TSFS 2009:2

1 § Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa vilken tillsyn de tillsyns- objekt som anges i 2 § ska genomgå i de fall Transportstyrelsen är tillsyns- myndighet och i de fall tillsynsaktiviteter har delegerats till erkänd organisation, behörigt organ eller behörig person.

Tillämpningsområde ‌

1 a § Dessa föreskrifter gäller för

1. svenska fartyg,

2. svenska redare, och

3. utländska fartyg på svenskt sjöterritorium. (TSFS 2017:45)

1 b § För fartyg i nationell sjöfart gäller endast 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 32 a–32 j, 46 § fjärde stycket, 50 § andra stycket och 53–56 §§, 3 kap. 2, 3,

7, 8 § 2, 11, 15, 16, 18 § 4–6 och 19–27 §§, 4 kap., 7 kap. 4, 5 och 10 §§

samt 8 kap. 7 §. (TSFS 2017:45)

1 c § Föreskrifterna gäller inte

1. fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera passagerare eller gods, eller

2. örlogsfartyg. (TSFS 2017:45)‌

Tillsynsobjekt

2 § Följande är tillsynsobjekt enligt dessa föreskrifter:

– fartyg

TSFS 2009:2

Konsoliderad elektronisk utgåva

SJÖFART

– redare

– utrustning

– erkända organisationer

– hamnar

– hamnanläggningar

– säkerhetsanordningar för sjöfart, och

– containrar.

Systemtillsyn ‌

3 § Följande fartyg och rederier omfattas av systemtillsyn:

1. fartyg och rederier som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95, och

2. fartyg och rederier som bedriver sjöfart med passagerarfartyg (fartområde E) och rederier som bedriver sjöfart med passagerarfartyg (fartområde C–D) som inte är ro-ro-passagerarfartyg om

– rederiet har minst tre fartyg, eller

– Transportstyrelsen särskilt beslutar det.

Bestämmelser om systemtillsyn finns i 2 kap. 35–41 §§.

Definitioner och förkortningar ‌

4 § I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. (TSFS 2015:68)

1969 års internationella skeppsmätnings- konvention	den internationella konventionen om skeppsmätning 1969 med tillhörande protokoll och ändringar (Inter- national convention on tonnage measurement of ships, 1969)
ackrediterat organ	organ som har ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
ankarplats	hamn eller ett annat område under en hamns jurisdiktion, men inte vid kaj, där samverkan mellan fartyg och hamn sker (TSFS 2010:178)
anmält organ	organ som har anmälts för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES Kommentar: Med anmält organ jämställs organ i tredje land med vilket EG har slutit avtal om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse, om organet har anmälts för uppgiften enligt reglerna i avtalet.

BCH-koden	den internationella koden om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (Code for the construction and equipment of ships carrying dangerous chemicals in bulk) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar BCH-koden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden).
besiktning	tillsynsförrättning som är kopplad till fartygets art, storlek och fartområde eller zon; besiktningar genom- förs ofta i samband med utfärdande eller förnyande av certifikat och är då planlagd, men besiktning kan även genomföras utom planen när det finns särskild anledning (TSFS 2014:114)
bogserfartyg	fartyg som drar eller skjuter på en eller flera bogserade enheter
bogserplan	dokument som innehåller de särskilda uppgifter som krävs för en säker bogsering enligt planerad rutt, x.x. xxxxxxxx
bottenbesiktning	ut- och invändig besiktning av fartygets skrov, med tillhörande delar, upp till skottdäck Kommentar: Tillhörande delar kan vara botten- ventiler, roder eller propeller.
bruttodräktighet	dimensionslöst mått på ett fartygs storlek som är angivet i fartygets mätbrev
dispenscertifikat	certifikat som visar dels de undantag ett fartyg medges, dels vilka bestämmelser fartyget medges undantag från, dels de eventuella villkor som fartyget måste uppfylla för att dispensen ska gälla Kommentar: Villkoren kan gälla exempelvis tids- period, väderlek, bemanning eller fartområde.
DSA	dokument enligt Stockholmsöverenskommelsen om stabilitetskrav för ro-ro-passagerarfartyg (Document of compliance Stockholm Agreement)
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EFTA	den europeiska frihandelssammanslutningen (European Free Trade Association)
egenkontroll	kontroll där man undersöker den egna verksamhetens efterlevnad av de krav som gällande regelverk, tillsynsmyndigheter och erkända organisationer ställer som görs av den som bedriver tillståndspliktig sjöfart och är redare för ett fartyg som omfattas av systemtillsyn enligt dessa föreskrifter

erkänd organisation	1. för svenska fartyg med undantag av fartyg i inlandssjöfart: sådan organisation som definieras i 1 kap. 5 § första stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) och som Transportstyrelsen enligt 9 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) har slutit avtal med, 2. för fartyg från medlemsstater med undantag av fartyg i inlandssjöfart: sådan organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, 3. för fartyg i inlandssjöfart: sådan organisation som definieras i 1 kap. 5 § andra stycket fartygs- säkerhetslagen (2003:364), 4. för övriga fartyg: sådan organisation som avses i SOLAS 1974 regel I/6; en förteckning över de er- kända organisationer som Transportstyrelsen har slutit avtal med finns i Transportstyrelsens tillkänna- givande (TSFS 2012:23) om att avtal har slutits med erkända organisationer för genomförande av viss flaggstatstillsyn (TSFS 2014:114)
EU-fartyg	detsamma som i lagen (2016:768) om marin utrustning (TSFS 2016:84)
faktisk ankomsttid	den tidpunkt då fartyget har lagt till vid kaj eller ankrat vid ankarplats och kan påbörja lastning, lossning eller annan motsvarande samverkan med hamn Kommentar: Ofta används den engelska förkort- ningen ATA (Actual Time of Arrival). (TSFS 2010:178)
faktisk avgångstid	den tidpunkt då fartyget avgår från kaj eller ankarplats för resa till nästa hamn Kommentar: Ofta används den engelska förkort- ningen ATD (Actual Time of Departure).(TSFS 2010:178)
farligt gods	gods enligt definition i 5 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods
fartområde	fartområde enligt 1 kap. 7 § fartygssäkerhetsförord- ningen (2003:438)
fartyg byggt	fartyg vars köl har sträckts eller som har uppnått mot- svarande byggnadsstadium

fartyg i inlandssjöfart	fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlands- sjöfart i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (TSFS 2014:114)
fartyg i nationell sjöfart	fartyg som omfattas av Transportstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart (TSFS 2017:45)
fartyg med speciellt användnings- område	fartyg som omfattas av Transportstyrelsens före- skrifter (TSFS 2014:12) om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde (TSFS 2014:14)
fiskefartyg	handelsfartyg utrustat för att i kommersiellt syfte användas för att fånga fisk eller andra vattenlevande tillgångar
flaggstat	den stat vars flagga ett fartyg för
forsrännings- företag	fysisk eller juridisk person som bedriver kommersiell forsränningsverksamhet
fritidsfartyg	fartyg som inte är ett handelsfartyg
första besiktning	besiktning innan ett fartyg godkänns för första gången enligt det för besiktningen gällande regelverket Kommentar: En första besiktning kan resultera i en förstagångscertifiering. (TSFS 2010:178)
första besiktnings- tillfälle (first survey)	den första årliga besiktningen, den första periodiska besiktningen eller den första förnyade besiktningen vilkendera som än infaller först efter det datum som anges i tillämplig regel eller någon annan besiktning om Transportstyrelsen anser det vara rimligt och praktiskt genomförbart. För ett fartyg under nybygg- nad där kölen sträcks innan, men där leverans sker efter det datum som anges i tillämplig regel, är inled- ande besiktning den första besiktningen.
försäkran om överensstämmelse med sjöarbets- konventionen	försäkran enligt definition i 1 kap. 4 § 7 fartygs- säkerhetslagen (2003:364) (TSFS 2013:66)
försörjningsfartyg	fartyg enligt 2 § Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:10) om transport på försörjningsfartyg inom offshoresektorn

GC-koden	den internationella koden för fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (Code for the construction and equipment of ships carrying liquefied gases in bulk) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar GC-koden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GC-koden).
hamn- eller förhalnings- bogsering	bogsering som sker inom ett hamnområde och som utförs för att flytta ett fartyg från en kajplats till en annan
hamnstat	den stat i vars hamn ett utländskt fartyg befinner sig
hamnstatskontroll	den kontroll som hamnstatskontrollmyndigheten utför på ett utländskt fartyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (TSFS 2010:178)
hamnstats- kontrollmyndighet	den myndighet som är behörig att utföra hamnstats- kontroll i en viss stat Kommentar: I Sverige är Transportstyrelsen hamn- statskontrollmyndighet.
handelsfartyg	fartyg som används i affärsmässig verksamhet
harmoniserings- datum	dag och månad varje år som motsvarar dag och månad det år som ett certifikat upphör att gälla
HSC-koden	den internationella koden för höghastighetsfartyg (International code of safety for high-speed craft) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar HSC-koden finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) och Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000) (TSFS 2009:109)
IBC-koden	den internationella koden för fartyg som transporterar skadliga kemikalier i bulk (International code för the construction and equipment of ships carrying danger- ous chemicals in bulk) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar IBC-koden finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) (TSFS 2014:138)

ICLL	den internationella lastlinjekonventionen 1966 samt 1988 och 2003 års protokoll med ändringar (Inter- national convention on load lines, 1966, and Protocol of 1988, as amended 2003) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar konventionen och dess protokoll finns i dessa föreskrifter och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruk- tion, stabilitet och fribord. (TSFS 2009:109)
IGC-koden	den internationella koden om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (International gas carrier code) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar IGC-koden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden).
igenkännings- signal	identifierande bokstavsgrupp eller siffer- och bokstavsgrupp som tilldelas fartyg enligt 2 kap. 1 § förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identifiering
IMDG-koden	den internationella koden om transport till sjöss av förpackat farligt gods (International Maritime Dange- rous Goods Code); svenska bestämmelser som in- förlivar IMDG-koden finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) (TSFS 2015:68)
IMO	den internationella sjöfartsorganisationen (Inter- national Maritime Organization)
INF-koden	koden om säker fartygstransport av bestrålat kärn- bränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall i förpackad form (Code for the safe carriage of irradiated nuclear fuel, plutonium and high-level radioactive wastes in flasks on board ships) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar INF-koden finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:49) om säker fartygs- transport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall i förpackad form (INF- koden). (TSFS 2011:49)
inflaggning	process för den sjösäkerhets-, miljöskydds- och sjöfartsskyddsmässiga hanteringen av ett fartygs överföring från ett utländskt register till det svenska skeppsregistret

inflaggnings- besiktning	besiktning i samband med inflaggning under vilken fartygets skick och utrustning kontrolleras (TSFS 2016:84)
inflaggnings- protokoll	beslut som slår fast den standard fartyget ska uppfylla och vilken utrustning som ska finnas ombord vid inflaggning (TSFS 2016:84)
inledande inspektion	en inspektörs besök ombord på ett utländskt fartyg för att kontrollera att de krav som följer av tillämpliga konventioner och förordningar är uppfyllda, åtminstone inbegripet de kontroller som anges i artikel 13. 1 i direktiv 2009/16/EG (TSFS 2010:178)
inledande kontroll	den första kontrollen av ett fartygs eller ett rederis överensstämmelse med kraven i ISM-koden Kommentar: Kontrollen kan påkallas av förordning (EG) nr 336/2006 eller av Transportstyrelsens föreskrifter.
inrikes trafik	resa som begränsas till en stats territorium eller som sker mellan olika hamnar inom en stat
inspektion	icke planlagd tillsynsförrättning Kommentar: Av 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att inspektion sker när Transport- styrelsen finner det motiverat. Inspektionen kan vara fullständig eller enbart omfatta delar av fartyget, dess utrustning, last och besättning eller annat för att undersöka om tillämpliga bestäm- melser efterlevs.
internationella spannmålskoden	International code for the safe carriage of grain in bulk Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar den internationella spannmålskoden finns i Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:174) om transport av last på fartyg och svenska terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast. (TSFS 2010:178)
internationellt mätbrev	mätbrev enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (International tonnage certificate 1969)

ISM-koden	den internationella säkerhetsorganisationskoden (Inter- national management code for the safe operation of ships and for pollution prevention (International Safety Management)) Kommentar: ISM-koden är tillämplig på svenska fartyg genom förordning (EG) nr 336/2006. Bestäm- melser om godkänd säkerhetsorganisation återfinns även i fartygssäkerhetslagen (2003:364), fartygs- säkerhetsförordningen (2003:438) och dessa före- skrifter.
klassbeteckning	beteckning som tilldelas fartyg genom klasscertifikat
klasscertifikat	certifikat utfärdat av erkänd organisation som intygar att fartyget är byggt och hållet i stånd i enlighet med organisationens regler
lastfartyg	handelsfartyg som inte är passagerarfartyg
LL66-fartyg	fartyg som omfattas av ICLL
Maritime Single Window	Sveriges nationella system för rapporterings- formaliteter för fartyg (TSFS 2015:21)
MARPOL 73/78	1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg och tillhörande protokoll och ändringar från 1978, allt i gällande lydelse (Inter- national convention for the prevention of pollution from ships, 1973, as modified by the Protocol of 1978 relating thereto)
medlemsstat	stat som är medlem i Europeiska unionen
mer ingående inspektion	en inspektion genom vilken fartyget, dess utrustning och besättning under de omständigheter som närmare anges i artikel 13.3 i direktiv 2009/16/EG helt eller, om detta är lämpligare, delvis görs till föremål för en undersökning av mer djupgående karaktär som avser fartygets konstruktion, utrustning, bemanning, boende- och arbetsförhållanden samt efterlevnad av de drifts- anvisningar som gäller ombord (TSFS 2010:178)
motsvarande byggnadsstadium	stadium då 1. byggande som hänför sig till ett visst fartyg på- börjas, och 2. sammanfogning av fartyget har påbörjats om- fattande minst 50 ton eller 1 procent av den beräknade vikten av allt byggnadsmaterial om denna vikt understiger 50 ton

operativ kontroll	1. kontroll av besättningens och/eller rederiets för- måga att hantera en krissituation ombord, eller 2. kontroll av normala operativa rutiner för att bedöma om de utförs på ett korrekt sätt Kommentar: Exempel på krissituationer är grund- stötning eller brand.
operativ tillsyn	tillsyn enligt 3 § miljötillsynsförordningen (2011:13) (TSFS 2011:49)
ordinarie sjövärdighets- besiktning	sjövärdighetsbesiktning under fartygsinspektörs ledning Kommentar: Vid systemtillsyn av fartyg och rederier gäller att om Transportstyrelsen upptäcker brister och avvikelser hos fartyget eller rederiet kan myndigheten besluta att tillsynsobjektet ska genomgå ordinarie sjövärdighetsbesiktning i stället för stickprovskontroll av tillsynsobjektets egenkontroll. Stickprovskontrollen är den normala tillsynsför- rättningen för tillsynsobjekt som omfattas av bestämmelserna om systemtillsyn.
Paris MOU	Paris memorandum of understanding on port state control, 1982 Kommentar: Paris MOU är en regional överens- kommelse om riktlinjer för hamnstatskontroll mellan sjöfartsmyndigheterna i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
passagerarfartyg	fartyg enligt definition i 1 kap. 3 § fartygssäkerhets- lagen (2003:364) Kommentar: Där det är relevant anges uppgift om fartområde inom parentes efter ordet passagerarfartyg, vilket visar det fartområde som fartyget är certifierat för.
redare	fartygsägare eller en annan juridisk eller fysisk person som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som i och med det har övertagit de skyldigheter och det ansvar som föreskrivs i ISM- koden Kommentar: I ISM-koden används det vidare begreppet företag.

