Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn
Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn
Underteckningsprotokoll för förnyelse av kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn
Arbetsmarknadens centralorganisationer kom den 29 februari 2016 överens om ett konkurrenskraftsavtal som syftar till att förbättra konkurrenskraften hos finländskt arbete och finländskaföretag, öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen. Samtidigt stödjer avtalet anpassningen av de offentliga finanserna.
Undertecknarorganisationerna för kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn har avtalat om genomförande av den strukturella förändring som förutsätts i centralorganisationernas förhandlingsresultat och om främjande av lokala avtal i kollektivavtalet om arbetsvillkor och löner för de arbetstagare som är anställda vid privata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf enligt följande villkor:
1. GILTIGHETSTID
Kollektivavtalet är i kraft 1.2.2017–31.1.2018.
I den här avtalsuppgörelsen ingår inga löneförhöjningar.
2. STRUKTURELLA FÖRÄNDRNGAR
De strukturella förändringarna genomförs för undervisningspersonalens del på det sätt som avtalats i bilaga 1 och för den administrativa personalens och stödpersonalens del så som avtalats i bilaga 2.
3. FRÄMJANDE AV LOKALA AVTAL
Avtalet om lokala avtal samt tilläggsprotokollet över lokala avtal ersätts med ett avtal enligt bilaga 3.
Avtalen om förtroendemän och utbildning förnyas såsom framgår av bilaga 4.
4. ARBETSGRUPPER
Under avtalsperioden arbetar följande arbetsgrupper:
a. Arbetsgrupp för utvecklande av arbetstids- och lönesystem för administrativ personal och stödpersonal
Arbetsgruppens uppgift är att utveckla lönesystemet och lönebestämmelserna för den administrativa personalen och stödpersonalen enligt behov så att ändringarna kan tas i bruk från och med början av följande avtalsperiod.
Arbetsgruppen ska därtill se över kollektivavtalets arbetstidssystem och enligt behov förbereda förslag för utveckling av kollektivavtalsbestämmelserna gällande arbetstidsbanken.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.10.2017.
b. Arbetsgrupp gällande bestämmelser om arbetstid och löner för lärare
Arbetsgruppen bedömer eventuella behov av att förnya arbetstidssystemen i de olika bilagorna och fortsätta att utveckla dem utgående från årsarbetstidssystemet.
Arbetsgruppen inleder en totalrevidering av lönebestämmelserna med målet att övergå till ett lönesystem baserat på uppgiftens svårighetsgrad och arbetsprestationen.
Parterna ska också förtydliga bestämmelserna gällande timlärare med målet att förenhetliga bestämmelserna i de olika bilagorna. Därtill ska enskilda bestämmelser ses över, bl.a. bestämmelserna om sommarledighetsersättningar och ledighet utan lön vid folkhögskolor med total arbetstid, bestämmelsen om divisor för daglön samt andra eventuella bestämmelser som under arbetsgruppens arbete visar sig behöva förnyas.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.10.2017.
c. Statistikarbetsgrupp
Parterna tillsätter en statistikarbetsgrupp för avtalsperioden, med uppgift att värdera och utveckla läroanstalternas lönestatistikföring och utnyttjande av statistikuppgifterna.
d. Samarbetsarbetsgrupp för samarbets- och arbetarskyddsfrågor
Arbetsgruppen utreder hur samarbetet och arbetarskyddssamarbetet fungerar samt hur kvalitén, produktiviteten och välbefinnandet i arbetslivet kan förbättras genom att utveckla arbetet och arbetsförhållandena. Därtill förbereder arbetsgruppen en gemensam utbildning om lokala avtal och följer med utvecklingsarbetet i det nationella Arbetsliv 2020- programmet.
5. PRINCIPEN OM KONTINUERLIGT FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under avtalsperioden så att de förhandlar om behov av ändringar av avtalet som uppstår på den andra partens förslag.
6. AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE
Ändringar och tillägg i kollektivavtalet jämte därtill hörande andra bestämmelser träder i kraft den 1 februari 2017. De strukturella åtgärder som avses i konkurrenskraftsavtalet och som fastställs i bilaga 1 och 2 träder i kraft den 1 februari 2017 om inget annat avtalats i bilagan.
Om arbetsmarknadens centralorganisationer efter den 31 maj 2016 konstaterar att inget konkurrenskraftsavtal kan ingås, förfaller detta underteckningsprotokoll om förnyelse av kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn.
Helsingfors den 3 juni 2016 BILDNINGSARBETSGIVARNA RF
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY RF
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 8
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig 8
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering 9
6 § Resekostnader och dagtraktamenten 11
7 § Arbets- och skyddskläder 11
10 § Sammankomster på arbetsplatsen 11
11 § Centralorganisationsavtal 12
12 § Innehållning av medlemsavgifter 12
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 12
16 § Avtalets giltighetstid 13
4 § Utjämningssystem för arbetstiden 15
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod 15
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser 15
7 § Lediga dagar och söckenhelger 16
8 § Arbetstid under exkursioner, läger- eller kursresor 16
9 § Mertids- och övertidsarbete 16
10 § Kvälls- och nattarbete 18
13 § Utryckningspenning och beredskap 18
3 § Semesterns längd och intjäning 21
4 § Full semesterkvalifikationsmånad 22
6 § Semesterlön till månadsavlönade 22
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras 23
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön 23
9 § Hur semesterersättningen räknas ut 23
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön 23
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal 24
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 24
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL 34
3 § Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad samtuppgiftsbunden
8 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad 37
10 § Vikariat och extra uppgifter 37
12 § Tillägg för språkkunskap 38
13 § Förtroendemannaersättning 38
14 § Arbetarskyddsfullmäktigs arvode 39
15 § Administrativ personal och stödpersonal – löner 39
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID 42
3 § Hur en lärd grad likställs med examen 43
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet 43
8 § Tillägg för språkkunskap 46
9 § Tillägg för doktorsexamen 46
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme 46
12 § Arvode för förhörsarrangemang 46
13 § Hur övertimarvodet räknas ut 46
15 § Timlärare i huvudsyssla 49
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbetstid 51
18 § Undervisningspersonalens arbetstid 52
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning 53
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig 53
KAPITEL 7 DE LÄROANSTALTVISA BESTÄMMELSERNA 54
SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA 54
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola 54
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium 74
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 81
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid 85
Bilaga 5 Medborgar- och arbetarinstitut 90
Bilaga 6 Studiecentraler samt timlärare vid folkhögskolor, medborgar-
Bilaga 8 Musikläroanstalter 105
Bilaga 9 Bildkonstskola och multiprofessionell konstutbildning 112
SEKTION C YRKESLÄROANSTALTER 115
Bilaga 10 Vissa yrkesläroanstalter 118
Bilaga 11 Handelsläroanstalter 125
Bilaga 12 Social- och hälsovårdsläroanstalt 130
Bilaga 13 Skogsbruks- och trähushållningsläroanstalt 132
SEKTION D YRKESHÖGSKOLOR 136
Bilaga 14 Yrkeshögskolor 136
KAPITEL 8 ÖVRIGA AVTAL 141
AVTAL OM LOKALA AVTAL 141
UTBYTE AV SEMESTERPREMIEN MOT LEDIG TID 144
FÖRTROENDEMANNAAVTAL 146
UTBILDNINGSAVTAL 153
AVTAL OM ARBETSTIDSBANK 155
AVTALSMODELL FÖR IBRUKTAGANDE AV ARBETSTIDSBANK 158
XXXXX, TILLÄGG OCH ARVODEN FÖR DEN PRIVATA UNDERVISNINGSSEKTORN fr.o.m. 1.2.2017 159
K O L L E K T I V A V T A L
mellan Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf samt JHL – Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena rf.
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Avtalets omfattning
Med detta avtal fastställs arbetsvillkoren för arbetstagare anställda i privata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf.
Avtalet gäller dock inte:
a. läroanstaltens ledning såsom verkställande direktören och motsvarande tjänstemän, vilka företräder arbetsgivaren när löner och arbetsvillkor fastställs för de arbetstagare som berörs av detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
Med detta avses sådana personer i företagets ledning, vars huvudsakliga uppgift är att företräda arbetsgivaren och som har en självständig och ansvarsfull ställning i organisationen.
b. tillfälliga föreläsare i undervisningsarbetet.
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och avskeda arbetstagare.
2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
3 § Hur anställning inleds
Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren
1. Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen med beaktande av bestämmelserna i 1 kap. 3 § och 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
2. Ett arbetsavtal för viss tid kan ingås på de grunder som avses i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Om ett arbetsavtal har ingåtts för viss tid på andra än ovan nämnda grunder eller upprepade gånger efter varandra utan grundad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vidare.
3. Arbetsgivarens företrädare informerar en nyanställd arbetstagare om organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är förtroendemän samt var de är anträffbara.
Prövotid
Förtroendemannen har rätt att granska de skriftliga avtalen för de arbetstagare som hör till den berörda organisationen.
4. Om prövotid avtalas i arbetsavtalet. Prövotiden bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen. Längden på prövotiden är högst fyra månader. Vid visstidsanställningar under 8 månader får prövotiden vara högst hälften av den tid anställningen varar (t.ex. vid en anställning på 6 månader får prövotiden vara högst 3 månader).
Om arbetsgivaren för arbetstagarna ordnar en särskild utbildning som ansluter sig till arbetet och varar oavbrutet över fyra månader, kan man avtala om en prövotid på högst sex månader.
Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera parten utan uppsägningstid. Då upphör anställningsförhållandet i slutet av den arbetsdag under vilken meddelande om hävning delgavs. Hävningen får dock inte ske på grunder nämnda i 2 § 1 punkten i kapitel 2 i arbetsavtalslagen eller annars på osakliga grunder.
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering Arbetsavtal för viss tid
1. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet blir färdigt. Om längden på arbetsperioden för ett arbetsavtal på viss tid inte är bestämt enligt kalendertid, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om att anställningsförhållandet upphör genast då han erhåller denna information.
Uppsägningstid och förfarande vid uppsägning
2. Om inte annat avtalats i det här kollektivavtalet, tillämpas när arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet följande uppsägningstider, vilka är beroende av hur länge anställningen oavbrutet fortgått:
– 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst ett år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över ett år men högst 4 år
– 2 månader om anställningsförhållandet fortgått över 4 år men högst 8 år
– 4 månader om anställningsförhållandet fortgått över 8 år men högst 12 år
– 6 månader om anställningsförhållandet fortgått över 12 år.
När en arbetstagare säger upp ett arbetsavtal är uppsägningstiden följande, om inte annat avtalats i kollektivavtalet:
– 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst fem år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över 5 år Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
3. Vid uppsägning av anställningsförhållande iakttas förfarandet i arbetsavtalslagen och samarbetslagen.
4. När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska det ske bevisligen, om så fordras skriftligen, varvid orsaken till uppsägningen ska anges.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid
5. Om en arbetstagare som anställts tills vidare slutar utan att iaktta uppsägningstiden är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp motsvarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta gäller inte fall, när arbetstagaren enligt lag och detta avtal har rätt att häva arbetsavtalet eller annars avsluta anställningen utan uppsägningstid.
Permittering
6. En arbetstagare som har anställts tills vidare kan permitteras med iakttagande av 14 dagars anmälningstid.
7. Grunderna och förfarandet för permittering bestäms enligt arbetsavtalslagen och samarbetslagen.
5 § Lön Lönebetalning
1. Om lönegrunder, lön och löneutbetalning har avtalats i kapitlen om lön och i de läroanstaltvisa bestämmelserna.
2. Lönen betalas till det bankkonto som arbetstagaren anvisar, så att den kan lyftas på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl.
Om arbetstagarens lön förfaller till betalning en sådan dag då bankerna håller stängt, anses närmast föregående vardag som förfallodag.
Sådana tillägg som bestäms enligt det arbete som utförts under beräkningsperioden betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer på beräkningsperioden.
3. Om arbetstagaren när han inleder sin anställning har tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas erfarenhetstillägget genast från anställningsförhållandets början. Nya erfarenhetstillägg betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft.
Daglön och lön till deltidsanställda
4. När daglönen räknas ut utgående från månadslönen används som divisor antalet dagar i respektive kalendermånad.
5. Lönen till en deltidsanställd fastställs i proportionen mellan den avtalade arbetstiden och den maximala arbetstiden.
6 § Resekostnader och dagtraktamenten
En arbetstagare som reser på uppdrag av arbetsgivaren ersätts för resekostnaderna med tillämpning av skattestyrelsens gällande beslut om xxxxxxxxxx resekostnadsersättningar.
Arbetsresan ska göras med det förmånligaste till buds stående färdmedlet och färdsättet.
7 § Arbets- och skyddskläder
Om arbetsgivaren eller arbetet förutsätter att arbetstagaren i sitt arbete använder en viss dräkt eller skyddskläder eller skodon, anskaffar och vårdar arbetsgivaren dem.
8 § Förtroendeman
På förtroendemannen tillämpas förtroendemannaavtalet i kapitel 8.
9 § Utbildning
Beträffande personalutbildning, gemensam utbildning och fackföreningsutbildning tillämpas utbildningsavtalet i kapitel 8.
10 § Sammankomster på arbetsplatsen
En registrerad underförening till ett förbund som är part i detta kollektivavtal och denna underförenings avdelningar, fackklubbar eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (innan arbetstiden inleds, under måltidsrasterna eller omedelbart efter avslutad arbetstid liksom enligt särskild överenskommelse även under veckovilan) ordna möten för att behandla frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a. Man ska komma överens med arbetsgivaren om möte på arbetsplatsen eller i denna paragraf avsedd annan plats, om möjligt tre dagar före mötet.
b. Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet, som han förfogar över och som är lämplig för ändamålet. Om sådan plats inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att finna en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötesplats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
c. Den organisation som reserverat möteslokalen och arrangerar mötet ansvarar för ordningen samt för att lokalen hålls snygg. Organisationens förtroendeperson ska närvara vid mötet.
d. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen.
Meddelanden och tillkännagivanden från arbetstagarförbundet och en i 1 momentet nämnd underförening får sättas upp på en för ändamålet uppsatt anslagstavla på arbetsplatsen.
11 § Centralorganisationsavtal
1. Som en del av detta kollektivavtal tillämpas följande centralorganisationsavtal:
– Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna
– Protokollet om plikt att betala kompensationsböter
– Grupplivförsäkringsavtalet
2. Om dessa avtal ändras, avtalas separat om ändringarnas ikraftträdande.
12 § Innehållning av medlemsavgifter
Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter för detta kollektivavtals undertecknarorganisationer från lönen och redovisar dem på förbundets konto enligt anvisningarna.
Arbetstagaren får vid årets slut för beskattningen ett intyg över den innehållna summan.
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Arbetsgivaren och arbetstagarnas förtroendeman ska förhandla om meningsskiljaktigheter beträffande tillämpningen och tolkningen av detta avtal eller brott mot det.
2. I de fall när de lokala förhandlingarna leder till resultat ska parterna göra upp en promemoria med en kort redogörelse för förhandlingarna och
underteckna den. Om de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill lämna frågan till förbundens avgörande ska en promemoria göras upp och undertecknas av båda parterna. Av promemorian ska kort framgå meningsskiljaktigheten och fakta om den samt parternas ståndpunkt.
3. Lokala förhandlingar ska inledas inom två veckor om man inte kommer överens om annat och förhandlingarna mellan undertecknarorganisationerna ska inledas inom tre veckor efter det någondera parten har meddelat om saken, om inte annat avtalas.
4. Om samförstånd inte nås vid förhandlingarna mellan avtalsparterna kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
14 § Gällande förmåner
Detta avtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på förmåner baserade på ett ensidigt beslut av arbetsgivaren som inte grundar sig eller har grundat sig på kollektivavtal eller funktionärskollektivavtal.
15 § Fredsplikt
Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
16 § Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller i enlighet med underteckningsprotokollet och därefter ett år isänder, om det inte senast sex veckor innan det löper ut skriftligt sägs upp av någondera parten.
2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.
3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna förklarats avslutade av endera parten.
KAPITEL 2 ARBETSTID
1 § Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i det här kapitlet tillämpas på administrativ personal och stödpersonal.
2. Undervisningspersonalens arbetstid fastställs enligt kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
2 § Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt 7 timmar 21 minuter per dag och högst 36 timmar 45 minuter per vecka.
2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i genomsnitt 9 timmar i dygnet och i nattskift högst 10 timmar samt högst 38 timmar 45 minuter per vecka.
Protokollsanteckning:
I de anställningsförhållanden på deltid som är i kraft 31.1.2017 sjunker lönen inte till följd av ökningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet.
Exempel: För en arbetstagare med kontorsarbetstid har avtalats en arbetstid om 18,5 timmar. Till följd av ökningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet förlängs den genomsnittliga veckoarbetstiden med i genomsnitt 15 minuter. Om en arbetstagare inte kan anvisas extra arbete eller om det anvisade arbetet i genomsnitt underskrider 15 minuter sjunker lönen inte.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstiden kan genomföras med olika arbetstidsarrangemang i likhet med systemet för ledighetsersättning så att den dagliga arbetstiden kan variera så att arbetsdagarna under en vecka är olika långa eller att arbetstiden inom ramen för utjämningsperioden ordnas så att arbetstagaren har möjlighet till en längre sammanhängande ledighet.
