AVTAL

Detta är en annonsbilaga från LO

...LO-förbund är med i avtalsförhandlingarna, det vill säga alla.

...kollektivavtal handlar det om, varav en del mycket små avtal.

...miljoner LO- medlemmar berörs av avtalet

F OT O: L E I F C L A E S S O N

AVTAL

2010

TEMA

december 2009

JÄMSTÄLLDHET

LO-MÄN TAR STRID FÖR JÄMSTÄLLDHET

Sidan 9

AVTALSKRAVEN

DET HÄR KRÄVER

1,5miljoner

LO-medlemmar:

Sidan 2

SAMORDNING

– VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN

Sidan 3

AVTALSSEKRETERAREN

XXX XXXXX:

DAGS ATT VISA OCH TA ANSVAR

Sidan 10

XXXXX XXXXXX-XXXXX

– Svenskt Näringsliv har tagit hela sin agenda med försämring av LAS, lägre löner, mer visstids- anställningar och lägre skatter och stuvat in den i en kampanj mot ungdomsarbetslösheten. Det är skamligt!

Sidan 16

För Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx har drömmen om heltid förverkligats tack vare ett samarbetsavtal mellan Kommunal Dalarna och landstinget Dalarna om ökad rätt till heltid. Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxxx

Vi vill ha:

E t jo b a t leva på!

Att inte veta från den ena dagen till den andra om du har jobb. Eller att ha ett jobb med så få timmar att det inte räcker att försörja sig på.

Så ser tillvaron ut för många på arbetsmarknaden i Sverige 2009. Värst utsatta är unga och kvinnor. Men även äldre hamnar i kläm då de ersätts av inhyrd arbetskraft.

LOs avtalsbilaga berättar mer om vad LO-kollektivets avtalsrörelse egentligen handlar om.

VÅRA K

KLIPP UR OCH SPARA!

VÅRA KRAV

AVTAL

AVT

2010

Avtalskraven

2010

för 1,5 miljoner LO-medlemmar

1

Ökad lön:

2

– minst 620 kronor per månad och hel- tidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 2,6 procent räknat på avtalsområdets genom- snittsförtjänst.

Jämställdhetspott:

3

Utöver de 620 kronorna ska en särskild pott på minst 125 kr per heltidsanställd och månad tillfalla kvinnodominerade avtalsområ- den, det vill säga de avtalsområden som har en lägre genomsnittlig förtjänst än 21 300 kro- nor per månad.

Rättvisa löner:

Att avtalets lägstalöner höjs med minst 620 kronor för att minska risken för

4

lönekonkurrens och säkerställa en mer rättvis fördelning.

Höjda ersättningar:

5

Samtliga ersättningar i avtalen höjs med samma procenttal som den av- talade löneökningen (enligt första punkten).

Rätt till heltid:

Många, främst kvinnor i LO-yrken, ar- betar i dag ofrivillig deltid. Kravet är

förstärkt rätt till heltid vid nyanställningar och förstärkt rätt till högre sysselsättningsgrad för dem som är deltidsanställda.

Visstidsfrågan:

6

Krav på nya avtalsregler som förstärker anställdas rätt till tillsvidareanställning

7

och motverkar ett slentrianmässigt användan- de av tidsbegränsade anställningar.

Bemanningsfrågan:

Avtalen ska innehålla regler som för- stärker det fackliga inflytandet vid

8

inhyrning och begränsar arbetsgivarens möj- ligheter att kringgå lagen om anställnings- skydd genom att använda inhyrd arbetskraft i stället för personer som har företrädesrätt enligt lagen.

Omställningsstöd Rehabilitering Avtalsförsäkringar:

LO-förbunden vill stärka medlemmarnas skydd vid sjukdom och vid tidsbegränsad anställning genom att LO och Svenskt Näringsliv träffar en överenskommelse om förändringar i villkoren för omställningsstöd.

Dessutom har LO i uppdrag att förhandla om förbättringar i avtalsförsäkringarna.

RAV

AL

AVTAL

VÅRA KRAV

2010

VÅRA KRAV

AVTAL

2010

2010

VÅRA KRAV

AVTAL

AVTAL

2010

VÅRA KRAV

F OT O: S VA N T H E H A R S T R Ö M

F OT O: S VA N T H E H A R S T R Ö M

Samordning

– ett mål i sig

Samordnade förbundsförhandlingar bygger på solidarisk samverkan och gemensamma beslut. Praktiskt innebär det att LOs representantskap och sty- relse antar en rekommendation med gemensamma krav varefter förbunden skriftligt bekräftar att de antagit rekommendationen som sin egen och där- igenom bundit sig till kraven samt till att stödja varandra.

F OT O: S VA N T H E H A R S T R Ö M

Samordningens fördelar:

• Den gemensamma styrkan minskar risken att svagare grupper får sämre utfall i sina avtal. Rättvisare löneökningar och accepterade kollektivavtal säkrar arbetsfreden.

• Större samsyn om vad som är »rätt löneökningar« i hela ekonomin mins- kar utrymmet för grupper att driva krav som på sikt är till skada för alla.

• Samordning ökar möjligheterna till viktiga villkorsförändringar i avtalen. Grundläggande kollektivavtalade rättigheter bör gälla på hela arbets- marknaden.

F OT O: I VA N M A R KO W IC Z

• En solidarisk samordning där förbunden stödjer varandra minskar risken att enskilda förbund tvingas till försämringar i kollektivavtalen, som kan

»spilla över« även till andra kollektivavtalsområden.

Behövs mer än någonsin

Den finansiella krisen med efterfrågekris och stigande arbetslöshet gör att svårigheterna är stora i den avtalsrörelse som kommer. Behovet av solidarisk samverkan har ökat. Det finns därför skäl att ha en stark samordning som ut- går från tydliga regler och precisa gemensamma krav.

F OT O: I VA N M A R KO W IC Z

Avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarkna- den under 2010 ska genomföras som samordnade förbundsförhandlingar. Samordningen stöder LO-förbundens gemensamma lönepolitiska mål om jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Den ökar möjligheterna till en god reallö- neutveckling för alla medlemmar och tillväxt i ekonomin och därmed en god generell välfärd för alla medborgare.

Vilken fråga tycker du är viktigast att facket driver i den kommande avtals- rörelsen?

Xxxxxxx Xxxxx:

– Fler fasta kontrakt. Man kan inte hålla på och jonglera med folk hur som helst. Min fru jobbade 30 timmar i veckan, sedan blev hon sjuk. När hon kom tillbaks fick hon bara fem timmar per vecka. Det är inte bra.

Xxxx Xxxxxxxxx, XXXX Xxxxxxxxx:

– Jag tycker att vi ska ha Ob-tillägg på morgnar mellan fem och sju och hela lördagarna. Det är mer obekvämt att börja fem på morgonen än att jobba kväll.

Xxxxxx Xxxxxx, XXXX Xxxxxxxxx:

– Rätt till heltid.

Xxxxxxx Xxxxxxxx, Cramo:

– Lönen är förstås viktig, men också en säker arbetsplats. Och utbildning, så att man kan handskas med riskabla uppgifter.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx:

– Lön och arbetstider.

VISSTID – tvånget att alltid ställa upp

Precis som alla unga människor vill Xxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx styra över sitt eget liv.

Jobbet som springvikarie på Textilia AB i Långsele gör det lättare sagt än gjort.

AVTAL

2010

TEMA

– Man kan aldrig plane- ra att gå ut med kompi- sar en kväll. Och barn vill jag och min kille nog inte ha när allting känns så osäkert, säger Xxxxx Xxxxxx.

Text: Xxxx Xxxxxxxxx Foto: Xxxx Xxxxxxxxx

– Ofta vet jag inte från dag till dag när jag ska jobba. Ovissheten som springvikarie kan vara svår att leva med, säger Xxxxx Xxxxxx.

Xxxxx Xxxxxx har inte haft någon riktig semester på länge.

– Semestermånaderna behövs vi som mest.