rederikontroll	kontroll som utförs för att undersöka om ett rederi har en organisation och en ledning som utvecklar och vidmakthåller en godkänd säkerhetsorganisation såväl inom rederiet som på dess fartyg
SE-beteckning	beteckning som tilldelas fartyg som inte ska ha klass- beteckning (TSFS 2014:114)
sjöarbetscertifikat	certifikat enligt definition i 1 kap. 4 § 6 fartygs- säkerhetslagen (2003:364) (TSFS 2013:66)
sjöarbets- konvention	2006 års sjöarbetskonvention (MLC, Maritime Labour Convention, 2006) (TSFS 2013:66)
sjövärdighet	egenskap enligt 1 kap. 9 § sjölagen (1994:1009) och 2 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen (2003:364)
SOLAS 1974	1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, med tillägg (International con- vention for the safety of life at sea, 1974)
SOLAS-fartyg	fartyg som omfattas av SOLAS 1974
SPS-koden	koden om säkerheten på fartyg med speciellt an- vänd¬ningsområde (Code of safety for special purpose ships) Kommentar: Svenska bestämmelser som införlivar SPS-koden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:83) om säkerheten på fartyg med speciellt använd¬ningsområde. (TSFS 2011:49)
STCW 1978	den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978, i dess ändrade lydelse (International convention on standards of training, certification and watchkeeping for seafarers, 1978, as amended in 1995)
systemtillsyn	tillsynsmodell där tillsynsmyndigheten granskar till- synsobjektets egenkontrollsystem
säkerhets- anordning för sjöfart	byggnad eller anordning som är placerad i sjön eller på land för att utmärka en farled eller i övrigt vägleda och trygga sjötrafiken Kommentar: En säkerhetsanordning för sjöfart kan vara en prick, boj, fyr, enslinje eller ett kummel.
tillstånd för enstaka resa	tillstånd som medger att fartyg som inte har certifikat får användas till sjöfart eller att fartyg som har certifikat används till sjöfart utöver vad som sägs i certifikatet Kommentar: Tillstånd för enstaka resa meddelas av Transportstyrelsen och kan t.ex. medges för fartyg som ska gå till varv.

tillsynsbok	dokument som innehåller uppgifter om fartygets tekniska och operativa status i den omfattning som Transportstyrelsen kräver för tillsynen
utökad inspektion	en inspektion som minst omfattar de punkter som anges i bilaga VII i direktiv 2009/16/EG; en utökad inspektion kan inbegripa en mer ingående inspektion om det finns otvetydiga skäl för detta i enlighet med artikel 13.3 i direktiv 2009/16/EG (TSFS 2010:178)
värdstatskontroll	kontroll som värdstatskontrollmyndigheten utför på fartyg enligt rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besikt- ningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, senast ändrat genom direktiv 2002/84/EG Kommentar: Av 5 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att värdstatskontroll görs vid de tidpunkter som framgår av 5 kap. 11–14 §§ samma lag.
Östersjöavtalet	överenskommelsen för transport av farligt gods på ro- ro-fartyg i Östersjön (Memorandum of understanding for the transport of dangerous goods on ro-ro ships in the Baltic) Kommentar: Svenska bestämmelser i anslutning till avtalet finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på ro-ro-fartyg i Östersjön. (TSFS 2009:109)

Undantag ‌

5 § Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl. Detta gäller under förutsättning att undantaget inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lag- stiftning.

Tillstånd för enstaka resa ‌

6 § Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge tillstånd för enstaka resa för

1. ett fartyg som ska användas tillfälligt för ett annat ändamål eller inom ett annat fartområde än vad det är godkänt eller certifierat för, och

2. ett fartyg som inte har giltiga certifikat och som ska göra en resa för vilken ett visst certifikat krävs.

Tillstånd för enstaka resa medges inte för transport av gods eller passagerare.

Likvärdighet ‌

7 §1 Om Transportstyrelsen genom föreskrifter eller på annat sätt har beslutat att vissa tillbehör, material, anordningar eller utrustningar ska användas, kan Transportstyrelsen medge andra tillbehör, material, anordningar eller utrustningar om de ger en likvärdig säkerhetsnivå.

Den som vill få tillbehör, material, anordningar eller utrustningar god- kända som likvärdiga enligt första stycket ska ansöka om detta till Transportstyrelsen. Till ansökan ska bifogas en utredning som visar att lik- värdighet råder. Utredningen ska utformas så att den kan vidarebefordras av Transportstyrelsen för cirkulation inom IMO.

Ömsesidighet ‌

8 § Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen

1. lagligen har tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlems- stat inom EU eller i Turkiet, eller

2. lagligen har tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EES- avtalet.

Om fartyg eller utrustningar enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska tekniska krav i dessa föreskrifter gälla.

Avtal med erkända organisationer ‌

9 § En förteckning över de erkända organisationer som Transportstyrelsen har slutit avtal med enligt 7 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) och 6 kap. 2 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i Transportstyrelsens tillkännagivande (TSFS 2009:136) om att avtal har slutits med erkända organisationer för genomförande av viss flaggstats- tillsyn. (TSFS 2011:49)

Samverkan mellan tillsynsmyndigheter ‌

Kustbevakningen ‌

10 § Kustbevakningens tillsyn har den omfattning som framgår av Sjöfartsverkets tillkännagivande (SJÖFS 2006:30) om Kustbevakningens medverkan vid tillsyn av fartyg samt Transportstyrelsens tillkännagivande (TSFS 2010:194) av Kustbevakningens uppgifter enligt förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd. (TSFS 2011:49)

1 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/5(a).

Författningar ombord ‌

11 § Sjölagen (1994:1009) ska finnas ombord på svenska fartyg med en bruttodräktighet om 300 eller mer.

Dokument ombord ‌

12 § Fartyg ska ha de certifikat, intyg, manualer, handböcker och övriga dokument ombord som har utfärdats för fartyget av Transportstyrelsen eller av erkänd organisation eller besiktningsman eller som krävs enligt Transportstyrelsens föreskrifter.

Certifikat som av Transportstyrelsen har utfärdats för marin utrustning ska alltid förvaras tillsammans med utrustningen. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse, omfattande marin utrustning som placerats ombord på EU-fartyg, ska förvaras ombord till dess att utrustningen avlägsnas från fartyget.

Fartyg på internationell resa ska ha de dokument ombord som framgår av IMO-cirkulär FAL.2/Circ.87. (TSFS 2016:84)

13 § har upphävts genom (TSFS 2016:127).‌

ANDRA AVDELNINGEN

SVENSKA TILLSYNSOBJEKT

2 kap. Gemensamma tillsynsbestämmelser ‌

Sjövärdighet ‌

Första sjövärdighetsbesiktning ‌

1 § Av 5 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att de svenska fartyg som ska ha fartcertifikat eller passagerarfartygscertifikat enligt samma lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av samma lag ska genomgå första sjövärdighetsbesiktning innan de används till sjöfart för första gången.

Första sjövärdighetsbesiktningens omfattning beslutas av Transport- styrelsen.

Svenska ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetsfartyg som används eller ska användas i internationell reguljär trafik i fartområde A eller B ska genomgå den tillsyn som föreskrivs i 5 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen i samband med sjövärdighetsbesiktningar.

Periodiska sjövärdighetsbesiktningar ‌

2 § Passagerarfartyg (fartområde A–D) ska genomgå sjövärdighets- besiktning var 12:e månad för påteckning (årlig sjövärdighetsbesiktning med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 46 §) samt var 60:e månad för förnyande av certifikat.

Övriga fartyg ska genomgå sjövärdighetsbesiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad samt däremellan mellanliggande sjövärdighets- besiktning med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 46 §.

Fartyg som har certifikat enligt rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiske- fartyg som har en längd av 24 meter och däröver, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/35/EG, får genomgå de besiktningar som krävs enligt andra stycket med intervall som överensstämmer med den inter- nationella överenskommelsen eller gemenskapslagstiftningen. Direktiv 97/70/EG har genomförts i svensk rätt genom Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1999:27) om säkerheten på fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer.

Periodiska sjövärdighetsbesiktningars omfattning beslutas av Transport- styrelsen.

Besiktning efter ombyggnad, reparation, förnyelse eller skada ‌

3 § Av 5 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att fartyg ska genomgå besiktning om de har genomgått större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har lidit skada som kan inverka menligt på sjövärdig- heten. Fartygen ska genomgå sådan besiktning innan fartyget åter sätts i trafik.

Vid ombyggnad ska ritningar över genomförda ändringar ges in till Transportstyrelsen i god tid innan ombyggnadsarbetet påbörjas i den utsträckning som framgår av bilaga 1.

Omfattningen av besiktning enligt första stycket beslutas av Transport- styrelsen.‌

Bottenbesiktning

4 § Fartyg ska genomgå bottenbesiktning i anslutning till sjövärdighets- besiktningar med följande intervall:

1. Passagerarfartyg (fartområde (A–D) ska genomgå bottenbesiktning var 12:e månad, dock tidigast tre månader före besiktning för förnyande eller påteckning av certifikat. Minst två av bottenbesiktningarna under en femårsperiod ska genomföras med torrsättning. Intervallet mellan sådana torrsättningar får inte vara större än 36 månader.

2. Övriga fartyg ska genomgå bottenbesiktning minst två gånger under en 60-månadersperiod. Intervallet mellan bottenbesiktningar för dessa fartyg får inte vara större än 36 månader. Minst en av bottenbesiktningarna under 60-månadersperioden ska genomföras med torrsättning. Bottenbesiktning ska genomföras innan fartyget genomgår sjövärdighetsbesiktning. En av bottenbesiktningarna ska genomföras högst 12 månader före besiktning för

förnyande av certifikat. Fartyg som är 15 år eller äldre ska torrsättas vid varje bottenbesiktning om inte Transportstyrelsen medger annat.

Fartyg som har certifikat enligt direktiv 97/70/EG får genomgå de botten- besiktningar som krävs enligt första stycket 2 med intervall som överens- stämmer med den internationella överenskommelsen eller gemenskaps- lagstiftningen.

Höghastighetsfartyg som är certifierade enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000) ska genomgå bottenbesiktning enligt samma föreskrifter. (TSFS 2011:49)

5 § För fartyg som omfattas av 4 § första stycket 1 och 2 får botten- besiktning utan torrsättning ske endast under förutsättning att besiktningen uppfyller följande krav:

1. Det ska finnas en tvåvägs kommunikationsmöjlighet mellan inspektör och dykare.

2. Det ska finnas videoutrustning med vilken inspektören ska ha möjlig- het att tydligt se allt han eller hon anser nödvändigt.

3. Undervattensskrovet ska vara utmärkt på ett sådant sätt att bilden kan lokaliseras.

4. Fartyget ska ha ett fullgott katodiskt skydd.

5. Målningsprogrammet ska vara av lämplig typ.

6. Dykare med kunskap och erfarenhet av bottenbesiktningar ska användas. (TSFS 2010:178)

Passagerarfartygscertifikat och fartcertifikat ‌

6 § Av 3 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att passagerar- fartyg som efter sjövärdighetsbesiktning har befunnits vara sjövärdiga ska ha ett passagerarfartygscertifikat. Passagerarfartygscertifikat får utfärdas med en giltighetstid om högst 60 månader, förutsatt att fartyget genomgår periodiska sjövärdighetsbesiktningar enligt 2 §.

Av 3 kap. 1 § samma lag framgår att övriga fartyg som efter sjövärdig- hetsbesiktning har befunnits vara sjövärdiga ska ha fartcertifikat. Fart- certifikat får utfärdas med en giltighetstid om högst 60 månader. (TSFS 2014:114)

Nybyggnad ‌

7 § Vid nybyggnadsbesiktning ska de ritningar som avses i 5 kap. 26–28 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) ges in till Transport- styrelsen i den utsträckning som framgår av bilaga 1 för godkännande samt, för Transportstyrelsens kännedom, en specifikation över den utrustning som fartyget kommer att ha ombord.

Det slutgiltiga godkännandet av ett fartyg sker genom besiktning och certifiering.

Inflaggning ‌

Allmänt ‌

8 § Bestämmelserna i 1 § gäller även för utländska fartyg som ska bli eller har blivit svenska. Sådana fartyg ska även genomgå följande besiktningar:

1. Inflaggningsbesiktning: Fartyget ska hållas tillgängligt under tillräck- lig tid för att inflaggningsbesiktning ska kunna genomföras. Redaren ska i samband med besiktningen ge in ritningar och andra dokument till Transportstyrelsen i den utsträckning som framgår av bilaga 1. Ritningarna och dokumenten ska omfatta minst fartygets generalarrangemang (GA).

2. Sjövärdighetsbesiktning: Efter inflaggningsbesiktningen ska fartyget hållas tillgängligt för sjövärdighetsbesiktning för kontroll av att fartyget når upp till den standard som har slagits fast i inflaggningsprotokollet.

Överföring av vissa fartyg inom EES eller från Turkiet ‌

9 § Bestämmelser om kontroll av vissa fartyg som överförs inom EES eller från Turkiet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 789/2004 av den 21 april 2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 613/91. Av artikel 4 i samma förordning framgår att staterna inom EES samt Turkiet måste låta registrera vissa lastfartyg och passagerarfartyg enligt definition i artikel 3 i samma förordning, om fartygets skick överensstämmer med fartygets certifikat vid överföring mellan dessa stater.

Fartyg som omfattas av bestämmelserna i samma förordning ska även tillämpa bestämmelserna i 8 § om inte Transportstyrelsen beslutar annat.

Godkänd säkerhetsorganisation på fartyg och rederier ‌

Tillämpning ‌

10 § Fartyg och rederier som ska ha certifikat respektive dokument om godkänd säkerhetsorganisation enligt 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av samma lag ska tillämpa 11–18 §§.

Fartyg som omfattas av förordning (EG) nr 336/2006 ska, utöver vad som krävs i förordningen, uppfylla vad som anges i 11 och 14 §§.

Rederier som omfattas av förordning (EG) nr 336/2006 ska tillämpa bestämmelser om godkänd säkerhetsorganisation i den förordningen.

Kontroll ‌

11 § Rederier som omfattas av 10 § första stycket ska genomgå inledande kontroll innan de får bedriva rederiverksamhet. Ett fartyg ska genomgå inledande kontroll för att visa att fartygets säkerhetsorganisation överens- stämmer med rederiets säkerhetsorganisation.

Rederier med fartyg i fartområde A–D ska genomgå kontroll var 12:e månad för att visa att rederiets säkerhetsorganisation vidmakthålls.

Rederier som enbart bedriver trafik med fartyg i fartområde E ska genomgå kontroll för förnyande av dokument om godkänd säkerhets- organisation var 60:e månad samt däremellan mellanliggande kontroll med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 46 §.

Fartyg som omfattas av 10 § första stycket ska, för att visa att fartygets säkerhetsorganisation vidmakthålls, genomgå besiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad samt däremellan mellanliggande besiktning med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 46 §. (TSFS 2011:49)

11 a § Rederier med fartyg som omfattas av 10 § första stycket får ansöka hos Transportstyrelsen om att ett eller flera av dess fartyg istället för vad som sägs i 11 § fjärde stycket ska genomgå årliga besiktningar för att visa att fartygets säkerhetsorganisation vidmakthålls. Ansökan ska ske i samband med förstagångsutfärdande eller förnyande av certifikat. (TSFS 2011:49)

Dokument och certifikat ‌

12 § Rederiers och fartygs säkerhetsorganisation ska ha tillämpats under minst 3 månader innan dokument och certifikat om godkänd säkerhets- organisation kan erhållas.

13 § Ett rederi ska, som intyg om att det uppfyller kraven i ISM-koden, ha dokument om godkänd säkerhetsorganisation.

Ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt i högst 60 månader.

14 § Ett fartyg ska, som intyg om att dess säkerhetsorganisation överens- stämmer med rederiets säkerhetsorganisation, ha certifikat om godkänd säkerhetsorganisation.

Ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt i högst 60 månader.

Passagerarfartyg i fartområde E behöver inte ha certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, förutsatt att fartyget godkänts vid sjövärdighets- besiktning och uppfyller kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006.

15 § Interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas till rederier i följande fall:

1. om rederiet är nybildat, eller

2. om nya fartygstyper ska inkluderas i en existerande godkänd säkerhetsorganisation.