3. I uppgifter enligt punkt 1 kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen när den görs upp.
3 § Gårdskarlars arbetstid
Gårdskarlars arbetstid bestäms enligt 2 § 2 punkten, dock så att man lokalt kan avtala om att ordna arbetstiden så att den avviker från bestämmelserna i 4 § inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.
4 § Utjämningssystem för arbetstiden
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så, att den i genomsnitt är den som nämns ovan i 2 § punkterna 1 och 2. För detta ska på förhand uppgöras ett system för utjämning av arbetstiden, under vilken arbetstiden jämnas ut till nämnda genomsnitt. Den ordinarie arbetstiden får inte under en enda vecka i utjämningsperioden överstiga 48 timmar och arbetstiden ska jämnas ut under en period om högst 26 veckor.
2. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter enligt 2 § 2 punkten kan också arrangeras så att den under läroanstaltens terminer eller arbetsperioder är i snitt 42 timmar i veckan under förutsättning att den ordinarie arbetstiden under kalenderåret jämnas ut till i snitt 38 timmar 45 minuter per vecka.
3. Man ska lokalt avtala om ibruktagandet av ett sådant arbetstidssystem och det kan tas i bruk i anställningar som gäller tillsvidare eller i visstidsanställningar på minst 12 kalendermånader.
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod
1. Då arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod i ett arbetstidssystem enligt 4 § och arbetstiden i kontorsarbetstid inte har jämnats ut till i snitt 36 timmar 45 minuter och arbetstiden i annan än kontorsarbetstid till 38 timmar 45 minuter, betalas för de överskridande arbetstimmarna
a. enkel lön för ordinarie arbete om arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av omständighet som beror på arbetstagaren eller om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet
b. med 50 % förhöjd lön om arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker.
2. För arbete som utförts över 8 timmar i dygnet betalas dock med 50 % förhöjd lön i punkt a och b.
3. När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och veckoarbetstiden för en heltidsanställd i kontorsarbetstid underskrider 36 timmar 45 minuter i snitt och i annat än kontorsarbetstid 38 timmar 45 minuter i snitt dras de icke utförda arbetstimmarna av från arbetstagarens lön.
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser
1. Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt är fem dagar.
2. Oändamålsenligt korta arbetsskift ska undvikas. Arbetsskiften ska inte underskrida fyra timmar om inte arbetstagarens egna behov så
förutsätter eller om inte något annat särskilt skäl såsom arbetets natur, arbetets kortvarighet, behovet av arbetskraft eller ett annat skäl angående användningen av arbetskraft föreligger.
3. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas, om det inte finns grundad orsak att förfara på annat sätt, sammanhängande med undantag för en vilopaus. Vilopausen kan genom lokalt avtal vara en halv (1/2) - en (1) timme. Om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under vilopausen, räknas den inte som arbetstid. Arbetstagaren måste då verkligen ha möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.
7 § Lediga dagar och söckenhelger
1. Jul- och midsommaraftonen är lediga dagar, om inte läroanstaltens verksamhet föranleder annat.
2. Sådana veckor då en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan vardag än lördag, förkortas den ordinarie arbetstiden med de arbetstimmar som infaller på söckenhelgen.
3. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordinarie arbetstiden per vecka eller utjämningsperiod med det genomsnittliga antalet arbetstimmar per dag (arbetstid per vecka enligt arbetsavtalet/5).
8 § Arbetstid under exkursioner, läger- eller kursresor
1. När arbetet utförs på exkursioner och under läger- och kursresor eller under motsvarande förhållanden kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om att arbetstiden och ersättningen för arbetstid fastställs avvikande från detta kollektivavtal. Då ska man om möjligt före resan göra upp en arbetstidsplan, av vilken framgår den tid som räknas som arbetstid och eventuell beredskapstid.
2. Dagtraktamente betalas enligt 6 § i kapitel 1.
9 § Mertids- och övertidsarbete Mertidsarbete
1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs efter den ordinarie arbetstiden men inte utöver den längsta i lagen tillåtna ordinarie arbetstiden. För mertidsarbete, som utförs mellan den i 2 § 1 och 2 punkten nämnda maximala ordinarie arbetstiden och den i lagen nämnda maximala ordinarie arbetstiden betalas med 50 % förhöjd lön. För mertidsarbete som utförs av deltidsanställd betalas enkel timlön per utförd arbetstimme.
Övertidsarbete
2. Dygnsövertid är det arbete som utförs utöver den lagenliga ordinarie maximala arbetstiden per dygn och övertid får utföras inom de begränsningar lagen anger. För dygnsövertid betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
Om det arbete arbetstagaren utför fortgår över dygnsskiftet, räknas arbetet, när tilläggs- och övertidsersättningarna räknas ut som arbete under föregående dygn, tills arbetstagarens ordinarie arbetstid normalt börjar. Timmarna beaktas alltså inte när det senare dygnets ordinarie arbetstid räknas ut.
3. Med veckoövertidsarbete avses arbete, som inte är dygnsövertid och som utförs utöver det i lagen nämnda maximala antalet arbetstimmar i veckan och för det betalas för de åtta första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
När arbetstagaren inte på grund av sjukdom, olycksfall, resa på arbetsgivarens anmodan, permittering av ekonomiska skäl och produktionsorsaker eller på grund av deltagande i utbildning arrangerad av arbetsgivaren eller avsedd i utbildningsavtalet kunnat utföra det antal timmar som motsvarar veckoarbetstiden och därför måste komma på arbete på dag som enligt utjämningssystemet för arbetstiden är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridag som avtalats beträffande veckoövertid.
4. För utförda timmar som inom utjämningssystemet (då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas) överskrider de i arbetsskiftsförteckningen antecknade timmarna per dygn (dygnsövertid) betalas:
– för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och
– för därefter utförda timmar med 100 % förhöjd lön.
För övriga utförda timmar utöver de i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetsskiften (veckoövertid) betalas med 50 % förhöjd lön.
Byte mot ledighet
5. Den lön som betalas för mertids- och övertidsarbete (grunddel och förhöjningsdel) kan genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare bytas mot motsvarande fritid eller överföras till arbetstidsbanken. Tiden ska då förlängas med samma procenttal som penningersättningen skulle ha förhöjts.
10 § Kvälls- och nattarbete
1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas till arbetstagaren ett särskilt kvällstillägg om 15 % för varje faktisk arbetstimme. Tillägget räknas ut enligt timlönen i 14 §.
2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas till arbetstagaren en särskild nattersättning om 30 % för varje faktisk arbetstimme. Ersättningen räknas ut enligt timlönen i 14 §. Ifall ett arbetsskift som börjat under föregående dygn slutar senare än klockan
06.00 betalas nattersättningen i alla fall till slutet av arbetsskiftet.
3. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
11 § Lördagsarbete
1. För lördagsarbete betalas, utöver övrig lön för den tiden, med 25 % förhöjd grundtimlön för arbete mellan 06.00 och 20.00. Lördagsförhöjning betalas inte för den tid som arbetstagaren är berättigad till söndagsersättning.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
12 § Söndagsarbete
1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen, betalas, utöver annan lön för den tiden, som söndagsförhöjning enkel grundlön. Söndagsersättning betalas också de dagar som föregår nämnda dagar mellan klockan 20.00 och 24.00 samt för arbete på påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
3. Övriga bestämmelser om arbete på söndag ingår i 33 § i arbetstidslagen.
13 § Utryckningspenning och beredskap
1. Som ersättning för den olägenhet som kallelse till utryckningsarbete orsakar betalas till arbetstagaren en utryckningspenning som fr.o.m. 1.8.2015 är 11,48 €. Utryckningspenning betalas till en arbetstagare som arbetsgivaren kallar till arbete under arbetstagarens fritid utan att han beordrats vara i beredskap eller att han på förhand har informerats om sådant arbete.
2. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timersättning, som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15–30 % av den enkla timlönen.
3. Ifall arbetstagaren enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad, därifrån man vid behov kan kalla honom till arbete, betalas ersättning som är 50 % av hans timlön.
4. Ersättningen för beredskap ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att den ges som motsvarande ledig tid eller överförs till arbetstidsbanken.
14 § Timlönedivisor
När man räknar ut ersättningen för timbaserad arbetstid fås den enkla timlönen genom att månadslönen i arbete enligt arbetstidslagen divideras med 163. I kontorsarbete fås den enkla timlönen genom att månadslönen divideras med 153.
15 § Arbetstidsbank
Arbetstidsbanken kan tas i bruk för de arbetstagare som omfattas av kapitlet om arbetstid (personal som omfattas av arbetstidslagen).
Bestämmelserna om arbetstidsbanken finns i kapitel 8.
KAPITEL 3 SEMESTER
1 § Tillämpningsområde
1. Arbetstagarens semesterförmåner bestäms i enlighet med gällande semesterlag och enligt detta avtal, om bestämmelserna nedan inte föranleder annat.
2. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på administrativ personal och stödpersonal samt på sådan undervisningspersonal, vars arbetstid bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
3. I övrigt har en arbetstagare som hör till undervisningspersonalen rätt till semester, om man har avtalat om detta i de läroanstaltvisa bestämmelserna i kapitel 7. Då bestäms rätten till semester, semesterersättning och semesterpremie i enlighet med de läroanstaltvisa bestämmelserna.
4. Den kalkylerade semestern för undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet och ersättningen per semesterdag bestäms i enlighet med 11 och 12 § i det här kapitlet.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet omfattas inte av bestämmelserna om semester eller av semesterlagen, utan till deras arbetstidsarrangemang hänför sig arbetsavbrott som motsvarar semester.
Beträffande undervisningspersonal i folkhögskolor med årsarbetstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor finns en särskild bestämmelse om undervisningspersonalens rätt till lediga perioder i de läroanstaltvisa bestämmelserna.
5. Ifall man inte i de läroanstaltvisa bestämmelserna har avtalat annat tillämpas semesterpremiebestämmelserna i det här kapitlet också på undervisningspersonalen med undantag för undervisningspersonalen i folkhögskolor med årsarbetstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor samt på timlärare i bisyssla.
2 § Definitioner
1. Semesterkvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1.4 och utgår 31.3.
2. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret utgår.
3. Semesterperiod är den tidsperiod som inleds 2.5 och utgår 30.9.
4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid tillämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julaftonen, midsommaraftonen, självständighetsdagen eller första maj.
5. En hel kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar. I de punkter i semesterlagen, där man använder begreppen 12, 18 eller 24 vardagar, avses i detta avtal 10, 15 respektive 20 vardagar.
6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester.
7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till en senare tidpunkt.
3 § Semesterns längd och intjäning
1. Längden på semestern bestäms enligt följande:
a. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan avbrott under ett år, intjänar semesterdagar för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antalet semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 17 | 19 | 20 |
b. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan avbrott minst ett år, intjänar semesterdagar för varje fullsemesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antalet semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 11 | 13 | 15 | 18 | 20 | 24 | 26 | 30 |
c. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat oavbrutet minst ett år och som vid utgången av mars har minst 15 till erfarenhetstillägg berättigande tjänsteår, intjänar semesterdagar för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 8 | 10 | 13 | 16 | 19 | 23 | 25 | 30 | 33 | 38 |
2. Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som den hade varit enligt semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Semesterlönen och semesterersättningen räknas dock alltid ut enligt tabellerna ovan och bestämmelserna om semesterlön och semesterersättning.
4 § Full semesterkvalifikationsmånad
En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
För undervisningspersonalens del likställs med dagar i arbete de dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med undantag för lördagar och söndagar.
5 § Hur semester ges
1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.
2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som semester. En full kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.
3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det genomsnittliga dagliga antalet arbetstimmar per vecka eller period.
4. En arbetstagare med deltidsanställning som i genomsnitt arbetar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester så, att antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet semesterdagar blir lika stora.
6 § Semesterlön till månadsavlönade Lönebeloppet
1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal arbetsavtalsenlig månadslön.
Arbetstidsersättningar
2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i sin semesterlön och semesterersättning få ett tillägg motsvarande ovan nämnda arbetstidsersättningar. Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när semesterlönen eller semesterersättningen räknas ut.
Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen, som räknas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det procenttal som
anger med hur många procent de under kvalifikationsåret utbetalda arbetstidsersättningarna är av för samma tid betald lön för ordinarie arbetstid.
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret
Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när arbetstagarens avtalsenliga arbetstid och motsvarande lön har ändrats under kvalifikationsåret och ändringen har varat sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en eller flera delar minst 30 kalenderdagar.
Den procentbaserade semesterlönen till en arbetstagare med månadslön räknas ut med användning av följandeprocenttal:
– 9 procent i fall avsedda i 3 §, punkt 1 a,
– 13 procent i fall avsedda i 3 §, punkt 1 b och
– 16 procent i fall avsedda i 3 §, punkt 1 c
Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret har löpt ut innan semestern eller del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under kvalifikationsåret.
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön
Semesterlönen betalas på den ordinarie lönebetalningsdagen.
9 § Hur semesterersättningen räknas ut
Semesterersättningen per semesterdag är till en arbetstagare med månadslön 1/21-del av månadslönen.
Då semesterlönen fastställs för en arbetstagare medmånadslön enligt den procentbaserade uträkningen i 7 § är semesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp dividerad med de antal semesterdagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön
Semesterlönen till en person som får annan lön än månadslön räknas ut enligt 12 § i semesterlagen(procentbaserad semesterlön 9 % eller 11,5
%), om det inte i bestämmelserna för enskilda läroanstalter har avtalats annorlunda i fråga om undervisningspersonalen (dvs. timlärare).
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal
1. Lärare och timlärare i huvudsyssla som har arbetstid med undervisningsskyldighet har inte rätt till semester. För att fördela förmånerna i sjukförsäkringslagen har avtalats om kalkylerad semester som börjar 16.6. Längden på den kalkylerade semestern räknas ut så att man multiplicerar semesterkvalifikationsårets fulla kvalifikationsmånader med det hela tal som motsvarar procenttalet i punkt 1 i 14 §. Det på detta sätt uträknade beloppet divideras med två. Om resultatet inte blir ett helt tal, avrundas resultatet till närmaste hela tal.
2. Alla dagar i den kalkylerade semestern är vardagar (måndag–lördag, med undantag för midsommaraftonen).
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss tid
Om en visstidsanställd lärare eller timlärare i huvudsyssla har varit i anställningsförhållande hela arbetstiden under hela läsåret eller terminen, betalas i semesterersättning full lön för två dagar för varje full semesterkvalifikationsmånad när anställningen upphör.
Semesterersättningen minskas av anställningsförhållandets sommaravbrottsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Full lön enligt punkten ovan utgår i enlighet med lönen den tidpunkt anställningen upphör.
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
Arbetstagarens rätt att flytta semestern bestäms enligt 25 § i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Rätten att flytta fram semester gäller semestrar enligt 3 § i detta kapitel.
Arbetstagaren ska, då han/hon ber om att semestern ska flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren bestämmer.
Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.
14 § Semesterpremie Semesterpremiens belopp
1. Semesterpremien för en arbetstagare med månadslön är
– 4 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 a,
– 5 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 b, och
– 6 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 c
av den månadslön som betalas för den månad som föregår betalningen av semesterpremien multiplicerad med antalet fulla semesterkvalifikationsmånader.
Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslönfastställs på procentbasis enligt moment 4 i 10 § i semesterlagen, betalas semesterpremien dock i enlighet med bestämmelserna ovan.
2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50 procent av semesterlönen.
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.
4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när anställningen upphör.
5. En arbetstagare vars anställning utan avbrott har pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till semesterpremie. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning har inte heller rätt till semesterpremie.
15 § Sparad ledighet Avtal
1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen och enligt bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet kräver skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I avtalet ska man konstatera det maximala antalet dagar som sparas samt när sparad ledighet senast måste tas ut. Avtalet kan ingås för högst fem år.
2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när arbetstagaren bereds tillfälle att säga sin åsikt om semestertidpunkten.
Dagar som kan flyttas
3. Man kan spara den del av semestern som överstiger 15 dagar av den semester som bestäms enligt 3 § 1 punkten
– högst 5 dagar enligt punkt a
– högst 10 dagar enligt punkt b och
– högst 15 dagar enligt punkt c.
Hur ledigheten tas ut
4. Sparad ledighet hålls vid tidpunkt som man separat avtalar om. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet, ska arbetstagaren
senast fyra månader före ledighetens början meddela om detta. Xxxxxx ledighet ges som hela dagar om man inte avtalat annorlunda.
5. Man kan avtala om att den ledighet som tas ut från arbetstidsbanken helt eller delvis kan slås ihop med sparad ledighet.
Xxxxxx ledighet som inte har tagits ut
6. När en anställning upphör ska ersättning för sparad ledighet som inte har hållits betalas enligt bestämmelserna om semesterersättning.
Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledigheten
7. Arbetstagaren har rätt att flytta fram sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga enligt 13 § i det här kapitlet.
KAPITEL 4 FRÅNVARO
1 § Sjukfrånvaro
Förutsättningar för löneutbetalning
1. Lön för sjuktid betalas då arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen såvida inte arbetstagaren själv har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt vållande.
Arbetstagarens anmälningsskyldighet
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om arbetsoförmågan och hur länge den förväntas fortgå.
3. Arbetstagaren ska på begäran förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godtagbar utredning över arbetsoförmågan. Om arbetstagaren vänder sig till den läkare som arbetsgivaren anvisar, betalar arbetsgivaren de kostnader som anskaffningen av läkarintyget förorsakar.