Dåliga konjunkturer och en sviktande arbetsmarknad gör att ungdomar i Lång­ sele har få andra alternativ än att vända sig till Textilia om de vill få arbete på hemma­ plan. Tvätterierna har hittills inte drabbats så hårt av lågkonjunkturen som de flesta andra branscher. Jobben kräver heller i allmänhet ingen hög utbildning, men i gengäld präglas branschen av låga löner, dålig arbetsmiljö och många visstidsan­ ställningar.

– Ibland känner jag mig som en studs­ boll, som studsar än hit, än dit. Samtidigt är det förstås skönt att slippa de förslitnings­ skador man lätt kan få när jobbet är för ena­ handa, säger Xxxxx Xxxxxx.

Sina unga år till trots har Xxxxx redan hunnit med de flesta sysslorna på golvet, efter att ha varit visstidsanställd i tre och ett halvt år. Hon berättar om en tillvaro då hon nästan aldrig känner sig ledig.

– De ringer ofta från företaget 6.45 på morgonen. Ofta vet jag inte på fredagen om jag ska jobba kommande måndag. Samtidigt har jag aldrig någon riktig semester, för just under semesterveckorna ska vi täcka upp, så då får vi veta i god tid att vi behövs.

Xxxxx Xxxxxx håller med om att ovissheten är påfrestande. Hon har inte jobbat lika länge som Xxxxx på företaget och hamnar

därför längre ner på LAS­listan, vilket ger färre vikariat.

– Jag brukar ha svårt att sova på morg­ narna. Tankarna mal: »ska dom ringa i dag, eller inte?«

Xxxxxxx Xxxxxxx, ordförande i IF Metalls arbetsplatsklubb, menar att det måste bli

”Ibland känner jag mig som en studsboll, som studsar än hit, än dit.”

striktare regler om visstidsanställningar i kollektivavtalet. Hon anser att visstidsan­ ställningarna i dag alltför ofta är ett sätt att utnyttja unga tjejer.

– Visst är det en kvinnofälla. Och det finns många andra negativa konsekven­ ser, som man kanske inte tänker på från början.

Viktigast är kanske att inkomsterna blir låga och ekonomin svår att planera. Det leder i sin tur till att det knappast är att tänka på att ta banklån till ett hus. Pensio­ nen blir låg, liksom Xxxxxxxx – en situation som försämrats ytterligare av den sittande borgerliga regeringen.

– När de ringer och frågar måste jag nu ibland räkna och tacka nej till att jobba två dagar, eftersom det blir en ren förlust. Då jag stämplar deltid måste jag jobba fyra dagar i rad för att det ska löna sig att arbeta, berättar Xxxxx.

Xxxxxxx Xxxxxxx beräknar att ungefär var femte anställd på tvätten är visstidsan­ ställd. Fackklubben har kämpat emot i alla år, men möts av argumentet att det måste till för att hålla budgeten och ha en effek­ tiv produktion. Resonemanget håller inte, menar hon.

– Det är mest yngre tjejer, mellan 17 och 25 år, som är springvikarier. De som blivit uppsagda är samtidigt från 40 år och upp­ åt. Egentligen vill nog arbetsgivarna hyra in personal via bemanningsföretag, men där har vi satt en tydlig gräns.

Från företagets sida förnekar man dock att man helst skulle vilja hyra in personal.

– Nej, den tanken har vi inte. Det fun­ gerar i dag så att den visstidsanställde går

– Det är klart att man har tänkt att man skulle ha ett heltidsjobb i stället. Men det finns inga andra jobb för mig att söka i Långsele, säger Xxxxx Xxxxxx.

F OT O: P E T E R K N U T S O N

F OT O: KO M M U N A L

F OT O: PA P P E R S

mot ett namn. Principen är att om någon

Grunden för LAS är tillsvidareanställning. Visstidsanställningar får bara användas om det föreligger särskilda skäl för det som vid vikariat eller säsongsanställning (undantag är den nyligen tillskapade anställningsformen allmän visstid och i vissa fall anställningsformer som är överenskomna i kollektivavtal).

Har du en tillsvidareanställning kan inte arbetsgivaren säga upp dig utan saklig grund och måste förhandla med facket så att turordningen vid uppsägningen blir korrekt (kortast anställningstid sägs upp först – längst anställningstid sägs upp sist plus en prövning av tillräckliga kvalifikationer). Har du arbetat mer än 365 dagar un- der en tid av tre år har du företrädesrätt till återanställning från det att du sagts upp till dess nio månader gått efter att du slutat. Observera att företrädesrätten gäller oberoende av anställningsform och -grad.

LO anser att det behövs regler som begränsar möjligheterna att visstidsanställa så att fler medlemmar får rätt till de tryggare tillsvidareanställningarna.

Visstid och heltid

FAKTA

F OT O: I F M E TA L L

blir sjuk går en bestämd person in för den personen. Vi går inte in för att utöka perso­ nalstyrkan, utan för att ersätta vid sjukdo­ mar och andra former av ledigheter. Och organisationen är inte något problem, utan det handlar om att vi ska hålla en budget. Det som påverkar den är kunderna – fler kunder ger fler anställda, säger Xxxx Xxxx xxx, platschef.

Xxxxxxx Xxxxxxx tror att systemet med springvikarier på sikt är dåligt för alla, även om det på många sätt kan vara bekvämt för arbetsgivaren. Men det är också byråkra­ tiskt.

– Varje gång jag jobbar går jag ju in i en ny anställning. Så jag har en tjock pärm med anställningsbevis – bara för i år säkert över 100 stycken, berättar Xxxxx Xxxxxx. ●

Xxxx Xxxxx, avtalssekreterare Kommunal:

– Jag tror att det blir den tuffaste avtalsrörelsen på väldigt länge. De starka signaler arbetsgivarna fört fram om nollbud och lokal lönebildning pekar på det.

Xxxx Xxxxxxxxxxx, avtalssekreterare Xxxxxxx:

– Det blir ingen lätt resa. Trycket är framför allt stort på de grupper som drabbats hårt av krisen. Våra medlem- mar har inte drabbats på samma sätt. Vi hade vår kris 2006–2007, då det försvann många jobb.

Xxxxxx Xxxxxxxxx, avtalssekreterare Målareförbundet:

– Jag tror att vi kommer att få en tuff avtalsrörelse där vi möter en motpart som byggt hela sin argumentation kring den omöjliga tanken att de inte ska ge något och uppfattar varje ef- tergift från den ståndpunkten som en storförlust. Det är även slående hur starkt arbetsgivarna låser sig i fråga om den egna makten i stället för att ha som utgångspunkt att det måste råda en rimlig fördelning av makten på svensk arbetsmarknad. Detta tar sig uttryck i arbetsgivarnas benhårda håll- ning i fråga om att LAS, konfliktregler och ungdomslöner är det som står i vägen för ett blomstrande svenskt nä- ringsliv, där det står arbetsgivare helt att fritt leda och fördela arbetet, sätta vilka löner de önskar samt att kunna säga upp utan att iaktta saklig grund. Den uppenbara risken med en sådan hållning är att den riskerar att kasta vår arbetsmarknad in i ett kaos där det

inte finns några vinnare.

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, avtalssekreterare IF Metall:

– Jag svarar inte på det. Om några må- nader har vi facit.

Vi frågar avtalssekreterarna: HUR GÅR AVTALSRÖRELSEN?

F OT O: M U S IK E R F Ö R B U N D E T

F OT O: L I V S

Schysta burgare

F OT O: M IN N A P Y Y KÖ L Ä

Många ungdomar har sitt första jobb på en hamburgerrestau- rang. Här finns bra arbetsgivare, men också många rötägg.

Xxxxxxx Xxxxxxxxx på Hotell- och restaurangfacket får ofta sam- tal från ungdomar som går på korta kontrakt, blir kränkta och utsatta för direkta olagligheter.