16 § Interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas till fartyg i följande fall:

1. till nya fartyg vid leverans,

2. när ett rederi tar över ansvaret för driften av ett fartyg som är nytt för rederiet, eller

3. om ett fartyg byter flagg.

17 § Ett utländskt rederi som bedriver sjöfart med ett utländskt fartyg inom Sveriges sjöterritorium eller med ett svenskt fartyg ska ha dokument om godkänd säkerhetsorganisation utfärdat av behörig myndighet i det land där rederiet bedriver sin verksamhet.

Dokument ombord ‌

18 § Av 5 kap. 30 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att en kopia av rederiets dokument om godkänd säkerhetsorganisation samt fartygets certifikat om godkänd säkerhetsorganisation i original ska finnas ombord på fartyget.

Operativ kontroll ‌

19 § Fartyg som omfattas av kraven om godkänd säkerhetsorganisation ska genomgå operativ kontroll innan de sätts i trafik för första gången och därefter årligen för passagerarfartyg i internationell trafik eller i samband med kontroll av fartygets säkerhetsorganisation för övriga fartyg.

Passagerarfartyg i fartområde E och fiskefartyg ska genomgå operativ kontroll i samband med besiktningar enligt 2 § andra stycket. (TSFS 2011:49)

Fribord ‌

20 § Av 3 kap. 5 och 6 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att fartyg med en bruttodräktighet om 20 eller mer, som är fiskefartyg eller som transporterar passagerare eller gods, ska genomgå besiktning för att få minsta fribord fastställt och därefter på vardera sida av fartyget ha fribords- märken som visar minsta tillåtna fribord innan det används till sjöfart för första gången. Bestämmelser om fribord finns i Transportstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.

Av 3 kap. 7 § samma lag framgår att fartyg som har fribordsmärken ska ha fribordscertifikat.

Fartyg som har fribordscertifikat ska genomgå besiktning av fribordet för förnyande av certifikat var 60:e månad och däremellan vid mellanliggande besiktning. Besiktningsintervall och besiktningsmönster framgår av 46 §.

Tillsynsbestämmelser för LL66-fartyg finns i 4 kap. (TSFS 2009:109)

Skeppsmätning ‌

21 § Grundläggande bestämmelser om tillsyn som rör skeppsmätning finns i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning.

Fartyg ska mätas i samband med nybyggnad, ombyggnad och, beroende på underlaget från den överlämnande flaggstaten, inflaggning om inget annat anges i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning eller då fartygs ägare eller befälhavare så begär enligt kungörelse (1954:555) angående

mätbrev för fart genom Suezkanalen eller kungörelse (1954:556) angående mätbrev för fart genom Panamakanalen.

Av 15 § förordningen (1994:1162) om skeppsmätning framgår att fartyg efter slutförd mätning ska ha ett mätbrev utfärdat av Transportstyrelsen. Av samma bestämmelse framgår även att fartyg vars längd enligt definition i artikel 2 i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention är minst 24 meter och som går på internationell resa ska ha ett internationellt mät- brev.

Åtgärder mot förorening från fartyg ‌

Allmänt om besiktningar och certifikat ‌

22 § Bestämmelser om besiktning och certifikat som rör åtgärder mot förorening från fartyg finns i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Av dessa författningar framgår att fartyg i internationell trafik som omfattas av författningarna i första stycket ska ha följande certifikat:

1. internationellt oljeskyddscertifikat,

2. internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk eller internationellt kemikalietankfartygssäkerhets- certifikat2,

3. internationellt föroreningsskyddscertifikat för toalettavfall,

4. internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening, och

5. internationellt emissionsbegränsningscertifikat. (TSFS 2010:178)

Allmänna råd

Riktlinjer för tillsynsförrättningars innehåll i anslutning till åtgärder mot förorening från fartyg som omfattas av MARPOL 73/78 finns i IMO-resolution A.997(25), med ändring MEPC.180(59).

(TSFS 2010:178).

23 § Utöver vad som framgår av de författningar som anges i 22 § första stycket ska fartyg besiktigas särskilt vad gäller åtgärder mot förorening från fartyg om det har genomgått ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har lidit skada som kan medföra förorening från fartyg eller risk för förorening från fartyg.

2 Internationellt kemikalietankfartygssäkerhetscertifikat utfärdas för fartyg som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCHkoden).

Utländska fartyg ‌

24 § Utländska fartyg på svenskt territorium ska ha de certifikat som anges i 22 § andra stycket i samma utsträckning som svenska fartyg.

Ansvar för oljeskada ‌

25 § Av 10 kap. 12 och 13 §§ sjölagen (1994:1009) framgår att ett fartyg som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast ska ha certifikat som intyg om att det har försäkring eller kan ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar för oljeskada enligt bestämmelserna i 10 kap. samma lag. Sådant certifikat ska visas upp på begäran av en fartygsinspektör, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen när ett fartyg som omfattas av samma bestämmelser anlöper eller avgår från svensk hamn.‌

Påväxthindrande system

26 § Bestämmelser om besiktning och certifiering av påväxthindrande system på fartyg finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg.‌

Dagböcker

27 § Bestämmelser om oljedagbok och lastdagbok för svenska fartyg finns i 5 kap. 1–3 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Ämnen som bryter ner ozonskiktet ‌

28 § Av bilagan till miljötillsynsförordningen (2011:13) framgår att Transportstyrelsen ansvarar för den operativa tillsynen av anläggningar och anordningar på fartyg vad gäller ämnen som bryter ner ozonskiktet.

Transportstyrelsens tillsyn sker genom stickprovskontroller och innebär att fartygs redare eller befälhavare, på Transportstyrelsens begäran, ska tillhandahålla anmält eller ackrediterat organs rapport eller protokoll från påfyllning eller annan aktivitet som omfattas av samma förordning. (TSFS 2011:49)‌

Mottagning av avfall i hamn

29 § Bestämmelser om godkännande av avfallshanteringsplaner för handelshamnar, industrihamnar och varv finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2001:12) om mottagning av avfall från fartyg. Av 6 kap. 9 § samma föreskrifter framgår att avfallshanteringsplaner ska skickas till Transportstyrelsen för godkännande. Av 7 kap. 2 § samma före- skrifter framgår att den som är ansvarig för mottagningsanordningen ska skicka en rapport till Transportstyrelsen för varje kalenderår.

Av 4 kap. 1 § Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2001:13) om mottag- ning av avfall från fritidsbåtar framgår att även fritidsbåtshamnar ska ha en avfallshanteringsplan som enligt 4 kap. 6 § samma föreskrifter ska revideras var 36:e månad eller då fritidsbåtars behov av att lämna avfall väsentligen förändras.

Fartyg utan giltiga certifikat ‌

30 § Transportstyrelsen kan medge att fartyg används till sjöfart utan giltigt certifikat enligt detta kapitel, 5 kap. eller 6 kap. om certifikatet förfaller då fartyget inte befinner sig i hamn. Sådant medgivande får endast avse resa till hamn där besiktning kan genomföras och kan gälla i högst 1 månad.

När ett nytt certifikat utfärdas efter besiktning för förnyande av certifikat enligt första stycket ska det nya certifikatets giltighetstid fastställas enligt följande:

1. för passagerarfartyg (A–D): högst 12 månader från det existerande certifikatets förfallodag, och

2. för övriga fartyg: högst 60 månader från det existerande certifikatets förfallodag.

Åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall ‌

31 § Att fartyget uppfyller tillämpliga bestämmelser om

– arbetsmiljö,

– skyddsanordningar och skyddsåtgärder, och

– övriga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall kontrolleras i samband med att fartyget genomgår sjövärdighetsbesiktning.

32 § Av 5 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att Transportstyrelsen utövar tillsyn över arbetsmiljön ombord på fartyg.

Av 5 kap. 8 § samma lag framgår att tillsyn av arbetsmiljön ombord åtminstone görs vid inspektioner.

32 a §3 Av 3 kap. 9 a och 9 b §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att svenska fartyg med en bruttodräktighet om minst 500, som används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land, ska ha ett sjöarbets- certifikat och en försäkran om överensstämmelse med sjöarbets- konventionen. Detta gäller dock inte

– fiskefartyg,

– traditionsfartyg, eller

– fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift.

3 Motsvarar regel 5.1.3.1 och standard A5.1.3.1 i sjöarbetskonventionen.

De fartyg som ska ha ett sjöarbetscertifikat och en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen ska tillämpa 32 c–32 i §§. (TSFS 2013:66)

32 b §4 Om redaren begär det, ska bestämmelserna i 32 c–32 i §§ också tillämpas på svenska fartyg, som annars inte behöver något sjöarbets- certifikat eller någon försäkran om överensstämmelse med sjöarbets- konventionen enligt 3 kap. 9 a och 9 b §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364).

(TSFS 2013:66)

Besiktning innan utfärdande av sjöarbetscertifikat ‌

32 c §5 Innan ett sjöarbetscertifikat kan utfärdas, ska fartyget genomgå en besiktning i syfte att kontrollera att arbets- och levnadsförhållandena på fartyget motsvarar de krav som följer av bilaga 3. (TSFS 2013:66)

Mellanliggande och förnyad besiktning ‌

32 d §6 Fartyg ska genomgå mellanliggande besiktning och förnyad besiktning med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 46 §. (TSFS 2013:66)

Interimistiskt sjöarbetscertifikat ‌

32 e §7 Ett interimistiskt sjöarbetscertifikat kan utfärdas till fartyg i följande fall, under förutsättning att certifikatets giltighetstid inte överstiger sex månader:

1. vid leverans av nya fartyg,

2. när ett fartyg skiftar flagg, eller

3. när en redare tar över ansvaret för driften av ett fartyg, som är nytt för honom eller henne. (TSFS 2013:66)

32 f §8 Ett interimistiskt sjöarbetscertifikat kan utfärdas först sedan det verifierats att

1. fartyget så långt det är rimligt och möjligt har inspekterats med avseende på de förhållanden som anges i bilaga 3,

2. redaren har visat för den behöriga myndigheten eller den erkända organisationen att fartyget har tillfredsställande rutiner för att uppfylla gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg,

4 Motsvarar regel 5.1.3.2 i sjöarbetskonventionen.‌

5 Motsvarar regel 5.1.3.7 i sjöarbetskonventionen.

6 Motsvarar standard 5.1.3.2-4 i sjöarbetskonventionen. 7 Motsvarar standard A5.3.5-6 i sjöarbetskonventionen. 8 Motsvarar standard A5.1.3.7 i sjöarbetskonventionen.‌‌

3. befälhavaren är förtrogen med gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg och vem som har ansvaret för att de ska följas, och

4. de uppgifter som behövs för att upprätta en försäkran om överens- stämmelse med sjöarbetskonventionen har lämnats till Transportstyrelsen. (TSFS 2013:66)

32 g §9 Xxxxx ytterligare interimistiskt certifikat får utfärdas efter de första sex månader som anges i 32 e §. (TSFS 2013:66)

Försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen ‌

32 h §10 Redaren ska upprätta del II av den försäkran om överensstämmelse som föreskrivs i 3 kap. 9 b § fartygssäkerhetslagen (2003:364) och därigenom lämna uppgifter om vad han eller hon har gjort för att uppfylla nationella föreskrifter mellan besiktningarna och det fortgående förbättringsarbete som föreslås. (TSFS 2013:66)

32 i §11 Fartyget ska ombord ha ett aktuellt och giltigt sjöarbetscertifikat och en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen med en översättning till engelska, om de inte är skrivna på detta språk. Fartyget ska också medföra en kopia, som ska vara anslagen på en väl synlig plats ombord, tillgänglig för sjömännen.

Kravet på en engelsk översättning enligt första stycket gäller inte fartyg som endast går i nationell resa. (TSFS 2013:66)

Inspektion ‌

32 j § Fartyg som för svensk flagg och som har en bruttodräktighet i intervallet 200–499 i fartområde C och mer vidsträckt, dock inte Kalmar- sund och Vänern, ska uppfylla kraven i bilaga 3. Dessa fartyg ska inspekteras minst var 36:e månad.

Detta gäller dock inte

– fiskefartyg,

– traditionsfartyg, eller

– fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. (TSFS 2013:66)

Säkerhetsanordningar för sjöfart ‌

33 § Bestämmelser om tillstånd för att inrätta, ändra, flytta, dra in, under- hålla och betjäna säkerhetsanordningar för sjöfart samt tillsyn av sådana

9 Motsvarar standard A5.1.3.8 i sjöarbetskonventionen.

10 Motsvarar standard A5.1.3.10.b i sjöarbetskonventionen.

11 Motsvarar standard A5.1.3.12-13 i sjöarbetskonventionen.

säkerhetsanordningar finns i 3 kap. 2 och 3 §§ sjötrafikförordningen (1986:300).

Sjöfartsskydd och hamnskydd ‌

34 § Bestämmelser om tillsyn som rör sjöfartsskydd finns i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd och Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2004:13) om sjöfartsskydd. I samma föreskrifter finns även bestämmelser om IMO-identifikationsnummer samt handling med fartygshistorik (Continuous synopsis record).

Omfattningen av Kustbevakningens medverkan vid tillsyn av sjöfarts- skydd framgår av Sjöfartsverkets tillkännagivande (SJÖFS 2004:14) av Kustbevakningens uppgifter enligt förordningen (2004:283) om sjöfarts- skydd.

Bestämmelser om tillsyn som rör hamnskydd finns i lagen (2006:1209) om hamnskydd, förordningen (2006:1213) om xxxxxxxxx och Xxxxxxxx- verkets föreskrifter (SJÖFS 2007:1) om hamnskydd.

Allmänna råd

Riktlinjer om hur handlingen med fartygshistorik bör vara beskaffad och handlingens underhåll finns i IMO-resolution A.959(23).

Systemtillsyn och egenkontroll ‌

Systemtillsynens omfattning ‌

35 § Bestämmelserna i 35–41 §§ gäller för fartyg och rederier som omfattas av systemtillsyn enligt 1 kap. 3 §.

Svenska fartyg enligt första stycket ska genomgå första sjövärdighets- besiktning enligt 1 §. Utländska fartyg enligt första stycket som ska bli svenska ska genomgå sjövärdighetsbesiktning enligt 8 och 9 §§. Alla fartyg och rederier enligt första stycket ska genomgå inledande kontroller enligt förordning (EG) nr 336/2006 för att få de certifikat och dokument som krävs enligt samma förordning.

Alla fartyg och rederier enligt första stycket ska därefter bedriva egen- kontroll. Sjövärdighetsbesiktning för förnyande eller påteckning av certifi- kat ska genomföras som systemtillsyn, bland annat i form av stickprovs- kontroller. Där Transportstyrelsen genom avtal enligt 9 kap. 2 § fartygs- säkerhetsförordningen (2003:438) har uppdragit åt erkända organisationer att utföra vissa uppgifter, framgår det av avtalet hur besiktningen ska genomföras.

Alla fartyg och rederier enligt första stycket ska ha rutiner för att fort- löpande kontrollera att fartygen och fartygsutrustningen hålls i gott skick samt rutiner för miljöskydd och för att förebygga ohälsa och olycksfall. Dessa rutiner ska dokumenteras. (TSFS 2011:49)

36 § Bestämmelserna om systemtillsyn och egenkontroll innebär ingen inskränkning i de krav om tillsyn som en tillsynsmyndighet kan ställa i ett enskilt fall eller som finns i lag eller förordning.

Egenkontrollens omfattning ‌

37 § Egenkontroll ska minst omfatta de för fartyget eller rederiet tillämp- liga aktiviteter som motsvarar innehållet i en sjövärdighetsbesiktning, med undantag för bottenbesiktning. Egenkontrollens omfattning beslutas av Transportstyrelsen i varje enskilt fall. (TSFS 2010:178).

