Kravspecifikation

Kravspecifikation

Måltidsservice

1.0 INTRODUKTION OCH BAKGRUND

1.1 ALLMÄNT

Aktuell måltidsservice idag inom Linköpings kommuns utbildningsverksamhet omfattar tillagning och distribution av totalt ca 24 000 lunchmåltider (inkl. specialkoster) per dag, vid 16 tillagningskök. Leveranser sker till respektive mottagningskök.

Denna upphandling omfattar 5 områden och de områden som ska upphandlas finns i upphandlingsföreskrifterna samt i anbudsprisformuläret.

Maten och måltiden är dagligen en viktig del i våra liv som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor grundläggs redan i unga år och ska sedan främja god folkhälsa och ge förutsättningar för ett gott liv. Måltiden ska ge näring, stimulans, tid för avkoppling och trevlig samvaro.

Måltidsupplevelsen påverkas till stor del dessutom av individuella förväntningar varför även barnens och elevernas möjlighet till dialog, inflytande och påverkan på måltiden är viktig.

För att kommunens måltidsverksamhet ska ha en enhetlig kvalitet har nedanstående krav utarbetats för att användas inom varje måltids- och/serveringsverksamhet för barn och unga.

Kravspecifikationen omfattar all måltidsverksamhet inom förskola, skola inkl fritidshem och gymnasieskola.

1.2 OMVÄRLDSBEVAKNING - FORSKNING OCH UTVECKLING

Leverantör ska löpande följa pågående utveckling och forskningsresultat som bevakas av Svenska Livsmedelsverket.

Implementering av antagna förändringar, resultat och nya riktlinjer som kan härledas till måltidsuppdraget ska ske kontinuerligt i samråd med beställaren.

Leverantör av måltidsverksamheten ska av gäster uppfattas som välmeriterad och ”kompetent” för sin uppgift.

1.3 STRATEGISK PLAN MED ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL

Linköpings kommunfullmäktige har beslutat att Linköping ska vara koldioxidneutralt 2025. Det är ett ambitiöst mål som kräver att kommunen energieffektiviserar hela verksamheten. Leverantören ska planera verksamheten så att energiförbrukningen är låg samt genomföra de energieffektiviseringar som beställaren initierar under avtalsperioden.

1.4 KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Linköpings kommuns Kost- och måltidspolicy anger i övergripande termer vilka områden som ska prioriteras och förutsättningar för hur uppföljning och utvärdering ska ske.

Krav i detta dokument ska fungera som ett styrande dokument i det dagliga arbetet och som stöd för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten, för såväl beställare som leverantör, i sin respektive verksamhet.

Kommunens vision för måltidsverksamheten är bl a att:

”Måltiden ska vara av hög kvalité och utgå ifrån ett utbud av hälsosamma och näringsriktiga livsmedel”

Länk till Kost- och måltidspolicyn i Linköpings kommun

http://xxx.xxxxxxxxx.xx/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Policyer%20och% 20riktlinjer/Kost-%20och%20m%C3%A5ltidspolicy_NY.pdf

2.0 FÖRSKOLA OCH SKOLA

2.1 TILLSTÅND

Leverantören ska ha erforderliga och godkända tillstånd att driva måltidsverksamhet.

2.2 RIKTLINJER OCH STYRDOKUMENT MÅLTIDERNAS INNEHÅLL

Svenska Livsmedelsverkets riktlinjer ”Bra mat i förskolan” och ”Bra mat i skolan” ska vara norm då det gäller måltidernas sammansättning, energi- och näringsinnehåll. Dessa riktlinjer utgör även normvärde för portionsstorlekar vid servering till respektive gästkategori.

Livsmedelsverkets riktlinjer finns på xxx.xxx.xx

2.3 OMFATTNING

Leverantör förbinder sig att tillhandahålla måltidsservice bestående av lunch och mellanmål alternativt lunch och frukost.

Leverantören ska servera lunch i skolmatsalarna. Leverantören ska leverera mat till angivna mottagningskök.

Tillagning och servering ska ske måndag - fredag, ca 178 dagar vid grundskolor, ca 178 dagar vid gymnasieskolor samt ca 220-250 dagar vid förskolor och fritidshem. Under skolans lovdagar ska tillagning av lunch ske för servering till fritidshem i skolmatsalarna eller annan plats.

År 2012 var frånvaron ca 10 % för förskolan och grundskolan på grund av t ex sjukdom eller lov och för gymnasiet ca 30 % på grund av t ex praktikperioder och sjukdom.

Till fritidshem ska mellanmål tillhandahållas samtliga vardagar som fritidshem är öppna.