Text: Xxxxxx Xxxxxxx Foto: Xxxxxxxx Xxxxxxxx/PUBLIC IMAGE

– Det ringer ofta ungdomar till oss och känner sig orättvist behandlade av snabb­ matsföretag. De kan ha jobbat i två år, men går fortfarande på kontrakt på sex timmar i veckan, säger Xxxxxxx Xxxxxxxxx, ombuds­ man på Hotell­ och restaurangfacket.

F OT O: E L E K T R IK E R F Ö R B U N D E T

Många av dem som ringer är inte med­ lemmar, men vänder sig ändå till facket för att höra vad de ska göra. Det är lätt att dra snabbmatsbranschen över en kam, men det kan man inte göra. Xxxxxxx Xxxxxxxxx menar att det finns bra arbetsgivare. Ham­ burgerkedjan Max är en sådan och xxxxxx ka McDonalds är också ganska bra. Hon har dock invändningar även mot svenska McDonalds.

– De är väldigt stolta över att de inte har någon extrapersonal. Det låter bra, men i stället har de anställda med kontrakt på bara fem, sex timmar i veckan. Ska man vara en schyst första arbetsgivare för ung­ domar tycker jag man ska erbjuda jobb som de anställda kan leva på.

Det stora problemet i branschen är enligt henne enskilda franchisetagare på framför allt Burger King och McDonalds.

– Där upplever jag ofta att de i stället för att följa avtal har inställningen går det så går det.

Till exempel stöter hon på fall där det är uppenbart att arbetsgivaren med avsikt ser till att medarbetare som jobbat länge slutar.

– De är äldre, tjänar mer och kan stå på sig. Då vill arbetsgivaren ha in yngre och ser

”Många chefer är för unga och oerfarna och klarar inte av det ansvar det innebär att vara chef.”

till att de som jobbat längre slutar genom att man kritiserar dem. Har man inget att gå på så skäller man ut dem för småsaker som att inte dippen var klar precis när den skulle.

För att Xxxxxxx ska kunna gå vidare med

den här typen av problem krävs dock att hon har något konkret att gå på.

– Det räcker inte med att medlemmen berättar vad chefen sa. Det krävs att någon annan kan styrka det. Därför säger jag all­ tid till medlemmar som ringer att inte ha möten ensam med chefen. Då står ord mot ord.

Hon är fullt medveten om att det är lätt för henne att ge råd, men svårare för den anställde att stå upp för sina rättigheter.

– Ett problem i den här branschen är att många chefer är för unga och oerfarna och inte klarar av det ansvar det innebär att vara chef.

Hon får också höra om direkta olaglighe­ ter. Till exempel arbetsgivare som efter att den anställde stämplat ut går in och korri­ gerar tiden. Men, som sagt, det går inte att dra branschen över en kam. Här finns både bra arbetsgivare och kollektivavtal.

– Som anställd gäller det bara att ha ord­ ning på papperen. Var också noga med att få ett nytt anställningsbevis om förhållan­ dena förändras. ●

Xxxxx Xxxxxxxx, avtalssekreterare Svenska Elektrikerförbundet:

– Vi är hoppfulla. Det gäller bara att vi håller ihop om de frågor vi är överens om.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Fastighetsanställ- das Förbund:

– Jag tror att vi har att se fram emot en oerhört tuff avtalsrörelse med tanke på arbetsgivarnas prat om nollavtal och motstånd till centrala lönepå- slagsregleringar. Jag tror ändå att vi kommer att kunna leverera bra avtal för våra medlemmar med reallöneök- ningar och förbättringar i allmänna villkor.

Xxxxxx Xxxxxxxxx, avtalssekreterare Musikerförbundet:

– Generellt så blir det en tuff avtals- rörelse. För våra medlemmar, som i hög grad är frilansare, är det viktigast att vi har LO-kollektivets stöd och det känner vi att vi har i och med sam- ordningen. Vi berörs inte så mycket av frågor som jämställdhetspotten och bemanningsfrågor, eftersom det fungerar annorlunda på vårt område, men givetvis ställer vi oss bakom de avtalskraven.

Xxxxxx Xxxxxxxx, avtalssekreterare, Livs:

– Det blir en knepig avtalsrörelse – och det grundar jag dels på helheten, dels på att vår motpart aviserat frågor som blir svåra nötter att knäcka. Men vi för också fram frågor som motparten kan ha svårt att acceptera, som företrä- desrätt vid nyanställning – något som i dag företag kringgår genom att ta in bemanningsföretag. Det tror jag blir en jättefråga.

Vi frågar avtalssekreterarna: HUR GÅR AVTALSRÖRELSEN?

I

AVTAL

2010

TEMA

Dalarna är heltid ingen dröm

Dalarna blev först i Sverige med att teckna kollektivavtal om rätt till heltid och i fyra kommuner är det nu verklighet. Xxxxx Xxxx- xxxx är en av dem som fått en fast heltid.

– Jag blev överlycklig. Det har inneburit en stor trygghet för mig, inte minst ekonomiskt.

Text: Xxxxxx Xxxxxxx Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxxx

visat. Man får inte ge sig bara för att man stö­ ter på tjänstemän som säger att det inte går.

För att få till heltider har man gjort så att de anställda inte har en tjänst på en viss arbetsplats utan i kommunen. Det innebär att de anställda kan få jobba på flera plat­ ser. På så vis minskar behovet av vikarier.

Rätten till heltid handlar, enligt Xxxx Xxxxxxx, på sikt om mer än rättvisa och trygghet. Han menar att det på sikt kom­ mer att vara en viktig förutsättning för kommuner som vill rekrytera nya och unga medarbetare.

– Att attrahera ungdomar är en viktig fråga för kommunerna framöver och då måste man kunna erbjuda jobb som de kan

– Jag blev överlycklig. Det innebar en trygghet ekonomiskt, men också för att jag nu vet mitt schema.

Xxxxxxx Xxxxxx upplevde inte vikarieli­ vet som lika jobbigt, även om hon tycker att det känns tryggare med en fast heltids­ anställning. Hon har jobbat i sex år, men tyckte jobbet var roligare förut. Alla ned­ skärningar har gjort jobbet för stressigt.

– Jag tycker fortfarande om mitt jobb, men det har blivit mycket tuffare och vi hinner inte med att göra det där lilla extra för de boende. Vi hinner knappt rulla håret på dem när de har duschat.

De har ingen heltid på Ängsgården utan i

Kampen för rätt till heltid är inte ny. Den har pågått i årtionden och stort hopp har ställts till lagstiftning. Inför valet 2006 bestämde sig socialdemokraterna och

Samtidigt handlar rätten till heltid, enligt honom, också om trygghet och om möjligheten att kunna leva på sin lön. Han vill inte ha ett samhälle där människor

leva på. Det blir tufft för de kommuner och arbetsgivare som inte kan det.

Xxxxx Xxxxxxxx och Jan­

kommunen. Det innebär att de får jobba där behoven finns. Xxxxx Xxxxx xxxx på föräld­

raledighet jobbade

hon 25 procent på

Kommunal i Dalarna för att gå från ord till handling och skrev ett manifest där de gjor­ de klart att projektet ”heltid en rättighet deltid en möjlighet” skulle fullföljas. Två år senare fattades en principöverenskom­ melse där man slog fast att de kommuner i Dalarna som har ett starkt socialdemokra­ tiskt styre skulle teckna kollektivavtal med Kommunal om rätten till heltid.

– Vi bestämde oss för att det skulle gå och

tvingas springa mellan olika jobb för att kunna försörja sig. Rätten till heltid berör nyanställningar och återanställningar av tillsvidaretjänster inom kommunen. Det berör inte dem som redan har anställningar och han kan förstå att de kan uppleva det som orättvist.

– Men de kan söka de tjänster som blir utlysta. För mig är det viktigt att vi ser till att det inte rasslar in fler deltider och nu

nice Bagger är två som fått heltid genom den här satsningen. Båda har under flera år jobbat som vikarier på äldreboen­ det Ängsgården i Lud­ vika. För Xxxxx Xxxxxxxx

,som var ensamstående småbarnsförälder, var vikarielivet en katastrof.