Rapportering ‌

38 § Rapportering från egenkontroll ska vara skriftlig och ske på rapport- formulär som Transportstyrelsen beslutar. Rapportering ska ske senast två veckor före Transportstyrelsens förrättningstillfälle. Om Transportstyrelsen inte beslutar annat ska rapportering ske i ett elektroniskt format som kan överföras direkt till Transportstyrelsens tillsynssystem. (TSFS 2013:66)‌

Brister och avvikelser

39 § Om Transportstyrelsen upptäcker brister eller avvikelser vid system- tillsyn eller annan tillsyn kan stickprovskontrollen ersättas med ordinarie sjövärdighetsbesiktning.

40 § De brister och avvikelser som upptäcks vid fartygets eller rederiets egenkontroll och Transportstyrelsens systemtillsyn eller annan tillsyn ska hanteras inom fartygets och rederiets avvikelsehanteringssystem.‌

Ordinarie sjövärdighetsbesiktning

41 § Oavsett 35–40 §§ kan Transportstyrelsen besluta att tillsynsobjekt som omfattas av systemtillsyn enligt 1 kap. 3 § ska genomgå ordinarie sjö- värdighetsbesiktning enligt följande:

1. passagerarfartyg: var 36:e månad, och

2. lastfartyg: var 60:e månad.

Beställning av tillsynsförrättning ‌

Allmänt ‌

42 § Tillsynsförrättningar ska beställas minst två veckor före önskat förrättningstillfälle. Beställning av första besiktning eller kontroll samt in- flaggnings-, ny- och ombyggnadsbesiktning ska vara skriftlig.

Tillsynsförrättningar ska beställas av redaren. Redaren ska, i förekom- mande fall, samordna sina beställningar så att Transportstyrelsens och en erkänd organisations tillsyn kan ske samtidigt.

Om inget annat anges i kontakter mellan Transportstyrelsen och redaren ska tillsynsförrättningar beställas vid det inspektionsområdeskontor som

fartygets hemort hör till. Beställningen ska, om det är tillämpligt, åtföljas av en rapport från genomförd egenkontroll. (TSFS 2010:178).

Tillsyn av fartyg ‌

43 § En beställning av en tillsynsförrättning som rör fartyg ska innehålla följande information:

1. fartygets namn, byggnadsdatum, igenkänningssignal, IMO-identifika- tionsnummer och uppgift om typ av förrättning,

2. önskad tid och plats för förrättningen,

3. beställarens namn och kontaktuppgifter: adress och telefon till kontakt- person, och

4. uppgift om fakturamottagare om annan än beställaren.

Vid nybyggnad ska beställningen utöver informationen i första stycket innehålla uppgift om varv och byggnadsnummer.

Vid inflaggning ska beställningen utöver informationen i första stycket innehålla uppgift om fartygets fartområde, tidigare namn och flaggstat samt kopior av fartygets dokumentation.

44 § Bestämmelser om beställning av skeppsmätning finns i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning.

Rederikontroll ‌

45 § En beställning av en tillsynsförrättning som rör rederier ska innehålla information om rederiets namn, vilka fartyg som ska ingå i kontrollen, kontaktperson och fakturamottagare om annan än rederiet.

Harmoniseringsdatum ‌

46 § Fartyg får genomgå besiktning för förnyande av certifikat tidigast 3 månader innan certifikatet förfaller, om certifikatets harmoniseringsdatum ska bibehållas.

Årlig besiktning får genomföras under intervallet tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter certifikatets harmoniseringsdatum.

För certifikat med endast mellanliggande påteckning ska besiktning genomföras under intervallet tidigast 3 månader före andra årets harmoni- seringsdatum och senast 3 månader efter tredje årets harmoniseringsdatum.

För internationellt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, inter- nationellt sjöfartsskyddscertifikat och sjöarbetscertifikat gäller följande: om endast en mellanbesiktning med påteckning utförs under certifikatets löptid, ska besiktningen utföras mellan månad 24 och 36, räknat från certifikatets harmoniseringsdatum.

För fartyg som ska ha certifikat utfärdade av både Transportstyrelsen och en erkänd organisation ska certifikatens harmoniseringsdatum överens- stämma. (TSFS 2013:66)

Allmänt om fartyget vid besiktningar ‌

47 § När ett fartyg besiktigas ska det vara i ett sådant skick att besikt- ningen kan genomföras. Nödvändiga skyddsåtgärder ska vara vidtagna. Dessutom ska redaren ställa nödvändig personal och utrustning till för- fogande vid tillsynsförrättningen.

Vid besiktning där fartygsinspektör måste följa med fartyget på resa ska hytt och lämplig kontorsplats tillhandahållas ombord.

Åtgärdande och avsyning av brister och avvikelser ‌

48 § Det åligger fartygets redare eller befälhavare att se till att brister och avvikelser som har upptäckts vid besiktning eller rederikontroll åtgärdas utan dröjsmål och är klara för avsyning senast det datum som Transport- styrelsen beslutar.

Om bristerna och avvikelserna inte har åtgärdats i rätt tid kan utfärdat certifikat komma att ogiltigförklaras.‌

Dispenscertifikat

49 § Fartyg som medges undantag ska ha ett dispenscertifikat. Bestäm- melser om dispenscertifikat finns för SOLAS-fartyg i 3 kap., för LL66- fartyg i 4 kap. och för fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer i 5 kap.

Fartyg som inte har certifikat enligt internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning behöver inte ha dispenscertifikat, förut- satt att Transportstyrelsen har gjort en anteckning i det certifikat som dispensen avser eller på annat sätt dokumenterat medgivet undantag.

Tillsynsbok ‌

50 §12 Enligt 5 kap. 29 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska fartyg ha en tillsynsbok, som utfärdas av Transportstyrelsen. I tillsynsboken ska resultatet och omfattningen av tillsynsförrättningar ombord antecknas.

Vad avser kontroll av sjömännens arbets- och levnadsförhållanden ska inspektören lämna en rapport från varje inspektion till den behöriga myndig- heten. En kopia av rapporten på engelska eller på fartygets arbetsspråk ska lämnas till befälhavaren, anslås på fartygets anslagstavla för sjömännens kännedom och, på begäran, skickas till deras representanter.

12 Motsvarar standard A5.1.4.12 i sjöarbetskonventionen.

SE-beteckning ‌

51 § Fartyg som inte har tilldelats en klassbeteckning av en erkänd organisation ska ha SE-beteckning. SE-beteckning tilldelas av Transport- styrelsen.

SE-beteckning delas in i grundbeteckningar och tilläggsbeteckningar.

Grundbeteckningarna motsvarar det fartområde (A, B, C, D eller E) eller zon (1, 2, 3 eller 4) som fartyget är certifierat för. Fartyg med grundbeteck- ningen -A kan dessutom ha tilläggen (250), (100) eller (50) om de endast får användas i en begränsad del av fartområdet, mätt i nautiska mil från skyddad plats.

Följande tilläggsbeteckningar finns: radio (-A1, -A2, -A3), obemannat maskinrum (-UMS) och traditionsfartyg (-T).

Exempel med samtliga beteckningar: SE B A3 UMS T. (TSFS 2014:114)

Allmänna råd

Fartyg som är traditionsfartyg enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning bör vid resa i MOU-farvatten enligt definition i samma föreskrifter ha ett Document of compliance with the special requirements for traditional ships som intyg om att de uppfyller kraven för att få betecknas som traditionsfartyg enligt överenskommelsen om ömsesidigt erkännande av nationella certi- fikat mellan Danmark, Estland, Finland, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. (TSFS 2010:104)

Tillsyn av erkända organisationer ‌

52 § Transportstyrelsens tillsyn enligt artikel 9 i direktiv 2009/15/EG över de erkända organisationer som Transportstyrelsen har slutit avtal med enligt 7 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår av respektive avtal. (TSFS 2011:49)

Certifikats ogiltighet ‌

53 §13 Ett certifikat som har utfärdats enligt dessa föreskrifter är ogiltigt om

1. besiktningar, inspektioner och kontroller för utfärdande, förnyande eller påteckning av certifikatet enligt dessa föreskrifter inte har genomförts inom de intervall som krävs,

2. certifikatet inte har påtecknats, eller

3. fartyget byter flaggstat.

Utöver ovanstående är ett sjöarbetscertifikat även ogiltigt om

a) en redare inte längre ansvarar för driften av ett fartyg, och

b) det har gjorts betydande ändringar av konstruktion eller utrustning som omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:68) om

13 Motsvarar standard A5.3.14 i sjöarbetskonventionen.

bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006). (TSFS 2013:66)

Klagomålshantering i land ‌

54 §14 Klagomål avseende arbets- och levnadsförhållandena ombord på ett fartyg får rapporteras till Transportstyrelsen. Finns det uppenbara skäl att tro att arbets- och levnadsförhållanden på fartyget inte uppfyller kraven i sjöarbetskonventionen får en mera ingående inspektion göras enligt 9 kap. 4 b §.

Med klagomål avses information som lämnats av

– en sjöman,

– en förening,

– en fackförening, eller

– varje annan person som berörs av fartygets säkerhet och som har ett intresse i sjömännens hälsa och arbetsmiljö ombord. (TSFS 2013:66)

55 §15 Klagomål avseende arbets- och levnadsförhållandena ombord på ett fartyg får rapporteras till Transportstyrelsen. Finns det uppenbara skäl att tro att arbets- och levnadsförhållanden på fartyget inte uppfyller kraven i sjöarbetskonventionen får en mera ingående inspektion göras enligt 9 kap. 4 b §.

Med klagomål avses information som lämnats av

– en sjöman,

– en förening,

– en fackförening, eller

– varje annan person som berörs av fartygets säkerhet och som har ett intresse i sjömännens hälsa och arbetsmiljö ombord. (TSFS 2013:66)

Dokument ombord ‌

56 §16 Redaren ska se till att en kopia av sjömannens anställningsavtal finns tillgänglig ombord för granskning av den behöriga myndigheten. (TSFS 2013:66)

3 kap. Ytterligare bestämmelser för SOLAS-fartyg ‌

Allmänt ‌

1 § I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om tillsyn och certfikat för SOLAS-fartyg.

För fartyg som omfattas av detta kapitel gäller även 2 kap.

14 Motsvarar standard A5.1.5.4 i sjöarbetskonventionen. 15 Motsvarar standard A5.2.1-2 i sjöarbetskonventionen. 16 Motsvarar standard A2.1.1.d i sjöarbetskonventionen.‌‌

Allmänna råd

Riktlinjer för tillsynsförrättningars innehåll för fartyg som ska ha certifikat enligt kraven i detta kapitel finns i IMO-resolution A.1020(26). (TSFS 2013:66)

Undantag ‌

2 §17 Om det finns särskilda skäl kan Transportstyrelsen medge att fartyg som vanligtvis inte används på internationell resa får göra enstaka inter- nationella resor även om fartyget inte uppfyller alla krav i dessa föreskrifter.

3 §18 Fartyg som medges undantag enligt 2 § eller i övrigt medges undan- tag från kraven för utfärdande av certifikat enligt detta kapitel ska ha dispenscertifikat.

Allmänna råd

Riktlinjer för när dispenscertifikat bör utfärdas finns i IMO-cirkulär SLS.14/Circ.115, senast ändrat genom SLS.14/Circ.115/Add.3.

Besiktningar av SOLAS-passagerarfartyg ‌

Första besiktning (initial survey)‌

4 §19 Ett SOLAS-passagerarfartyg ska genomgå första besiktning innan fartyget används till sjöfart för första gången.‌

Besiktning för förnyande av certifikat (renewal survey)

5 §20 Ett SOLAS-passagerarfartyg ska genomgå besiktning för förnyande av certifikat minst en gång var 12:e månad om inte annat anges i 19–21 och 24–26 §§.

Besiktningar av SOLAS-lastfartyg 21 ‌

Första besiktning (initial survey)‌

6 § Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå första besiktning innan fartyget används till sjöfart för första gången.

17 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/4(a).‌

18 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/12(a)(vii).

19 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/7(i).

20 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/7(b)(ii).

21 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/8(a), 9(a) och 10(a).

Besiktning för förnyande av certifikat (renewal survey)‌

7 § Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå besiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad, om inte annat anges i 19–21 och 24–26 §§.

Periodisk besiktning (periodical survey)‌

8 § Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå periodisk besiktning under något av följande intervall:

1. tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter tvåårsdagen eller tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter treårsdagen för förfallo- datumet på fartygets internationella säkerhetsutrustningscertifikat för last- fartyg (Cargo ship safety equipment certificate), eller

2. tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter årsdagen för för- fallodatumet på fartygets internationella radiosäkerhetsutrustningscertifikat för lastfartyg (Cargo ship safety radio equipment certificate).

Den mellanliggande besiktningen ersätter en av de årliga besiktningarna enligt 10 §.

Mellanliggande besiktning (intermediate survey)‌

9 § Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå mellanliggande besiktning under något av följande intervall: tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter tvåårsdagen eller tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter treårsdagen för förfallodatumet på fartygets internationella konstruktions- säkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo ship safety construction certificate).

Den mellanliggande besiktningen ersätter en av de årliga besiktningarna enligt 10 §.

Årlig besiktning (annual survey)‌

10 § Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå årlig besiktning under något av följande intervall:

1. tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter årsdagen för för- fallodatumet på fartygets internationella säkerhetsutrustningscertifikat för lastfartyg (Cargo ship safety equipment certificate), eller

2. tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter tvåårsdagen för förfallodatumet på fartygets internationella konstruktionssäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo ship safety construction certificate).

Underhåll ‌

11 §22 Xxxxxx besiktningar enligt 4–10 §§ ska redaren och befälhavaren se till att fartyget och dess utrustning underhålls i enlighet med de krav fartyget och utrustningen är certifierade för.

Efter att ett fartyg har genomgått besiktning enligt 4–10 §§ får inga ändringar av sådant som omfattas av besiktningen göras utan Transport- styrelsens godkännande.

Certifikat 23 ‌

SOLAS-passagerarfartyg ‌

12 § Ett SOLAS-passagerarfartyg ska ha internationellt säkerhetscertifikat för passagerarfartyg (Passenger ship safety certificate) som intyg om att fartyget uppfyller följande svenska bestämmelser, som införlivar SOLAS 1974 kapitel II–1, II–2 och III–V:

1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord,

2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:1) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskin- rum,

3. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002 eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare,

4. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss,

5. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg, och

6. Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning.

Ett internationellt säkerhetscertifikat enligt första stycket ska kom- pletteras med en utrustningslista (Record of equipment). (TSFS 2014:3)

SOLAS-lastfartyg ‌

13 § Ett SOLAS-lastfartyg ska ha internationellt konstruktionssäkerhets- certifikat för lastfartyg (Cargo ship safety construction certificate) som intyg om att fartyget uppfyller följande svenska bestämmelser, som införlivar SOLAS 1974 kapitel II-1 och II-2:

22 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/11.

23 12–16 §§ motsvarar SOLAS 1974 regel I/12.

1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, och

2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002 eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. (TSFS 2009:109).

14 § Ett SOLAS-lastfartyg ska ha internationellt utrustningssäkerhets- certifikat för lastfartyg (Cargo ship safety equipment certificate) som intyg om att fartyget uppfyller följande svenska bestämmelser, som införlivar SOLAS 1974 kapitel II-1, II-2, III och V:

1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord,

3. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, och

4. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning.

Ett internationellt utrustningssäkerhetsscertifikat enligt första stycket ska kompletteras med en utrustningslista (Record of equipment). (TSFS 2011:49).

15 § Ett SOLAS-lastfartyg ska ha internationellt radiosäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo ship safety radio certificate) som intyg om att fartyget uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg, som införlivar SOLAS 1974 kapitel IV.

Ett internationellt radiosäkerhetscertifikat enligt första stycket ska kompletteras med en utrustningslista (Record of equipment). (TSFS 2009:109)

Dispenscertifikat ‌

16 §24 Ett SOLAS-fartyg som medges undantag från någon av de svenska bestämmelser som anges i 12–15 §§ ska ha dispenscertifikat. Dispens- certifikatet ska förvaras tillsammans med det certifikat som dispens- certifikatet hänvisar till.

24 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/12(a)(vii).