Längden på sjuktid för vilken lön betalas
4. Lön för sjuktid betalas för varje fall av arbetsoförmåga enligt följande:
Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått | Lön för sjuktid betalas för |
mindre än en månad | högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen |
minst en månad, men mindre än 3 år | högst 28 kalenderdagar (4 veckor) |
minst 3 år, men mindre än 5 år | högst 35 kalenderdagar (5 veckor) |
minst 5 år, men mindre än 10 år | högst 42 kalenderdagar (6 veckor) |
minst 10 år | högst 56 kalenderdagar (8 veckor) |
Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar (12 veckor).
Lönetillägg för sjuktid
5. En arbetstagare med månadslön, i vars ordinarie arbetstid ingår söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att få motsvarande tillägg inräknade i lönen för sjuktid. Lönen för sjuktid höjs med samma procenttal som de ovan nämnda arbetstidstilläggen har varit i lönen för föregående löneperiod.
Återfall av samma sjukdom
6. Om arbetstagaren inom 30 dagar på nytt insjuknar i samma sjukdom, räknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid betalas som om det vore fråga om en och samma sjukdomsperiod. Lön för sjuktid betalas dock, när samma sjukdom återkommer, för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen.
Dagpenning
7. Rätten till dagpenning för sjuktiden enligt sjukförsäkringslagen övergår till arbetsgivaren till den del den inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
8. Beträffande undervisningspersonal som inte har rätt till semester, övergår rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgivaren för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6 och inte heller för sådan undervisningspersonal på vilken tillämpas bilagan i kapitel 7 om yrkeshögskolor, idrottsinstitut eller folkhögskolor med årsarbetstid för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
Vid annan tid, när det är avbrott i läroanstaltens undervisningsarbete på grund av lov, betalas dagpenning eller annan i punkt 10 avsedd ersättning till arbetsgivaren, när arbetstagaren har varit berättigad till dagpenning eller annan ersättning, men arbetstagaren inte har ansökt om ledighet på grund av arbetsoförmåga.
9. Om den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad han enligt sjukförsäkringslagens 11 kapitel 1–4 § skulle vara berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuktidslönen dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning.
10. När arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga får annan dagpenning eller därmed jämförbar ersättning enligt lag eller på grund av försäkring som arbetsgivaren bekostat, övergår rätten till ersättningen eller dagpenningen för sjuktiden till arbetsgivaren till den del dagpenningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Om lönen för sjuktid betalts innan någon annan av ovannämnda ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet från arbetstagaren, till den del ersättningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Karantän och anstaltsvård vid rusmedelsproblem
11. Till en arbetstagare som i enlighet med 16 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (s.k. karantänfall) har beordrats vara frånvarande från sitt arbete, betalas lön för sjuktid för frånvarotiden.
12. Lön för sjuktid betalas även när en arbetstagare som har rusmedelsproblem frivilligt har sökt sig till anstaltsvård sedan han först kommit överens om vården med arbetsgivaren.
2 § Läkarundersökningar Förutsättningar för löneutbetalning
1. Förutsättningen för att bestämmelserna ska tillämpas är att undersökningarna och kontrollerna ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks och att undersökningarna inte har kunnat skötas utom arbetstid samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand.
Avdrag på lönen görs inte i följande fall:
a. Konstaterande av sjukdom
Arbetstagaren genomgår läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och röntgenundersökningar till vilka läkaren i samband med undersökningen remitterat honom. Detta gäller även arbetsoförmåga på grund av läkarundersökning samt av sjukdomssymptom föranledd observation eller undersökning på sjukhus.
b. Fortgående vård av sjukdom
Arbetstagaren besöker läkare på grund av tidigare konstaterad sjukdom när
– sjukdomen fortgår och arbetstagaren är i behov av läkarundersökning
– en kronisk sjukdom förutsätter undersökning av specialist för fastställande av vården
– det gäller läkarundersökning som fordras för fastställande av vård av annan tidigare konstaterad sjukdom om läkartjänsten inte är tillgänglig utom arbetstid
– det gäller arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för vård av cancer.
c. Akut tandsjukdom
För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdomen orsakar sådan arbetsoförmåga som fordrar vård samma dag eller under samma arbetsskift. Xxxxxx förutsätts att arbetsoförmågan och det akuta vårdbehovet påvisas med intyg utfärdat av tandläkare.
d. Undersökningar innan förlossning
För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid arbetstagare, om inte arbetstagaren fått tid till mottagningen utom arbetstid.
e. Lagstadgade kontroller och undersökningar vid företagshälsovården
När arbetstagaren genomgår hälsoundersökningar eller till dessa anknutna efterkontroller som är lagstadgade, godkända i planen för företagshälsovården eller förutsätts av arbetsgivaren. Lönen minskas inte heller för den tid som åtgår till resorna till dessa undersökningar. Arbetsgivaren betalar också ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
3 § Familjeledigheter
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Protokollsanteckning:
Partiell vårdledighet för lärare med arbetstid med undervisningsskyldighet verkställs på det sätt som arbetsgivaren och läraren avtalar om. Om avtal inte nås fastslås som lärarensundervisningstimmar 4/5 av undervisningsskyldigheten.
Partiell vårdledighet för lärare med totalarbetstid beviljas i samma förhållande av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden som de nämnda delarna av arbetstiden utgör av totalarbetstiden per vecka.
Lön och dagpenning under moderskaps- och faderskapsledighet
2. Till arbetstagaren betalas full lön för en period om 72 vardagar från moderskapsledighetens början.
Om oavlönad frånvaro, som börjat innan moderskapsledigheten började, fortgår under moderskapsledigheten är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlönad frånvaro i samband med graviditeten.
3. Till arbetstagaren betalas full lön från början av faderskapsledigheten för en period om 6 vardagar.
4. För den tid arbetsgivaren betalar lön under moderskaps- eller faderskapsledigheten, betalas moderskaps- eller faderskapspenningen enligt 7 kapitlet 4 § i sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren med undantag för semestern.
5. För sådan undervisningspersonal som inte har rätt till semester, övergår rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgivaren för den kalkylerade semestern som börjar 16.6, och inte heller för sådan undervisningspersonal, på vilken tillämpas bestämmelserna i kapitel 7
om yrkeshögskolor, idrottsinstitut och folkhögskolor med årsarbetstid för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
Vid annan tid, när undervisningsarbetet är avbrutet i läroanstalten på grund av semester, betalas moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning till arbetsgivaren när arbetstagaren har varit berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, men inte anhållit om ledighet.
6. Om moderskaps- eller faderskapspenningen inte betalas på grund av arbetstagarens försummelse, avdras den del som motsvarar den förlorade moderskaps- eller faderskapspenningen från lönen.
Frånvarons inverkan på anställningsförmåner
7. När arbetstagaren är borta från arbetet längre än den lagstadgade moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, räknas denna frånvaro inte som likställd med arbetstid vid fastställandet av sådana förmåner som är bundna till anställningsförhållandets längd, då inte annat stadgats i lag eller avtalats separat.
Tillfällig vårdledighet
8. När ett under tio år gammalt barn eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, har barnets vårdnadshavare eller den förälder som har ansvar för barnets underhåll rätt till lön för högst tre arbetsdagar enligt bestämmelserna om lön för sjuktid. Lönen betalas för sådan kort frånvaro som är nödvändig för att ordna vård eller för att själv vårda barnet.
Tillämpningsanvisning:
Lön betalas till annan än ensamförsörjare om den ena av vårdnadshavarna på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid eller annat tvingande hinder inte har möjlighet att ordna vård eller själv vårda barnet.
Enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för sjuktid ska en utredning över frånvaron företes. Vid behov ska intyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att vårda barnet.
En arbetstagare som av ovan nämnda orsak är förhindrad att arbeta, är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om frånvaron, och om möjligt när hindret beräknas upphöra.
Om arbetstagaren nödvändigt måste vara borta från arbetet för att vårda barnet längre tid än tre arbetsdagar, ordnas möjlighet till frånvaro utan lön. Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte arbetstagarens semesterförmåner.
Svårt sjukt barn
Med förälder som har ansvar för barnets underhåll avses den av barnets biologiska föräldrar, hos vilken barnet inte bor eller som inte är barnets vårdnadshavare.
9. En arbetstagare som enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen har rätt till specialvårdspenning för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i beslutet då han på förhand kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren. Frånvaron är oavlönad.
Frånvaro av tvingande familjeskäl
10. Om ett plötsligt sjukdomsfall inträffar i familjen bereds arbetstagaren möjlighet till en kort tillfällig frånvaro utan lön. Semesterförmånerna minskas inte på grund av en sådan frånvaro.
4 § Övrig frånvaro
En nära anhörigs död och begravning
1. Arbetstagaren bereds möjlighet till kortvarig, högst en dags tillfällig frånvaro vid nära anhörigs död och begravning. Arbetstagarens semesterförmåner eller inkomster minskas inte på grund av sådan frånvaro.
Tillämpningsanvisning:
Med nära anhöriga avses i detta sammanhang föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, make/maka, sambo samt syskon.
Med svärföräldrar avses också en sambos föräldrar, om man på samborna tillämpar lagen om hävning av sambornas gemensamma ekonomi.
Vigsel, registrering av parförhållande och bemärkelsedag
2. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och registrering av parförhållande, om vigseln/registreringen infaller på hans arbetsdag.
3. Arbetstagaren får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag, om bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
Landets försvar
4. Inkomsten minskas inte för en värnpliktig arbetstagare som deltar i uppbåd.
5. Om arbetstagaren deltar i reservövning eller civiltjänstens kompletterande utbildning, betalas till honom skillnaden mellan lönen och reservistlönen för deltagardagarna, om de skulle ha varit arbetsdagar. För lediga dagar görs inte avdrag.
6. En kvinnlig arbetstagare som frivilligt gör sin militärtjänst beviljas ledighet utan lön för tjänstgöringstiden. Under denna tid intjänas inte förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.
Samhälleliga uppdrag och fackföreningsverksamhet
7. Till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad valnämnd eller - kommitté betalas skillnaden mellan lönen och den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar ifall mötena för ovan nämnda organ hålls under arbetstid. Skillnaden betalas efter att arbetstagaren företett utredning över det belopp som kommunen betalat som ersättning för inkomstbortfallet. Semesterförmånerna minskas inte p.g.a. deltagande i möte.
8. Arbetstagaren bereds tillfälle att delta i möten ordnade av kollektivavtalets undertecknarorganisation och centralorganisationens beslutande organ. Sådan frånvaro minskar inte arbetstagarens lön.
Överenskommelse om frånvaro
9. Arbetstagaren ska komma överens med arbetsgivaren om frånvaro som avses i denna paragraf.
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL
1 § Tillämpningsområde
Detta kapitel tillämpas på den administrativa personalens och stödpersonalens anställningsförhållanden.
2 § Lönebestämmelser Fastställande av lön
1. Arbetstagarens lön fastställs som månadslön på basis av uppgifternas svårighetsgrad och personliga faktorer så som avtalas i detta kapitel.
2. Lönen, som grundar sig på den svårighetsgrad till vilken arbetstagarens uppgifter räknas och eventuell erfarenhet som ska beaktas, ska fastställas vid anställningens början.
Lön till person i läroavtalsutbildning
3. Lönen till en person i läroavtalsutbildning bestäms dock i enlighet med svårighetsgrupperingen på basis av arbetets svårighetsgrad dock med beaktande av den kompetens personen i läroavtalsutbildning har och behovet av ledning samt uppgiftens innehåll och ansvar.
Lön till praktikant och skolelev
4. Lönebestämmelserna tillämpas på personer i arbetspraktik som hänför sig till studierna så, att minimilönen är 85 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga.
5. Till praktikant som inte har yrkeskunskap eller behörighet för branschen betalas minst 80 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga, dock högst under 2 månader.
6. Lönen till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt är under semesterperioden (1.6–15.8) minst 70 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga. Denna lön kan tillämpas i högst 2,5 månader på samma arbetstagare.
3 § Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad samtuppgiftsbunden lönedel Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad
1. Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad fastställs i enlighet med i 16 § angiven svårighetsgruppering, enligt i 15 § för varje svårighetsgrupp avtalad lön och utgående från eventuellt uppgiftsbunden lönedel.
Uppgiftsbunden lönedel
2. En uppgiftsbunden lönedel betalas utgående från den inbördes svårighetsgraden för uppgifter i samma svårighetsgrupp, hur mångsidiga uppgifterna är och när de kräver särskilt kunnande samt på basis av eventuella deluppgifter som räknas till en högre svårighetsgrupp.
3. En uppgiftsbunden lönedel som betalas ut på ovan nämnda grunder fastställs i procent beräknat på svårighetsgruppens lönebelopp.
Fastställande av svårighetsgrupp och uppgiftsbunden lönedel
4. Svårighetsgruppen för arbetstagarens uppgifter och grunder för en eventuell uppgiftsbunden lönedel reds ut på initiativ av arbetsgivaren och förtroendemannen som representerar de anställda, eller när förtroendeman inte valts, en representant för personalen.
Omprövning av svårighetsgruppen
5. När svårighetsgraden för uppgifterna ändras och när svårighetsgruppen ändras, omprövas svårighetsgruppen och den uppgiftsbundna lönedelen. I vilket fall som helst företas ovan nämnda bedömning regelbundet, dock minst en gång om året. När uppgifternas svårighet ökar sänks dock inte den personliga lönen.
6. Initiativet till justering av svårighetsgruppen för arbetstagarens uppgifter och uppgiftsbunden lönedel kan tas av förman, arbetstagarens själv eller på hans begäran den förtroendeman som representerar honom.
4 § Erfarenhetstillägg Erfarenhetstilläggets storlek
1. Till arbetstagaren betalas erfarenhetstillägg som räknas ut på svårighetsgruppens lönebelopp ökat med en eventuell uppgiftsbunden lönedel. Erfarenhetstillägget fastslås som nedan:
erfarenhet | erfarenhetstillägg |
2 år | 4 % |
5 år | 8 % |
8 år | 12 % |
11 år | 16 % (erfarenhetstillägget är högst 16 %) |
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
2. Som tid berättigande till erfarenhetstillägg anses den totala tiden man är anställd hos samma arbetsgivare i samma uppgifter (t.ex. ekonomisk administration, kosthåll, fastighetsvård). Ifall arbetsuppgifternas svårighet väsentligt förändras (mer än en svårighetsnivå inom samma
uppgiftsområde) eller arbetstagaren flyttar från ett uppgiftsområde till ett annat (t.ex. från fastighetsvård till ekonomisk administration eller motsv.) kan den tidigare erfarenheten omvärderas.
Anställningstid hos en annan arbetsgivare beaktas förutsatt att det är fråga om en erfarenhet som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.
Frånvarotid, för vilken arbetstagaren fått lön eller dag-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen godkänns också som tid berättigande till erfarenhetstillägg.
Högst 30 kalenderdagar studieledighet enligt lagen om studieledighet godkänns under kvalifikationsåret som tid berättigande till erfarenhetstillägg.
5 § Individuell lönedel
1. Till arbetstagaren kan betalas en individuell lönedel, som grundar sig på arbetstagarens personliga kompetens, arbetsprestationer och samarbetsförmåga. Grunderna för den individuella lönedelen ska vara rättvisa och sporrande och arbetstagaren ska själv med sin arbetsprestation kunna påverka en faktor som är grund för den individuella lönedelen.
Tillämpningsanvisning:
Faktorer som är grund för den individuella lönedelen kan vara bl.a. arbetets kvalitet, omsorgsfullhet, resultat och effektivitet, innovativitet, initiativtagande självständigt arbete, samarbets- och interaktionsförmåga, utvecklingsförmåga och -vilja samt flexibilitet.
2. Man förhandlar årligen om principerna för användning av den individuella lönedelen med förtroendemannen och grunderna för lönedelen reds ut för personalen enligt normal personalpraxis. I förhandlingarna ska man också granska hur lönedelen verkställs. Arbetsgivaren fattar beslut om betalningen av individuell lönedel. Lönedelen har inte en fastställd undre eller övre gräns.
3. Den individuella lönedelen beviljas tillsvidare eller för viss tid, dock högst för den tid arbetstagaren sköter samma uppgift. Då uppgifternas svårighet ändras, bedöms lönedelen på nytt. Annars kvarstår en individuell lönedel som beviljats tillsvidare, ifall grunderna för beviljandet inte har slopats.
6 § Avtalslön
1. Man kan avtala om att till arbetstagaren betala en avtalslön (totallön), som kan omfatta de tillägg och lönedelar som definierats i det här kapitlet om löner för administrativ personal och stödpersonal.
2. För arbetstagaren kan därtill via olika systemändringar uppkomma en lön som överskrider den kollektivavtalsenliga lönen (t.ex. s.k. garantilön), som behandlas som ovan nämnda avtalslön.
7 § Utbildningstillägg
För utbildning som räknas som en extra merit med tanke på skötseln av uppgifterna betalas utbildningstillägg. Tillägget är högst 15 % beräknat på svårighetsgruppens lönebelopp. När uppgifternas svårighetsgrad ändras omprövas tillägget. I första hand betalas utbildningstillägget för yrkesexamen eller tilläggsutbildning med anknytning till uppgifterna och om vilken avtalats med arbetsgivaren. Före utbildningen ska man avtala om hur examen eller utbildningen inverkar på lönen.
