KARLSTADS KOMMUN

ANVISNINGAR OCH RÅD FÖR SKYLTAR I KARLSTAD

KARLSTADS KOMMUN

BILAGA 2. ORDLISTA

A

Affisch – tryckt budskap på papper, plast eller liknande material Allmän plats – se offentlig plats

Armatur – den del av en lampa som innehåller den tekniska utrustningen som gör att ljuskällan fungerar

B

Banderoll – långsmal reklamskylt som trycks på en duk av tyg, plast eller liknande material

Bygganmälan – anmälan som ska göras för skyltar m.m. som riskerar att falla omkull eller på annat sätt kan orsaka skada på personer och egendom

Byggherre – den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten

Bygglov – ett tillstånd som behövs i stort sett vid alla förändringar som andra kan se och uppleva Byggplatsskylt – tillfällig skylt för planerade och

Anvisningar och råd 3

INNEHÅLL

INLEDNING 3

BAKGRUND OCH SYFTE 4

VARFÖR BEHÖVS ANVISNINGAR OCH RÅD FÖR SKYLTAR? 4

PROGRAM FÖR KARLSTADS STADSMILJÖ 5

FÖR VEM 5

AVGRÄNSNING 5

PRIORITERINGSORDNING FÖR SKYLTAR 5

HISTORIK 6

ANVISNINGAR OCH RÅD, HUVUDPRINCIPER 8

SKYLTEN OCH PLATSEN 9

ICKE-KOMMERSIELLA MILJÖER 9

HITTA RÄTT BALANS 9

SKYLTEN OCH BYGGNADEN 9

ANPASSNING TILL FASADDETALJER 10

ANPASSNING TILL FASADKULÖR 10

SAMORDNING AV SKYLTAR 12

SKYLTEN OCH MÄNNISKAN 13

TILLGÄNGLIGHETSASPEKTEN 13

SKYLTEN OCH TEKNIKEN 15

BILDVÄXLANDE SKYLTAR 15

LYSANDE SKYLTAR 18

RÅDEN OCH ANVISNINGARNA I KORTHET 20

ATT TÄNKA PÅ VID ALL TYP AV SKYLTNING 20

XXXXXXX OCH ANDRA TILLSTÅND 22

BYGGLOV 22

TIDSBEGRÄNSAT BYGGLOV 22

ÄNDRING AV SKYLT - BEHÖVS DET BYGGLOV? 22

UNDANTAG FRÅN BYGGLOVSPLIKT 22

BORTTAGNING AV SKYLT 22

SKYLTAR INOM DETALJPLANELAGT OMRÅDE 23

SKYLTAR PÅ OFFENTLIG PLATS 23

SKYLTAR UTANFÖR DETALJPLANELAGT OMRÅDE 23

SKYLTNING UTAN TILLSTÅND 23

ANSVAR 23

SÅ HÄR GÖR DU NÄR DU VILL SÄTTA UPP EN SKYLT 24

BYGGLOV 24

ÖVRIGA TILLSTÅND 24

KONTAKTUPPGIFTER 24

BILAGA 1. SKYLTAR OCH OLIKA SKYLTTYPER 25

SKYLTAR PÅ BYGGNADER 26

FRISTÅENDE SKYLTAR 28

TILLFÄLLIG SKYLTNING 30

ÖVRIGA INFORMATIONSBÄRARE 33

BILAGA 2. AKTUELLA LAGAR OCH BESTÄMMELSER 34

PLAN-OCH BYGGLAG (2010:900) 34

PLAN-OCH BYGGFÖRORDNING (2011:338) 34

ORDNINGSLAGEN (1993:1617) 35

VÄGLAGEN (1971:948) 35

LAG (1998:814) MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM GATURENHÅLLNING OCH SKYLTNING 35

BILAGA 3. ORDLISTA 36

2 Anvisningar och råd

INLEDNING

Skyltar är ett vanligt inslag i vår stadsmiljö som man kan förhålla sig till på olika sätt. De leder oss rätt i staden och tillför en mångfald när det gäller färg och form.

De fungerar även som betydelsefulla ljuskällor efter mörkrets inbrott. För att inte skyltar ska bli alltför dominerande, verka störande eller utgöra hinder för framkomligheten i staden behövs riktlinjer

som beskriver vad man ska tänka på vid utformning och placering av skyltar.

Alla skyltar verkar i ett sammanhang där många faktorer samverkar och de påverkar alla som rör sig i det offentliga rummet. Genom att välja en skylt

som är anpassad både till den aktuella verksamheten och till den omgivande miljön kan skyltningen bidra till en vackrare miljö och

ett mer inbjudande Karlstad.

BAKGRUND OCH SYFTE

VARFÖR BEHÖVS ANVISNINGAR OCH RÅD FÖR SKYLTAR?

Karlstad ska vara en levande stad med aktiv handel och för det behövs naturligtvis skyltar av olika slag. Det är dock viktigt att rätt skylt hamnar på rätt plats. Det finns alltid ett behov av att titta på den specifika platsen när man ska sätta upp en skylt, olika miljöer har olika förutsättningar. Utformning och/ eller placering som inte är genomtänkt kan leda till negativa konsekvenser för stadsmiljön, tillgängligheten och trafiksäkerheten.

Förhoppningen är att detta dokument ska ge inspiration, råd och anvisningar till dig som ska sätta upp en skylt. Det finns många bra och intressanta sätt att göra en skylt på, tänk gärna utanför ramarna och våga prova något annat än standardlösningar. Genom att vara kreativ och innovativ vid utformningen av sin skylt kan man öka intresset och skapa nyfikenhet för verksamheten.

Uppsättning av skyltar kan kräva bygglov, därför kan det vara bra att redan i ett tidigt skede ta kontakt med kommunen för att få veta vad som gäller i ditt fall.

I Karlstad använder vi Plan- och byggförordningens definition av vad en skylt är:

”En skylt är en tavla, bildskärm, skylt, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande.”

1 kap. 7 b § plan- och byggförordningen

PROGRAM FÖR KARLSTADS STADSMILJÖ

Karlstads kommun har tagit fram ett program för Karlstads stadsmiljö där målsättningen är att förbättra, förstärka och göra stadens centrala delar ännu mer attraktiva. I programmet, som är antaget av

Kommunfullmäktige, har kommunen arbetat fram mål och strategier för hur det offentliga rummet ska utformas.

Skyltning är en viktig del av detta arbete och i programmet finns följande övergripande riktlinjer uppsatta:

• Information och lokalt anknuten reklam prioriteras framför allmän reklam i stadsrummet.

• Reklam får inte konkurrera med stadens vackra byggnader, konstverk eller övrig utsmyckning.

• Reklamutbudet i centrum ska minskas.

Stadsmiljöprogrammet ligger till grund för framtagandet av ”Anvisningar och råd för skyltar i Karlstads stadsmiljö”.