”Det är svårt att

planera sin ekonomi när man inte vet hur mycket man får jobba.”

Ängsgården och 75 procent på ett annat boende. Xxxxxxx har hittills bara jobbat här och på ett annat äldreboende, men det blir fler ställen framöver. De är båda kluvna till det här upplägget.

det gick. Nu är fyra kommuner i Dalarna med, landstinget är på gång och fler kom­ muner står på tur. Det här berör flera tusen kommunanställda och jag ser det som en stor framgång, säger Xxxx Xxxxxxx, ord­ förande i Kommunal i Dalarna.

För honom, som socialdemokrat, är det också viktigt att partiet på det här viset visar att de är en bra arbetsgivare.

– För mig är det här en viktig jämställd­ hetsfråga. Det är ju märkligt att det oftast bara är i kvinnodominerade yrken som det inte går att ordna till heltider.

sätter vi stopp för det. Dessutom märker vi att det här fått effekt fortare än vi kunnat tro. Dels har vi många pensionsavgångar, dels en rörlighet på arbetsmarknaden som gör att kommunerna åter besätter tjänster på heltid.

Helt okomplicerat har det inte varit. Vissa kommuner har tvekat på grund av det tuffa ekonomiska läget och det har också funnits schematekniska problem som man har varit tvungen att lösa.

– Men det går om man bara vill. Det har vi

– Både ekonomiskt och för familjen. Det är svårt att planera sin ekonomi när man inte vet hur mycket man får jobba och det kunde variera väldigt.

Det var också svårt att planera sitt liv när de kunde ringa samma dag och fråga om hon kunde jobba.

– Ringde de en lördagsmorgon så fun­ gerar det inte alls när man har en fyraåring hemma. Då finns ingen barnomsorg.

Nu är Xxxxx föräldraledig med sitt andra barn, Xxxx, två månader, men hon fick sin fasta tjänst redan i fjol.

– Det kan bli rörigt. Det är nya rutiner, nya arbetssätt och nya boende att ta hand om.

Xxxxx håller med, men menar samtidigt att det också gör att man inte tröttnar på samma sätt som när man bara jobbar på ett och samma ställe hela tiden.

Pratas det mycket om rätten till heltid här i Ludvika?

– Jo, det gör det. Jag tror att det rör sig om omkring 100 personer som fått en hel­ tidsanställning här i kommunen, säger Xxxxx. ●

Xxx Xxxxxxx, klubbordförande på IKEA Sunds- vall, har jobbat heltid på företaget i 38 år.

– I dag går de flesta nyanställda in på kontrakt som bara ger dem fem säkra timmar i veckan.

Roligt räcker inte

Fackklubben på IKEA i Sundsvall är enig: Jobbet är kul, men det går inte att försörja sig på de kontrakt på fem timmar i veckan som många har. Det är också en jämställdhetsfråga.

– Killarna har lättare att få heltid, säger fackklubbens ordfö- rande Xxx Xxxxxxx. Text: Xxxxxx Xxxxxxx Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxx

med fackliga företrädare inom industrin om anställningsvillkoren på IKEA så tror de nästan att hon skämtar.

– Männen kräver heltid, vi kvinnor har kanske varit för anpassningsbara men vi har blivit tuffare. Nu tänker vi inte ge oss och accepterar inte längre de här förhål­ landena, säger Xxx Xxxxxxx.

Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx har 30 tim­ mar, men skulle gärna jobba mer. För till­ fället kan hon fortfarande stämpla upp, men snart är de 75 dagarna slut och då blir det tuffare ekonomiska tider för henne.

Det är onsdag förmiddag, regnet strilar ner och parkeringen utanför IKEA i Birsta strax norr om Sundsvall är nästan full. Det är dock bara lugnet före stormen. Den kommande helgen är en av årets mest hektiska.

– Xxxxx kom det 27 bussar och vi hade folk här som åkt ända från Skellefteå, säger Xxxxxx Xxxxxx som jobbar i restaurangen och är en av fackklubbens medlemmar på IKEA.

De har just avslutat ett styrelsemöte och det saknas inte frågor att diskutera. Delti­ der till exempel. Av de sex närvarande på mötet är det bara fackklubbens ordförande Xxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxx som har en fast heltidsanställning. Xxxxxx har haft det från det att hon började på IKEA för 38 år sedan.

Det skulle aldrig hända i dag då de flesta går in på kontrakt som ger dem fem säkra timmar i veckan.

– Jag önskar att det kom en lagstiftning som förbjöd den typen av kontrakt. Det kanske fungerar för en student som vill jobba extra, men det går inte att försörja sig på, säger Xxx Xxxxxxx.

Hon tycker att man ska ha heltid, men att det ska utgå från individens behov. Har man små barn så kanske man vill jobba mindre, men då ska man ha en heltid i grunden, menar hon.

– Att se till att de som har de korta kon­

trakten får kontrakt på fler timmar är den fråga vi i fackklubben prioriterar nu, säger Xxx Xxxxxxx.

För det är inte så att det saknas jobb och det händer att de med kontrakt på fem tim­ mar i veckan i verkligheten jobbar mer än de som jobbar heltid. Företagets syn på saken är att de vill ha fler ”huvuden” som de kan ta in efter behov. Xxxx Xxxxxxxx som jobbar med logistik och i saluhallen frågar sig hur lönsam den här flexibiliteten är.

– Vad kostar det att ha folk som sitter och ringer och ringer för att få in folk? Och vad kostar det med all tid de lägger på anställ­ ningsintervjuer?

Priset för företaget är en sak, men kost­ naden i livskvalitet för dem som ständigt blir inringda med kort varsel hamnar på ett annat konto. Alla i styrelsen pratar om hur mycket som händer på IKEA och om beho­ vet av att vara uppdaterad för att kunna göra ett bra jobb. Därför blir det problem när man tar in så många inhoppare.

– Borde man inte ha tillräckligt med anställda för att åtminstone klara av grund­ behoven. När jag jobbar på morgnarna med att packa upp det som kommer med lastbi­ larna så ska vi vara tio och femton personer. Det händer att vi bara är hälften ordinarie, säger Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx som jobbar med logistik och byten/återköp.

– Visst har vi kul på jobbet, men det kan man inte leva på, säger fackklubben på IKEA i Sundsvall.

Men frågan är dock om det här med deltid inte i grund och botten är en jäm­ ställdhetsfråga. IKEA i Sundsvall är en kvinnodominerad arbetsplats med cirka 250 anställda i butiken och av 35 heltids­ anställda är bara 12 kvinnor.

– Det är lättare för killar att få heltid. Tje­ jerna får trampa på med kontrakt på bara fem timmar i veckan, säger Xxx Xxxxxxx.

Det säger också något att antalet heltider på den mansdominerade elektronikbu­ tiken som ligger i samma köpcentrum är betydligt större och när Xxx Xxxxxxx pratar

Och hon är inte ensam om att vilja jobba mer. Det är många av dem som har fasta kontrakt som står på mertidslistan för att få jobba mer. Att vilja och av ekonomiska skäl jobba mer är en sak, att orka en annan. Flera i styrelsen säger att de inte skulle orka jobba heltid ens om de fick.

– Det är för tungt att jobba här varje dag, säger Xxxxxx Xxxxxx som jobbar i restau­ rangen.

Det här är dock ett arbetsmiljöproblem menar Xxx Xxxxxxx.

– Varför ska inte vi orka jobba heltid? I övriga samhället jobbar de flesta heltid. Det är arbetsgivarens uppgift att se till att skapa arbeten som medarbetarna orkar med.

Hon tycker också att arbetsgivaren bor­ de se facket mer som en tillgång än som ett problem.

– Vi hjälper dem att följa lagen och kan vara med och hitta lösningar.

Hon tar ett exempel från förra somma­ ren när fackklubben föreslog att IKEA istäl­ let för att ta in 75 sommarjobbare som de gjorde året innan skulle nöja sig med tio och låta den ordinarie personalen jobba mer. Företaget lyssnade och det blev bra.