8 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad
När arbetstagarens uppgifter ändras till sin svårighetsgrad justeras svårighetsgruppen. Initiativet till justering av grupperingen kan tas av arbetstagaren själv, den förtroendeman som representerar honom eller arbetstagarens förman.
9 § Miljötillägg
Som ett särskilt uppgiftsbaserat tillägg kan man betala ett timtillägg för arbete som är speciellt tungt eller smutsigt eller som utförs under svåra förhållanden. Tillägget kan vara högst 35 % av arbetstagarens timlön. Om de uppgifter som tillägget betalas för återkommer regelbundet kan man avtala om att tillägget betalas som ett fast månatligt eurobelopp.
10 § Vikariat och extra uppgifter
1. Till den som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
2. När uppgifterna beror på semestrar betalas dock ingen ersättning.
3. Om man med arbetstagaren kommer överens om någon annan extra uppgift utöver hans arbetsavtal avtalar man samtidigt om tilläggsersättningen.
Tillämpningsanvisning:
Extra uppgifter i denna punkt är i huvudsak till sin karaktär tidsbundna eller så hör de inte regelbundet till arbetstagarens ordinarie arbetsuppgifter. Förutsättningen är att de extra uppgifterna inte har beaktats när uppgiftens svårighetsgrad har bedömts.
I denna punkt nämnda uppgifter kan vara t.ex. extra uppgifter vid sidan av det egna arbetet, introduktion av nya arbetstagare, handledning av personer i läroavtalsutbildning som lär sig genom arbete samt i samband med utbildning för fristående examen,
11 § Språktillägg
handledning av personer i arbetspraktik från olika läroanstalter samt alkoholservering och cateringverksamhet.
1. I en tvåspråkig kommun kan en arbetstagare, vars arbete kräver behärskande av båda de inhemska språken, få språktillägg om han har goda kunskaper i det av språken som inte är hans modersmål:
19,37 euro (fr.o.m. 1.2.2016)
per månad för god muntlig kunskap och
24,85 euro (fr.o.m. 1.2.2016)
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en arbetstagare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken kan man i språktillägg betala
38,69 euro (fr.o.m. 1.2.2016) 12 § Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap betalas när det är till avsevärd nytta för skötseln av arbetstagarens uppgifter att han behärskar något språk utöver modersmålet. Tillägget betalas dock inte ifall det hör till kompetensvillkoren för tjänsten att innehavaren ska behärska ett främmande språk.
2. Tillägget betalas utgående från språkexamensnivån (lagen och förordningen om allmänna språkexamina 964/2004 och 1163/2004) fr.o.m. 1.2.2016 enligt följande:
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | 19,37 € |
mellannivå | 38,69 € |
högsta nivå | 75,26 € |
13 § Förtroendemannaersättning
1. Till förtroendeman betalas förtroendemannaersättning fr.o.m. 1.2.2016 enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / månad |
–19 | 62,27 € |
20–59 | 78,34 € |
60–159 | 91,39 € |
160– | 102,44 € |
Antalet arbetstagare som företräds konstateras per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till arbetsgivaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter förtroendemannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta betalas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.
14 § Arbetarskyddsfullmäktigs arvode
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode fr.o.m. 1.2.2016 enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / månad |
10–100 | 33,14 € |
101–200 | 43,18 € |
201– | 59,25 € |
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbetstid.
15 § Administrativ personal och stödpersonal – löner Lönerna för svårighetsgrupperna 1.2.2016
Svårighetsgrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
euro/mån. | 1 577,41 | 1 706,49 | 1 842,12 | 1 999,47 | 2 156,85 | 2 343,93 |
16 § Svårighetsgruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal
Svårighetsgrupp | Allmän beskrivning | Oberoende – omdöme – ansvar | Utbildning – erfarenhet |
1 | Biträdande uppgift. Uppgifterna är återkommande och likartade. | Uppgifterna utförs enligt klara direktiv och rutiner. | Behövliga kunskaper och färdigheter uppnås genom arbetshandledning eller arbetsplatspraktik. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har alltid en närmaste chef eller annan avtalad ansvarig person som vid behov ger detaljerade anvisningar och övervakar arbetsprestationen eller slutresultatet. | |||
2 | Uppgift som förutsätter yrkeskunskap. Uppgifterna utförs på basis av erfarenhet. | Uppgifterna utförs med tillämpning av allmänna direktiv. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom arbetserfarenhet eller yrkesutbildning. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren arbetar enligt givna allmänna anvisningar. Arbetstagaren kan sin arbetsuppgift och kan arbeta rätt självständigt. Den närmaste chefen eller en annan ansvarig person ser till att arbetstagaren får tillräckliga anvisningar för sitt dagliga arbete och avgör tillvägagångssättet i förändrade eller avvikande förhållanden. Chefen eller en annan ansvarig person finns inte nödvändigtvis i samma enhet eller arbetar under samma arbetsskift. | |||
3 | Uppgifterna förutsätter krävande yrkeskunskap. Uppgifterna kräver val av tillvägagångssätt. | Uppgifterna utförs i huvudsak självständigt med tillämpning av allmänna direktiv. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom yrkesutbildning eller omfattande arbetserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har ansvar för slutresultatet eller helheten av uppgiften eller arbetet. Arbetets slutresultat har definierats, men sättet att utföra arbetet kan variera. Arbetstagaren kan själv fatta beslut om i t.ex. hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs och utförandet grundar sig på arbetstagarens yrkeskunskap. Arbetstagaren upptäcker själv eventuella problem och kan lösa dem. | |||
4 | Skötsel av delfunktion eller uppgifter med anknytning till anlitande av sakkunskap: Uppgiften förutsätter också nya lösningsmodeller. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och det kan inbegripa ekonomiskt ansvar och chefsansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning på institut- eller högskolenivå eller genom arbetserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: Med skötsel av delfunktioner avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltningen löneadministration eller bokföring, i fråga om kosthåll närmast husmors uppgifter, i fråga om fastighetsskötsel ansvar för service och underhåll av fastigheterna på praktisk nivå. Chefsansvaret är närmast utövande av praktisk arbetsledning – order om vad som ska göras och vem som gör arbetet. Ekonomiskt ansvar betyder t.ex. att arbetstagaren svarar för anskaffningar och kostnaderna för dem inom ramen för en given budget. Det ekonomiska ansvaret omfattar även rapporteringsskyldighet. | |||
5 | Uppgifter i anslutning till skötsel, planering och utveckling av delfunktion eller uppgifter som förutsätter teoretiska kunskaper i anslutning till sakkunskap. Uppgifterna förutsätter även planering och utveckling av nya lösningar. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt ansvar och personalansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning eller omfattande arbetserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: I denna svårighetsgrupp tillämpar personen inte enbart kunskaper utan han kan också skapa nytt och utveckla verksamheten. Uppgiften kan inbegripa personalansvar t.ex. så att personen i fråga deltar i anställning av personal men det slutliga beslutsfattandet om rekrytering kan fattas av någon annan. | |||
6 | Uppgifter inom ledning eller utveckling av funktion eller delfunktion eller uppgifter som förutsätter djupgående teoretiska kunskaper i anslutning till sakkunskap. Uppgifterna består av planering, utveckling och utförande av lösningar som förutsätter både teoretiskt och praktiskt kunnande. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt ansvar, personal- eller expertansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas i första hand genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning och omfattande arbetserfarenhet. |
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID
1 § Tillämpningsområde
1. Detta kapitel tillämpas på anställningsförhållanden för undervisningspersonal. Dessutom följs de läroanstaltvisa bestämmelserna i kapitel 7.
2. Bestämmelserna i kapitel 6 och 7 tillämpas också då läraren har beordrats att utföra motsvarande uppgifter, som lokalt benämns annorlunda än i avtalet.
2 § Lönegrunder Grundlön
1. Undervisningspersonalens lön fastställs enligt detta kapitel och bestämmelserna i kapitel 7.
2. Med grundlön avses de löner i euro som anges i de läroanstaltvisa tabellerna i bilagan till kollektivavtalet och som hänför sig till examen och behörighet (eller lön som fastslagits på basis av lönetabellen) utan tillägg.
3. Om arbetstagarens grundlön fastslås inom ramen för lönetabellen ska man, när grundlönen fastslås, beakta uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsfullhet, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/ skolans storlek samt verksamhetsställenas/ läroanstalternas antal och lokala förhållanden. Därtill ska man, när grundlönen fastslås, beakta arbetstagarens färdighet och förmåga att klara av uppgiften.
Tillämpningsanvisning:
Avtalsbestämmelsen ska tillämpas också när uppgifternas svårighetsgrad och ansvarsfullhet, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek eller arbetstagarens färdighet och förmåga att klara sin uppgift ökar under anställningen.
Det är inte ändamålsenligt att enbart använda lönetabellens nedre gräns utan hela lönetabellen används. Avsikten är att arbetstagare som har och/eller behärskar svårare uppgifter, placeras närmare den övre gränsen i lönetabellen.
Lönetabellens övre gräns kan överskridas.
4. Grundlönen för en lärare som beviljats dispens bestäms i enlighet med den grundlön som fastställts för behörigheten enligt de behörighetsvillkor (inte övergångsbestämmelsernas) som gällde när dispensen beviljades.
Lön för deltid
5. Lönen till lärare som arbetar deltid är lägre i samma förhållande som hans arbetstid är kortare jämfört med full arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Den fulla undervisningsskyldigheten motsvarar full arbetstid.
Dyrortsklassificering av kommunerna
6. Vid indelningen av verksamhetsenheternas placering tillämpas statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1055/2003).
Tillämpningsanvisning:
I det fall att kommunens dyrortsklass skulle ändras på grund av kommunsammanslagning eller andra motsvarande förändringar, tillämpas i alla fall den dyrortsklassificering som tillämpades på personalen före ändringen.
7. Lärarens grundlön enligt dyrortklassificeringen bestäms av den enhet där läraren huvudsakligen arbetar (den läroanstalt där han undervisar de flesta timmarna).
3 § Hur en lärd grad likställs med examen
När lönen fastslås likställs graden för kandidat i humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen med examen för kandidat i humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen.
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet Tillämpning
1. Avdrag för avsaknad av behörighet tillämpas inte i gymnasier och grundskolor, i Steiner-skolor, i vuxengymnasier och gymnasier med vuxenlinje, liksom inte heller på timlärare i folkhögskolor, arbetar- och medborgarinstitut och i studiecentraler och lärare vid idrottsinstitut.
Storlek
2. Till lärare som inte har den behörighet som fastställts för tjänsten, betalas grundlön som är minst 4 % och högst 25 % lägre än grundlönen eller den undre gränsen för grundlönen i tabellönen som fastställts för tjänsten. Arbetsgivaren beslutar om avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Med den behörighet som definierats i behörighetsvillkoren avses i lag/förordning stadgad behörighet (i andra än övergångsbestämmelserna). Om den i lag eller förordning
stadgade examen/ examensnivån som krävs för en viss uppgift är alternativa görs avdrag för avsaknad av behörighet enligt den examensnivå personen avlagt. Ifall arbetsgivaren separat har fastställt den examensnivå som krävs, görs avdraget enligt denna.
5 § Erfarenhetstillägg Tillämpning
Bestämmelserna om erfarenhetstillägg tillämpas på alla läroanstalter. På yrkeshögskolor, idrottsinstitut och folkhögskolor med årsarbetstid tillämpas inte, med undantag för rektorer, bestämmelserna i punkt 1 och 2 om erfarenhetstillägg.
Erfarenhetstilläggets belopp
1. Till lärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg så som man nedan separat har avtalat om i bestämmelserna för enskilda läroanstalter.
2. Erfarenhetstillägget bestäms enligt grundlönen och för timlärare i huvudsyssla utgående från högst det arvode som motsvarar undervisningsskyldigheten i nämnda ämne, samt på basis av den totala summan av tidigare erfarenhetstillägg.
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
3. Till erfarenhetstillägg berättigar tjänstgöring som lärare/ rektor i huvudsyssla hos inhemsk eller utländsk arbetsgivare eller i uppgift som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.
4. När erfarenhetstillägget räknas ut beaktas de kalendermånader under vilka läraren/rektorn varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 18 kalenderdagar.
5. När tjänstgöringsåret delas upp i två eller flera terminer är tjänstgöring under en månad så många delar av tjänstgöringen hela året som det ingår månader i ett läsår vid läroanstalten.
6. Rätten till erfarenhetstillägg börjar från och med början av månaden efter att rätten uppnås.
Tid likställd med arbetstid som berättigar till erfarenhetstillägg
7. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg godkänns också frånvaro för vilken har betalats lön eller dagpenning-, särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
8. Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79) i högst 30 dagar under kvalifikationsåret godkänns för erfarenhetstillägg. En förutsättning är att arbetstagaren efter studieledigheten omedelbart återvänt till samma arbetsgivare.
6 § Personligt lönetillägg
Fastställande och betalning av personligt lönetillägg
1. Till en arbetstagare kan betalas ett personligt lönetillägg baserat på personliga kunskaper och arbetsresultat eller omfattande behörighet. Arbetsgivaren fattar beslut om utbetalning av tillägget. Ingen övre eller undre gräns har fastslagits för tillägget.
Varaktighet och förändring av personligt lönetillägg
2. Personligt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst för den tid som arbetstagaren sköter samma uppgift hos samma arbetsgivare. Personligt tillägg som beviljats tills vidare kvarstår som en del av arbetstagarens totallön och utbetalningen kan upphöra när grunderna för utbetalningen inte längre föreligger. När den tid som berättigar till erfarenhetstillägg uppfylls minskar det personliga tillägget i motsvarande grad.
7 § Språktillägg
1. I en tvåspråkig kommun kan man till en lärare, vars arbetsuppgifter förutsätter att han behärskar bägge inhemska språken, och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans modersmål, betala språktillägg enligt följande fr.o.m. 1.2.2016:
19,37 euro
per månad för god muntlig kunskap och
24,85 euro
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en lärare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken kan man i språktillägg per månad betala
38,69 euro
8 § Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap betalas om läraren, när han sköter sina uppgifter, har väsentlig fördel av kunskaper i andra språk än modersmålet. Tillägg för språkkunskap betalas dock inte om uppgiften uttryckligen förutsätter kunskaper i främmande språk.
2. Tillägget betalas beroende av språkexamens nivå (lagen om allmänna språkexamina 964/2004 och förordningen 1163/2004) fr.o.m. 1.2.2016 enligt följande:
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | 19,37 € |
mellannivå | 38,69 € |
högsta nivå | 75,26 € |
9 § Tillägg för doktorsexamen
Till rektor, lärare och timlärare i huvudsyssla, vilka har avlagt doktorsexamen betalas ett examenstillägg som är 4 % av den kollektivavtalsenliga grundlönen.
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme
Xxxxx en lärare åläggs att jämsides med sin egen timme eller annan arbetsuppgift sköta en annan lärares klass, betalas i arvode 30 % av övertimlönen för den egna uppgiften.
11 § Vikariat
Till den som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
12 § Arvode för förhörsarrangemang
Till lärare som arrangerar förhör av privatelever betalas i arvode 31,76 euro. Arvodet omfattar ersättning för förberedelse av förhöret, korrigerings- och bedömningsarbete samt vid behov för övervakning. Förhöret omfattar skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev samtidigt deltar i förhöret, betalas till läraren full ersättning per elev för de första tre eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.
13 § Hur övertimarvodet räknas ut
1. För timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode.
Grunden för övertimarvode
2. En lärares övertimarvode räknas ut enligt grunden för övertimarvodet som fås när de kompetenstillägg som påverkar övertimarvodets belopp läggs till grundlönen enligt 2 § och efter eventuellt avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Grunden för övertimarvode = grundlön + kompetenstillägg - avdrag för avsaknad av behörighet
Koefficient för övertimarvode
3. Koefficienten för övertimarvode är 1 med undantag av gymnasie- och grundundervisning, vuxengymnasium, folkhögskolor (arbetstid med undervisningsskyldighet) samt vissa speciallärare vid yrkesläroanstalter, för vilka koefficienterna framgår i de läroanstaltvisa bestämmelserna.
Årsveckoövertimarvode
4. Det månatliga arvode som motsvarar en övertimme fås så att övertimarvodesgrunden multipliceras, i enlighet med de läroanstaltvisa bestämmelserna, med den koefficient för övertimarvodet som finns i samband med grundlönen och den erhållna summan divideras med det fastslagna antalet oavkortade veckotimmar som är lärarens undervisningsskyldighet (i allmänbildande läroanstalter är divisorn undervisningsskyldigheten – 1,5 timmar) Det på detta sätt erhållna beloppet avrundas med en cents noggrannhet.
Tillämpningsanvisning:
Årsveckoövertimarvode =
Grunden för övertimarvode x koefficienten för övertimarvode
undervisningsskyldighet
I allmänbildande läroanstalter avdras 1,5 från den undervisningsskyldighet som används i beräkningen. Koefficienten för övertimarvode är 1 om inget annat nämns i de läroanstaltvisa bestämmelserna.
Arvode för enskild övertimme
5. Det arvode som ska betalas för en övertimme (priset på en timme) fås så att man multiplicerar arvodet för en månad med talet 12 och dividerar det med antalet arbetsveckor vid den berörda läroanstalten (38). I musikläroanstalter är dock divisorn 35, och för lärarhandledning vid grundskolor är den 30 och i vuxengymnasier 33.