Stadsmiljöprogrammet är antaget av Kommunfullmäktige och ligger till grund för arbetet med Anvisningar och råd för skyltar i Karlstad.

FÖR VEM

Anvisningarna och råden ska fungera som en vägledning för tillståndsgivning och bygglovsprövning. De ska vara vägledande för alla aktörer som arbetar med skyltar utomhus, det kan vara butiks-, fastighets- och skyltägare, skyltdesigner och skylttillverkare. Anvisningarna och råden kan med fördel beaktas redan i ett tidigt skede

för att skapa en dialog mellan köpmän, fastighetsägare, skylttillverkare och kommunen.

AVGRÄNSNING

Detta dokument handlar om kommersiella skyltar för verksamheter och affärer av olika slag. Vägmärken enligt vägmärkesförordningen behandlas inte här.

PRIORITERINGSORDNING FÖR SKYLTAR

I stadsmiljöarbetet finns följande prioriteringsordning när det gäller skyltar i offentlig miljö:

1. Information till allmänheten. All skyltning som hjälper oss att hitta och förstå vår närmiljö går i första hand.

2. I andra hand skyltning som hjälper oss att lyfta fram lokal verksamhet t ex skyltning för företag, verksamheter eller organisationer.

3. Skyltning som beskriver evenemang eller tillfälliga arrangemang.

4. Sponsorskyltning och reklam.

4 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 5

Hörnet Västra Torggatan/Kungsgatan i mitten av 1930-talet. Foto: Xxx Xxxxxx

Skyltar på Drottninggatan i mitten av seklet. Foto: Xxx Xxxxxx Skyltar på Tingvallagatan i mitten av 1930-talet. Foto: Xxx Xxxxxx

6 Anvisningar och råd

Anvisningar och råd 7

HISTORIK

Skyltens huvudsakliga uppgift som informationsbärare

har varit, och är, att visa möjliga kunder vad som erbjuds och vad det finns att tillgå. Skylten och dess utformning signalerar även verksamhetens kvalitet.

Längre tillbaka i tiden var behovet av kommersiella skyltar inte lika stort som idag eftersom de flesta visste var olika inrättningar låg och den största delen av handeln skedde på torg och marknader där varorna exponerades öppet.

Under 1700-talet ökade importen och handeln i städerna och det kom fler besökare utifrån vilket gjorde att det uppstod ett större behov av skyltar. Till en början hängde näringsidkarna ut varuprover på en käpp utanför sin butik men med tiden ersattes dessa varuprover av symbolskyltar. När sedan läskunnigheten ökade under mitten av

1800-talet blev det mer och mer vanligt att ersätta symbolerna med text. Ju mer konkurrensen ökade så växte skyltarna och blev större och mer framträdande. När bilen gjorde sitt intåg, anpassades skyltarna för att synas ur

ett framrusande perspektiv. Med tiden har skyltarna mer och mer kommit att dominera stadsbilden. Skyltar kan berika vår stadsmiljö och de spelar en stor roll för hur vi upplever staden. Skylten är numera ett naturligt inslag i

stadsbilden.

Reklamskyltar på 1930-talet utanför Geijers motoraffär, stadens Chevrolethandlare som låg på Västra Torggatan. Foto: Xxx Xxxxxx

SKYLTEN OCH PLATSEN

Exempel på olika miljöer som ”tål” olika mycket skyltning är – stadens centrum, handelsområden, industriområden, externa köpcentra, arbetsplatsområden, bostadsområden, kulturmiljöer, naturmiljöer, parker, allmänna anläggningar, terminaler, trafikmiljöer, vattenrum och tillfälliga miljöer.

ICKE-KOMMERSIELLA MILJÖER

I vissa icke-kommersiella miljöer kan reklamskyltar upplevas som ett främmande och störande inslag. Det kan vara bostadsområden, äldre kulturmiljöer och parker. I denna typ av miljöer blir det därför extra viktigt att man ser till, och tar hänsyn till, helheten.

HITTA RÄTT BALANS

Att hitta en balans mellan platsen, byggnadens fasad och skyltens utformning är viktigt för att skapa ett positivt helhetsintryck. När man lyckas hitta denna balans kan karaktären på platsen förstärkas och på så sätt kan en genomtänkt utformning av en skylt leda till ökad trivsel på platsen. Att rikstäckande eller multinationella affärskedjor har egna skyltprogram innebär därför inte att dessa ”automatiskt” ska/kan accepteras.

Skyltar ska alltid anpassas till storlek, form och innehåll till den plats där de ska sättas upp och de ska vara dimensionerade, i storlek och antal, för sitt ändamål.

Skyltar får inte heller placeras så att de påverkar offentliga konstverk eller andra utsmyckningar.

Karlstads kommun eftersträvar att information och lokalt knuten reklam prioriteras framför ”allmän” reklam i staden.

Tv: Vacker skylt och räckesutformning som är en del av arkitekturen.

Th: Orienteringsskylt vid Karlstads universitet. Skyltens utformning är styrd av

Anvisningar och råd 9

8 Anvisningar och råd

universitetets grafiska profil och stärker platsens identitet.

ANVISNINGAR OCH RÅD, HUVUDPRINCIPER

Skyltar och reklam är en del av stadsbilden och vi förväntar oss att skyltarna ska ge vägledning när vi orienterar oss i staden och dess stora utbud av tjänster och varor.

Alla skyltar verkar i ett sammanhang och måste därför anpassas till omgivningen och den aktuella byggnaden där skylten ska placeras. Olika miljöer har olika förutsättningar när det t.ex. gäller platsens skala, dess ålder, typ av bebyggelse, karaktär eller på vilket sätt man vistas på platsen.

SKYLTEN OCH BYGGNADEN

Skyltar som ska placeras på eller intill byggnader måste ta hänsyn till byggnadens utformning. Att tänka på:

• Från vilken tidsepok är byggnaden (byggnadens ålder)?

• Vilka är byggnadens särdrag och specifika detaljer? Fasaden delas ofta upp i fält begränsade av horisontella och vertikala linjer, dessa ger naturliga utgångspunkter för skyltens proportioner och utformning.

• Skyltens utformning och placering ska underordna sig byggnaden och skyltar bör inte dölja detaljer på fasaden.

• Vilka material består fasaden av?

• Vilken färg har fasaden?

• Finns det andra skyltar på byggnaden eller platsen? Finns det i så fall anledning att samordna skyltarna? Ofta kan det vara en god idé att samordna utformningen av skyltar om en byggnad har många hyresgäster eller verksamheter.

ANPASSNING TILL FASADDETALJER

Om hänsyn tas till byggnadens arkitektur och särdrag kan skyltningen bli både vacker och ändamålsenlig. Tänk på att inte dölja detaljer i fasader eller tak.

ANPASSNING TILL FASADKULÖR

Om det finns möjlighet så bör skyltning även anpassas till den färgsättning som en byggnad har.

Ett bra exempel på en skylt som är tydligt anpassad till byggnadens arkitektur.