– Det är alltid sommarjobbare som hop­ par av och så måste man ta in fler som ska läras upp. Resultatet blir att vi blir kort om folk. Så blev det inte i år. ●

Vi frågar avtalssekreterarna: HUR GÅR AVTALSRÖRELSEN?

F OT O: H OT E L L O C H R E S TA U R A N G

”Mansförbunden”

som driver på jämställdheten

Xxxx Xxxxxxx, avtalssekreterare Hotell och Restaurang Facket:

– Jag kan inte svara på en sådan fråga i dagsläget. Vi håller just nu på att for- mulera våra avtalskrav och fastställer dem i januari 2010.

F OT O: L A R S F O R S S T E DT/ P U B L IC IM A G E

– För oss är jämställdhet en klockren fråga, som bygger på den fackliga tanken att de starka ska hjälpa de svaga.

Som förhandlingschef på Måla- reförbundet vet Xxxxxx Xxxxxxxxx att jämställda löner smäller lika högt som prislistan på ackordet.

F OT O: A N N A L E D IN

Text: Xxxx Xxxxxxxxx

Målarna tog i avtalsrörelsen 2007 klart ställning för jämställdhet genom att ore­ serverat stödja jämställdhetssatsningen. I avtalsrörelsen 2010 har hela 6 F­grupppen

– Fastighets, Transport, Seko, Målarna, Elektrikerna och Byggnads – en samsyn om att driva jämställdheten hårt, berät­ tar Xxxxx Xxxxxxxx, förhandlingschef på Elektrikerna.

– Vi har diskuterat det här mycket: Även om vi till 99 procent har manliga med­ xxxxxx har många av oss en hustru eller en dotter som hamnar i yrken som inte är jämställda – till exempel inom vård och omsorg.

Xxxxxx ser, precis som Xxxxx, inte någon motsättning i att satsningen på utjämning till stor del går till medlemmar i andra för­ bund.

– En viktig utgångspunkt för oss är att våra medlemmar inte upplever att de avstår från något för att andra ska ha det bättre! Det vi såg i förra avtalsrörelsen stärkte också den tron, för vi såg att jäm­ ställdhetspotten gjorde nytta.

Den starka solidariteten är ett bevis för att ett långsiktigt arbete med att påverka atti­ tyder gjort nytta, menar Xxxxx Xxxxxxxx. Tidigare fanns en attityd att jämställdhet är bra, men att det helst inte ska kosta.

– På 1970­talet skulle alla ha kompensa­

tion för vad andra fick. I dag finns en annan mognad och ett starkt stöd för att vi måste få jämställda löner på hela arbetsmarknaden. Xxxxxx och Xxxxx tror att arbetsgivarna kommer att få svårt att få allmänhetens förståelse för sin negativa hållning till jäm­

Xxxx-Xxxx Xxxxxxx, avtalssekreterare SEKO, Facket för Service och Kommu- nikation:

– Det blir en svår avtalsrörelse. Mer är svårt att säga just nu.

Xxxxxx Xxxxxxxxx, bitr. avtalsansvarig, Transport:

– Så eniga som förbunden är i år har vi aldrig varit. Det bådar gott!

Samtidigt är förutsättningarna svåra – men i slutändan tror jag vi klarar upp det.

F OT O: T R A N S P O R T

ställdhetssatsningar.

– Arbetsgivarna har fastnat i en fälla: de formerar sig på ett traditionellt sätt och är mest intresserade av procentuella påslag. Deras linje kommer inte att få stöd av någon. ●

AVTAL

2010

TEMA

KVINNOLÖNER I UTFÖRSBACKEN

LOs granskning av relativlöner visar på en könsuppdelad arbetsmarknad:

Högst upp med högst löner finns den mansdominerade byggsektorn och längst ner låglönejobben i vård och omsorg, som domineras av kvinnor.

F OT O: E L E K T R IK E R F Ö R B U N D E T

F OT O: X X X X X X X X X X X X

Xxxxxx Xxxxxxxxx, Svenska målareförbundet, och Xxxxx Xxxx- xxxx, Svenska elektrikerförbundet, menar att enigheten i dag är total inom LO:s förbund när det gäller jämställhetsfrågan:

– Vi accepterar inte att det ser ut som det gör. Det finns ingen vettig förklaring till att lönerna skiljer sig så mycket mellan en byggjobbare och folk i vården!

I ljuset av hur löneskillnaderna ser ut blir det väldigt svårt för arbetsgivarna att fortsätta med sitt kategoriska nej till riktade jämställdhetssatsningar, fortsätter de.

– Arbetsgivarna har hamnat i en retorisk fälla – för ingen kan tycka att det här är rätt.

Samtidigt är det, betonar de, viktigt att inte begränsa argu- mentationen till att handla om kronor och ören.

– Vi ser ju också att till exempel att de största problemen med missbruk av visstidsanställningar finns i branscher med lågt lö- neläge – och många kvinnor.

Sektorns relativlön

130

• Mansdominerade yrken

120

•

Bygg

• Kvinnodominerade yrken

110

Verk.ind

Stål

Transp Trä

• •

Graf

•

Papp

Partih.

•

•

100

Övrig ind

•

•

Stat

•

•Livs

Företagstj.

90

Detaljhand

•

Hotel o rest

Landsting

•

•

Äldreomsorg

Skola

•

•

Barnomsorg

80

70

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Andel kvinnor %

Intervju med Xxx Xxxxx:

Dags att visa och ta ansvar

LO och LO-förbunden är beredda på en tuff avtalsrörelse un- der 2010. De räknar med arbetsgivare som hårdhänt kommer att försöka pressa tillbaka villkor i kollektivavtalen.

– Vi har därför gett varandra ett »löfte« som innebär att ett förbund som möter den typen av svekfullt uppträdande ska kunna begära och få hjälp från andra förbund, säger LOs av- talssekreterare Xxx Xxxxx.

Text: Xxx Xxxxxxxx Foto: Xxxxxxxx Xxxx

Xxx Xxxxx är LOs avtalssekreterare. Avtalsrörelsen 2010 är den första där han har ansvar för LO­förbundens gemensam­ ma krav gentemot arbetsgivarna.

När han blir intervjuad talar han egent­ ligen bara om en sak: uppgiften att visa och ta ansvar. Ansvar för medlemmarna i LO­förbunden, ansvar för varje individs rätt, ansvar för ett Sverige där det finns utrymme för många individers rätt till utveckling.

– Det gäller att parterna tar större ansvar och hittar lösningar, vågar titta framåt och visa vägar för hur det gemensamma ansva­ ret ger individen utrymme att utvecklas.

Ända sedan Svenskt Näringsliv demons­ trativt avfärdade fackföreningarnas strä­ van att hitta ett nytt sätt att umgås med ett nytt huvudavtal, har LO­förbunden i det tysta jobbat fram den linje som de tror på inför avtalsrörelsen 2010 och därpå föl­ jande avtalsrörelser.

– Vi har gjort ett stort förberedelsear­ bete i avtalsrådet av alla våra frågor och till slut har vi kvar några få punkter som är de vi driver gemensamt. Rimliga krav som vi orkar bära allihopa. Dessutom har vi gett varandra ett löfte att stödja varandra av principiella skäl. Vi har sett hur en del arbetsgivare inte respekterar uppgjorda kollektivavtalslösningar och i stället mot­ arbetar uppgörelserna aktivt. Vi måste kunna försvara våra avtal. Nu är vi överens om att ett förbund kan begära och få hjälp mot den typen av svekfullt beteende, säger Xxx Xxxxx.

Så här kommenterar han de gemensam­ ma kraven:

• En löneökning med minst 620 kronor i månaden, eller ett krav på 2,6 procent på avtalsområdets genomsnittsför- tjänst. Dessutom en jämställdhetspott

på 125 kronor per heltidsanställd på avtalsområden där genomsnittslönen är lägre än 21 300 kronor per månad.

