AVTALSVILLKOR FÖR SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNG- FALD OCH LANDSKAPET

AVTALSVILLKOR FÖR SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNG- FALD OCH LANDSKAPET

Sista ansökningsdagen är 17.6.2019

1. Föremål för avtalet och avtalsparterna

Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker.

Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap.

Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996- 2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lo- kalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlå- tande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvär- den, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar de- finitionen på värdefull vårdbiotop. Ersättning för sköt- sel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas för ett så- dant område.

Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om

1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet,

2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter,

3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp.

Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till betes- gång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsätt- ningarna.

Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsät- tas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller land- skapsvärden som skiljer sig från den övriga omgiv- ningen och som kan främjas genom betesgång. Na- turbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruks- miljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerhol- mar.

Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mel- lan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i ge- nomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller

mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogshol- mar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora.

Avtal kan ingås för objekt som har anlagts med er- sättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014).

Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper var- ken betalas eller har betalats via annan lagstiftning.

I avtalet ska man specificera de basskiften som avta- let gäller. Ett enskild skiftetkan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hektar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är samman- lagt 0,30 hektar.

Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B.

Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten el- ler på denna ansökningsblankett. Uppge skiftesdel- ningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu- tjänsten eller till kommunen med blankett 102C sen- ast 30.4, så att du kan använda de korrigerade slut- liga uppgifterna om basskiften i den samlade stödan- sökan.

Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska sen- ast 17.6.2019 anmälas till landsbygdsnäringsmyndig- heten eller NTM-central. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödan- sökan lämnades in.

Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har nå- got driftscentrum eller någon produktionsbyggnad,

ingås avtalet med den NTM-central inom vars om- råde största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna.

Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsområde objektet för ansökan om avtal är beläget.

Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning under hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för ar- renderade områden förutsatt, att arrendeavtalet är i kraft åtminstone hela avtalsperioden.

Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens se- parata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när närings-

, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan ge- nom ett separat beslut.

2. Allmänna förutsättningar för avtal

Ingåendet av avtal förutsätter att det är ändamålsen- ligt enligt de mål som fastställts för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014- 2020 och med tanke på hållbart utnyttjande av natur- resurserna och miljöns tillstånd.

För beviljande av miljöersättning förutsätts att sö- kanden iakttar tvärvillkorskraven och kravet på beva- rande av jordbruksmark enligt vilket jordbruksmarken ska hållas öppen

• Jordbruksmarken ska hållas öppen

• Maximiantalet av andra än sådana vedar- tade växter som nämns ovan som får finnas på en areal med permanent gräs- eller betes- mark är högst 50 träd per hektar.

Som träd betraktas sådana över två meter höga väx- ter med vedstam som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,35-2 meter höga växter med vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Miljöförbindelsens krav på grundnivå

1) Tvärvillkorskravet på betesgång på permanent gräsmark så att markytan hålls i regel täckt av växtligheten samtidigt som betesgången får medföra jorderosion endast i liten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att vilda fåglar och dägg- djur skyddas.

2) Bevarande av landskapets särdrag dvs. beva- rande av stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap enligt 29 § 1 mom. 9 i naturvårdslagen och bevarande av naturmin- nesmärke enligt 23 § Träden får inte beskäras under fåglarnas häckningstid (1.5 - 31.7).

3) Tvärvillkorens krav på bekämpning av flyghavre och jätteloka måste följas om avtalet gäller per- manent gräsmark. På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder enligt lagen om be- kämpning av flyghavre (185/2002). Likaså ska

jätteloka (Heracleum mantegazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) på permanent gräs- mark bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

4) På jordbruksmarken på en gård som hör till ett naturskyddsprogram enligt naturskyddslagen får inte vidtas sådana åtgärder som äventyrar syftet med områdets skydd.

