de senaste 10 åren: en kopia av den utländska myndig- hetens beslut, enligt punkt- en 2 e i avsnitt 2.3.

Bilaga 2 a

Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Finansinspektionen tar i samband med lämplighetsprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före- tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företag:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:

1.3 Position eller befattning

Vilken position eller befattning i företaget avser prövningen?

□ styrelseordförande

□ styrelseledamot

□ styrelsesuppleant

□ verkställande direktör

□ verkställande direktörens ställföreträdare

□ ansvarig för funktionen för riskhantering

□ ansvarig för funktionen för regelefterlevnad

□ ansvarig för funktionen för internrevision*

□ ansvarig för aktuariefunktionen**

* Den person som ansvarar för funktionen för internrevision ska även uppfylla de särskilda villkor för behörighet som anges i 8 kap. 14–15 §§ i dessa föreskrifter.

* Den person som ansvarar för aktuariefunktionen ska även uppfylla de särskilda villkor för behörighet som anges i 8 kap. 7–13 §§ i dessa föreskrifter.

Avser prövningen en arbetstagarrepresentant?

☐ Ja ☐ Nej

Om prövningen avser ansvar för en eller flera centrala funktioner, omfattas de uppgifter som utförs av den centrala funktionen/de centrala funktionerna av uppdragsavtal (outsourcing)?

☐ Ja ☐ Nej

Ange om du redan har lämplighetsprövats av Finansinspektionen för en annan position/befattning i det nu aktuella företaget.

☐ Ja ☐ Nej

Om du svarat ja, ange position/befattning.

2 Information om personen som lämplighetsprövas

2.1 Personuppgifter

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller motsvarande:
Födelsedatum:

Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Ev. tidigare nationaliteter:
Ev. tidigare namn:

2.2 Anställning och uppdrag i ledning samt ansvarig för centrala funktioner:

Ange om du är anställd eller har ett stadigvarande uppdrag, t.ex. om du är utsedd till verkställande direktör, styrelsemedlem eller är ansvarig för en central funktion (ange även positioner som avser det företag som prövningen avser). Ange även om du har fler befattningar i samma företag.

Företag (inklusive organisa- tionsnummer)	Verksamhetens art	Företagets säte	Position

2.3 Cv

2.4 Kvalificerat ägande

1. Ange om du direkt eller indirekt har ett kvalificerat innehav i det företag som lämplighetsprövningen avser eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande:

2. Ange i vilka övriga företag du har ett direkt eller indirekt kvalificerat innehav eller på annat sätt ett väsentligt inflytande:

Företag (inklusive organisa- tionsnummer)	Verksamhetens art	Företagets säte	Innehav i procent

2.5 Nära anhöriga med ägarandelar

1. Finns det någon nära anhörig till dig som äger andelar i målbolaget, eller i ett annat företag, som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar och andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

☐ Ja ☐ Nej

2. Xxxxx det andra finansiella relationer mellan ovanstående?

☐ Ja ☐ Nej

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständig- heterna:

2.6 Intressekonflikter

Uppstår det, i och med den position som prövningen avser samt dina övriga engagemang, någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.7 Anseende

1. Har du

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt 1 a?

☐ Ja ☐ Nej

2. Är du part i pågående brottmål?

☐ Ja ☐ Nej

3. Har, såvitt du känner till, du själv eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare, haft annan nyckelfunktion eller varit styrelse- medlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller närings- verksamhet?

☐ Ja ☐ Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐ Ja ☐ Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

4. Avser den aktuella lämplighetsprövningen en position i ett företag som bedriver, eller planerar att bedriva, försäkringsdistribution?

☐ Ja ☐ Nej

Om svaret är nej, motivera detta i fältet till fråga 6.

5. Om svaret på fråga 4 är ja, har du

a) under de senaste fem åren haft skulder som överstiger 100 000 kronor och som verkställs hos Kronofogdemyndigheten?