Tillämpningsanvisning: årsveckoövertimarvode x 12 Arvode för enskild övertimme =
arbetsveckor
Övertimarvode för del av läsår
6. Om den undervisning som sköts som övertimmar inte pågår hela läsåret, betalas arvode enligt hållna timmar, varvid antalet timmar som är lika med läroanstaltens arbetsveckor berättigar till ett årsveckoövertimarvode och färre timmar till motsvarande del av arvodet.
Tillämpningsanvisning:
Lärarens undervisningsskyldighet är 22 timmar. Utöver detta undervisar läraren i 10 veckors tid en övertimme. Övertimarvodet beräknas enligt följande: 10 timmar / antal arbetsveckor vid läroanstalten = årsveckoövertimarvodets andel av månadslönen.
7. Övertimmar som inte hållits dras av lärarens lön enligt ovannämnda grund.
14 § Gemensamma lärare Tillämpningsområde
1. Ifall arbetsgivaren har ålagt läraren undervisningsskyldighet enligt de olika undervisningslagarna och/eller annat arbete i annan än den egna läroanstalten eller undervisningsskyldighet i samma undervisningsområde och/eller annat arbete i flera administrativt självständiga läroanstalter, tillämpas på honom bestämmelserna om gemensamma lärare i denna paragraf om inte annat föranleds av 2 punkten. Anställningsvillkoren för läraren bestäms enligt den skola eller läroanstalt, där tjänsten är tillsatt eller placerad (primär läroanstalt).
2. Denna paragraf tillämpas på lärare gemensamma för grundskolan och gymnasiet eller för gymnasier endast ifall läraren förutom i nämnda läroanstalter undervisar i annan läroanstalt av lägre nivå än högskola.
Resetillägg
3. Till gemensam lärare, som undervisar vid två eller flera verksamhetsenheter som ligger minst 1 kilometer från varandra, betalas ett tillägg som är 8 % av grundlönen.
4. Om en gemensam lärare i medeltal minst fyra gånger i veckan byter enhet under dagen för att hålla sina undervisningstimmar och avståndet mellan enheterna är minst en kilometer, eller om han från sin bostad eller från den verksamhetsenhet som ligger närmast bostaden reser till en annan eller till andra enheter genom att använda kortaste möjliga rutt, sammanlagt minst 140 km i veckan, betalas till honom ett tillägg på 12 % som räknas ut på grundlönen.
Undervisningsskyldighet och annat arbete
5. Om antalet arbetsveckor per år vid en sekundär och en primär läroanstalt avviker från varandra, räknas undervisningsskyldigheten för läraren som antalet undervisningstimmar per år.
6. En gemensam lärare som undervisar minst en tredjedel av sin undervisningsskyldighet i den sekundära läroanstalten, är skyldig att i denna utföra annat arbete enligt de stadganden och bestämmelser som gäller denna läroanstalts lärare i proportion till antalet undervisningstimmar han håller i läroanstalten.
Resekostnader
7. Ersättningen för resekostnader för gemensam lärare fastslås enligt 1 kapitlet 6 §.
Undervisning i grundskolan och gymnasiet
8. Om den gemensamma lärarens primära läroanstalt är en grundskola eller ett gymnasium, tillämpas 23 § 1 punkten gällande gymnasier och grundskolor i bestämmelserna för enskilda läroanstalter endast på undervisningen vid nämnda läroanstalter, dock inte på undervisningen vid andra läroanstalter.
15 § Timlärare i huvudsyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
Definition av huvudsyssla
2. En timlärare är i huvudsyssla om han undervisar i någon eller flera av de i punkt 1 nämnda till statsandel eller statsbidrag berättigade skolorna eller läroanstalterna eller i yrkeshögskola sammanlagt i snitt minst 16 klasstimmar eller i vuxengymnasium eller gymnasiets vuxenlinje i snitt minst 14 klasstimmar. Med klasstimme avses i detta sammanhang även sådana uppgifter utanför klassen, för vilka betalas årsveckotimarvode.
Förutsättningen för att timmarna ska räknas ihop, är att man avtalat om detta innan anställningen börjar. I tillsvidareanställningar börjar räkningen sedan uppsägningstiden löpt ut.
3. Om en timlärare undervisar i två eller flera läroanstalter så att undervisningsskyldigheten uppfylls vid någon av dessa läroanstalter, är han timlärare i bisyssla vid de andra.
Grundlön
4. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla fastställs som för en lärare med de undantag som nämns i den här paragrafen.
5. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande lärare, om inte annat har bestämts i de läroanstaltvisa bestämmelserna. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen där grundlönen är en annan, beräknas en vägd grundlön för honom för bestämning av lönen. Från grundlönen för en timlärare i huvudsyssla görs avtalade avdrag för avsaknad av behörighet och till grundlönen läggs avtalade kompetenstillägg om man inte redan beaktat dem i grundlönen.
Erfarenhetstillägg
6. Till timlärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg på samma grunder som till motsvarande lärare. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen, för vilka han har rätt till olika stora erfarenhetstillägg, bestäms hans erfarenhetstillägg enligt de timmar han undervisar mest i. Om timmarna i de olika ämnena är lika många, bestäms antalet erfarenhetstillägg enligt det som är fördelaktigare för timläraren.
Vägd undervisningsskyldighet och anpassad lön
7. En timlärare i huvudsyssla har samma undervisningsskyldighet som motsvarande lärare. Om timläraren undervisar i ämnen där undervisningsskyldigheten är en annan, beräknas för honom en vägd kalkylerad undervisningsskyldighet.
8. Ifall en timlärare i huvudsyssla inte har samma timantal som motsvarande lärares undervisningsskyldighet, fastställs lönen enligt timantalet i förhållande till full undervisningsskyldighet.
Övertimarvode
9. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode som räknas ut enligt 13 § och som bestäms i varje läroanstalt enligt 5 punkten och i övrigt enligt samma grunder som för en lärare.
Lön till gemensam timlärare i huvudsyssla
10. För en timlärare som har timmar i två eller flera läroanstalter för att det ska räknas som huvudsyssla bestäms grundlönen och undervisningsskyldigheten som ovan stadgas. I varje läroanstalt räknas den andel timmar för vilken full lön betalas.
Semesterpremie
11. Till timlärare i huvudsyssla betalas semesterpremie på samma grunder som till motsvarande lärare.
Anställningsförhållandets kontinuitet
12. Anställningsförhållandet för en timlärare i huvudsyssla med visstidsanställning anses vara sammanhängande om det upphör i slutet av terminen eller under därpå följande lov och inleds i början av följande termin vid samma läroanstalt.
16 § Timlärare i bisyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
2. På timlärare i bisyssla vid musikläroanstalter tillämpas dock bestämmelserna för timlärare i huvudsyssla, om villkoren för musikläroanstalter i 17 § i bilaga 8 i kapitel 7 uppfylls.
Lön och undervisningsskyldighet
3. Till en timlärare i bisyssla betalas ett arvode för varje timme han håller. Den löneklass som är grund för timlärarens arvode är den samma som den ovägda grundlön som är grunden för lärarens lön. Timarvodets beräknas enligt 13 § om inte annat har bestämts i de läroanstaltvisa bestämmelserna.
4. Undervisningsskyldigheten motsvarar den ovägda undervisningsskyldighet som är grund för lärarens lön, om inte annat har bestämts i de läroanstaltvisa.
Löneutbetalning i vissa frånvarosituationer
5. Om en timlärare i bisyssla deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller kompletteringsutbildning som arbetsgivaren förordnat, betalas lön för denna tid enligt antalet arbetsplanen.
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbetstid
Tillämpningsområde
1. På läroanstaltens rektor, lärare och övrig undervisningspersonal tillämpas total arbetstid, om man har avtalat om det i de läroanstaltvisa bestämmelserna. Då iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om
Arbetstid
kontorsarbetstid i 2 kapitlet 2 § med beaktande av den specialkaraktär rektors, lärares och övrig undervisningspersonals arbete har.
2. På grund av arbetets specialkaraktär består rektorns, lärarens och den övrig undervisningspersonalens uppgiftshelhet delvis av uppgifter, som är svåra att placera i ett noga avgränsat arbetstidsschema eller i den dagliga arbetstiden, och delvis av uppgifter som kan utföras annanstans än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under läsåret. Av den orsaken blir rektorns, lärares och övrig undervisningspersonals arbetstid flexibel under olika tider av läsåret och avviker t.o.m. dagligen från den arbetstid som nämnts ovan.
Semester
3. Rektorns, lärarens och den övriga undervisningspersonalens rätt till semester fastställs enligt kapitlet om semester.
18 § Undervisningspersonalens arbetstid
1. Antalet undervisnings- och skolarbetsdagar, lektionernas längd, placeringen av lärarnas undervisnings- och annan arbetstid bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller motsvarande dokument.
2. När lärarens arvodesgrund bestäms som övertimarvode eller tid som inräknas i undervisningsskyldigheten enligt kalkylerad arbetsmängd ska arbetsgivaren och läraren tillsammans på förhand kalkylera det antal timmar som står till förfogande för arbetet.
19 § Full lön
1. Med lärares fulla lön avses grundlönen inklusive alla månatliga, regelbundet återkommande lönetillägg, tilläggsarvoden och ersättningar inklusive övertimarvodena.
2. Lönen för avlönad arbetsledighet samt semesterpremien räknas ut på basis av lärarens fulla lön.
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning
1. För förtroendemannen reserveras befrielse från arbetet av den tid som hör till undervisningsarbetet och förtroendemannaersättning betalas fr.o.m. 1.4.2014 enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / mån. | Befrielse / vecka |
–19 | 62,27 € | 2 |
20–59 | 78,34 € | 2 |
60–129 | 91,39 € | 3 |
130–159 | 91,39 € | 4 |
160– | 102,44 € | 5 |
Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant med stöd av meddelande till arbetsgivaren sköter förtroendemannauppdraget då förtroendemannen är förhindrad att göra det under huvuddelen av en kalendermånad, betalas ersättning för månaden i fråga till suppleanten.
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas fr.o.m. 1.2.2016 arvode enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / mån. |
10–100 | 33,14 € |
101–200 | 43,18 € |
201– | 59,25 € |
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt till lagenlig befrielse från sina ordinarie arbetsuppgifter. För en lärare som har arbetstid med undervisnings- skyldighet är befrielsen 30 timmar med undervisningsskyldighet per läsår. Om arbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsperiod inte pågår hela läsåret, räknas befrielsen ut i förhållande till undervisningsveckorna.
Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse kan ersättas med övertimarvode.
Till en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbete eller övertimarvode till lärare som har arbetstid med undervisningsskyldighet.
Tillämpningsanvisning:
När man fastställer det antal timmar som utgör grunden för ersättningen ska man beakta att det är fråga om annat arbete än undervisning i klass, varvid ett övertimarvode motsvarar 1,5 timmar arbete.
KAPITEL 7 DE LÄROANSTALTVISA BESTÄMMELSERNA SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola
1 § Tillämpningsområde
Denna bilaga tillämpas på undervisning i grundskola och gymnasium.
2 § Definitioner
Indelning av grundundervisning
Denna bilaga tillämpas på undervisning som ges i grundskolan:
– i årskurserna 1–6 samt förskoleundervisning som ges till andra än de elever som omfattas av förlängd läroplikt
– i årskurserna 7–9 och tilläggsundervisning (årskurs 10)
– specialundervisning i enlighet med den undervisning som avses i 17 § i lagen on grundskoleundervisning
Blandgrupp
En blandgrupp är antingen en lågstadie- eller högstadiegrupp eller gymnasiegrupp beroende på om det i gruppen finns flest elever i årskurserna 1–6 eller i årskurserna 7–9 eller gymnasieelever. Om det finns lika många elever tillämpas bestämmelserna för den högre lönegrunden.
Rektorer
3 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Xxxxxxxxxx
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011064 Grundlön grundskola
011065 Grundlön gymnasium
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Rektors undervisningsskyldighet
2. Rektors undervisningsskyldighet i grundskola är 2–11 veckotimmar.
3. Rektors undervisningsskyldighet i gymnasium är 2–9 veckotimmar.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
4. I rektors undervisningsskyldighet kan förutom undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar också inräknas andra uppgifter.
Bestämningsgrund för antalet undervisningstimmar och löneklass
5. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
4 § Prövning av framsteg i läroplikten
Till rektorn betalas lön enligt 12 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal för prövning av framsteg i läroplikten.
5 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid. När semesterkvalifikationsmånaderna fastslås beaktas också den tid han tjänstgjort som lärare i huvudsyssla i läroanstalten.
Biträdande rektorer
6 § Koefficient för biträdande rektors undervisningsskyldighet samt arvode Tillägg för biträdande rektor
1. Till lärare som är biträdande rektor betalas ett tillägg (statistikkod 011151) som är 16–24 % beräknat på grundlönen enligt 11 §.
Ovan nämnda höjning beaktas inte som grund för övertimarvode.
Biträdande rektors undervisningsskyldighet
2. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3–0,8.
3. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Fastställande av antal undervisningstimmar och grundlön
4. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
7 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, betalas lön till honom som till lärare enligt 29 §.
8 § Skolhemsföreståndare och skolföreståndare Tillämpningsområde
1. Denna paragraf tillämpas i skolhem.
Grundlöner
2. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011261 Föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet och lön för skolföreståndare som undervisar i specialklass
3. Undervisningsskyldigheten för lärare i specialklass som är skolans föreståndare minskas med 6–8 timmar i veckan och till honom betalas lön som är 20 % högre än grundlönen.
Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar
4. Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Ersättning för tid bunden av arbete
5. Föreståndares och skolföreståndares ersättning för tid bunden av arbete fr.o.m. 1.2.2016:
Vardag | 13,02 euro |
Lördag | 26,27 euro |
Söndag | 39,31 euro |
Ersättningen justeras motsvarande den generella höjningen.
9 § Skolföreståndare (Steiner-skola, Rinnekoti) Steiner-skola
Om skolan inte har en rektor, kan undervisningsskyldigheten för lärarkårens vice ordförande eller för den ansvarige läraren minskas högst som följer: koefficient för undervisningsskyldighet 0,3–0,8.
När koefficienten fastställs tillämpas vad som bestäms i 6 § 3 och 4 punkten.
Rinnekoti
Till speciallärare som verkar som skolans föreståndare betalas för ledning av skolan 16 % högre lön beräknad på grundlönen och undervisningsskyldigheten minskas med två veckotimmar.
10 § Föreståndare och biträdande föreståndare (Toivolakoti, Pipola)
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011259 Föreståndare
011154 Biträdande föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet för biträdande föreståndare som är skolans föreståndare
2. Undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndare, som är skolans föreståndare eller som har lärarbehörighet är 6–8 timmar i veckan.
Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar
3. Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 6 kapitlet 17 § om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
Lärare
11 § Grundlöner, övertimarvodeskoefficienter och erfarenhetstillägg Grundlöner
1. Grundlönerna och övertimarvodeskoefficienterna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
1. Lektor och studiehandledare (gymnasium)
012151 a. Högre högskoleexamen och behörighet som
lärare vid gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet
012150 b. Behörighet som lärare i grundundervisning
eller tidigare behörighet som lärare vid gymnasium
012145 c. Högre eller lägre högskoleexamen
012139 d. Annan än ovan nämnd
2. Lektor (grundskola)
012249 a. Högre högskoleexamen och behörighet som
lärare i grund-/ gymnasieundervisning eller tidigare äldre lektors behörighet
012248 b. Behörighet som lärare i grundundervisning
eller tidigare behörighet som lärare vid
grundskola/gymnasium | |
012244 | c. Högre högskoleexamen |
012242 | d. Lägre högskoleexamen |
012239 | e. Annan än ovan nämnd |
3. Speciallärare och specialklasslärare
012349 a. Högre högskoleexamen och behörighet som
speciallärare
012348 b. Lägre högskoleexamen och behörighet som
speciallärare
012347 c. Behörighet som speciallärare eller högre
högskoleexamen och behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
012346 d. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
012344 e. Lärare för gravt utvecklingshämmade som har
lämplig utbildning på minst institutnivå och därtill 35 studieveckor i specialstudier
012341 f. Xxxxx än ovan nämnd eller lärare för gravt
utvecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå
4. Klasslärare
012449 a. Högre högskoleexamen, behörighet som
ämneslärare samt behörighet som lärare i grundskola/gymnasium
012448 b. Behörighet som ämneslärare och behörighet
som lärare i grundskola/ gymnasium
012446 | c. Behörighet som lärare i |
grundskola/gymnasium | |
012435 | d. Annan än ovan nämnd |
Erfarenhetstillägg
2. Grundskola och gymnasium (med undantag av Steiner-skolor)
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
3. Steiner-skolor
Erfarenhetsår | 5 år | 7 år | 10 år | 15 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
En lärare i Steiner-skola som har avlagt lämplig högskoleexamen eller examen på institutnivå får inräkna två år av utbildningstiden som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Förskolelärare
4. Till förskolelärare som har barnträdgårdslärarexamen, socionomexamen (yrkeshögskola), socialpedagogexamen eller handledarexamen inom socialbranschen betalas lön enligt samma grunder som till klasslärare med grundskole-/gymnasielärarbehörighet.
Lärare i Steiner-skola
5. En lärare som har avlagt examen vid Snellman-högskolan har rätt till motsvarande lön som den som avlagt en högre högskoleexamen.