Leverantören ska tillhandahålla frukost, lunch och mellanmål till förskolorna och fritidshemmen de dagar som dessa verksamheter är öppna.

Leveranser sker till mottagningskök vid såväl förskolor som grund- och gymnasieskolor.

Leverantören ansvarar för Beställarens tillagningskök, mottagningskök i de områden som tilldelas inom skola och gymnasieskola inte inom förskola.

2.3.1 Lov och semesterperioder Fritidshem

Generell beräknad % av eleverna som äter lunch och mellanmål under loven av den totala angivna volymen F-3år.

Xxxxxxx 5 vardagar och ca 45 %

Jullov ca 10 dagar och ca 25 % (varierar beroende på hur helgdagarna fördelas)

Sportlov 5 vardagar och ca 40 % Påsklov 4 vardagar och ca 45 % Sommarperioden

Generell beräknad % av eleverna som äter lunch och mellanmål under sommarlovet av den totala angivna volymen F-3år, sommarlovet är totalt ca 65 dagar.

Juni 50 %, Juli 15%, Aug 35%

Förskola Jullov

Generellt är ca 50 % av barnen är på förskolan under jullovet, jmf med övriga vardagar.

Semesterperiod

Generell beräknad % av barnen som är på förskolan under semesterperioden, jmf med övriga vardagar.

Juni 85 %, Juli 20 %, Aug 65 %

2.4 SERVERINGTIDER

Måltider inom förskolan ska levereras vid angivna tider fastställda mellan kl. 11-12 i samverkan med förskolechef med hänsyn till transportlogistiken.

Måltider inom skola inkl fritidshem och gymnasieskola ska serveras vid angivna tider, som fastställs i samverkan med skolledningen med hänsyn till transportlogistiken. Lunchmåltiden ska serveras mellan kl. 11-13, vid samma tidpunkt varje dag. Vid behov inom gymnasieskolan ska servering av lunchmåltider kunna erbjudas till kl. 13.30.

2.5 UTFLYKTSMAT

Vid exempelvis utflykter ska ordinarie mat kunna bytas ut mot utflyktsmat utan extra kostnad. Denna mat är istället för den ordinarie måltiden och ska så långt som möjligt ha samma näringsinnehåll.

2.6 PEDAGOGISK MÅLTID

Pedagogisk måltid kan komma ifråga för anställda vid kommunens samtliga förskolor, grundskolor inkl fritidshem och gymnasieskola.

2.7 ÖVRIGA MATGÄSTER

Kommunanställda, praoelever, personer med anknytning t ex föräldrar ska ha möjlighet att äta på respektive skola.

Leverantören ansvarar för betalningssystem och prissättning.

2.8 MATSEDLAR

Samtliga gästkategorier (barn och elever) som omfattas ska erbjudas varierade, välbalanserade menyer och aptitlig mat. Xxxxxxxxx ska omfatta minst 8 veckor. Planering av matsedlar ska även anpassas efter årstid och högtider som t ex påsk, midsommar och jul.

Måltiderna ska presenteras på ett professionellt och aptitligt sätt som skapar förväntningar och främjar goda matvanor.

För att säkerställa ett rätt näringsintag ska samtliga måltider näringsberäknas. I näringsberäkning ska allt som barn och elever äter ingå - mat, frukt, bröd och måltidsdryck, men också eventuellt matlagningsfett, såser och dressingar. Garanti för näringsinnehåll förutsätter därmed hos leverantör ett datorbaserat kostplaneringssystem för näringsberäkning av måltiderna.

Tallriksmodellen ska utgöra norm och åskådliggöra hur en bra måltid komponeras, därmed proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Måltiden i modellen kompletteras med bröd och vatten eller mjölk.

Bildkälla: xxx.xxx.xx

Vid samtliga måltidsverksamheter ska både lättmjölk och mellanmjölk samt lättmargarin och Bregott/smör erbjudas.

2.8.1 Hel- och halvfabrikat

Strävan ska vara att begränsa användningen av hel- och halvfabrikat, så långt möjligt ska rätters huvudkomponenter utgöras av grundråvara.

2.9 MÅLTIDER FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM

Förutsättningar för de olika gästkategoriernas måltider beskrivs under följande avsnitt.

2.9.1 Förskola

Det dagliga energi- och näringsintaget (kalorier) för varje individ fördelas på tre huvudmål – frukost, lunch och middag – samt några mellanmål.

• Frukosten ska ge 20–25 % av dagens energi

• Lunchen 25–35 % av dagens energi

• Middagen 25–35 % av dagens energi

Resterande del av energin kommer från ett till tre mellanmål.

