Kyrkoordning
Kyrkoordning
Utfärdad i Åbo den 11 november 2021
————
I enlighet med kyrkomötets beslut föreskrivs med stöd av 1 kap. 1 § 2–4 mom. och 2 § 1 mom. i kyrkolagen ( / ):
Allmänna bestämmelser
1 § Kyrkans bekännelse
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (kyrkan) bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och som är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännel- ser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännel- seskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken.
Kyrkan betraktar som sin högsta norm den i bekännelseskrifterna uttryckta principen att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.
2 §
Att upptas som medlem i kyrkan
Som medlem i kyrkan upptas på ansökan av den som saken gäller eller någon av dennas föräldrar eller vårdnadshavare
1) ett barn i det heliga dopet eller ett barn som tidigare är rätt döpt,
2) den som genomgått konfirmandundervisning och tidigare hört till kyrkan och som meddelar att han eller hon vill bekänna kyrkans tro,
3) den som hör till någon annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller re- ligionssamfundet i fråga,
4) någon annan som fyllt 15 år så att han eller hon efter nödvändig undervis- ning döps eller, om han eller hon är rätt döpt, bekänner kyrkans tro.
Kyrkoherden fattar beslut om upptagning av medlemmar i kyrkan. Om kyrko- herden inte godkänner en ansökan ska han eller hon föra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande.
Den som upptagits som medlem i kyrkan enligt 1 mom. 2–4 punkten anses ha genomgått konfirmandundervisning och vara konfirmerad.
3 §
Att delta i församlingens verksamhet som medlem i kyrkan
En medlem i kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet i enlighet med bestämmelserna i kyrkola- gen och kyrkoordningen.
En medlem i en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet, att vara fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem i kyrkan, om kyrko- mötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga.
En medlem i kyrkan ska delta i gudstjänsten, även i övrigt använda sig av sakramenten och främja fullgörandet av församlingens uppgift. Dessutom ska han eller hon iaktta en kristen livsföring, ingå äktenskap på det sätt som före- skrivs, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran.
4 §
Bestämmande av kyrkliga helgdagar
Tidpunkten för de kyrkliga helgdagar som avses i 1 kap. 6 § i kyrkolagen be- stäms enligt traditionen i den västliga kyrkan. Midsommardagen firas dock den lördag som närmast följer efter den 19 juni och alla helgons dag den lördag som närmast följer efter den 30 oktober.
Kyrkans administrativa indelning
Ändring av församlingsindelningen
1 §
Initiativ till ändring av församlingsindelningen
Ett initiativ till ändring av församlingsindelningen ska lämnas till domkapitlet.
Initiativet ska motiveras och en redogörelse som behövs för bedömningen av ärendet ska bifogas. Om initiativet gäller överföring av en församlings område till en annan församling ska området i fråga specificeras. Till ett initiativ av försam- lingsrådet ska fogas ett utlåtande av gemensamma kyrkofullmäktige.
Domkapitlet kan avslå initiativet direkt om det är uppenbart oändamålsenligt. Om samma initiativ inleds på nytt inom ett år från beslutet om avslag ska det tas till beredning.
2 §
Beredning av en ändring av församlingsindelningen
Domkapitlet kan utse en eller flera utredare som ska bereda ändringen av för- samlingsindelningen eller bildande, ändring eller upplösning av en kyrklig samfäl- lighet och lägga fram ett förslag om detta. Utredaren har rätt att granska hand- lingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av deras myndigheter få hjälp för att kunna ut- föra sin uppgift. Utredaren ska till domkapitlet lämna sitt förslag och övriga handlingar som utredningen gett upphov till.
Kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som den föreslagna ändringen gäller ska av domkapitlet höras om initiativet, utredningen och församlingsmedlemmarnas ståndpunkt.
Domkapitlet ska vid behov be Institutet för de inhemska språken om ett utlå- tande om församlingens namn, om det planerade namnet inte tidigare har varit ett namn på en församling eller om det finns andra skäl att kontrollera att nam- net är lämpligt.
Kyrkostyrelsen kan besluta om en ändring av församlingsindelningen utan de utlåtanden som avses i 2 mom. om det endast krävs en obetydlig ändring av
församlingsindelningen till följd av en sådan ändring i den kommunala indel- ningen som avses i 2 kap. 14 § 4 mom. i kyrkolagen.
3 §
Avtal om ordnande av förvaltningen av ett delområde i församlingen
När en ändring av församlingsindelningen är aktuell kan kyrkofullmäktige eller församlingsråden ingå ett avtal om hur förvaltningen av det berörda delområdet ska ordnas. Avtalet träder i kraft samtidigt som kyrkostyrelsens beslut om änd- ringen av församlingsindelningen.
4 §
Kyrkostyrelsens beslut om delning av egendom
Kyrkostyrelsen bestämmer hur egendomen ska delas i sitt beslut om ändring av församlingsindelningen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl skjuta upp be- slutet om delning av egendom och endast besluta om huruvida en delning är nödvändig samt vid behov om avvikelser från delningsgrunderna.
5 § Delningsgrund
När en församling delas i flera församlingar på geografisk grund, får varje för- samling egendom i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft.
När en del av församlingens område ansluts till en annan församling eller när en ny församling bildas av en del av församlingen, ska församlingens egendom, skulder och andra motsvarande förbindelser övergå till den församling som om- rådet ansluts till eller den nya församlingen i förhållande till antalet närvarande medlemmar enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft.
6 §
Avvikelse från delningsgrunderna
Med avvikelse från delningsgrunderna och utan att det sker någon delning ska
1) församlingens huvudkyrka, de byggnader med lösöre som hör till kyrkan och tjänar användningen av den samt en begravningsplats som finns i anslutning till kyrkan kvarstå hos den församling från vilken området avskiljs,
2) en kyrka, ett kapell, ett församlingshem, en begravningsplats eller någon annan fastighet eller byggnad som i huvudsak tjänar ett visst område ges till den församling som området kommer att höra till.
I delningsbeslutet kan det bestämmas hur den egendom som övergår ska an- vändas församlingarna emellan.
Avvikelse får göras från delningsgrunderna, om en regelrätt tillämpning av dem skulle leda till uppenbart försvagad ekonomi för någon församling eller med- föra någon annan väsentlig olägenhet. Avvikelse får göras från delningsgrun- derna också när en tidigare ändring av församlingsindelningen måste upphävas och en regelrätt tillämpning av delningsgrunderna skulle leda till ett oskäligt re- sultat. Då ska den tid som gått från det tidigare beslutet om församlingsindel- ningen samt omständigheter som gäller ekonomin i församlingarna i fråga sär- skilt beaktas.
7 § Organisationskommitténs sammansättning
Domkapitlet utser kyrkoherden i den nya eller utvidgade församlingen till ord- förande för organisationskommittén samt även övriga medlemmar och personliga ersättare för dessa. Medlemmarna och ersättarna ska kunna väljas till ett förtro- endeuppdrag i den församling som ändringen av församlingsindelningen gäller.
Antalet medlemmar inklusive ordförande i organisationskommittén fastställs uti- från antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande:
Församlingens medlemsantal | Organisationskommitténs medlemsantal |
20 000 eller mindre | 9 |
20 001–30 000 | 11 |
30 001–40 000 | 13 |
över 40 000 | 15 |
Organisationskommitténs sammansättning bestäms genom att domkapitlet utifrån förslag från församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd utser en med- lem från varje församling, varefter de övriga platserna fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna.
8 § Organisationskommitténs uppgifter
Utöver det som föreskrivs i 2 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen ska organisat- ionskommittén
1) utse en valnämnd för församlingen och en ordförande för nämnden samt besluta om röstningsställena,
2) bereda ärendena för kyrkofullmäktiges första sammanträde,
3) sköta övrig beredning och verkställighet,
4) fatta beslut om förflyttning och placering av personal, om inte något annat följer av 34 och 35 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan ( / ).
9 §
Hur förvaltningen ska ordnas i en ny eller utvidgad församling
När resultatet av ett församlingsval har fastställts eller kyrkofullmäktige har bildats utifrån resultatet i det föregående valet, ska ordföranden för organisat- ionskommittén utan dröjsmål sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sam- manträde.
Vid sitt första sammanträde ska kyrkofullmäktige
1) godkänna församlingens förvaltningsstadga,
2) välja medlemmar till kyrkorådet,
3) tillsätta organen,
4) besluta om inrättande av tjänster,
5) godkänna budgeten.
Kyrkorådet är genast behörigt. Mandatperioden för de organ som lyder under kyrkorådet börjar när ändringen av församlingsindelningen har trätt i kraft.
När församlingsrådet i en församling som hör till en kyrklig samfällighet ord- nar församlingens förvaltning ska det tillämpa vad som föreskrivs om kyrkofull- mäktige i denna paragraf.
10 §
Kostnader för utredaren och organisationskommittén
Domkapitlet bestämmer hur de kostnader som utredaren och organisations- kommittén ger upphov till ska fördelas mellan församlingarna.
Församlingar och kyrkliga samfälligheter
Församlingens verksamhet
1 §
Kyrkans böcker och predikan
Vid gudstjänsten och de kyrkliga förrättningarna ska kyrkohandboken och kyrkans övriga böcker som godkänts av kyrkomötet följas.
Predikan ska hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den ska stämma överens med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla agitat- ion eller olämpliga hänsyftningar på någon viss person.
De böcker som används vid kyrkans heliga förrättningar och undervisning ska följa bekännelsen.
2 §
Huvudgudstjänsten och övriga gudstjänster
Gudstjänsten är öppen för alla.
Huvudgudstjänsten ska firas på söndagar och kyrkliga helgdagar i församling- ens kyrka. Om en församling har flera kyrkor ska kyrkorådet eller församlingsrå- det bestämma i vilken eller vilka kyrkor huvudgudstjänsten ska firas. Huvud- gudstjänsten kan också firas någon annanstans än i en kyrka.
På självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter firas gudstjänst på det sätt som föreskrivs om särskilda begivenheter.
Andra gudstjänster ordnas enligt behov.
3 §
Tidpunkten för huvudgudstjänsten
Huvudgudstjänsten ska börja klockan 10. Kyrkorådet eller församlingsrådet kan av grundad anledning bestämma att huvudgudstjänsten regelbundet ska börja vid ett annat klockslag. Kyrkoherden kan i enskilda fall bestämma att hu- vudgudstjänsten ska börja vid ett annat klockslag.
Om två församlingar som hör till samma kyrkliga samfällighet har en gemen- sam kyrka bestämmer gemensamma kyrkorådet när huvudgudstjänsterna ska börja.
4 § Gudstjänstförrättare
Gudstjänsten ska förrättas av en präst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan också någon annan präst förrätta gudstjänsten.
Om en präst är förhindrad att förrätta en gudstjänst ska någon av de närva- rande tjänsteinnehavarna eller arbetstagarna i församlingen eller medlemmarna av kyrkorådet eller församlingsrådet agera på det sätt som anges i kyrkohandbo- ken.
I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem i kyrkan som är konfir- merad och känd för sin kristna övertygelse eller en präst från någon annan kris- ten kyrka eller ett därmed jämställt samfund att predika i gudstjänsten.
5 § Kollekt
Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt tas upp till stöd för kyrkans och församlingens verksamhet och för ändamål som svarar mot deras uppgift.
Kyrkorådet eller församlingsrådet godkänner en plan för de kollekter som tas upp vid gudstjänsterna, med beaktande av kyrkostyrelsens beslut om kollekter som uppbärs vid huvudgudstjänster.
6 §
Herrens heliga nattvard
Nattvarden firas vid en gudstjänst.
Nattvarden får firas i en kyrka och i församlingens begravningskapell och ka- pell. Nattvarden får även firas på någon annan plats som domkapitlet på förslag av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål.
Nattvarden får tillfälligt firas även på annan plats under kyrkoherdens tillsyn. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får under fältbiskopens tillsyn nattvarden firas förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. även nå- gon annanstans.
Vid behov kan nattvarden utdelas till enskilda personer även utanför guds- tjänsten på det sätt som anges i kyrkohandboken.
7 §
Rätt att delta i nattvarden
Varje konfirmerad medlem i kyrkan får delta i nattvarden.
Ett döpt barn som har undervisats om nattvardens betydelse får delta i natt- varden tillsammans med sina föräldrar, vårdnadshavare eller någon annan kon- firmerad medlem som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem i för- samlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha fått undervis- ning om nattvarden delta i nattvarden vid församlingens gemensamma guds- tjänst tillsammans med sin konfirmandlärare.
Biskopsmötet bestämmer under vilka förutsättningar en döpt medlem i en an- nan kristen kyrka i enskilda fall kan delta i nattvarden.
Nattvarden kan på begäran utdelas även till andra än medlemmar i kyrkan om de är sjuka eller i nöd och förstår nattvardens innebörd.
8 § Nattvardsutdelare
Nattvarden ska utdelas av en präst. En lektor kan biträda vid nattvardens ut- delning och utdela nattvarden i de fall som avses i 6 § 4 mom.
Kyrkoherden kan bevilja en medlem i kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelningen av nattvarden. Inom
försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid nattvardens utdelning.
Om någon riskerar att dö eller annars befinner sig i en särskild nödsituation och vill motta nattvarden får varje kristen utdela nattvarden till honom eller henne, om en präst inte finns att tillgå.
9 §
Det heliga dopet
Kyrkans medlemmar ska utan onödigt dröjsmål låta döpa sina barn. Om barn- dopet fördröjs ankommer det på kyrkoherden att påminna barnets föräldrar eller vårdnadshavare om detta.
Dopet förrättas av en präst i en kyrka eller någon annanstans enligt vad präs- ten och barnets vårdnadshavare kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen. När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens huvudgudstjänst. Den döptas namn kan med den döptas eller vårdnadshavarnas samtycke nämnas i samband med bö- nen.
Ett rätt dop är ett dop som förrättats i en kristen kyrka eller ett kristet relig- ionssamfund, där personen har döpts i vatten i Faderns och Sonens och den he- liga Andens namn. Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt.
10 § Nöddop
En medlem i kyrkan ska döpa ett barn eller en vuxen som inte är döpt i vatten och i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, om det finns risk för att personen avlider och en präst inte omedelbart kan nås för att förrätta dopet.
Nöddop kan även förrättas av andra kristna.
Församlingen ska utan dröjsmål underrättas om nöddop. Nöddopet ska be- kräftas på det sätt som anges i kyrkohandboken.
11 § Faddrar
Den som döps ska ha minst en fadder som är konfirmerad medlem i en evan- gelisk-luthersk kyrka. Därtill kan också den vara fadder som hör en sådan kristen
kyrka eller ett sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som för- rättats av en evangelisk-luthersk kyrka.
Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Be- slut om ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på ansö- kan av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att ytterligare faddrar har ut- setts ska införas i medlemsregistret.
12 §
Vigsel till äktenskap och välsignelse av äktenskap
Vigsel till äktenskap ska förrättas av en präst i en kyrka eller på någon annan plats i enlighet med vad som avtalas mellan dem som ska vigas och prästen.
De som vigs ska vara medlemmar i kyrkan och ha genomgått konfirmandun- dervisning. Vigsel till äktenskap kan även förrättas, om den ena av dem som ska vigas inte är medlem i kyrkan men hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund.
Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangelisk-luthersk kyrka kan på begäran välsignas.
Vid söndagens huvudgudstjänst ber församlingen för de äktenskap som för- samlingen får veta att ska ingås eller har ingåtts. Kungörelsen förutsätter sam- tycke av de förlovade eller makarna.
13 § Jordfästning
Jordfästning ska förrättas av en präst i en kyrka eller ett begravningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnes hem, i enlighet med vad som avtalas mellan dem som har hand om begravningen och prästen.
I undantagsfall kan en präst i någon annan kristen kyrka eller därmed jämför- bart samfund förrätta jordfästningen av en medlem i kyrkan, om detta var den avlidnes klart uttalade vilja medan han eller hon levde och det avtalas med för- samlingens kyrkoherde.
I söndagens huvudgudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, på det sätt som bestäms i kyrkohandboken.
14 §
Jordfästning av en person som inte hört till kyrkan
En person som inte hört till kyrkan kan jordfästas om de som har hand om begravningen ber om det. Jordfästningen förrättas dock inte, om den avlidne medan han eller hon levde klart har uttalat att han eller hon önskat något annat, eller om prästen, enligt den uppfattning som han eller hon fått vid själavårds- samtal eller på något annat sätt, anser att det inte finns tillräckliga grunder för en kyrklig jordfästning.
15 §
Utförare av kyrkliga förrättningar
En medlem i församlingen har rätt att få en kyrklig förrättning utförd av den präst i den egna församlingen som medlemmen önskar, om det inte finns några befogade hinder för detta.
En präst är skyldig att utföra en kyrklig förrättning inom sin församlings om- råde även för en medlem i en annan församling.
En präst får på begäran utföra en kyrklig förrättning även inom en annan för- samlings område.
På begäran ska en präst ge ett intyg över kyrkliga förrättningar som han eller hon utfört.
16 §
Arvode för kyrkliga förrättningar
Arvode får inte tas ut för kyrkliga förrättningar.
Församlingen kan dock betala arvode till en präst, lektor eller kantor som för- samlingen har bett utföra en kyrklig förrättning på församlingens vägnar.
17 §
Xxxxxxx fostran och undervisning
Varje döpt barn har rätt till kristen fostran och undervisning i kyrkans gemen- samma tro. Det är föräldrarnas och vårdnadshavarnas uppgift att ge kristen fost- ran och undervisning. Faddrarna och församlingen ska stödja föräldrarna och vårdnadshavarna i denna uppgift.
18 § Församlingens ansvar för fostran
Församlingen ska se till att församlingens medlemmar i olika åldrar får en kristen fostran och att deras andliga liv vårdas samt erbjuda även personer som inte är medlemmar i församlingen en möjlighet till detta.
19 § Konfirmandundervisning
Församlingen ska ordna konfirmandundervisning där deltagarna görs för- trogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemen- skap. Konfirmandundervisningen ges enligt den av kyrkomötet godkända kristna läran. Konfirmandundervisningen leds av en präst eller lektor. Utöver dem kan även kantorerna, ungdomsarbetsledarna och andra tjänsteinnehavare och ar- betstagare i församlingen vara lärare.
20 §
Tillstånd att ordna konfirmandundervisning
Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller annan organisation tillstånd att ordna konfirmandundervisning.
Domkapitlet kan återkalla tillståndet om undervisningen eller arrangemangen inte uppfyller villkoren för tillståndet.
21 § Konfirmation
Vid konfirmationen bekänner församlingsmedlemmen sig till kyrkans gemen- samma tro och får rätt att självständigt delta i nattvarden. I konfirmationen kan de delta som genom konfirmandundervisningen berättigas till detta. Konfirmat- ionen förrättas av en präst eller lektor.