En fin skyltning som fungerar bra i relation till byggnaden.

Hängade skyltar på konsol kan ibland vara en lösning på byggnader med mycket detaljer och ornament.

En välanpassad skylt, i färg och form, till byggnaden.

På äldre byggnader finns ofta detaljer som inte bör döljas av skyltning.

Det kan vara ornament, gesimer (profilerade listverk), pilastrar (utskjutande

väggpelare) mm.

10 Anvisningar och råd

Anvisningar och råd 11

SAMORDNING AV SKYLTAR

Det hör till vanligheterna att det finns fastigheter i en stad som rymmer en mängd olika verksamheter. De flesta har ett behov av att synas, därför kan det vare en god idé att ta ett helhetsgrepp och samordna skyltar. Samordnade skyltar ger ett mer städat intryck och en tydlighet för både verksamheter och kunder.

Th: Samordning av skyltar ger ett städat intryck.

Nedan: I större kommersiella fastigheter krävs ofta ett helhetsgrepp kring skylt- ning. I fallet nedan har fastighetsägaren tagit fram egna riktlinjer kring skyltning för sin fastighet.

SKYLTEN OCH MÄNNISKAN

Människans storlek, den hastighet och på vilket avstånd vi förväntas passera skylten påverkar hur vi upplever den. Hänsyn till detta bör tas vid utformning av en skylt.

Potentiella kunder påverkas av utformningen av skyltar och skyltningen bidrar till en uppfattning om företagets inriktning och kvalitetstänkande. En välgjord skylt ger ett positivt intryck. Skylten är därför en viktig del av ett företags marknadsföring.

TILLGÄNGLIGHETSASPEKTEN

Vid utformning och placering av skyltar bör hänsyn tas till att det finns personer med olika former av funktionsnedsättningar. För personer med nedsatt synförmåga är det extra viktigt att skyltar har en hög läsbarhet, de ska även vara lättlästa och innehålla en begränsad mängd information. Skyltbelysningen ska

inte heller vara bländande, se mer under kap. ”Belysning av skyltar”. Skyltar ska placeras så att de inte utgör

fara eller hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, renhållnings-, service-, eller utryckningsfordon.

Enkelt och tydligt

Ett kortfattat och tydligt budskap/innehåll gör skylten effektiv, både för personer med och utan synnedsättning eller andra funktionsnedsättningar. För mycket text, bilder och reklam kan göra den plottrig och svårtolkad. Symboler förmedlar ofta budskapet bättre än bara text. De äldre skråsymbolerna har en enkelhet och tydlighet som kan fungera som förebild och inspirera när man utformar skyltar idag.

Tänk även på att det kan finnas krav på minsta höjd till underkant på flaggor och skyltar. Höjdkravet varierar beroende på miljön de är tänkta att placeras i.

12 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 13

SKYLTEN OCH TEKNIKEN

Det finns många sätt att utforma skyltar på. Många aspekter spelar in för att resultatet ska bli bra och budskapet komma fram. Under den mörka årstiden behövs någon form av belysning och ibland finns en önskan att enkelt kunna byta budskap på skylten. Ny teknik utvecklas hela tiden för att möta de behov som finns på marknaden.

För mycket text kan vara svårt att ta till sig. En symbol eller bild kan ibland förtydliga en verksamhet.

Den svarta cykeln med reklam utgör ett hinder för synsvaga. Lågt hängande flaggor kan hamna i ansiktet på förbipasserande.

BILDVÄXLANDE SKYLTAR

Bildväxlande skyltar, mekaniska eller digitala, blir allt vanligare i vår stadsmiljö. Ny och förbättrad teknik gör skyltarna både billigare och effektivare, vilket gör att fler och fler väljer ett sådant alternativ för skyltning av sin verksamhet. Bildväxlande skyltar har en större inverkan på vår närmiljö och kräver generellt bygglov. För befintliga skyltar som ej är bildväxlande krävs nytt bygglov om

de ska konverteras till ny teknik från en statisk till en bildväxlande skylt.

• Om skylten är placerad i en okomplicerad trafikmiljö ska bildväxling anpassas till omgivande miljö. Riktlinje är max en bildväxling (inklusive växlingstid) under den tid som föraren hinner se skylten i skyltad

hastighet.

• Om skylten är placerade i en okomplicerad trafikmiljö ska det skyltade budskapet ska vara kort, enkelt och kunna uppfattas snabbt

• Skyltarna får inte visa rörligt budskap

• Skyltarna får inte konkurrera med annat som fordonsförare måste kunna uppfatta

• Skyltarna ska anpassas till ljusförhållande på

platsen och får inte vara bländande eller störande för omgivningen. Ljusstyrkan ska även kunna regleras.

• Kontakt ska alltid tas med trafiksäkerhetsansvarig på kommunen och om bostäder kan påverkas, även miljöförvaltningen. Även Länsstyrelsen kan behöva ge sitt tillstånd om skylten placeras utanför planlagt område

• Särskild hänsyn ska tas till kulturmiljöområden och boendemiljöer.

• Skylten ska tas bort av den som sökt bygglov när den är uttjänt.

För samtliga bildväxlande skyltar gäller:

2 Fel! En inte godkänd trottoarpratare som är svår att ta sig runt för synsvaga med käpp och som är felplacerad mitt i gångstråket.

2 Rätt! En trottoarpratare som är lätt att ta sig runt för synsvaga och som står utanför gångstråket. Karlstads kommun har speciella riktlinjer för trottoarpratare.

Anvisningar och råd 15

14 Anvisningar och råd

Elektroniska/digitala bildväxlande skyltar

Beskrivning: De elektroniska skyltarna består av displayer för text och bild.

Att tänka på: Ljus eller ljud från elektroniska skyltar får inte verka störande på trafikanter, förbipasserande eller närboende. Ljusstyrkan ska vara reglerbar och

bildväxlingarna ska ske utan effekter. Tiden för aktivering och ljusstyrkan skall begränsas/anpassas till den aktuella platsen.

Alla bildväxlande skyltar kan verka distraherande för trafikanter då de lätt fångar uppmärksamheten. De ska därför inte placeras så att de stör synfältet eller konkurrerar med trafiksignaler. Trafiksäkerheten måste alltid beaktas vid uppsättning av bildväxlande skyltar.

Mekaniskt bildväxlande skyltar

Beskrivning: Med mekaniskt bildväxlande skylt menas en skylt som ändrar utseende. Bildväxlande skyltar kan bestå av rullande planscher eller bildväxlande ”lameller”.

Att tänka på: Mekaniskt bildväxlande skyltar kan vid växling avge ett ljud som i vissa miljöer kan uppfattas som störande.

Projicerade bildväxlande budskap

Beskrivning: Ett budskap som projiceras med hjälp av ljus på en yta.