– Det finns ett utrymme för löneökningar. Det finns oavvisliga krav på att minska klyftorna i lön mellan kvinnor och män. Genom våra krav visar vi att det finns en framtid att tro på. När det gäller att få fart på ekonomin finns det inget så skadligt som att undandra medborgarna möjligheten att själva bidra med inhemsk efterfrågan, säger Xxx Xxxxx.

– Arbetsgivarna har ett fruktansvärt högt tonläge i den här frågan. De ropar högt på nollavtal. Det vore direkt skadligt för hela Sverige. Då riskerar vi ett stort tapp i den ekonomiska återhämtningen efter finans­ krisen. Ett nollavtal skulle öka arbetslöshe­ ten på ett mycket dramatiskt sätt, det finns uträkningar som visar på 15 000–20 000 fler arbetslösa till följd av det.

– Arbetsgivarnas pessimism är inte vår. Vi tror på bättre tider även om vi kanske inte är lika optimistiska som regeringens prognoser. Arbetsgivarna står i andra hör­ net och verkar inte tro på Sverige längre. Det går inte att rädda jobb genom att avstå från utrymme som faktiskt redan finns. Då går pengarna till sådant som inte gagnar vår gemensamma xxxxxxxx.Xx vill hålla i gång hjulen och arbetsgivarna vill tvär­ bromsa. Hur klokt är det när ekonomin visar på återhämtning?

• Inhyrning av personal ska begränsas så att bemanningsföretag inte används för att komma runt LAS.

– Tyvärr har vi sett att även här försöker arbetsgivare låta bli att ta sitt ansvar. När det blir uppsägningar får fler än vad som egentligen behövs besked om uppsägning.

Några av dem, men inte alla, erbjuds sitt eget jobb via bemanningsföretag. Det visar ett väldigt tydligt sätt att slå på den enskilde arbetstagaren och visa att »dig vill vi inte ha här längre«. Fackets möjlighet att försvara den enskilde sätts ur spel. Arbets­ givarens makt blir total och det står i strid med lagstiftningen som är till för att skydda en anställning, säger Xxx Xxxxx.

• Rätten till heltid ska förstärkas vid nyanställningar, liksom rätten att öka sysselsättningsgraden för visstidsan- ställda.

– Normen vid anställningar måste bli hel­ tid. Där deltid finns ska möjligheten öka att få utökad arbetstid. Vi vet att det finns ett starkt stöd för detta bland många i befolk­ ningen. Den här förändringen förutsätter att vi ser över arbetets innehåll och vågar förändra för att vinna en bättre framtid. I grunden handlar denna fråga också om jämställdhet. I dag är normen för män oftast heltid, för kvinnor är det tvärtom. Vi har alltså ett systemfel, ett arbetsliv med olika normer. Vi behöver en norm, den ska vara heltid. Vi vet att de allra flesta vill job­ ba heltid för att kanske i olika perioder av sitt liv vilja jobba mindre. Då måste det fin­ nas möjlighet för att individen ska kunna välja och inte, som i dag, tvingas vara kvar i deltidsfällan, säger Xxx Xxxxx.

• Stärkt rätt till fasta anställningar och begränsningar av visstidsanställ- ningar.

– Den här frågan är avgörande för alla de unga som försöker ta sig in på arbets­ marknaden. Arbetsgivarna visar här i handling att de i huvudsak har många viss­ tidsanställningar för att kunna använda de

F OT O: G R A F IS K A FA C K F Ö R B U N D E T

F OT O: KO M M U N A L

”Arbetsgivarna står i andra hörnet och verkar inte tro på Sverige längre. Det går inte att rädda jobb genom att inte avstå från det utrymme som faktiskt redan finns.”

F OT O: D E N N Y L O R E N T Z E N

unga som stötdämpare i sin ekonomi. Det finns exempel där företag har 25 procent av sin arbetsstyrka inom denna anställnings­ form. Jag ser det som direkt oansvarigt. Deras sätt att lösa frågorna visar på kort­ siktighet och liten framtidstro, ett sätt att urholka anställningsskyddet. Samtidigt visar det också hur de totalt ignorerar de ungas behov att få vara med och utveckla och utvecklas, säger Xxx Xxxxx.

Om LO och LO­förbunden visar en pro­ fil där de lugnt argumenterar för ordning och reda och ansvar för ingångna avtal och ansvar för individens rätt till utveckling och utveckling av landet, så har motparten, Svenskt Näringsliv, hittills haft tuppkam­ men uppe.

AVTAL

TEMA

– Jag har noterat att de har ett högt ton­ läge. Det har inte vi. Vi vet var vi står och är beredda på att göra uppgörelser och ta ansvar. Våra krav visar att vi vill gå den väg där det finns plats för individens utveckling och möjligheter. När människor tillsam­ mans får chansen att se till sin egen utveck­ ling händer det saker. Vi ser hur motparter­ na högljutt pratar om att göra nollavtal och att all utläggning av löner ska ske lokalt. Vi vet att den vägen redan är prövad och innebär en återgång till en dålig väg som de flesta förstår inte leder någon vart. Den leder bara till att pengarna inte hamnar hos löntagarna utan någon annanstans, säger Xxx Xxxxx.

2010

Vem eller vilka som gör den första uppgö­ relsen och sätter »märket« för hela avtals­ rörelsen 2010 tvekar han inte på.

– Det är önskvärt att det sätts i en inter­ nationellt konkurrensutsatt sektor. Vi inom LO har inga problem med att stå upp för det. Vi har en stor öppenhet mellan oss och en bra dialog. Vi kan ta ansvar, säger han. ●

Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, avtalssekreterare i Byggnads:

– Jag både tror och önskar att vi får ett avtal i paritet med de mål som förbun- den inom LO gemensamt har satt upp. Det vill säga löneökningar på runt 2,5 procent. Jag tror också vi får igenom en jämställdhetspott. Arbetsgivarna är ute och cyklar när de begär nollavtal och inga centrala uppgörelser.

Xxxxx Xxxxxxxxx, avtalssekreterare GS:

– Vår ambition är att i samordnade förhandlingar nå resultat som ger tryg- gare anställningar och ett ökat stöd för omställning. Vi ska också säkra reallönerna och se till att de med de lägsta lönerna får den största löne- ökningen. De har drabbats hårt av avgiftshöjningar och fått liten del av regeringens orättfärdiga jobbskatte- avdrag. Vi måste också se till att skill- naderna i relativlöner mellan manligt och kvinnligt dominerade branscher fortsätter att minska.

Xxxx Xxxxxxx, avtalssekreterare Handelsanställdas förbund: Resultatet kommer att bli reallöne- ökningar för våra medlemmar och förhoppningsvis får vi bra skrivningar på LO-samordningens krav i våra kol- lektivavtal. Annars är det svårt att sia om resultatet, då vi inte ens har presenterat eller färdigställt våra krav eller sett arbetsgivarnas krav.

Vi frågar avtalssekreterarna: HUR GÅR AVTALSRÖRELSEN?

Hallberg Rassy:

Bemanning i s för LAS

Ellös ligger idealiskt vid en vindskyddad vik. Här har båtbyggandet en lång tradition, men det var först i mitten på 1960-talet som det började bedrivas industriellt.

– Många här mår väldigt dåligt. De vet inte vilken situation de hamnar i. Att förlora jobbet är ett hot

– men att bli inhyrd bredvid kamrater som ska bort känns inte heller bra.

Xxxx Xxxxxx var klubbordförande på båtföretaget Hallberg Rassy, när konjunkturen rasade. Nedskär- ningar accepteras av alla, menar han, men när företaget satte LAS ur spel och började hyra in handplockad personal raserades allt förtroende.

Text: Xxxx Xxxxxxxxx Foto: Xxxx Xxxxxxxxx

Försäljningen av segelbåtar i lyxseg­ mentet mellan 31 och 62 fot var under åren med goda konjunkturer en lönsam affär för familjeföretaget Hallberg Rassy. Varvsverksamheten som funnits på Orust sedan 1940­talet har som mest sysselsatt 300 personer.