Utfärdande av certifikat för utländska fartyg ‌

17 §25 Ett utländskt fartyg som på sin flaggstats begäran har ansökt om att få certifikat eller annat godkännande utfärdat av Transportstyrelsen enligt 5 kap. 9 § andra stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska genomgå besiktning där man kontrollerar att fartyget uppfyller kraven enligt flaggstatens införlivande av de internationella bestämmelser som gäller för utfärdande av certifikatet eller godkännandet.

På ett sådant certifikat eller godkännande ska det framgå att det har ut- färdats av annan stat än flaggstaten.

Certifikats giltighetstid och giltighet 26 ‌

18 § Följande giltighetstider ska gälla för certifikat:

1. internationellt säkerhetscertifikat för passagerarfartyg: 12 månader,

2. internationellt konstruktionssäkerhetscertifikat för lastfartyg: 60 måna- der,

3. internationellt utrustningssäkerhetscertifikat för lastfartyg: 60 måna- der,

4. internationellt radiosäkerhetscertifikat för lastfartyg: 60 månader, och

5. dispenscertifikat: samma giltighetstid som det certifikat som dispens- certifikatet hänvisar till, och

6. sjöarbetscertifikat: 60 månader. (TSFS 2013:66)

19 § Oavsett 18 § ska giltighetstider för certifikat utfärdade efter be- siktning för förnyande av certifikat genomförd inom 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag fastställas enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det existerande certifikatets förfallodag, och

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det existerande certifi- katets förfallodag.

20 § Om besiktning för förnyande av certifikat genomförs efter det existe- rande certifikatets förfallodag, ska det nya certifikatets giltighetstid fast- ställas enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det existerande certifikatets förfallodag, och

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det existerande certifikatets förfallodag.

21 § Om besiktning för förnyande av certifikat genomförs mer än 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag, ska det nya certifikatets giltighetstid fastställas enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det att besikt- ningen för förnyande av certifikat avslutas, och

25 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/13.

26 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det att besiktningen för förnyande av certifikat avslutas.

22 § Giltighetstiden för certifikat utfärdade med en giltighetstid kortare än 60 månader får förlängas, förutsatt att fartyget i samband med giltighets- tidens förlängning genomgår tillämpliga besiktningar enligt 6–10 §§. Giltig- hetstiden får dock inte göras längre än vad som anges i 18 §.

Första stycket gäller inte internationellt säkerhetscertifikat för passagerar- fartyg.

23 § Om ett nytt certifikat inte kan utfärdas eller placeras ombord före det existerande certifikatets förfallodag efter besiktning för förnyande av certifikat, får fartyget ändå användas till sjöfart och det existerande certifika- tets giltighetstid förlängas med högst 5 månader.

24 § Transportstyrelsen kan medge att ett SOLAS-fartyg används till sjöfart utan giltigt certifikat enligt detta kapitel om certifikatet förfaller då fartyget inte befinner sig i hamn där besiktning ska genomföras. Sådant medgivande får endast avse resa till hamn där besiktning kan ske och kan gälla i högst 3 månader.

När ett nytt certifikat har utfärdats efter besiktning för förnyande av certifikat enligt första stycket ska det nya certifikatets giltighetstid fastställas enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det existerande certifikatets förfallodag, och

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det existerande certifika- tets förfallodag.

25 § Giltighetstiden för ett certifikat som är utfärdat för ett fartyg för kort internationell resa får förlängas med 1 månad från och med certifikatets förfallodag om den inte redan har förlängts enligt 18–24 §§. När fartyget sedan genomgår besiktning för förnyande av certifikat, ska det nya certifi- katets giltighetstid fastställas enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det existerande certifikatets förfallodag, och

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det existerande certifi- katets förfallodag.

26 § Oavsett 20, 24 och 25 §§ kan Transportstyrelsen, om det finns synnerliga skäl, medge att det nya certifikatets giltighetstid fastställs enligt följande:

1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader från det att besikt- ningen för förnyande av certifikat avslutas, och

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader från det att besiktningen för förnyande av certifikat avslutas.

27 § Om årlig, mellanliggande eller periodisk besiktning genomförs före besiktningsperioden enligt tillämpliga bestämmelser i detta kapitel gäller följande:

1. Det certifikat som besiktningen är kopplad till ska ha påteckning med ett nytt harmoniseringsdatum. Datumet får inte infalla mer än 3 månader efter det datum då besiktningen avslutades.

2. Påföljande besiktningar ska genomföras utifrån certifikatets nya harmoniseringsdatum.

3. Certifikatets förfallodag kan förbli oförändrat under förutsättning att de besiktningar som är kopplade till certifikatet genomförs så att de största tillåtna intervallen mellan besiktningarna inte överstigs.

4 kap. Ytterligare bestämmelser för LL66-fartyg ‌

Allmänt ‌

1 § I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om tillsyn och certifikat för LL66-fartyg.

För fartyg som omfattas av detta kapitel gäller även 2 kap.

LL66-fartyg som ska ha certifikat enligt detta kapitel behöver inte ha nationellt fribordscertifikat.

Allmänna råd

Riktlinjer för innehållet i tillsynsförrättningar för fartyg som ska ha ett internationellt fribordscertifikat finns i IMO-resolution A.997(25).

Besiktningar ‌

Första besiktning (initial survey)‌

2 §27 LL66-fartyg ska genomgå första besiktning av fartygets konstruktion och utrustning innan fartyget används till sjöfart för första gången. Vid denna besiktning ska arrangemangens, materialens och spantens överens- stämmelse med kraven i ICLL kontrolleras.‌

Besiktning för förnyande av certifikat (renewal survey)

3 §28 LL66-fartyg ska genomgå besiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad om inte certifikatets har en annan giltighetstid. Vid denna besiktning ska konstruktionens, utrustningens, arrangemangens, materialens och spantens överensstämmelse med kraven i ICLL kontrolleras.‌

Årlig besiktning (annual survey)

4 §29 LL66-fartyg ska genomgå årlig besiktning under intervallet tidigast 3 månader före och senast 3 månader efter årsdagen för certifikatets förfallo- dag. Vid denna besiktning ska följande kontrolleras:

27 Motsvarar ICLL artikel 14(1)(a). 28 Motsvarar ICLL artikel 14(1)(b). 29 Motsvarar ICLL artikel 14(1)(c).‌‌

1. att inga ändringar har gjorts i skrov och överbyggnad som kan påverka fastställandet av lastlinjen,

2. att utrustning och anordningar som hindrar att vatten tränger in i skrovet, skyddsräcken, ventiler och tillträdesvägar till besättningsutrymmen är underhållna och funktionsdugliga,

3. att fribordsmärken är korrekt fastsatta, och

4. att information enligt regel 10 i bilaga 2 till Transportstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord finns tillgänglig. (TSFS 2009:109).

5 §30 Att fartyget har genomgått årliga besiktningar ska framgå av fartygets internationella fribordscertifikat (International load line certificate) eller, för fartyg som medges undantag från krav i ICLL, fartygets dispens- certifikat till det internationella fribordscertifikatet (International load line exemption certificate).‌

Underhåll mellan besiktningar

6 §31 Mellan besiktningar enligt 2–5 §§ får inga ändringar göras i sådant som besiktningarna omfattar.

Certifikat ‌

Allmänt ‌

7 §32 LL66-fartyg som har fribordsmärken och som uppfyller kraven för att få certifikat enligt ICLL ska ha ett internationellt fribordscertifikat.

8 §33 Fartyg som medges undantag enligt ICLL artikel 6(2) eller 6(4) ska ha ett dispenscertifikat till det internationella fribordscertifikatet.

9 §34 Av 2 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att fribords- certifikat utfärdas av Transportstyrelsen. De certifikat som krävs enligt XXXX får även utfärdas av en erkänd organisation.‌

Utfärdande av certifikat för utländska fartyg

10 §35 Det som anges i 3 kap. 17 § för certifikat enligt SOLAS 1974 gäller även för certifikat enligt ICLL.

På det certifikat eller annat godkännande som avses i 3 kap. 17 § ska det framgå att det har utfärdats av annan stat än flaggstaten.

30 Motsvarar ICLL artikel 14(2).

31 Motsvarar ICLL artikel 15.‌

32 Motsvarar ICLL artikel 16(1).

33 Motsvarar ICLL artikel 16(2).

34 Motsvarar ICLL artikel 16(3).

35 Motsvarar ICLL artikel 17.

Endast fartyg vars flaggstat har ratificerat ICLL får förses med ett inter- nationellt fribordscertifikat enligt 7 §.

Certifikats giltighetstid och giltighet ‌

11 §36 Ett internationellt fribordscertifikat är giltigt i högst 60 månader.

12 §37 Oavsett 11 § ska giltighetstiden för ett förnyat certifikat ska fast- ställas till högst 60 månader från det existerande certifikatets förfallodag oavsett om besiktning för förnyande av certifikat genomförs

1. inom 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag,

2. efter det existerande certifikatets förfallodag, eller

3. mer än 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag.

13 §38 Giltighetstiden för certifikat utfärdade med en giltighetstid kortare än 60 månader får förlängas, förutsatt att fartyget i samband med giltighets- tidens förlängning genomgår tillämpliga besiktningar enligt detta kapitel. Giltighetstiden får dock inte göras längre än som anges 11 §.

14 §39 Om ett förnyat certifikat inte kan utfärdas eller placeras ombord före det existerande certifikatets förfallodag efter en besiktning för förny- ande av certifikat, får fartyget ändå användas till sjöfart och det existerande certifikatets giltighetstid förlängas med högst 5 månader.

Första stycket gäller förutsatt att inga ändringar som påverkar fartygets fribord har gjorts i konstruktion, utrustning, arrangemang, material eller spant.

15 §40 Transportstyrelsen kan medge att ett LL66-fartyg används till sjöfart utan giltigt certifikat enligt detta kapitel om certifikatet förfaller då fartyget inte befinner sig i hamn där besiktning ska genomföras. Sådant medgivande får endast avse resa till hamn där besiktning kan genomföras och kan gälla i högst 3 månader. Ett fartyg som har fått ett sådant med- givande får aldrig lämna den hamn där besiktningen för förnyande av certifikat ska genomföras utan ett nytt, giltigt certifikat. Det nya certifikatet ska börja gälla från och med det existerande certifikatets förfallodag.

16 §41 Giltighetstiden för ett certifikat som är utfärdat för ett fartyg för kort internationell resa som inte har förlängts enligt 12–15 §§ får förlängas med 1 månad från och med certifikatets förfallodag. När fartyget sedan genomgår besiktning för förnyande av certifikat, ska det nya certifikatets giltighetstid fastställas till högst 60 månader från det existerande certifi- katets förfallodag.

36 Motsvarar ICLL artikel 19(1).

37 Motsvarar ICLL artikel 19(2).‌

38 Motsvarar ICLL artikel 19(3).

39 Motsvarar ICLL artikel 19(4).

40 Motsvarar ICLL artikel 19(5).

41 Motsvarar ICLL artikel 19(6).

17 §42 Oavsett 12, 15 och 16 §§ kan Transportstyrelsen, om det finns synnerliga skäl, medge att ett förnyat certifikats giltighetstid fastställs från det att besiktningen för förnyande av certifikat avslutas.

18 §43 Om årlig besiktning genomförs före det tidsintervall som anges i 4 § gäller följande:

1. Årsdagen för utfärdandet av certifikatet ska ändras genom påteckning till ett datum som inte får vara mer än 3 månader efter det datum då besikt- ningen avslutades.

2. Påföljande årliga besiktning för förnyande av certifikat enligt 4 § ska genomföras utifrån certifikatets nya harmoniseringsdatum.

3. Certifikatets förfallodag kan förbli oförändrat under förutsättning att fartyget genomgår minst så många årliga besiktningar att intervallen mellan besiktningarna inte överstiger vad som krävs enligt 4 §.

Certifikats ogiltighet ‌

19 §44 Ett internationellt fribordscertifikat är ogiltigt om

1. skrovet eller överbyggnaden har genomgått materialförändringar som innebär att fartyget behöver få ett nytt fribord fastställt,

2. utrustning och anordningar enligt 4 § inte är underhållna och funk- tionsdugliga,

3. certifikatet inte har påteckning som visar att fartyget har genomgått årlig besiktning enligt 4 §,

4. skrovets styrka har försämrats i sådan utsträckning att fartyget inte längre är säkert, eller

5. fartyget byter flaggstat.

Dispenscertifikat ‌

20 §45 Ett dispenscertifikat till det internationella fribordscertifikatet (International load line exemption certificate) är giltigt i högst 60 månader. Samma bestämmelser gäller för dispenscertifikatet som för det inter- nationella fribordscertifikatet.‌

5 kap. Ytterligare bestämmelser för fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer

Allmänt ‌

1 § I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om tillsyn för fiskefartyg som omfattas av direktiv 97/70/EG.

För fartyg som omfattas av detta kapitel gäller även 2 kap.

42 Motsvarar ICLL artikel 19(7).

43 Motsvarar ICLL artikel 19(8).

44 Motsvarar ICLL artikel 19(9) och 19(11).

45 Motsvarar ICLL artikel 19(10).

Besiktningar och certifikat ‌

2 § Ett fiskefartyg som omfattas av direktiv 97/70/EG ska genomgå följande besiktningar:

1. första besiktning innan fartyget används till sjöfart för första gången eller innan ett certifikat enligt 3 § utfärdas för första gången för fartyget, och

2. periodiska besiktningar med följande intervall:

– besiktning för förnyande av certifikat: var 48:e månad,

– besiktning av fartygets konstruktion, inklusive maskineriet och skrovets utsida samt besiktning av utrustning som inte är radioutrustning: minst var 24:e månad, och

– besiktning av radioutrustning, inklusive radioutrustning i livräddnings- utrustning och radiopejl: minst var 12:e månad.

Transportstyrelsen kan besluta om ytterligare innehåll i besiktningarna.

3 § Ett fiskefartyg som omfattas av direktiv 97/70/EG ska som intyg om att fartyget uppfyller tillämpliga bestämmelser ha ett internationellt säkerhetscertifikat för fiskefartyg (International fishing vessel safety certifi- cate). Giltighetstiden för ett sådant certifikat ska vara högst 48 månader med möjlighet till 12 månaders förlängning.

Fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer och som medges undantag från tillämpliga bestämmelser ska dessutom ha ett internationellt dispenscertifikat för fiskefartyg (International fishing vessel exemption certificate). Ett internationellt dispenscertifikat får inte ha längre giltighets- tid än det certfikat som dispenscertifikatet hänvisar till.

Utfärdande av certifikat för utländska fiskefartyg ‌

4 § Bestämmelserna i 5 kap. 9 § andra stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) gäller även för utländska fiskefartyg som omfattas av direktiv 97/70/EG.

Certifikat som utfärdas enligt 5 kap. 9 § andra stycket fartygssäkerhets- lagen (2003:364) äger samma giltighet som om det hade utfärdats enligt 3 §.‌

6 kap. Ytterligare bestämmelser för passagerarfartyg i inrikes trafik

Allmänt ‌

1 § I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om tillsyn för passagerar- fartyg som omfattas av rådets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/75/EG. Direktivet har genom- förts i svensk rätt genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik.

För fartyg som omfattas av detta kapitel gäller även 2 kap.

Besiktningar och certifikat ‌

2 § Ett passagerarfartyg som omfattas av direktiv 98/18/EG ska genomgå följande besiktningar:

1. första besiktning innan fartyget används till sjöfart för första gången, och

2. besiktning för förnyande av certifikat minst var 12:e månad. Transportstyrelsen beslutar om innehållet i dessa besiktningar.

3 § Ett passagerarfartyg som omfattas av direktiv 98/18/EG ska som intyg om att fartyget uppfyller tillämpliga bestämmelser ha säkerhetscertifikat för passagerarfartyg.

Giltighetstiden för ett sådant certifikat är högst 12 månader om inget annat särskilt anges.