BELYSNING AV SKYLTAR

Skyltar står för en stor del av stadens belysning när det är mörkt ute. Eftersom det börjar skymma redan på eftermiddagen under en stor del av året, bör belysningen av skyltar anpassas till detta. Med tanke på hur viktig skyltbelysningen är för hur vi upplever staden så bör den utformas med stor omsorg till platsen och omgivningen. Rätt utförd kan skyltbelysningen bidra till ökad trivsel. Lysande och belysta skyltar måste dimensioneras och utformas så att de inte bländar gående eller andra trafikanter, den får inte heller störa närboende.

För att underlätta för den som har en synnedsättning ska skylten vara bra belyst, helst med ljus uppifrån som fördelar sig jämnt över skylten. Lysande ramar och ljuskällor som riktas mot ansiktet bländar. Ett bra sätt

att undvika bländande skyltar är att låta bakgrunden vara mörk och texten ljus, s.k. negativ text. Kontrasten mellan skylten och bakgrunden måste dock bli behaglig.

Det finns två typer av skyltbelysning: belysta skyltar och lysande skyltar.

Budskap som projiceras med någon form av ljusanordning räknas också som skylt.

Att tänka på: Det projicerade budskapet, eller bild/ ljuskällan, får inte verka störande (t.ex. blända) trafikanter, förbipasserande eller närboende.

Fler och fler av våra reklamskyltar blir bildväxlande. Under dygnets mörka timmar påverkas stadsmiljön markant av skyltars belsning.

16 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 17

Riktad belysning

Beskrivning: Skyltar som belyses utifrån av armaturer som riktas mot skylten.

Att tänka på: Vid riktad belysning är det viktigt att se till att undvika reflexer i skyltmaterialet som gör att budskapet inte syns eller bländar förbipasserande och närboende.

Siluett/indirekt belysning

Beskrivning: Friliggande bokstäver eller symboler av ogenomskinligt material som placeras framför en belyst bakgrund. Texten framträder då som mörka siluetter eftersom ljuskällan är dold för betraktaren. Denna typ av belysning kallas även för coronaeffekt.

Att tänka på: Belsyningen kan se fin ut direkt framifrån, men från sidan kan läsbarheten bli sämre

LYSANDE SKYLTAR

Skyltar som belyses inifrån.

Ljuslådor

Beskrivning: En mycket vanlig form av lysande skyltar är s.k. ljuslådor som belyses inifrån. Beroende på hur ljuslådan och dess olika sidor utformas kan man uppnå olika effekter. Även frilagda bokstäver kan utformas som ljuslådor.

Att tänka på: Ljuslådor kan bli bländande och dominerande i stadsbilden om inte hänsyn tas till ljusstyrka och utformning

Rör

Tidigare fanns bara neonrör, men nu finns även rör med LED-teknik som ger samma visuella effekt.

Beskrivning: Skyltar med synliga rör som är belysta inifrån. Möjligheterna med de böjliga rören är i princip oändliga, endast böjningsradien begränsar formen. Rör kan anpassas till de flesta typer av byggnader och de ger en spännande och intressant natteffekt.

Att tänka på: Rör fungerar ofta bra i 1900-tals miljöer. De har en bra läsbarhet och är inte så vanliga vilket gör att de skiljer ut sig i stadsmiljöer med många skyltar. Vissa neonskyltar blir mycket välkända riktmärken i städer, de flesta känner t.ex. till ”Stomatol-skylten” i Stockholm.

18 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 19

RÅDEN OCH ANVISNINGARNA I KORTHET

• Genom att sätta upp skyltar som har utformats med eftertanke och med hänsyn till byggnadens och platsens arkitektur kan vi tillsammans skapa en mer attraktiv och inbjudande miljö för alla att vistas i. Bra utformade skyltar bidrar till att framhäva byggnadens och platsens kvaliteter.

• Det finns många olika sätt att utforma en skylt så

att den passar in i miljön och signalerar verksamheten, välj inte alltid standardlösningar. Tänk igenom vem din verksamhet vänder sig till och vad du vill ge för signaler.

• Skyltar ska placeras så att de inte utgöra fara eller hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De får inte heller vara i vägen för renhållnings-, service- eller utryckningsfordon.

• Kortfattade och tydliga budskap gör skylten effektiv.

• Undvik all form av kapprustning när det gäller skyltning, det är lätt att skyltarna då motverkar sitt eget syfte.

ATT TÄNKA PÅ VID ALL TYP AV SKYLTNING

Vid uppsättning av skyltar finns det vissa saker man bör undvika för att skylten inte ska motverka sitt ursprungliga syfte, nämligen att locka folk till sin verksamhet. Här kommer några tips:

• Undvik upprepningar! Blir det för många skyltar finns en risk att det upplevs som ett skyltbuller och det blir svårt att urskilja de enskilda budskapen.

• Sprid inte ut skyltar över en fasad, samla dem på något eller några ställen.

• Skyltar bör inte innehålla en uppräkning av varumärken. Skylta i stället med verksamhetens namn.

• Skyltar ska inte dölja varandra. Tänk på placeringen.

• Överdriv inte skyltningen. En upptrappning/kapprustning av skyltstorlekar och mängden skyltar gör att den enskilda verksamheten försvinner i mängden.

• Skyltar får inte utformas så att de kan förväxlas med trafiksignaler och vägmärken.

• Skyltar får inte skymma sikten i trafikmiljön.

• Material som inte tål normalt slitage av väder och vind ska undvikas.

• Inaktuella skyltar skall tas ner.

20 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 21

BYGGLOV OCH ANDRA TILLSTÅND SKYLTAR INOM DETALJPLANELAGT OMRÅDE

Att sätta upp, flytta eller, som redan nämnts, väsentligt ändra skyltar utomhus är bygglovspliktigt enligt Plan- och

BYGGLOV

Vissa skyltar kräver bygglov. Generellt så krävs bygglov för i stort sett alla förändringar som andra kan se och uppleva. Det omfattar nybyggnad, tillbyggnader eller vid ändrad användning av en byggnad, en skylt eller en

anläggning. Vissa undantag finns på landsbygden och för enbostadshus. Anledningen till att bygglov behöver sökas är att samhället har intresse av att byggnader, skyltar och anläggningar uppförs på ett säkert sätt som inte innebär en fara för hälsa, miljö eller andra risker för oss människor.

I bygglagstiftningen, plan- och bygglagen, PBL, finns krav som ska uppfyllas för allas bästa. Bygglov regleras i denna lag.

I bygglovet prövas var en byggnad, skylt eller anläggning ska placeras och hur den utformas. Stadsbyggnadsnämnden prövar bland annat om byggprojektet är lämpligt med hänsyn till landskapsbild, stadsbild, och kulturvärdena på platsen eller om det medför fara eller betydande olägenhet för omgivningen och grannar. Det krävs också att byggnaden eller anläggningen ska ha en estetiskt tilltalande yttre form och färg.

Plan- och bygglagen kan, som många andra lagar, ändras och därför är det viktigt att i varje enskilt fall ta reda på vilka regler som gäller. Kontakta kommunen så får du hjälp och vägledning.