22 § Själavård och bikt
Församlingen ska sköta själavården inom sitt område och erbjuda möjlighet till enskild bikt. Detta är särskilt en uppgift för en präst eller lektor i försam- lingen, men även för församlingens övriga medlemmar.
23 §
Vägledning till en kristen livsföring
Församlingen ska sörja för sina medlemmars kristna tro och liv.
Den som orsakar förargelse genom sitt beteende och försummar sina skyldig- heter som medlem i kyrkan ska av en präst vägledas att iaktta en kristen livsfö- ring. Kyrkoherden ska tillrättavisa medlemmar i församlingen som undervisar i strid med kyrkans bekännelse.
24 § Diakoni
Församlingen och dess medlemmar ska utöva diakoni. Diakoni är att ge hjälp som grundar sig på kristen kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och som inte får någon annan hjälp. Närmare föreskrifter om församlingens diakoniverk- samhet finns i en instruktion för diakoniarbetet, som ska godkännas av kyrkorå- det eller församlingsrådet.
25 § Mission
Församlingen och dess medlemmar ska främja missionsarbete. Missionsarbete är att sprida evangeliet bland dem som inte är kristna. Närmare föreskrifter om församlingens missionsarbete finns i en instruktion för missionsarbetet, som ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.
Församlingens förvaltning
26 §
Medlemmar i kyrkofullmäktige
Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande:
Församlingens medlemsantal | Kyrkofullmäktiges medlemsantal |
2 000 eller mindre | 11 |
2 001–4 000 | 15 |
4 001–7 000 | 19 |
7 001–10 000 | 23 |
10 001–20 000 | 27 |
20 001–50 000 | 33 |
50 001–80 000 | 39 |
över 80 000 | 45 |
Ersättarna fastställs utifrån valresultatet.
27 §
Kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande
Kyrkofullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden.
28 § Sammankallande av kyrkofullmäktige
Kyrkofullmäktige sammankallas av ordföranden eller om denna har förhinder av vice ordföranden. Om även vice ordföranden har förhinder sammankallas full- mäktige av kyrkorådets ordförande.
Kyrkofullmäktiges första sammanträde sammankallas av kyrkorådets ordfö- rande. Sammanträdet öppnas av den till åldern äldsta medlemmen, som leder ordet tills en ordförande och vice ordförande för kyrkofullmäktige har utsetts.
Kyrkofullmäktige ska sammankallas om biskopen, domkapitlet eller kyrkorå- det yrkar på det eller om minst en fjärdedel av fullmäktigemedlemmarna skriftli- gen har begärt att fullmäktige ska sammankallas för behandling av ett ärende som de uppger.
29 §
Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde
I sammanträdeskallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet, och till kallelsen ska fogas en förteckning över de ärenden som ska behandlas. Xxxxxxxxx ska skickas till medlemmarna i kyrkofullmäktige och kyrkorådet senast en vecka före sammanträdet. Samtidigt ska det informeras om sammanträdet via det all- männa datanätet. Kallelsen kan skickas elektroniskt om församlingen ser till att de kallade har tillgång till de tekniska verktyg och förbindelser som behövs för detta.
Vid sådana undantagsförhållanden som avses i 11 kap. 1 § i kyrkolagen kan kallelsen till kyrkofullmäktiges sammanträde skickas på annat sätt.
Om ett ärende är brådskande och inte innebär ett nytt anslag eller en ökning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att ta ärendet till behandling även om det inte har nämnts i kallelsen. Om det beslutas att ett ärende ska överföras för behandling vid ett fortsatt sammanträde behövs inte någon ny sammanträdeskallelse.
30 §
Närvaroskyldighet och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges sammanträden
Kyrkorådets ordförande och vice ordförande har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Om båda är förhindrade att delta har en medlem som utses av kyrkorådet närvaroskyldighet och yttran- derätt. Om kyrkorådets ordförande, vice ordförande eller den utsedda medlem- men är frånvarande utgör detta inte något hinder för att beslut fattas i ärendena.
Kyrkorådets övriga medlemmar har rätt att närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde och delta i diskussionen, men inte i beslutsfattandet, om de inte är befullmäktigade.
Kyrkofullmäktige kan bestämma att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde.
31 §
Närvaro- och yttranderätt för en företrädare för ett delområde i församlingen
Ordföranden för direktionen för ett delområde och den präst som leder verk- samheten i delområdet kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges och församlingsrådets sammanträden.
32 § Medlemmar i kyrkorådet
Ordförande för kyrkorådet är kyrkoherden. Övriga medlemmar är en vice ord- förande samt minst 5 och högst 11 andra personer som är valbara vid försam- lingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan. De valda medlemmarna har personliga ersättare.
Vice ordförande och övriga medlemmar väljs vid det första sammanträdet un- der det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod.
Vice ordföranden är ordförande för kyrkorådets sammanträde
1) när kyrkoherden har förhinder eller är jävig,
2) när kyrkoherden och kyrkorådet gemensamt beslutar om detta efter att vice ordföranden gett sitt samtycke. Ett beslut kan fattas också för viss tid, dock högst för kyrkorådets mandatperiod eller tills en ny kyrkoherde eller vice ordfö- rande har tillträtt.
33 § Kyrkorådets uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har kyrkorådet i uppgift att främja för- samlingens andliga liv och fullgöra församlingens uppgift samt se till att kyrko- fullmäktiges beslut verkställs.
34 § Sammankallande av kyrkorådet
Kyrkorådet beslutar om tid och plats för sina sammanträden. Kyrkorådet sam- manträder också när ordföranden anser det vara nödvändigt eller om minst en fjärdedel av medlemmarna begär det skriftligt för behandling av ett ärende som de uppger.
Ordföranden kallar till sammanträde på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt ska ett meddelande om sammanträdet skickas till kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande.
35 § Instruktioner
En församling och en kyrklig samfällighet kan godkänna instruktioner för ord- nande av tjänsteinnehavarnas verksamhet samt av församlingens och den kyrk- liga samfällighetens övriga förvaltning.
36 § Direktioner
Kyrkofullmäktige kan för sin mandatperiod tillsätta direktioner som lyder un- der kyrkorådet. Direktionernas uppgifter bestäms i en förvaltningsstadga som godkänns av kyrkofullmäktige.
I förvaltningsstadgan som godkänts av kyrkofullmäktige eller församlingsrå- det ska anges namnet på och gränserna för ett delområde i församlingen samt sammansättningen av och uppgifterna för direktionen för delområdet.
37 §
Närvaro- och yttranderätt vid sammanträden i kyrkorådet, dess sektioner och direktioner
Närvaro- och yttranderätt vid ett sammanträde i
1) kyrkorådet har kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande,
2) en sektion i kyrkorådet har ordföranden och vice ordföranden för kyrkorå- det,
3) en direktion har ordföranden för kyrkorådet och den medlem som kyrkorå- det utsett för denna uppgift.
En tjänsteinnehavare och arbetstagare i församlingen samt en kaplan eller någon annan präst i ett delområde kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkorådets, dess sektioners eller direktioners sammanträden. Enligt beslut som fattas vid sammanträdet kan också andra personer närvara vid sammanträdet.
38 §
Att sända beslut till kyrkorådet
Beslut av en direktion och en tjänsteinnehavare eller förtroendevald enligt 3 kap. 6 § i kyrkolagen ska sändas till kyrkorådet på det sätt som anges i förvalt- ningsstadgan.
39 §
Att avgöra åsiktsskillnader
Ett ärende ska föras till domkapitlet för avgörande om kyrkoherden och kyr- korådet är av olika åsikt i ärendet och det gäller
1) gudstjänsten eller en kyrklig förrättning,
2) användningen av en kyrka, ett begravningskapell eller ett kapell,
3) kollekt som församlingen får besluta om.
Kyrkliga samfälligheter och samarbete mellan församlingar
40 §
Förslag till grundstadga
Kyrkoråden eller de gemensamma kyrkoråden ska bereda ett förslag till grundstadga för en kyrklig samfällighet. Initiativ till beredningen ska tas av kyr- korådet i den församling eller av gemensamma kyrkorådet i den kyrkliga samfäl- lighet som har det största antalet närvarande medlemmar. Om församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inte kan enas om grundstadgan och egendoms- förteckningen utser domkapitlet en utredare som ska utarbeta ett förslag. Dom- kapitlet kan även i övrigt vid behov utse en utredare.
Utredaren har rätt att granska handlingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av de- ras myndigheter få hjälp för att kunna utföra sin uppgift.
Domkapitlet ska till kyrkostyrelsen sända förslaget, de utlåtanden som kyrko- fullmäktige och de gemensamma kyrkofullmäktige har gett om förslaget samt sitt eget utlåtande.
41 § Innehållet i grundstadgan
I grundstadgan ska anges den kyrkliga samfällighetens namn och hemort samt de församlingar som hör till samfälligheten. Namnet ska innehålla orden ”kyrkliga samfällighet”.
I grundstadgan ska anges
1) de ärenden inom förvaltningen och ekonomin som den kyrkliga samfällig- heten ska sköta,
2) de uppgifter och arbetsformer inom församlingarna som den kyrkliga sam- fälligheten enligt 3 kap. 15 § 3 mom. i kyrkolagen getts behörighet att sköta,
3) de uppgifter som hör till den kyrkliga samfälligheten och som är nödvän- diga för skötseln av interna ärenden mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till samfälligheten.
42 §
Interimistisk kyrklig samfällighet
Om grundstadgan inte hinner fastställas eller församlingsval förrättas innan den nya kyrkliga samfälligheten ska inleda sin verksamhet när kommunindel- ningen ändras, ska församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna som en inte- rimistisk kyrklig samfällighet sköta de ärenden som anges i 3 kap. 15 § i kyrkola- gen från det att ändringen av kommunindelningen träder i kraft.
43 §
Organ i en interimistisk kyrklig samfällighet
Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkoråden, gemensamma kyrkoråden samt församlingsråden fortsätter sin verksamhet tills nya organ har bildats eller utsetts.
Domkapitlet fastställer hur mandaten i interimistiska gemensamma kyrkofull- mäktige ska fördelas mellan församlingarna enligt 45 §. Kyrkofullmäktige eller församlingsråden utser medlemmar och personliga ersättare för dem i interimist- iska gemensamma kyrkofullmäktige. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäk- tige utser medlemmar och personliga ersättare för dem i det interimistiska ge- mensamma kyrkorådet, till vilket hör åtta medlemmar förutom ordföranden som utses enligt 46 §.
44 § Interimistiska organs uppgifter
De interimistiska organen i en kyrklig samfällighet ska börja sköta nödvändiga uppgifter redan innan den kyrkliga samfälligheten inleder sin verksamhet. Inte- rimistiska gemensamma kyrkofullmäktige ska
1) fastställa inkomstskattesatsen för det första året,
2) godkänna budgeten för den kyrkliga samfälligheten,
3) godkänna boksluten för församlingarna inom den kyrkliga samfälligheten för det år som föregår anslutningen samt besluta om ansvarsfrihet.
Domkapitlet beslutar om övriga tillfälliga åtgärder som behövs i samband med att den kyrkliga samfälligheten bildas.
På interimistiska organ i en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om motsvarande organ i kyrkliga samfälligheter.
45 §
Medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige
Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närva- rande medlemmar i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten en- ligt följande:
Församlingarnas medlemsantal | Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemsantal |
10 000 eller mindre | 21 |
10 001–20 000 | 31 |
20 001–40 000 | 41 |
40 001–150 000 | 51 |
150 001–300 000 | 61 |
över 300 000 | 91 |
Gemensamma kyrkofullmäktige kan av särskilda orsaker för en valperiod åt gången besluta att antalet medlemmar är ett udda tal som är mindre än det fö- reskrivna, dock minst 11.
Gemensamma kyrkofullmäktige beslutar senast i juni under valåret om man- datfördelningen i gemensamma kyrkofullmäktige. Av mandaten ges varje för- samling först två eller, om det finns fler än 20 församlingar, ett mandat. De öv- riga mandaten fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i försam- lingarna.
46 §
Medlemmar i gemensamma kyrkorådet
Domkapitlet utser ordföranden för gemensamma kyrkorådet bland församling- arnas kyrkoherdar. Till övriga medlemmar väljer gemensamma kyrkofullmäktige en vice ordförande och minst 5 och högst 15 andra personer som är valbara vid församlingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan samt personliga er- sättare för dem.
47 §
Närvaro- och yttranderätt i gemensamma kyrkorådet
Närvaro- och yttranderätt vid gemensamma kyrkorådets sammanträden har
1) kyrkoherdarna i församlingarna,
2) samfällighetens ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare på det sätt som anges i förvaltningsstadgan,
3) även andra personer genom beslut av gemensamma kyrkorådet.
48 §
Medlemmar i församlingsrådet
Kyrkoherden är ordförande i församlingsrådet. Övriga medlemmar väljs uti- från antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande:
Församlingens medlemsantal | Församlingsrådets medlemsantal |
2 000 eller mindre | 8 |
2 001–4 000 | 10 |
4 001–10 000 | 12 |
10 001–20 000 | 14 |
över 20 000 | 16 |
Församlingsrådet utser inom sig en vice ordförande vid det första sammanträ- det under det första och tredje året av mandatperioden.
49 § Församlingsrådets direktioner
Församlingsrådet kan tillsätta direktioner vars uppgifter bestäms i den förvalt- ningsstadga som församlingsrådet godkänt. På direktionerna tillämpas vad som föreskrivs om direktioner som lyder under kyrkorådet.
50 §
Hörande av församlingsrådet
Församlingsrådet ska ges tillfälle att ge ett utlåtande innan gemensamma kyr- kofullmäktige fattar beslut i ett ärende som gäller
1) ändring av grundstadgan,
2) verksamhets- och ekonomiplanen för den kyrkliga samfälligheten,
3) budgeten för den kyrkliga samfälligheten,
4) ordnande av gemensamma arbetsformer,
5) ändring av församlingsindelningen,
6) inrättande, indragning eller ändring av tjänster i en församling,
7) byggnader som används i församlingens verksamhet.
51 § Samarbetsavtal
I ett avtal enligt 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen ska anges
1) den församling eller kyrkliga samfällighet som sköter uppgiften i fråga,
2) de grunder enligt vilka kostnaderna för skötseln av uppgiften fördelas,
3) villkoren för uppsägning av avtalet och utredning av ekonomin.
Om det har avtalats att en uppgift inom en församling eller kyrklig samfällig- het ska skötas av en annan församling eller kyrklig samfällighet som har en di- rektion för uppgiften i fråga, kan det i samarbetsavtalet bestämmas att försam- lingen eller den kyrkliga samfälligheten får utse personer som är valbara till för- troendeuppdrag i den egna församlingen till medlemmar i direktionen. I samar- betsavtalet fastställs antalet medlemmar i direktionen och det antal medlemmar som varje församling eller kyrklig samfällighet har rätt att utse. Avtalsparterna ska höras innan instruktionen för direktionen godkänns.
Kyrkliga byggnader, begravningsverksamheten och kulturhistoriskt värdefull egendom
52 § Kyrka
Varje församling ska ha en kyrka. Med domkapitlets tillstånd kan en försam- ling använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka.
Om två församlingar på grund av språklig indelning verkar på samma område kan de ha en gemensam kyrka.
53 §
Invigning och användning av en kyrka
En ny kyrka ska invigas till ett rum som helgats åt Gud.
När kyrkan är invigd får den användas endast för ändamål som är förenliga med dess helgd. Kyrkoherden beslutar tillsammans med kyrkorådet eller försam- lingsrådet om användningen av kyrkan. Kyrkoherden har tillsyn över använd- ningen av kyrkan.
54 § Kapell
En församling kan ha kapell för gudstjänster, annat andaktsliv och kyrkliga förrättningar. På kapell tillämpas bestämmelserna om invigning och användning av en kyrka.
55 §
Begravningsplats och utrymme för förvaring av de avlidna
Församlingen ska ha en egen begravningsplats eller en gemensam begrav- ningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda någon annan invigd begravningsplats.
Begravningsplatsen och det konfessionslösa gravområdet ska omgärdas eller i övrigt avgränsas på ett klart urskiljbart sätt.
På begravningsplatsen eller på någon annan lämplig plats ska församlingen ha ett utrymme för förvaring av de avlidna.
56 §
Invigning av en begravningsplats
En begravningsplats och ett begravningskapell ska invigas innan de tas i bruk.
Ett i begravningslagen (457/2003) avsett konfessionslöst gravområde ska dock inte invigas.
57 §
Begravningsplatsplan och dispositionsplan för begravningsplatsen
En begravningsplatsplan och en dispositionsplan ska göras upp för begrav- ningsplatsen.
Begravningsplatsplanen är en allmän karta, som görs upp så att terrängens art på det område som reserverats, landskapsvärdena och församlingens ekono- miska bärkraft beaktas. I begravningsplatsplanen anges
1) begravningsplatsens gränser,
2) placeringen av gravområden och byggnader,
3) trafikarrangemang och gångarnas placering,
4) gravområdenas uppdelning,
5) en torrläggnings- och vattenförsörjningsplan för begravningsplatsområdet samt ordnandet av avfallshanteringen.
Dispositionsplanen ska beakta särdragen i de delar av begravningsplatsen som grundats under olika tider samt de kulturhistoriska värdena. I dispositions- planen anges
1) en verbal redogörelse för begravningsplatsplanen,
2) bestämmelser om huruvida begravningsplatsen eller delar av den ska an- vändas för gravar på olika djup,
3) bestämmelser om i vilken ordning gravavdelningarna tas i bruk,
4) begränsningar i användningen av begravningsplatsen.
58 §
Skötselplan för en begravningsplats
En skötselplan ska göras upp för en begravningsplats, i vilken fastställs den grundskötsel av begravningsplatsen som är församlingens uppgift. I skötselpla- nen presenteras även årliga skötselåtgärder och underhållsarbeten som genom- förs på längre sikt.
59 § Gravkarta
En gravkarta ska göras upp över en begravningsplats. En grav kan bestå av en eller flera gravplatser, och en gravplats kan ha flera gravutrymmen. Begrav- ningsplatsen eller en del av den kan vara en minneslund där den avlidnes aska sprids ut eller göms utan att ett gravutrymme märks ut.
60 § Minnesmärken
En plats där en kyrka, en begravningsplats eller ett begravningskapell har funnits och som innehas av en församling eller en kyrklig samfällighet ska mär- kas ut med en minnestavla eller något annat minnesmärke.
Om det på en grav efter att gravrätten upphört finns konstnärligt eller histo- riskt värdefulla konstruktioner eller minnesmärken som inte kan lämnas kvar, ska de flyttas till ett lämpligt ställe på begravningsplatsen eller bevaras på annat sätt.
61 § Kulturhistoriskt värdefull egendom
Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska med särskild omvårdnad sköta egendom och föremål av kulturhistoriskt värde som de äger eller innehar. Sådan egendom får inte utan särskilda skäl ändras genom reparation, flyttas bort från sina traditionella platser eller avlägsnas.