5) Bestämmelser om skyddsområden enligt 24 § och fredningsbestämmelser enligt 25 § i natur- skyddslagen ska iakttas. Bestämmelser om skyddsbeslut som gäller fåglars livsmiljö och som har fattats på grundval av skyddade natur- typer enligt 29 § och 30 § i naturskyddslagen måste iakttas på jordbruksmark. Naturtyper som ligger till grund för val av området till Natura 2000 -område får inte avsevärt försämras. Arter som ligger till grund för val av området till Natura 2000 -område får inte avsevärt försämras. Åt- gärder som betydligt kan försämra de naturvär- den som ligger till grund för skyddet av ett om- råde som ingår i ett Natura 2000-område ska an- mälas till NTM-centralen.

Ett avtal kan ingås och ersättning betalas under av- talsperioden om ersättningstagaren uppfyller kraven gällande aktiva jordbrukare och ålderskraven.

Krav för aktiva jordbrukare

Alla jordbrukare som år 2017 fått högst 5 000 euro i direktstöd beaktraktas alltid som aktiva jordbrukare, oavsett vilken annan verksamhet de utövar.

Den så kallade förbudslistan som hörde samman med begreppet aktiv jordbrukare tillämpas inte längre från och med 2019. I och med detta kontrolleras det inte längre om en jordbrukare som ansöker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersätt- ningar driver verksamheter som finns med på för- budslistan.

Ålderskrav (gäller aktiva jordbrukare):

Den sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår det år då avtal- sperioden börjar. En sökande eller dennes maka som ingår förbindelse år 2019 ska alltså vara född senast 31.12.2001.

Ett avtal kan ingås med en person under 18 år kan ingås endast om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller en förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om det är fråga om ett jordbruk som bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, kan avtal ingås under förutsättning att minst en jordbru- kare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skol- och fängelselägen- heter.

Ersättningens storlek och avtalsvillkoren kan ändras under avtalsperioden, om det förutsätts på grund av ändringar av Europeiska unionens lagstiftning eller krävs för att förhindra överlappande betalningar eller på grund av ändringar som gäller grundnivån. Om er- sättningstagaren inte godkänner denna anpassning har hon eller han rätt att frånsäga sig avtalet utan återkrav.

3. Bevarande av handlingar

Handlingar, anteckningar och intyg som gäller villko- ren för ersättning ska sparas i minst fyra år räknat från avtalsperiodens utgång.

4. Ersättningstagarens anmälningsskyl- dighet

Stödtagaren är skyldig att lämna den NTM-central som beviljat stödet korrekt och tillräcklig information om förutsättningarna för beviljande och betalning av stöd.

Sökanden ska utan dröjsmål och senast inom 15 ar- betsdagar informera den NTM-central som beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållandena som gäller ersättningstagaren eller den verksamhet för vilken ersättning beviljas och som kan inverka på ersättningens belopp eller leda till att ersättningen återkrävs eller dras in.

De förändringar som avses här är till exempel försälj- ning eller arrendering av hela gården eller en del av den till en annan jordbrukare.

Lämnande av uppgifter

En jordbrukare som får ersättning för genomförande av åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) förbin- der sig att för möjliggörande av uppföljning och utvär- dering av programmet på begäran lämna uppgifter om åtgärdens verkningar.

5. Avtalsperiod

Avtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Avtal- sperioden börjar 1.5.2019. Avtalsperioden är fem (5) år (1.5.2019–30.4.2023). Med avtalsår menas peri- oden 1.5.-30.4.

6. Åtgärder som avtalet förutsätter

Åtgärderna ska basera sig på en plan som godkänts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skif- tesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättningstaga- ren förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen punkt 5 Bilagor)

Skötselåtgärderna för vårdbiotoper och naturbeten kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av bus- kar och träd och motsvarande åtgärder. På vårdbio- toper och naturbeten kan man dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyggesbrän- ning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsät- ter något annat.

Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som finns på avtalsområdet och anknyter till bo- skapsskötseln samt åtgärder för stängsling av områ- det och andra åtgärder som hänför sig till betesgång.

Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom häs- sjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder an- vänds så långt möjligt.

Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta gödsling eller kemisk bekämpning av sly. I skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av främmande arter, om det inte gäller jätteloka. Som skötselåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämpning, om arealen är inte permanenta gräsmark.

Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderos- ion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där be- tesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete.

Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att betestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Djurantalet på en viss betesareal ska avpassas så att djuren huvudsakligen lever av betets avkast- ning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirkulat- ionen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området.

Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa

platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synnerhet undvika klipp- ängar, torrängar och artrika friska ängar.

Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ:

	Kviga < 1	Kviga >1	Köttnöt < 1v
Torräng	1,0-1,2	0,5-0,8	0,4-0,6
Frisk äng	2,0-2,5	1,0-1,8	0,9-1,2
Strandäng	1,5-3,0	1,0-1,8	0,7-1,4
Hagmark	1,2-2,0	0,7-1,3	0,5-1,0
Skogsbete	0,2-0,8	0,05-0,5	0,05-0,4

	Diko + kalv	Tacka + 2,5 lamm	Häst
Torräng	0,2-0,4	1,5-2,0	0,4-0,8
Frisk äng	0,5-0,8	2,0-2,5	1,0-1,4
Strandäng	0,5-1,0	2,0-4,0	0,8-1,6
Hagmark	0,4-0,8	1,5-2,5	0,6-1,2
Skogsbete	0,04-0,3	0,2-1,0	0,05-0,4

Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djurtät- heterna, om de faktiska omständigheterna i det en- skilda fallet stöder ett undantag och undantaget mo- tiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn beaktas när djurtätheten beräknas.

Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förutsätts i den godkända planen. Om målsättningen för avtals- området är skötsel av den biologiska mångfalden ska röjningsresternas tas bort från området.

På områden där avtalet syftar till att främja livsförhål- landena för hotade arter i jordbruksmiljö och på såd- ana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning kan skötseln enligt avtalets mål utföras både genom betesgång, slåtter och röjning.

På varje skifte som avtalet omfattar ska du inleda åt- gärderna det första avtalsåret, om den godkända pla- nen inte förutsätter något annat.

Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsområ- det ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I an- teckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt uppgifter om de åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att genomföra åtgärden.

Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som före- slås i planen.

I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsområ- det i enlighet med den godkända planen och avtals- villkoren.

7. Miljöersättningens belopp

Beloppet av den miljöersättning som betalas på basis av avtalet slås fast i NTM-centralens avtalsbeslut.

Sökanden betalas per år 450 euro per hektar som omfattas av avtalet. Om objektet är en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop är ersättningsbeloppet 600 euro per år.

Kvaliteten på de åtgärder som införlivas med ett mil- jöavtal ska överskrida tvärvillkorskraven och kravet för bevarande av jordbruksmark.

En åtgärd som ska genomföras kan godkännas i av- talet om åtgärden är motiverad med tanke på uppnå- endet av målen för avtalet.

Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars ge- nomförande annat EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem redan betalas, och inte hel- ler åtgärder som du är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.

8. Ansökan om årlig utbetalning av miljö- ersättning och betalning av ersättningen

Utbetalning av miljöersättningen ska sökas årli- gen. Utbetalning kan sökas årligen på elektronisk väg eller med blankett 101B senast den sista ansök- ningsdagen.

Betalningen görs på det konto som sökanden har uppgett för landsbygdsnäringsmyndigheten (aktiv jordbrukare) och NTM-centralen (r.f.) på blankett 101D.

Om ansökan eller bilagor lämnas in för sent sjunker ersättningen enligt författningen. Ansökan kan förse- nas med högst 25 kalenderdagar och under den tiden minskar ersättningen med 1 % /arbetsdag. Om ansö- kan är mer än 25 kalenderdagar försenad betalas ingen ersättning. På samma sätt går man till väga när det gäller betalning av stöd för det första avtalsåret om ansökan om att ingå avtal är försenad.

Om årlig utbetalning inte söks betraktas det som från- trädande av avtalet, ifall ansökan om utbetalning inte har uteblivit på grund av ett sådant oöverstigligt hin- der som avses i författningarna.