TIDSBEGRÄNSAT BYGGLOV

Ett tidsbegränsat bygglov kan ges för en åtgärd som uppfyller något eller några men inte alla kraven för ett bygglov. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för högst tio år. Tidsbegränsat bygglov kan förlängas med högst fem

år i taget och får ges för högst sammanlagt 15 år. Den sammanlagda tiden får överstiga 15 år om bygglovet endast ska användas för ändamål av säsongskaraktär.

ÄNDRING AV SKYLT - BEHÖVS DET BYGGLOV?

Ibland finns redan en skylt, men det kan finnas önskemål

om väsentlig ändring. Det kan gälla placering, budskap, motiv, färg, storlek, volym och belysning. Här är det viktigt att den som vill ändra något tar kontakt med kommunen för vägledning. En väsentlig ändring av en skylt kräver bygglov.

UNDANTAG FRÅN BYGGLOVSPLIKT

Under vissa förutsättningar krävs det inte bygglov för skylar inom detaljplan. Detta gäller följande:

• en skylt vars area är högst 1,0 m2

• en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor

• en orienteringstavla vars area är högst 2,0 m2

• en skylt inomhus

• valreklam i samband med val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning

• en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande

• ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90)

• ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300)

Första och tredje undantag gäller inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

BORTTAGNING AV SKYLT

Det krävs i de flesta fall inte något tillstånd från kommunen för att ta bort en skylt om det inte är en skylt som har ett stort kulturhistoriskt värde eller annat miljöskapande värde för huset, platsen eller området.

Kontakta gärna kommunen för rådgivning.

byggförordningen (SFS 2011:338) PBF, om platsen ligger inom detaljplanelagt område.

Bygglov för skyltar behövs eftersom de ingår som en viktig del i vår stadsmiljö och det är många som berörs av skyltning, även om skylten sitter på en privat fastighet.

SKYLTAR PÅ OFFENTLIG PLATS

För skyltar eller andra reklamanordningar som placeras på offentlig plats gäller ”Ordningslagen” (3 kap. 1§ Användning av offentlig plats) och polistillstånd/ markupplåtelse krävs.

SKYLTAR UTANFÖR DETALJPLANELAGT OMRÅDE

Inom detaljplanelagt område måste bygglov sökas för skyltar. Utanför detaljplanelagt område krävs istället tillstånd enligt ”Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning”. Detta tillstånd söks hos Länsstyrelsen.

Länsstyrelsens tillstånd behövs för skyltar utanför vägområdet. Väglagens och naturvårdslagens regler gäller inom 50 meter från vägområdet och tillstånd enligt naturvårdslagen krävs för reklamanordningar längre bort från vägen. Inom vägområdet utanför detaljplanelagt område är det väghållningsmyndigheten, dvs. Trafikverket eller kommunen, som lämnar tillstånd. Vägområdet omfattar körbana, diken och slänter.

SKYLTNING UTAN TILLSTÅND

Skyltar och andra reklamanordningar som satts upp utan nödvändiga tillstånd är olagliga. Olovlig skyltning kan medföra påföljdsavgifter och vitesföreläggande att ta bort det olovligt utförda.

Ibland framgår inte vem som satt upp skylten och då har markägaren (kommun eller privat) möjlighet att ta bort den.

Exempel på olovlig skyltning.

För en olovlig skyltning tillämpas 11 kap. 5 & 6 §§ plan- och bygglagen varvid en byggsanktionsavgift kan tas ut för överträdelsen. Se även PBF kap. 9.

Många gånger kan den olovliga skyltningen göra att vi upplever vår omgivning som skräpig och ful, speciellt då skyltningen många gånger sitter kvar under så lång tid att skyltarna förstörs av väder och vind.

ANSVAR

Fastighetsägaren ansvarar gentemot myndigheten för att skyltar har bygglov.

Byggherren, det vill säga den som har uppfört eller låtit någon uppföra en skylt, har ansvar för upphängning och infästning av skyltar och liknande anordningar.

22 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 23

SÅ HÄR GÖR DU NÄR DU VILL SÄTTA UPP EN SKYLT

BYGGLOV

Innan du söker bygglov kan det vara bra att tänka på:

• Ta hänsyn till områdets karaktär och utformningen av byggnaden som skylten ska sättas på eller intill.

• Kan det finnas lokala skyltprogram för området?

• Fråga alltid fastighetsägaren om tillstånd att sätta upp en skylt.

• Ta gärna kontakt med någon som kan hjälpa till med utformningen av din skylt. Det kan t.ex. vara

en konsult, arkitekt eller konstnär.

• Vänd dig gärna till stadsbyggnadsförvaltningen så tidigt som möjligt för att få råd och tips när du ska sätta upp en skylt.

• Även förändring och byte av skylttyp kräver bygglov.

• En skylt får aldrig utgöra en säkerhetsrisk eller orsaka olägenhet för omgivningen.

För att din ansökan ska behandlas så snabbt och effektivt som möjligt bör den innehålla:

• Ifylld ansökningsblankett med fastighetsbeteckning och adress.

• Sökandes namn, adress och telefonnummer.

• Ritning som visar skyltens mått samt utformning, konstruktion, material, färg och belysning.

• Fasadritning med skyltens placering inritad skalenligt.

• Kontrollplan.

Du kan även komplettera din ansökan med fotografier eller fotomontage. Ansökningsblanketter finns att hämta på xxx.xxxxxxxx.xx.

ÖVRIGA TILLSTÅND

Om skylten är tänkt att sitta på kommunal mark som är offentlig plats behövs polistillstånd och markupplåtelse. Läs mer om detta i ”policy för upplåtelse av offentlig plats”, den finns att hämta hem på xxx.xxxxxxxx.xx Blanketter för att ansöka om tillstånd finns hos polisen eller på deras hemsida (xxx.xxxxxxx.xx) och den ska också lämnas eller skickas dit.

Under blanketter hittar du ”Tillstånd ordningslagen”. Varje ansökan bedöms individuellt. Det är därför viktigt att en så fullständig ansökan som möjligt lämnas till polisen, så att de som ska bedöma ansökan får ett bra underlag för sitt ställningstagande.

KONTAKTUPPGIFTER

För mer information om skyltar och bygglov, kontakta stadsbyggnadsförvaltningen. Telefon: 000-000 00 00

För mer information om tillstånd för skyltar utanför detaljplanelagt område kontakta Länsstyrelsen i Värmland. Telefon: 000- 00 00 00

För mer information om tillstånd enligt ordningslagen, kontakta polisens tillståndshandläggare på 114 14.

Ansökningsblanketter, checklista m.m. finns att ladda ner på xxx.xxxxxxxx.xx eller xxx.xxxxxxx.xx

Anvisningar och råd 25

24 Anvisningar och råd

BILAGA 1. SKYLTAR OCH OLIKA SKYLTTYPER

En skylt är en anordning med syfte att förmedla ett

uttalat eller underförstått budskap. Budskapet har oftast en kommersiell innebörd men kan även innehålla saklig

information. Skylten behöver inte vara fysisk utan kan bestå av en yta som budskapet projiceras på. Innehållet i skylten kan vara fast eller föränderligt.

Det finns en mängd olika typer av skyltar, allt från skyltar som placeras direkt på byggnader till stora skylttavlor som placeras fritt på marken. Här följer en beskrivning av de vanligaste skylttyperna och vad som är viktigt att tänka på.

SKYLTAR PÅ BYGGNADER

Frilagda bokstäver

Traditionella skyltlådor med inbyggd belysning.

Skivskylt med fin utformning.

Målade bokstäver väl anpassade till fasaden.

FASADSKYLT

Fasadskylt är en enkelsidig skylt, monterad plant mot en fasad. Fasadskyltar kan utföras som: skyltlåda/ljuslåda, skivskylt, målade bokstäver direkt på fasad eller med frilagda bokstäver.

Skyltlåda/ljuslåda

Beskrivning skyltlåda/ljuslåda: En skylt i form av en låda där budskapet finns på frontskivan. Skyltlådan har vanligtvis invändig belysning.

Att tänka på: Skyltlådor kan upplevas som något klumpiga och de kan vara svåra att anpassa till byggnaden. Skylten får inte vara bländande, läs mer om belysning av skyltar i kap. ”Belysning av skyltar”.

Skivskylt

Beskrivning: Skylt med text eller symboler som målas, trycks eller klistras på skivor av olika material. Budskapet kan även fräsas ur skivan.

Att tänka på: Valet av bakgrundsfärg och material på skivan har stor betydelse för helhetsintrycket och hur bra skylten anpassas till byggnaden. Texten/bilden är det som ska framhävas.

Målade bokstäver på fasaden

Beskrivning: Bokstäver och bilder målade direkt på fasadmaterialet. En traditionell typ av skyltning som var vanligare förr.

Att tänka på: Målade budskap är ofta vackert och de döljer inte fasaden. Bokstäverna/bilden ska utformas så att de harmonierar med huset och omgivningen. Ytan som bokstäverna upptar tillsammans utgör storleken på skylten.

Beskrivning: Skyltar med utskurna bokstäver eller figurer som sätts fast mot fasaden.

Att tänka på: Skyltar med frilagda bokstäver ger ofta ett lätt intryck och de passar väl in i de flesta sammanhang eftersom bakomliggande fasaddetaljer inte döljs.

Infästningen i fasaden ska göras så osynlig som möjligt. Texten kan vara svår att läsa, särskilt om bokstävernas tjocklek inte anpassas till att kunna läsas både framifrån och från sidan. Bakgrundsbelysning kan öka läsbarheten på skylten. Ytan som bokstäverna upptar tillsammans utgör storleken på skylten.

Flaggskylt

Beskrivning: En dubbelsidig skylt, gjord i oböjligt material, som monteras vinkelrätt ut från fasaden på en konsol.

Att tänka på: Se Pendelskylt.

Pendelskylt

Beskrivning: En dubbelsidig, oböjlig skylt som hängs under ett tak eller från en skyltarm.

Att tänka på: Både flagg- och pendelskyltar kan passa väl in i trånga gaturum tack vare sin dubbelsidighet och

riktning vilket gör att de är synliga tvärs mot en gata eller trottoar. Problemet med dessa typer av skyltar kan vara att de skymmer varandra om de placeras för tätt.

Infästningen på fasaden eller på taket bör utföras med omsorg. Flagg- och pendelskyltar bör placeras ovanför entrén eller vid fasadhörn.

En belyst skylt får inte blända, läs mer om belysning av skyltar i kap. ”Belysning av skyltar”.

Skyltfönster och fasadglas

Beskrivning: Skyltning med text eller bild som appliceras direkt på skyltfönstret.

Att tänka på: Skyltar som placeras på skyltfönstret hamnar automatiskt på en lämplig ögonhöjd för förbipasserande. Vid alltför stor täckning av fönsterytan, mer än 15-20%, så påverkas genomsiktlighet och helhetsintrycket av fasaden.

Frilagda bokstäver utan synlig uppsättning

Flaggsylt anpassad till byggnaden

Pendelskylt under glastak.

fint anpassad skyltning på slyltfönster.

26 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 27

Vacker takskylt med ledrörsteknik.

Markiser och skyltning i kombination.

Pelartavla med reklam intill tafikmiljö.

TAKSKYLT

Beskrivning: Skyltar som sitter på någon form av takkonstruktion eller ovanför en byggnads taklist.

Att tänka på: Takskyltar med frilagda/genombrutna bokstäver ger en lättare karaktär än stora täta skyltar. Ställningen till skylten bör göras så ”osynlig” som möjligt. Tänk på att oftast är det stora vind- och/eller snölaster som påverkar konstruktionen i den byggnad som skylten monteras på.

MARKISER

Beskrivning: Markiser ska först och främst användas för solavskärmning, men kan även ha ett tryckt budskap.

Att tänka på: Markiser ska ges en utformning när det gäller färg och form som passar till den aktuella byggnaden och platsen den placeras på. Ta även reda på vilken frihöjd (under nedfälld markis) som platsen kräver. Den varierar beroende på hur gatan/trottoaren används och/eller sköts.

FRISTÅENDE SKYLTAR

Pelartavla

Beskrivning: En två- eller tresidig skylt av olika storlek anpassade till olika miljöer.

Att tänka på: All skyltning med pelartavlor måste göras med varsamhet och stor omsorg till den omgivande miljön då de lätt kan upplevas som dominerande. Pelartavlor räknas som byggnad och kräver bygglov samt polistillstånd/ markupplåtelse om de placeras på allmän platsmark.

Stolptavla

Beskrivning: Skylten består av en dubbelsidig affisch som sätts i en stålram på en stolpe.

Att tänka på: Eftersom stolptavlor ofta sitter på belysningsstolpar längs gator och vägar så kan uppmärksamheten dras från fordonsförare i trafiken. Skyltarna ska anpassas till den miljö de ska placeras i och hänsyn ska tas till stolpens funktion och livslängd. Placering avgörs i samråd med kommunen. Innan uppsättning måste ett avtal tecknas med kommunen och tillstånd måste sökas hos polisen.

Cylinderpelare

Beskrivning: Pelare som ofta har en mer ”påkostad” utformning, där t.ex. affischerna placeras bakom glasskivor.

Att tänka på: Cylinderpelare ska placeras med omsorg i stadsmiljön. De får inte upplevas som hinder eller skymma viktiga siktlinjer. Kommunens ambition är att minska antalet cylinderpelare i centrala Karlstad. Cylinderpelaren räknas som byggnad och kräver polistillstånd, markupplåtelse från berörd fastighetsägare och bygglov.

Pylon/Mastskylt

Beskrivning: En fristående pelare med en eller flera skyltar. Pyloner/skyltmaster har en egen bärande konstruktion.