Kyrkböckerna
62 § Medlemsregistrets innehåll
Utöver uppgifter om dop, vigsel och begravning registreras i medlemsregistret som uppgifter om andra motsvarande förrättningar enligt 5 § 6 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) uppgifter om att en medlem genomgått konfirmandundervisning, konfirmerats, välsignats till äktenskap eller jordfästs.
Som uppgifter om förtroendeuppdrag eller därmed jämförbara uppgifter i an- slutning till trossamfundet enligt 5 § 7 punkten i lagen om trossamfundens med- lemsregister registreras i medlemsregistret uppgifter om medlemskap i kyrkofull- mäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet, gemen- samma kyrkorådet, domkapitlet, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen, delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkomötet.
63 § Centralregister
Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska ordna kyrkobokföringen som ett gemensamt centralregister i enlighet med 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkola- gen och 51 § i detta kapitel.
Församlingarnas kyrkofullmäktige beslutar om inrättandet av ett gemensamt centralregister. I en kyrklig samfällighet fattas beslut om inrättandet av ett centralregister av gemensamma kyrkofullmäktige, som ska begära församlings- rådens utlåtanden i ärendet. Ett utlåtande om inrättandet av ett centralregister ska begäras av kyrkostyrelsen.
Beslut om anslutning till eller utträde ur centralregistret fattas av kyrkofull- mäktige eller församlingsrådet. Beslut om ändring av centralregistrets område fattas av kyrkofullmäktige i den församling eller kyrkliga samfällighet i samband med vilken centralregistret är verksamt. Utlåtanden om ändringen ska begäras av de församlingar som hör till centralregistret, om ändringen inverkar på inne- hållet i samarbetsavtalen.
64 § Intyg
Intyg, utdrag och kopior som grundar sig på kyrkböckerna utfärdas av centralregistrets direktör eller av någon annan tjänsteinnehavare eller arbetsta- gare som har utsetts av direktören och som är insatt i hur kyrkböcker ska föras.
65 §
Att lämna ut uppgifter i medlemsregistret
Kyrkostyrelsen kan själv lämna ut de uppgifter i medlemsregistret som avses i ett beslut om att lämna ut uppgifter i medlemsregistret enligt 8 kap. 7 § 3 mom. i kyrkolagen eller avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnandet av uppgifterna.
66 §
Förvaring och deponering av kyrkböcker
De manuella kyrkböckerna ska förvaras i ett ändamålsenligt arkivrum.
Xxxxxxxx xxxxxxxxxx som är äldre än hundra år samt kyrkböcker som är yngre än hundra år och som har digitaliserats i medlemsregistret kan på beslut av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet deponeras i arkivverket.
Stiftet
1 §
Tillsättande av biskopstjänst
Kyrkomötet inrättar och drar in tjänsterna som ärkebiskop och biskop.
När en biskopstjänst är vakant ska domkapitlet bestämma att biskopsval ska förrättas.
Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för den som blivit utsedd till biskop.
2 §
Vigning eller installation av en biskop
En biskop ska vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denna är förhindrad, av den i ämbetet äldsta biskopen.
Vigning eller installation av en biskop förrättas i stiftets domkyrka.
3 § Biskopslöftet
Den som vigs till biskop ska ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga och rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra i mitt stift, såväl Ordets tjänare som dess åhö- rare, förblir därvid och lever därefter. Härvid vill jag iaktta vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. I det stift som anförtrotts mig vill jag tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Xxxxxx instiftelse. Jag vill viga och installera präster som
befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt upp- mana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redligt efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.”
4 § Biskopens uppgifter
Biskopen i respektive stift har den högsta tillsynen över församlingarna och prästerna.
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopen
1) vårda kyrkans enhet och fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet samt främja församlingarnas samarbete och en god arbetsgemenskap i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna,
2) ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem,
3) stödja och vägleda prästerna i deras arbete samt ha tillsyn över att de full- gör de skyldigheter som hör till prästämbetet och till deras prästtjänst i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem,
4) främja och ha tillsyn över att församlingarnas ekonomi och förvaltning sköts på ett ändamålsenligt sätt och att bestämmelserna om detta följs,
5) förrätta biskopsvisitationer i församlingarna och de kyrkliga samfällighet- erna,
6) förrätta vigningar, invigningar och installationer eller utse någon annan präst att utföra sådana förrättningar, om inte något annat föreskrivs.
5 §
Ansvarsområden för ärkebiskopen och biskopen i ärkestiftet
I ärkestiftet fördelas biskopens ansvar och uppgifter mellan ärkebiskopen och biskopen. En del av ärkestiftets församlingar hör till ärkebiskopens och en del till biskopens primära ansvarsområde.
De präster som är anställda hos kyrkostyrelsen och hör till ärkestiftet är un- derställda ärkebiskopen.
6 §
Tillfällig skötsel av biskopens uppgifter
När en biskopstjänst är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst ska biskopens brådskande och nödvändiga uppgifter skötas av domprosten eller, när denna har förhinder, av den i tjänsten äldre prästassessorn. En domprost el- ler prästassessor kan inte förrätta biskops- eller prästvigning.
I ärkestiftet sköter ärkebiskopen och biskopen varandras uppgifter i stiftet när en tjänst är vakant eller den ena av dem är förhindrad att sköta sin tjänst. I fråga om brådskande och nödvändiga uppgifter som sköts av biskopen i ärkestif- tet iakttas bestämmelserna i 1 mom.
7 § Biskopsvisitation
Biskopen ska förrätta visitationer i församlingarna och de kyrkliga samfällig- heterna i sitt stift. Syftet med en biskopsvisitation är att stödja och vägleda det andliga livet och verksamheten samt utvecklingen av förvaltningen och ekonomi- förvaltningen i församlingen.
Biskopen bestämmer tidpunkt, omfattning och program för visitationen samt vilka personer som ska biträda honom eller henne. Biskopen kan bestämma att sakkunniga ska användas som hjälp vid visitationen.
Kyrkorådet eller församlingsrådet ska vidta de åtgärder som visitationsproto- kollet ger anledning till.
Kyrkostyrelsen ger närmare anvisningar för granskningar av förvaltningen och ekonomin.
8 § Synodalmöte och stiftsdagar
Biskopen ska vid behov kalla prästerna och lektorerna i sitt stift till synodal- möte för att behandla teologiska frågor samt frågor som gäller skötseln av för- samlingarna och annan verksamhet och förvaltning inom kyrkan.
Biskopen sammankallar vid behov församlingarnas förtroendevalda, tjänstein- nehavare och arbetstagare samt företrädare för sammanslutningar till stiftsdagar där frågor som är aktuella för kyrkan och stiftet behandlas.
9 § Stiftsfullmäktiges sammansättning
Medlemmar i stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster. En av lekmanna- medlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av same- tinget.
Stiftsfullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som utses till ordförande ska vara en lekman.
Biskopen, medlemmarna av domkapitlet och den lekman som från stiftet ut- setts till medlem i kyrkostyrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid stiftsfull- mäktiges sammanträden. I ärkestiftet har ärkebiskopen och biskopen denna rätt.
10 § Stiftsfullmäktiges uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har stiftsfullmäktige i uppgift att
1) godkänna stiftets budgetförslag samt förslag till verksamhets- och ekono- miplan,
2) godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiberättelse,
3) inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 1 §,
4) ställa upp kandidater för val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk på det sätt som föreskrivs i lagen om evange- lisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk (/).
11 §
Biskopen som ledare för domkapitlet
Biskopen leder och har tillsyn över domkapitlets förvaltning och verksamhet. Biskopen är chef för personalen vid domkapitlet. I ärkestiftet hör dessa uppgifter till biskopen i ärkestiftet.
12 §
Domkapitlets medlemmar och personer med närvaro- och yttranderätt
Medlemmar i domkapitlet är biskopen som ordförande, kyrkoherden i domkyr- koförsamlingen (domprosten) som vice ordförande, två prästassessorer, en lek- mannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan.
I ärkestiftet är ärkebiskopen eller biskopen domkapitlets ordförande i enlighet med vad som föreskrivs i arbetsordningen för domkapitlet. Den biskop som inte är ordförande har rätt att närvara och yttra sig vid domkapitlets sammanträden.
Ordföranden för stiftsfullmäktige och, då ordföranden är förhindrad, vice ord- föranden har rätt att närvara och att yttra sig vid domkapitlets sammanträden.
13 §
Ersättare och extra medlem i domkapitlet
Domkapitlet utser för fem år åt gången fem präster till ersättare för präst- medlemmarna och två ersättare för domkapitlets lagfarna assessor samt be- stämmer i vilken ordning de ska kallas till medlemmar.
Lekmannamedlemmen har en första och en andra ersättare.
Fältbiskopen är extra medlem vid behandlingen av ärenden som gäller militär- präster och som avses i 7 kap. 4 och 5 § i kyrkolagen.
14 § Domkapitelsmedlemmars behörighet och hur de utses
Behörig som prästassessor är en präst som innehar ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i en församling eller kyrklig samfällighet i stiftet och som har avlagt högre pastoralexamen. En prästassessor utses för tre år åt gången.
Stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar väljer domkapitlets lekmannamedlem och ersättare för fyra år åt gången.
Behörig som lagfaren assessor och ersättare för denna är den som avlagt an- nan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som har insikter i förvaltning.
Behörig som stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som har insikter i kyrkligt liv och utbildningsuppgifter.
15 §
Begränsning av mandatperioden för en prästassessor och en lekmannamedlem
En person kan i samma stift utses till lekmannamedlem eller prästassessor för högst två mandatperioder.
Om en lekmannamedlem eller en prästassessor förlorar sin valbarhet eller av- lider, förrättas ett nytt val av lekmannamedlem för den återstående mandatperi- oden och av prästassessor för följande treårsperiod.
16 § Domkapitlets uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har domkapitlet i uppgift att
1) stödja församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning,
2) bereda ärenden för stiftsfullmäktige och se till att fullmäktiges beslut verk- ställs,
3) anställa domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare i ett tjänsteför- hållande samt säga upp och häva tjänsteförhållanden,
4) besluta om prosteriindelningen;
5) förvalta de gåvomedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet inne- har med iakttagande av bestämmelserna i 6 kap. 4 § i kyrkolagen.
17 §
Föredragning av ärenden för domkapitlet
Ärenden avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet på det sätt som anges i domkapitlets arbetsordning. Ärenden som ska avgöras av en tjänsteinnehavare kan avgöras utan föredragning.
18 § Prosteri
Stiftet indelas i prosterier. Ett prosteri består av två eller flera församlingar. Det prosteri som domkyrkoförsamlingen hör till är domprosteri.
19 §
Val av kontraktsprost och dennas uppgifter
Biskopen och domkapitlet bistås i förvaltningen av prosteriet av en kontrakts- prost, som utses av domkapitlet för fyra år åt gången bland kyrkoherdarna i prosteriets församlingar.
Kontraktsprostens uppgift är att i sitt prosteri
1) främja fullgörandet av kyrkans uppgift,
2) ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts troget i församling- arna och i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem,
3) tillsätta samarbetsorgan inom prosteriet och även i övrigt främja försam- lingarnas samarbete samt leda prosteriverksamheten,
4) sköta de övriga uppgifter som föreskrivs för kontraktsprosten eller som bis- kopen eller domkapitlet ger kontraktsprosten.
Centralförvaltningen
1 §
Fördelningen av mandaten för kyrkomötesombud
Kyrkostyrelsen beslutar hur mandaten för kyrkomötesombuden fördelas mel- lan stiften. Antalet ombud som väljs från de olika stiften fördelas mellan stiften i förhållande till antalet närvarande medlemmar så att det totala antalet ombud som ska utses i stiftet först konstateras och därefter bestäms hur mandaten ska fördelas mellan prästombuden och lekmannaombuden. När mandaten fördelas mellan stiften beaktas inte det lekmannaombud som utses från församlingarna på Åland, och inte heller antalet närvarande medlemmar i dessa församlingar.
Från varje stift utses minst två präster och fyra lekmän.
Om ett ombud flyttar bort från det stift där han eller hon har utsetts till om- bud eller i övrigt förlorar sin valbarhet, upphör uppdraget som ombud.
I Borgå stift tillämpas vid valet av lekmannaombud bestämmelserna om kan- didaternas valbarhet separat för Åland och för den övriga delen av stiftet.
2 § Kyrkomötets sammanträde
Kyrkomötet sammanträder årligen under de dagar som fastställs i arbetsord- ningen eller annars bestäms av kyrkomötet.
Ett ombud som är förhindrat att delta i kyrkomötet ska meddela detta till domkapitlet, som ska kalla ersättaren och utfärda fullmakt för denna.
Kyrkomötets session inleds med en gudstjänst.
3 §
Kyrkomötets ordförande och organ
Ordförande för kyrkomötet är ärkebiskopen eller, om tjänsten som ärkebiskop är vakant, den biskop som är äldst i tjänsten.
Kyrkomötet utser två vice ordförande och tillsätter nödvändiga utskott. Be- stämmelser om ordförandekonferensen, förstärkta ordförandekonferensen, elek- torerna och utskotten finns i arbetsordningen.
Kyrkomötet fastställer de arvoden och ersättningar som ska betalas till ombu- den och tjänstemännen.
4 §
Närvaro- och yttranderätt vid kyrkomötets plenum
Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, kyrkostyrelsens avdelningschefer och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin man- datperiod har närvaro- och yttranderätt vid plenum.
I arbetsordningen för kyrkomötet kan det föreskrivas om rätten för kyrkosty- relsens medlemmar att närvara och yttra sig vid plenum.
5 §
Behandling av framställningar och initiativ under kyrkomötet
I arbetsordningen finns närmare bestämmelser om ombudsinitiativ och ord- ningen för inlämning av dem, om behandlingen av framställningar och initiativ vid kyrkomötets plenum och utskott samt om omröstning och valförrättning.
En framställning eller ett initiativ ska remitteras till ett utskott om det inte för- kastas efter att ha bordlagts.
Ett ärende förfaller om det inte före utgången av kyrkomötets mandatperiod har slutbehandlats eller sänts för beredning till något annat organ än ett utskott vid kyrkomötet.
6 §
Utlåtanden för kyrkomötet
Biskopsmötet ska ges möjlighet att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 5 kap. 2 § 2 mom. 1 och 2 punkterna i kyrkolagen. Kyrkostyrelsen ska ges möjlig- het att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 3 punkten i det momentet.
7 §
Kyrkans laggranskningsnämnd
Kyrkans laggranskningsnämnd granskar lagtekniskt och språkligt de författ- ningar som ska behandlas av kyrkomötet samt de författningar som biskopsmö- tet eller kyrkostyrelsen utfärdar med stöd av kyrkolagen eller kyrkoordningen.
Reglementet för laggranskningsnämnden ska godkännas av kyrkomötet och medlemmarna utses av kyrkostyrelsen.
8 §
Reglementet för kyrkostyrelsen
Kyrkomötet godkänner ett reglemente för kyrkostyrelsen, övervakar dess verksamhet och meddelar anvisningar för dess verksamhet.
9 §
Ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen
Kyrkomötet inrättar och drar in en tjänst som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen samt väljer och beviljar kyrkostyrelsens ledande tjänsteinneha- vare avsked.
10 § Biskopsmötets uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopsmötet
1) behandla ärenden som gäller skötseln av stiften,
2) behandla ärenden som gäller kyrkans enhet, ekumeniska relationer, kyr- kans missionsuppgift och kyrkans förhållande till andra religioner samt besluta om hur kyrkan ska företrädas i dessa ärenden,
3) lägga fram förslag för kyrkomötet om att en organisation ska godkännas som kyrkans missionsorganisation och om att denna ställning ska upphävas,
4) meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen i ärenden som gäller
a) undervisning som ges en person som ansluter sig till kyrkan,
b) de förutsättningar under vilka en präst i någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller något annat kristet religionssamfund eller någon annan kristen sam- manslutning i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar eller en döpt medlem i en annan kristen kyrka kan delta i nattvarden,
c) konfirmandundervisning, tillstånd att ordna konfirmandundervisning eller läroböcker som används i konfirmandundervisningen,
d) prästämbetet,
e) präst- eller lektorstjänster eller examen och fortbildning som krävs av sö- kande till en sådan tjänst,
5) göra framställningar och ge utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen.
11 §
Ordförande för biskopsmötet och personer med närvaro- och yttranderätt
Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om denna har förhinder, den i tjänsten äldsta närvarande biskopen.
Om en biskopstjänst är vakant eller biskopen har förhinder, ska domkapitlet inom sig utse en prästmedlem som deltar i biskopsmötet. Prästmedlemmen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästmedlem endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmö- tet.
Fältbiskopen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet.
12 §
Val av kyrkostyrelsens medlemmar
Kyrkomötet förrättar val av medlemmar till kyrkostyrelsen i maj under man- datperiodens första år och biskopsmötet samma år senast i maj.
Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem ställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar upp tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar ställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar upp två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor.
Mandatperioden för dem som utsetts börjar den första dagen i därpå följande juni månad. Att en medlem flyttar till en församling i ett annat stift påverkar inte medlemskapet. Om en medlem avlider eller avgår utses för den återstående ti- den en ny medlem i stället för honom eller henne.
13 § Kyrkostyrelsens uppgifter
Kyrkostyrelsen ska, om inte något annat föreskrivs i kyrkolagen eller kyrko- ordningen,
1) utgöra styrelse för kyrkans centralfond,
2) bereda ärenden för kyrkomötet och se till att kyrkomötets beslut verkställs,
3) främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete,
4) utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen meddela närmare föreskrifter om
a) examen som krävs av tjänsteinnehavare och fortbildning för kyrkans an- ställda, om inte något annat följer av 10 §,
b) församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräk- ning,
5) sköta församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, stiftens och kyrkans centralfonds samt kyrkans pensionsfonds bokföring och löneräkning samt betal- ningsrörelsen i anslutning till dessa,
6) förvalta fonder för kyrkliga ändamål samt ta emot egendom som ges till kyrkan som gåva eller genom testamente,
7) bestämma de allmänna ändamålen för den kollekt som tas upp vid huvud- gudstjänsterna,
8) besluta om erkännande och jämställande av studier, utbildning och yrkes- praktik utomlands samt om den behörighet som en examen ger enligt 11 § i la- gen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan,
9) inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 9 §,
10) i kyrkans författningssamling publicera de författningar som ska tas in i den.
14 §
Vice ordförande för kyrkostyrelsen samt personer med närvaro- och yttranderätt
Kyrkostyrelsen utser inom sig en vice ordförande för sin mandatperiod. Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande eller jäviga leds ordet av den äldsta närvarande medlemmen i kyrkostyrelsen.
Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelnings- cheferna har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden.