Lunch samt frukost och mellanmål, ska tillsammans ge 65–70 % av dagsbehovet av energi och näring.

Samtliga näringsrekommendationer är enligt gällande SLV:s (Svenska Livsmedelsverkets) riktlinjer ”Bra mat i förskolan”.

2.9.2 Matsedel förskola

Lunchmenyn till förskolor ska bestå av en huvudkomponent som kompletteras med potatis, ris, pasta eller gryn samt grönsaker/rotfrukter, bröd, dryck (mjölk och vatten).

I möjligaste mån ska barnen kunna se de olika måltidskomponenterna enligt tallriksmodellen

Förskolorna ska kunna byta ut ordinarie huvudrätt mot ett vegetariskt alternativ vid enstaka tillfällen.

Soppa till lunch ska inte erbjudas till förskolor såvida inte sådan överenskommelse görs med enskild förskola.

Lunchrätters huvudkomponenter ska i matsedel om fyra veckor varieras enligt SLV:s riktlinjer ”Bra mat i förskolan”. Även måltidernas portionsstorlekar och råvarumängder ska anpassas efter riktlinjer ovan.

Servering av grönsaker, kokta och råa, ska ske dagligen

Barn vid förskolan ska dagligen erbjudas 60 gram grönsaker, kokta och/eller råa vid lunchmåltiden och ska anpassas efter barnens ålder.

En varierad matsedel om 4 veckor ska dagligen omfatta vardera från C-vitamin- och kolhydratlistan;

minst en komponent från ”C-vitaminlistan” t ex

• blomkål, broccoli, paprika, salladskål, vitkål, apelsin eller andra citrusfrukter

minst två komponenter från ”Kolhydrat-/kostfiberlistan” t ex

• bönor, linser, kikärter, morötter, palsternacka, kålrot, majs, rödbeta, ärter, gröna bönor, päron och äpple

Frukost eller mellanmål som serveras till förskolor ska varieras och erbjudas enligt matsedel om 4 veckor samt serveringsmängd som framgår i SLV:s ”Bra mat i förskolan”.

Tonvikten vid servering av frukost och mellanmål inom förskolan ska omfatta servering av smörgås med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär.

Frukt ska serveras varje dag, varierad och anpassad till förskolebarn.

2.9.3 Grundskola och gymnasium

Lunchmåltiden ska tillgodose 25-35 % av dagsbehovet i energi och näringsämnen enligt gällande näringsrekommendationer från SLV:s (Svenska Livsmedelsverket) riktlinjer ”Bra mat i skolan”.

Härutöver ska ett mellanmål serveras till fritidshem och ska då även vara näringsriktigt planerade och insatta i en helhet över dagen.

Om frukost serveras till fritidshem ska denna tillgodose 20-25 % av dagsbehovet i energi och näringsämnen enligt motsvarande näringsrekommendationer ovan.

Vid fritidshem ska tonvikt vid servering av frukost och mellanmål omfatta servering av smörgås med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär.

2.9.4 Matsedel grundskola gymnasieskola

Lunchmenyn ska vid aktuella skolor bestå av två huvudkomponenter per dag som kompletteras med potatis, ris, pasta eller gryn samt grönsaker/rotfrukter, mjukt och hårt bröd och dryck (mjölk och vatten).

Utöver detta ska ett tillagat vegetariskt varmt alternativ erbjudas varje dag.

Soppa till lunch får endast serveras 2ggr per vecka som en av två huvudkomponenter.

Lunchrätters huvudkomponenter ska i matsedel om fyra veckor varieras enligt SLV:s riktlinjer ”Bra mat i skolan”.

Även måltidernas portionsstorlekar och råvarumängder ska anpassas efter riktlinjer ovan.

En salladsbuffé ska dagligen serveras

Varje elev ska enligt SLV:s riktlinjer ”Bra mat i skolan” dagligen erbjudas 100–125 gram grönsaker och frukt i samband med lunchen. Salladsdressingen bör vara mager − max 15 % fett – och baserad på olja eller vinäger.

En varierad matsedel om 4 veckor ska dagligen omfatta vardera från C-vitamin- och kolhydratlistan;

minst två komponenter från ”C-vitaminlistan” t ex

• blomkål, broccoli, paprika, salladskål, vitkål, apelsin eller andra citrusfrukter

minst tre komponenter från ”Kolhydrat-/kostfiberlistan” t ex

• bönor, linser, kikärter, morötter, palsternacka, kålrot, majs, rödbeta, ärter, gröna bönor

Dessutom ska det dagligen finnas minst två av dessa exempel

• potatissallad, pastasallad, rissallad, sallad på couscous eller bulgur, päron och äpple.