4 § Ett passagerarfartyg med en bruttodräktighet i intervallet 200–499 ska inspekteras minst var 36:e månad. (TSFS 2013:66)‌

7 kap. Ytterligare bestämmelser för vissa fartyg och verksamheter

Allmänt om fritidsfartyg ‌

1 § Av 3 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att fritids- fartyg med en bruttodräktighet om 100 eller mer ska ha fartcertifikat. Dessa fartyg ska utöver första sjövärdighetsbesiktning enligt 2 kap. 1 § genomgå besiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad och mellanliggande sjövärdighetsbesiktning med besiktningsintervall och besiktningsfönster enligt 2 kap. 46 §.

Första stycket gäller även fritidsfartyg som omfattas av lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar.

Fritidsfartyg på internationell resa ‌

2 § Av 4 kap. 2 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg framgår att fritidsfartyg på internationell resa med en brutto- dräktighet om 400 eller mer ska ha internationellt oljeskyddscertifikat och internationellt föroreningsskyddscertifikat för toalettavfall.

Av 6 kap. 4–7 §§ samma förordning framgår att fritidsfartyg på inter- nationell resa med en bruttodräktighet om 400 eller mer ska genomgå dels första besiktning innan de används på internationell resa, dels mellan- liggande besiktning, dels besiktning för förnyande av certifikat var 60:e månad.

Forsränningsföretag ‌

3 § Bestämmelser om tillsyn, beställning av tillsyn och internkontroll

m.m. för forsränningsföretag finns i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1997:18) med föreskrifter om säkerheten vid forsränning.

Bogsering ‌

4 § Bogserfartyg ska ha tillstånd för bogsering om inget annat följer av 5 §. Tillstånd för bogsering meddelas av Transportstyrelsen och kan förenas med villkor. Tillstånd för bogsering meddelas inte för transport av passage- rare.

Ansökan om tillstånd för bogsering ska åtföljas av en bogserplan, som ska ligga till grund för Transportstyrelsens beslut. Bogserplanen ska finnas ombord på bogserfartyget.

Bogserfartyg ska ha certifikat enligt 2 kap.

5 § Tillstånd för bogsering behövs inte i följande fall:

1. vid eskortbogsering och hamn- eller förhalningsbogsering med bogser- fartyg,

2. om bogserfartyget och den eller de bogserade enheterna har de certifi- kat som krävs för att få användas till sjöfart i de fartområden som gäller för den planerade rutten, eller

3. om bogserfartyget och den eller de bogserade enheterna inte behöver ha certifikat för att få användas till sjöfart. (TSFS 2010:178).

Försörjningsfartyg inom offshoresektorn ‌

6 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering av svenska försörjningsfartyg och utländska försörjningsfartyg på Sveriges sjöterritorium inom offshore- sektorn finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:10) om transport på försörjningsfartyg inom offshoresektorn.

För fartyg enligt första stycket gäller även i 2 kap.

Skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden och IBC-koden)

7 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering av fartyg som transporterar skadliga flytande kemikalier i bulk finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden).

För fartyg enligt första stycket gäller även 2 kap. (TSFS 2014:138)

Kondenserade gaser i bulk (GC-koden och IGC-koden)‌

8 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering av fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GC-koden) och i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden).

För fartyg enligt första stycket gäller även 2 kap.

Bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt, radioaktivt avfall i för- packad form (INF-koden)‌

9 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering av fartyg som transporterar bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall i förpackad

form finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:49) om säker fartygstransport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall i förpackad form (INF-koden).

För fartyg enligt första stycket gäller även 2 kap. (TSFS 2011:49)

Fartyg med speciellt användningsområde ‌

10 § Ett fartyg med speciellt användningsområde ska medföra ett säker- hetscertifikat för fartyg med speciellt användningsområde (SPSS) som intyg om att fartyget uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:12) om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde.

Certifikatet ska ha samma giltighetstid och vara beroende av samma besiktningar som ett certifikat för lastfartyg enligt 2 kap. (TSFS 2014:14)‌

Utökad besiktning av tankfartyg och bulkfartyg

11 § Fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 417/2002 av den 18 februari 2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2978/94, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 457/2007, ska genomgå utökade besiktningar i den omfattning som fram- går av den förordningen.

Bestämmelser om utökade besiktningar för svenska bulkfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer och utländska bulkfartyg med en brutto- dräktighet om 500 eller mer som trafikerar Sveriges sjöterritorium finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:14) om förhöjda krav för bulk- fartyg.

För fartyg enligt första och andra stycket gäller även 2 kap.

Säker lastning och lossning av bulkfartyg ‌

12 § Terminaler ska hålla anläggningen tillgänglig för Transportstyrelsens personal samt tillhandhålla de uppgifter och handlingar som krävs för kontroll enligt artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/96/EG av den 4 december 2001 om fastställande av harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg och för kontroll enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:174) om last på fartyg och terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast. (TSFS 2011:49)

Örlogsfartyg ‌

13 § Bestämmelser om Transportstyrelsens ansvar för sjövärdigheten hos örlogsfartyg finns i 3, 4 och 6 §§ Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2005:11) om tillämpningen av förordning (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg.

Höghastighetsfartyg (HSC-koden)‌

Allmänt ‌

14 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering av höghastighetsfartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) och Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000).

För fartyg enligt första stycket gäller även 2 kap. (TSFS 2009:109).

Trafiktillstånd ‌

15 § Av 2 § förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighetsfartyg framgår att ägaren till ett höghastighetsfartyg ska anmäla till Transport- styrelsen innan fartyget sätts i trafik till eller från svensk hamn. Av 5 § samma förordning framgår att ett höghastighetsfartyg som omfattas av HSC-koden ska ha ett trafiktillstånd för höghastighetsfartyg.

Trafiktillstånd för höghastighetsfartyg utfärdas av Transportstyrelsen.

Fartyg i inlandssjöfart ‌

16 § Bestämmelser om tillsyn och certifiering för fartyg i inlandssjöfart finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart.

För fartyg i inlandssjöfart gäller även följande bestämmelser: 1 kap. 1, 2, 4, 5, 9–11, 12 första stycket och 13 §§, 2 kap. 21–28, 31, 32, 34, 42–44, 47,

48, 50–52 §§ och 53 § första stycket, 7 kap. 4 § första och andra stycket, 5,

7–9 §§ och 11 § första stycket, 8 kap. 5 och 6 §§, 10 kap. samt 11 kap.

Vid nybyggnadsbesiktning ska ritningar ges in till Transporstyrelsen i enlighet med 5 kap. 26–28 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364). Transport- styrelsen beslutar vilka ritningar som ska ges in i varje enskilt fall. Det slut- liga godkännandet av ett fartyg sker genom besiktning och certifiering.

Utländskt fartyg som ska bli eller har blivit svenskt ska för utfärdande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart genomgå besiktning som visar att fartyget motsvarar kraven enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. (TSFS 2014:114)‌

8 kap. Särskilda intyg och dokument

Fartyg som transporterar spannmål ‌

1 § Ett fartyg som transporterar spannmål och som omfattas av Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrov- konstruktion, stabilitet och fribord eller av den internationella spannmåls- koden ska ha ett särskilt intyg om att fartyget uppfyller kraven i något av nämnda regelverk och därmed har rätt att transportera spannmålslaster (spannmålsintyg).

Spannmålsintyg utfärdas av Transportstyrelsen. (TSFS 2009:109)

Fartyg som transporterar farligt gods ‌

SOLAS-fartyg och passagerarfartyg (fartområde A)‌

2 § SOLAS-fartyg och passagerarfartyg (fartområde A) som transporterar farligt gods ska ha ett farligtgodsintyg enligt följande:

1. SOLAS-fartyg och passagerarfartyg (fartområde A) byggda den 1 juli 2002 eller senare: enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare, och

2. SOLAS-fartyg och passagerarfartyg (fartområde A) byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 juli 2002: enligt Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002.

Farligtgodsintyg utfärdas av Transportstyrelsen. (TSFS 2009:109)‌

Passagerarfartyg (fartområde B–D)

3 § Passagerarfartyg (fartområde B–D) som transporterar farligt gods ska ha ett farligtgodsintyg enligt följande:

1. passagerarfartyg (fartområde B–D) byggda den 1 januari 2003 eller senare: enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS- fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare, och

2. passagerarfartyg (fartområde B–D) byggda den 1 juli 1998 eller senare men före den 1 januari 2003 samt passagerarfartyg (fartområde B) med en längd av 24 meter eller mer byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 januari 2003: enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002.

Farligtgodsintyg utfärdas av Transportstyrelsen. (TSFS 2009:109)

Östersjöavtalet ‌

4 § Fartyg som i stället för kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG- koden) omfattas av kraven för transport av förpackat farligt gods i Östersjöavtalet ska ha ett av de intyg som krävs enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på ro-ro-fartyg i Östersjön. (TSFS 2015:68)

Intyg enligt första stycket utfärdas av Transportstyrelsen. (TSFS 2013:93)‌

Tillsynsmyndigheter för transport av farligt gods

5 § Av 10 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods framgår att Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet över sjötransporter av farligt gods och att Kustbevakningen är tillsynsmyndighet över gods i hamnars landområden som är avsett för vidare transport samt, på Transportstyrelsens

begäran om biträde, för sjötransporter. Myndigheterna utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods och de före- skrifter som har meddelats med stöd av samma lag.

6 § Bestämmelser om tillsynsmyndigheters skyldigheter och befogenheter finns i 13–15 §§ lagen (2006:263) om transport av farligt gods.

Särskilda krav på stabilitet för ro-ro-passagerarfartyg ‌

7 § Ett fartyg som ska tillämpa kraven i bilaga 8 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord eller Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1997:2) med föreskrifter om stabilitetskrav för ro-ro-passagerarfartyg som gäller genom övergångsbestämmelser i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord ska ha ett DSA som intyg om att fartyget uppfyller stabilitetskraven i de före- skrifterna.

DSA utfärdas av Transportstyrelsen. (TSFS 2009:109)

TREDJE AVDELNINGEN ‌

UTLÄNDSKA TILLSYNSOBJEKT

9 kap. Värdstatskontroll, operativ kontroll och hamnstatskontroll ‌

Värdstatskontroll ‌

1 § Av 5 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att utländska ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetsfartyg som används eller ska användas i internationell reguljär trafik eller i nationell reguljär trafik i fart- område A eller B ska genomgå värdstatskontroll.

2 § Vid de tillsynsförrättningar som utländska ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetsfartyg och deras rederier ska genomgå enligt 5 kap. 12–15 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska fartygen och rederierna uppfylla vad som anges i direktiv 1999/35/EG och i 8 kap. 7 §. (TSFS 2010:178)

Operativ kontroll ‌

3 § Ett utländskt passagerarfartyg ska genomgå operativ kontroll innan det sätts i regelbunden trafik på en svensk hamn och därefter var 12:e månad.

För fartyg som omfattas av bestämmelserna om värdstatskontroll enligt detta kapitel ingår den operativa kontrollen i värdstatskontrollen.

Hamnstatskontroll ‌

4 § Ett utländskt fartyg ska hållas tillgängligt för hamnstatskontroll när Transportstyrelsen så kräver. Vid hamnstatskontroll sker inspektion i form av inledande inspektion, mer ingående inspektion eller utökad inspektion. (TSFS 2010:178)

4 a §46 En mera ingående inspektion för att fastställa arbets- och levnadsförhållandena ombord på fartyget får göras om

1. sjöarbetscertifikatet och försäkran om överrensstämmelse med sjöarbetskonventionen

a) inte visas upp,

b) inte är uppdaterade,

c) inte innehåller den information som krävs enligt dessa föreskrifter, eller

d) av annat skäl är ogiltiga,

2. det finns uppenbara skäl att tro att arbets- och levnadsförhållandena ombord inte uppfyller gällande bestämmelser,

3. det finns rimliga skäl att tro att fartyget har skiftat flagg för att kringgå gällande bestämmelser, eller

4. det finns klagomål på att vissa arbets- och levnadsförhållandena ombord inte uppfyller gällande bestämmelser.

En sådan mera ingående inspektion ska göras om

a) arbets- och levnadsförhållandena ombord uppvisar eller kan tänkas uppvisa brister som uppenbart kan riskera sjömännens säkerhet, hälsa eller trygghet, eller

b) inspektören har skäl att tro att någon av bristerna innebär en allvarlig överträdelse av gällande bestämmelser. (TSFS 2013:66)

4 b §47 En inspektion enligt 4 a § första stycket 1–3 ska i första hand omfatta de förhållanden som beskrivs i bilaga 4. (TSFS 2013:66)

4 c §48 Beträffande klagomål enligt 4 a § första stycket 4, ska 2 kap. 55 §

tillämpas. (TSFS 2013:66)

5 § Ett utländskt fartyg som ingår i någon av de fartygskategorier som anges i avsnitt 1 i bilaga 2 ska hållas tillgängligt för en utökad inspektion. Den utökade inspektionen omfattar vad som anges i avsnitt 2 i bilaga 2. (TSFS 2010:178)

6 § Befälhavaren ska, för fartyg som omfattas av 5 §, lämna de uppgifter som anges i avsnitt 3 i bilaga 2. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt till Sjöfartsverket via Maritime Single Window på det sätt som verket anvisar. Uppgifterna ska ha inkommit senast 72 timmar före den beräknade ankomst- tiden till anlöpshamnen eller ankarplatsen, eller innan fartyget lämnar föregående hamn om resan väntas ta mindre än 72 timmar.

Om Maritime Single Window inte är tillgängligt av tekniska skäl och rapportering enligt första stycket därför inte är möjlig, ska rapportering i stället ske på det sätt som Sjöfartsverket anvisar vid det aktuella tillfället.

Befälhavaren får överlåta åt redare eller fartygsagent att, i befälhavarens ställe, lämna de uppgifter som sägs i första stycket till Maritime Single Window. (TSFS 2015:21)

46 Motsvarar standard A5.2.1.1 i sjöarbetskonventionen. 47 Motsvarar standard A5.2.1.2 i sjöarbetskonventionen. 48 Motsvarar standard A5.2.1.3 i sjöarbetskonventionen.‌‌

7 § Bestämmelser om tillträdesförbud finns i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) (TSFS 2010:178)

8 § Befälhavaren ska vid ankomst till varje svensk hamn eller ankarplats lämna uppgift om fartygets faktiska ankomsttid tillsammans med en uppgift som identifierar den berörda hamnen. Uppgifter om fartygets faktiska av- gångstid och uppgift om berörd hamn eller ankarplats ska på motsvarande sätt lämnas vid avgång. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt till Sjöfarts- verket via Maritime Single Window på det sätt som verket anvisar.

Befälhavaren får överlåta åt redare eller fartygsagent att, i befälhavarens ställe, lämna de uppgifter som sägs i första stycket till Maritime Single Window. (TSFS 2015:21)‌

Certifikat och handlingar

9 § Ett utländskt fartyg ska vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium ha certifikat eller motsvarande handlingar samt övriga handlingar ombord som framgår av direktiv 2009/16/EG, ICLL, MARPOL 73/78, SOLAS 1974, STCW 1978 eller andra internationella överenskommelser. (TSFS 2010:178)

Ytterligare bestämmelser för utländska fartyg ‌

10 § Ytterligare bestämmelser för utländska fartyg finns i

– 1 kap. 12 § andra stycket,

– 2 kap. 17, 18, 24, 25, 27 och 34 §§,

– 3 kap. 17 §,

– 4 kap. 10 §,

– 5 kap. 4 §, och

– 7 kap. 7 och 12 §§. (TSFS 2010:178)

FJÄRDE AVDELNINGEN ‌

PRODUKTSÄKERHET, MARKNADSKONTROLL OCH BEMANNING

10 kap. Produktsäkerhet och marknadskontroll ‌

Allmänt om produktsäkerhet ‌

1 § Av 4 § produktsäkerhetslagen (2004:451) framgår att 13–18 och 20–45 §§ samma lag (om näringsidkares skyldigheter vid marknadskontroll samt tillsyn och sanktioner) endast är tillämpliga på varor i den utsträckning det inte i någon annan författning som genomför ett EG-direktiv eller i någon EG-förordning finns bestämmelser som reglerar samma fråga och som har samma syfte.