15 §
Överföring av kyrkostyrelsens beslutanderätt
Ämbetskollegiet kan ges behörighet att för kyrkostyrelsen avgöra ärenden som nämns i dess arbetsordning och där ärendets betydelse inte är av den arten att det ska anses nödvändigt att behandla ärendet vid kyrkostyrelsens plenum, dock inte i frågor som gäller
1) framställningar till kyrkomötet,
2) yttranden till statsrådet i frågor som gäller förhållandet mellan kyrkan och staten,
3) understöd eller finansiering som beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet,
4) inrättande eller indragning av en tjänst,
5) val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmark- nadsverk.
Kyrkostyrelsens direktioner och tjänsteinnehavare kan i arbetsordningen ges rätt att avgöra frågor som enligt 1 mom. kan överföras till ämbetskollegiet.
I kyrkostyrelsens arbetsordning föreskrivs om beredning, föredragning och behandling av ärenden i kyrkostyrelsen samt om uppdelning av kyrkostyrelsens avdelningar i enheter.
16 §
Överföring av beslut för avgörande vid kyrkostyrelsens plenum
Beslut om att överföra ett beslut av kyrkostyrelsens ämbetskollegium eller av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare som lyder under kyrkostyrelsen till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum fattas av
1) kyrkostyrelsen, ärkebiskopen eller den ledande tjänsteinnehavaren vid kyr- kostyrelsens kansli, om det gäller ett beslut av ämbetskollegiet,
2) förutom de ovan nämnda även ämbetskollegiet eller avdelningschefen för den berörda avdelningen, om det gäller ett beslut av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare.
Beslutet kan dock inte överföras till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum om det gäller
1) en uppgift för direktionen för kyrkans pensionsfond enligt 6 § 2 mom. i la- gen om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond (/),
2) placering av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds tillgångar på penningmarknaden,
3) upphandlingar till ett värde som understiger den gräns som plenum be- stämt,
4) beviljande av semester, tjänst- eller arbetsledighet som en tjänsteinneha- vare eller arbetstagare har rätt till enligt lag eller tjänste- eller arbetskollektivav- tal,
5) tillsättande av en vakant tjänst eller ett vakant arbetsavtalsförhållande för högst tolv månader eller anställning av tillfällig personal för högst en månad,
6) beviljande av prövningsbaserad oavlönad tjänst- eller arbetsledighet för tjänsteinnehavare eller arbetstagare för högst tolv månader,
7) beviljande av årsbunden lönedel eller annat motsvarande lönetillägg,
8) en tjänste- eller arbetsresebestämmelse,
9) kyrkostyrelsens interna ordning eller ett annat ärende i anslutning till kans- liets verksamhet,
10) kyrkostyrelsens dispositionsmedel.
17 §
Avgifter till kyrkans centralfond
Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift som avses i 5 kap. 11 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora rater varannan månad så att den första raten betalas i februari.
Om kyrkoskatt för vilken församlingen har betalat grundavgift till kyrkans centralfond har avskrivits genom ett beslut som fått laga kraft, har församlingen rätt att få tillbaka det som betalats till för stort belopp.
18 §
Komplettering av skatteintäkterna
Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans central- fond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrko- skatt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms en- ligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällig- hetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av de kalkylerade kyrkoskatterna be- räknade per närvarande medlem i samtliga församlingar.
Kompletteringen av skatteintäkterna utgörs av skillnaden mellan utjämnings- gränsen och den kalkylerade kyrkoskatten beräknad per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkoms- ter hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskattesats understiger den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, används dock den faktiskt
debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
Kyrkostyrelsen kan sänka beloppet på den komplettering av skatteintäkterna som räknats ut på ovan nämnda sätt för en sådan församling eller kyrklig sam- fällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomst- skattesats är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilken kompletteringen av skatteintäkterna blir oskäligt stor med beaktande även av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra för- samlingar och kyrkliga samfälligheter får.
19 § Understöd enligt prövning
Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, för- samlingarnas samarbete, utveckling av de ekonomiska församlingsenheterna el- ler andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd.
Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan för- samlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur.
Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas.
20 §
Beviljande av understöd från centralfonden och av statlig finansiering
En komplettering av skatteintäkter och en enligt kyrkomötets beslut angiven andel av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk- lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter (430/2015) beviljas en försam- ling eller kyrklig samfällighet utan ansökan. Understöd enligt prövning och finan- siering för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier be- viljas på ansökan.
När de utjämningsgränser och det belopp på kompletteringen av skatteintäk- terna som avses i 18 § beräknas ska som grund användas den kalkylerade
kyrkoskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplette- ring beviljades.
Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra en granskning av ekonomin i en försam- ling eller kyrklig samfällighet som har fått understöd eller finansiering.
21 §
Kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning
I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljnings- fakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften, kyrkans central- fond och kyrkans pensionsfond.
Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal.
22 §
Direktionen för kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning
Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en direktion för kyrkans service- central för bokföring och löneräkning.
Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga med- lemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna i direktionen ska vara medlemmar i kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlem- marna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska för- samlingsenheter av olika storlek.
Direktionen ska
1) leda, utveckla och ha tillsyn över servicecentralens verksamhet,
2) årligen utarbeta servicecentralens verksamhetsplan och verksamhetsberät- telse,
3) utarbeta ett förslag till serviceavgiftsgrunderna,
4) godkänna serviceavtal.
Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som godkänns av kyrkostyrelsen.
23 §
Kyrkostyrelsens berättelse som avges för kyrkomötet Kyrkostyrelsen ska årligen till kyrkomötet lämna en berättelse om sin verk-
samhet och skötseln av kyrkans centralfond.
Församlingens och kyrkans ekonomi
1 §
Skötsel av ekonomin
I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift och kyrkans centralförvaltning ska budgeten och principerna för god eko- nomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras.
2 §
Budget samt verksamhets- och ekonomiplan
En budget ska göras upp för varje kalenderår. I samband med att budgeten godkänns, godkänns också en verksamhets- och ekonomiplan för tre år. Budget- året är verksamhets- och ekonomiplanens första år.
I budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verk- samheten och ekonomin. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas.
Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det över- eller underskott beaktas som beräk- nas uppkomma under det år då budgeten görs upp.
I budgeten tas de anslag och uppskattade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de uppskattade in- komsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekono- midel, en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel.
3 §
Behandling av en församlings eller kyrklig samfällighets budget samt verksamhets- och ekonomiplan
Kyrkofullmäktige ska godkänna en församlings budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige en kyrklig samfällighets budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret.
Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar att ändra budgetförslaget, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrko- rådet om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver det. Kyrko- rådet eller gemensamma kyrkorådet ska ge ett utlåtande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast de ändringar som beslutats tidigare samt de förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas.
Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om ändringar som görs i budgeten under budgetåret. Något utlåtande om ändringsförslaget behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsent- ligt på församlingens verksamhet.
4 §
Behandling av budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond
Kyrkomötet ska godkänna budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond i november året före budgetåret.
Om kyrkomötet beslutar att ändra utskottets förslag till budget samt verk- samhets- och ekonomiplan för kyrkans centralfond eller utskottets förslag till ändring av budgeten ska ärendet remitteras till utskottet, om inte kyrkomötet beslutar något annat. Vid den fortsatta behandlingen av ärendet behandlar kyr- komötet endast de ändringar som beslutats tidigare och de nya förslag som ut- skottet lagt fram på grund av dem. Budgeten samt verksamhets- och ekonomi- planen eller en ändring i budgeten ska då slutligt godkännas.
5 § Bokslut
För budgetåret (räkenskapsperioden) ska ett bokslut upprättas i en församling och kyrklig samfällighet inom mars månad det år som följer på räkenskapspe- rioden och i kyrkans centralfond före utgången av februari. Samtidigt ska ett för- slag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin.
I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En kon- cernbalansräkning med noter ska upprättas och tas in i bokslutet om en försam- ling, kyrklig samfällighet eller kyrkans centralfond har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig på det sätt som avses i bokföringslagen (1336/1997). När koncernbokslutet upprättas ska bokföringslagen följas.
Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räken- skapsperiodens resultat, den ekonomiska ställningen och finansieringen. De till- läggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna.
Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin. Bokslutet för kyrkans centralfond undertecknas av en beslutför kyrkostyrelse och av direktören för centralfonden. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till reviso- rerna för granskning. Efter revisionen lämnas det till kyrkofullmäktige, gemen- samma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för att behandlas av dem. Kyrkofull- mäktige ska godkänna bokslutet senast före utgången av juni månad som följer på räkenskapsperioden och kyrkomötet före utgången av maj månad.
6 § Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen ska innehålla
1) en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin och den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts,
2) uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verk- samheten, ekonomin och personalen som inte utreds i resultaträkningen, balans- räkningen eller noterna till bokslutet,
3) en redogörelse för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksam- het och ekonomi samt för hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden,
4) en förteckning över de initiativ som tagits och de åtgärder som vidtagits med anledning av dem,
5) en utredning om hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt om hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen balanserar upp eko- nomin, om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts.
7 § Revisorer
Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska utse antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandat- perioden. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara OFGR-revisor eller en revis- ionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en OFGR-revisor som huvudansvarig revisor.
Kyrkomötet utser en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin inom kyrkans centralfond och stiftsmyndigheterna under de år som motsvarar mandatperioden. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR- revisor som huvudansvarig revisor.
Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppdraget under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan avgå från sitt uppdrag under mandat- perioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrko- fullmäktige eller kyrkomötet.
8 §
Revisionsberättelsen och behandlingen av den
Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den uppkomna skadan inte är av obetydlig art, ska i revisionsbe- rättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. I an- märkningen ska begäras genmälen av dem som saken gäller. Anmärkningen kan
inte riktas mot en medlem i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige el- ler stiftsfullmäktige eller ett kyrkomötesombud.
Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkostyrelsen ska för kyrkofull- mäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för behandling lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen och sitt eget utlåtande.
Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts i den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfri- het för de redovisningsskyldiga.
9 § Skogsplan
Skogar som ägs av församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkans central- fond ska skötas i enlighet med en sådan skogsplan som avses i skogslagen (1093/1996).
Prästämbetet
1 § Prästens uppgift
Prästens särskilda uppgift är att förrätta gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten samt att handha de övriga kyrkliga förrättningarna och den en- skilda själavården och bikten.
2 §
Beslut om vigning till prästämbetet
Beslut om godkännande för vigning till prästämbetet fattas av biskopen och domkapitlet.
3 § Ordination
Vigning till prästämbetet ska förrättas av biskopen. När biskopstjänsten är va- kant eller biskopen har förhinder kan domkapitlet kalla en annan biskop att för- rätta prästvigningen.
4 § Förutsättningar för ordination
Den som vigs till prästämbetet ska
1) vara en gudfruktig, konfirmerad medlem i kyrkan som är känd för kristligt leverne,
2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet,
3) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet. Till prästämbetet kan den vigas som
1) har kallats att sköta en prästtjänst,
2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet,
3) har kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, un- der de förutsättningar som anges i 8 kap. 33 §, i någon annan kristen samman- slutning, eller
4) är lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller en annan högs- kola eller är religionslärare vid en läroinrättning och förbinder sig att sköta också uppgifter som hör till en prästtjänst i församlingen enligt vad hans eller hennes huvudsyssla medger och enligt domkapitlets prövning.
Den som anhåller om prästvigning ska på det sätt som domkapitlet bestäm- mer för biskopen och de övriga medlemmarna av domkapitlet visa att han eller hon har förmåga att vara präst.
5 §
Prästlöfte och prästbrev
Den som vigs till prästämbetet ska vid prästvigningen ge följande löfte: ”Jag
N.N. lovar inför Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag ska inte
offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Xxxxxx instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.”
Den som vigts till prästämbetet får som bevis på att han eller hon har kallats och vigts till prästämbetet ett prästbrev som undertecknats av den som förrättat vigningen.
6 §
Rätt för en präst i en annan kyrka eller i ett annat religionssamfund att utöva prästämbetet
Biskopen och domkapitlet beslutar om huruvida en präst i en annan evange- lisk-luthersk kyrka eller i ett annat kristet religionssamfund ska få rätt att utöva prästämbetet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden ska uppfylla för- utsättningarna för ordination och avge prästlöftet. Sökanden ska vigas till prästämbetet om han eller hon inte tidigare har vigts till prästämbetet i en evan- gelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett an- nat kristet religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet krävs inget prästlöfte.
7 §
Prästerliga tjänster för kristna som inte hör till en evangelisk-luthersk kyrka
Om en präst ombeds att utföra en prästerlig tjänst för en kristen som inte hör till en evangelisk-luthersk kyrka får prästen inte vägra, om det inte står i strid med lag, kyrkoordningen eller kyrkans bekännelse att utföra tjänsten i fråga.
Förrättningen ska utföras enligt kyrkohandboken.
8 §
Bestämning av en prästs stiftstillhörighet
En präst hör till det stift där han eller hon har vigts till prästämbetet eller till vilket han eller hon med samtycke av domkapitlet har övergått. Om en präst får
ett tjänsteförordnande som gäller tills vidare eller för viss tid över ett år för en prästtjänst i ett annat stift, övergår han eller hon till detta stift. En präst som av- gått från en prästtjänst eller från en annan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen hör till det stift till vilket han eller hon hörde vid sin avgång eller till vilket han eller hon med samtycke av domka- pitlet har övergått.
En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet kan höra till det stift till vilket språkminoriteten bland de närvarande medlemmarna i församlingarna hör.
Fältbiskopen hör till ärkestiftet och de övriga militärprästerna till det stift inom vars område hans eller hennes egentliga tjänsteställe finns.
9 §
Bestämning av en prästs prosteritillhörighet
En präst som är anställd hos en församling hör till samma prosteri som för- samlingen. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som den kyrkliga samfälligheten. Om det finns flera prosterier med samma språk inom den kyrkliga samfällighetens område, bestämmer domka- pitlet till vilket prosteri prästen i den kyrkliga samfälligheten ska höra.
En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet och som på språkliga grunder hör till ett annat stift hör till det ifrågavarande prosteriet i detta stift.
Om en präst inte är anställd hos en församling eller en kyrklig samfällighet hör han eller hon till samma prosteri som den församling som han eller hon är medlem i. En sådan präst i stiftet som inte är bosatt inom stiftets område hör till domprosteriet.
10 § Återgivande av prästämbetet
Biskopen och domkapitlet kan på begäran återge prästämbetet.
Personal
Allmänna bestämmelser om tjänster
1 §
Tjänster i en församling och en kyrklig samfällighet
I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en dia- konitjänst. I en församling kan finnas en lektorstjänst och andra tjänster enligt behov. En kantorstjänst och en diakonitjänst kan på de grunder som anges i 49 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan med samtycke av domkapitlet inrättas eller ombildas till en deltidstjänst eller inte tillsättas för en viss tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid.
Kyrkofullmäktige beslutar om tjänsterna i en församling. Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplanstjänster och försam- lingspastorstjänster. På kyrkoherdetjänsten tillämpas inte den prövotid som av- ses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Kyr- koherden får inte permitteras. Domkapitlet utfärdar arbetsintyg för kyrkoherdar.
I en kyrklig samfällighet beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tjäns- terna i församlingarna och den kyrkliga samfälligheten, om inte något annat fö- reskrivs eller anges i grundstadgan. I en kyrklig samfällighet kan det finnas för- samlingspastorstjänster för uppgifter inom den kyrkliga samfälligheten.
Domkapitlet kan besluta om att en gemensam kyrkoherdetjänst för två eller fler församlingar i dess stift ska inrättas eller dras in. Församlingar som hör till samma stift kan besluta om andra gemensamma tjänster.
2 §
Tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen
Stiftsfullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster i domka- pitlet och kyrkostyrelsen om inrättande och indragning av tjänster i kyrkostyrel- sen, om inte något annat föreskrivs.
På tjänsten som biskop i ett stift och prästassessor vid domkapitlet samt tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli tillämpas inte den prövotid som avses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-
lutherska kyrkan. Stiftets biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkosty- relsens kansli och avdelningscheferna vid kyrkostyrelsen får inte permitteras.
Tjänsteförhållande för viss tid vid kyrkostyrelsen enligt 6 § 4 mom. i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan är
1) ett tjänsteförhållande som forskare,
2) ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som tjänstgör utomlands.
Verksamhetsperioden för en forskare är högst fem år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 10 år. Av särskilda orsaker kan verk- samhetsperioden förlängas med högst ett år.
Verksamhetsperioden för en emigrantpräst eller turistpräst som tjänstgör ut- omlands är högst fyra år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sam- manlagt högst 12 år.
3 §
Krav på språkkunskaper för kyrkoherdar
I en enspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skrift- liga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket.
Domkapitlet i Uleåborgs stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyrkoherde i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsom- råde. Domkapitlet i Borgå stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyr- koherde i en församling i landskapet Åland.
Domkapitlet beslutar om kraven på språkkunskaper för kyrkoherden i andra församlingar än de som avses i 1 och 2 mom.
4 §
Krav på språkkunskaper för den övriga personalen
Av den övriga personalen för vilken högskoleexamen anges som behörighets- villkor krävs
1) vid en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket,
2) vid en tvåspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket.
Från behörighetsvillkoren i 1 mom. kan en avvikelse göras genom en instrukt- ion eller språkstadga, om
1) arbetsuppgifterna kräver det,
2) fördelningen inom myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används tillåter det, eller
3) det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren. Bestämmelser om den språkkunskap som krävs för andra tjänster eller an-
ställningsförhållanden än de som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga.
5 § Språkstadga
Språkstadgan antas i samma ordning som en instruktion. I en tvåspråkig för- samling och kyrklig samfällighet ska det finnas en språkstadga med bestämmel- ser om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och som avses i 4 §.
6 §
Påvisande av kunskaper i finska och svenska
Kunskaper i finska och svenska ska visas på det sätt som anges i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvalt- ningen (481/2003).
7 § Kunskaper i samiska
Kunskaper i samiska ses som en särskild merit när en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till sa- mernas hembygdsområde.
8 §
Instruktioner för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen
Vid behov bestäms behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyr- kostyrelsen samt tjänsteinnehavarnas uppgifter i instruktioner.
9 §
Beviljande av tjänstledighet, semester och ledighet
Om inte något annat föreskrivs i förvaltningsstadgan, en instruktion eller ar- betsordning
1) beviljar kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst,
2) beviljar gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och ledighet för alla tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet,
3) beviljar kyrkoherden semester och ledighet samt tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen,
4) beviljar domkapitlet
a) semester, tjänstledighet och ledighet för kyrkoherden,
b) tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av nå- gon annan prästtjänst i församlingen,
c) tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet,
5) beviljar kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinneha- vare vid kyrkostyrelsen.
Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om ordnande av tjänstledig- het, semester och ledighet för församlingspräster.
10 §
Utlåtanden och meddelanden om tjänstledighet och semester för präster
Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjele- dighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet.