2.9.5 Riktlinjer och styrdokument för specialkoster

I uppdrag för leverantör omfattas också tillagning och servering av specialkoster för bl a allergier. Dessa ska på motsvarande sätt och med stor noggrannhet tillagas och serveras enligt ovan angivna riktlinjer från Svenska Livsmedelsverket.

Handbok ”Säker mat i förskola och skola” framtagen av Astma- och Allergiförbundet, utgör kompletterande styrdokument för tillagning och servering av specialkost till allergier, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx.

Exempel på specialkoster är;

• Kost vid fastställd allergi

• Kost vid diagnostiserad celiaki

• Laktosreducerad kost

• Mjölkproteinfri kost

Rektor/förskolechef beslutar efter samråd med föräldrar, skolhälsovården alternativt efter inlämnat läkarintyg om vilka barn/elever som ska ha specialkost. Intygen inom skolan ska gå via skolsköterskan. Läkarintyg krävs inom förskola och skola vid svår födoämnesallergi eller för multi-födoämnesallergi.

Förskolans och skolans specialkoster ska likna den mat som serveras för dagen.

Till målgrupper som av medicinska, religiösa eller etiska skäl inte kan äta av ordinarie mat (t ex fläskkött eller blodmat) ska fullgoda alternativ serveras enligt en varierad matsedel.

Livsmedel som inte får ingå i måltiderna

Inom såväl förskola som skola får inte måltidskomponenter serveras som innehåller nötter, mandel, jordnötter, sesamfrön, kiwi, skaldjur eller favabönor (bondbönor).

2.9.6 Svinn

Leverantören ska aktivt medverka tillsammans med Beställaren att minska svinnet på maten i skolorna.

3.0 KOMMUNALA BESLUT

Linköpings kommun är en diplomerad Fairtrady City, det innebär bl a att kommunen ska verka för att öka andelen etiskt1 producerade produkter i den kommunala verksamheten.

Kaffe, te, kakao, bananer och apelsiner ska vara etiskt märkta.

1Produkter som enligt kontroll har producerats i enlighet med ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter.

Kommunen har också fastställt en klimatvision och upphandlingspolicy som anger att kommunen vid all upphandling ska ställa klimat- och miljökrav. Under avtalstiden kan det bli aktuellt med revideringar av nu gällande styrdokument.

Leverantör förväntas ställa sig flexibel till eventuell avtalsförändring.

4.0 EKOLOGISKA PRODUKTER

Lättmjölk och mellanmjölk ska vara ekologiska produkter.

Ekologiska livsmedel ska utgöra minst 30 % av den totala livsmedelskostnaden varav den ekologiska mjölken är inkluderad. Mätning sker årsvis i kronor.

5.0 FISK

Endast MSC-märkt fisk ska serveras.

6.0 INFORMATION/KOMMUNIKATION

Leverantören kommunicerar sitt arbete med ekologiska och etiskt producerade livsmedel i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola.

7.0 TRANSPORT AV LIVSMEDEL

7.1 TRANSPORT AV POTATIS

Då kommunen strävar efter att minska miljöpåverkan ska leverantören sträva efter att potatis levereras från leverantör/odlare med kortast möjliga transport.

7.2 TRANSPORTER ÖVRIGA LIVSMEDEL

Då kommunen strävar efter att minska miljöpåverkan ska leverantören sträva efter att öka andelen närodlade livsmedel över tid.

8.0 KRAV VID INKÖP AV LIVSMEDEL

8.1 UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN

Leverantör ska göra inköp av livsmedel och råvaror enligt Upphandlingsmyndighetens (tidigare Miljöstyrningsrådets) gemensamma baskrav för animaliska livsmedel.

Baskrav i angivna krav nedan ska utgöra lägsta nivå (xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx).

8.2 5 GEMENSAMMA KRAV FÖR ANIMALISKA LIVSMEDEL

8.2.1 Information om ursprung

Baskrav för produkter av en animalisk råvara och beredningar av kött.

För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat.

För produkter mjölk, t.ex. konsumtionsmjölk, ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land mjölken är producerad.

För produkter av ägg, t.ex. hela ägg, ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land ägget är producerat.

8.2.2 Salmonellafrihet Baskrav

Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper.

8.2.3 Antibiotika

Baskrav

Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.

8.2.4 Transport av djur till slakt Baskrav

Djuret har transporterats max 8 timmar till slakt eller max 12 timmar nattetid för fjäderfä.