Miljöersättning kan betalas för ett jordbruksskifte vars areal är minst 0,05 hektar. För betalning av ersättning förutsätts att beloppet av ersättning som betalas per avtalsår uppgår till minst 100 euro.

Om jordbrukaren i samband med huvudstödansökan har tagit ny digitaliserad areal i bruk, anses jordbru- karen samtidigt ha godkänt att den nya arealen an- vänds också vid betalningen av specialstöd enligt av- talet.

Den areal som berättigar till stöd slås årligen fast på basis av de uppgifter som lämnats i huvudstödansö- kan samt, i fråga om gårdar som NTM-centralen har övervakat, på basis av övervakningsuppgifterna.

Miljöersättningen kan betalas årligen efter det att eventuella övervakningar av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i det aktuella avtalet har följts. Miljöersättningen betalas första gången det år då av- talsperioden börjar.

Miljöersättning kan under avtalsperioden betalas en gång per avtalsår och högst lika många gånger som antalet avtalsår.

Den miljöersättning som betalas kan påföras en rela- tiv minskning i fråga om åtgärder som blivit ogenom- förda på grund av oöverstigligt hinder.

9. Precisering av avtalet

Åtgärderna enligt avtalet kan vid behov preciseras under avtalets giltighetstid, så att målen för avtalet inte äventyras. Preciseringen kan utföras på ansökan av stödtagaren eller på NTM-centralens initiativ innan följande avtalsår börjar.

Precisering söks skriftligen hos NTM-centralen. Före preciseringen ska stödtagaren höras om saken. NTM-centralens beslut om precisering av avtalet får överklagas (se punkten ”Ändringssökande”).

10. Byte av ett avtal eller en del av det mot ett annat avtal

Avtalet eller en del av det kan bytas mot ett annat avtal av annan typ under avtalets giltighetstid, förut- satt att bytet är förenat med uppenbara fördelar ur miljösynpunkt och att det gällande avtalet blir avse- värt effektivare. Vid byte av avtal inleds en ny avtals- period.

Byte av avtal söks på våren i samband med huvud- stödansökan.

11. Överföring av avtal

En avtalsareal kan ändras om avtalet överförs till en annan person på grund av generationsväxling eller överföring av ägande- eller besittningsrätten till hela eller en del av gårdsbruksenheten eller om gårdens produktionsinriktning ändras eller på grund av någon annan orsak till ändringen.

Om hela gårdsbruksenheten överförs till en annan person under avtalets giltighetstid kan denna ifråga- varande andra person, som uppfyller förutsättning- arna för en stödtagare, fortsätta med avtalet under dess återstående giltighetstid eller så kan avtalet för- falla varvid en utbetald ersättning inte återkrävs.

Den stödtagare som fortsätter med avtalet ska iaktta det under den återstående avtalsperioden.

Överföring av avtal ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten överförts genom att blankett 160 lämnas in till NTM-centralen.

NTM-centralen ska fatta ett beslut jämte besvärsan- visning om ansökan om överföring. Om ägarna eller innehavarna är flera till antalet ska den som tar emot beslutet delge de andra ägarna eller innehavarna be- slutet på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003).

12. Minskning av avtalsarealen

Om ersättningstagaren tar bort areal från avtalsom- rådet (t.ex. på grund av hus- eller vägbygge) så att det inte längre går att genomföra åtgärder som ingår i avtalet på området, återkrävs de ersättningar som betalats för det borttagna området. Om avtalsarealen på grund av detta minskar så att den underskrider mi- nimiarealen (0,3 ha), hävs avtalet och alla ersätt- ningar som betalats för avtalet återkrävs.

Avtalsarealen kan ändå minskas på de villkor som nämns i punkt 11. Om arealen på grund av en besitt- ningsöverföring minskar så att den underskrider mi- nimiarealen hävs avtalet. Ersättningen återkrävs inte om minskningen beror på besittningsöverföring.