Ett meddelande om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet och semester för en innehavare av en prästtjänst ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet.
Domkapitlet ska informeras om tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet.
Särskilda bestämmelser om prästtjänster
11 §
Särskilda behörighetsvillkor för kyrkoherdetjänster och kaplanstjänster
Den som är präst och har avlagt pastoralexamen är behörig för en kaplans- tjänst. För en kyrkoherdetjänst krävs pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete. För en kyrkoherdetjänst i en domkyrkoförsamling krävs högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete.
12 §
Avläggande av pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete
Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen under minst två år har skött en prästtjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse samt uppträtt på ett oklanderligt sätt.
Domkapitlet utfärdar ett intyg över avlagd pastoralexamen, högre pastoralex- amen och examen i ledning av församlingsarbete.
13 § Kyrkoherdens uppgifter
Kyrkoherden har i uppgift att leda församlingsverksamheten enligt 3 kap. Kyr- koherden
1) svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättning- arna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården,
2) har tillsyn över att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete, bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift,
3) är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt,
4) har tillsyn över att kyrkorådets och församlingsrådets beslut är lagliga och följs i församlingens förvaltning och ekonomi,
5) sköter föredragningen i kyrkorådet, församlingsrådet eller andra organ av de ärenden som gäller kyrkoherdens ansvarsområde, om inte han eller hon har bestämt att någon annan tjänsteinnehavare ska sköta föredragningen.
14 §
Chef som är underställd kyrkoherden
Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är underställd kyrkoherden är chef för andra tjänsteinne- havare eller arbetstagare som är underställda kyrkoherden och som nämns i be- slutet.
15 §
Tillsättande av församlingspastorstjänster
Innan domkapitlet tillsätter en församlingspastorstjänst tills vidare ska för- samlingen ges möjlighet att ge ett utlåtande om de särskilda behoven i tjänsten. Ett utlåtande om dem som anmält sig för tjänsten ska begäras innan ett tjänste- förordnande utfärdas.
16 § Militärpräster
När en militärpräst utövar sitt prästämbete lyder han eller hon under fältbis- kopen. Bestämmelser om domkapitlets befogenheter i fråga om militärprästernas prästämbete finns i 7 kap. 8 § i denna kyrkoordning och 7 kap. 4 och 5 § i kyrko- lagen.
17 § Fängelsepräster
Fängelsepräster lyder under domkapitlet i fråga om de skyldigheter som hör till prästämbetet.
Domkapitlet tillsätter en prästtjänst som inrättats vid ett fängelse efter att ha förklarat tjänsten ledig och efter att ha fått ett utlåtande om de sökande av den behöriga myndigheten. Domkapitlet förordnar vid behov någon att sköta tjänsten interimistiskt eller en vikarie.
Kyrkoherdeval och kaplansval
18 § Kyrkoherdeval
Utöver vad som i kyrkolagen föreskrivs om direkta kyrkoherdeval kan domka- pitlet på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet besluta att kyrkoher- den utses genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval).
Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt kyrkoherdeval, om någon av de berörda församlingarna begär det.
Beslut om indirekt kyrkoherdeval ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.
19 §
Ledigförklarande av en kyrkoherde- eller kaplanstjänst
När en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst har blivit ledig ska domkapitlet le- diganslå tjänsten. Ansökningstiden ska vara minst 14 dagar från det att annon- sen publicerats.
Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att en kyrkoherde- eller kap- lanstjänst inte ledigförklaras om
1) ett projekt som gäller en ändring av församlingsindelningen har inletts,
2) domkapitlet anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten blir överflödig,
3) det finns andra särskilda skäl.
20 §
Granskning av de sökandes behörighet
När ansökningstiden har löpt ut granskar domkapitlet de sökandes behörighet för tjänsten.
Behörig för en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är inte en sökande som
1) inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 11 §,
2) har avstängts från utövandet av prästämbetet,
3) söker en kyrkoherdetjänst som tillsätts genom direkt val, förutom i de fall som avses i 23 § 2 och 3 mom.,
4) uppenbart saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten.
21 §
Domkapitlets valförslag och utlåtande
Domkapitlet ska göra upp ett valförslag för direkt kyrkoherdeval. Innan val- förslaget görs upp kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten. I valförslaget ska domkapitlet placera tre av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren i för- slagsrum i den ordning som de anses ha den skicklighet och förmåga som be- hövs för tjänsten, med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten.
När en kyrkoherde väljs genom direkt val får en sökande återta sin ansökan innan valförslaget gjorts upp. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att an- sökan återtas senare.
Vid indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet ge ett utlåtande om de sökande till församlingen. I utlåtandet konstateras de sökandes behörig- het och bedöms deras skicklighet och förmåga för den lediganslagna tjänsten med beaktande av tjänstens särskilda behov.
22 §
Att ledigförklara tjänsten på nytt och avbryta ansökningsförfarandet
Domkapitlet kan av grundad anledning besluta att förlänga ansökningstiden, att inleda ett nytt ansökningsförfarande eller att inte tillsätta tjänsten.
Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller di- rektionen för delområdet på nytt förklara en kyrkoherde- eller kaplanstjänst le- dig, om tjänsten har sökts av endast en behörig sökande eller om det ligger i för- samlingens intresse.
Om nya sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för kyrkoherde- eller kap- lanstjänsten inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för delområdet utfärda tjänsteförordnande för den behöriga sökanden. I annat fall kan domka- pitlet av grundad anledning besluta att tjänsten inte ska tillsättas.
Efter beslut om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut.
23 §
Utfärdande av tjänsteförordnande efter direkt val
När ett direkt kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteför- ordnande för kyrkoherdetjänsten för den som har fått flest röster i valet.
Den valkandidat som enligt valresultatet ska få tjänsteförordnande för kyrko- herdetjänsten har rätt att söka en annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst, om tjänsteförordnandet inte har utfärdats inom tre månader efter att valet förrätta- des. Om prästen får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot.
Övriga valkandidater har rätt att söka andra kyrkoherde- eller kaplanstjänster efter att valet har förrättats. De kvarstår dock på förslag till den tjänst de först sökt tills ärendet är slutligt avgjort. Om sökanden får tjänsteförordnande till flera tjänster ska bestämmelserna i 2 mom. tillämpas.
24 §
Val av kyrkoherde eller kaplan genom indirekt val
Vid indirekt kyrkoherdeval och vid kaplansval ska domkapitlet sända de sö- kandes ansökningar och sitt utlåtande om de sökande till församlingen. Domka- pitlet ska utse en person med uppgift att bereda det indirekta kyrkoherdevalet i församlingen.
Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser till tjänsten någon av de sö- kande som domkapitlet konstaterat vara behöriga för tjänsten. I instruktionen för direktionen för ett delområde i församlingen kan bestämmas att den präst som leder delområdets verksamhet ska väljas av delområdets direktion.
Om ingen vid ett indirekt kyrkoherdeval får mer än hälften av de avgivna rös- terna förrättas vid samma sammanträde ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Den som får flest röster i detta val blir vald.
Om antalet röster vid ett kaplansval eller i den avgörande omröstningen vid ett indirekt kyrkoherdeval är lika ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnade för någon av de sökande som fått flest röster med beaktande av 21 § 3 mom.
25 §
Utfärdande av tjänsteförordnande efter indirekt val
När kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen har förrättat ett indirekt kyrkoherdeval eller ett kaplansval ska de till domkapitlet sända ansökningshandlingarna för tjänsten som kyrkoherde eller kaplan och ett utdrag ur protokollet. Till protokollsutdraget ska fogas ett med- delande om när beslutet samt en besvärsanvisning har delgivits de sökande.
Om den som utsetts till en tjänst får förordnande för flera tjänster ska han el- ler hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig, om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i för- samlingen handlar i enlighet med 8 § 3 mom. 5 punkten i lagen om tjänsteinne- havare inom evangelisk-lutherska kyrkan.
Efter att det beslut som fattats av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller di- rektionen för ett delområde i församlingen fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.
26 §
Att inte tillsätta en kyrkoherdetjänst i särskilda fall
Domkapitlet kan på församlingens begäran för viss tid ge Tyska evangelisk- lutherska församlingen i Finland (Die Deutsche Evangelisch-Lutherische Geme- inde in Finnland) och Rikssvenska Xxxxx Xxxxx-församlingen tillstånd att utan att tillsätta en kyrkoherdetjänst skaffa prästtjänster av en person som är prästvigd och som domkapitlet anser vara lämplig för uppgiften. Domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande för personen i fråga. Av särskilda skäl kan tillståndet återtas innan tiden löpt ut.
En präst som sköter kyrkoherdens prästuppgifter har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges och kyrkorådets sammanträden. Han eller hon har även närvaro- och yttranderätt vid sammanträden inom kyrkorå- dets sektioner och direktioner.
Domkapitlet sköter de uppgifter som enligt 9 § 3 punkten hör till kyrkoherden.
Särskilda bestämmelser om andra tjänster
27 § Kantorstjänst i en församling
Kantorn svarar för församlingens musikverksamhet.
En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angi- ven examen. I en domkyrkoförsamling ska det finnas en tjänst som förutsätter den av kyrkostyrelsen angivna högsta examensnivån.
Kyrkostyrelsen kan bevilja behörighet för en kantorstjänst till den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten.
28 §
Lektorstjänst i en församling eller en kyrklig samfällighet
Lektorns uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård samt att delta i annat församlingsarbete.
Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en lektorstjänst och ber domka- pitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.
En lektor kan avlägga pastoralexamen. På förutsättningarna för att avlägga examen tillämpas 12 §.
29 §
Rätt att verka som lektor
Domkapitlet kan på ansökan ge en person rätt att verka som lektor, om per- sonen vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för en lektorstjänst.
Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iaktta- gande i tillämpliga delar av bestämmelserna om vigning till prästämbetet.
30 §
Bestämning av en lektors stifts- och prosteritillhörighet
En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utfärdat tjänsteförordnandet eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. På bestämningen av en lektors prosteritillhörighet tillämpas be- stämmelserna om präster i 7 kap. 9 §.
31 §
Inrättande av en gemensam tjänst i församlingar
Initiativ till att inrätta en gemensam tjänst kan tas av kyrkofullmäktige, ge- mensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet.
Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjäns- ten ska inrättas.
32 §
Beslut om gemensamma tjänster
Indirekt val av gemensam kyrkoherde förrättas vid ett gemensamt samman- träde för församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd. På valet tillämpas 24 och 25 §.
Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sam- manträde besluta om frågor som gäller tillsättande av en gemensam tjänst och själva tjänsten, om inte något annat särskilt föreskrivs. Om församlingarnas kyr- koherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som har det största antalet närvarande medlemmar ordförande.
33 §
Rätt att verka som präst eller lektor i andra sammanslutningar
Domkapitlet kan på ansökan bevilja en präst rätt att verka som präst eller en lektor rätt att verka som lektor i en kristen förening, sammanslutning eller stif- telse.
Val
Församlingsval
1 §
Tidpunkten för församlingsval
Församlingsval inleds under valåret den tredje söndagen i november efter gudstjänsten, dock senast klockan 11, och avslutas samma dag klockan 20. Vid församlingsval får förhandsröstning ske på det sätt som föreskrivs nedan.
Om en ändring av församlingsindelningen från ingången av det år som följer på valåret har inletts vid utgången av augusti månad under valåret, kan domka- pitlet bestämma att val ska förrättas först efter det att beslut har fattats om för- samlingsindelningen.
Domkapitlet beslutar om tidpunkten för undantagsval i en församling.
2 §
Valnämnd och centralvalnämnd
Val ska förrättas av församlingens valnämnd som ska tillsättas senast i maj månad under valåret. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser ordföranden för valnämnden. Valnämnden utser en vice ordförande vid sitt första samman- träde.
Om en församling är indelad i röstningsområden ska till valnämnden utses så många medlemmar att valnämnden kan delas upp i beslutföra sektioner i enlig- het med 9 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen. En sektion ska sköta det praktiska ge- nomförandet av röstningen i röstningsområdet. Sektionen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig. För sektioner gäller i övrigt vad som föreskrivs om valnämnden.
Den centralvalnämnd som gemensamma kyrkorådet tillsätter ska
1) godkänna en åtgärdsplan och tidtabell för församlingsvalet,
2) upprätta en förteckning över röstberättigade,
3) se till att kungörelser och meddelanden som gäller valet utarbetas och till- kännages,
4) i övrigt bistå församlingarnas valnämnder så att val kan förrättas på ett en- hetligt sätt.
3 §
Centralvalnämndens gemensamma kungörelse
Om kungörelser eller meddelanden om ett val ska publiceras i en tidning kan centralvalnämnden även publicera dem som gemensamma kungörelser, om inte något annat följer av 2 kap. 7 § i kyrkolagen.
4 §
Upprättande av en förteckning över röstberättigade
Valnämnden eller centralvalnämnden ska upprätta en förteckning över röstbe- rättigade.
Förteckningen ska vara upprättad
1) för församlingsval före den 1 september,
2) för församlingsval som ska förrättas på nytt på grund av besvär och för un- dantagsval i församlingen senast 55 dagar före valdagen.
5 §
Justering av förteckningen över röstberättigade
Förteckningen över röstberättigade vid församlingsval ska justeras senast den 1 september och vid val som förrättas på nytt eller vid undantagsval i försam- lingen senast den andra dagen efter att förteckningen ska vara upprättad. För- teckningen ska justeras av minst två medlemmar som valnämnden utser inom sig.
De som justerar förteckningen ska
1) i förteckningen införa de röstberättigade församlingsmedlemmar som fel- aktigt inte har antecknats i den,
2) stryka namnen på avlidna och på dem som felaktigt har antecknats som röstberättigade genom att dra ett streck över namnen utan att helt täcka den underliggande texten, samt anteckna orsaken till åtgärden,
3) rätta övriga fel som de konstaterar i förteckningen.
Till sist ska de som justerar förteckningen över röstberättigade anteckna det justerade antalet röstberättigade i förteckningen samt datera den och bestyrka den med sina underskrifter. Efter att förteckningen har bestyrkts får inga andra ändringar göras i den än de som föranleds av självrättelse enligt 9 kap. 19 § i kyrkolagen eller av beslut om besvär eller begäran om omprövning.
6 §
Framläggande av förteckningen över röstberättigade
Förteckningen över röstberättigade ska hållas framlagd för granskning under tillsyn i minst fyra timmar under två på varandra följande vardagar som följer på
justeringen av förteckningen, dock inte på en lördag. Under den ena dagen ska förteckningen hållas framlagd klockan 15–19.
I kungörelsen om framläggande ska nämnas
1) när och var förteckningen finns framlagd,
2) hur en begäran om omprövning av förteckningen görs,
3) när valnämnden sammanträder för att behandla en begäran om ompröv- ning.
Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tio dagar innan förteckningen läggs fram och finnas på anslagstavlan till utgången av den tid förteckningen är framlagd för på- seende. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning senast fem dagar in- nan förteckningen läggs fram.
7 §
Laga kraft för förteckningen över röstberättigade
Valnämnden ska vid församlingsval behandla en begäran om omprövning av förteckningen över röstberättigade vid ett sammanträde som hålls den 1 oktober och vid val som förrättas på nytt och undantagsval i en församling vid ett sam- manträde som hålls två veckor efter utgången av den tid förteckningen finns framlagd.
Förteckningen över röstberättigade vinner laga kraft på det sätt som anges i 9 kap. 20 § i kyrkolagen. Valnämnden ska i förteckningen anteckna att den har vunnit laga kraft.
8 § Meddelandekort
När en församling är indelad i röstningsområden ska församlingen för var och en som antecknats i förteckningen över röstberättigade göra upp ett meddelan- dekort som innehåller
1) den röstberättigades namn och uppgifter om röstningsområdet samt röst- ningsstället på valdagen och adressen till det,
2) den röstberättigades stadigvarande adress enligt medlemsdatasystemet på den dag som anges i 4 §,
3) uppgift om vid vilka val mottagaren av meddelandekortet har rösträtt,
4) uppgift om valdagen och tidpunkten för förhandsröstningen,
5) kontaktinformation för den valnämnd som antecknats som kortets avsän- dare,
6) uppgifter om det medlemsdatasystem som uppgifterna på kortet grundar sig på,
7) anvisningar om hur kortet ska användas och om förfarandet vid röstningen.
Meddelandekortet ska göras upp så att det kan användas som följebrev vid annan förhandsröstning än hemmaröstning.
Valnämnden ska se till att meddelandekorten senast den 30:e dagen före val- dagen skickas till de röstberättigade vilkas adress är känd.
9 §
Kungörelse om kandidatuppställningen i församlingsval
Valnämnden ska under valåret vid ett sammanträde som hålls senast den 1 augusti göra upp en kungörelse med information om antalet medlemmar som ska väljas in i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och försam- lingsrådet, förutsättningarna för valbarhet samt när och var valmansföreningar- nas stiftelseurkunder ska lämnas in.
Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla före den 10 augusti och hållas anslagen till den 15 september klockan 16. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning före den 10 augusti.
10 §
Bildande av valmansförening
Rätt att ställa upp kandidater i församlingsval har en valmansförening som har bildats av minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar. En röstberätti- gad kan vara stiftande medlem i endast en valmansförening som bildats för val av medlemmar till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och i endast en valmansförening för val av medlemmar till församlingsrådet. Om en person vid samma val är medlem i två eller flera valmansföreningar ska val- nämnden stryka honom eller henne från alla stiftelseurkunder.
I samtliga församlingar i en kyrklig samfällighet bildas en valmansförening och görs en stiftelseurkund upp separat för val av gemensamma kyrkofullmäk- tige och för val av församlingsråd.
11 §
Antalet kandidater och kandidatlistans beteckning
En valmansförening får i sin kandidatlista ställa upp högst dubbelt så många kandidater som det antal medlemmar som ska väljas till kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Till gemensamma kyrkofullmäktige får dock tre gånger så många kandidater ställas upp som det antal medlemmar som väljs från försam- lingen. Om det från församlingen utses endast en medlem till gemensamma kyr- kofullmäktige får valmansföreningen nominera högst sex kandidater. En och samma person kan ställas upp som kandidat för endast en valmansförening vid val av medlemmar till ett och samma organ.
En valmansförening har rätt att föreslå att det i sammanställningen av kandi- datlistorna tas in en beteckning för kandidatlistan som ska innehålla ordet ”kan- didatlista”. Beteckningen får inte vara olämplig eller missvisande. Olika valmans- föreningar får inte använda samma beteckning.