8.2.5 Slaktmetod

Baskrav

Djuret är helt bedövat när avblodning sker och vara helt medvetslöst fram till dess att döden inträder.

9.0 UTBILDNING OCH INFORMATION

Leverantören har informationsskyldighet till berörda skolor/förskolor om måltider, beställningsrutiner, sortiment, portionsstorlekar, hanteringsanvisningar, hygienkrav etc. Leverantören ska även ansvara för att dokumentation avseende ovanstående finns tillgänglig för beställaren på sätt som parterna kommer överens om inför avtalsstart.

Leverantören ska ge information till samt utbilda inte bara egen personal utan också den personal inom förskolorna som kan komma att handhava måltider i hantering av levererade måltider samt serverar dessa.

Förskolorna ska regelbundet informeras om matens näringsinnehåll. Förskolorna ska informeras om vilka rätter, eller komponenter där av, som eventuellt innehåller griskött/fläsk.

10.0 TILLGÄNGLIGHET

Leverantören ska vara tillgängliga vardagar kl. 7-16 på respektive tillagningskök.

11.0 BESTÄLLNING

11.1 FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

Beställning ska ske via telefon och/eller webbaserat beställningssystem.

Om leverantören vill använda leverantörens egna webbaserade beställningssystem för beställning ska detta bekostas av leverantören samt introducera av leverantören utan extra kostnader.

11.2 FÖRSKOLA

Grundbeställning

Grundbeställningen lämnas av förskolechef en gång per termin med angivna antal portioner och grundbeställningen får ändras när behov uppstår.

Debitering sker utifrån faktiskt levererade portioner.

Utflyktsmat

Respektive enhet ska kunna förhandsbeställa utflyktsmat senast 5 vardagar innan leverans.

Debitering sker utifrån faktiskt levererade portioner.

11.3 SKOLA OCH FRITIDSHEM

Skola

Beställaren ska inför läsårsstart lämna in ett utdrag där antalet inskrivna elever vid respektive enhet, fördelade enligt de olika priskategorierna, redovisas.

Debitering sker utifrån faktiskt serverade antal tallrikar.

Fritidshem

Under skolloven när lunchen serveras till fritidshem gäller faktiskt antal beställda portioner som meddelas senast 5 vardagar innan skolloven träder i kraft.

Debitering sker utifrån faktiskt levererade portioner när lunchen serveras till fritidshemverksamheten.

Utflyktsmat

Respektive enhet ska kunna förhandsbeställa utflyktsmat senast 5 vardagar innan leverans.

Debitering sker utifrån faktiskt levererade portioner.

12.0 AVBESTÄLLNING

12.1 FÖRSKOLA

Avbeställning ska kunna ske samma dag före kl. 8.00 som måltiderna ska levereras till förskolan, på grund av t ex. sjukdomsfrånvaro.

Avbeställning gällande hel avdelning på grund av exempelvis en planerad aktivitet ska ske senast 5 vardagar innan leveransdag.

12.2 SKOLA OCH FRITIDSHEM

Avbeställning av portioner exempelvis under praktikperioder, utflykter ska ske 5 vardagar innan leveransdag.

13.0 LEVERANSVILLKOR/LEVERANSTIDER

13.1 LEVERANS

Leverantören handhar bilar för mattransport.

Måltider ska levereras från tillagningskök till tillhörande mottagningskök på respektive skola/förskola inom respektive område en gång per dag enligt leverantörens transportschema.

Leverantören ansvarar även för att värmeskåpen är anslutna och påslagna på respektive mottagningsadress vid avlämnandet

13.2 LEVERANSTIDER

Leveranser sker enligt fastställt tidsschema som parterna har kommit överens om.

Förändringar i tidsschemat kan ske efter överenskommelse som bekräftas skriftligt mellan Beställare och Leverantör

Leverantören ska inom skälig tid (1-5 dagar, beroende på omfattning) anpassa leveranserna till enheternas eventuella ändrade behov av leveranstider.

13.3 ÅTERTRANSPORT

All återtransport av kantiner etc. ansvarar leverantören för från mottagningsköken till tillagningsköken.

Kantiner etc. som kommer med leverantörens leverans ställs avsköljda tillbaka i transportvagnarna och leverantören tar med sig disken vid nästa leverans.

14.0 REKLAMATIONER

Fel i leveranser eller utebliven leverans ska åtgärdas omgående när felet har anmäls från skola/förskola.

15.0 VARMHÅLLNING

Leverantören ansvarar för att genom en effektiv produktion och leverans kunna säkerställa att lagstadgade varmhållningstider följs.