Att tänka på: Pyloner/skyltmaster ska ha stöd i detaljplan och bygglov för att få sättas upp. Höjd, form och utformning är särskilt viktig för dessa skyltar. Skyltens spridningsområde måste undersökas och vägas in i bedömningen om skyltens lämplighet. Placering ska ske med varsamhet och stor omsorg till den omgivande miljön då de lätt kan upplevas som dominerande.

Stolptavla med konkurrerande verksamheter och vägvisning.

Cylinderpelare med reklamplatser.

Pylon/mastskylt syns ofta över ett större område.

28 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 29

Affischering är endast tillåten på anvisade plats.

Flaggor kan vara bygglovspliktiga om de är varaktiga.

Eventflaggor kräver tillstånd tillstånd från markägare och polis.

TILLFÄLLIG SKYLTNING

Skyltar som har en begränsad aktualitet eller som kommer att vara uppsatta under en begränsad tid räknas till kategorin tillfällig skyltning.

Affischer

Beskrivning: Affisch är ett tryckt budskap på papper, plast eller liknande material.

Att tänka på: Affischering är endast tillåten på anvisad plats. För lös affischering finns affischpelare i centrum. För all annan affischering som är riktad mot offentlig plats krävs tillstånd.

Otillåten affischering ger ett skräpigt intryck av staden. Ibland används häftapparat på träd som skadar träden. Affischer och dekaler på eller nära körfältstavlor strider även mot trafiklagstiftningen

Flaggor

Beskrivning: Till flaggor räknas textil eller liknande som hängs från flaggstång. Det kan vara på en fristående flaggstång eller på en byggnads fasad eller tak.

Att tänka på: Flaggstänger och nationalflaggor är inte bygglovspliktiga men de bör placeras och utformas med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Övriga flaggor kan vara bygglovspliktiga om de är varaktiga. Kontakta kommunen för rådgivning. Samtliga flaggor kräver tillstånd från markägaren/fastighetsägaren beroende på

utformning och placering. En stor mängd flaggor samlade på samma ställe kan dock påverka sin omgivning på ett påtagligt sätt. Ta även reda på vilken frihöjd som platsen kräver. Den varierar beroende på hur gatan/trottoaren används och/eller sköts. Ren produktreklam får inte infogas i flaggspel.

Eventflaggor

Beskrivning: Enklare flaggor som sätts upp i samband med ett kortare event/arrangemang som består av en duk av tyg, plast eller liknande material som hålls uppe och spänns ut av ett böjt stativ.

Att tänka på: Ren produktreklam i form av ”eventflaggor” får inte förekomma i Karlstad. Eventflaggor ger ett tillfälligt intryck och kan likställas med banderoll. För utplacering av eventflaggor krävs tillstånd från polisen och tillstånd från markägaren/fastighetsägaren.

Vepor

Beskrivning: Vepa är en duk av större format som tillverkas av väv, plast eller liknande material.

Att tänka på: Vepor har en tillfällig karaktär vilket gör att de endast ska sitta uppe en begränsad tidsperiod för att inte motverka sitt ändamål. Budskapet ska ha en tydlig koppling till den lokala verksamheten/evenemanget. Ren produktreklam tillåts inte.

Vepor har stor påverkan på sin omgivning. Vepor kan i undantagsfall få sitta uppe under en längre tid, men då krävs ofta bygglov. Kontakta kommunen för rådgivning. För uppsättning krävs även tillstånd från fastighetsägaren.

Banderoll

Beskrivning: Tillfällig reklamskylt som trycks på en duk av tyg, plast eller liknande material. Banderoller placeras ofta direkt mot en fasad eller hängande vågrätt över en gågata.

Att tänka på: Budskapet skall vara av ett allmänt intresse som t.ex. kultur- och fritidsevenemang och särskilt intressanta händelser. Banderoller får inte placeras över väg eller gata med motorfordonstrafik och tillåts endast under en begränsad tid. För banderoller gäller både bygglovsplikt om den ska hänga uppe en under en längre tid (2-4 veckor) och tillstånd från berörd fastighetsägare/markägare. Ren produktreklam bör inte förekomma. Tänk på att förankra banderollen ordentligt och använd ett hållbart material som tål väder och vind. Speciellt framtagna riktlinjer finns för banderoller i Karlstad, se xxxxxxxx.xx

Sponsorskyltning

Beskrivning: Fasta eller temporära skyltar som visar sponsorer för ett visst evenemang eller viss verksamhet.

Sponsorskyltning som vänder sig mot stadens offentliga rum t.ex gator, parker, vägar och torg kan enbart tillåtas om de har en återhållen utformning och inte konkurrerar med annan information, arkitektur eller utformning av det offentliga rummet.

Att tänka på: Principen är att skyltar som beskriver platsen (t.ex arenans namn) och pågående/kommande evenemang (t.ex SM i bowling) går före reklam för sponsorer. Oftast krävs både bygglov och markägarens tillstånd för denna typ av skyltning.

Om vepor ska sitta uppe en längre tid krävs bygglov.

För banderoller finns speciellt framtagna riktlinjer.

En restriktiv hållning råder för sponsorskyltning i Karlstad.

30 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 31

Byggplatsskyltar ska i första hand placeras inom arbetsplatsområdet.

Reklam i anslutning till uteserveringar får endast finnas på markisens eller

parasollens nedhäng.

Byggplatsskylt

Beskrivning: Tillfälliga skyltar för planerade och pågå- ende projekt. Byggplatsskyltar är ofta enkla skyltar som bygger på höjden. De kan vara fristående, sitta på bygg- ställningar eller inhägnader. Byggplatsskyltar får endast innehålla information om vad som byggs och vilka som är delaktiga i projektet. Byggskylten kan även visa ritning- ar eller skisser av den färdiga byggnaden/anläggningen.

Byggskyltar kan även vara i form av vepor som sitter på staketet kring arbetsplatsområdet.

Att tänka på: Byggplatsskyltar ska placeras inom arbetsplatsområdet eller på dess avgränsning. I undantagsfall kan skylten placeras utanför, men då i direkt anslutning till arbetsplatsområdet. Om skylten placeras inom arbetsplatsområdet och inte är en digital bildväxlande skylt kan kommunen välja att inte kräva bygglov. Skylten ska anpassas till den omgivande stadsmiljön. Byggplatsskyltar behöver stämmas av med kommunen och/eller trafikverket avseende trafiksäkerhet t.ex sikt i korsningar.

Skyltning vid uteserveringar

Beskrivning: Skyltning och reklam i anslutning till uteserveringar.

Att tänka på: Reklam får endast finnas på parasollens eller markisernas nedhäng. Tänk på att reklam och information ska följa alkohollagen, Konsumentverkets råd och anvisningar, samt Karlstads kommuns riktlinjer för uteserveringar.

