VERSION 1
PM
2023-01-18
Dnr. 4.3-702/2023-1
Löpnr. 2023:1
Vägledning till gemensamt trepartsavtal för VFU
Nationella vårdkompetensrådet uppdrag är att bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. I rådets arbete ingår bland annat att stödja beslutsfattare och andra berörda aktörer på nationell och regional nivå och åstadkomma samverkan mellan aktörer. Rådsarbetsgruppen för VFU/klinisk praktik arbetar bland annat med att skapa goda förutsätt- ningar för verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Vikten av gemensamma VFU-avtal
Denna promemoria är en vägledning och ett diskussionsunderlag som syftar till att främja och stötta huvudmännen (vilket inkluderar såväl privata som offentliga utförare) att ingå gemensamma VFU-avtal. Rådet rekommenderar trepartsgemensamma VFU-avtal, mellan parterna universitet- och högskolor och regionala och kommunala huvudmän. Syftet är att bidra till ett ökat antal VFU-platser i Sverige med både ökad kvalitet och effektivitet. På kort sikt kan underlaget utgöra ett stöd för aktörer och samverkansstrukturer regi- onalt. Underlaget bedöms även kunna bidra till förbättrad samverkan och utökat samarbete mellan avtalsparterna, samt skapa ökad likvärdighet över landet i fråga om VFU-avtalens struktur och innehåll.
En viktig utgångspunkt för denna PM har varit det trepartsgemensam- ma VFU-avtal som framtagits i Västra Götalandsregionen under 20211. Arbetsgruppen har även utgått ifrån sammanställningar av befintliga VFU-avtal2.
Inledningsvis ges en kortare bakgrund gällande bestämmelser för VFU. Därefter följer diskussionspunkter som kan vara vägledande vid fram- tagandet av trepartsgemensamma avtal. Avslutningsvis listas länkar till användbart material för det fortsätta arbetet. Här finns exempel på befint- ligt avtal, fördjupande information om olika handledarmodeller m.m.
1 Se Avtal samverkan avseende verksamhetsförlagd utbildning via xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/
2 Se sammanställning i SOU 2022:35. Tryggare i vårdyrket.
Nationella vårdkompetensrådet, Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm • Telefon via Socialstyrelsens växel 000-000 00 00 xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx • xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Bakgrund
Bestämmelser om VFU
• Högskolor och universitet ansvarar för lärandemål, bedömningskri- terier samt examination inom ramen för högskoleutbildningar. VFU är en del av högskoleutbildningen och utgörs av kurser eller kurs- moment. Det kan vara kurser eller kursmoment i praktisk miljö som examineras och ger högskolepoäng vilket kräver resurser i form av handledare och examinatorer m.m.3
• Omfattningen av VFU anges närmare i utbildnings- och kurspla- nen för den aktuella utbildningen. Kursmoment inom VFU ska
examineras i högskolan. Regioners ansvar gällande studenters möjlig- het till VFU regleras inte genom lagstiftning. VFU sker i samverkar mellan lärosäten och regioner, med stöd av den så kallade principö- verenskommelsen4 och genom avtal.5
• I principöverenskommelsen framkommer vikten av samverkan mellan högskola och vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken.
• Kommuners ansvar gällande VFU regleras genom avtal, och inte via lagstiftning.
Vägledning för gemensamma VFU-avtal
Nedan följer en vägledning som kan utgöra stöd i arbetet med framtagan- de av gemensamma VFU-avtal samt underlätta dialog och samverkan.
Den listar områden med frågeställningar som kan vara viktiga att diskute- ra och enas kring.
Samverkan och samverkansnivåer
Hur skapar vi en god samverkan?
• Diskutera gemensamma utgångspunkter och mål för samverkan. Ett förslag är att utgå ifrån ansvarstagande, åtagande och ömsesidighet.
• Tillsammans säkerställa och skapa en gemensam bild över utbild- ningsuppdraget: enas kring vad är det vi gemensamt ansvarar för.