Ersättningen återkrävs inte om avtalsarealen minskar på grund av ett oöverstigligt hinder eller exceptionella förhållanden.

13. Frånträdande av avtal

Om jordbrukaren frånträder hela avtalet före avtals- periodensutgång återkrävs den utbetalda miljöersätt- ningen. Vid återkravet av specialstöd tillämpas lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013)

Miljöersättningen återkrävs inte när avtalet har från- trätts på grund av ett oöverstigligt hinder.

Sökanden ska visa upp tillräckliga skriftliga bevis på det oöverstigliga hindret. Till exempel i fråga om ar- betsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis.

Anmälan om frånträdande av avtalet liksom anmälan om frånträdande av avtalet på grund av oöverstigligt hinder ska göras skriftligen till NTM-centralen före frånträdandet, och vid oöverstigligt hinder utan dröjs- mål och senast inom 15 arbetsdagar från det att det är möjligt för jordbrukaren eller dennes rättsinneha- vare att göra denna anmälan.

Om ersättningstagaren frånträder avtalet före avtals- periodens utgång kan man låta bli att ingå ett nytt motsvarande avtal tills två år har förlöpt sedan från- trädandet Detta gäller också fall där den årliga utbe- talningen inte har sökts, vilket betraktas som frånträ- dande av avtalet.

14. Hävande av avtalet och återkrav av miljöersättningen

NTM-centralen kan häva avtalet om den ersättnings- tagare som ingått avtalet har hemlighållit eller lämnat oriktig information om en omständighet som väsent- ligt inverkat på att avtalet ingicks. Avtalet kan också hävas om avtalets innehavare bryter mot avtalsvillko- ren.

Ersättning som har utbetalats felaktigt eller utan grund återkrävs om

• förutsättningarna för utbetalning eller bevil- jande av ersättningen inte har uppfyllts,

• om sökanden inte har iakttagit stödvillkoren,

• om denne har lämnat en sådan oriktig eller bristfällig uppgift som i väsentlig grad har på- verkat beviljandet eller utbetalningen av er- sättningen,

• om stödtagaren vägrar att bistå vid gransk- ningen, eller

• om detta förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.

Den myndighet som beviljar ersättningen beslutar om återkravet.

Om ett belopp beviljats utan grund eller till ett för högt belopp återkrävs kan det uppbäras ränta på det enligt 32 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. För det återkrävda beloppet uppbärs årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. (633/1982). Räntan ska beräknas på grundval av den tid som börjar 61 dagar efter del- givningen av beslutet om återkrav och slutar vid den faktiska återbetalningen eller, omdet belopp som återkrävs har dragits av från en post som ska betalas senare, mellan delgivningen och avdraget.

Återkravet verkställs i den ordning som bestäms i la- gen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

15. Övervakning och påföljder

I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har myndigheterna som övervakar stödet rätt att inspek- tera förutsättningarna för att stöd ska beviljas och be- talas ut. Ersättningstagaren är skyldig att utan ersätt- ning för den som utför inspektion lägga fram alla be- hövliga handlingar som hör samman med ersätt- ningen samt att även i övrigt bistå vid inspektionen.

Ersättningen kan minskas eller ersättningen behöver inte betalas ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller om den sökande inte har iakttagit de ersättningsvillkor som grundar sig på avtalet. Det belopp med vilket er- sättningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfat- tande och varaktig försummelsen av villkoren är.

Om det på basis av övervakningen konstateras att ersättningstagaren inte har iakttagit avtalsvillkoren, att tvärvillkoren eller kravet på bevarande av jord- bruksmark inte har följts eller att fel förekommer i de arealer som anges i avtalet, kan den miljöersättning som betalas till ersättningstagaren minskas på det sätt som bestäms särskilt.

16. Ändringssökande

Ändring i beslutet får sökas med en skriftlig begä- ranom omprövning till den NTM-central som fattat be- slutet. Ändring ska sökas inom 30 dagar från delfå- endet av beslutet.