12 § Stiftelseurkund för valmansförening
En valmansförening bildas genom en daterad och undertecknad stiftelseur- kund som ska innehålla
1) ett omnämnande av vilket val det är fråga om,
2) underskrifter av valmansföreningens medlemmar som ska förtydligas ge- nom att under dem ange undertecknarens namn samt titel, yrke eller syssla och adress,
3) en kandidatlista, i vilken nämns kandidaternas namn samt med högst två uttryck för varje kandidat titel, yrke eller syssla, i den ordning som kandidaterna anges i sammanställningen av kandidatlistorna. En separat begäran kan framfö- ras om att det i sammanställningen av kandidatlistorna utöver kandidatens för- namn eller i stället för detta antecknas ett allmänt känt tilltalsnamn eller förnam- net i förkortad form och att det närmare ska anges var kandidaten är bosatt,
4) namnet och kontaktuppgifterna för ett ombud och dennas ersättare som valmansföreningen har utsett bland medlemmarna. Dessa får inte vara medlem- mar i valnämnden eller kandidater för föreningen.
Till stiftelseurkunden ska fogas
1) ett av varje kandidat undertecknat samtycke till att ställa upp som kandi- dat och en försäkran om att han eller hon inte har samtyckt till att ställa upp som kandidat för någon annan valmansförening vid val av samma organ,
2) ombudets skriftliga försäkran att kandidaterna är valbara till församlingens förtroendeuppdrag och att valmansföreningens medlemmar är röstberättigade medlemmar i församlingen.
13 §
Inlämnande av stiftelseurkund till församlingen
Valmansföreningens stiftelseurkund med bilagor ska lämnas in till pastorsex- peditionen eller, om en sådan inte finns, till en annan plats som valnämnden be- slutar, senast den 15 september före klockan 16. Före det ska den angivna loka- len hållas öppen under minst fyra timmar.
14 §
Behandling av stiftelseurkunder samt anmärkningar
Valnämnden ska göra en granskning av stiftelseurkunderna och de kandidat- listor som ingår i dem vid ett sammanträde som ska hållas senast den 16 sep- tember. En stiftelseurkund som har lämnats in efter att tidsfristen löpt ut ska lämnas utan prövning. Ett meddelande om att urkunden lämnats obeaktad ska lämnas till valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, till någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden.
Valnämnden ska ge valmansföreningen möjlighet att lämna en förklaring eller göra en rättelse om
1) den uppställda kandidaten inte är valbar eller om personen har ställts upp som kandidat för fler än en valmansförening för val av medlemmar till samma organ,
2) beteckningen för kandidatlistan strider mot 11 § 2 mom. eller om samma beteckning har föreslagits som beteckning för fler än en valmansförening,
3) kandidatlistan på annat sätt är felaktig eller bristfällig,
4) valmansföreningen inte har bildats på lagligt sätt.
Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden ska bevisligen underrättas om att en förklaring eller rättelse har begärts. Samtidigt ska felet, bristen eller den till- äggsutredning som behövs anges samt den tidsfrist inom vilken rättelsen eller kompletteringen får lämnas in. Valnämnden ska även underrätta kandidaten om en sådan anmärkning som avses i 2 mom. 1 punkten.
Stiftelseurkunder som inte gett upphov till anmärkningar eller till en begäran om tilläggsutredningar ska godkännas.
15 §
Åtgärder till följd av anmärkningar
Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden har rätt att senast den 1 oktober före klockan 16 göra en rättelse och komplettera stiftelseurkunden. Inom samma tid har han eller hon rätt att göra justeringar som gäller en kandidats namn, titel, yrke eller syssla, adress eller närmare uppgifter om bostadsort.
Om en anmärkning har gjorts för att en person har samtyckt till att ställas upp som kandidat för fler än en valmansförening i valet av medlemmar till samma organ, ska valmansföreningen ges tillfälle att inom den tid som anges i 1 mom. stryka en sådan kandidat. Kandidaten får inte ersättas med en annan.
Om samma beteckning har föreslagits för fler än en valmansförening ska val- mansföreningen ges möjlighet att inom den tid som anges i 1 mom. avstå från beteckningen och föreslå en ny.
Om en sådan rättelse som avses i 2 eller 3 mom. inte görs, ska valnämnden stryka kandidatens namn eller beteckningen för kandidatlistan från alla kandidat- listor som gäller valet av organet i fråga.
16 §
Godkännande av stiftelseurkunder och uppgörande av en sammanställning av kandidatlistor
Vid ett sammanträde som ska hållas efter klockan 16 den 1 oktober under valåret ska valnämnden
1) ta till slutlig behandling och avgörande de stiftelseurkunder för en valmans- förening för vilka komplettering eller rättelse har begärts,
2) i kandidatlistorna göra de ändringar som följer av åtgärderna enligt 15 § och av att en kandidat har avlidit,
3) göra en sammanställning av kandidatlistorna genom att lotta ordningen för kandidatlistorna, genom att numrera alla listor med romerska siffror från vänster till höger och genom att i sammanställningen anteckna de godkända beteckning- arna,
4) numrera kandidaterna i löpande ordning med början från nummer 2 så att kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats först i samman- ställningen av kandidatlistorna först ges sina nummer i den ordning som val- mansföreningen angett, varefter kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats som andra i sammanställningen ges sina nummer och så vi- dare.
Stiftelseurkunden för en valmansförening ska förkastas om den inte kan god- kännas efter komplettering eller rättelse. Om felet avser endast en viss kandidat ska endast namnet på denna strykas från kandidatlistan. På samma sätt ska en beteckning som inte godkänts för en kandidatlista strykas.
I varje församling i en kyrklig samfällighet ska kandidaterna på listorna för val av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige numreras på det sätt som fö- reskrivs i 1 mom. 4 punkten och kandidaterna på listorna för val av medlemmar till församlingsrådet så att numreringen fortsätter från det nummer som den sista kandidaten för val till gemensamma kyrkofullmäktige har fått.
17 §
Innehåll i sammanställningen av kandidatlistorna
Kandidaterna på en kandidatlista ska xxxxxxxxx under numret för kandidatlis- tan inom en gemensam ram där kandidaterna har egna rutor placerade i den ordning uppifrån räknat som valmansföreningen angett. Om kandidaterna på grund av antalet måste antecknas i två eller flera parallella spalter ska de an- tecknas radvis från vänster till höger.
Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha en gemensam rubrik som visar för vilket val sammanställningen har gjorts upp samt de omständigheter som för- utsätts i 16 § 1 mom. 3 och 4 punkten. För kandidaterna antecknas utöver
nummer namn och titel, yrke eller syssla med högst två uttryck samt vid behov närmare uppgifter om bostadsort. Kandidaternas tilltalsnamn eller förkortningar av deras förnamn får xxxxxxxxx i sammanställningen endast om det är nödvän- digt för att precisera kandidatens identitet. Andra uppgifter får inte antecknas om kandidaterna.
I en församling som hör till en kyrklig samfällighet ska en sammanställning av kandidatlistorna göras separat för val av medlemmar till gemensamma kyrkofull- mäktige och för val av medlemmar till församlingsrådet. Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha samma färg som röstsedlarna för motsvarande val.
18 §
Offentliggörande av sammanställningen av kandidatlistorna
Sammanställningen av kandidatlistorna ska publiceras i det allmänna datanä- tet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tre veckor innan valet inleds. Inom samma tid ska information om sammanställningen och om att den finns anslagen publiceras i en tidning. Sammanställningen av kandidatlis- torna ska hållas anslagen tills valet är avslutat.
19 §
Andra beslut av valnämnden i samband med beredningen av val
Valnämnden ska vid det sammanträde som anges i 14 § 1 mom.
1) bestämma röstningsställena och vallokalerna,
2) utse en eller flera valförrättare för förhandsröstningen och besluta om andra ärenden som gäller förhandsröstningen samt göra upp en kungörelse om förhandsröstningen,
3) utse valbiträden och besluta om övriga åtgärder i anslutning till valförbere- delserna, om inte beslut om dem har fattats tidigare,
4) vid behov utse tre eller flera rösträknare för att räkna förhandsrösterna på det sätt som föreskrivs i 44 § 2 mom.
En kandidat eller en kandidats make, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara valförrättare eller valbiträde. Med make avses en äkta make samt en person som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i registrerat partnerskap med kandidaten.
20 § Röstsedeln i församlingsval
Röstsedeln ska ha standardformatet 148 x 210 mm. På insidan ska tryckas en rubrik som anger vilket val det är fråga om samt en cirkel med en diameter på 90 mm som förblir ovikt när röstsedeln viks ihop. Mitt i cirkeln ska tydligt utsatt finnas beteckningen N:o för antecknande av kandidatens nummer. Av röstsedeln ska tydligt framgå hur den ska vikas. Röstsedeln ska trygga valhemligheten.
Röstsedeln ska vara vit vid val av medlemmar till kyrkofullmäktige och ge- mensamma kyrkofullmäktige och orange vid val av medlemmar till församlings- rådet.
Kyrkostyrelsen låter trycka de röstsedlar som används vid församlingsval.
Valnämnden låter trycka de röstsedlar som används vid undantagsval i försam- lingen.
21 §
Tidpunkt för och kungörelse av förhandsröstning
Förhandsröstningen inleds tisdagen efter den första söndagen i november och fortgår till och med samma veckas lördag. Röstningen förrättas på en plats som bestämts av valnämnden varje dag klockan 9–18 och på andra ställen vid de tid- punkter som valnämnden bestämmer.
Vid undantagsval i församlingen kan man rösta på förhand endast på den ak- tuella församlingens förhandsröstningsställe.
Valnämndens kungörelse om tid och plats för förhandsröstningen ska publice- ras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla. Kungörelsen ska publiceras åtta dagar innan förhandsröstningen inleds och fin- nas anslagen tills förhandsröstningen avslutas, om inte något annat följer av 48
§. Kungörelsen ska publiceras i en tidning senast fem dagar innan förhandsröst- ningen inleds.
22 § Förhandsröstningshandlingar
Vid förhandsröstningen ska användas en röstsedel enligt 20 § samt valkuvert, följebrevsblankett och ytterkuvert vilka kyrkostyrelsen ska låta tillverka. När för- samlingen använder meddelandekort enligt 8 § är kortet följebrev.
23 §
Inledande av röstning på förhandsröstningsställena
Den röstande ska anmäla sig för valförrättaren på förhandsröstningsstället och styrka sin identitet. Därefter får han eller hon en röstsedel för valet av med- lemmar till kyrkofullmäktige eller röstsedlarna för valet av medlemmar till ge- mensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet samt ett valkuvert, ytterku- vert och vid behov en följebrevsblankett.
Den som röstar på ett förhandsröstningsställe inom sin egen församlings om- råde ska ges möjlighet att ta del av sammanställningen av kandidatlistorna i för- samlingen.
24 §
Röstningen vid förhandsröstning
Den röstande har rätt att rösta på en kandidat som är upptagen i samman- ställningen av kandidatlistorna i den församling där den röstande är antecknad som röstberättigad.
Den röstande ska anteckna kandidatens nummer på röstsedeln så tydligt att tvivel inte kan uppstå om vilken kandidat han eller hon avser. Anteckningen ska göras i valbåset eller i övrigt så att valhemligheten bevaras.
På begäran av den röstande ska valförrättaren eller en medlem i valnämnden bistå honom eller henne vid röstningen. Den vars förmåga att göra en röstning- santeckning är väsentligt nedsatt får vid röstningen assisteras av ett biträde som han eller hon har utsett. Biträdet är skyldigt att samvetsgrant iaktta den röstan- des vilja och hemlighålla det som han eller hon fått veta i samband med röst- ningen.
25 § Följebrev
Följebrevet ska riktas till valnämnden i den församling där den röstande enligt egen uppgift är införd i förteckningen över röstberättigade.
Följebrevet ska innehålla
1) den röstandes fullständiga namn och personbeteckning samt, om namnet har ändrats, även det tidigare namnet,
2) uppgifter om i vilken församling den röstande är införd i förteckningen över röstberättigade och församlingens adress.
Den röstande ska i valförrättarens närvaro egenhändigt underteckna försäk- ran i följebrevet om att han eller hon personligen med bevarande av valhemlig- heten har fyllt i röstsedeln och lagt den hopvikt i valkuvertet som han eller hon tillslutit.
26 §
Åtgärder för avslutande av förhandsröstning
När den röstande har gjort sin anteckning på röstsedeln ska han eller hon vika den och inför valförrättaren lägga den hopvikt och ostämplad i valkuvertet och tillsluta det. Valförrättaren ska därefter stämpla valkuvertet med den församlings stämpel där förhandsröstningen sker. På valkuvertet får andra anteckningar inte göras.
Valförrättaren ska i följebrevet intyga att röstningen gått rätt till och uppge förhandsröstningsstället samt datera och underteckna intyget. Valkuvertet och följebrevet ska därefter läggas i ytterkuvertet som ska tillslutas. Valförrättaren ska utan dröjsmål sända ytterkuvertet till valnämnden i den församling vars val- förrättning den röstande har deltagit i.
Alla röstande som innan utgången av den angivna röstningstiden har anlänt för att invänta sin tur har rätt att rösta innan valförrättningen avslutas på röst- ningsstället. När den angivna röstningstiden gått ut ska röstningsstället stängas. Röstande som är närvarande ska före det upplysas om att stället stängs.
27 §
Förteckning över dem som röstat på förhand
På förhandsröstningsstället ska en förteckning föras över de röstande. I den ska antecknas den röstandes namn, den församling där den röstande enligt egen uppgift finns införd i förteckningen över röstberättigade samt den dag då för- handsröstningen har skett. Kyrkostyrelsen ska låta framställa en blankett för för- teckningen.
28 §
Granskning av förhandsröstningshandlingarna
De förhandsröstningshandlingar som inkommit till valnämnden granskas, utan att valkuverten öppnas, vid ett sammanträde som ska hållas så att de förhands- röstningshandlingar som inkommit före klockan 16 fredagen före valet hinner be- handlas vid sammanträdet. Ytterkuvert som inkommit till valnämnden efter ut- gången av tidsfristen öppnas inte och lämnas obeaktade. Kuvert som anlänt efter utgången av tidsfristen förses med en anteckning om tidpunkten när de anlände.
Röstningen ska lämnas obeaktad, om
1) den som röstat på förhand inte har antecknats som röstberättigad i för- teckningen över röstberättigade,
2) följebrevet är så bristfälligt eller otydligt att det inte med säkerhet går att fastställa vem den röstande är,
3) valkuvertet är öppet eller ostämplat eller försett med en obehörig anteck- ning om den röstande eller en kandidat eller med någon annan obehörig anteck- ning,
4) den röstande har röstat flera gånger.
Om röstningen lämnas obeaktad ska en anteckning om detta göras i valnämn- dens protokoll, till vilket valkuvertet med innehåll samt följebrevet och ytterku- vertet ska fogas.
Om följebrevet och valkuvertet godkänns ska i förteckningen över röstberätti- gade antecknas att den person som nämns i följebrevet har röstat. Samtidigt ska på valkuvertets framsida göras en anteckning om att den röstande har konstate- rats vara röstberättigad. De godkända valkuverten ska räknas. Dessutom ska det kontrolleras att antalet valkuvert är detsamma som antalet personer som enligt förteckningen över röstberättigade har röstat. De godkända valkuverten ska åt- skilda från följebreven hållas oöppnade i säkert förvar.
29 § Förhandsröstning hemma
En röstberättigad vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller förhands- röstningsstället får förhandsrösta hemma (hemmaröstning) i den församling där han eller hon har antecknats i förteckningen över röstberättigade. En
närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård (937/2005) som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning får rösta i samband med hemmaröstningen, om närståendevårdaren finns upptagen i förteckningen över röstberättigade i församlingen i fråga.
30 §
Personer som är närvarande vid hemmaröstning
Hemmaröstning ska förrättas av en enda valförrättare. Ordföranden för val- nämnden bestämmer vilka röstande de olika valförrättarna ska besöka.
Valförrättaren ska se till att utöver honom eller henne vid hemmaröstningen är närvarande en av den röstande utsedd eller godkänd person som har fyllt 18 år och som inte sköter detta uppdrag i egenskap av valmyndighet. En person som är kandidat i valet kan inte sköta detta uppdrag.
I fråga om anlitande av biträde tillämpas 19 § 2 mom. och 24 § 3 mom.
31 §
Förberedelser för hemmaröstning
Den som har rätt till hemmaröstning ska senast före klockan 16 den sista fre- dagen innan förhandsröstningen inleds skriftligt eller per telefon till valnämnden anmäla sin önskan att förhandsrösta hemma. Anmälan för den röstande kan gö- ras av någon som han eller hon har utsett.
I anmälan ska uppges
1) den röstandes fullständiga namn, personbeteckning, adress, församling och telefonnummer samt, om anmälan görs av någon som den röstande utsett, också dennas namn, adress och telefonnummer,
2) att den röstandes rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller förhands- röstningsstället och att han eller hon därför vill förhandsrösta hemma,
3) huruvida den röstande själv kan se till att en av den röstande utsedd per- son som avses i 30 § 2 mom. är närvarande vid hemmaröstningen.
Den skriftliga anmälan kan göras på en särskild blankett för detta ändamål.
Valnämnden ska se till att de röstande som vill rösta hemma har tillgång till blan- ketter. Den skriftliga anmälan ska undertecknas.
Valnämndens sekreterare ska, om möjligt, vid behov åtgärda brister i anmä- lan och försäkra sig om att anmälan har gjorts av den röstande som nämns i an- mälan eller av någon som denna har utsett. Valnämnden ska föra en förteckning över anmälningarna.
32 §
Tidpunkten för hemmaröstning och uppgifter som ska lämnas om den
Hemmaröstningen ska förrättas på förhandsröstningsdagarna mellan klockan 9 och klockan 20. Den sista dagen avslutas röstningen klockan 16.
Valnämndens ordförande ska se till att en röstande som meddelat att han el- ler hon vill rösta hemma utan dröjsmål underrättas skriftligt eller per telefon om den tidpunkt när valförrättaren besöker honom eller henne. Tidpunkten ska anges med åtminstone två timmars noggrannhet. Samtidigt ska valnämndens te- lefonnummer meddelas för eventuell kontakt. Om valförrättaren är förhindrad att infinna sig vid den meddelade tidpunkten ska den röstande utan dröjsmål under- rättas om detta och om den nya tidpunkten för ett besök.
Den röstande ska på det sätt som anges ovan underrättas om att hemmaröst- ning inte förrättas om
1) en brist i anmälan som inverkar på röstningsförrättningen inte har kunnat åtgärdas,
2) anmälan till valnämnden har gjorts efter den utsatta tiden,
3) hemmaröstningen inte kan förrättas över huvud taget på grund av avbrott i kommunikationerna eller något annat oöverstigligt hinder.
33 §
Avbrytande av hemmaröstning
Om den röstandes valfrihet eller en störningsfri röstning inte kan tryggas ska valförrättaren avbryta hemmaröstningen. I den förteckning som förs över hem- maröstningar ska göras en anteckning om avbrottet och, om röstningsförrätt- ningen inte kan fortsätta, även om att den avslutats.