• Ta vara på de samverkansstrukturer som finns och skapa transparens i de frågor som tas upp. Det kan vara bra att diskutera om det exempel- vis går att skapa arbetsgrupper/undergrupper i de regionala vårdkom- petensråden med representation från lärosäte, region och kommun, som kan arbeta med att ta fram och följa upp avtalen.
• Enas om på vilken nivå i respektive organisation som frågorna ska behandlas och beslutas. En fråga kan vara huruvida att ha en regional
3 Direktiv 2017:86.
4 Principöverenskommelsen finns antecknad i bilaga 3 till propositionen (2000/01:71), Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar.
5 SOU 2020:19 God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.
samverkansgrupp (RSG) som kan behandla övergripande frågor om utbildningsuppdraget som avtalet reglerar. Denna grupp kan sedan kompletteras med en delregional samverkansgrupp (DSG) som i sin tur exempelvis kan bereda huvudsakligen operativa frågor. Exempel på en operativ fråga kan vara hur man ska lösa VFU-platser för denna termin.
• Reflektera kring hur samverkan sker utifrån verksamheternas olika förutsättningar, som exempelvis kommuner emellan. Vilka förutsätt- ningar ger det geografiska läget för genomförande: är det exempelvis möjligt för alla kommuner att ingå avtal?
• Tillsammans se över och diskutera hur de regionala samverkans och stödstrukturer (RSS) för kunskapsutveckling i kommunerna exempel- vis kan användas i dialogen för trepartsavtal.
Omfattning
Vilka högskoleutbildningar ska avtalen omfatta?
• Följande högskoleutbildningar kan exempelvis vara lämpliga att inkludera i avtalen: arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedi- cinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, sjuksköterska.
• Bör internationella utbytesstudenter på aktuella hälso- och sjukvårds- utbildningar inkluderas? Om och hur omfattas studenter på distans- utbildningar, studenter på hel- respektive deltid? Omfattas studenter i andra delar av landet?
Placering under VFU
Vilka principer gäller för placering?
• Hur skapas tydlighet gällande villkor för placering för studenterna under VFU? Hur sker information inför VFU/utbildningsstart? Exem- pelvis om VFU utanför studieorten kan vara aktuellt för studenter.
• När görs undantag från villkoren för placeringen? Enas om gemen- samma principer, och informera i kurs- och utbildningsplanen om vad som gäller.
• Kan en student vara placerad hos flera huvudmän under samma VFU-period, exempelvis i regional- och kommunal primärvård?
• På vilket sätt kan fler verksamheter bidra med VFU-platser?
• Kan privata vårdgivare inkluderas i ökad utsträckning?
Var och när kan VFU förläggas?
• När i tid kan VFU förläggas? Finns möjlighet med schema under hel- ger eller dygnet runt? Kraven i lärandemålen behöver även tas i beak- tande samt att studenterna får en VFU-placering med god kvalitet.
• Hur sker samordning mellan olika utbildningsprogram vid olika läro- säten? VFU-veckorna behöver fördelas på bästa möjliga sätt mellan lärosäten och vårdverksamheter.
• Vilka moment kan bedömas utgöra VFU? Ingår exempelvis fältstu- dier eller konsultationer? Enas om vilka utbildningsmoment som kan utgöra VFU.
• Hur definieras VFU utifrån längd, i veckor eller i dagar? Detta kan få betydelse för exempelvis ersättning.
Om handledning
Vilka kompetenser krävs av handledaren?
• Vilken kompetensnivå krävs för att kunna vara handledare/huvud- handledare?
• Ska kraven vara olika beroende på handledares kompetens i förhål- lande till studentens utbildningsnivå eller vilken termin studenten går på?
• Xxx uppfattar medarbetare sina förutsättningar att handleda och
ta emot studenter? Exempelvis kan faktorer som antal år i yrket, möjlighet till kollegialt stöd eller delad handledning samt möjlighet till handledarutbildning, påverka detta.
• Finns det stöd och utbildning för medarbetare så att de tidigare i sin yrkesutövning kan känna sig trygga i att ta emot studenter och samti- digt ge handledning med god kvalitet?