Leverantören ska ha en uppbyggd internkontrollrutin. Leverantören kontrollerar regelbundet matens varmhållning i värmeskåpen vid leverans samt all varmhållning på tillagningsköket samt alla skolors mottagningskök inkl matsalar och förskolor.

16.0 MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR

16.1 KEMISK-TEKNISKA PRODUKTER

De produkter som leverantör använder för huvudsaklig rengöring och disk i utförandet av uppdraget ska uppfylla Upphandlingsmyndighetens kriteriedokument för kemisk-tekniska produkter för professionell rengöring, alternativt uppfylla kriterierna för EU-blomman, Nordiska Svanen, Bra Miljöval eller likvärdigt.

16.2 AVFALLSHANTERING

Källsortering ska ske med ett minimum av följande fraktioner

• Matavfall

• Förpackningar

• Plast

• Metall

• Kartong

• Glas

• Papper

Leverantören ansvarar för avhämtning och bortförande av sopor och avfall. Källsortering ska ske optimalt utifrån respektive köks förutsättningar. Om dessa är begränsade ska leverantören informera beställaren.

16.3 LIVSMEDELSFÖRPACKNINGAR

De produkter som leverantören använder för förvaring, servering och leverans av färdiglagad mat, ska uppfylla bestämmelserna i ”förpackningsdirektivet” (direktiv 1994/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall med ändringar) samt livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2003:2 med senaste ändring.

16.4 INVENTARIER OCH UTRUSTNING

16.4.1 Fast inventarier

Fasta inventarier ägs av respektive fastighetsägare, se gränsdragningslista.

16.4.2 Utrustning skolor

Leverantör svarar för övriga inventarier och all utrustning i köken samt för specialutrustning typ serveringsvagnar, tallrikskassetter med mera i skolors matsalar. Leverantören ansvarar även för porslin, bestick, glas och andra förbrukningsinventarier.

16.4.3 Möbler och inredning

Beställaren svarar för möbler och inredning i matsalarna och förskolor.

17.0 FÖRBRUKNINGSARTIKLAR

Inköp av förbrukningsmaterial, såsom kemisktekniska produkter och övrigt som behövs för uppdragets fullgörande ska bekostas av leverantören (t.ex. diskmedel).

18.0 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Angivna kvalitetsmål och krav på leverantören av måltidstjänster inom Linköpings kommuns utbildningsverksamhet, kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering via löpande avrapportering och redovisning, såväl muntlig som skriftlig.

Bland annat omfattas;

• Statistik om måltidsverksamheten följs kontinuerligt upp enligt uppföljnings- och utvärderingsplan.

• Kartläggning av matsvinn ska ske kontinuerligt.

• Årlig redovisning ska ske av vilka ekologiska och etiska produkter som serveras samt mängden av dessa.

• Årlig redovisning ska ske av vilken typ av palmolja som serveras, i vilka livsmedel den förekommer samt frekvensen av dessa livsmedel.

• Årlig redovisning ska ske av vilka hel- och halvfabrikat som används samt mängden/frekvensen.

• Årlig redovisning ska ske av livsmedlens och råvarornas ursprung.

• Redovisning ska ske halvårsvis av vilka e-ämnen som finns i maten. Om de har ökat eller minskat motiveras och förklaras detta.

• Matråd ska finnas på varje skola och förskoleområde för att öka engagemanget kring maten och där leverantör ska vara delaktig. Rektor/förskolechef ska vara sammankallande.

• Strukturerad utvärdering till matråden framtagen i samråd med beställaren. Utvärderingen ska omfatta gästernas måltidsupplevelse och resultatet ska delges beställaren.

• På varje skola ska finnas en kvalitetssäkring i form av dokumentation där det framgår vem som är ansvarig för att berörd personal får kunskap om t ex allergier och specialkost, en handlingsplan som beskriver insatser vid en akut reaktion samt registrering av tillbudet. Incidentrapportering lämnas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Till varje förskola som ej bemannas av leverantören ansvarar leverantören för att dokumentation om kostens innehåll tillhandahållas.

• Uppföljning ska ske av SLV:s riktlinjer i ”Bra mat i förskolan” och ”Bra mat i skolan” samt att näringsberäkning av måltider sker.

• Samtliga berörda köksenheters livsmedelshantering ska vara godkända av kontrollmyndigheten (Miljö och Hälsa) och varje kök ska ha ett väl fungerande egenkontrollprogram med rutiner som säkerställer livsmedlens säkerhet, redlighet och spårbarhet följas upp, 1 gång/år.

• SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) ”Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg” med branschriktlinjer för kök ska följas och användas.

• Leverantören ska vara delaktig i utvecklingsarbete som beställaren initierar.

Årlig uppföljnings- och utvärderingsplan

Utbildningskontoret använder sig av en årlig uppföljnings- och utvärderingsplan. Tidplan, områden och aktiviteter ska löpande avrapporteras och redovisas enligt uppgifter som framgår i tabellen nedan.

Utöver uppföljnings- och utvärderingsplanen ska erforderliga möten enligt överenskommelse genomföras mellan leverantör och beställaren. Beställare är sammankallande och för protokoll.

När	Vad	Aktivitet	Ansvarig	Redovisning	Genomfört/ redovisat
Februari	Matsedlar	Kontroll av näringsinnehåll mot recept	Konsult	Skriftlig redovisning till sakkunnig
Februari	Statistik	Serverade portioner elever, barn i förskolan, personal per priskategori, samt antal serverade portioner specialkost av medicinska, religiösa eller etiska skäl. Typ av e-ämnen och frekvens under ht.	Utförare Ekonom Sakkunnig	Skriftlig redovisning (ev i nämndernas bokslut och budget)
Februari	Hel- och halvfabrikat	Följs upp utifrån matsedlarna	Sakkunnig	Skriftlig redovisning från utförarna
Februari	Verksamhet	Genomgång och uppföljning av verksamhet,	Utbildningsko	Skriftlig
	sgenomgån	utvärderingar, transporter, nya förskolor och	ntoret kallar	dokumentation från
	g,	skolor.	till möten	varje möte med vilka
	uppföljning	Underlag, frågor från rektorer samt matrådens		punkter som
	avtal och	synpunkter. Utbildningskontoret skickar ut		avhandlats och vad
	överenskom	fråga till skolområdeschefer och rektorer,		som ev beslutats.
	melser	förskolechefer inför varje möte.
Februari	Ekonomi	Genomgång av kostnader, uppdelat på	Utförare	Skriftlig redovisning
		livsmedel, personal, transporter, städ och	Ekonom	(ev i nämndernas
		övrigt per priskategori, samt	utbildningsko	bokslut och budget)
		kostnader för andelen ekologiska livsmedel 30	ntoret
		% inkl ekologisk mjölk, samt kostnaden för	Sakkunnig
		specialkost av medicinska eller religiösa eller
		etniska skäl per priskategori.
Mars	Näringsinne håll i matsedlar i skolan.	Kontroll av näringsinnehåll i förslag till terminsvisa matsedlar för hösten 2016.	Konsult	Skriftlig redovisning till sakkunnig	Återkoppling mars
April	Kvalitetskon troll: Helhetsbilde n i matsalarna	Följa upp utifrån ett barn- och elevperspektiv med helhetsperspektiv som grund. Smakupplevelse. Matsalsmiljön. Xxx informeras gäster om matsedlar och annan information? Hur hanteras specialkost?	Konsult	Besök i verksamheten Skriftlig redovisning till sakkunnig. Muntlig redovisning till utförarna	Återkoppling juni
Xxxxx	Xxxxxxxxx nöjdhet och synpunkter: förskolan	Några frågor/områden att användas pedagogerna för samtal med barnen i förskolan t ex under ordinarie samling. Pedagogerna sammanfattar sedan synpunkter och tankar som kommit fram. Rektor/förskolechef inom varje förskoleområde ansvarar för att frågorna kommer ut och skickar in resultat till leverantören.	Utförarna Entreprenöre n genomför undersökning en och redovisar resultatet i juni.	Skriftlig redovisning till Utbildningskontoret. Skriftlig redovisning till nämndernas kvalitetsredovisning.	Återkoppling juni
		Matråd bör finnas inom varje förskoleområde bestående av personal, rektor samt utföraren. Matråden får också frågor/frågeområdena för diskussion och sammanställning av synpunkter som sedan skickas in till leverantören. Tre frågeställningar skickas ut för fördjupad diskussion.	Beställaren vill ha möjlighet att påverka frågorna. Återkoppling i juni
Xxxxx	Xxxxx	Xxxxx upp vad utförarna gör för att minska matsvinnet, både elevernas och vid produktionen av maten.	Utförarna	Muntlig redovisning
Juni	Statistik	Serverade portioner elever, barn i förskolan,	Utförare	Skriftlig redovisning	Redovisas
		personal per priskategori, samt antal	Ekonom	(ev. i nämndernas	juni
		serverade portioner specialkost av medicinska,	utbildningsko	bokslut och budget)
		religiösa eller etiska skäl.	ntoret.
		Andel ekologiska produkter.	Sakkunnig
		Andel och typ av e-ämnen.
		Typ av palmolja och frekvens under vt.
		Entreprenören presenterar sitt faktaunderlag,
		slutsatser och eventuella frågor och förslag på
		förbättringar