34 §
Följebrev för hemmaröstning
Följebrevet ska utöver de uppgifter som nämns i 25 § 2 och 3 mom. innehålla en av den röstande undertecknad försäkran om att hans eller hennes rörelse- el- ler funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårig- heter kan ta sig till röstnings- eller förhandsröstningsstället. Den person som med stöd av 30 § 2 mom. varit närvarande vid röstningen ska skriva sin namn- teckning på följebrevet.
Valförrättaren ska i följebrevet intyga att hemmaröstningen har skett på det sätt som föreskrivs om förhandsröstning i 21, 23 och 26 §. Valförrättaren ska da- tera och underteckna intyget. Valkuvertet med röstsedeln samt följebrevet ska därefter läggas i ytterkuvertet som ska tillslutas. Valförrättaren ska utan dröjs- mål översända ytterkuvertet till valnämnden.
Röstningen ska lämnas obeaktad av skäl som nämns i 28 § 2 mom. eller om den person som varit närvarande vid röstningen inte har skrivit sin namnteck- ning på följebrevet. För hemmaröstningen och förfarandet vid hemmaröstningen gäller i övrigt vad som föreskrivs om förhandsröstning.
35 § Valkungörelse
Valnämnden ska utfärda en kungörelse om val där tidpunkten då valet inleds och avslutas samt röstningsställena nämns.
Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast åtta dagar före valdagen. Dessutom ska kun- görelsen publiceras i en tidning senast fem dagar före valdagen.
Om ingen röstning äger rum i det fall som avses i 48 § ska detta meddelas på det sätt som anges ovan.
36 §
Röstningslokal och material samt valnämndens och valbiträdenas närvaro
Valnämnden ska se till att det för valet finns lämpliga lokaler, valurna, utrust- ning och redskap samt ett tillräckligt antal röstsedlar.
På röstningsstället ska i väntrummen och i valbåsen finnas synligt uppsatta en tryckt sammanställning av kandidatlistorna för kyrkofullmäktige eller
sammanställningar av kandidatlistorna för gemensamma kyrkofullmäktige och för församlingsrådet. På röstningsställets dörr ska finnas ett meddelande om röstningstiden.
När valet förrättas ska så många medlemmar i valnämnden vara närvarande på röstningsstället att valnämnden är beslutför. På röstningsstället ska dessutom finnas ett eller flera valbiträden som valnämnden utsett. Biträdena ska ha behö- riga kännetecken och på begäran av en röstande hjälpa honom eller henne att göra anteckningen på röstsedeln.
37 §
Inledande av röstningen på valdagen
När röstningen inleds på valdagen ska valnämndens ordförande eller vice ord- förande
1) förklara att valförrättningen inleds,
2) meddela vilka val som förrättas och ge övriga anvisningar om röstningsför- farandet,
3) visa de närvarande att valurnan är tom och därefter tillsluta urnan.
Efter att valurnan tillslutits vid valförrättningens början får den inte öppnas förrän rösträkningen börjar efter att röstningen avslutats.
Vid valförrättningen är diskussion inte tillåten.
38 § Utredning av rösträtt
Den röstande ska på röstningsstället anmäla sig till valnämnden som ska se till att den röstande inte ges en röstsedel förrän han eller hon har konstaterats vara röstberättigad.
Den röstande är skyldig att styrka sin identitet för valnämnden.
39 §
Röstning i församlingsval
Den röstande ska anteckna kandidatens nummer på röstsedeln så tydligt att tvivel inte kan uppstå om vilken kandidat han eller hon avser. Anteckningen ska göras i valbåset så att valhemligheten bevaras.
När den röstande har gjort sin anteckning på röstsedeln ska han eller hon överlämna röstsedeln hopvikt till valnämnden för att stämplas. Stämpeln ska slås mitt på den vikta röstsedelns baksida. Den röstande ska därefter lägga röstse- deln i valurnan. Som valstämpel används församlingens stämpel.
På begäran av den röstande ska valförrättaren eller en medlem i valnämnden bistå honom eller henne vid röstningen. Den vars förmåga att göra en röstning- santeckning är väsentligt nedsatt får vid röstningen assisteras av ett biträde som han eller hon har utsett. I fråga om biträdet tillämpas vad som bestäms i 19 § 2 mom. om biträden som utses av valnämnden. Biträdet är skyldigt att samvets- grant iaktta den röstandes vilja samt hemlighålla det som han eller hon fått veta i samband med röstningen.
Valnämnden antecknar i förteckningen över röstberättigade att den röstande har röstat.
40 §
Rätt att rösta när röstningstiden löper ut
Alla röstande som före utgången av den angivna röstningstiden har anlänt till röstningsstället för att invänta sin tur har rätt att rösta innan valförrättningen av- slutas. När den angivna röstningstiden gått ut ska röstningsstället stängas. Rös- tande som är närvarande ska före det upplysas om att stället stängs.
41 §
Avbrytande av valförrättningen
Om valförrättningen måste avbrytas ska valnämnden ta hand om valurnan och förteckningen över röstberättigade och hålla dem under uppsikt.
42 § Förande av protokoll
På varje röstningsställe ska föras protokoll där det antecknas hur röstningen fortlöper. Protokollen ska fogas till valnämndens protokoll i vilket valresultatet antecknas och till vilket en besvärsanvisning fogas. Protokollet ska undertecknas av ordföranden och sekreteraren samt för varje röstningsställe av två medlem- mar i valnämnden som varit närvarande.
43 § Valmansföreningsombudets närvaro
Ombudet för en valmansförening eller dennas ersättare har rätt att närvara vid valnämndens sammanträde då röstsedlarna räknas och valresultatet be- stäms. En anteckning om de närvarande ska göras i protokollet.
44 § Rösträkning
När röstningen på valdagen förklarats avslutad ska valnämnden ta ut de röst- sedlar som getts vid förhandsröstningen ur valkuverten, stämpla dem och lägga dem i valurnan utan att öppna dem.
Om fler än 50 förhandsröster har getts och det finns grund för att anta att fler än 50 personer röstar på valdagen kan dock räkningen av de röstsedlar som getts vid förhandsröstningen och som finns i kuverten inledas på valdagen vid en tidpunkt som valnämnden bestämmer, dock tidigast sex timmar innan röstningen slutar. Innan röstsedlarna börjar räknas ska de stämplas. De ogiltiga röstsed- larna ska läggas åt sidan i en särskild grupp. De övriga röstsedlarna sorteras så att de röstsedlar som avser en viss kandidat utgör en egen grupp. Antalet röst- sedlar i varje enskild grupp ska räknas.
Valnämnden ska ta upp alla röstsedlar ur urnan och räkna både antalet röst- sedlar och antalet personer som har röstat enligt förteckningen över röstberätti- gade. Därefter ska valnämnden lägga åt sidan de ogiltiga röstsedlarna i en egen grupp. Valnämnden ska räkna alla avgivna röster med beaktade av även de rös- ter som avgetts vid förhandsröstningen.
Valnämnden ska slutföra räkningen av röstsedlarna utan avbrott. Om räk- ningen eller behandlingen av röstsedlarna avbryts, ska valnämnden se till att alla uträkningar och röstsedlar förvaras under uppsikt.
45 § Ogiltiga röstsedlar
En röstsedel är ogiltig om
1) valkuvertet innehåller flera än en röstsedel som gäller samma val,
2) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som färdigställts för valet i fråga,
3) röstsedeln är ostämplad,
4) röstningsanteckningen har gjorts så att det inte tydligt framgår vilken kan- didat som avses,
5) den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denna har skrivits på röstsedeln eller någon annan obehörig anteckning har gjorts på den.
Som obehörig betraktas inte en sådan anteckning på röstsedeln som endast förtydligar på vilken kandidat den röstande har avsett att rösta.
46 § Kandidaternas jämförelsetal
När valnämnden har räknat rösterna ställs kandidaterna på varje valmansför- enings kandidatlista i den ordning som deras personliga röstetal utvisar. Därefter ges den första kandidaten listans hela röstetal som jämförelsetal, den andra kan- didaten hälften, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare.
Jämförelsetal ska räknas ut även för kandidater som inte har fått en enda per- sonlig röst.
Om det framgår att en kandidat inte är valbar eller har avlidit kommer de rös- ter som getts honom eller henne den kandidatlista till godo för vilken han eller hon varit kandidat.
47 §
Bestämmande av valresultatet samt ersättare
Valresultatet räknas särskilt för val av medlemmar till kyrkofullmäktige, val av de medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige som väljs i respektive försam- ling samt för val av medlemmar till församlingsrådet. Valresultatet bestäms ge- nom att namnen på kandidaterna på olika kandidatlistor skrivs i den ordning som deras jämförelsetal anger. För varje kandidat antecknas också hans eller hennes jämförelsetal. I varje enskilt val väljs så många kandidater från början av namn- serien som det antal medlemmar som ska väljas i respektive val.
Till ersättare för dem som valts från en kandidatlista utses i varje enskilt val kandidater på samma kandidatlista som inte blivit valda, i den ordning som kan- didaternas jämförelsetal utvisar.
48 §
Val utan röstningsförfarande
Om det på de godkända kandidatlistorna finns lika många kandidater som an- talet medlemmar som ska väljas eller åtminstone fyra femtedelar av det antal som ska väljas, blir dessa utsedda utan röstning.
En valmansförening kan i det fall att andra kandidatlistor inte lämnas in eller godkänns, i anslutning till kandidatlistan uppge vilka kandidater som utan röst- ningsförfarande ska bli ordinarie medlemmar och i vilken ordning de övriga ska bli ersättare.
49 § Fastställande av valresultatet
Valnämnden ska vid ett sammanträde som hålls senast den tredje dagen efter att församlingsvalet avslutats fastställa valresultatet. Valresultatet ska publiceras i det allmänna datanätet på det sätt som anges i 10 kap. 23 § i kyrkolagen sen- ast den åttonde dagen efter den dag då valförrättningen avslutades.
Valnämnden ska meddela valresultatet till kyrkofullmäktige eller gemen- samma kyrkofullmäktige och församlingsrådet samt till var och en som valts till ordinarie medlem eller ersättare.
50 §
Förvaring av valhandlingarna
Valprotokollet och de uträkningar som gäller valresultatet ska förvaras i för- samlingens arkiv.
Alla röstsedlar och sammanställningen av kandidatlistorna ska vid församling- sval separat för varje val läggas i ett hållbart omslag som ska förseglas med sigill och förvaras i arkivet tills följande val har förrättats.
Om besvär har anförts över valet ska kyrkoherden på begäran av förvalt- ningsdomstolen sända röstsedlarna för valet till förvaltningsdomstolen i det för- seglade omslaget enligt 2 mom.
Undantagsval i en församling
51 §
Bildande av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråd utan att val förrättas
Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråd ska i de situationer som avses i 9 kap. 10 § 1 mom. i kyrkolagen utan att nya val förrät- tas bildas utifrån resultaten vid de föregående valen som följer:
1) kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkofullmäktige utifrån kandidatlis- torna vid de föregående valen av kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkofull- mäktige,
2) församlingsråd utifrån kandidatlistorna vid de föregående valen av kyrko- fullmäktige och församlingsråd, efter det att gemensamma kyrkofullmäktige har bildats.
Om en person som finns upptagen i den namnserie som bildats utifrån resul- taten i föregående val inte längre är valbar, ersätts han eller hon i det nya orga- net av följande person i namnserien.
Om det inte har funnits ett tillräckligt antal kandidater för gemensamma kyr- kofullmäktige ska de extra medlemmarna bestämmas utifrån kandidatlistorna för församlingsrådet.
Valnämnden eller valnämnderna ska fatta det beslut om bildande som avses i 1 mom. och meddela detta på det sätt som anges i 49 §.
52 §
Övriga undantagsval i församlingen
Domkapitlet ska bestämma valdagen och de föreskrivna tiderna och dagarna för valförrättningarna om
1) det inom den tidsfrist som föreskrivs i 13 § inte har lämnats in enda god- tagbar kandidatlista för val av kyrkofullmäktige eller i en kyrklig samfällighet för val av antingen gemensamma kyrkofullmäktige eller församlingsrådet eller om det totala antalet kandidater i de godkända kandidatlistorna är mindre än fyra femtedelar av det antal medlemmar som ska väljas,
2) val inte har förrättats eller åtgärder i anslutning till valet inte har vidtagits inom föreskriven tid,
3) det sammanlagda antalet valda medlemmar i de organ som avses ovan i 1 punkten under valperioden minskar till under tre fjärdedelar av det föreskrivna antalet,
4) valet har upphävts till följd av besvär,
5) det är nödvändigt att förrätta extra val till följd av att en sådan ändring som avses i 9 kap. 10 § 1 mom. i kyrkolagen inträffar under valperioden.
Valnämnden ska utan dröjsmål informera domkapitlet om att en sådan situat- ion som avses i 1 mom. 1, 2 och 4 punkten uppkommit och ordföranden för det berörda organet ska utan dröjsmål informera domkapitlet om att en sådan situ- ation som avses i 3 punkten uppkommit.
Mandatperioden för de förtroendevalda som valts varar till utgången av den löpande valperioden.
53 §
Förrättande av undantagsval i församlingen
Om en församling eller en del av en församlings område ansluts till en annan församling, ska valnämnden i den mottagande församlingen sköta de uppgifter som följer av ett val inom området för den församling som bildats på detta sätt.
Den församling från vilken ett område överförs till en annan församling ska vid behov ge valnämnden en förteckning över alla de medlemmar i församlingen som uppnått rösträttsålder och som bor inom det område som överförs.
54 §
Församlingsval under det år som föregår en ändring av församlingsindelningen
Vid församlingsval som förrättas under det år som föregår ikraftträdandet av en ändring av församlingsindelningen ska den nya församlingsindelningen iakt- tas. Kandidaternas och valnämndsmedlemmarnas valbarhet till förtroendeupp- drag samt de röstberättigade församlingsmedlemmarnas behörighet att vara stif- tande medlem i en valmansförening bestäms då i enlighet med den nya indel- ningen.
Direkt kyrkoherdeval
55 §
Principerna för direkt kyrkoherdeval
Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen är ett direkt kyrkoherdeval hemligt.
56 §
Bestämmande av valdag och valprov vid direkt kyrkoherdeval
När domkapitlet har gjort upp valförslaget ska det bestämma när direkt kyr- koherdeval ska förrättas och även vidta andra nödvändiga åtgärder för att för- rätta valet.
Domkapitlet ger valkandidaterna i uppgift att under på varandra följande sön- dagar som valprov förrätta huvudgudstjänsten i en kyrka som domkapitlet be- stämmer. I en tvåspråkig församling ska gudstjänsten förrättas på vartdera språ- ket. Domkapitlet kan av särskilda skäl befria en valkandidat från att förrätta gudstjänst.
57 §
Kungörelse om valkandidater och valprov
Domkapitlet ska sända kyrkoherden en kungörelse, i vilken församlingen meddelas dagen då valet inleds, valkandidaterna, deras meriter och dagen då de ska förrätta huvudgudstjänst som valprov.
Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla. Kungörelsen ska publiceras två veckor före den första dagen för valprov och finnas anslagen tills valförrättningen avslutats.
58 §
Ofullständigt valförslag och ändring av valförslag
Om en valkandidat inte förrättat den gudstjänst som utgör valprov och inte senast tisdagen efter valprovsdagen lägger fram en godtagbar orsak till detta för domkapitlet ska valkandidaten strykas från valförslaget. Om det har funnits en godtagbar orsak ska kandidaten kvarstå som valkandidat utan att förrätta guds- tjänst.
Domkapitlet ska avbryta valet om någon av valkandidaterna förlorar sin val- barhet innan tjänsteförordnande har utfärdats. Domkapitlet ska då ändra valför- slaget om inte röstning redan har förrättats och någon annan enligt valresultatet ska få tjänsteförordnande.
Om valförslaget blir ofullständigt och sådana sökande som uppfyller behörig- hetsvillkoren har ställts utanför valförslaget och dessa meddelar att de håller fast vid sina ansökningar ska domkapitlet upprätta ett nytt valförslag.
59 § Valnämnd
Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätter en valnämnd för förrättande av direkt kyrkoherdeval. Om församlingen delas in i röstningsområden, delas val- nämnden in i sektioner. På valnämnden och dess sektioner tillämpas det som fö- reskrivs om valnämnden och dess sektioner vid församlingsval.
60 §
Tidpunkten för direkt kyrkoherdeval samt röstningsställe och förhandsröstning
Direkt kyrkoherdeval ska inledas efter avslutad gudstjänst den andra sönda- gen efter den sista valprovsdagen och avslutas antingen samma dag eller därpå följande måndag. Valnämnden i församlingen ska före den första valprovsdagen bestämma när röstningen ska äga rum. Valnämnden ska bestämma röstnings- ställena och vallokalerna.
Förhandsröstningen vid direkt kyrkoherdeval ska inledas måndagen efter den söndag som följer på den sista valprovsdagen och avslutas på fredagen samma vecka. Förhandsröstning ordnas endast i den församling vars kyrkoherde väljs i valet, på pastorsexpeditionen eller församlingens kansli varje dag klockan 9–18 och dessutom på något annat ställe och som hemmaröstning vid en tidpunkt som valnämnden bestämmer.
61 §
Förteckning över röstberättigade vid direkt kyrkoherdeval
En förteckning över röstberättigade vid direkt kyrkoherdeval ska upprättas senast 55 dagar före den första valdagen och justeras inom två dagar. På an- teckning av spärrmarkeringar i förteckningen över röstberättigade tillämpas 9
kap. 18 § 1 mom. i kyrkolagen. På förteckningen över röstberättigade och upp- delningen av församlingen i röstningsområden tillämpas i övrigt i 4–8 §.
På valnämndens rätt att rätta en förteckning över röstberättigade tillämpas 9 kap. 19 § i kyrkolagen. Ändringarna ska göras senast den 16:e dagen före den första valdagen, före klockan 16.
Begäran om omprövning enligt 12 kap. 6 § i kyrkolagen som gäller förteck- ningen över röstberättigade ska behandlas vid valnämndens sammanträde som ska hållas två veckor efter utgången av den tid förteckningen finns framlagd.
Förteckningen över röstberättigade vinner laga kraft klockan 16 den 16:e da- gen före den första valdagen.
62 §
Valkungörelse vid direkt kyrkoherdeval
Valnämnden ska göra upp en kungörelse om det direkta kyrkoherdevalet med information om när det inleds samt om platserna och tiderna för röstningen.
Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på för- samlingens anslagstavla samt hållas anslagen från den sista dagen för valproven tills röstningen avslutats. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning sen- ast fem dagar innan förhandsröstningen inleds.
63 §
Röstsedel vid direkt kyrkoherdeval
På röstsedeln, som valnämnden ska låta trycka, ska i separata kolumner fin- nas alla valkandidaters namn, tjänsteställning och titel. Av röstsedeln ska framgå hur den ska vikas, och den ska trygga valhemligheten.