• Hur kan vi gemensamt lösa eventuella begränsningar och svårigheter kring att erbjuda handledarskap?
Handledning och handledarmodeller
• Hur ser parterna på sina förutsättningar att tillhandahålla handledning och olika handledarmodeller?
• Hur kan vi gemensamt lösa begränsningar och svårigheter i att erbju- da handledarskap utifrån olika modeller?
• Hur skapas förutsättningar för studenter att delta i hälso- och sjukvår- den genom verksamhetsintegrerat lärande?
Exempel på handledarmodeller
• Peer learning - studenterna stödjer och lär sig av varandra, vilket avlastar handledare. Modellen kan ge en möjlighet att ta emot fler studenter per handledare. Den kan dock vara svår att genomföra i små kommuner.
• Kliniska lärarpar – en handledare från lärosäte respektive vårdverk- samhet som fortlöpande tar ett gemensamt ansvar för VFU.
• Xxxxx handledarskap - exempelvis två legitimerade sjuksköterskor
som delar på handledningsuppdraget.
Övriga punkter
Möjlighet till digitala verktyg
• Vilken möjlighet till digitala plattformar, verktyg och stöd finns?
• Undersök möjlighet att anmäla VFU-platser digitalt och för studenter att önska eller prioritera VFU-plats (exempelvis via Praktikplatsen. se)?
• Hur kan samarbete ske effektivt med hjälp av digitala verktyg?
• Vilka moment kan digitaliseras för att frigöra tid i VFU-processen?
Ekonomisk reglering
• Vilken ersättning ska gälla och utifrån vilka principer?
• På vilket sätt ska prisuppräkning av ersättningen ske; årligen eller vid fast tidpunkt?
• Hur sker debitering?
• Vilken giltighetstid ska avtalet ha?
Avbokning/avbrytande
• Vad gäller när endera parten inte kan fullgöra överenskommelsen? Detta bör regleras i avtalet. Ett lämpligt sätt kan vara att utgå från olika scenarion för att skapa samsyn.
• Hur hanteras uppföljning och tvister?
Uppföljning och signering
• Rutin för beställning av platser samt uppföljning utbud/efterfrågan: enas om huruvida det finns ett värde i att visa på skillnaden i vad som beställs och önskas gällande antalet VFU-platser, vad som erbjuds och vad som slutligen faller ut.
Hur följer vi upp att de gemensamma intentionerna i avtalen efter- levs?
• Enas kring vem/vilka som beslutar gällande avtal och vem som un- dertecknar avtalen.
Bilaga 1
Användbart material
Exempel på avsiktsförklaring att inkludera i avtalet:
Avsiktsförklaring för avtalsparternas gemensamma avtal
• Tydliggöra villkor och förutsättningar för gemensam utveckling och kvalitetssäkring av VFU.
• Tydliggöra förutsättningar för dialog mellan parterna baserat på vårdverksamheternas kompetensförsörjningsbehov och lärosäte- nas utbud av kurser och program.
Rubrikstöd i avtal
Nedan följer delar som kan finnas med i avtalet. Vissa principfrågor kan behöva diskuteras, där några sådana exempel tas med i denna PM.
Användbara rubriker i avtalen
• Inledning
• Parter
• Parternas avsiktsförklaring
• Syftet med avtalet
• Parternas ansvar
• Omfattning
• Samverkan
• Definitioner och principer
• Digital hantering av VFU-platser
• Ekonomiska regleringar
• Avbokningar/avbrytande
• Debitering
• Avtalets giltighetstid
• Uppföljning
• Exempel på bilagor: handledarmodell, avtalsparter
Länkar
Länsgemensamt VFU-avtal, Västra Götaland: xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/ dokument (Avtal Samverkan avseende verksamhetsförlagd utbildning)
Linköping universitets folder: olika exempel på handlarmodeller: https:// xxx.xx/xxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxx
Exempel på beställningsrutin från region Östergötland samt Linköping