ÖVRIGA INFORMATIONSBÄRARE

Förutom de skyltar som tagits upp här ovan så finns det en mängd andra skylttyper och budskapsbärare i vår närhet som kan kräva bygglov om de har en viss påverkan på omgivningen.

Beskrivning: övrig skyltning kan vara orienteringstavlor, tavlor med kommuninformation, anslagspelare eller föreningstavlor.

Att tänka på: Även dessa skyltar ska anpassas till den aktuella platsen och den typ av verksamhet de

representerar. När det gäller trottoarpratare har Karlstads kommun tagit fram en särskild policy för hur de ska utformas och placeras. ”Karlstads kommuns policy för trottoarpratare” finns att hämta på xxx.xxxxxxxx.xx.

Informationsskylt i Sandgrundsparken.

Skylt på Museigatan med information till allmänheten.

Del av konstverket ”For Karlstad” av konstnären Xxxxx Xxxxxx på Stora Torget.

32 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 33

BILAGA 2. AKTUELLA LAGAR OCH BESTÄMMELSER

Här nedan finns utdrag ur aktuella lagar och regler som behandlar skyltar (dat. januari 2020). Lagtexterna kan hämtas i sin helhet på xxx.xxxxxxx.xx.

PLAN-OCH BYGGLAG (2010:900)

8 KAP. KRAV PÅ BYGGNADSVERK, BYGGPRODUKTER, TOMTER OCH ALLMÄNNA PLATSER

Byggnadsverks utformning

1 § En byggnad ska

1. vara lämplig för sitt ändamål,

2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och

3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

3 § I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som

1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och

2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.

PLAN-OCH BYGGFÖRORDNING (2011:338)

6 KAP. LOV OCH ANMÄLAN MM.

Bygglov för skyltar och ljusanordningar

3§ I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för

1. en skylt vars area är högst 1,0 m2

2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor

3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 m2

4. en skylt inomhus

5. valreklam i samband med val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning

6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande

7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen(2007:90)

8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300)

Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).

4§ Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att

1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig

flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller

2. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö.

ORDNINGSLAGEN (1993:1617)

3 KAP. ALLMÄN ORDNING OCH SÄKERHET

Användningen av offentlig plats

1 § En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd.

I fråga om allmänna vägar gäller kravet på Po- lismyndighetens tillstånd endast sådana åtgärder som inte är reglerade i väglagen (1971:948). Lag (2014:590).

Åtgärder till skydd för personer och egendom 3 § Brister på byggnader, ställningar, skyltar och

liknande anordningar som medför risk för skada på personer eller egendom på offentlig plats, skall avhjälpas utan oskäligt dröjsmål.

Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt

att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas.

Ansvaret för att åtgärderna i första och andra styckena vidtas vilar på ägaren eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe.

VÄGLAGEN (1971:948)

3 § Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning. Lag (2005:940)

43 § Inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd

1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar,

2. vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

46 § Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.

I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

LAG (1998:814) MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM GATURENHÅLLNING OCH SKYLTNING

Skyltar m.m.

6 § Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får inte finnas varaktigt uppsatt utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

34 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 35

BILAGA 3. ORDLISTA

A M

Affisch – tryckt budskap på papper, plast eller liknande material

Allmän plats – se offentlig plats

Armatur – den del av en lampa som innehåller den tekniska utrustningen som gör att ljuskällan fungerar

B

Banderoll – långsmal reklamskylt som trycks på en duk av tyg, plast eller liknande material

Bygganmälan – anmälan som ska göras för skyltar m.m. som riskerar att falla omkull eller på annat sätt kan orsaka skada på personer och egendom

Byggherre – den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten

Bygglov – ett tillstånd som behövs i stort sett vid alla förändringar som andra kan se och uppleva

Byggplatsskylt – tillfällig skylt för planerade och pågående projekt

C

Coronaeffekt – se siluett

Cylinderpelare – ”påkostad” rund pelare, ofta med glasrutor

D

Detaljplan – en plan för utformning av bebyggelse med mera inom ett avgränsat område

E

Eventflagga – en duk av tyg, plast eller liknande material som hålls uppe och spänns ut av ett böjt stativ

F

Fasadskylt – enkelsidig skylt monterad plant mot en fasad Fastighetsbeteckning – beteckning som alla fastigheter får vid registrering Flagga – textil som hängs från flaggstång

Flaggskylt – en dubbelsidig skylt som monteras vinkelrät ut från fasaden på en konsol Xxxxxxxx bokstäver – utskurna bokstäver eller figurer som fästs mot fasaden Fristående skylt – skylt placerad på mark eller mast

Förhandsbesked – för vissa projekt där det kan vara svårt att bedöma om man kommer att få bygglov kan man begära förhandsbesked för att slippa onödig projektering

K

Konkav – en inåtbuktande (sedd från betraktaren) yta

Kvartersmark – fastighet som i detaljplan är avsedd att bebyggas

L

LED – en förkortning av Lights Emitting Diod, vilket kan översättas med ljusutstrålande diod. Man kallar också LED för lysdiod. LED är en elektronisk halvledarkomponent som kräver mycket lite energi för att utstråla ljus.

Ljuslåda – se skyltlåda

Markis – Xxxxxx räknas som skylt när de är fasta och har reklamtext, företagsnamn eller logotyp

Mastskylt – se pylon

N

Neonskylt – skylt av synligt böjda neonrör formade figurativt eller som sammanhängande bokstäver

O

Offentlig plats – är enligt 2 § Ordningslagen:

• allmänna vägar,

• gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,

• områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt

• andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

Olaga skyltning – skyltar och andra reklamanordningar som satts upp utan tillstånd

P

Pelartavla – dubbelsidig skylt för affischer

Pendelskylt – dubbelsidig skylt som hängs under ett tak eller ner från en skyltarm Pylon – en fristående pelare med en eller flera skyltar, pyloner har en egen bärande konstruktion

S

Siluett – en ljuseffekt som genereras av att en text (frilagd bokstav) belyses bakifrån, så att ljuset sprids utmed sidorna på materialet bakom/under texten

Skivskylt – skylt med text eller symboler som målas, trycks eller klistras på en skiva Skyltlåda – skylt i form av en låda med ett budskap på frontskivan, skyltlådorna belyses inifrån

Stolptavla – dubbelsidig skylt/affisch som placeras i en stålram på en stolpe

Symbolskylt – verksamhetsskylt utan text

T

Takskylt – skylt som sitter på någon form av tak eller ovanför en byggnads taklist

Trottoarpratare – fristående skylt på ben eller annat stativ som ställs ut över dagen

V

Vepa – reklamduk av jätteformat som tillverkas av väv, plast eller liknande material

Vägområde – den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning

36 Anvisningar och råd Anvisningar och råd 37

Karlstads kommun, 651 84 Karlstad

Antagen av stadsbyggnadsnämnden maj 2018. Bilder: Karlstads kommun X. Xxxxxxx, Xxxxx, Xxx Xxxxxx. Layout: Karlstads kommun, X. Xxxxxxx