Men den stolthet många i det lilla sam­ hället Ellös, med 3 000 invånare, känt över båttraditionen och kunnandet är i dag ordentligt naggad i kanten, berättar vars­ lade anställda.

– Vi hade förståelse och accepterade de varsel företaget lade i våras. Vi insåg också från början att principen sist­in­först­ut inte skulle kunna tillämpas. I stället för en lagturlista gjorde vi en avtalsturlista där vi gick igenom den nödvändiga kompe­ tensen.

Förhandlingarna slutade dock i oenig­ het. Och dagen efter varslade företaget ytterligare 45 anställda, med hänvisning

tä let

Xxxx Xxxxxx var GS klubbordförande på Hallberg Rassy. Att han blev uppsagd har inte påverkat hans kärlek till båtar.

– Jag är faktiskt fortfarande fackets repre- sentant i styrelsen. Det är klart att jag vill att det ska gå bra för Hallberg Rassy.

AVTAL

2010

TEMA

till att de inte fick ihop den nödvändiga kompe­ tensen.

– De fick som de ville och åsidosatte turordningen.

En av dem som fick gå var Xxxx Xxxxxx. Över huvud taget har företaget handplockat och valt bort personer man inte ville ha, menar han. Kunniga och erfarna båtbyggare med upp till 20 år i yrket har fått veta att de inte har tillräcklig kompetens.

Eftersom Xxxxxxxx Rassy tvingats åter­ anställa har inte alla som varslades fått gå. Det som hänt är att företaget genom en entreprenör som gör vissa arbeten på båtarna valt ut och hyrt in vissa av de per­ soner som tidigare varslats.

– Jag vill betona att företaget inte bryter mot några regler och entreprenören är en seriös företagare som vi nyss tecknat kol­ lektivavtal med. Det vi ser allvarligt på är man på Hallberg Rassy så medvetet och

konsekvent åsidosatt LAS. Man vill handplocka all personal själv. Sedan känns det också som en kränkning av organisationsrätten när åter­

När arbetsförmedlingsmonopolet avreglerades i början på 1990-talet var skepsisen mot bemanningsverksamheten stor bland LO-förbunden. Trots att ett gemensamt avtal för branschen tecknades år 2000 kvarstår skepsis mot detta sätt att anlita arbetskraft.

Skälet till det är, menar en del fackliga röster, att det sker en successiv uppdel- ning i A- och B-lag på arbetsmarknaden och att de fasta och trygga strukturerna i anställningsförhållandena börjar krackelera. Samtidigt finns tendenser att arbetsgi- vare löser arbetsmiljöproblem genom att hyra in arbetskraft, eller använder inhyr- ning av personal som en utpressning och ett hot mot sin fasta personalstyrka.

Arbetsdomstolen har i ett antal fall givit arbetsgivaren rätt att anlita inhyrd ar- betskraft trots att tidigare anställda haft förtur till återanställning enligt Lagen om Anställningsskydd, LAS. Detta har ytter-

ligare ökat den negativa inställningen till bemanningsverksamhet.

Att frågan kan lösas genom föränd- ringar i LAS är inte ett realistiskt hand- lingsalternativ med nuvarande regering. Därför driver LO-förbunden frågan om ett regleringskrav i avtalsrörelsen 2010. Målet är att de olika förbundsavtalen trots skilda förutsättningar ska utfor- mas så att likvärdiga resultat uppnås.

Bemanning – gammal stridsfråga åter het

FAKTA

anställningslistorna stannar precis framför de förtroendevaldas namn, säger XxxxXxxxx Xxxxxxxxxx, ombudsman vid facket för skogs­, trä­ och grafisk bransch i Göteborg.

Bilden bekräftas samma eftermiddag av GS klubbstyrelse:

– Vi lägger ner! Det är ingen idé att jobba fackligt och det känns inte rätt att vara med i en helt uppbunden styrelse. Då är det bättre att våra centrala förtroendemän förhandlar för oss.

De tre fackligt aktiva anställda, varav två nu är varslade, berättar om att ”många känner sig överkörda”.

– Det gäller också dem som blir kvar. Vi vet att flera av dem nu söker andra jobb. ●

Choklad med bitter eftersmak

På Marabou sa man för fem år sedan upp över 100 anställda, tog in folk från ett bemanningsföretag och struntade i turord- ningsreglerna i återanställningsrätten LAS.

– Jag har aldrig varit med om något liknande, säger fackklub- bens ordförande Xxxxxx Xxxxx.

Text: Xxxxxx Xxxxxxx Foto: Xxxxxxxx Xxxxxxxxx

– Det är helt vansinnigt. I Sverige har vi en lagstiftning för återanställning som Marabou valde att bryta mot. Jag har job­ bat fackligt här i 20 år och aldrig varit med om något liknande.

– Visst har det uppstått problem, men dem har vi alltid kunnat lösa lokalt, säger Xxxxxx Xxxxx, fackklubbens ordförande på Marabou där han står vid ett fönster och tittar ned på banden där man producerar Daim i den stora produktionsanläggningen i Upplands Väsby strax norr om Stockholm. Det är slutet på november, högsäsong för chokladproduktion, och snart fem år sedan företaget sa upp 130 personer i produktio­ nen. Ett dråpslag för de anställda som fick lämna företaget, en del efter att ha jobbat mer än tio år i företaget. Det var dock bara början, för två veckor senare kom nästa chock. Då tog företaget nämligen in arbetskraft, men nu via

ett bemanningsföretag som valt ut vissa av dem som blivit uppsagda.

– Nedskärningarna var tuffa, men att de struntade i turordningsreglerna enligt åter­ anställningslagen gjorde folk här riktigt för­ bannade. Många hade ställt upp och gjort sitt yttersta för företagets under många år och det här var tacken, säger Xxxxxx Xxxxx.

Beslutet har också skapat ett stort lidan­ de, särskilt bland dem som inte blev kon­ taktade av bemanningsföretaget. Det finns de som fortfarande fem år senare inte har ett jobb att gå till.

Xxxxxx Xxxxx ser ett mönster där beman­ ningsföretaget valde yngre framför äldre, men han har också en känsla av att de valde bort personer som uppfattades som obe­ kväma av Marabou.

Företaget motiverade sitt agerande med

att de behövde särskild kompetens inom till exempel nyinvesterad teknik. Det ser Xxxx xxx Xxxxx bara som svepskäl.

– De ville helt enkelt ha in ett beman­ ningsföretag och minska antalet fasta anställningar. Har man jobbat här i mer än tio år så har man självklart den kompetens som krävs för att göra jobbet. Har man inte det så är det företagets fel som inte givit de anställda den utbildning de borde ha fått.

Från fackets sida trodde man länge att det skulle gå att hitta en lösning. De för­ handlade både lokalt och centralt, men när man inte kom någon vart så valde Livs till slut 2006 att stämma Marabou för brott mot återanställningsrätten och krävde ett skadestånd på 60 miljoner kronor.

– Vi hade verkligen försökt att hitta en lösning och erbjöd dem olika undantag från reglerna, men de ville ha mycket mer,

”De ville helt enkelt ha in ett bemannings- företag och minska antalet fasta anställningar.”

säger Xxxxxx Xxxxx.

De är snart fyra år sedan man stämde Marabou, men någon dom har ännu inte fallit i Arbetsdomstolen.

– Att det fortfarande inte hänt något i fal­

LAS-stolen

Man kan säga att Lagen om anställ- ningsskydd vilar på fyra ben.

TILLSVIDAREANSTÄLLNING är huvud-

regeln

Det krävs SAKLIG GRUND för uppsägning

Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i

TURORDNING efter anställningstid.

Uppsägning på grund av arbets- brist ger FÖRETRÄDESRÄTT till återan- ställning

let är jobbigt, särskilt för de drabbade som vill ha upprättelse. Att det dröjer beror på att det är så stort, det berör 80 personer. Det var faktiskt fler från början, men en del orkar helt enkelt inte längre och har dragit sig ut. Utfallet är viktigt för de drabbade, men det är också principiellt viktigt, menar Xxxx

xxx Xxxxx.