Tilläggsarvode för specialisering
6. Till klasslärare som avlagt stadgade specialiseringsstudier i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk, i modersmålet eller i matematik och som innehar lärartjänst och undervisar i nämnda språk eller i sitt specialiseringsämne betalas ett tilläggsarvode för specialisering, som är 4 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkterna 4a eller 4b i 11
§.
Tillägg för nybörjarundervisning
7. Till klasslärare eller speciallärare, vars basundervisningsgrupp till minst 2/3 omfattar förskoleelever som får förskoleundervisning eller första eller andra årskursens elever, betalas tillägg för nybörjarundervisning som är 3 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkterna 4a eller 4b i 11 §.
Studiehandledare i grundskola
8. Vad som i detta avtal stadgats om lektor gäller även för studiehandledare i grundskola.
12 § Undervisningsskyldighet
undervisningsskyldighet i veckan
1. Lektor (gymnasium)
modersmålet, litteratur och finska som andra språk 16,5 det andra inhemska språket, främmande språk, informationsteknik 19,5
– undervisningsskyldigheten i A1-, A2- och B1-språk är en veckotimme mindre än ovan avtalat
matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 20,5 religion, filosofi, livsåskådning, psykologi,
historia, samhällslära, biologi och geografi,
hälsokunskap 21,5
huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd,
elevhandledning 22,5
gymnastik eller övriga valbara ämnen som inte
direkt hänför sig till ovan nämnda ämnen 23,5
2. Lektor (grundskola)
modersmålet, litteratur och finska som andra språk 18,5 det andra inhemska språket och främmande språk 20,5 informationsteknik 19,5
matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 21,5
elevhandledning 22,5
religion, livsåskådning, filosofi, historia, samhällslära, biologi, geografi, huslig ekonomi,
merkantila ämnen, hälsolära 23,5 textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och
skogsbruk och trädgårdsskötsel 24,5
andra ämnen 23,5
3. Specialundervisning
lärare för specialklass, speciallärare
(utvecklingshämmade) 22,5
speciallärare 24,5
4. Klassundervisning
klasslärare 24,5
förskolelärare 24,5
5. Steiner-skola
Eurytmi i Steiner-skola 19,5
Fullgörande av undervisningsskyldigheten och vägd undervisningsskyldighet
1. Om undervisningsskyldigheten för lärare eller timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för huvudsyssla.
2. Om en lektor för samma arbetsgivare och i samma skolform undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller är en blandlektor (16 §) fås lektorns undervisningsskyldighet så att antalet veckotimmar i de olika ämnena avvägs till en genomsnittlig undervisningsskyldighet. Om den genomsnittliga undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Tillämpningsanvisning:
Grundskolan (lågstadium, högstadium och specialundervisning) ses som samma skolform, vars timmar räknas in i den vägda undervisningsskyldigheten. För timmar i gymnasiet görs en separat avvägning.
13 § Lektor i elevhandledning
1. Bestämmelserna i den här paragrafen kan tillämpas på arbetstiden och lönen för en lektor i elevhandledning om lektorn i elevhandledning och arbetsgivarens företrädare kommit överens om det.
Arbetstid
2. Arbetstiden för lektor i elevhandledning fördelas på bunden arbetstid och arbetstid som inte är bunden. Av den årliga bundna arbetstiden ska minst 40 och högst 80 timmar (elevhandledning) placeras på annan tid än under elevernas skoldag.
Den årliga bundna arbetstiden är 1224 timmar. Av denna arbetstid kan lektor i elevhandledning beordras att hålla högst 494 undervisningstimmar i klass per läsår. Om den bundna arbetstiden med lärarens samtycke på arbetsgivarens order överstiger 1 224 timmar, betalas för varje timme 1/153 av månadslönen.
Lön
3. Grundlönerna för lektor i elevhandledning finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
a. Högre högskoleexamen och behörighet som grundskole-
/gymnasielärare eller tidigare äldre lektors behörighet
015156 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015159 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
b. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
015155 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015158 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
c. Annan än ovan nämnd
015143 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015146 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % |
4. Om lektorn i elevhandledning har elevhandledares utbildning, höjs den nedre och övre gränsen
med 4 %.
5. När man fastställer grundlönen för lektor är lönen för föregående läsår i sin helhet jämförelselön så, att föregående läsårs timmar och uppgifter samt den lön som betalts används för antalet avlönade timmar och uppgifter. I ny totallön betalas grundlön som är minst lika stor som den lön i eurobelopp som tidigare betalades.
14 § Lärarkoefficient i gymnasium
1. Lärarens klasstimmar multipliceras med 1,10 för att man ska få det totala antalet timmar som är grund för lönen.
2. Med klasstimmar avses här de klasstimmar som hålls i ämnet, elevhandledning i klass, stödundervisningstimmar och förberedelse av demonstrationstimmar.
3. Koefficienttimmarna för demonstrationer uträknas med 1,10 av det oförhöjda timantalet för demonstrationer. Demonstrationsförberedelsetimmar bestäms enligt 24 §.
4. Om en lärare i en grundskola eller en gemensam lärare för grundskola och gymnasium undervisar i gymnasium, gäller ovan nämnda även honom för gymnasietimmarnas vidkommande.
15 § Samplaneringsskyldighet
Förutom de undervisnings- och andra uppgifter som fastslagits för läraren ska han, beroende på hur detta verkställts i skolan, delta 2–5 timmar per två veckor i samplanering av undervisningen, förhandlingar per ämnes- och sakgrupp, samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter rörande planering och utveckling av skolans verksamhet.
16 § Blandlektorstillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både gymnasium och vuxengymnasium, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % beräknat på grundlönen enligt 11 §.
17 § Tillägg för grundskola
Till lektor i gymnasium i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i grundskola, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
18 § Tillägg för gymnasium
Till lektor i grundskola i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i gymnasium betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
19 § Tillägg för förskoleundervisning
Till klasslärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera elever i förskoleklass utöver lågstadieeleverna, betalas ett tillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt 11 §.
20 § U-områdestillägg
1. Till en lärare som arbetar i landskommunerna i Lapplands län, i Kemijärvi eller Kuhmo stad eller i Hyrynsalmi, Kuivaniemi, Kuusamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Houtskär, Iniö, Korpo, Gustavs, Nagu, Rymättylä eller Velkua kommun, betalas ett U- områdestillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt 11 §.
2. U-områdestillägget beaktas inte när arvodet för övertimmar fastslås.
21 § Extra uppgifter i enskilda skolor
1. Till en lärare som åläggs att sköta en separat uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i den enskilda skolan, betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå ett separat tillägg i euro.
2. I de enskilda skolorna tillämpas för ovan nämnda ändamål följande belopp per månad från 1.2.2016:
Elever | Dyrortsklass I | Dyrortsklass II |
–200 | 362,83 € | 353,11 € |
201–400 | 605,16 € | 588,54 € |
401–600 | 846,12 € | 823,96 € |
601–800 | 1 088,46 € | 1 059,37 € |
801–1000 | 1 330,79 € | 1 294,80 € |
1001– | 1 451,28 € | 1 412,50 € |
3. Om en grundskola och ett gymnasium verkar tillsammans, bestäms kvoten enligt det sammanlagda antalet elever.
22 § Anskaffnings- och skötseluppgifter i färdighets- och konstämnen
Till lärare i färdighets- och konstämnen betalas för anskaffning och skötsel av tillbehör och material per skola (grundskola och gymnasium tillsammans) fr.o.m. 1.2.2016
i dyrortsklass I 380,36 €
i dyrortsklass II 369,99 €
om antalet basundervisningsgrupper är färre än 9 och
i dyrortsklass I 570,53 €
i dyrortsklass II 533,24 €
om antalet basundervisningsgrupper är 9 eller flera.
23 § Minskning av undervisningsskyldigheten Lärare som undervisar i två eller flera enheter
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i två eller flera enheter minskas med en veckotimme, om han enligt arbetsplanen byter undervisningsenhet under dagen.
Tillämpningsanvisning:
Om avståndet mellan enheterna är under en kilometer, genomförs inte minskningen.
Om läraren enligt arbetsplanen byter enhet under dagen i genomsnitt minst tre gånger i veckan är minskningen en och en halv veckotimme, om bytet av enhet i genomsnitt sker minst fem gånger i veckan är minskningen två årsveckotimmar och om bytet i genomsnitt sker minst åtta gånger är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren, när han reser från sin bostad eller från bostaden närbelägen enhet till en annan enhet eller andra enheter genom att använda kortaste möjliga vägval, måste resa minst 30 kilometer i veckan, minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och därtill med en halv årsveckotimme för varje påbörjade 50 kilometrar beräknade enligt ovan.
Minskning för sammansatt klass
2. Den årliga undervisningsskyldigheten för en klasslärare, som undervisar en grupp där det ingår elever från två eller flera årskurser, minskas med en veckotimme.
3. Om undervisningsgruppen omfattar en eller flera elever i förskoleklass minskas undervisningsskyldigheten också med en timme.
Vissa administrativa uppgifter i Steiner-skola
4. I undervisningsskyldigheten för den lärare som är ordförande eller sekreterare för lärarkåren kan inräknas högst en veckotimme för dessa uppgifter.
24 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten i gymnasium
1. Av det arbete som utförs utöver de egentliga timmarna i klass får till undervisningsskyldigheten räknas timmar enligt följande.
Gymnasieresurs
2. Utöver koefficienten för enskilda lärare anvisas i arbetsplanen som grund för lärarnas lön 20 veckotimmar per gymnasium och 0,16 veckotimmar per elev. När man fastslår de timmar som anvisas i arbetsplanen beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens deltagande i de muntliga förhör som hålls i anslutning till gymnasieexamen och förberedande korrigering av proven i studentexamen samt de specialuppgifter som läraren förordnats.
Arvode för klassföreståndare
Som grund för arvodet för klassföreståndare används månadsarvodet i
euro, vilket för en hel veckotimme är 142,71 € i månaden (fr.o.m.
1.2.2016).
Hur demonstrations- och laborationstimmar räknas ut
3. I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förberedelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
4. I undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de hållna timmarna i dessa ämnen.
Klassföreståndare i lågstadium
5. Ifall en lektor eller en timlärare i huvudsyssla har ålagts att handha en klass i lågstadiet och han undervisar i minst hälften av timmarna, minskas hans undervisningsskyldighet med en veckotimme.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
6. För uppgifter som kontaktlärare för yrkesvägledning i anslutning till elevhandledning utom klassundervisningen får en lärare i undervisningsskyldigheten inräkna en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
Gymnasiediplom och muntliga förhör
7. Arbete orsakat av gymnasiediplom och muntliga förhör ersätts så att 1,5 timmar motsvarar en undervisningstimme.
Avrundning av timmarna
8. Om det antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
Xxxxxxxx lärare för grundskola och gymnasium
9. De i denna paragraf nämnda uppgifterna inräknas i undervisningsskyldigheten för en gemensam lärare för grundskola och gymnasium på samma sätt som för en lärare i gymnasium.
25 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten i grundskola Lärarhandledning
1. För lärarhandledningstimme i grundskola betalas arvode som utgår enligt övertimarvodesgrunden för lärarens tjänst.
Skötsel av bibliotek
2. För skötsel av skolans bibliotek betalas ett arvode motsvarande 1–4 årsveckoövertimmar.
Skötsel av samlingar
3. För skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Arrangerande av musikframträdanden
4. För arrangerande av skolans gemensamma musikframträdanden betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme. Motsvarande ersättning betalas också till en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare när uppgiften är fastställd i arbetsplanen och skolan har minst sex lärare.
Arvode för klassföreståndare
5. Till en lektor som är klassföreståndare betalas ett månadsarvode som
fr.o.m. 1.2.2016 är 119,61 € per månad.
Ledning och övervakning av kosthåll
6. För ledningen och övervakningen av kosthållet i en grundskola betalas till den lärare i huslig ekonomi som i arbetsplanen ålagts denna uppgift, en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Skötsel av AV-läromedel
7. För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Föreståndare för språklaboratorium
8. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till den lärare som ålagts uppgiften ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Skötsel och övervakning av datautrustning
9. För skötsel och övervakning av datautrustning betalas till den som ålagts uppgiften som ansvarig en ersättning om en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund och i högstadier, där datateknik läses som ett tillvalsämne, en ersättning som motsvarar två veckotimmar.
Elevkårens handledare
10. För uppgiften som handledare för elevkår på högstadiet betalas till den lärare som ålagts uppgiften en ersättning om 0,5–2 veckotimmar enligt hans egen övertimarvodesgrund.
Övervakning av hemuppgifter
11. För tillsynstimme som ordnats för hemuppgifter eller andra studier då elev på grund av skjuts eller något annat arrangemang av skolarbetet är tvungen att vänta i skolan, får läraren, förutsatt att tillsynen inte sker i samband med någon annan avlönad arbetsuppgift, en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Handledning av elever på elevhem
12. För en timme fritidshandledning för elever vid elevhem får lärare en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Förhör av privatelev och prövning av framsteg i läroplikten
13. Till en rektor eller lärare betalas för förhör i anslutning till examen som avses i 38 § i lagen om grundläggande utbildning och för prövning av framsteg i läroplikten som avses i 25 § i lagen om grundläggande utbildning i arvode 36,61 € per förhör (fr.o.m. 1.2.2016).
Om flera elever deltar i förhöret, betalas till läraren fullt arvode för de tre första eleverna, hälften av arvodet från och med den fjärde till och med den nionde eleven och 1/4 av arvodet från och med den tionde eleven.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
14. För personlig elevhandledning och handledning i smågrupper samt för informations- och andra uppgifter inräknas i lärarens undervisningsskyldighet sammanlagt två timmar per vecka per basgrupp vid högstadium för de första sex basgrupperna och en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever.
För uppgifter som kontaktlärare i elevhandledning inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever i högstadiet.
För arrangemang kring introduktionen i arbetslivet inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever som deltar i introduktionen.
Förberedelse av demonstrationstimmar
15. I undervisningsskyldigheten för lektor och speciallärare som på motsvarande klasser i högstadiet undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de timmar som hålls i dessa ämnen.
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi och speciallärare för elever på motsvarande klasser i högstadiet, inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrationstimmar i dessa ämnen en femtedel av fysik- och kemitimmarna per vecka.
Korsgående användning av vissa ersättningar
16. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan av ersättningarna nämnda ovan i punkterna 2, 3, 7, 8, 9 och 10 bildas en gemensam timme. Arbetsgivaren kan dela denna timme för skötsel av uppgifterna på annat sätt än vad som stadgats i punkterna i fråga.
26 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisningsskyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 24 och 25 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
27 § Uppgifter som ersätts separat Arvode för klubbarbete
1. Till lärare betalas för klubbtimmar arvode enligt den egna övertimarvodesgrunden.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
2. Till lärare som åläggs att vid studentskrivningar sköta rektors uppgifter då rektorn är jävig att sköta dem, betalas arvode för varje timme motsvarande den totala lönen dividerad med 150.
28 § Uppgifter som ersätts separat i skolhem Kvot för specialuppgifter
1. Till lärare betalas arvode enligt övertimarvodesgrunden för specialuppgifter som har godkänts i skolans läroplan. Skolan har till sitt förfogande högst 20 timmar i veckan för vilka ersättning för specialuppgifter betalas samt därtill en timme per påbörjad grupp om åtta elever.
Klubbverksamhet
2. För ledning av i skolans läroplan godkänd frivillig klubb för främjande av skolarbetet som hålls utom den dagliga skoltiden, betalas till läraren ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme i enlighet med timmarna under läsårets arbetsveckor.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
3. Om läraren inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, kan ovan nämnda uppgifter i behövlig omfattning inräknas i lärarens undervisningsskyldighet så, att antalet timmar under läsårets arbetsveckor motsvarar lärarens årsveckotimmar
29 § Utbildning och planeringsarbete
1. Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsarbete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret.
2. Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utöver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
30 § Övrigt lärararbete
1. En lärare och timlärare i huvudsyssla är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra uppgifter som arbetsgivaren fastställer under 24 timmar per läsår. Uppgifterna kan till exempel innebära planerings- och utvecklingsarbete, utveckling av lärarens kunnande, planering/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärararbete. Av den ovan nämnda arbetstiden kan man fastställa att sex timmar ska utföras under högst en separat arbetsdag som kan utgöra en lördag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En lärare som anställts för ett läsår med full arbetstid undervisar högst 20 timmar.
2. En lärare och timlärare i huvudsyssla som i genomsnitt undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som lärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret. En timlärare i bisyssla kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret.
31 § Xxxxxx till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skillnaden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
32 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av lön som motsvarar full undervisningsskyldighet enligt följande formel:
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen
=
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet
3. Om timantalet för lärarens vikarie är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver full lön övertimarvode för de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten.
33 § Övertimmar
1. För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
2. Timmar i gymnasium som utförs av grundskollärare utöver timmarna i grundskola inräknas i undervisningsskyldigheten efter grundskolans timmar. På motsvarande sätt inräknas för gymnasielärare timmar i grundskola som utförs utöver timmarna i gymnasium i undervisningsskyldigheten efter gymnasiets timmar.
3. Arvodesgrunden för klasslärares på högstadiet eller i specialundervisning hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för lektor eller specialundervisning.
4. Arvodesgrunden för speciallärares på lågstadiet eller högstadiet hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för klasslärare eller lektor.