Juni	Verksamhet sgenomgån g, uppföljning avtal och överenskom melse	Genomgång och uppföljning av verksamhet, utvärderingar, transporter, nya förskolor och skolor. Underlag, frågor från rektorer samt matrådens synpunkter. Utbildningskontoret skickar ut fråga till skolområdeschefer och rektorer, förskolechefer inför varje möte.	Utbildningsko ntoret kallar till möten	Skriftlig dokumentation från varje möte med vilka punkter som avhandlats och vad som ev. beslutats.	Återkoppling juni
			Utförarna
		Förändringar i bestämmelser från livsmedelsverket	Utbildningsko ntoret	Muntligt Skriftligt underlag
		Genomgång av organisatoriska förutsättningar Kök, lokaler
September	Klagomålsh antering intern, extern	Hur arbetar ni med klagomålshantering Hur arbetar ni med detta? Typ av klagomål? Hur har ni löst detta?	Utförarna	Skriftlig, muntlig redovisning till Utbildningskontoret	Redovisas september
September	Lunchtid 11-13	Vilka skolor gör avsteg från lunchtid 11-13	Utförarna Utbildningsko ntoret
September	Egentillsyn	Hur arbetar ni med egentillsyn Ta del av Miljö och hälsas protokoll. Avvikelserapportering lämnas skriftligt	Utförarna	Muntlig redovisas till Utbildningskontoret	Redovisas september
September	Uppföljning av MSR - regler	Kontroll av utförarnas arbete med egen uppföljning av MSR-regler	Utförare	Skriftlig redovisning
September	Miljöaspekt er	Transportplan. Kortast möjliga transport av potatis (från leverantör/odlare.) Andelen närodlat. Handlingsplan för hur man avser minska miljöbelastningen från transporter. Varmhållningstider för respektive leveransställe kontrolleras på respektive mottagningsställe. Miljövänliga drivmedel. Livsmedlens och råvarornas ursprung.	Utförarna	Skriftlig, muntligt redovisas till Utbildningskontoret	Redovisas september
Oktober	Kvalitetskon troll: Helhetsbild i matsalarna	Följa upp utifrån ett barn- och elevperspektiv med helhetsperspektiv som grund. Smakupplevelse. Matsalsmiljön. Xxx informeras gäster om matsedlar och annan information? Hur hanteras specialkost?	Konsult	Besök i verksamheten Skriftlig redovisning till sakkunnig. Muntlig redovisning till utförarna	Redovisas av konsult för sakkunnig och utförarna i december
Oktober	Kundernas nöjdhet och synpunkter: grundskolan , grundsärsko lan	Några formulerade frågor/områden till matråden på varje skola för diskussion och sammanställning av synpunkter, tankar mm. Frågorna kan t ex först tas upp på klassråd, elevråd eller motsvarande. Rektor på varje skola ansvarar för att utvärderingen blir gjord och inskickad till leverantören. Matråden består av lärare, elever och rektor samt utföraren. Tre frågeställningar skickas ut för fördjupad diskussion. (gemensamt beslut).	Utförarna	Skriftlig redovisning till Utbildningskontoret. Skriftlig redovisning till nämndernas kvalitetsredovisning.	Återkoppling februari
Oktober	Xxxxx	Xxxxx upp vad utförarna gör för att minska matsvinnet, både elevernas och vid produktionen av maten	Sakkunnig	Muntlig redovisning
November	Näringsinne håll i matsedlar i skolan.	Kontroll av näringsinnehåll i förslag till terminsvisa matsedlar för våren 2017.	Konsult	Skriftlig redovisning till sakkunnig	Återkoppling december
Löpande	Xxxxxxxxxxx i matsalarna	Följa upp utifrån ett barn- och elevperspektiv med helhetsperspektiv som grund	Sakkunnig, konsult.	Besök i verksamheten
Årligen i	Attitydunde	Görs årligen av utbildningskontoret: Gy åk 2 och 3 (3 frågor om kost och måltidsmiljö) Enkät till elever åk 3,6,9 (1 fråga om måltidsmiljö) samt föräldrar till förskolans 2- och 5-åringar		Resultaten används i
oktober	rsökningar			ovan redovisade
				utvärdering av kost-
				och måltidsservicen