☐ Ja ☐ Nej

b) under de senaste fem åren fått ett tillstånd eller medlemskap återkallat eller upphävt – eller en registrering återkallad eller upphävd – efter beslut av ett tillsyns- eller regeringsorgan alternativt en yrkes- eller branschorganisation?

☐ Ja ☐ Nej

c) under de senaste fem åren

– ingått i ledningen för en juridisk person som fått ett tillstånd eller medlemskap återkallat eller upphävt – eller en registrering återkallad eller upphävd – efter beslut av ett tillsyns- eller regeringsorgan, alternativt en yrkes- eller branschorganisation, eller

– ingått i ledningen för en sådan juridisk person inom sex månader före åter- kallelsen?

☐ Ja ☐ Nej

d) under de senaste fem åren förklarat dig avstå från, eller ingått i ledningen för en juridisk person som förklarat sig avstå från, tillstånd att driva sådan verksamhet som faller under Finansinspektionens tillsyn?

☐ Ja ☐ Nej

e) under de senaste fem åren drivit verksamhet, eller ingått i ledningen för en juridisk person som drivit verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn utan att ha det tillstånd som krävs?

☐ Ja ☐ Nej

f) under de senaste fem åren drivit verksamhet, eller ingått i ledningen för en juridisk person som drivit verksamhet med försäkringsförmedling eller försäkrings- distribution som fått sitt tillstånd återkallat för att förutsättningarna för tillstånd inte längre uppfylldes eller för att tillståndspliktig verksamhet inte utövats under en sammanhängande tid av sex månader?

☐ Ja ☐ Nej

6. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1–3, eller nej på fråga 4 ovan, redogör för omständigheterna:

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Person som ansökan/anmälan avser

Datum:

………………..……………….. Namnteckning

………………..……………….. Namnförtydligande

Behörig firmatecknare för försäkringsföretaget

Härmed intygas att företaget har säkerställt att den person som anmälan/ansökan avser uppfyller de krav som ställs enligt lagen (2019:000) om tjänstepensions– företag och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2019:000) om tjänstepensions– företag.

Datum:

………………..……………….. Namnteckning (behörig firmatecknare)

………………..……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas lämplighetsprövning av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Följande dokument ska bifogas	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitets- handling, enligt avsnitt 2.1.
Cv, enligt avsnitt 2.4.
Om du har lämplighets- prövats av en utländsk behörig myndighet de senaste 10 åren: en kopia av den utländska myndig- hetens beslut, enligt punkten 3 e i avsnitt 2.7.

Bilaga 2 b

Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företag:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:

2 Information om styrelsen

2.1 Uppgifter om styrelsens sammansättning

Ange styrelsens sammansättning

Namn	Personnr. (alt. födelse- datum)	Position Ordförande / Ledamot	Tillträder / Avgår / Oförändrat

2.2 Styrelsens samlade kompetens

Bifoga en redogörelse av företagets bedömning av varje ledamots utbildning och erfarenhet inom de kompetensområden som anges nedan i a–e. Redogörelsen ska även innehålla företagets bedömning av styrelsens samlade kompetens.

a) Tjänstepensionsmarknaden

b) Affärsstrategi och affärsmodeller

c) Företagsstyrning

d) Finansiell analys och aktuariell analys

e) Regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Behörig firmatecknare för försäkringsföretaget

Härmed intygas att företaget har säkerställt att styrelsen uppfyller de krav på samlad kompetens som ställs i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2019:000) om tjänstepensionsföretag.

Datum:

………………..……………….. Namnteckning (behörig firmatecknare)

………………..……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan/anmälan om styrelsens samlade kompetens

Följande dokument ska bifogas

Xxxxx bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Företagets redogörelse för styrelsens samlade

kompetens, enligt avsnitt 2.2.

Document Metadata

Table of Contents

Finansinspektionens författningssamling

Document Metadata