34 § Undervisning under skollov
Undervisningstimmar under lov i grundskolor och gymnasier multipliceras för uträkning av det totala antalet timmar och för lön med 2 och de kan inräknas i undervisningsskyldigheten.
Timlärare
35 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte annorlunda avtalats i den här bilagan.
Grundlönerna finns i lönebilagan under statistikkoderna på motsvarande sätt som lektor / lärare: när koden för lektor är 012151 är koden för timlärare 012551.
Vissa andra bestämmelser
36 § Arvode för förhör och övervakning av privatelever
1. För varje förhör betalas till den förhörande läraren ett arvode om 40,96 € (fr.o.m. 1.2.2016). Arvodet kan omfatta skriftligt och muntligt förhör samt omtagning.
Om flera än en privatelev i samma årskurs deltar i förhör i samma läroämne betalas per elev enligt följande:
1–3 elever | fullt arvode och för därpå följande |
4–9 elever | 1/2 arvode |
10–20 elever | 1/4 arvode |
21– elever | 1/6 arvode |
2. Till den lärare som övervakar det skriftliga förhöret betalas för varje timme ett övervakningsarvode som fastställs så att lärarens fulla lön divideras med 150.
3. Till rektor betalas i moment 1 nämnt arvode utan iakttagande av den i momenten 1 eller 4 definierade differentieringen.
4. För korrigering av studentexamensprov betalas lön enligt grunderna i moment 1 för varje enskilt prov. Beträffande främmande språk anses korrigeringen utgöra ett prov.
5. Arvodet för förhör och övervakning gäller också en person
– som efter den egentliga studentexamen, eller som i sin egen skola efter förhör som följer på den egentliga studentexamen
– i ett separat prov tar om ett godkänt prov eller kompletterar studentexamen
– eller som deltar i studentexamen eller sådant därtill hörande i 9 § i lagen om anordnande av studentexamen avsett separat prov utgående från yrkesinriktad eller annan motsvarande utbildning och eventuella av undervisningsministeriet utfärdade tilläggsstudier,
37 § Ersättning för resekostnader
1. Lärare som undervisar vid två eller flera enheter får ersättning för kostnader för resor mellan enheterna och för resan från och till bostaden till den del resan överstiger sex kilometer.
2. Xxxxx läraren en dag undervisar i endast en skola, ersätts resekostnaderna till den del som resan från lärarens bostad till den längre bort belägna skolan förorsakar större kostnader än resan från lärarens bostad till den enhet som ligger närmare.
3. Timlärare ersätts endast för resorna mellan skolorna.
38 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
39 § Klubbarvode i vissa fall
Om klubben hålls av person som inte är lärare eller timlärare i huvudsyssla i skolan, betalas ett arvode som motsvarar det timarvode som skulle betalas till honom om han vore timlärare i bisyssla i skolan.
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium
Rektorer och biträdande rektorer
40 § Rektors grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlöner
1. Grundlönerna i lönebilagan har statistikkoden 011065.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
2. Rektorns undervisningsskyldighet är 100–300 timmar i året.
Bestämningsgrunder för undervisningstimmarna och grundlönen
3. När undervisningstimmarna och grundlönen fastställs inom ramen för den nedre och övre gränsen beaktas vad som är avtalat i 2 § 3 punkten i kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
41 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten
1. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisningsskyldighet.
2. Rektorn och biträdande rektorn får därtill, liksom lärare, i sin undervisningsskyldighet inräkna handledning av övningar i modersmålet samt av speciell orsak yrkesvägledning.
3. Undervisning på sommaren inräknas i rektorns undervisningstimmar.
42 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar fastställs enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal. När semesterkvalifikationsmånaderna beräknas beaktas också den tid som rektorn tjänstgjort som lärare i huvudsyssla vid samma läroanstalt.
43 § Arvodet till lärare som är biträdande rektor
1. Arvodet till biträdande rektor finns under statistikkoden 011151.
2. Grundlönen till lärare som är biträdande rektor är 20 % högre än annars. Höjningen beaktas inte som grund för övertimarvode.
44 § Minskning av undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3–0,8.
2. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
3. När antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas vad som avtalats i 2 § 3 punkten i kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
45 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, betalas lön till honom som till lärare enligt 53 §.
Lärare
46 § Grundlön och erfarenhetstillägg Grundlöner
Grundlönerna för lektor vid vuxengymnasium finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
012151 a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare vid gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet
012150 b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som lärare vid gymnasium
012145 c. Högre eller lägre högskoleexamen
012139 d. Annan än ovan nämnd
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
47 § Blandlektors tillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både dag- och kvällsskola, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % räknat på grundlönen enligt 45 §.
48 § Förhöjning för grundskolenivå
Till lärare vid vuxengymnasium eller vid vuxenlinje i gymnasium, i vars undervisningsskyldighet ingår timmar på grundskolenivå, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 45 §.
49 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och vikariatet infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av den ordinarie lönen enligt följande formel
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen
=
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet
3. Om det timantal som vikarien har är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver den ordinarie lönen övertimarvode för de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten.
50 § Samplaneringsskyldighet
Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare i huvudsyssla ska han, beroende på hur detta verkställs i skolan, under 2–5 timmar per två veckor delta i samplanering, i gruppförhandlingar ämnes- och sakvis, i samarbetet mellan hem och skola samt i planeringen av undervisningen och utförandet av arbetsuppgifter som hänför sig till utvecklingen av skolans verksamhet.
51 § Undervisningsskyldighet
1. Undervisningsskyldigheten för lärare vid vuxengymnasium eller vid vuxenlinje vid gymnasium är 18,5 timmar i veckan. I A1-, A2- och B1- språk är undervisningsskyldigheten en veckotimme mindre.
2. Den årliga undervisningsskyldigheten fås genom att undervisningsskyldigheten per vecka multipliceras med 33.
3. För varje obligatorisk, fördjupad och tillämpad kurs (28 lektioner) får lärare till sin undervisningsskyldighet lägga en årsveckotimme (33 timmar) för undervisning, muntligt slutförhör i gymnasium och för preliminär granskning av studentexamensproven och för andra än ovan nämnda kurser 31 timmar.
4. Om timmarna för en kurs är flera eller färre än 28 timmar, får för nämnda uppgifter i undervisningsskyldigheten inräknas timmar i den proportion som avses ovan.
5. Om en lärare undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller om han arbetar som s.k. blandlektor räknas den vägda undervisningsskyldigheten som timmar per år.
52 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
1. Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisningsskyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 24 och 25 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
2. Arbete som utförs utöver egentliga timmar i klass får inräknas i undervisningsskyldigheten enligt följande grunder.
Klassföreståndare
För klassföreståndaruppgifter inräknas en veckotimme i undervisningsskyldigheten.
Skötsel av bibliotek
För skötsel av bibliotek inräknas tre veckotimmar i undervisningsskyldigheten.
Skötsel av samlingar
För skötsel av samlingar i biologi och i fysik och kemi inräknas en veckotimme i undervisningsskyldigheten för varje samling.
Skötsel och övervakning av datautrustning
För skötsel och övervakning av datautrustning får lärare i sin undervisningsskyldighet inräkna två veckotimmar utöver de egentliga timmarna i klass. Om utrustningen är gemensam med grundskolan och gymnasieläraren har ålagts att sköta den gemensamma utrustningen inräknas två och en halv timme i undervisningsskyldigheten.
Hur demonstrationstimmar räknas ut
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förberedelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
Av timmar per vecka använda till förberedelser av demonstrationer i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas i undervisningsskyldigheten en tiondedel av de hållna timmarna.
När demonstrationstimmarna räknas ut beaktas den i 50 § 2 punkten ovan nämnda proportionen mellan 33 och 28 timmar.
Uppgifter i anslutning till studiehandledning
För arbete som kontaktläraren för yrkesvägledning sköter utom klassundervisningen, inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme
per basgrupp vid vuxengymnasium eller vuxenlinje vid gymnasium och för kontaktläraren för yrkesvägledning i anslutning till studiehandledning, en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
Arvode för klubbarbete
Till lärare betalas för klubbtimme arvode enligt hans egen övertimarvodesgrund.
Skötsel av AV-läromedel
För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet
För handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet betalas till läraren arvode för 7 timmar per kurs i modersmålet (28 timmar).
Organisation och övervakning av sommarkurs
Till lärare i årskurslöst vuxengymnasium och årskurslös vuxenlinje med uppgift att organisera och övervaka en sommarkurs betalas ersättning motsvarande en årsveckotimme enligt den egna övertimarvodesgrunden för varje sommarkursavsnitt.
Handledare för elevkår
För uppgiften som handledare för elevkår betalas ersättning 0,5–1,5 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
Avrundning av timmarna
3. Om det kalkylerade antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
53 § Uppgifter som ersätts separat Övervakning av studentskrivningar
1. Xxxxx en lärare övervakar studentskrivningar under den tid han inte anvisats andra uppgifter, betalas ersättning för övervakningstimme som fås genom att lärarens fulla lön divideras med 150.
Föreståndare för språklaboratorium
2. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till läraren ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
3. Till en lärare som åläggs att sköta rektorns uppgifter i samband med studentskrivningar, då rektorn är jävig att sköta dem, betalas full lön för varje sådan timme dividerad med 150.
Studiehandledning
4. På studiehandledning tillämpas det som man avtalat om i 25 § 4 punkten om elevhandledning i grundskolan.
54 § Xxxxxx till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skillnaden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
55 § Kompletteringsutbildning och planeringsarbete
Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsarbete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret.
Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utöver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
56 § Övrigt lärararbete
1. En lärare och timlärare i huvudsyssla är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra uppgifter som arbetsgivaren fastställer under 24 timmar per läsår. Uppgifterna kan till exempel innebära planerings- och utvecklingsarbete, utveckling av lärarens kunnande, planering/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärararbete. Av den ovan nämnda arbetstiden kan man fastställa att sex timmar ska utföras under högst en separat arbetsdag som kan utgöra en lördag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En lärare som anställts för ett läsår med full arbetstid undervisar högst 20 timmar.
2. En lärare och timlärare i huvudsyssla som i genomsnitt undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som lärarens
undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret. En timlärare i bisyssla kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret.
57 § Övertimmar
För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
58 § Undervisningsskyldighet som inte blir fullgjord
Om undervisningsskyldigheten för en ordinarie lärare eller timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för huvudsyssla.
Timlärare
59 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte annorlunda avtalats i denna bilaga.
60 § Timlärare i bisyssla
Grundlönen som utgör arvodesgrund för timlärare i bisyssla är densamma som grundlönen för motsvarande lärare och undervisningsskyldigheten samma som för lärare.
61 § Vissa andra bestämmelser
Gällande arvode för förhör och övervakning av privatelever, ersättning av resekostnader, arbete i anslutning till distansundervisning och klubbarvode tillämpas 35–38 § i bilagan om gymnasie- och grundskoleundervisning.
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING
Bilaga 3 Folkhögskolor
Rektorer
1 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlöner
Grundlön för rektor finns i lönebilagan under statistikkod 021060.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
2 § Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Biträdande rektor och prorektor
3 § Arvode för biträdande rektor/prorektor
Arvode för biträdande rektor finns under statistikkod 021150.
Till lärare i huvudsyssla, som i folkhögskola beordrats till biträdande rektor eller prorektor, och som fyller behörighetskraven betalas arvode för biträdande rektor, vilket är 8 % beräknat på grundlönen enligt 4 §.
Lärare
4 § Grundlön och erfarenhetstillägg Grundlöner
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022650 | Högre högskoleexamen |
022645 | Xxxxx behörighet som avses i 18 § i förordningen om behörighetskraven för undervisningspersonal med beaktande av övergångsbestämmelserna i 27 § eller person |
Erfarenhetstillägg
som fått lärarbehörighet för fritt bildningsarbete med stöd av dispens
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 6 % | 7 % | 7 % | 6 % |
5 §Tillägg för speciallärare
Till lärare som avlagt examen för speciallärare betalas speciallärartillägg som är 8 % beräknat på grundlönen enligt 4 §.
6 § Total arbetsskyldighet
Lärare är skyldiga att totalt hålla följande undervisningstimmar per arbetsår:
1. i modersmålet 700 timmar
2. för elever i främmande språk,
matematik, fysik och kemi 800 timmar
3. i religion, psykologi, historia, litteratur, samhällslära, ekonomi, biologi och geografi
samt med dem jämförbara ämnen 870 timmar
4. i övriga ämnen 870 timmar
7 § Den totala arbetsskyldigheten i form av undervisningsskyldighet och övrig arbetsskyldighet
Undervisningsskyldighet
1. Lärarens arbetsskyldighet i undervisningstimmar, dvs. undervisningsskyldigheten är minst 3/4 av den totala arbetsskyldigheten.
2. Om lärare nämnd i 6 § 1 mom. undervisar i flera ämnen med olika timantal, räknas hans totala undervisningsskyldighet ut så att den vägs enligt de olika ämnena.
Övrig arbetsskyldighet
3. Övrig arbetsskyldighet, i internat behövlig och till lärarens uppgifter hörande arbetsskyldighet, om undervisningsskyldigheten är 3/4 av den totala arbetsskyldigheten, är 339 timmar per år.
8 § Delning av lärares totala arbetsskyldighet
Ändring av undervisningsskyldigheten av särskilda skäl
1. Om undervisningen i ett institut av särskilda skäl kräver det, kan lärarens i § 7 nämnda undervisningsskyldighet fastslås så att den kan överskridas och underskridas, varvid övrig arbetsskyldighet ökas eller minskas med 1
½ timme per undervisningstimme.
2. Lärarens undervisningsskyldighet ska dock inte minskas så att den är mindre än 2/3 av den totala arbetsskyldigheten, om det inte av särskilda skäl är nödvändigt att minska undervisningsskyldigheten till 1/2 av den totala arbetsskyldigheten.
En timmes längd
3. En till undervisningsskyldigheten hörande undervisningstimme omfattar 45 minuter och en timme som hör till arbetsskyldigheten är 60 minuter.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
4. Undervisningstimmar som ingår i arbetsskyldigheten omfattar förberedelse för undervisningen, utarbetande och korrigering av till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter, med undantag för handledning och granskning av examensarbeten i specialkurser samt deltagande i lärarmöten.
Lärare som handleder examensarbete
5. För lärare, som handleder examensarbeten som ska göras i en specialkurs, ska av den övriga arbetsskyldigheten reserveras fyra timmar för individuell handledning per elev som skriver examensarbete.
Uppgifter som ingår i lärarens övriga arbetsskyldighet
6. De uppgifter som ingår i lärarens övriga arbetsskyldighet ska allmänt definieras när den totala arbetsskyldigheten delas. Till övrig arbetsskyldighet hör i främsta rummet av internatets karaktär föranledda fostrings-, handlednings-, övervaknings- och vårduppgifter. Biträdande rektorns och prorektorns uppgifter samt specialuppgifter som eventuellt ålagts lärare, t.ex. skötsel av biblioteket, ska ordnas så att de sköts inom ramarna för den övriga arbetsskyldigheten. Odefinierad övrig arbetsskyldighet som lärare ålagts, utförs enligt rektorns anvisningar.
Lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägledningen
7. Den lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägledningen får i sina undervisningstimmar inräkna 10 timmar per arbetsår för varje påbörjad elevgrupp om 30 elever.
Resor
8. Om en lärare i medeltal reser 250 kilometer per vecka till en annan verksamhetsenhet, inräknas av den till resor använda tiden högst 40 timmar per år i den övriga arbetsskyldigheten.
9 § Trettondagens inverkan på undervisnings- och arbetsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla i folkhögskola ska med anledning av trettondagen, om den infaller på en annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
10 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
11 § Övergång till årsarbetstid
Årsarbetstid enligt bilaga 4 kan tas i bruk vid läsårets början.
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid
Rektorer
12 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Xxxxxxxx
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
021060 Grundlön
021061 Rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller föreståndare minst 5 år.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
13 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
Biträdande rektorer/prorektorer
14 § Lärare som är biträdande rektor/prorektor Grundlön
Lönen för lärare som är biträdande rektor/prorektor finns i lönebilagan under statistikkoden 021159.
Arbetstid och lediga perioder
Biträdande rektors/prorektors arbetstid och lediga perioder fastställs på samma sätt som för lärare.
Lärare
15 § Lärares arbetstid Årsarbetstid
1. Årsarbetstiden är 1624 timmar, sålunda att läraren för 203–406 timmar
får välja tiden och platsen för arbetet.
Arbetstidsplan
Tillämpningsanvisning:
Den andel av arbetstiden som läraren själv får bestämma över ska stå i förhållande till lärarens arbetsmängd i form av undervisningstimmar, dock så att läraren får välja tiden och platsen för arbetet i fråga om högst 406 timmar.
2. I den arbetstidsplan som ska göras upp i början av läsåret, terminen eller anställningen fastställs hur arbetstiden ska användas. Ifall den tid som används för arbetet eller uppgifterna har bedömts fel eller om uppgifterna ändras, ska arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen ska alltid justeras så att den motsvarar användningen av faktisk arbetstid.
3. Arbetstidsplanen kan på arbetsgivarens initiativ göras upp för högst 1704 timmar, varvid antalet lediga perioder är högst det som avtalas i 15 § 1 och 2 mom.