Av 3 § produktsäkerhetsförordningen (2004:469) framgår att Transport- styrelsen är tillsynsmyndighet enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) för de varor som regleras i detta kapitel.

Marin utrustning ‌

2 § Bestämmelser om tillsyn av marin utrustning finns i rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2008/67/EG. Svenska bestämmelser som genomför direktiv 96/98/EG finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning. (TSFS 2009:109)

3 § Grundläggande bestämmelser om tillverkares ansvar vid tillsyns- myndighets marknadskontroll av marin utrustning finns i 7 kap. arbetsmiljö- lagen (1977:1160).

Av 22 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) framgår att kostnader för tillsyn faller på den verksamhet som har varit föremål för tillsynen enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

Fritidsbåtar ‌

4 § Av 4 § lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritids- båtar och 5 § förordningen (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar framgår att Transportstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av samma lag och samma förordning samt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2004:16) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar m.m.

5 § Bestämmelser om Transportstyrelsens befogenheter vid tillsyn finns i 4–6 a §§ lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar.

Containrar ‌

6 § Bestämmelser om provning och godkännande av containrar finns i containerlagen (1980:152), containerförordningen (1980:640) och Sjöfarts- verkets föreskrifter (SJÖFS 1982:14) om provning, inspektion, god- kännande, kontroll och egenkontroll av container.

7 § Av 5 § containerlagen (1980:152) framgår att ägaren till en container ska hålla containern i säkert skick samt att tillsyn av containern sker genom egenkontroll.

8 § Protokoll som har förts vid egenkontroll enligt 12 § container- förordningen (1980:640) ska visas upp på Transportstyrelsens begäran.

11 kap. Bemanning ‌

Vilotid ‌

1 § Av 2 § förordningen (1998:962) om vilotid för sjömän framgår att Transportstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän och av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2003:9) om vilotid för sjömän.

2 § Vilotidsjournaler från fartyg som omfattas av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän ska ges in till Transportstyrelsen på Transportstyrelsens begäran.

Av 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att Transport- styrelsen kontrollerar efterlevnaden av samma lag vid tillsynsförrättningar.

Mönstring ‌

3 § Av 12 § mönstringsförordningen (1984:831) framgår att Transport- styrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av mönstringslagen (1983:929) och över de bestämmelser som har meddelats med stöd av samma lag.

Efterlevnaden av samma lag kontrolleras genom stickprov.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ‌

1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2009.

2. Bestämmelser om systemtillsyn enligt dessa föreskrifter ska tillämpas på tillsynsobjekt enligt följande:

– senast 12 månader efter leveransdatum på fartyg byggda den 1 oktober 2008 eller senare, och

– senast den 1 oktober 2011 på fartyg byggda före den 1 oktober 2008.

3. Ett certifikat som har utfärdats före dessa föreskrifters ikraftträdande ska gälla till certifikatets förfallodag.

4. Fartyg som har nationellt säkerhetscertifikat enligt tidigare bestäm- melser ska när certifikatet förfaller i stället ha fartcertifikat eller passagerar- fartygscertifikat samt fribordscertifikat och certifikat om godkänd säkerhets- organisation.

5. Vid tillämpning av bestämmelserna om säkerhetsorganisation på fartyg i internationell trafik, och rederier som driver dessa fartyg, gäller en påteckning på fartygets mätbrev om ett mindre mätetal enligt tidigare gällande skeppsmätningsregler endast fram till den 1 januari 2010.

6. Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighets- tiden för beslutet går ut.

7. Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:23) om tillsyn ska denna hänvisning istället avse dessa föreskrifter.

TSFS 2009:109

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010.

TSFS 2010:14

Denna författning träder i kraft den 1 april 2010.

TSFS 2010:99

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2010.

TSFS 2010:178

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2011.

TSFS 2011:3

Denna författning träder i kraft den 1 april 2011.

TSFS 2011:49

1. Denna författning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 4 § och 2 kap. 52 §, den 17 juni 2011, och i övrigt den 1 juli 2011.

2. Sjöfartsverkets eller Transportstyrelsens beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess att Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighets- tiden för beslutet går ut.

3. Ett certifikat som har utfärdats före dessa föreskrifters ikraftträdande ska gälla till certifikatets förfallodag eller den dag Transportstyrelsen beslutar.

TSFS 2013:66

1. Denna författning träder i kraft den 20 augusti 2013.

2. Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens beslut, som gäller då denna författning träder i kraft, gäller även efter att denna författning trätt i kraft. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden för beslutet går ut.

TSFS 2013:93

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2014.

TSFS 2014:3

Denna författning träder i kraft den 1 mars 2014.

TSFS 2014:14

Denna författning träder i kraft den 1 april 2014.

TSFS 2014:114

Denna författning träder i kraft den 16 december 2014.

TSFS 2014:138

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015.

TSFS 2015:21

Denna författning träder i kraft den 1 juni 2015.

TSFS 2015:47

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2016.

TSFS 2015:68

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2016.

TSFS 2016:84

Denna författning träder i kraft den 18 september 2016.

TSFS 2016:127

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2017.

TSFS 2017:5

Denna författning träder i kraft den 20 februari 2017.

TSFS 2017:45

Denna författning träder i kraft den 1 juni 2017. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för fartyg som sägs i punkterna 2 och 3 i övergångs- bestämmelserna till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart om den författningen inte gäller för fartyget.

Bilaga 1. Ritningar och andra dokument ‌

Allmänt ‌

I denna bilaga förtecknas vilka ritningar och andra dokument som ska ges in till Transportstyrelsen för godkännande eller kännedom vid nybyggnad, om- byggnad och inflaggning enligt 2 kap. 3 och 7–9 §§. Förteckningen är inte fullständig, vilket innebär att ytterligare dokument kan komma att begäras in av Transportstyrelsen.

Ritningar och andra dokument samt följebrev ska ges in i minst två exemplar eller i det antal som Transportstyrelsen beslutar. Transport- styrelsen kan medge att ritningar och beräkningar ges in i elektronisk form.

Transportstyrelsen har ingen skyldighet att granska dokument som inte förtecknas i bilagan.

Det slutliga godkännandet av ett fartyg sker genom besiktning och certi- fiering.

Numreringen i bilagan följer numreringen i Transportstyrelsens tillsyns- handbok.‌

Nybyggnad och ombyggnad

Ritningar över nybyggnad av fartyg eller fartygskomponenter ska ges in till Transportstyrelsen för granskning i så god tid att Transportstyrelsen kan godkänna ritningarna innan nybyggnaden eller produktionen av fartygs- komponenter påbörjas.

Vid nybyggnad ska den version av ritningarna som visar den slutliga utformningen av generalarrangemang (GA), brandkontrollplan och tankplan (as-built) ges in till Transportstyrelsen för kännedom.

Ritningar över ombyggnad av fartyg eller fartygskomponenter ska ges in till Transportstyrelsen senast i samband med att ombyggnaden påbörjas.‌

Inflaggning

Vid inflaggning av fartyg som tidigare inte har varit föremål för Transport- styrelsens tillsyn ska ritningar ges in i den utsträckning som Transport- styrelsen beslutar, dock åtminstone fartygets generalarrangemang (GA). Rit- ningarna ska ha kommit in till Transportstyrelsen senast i samband med att inflaggningsbesiktningen beställs.

Ändrade ritningar ‌

Om fartyget under det att det byggs ändras så att det inte längre stämmer överens med de ritningar som ursprungligen godkändes av Transport- styrelsen, ska justerade ritningar ges in till Transportstyrelsen för god- kännande.

Allmänna råd

Vid framställning av ritningar eller andra dokument som framgår av denna bilaga bör, om inte annat sägs, tillämpliga EN/ISO-

standarder eller anvisningar framtagna av en erkänd organisation tillämpas. (TSFS 2010:178)

Förteckning över ritningar och andra dokument ‌

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
1. Dokumentation
a) Generalarrangemang (GA) med upp- gift om fartygets huvuddata	–
b) Uppgift om klassificeringssällskap efter vars regler fartyget byggs	–
c) Uppgift om avsett fartområde	–
d) Uppgift om avsett antal passagerare och avsedd typ av last	–
e) Fartygsplan för nödåtgärder vid oljeförorening (SOPE-plan eller SMPE- plan)	–
f) Träningsmanual eller utbildnings- handbok	–
g) Mönstringslista eller alarmlista	–
h) Utrymningsplaner	–
i) Lastsäkringsmanual	–
j) Lasthanteringsmanual (P & A- manual)	–
k) Sjöräddningsplan (SAR-plan)	–
l) Avfallshanteringsplan	–
m) Handbok för handhavande av övervaknings- och kontrollsystem för oljeutsläpp	–
n) Handbok för system för tank- rengöring med råolja (Crude oil washing operation and equipment manual)	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
2. Funktionsprov, test och provningar
Förteckning över funktionsprov, test och provningar som varvet eller byggaren avser att utföra samt preliminär tidsplan för de funktionsprov, test och provningar som ska övervakas av Transportstyrelsen	Ingår inte som kapitel i Transportstyrelsens tillsyns- handbok.
3. Livräddningsutrustning
a) Placering av sjösättningsanordningar	–
b) Konstruktion av sjösättnings- anordningar	Krävs inte för sjösättnings- anordningar som uppfyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 1999:8) om marin utrustning och är rattmärkta.
c) Livbåtars konstruktion och byggnad	Krävs inte för livbåtar som upp- fyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 1999:8) om marin utrustning och är rattmärkta.
d) Livräddningsarrangemang	Placering av livbåtar, flottar, marint evakueringssystem, beredskapsbåtar, livbojar, räddningsvästar, överlevnads- dräkter, pyroteknisk utrustning, linkastare.
e) Beslutsstödsystem för befälhavare	–
f) Helikopterarrangemang	–
g) Samlings- och embarkeringsstationer	–
4. Nautisk utrustning
a) Placering av lanternor och ljudsignalanordningar	Ritningen ska visa placering och synlighet.
b) Kompassuppställning	Ritningen ska ange säkerhets- avstånden till magnetiskt material samt magnetisk och elektrisk utrustning. Ritningen ska avse de vertikala långskepps- och tvärskepps- planen samt horisontalplanet.

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
c) Styrhyttsarrangemang	Ritningen ska visa paneler, navigationsinstrument, manöver- och larmanordningar och liknande utrustning. Utrustningens typ ska anges.
d) Internkommunikationssystem	–
e) Lotsarrangemang	–
f) Ljudmottagningssystem (om fartyget har inbyggd brygga)	–
5. Radio
a) Utrustningslista	Listan ska visa alla i GMDSS- installationen ingående komponenter med minst typ, modell och antal.
b) Antennritning*	Ritningen ska vara en lättförståelig layoutritning i skala 1:50 av fartygets exteriör från sidan, för (eller akter) samt ovanifrån. Den ska visa placeringen av all utrustning och antenner som kan sända eller ta emot radiosignaler.
c) Radioarrangemangsritning* (placeringsritning)	Ritningen ska vara en lätt- förståelig layoutritning som visar placeringen av all utrustning ingående i GMDSS- installationen och därtill hörande undersystem.
d) El-ritning	Ritningen ska vara en lättförståelig schematisk ritning av hur all utrustning tillhörande GMDSS-installationen och därtill hörande undersystem är in- och sammankopplad. Av ritningen ska typbeteckning, ledarantal och märkning av kablar framgå.

Redovisat förhållande

enligt ritning eller annan uppgift

Anmärkning

e) Reservkraftberäkning

Dokumentet ska påvisa att:

– reservkraften är kapabel att kraftförsörja GMDSS- installationen under avsedd tid

– batteriladdaren är kapabel att återladda reservkraften inom före- skriven tid

– reservkraftkälla samt batteri- laddare är installerade och avpassade så att erforderlig livs- längd på reservkraften uppnås under alla konditioner

– batteriet är lämpligt för installationen. Detta bör visas genom att ett datablad från batteri- fabrikanten bifogas.

* Vid ombyggnad av existerande fartyg i fartområde D eller E kan skisser eller ritningar i kombination med fotodokumentation accepteras för dokument b) och c) enligt ovan under förutsättning att information likvärdig

med ett ritningsunderlag redovisas. (TSFS 2010:178)

Allmänna råd

Vid framställning av radioritningar bör hänsyn tas till de riktlinjer som framgår av COMSAR/Circ.32.

6. Brandskydd
a) Brandindelningsplan	Planen ska visa isoleringsgrad hos skott, däck och liknande indel- ningar samt ge materialuppgifter om skott, väggar, golv, däck, trappor, innertak, däcksbeläggning och ytskikt. Om gällande bestäm- melser ställer krav på begränsad brännbarhet hos golvmattor, textilier, möbelmaterial m.m., ska planen även visa isoleringsgrad hos dessa.
b) Branddörrars placering	Typ av stängningsanordningar ska anges.

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
c) Utrymningsvägar från bostads- utrymmen, passagerarutrymmen, maskineriutrymmen och arbetsutrymmen	För passagerarfartyg ska det antal personer för vilket utrymnings- vägarna är avsedda samt den fria bredden hos gångar, trappor och dörrar anges.
d) Brandkontrollplan	–
e) Brand- och spolledningar med tillhörande pumpar	–
f) Övriga fasta brandsläckningssystem	–
g) Larmsystem och utvädrings- anläggning som ingår i brand- släckningssystem	–
h) Gasolanläggningar	–
i) Acetylen- och syrgasanläggningar	–
j) Arrangemangsritningar över brandstationer	–
k) Systemritning över PA-anläggning (public address)	–
l) Systemritning för oljetankars nödstängning och oljepumpars nödstopp	–
m) Nivåmätningssystem för oljetankar	–
n) Arrangemang av kontrollstationer	–
o) Tankventilationssystem	–
p) Gasvarningssystem	–
q) Inertgassystem	–
r) Pumprumsarrangemang	–
s) Lastkontrollrumsarrangemang	–
t) Lastvärmningssystem eller lastkylningssystem	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
u) Ventilationssystem med spjäll och fläktstopp	Ritningen ska visa – rumsvolymer, – antal uftväxlingar, – friskluftmängder, – placering av fläktar, – dimensioner och isolering av lufttrummor, och – tillslutnings- och avstängnings- anordningars typ och deras placering vid vattentäta skott och brandskott.
v) Utrymningsarrangemang	–
w) Arrangemang för tillträde till tankdäck	–
x) Lasttankventilationssystem	–
y) Branddetekterings- och brandlarmsystem	Placering av detektorer ska framgå.
8. Stabilitet
a) Stabilitetshandlingar för intakt- och skadestabilitet	–
b) Vägnings- och krängningsrapport	–
c) Stabilitetshandlingar för spannmål	–
d) Plan över vattentät indelning	–
e) Skadekontrollplan	–
f) Länssystem	–
g) Nödlänssystem	–
h) Arrangemang av skrovöppningar	–
i) Arrangemang av vattentäta dörrar och vattentäta luckor	–
j) Luckors, skrovöppningars och vattentäta dörrars indikering	–
k) Läckindikeringar och TV- övervakning	–
l) Arrangemang av semivattentäta skott	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
9. Fribord
a) Fribordsplan	–
b) Luft- och pejlrörsarrangemang	–
c) Luckarrangemang	–
d) Länsportsarrangemang	–
e) Arrangemang av spygatt, vattenintag och avlopp	–
f) Ljusöppningar under och över fribordsdäck	–
g) Arrangemang av förbindelseled på väderdäck	–
10. Xxxxx
a) Kompletta konstruktionsberäkningar	Tillämpat regelverk ska anges. Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
b) Konstruktionsritningar över skrov, överbyggnader och däckshus	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
c) Specifikation över konstruktionsmaterial. Materialcertifikat för plåt och profiler	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
d) Konstruktion av integrerade och fristående tankar	Förhållanden utöver vad som framgår av skrovkonstruktionsritning- arna ska anges. Gäller endast fartyg med SE- beteckning.
e) Motorbäddars konstruktion	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
f) Propelleraxel med tryck- och bärlager samt propelleraxelhylsa	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
g) Roderkonstruktion med hjärtstocks- arrangemang	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
h) Propellerritning	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
i) Konstruktion av dörrar och fönster inklusive glastjocklekar och infästningar	–
j) Drifts- och underhållshandbok för skrovportar	Gäller endast ro-ro-fartyg.