64 §
Anslag på röstningsstället
I väntrummen på röstningsstället och i varje valbås ska finnas ett synligt an- slag med valkandidaterna. Anslaget får inte påminna om en röstsedel.
65 §
Röstning vid direkt kyrkoherdeval
Den röstande ska göra en tydlig och synlig anteckning i den kolumn på röst- sedeln där namnet på den kandidat finns som han eller hon röstar på.
66 §
Rösträkning, fastställande av valresultat och kungörelse av resultatet
När röstningen förklarats avslutad ska röstsedlarna tas ut ur valurnan och an- talet röstsedlar samt antalet röstande som antecknats i förteckningen över röst- berättigade ska räknas. Därefter ska de röstsedlar som är ogiltiga enligt 45 § läggas åt sidan i en särskild grupp och det antal röster som respektive kandidat har fått räknas. På rösträkningen och fastställandet av valresultatet tillämpas be- stämmelserna i 44 och 49 §.
Protokollet över direkt kyrkoherdeval ska upprättas i två exemplar. Valnämn- den ska skicka det ena exemplaret till domkapitlet och utdrag ur protokollet till- sammans med en besvärsanvisning till valkandidaterna. På delgivning av beslut om fastställande av resultatet av ett direkt kyrkoherdeval till en part och på del- fåendet av beslutet tillämpas 10 kap. 24 § i kyrkolagen.
Alla röstsedlar ska läggas i ett hållbart omslag som ska tillslutas och förvaras på pastorskansliet i minst fyra år.
67 §
Övriga bestämmelser som tillämpas på direkt kyrkoherdeval
På förrättandet av direkt kyrkoherdeval, förhandsröstningen, hemmaröst- ningen och röstningsförfarandet tillämpas i övrigt 19 §, 21–34 § och 36–42 §.
På förrättandet av direkt val av en gemensam kyrkoherde tillämpas bestäm- melserna om direkt kyrkoherdeval. Den huvudgudstjänst som utgör valprov och röstningen ska förrättas i alla de församlingar som berörs av det direkta valet av en gemensam kyrkoherde.
Val som förrättas i stiftet
68 §
Tidpunkt för val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud ska för- rättas den andra tisdagen i februari det andra året efter det församlingsval som avses i 1 § 1 mom. Vid valen får förhandsröstning ske på det sätt som föreskrivs nedan.
69 § Stiftets valnämnd
Domkapitlet ska tillsätta den valnämnd som avses i 9 kap. 16 § 3 mom. i kyrkolagen under september månad det år som föregår valet av medlemmar till stiftsfullmäktige och valet av kyrkomötesombud. Domkapitlet ska meddela för- samlingarna och stiftets präster att valnämnden har tillsatts. Domkapitlet ska utse en sekreterare för nämnden och sköta nämndens kanslisysslor.
Valnämnden ska inom sig utse en vice ordförande. Ordföranden och sekrete- raren ska underteckna protokollen och expeditionerna. Valnämnden ska utse två protokolljusterare om protokollet inte kan justeras vid sammanträdet.
70 §
Förteckningar över röstberättigade vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Domkapitlet ska upprätta en förteckning över röstberättigade präster och sända den till valnämnden före utgången av oktober månad det år som föregår valet. Valnämnden sänder kontraktsprostarna ett utdrag ur förteckningen senast den 15 december.
Kyrkoherden ska före utgången av oktober månad det år som föregår valet till valnämnden sända en förteckning över medlemmarna i kyrkofullmäktige eller medlemmarna i församlingsrådet och de medlemmar som från församlingen valts in i gemensamma kyrkofullmäktige. I förteckningen ska i stället för en präst som valts till medlem antecknas en ersättare enligt 47 § 2 mom. som ska vara lek- man.
71 §
Röstetal vid val av lekmannamedlemmar och lekmannaombud
När resultatet av valet av lekmannamedlemmar till stiftsfullmäktige och lek- mannaombud till kyrkomötet ska bestämmas ställs det röstetal som kandida- terna får i varje församling i förhållande till både antalet närvarande medlemmar i församlingen och antalet medlemmar i församlingens kyrkofullmäktige eller det sammanräknade antalet mandat för de förtroendevalda som är medlemmar i för- samlingsrådet och de som från församlingen valts in som medlemmar i gemen- samma kyrkofullmäktige. De röstberättigade i varje församling har sammanlagt fyra röster och därutöver en röst för varje fullt tusental av antalet närvarande medlemmar i församlingen. Detta röstetal delas i varje församling mellan de röstberättigade med tre decimalers noggrannhet.
Med antalet närvarande medlemmar i församlingen avses antalet den sista dagen året före valåret. Om en ny församling har bildats eller församlingsindel- ningen på annat sätt har ändrats från ingången av valåret ska antalet bestäm- mas enligt den nya indelningen.
Kyrkoherden ska senast den 25 januari under valåret till valnämnden sända ett meddelande om antalet närvarande medlemmar i församlingen. Valnämnden ska före den 1 februari under valåret räkna och separat för varje församling fast- ställa röstetalet för varje medlem i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige.
I valnämndens protokoll ska antecknas en församlingsvis uppgjord samman- ställning. Av sammanställningen ska framgå antalet närvarande medlemmar, an- talet medlemmar i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet och antalet medlem- mar i gemensamma kyrkofullmäktige som valts från församlingen, det samman- lagda röstetalet för de röstberättigade i församlingen och hur detta fördelas mel- lan de röstberättigade.
72 § Sändande av handlingar
De handlingar som riktas till valnämnden ska sändas till domkapitlet. Domka- pitlet ger handlingarna till valnämnden.
Handlingar som gäller val av lekmannamedlem och lekmannaombud från för- samlingarna i landskapet Åland ska sändas till kontraktsprosten i prosteriet.
73 §
Kandidatuppställning vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Rätt att ställa upp kandidater har en valmansförening som har bildats av minst tre personer som är röstberättigade vid val av prästmedlemmar till stifts- fullmäktige och prästombud till kyrkomötet och av minst tio personer som är röstberättigade vid val av lekmannamedlemmar och lekmannaombud. I kandi- datlistan får anges högst tre gånger så många kandidater som ska utses från stiftet vid valet.
Stiftelseurkunden och kandidatlistan ska lämnas in till domkapitlet senast den 15 november före klockan 16 året före valåret, om inte något annat följer av 10 kap. 1 § 2 mom. På valmansföreningens stiftelseurkund och kandidatlista samt dess offentliggörande, ombudets försäkran, kandidaternas skriftliga samtycke och val utan röstningsförfarande tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 mom. samt 12, 18 och 48 §.
74 §
Kandidatuppställning på Åland vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Vid val av lekmannamedlem till stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyr- komötet från församlingarna i landskapet Åland ska på kandidatlistan i valmans- föreningens stiftelseurkund ställas upp en kandidat som medlem och en kandidat som ombud samt en som första ersättare för medlemmen och en som första er- sättare för ombudet samt en som andra ersättare för medlemmen och en som andra ersättare för ombudet. I sammanställningen av kandidatlistorna ska end- ast kandidatlistorna numreras.
Om endast en kandidatlista lämnas in för valet blir de kandidater som finns antecknade i listan valda utan röstningsförfarande.
Om mandatet som förtroendevald lekmannamedlem eller förtroendevalt lek- mannaombud och mandaten som ersättare för vardera blir lediga eller om ingen kandidatlista har lämnats in för valet, ska nya val förrättas vid en tidpunkt som domkapitlet bestämmer.
75 §
Behandling av stiftelseurkunder för val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Vid valnämndens sammanträde, som ska hållas senast den 30 november året före valåret, ska valmansföreningarnas stiftelseurkunder samt kandidatlistor och bilagor granskas.
Vid rättelse av fel som uppkommit vid bildandet av en valmansförening eller vid kandidatuppställningen ska bestämmelserna i 14 och 15 § följas.
76 §
Godkännande av stiftelseurkunder och uppgörande av sammanställningar av kandidatlistor
Vid valnämndens sammanträde den 15 december året före valåret ska sepa- rat för samtliga val de rättelser göras som rättelseförfarandet gett upphov till, kandidatlistorna och kandidaterna numreras samt sammanställningarna av kan- didatlistorna färdigställas med tillämpning av bestämmelserna i 16 § 1 och 2 mom. och 17 § 1 och 2 mom.
Vid valet av kyrkomötesombud ska kandidatlistorna och kandidaterna numre- ras så att kandidaternas numrering fortsätter från det sista numret i valet av medlemmar till stiftsfullmäktige.
77 §
Röstsedel och andra valhandlingar vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Röstsedlarna ska motsvara det som föreskrivs i 20 § 1 mom. Vid val av lek- mannamedlemmar till stiftsfullmäktige ska röstsedlarna tryckas på grönt papper och vid val av prästmedlemmar på gult samt vid val av lekmannaombud till kyr- komötet på vitt papper och vid val av prästombud på blått.
Kyrkostyrelsen ska sända nödvändiga valhandlingar och röstsedlar till val- nämnderna. Valnämnden ska se till att sammanställningarna av kandidatlistorna trycks samt att sammanställningarna och de röstsedlar som används vid valet sänds ut.
Färgen på det papper som används för sammanställningarna av kandidatlis- torna ska vara densamma som på motsvarande röstsedlar.
78 §
Valmöten vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Vid val av prästmedlemmar till stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomö- tet ska röstningen ske vid ett kontraktsmöte i varje prosteri. Biskopen röstar i domprosteriet.
Vid val av lekmannamedlemmar till stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet ska röstningen ske vid ett sammanträde där lekmannamedlemmarna i varje församlings kyrkofullmäktige deltar eller vid ett gemensamt sammanträde för lekmannamedlemmarna i församlingsrådet och de lekmannamedlemmar som valts in i gemensamma kyrkofullmäktige från församlingen. Detta sammanträde ska sammankallas av kyrkoherden och församlingsrådets vice ordförande ska fungera som ordförande. Om samma person är medlem i både gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet ska i stället för honom eller henne i för- samlingsrådet kallas en ersättare enligt 47 § 2 mom.
79 §
Förhandsröstning vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Om en präst inte kan delta i prosteriets kontraktsmöte eller om en röstberätti- gad vid val av lekmannamedlemmar och lekmannaombud inte kan delta i för- samlingens valmöte, får han eller hon skicka en hopvikt röstsedel i ett slutet ku- vert till valförrättaren. På kuvertet ska personen anteckna sitt namn och att ku- vertet innehåller hans eller hennes röstsedel.
Kallelsen till valmötet ska innehålla ett meddelande om möjligheten till för- handsröstning och hur denna kan utnyttjas. Till kallelsen ska fogas det material som behövs vid förhandsröstning.
80 §
Förberedande åtgärder för valmöten
Kyrkoherden ska se till att valet av lekmannamedlemmar till stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet förbereds i församlingen. Det ska då säker- ställas att det vid valet finns tillgång till
1) de sammanställningar av kandidatlistorna som ska läggas fram i vallokalen,
2) röstsedlar, valstämpel som är församlingens stämpel, valurna samt förseg- lingsmaterial och andra nödvändiga redskap.
Innan valet av lekmannamedlemmar och lekmannaombud inleds ska kyrko- fullmäktiges ordförande eller församlingsrådets vice ordförande agera på det sätt som anges i 37 § 1 mom. Vid valförrättningen är diskussion om kandidaterna inte tillåten.
Vid val av prästmedlemmar och prästombud hör de i 1 och 2 mom. nämnda uppgifterna till kontraktsprosten.
81 §
Röstning vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
På röstning och stämpling av röstsedeln tillämpas bestämmelserna i 39 §. Vid valet av lekmannamedlem till stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomö- tet från församlingarna i landskapet Åland ska samtliga röstberättigade rösta på en kandidatlista enligt 74 §.
När röstningen inleds ska ett valkuvert med en valsedel som har avgetts som förhandsröst öppnas med bevarande av valhemligheten, om det inte enligt 3 mom. ska lämnas oöppnat. Röstsedeln ska stämplas och utan att läsas läggas i samma urna som de övriga röstsedlarna.
Om den röstande inte har rösträtt ska ordföranden lägga den röstsedel som getts vid valförrättningen oöppnad i ett separat slutet kuvert försett med den röstandes namn och lämna det valkuvert som avses i 2 mom. oöppnat samt sända kuverten till valnämnden. Grunderna för ordförandens avgörande ska an- tecknas i protokollet.
82 §
Åtgärder för att avsluta röstningen och valmötets protokoll
Efter att röstningen har avslutats ska antalet givna röstsedlar räknas utan att de öppnas och utan att några anteckningar görs på dem. Därefter ska röstsed- larna inneslutas i ett förseglat omslag och utan dröjsmål sändas till valnämnden.
Vid valförrättningen ska föras protokoll. I protokollet ska antecknas vilka som utövat sin rösträtt, antalet röstsedlar och hur valförrättningen förlöpt. Protokollet ska undertecknas av ordföranden och bestyrkas av sekreteraren. Protokollet ska omedelbart justeras och tillsammans med röstsedlarna sändas till valnämnden.
83 §
Räkning och fastställande av valresultatet vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Valnämnden ska öppna de förseglade omslagen och räkna ut valresultatet med iakttagande av bestämmelserna om hur resultatet räknas ut vid församling- sval.
Valnämnden ska den tredje måndagen i februari fastställa resultatet separat för varje val.
84 §
Meddelande av valresultatet och utfärdande av fullmakter
Valnämnden ska meddela valresultatet till församlingarna samt namn och adress för dem som valts till kyrkostyrelsen och domkapitlet.
Valnämnden ska utfärda fullmakt för dem som utsetts till medlemmar eller ombud. Om valresultatet rättas till följd av besvär eller om en ersättare blir med- lem eller ombud ska fullmakten utfärdas av domkapitlet.
Sametinget meddelar kyrkostyrelsen och domkapitlet i Uleåborgs stift namn och adress för samemedlemmen i stiftsfullmäktige och sameombudet vid kyrko- mötet samt för deras ersättare och utfärdar fullmakt för medlemmen och ombu- det. Förfarandet är detsamma om valresultatet till följd av besvär rättas eller en ersättare blir medlem eller ombud.
85 §
Förvaring av valhandlingarna vid val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud
Valprotokollet och uträkningen av valresultaten ska förvaras i domkapitlets arkiv.
Röstsedlarna och sammanställningarna av kandidatlistorna från valen ska se- parat för de fyra olika valen inneslutas i ett hållbart omslag. Omslagen ska förse- glas med sigill och förvaras hos domkapitlet tills följande val har förrättats.
86 § Biskopsval och rösträtt
Biskopsvalet är direkt och hemligt. Röstberättigade vid valet är
1) stiftets präster,
2) stiftets lektorer,
3) de lekmannamedlemmar som från stiftet har utsetts till stiftsfullmäktige, de lekmannaombud som från stiftet har utsetts till kyrkomötet och den lekman- namedlem som från stiftet har utsetts till kyrkostyrelsen,
4) vid valet av biskop i Uleåborgs stift det kyrkomötesombud som sametinget har utsett,
5) lekmannaelektorerna i stiftets församlingar,
6) domkapitlets lagfarne assessor och lekmannamedlem. Lekmannamedlemmarna i församlingarnas kyrkofullmäktige och församlings-
råd ska utse så många lekmannaelektorer enligt 1 mom. 5 punkten att det sam- manlagt finns lika många röstberättigade enligt 3–6 punkten i det momentet som det sammanlagt finns röstberättigade präster och lektorer enligt 1 och 2 punkten i det momentet.
Vid val av ärkebiskop har dessutom de övriga stiftens kyrkomötesombud och det kyrkomötesombud som sametinget har utsett samt medlemmarna i stiftsfull- mäktige, domkapitlen och kyrkostyrelsen rösträtt. Vid beräkningen av valresulta- tet minskas vikten av rösterna från de i 1 mom. avsedda röstberättigade i ärkes- tiftet enligt det som föreskrivs i 95 §:n 2 mom.
87 §
Inledande av valåtgärder och bestämning av antalet röstberättigade vid biskopsval
Domkapitlet ska bestämma tidpunkten för biskopsvalet och informera kyrko- herdarna och kontraktsprostarna om detta samt vid val av ärkebiskop även de övriga domkapitlen och kyrkostyrelsen. Xxxxx ska förrättas tidigast 30 dagar efter utgången av den tidsfrist som anges i 91 § 2 mom. för godkännande av val- mansföreningarnas stiftelseurkunder.
Antalet präster och lektorer enligt 86 § 1 mom. 1 och 2 punkten bestäms en- ligt läget vid ingången av den månad som föregår det beslut av domkapitlet som avses i 88 § 1 mom.
Kyrkoherden ska se till att lekmannamedlemmarna av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser de lekmannaelektorer som avses i 86 § 1 mom. 5 punk- ten samt meddela valresultatet till domkapitlet och kontraktsprosten. Varje för- samling ska utse åtminstone en lekmannaelektor. De övriga lekmannaelekto- rerna ska utses i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna i enlighet med en fördelning som domkapitlet bestämmer. Antalet närvarande medlemmar bestäms enligt läget den sista dagen det år som föregår beslutet om att val ska förrättas.
88 §
Förteckningar över röstberättigade vid biskopsval
Domkapitlet ska utan dröjsmål för varje prosteri upprätta en förteckning över de präster som har rösträtt i biskopsvalet och sända varje kontraktsprost ett ut- drag ur denna förteckning. Utifrån förteckningen ska domkapitlet bestämma an- talet elektorer enligt 86 § 2 mom. och fördelningen mellan församlingarna samt utan dröjsmål upplysa kyrkoherdarna om detta.
Kontraktsprosten ska utifrån det utdrag som avses i 1 mom. och de med- delanden som avses i 87 § 3 mom. upprätta en förteckning över de personer i prosteriet som har rösträtt i biskopsvalet enligt 86 § 1 mom. För valet av biskop i Uleåborgs stift ska domkapitlet meddela till vilket prosteri samernas ombud hör.
För valet av ärkebiskop ska varje domkapitel upprätta en förteckning över de personer som enligt 86 § 3 mom. har rösträtt i stiftet vid val av ärkebiskop. Kon- traktsprostarna i ärkestiftet ska till förteckningen enligt 2 mom. foga de lekman- namedlemmar i stiftsfullmäktige, lekmannaombud vid kyrkomötet och medlem- mar i kyrkostyrelsen som är bosatta inom prosteriet.
89 §
Utövande av rösträtt vid val av ärkebiskop och biskop
Vid val av ärkebiskop och biskop får varje röstberättigad rösta på en präst som är uppställd som kandidat.
När en röstberättigad har rösträtt på flera grunder i ett ärkebiskopsval ska rösträtten utövas på följande sätt:
1) en biskop röstar som kyrkomötesombud varvid prästersättaren röstar som medlem i domkapitlet,