16 § Lediga perioder Hur lediga perioder ges
1. En lärare ska under perioden 2.5–30.9 få en ledighet på minst 4 veckor (28 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Av de lediga perioderna ska 4 veckor ges som en sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka. Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
2. Utöver ovan nämnda ska en lärare i enlighet med sin årsarbetstid mellan
1.10 och 30.4 få en högst 8 veckor (64 kalenderdagar) ledighet under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Ledigheten ges i perioder om minst en vecka, och under en period som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
Tillämpningsanvisning:
De sammanlagda ledigheterna enligt punkt 1 och 2 beror på antalet timmar enligt lärarens årsarbetstid. I en årsarbetstid på t.ex. 1624 timmar ingår sammanlagt 12 veckor ledighet och i en årsarbetstid på 1704 timmar ingår sammanlagt 10 veckor ledighet.
Avtal om lediga perioder
3. Man kan med läraren komma överens om när ledigheten hålls och om en annan indelning i perioder.
Avdrag med anledning av ledighet utan lön
4. För en lärare, som har haft annan ledighet utan lön än den som avses i 1
§, 4 kapitlet i arbetsavtalslagen, under annan tid än för honom fastställd
ledig period, avdras från lönen för följande lediga period daglönen multiplicerad med 0,18 för varje arbetsdag som ingår i ledigheten utan lön. I fråga om en ledighet utan lön som varar högst en vecka görs avdraget dock i samband med följande lönebetalning.
Tillämpningsanvisning:
I bestämmelsen avses med arbetsdagar, arbetsdagar i folkhögskola. Då man räknar arbetsdagarna anses en kalendervecka omfatta fem arbetsdagar i folkhögskolan.
Exempel: Läraren har haft ledighet utan lön under 12 arbetsdagar i folkhögskolan i februari som har 28 kalenderdagar. Lärarens månadslön är 3 166,20 euro, varför daglönen är 113,80 euro. Av lönen för följande lediga period avdras alltså 0,18 x 12 x 113,08 euro, dvs. 244,25 euro.
Ersättning för sommarledighet
5. När anställningen upphör för en lärare som har anställts för en kortare tid än läsåret, betalas till läraren för sommarledighet för varje arbetsdag som anställningen har varat, ersättning som fås så, att daglönen multipliceras med talet 0,18. Om det i anställningen har ingått fastställda sommarlediga dagar under perioden 2.5–30.9, avdras de från antalet dagar som berättigar till ersättning för lediga sommardagar.
Tillämpningsanvisning:
Då man räknar antalet arbetsdagar i folkhögskolor anses en kalendervecka omfatta fem arbetsdagar.
Rätt till ersättning för ledig tid på sommaren har de, vars anställning är kortare än folkhögskolans läsår (1.8–31.7). Ersättning räknas ut enligt följande: lärarens daglön x 0,18 (antalet arbetsdagar i folkhögskolan – antalet lediga dagar för läraren i fråga). Daglönen fås så att den lön läraren fått under anställningen divideras med antalet kalenderdagar under anställningen.
Exempel: Ifall personens anställning har pågått från 15.3 till 16.6 och lediga dagar har fastställs för tiden 10.6–16.6, räknas ersättningen för lediga sommardagar ut enligt följande. Personen har under anställningsförhållandet fått 8 344,52 euro i lön och anställningen omfattar 94 kalenderdagar. Daglönen är 8 344,53 euro/94, dvs. 88,77 euro. Anställningen omfattar 62 arbetsdagar i folkhögskolan och 7 fastställda lediga dagar.
Läraren i fråga får i ersättning för lediga sommardagar 88,77 x 0,18 x (62–7) = 878,23 euro.
17 § Grundlöner
1. Grundlönerna som fastställs enligt arbetserfarenhetsår finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022657 | högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen |
022656 | högskoleexamen eller motsvarande lärare |
022653 | annan examen |
Tid som godkänns som arbetserfarenhet
2. Den till erfarenhetstillägg berättigande tiden fastställs så
som det i 5 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid har bestämts om tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Arbete som överskrider 40 arbetsveckor eller 1624 timmar
3. Ifall arbetsgivaren ger läraren arbete för flera än 40 arbetsveckor (1624 timmar), ska man till läraren för varje extra full arbetsvecka betala lönen för en vecka.
4. Man kan också med läraren komma överens om arbete som överskrider 1704 timmar (42 veckor) under de lediga perioderna, varvid man för varje timme betalar lön som räknas ut så att årslönen divideras med talet 1 680.
Deltidsarbete
5. Ifall man med läraren har kommit överens om en kortare årsarbetstid än 1624 timmar, fastställs lönen i motsvarande förhållande till 1624 timmar.
Protokollsanteckning:
I de anställningsförhållanden på deltid som är i kraft 31.1.2017 sjunker lönen inte till följd av denna bestämmelse.
Exempel: En lärare har 1200 timmar årsarbetstid. Till följd av ökningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet förlängs årsarbetstiden med 18 timmar. Om läraren inte kan anvisas extra arbete eller om det anvisade arbetet underskrider 18 timmar sjunker lönen inte.
Semesterpremie
6. En lärare som omfattas av detta avtal har inte separat rätt till semesterpremie.
18 § Förtroendemannens befrielse från arbetet
För lärare som är förtroendeman reserveras i arbetstidsplanen dubbelt så lång tid befrielse från arbetet per vecka för skötseln av förtroendemannauppgifterna jämfört med den befrielse för förtroendeman som man avtalat om i 20 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Bilaga 5 Medborgar- och arbetarinstitut
Rektorer
19 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder: 021060 Grundlön
021061 Rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller föreståndare minst 5 år.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är 75–100 timmar per år
För rektor i bisyssla är undervisningsskyldigheten högst 50 timmar per år.
20 § Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Biträdande rektor
21 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet
Grundlönen finns i lönebilagan under statistikkoden 021159.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Biträdande rektorns undervisningsskyldighet är 150 timmar per arbetsår.
22 § Avdrag för avsaknad av behörighet
För biträdande rektor, som inte uppfyller behörighetskraven för uppgiften, är den undre gränsen för grundlönen enligt 20 § 8 % lägre eller av särskilda skäl 16 % lägre.
23 § Arbetstid och semester
Biträdande rektors arbetstid och semester bestäms enligt samma grunder som rektors arbetstid och semester.
24 § Arvodet till lärare som är biträdande rektor
I medborgar- och arbetarinstitut, som inte har biträdande rektor, xxxxxxx till lärare i huvudsyssla som uppfyller behörighetskraven och som ålagts uppgiften som biträdande rektor, ett tillägg som är 8 % beräknat på grundlönen enligt 24 §.
Lärare
25 § Grundlön och erfarenhetstillägg
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022650 högre högskoleexamen
022645 för tjänsten lämplig lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen, eller examen på institutnivå eller behörighet för lärartjänst med stöd av dispens
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 6 % | 7 % | 7 % | 6 % |
26 § Undervisningsskyldighet
1. Lärarens undervisningsskyldighet per arbetsår är:
– i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet, det andra inhemska språket främmande språk samt i
matematisk-naturvetenskapliga ämnen 530 timmar
– övriga 580 timmar
2. Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika undervisningsskyldighet, ska hans undervisningstimmar per år räknas så att de vägs enligt de olika ämnena.
3. En undervisningstimme omfattar 45 minuter. I undervisningstimmen ingår förberedelse för undervisningen och likaså utarbetande och korrigering av till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter samt deltagande i lärarmöten.
27 § Övrig arbetsskyldighet
1. Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare uppgår till 374 timmar per arbetsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka till en annan verksamhetsenhet, inräknas av den till resor använda tiden högst 75 timmar per år i den övriga arbetsskyldigheten.
2. En timme av övrig arbetsskyldighet omfattar 60 minuter.
3. Till den övriga arbetsskyldigheten hör beroende på institutets speciella karaktär allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av undervisningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid institutet samt andra liknande uppgifter.
28 § Trettondagens inverkan på undervisningsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla vid medborgar- och arbetarinstitut ska med anledning av trettondagen, om den infaller på en annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
29 § Minskad undervisningsskyldighet Biträdande rektorns uppgifter
1. För en lärare som handhar biträdande rektorns uppgifter kan undervisningstimmarna minskas till minst 400 timmar. Om en lärare beordrats till biträdande rektor i ett institut där undervisningstimmarna är färre än 11 000 och där det finns minst fyra lärare i huvudsyssla, kan lärarens undervisningstimmar minskas till minst 300 timmar. Om institutet har över 5 000 studerande, kan lärarens undervisningstimmar minskas om det är synnerligen motiverat med hänsyn till mängden administrativa uppgifter till minst 200 timmar.
Specialuppgifter
2. Om läraren har ålagts specialuppgifter, som begränsar möjligheterna att hålla undervisningstimmar, kan lärarens undervisningstimmar minskas till minst 400 timmar.
Avdelningsföreståndare
3. Om en lärare är förordnad till avdelningsföreståndare kan hans undervisningstimmar minskas till minst 400 timmar. Ifall det likväl med hänsyn till mängden administrativa uppgifter är synnerligen motiverat, kan lärarens undervisningstimmar ytterligare minskas till minst 150 timmar.
Lärare som leder sitt undervisningsområde
4. Ifall institutet har minst 11 000 undervisningstimmar per år kan lärarens undervisningstimmar minskas till minst 200 timmar om läraren leder sitt eget undervisningsområde och inom detta särskilt sköter utvecklingen av undervisningen och undervisningsmaterialet samt handhar handledningen av timlärarna.
30 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
Bilaga 6 Studiecentraler samt timlärare vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut
31 § Timlärares arvoden vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut
1. Timarvoden för timlärare finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
a. timlärare som avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
022942 A-arvode
022946 B-arvode
b. timlärare som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen, gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi, hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
022939 A-arvode
022943 B-arvode
x. xxxxx timlärare
022937 A-arvode
022941 B-arvode
Timarvode för lärare vid studiecentral
d. timlärare som avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
022941 A-arvode
022945 B-arvode
e. timlärare som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen, gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi, hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
022938 A-arvode
022942 B-arvode
x. xxxxx timlärare
022936 A-arvode
02294 B-arvode
Arvodesgrund för konstnär
2. Arvodesgrunden för konstnär som undervisar inom sitt område bestäms enligt punkterna a.–c. beroende på den uppskattning och erkänsla som konstnären med sitt arbete nått internationellt, nationellt eller regionalt.
Kör- och orkesterledare
3. Till institutets kör- och orkesterledare betalas timlön minst enligt punkt b. om inte bestämmelsen i punkt a. ska tillämpas på hans arvodesgrund.
32 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
33 § B-arvode (kompetentillägg)
1. Kompetenstillägget, dvs. B-arvodet i tabellen ovan, betalas till timlärare som
a. har lärarbehörighet för folkhögskola, medborgar- och arbetarinstitut eller timlärare som har särskilt stadgad behörighet, eller
b. har avlagt vitsordet approbatur i vuxenpedagogik eller har pedagogiska studier i vuxenpedagogik omfattande 35 studieveckor
/ 60 studiepoäng samt har undervisat minst 100 timmar i sammanlagt minst två år vid institutet.
2. B-arvode betalas också till de timlärare som har yrkesutbildning för det ämne som läraren undervisar i och som via arbetet har skaffat erfarenhet som är av väsentlig nytta i undervisningsarbetet.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren beslutar när kriteriet för väsentlig nytta fylls.
34 § Hur anställningen inleds
Arbetsavtal och anställningsförhållandets längd
1. De rättigheter som baserar sig på anställningen för en timlärare börjar när läraren i realiteten inleder sitt arbete.
2. Timlärare anställs för en arbetsperiod åt gången eller för en arbetsperiod som är kortare, särskilt avtalad för viss tid.
35 § Timlärarens uppgifter
1. Till timlärarens skyldigheter hör att förbereda undervisningstimmen, hålla undervisningstimmen, att utföra arbeten i omedelbar anslutning till undervisningstimmen, samt att delta i lärarmöten i enlighet med institutets reglemente.
2. En timlärare som undervisar i genomsnitt minst 16 timmar per vecka är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra uppgifter som arbetsgivaren fastställer under 24 timmar per läsår. Uppgifterna kan till exempel innebära planerings- och utvecklingsarbete, utveckling av lärarens kunnande, planering/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärararbete. Av den ovan nämnda arbetstiden kan man fastställa att sex timmar ska utföras under högst en separat arbetsdag som kan utgöra en lördag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En lärare som anställts för ett läsår undervisar högst 20 timmar.
En timlärare som i medeltal undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret.
3. Timläraren är också vid behov temporärt skyldig att, inom sitt eget område och vad som med hänsyn till hans utbildning och enligt hans erfarenhet kan anses vara lämpligt, utföra övriga uppgifter i institutet som fastställts i verksamhets- och läroplanen, och som nära ansluter sig till institutets verksamhet. Xxxxxxxxxxxxx skriver på förhand in i arbetsplanen de timmar som separat ska ersättas. Arvodet för dessa uppgifter fastställs enligt 31 och 32 §.
4. En undervisningstimme är 45 minuter och en timme övrigt arbete är 60 minuter.
36 § Hur anställningen avslutas Uppsägningstid
1. När anställningen avslutas tillämpas kollektivavtalsbestämmelserna, dock så att uppsägningstiden ömsesidigt är 14 dygn.
Ett arbetsavtal för viss tid kan sägas upp mitt under avtalsperioden med iakttagande av uppsägningstid på samma grunder som ett arbetsavtal som gäller tillsvidare.
Uppsägningsgrunder
2. En timlärare kan sägas upp:
a. om eleverna i studiegruppen varaktigt varit färre än sju eller om en grupp med utvecklingshämmade elever varaktigt har färre elever än fem (medborgar- och arbetarinstitut).
b. om en grupp, som är avsedd att arbeta i minst 26 arbetsveckor, under arbetsåret sex gånger har haft färre elever än minimiantalet (medborgar- och arbetarinstitut).
c. om en grupp, som är avsedd att arbeta i minst 26 arbetsveckor, tre gånger i följd haft färre elever än minimiantalet (medborgar- och arbetarinstitut).
d. Ifall inga elever anländer första gången en studiegrupp ska samlas (folkhögskola samt medborgar- och arbetarinstitut).
e. en grupp som endast ska arbeta under en termin tre gånger i följd haft färre elever än minimiantalet (medborgar- och arbetarinstitut).
3. En timlärare kan sägas upp separat för varje studiegrupp. Om studiegruppen fortsätter är timläraren skyldig att undervisa gruppen under uppsägningstiden. Om ingen studiegrupp längre finns, ska timläraren under de timmar han hade haft finnas på plats i institutet och utföra övriga i 33 § 5 mom. i avtalet avsedda uppgifter som rektorn anvisat (medborgar- och arbetarinstitut).
37 § Semesterersättning
1. Timlärares rätt till semesterersättning bestäms på basis av stadgandena i semesterlagen.
2. Semesterersättningen betalas när institutets arbetsperiod slutar eller när anställningen upphör.
3. Över semesterersättningen ska ges en specifikation varav ersättningsgrunden framgår.
38 § Semesterpremie
En timlärare har rätt att få semesterpremie för de kalendermånader då han enligt semesterlagen arbetat minst 14 dagar.
39 § Lön för sjuktid och moderskapsledighet
1. Till en timlärare som i snitt undervisar minst 14 timmar i veckan betalas lön för sjuktid enligt 1 § och lön för moderskapsledighet enligt 3 § i kapitel 4.
2. Timlärarens anställningsförhållande anses som sammanhängande, om han varit i institutets tjänst till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar i veckan.
3. Rätten till sjukledighet med lön för andra än i punkt 1 avsedda timlärare fastslås enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
40 § Ersättning för resekostnader (tillämpas inte på studiecentraler)
1. Timlärares rätt till ersättning av resekostnader bestäms enligt kollektivavtalet, dock med följande undantag.
– Kostnaderna för resan från hemmet och tillbaka betalas från lärarens bostad eller från verksamhetsstället till arbetsplatsen på institutet till den del resan överskrider sex kilometer, när resan i ena riktningen är minst sex kilometer.
– När timläraren reser från sin bostad eller från sitt verksamhetsställe till arbetsplatsen på institutet, om institutet ligger i en annan kommun, betalas även dagtraktamente när resan i en riktning överstiger sex kilometer.
41 § Lönebetalning
1. Lönebetalningsperioden är en kalendermånad. Lönen betalas senast den 7:e kalenderdagen följande månad.
2. För övrigt iakttas bestämmelserna i 5 § i 1 kapitlet.
Bilaga 7 Idrottsinstitut
Rektorer och biträdande rektorer
1 § Grundlön och erfarenhetstillägg
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
031065 Rektor
031162 Biträdande rektor
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
2 § Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 280 timmar per år.
Minskningen av undervisningsskyldigheten för biträdande rektor är 4 veckotimmar.
3 § Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Lärare
4 § Lärares arbetstid
Årsarbetstiden är 1624 timmar, så att läraren får välja tiden och platsen för högst 406 timmar.
Protokollsanteckning:
Den andel av arbetstiden som läraren själv får bestämma över ska stå i förhållande till den mängd arbetstid som resurseras som undervisningstimmar.
5 § Arbetstidplan
1. I den arbetstidsplan som ska göras upp i början av läsåret, terminen eller anställningen fastställs hur arbetstiden ska användas.
2. Ifall den tid som används för arbetet eller uppgifterna har bedömts fel eller om uppgifterna ändras, ska arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen ska alltid justeras så att den motsvarar användningen av faktisk arbetstid.