– Det är ju också därför bemanningsfrå­ gan tas upp i avtalsförhandlingarna. Man ska inte kunna ta in och ut folk hur som helst. Det här skapar otrygghet och ett xxxx xxxxx där människor måste ha flera jobb för att kunna försörja sig. Det vill vi inte ha. Många som jobbar inom bemanning får också problem med Xxxxxxxx.

Även om fallet i Arbetsdomstolen ligger och skvalpar så tycker han inte att det är några större problem att jobba fackligt i Marabou.

– Nej, det är inget som kommer upp när vi har möten med ledningen. Men att man tagit in bemanningsföretag har gjort vårt arbete mer komplicerat. Nu har vi i princip två arbetsgivare att förhandla med, både Marabou och bemanningsföretaget. Det blir inte lättare av att bemanningsföreta­ get inte fullt ut följer de avtal som gäller för denna arbetsplats.

Han menar också att de som jobbar via bemanningsföretag är tystare och mer för­ siktiga med kritik mot arbetsgivaren än de som har en fast anställning.

– De är rädda för att stöta sig för då kan­ ske de inte får komma tillbaka.

Tidigare var det nästan bara tidigare anställda på Marabou som bemanningsfö­ retaget tog in för att jobba i chokladfabri­ ken. Nu kommer fler som aldrig jobbat där tidigare. Det innebär ett merarbete för den fasta personalen som måste lära upp de nya när de kommer in.

Arbetsdomstolen kommer att avgöra om företaget bröt mot lagen eller inte, men man kan också fråga om de tjänat ekono­ miskt på att agera som de gjort.

– Den frågan ställer jag mig varje dag. Jag tror inte det. Personal från ett beman­ ningsföretag kostar mer i timmen än en fast anställd. Räknar man sedan in alla entre­ prenörer som kommer hit och gör de jobb vi tidigare gjorde löpande och under lugnare perioder så kan det inte vara det. Företaget stirrar sig blint på den rena produktions­ kostnaden för de fast anställda och ser inte helheten.

Domen är självklart viktig, men löser inte alla problem kring företag som säger upp folk och sedan anställer via bemannings­ företag.

– Arbetsgivarna har lärt sig och är i dag mycket smartare. Ett sätt att komma runt problemet med turordningsreglerna är att erbjuda dem man avskedar avgångsveder­ lag där man avskriver sig rätt till återan­ ställning enligt lagen. ●

De fyra benen hänger ihop.

Har du inte tillsvidareanställning krävs inte saklig grund vid uppsägning. Det betyder att företaget inte behöver motivera varför en visstidsanställd inte får förlängt jobb.

Utan saklig grund kan en arbetsgivare säga upp vem som helst när som helst utan att motivera varför.

Utan turordningsregler kan arbetsgivaren handplocka dem han vill anställa och bestämma vilka han vill bli av med.

AVTAL

2010

TEMA

Utan företrädesrätt kan arbetsgivaren först säga upp fler än vad som behövs och sedan ta tillbaka sina favoriter.

Till försvar för riksavtalen

Det är stormvarning på arbetets marknad och LO-förbun- den förbereder sig för en avtalsrörelse i stark motvind.

– Det har blivit ett mycket hårdare klimat på arbets- marknaden, säger LOs ordförande Xxxxx Xxxxxx Xxxxx.

Text: Xxxx Xxxxxxxx Foto: Xxxxxxxx Xxxx

I avtalsrörelsen 2010 ska lönerna förhandlas under en djup kris i ekonomin med hög arbetslöshet. Arbetsgivarna

kräver nollavtal centralt med lokala löneförhandlingar under fredsplikt.

– Arbetsgivarna går hand i hand med regeringen.

När företag läggs ner och jobb försvinner, då har regeringen försämrat arbetslöshetsförsäk­

ringen och stödet till omställning, säger

lönepolitik utan centrala löneförhandlingar. Sverige har inte råd med en arbetsgivarpart som inte tar ansvar för lönebildningen, som inte satsar på personalutbildning och konkurrenskraftiga företag!

Till försvar för riksavtalen har LO­förbunden fördjupat sin samordning. Det nya är att LO­förbund som drabbas av krav på försämringar i sina avtal har rätt att begära stöd från andra

förbund. LOs styrelse ska

Wanja.

Under decennier fanns ett handslag mellan parterna i synen på struktur­ omvandling. Den solidariska löne­

politiken innebar att det inte fanns utrymme för underbetalda jobb.

Parterna var överens om en ständig omvandling av arbets­

livet till jobb som krävde större kunskaper, som var värda högre löner.

– De löntagare som förlorade jobbet hade en bra arbetslöshets­

”Jag är stolt över att leda en organisation som trots det tuffa läget på arbets- marknaden orkar ta flera steg framåt för jämställda löner och villkor.”

också bedöma vilket förbund som bör sätta märke för den övriga arbetsmarknaden.

– Vi är överens om att ett av förbunden i den konkurrens­ utsatta sektorn bör gå först.

Årets avtalskrav har en stark tonvikt på jämställdhet. Löneskillnaderna mellan kvinno­ och mansdominera­ de yrken ska minska, avtals­ områden med lågt löneläge ska få större utrymme, läg­

försäkring, utbild­ ning och praktik som en bro över till nästa jobb. Men när den bron raseras, hur blir det då?

Arbetsgivarna vill ha fredsplikt men inga

löneökningar i de centrala avtalen. De vill att betalnings­

förmågan i det enskilda före­ taget ska bestämma hur stor löneökningen ska bli.

– LO­förbunden har duk­ tiga lokala förhandlare. Den modellen skulle också ge löneökningar, men på lägre

nivåer och med ökade löne­ skillnader, säger Xxxxx.

Hon undrar om arbets­ givarna har tänkt igenom konsekvenserna av sitt agerande.

– Det blir omöjligt att bedriva solidarisk

stalönerna ska höjas, rätten till heltid och rätten till tillsvidare­ anställning ska stärkas.

– Jag är stolt över att leda en organisation som trots det tuffa läget på arbetsmarknaden orkar ta flera steg framåt för jämställ­ da löner och villkor, säger Wanja.

Kraven har också stor betydelse för ungdomar, som ofta har visstidsanställningar, ofrivilliga deltider och lägre löner.

– Vi vill stärka ungdomarna på arbetsmarknaden, arbetsgi­ varna vill försvaga dem, säger Xxxxx.

– Svenskt Näringsliv har tagit hela sin agenda med försämring av LAS, lägre löner, mer visstidsanställningar och lägre skatter och stuvat in den i en kampanj mot ungdomsarbetslösheten. Det är skamligt!

Ett viktigt avtalskrav är att begränsa arbetsgivarnas möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd. Det finns allt fler arbets­ givare som kringgår turordningen genom att använda beman­ ningsföretag.

– Jag har besökt arbetsplatser där man tror sig tillbakaflyttad hundra år. Företaget säger att de har arbetsbrist och gör sig av med fast anställd personal. Sedan hyr man in andra eller samma personer genom ett bemanningsföretag. De som blir kvar utan­ för trots sin företrädesrätt är ofta de lite äldre, kanske med tillfäl­ ligt nedsatt arbetskapacitet.

– Det blir en utsortering. Det inte är värdigt en arbetsmarknad som hyllas världen över för att den lyckats förena rättvisa och rationalitet! ●

LO aktuellt ges ut av Landsorganisationen i Sverige. Projektledare Xxxxxx Xxxxxxxx, LO, Xxxxxxx Xxxxxx, ETC. Redaktör Xxxx Xxxxxxxxx, ETC.

Idé LO och ETC

Form ETC Tryck V-Tab, Göteborg 2009 Artikelnummer 999-2034

Landsorganisationen i Sverige. Telefon 00-000 00 00. Postadress LO, 105 53 Stockholm

Besöksadress Xxxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx. E-post xxxxxxx@xx.xx, xxx.xx.xx