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
k) Tankplan	–
l) Tvärpropellerarrangemang	–
m) Kättingboxarrangemang	–
n) Kollisionsskott med skottventil	–
o) Vattentäta skott och dörrarrangemang	–
p) Dubbelbottenarrangemang	–
q) Pikskott och maskinrumsskott	–
r) Lastrumsarrangemang	–
s) Sjökistor eller bottenbrunnar	–
t) Barlastsystem	–
u) Isklassförstärkningar	Gäller endast fartyg med isklass.
Tillägg till b och g: – midskeppssektion (b) – bordläggningsexpansion (b) – vattentäta skott (b) – dubbelbotten (b) – däck (b) – överbyggnader och däckshus (b) – roder (g)	Gäller endast fartyg som ska ha klasscertifikat. Ritningarna behöver inte Transportstyrelsens god- kännande, utan ges in för kännedom.
11. Maskineri
a) Maskinrumsarrangemang	–
b) Ritningar över och uppgifter om periodvis obemannat maskinrum	–
c) Läns- och barlastsystem	–
d) Övriga relevanta rörsystem med komponenter	–
e) Hetoljeanläggningar	–
f) Tryckluftssystem	–
g) Brännoljesystem	–
h) Smörjoljesystem	–
i) Hydraulsystem	–
j) Kontrollsystem för maskineri	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
k) Larm- och övervakningssystem	–
l) Ångpannor och andra tryckkärl	–
m) Arrangemang av nödkraftsanläggning	–
12. Elektrisk installation
a) Schema över huvudkraftkälla och ansluten elektrisk utrustning	Effektbehov, anläggningens huvuddata och huvudkraftkällans pla- cering ska anges.
b) Schema över nödkraftkälla och ansluten elektrisk utrustning	Effektbehov, anläggningens huvuddata och nödkraftkällans placering ska anges.
c) Kabeldragningsschema	–
d) Internkommunikationssystem
e) Huvudkraftkälla och elbalansberäkning	Gäller endast fartyg med SE-beteckning.
f) Huvudbelysningssystem	–
g) Nödbelysningssystem	–
h) Kompletterande nödbelysning	Gäller endast ro-ro- passagerarfartyg.
i) Lågt placerat ledljus (LLL-system)	–
j) Generalalarm eller nödlarmsystem	–
k) Batterilös telefon	–
l) Gaszonsritning	–
Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
13. Lyftanordningar och däcksmaskineri
a) Styrmaskinsarrangemang	–
b) Anordningar för reservstyrning	–
c) Arrangemang av lyftanordningar	–
d) Maskinrumstraverser	–
e) Lotshissarrangemang	–
f) Personhissar, småvaruhissar, lasthissar och lyftbord	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
g) Arrangemang av hängdäck och ramper	–
h) Trålanordning	Gäller endast fiskefartyg.
i) Förtöjnings- och ankringsutrustning	–
j) Arrangemang för nödbogsering	–
14. Arbetsmiljö och skyddsanordningar
a) Arrangemang av – gångbroar, – gångvägar över och under däck, och – lejdare och tillträdesvägar till lastrum, lasttankar, kofferdammar, pikar, förråd, pump- rum och liknande utrymmen	–
b) Arrangemang av tillträdesvägar till däckskranar, master, plattformar och liknande anordningar	–
c) Arrangemang av räcken, brädgångar och ledstänger	–
d) Arrangemang av trappor, lejdare och förbindelseleder	–
e) Arrangemang av fallskydd, master och plattformar	–
f) Anpassningar för funktionshindrade	–
g) Skyddsanordningar på portar, ramper och hängdäck	–
h) Arrangemang av förbindelseleder horisontellt	–
i) Arrangemang av förbindelseleder med land: fallrepstrappor, landgångar m.m.	–
j) Protokoll från mätning av belysningsstyrka	–
k) Bullerkartläggningsprotokoll	–
l) Ventilationssystem på farliga arbetsplatser	–
15. Miljöskydd
a) Avgasreningssystem	–
b) Incineratoranläggning	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
c) Behandlings- och kontrollsystem för länsvatten	–
d) System för omhändertagande av toalett- avfall	–
e) Spilltrågsarrangemang	–
f) Köldmedieanläggningar	–
g) Länsvattentankar, sludgetankar och dräneringstankar	–
h) Sloptanksarrangemang	–
i) Behandlings- och kontrollsystem för länsvatten i lastpumprum	–
j) Undervattensutsläpp	–
k) Mekanisk ventilation av lastrester	–
l) Tankspolningssystem	–
m) Rörsystem för överbord- ledningar	–
16. Inredning
a) Generalarrangemang (GA) som visar läget och det allmänna anordnandet av besättningens bostäder och ekonomilokaler	–
a) Generalarrangemang (GA) som visar läget och det allmänna anordnandet av besättningens bostäder och ekonomilokaler	–
b) Bostäders ändamål, placering, möblering och inredning, konstruktion och placering av anordningar för luftväxling, uppvärmning och belysning samt sanitära anordningar	Detaljerad ritning i skala minst 1 : 50 krävs.
c) Ekonomilokalers ändamål, placering, fasta utrustning och inredning, konstruktion och placering av anordningar för dränering, luft- växling, uppvärmning och belysning samt sanitära anordningar	Detaljerad ritning i skala minst 1 : 50 krävs. Kyl- och frystemperaturer ska anges.

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
d) Isolering mot värme, kyla och buller	Värmegenomgångstal (k- värden) för isolering mot värme eller kyla ska anges.
e) Arrangemang av tvätt- och torkrum samt omklädningsrum	–
f) Arrangemang av fritidsutrymmen på öppet däck	–
g) Arrangemang av kontor, mässar, dagrum etc.	–
17. Dricksvatten
Dricksvattentankars och rörledningars arrangemang, material och ytbehandling samt eventuell reningsanläggning	–
18. Sjukvård
a) Arrangemang av sjukvårdsutrymmen	–
b) Ventilation och avloppssystem i sjukvårdutrymmen	–
19. Bemanning
Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning	Inga ritningar ska ges in.
20. Kem
a) Lastledningssystem	–
b) Separation av lasttankar	–
c) Inertgassystem	–
d) Nivåmätare och överfyllnadskontroll i lasttankar	–
e) Temperaturkontrollsystem	–
f) Arrangemang av duschar och ögonbad	–
g) Kontrollsystem för lasthantering	–
h) Redovisning av lastrestmängder och systemritning över strippingsystem	–

Redovisat förhållande enligt ritning eller annan uppgift	Anmärkning
i) Länssystem för pumprum och tömning av sloptank	–
j) Arrangemang av överbordutsläpp	–
k) Materialval för tankar och rörsystem	–
22. Farligt gods
a) System för omedelbar tillgång till vatten	–
b) System för kylning av lastdäck	–
c) System för dränering av lastutrymmen	–
d) Arrangemang av explosionsskyddad utrustning	–
e) Länssystem i lastutrymmen	–
f) Vattenspridningssystem	–
g) Separation av ro-ro-utrymmen	–
23. Luftföroreningar
a) Systemritningar över ozonpåverkande anläggningar	–
b) Avgasreningssystem	–
c) Systemritning över gasåterföring från lasttankar	–
d) Arrangemangsritning över incinerator- anläggning.	–

Bilaga 2. Utökad inspektion av fartyg i enlighet med direktiv 2009/16/EG ‌

1. Xxxxxx som omfattas av utökad inspektion ‌

Fartyg i någon av följande kategorier kan bli föremål för en utökad inspektion i enlighet med artikel 14 och bilaga 1 del II 3A och 3B i direktiv 2009/16/EG:

1. Fartyg med hög riskprofil som inte inspekterats under de senaste fem månaderna.

2. Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en normal riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 10 månaderna.

3. Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12, har en låg riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 24 månaderna.

4. Xxxxxx som ska inspekteras på nytt efter ett tillträdesförbud som utfärdats i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll.

Bestämmelser om fartygs riskprofil finns i artikel 10 i direktiv 2009/16/EG.

2. Den utökade inspektionens omfattning ‌

Den utökade inspektionens omfattning framgår av kommissionens förordning (EU) nr 428/2010 av den 20 maj 2010 om genomförande av artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG vad gäller utökade fartygsinspektioner.

3. Uppgifter om fartyg som ska lämnas till Maritime Single Window ‌

Följande uppgifter om fartyg ska enligt 9 kap. 6 § lämnas elektroniskt till Sjöfartsverket via Maritime Single Window:

1. namn,

2. signalbokstäver,

3. IMO-identifikationsnummer eller MMSI-nummer,

4. beräknad liggetid,

5. för tankfartyg:

– uppgift om fartygets konstruktion: enkelskrov, enkelskrov med segregerade barlasttankar, dubbelskrov,

– uppgift om last- och barlasttankarnas tillstånd: fullastade, tomma, inerta,

– uppgift om lastens volym och art,

6. planerad verksamhet under tiden i hamn (lastning, lossning och övrigt),

7. planerade föreskrivna besiktningar (statutory surveys) och omfattande underhålls- och reparationsarbeten som ska utföras när fartyget ligger i anlöpshamnen, och

8. dag för senaste utökade inspektion i Paris MOU-regionen.

(TSFS 2015:21)

Bilaga 3 49 ‌

Innan ett sjöarbetscertifikat kan utfärdas ska det säkerställas att arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyget är godtagbara. En sådan besikt- ning ska enligt 2 kap. 32 c § omfatta de sexton punkter som listas nedan.

Nedanstående sammanställning innehåller för de fjorton första punk- terna även hänvisningar till de relevanta svenska författningarna. Informa- tion om hur varje fartyg uppfyller bestämmelserna finns även i fartygets deklaration om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen del II.

(TSFS 2017:5)

1. Minimiålder (regel 1.1)‌

Bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete finns i

– sjömanslagen (1973:282),

– lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,

– fartygssäkerhetslagen (2003:364), och

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS (2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

2. Läkarintyg (regel 1.2)‌

Bestämmelser om läkarintyg finns i

– mönstringslagen (1983:929),

– förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk.

3. Utbildning och kvalifikationer (regel 1.3)‌

Bestämmelser om utbildning och kvalifikationer finns i

– mönstringslagen (1983:929),

– fartygssäkerhetsförordningen (2003:438),

– förordningen (2011:1553) om behörigheter för sjöpersonal, och

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.

4. Anställningsavtal för sjömän (regel 2.1)‌

Bestämmelser om anställningsavtal för sjömän finns i

– lagen (1982:80) om anställningsskydd,

– sjömanslagen (1973:382), och

– tillämpliga kollektivavtal.

49 Senaste lydelse TSFS 2013:66.

5. Rekrytering via privata rekryterings- och förmedlingsföretag för sjömän (regel 1.4)‌

Enligt 3 § lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft är det förbjudet att bedriva privat arbetsförmedling för sjömän i Sverige.

6. Arbets- och vilotid (regel 2.3)‌

Bestämmelser om arbets- och vilotid för sjömän finns i

– lagen (1998:958) om vilotid för sjömän, och

– Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2003:9) om vilotid för sjömän.

7. Bemanningsnivåer (regel 2.7)‌

Bestämmelser om bemanningsnivåer på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364), och

– Transportstyrelsens föreskrifter om (TSFS 2010:102) om bemanning.

8. Bostäder (regel 3.1)‌

Bestämmelser om bostäder på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler

m.m. på fartyg,

– Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1992:6) med föreskrifter och allmänna råd om besättningens bostäder på fartyg m.m,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006).

Fartyg som kölsträckts eller befinner sig på ett motsvarande byggnads- stadium den 20 augusti 2013 eller senare ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006). Övriga fartyg ska, beroende av datum för kölsträckningen, tillämpa antingen Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler m.m. på fartyg, eller Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1992:6) med föreskrifter och allmänna råd om besättningens bostäder på fartyg m.m.‌

9. Fritidsmöjligheter ombord (regel 3.1)

Bestämmelser om fritidsmöjligheter på fartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006).

10. Mat och förplägnad (regel 3.2)‌

Bestämmelser om mat och förplägnad på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010.102) om bemanning,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006).‌

11. Skydd av hälsa och säkerhet och förebyggande av olyckor (regel 4.3)

Bestämmelser om skydd av hälsa och säkerhet och förebyggande av olyckor på fartyg finns i

– arbetsmiljölagen (1977:1160),

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– fartygssäkerhetsförordningen (2003:438),

– Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbets- miljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet, och

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.‌

12. Sjukvård ombord (regel 4.1)

Bestämmelser om sjukvård på fartyg finns i

– Sjömanslagen (1973:282), och

– Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2000:21) om sjukvård och apotek ombord på fartyg.

13. Rutiner för klagomålshantering ombord (regel 5.1.5)‌

Bestämmelser om rutiner för klagomålshantering på fartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet.‌

14. Löneutbetalningar (regel 2.2)

Bestämmelser om löneutbetalningar för sjöman finns i sjömanslagen (1973:282).

(TSFS 2013:66)

15. Ekonomisk trygghet för hemresa (regel 2.5)‌

(TSFS 2017:5)

16. Ekonomisk trygghet som gäller redarens ansvar (regel 4.2)‌

(TSFS 2017:5)

Bilaga 4 50 ‌

En mer ingående inspektion för att fastställa arbets- och levnadsförhållan- dena ombord på fartyget, enligt 9 kap. 4 a §, ska i första hand omfatta nedanstående sexton punkter.

(TSFS 2017:5)

1. Minimiålder (regel 1.1)‌

Bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete finns i

– sjömanslagen (1973:282),

– lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,

– fartygssäkerhetslagen (2003:364), och

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

2. Läkarintyg (regel 1.2)‌

Bestämmelser om läkarintyg finns i

– mönstringslagen (1983:929),

– förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk.

3. Utbildning och kvalifikationer (regel 1.3)‌

Bestämmelser om utbildning och kvalifikationer finns i

– mönstringslagen (1983:929),

– fartygssäkerhetsförordningen (2003:438),

– förordningen (2011:1553) om behörigheter för sjöpersonal, och

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.

4. Anställningsavtal för sjömän (regel 2.1)‌

Bestämmelser om anställningsavtal för sjömän finns i

– lagen (1982:80) om anställningsskydd,

– sjömanslagen (1973:382), och

– tillämpliga kollektivavtal.

50 Senaste lydelse TSFS 2013:66.

5. Rekrytering via privata rekryterings- och förmedlingsföretag för sjömän (regel 1.4)‌

Enligt 3 § lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft är det förbjudet att bedriva privat arbetsförmedling för sjömän i Sverige.

6. Arbets- och vilotid (regel 2.3)‌

Bestämmelser om arbets- och vilotid för sjömän finns i

– lagen (1998:958) om vilotid för sjömän, och

– Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2003:9) om vilotid för sjömän.

7. Bemanningsnivåer (regel 2.7)‌

Bestämmelser om bemanningsnivåer på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364), och

– Transportstyrelsens föreskrifter om (TSFS 2010:102) om bemanning.

8. Bostäder (regel 3.1)‌

Bestämmelser om bostäder på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler

m.m. på fartyg,

– Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1992:6) med föreskrifter och allmänna råd om besättningens bostäder på fartyg m.m,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006).

9. Fritidsmöjligheter ombord (regel 3.1)

Bestämmelser om fritidsmöjligheter på fartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006)

10. Mat och förplägnad (regel 3.2)‌

Bestämmelser om mat och förplägnad på fartyg finns i

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning,

– Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och

– Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006).‌

11. Skydd av hälsa och säkerhet och förebyggande av olyckor (regel 4.3)

Bestämmelser om skydd av hälsa och säkerhet och förebyggande av olyckor på fartyg finns i

– arbetsmiljölagen (1977:1160),

– fartygssäkerhetslagen (2003:364),

– fartygssäkerhetsförordningen (2003:438),

– Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna,