Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
PAPPERSINDUSTRINS
KOLLEKTIVAVTAL 2017–2019
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Iakttagande av det allmänna avtalet för pappersindustrin 6
Inledande och avslutande av anställningsförhållande 6
Arbetsvecka, dygn och nattarbete 10
6.3.1 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor 10
6.3.2 Intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på söndag, söckenhelg och därtill anknytande lediga dagar 11
6.3.3 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då
den infaller på en annan vardag än lördag 11
Kollektivavtalsenliga driftstopp 12
6.4.1 Avbrott i arbetet för kollektivavtalsenligt driftstopp i kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete (atf 37, 17, 27) 12
6.4.2 Inledande och avslutande av arbetena under kollektivavtalsenligt driftstopp 12
6.4.3 Service- och reparationsarbeten under kollektivavtalsenligt driftstopp 12
6.4.4 Fortsättning av arbetet under kollektivavtalsenligt driftstopp 13
6.5.2 Rekreationspauser i dagarbete 14
Lastnings- och lossningsarbeten 15
Kontinuerligt skiftarbete (atf 37) 15
6.8.1 Tillämpande av atf 37 15
6.8.2 Ordinarie arbetstid (atf 37, 15) 15
6.8.4 Val av skiftschema (atf 37) 16
6.8.6 Skiftledighetssystem (atf 37) 18
6.8.7 Skiftledighet (atf 37) 22
6.8.8 När skiftledighet ska ges (atf 37) 22
6.8.9 Utjämning efter uttag av skiftledighet som inte intjänats (atf 37) 23
6.8.10 Ny arbetstagare (atf 37) 26
6.8.11 Arbete under skiftledigheter (atf 37) 27
6.8.12 Utbildning och skiftledighet (atf 37) 27
6.8.13 Skiftledigheter som intjänas under kollektivavtalsenligt driftstopp 27
Dagarbete, intermittent 2-skiftsarbete samt fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete (atf 15, 16, 25,
6.9.1 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16) 30
6.9.2 Ordinarie arbetstid i intermittent 2-skiftsarbete och fortlöpande 1- och 2- skiftsarbete (atf 25, 26, 17 och 27) 31
6.9.3 Skiftledighet i dagarbete (atf 15, 16) 31
6.9.4 Skiftledighet i intermittent 2-skiftsarbete (atf 25, 26) 33
6.9.5 Skiftledighet i fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete (atf 17, 27) 34
Intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36) 34
6.10.1 Ordinarie arbetstid (atf 35, 36) 34
6.10.2 Skiftledighet i intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36) 35
6.10.3 Pingstaftonens nattskift (atf 35, 36) 35
6.10.4 Arbete på annandag påsk (atf 35, 36) 36
Skiftledigheter som intjänas under söckenhelgsveckor i arbetstidsformerna 17, 27, 16, 26 och 36 36 På samtliga arbetstidsformer tillämpade bestämmelser om
6.12.1 Utjämning av skiftledigheter 37
6.12.2 Arbetsskift som jämställs med ordinarie arbetsskift 37
6.12.3 Skiftledigheter och sjukdom 38
6.12.4 Skiftledigheter och faderskapsledighet 38
6.12.5 Ersättning för skiftledigheter 38
6.12.6 Skiftledigheter när anställningsförhållandet upphör 39
6.12.7 Samordning av skiftesledigheter (atf 15, 16, 17, 25, 26, 27, 35, 36) 39
Bestämmelser gällande förädlingsfabriker och -avdelningar 41
Avbrott i produktionen under påsk eller pingst 42
Förhandsanmälningstid för ändring av arbetstidsform eller arbetsskift samt tidpunkt för skiftledigheter 42
Organisering av arbetsuppgifterna 42
Principer för fastställande av lön 42
Hur förändringar påverkar lönen 43
Bedömning och registrering av förändringar 43
Ackords- och arvodesarbete som övertidsarbete 45
13.6.1 Lönebetalning vid prestationslönearbete 47
13.6.2 Separat ersättning för ofullständig löneperiod i prestationslönearbete 47
Lönebetalning vid anställningsförhållandets början 49
Avlöning vid förflyttning till annat arbete 49
Hur medeltiminkomsten bildas 50
Beräkning av det genomsnittliga tillägget 50
Tillämpning av det genomsnittliga tillägget 52
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR 52
Övertidsersättningar och förhöjd lön 52
16.2.2 Regel om ledigt dygn 53
16.2.4 Regel om övergångslöneperiod (atf 37) 53
16.2.5 Regel om ofullständig löneperiod 54
16.2.6 Ersättning för veckoövertid 54
Övertidsersättning efter 8 veckoövertidstimmar 54
Ersättning av arbete under veckoledighet 54
Arbete på lördagen i den vecka Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller 55
Tjänsteårsersättningens storlek 57
Rätt till tjänsteårsersättningen och hur den betalas 57
Byte av tjänsteårsersättning mot ledighet 58
18.3.1 Delvis arbetsoförmögna 58
Skifttillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete 60
Tillägg för kvälls- och nattarbete (atf 15, 16, 17) 60
Tillägg för extremt tungt och extremt smutsigt arbete 62
Resekostnader och dagpenning 62
22.1.1 Arbetsresans början och slut 63
22.1.2 Meddelande om arbetskommendering för underhållspersonal 63
Ersättning för arbetskläder 66
Samhälleliga förtroendeuppdrag 66
Nära anhörigs begravningsdag eller egen bröllopsdag 67
Lön under frånvarotid och anmälan av frånvaro 70
Sjukdom, olycksfall, moderskapsledighet och läkarundersökningar 71
24.1.1 Rätt till lön för sjukdomstid 71
24.1.2 Anställningsförhållandet har pågått mindre än 6 månader 71
24.1.3 Anställningsförhållandet har pågått minst 6 månader 71
24.2.1 Uppvisande av läkarintyg 72
24.2.2 Uppvisande av läkarintyg vid återfall av samma sjukdom 72
24.2.3 Sjukfrånvaro genom egen anmälan 73
Lön under moderskaps- och faderskapsledighet 73
Lagstadgade hälsokontroller 76
Betalning av lön för sjukdomstid och samordning av dagpenningar 77
24.7.1 Betalning av lön för sjukdomstid 77
24.7.2 Samordning av dagpenningar 77
Dagar likställda med arbetade dagar 79
Semester i kontinuerligt skiftarbete (atf 37) 80
25.3.1 Semester enligt alternativ 1, där skiftet är indelat i högst fem grupper sommartid 80
25.3.2 Semester i alternativ 2, där ett sjätte skift bildas sommartid 81
25.3.3 Semesterns placering för arbetstagare med rätt till 24 semesterdagar 83
25.3.4 Semester i samband med produktionsstopp 83
25.3.5 Framflyttning av semester vid sjukdom 84
Lönebetalning under semesterperioden 85
Utjämningspost för semesterlön 88
Semesterersättning när ett anställningsförhållande upphör 88
Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern och semesterersättning
......................................................................................................................................... 88
VI BESTÄMMELSER OM FÖRHANDLINGSORDNING 89
Bestämmelser om förhandlingsordning 89
VII BESTÄMMELSER OM RELATIONER 91
Tillämpning av det allmänna avtalet för pappersindustrin 91
Huvudförtroendeman 91
28.2.1 Uppgifter och verksamhetsområde 91
28.2.2 Befrielse från arbetet 92
28.2.3 Övergång till dagarbete 93
28.2.4 Lönebildning och justering av lönen 93
28.2.5 Lön efter att förtroendeuppdraget har upphört 94
28.2.6 Lokaler 94
28.2.7 Uppgifter som ska lämnas 95
28.2.8 Vice huvudförtroendeman 95
Arbetsavdelningens förtroendeman 95
28.3.1 Verksamhetsområde och uppgifter 95
28.3.2 Befrielse från arbetet 96
28.3.3 Ersättare för arbetsavdelningens förtroendeman 96
Arbetarskyddsfullmäktig 96
28.4.1 Uppgifter och verksamhetsområde 96
28.4.2 Befrielse från arbetet 96
28.4.3 Övergång till dagarbete 97
28.4.4 Lönebildning och justering av lönen 97
28.4.5 Lön efter att uppdraget har upphört 97
28.4.6 Lokaler 97
28.4.7 Vice fullmäktig 98
Ersättning för inkomstbortfall 98
Tilläggsersättningar 98
28.6.1 Tilläggsersättning till huvudförtroendeman, förtroendeman på arbetsavdelning och funktionär inom fackavdelning 98
28.6.2 Tilläggsersättning för förtroendemän vid förädlingsavdelning 98
28.6.3 Tilläggsersättning för förtroendemän på maskin-, el-, mätar- eller automationsavdelningar 99
28.6.4 Tilläggsersättning för arbetarskyddsfullmäktig 99
28.6.5 Fördelning av tilläggsersättningen och betalning i vissa fall 100
Konstaterande av representativitet 101
Anmälningsplikt 101
28.8.1 Fackavdelningens meddelandeplikt 101
28.8.2 Arbetsgivarens meddelande om person som sköter anställningsfrågor 101
Deltagande i fackföreningsverksamhet 101
Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens anställningsskydd 101
Användning av anslagstavlor, samling på arbetsplatserna och uppbärande av medlemsavgifter 102
Samarbete 103
VIII BESTÄMMELSER OM AVTALETS GILTIGHET 104
Avtalets giltighet 104
SYSTEM FÖR BEDÖMNING AV UPPGIFTERNAS SVÅRIGHETSGRAD INOM PAPPERSINDUSTRIN 105
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL PAPPERSINDUSTRINS KOLLEKTIVAVTAL NR 49 111
1 Avtalets giltighet 111
2 Lägsta periodlön och periodlöneavtal 111
3 Skogsindustrin rf:s och Pappersförbundet rf:s gemensamma ställningstagande om deltagande i utbildning 114
4 Främjande av lokala avtal 114
5 Permittering 115
6 Iakttagande av kollektivavtal 116
7 Koncernsamarbete 117
8 Resultat- och vinstpremiesystem 119
9 Utvecklingen av anställningsskyddet och välbefinnandet i arbetet samt främjandet av sysselsättningen vid strukturförändringar 119
10 Ersättande arbete 120
11 Principen av fortgående förhandling 121
12 Slopande av förteckning över avtal som centralorganisationerna har ingått 121
13 Inrättande av en utbildningsarbetsgrupp mellan förbunden 122
14 Fortsättning av arbetet efter anmälningstiden för kollektivavtalsenligt driftstopp 122
15 Arbetsgrupper 123
ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLING AV UNDERHÅLLSFUNKTIONERNA OCH MINSKNING AV ANVÄNDNINGEN AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT INOM UNDERHÅLLET 124
AVTAL OM INLÄRNING I ARBETET INOM PAPPERSINDUSTRIN 126
PAPPERSINDUSTRINS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 129
I Allmänna bestämmelser 129
II Uppsägning av skäl som beror på arbetstagaren 135
III Permittering 137
IV Särskilda bestämmelser 142
ANVISNINGAR FÖR ARBETSTIDSBANK 146
IBRUKTAGANDE AV 12-TIMMARS ARBETSSKIFT I KONTINUERLIGT SKIFTARBETE (ATF 37) 149
ALLMÄNT AVTAL FÖR PAPPERSINDUSTRIN 156
SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET ”LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT” ÅREN 2018–2019 181
FÖRLÄNGNING AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN MED I GENOMSNITT 24 TIMMAR
...........................................................................................................................................183
FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETSSTÄLLEN 189
KOLLEKTIVAVTAL
nr 49
mellan
SKOGSINDUSTRIN rf
och PAPPERSFÖRBUNDET rf 10.11.2017–30.11.2019
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållandena mellan å ena sidan pappers-, kartong- och massabruk, träsliperier, pappers- och kartongförädlingsfabriker som är medlemmar i Skogsindustrin rf samt på förenämndas fabriksområden belägna råvaru- och materiallager, underhålls-, biprodukts- och förädlingsavdelningar och å andra sidan arbetstagarna vid förenämnda enheter.
PM 1 Som biproduktsavdelning anses även fiber- och fiberskivefabriker som verkar i omedelbar närhet av ett pappers-, cellulosa- eller massabruk och huvudsakligen använder dessa fabrikers spillprodukter som råvara. Detta avtala tillämpas även i separat verkande fiberskivefabriker.
TILLÄMPN.
Med råvarulager avses vedråvarulager och med materiallager avses till exempel kol-, kemikalie- och andra liknande lager.
PM 2 Bestämmelserna i kollektivavtalet för pappers- och massaindustrin tillämpas, med lokalt avtalade undantag, på anställningsförhållandena mellan å ena sidan kemiska avdelningar vid industrianläggningar som är medlemmar i Skogsindustrin rf och å andra sidan arbetstagarna vid förenämnda enheter.
2. Om förändringar i det tillämpningsområde som definieras i 1 § i kollektivavtalet planeras av organisatoriska skäl under pågående avtalsperiod, ska frågan diskuteras med huvudförtroendemannen. Om meningsskiljaktigheter uppstår i diskussionerna överförs frågan till behandling av förbunden.
3. I fråga om anlitande av utomstående arbetskraft tillämpas de tillämpningsanvisningar som förbunden avtalat om.
TILLÄMPN. ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT
3.1. Med utomstående arbetskraft avses all arbetskraft som inte står i anställningsförhållande till den aktuella arbetsgivaren.
Om det på samma fabriksområde finns flera företag som omfattas av detta avtal och vars arbetstagare företräds av en gemensam huvudförtroendeman, eller om man avtalat lokalt i frågan, räknas en arbetstagare som är anställd av ett annat företag på samma fabriksområde inte som utomstående arbetskraft.
3.2. Regelbundet återkommande produktionsrelaterade arbetsuppgifter vid drifts- och produktionsavdelningar, kemiska fabriker samt förädlingsfabriker vilka direkt anknyter till en industrianläggnings produktion och till energiproduktionen vid en anläggnings kraftverk klassificeras enligt yrkesgrupperingen i kollektivavtalet eller i lokalt avtal samt utförs med arbetskraft som är anställd vid företaget eller arbetskraft som avses i andra stycket i punkt 3.1.
TILLÄMPN.
Arbetsgivaren fastställer i samarbete med huvudförtroendemannen innan den arbetskraft som avses i andra stycket i punkt
3.1 anlitas i produktionen principerna för detta och även principer för fastställande av lön enligt punkt 10.1.
3.3. Vid utjämning av arbetstoppar eller i arbetsuppgifter som annars är tidsmässigt eller kvalitativt klart avgränsade är det möjligt att tillfälligt anlita utomstående arbetskraft.
I uppgifter som hör till produktionsprocesserna vid fabriken får utomstående arbetskraft inte anlitas.
Utomstående arbetskraft kan anlitas i städnings- och bevakningsuppgifter samt matsalsverksamhet. I andra serviceuppgifter inom produktionen, såsom materiallager, kan utomstående arbetskraft anlitas genom lokala avtal.
TILLÄMPN.
Om städnings-, bevaknings- och matsalsverksamheten läggs ut på entreprenad hos en utomstående tjänsteproducent, ges den personal som omfattas av överlåtelsen av rörelse möjlighet att stanna som anställda hos det överlåtande företaget.
Förbunden understryker vikten av att huvudförtroendemannen i tillräckligt god tid får information om att utomstående arbetskraft kommer att anlitas. Huvudförtroendemannen ges varje månad en så detaljerad utredning som möjligt om vilka underentreprenörer som finns på fabriken och en förhandsutredning om vilka som kommer att anlitas och om hur länge och med hur stor bemanning arbetena sannolikt kommer att pågå. För varje kvartal ges även en rapport om det faktiska utnyttjandet av utomstående arbetskraft. Ett protokoll upprättas över
informationsmötet och tillställs arbetarskyddsfullmäktigen och underhållsavdelningarnas förtroendemän. Avvikelser från den på förhand givna månadsutredningen meddelas huvudförtroendemannen eller den aktuella avdelningens förtroendeman. Lokalt kan man avtala annorlunda om det förfaringssätt som avses i detta stycke.
3.4. Före utnyttjandet av utomstående arbetskraft i de fall som nämns i punkt 3 ovan ska arbetsgivaren kontrollera om det finns undersysselsatt egen arbetskraft som lämpar sig för den aktuella arbetsuppgiften. Anlitande av utomstående arbetskraft får inte leda till att egen arbetskraft sägs upp.
3.5. Det är möjligt att anlita utomstående arbetskraft för underhålls- och reparationsarbeten samt för transporter och virkeshantering på fabriksområdet i följande typer av fall:
Underhålls- och reparationsarbeten, då det är frågan om:
a) arbetstoppar
b) stora ombyggnader
c) anlitande av koncernens egen centrala reparationsverkstad eller mekaniska verkstad
d) arbeten som förutsätter specialmateriel eller - redskap eller särskilda fackmän, om fabriken inte har egen tillgång till dessa
e) monterings-, service- och andra motsvarande arbeten som anknyter till upphandlings-, köpe- eller hyresavtal för maskiner och anordningar
f) andra uppgifter om vilka avtalas lokalt.
För virkeshantering samt interna transporter, då det är frågan om:
a) sporadiska, tidvis återkommande eller annars endast delvis sysselsättande uppgifter
b) transporter utifrån till fabriken eller från fabriken till beställare och järnväg. För hamntransporterna bibehålls nuvarande status, om inte annat avtalas lokalt.
c) uppgifter som till sin karaktär är temporära
d) användning av specialmateriel och andra uppgifter om vilka avtalas lokalt.
I all lagerverksamhet samt allt lastnings- och lossningsarbete kan utomstående arbetskraft anlitas genom lokala avtal.
TILLÄMPN.
Med lossningsarbete avses även överföring av råvaror till produktionsprocessen.
3.6. Avtal som uppgörs med en underleverantör eller utlånare av arbetskraft ska innehålla ett villkor enligt vilken underleverantören eller utlånaren förbinder sig att på arbetstagare som arbetar i anslutning till företaget tillämpa sin branschs allmänna kollektivavtal,
m.a.o. bestämmelserna i det kollektivavtal som han eller hon som arbetsgivare binds av samt att uppfylla bestämmelserna i arbets- och sociallagstiftningen. Om en underleverantör eller utlånare av arbetskraft inte är bunden till något kollektivavtal ska dess arbetstagares arbets- och lönevillkor ansluta till de förmåner som ges den aktuella industrianläggningens egna arbetstagare. Underleverantören eller utlånaren av arbetskraft ska på arbetstagarnas begäran upprätta ett skriftligt avtal.
I arbetarskyddsfrågor ska den utomstående arbetskraften följa de allmänt tillämpade arbetarskyddsdirektiv som gäller vid den anlitande fabriksanläggningen.
Fabrikens arbetarskyddsfullmäktige har möjlighet att anmärka på försummelser. De ordningsregler som tillämpas på fabriksområdet gäller även den utomstående arbetskraften.
Organisationsfrihet
Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackföreningar eller inte.
Iakttagande av det allmänna avtalet för pappersindustrin
Det allmänna avtalet för pappersindustrin av 1.4.2012 iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Det är förbjudet att under detta avtals giltighetstid vidta strejk, lockout eller andra därmed jämförbara åtgärder som syftar till ändringar av eller tillägg till avtalet. Ingen av parterna får heller vidta massuppsägningar för att uppnå de förenämnda syftena.
Inledande och avslutande av anställningsförhållande
1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om arbetets ledning.
2. Nya arbetstagare ges på gemensamt överenskommet sätt handledning i de ordnings- och säkerhetsbestämmelser som tillämpas på arbetsplatserna samt även i andra bestämmelser som anknyter till anställningsförhållandet. Arbetstagaren ska också informeras om huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen samt hänvisas till dem för samtal.
Till en arbetstagare, med vilken avtalats att denne ska utföra arbetshandledningsuppgifter, betalas 10 procent av medeltiminkomsten som en separat timbaserad ersättning för den tid som han eller hon vid sidan av sitt eget arbete utför handledningsarbete enligt en på förhand upprättad och godkänd handledningsanvisning. Man kan lokalt avtal också avtala om annan ersättning.
Arbetsgivaren ska höra arbetarskyddsfullmäktigen och huvudförtroendemannen innan arbetshandledaren utses.
Arbetshandledaren ska vare en yrkeskunnig person som är lämpad som utbildare och har adekvat utbildning.
TILLÄMPN. ARBETSHANDLEDNING
Arbetshandledning är planmässig utbildningsverksamhet. Genom arbetshandledningen får en ny arbetstagare utbildning med hjälp av arbetshandledaren och enligt en på förhand upprättad och lokalt godkänd arbetshandledningsanvisning.
Arbetshandledningen utgör en del av introduktionen, där en ny arbetstagare utbildas i förhållandena på arbetsplatsen och de kommande arbetsuppgifterna. I samband med arbetshandledningen får arbetstagaren lära känna de risker som förekommer i arbetet och arbetsmiljön och hur riskerna förebyggs samt de rättigheter och skyldigheter som följer med anställningsförhållandet.
Arbetshandledning bör även ges tidigare anställda som flyttar över till en annan avdelning eller får en helt ny uppgift.
I dylika fall gäller handledningen endast sådana saker som arbetstagaren ännu inte är insatt i.
I fråga om innehållet i och verkställandet av arbetshandledningen eftersträvas för arbetarskydds- och miljövårdsfrågornas del ett samarbete mellan arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen samt arbetarskyddsombudet så att arbetsplatsens arbetstagare är så väl insatta som möjligt i miljöeffekterna av deras arbetsuppgifter.
3. Pappersindustrins avtal om uppsägningsskydd av 3.2.2003 utgör en del av detta kollektivavtal.
Ett arbetsavtal som gäller för en viss tid får inte sägas upp under pågående avtalsperiod. Om arbetet fortsätter
även efter den avtalade perioden, anses arbetsavtalet fortsätta som om det upprättats att gälla tills vidare och anställningsförhållandets varaktighet räknas från det att arbetet inleddes.
Ett arbetsavtal för viss tid eller för ett visst arbete kan ingås endast en gång, såvida inte arbetsgivaren och fackavdelningen har avtalat annorlunda. Avsikten är att förhindra ett fortgående utnyttjande av tillfälliga anställningsförhållanden.
PM 1. Huvudförtroendemannen har rätt att till påseende få ett skriftligt arbetsavtal med en arbetstagare, om det uppstått oklarheter om arbetsavtalets innehåll, tolkningen av dess bestämmelser eller tillämpningen av det.
4. Arbetsgivaren ska omedelbart meddela den aktuella avdelningens förtroendeman om permittering eller uppsägning av en arbetstagares anställningsförhållande.
5. Arbetsgivaren har rätt att på grunder som anknyter till arbetstagarens person och berättigar till hävning eller uppsägning av arbetsavtalet välja att avstänga arbetstagaren från arbetet och innehålla lönen i stället för att säga upp anställningsförhållandet. Maximitiden för avbrottet i lönebetalning och övriga tillvägagångssätt i anknytning till den avtalas arbetsplatsspecifikt med iakttagande av lagen om samarbete inom företag.
II ARBETSTIDSBESTÄMMELSER
Ordinarie arbetstid Arbetstidsformer
Vid industrianläggningar där detta kollektivavtal tillämpas är arbetstidsformerna följande:
oavbrutet skiftarbete | atf 37 |
dagsarbete | atf 15, 16 |
kontinuerligt 1- och 2- skiftsarbete | atf 17, 27 |
intermittent 2-skiftsarbete | atf 25, 26 |
intermittent 3- skiftsarbete | atf 35, 36 |
Arbetstidsformen bestäms utgående från skiftschemat eller arbetstagarens timschema.
TILLÄMPN.
Arbetstidsformen växlar inte om arbetstiderna enligt arbetstagarens timschema följer skiftschemats start- och sluttid för ordinarie arbetstid för ett skift.
Arbetstidsformen växlar, om arbetstiderna enligt arbetstagarens timschema avviker från skiftschemats start- och sluttid för ordinarie arbetstid för ett skift.
Genomsnittlig arbetstid
Lokalt kan man med förbundens samtycke avtala om att arrangera den ordinarie arbetstiden med avvikelse från bestämmelserna i punkterna 8−10 i 6 § gällande olika arbetstidsformer på så sätt att den ordinarie arbetstiden är högst 40 timmar i veckan under en tidsperiod av högst 52 veckor.
Förlängning av ordinarie arbetstid
Arbetstagarens ordinarie arbetstid förlängs med 24 timmar per år. Förlängningen genomförs enligt bilagan om förlängning av ordinarie arbetstid som ska tillämpas som en del av kollektivavtalet.
Arbetstidsbank
Lokalt kan man avtala om ibruktagande av en arbetstidsbank, med beaktande av bestämmelserna i anvisningarna om arbetstidsbanken som ingår som bilaga i detta kollektivavtal.
Med stöd av avtalet om arbetstidsbank kan avvikelser göras från
- bestämmelserna i 6 § 8−10 punkten i kollektivavtalet gällande den ordinarie arbetstiden på så sätt att den ordinarie
arbetstiden är högst 40 timmar i veckan under en tidsperiod av högst 52 veckor och
- bestämmelsen i punkt 12.5 i 6 § gällande ersättningen för skiftledigheter.
Arbetsvecka, dygn och nattarbete
Arbetsveckan inleds på måndagen. I skiftarbete börjar arbetsdygnet kl. 06.00 och i dagarbete kl. 07.00, om man inte lokalt kommer överens om annat.
Nattarbete får beordras genom iakttagande av bestämmelserna i 26 § i arbetstidslagen eller genom lokala avtal.
Söckenhelgsveckor
6.3.1 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
Den ordinarie arbetstiden på en helgdagsafton eller en lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är 8 timmar.
Lediga dagar i dagarbete och i intermittenta arbetstidsformer 25 och 35 är påskaftonen, nyårsdagen, första maj och lördagen i självständighetsdagsveckan, lördagen efter påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och jul, samt lördagen efter trettondagen, om trettondagen infaller på annan vardag än lördag, såvida inte annat förutsätts av produktionstekniska orsaker.
Valborgsmässoafton och första maj är i dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) lediga dagar fr.o.m. klockan 14 på Valborgsmässoafton.
I dagarbete (atf 15, 16) och i intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) kan tiden mellan kl. 22.00 på midsommarveckans
onsdag och kl. 06.00 på midsommarafton samt mellan kl. 22.00 på dagen före julafton och kl. 06.00 på julafton vara ordinarie arbetstid, för vilken betalas en förhöjning på 200 procent utöver periodlönen.
I dagarbete (atf 15, 16) och i intermittent skiftarbete (atf 25,
26, 35, 36) kan för ovan nämnda tid ges skiftledighet, för vilken betalas en förhöjning på 100 procent. Ersättningen för
skiftledighet till arbetstagare på en förädlingsfabrik och -avdelning bestäms dock i enlighet med punkt 6.12.5.
6.3.2 Intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på söndag, söckenhelg och därtill anknytande lediga dagar
Om hela arbetsavdelningen tillfälligt måste arbeta i intermittent skiftarbete på söndag, söckenhelg eller därtill omedelbart anknytande lediga dagar, ska därom avtalas med huvudförtroendemannen eller avdelningens förtroendeman senast tre dagar före den aktuella dagen.
TILLÄMPN.
Denna punkt tillämpas inte om endast en del av arbetstagarna utför övertid per vecka.
6.3.3 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då den infaller på en annan vardag än lördag
Med avvikelse från 6.3.2 i kollektivavtalet kan man vid förädlingsfabriker och -avdelningar ordna den ordinarie arbetstiden i dagarbete (15, 16) och intermittent skiftarbete (25, 26, 35,
36) så att ett ordinarie arbetsskift kan infalla på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då den infaller på en annan vardag än lördag.
TILLÄMPN.
Om arbetet fortgår på ovan nämnda söckenhelger eller en av dessa, ska detta meddelas huvudförtroendemannen i god tid innan förteckningen över arbetstimmar för söckenhelgsveckan i fråga lämnas till arbetstagarna. Om man under en utjämningsperiod arbetar på en söckenhelg, beaktas i antalet arbetsskift betydelsen av bestämmelsen i punkt
6.3.1 om ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor.
Kollektivavtalsenliga driftstopp
6.4.1 Avbrott i arbetet för kollektivavtalsenligt driftstopp i kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete (atf 37, 17, 27)
I kontinuerligt treskiftsarbete (atf 37) och fortlöpande skiftarbete (atf 17, 27) avbryts arbetet till följd av midsommar och jul. Arbetet avbryts dock inte i ångpannerum, kraftverk och därmed jämförbara avdelningar, vars oavbrutna drift är nödvändig.
Midsommar
Arbetena avbryts kl. 22.00 på midsommarveckans onsdag och återupptas kl. 06.00 på måndagen efter midsommar. Ordinarie dagarbete utförs inte på midsommarafton.
Jul
Arbetena avbryts kl. 22.00 dagen före julafton och återupptas kl. 06.00 dagen efter annandag jul.
Ordinarie dagarbete utförs inte på julafton.
Vid sulfatcellulosabrukens kalk- och mesaugnar avbryts arbetena för högst två dygn i sänder. Även under denna tid sköts dock uppvärmningen av ugnarna med reducerad arbetskraft.
6.4.2 Inledande och avslutande av arbetena under kollektivavtalsenligt driftstopp
Oberoende av de i punkt 6.4.1 nämnda tiderna för avbrytande och inledande av arbeten ska arbetstagare vid träsliperier, cellulosabrukens syre- och lutavdelningar samt andra avdelningar som kan jämföras med dessa och om vilka avtalas lokalt komma till arbetet i så god tid att driften vid hela fabriken kan börja vid den fastställda tiden.
6.4.3 Service- och reparationsarbeten under kollektivavtalsenligt driftstopp
Service- och reparationsarbeten kan utföras av dagarbetare under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Om utförande av service- och reparationsarbeten på midsommarafton, julafton och juldagen ska avtalas separat på lokal nivå.
TILLÄMPN.
Arbetsgivaren ska i god tid före driftstoppet informera de aktuella förtroendemännen om arten och omfattningen av de reparationsarbeten som utförs under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Skiftarbetare kan åläggas att utföra service- och reparationsarbeten under kollektivavtalsenligt driftstopp på det sätt som avtalas lokalt.
6.4.4 Fortsättning av arbetet under kollektivavtalsenligt driftstopp
Avvikande från vad som sägs ovan i punkt 6.4.1 är driftstoppen under jul och midsommar ordinarie arbetstid för arbetstagare vilkas arbete fortsätter under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Arbetsgivaren ska minst två veckor före driftstoppet meddela de arbetstagare som enligt skiftschemat ska fortsätta arbeta under kollektivavtalsenligt driftstopp. Huvudförtroendemannen och förtroendemannen för de arbetsavdelningar som fortsätter arbeta ska ges möjlighet att lägga fram sin uppfattning om arbetet under driftstoppet innan arbetsgivaren meddelar att arbete ska utföras under driftstoppet. Förbunden rekommenderar att man i detta sammanhang avtalar om de allmänna principerna för hur skiftledighet ska ges. Arbete under driftstopp sker som meddelat oberoende av resultaten av de ovan nämnda förhandlingarna.
Arbetsgivaren har rätt att återta meddelande om arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp, om det efter att meddelandet lämnades uppkommer ett övermäktigt hinder för arbetet senast sju dygn innan arbetet under driftstopp skulle börja.
Vilotider
6.5.1 Daglig vilotid
I dagarbete har arbetstagaren en vilotid på en timme som inte ingår i arbetstiden. Under den här tiden kan arbetstagaren avlägsna sig från arbetsplatsen. Lokalt kan man avtala om en halv timmes vilotid. På lördagar och söckenhelgsaftnar hålls ingen vilotid.
I skiftarbete får arbetstagaren en 20 minuters paus att inta en måltid under arbetet på en plats som reserverats för ändamålet, om det inte i övrigt uppstår pauser som är tillräckligt långa för att äta.
Samtidigt som man avtalar om arbetsskift på mer än nio timmar, avtalas också om pauser som främjar arbetstagarens möjligheter att orka i arbetet.
6.5.2 Rekreationspauser i dagarbete
Arbetstagaren kan hålla en rekreationspaus på tio minuter två gånger per dag under arbetstiden vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer på en plats som reserverats för ändamålet. På lördagar och söckenhelgsaftnar har arbetstagaren rätt att ta antingen två raster på 10 minuter eller en rast på 20 minuter.
6.5.3 Dygnsvila
Dygnsvilan bestäms enligt 29 § i arbetstidslagen.
Utöver vad som bestäms i 29 § i arbetstidslagen kan man i skiftarbete tillfälligt förkorta dygnsvilan per gång för högst tre dygnsviloperioder i följd. Vilotiden ska dock uppgå till minst fem timmar. Arbetstagaren ska så fort som möjligt få de ersättande viloperioderna för den förkortade dygnsvilan, dock senast inom en månad.
Uppföljning av arbetstiden
Arbetsgivaren är berättigad att ordna uppföljningen av arbetstiden så att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust. En arbetstagare som är förhindrad att arbeta ska meddela arbetsledningen om sin frånvaro i så god tid som
möjligt innan arbetsskiftet börjar.
Lastnings- och lossningsarbeten
I lastnings- och lossningsarbeten och i andra liknande lokalt avtalade arbeten kan arbetsgivaren ändra begynnelsetiden och arbetstidsformerna för den ordinarie arbetstiden genom att på förhand meddela därom så snart som möjligt, dock senast föregående dag. Den ordinarie arbetstiden är härvid 8 timmar per dygn och i genomsnitt 40 timmar i veckan under en period på högst 2 veckor.
Kontinuerligt skiftarbete (atf 37)
6.8.1 Tillämpande av atf 37
Vid fabriksavdelningar som av produktionstekniska skäl måste ha kontinuerlig drift arbetas 21 skift per vecka. Lokalt kan avtalas om kontinuerlig drift även vid andra fabriksavdelningar.
6.8.2 Ordinarie arbetstid (atf 37)
I kontinuerligt skiftarbete är den ordinarie arbetstiden i genomsnitt 8 timmar per dygn och i genomsnitt 34,5 timmar per vecka under en period på högst ett år.
6.8.3 Skiftschema (atf 37)
Skiftschemat grundar sig på perioder om 20 dygn enligt följande:
kkkk-mmmmnnnn--sss- eller
mmmm-kkkknnnn--sss- TILLÄMPN.
Skiftschemat kan omfatta en period på 60 dygn, med en ledig period på 14 dygn för skiftledigheter eller semester.
En i skiftschemat ingående period på 60 dygn kan genom lokalt avtal delas upp på tre perioder om 20 dygn.
Kort rotation
Avvikande från vad som fastställts ovan kan skiftschemat genom lokalt avtal under en period på 20 dygn ha kort rotation enligt följande:
mmkknn- ssmmkknn--s- 12- timmars arbetsskift
Skiftschemat för kontinuerligt skiftarbete (atf 37) kan också ordnas i form av 12-timmars arbetsskift genom lokalt avtal. Då iakttas bestämmelserna om ibruktagande av 12-timmars arbetsskift i det bifogade protokollet.
6.8.4 Val av skiftschema (atf 37)
Arbetsgivaren väljer vilket skiftschema som ska användas med beaktande av de lokala förhållandena, såsom tillgången till arbetskraft sommartid, de krav på fackkunskaper som arrangemangen förutsätter samt personalens åsikter. Ett system införs och tillämpas vid hela fabriken.
Alternativ 1
Ett skift indelas under sommaren i högst fem grupper så att varje grupp vid olika tider får en oavbruten ledig period på 26 dygn under tiden 18.5−16.9. I systemet följs varje nattarbetsperiod av en ledig period om 6 dygn.
Alternativ 2
Sommartid bildas ett sjätte skift. I detta fall får varje skift en oavbruten ledighet på 22 dygn under tiden 26.5–4.9. I systemet följs varje nattarbetsperiod av en ledig period om 6 dygn.
Lokalt kan man avtala om ett skiftschema som avviker från ovan nämnda, under förutsättningen att arbetstiden följer vad som avtalats i kollektivavtalet och att de principer som avtalades 28.12.1988 i samband med arbetstidsförkortning beaktas.
Utgående från alternativen 1 och 2 kan man för avlösare upprätta ett separat skiftschema för att möjliggöra avlösning av arbetstagare i olika skift. Skiftschemat för avlösare kan innehålla 6, 22 eller 26 lediga dagar.
6.8.5 Fyrskiftsarbete
Indragning av skift (atf 37)
I ett 5-skiftssystem kan ett produktionsstopp genomföras så att man under en bestämd tid arbetar i fyra skift, varvid alla skift har en ledig period samtidigt. Meddelande om en dylik ändring i skiftschemat ska lämnas till huvudförtroendemannen minst två veckor innan ändringen träder i kraft.
TILLÄMPN.
Tillfällig indragning av ett skift vid övergång till 4- skiftssystem görs så att olika skift dras in varje gång, såvida inte annat avtalas lokalt. Det indragna skiftet står till arbetsledningens förfogande.
Skiftledigheterna ges samtidigt till alla skift i samband med produktionsstoppet.
Om skiftledigheterna för en arbetstagare i ett indraget skift inte kan ges samtidigt, ges meddelande om skiftledigheterna samtidigt som indragningen av skiftet meddelas.
Vid placering av en arbetstagare från ett indraget skift i någon annan arbetstidsform än kontinuerligt skiftarbete har arbetstagaren rätt att i högst två månaders tid få lön enligt atf
37. Bestämmelsen tillämpas under tidsperioden 26.5−4.9. Lönen för löneperioden beräknas genom att medeltiminkomsten multipliceras med siffran 82. Dessutom betalas en genomsnittlig
söndagsförhöjning på 13 x medeltiminkomsten per löneperiod. Inkomsten inkluderar eventuella standardtillägg i andra arbetstidsformer.
Om arbetstagarens inkomst i det nya arbetet är högre än medeltiminkomsten, betalas till arbetstagaren differensen mellan den nya inkomsten och den egna medeltiminkomsten.
Om en arbetstagare i ett indraget skift vid beskattningsårets slut har tagit ut för många skiftledigheter behöver dessa inte arbetas in, i det fall att arbetstagaren i övrigt har arbetat enligt femskiftssystemet.
Fyrskiftssystemet sommartid
Lokalt kan man på fabriken eller dess produktionslinje avtala om att under sommaren övergå till ett fyrskiftssystem genom att ett skift i sänder dras in då dess bemanning har semester.
Meddelande om detta ska ges minst en månad före semesterperiodens början.
Då arbetsskiftet dras in förändras inte antalet skiftledigheter för arbetstagarna. Det indragna arbetsskiftet avlöser arbetstagare i de fyra andra arbetsskiften. Semestern ges då avvikande från bestämmelserna i 25 § i kollektivavtalet så att hela skiftet är borta från arbetet samtidigt under en tid av 26 dygn.
Under tider då semesterperioderna delvis sammanfaller arrangeras ett produktionsstopp, vars längd är 3−12 dagar. Under denna tid ges arbetstagare som inte har semester skiftledighet.
När man avtalar om att övergå till 4-skiftssystem, överenskoms även om de arbetstidsarrangemang som krävs för att senare återgå till 5-skiftssystem.
6.8.6 Skiftledighetssystem (atf 37)
Utjämningen av den årliga arbetstiden till i genomsnitt 34,5 timmar per vecka sker med hjälp av skiftledighetssystemet. I kontinuerligt skiftarbete intjänas under beskattningsåret (kvalifikationsperioden) skiftledighet för genomförda ordinarie arbetsskift enligt följande:
Alternativ 1: Skiftet är indelat i högst fem grupper
Minst | 5 | arbetsskift | = 1 | skiftledighet |
” | 10 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 15 | ” | = 3 | ” |
” | 20 | ” | = 4 | ” |
” | 25 | ” | = 5 | ” |
” | 30 | ” | = 6 | ” |
” | 35 | ” | = 7 | ” |
” | 39 | ” | = 8 | ” |
” | 44 | ” | = 9–10 | ” |
” | 49 | ” | = 10–11 | ” |
” | 54 | ” | = 11–12 | ” |
” | 59 | ” | = 12–13 | ” |
” | 64 | ” | = 13–14 | ” |
” | 69 | ” | = 14–15 | ” |
” | 74 | ” | = 15–16 | ” |
” | 78 | ” | = 16–17 | ” |
” | 83 | ” | = 17–19 | ” |
” | 88 | ” | = 18–20 | ” |
” | 93 | ” | = 19–21 | ” |
” | 98 | ” | = 20–22 | ” |
” | 103 | ” | = 21–23 | ” |
” | 108 | ” | = 22–24 | ” |
” | 113 | ” | = 23–25 | ” |
” | 117 | ” | = 24–26 | ” |
” | 122 | ” | = 25–28 | ” |
” | 127 | ” | = 26–29 | ” |
” | 132 | ” | = 27–30 | ” |
” | 137 | ” | = 28–31 | ” |
” | 142 | ” | = 29–32 | ” |
” | 147 | ” | = 30–33 | ” |
” | 152 | ” | = 31–34 | ” |
” | 156 | ” | = 32–35 | ” |
” | 161 | ” | = 33–37 | ” |
” | 166 | ” | = 34–38 | ” |
” | 171 | ” | = 35–39 | ” |
” | 176 | ” | = 36–40 | ” |
” | 181 | ” | = 37–41 | ” |
” | 186 | ” | = 38–42 | ” |
” | 191 | ” | = 39–43 | ” |
” | 196 | ” | = 40–45 | ” |
En arbetstagare som vid ingången av beskattningsåret har varit anställd i minst ett år får utöver det som fastställts ovan en skiftledighet för arbetsskift under beskattningsåret.
Alternativ 2: Sommartid bildas ett sjätte skift
Minst | 5 | arbetsskift | = 1 | skiftledighet |
” | 10 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 15 | ” | = 3 | ” |
” | 20 | ” | = 4 | ” |
” | 26 | ” | = 5 | ” |
” | 31 | ” | = 6 | ” |
” | 36 | ” | = 7 | ” |
” | 42 | ” | = 8 | ” |
” | 47 | ” | = 9–10 | ” |
” | 52 | ” | = 10–11 | ” |
” | 58 | ” | = 11–12 | ” |
” | 63 | ” | = 12–13 | ” |
” | 68 | ” | = 13–14 | ” |
” | 74 | ” | = 14–15 | ” |
” | 79 | ” | = 15–16 | ” |
” | 84 | ” | = 16–17 | ” |
” | 90 | ” | = 17–19 | ” |
” | 95 | ” | = 18–20 | ” |
” | 100 | ” | = 19–21 | ” |
” | 106 | ” | = 20–22 | ” |
” | 111 | ” | = 21–23 | ” |
” | 116 | ” | = 22–24 | ” |
” | 122 | ” | = 23–25 | ” |
” | 127 | ” | = 24–27 | ” |
” | 132 | ” | = 25–28 | ” |
” | 138 | ” | = 26–29 | ” |
” | 143 | ” | = 27–30 | ” |
” | 148 | ” | = 28–31 | ” |
” | 154 | ” | = 29–32 | ” |
” | 159 | ” | = 30–33 | ” |
” | 164 | ” | = 31–35 | ” |
” | 170 | ” | = 32–36 | ” |
” | 175 | ” | = 33–37 | ” |
” | 180 | ” | = 34–38 | ” |
” | 186 | ” | = 35–39 | ” |
” | 191 | ” | = 36–40 | ” |
” | 196 | ” | = 37–42 | ” |
En arbetstagare som vid ingången av beskattningsåret har varit anställd i minst ett år får utöver det som fastställts ovan en skiftledighet för arbetsskift under beskattningsåret.
Utöver vad som fastställts ovan förtjänas i alternativ 2 skiftledighet enligt följande:
Minst | 60 | arbetsskift | 1 | skiftledighet |
” | 120 | ” | 2 | skiftledigheter |
” | 180 | ” | 3 | ” |
Dessa skiftledigheter ges i första hand i samband med semester eller skiftledighetsperioder.
TILLÄMPN.
I alternativ 2 tillämpas två separata skiftledighetstabeller. Grundtabellen fastställer antalet skiftledigheter i skiftschemat, medan tilläggstabellen fastställer antalet skiftledigheter som ska ges utöver de som fastställs i grundtabellen. Om skiftledigheterna i skiftschemat överstiger den övre gränsen i grundtabellen, sammanjämkas skiftledigheterna enligt båda tabellerna. De skiftledigheter som överstiger grundtabellen avdras i så fall från skiftledigheterna enligt tilläggstabellen.
6.8.7 Skiftledighet (atf 37)
Skiftledighet (s) är i enlighet med kollektivavtalet ett dygn (kl. 06.00–06.00) och förläggs i regel på följande sätt i skiftschemat:
Skiftledighet i perioder med 4 dygns ledighet (kort rotation) är: mmkknn-ssmmkknn--s- Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 6 dygn är:
nnnn--sss--kkkk
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 14 dygn är:
nnnn--sss-ssssss-kkkk
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 22 dygn är:
nnnn--sss-ssssss-ssssss-kkkk
Skiftesledigheter under en ledighetsperiod på 24 dygn (kort rotation) är: mmkknn-sssss-ssssss-ssssss-mmkknn Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 26
dygn är:
nnnn--sss-ssssss-ssssss-ssskkkk
6.8.8 När skiftledighet ska ges (atf 37)
Perioden för när skiftledighet ska ges (uttagsperiod) är beskattningsåret. Skiftledigheterna ges i första hand i enlighet med arbetstagarens eget skiftschema. Om detta inte är möjligt, ges de på annan tid som bestäms av arbetsgivaren. Då uttagsperioden för skiftledighet löper ut, ersätts de skiftledigheter som inte har tagits ut med en penningersättning som betalas på den lönebetalningsdag som följer på utgången av uttagsperioden för skiftledighet. Skiftledigheterna kan ges under följande år, om så avtalas med arbetstagaren.
Ändringar i när skiftledigheterna ges kan göras med anledning av förflyttningar, frånvaro och motsvarande orsaker.
Skiftledigheterna bör ges så att arbetstagaren vid utgången av kvalifikationsperioden har fått all intjänad skiftledighet men också arbetat in skiftledighet som har tagits ut men ännu inte intjänats. Om skiftledigheter inte har kunnat ges i enlighet med skiftschemat och de flyttas fram, ska man i kontinuerligt skiftarbete sträva efter att ge minst fyra skiftledigheter per gång, varvid de ges i perioder om fyra arbetsskift i följd.
6.8.9 Utjämning efter uttag av skiftledighet som inte intjänats (atf 37)
Skiftledigheter som överskrider skiftledighetstabellens övre gräns arbetas in så att motsvarande antal skiftledigheter i arbetstagarens skiftschema är arbetsdagar för arbetstagaren. Lönen för dessa dagar ingår i periodlönen.
Om arbetstagaren har tagit ut för mycket skiftledigheter, kan de arbetas in redan under samma kvalifikationsperiod, dock senast den 26 maj följande år.
Om arbetstagaren av tvingande skäl är förhindrad att arbeta in ett för stort uttag av skiftledigheter under den tid arbetsgivaren har fastställt, arbetas de in på andra tider. Om ett för stort uttag av skiftledigheter av tvingande skäl inte har kunnat arbetas in senast den 26 maj följande år, uppbärs de överskridande skiftledigheterna i pengar enligt den skiftledighetspenning som
gäller vid tidpunkten för uppbärande.
Då en arbetstagare på egen begäran under en skiftledighetsperiod arbetar in ett för stort uttag av skiftledigheter, utgör arbetet inte övertidsarbete och likställs inte med utförd arbetstid vid beräkning av övertiden per vecka.
Ersättningen för detta ingår i periodlönen.
Skiftledigheter som ska arbetas in placeras i mån av möjlighet i början eller slutet av en ledig period eller både i början och slutet.
Ex. Skiftledigheter som ska arbetas in placeras i skiftschemats skiftledighetsperiod:
Eget skift:
nnnn--sss- kk
Fastställt av arbetsgivaren:
a) nnnn--s88-kk
b) nnnn--88s-kk
På arbetstagarens begäran:
c) nnnn-88-s-kk
d) nnnn--s-88kk
Eget skift (kort rotation):
mmkknn-ssmmkknn--s Fastställt av arbetsgivaren:
mmkknn-88-mmkknn--8
På arbetstagarens begäran:
e) mmkknn--88mmkknn---8
Bokföringen av antalet skiftledigheter måste hanteras
på två olika sätt beroende på om skiftledigheterna
har arbetats in före eller efter utgången av kvalifikationsperioden för skiftledigheter.
a) Om ledigheten arbetas in före utgången av kvalifikationsperioden, är dagen ingen skiftledighet.
b) Om ledigheten arbetas in efter utgången av uttagsperioden, går det åt lika många skiftledigheter som det finns skiftledigheter att arbeta in.
Om en arbetstagare måste arbeta in skiftledigheter eftersträvas att arbetsskiftet meddelas i så god tid som möjligt.
Bestämmelsen i 31 § i arbetstidslagen om ledighet per vecka tillämpas då skiftledighet arbetas in.
Om arbetstagaren insjuknar före den dag som ska arbetas in, anses skiftledigheten gjord.
Skiftledighetspenning betalas om den undre gränsen i skiftledighetstabellen underskrids.
TILLÄMPN.
Följande exempel åskådliggör hur skiftledigheter arbetas in och skiftledighetspenning betalas:
Ex. Skiftet är indelat i högst fem grupper
Arbetstagaren har under kvalifikationsperioden för skiftledighet arbetat 130 arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete.
Uttagna skiftledigheter 24
Skiftledighetspenning att betala är (26–24) x 8 x mtl eller Man har tagit ut 31 skiftledigheter
Antalet skiftledigheter som ska arbetas in är 31–29 = 2 arbetsskift
Ex. Ett sjätte skift sommartid
Arbetstagaren har under kvalifikationsperioden för skiftledighet arbetat 130 arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete.
Uttagna skiftledigheter 22
Skiftledighetspenning att betala är (24–22) x 8 x mtl.
Utöver detta betalas skiftledighetspenning enligt tilläggstabellen 2 x 8 x mtl
eller
Uttagna skiftledigheter 29
Antal skiftledigheter som ska arbetas in är arbetsskift
–2297 = 2
Enligt tilläggstabellen har arbetstagaren tjänat in två skiftledigheter, varav avdras två arbetsskift som ska arbetas in. Härigenom tar de intjänade och uttagna skiftledigheterna ut varandra.
6.8.10 Ny arbetstagare (atf 37)
En ny arbetstagare i kontinuerligt skiftarbete ges normalt inte skiftledighet under de tre första månaderna, men skiftledighet intjänas normalt.
Då det egna skiftet har skiftledighet är en ny arbetstagares antal ordinarie arbetsskift under denna tid samma som antalet skiftledigheter i skiftschemat. Lönen för dessa arbetsskift ingår i periodlönen.
TILLÄMPN.
Då det egna skiftet har semester eller skiftledighet ges en ny arbetstagare ett individuellt timschema i så god tid som möjligt. Om ett timschema inte har meddelats, ges skiftledigheterna i enlighet med
skiftschemat.
Under ledighetsperioden kan alla dagar utom ledighetsperiodens första och sista dygn utnyttjas som arbetsdagar för en ny arbetstagare.
6.8.11 Arbete under skiftledigheter (atf 37)
Om arbetstagaren enligt överenskommelse arbetar under skiftledighet, ska motsvarande antal skiftledigheter ges senare under intjäningsperioden.
6.8.12 Utbildning och skiftledighet (atf 37)
Om arbetsgivaren ordnar yrkesmässig fortsättnings- eller kompletteringsutbildning eller omskolning eller utbildning som förutsätts i lagen om samarbete inom företag eller i det allmänna avtalet för pappersindustrin, går det inte åt skiftledighet för utbildningen, utan skiftledigheterna ges vid senare tillfälle.
Under facklig utbildning går det åt skiftledigheter oberoende av om kursen i enlighet med kurserna som godkänts av utbildningsarbetsgruppen mellan förbunden stöds av arbetsgivaren eller inte.
6.8.13 Skiftledigheter som intjänas under kollektivavtalsenligt driftstopp
6.8.13.1 Intjäning av skiftledigheter för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Arbetstagarens ordinarie arbete fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet
En arbetstagare vars ordinarie arbete fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet tjänar för varje driftstopp in tre skiftledigheter i kontinuerligt skiftarbete (atf 37), två skiftledigheter i fortlöpande 2-skiftsarbete (atf 27) och en skiftledighet i fortlöpande 1-skiftsarbete (atf 17).
En arbetstagare har rätt till ovan fastställda skiftledigheter även då arbetstagaren under det kollektivavtalsenliga driftstoppet har semester eller är ledig i enlighet med skiftschemat.
Om det sammanlagda antalet utförda arbetsskift enligt skiftschemat för jul- och midsommardriftstoppen under samma beskattningsår överskrider det antal skiftledigheter som intjänats i enlighet med första stycket, ges arbetstagaren det antal extra skiftledigheter som motsvarar differensen mellan utförda arbetsskift och intjänade skiftledigheter.
Arbetstagaren arbetar endast under en del av det kollektivavtalsenliga driftstoppet eller vikarierar
Avvikande från ovan nämnda tjänar en arbetstagare in skiftledigheter till ett antal som motsvarar de utförda arbetsskiften, då
- arbetstagarens ordinarie arbete fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet, men arbetstagaren arbetar under endast en del av arbetsskiften i driftstoppets skiftschema,
- arbetstagarens ordinarie arbetstid fortsätter endast under en del av det kollektivavtalsenliga driftstoppet,
- arbetstagaren arbetar i sitt eget skift i inledande och avslutande arbeten som avses i punkt 6.4.2 i kollektivavtalet, eller
- arbetstagaren arbetar som vikarie i fortlöpande arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp, varvid arbetstagaren dock tjänar in skiftledigheter för högst ett arbetsskift per dygn med kollektivavtalsenligt driftstopp eller endast för det första av flera på varandra följande arbetsskift.
TILLÄMPN.
Om det ordinarie arbetet för en arbetstagare som arbetar som vikarie fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet, har arbetstagaren rätt endast till de skiftledigheter som tjänas in med stöd av första stycket i denna punkt.
Brandvakter och arbetstagare i motsvarande uppgifter (atf 37)
Brandvakter som under kollektivavtalsenligt driftstopp arbetar i kontinuerligt skiftarbete och arbetstagare som arbetar i motsvarande uppgifter utanför sitt eget arbete tjänar in en halv
skiftledighet för varje utfört arbetsskift under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Krav gällande anställningsförhållandets längd
En arbetstagare tjänar in skiftledigheter på det sätt som anges i bestämmelserna i denna punkt, om hans eller hennes anställningsförhållande har fortgått minst tre månader före det aktuella driftstoppets början.
6.8.13.2 Hur frånvaro inverkar på skiftledigheter som intjänas för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
En arbetstagare har inte rätt till skiftledigheter om han eller hon av annan orsak än semester är frånvarande från varje i skiftschemat antecknat arbetsskift under det kollektivavtalsenliga driftstoppet.
6.8.13.3 Reparationer och vissa inledande och avslutande arbeten under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Reparationsarbeten eller arbeten som med stöd av avtal med huvudförtroendemannen tillfälligt görs under ett kollektivavtalsenligt driftstopp berättigar inte till skiftledighet.
Skiftledighet intjänas inte för sådana inledande och avslutande arbeten i annat arbetsskift än det egna som utförs omedelbart efter ett arbetsskift som föregår ett kollektivavtalsenligt driftstopp eller omedelbart före det första arbetsskiftet efter driftstoppet.
6.8.13.4 Beviljande av skiftledigheter som intjänats för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Skiftledigheter som tjänats in under kollektivavtalsenligt driftstopp ges senast inom sex månader efter att det aktuella driftstoppet har avslutats, såvida inte annan tidpunkt har avtalats lokalt.
Arbetsgivaren ska meddela om hur de i denna punkt avsedda skiftledigheterna ges minst en vecka på förhand.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan på den senares initiativ avtala om att byta ut den skiftledighet som intjänas för varje kollektivavtalsenligt driftstopp mot en penningersättning som motsvarar åtta timmars medeltiminkomst. Ifall avtalet har gjorts före det kollektivavtalsenliga driftstoppets början utbetalas penningersättningen då lönen för arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp betalas. I annat fall betalas ersättningen i samband med lönebetalningen för den löneperiod då avtalet om penningersättningen uppgjordes.
6.8.13.5 Intjäning och användning av övriga skiftledigheter under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Sådana skiftledigheter som avses i punkterna 8.6 och
9.5 i denna paragraf intjänas inte och ges inte under kollektivavtalsenligt driftstopp.
TILLÄMPN.
En i skiftschemat antecknad skiftledighet på midsommarveckans onsdag eller dagen före julafton minskar inte antalet intjänade skiftledigheter.
Dagarbete, intermittent 2-skiftsarbete samt fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete (atf 15, 16, 25, 26, 17 och 27)
6.9.1 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16)
Den ordinarie arbetstiden i dagarbete är 8 timmar per dygn och 5 dagar i veckan eller i genomsnitt 40 timmar i veckan under en period på högst 2 veckor.
Lokalt kan man dock avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
Om annat inte har bestämts i arbetsbestämmelserna eller avtalats lokalt, börjar arbetstiden i dagarbete kl. 07.00 och slutar kl. 16.00.
På lördagar och söckenhelgsaftnar börjar arbetstiden i dagarbete kl. 06.00 och slutar kl. 14.00, om man inte lokalt kommer överens
om annat. Avvikande från det normala arbetsdygnet växlar då arbetsdygnet kl. 06.00.
Om produktionstekniska orsaker förutsätter det, utförs dagarbete även på påskaftonen.
6.9.2 Ordinarie arbetstid i intermittent 2-skiftsarbete och fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete (atf 25, 26, 17 och 27)
Den ordinarie arbetstiden i intermittent 2-skiftsarbete och fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete är 8 timmar per dygn och i genomsnitt högst 40 timmar i veckan under en period på högst 8 veckor.
Lokalt kan man dock avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
I fortlöpande 2-skiftsarbete kan man lokalt avtala om att tillämpa ett av förbunden godkänt skiftschema som avviker från huvudregeln.
I arbete som avbryts inför söndagen är veckans andra lediga dag lördagen, om möjligt. Om den andra lediga dagen är rörlig, ska den framgå av det på förhand uppgjorda timschemat.
Om en arbetstagare vars lediga dagar är fasta enligt avtal arbetar på en ledig dag, ska arbetstagarens lediga dag samtidigt passas in på en annan dag under samma eller följande vecka. Härvid får arbetstagarens ordinarie arbetstid inte överstiga 48 timmar i veckan eller i genomsnitt 40 timmar per vecka under två på varandra följande veckor.
6.9.3 Skiftledighet i dagarbete (atf 15, 16)
I de arbetstidsformer som nämns i rubriken förkortas den årliga arbetstiden genom beviljande av skiftledigheter.
Skiftledigheter intjänas för ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar som genomförts under beskattningsåret (kvalifikationsperioden) enligt följande:
Minst | 16 | arbetsskift/arbetsda gar | = 1 | skiftledighet |
” | 33 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 49 | ” | = 3 | ” |
” | 65 | ” | = 4 | ” |
” | 82 | ” | = 5 | ” |
” | 98 | ” | = 6 | ” |
” | 114 | ” | = 7 | ” |
” | 131 | ” | = 8 | ” |
” | 147 | ” | = 9 | ” |
” | 163 | ” | = 10 | ” |
” | 180 | ” | = 11 | ” |
” | 204 | ” | = 13 | ” |
TILLÄMPN.
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka på basis av avtal eller praxis är mindre än 40 timmar, har han eller hon inte rätt till sådan skiftledighet som avses i denna punkt.
Om arbetstagaren på basis av lokalt avtal eller praxis får längre semester än 30 dagar eller regelbundet och årligen återkommande extra lediga dagar, dras dessa semesterdagar och lediga dagar från de skiftledigheter som tjänats in på det sätt som avses i denna punkt.
Om man inte har avtalat lokalt om att förlänga den årliga arbetstiden, följer man i stället för denna skiftledighetstabell den skiftledighetstabell som finns som bilaga till kollektivavtalet.
Perioden då skiftledigheten ges är perioden mellan 1.3– 28.(29).2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för skiftledigheterna; dock ska de ges på dagar som enligt timschemat är arbetsdagar. Arbetsgivaren ska meddela om skiftledigheterna minst två veckor innan de ges.
De skiftledigheter som inte har tagits ut ersätts med en penningersättning som betalas på den lönebetalningsdag som följer på utgången av
uttagsperioden. Skiftledigheterna kan, efter överenskommelse med arbetstagaren, ges före utgången av den maj månad som följer på utgången av uttagsperioden.
Om så avtalas kan skiftledigheter även ges på förhand, före den uttagsperiod som inleds 1.3.
Om arbetstagaren har tagit ut för mycket skiftledigheter, kan de arbetas in redan under samma uttagsperiod, dock senast före slutet av den maj månad som följer på utgången av uttagsperioden.
Ett för stort uttag av skiftledigheter kan på arbetstagarens begäran dras av från lönen så att lönen för varje uttagen skiftledighet minskas med ett belopp som motsvarar åtta timmars medeltiminkomst.
6.9.4 Skiftledighet i intermittent 2-skiftsarbete (atf 25, 26)
I de arbetstidsformer som nämns i rubriken förkortas den årliga arbetstiden genom beviljande av skiftledigheter.
Skiftledigheter intjänas för ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar som genomförts under beskattningsåret (kvalifikationsperioden) enligt följande:
Mins t | 16 | arbetsskift/arbetsda gar | = 1 | skiftledighet |
” | 33 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 49 | ” | = 3 | ” |
” | 65 | ” | = 4 | ” |
” | 82 | ” | = 5 | ” |
” | 98 | ” | = 6 | ” |
” | 115 | ” | = 7 | ” |
” | 131 | ” | = 8 | ” |
” | 147 | ” | = 9 | ” |
” | 164 | ” | = 10 | ” |
” | 180 | ” | = 11 | ” |
” | 204 | ” | = 13,5 | ” |
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om givande av skiftledigheter i punkt 9.3.
6.9.5 Skiftledighet i fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete (atf 17, 27)
I de arbetstidsformer som nämns i rubriken förkortas den årliga arbetstiden genom beviljande av skiftledigheter.
Skiftledigheter intjänas för ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar som genomförts under beskattningsåret (kvalifikationsperioden) enligt följande:
Mins t | 14 | arbetsskift/arbetsda gar | = 1 | skiftledighet |
” | 29 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 43 | ” | = 3 | ” |
” | 58 | ” | = 4 | ” |
” | 72 | ” | = 5 | ” |
” | 87 | ” | = 6 | ” |
” | 101 | ” | = 7 | ” |
” | 115 | ” | = 8 | ” |
” | 130 | ” | = 9 | ” |
” | 144 | ” | = 10 | ” |
” | 159 | ” | = 11 | ” |
” | 173 | ” | = 12 | ” |
” | 188 | ” | = 13 | ” |
” | 202 | ” | = 14 | ” |
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om givande av skiftledigheter i punkt 9.3.
Intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36)
6.10.1 Ordinarie arbetstid (atf 35, 36)
I intermittent 3-skiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka under en period på högst åtta veckor.
Lokalt kan man avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
6.10.2 Skiftledighet i intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36)
Den årliga arbetstiden förkortas genom beviljande av skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas för ordinarie arbetsskift som genomförts under beskattningsåret (kvalifikationsperioden) enligt följande:
Mins t | 11 | arbetsskift/arbetsda gar | = 1 | skiftledighet |
” | 22 | ” | = 2 | skiftledigheter |
” | 34 | ” | = 3 | ” |
” | 46 | ” | = 4 | ” |
” | 56 | ” | = 5 | ” |
” | 68 | ” | = 6 | ” |
” | 80 | ” | = 7 | ” |
” | 91 | ” | = 8 | ” |
” | 102 | ” | = 9 | ” |
” | 114 | ” | = 10 | ” |
” | 125 | ” | = 11 | ” |
” | 137 | ” | = 12 | ” |
” | 148 | ” | = 13 | ” |
” | 159 | ” | = 14 | ” |
” | 171 | ” | = 15 | ” |
” | 183 | ” | = 16 | ” |
” | 199 | ” | = 17,5 | ” |
TILLÄMPN.
Lokalt kan man avtala om förkortning av intermittent treskiftsarbete så att nattskiftet mellan fredag och lördag blir ledig tid vissa veckor under året.
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om givande av skiftledigheter i punkt 6.9.3 i detta avtal.
6.10.3 Pingstaftonens nattskift (atf 35, 36)
Nattskiftet på pingstaftonen är ordinarie arbetstid. Om arbetsgivaren inte ordnar arbete under pingstaftonens nattskift, ska detta meddelas minst 30 dygn på förhand. Arbetstagaren har rätt till oavkortad periodlön även om han eller hon inte arbetar på pingstafton.
6.10.4 Arbete på annandag påsk (atf 35, 36)
Annandag påsk är inte arbetsdag i intermittent 3- skiftsarbete, såvida inte annat avtalas lokalt.
Skiftledigheter som intjänas under söckenhelgsveckor i arbetstidsformerna 17, 27, 16, 26 och 36
I de arbetstidsformer som nämns i rubriken införtjänas en skiftledighet med lön för lördagen under nyårsveckan, trettondagsveckan, första majveckan och självständighetsdagsveckan, ifall helgdagen inte infaller på lördag eller söndag.
Denna skiftledighet ges inom tre månader efter att den intjänats.
I dessa arbetstidsformer införtjänas dessutom en avlönad skiftledighet för lördagen efter påsk och jul, såvida dessa dagar inte är helgdagar.
I arbetstidsformerna 26 och 36 införtjänas en avlönad skiftledighet för lördagen i den vecka då Kristi himmelfärdsdag infaller. Denna skiftledighet ges inom tre månader efter att den intjänats.
TILLÄMPN.
Skiftledighet införtjänas om ovan nämnda lördag ingår i en period då arbetsgivaren har skyldighet att betala lön eller arbetstagaren är frånvarande med arbetsledningens tillstånd.
I ett skiftschema för fortlöpande arbetstidsformer (atf 17, 27) ingår arbetsskiften på påskafton, påskdagen och annandag påsk, lördagen i den vecka då Kristi himmelfärdsdag infaller samt under pingsten i fråga om grunddelen i periodlönen och kvalificerar till skiftledighet som motsvarar det utförda arbetet. Skiftledigheterna för arbetsskift enligt skiftschemat ges inom tre månader från det att de intjänats.
I fortlöpande 2-skiftsarbete (atf 27) intjänas en motsvarande skiftledighet för schemaenligt kvällsskift
på valborgsmässoafton. Skiftledigheten ges för arbetsskift enligt skiftschemat före utgången av beskattningsåret.
På samtliga arbetstidsformer tillämpade bestämmelser om skiftledighet
6.12.1 Utjämning av skiftledigheter
Vid utgången av en kvalifikationsperiod bör arbetstagaren inte ha några outtagna skiftledigheter och inte heller ha tagit ut skiftledigheter som ännu inte intjänats.
Om en arbetstagare vid utgången av en kvalifikationsperiod har tagit ut alltför många skiftledigheter, ska de överstigande ledigheterna arbetas in. Skiftledigheter som inte har tagits ut ska ges inom uttagsperioden. Om de inte kan tas ut erläggs i stället en skiftledighetspenning.
6.12.2 Arbetsskift som jämställs med ordinarie arbetsskift
Följande jämställs med ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar:
- arbetsskift som i högst 28 kalenderdagar har utförts i någon annan arbetstidsform som vikarie för huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktige,
- arbetsskift under vilka arbetstagaren med stöd av 23 § 3−8 punkten samt 24 § har rätt att få avlönad ledighet,
- arbetsskift som infaller under utbildning som förordnats och bekostats av arbetsgivaren samt under utbildning för vilken arbetsgivaren i enlighet med punkt 7 i det allmänna avtalet för Pappersindustrin ska ersätta inkomstbortfallet, dock sammanlagt högst 20 arbetsskift under ett beskattningsår,
- arbetsskift som infaller under Pappersförbundets styrelsemöten, förbundsfullmäktiges möten och förbundsmöten,
- arbetsskift för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid,
- om 4 timmar eller mer av ett utfört arbetsskift enligt skiftschemat ingår i periodlönen, kvalificerar det till skiftledighet i enlighet med den aktuella arbetstidsformen,
TILLÄMPN.
För ett och samma arbetsskift intjänas skiftledighet endast enligt en arbetstidsform, i det fall att arbetstidsformen växlar under arbetsskiftet.
- skiftledigheter som tas ut efter uttagsperioden,
- skiftledigheter som intjänats i arbete under kollektivavtalsenliga driftstopp (6.8.13) enligt arbetsskiften i den arbetstidsform som skiftledigheten har hållits i,
- arbetsskift under vilka ledighet ska ges med stöd av 23 § i arbetstidslagen (mertids- och övertidsersättning i form av ledighet),
- utjämningsledigheter som ges på basis av lokalt avtal för arbetsskift på högst 12 timmar.
6.12.3 Skiftledigheter och sjukdom
Skiftledigheter åtgår under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid.
En sjukledig arbetstagare får inte förordnas till skiftledighet. Om skiftledigheterna ges avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet samtidigt, åtgår skiftledigheter.
Om en arbetstagare har meddelats om skiftledigheter och han eller hon därefter insjuknar, åtgår skiftledigheter.
6.12.4 Skiftledigheter och faderskapsledighet
Skiftledigheter åtgår inte och intjänas inte under faderskapsledighet.
6.12.5 Ersättning för skiftledigheter
Ersättningen för skiftledigheter ingår i periodlönen. Dessutom betalas en andel för genomsnittliga ersättningar och arvoden enligt 15 §. För skiftledighet på söndag eller söckenhelg betalas förhöjning för söndagsarbete.
Om en skiftledighet eller en halv skiftledighet ersätts i pengar, betalas en på medeltiminkomsten baserad skiftledighetspenning.
För skiftledighet i skiftschemat betalas en förhöjning på 200 procent för tiden mellan kl. 06.00 på nyårsafton och kl. 06.00 följande vardag. Detsamma gäller för skiftledigheter som i skiftschemat antecknats för påskafton, påskdagen och annandag påsk, pingstafton och pingstdagen samt för självständighetsdag som infaller på en söndag.
När skiftledighet ges för arbetsskift betalas en förhöjning på 200 procent för skiftledighet som infaller mellan kl. 14.00 på nyårsafton och kl. 06.00 följande vardag, kl. 14.00 på påskafton och kl. 06.00 på tisdagen efter påsk samt mellan kl.
22.00 på pingstafton och kl. 06.00 dagen efter pingstdagen. För skiftledighet på en självständighetsdag som infaller på söndag betalas en förhöjd andel på 200 procent. Grunddelen ingår i periodlönen.
6.12.6 Skiftledigheter när anställningsförhållandet upphör
När arbetstagarens anställningsförhållande upphör betalas skiftledighetspenning för skiftledigheter som inte har hållits. Ersättning som betalats för ännu inte intjänade skiftledigheter dras av från slutlönen.
TILLÄMPN.
Om en arbetstagare har tagit ut eller skulle komma att ta ut för många skiftledigheter, är det inte ändamålsenligt att ge skiftledigheter under uppsägningstiden.
6.12.7 Samordning av skiftesledigheter (atf 15, 16, 17, 25, 26, 27, 35, 36)
Om arbetstagaren under ett beskattningsår arbetar i olika arbetstidsformer, intjänas för ordinarie arbetsskift skiftesledigheter enligt skiftesledighetstabellerna för arbetstidsformerna i fråga, dock minst enligt skiftesledighetstabellerna i punkt 6.9.3 i kollektivavtalet.
Övertids- och nödarbete Övertidsarbete
Övertidsarbete får i enlighet med 18 § i arbetstidslagen utföras med arbetstagarens samtycke.
Det i 19 § i arbetstidslagen avsedda maximiantalet övertidstimmar (250 timmar) följs upp under en period som omfattar ett beskattningsår. Lokalt avtalat extra övertidsarbete får utföras högst 80 timmar per beskattningsår.
TILLÄMPN.
Övertidsarbete ska begränsas till sådana fall där det med tanke på den kontinuerliga produktionen är nödvändigt och arbetena inte kan utföras under ordinarie arbetstid.
Nödarbete
Nödarbete kan utföras i enlighet med 21 § i arbetstidslagen.
TILLÄMPN.
Avgörandena om utförande av sådant nödarbete som avses i arbetstidslagen ska göras omsorgsfullt och konsekvent. Förordnande till nödarbete görs, om omständigheterna tillåter det, skriftligen. I förordnandet anges vilket arbete som ska utföras och vem som utfärdat ordern.
En kopia av förordnandet tillställs arbetarskyddsfullmäktigen.
Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ges tillfälle att foga sitt utlåtande till den anmälan om nödarbete som ska ges till arbetarskyddsmyndigheten. En kopia av anmälan tillställs arbetarskyddsfullmäktigen.
Bestämmelser gällande förädlingsfabriker och - avdelningar Veckoslutsarbete
För arbetstagare med annan arbetstidsform än kontinuerligt skiftarbete (atf 37) vid förädlingsfabriker och -avdelningar kan man med avvikelse från bestämmelserna i 6 § genom lokalt avtal ordna så att regelbunden arbetstid pågår även på lördagar och söndagar eller någondera av dessa dagar; arrangemanget ska meddelas på förhand och pågå tillfälligt under en period av högst två månader i form av regelbundna arbetsskift på högst 12 timmar eller som ett arbetsskift.
PM 1 Med förädlingsfabriker och -avdelningar avses sådana arbetsplatser inom K-gruppen som avses i yrkesgrupperingen i kollektivavtal nummer 43.
TILLÄMPN.
Veckoslutsarbete tillämpas inte i fabriker som normalt tillämpar atf 37.
Arbete på ovan avsedda sätt kan inte arrangeras permanent sju dagar i veckan så att man i början av veckan, från måndag till fredag eller lördag, skulle arbeta enligt till exempel atf 35 eller 26 och under veckoslutet göra 12 timmars arbetsskift.
Under veckoslutsskift kan arbete utföras även av andra än fabrikens fast anställda arbetstagare.
För de längre ordinarie arbetsskiftena intjänar en arbetstagare skiftledigheter enligt skiftledighetstabellen för den arbetstidsform som normalt tillämpas på den aktuella avdelningen.
Vid beräkning av antalet arbetsskift beaktas arbetsskift som är längre än åtta timmar på så sätt att arbetsskiftets längd ställs i relation till åtta timmar. Härvid anses till exempel ett arbetsskift på 12 timmar utgöra 1,5 arbetsskift.
Avbrott i produktionen under påsk eller pingst
Huvudförtroendemannen vid en förädlingsfabrik eller - avdelning ska meddelas senast 30 dygn på förhand om avbrott i produktionen under påsken eller pingsten. Då betalas periodlönen oavkortad och skiftledigheter tjänas inte in och åtgår inte.
Förhandsanmälningstid för ändring av arbetstidsform eller arbetsskift samt tidpunkt för skiftledigheter
Ändring av arbetstidsform eller arbetsskift samt tidpunkten för skiftledigheter ska anmälas sju dagar i förväg.
III LÖNEBESTÄMMELSER
Organisering av arbetsuppgifterna
Vid varje enskild fabrik fastställer arbetsgivaren i samråd med personalrepresentanterna bemanningen och förfaringssätten. Målet med samarbetet är att höra personalens sakkunskap i anslutning till arbetets innehåll och arrangemangen av uppgifterna för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet. Särskild uppmärksamhet ska inom samarbetet fästas vid att antalet anställda är ändamålsenligt.
Vid fastställandet av bemanningen och förfaringssätten beaktas de yrkeskunskaper som arbetstagarna förutsätts ha samt arbetssäkerhetsaspekterna.
Fastställande av lön Principer för fastställande av lön
Vid varje enskild fabrik avtalas lokalt om ett lönesystem som baserar sig på uppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarens lämplighet samt på en flexibel användning av arbetskraften.
TILLÄMPN.
Vid den bedömning av uppgifternas svårighetsgrad som görs i anslutning till lönesystemet används det system för bedömning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad som finns som bilaga till kollektivavtalet. Lokalt kan man avtala om ett annat system för bedömning av arbetsuppgifterna; detta system ska då ges förbunden för kännedom innan det tas i bruk.
En arbetstagare kan utöver uppgiftsbaserad lön få en i periodlönen ingående lönedel som grundar sig på arbetsprestationen och arbetstagarens kompetens; grunderna för och storleken på denna del avtalas lokalt.
Periodlön
Arbetstagarnas löner betalas som periodlön på det sätt som fastställs nedan i 13 §.
Periodlönerna avtalas skilt vid varje fabrik genom avtal mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen och med tillämpande av det lönesystem som avtalats i enlighet med 10.1 punkten.
Då parterna avtalar om periodlöner beaktas uppgiftens svårighetsgrad och andra faktorer som påverkar genomförandet av uppgiften, så att nivåindelningen av lönerna blir rättvis.
Den lägsta periodlönen är 913,98 euro fr.o.m. 11.12.2017 och 928,60 euro fr.o.m. 10.12.2018.
De periodlöner som avtalas i enlighet med denna punkt tillämpas som en del av kollektivavtalet.
Hur förändringar påverkar lönen Bedömning och registrering av förändringar
Då parterna avtalar om lönesystemet i enlighet med punkt
10.1 avtalas även om principerna för hur förändringar i uppgifternas svårighetsgrad och användbarhet påverkar periodlönerna. Samtidigt avtalas om principerna för underhåll och justering av bedömningen av arbetsuppgifterna. Underhåll och justering görs vid behov, dock minst en gång om året.
TILLÄMPN.
Under de första två åren efter införandet av ett nytt lönesystem utförs ovan nämnda underhåll och justering minst två gånger per år.
Arbetsgivaren registrerar hur förändringar i arbetsuppgifterna påverkar underhållet och justeringen av bedömningen. Noteringarna ges huvudförtroendemannen för kännedom.
TILLÄMPN.
Oberoende av noteringarna utförs arbetena på det sätt som i 9 § har bestämts om arbetsarrangemang.
Meningsskiljaktigheter
Meningsskiljaktigheter om lönesystem eller periodlöner kan föras till förbunden för behandling i enlighet med bestämmelserna i 27
§ i kollektivavtalet.
Om förbunden inte kan nå samförstånd, kan meningsskiljaktigheten underställas förlikningsnämnden för avgörande.
Prestationslöner Prestationslönearbete
Prestationslöneformerna är ackord och arvodeslön.
Arbeten som till sin art är sådana att arbetstagarens lön kan bestämmas utgående från det utförda arbetets kvalitet eller kvantitet kan utföras som prestationslönearbete.
För prestationslönearbete får arbetstagaren minst en lön som motsvarar den periodlön som betalas för motsvarande arbete.
Avtal om prissättning
Om prissättningen av prestationslönearbete avtalas lokalt och, om möjligt, redan innan arbetet inleds. Ett avtal om prissättning av prestationslönearbete gäller för viss tid eller tills vidare, varvid det upphör genom uppsägning. Avtalet om prissättning av prestationslönearbete framläggs på arbetsplatsen till påseende för de aktuella arbetstagarna.
Om parterna inte kan avtala om prissättningen utförs arbetet enligt periodlön. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gällande prissättningen behandlas i enlighet med den i kollektivavtalet avtalade förhandlingsordningen.
Ändring av prissättning
På arbetsgivarens eller arbetstagarnas initiativ kan grunderna för prissättningen omvärderas genom lokala förhandlingar.
Om det finns grundade skäl ska enhetspriset justeras. Det justerade enhetspriset tillämpas från och med uppgörandet av avtalet.
Under den tid som förhandlingar förs om ändring av prissättningen och arbetsresultatet är oförändrat, betalas lön enligt arbetstagarens medeltiminkomst.
Xxxxxxx- och arvodesarbete som övertidsarbete
Om ackords- eller arvodesarbete måste utföras som övertidsarbete eller på annan dag än vardag, betalas förhöjd lön i enlighet med 16 §.
Löneperioden är två sådana arbetsveckor som avses i kollektivavtalet.
En ofullständig löneperiod är en löneperiod där det ingår ett kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) eller då självständighetsdagen eller kyrklig högtidsdag infaller på annan dag än lördag och antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheterna i arbetstagarens skiftschema eller timschema multiplicerade med 8 är färre än 80.
Periodlön
En arbetstagare får lönen som periodlön, vilket är lön för tidsarbete som utförs under löneperiodens ordinarie arbetstid.
Om en arbetstagare utför ordinarie arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) ingår dock inte grunddelen i periodlönen, med undantag av
arbete som avses i fjärde stycket i 6.3.1.
Timlönen erhålls genom att för kontinuerligt skiftarbete (atf 37) dividera periodlönen med talet 82 och för övriga arbetstidsformer med talet 80.
Om arbetstidsformen eller arbetsskiftet växlar under löneperioden är koefficienten för periodlönen 80. Om arbetsskiftet växlar i kontinuerligt skiftarbete (atf 37) är koefficienten för periodlönen 82.
Periodlönen för en deltidsanställd beräknas genom att multiplicera löneperiodens ordinarie arbetstimmar med timlönen.
Lönedag
Fredagen under löneperiodens andra vecka är lönedag. Då utbetalas föregående löneperiods periodlön, tillägg och ersättningar.
Om lönedagen infaller på första maj, självständighetsdagen eller en kyrklig högtidsdag, betalas lönen på föregående vardag.
Lönedagen kan lokalt avtalas på något annat sätt.
Ändringar i lönegrunderna
Permanenta ändringar i lönegrunderna beaktas i periodlönen från och med början av följande hela löneperiod. En ändring är permanent om den pågår under minst en hel löneperiod.
Andra ändringar i lönegrunderna beaktas per timme.
Tillägg och ersättningar
Poster som inte ingår i periodlönen, t.ex. skift- och bastutillägg, förhöjningsdelar för söndagsarbete och övertidsersättningarnas grund- och förhöjningsdelar, betalas på basis av timspecifik lönebokföring.
Prestationslönearbete
13.6.1 Lönebetalning vid prestationslönearbete
En arbetstagare som utför prestationslönearbete betalas en periodlön som grundar sig på tidsarbete eller annat arbete och till vilken läggs eller från vilken avdras differensen mellan inkomsten enligt den på en uppgifts- och timspecifik lönebokföring grundade ackordsprissättningen och periodlönen för motsvarande tidsperiod.
13.6.2 Separat ersättning för ofullständig löneperiod i prestationslönearbete
För en ofullständig löneperiod betalas till arbetstagare som får prestationslön i annat än kontinuerligt skiftarbete den i 15 § i detta avtal avsedda genomsnittliga andelen av tillägg och arvoden för de timmar som erhålls då man från 80 timmar minskar löneperiodens sammanlagda antal ordinarie arbetsskift och skiftledigheter multiplicerat med talet 8.
TILLÄMPN.
För att ersättningen ska betalas förutsätts att arbetsgivaren har lönebetalningsskyldighet för den aktuella perioden och att arbetstagaren har gjort minst hälften av löneperiodens arbetstimmar i annat än kontinuerligt skiftarbete och minst hälften av löneperiodens arbetstimmar i prestationslönearbete.
Separat ersättning betalas inte om den dag som orsakar en ofullständig löneperiod infaller under semester.
Exempel:
Arbetstid enligt atf 15 är 72 timmar under den löneperiod där midsommar infaller | |
* tidsarbete | 24 timmar |
* premiearbete | 48 timmar |
* genomsnittlig andel av tillägg och premier (ka 15 §) | 1 euro |
* timlön | 10 euro |
* periodlön | 800 euro |
* förtjänst i premiearbete | 480 euro |
Arbetstagarens lön för löneperioden: | |
* periodlön | 800 euro |
* förtjänsten i premiearbete minskad med periodlönen för motsvarande period 480 – 10 x 40 | 80 euro |
* särskild ersättning (8 x 1 euro) | 8 euro |
Sammanlagt | 888 euro |
Frånvaro utan lön
I dagarbete (atf 15, 16) och i intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35 och 36) avdras från periodlönen genom att antalet frånvarotimmar multipliceras med arbetstagarens timlön.
Frånvaro utan lön i kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete (atf 37, 17 och
27) avdras från periodlönen i proportion till antalet arbetsskift och skiftledigheter i arbetstagarens skiftschema.
Under löneperioder där det ingår kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) avdras oavlönad frånvaro från periodlönen i kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete (atf 37, 17, 27) genom att antalet frånvarotimmar multipliceras med arbetstagarens timlön, i det fall att antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter i arbetstagarens skiftschema eller timschema multiplicerade med 8 är färre än 80.
Periodlön eller del därav betalas dock inte till arbetstagaren, om arbetsgivaren inte har lönebetalningsskyldighet för löneperioden.
Lönebetalning vid anställningsförhållandets början
Under den löneperiod då arbetstagarens anställningsförhållande börjar, betalas lön enligt utförda arbetstimmar. Bestämmelserna om periodlön börjar tillämpas från och med början av den andra löneperioden.
Om anställningsförhållandet börjar under löneperiodens första vecka får arbetstagaren på följande veckas lönebetalningsdag ett löneförskott för den första veckans ordinarie arbetstid. Löneförskottet avdras vid följande löneutbetalning.
En arbetstagare vars anställningsförhållande börjar under löneperiodens andra vecka får lönen på följande löneperiods lönebetalningsdag.
Avlöning vid förflyttning till annat arbete
1. Om en arbetstagare som får tidslön flyttas till ett arbete med lägre lön, ska lönen inte sänkas förrän 14 dagar passerat från anmälan om förflyttningen och arbetstagaren har flyttat till det nya arbetet.
Om en arbetstagare som får tidslön flyttas till ett arbete med högre lön, höjs lönen genast då det nya arbetet börjar.
Om en ackordsarbetare av någon annan orsak än brist på ackordsarbete förflyttas till ett annat arbete och en annan arbetstagare på grund av förflyttningen utför hans eller hennes arbete, får den förflyttade arbetstagaren inkomst enligt sitt tidigare arbete, dock högst under 14 dagar från anmälan om förflyttningen.
2. Om en arbetstagare som i arbetet löper risk för yrkessjukdom av hälsoskäl temporärt förflyttas till andra uppgifter ska hans eller hennes inkomst från ordinarie arbetstid (jämte standardtillägg) inte sänkas till följd av detta.
3. Om en arbetstagare som har fyllt 50 år och vars anställning hos samma företag inom ramen för detta avtal har pågått i minst 20 år har förlorat arbetsförmågan till den grad att han eller hon inte längre kan utföra sitt tidigare arbete, rekommenderar förbunden att den aktuella arbetsgivaren flyttar arbetstagaren till en uppgift där den medeltiminkomst som uppnåtts i det tidigare arbetet inte sjunker under 1,5 år räknat från förflyttningen och periodlönen inte sjunker efter 1,5 år.
Medeltiminkomst
Hur medeltiminkomsten bildas
Medeltiminkomsten bildas genom att man till periodlönens gällande timlön lägger ett genomsnittligt tillägg.
TILLÄMPN.
Då en arbetstagare betalas enligt medeltiminkomst betalas inte skifttillägg eller andra löneposter som ingår i det genomsnittliga tillägget.
Beräkning av det genomsnittliga tillägget
Det genomsnittliga tillägget erhålls genom att lägga samman de tillägg som utöver periodlönens timlön utbetalats under det föregående kvartalets löneperioder. Summan av tilläggen divideras med antalet utförda arbetstimmar under samma tidsperiod.
Tilläggen är miljö-, bastu- och skiftarbetestillägg samt de för prestationslönearbete betalda andelar som överskrider periodlönens timlön exklusive förhöjningar för övertidsarbete, söndagsarbete och arbete under driftstopp.
TILLÄMPN.
I det genomsnittliga tillägget ingår även bl.a.
- tillägg för arbetshandledning,
- naturaförmåner och
- tillfälliga ändringar av timlönen under löneperioden.
I det genomsnittliga tillägget ingår inte bl.a.
- förhöjningsdelar för övertid, arbete under driftstopp och söndagsarbete,
- ersättningar för veckoledighet,
- utrycknings- och beredskapspenning,
- ersättningar för arbetsredskap,
- tilläggsersättningar enligt punkt 28.6,
- separata ersättningar för ofullständiga löneperioder,
- lön som betalats för annat än arbetstid, bl.a. semesterlön, semesterpenning (före semestern), skiftledighetspenning, lön för sjukdomstid eller tjänsteårsersättning, och inte heller
- arvoden för initiativ, skrifter eller möten.
Från summan av kvartalets tillägg avdras de löneandelar som avses i 13.6.1.
Om ett genomsnittligt tillägg inte kan fastställas för arbetstagaren utgående från föregående kvartal, tillämpas det genomsnittliga tillägget för den föregående hela löneperioden eller det genomsnittliga tillägget för motsvarande arbetstagargrupp under föregående kvartal.
Om arbetstagaren under kvartalet har arbetat in mer än två skiftledigheter som tagits ut i överskott, korrigeras det genomsnittliga tillägget genom att de inarbetade timmarna avdras från divisorn.
Tillämpning av det genomsnittliga tillägget
Det genomsnittliga tillägget tillämpas efter slutet av ett kvartal från början av den andra eller, om löneberäkningen förutsätter det, den tredje löneperioden fram till början av motsvarande löneperiod under det följande kvartalet.
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR
Övertidsersättningar och förhöjd lön Dygnsövertid
Arbete som utförs utöver den ordinarie dygnsarbetstiden är dygnsövertid.
För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
TILLÄMPN.
Om en arbetstagare som arbetar enligt arbetstidsformerna 35, 36 eller 37 måste fortsätta arbeta omedelbart efter att det ordinarie arbetsskiftet har slutat, anses det utförda arbetet utgöra dygnsövertid, även om dygnet hinner växla.
Veckoövertid
16.2.1 Huvudregel
Veckoövertid är arbetstid som utan att överstiga den ordinarie dygnsarbetstiden överstiger den ordinarie veckoarbetstiden, under förutsättning att flyttning av ledig dag inte har avtalats i enlighet med punkt 6.9.2.
16.2.2 Regel om ledigt dygn
I arbetstidsformerna 17, 27 och 37 är veckoövertid arbete som utförs under ordinarie ledigt dygn, om arbetstagaren fortsätter med arbetet omedelbart efter ett tidigare arbetsskift.
Med ledigt dygn avses dygn som i enlighet med kollektivavtalet och enligt arbetstidsform 37 infaller mellan schemalagda arbetsdagar samt mellan arbetsdagar och skiftledigheter. Dagar som infaller mellan skiftledigheter under en 14 dygn lång ledig period räknas dock inte till lediga dygn.
16.2.3 Regel om femte dag
Om en arbetstagare arbetar fem dagar i följd utgör den femte dagen veckoövertid (i kort rotation den sjunde dagen), i det fall att arbetstagarens arbetsskift eller arbetstidsform växlar på en arbetsdag efter ett ledigt dygn och före nästa lediga dygn och arbetstagaren under denna tid arbetar minst ett arbetsskift i arbetstidsform 17, 27 eller 37.
16.2.4 Regel om övergångslöneperiod (atf 37)
Om en arbetstagares arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete växlar, utgör den arbetstid som överstiger 82 ordinarie arbetstimmar under löneperioden i fråga veckoövertid.
Om arbetstagaren flyttas till kontinuerligt skiftarbete eller från kontinuerligt skiftarbete till en annan arbetstidsform utgör det arbete som överstiger 80 ordinarie arbetstimmar under löneperioden i fråga veckoövertid.
Om förflyttningen leder till extra vilodagar ska arbetstagaren ges tillfälle att arbeta så att inkomsten från ordinarie arbetstid inte minskar.
Regeln om övergångslöneperiod tillämpas inte om arbetstagaren byter arbetsskift för att förkorta arbetstiden i atf 37 i samband med nödvändig ändring av skiftschemat.
16.2.5 Regel om ofullständig löneperiod
Om en arbetstagares arbetstidsform eller arbetsskift växlar under en ofullständig löneperiod är veckoövertid arbete som överstiger det timantal som beräknats på basis av antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter enligt det skift- eller timschema som tillämpades i början av löneperioden.
16.2.6 Ersättning för veckoövertid
För övertidsarbete per vecka betalas lön förhöjd med 50 % för de 8 första timmarna
och för de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
För veckoövertid i arbetstidsformerna 17, 27 och 37 samt för veckoövertid som grundar sig på regeln om ledigt dygn betalas dock lönen förhöjd med 100 procent.
Övertidsersättning efter 8 veckoövertidstimmar
Allt övertidsarbete ersätts med lön förhöjd med 100 % efter 8 timmar övertidsarbete per vecka.
Nattövertid
För övertid som i skiftarbete utförs mellan klockan 22.00 och
06.00 och i dagarbete mellan klockan 22.00 och 07.00 betalas lönen förhöjd med 100 procent.
TILLÄMPN.
Om det avtalats att den ordinarie arbetstiden börjar klockan 06.00, betalas lönen förhöjd med 100 procent fram till nämnda klockslag.
Ersättning av arbete under veckoledighet
Ledigheten per vecka ska ordnas så att den under löneperioden är i genomsnitt 35 timmar och att den oavbrutna ledigheten per vecka omfattar minst 24 timmar.
Avvikande från det ovan nämnda granskas inte genomsnittet i kontinuerligt treskiftsarbete (atf 37), utan den oavbrutna ledigheten per vecka ska vara 24 timmar.
Om en arbetstagare måste arbeta under alla dagar i veckan och därmed även under sådan ledighet per vecka som avses i 31 § i arbetstidslagen, ersätts den tid som använts för arbete på det sätt som avses i
32 § 2 mom. i arbetstidslagen.
TILLÄMPN.
Minst hälften av ledigheten per vecka ska förläggas till veckans sista lediga dag enligt det timschema som var i kraft i början av veckan.
En arbetstagare har inte rätt till den i denna punkt avsedda ersättningen om han eller hon har varit frånvarande från arbetet under någon som helst dag eller av något som helst skäl (t.ex. semester, sjukdom eller annan ledig dag) under veckan så att det mellan arbetsskiften återstår 24 timmar i kontinuerligt skiftarbete och 35 timmar i övriga arbetstidsformer.
Arbete på påskaftonen
I arbetstidsformerna 15, 16, 25, 26, 35 och 36 ersätts arbete under påskaftonen fram till klockan 14.00 på samma sätt som veckoövertid.
I arbetstidsformerna 17, 27 och 37 ingår morgonskift som enligt timschemat utförs på påskaftonen i periodlönen.
Arbete på lördagen i den vecka Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller
För arbetstimmar utförda på lördagen i den vecka Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx infaller betalas arbetstagarna en extra timlön.
Driftstoppsersättning
För arbete som utförs under midsommarens och julens driftstopp i enlighet med punkt 6.4.1 betalas lönen förhöjd med 200 procent och inkluderar då söndags- och övertidsersättningar.
På samma sätt ersätts arbete
- på självständighetsdagen, om den infaller på en söndag,
- mellan klockan 14.00 på nyårsafton och klockan 06.00 följande vardag i skiftarbete och klockan 07.00 i dagarbete,
- mellan klockan 14.00 på påskafton och klockan 06.00 tisdagen efter påsk i skiftarbete och klockan 07.00 i dagarbete, och
- mellan klockan 22.00 på pingstafton och klockan 06.00 dagen efter pingst i skiftarbete och klockan 07.00 i dagarbete.
Till dagarbetare betalas driftstoppsersättning även för arbete som utförs på den första söndagen efter julens driftstopp.
Bastutillägg
Mellan kl. 06.00 på lördag eller helgafton och kl. 06.00 på söndag eller helgdag betalas till arbetstagaren för varje arbetstimme ett separat bastutillägg, som uppgår till 23,05 procent av pappersindustrins medeltiminkomst under det fjärde kvartalet. (Summan av kolumnerna 5 och 6 i pappersindustrins lönestatistik.)
Om flera helgaftnar och lördagar följer på varandra betalas bastutillägg endast för den första. För bastutillägget betalas förhöjningar för driftstopp och övertid som förutsätts i kollektivavtalet.
PM 1. Bastutillägget som baseras på det fjärde kvartalet tillämpas från början av det därpå följande fjärde kvartalet.
Tjänsteårsersättning Tjänsteårsersättningens storlek
En arbetstagare får en tjänsteårsersättning som fastställs utgående från hans eller hennes medeltiminkomst och anställningens längd.
Tjänsteårsersättningen bestäms på basis av hur länge anställningsförhållandet pågått oavbrutet på den sista dagen av det statistiska kvartalet enligt följande:
Anställningens längd | Tjänsteårsersättningens storlek | ||||
minst | 1 | år | 2,54 | x | genomsnittlig timförtjänst |
” | 3 | ” | 8,54 | x | |
” | 6 | ” | 14,54 | x | ” |
” | 9 | ” | 26,54 | x | ” |
” | 12 | ” | 32,54 | x | ” |
” | 18 | ” | 38,54 | x | ” |
TILLÄMPN.
I anställningsförhållandets längd räknas tid som arbetstagaren oavbrutet har varit i tjänst hos ett och samma företag som är medlem i Skogsindustrin rf.
Till anställningsförhållandets längd läggs även tid då arbetstagaren har lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller fullgör värnplikt.
Anställningsförhållandets längd utökas inte av vårdledighet, studieledighet eller av tid då anställningen på annat sätt är vilande.
Rätt till tjänsteårsersättningen och hur den betalas
En arbetstagare har rätt till tjänsteårsersättning alltid då han eller hon är anställd hos företaget på ersättningens betalningsdag.
Tjänsteårsersättningen betalas på den andra
lönebetalningsdag som följer på utgången av det statistiska kvartalet på basis av den medeltiminkomst som tillämpas i lönebetalningen.
TILLÄMPN.
Till en arbetstagare som har vårdledigt betalas 1/3 av tjänsteårsersättningen för varje månad som berättigar till semester under det kvartal som föregår betalningsdagen för tjänsteårsersättningen.
För det kvartal då en arbetstagares anställningsförhållande upphör eller då han eller hon påbörjar fullgörande av värnplikt betalas 1/3 av tjänsteårsersättningen för varje månad som berättigar till semester.
Tjänsteårsersättning betalas inte till en arbetstagare som fullgör värnplikt och militärtjänst.
Tjänsteårsersättningen läggs inte till kvalifikationsårets inkomst.
Byte av tjänsteårsersättning mot ledighet
18.3.1 Delvis arbetsoförmögna
Tjänsteårsersättning som betalas under ett skatteår kan bytas ut mot en sammanhängande högst fyra veckor lång ledighet under en tid som med tanke på produktionen är gynnsam.
Denna rätt har en arbetstagare som har fyllt 50 år, varit anställd i minst 20 år hos samma företag inom ramen för kollektivavtalet för pappersindustrin samt har förlorat arbetsförmågan till den grad att han eller hon inte längre kan utföra sitt tidigare arbete och har omplacerats.
18.3.2 55 år fyllda
För att öka välbefinnandet i arbetet och ork i arbetet har 55 år fyllda, som varit anställda hos samma arbetsgivare utan avbrott i minst 20 år, har rätt till byte av tjänsteårsersättning mot ledighet, högst 1 vecka per beskattningsår, genom att anmäla detta till arbetsgivaren före beskattningsårets början.
Anmälan binder arbetstagaren.
Xxxxxx ledighet hålls oavbrutet omedelbart innan arbetstagaren går i ålderspension.
Längden på ledigheten bestäms så att en tjänsteårsersättning som betalas kvartalsvis berättigar till en vecka lång oavbruten ledighet.
Under ledigheten betalas arbetstagaren lön enligt timschemat för arbetsdagar och skiftesledigheter och arbetsskiften likställs med arbetad tid när årsledighet och skiftesledighet intjänas.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan ledigheten hålls, ersätts ledighet som inte har tagits ur enligt gällande medeltiminkomst. Som koefficient tillämpas koefficienten som avses i 18.1.
När en arbetstagare flyttar över för att arbeta på deltid tas ledigheten ut innan arbetstagaren övergår till deltidsarbetet, om inte annat avtalats.
I deltidsarbete jämkas sparande av ledighet enligt heltidsarbete och arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka enligt kollektivavtalet. På detta vis tas sparad ledighet ut på samma sätt som vid heltidsanställning.
Arbetstagare som har rätt till byte av tjänsteårsersättning mot ledighet enligt 18.3.1 har inte den rätt som avses i
denna bestämmelse.
Arbetstagaren och arbetsgivaren kan utan hinder av denna bestämmelse avtala annat om byte av tjänsteårsersättning mot ledighet och hur ledigheten tas ut.
Skifttillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete Skifttillägg
Till en arbetstagare betalas tillägg för kvällsskift för ordinarie skiftarbete som utförs mellan kl. 14.00 och 22.00 samt tillägg för nattskift för ordinarie skiftarbete som utförs mellan kl.
22.00 och 06.00.
Om ett skift enligt lokalt avtalad praxis börjar och slutar på annan tidpunkt än vad som nämns ovan, betalas skifttilläggen dock för 8 timmar.
Tillägget för kvällsskift är 7,14 procent och för nattskift 12,81 procent av pappersindustrins medeltiminkomst under det fjärde kvartalet (summan av kolumnerna 5 och 6 i pappersindustrins lönestatistik).
De ovan nämnda tilläggen tillämpas från början av det därpå följande fjärde kvartalet.
Till en arbetstagare som arbetar över omedelbart efter sitt eget ordinarie arbetsskift betalas för den här tiden samma skifttillägg som det som betalas till arbetstagaren som arbetar i det aktuella skiftet.
TILLÄMPN.
I treskiftsarbete betalas för timmar som utförs efter ett kvällsskift (övertidsarbete) tillägg för nattskift med förhöjning enligt punkt 19.3.
I tvåskiftsarbete betalas för timmar som utförs efter ett kvällsskift (övertidsarbete) ett tillägg för kvällsskift med förhöjning enligt punkt 19.3.
Tillägg för kvälls- och nattarbete (atf 15, 16, 17)
För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete, men som utförs med avvikelse från den ordinarie arbetstid som är praxis på arbetsplatsen (kvälls- och nattarbete) betalas förhöjning enligt följande:
- för arbete som utförts mellan kl. 16.00 och 22.00 betalas en ersättning som motsvarar tillägget för kvällsskift
- för arbete som utförts mellan kl. 22.00 och 06.00 betalas en ersättning som motsvarar tillägget för nattskift.
Till en arbetstagare som har fått tillägg för kvälls- eller nattskift för ordinarie arbetstid på det sätt som avses i denna punkt, betalas också för övertidstimmar som utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstiden samma förhöjda tillägg som under den ordinarie arbetstiden.
Tillägg för kvälls- och nattarbete tillämpas inte på arbete som i enlighet med punkt 6.4 utförs under driftstopp.
Förhöjning av tilläggen
För ovan nämnda tillägg betalas övertids- och söndagsförhöjning samt de tillägg som avses i 16.8 i kollektivavtalet.
Utryckningspenning
1. Om en arbetstagare utan föregående varsel kallas till arbete utanför den ordinarie arbetstiden då han eller hon redan har lämnat arbetsplatsen, betalas utöver den egentliga lönen och oberoende av hur lång tid arbetet kräver en särskild utryckningspenning enligt följande:
a) om kallelsen till utryckningsarbete har getts under sådan dygnsvilopaus som inte kan räknas till arbetstid uppgår utryckningspenningen till en timmes medeltiminkomst,
b) om kallelsen till utryckningsarbete har getts utanför dygnsarbetstiden mellan kl.
06.00 och 22.00 för skiftarbetare och mellan kl. 07.00 och
22.00 för dagarbetare, uppgår utryckningspenningen till två timmars medeltiminkomst, och
c) om kallelsen till utryckningsarbete har getts utanför dygnsarbetstiden mellan kl.
22.00 och 06.00 för skiftarbetare och mellan kl. 22.00 och
07.00 för dagarbetare, uppgår utryckningspenningen till tre timmars medeltiminkomst.
2. För arbetstid som är kortare än en timme betalas lön för en timme.
TILLÄMPN.
En arbetstagare som har lämnat arbetsplatsen efter att den ordinarie arbetstiden har löpt ut, men ännu inte har lämnat fabriksområdet, har rätt att få utryckningspenning.
3. Söndags- eller övertidsförhöjning läggs inte till utryckningspenning.
Tillägg för extremt tungt och extremt smutsigt arbete
Lokalt kan avtalas om förhöjd lön för arbeten som utförs i onormalt tunga, smutsiga eller svåra förhållanden.
PM 1. I arbeten där man lokalt avtalat om tillägg för extremt tungt eller extremt smutsigt arbete betalas detta tillägg till var och en som utför det aktuella arbetet oberoende av till vilken grupp arbetstagaren hör.
Arbetstagare i vakanser får tillägget om den aktuella uppgiften inte ingår i vakansens uppgifter.
Resekostnader och dagpenning Ersättning för resekostnader
Om en arbetstagare på arbetsgivarens förordnande måste arbeta på främmande ort, ersätter arbetsgivaren alla nödvändiga resekostnader.
22.1.1 Arbetsresans början och slut
Arbetsresan och resedygnet börjar när arbetstagaren beger sig till kommenderingsplatsen från sin arbetsplats eller bostad och upphör när han eller hon återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden, anses resan och resedygnet upphöra när han eller hon återvänder till sin bostad.
22.1.2 Meddelande om arbetskommendering för underhållspersonal
En arbetskommendering för en arbetstagare som huvudsakligen arbetar med underhållsuppgifter ska meddelas arbetstagaren senast på den tredje dagen före resan.
Man kan dock avvika från ovan nämnda anmälningstid om arbetsavtalet som ingåtts med arbetstagaren eller arbetstagarens normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständigt resande eller återkommande korta arbetskommenderingar eller om det är fråga om en brådskande arbetskommendering.
Lön för restid
För den som utför tidsarbete ingår ersättningen för ordinarie arbetstid som åtgår för restid i periodlönen, medan den som utför prestationslönearbete får en ersättning som grundar sig på medeltiminkomsten. Om resandet har skett efter den ordinarie arbetstiden, får arbetstagaren en ersättning som motsvarar timlönen för ordinarie arbetstid så att lön för restiden samt lön för arbete under ordinarie arbetstid utbetalas för högst 16 timmar per dygn. Om en sovplats har ordnats för arbetstagaren erläggs inte nämnda ersättning för tiden mellan kl. 21.00 och 07.00.
Rätt till dagpenning
En arbetstagares rätt till dagpenning bestäms utgående från skattestyrelsens gällande beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar.
Användning av egen bil
Om man redan före en resa har avtalat om att en arbetstagare använder egen bil för en arbetsresa, erläggs för detta och för transport av andra personer eller varor enligt arbetsgivarens förordnande ersättning enligt skattestyrelsens gällande beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar.
Måltidsersättning
Då en arbetstagare inte har rätt till dagpenning under en arbetsreda eller på grund av arbetet inte har möjlighet att inta sin måltid på sitt sedvanliga måltidsställe under måltidspausen, får han eller hon en måltidsersättning enligt skattestyrelsens gällande beslut. Måltidsersättningen betalas till dubbelt belopp om arbetet jämte resorna pågår minst 10 timmar.
Sjukhusdagpenning
Om en arbetstagare måste läggas in på sjukhus på kommenderingsorten betalar arbetsgivaren i stället för normal dagpenning en sjukhusdagpenning på 3,03 euro per dygn fram till dess att arbetsgivaren är skyldig att erlägga lön för sjukdomstid.
En arbetstagare har inte rätt till sjukhusdagpenning om han eller hon med stöd av en försäkring som bekostas av arbetsgivaren får ersättning för den vårddagsavgift som sjukhuset uppbär.
Inkvarteringskostnader
Arbetsgivaren utreder före en arbetstagares avfärd till en arbetskommendering möjligheterna till inkvartering på kommenderingsorten eller i dess närhet och reserverar vid behov en inkvartering åt arbetstagaren.
Om inkvartering inte har reserverats för arbetstagaren, betalar arbetsgivaren mot en godkänd utredning ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen.
Nattresepenning på det belopp som skattestyrelsen fastställt som skattefritt betalas för ett sådant till dagpenning berättigande resedygn, under vilket fri inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren eller då han eller hon inte fått
inkvarteringsersättning eller en sovplats under resan. Nattresepenning betalas dock inte om arbetstagaren omotiverat har underlåtit att utnyttja av arbetsgivaren reserverad och anvisad inkvartering.
Arbete utomlands
Vid researbete utomlands är det ändamålsenligt att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett skriftligt avtal om arbetsvillkoren redan före resan.
Bland andra följande faktorer kan ingå i avtalet:
- lön
- arbetstid och övertidsarbete
- semester
- inkvartering
- försäkringar
- insjuknande
- beskattning
- resor och besök hemma
- avbrott
En arbetstagare får inte utan samtycke sändas ut på en utlandskommendering, om det inte är fråga om en arbetstagare vars arbetsavtal och normala arbetsuppgifter förutsätter resor till utlandet.
Utomlandsdagpenning
Dagpenningens storlek och grunderna för den fastställs enligt skattestyrelsens gällande beslut om skattefria resekostnadsersättningar.
Övriga ersättningar Ersättning för arbetsredskap
Arbetstagare som i huvudsak måste använda egna arbetsredskap får ersättning för arbetsredskap, om detta på förhand avtalats med arbetsgivaren. Ersättningen betalas per kvartal och dess storlek är 30 gånger periodlönens timlön eller annan lokalt avtalad ersättning.
TILLÄMPN.
Ersättning för arbetsredskap betalas även för semester och avlönad sjukledighet.
Ersättning för arbetskläder
De tills vidare anställda arbetstagare till vilka arbetstagaren inte skaffar arbetskläder får en årlig ersättning för arbetskläder.
Ersättningen uppgår för arbetstagare på maskin-, el-, mätar- och bilreparationsavdelningar samt på bygg- och utearbeteavdelningar till 55,50 euro och för andra arbetstagare till 36,16 euro.
Ersättningen betalas i samband med den första löneutbetalningen i september eller på annan tidpunkt som avtalas lokalt.
Samhälleliga förtroendeuppdrag
Arbetsgivaren ersätter en arbetstagare för det inkomstbortfall som föranleds av skötseln av ett sådant kommunalt förtroendeuppdrag för vilket kommunen eller samkommunen med stöd av 82 § i kommunallagen är skyldig att ersätta inkomstbortfall.
TILLÄMPN. KOMMUNALA FÖRTROENDEUPPDRAG
Ersättning för inkomstbortfall betalas endast för den tid som åtgår för ovan nämnda organs egentliga möten. En arbetstagare som är fullmäktigeledamot kan delta i gruppmöte (i regel högst en timme långt) som hålls omedelbart före kommunfullmäktiges
sammanträde utan att inkomsten sänks.
Arbetstagaren ska återvända till arbetsplatsen omedelbart efter mötet. Lokalt kan dock avtalas att om tiden på arbetsplatsen före eller efter mötet skulle bli mycket kort kan arbetstagaren avstå från att komma till arbetsplatsen utan att inkomsten för den skull sänks.
Arbetstagaren är skyldig att informera arbetsgivaren om mötestidpunkten genast när han eller hon själv fått kännedom om den.
Arbetstagaren ska med hänsyn till arrangemangen för ersättningen medverka till att den ersättning som kommunen erlägger till arbetsgivaren kan skötas så smidigt och snabbt som möjligt genom att lämna in ett intyg om mötets längd och deltagande i det samt genom att underteckna en fullmakt som berättigar arbetsgivaren att lyfta den av kommunen betalda ersättningen för inkomstbortfall.
Nödvändiga åtgärder ska planeras lokalt med iakttagande av kommunens arvodesstadga och betalningssätt.
Deltagande i skatterättelsenämndens möten ersätts på samma grunder.
50- och 60-årsdagar
En arbetstagare som är anställd tills vidare har rätt till ledighet med lön under arbetsskift som infaller på hans eller hennes 50- eller 60-årsdag.
TILLÄMPN.
I treskiftsarbete ges ledighet under nattskift som infaller under samma kalenderdygn som högtidsdagen.
Nära anhörigs begravningsdag eller egen bröllopsdag
En arbetstagare har rätt att få ledighet med lön under arbetsskift som infaller på en nära anhörigs begravningsdag samt på egen bröllopsdag.
TILLÄMPN.
Som nära anhörig räknas make/maka eller sambo, barn och adoptivbarn, föräldrar, far- och morföräldrar, bröder och systrar samt föräldrar till make/maka eller sambo.
Insjuknande barn
När barn under 10 år insjuknar plötsligt har barnets mor eller far rätt till avlönad frånvaro från arbetet för att ordna vård eller vårda barnet under en tillfällig och nödvändig frånvarotid.
En förutsättning för avlönad frånvaro är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att det sjuka barnets mor eller far är ensamstående.
För frånvarotiden betalas även lön om den ena förvärvsarbetande makan på grund av sjukdom, resa, arbete, boende på annan ort på grund av studier eller deltagande i kurs, fullgörande av värnplikt eller deltagande i repetitionsövning eller annat liknande hinder inte kan vårda barnet och annan vård inte kan ordnas.
En utredning enligt 24.2.1 ska ges över frånvaron.
TILLÄMPN.
Vid tillämpning av tredje stycket i denna punkt jämställs studier med förvärvsarbete.
Modern eller fadern ska i första hand försöka ordna vård. Vårdnadshavaren ska som utredning över frånvarons nödvändighet förelägga uppgift om barnets vårdplats samt om vilka möjligheter och förutsättningar de familjemedlemmar som bor i samma hushåll har att vårda barnet.
Om barnet insjuknar mitt under arbetsdagen betalas lön till slutet av arbetsskiftet den dag barnet insjuknar. På dagen efter insjuknandet tillämpas bestämmelserna om karenstid enligt
punkt 24.1.2.. Endast den ena föräldern har rätt till frånvaro för ett och samma insjuknande.
Med kort, tillfällig frånvaro avses frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar.
Frånvarons längd bestäms skilt i varje fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård samt sjukdomens art.
Frånvaro med lön likställs med arbetad tid vid bestämningen av semesterns längd.
Om barnets båda föräldrar är anställda av och arbetar i skift hos samma arbetsgivare och deras arbetsskift följer direkt på varandra, ges den hemmavarande föräldern möjlighet att utan förlust av lön vårda ett plötsligt insjuknat barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. Den avlönade frånvarons längd är i detta fall den tid det tar att färdas till och från arbetet.
När ett barn insjuknar iakttas bestämmelserna om sjukfrånvaro genom egen anmälan i 24.2.3.
Arbetsgivaren har vid behov rätt att kräva av arbetstagaren en utredning om frånvaron enligt 24.2.1.
Detaljerade anvisningar om anmälan om egen sjukdom gäller även anmälan om barnets sjukdom.
Uppbad
En arbetstagare får avlönad ledighet under arbetsskift som infaller på uppbådsdag eller dag för urvalstillfälle samt har rätt till avlönad frånvaro för läkarundersökning som anknyter till uppbåd.
Reservövningar
Arbetsgivaren betalar lön under reservövningar så att arbetstagaren tillsammans med reservistlönen får fulla löneförmåner.
TILLÄMPN.
Skiftledigheter åtgår under reservövningar. För skiftledighetsperioder får arbetstagaren normal lön samt den av staten erlagda reservistlönen.
Lön under frånvarotid och anmälan av frånvaro
Lön under frånvarotid som avses i denna paragraf betalas på det sätt som bestämts om lön för sjukdomstid i punkt 24.7.1.
TILLÄMPN.
Betalning förutsätter att frånvaron infaller under arbetstagarens ordinarie arbetsskift.
En arbetstagare ska anmäla frånvaro till arbetsgivaren så snart han eller hon blivit varse frånvarobehovet samt ordna frånvaron så att arbetstid inte förloras i onödan.
Vård av svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn har en sådan svår sjukdom som avses i 10 kap. 2 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (statsrådets beslut 1335/04), har rätt att vara borta från arbetet för att delta i vård eller rehabilitering av sitt barn eller i handledning i vården av barnet efter överenskommelse på förhand med arbetsgivaren.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
Sjukdom, olycksfall, moderskapsledighet och läkarundersökningar
Lön för sjukdomstid
24.1.1 Rätt till lön för sjukdomstid
En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstiden på det sätt som fastställs i denna punkt.
24.1.2 Anställningsförhållandet har pågått mindre än 6 månader
En arbetstagare vars anställningsförhållande har pågått kortare tid än 6 månader får lön för sjukdomstid från början av den andra dagen som skulle ha varit arbetsdag eller skiftledighet om arbetstagaren hade arbetat och senast till dess rätten till sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. Lön för sjukdomstid betalas även för väntedag (karensdag) då arbetsoförmågan på grund av sjukdom har fortsatt under hela den väntetid som avses i sjukförsäkringslagen.
Lön för sjukdomstid betalas dock inte om samma sjukdom återkommer inom 30 dagar från den dag då dagpenning enligt sjukförsäkringslagen senast har erlagts.
TILLÄMPN.
Om sjukdomen börjar mitt under ett arbetsskift betalas lön fram till slutet av skiftet och väntetiden är följande arbetsdag eller skiftledighet.
En arbetstagare som på grund av olycksfall i arbetet är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid under en tidsperiod på högst 35 dagar.
24.1.3 Anställningsförhållandet har pågått minst 6 månader
Om ett anställningsförhållande har pågått oavbrutet i minst sex månader har arbetstagaren rätt till lön för sjukdomstid under en tidsperiod på högst 35 dagar räknat från den dag arbetsoförmågan började.
På motsvarande sätt är tidsperioden
- 42 dagar om anställningen har pågått minst fem år och
- 56 dagar om anställningen har pågått minst tio år.
TILLÄMPN.
Till en arbetstagare som insjuknar under pågående arbetsskift betalas lön fram till slutet av arbetsskiftet och perioden på 35, 42 eller 56 dygn börjar följande dag. Om arbetstagaren tillfrisknar under skiftledigheterna och insjuknar på nytt klart efter tillfrisknandet börjar en ny lönebetalningsperiod för sjuklön. Lön betalas även då det är frågan om sådan upprepning av samma sjukdom som avses i sjukförsäkringslagen.
Utredning över sjukdom
24.2.1 Uppvisande av läkarintyg
Lönebetalning under sjukdomstiden förutsätter att arbetstagaren på begäran företer ett läkarintyg över sjukdomen eller hälsovårdsmyndighets förordnande om frånvaro.
TILLÄMPN.
Lokalt kan man avtala att intyg utfärdat av en företagshälsovårdare är tillräcklig grund för betalning av lön för sjukdomstid.
24.2.2 Uppvisande av läkarintyg vid återfall av samma sjukdom
Om ett anställningsförhållande har pågått minst 6 månader och arbetstagaren insjuknar i samma sjukdom på nytt inom högst 30 dagar från den dag då det senast betalades lön för sjukdomstid eller sjukdagpenning, är förutsättningen för betalning av lön för sjukdomstid att arbetstagaren, om arbetsgivaren kräver det, företer ett av företagets företagsläkare eller en annan av arbetsgivaren godkänd läkare utfärdat läkarintyg över sin sjukdom.
Om arbetsgivaren inte godkänner arbetstagarens läkarintyg och hänvisar denne till en annan utsedd läkare för undersökning,
ska arbetsgivaren ersätta arvodet för läkarintyget.
24.2.3 Sjukfrånvaro genom egen anmälan
Med avvikelse från punkt 1 i kollektivavtalet har en arbetstagare rätt att genom egen anmälan vara frånvarande från arbetet och få lön för sjukdomstid under en period på högst tre dygn.
Vid frånvaro på grund av längre sjukdom ska arbetstagaren i enlighet med punkt 1 lämna en utredning över den sjukdomstid som överstiger tre dagar.
Sjukfrånvaro genom egen anmälan är möjlig med beaktande av följande principer:
- sjukfrånvaron anmäls omedelbart muntligt till chefen och vid återgången till arbetet undertecknar arbetstagaren en utredning över orsaken till frånvaron,
- vid behov har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till företagsläkaren för undersökning,
- följden av att inte följa principerna som fastställs i den här bestämmelsen är att arbetstagaren förlorar sin rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom genom egen anmälan.
TILLÄMPN.
Sjukfrånvaro genom egen anmälan förutsätter att det på arbetsplatsen finns möjlighet till samtal vid återgång till arbetet, i vilket utreds om huruvida frånvaron beror på arbetet.
Lön under moderskaps- och faderskapsledighet
Om ett anställningsförhållande har pågått i minst sex månader får en moderskapsledig arbetstagare lön under 35 arbetsdagar och om anställningsförhållandet har pågått i minst 5 år får hon lön under 45 arbetsdagar.
I kontinuerligt skiftarbete (atf 37) betalas lön oberoende av vilket arbetsskift det gäller enligt följande:
Minst 6 mån. anställning:
lön för 30 arbetsdagar enligt mti lön för 5 skiftledigheter enligt mti
söndagsförhöjning under 5 arbetsdagar enligt mti
Minst 5 års anställning:
lön för 38 arbetsdagar enligt mti lön för 7 skiftledigheter enligt mti
söndagsförhöjning under 6 arbetsdagar enligt mti
Lön för moderskapsledighet betalas på de 4 första lönedagarna från moderskapsledighetens början så att en fjärdedel av lönens totalbelopp utbetalas på varje lönedag.
Vid adoption av barn under 7 år betalas till den hemmavarande adoptionsföräldern lön på ovan nämnda sätt. Utbetalning av lönen förutsätter att arbetstagaren har rätt till föräldrapenning och följer bestämmelserna för lyftande av den.
När ett anställningsförhållande har pågått i sex månader får en arbetstagare som har faderskapsledigt lön för de sex första arbetsdagarna i faderskapspenningsperioden. Lönen för faderskapsledighet betalas enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i punkt 24.7 på betalning av den lön som avses i denna punkt.
Läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter i enlighet med punkt 24.7 inkomstbortfallet för den tid som åtgår för läkarundersökning som behövs för att konstatera sjukdom samt för laboratorie- eller röntgenundersökning som läkaren ordinerat i samband med läkarundersökningen, såvida läkarmottagningen inte har skett utanför arbetstid.
Inkomstbortfallet ersätts även i följande fall:
- För tiden för en sådan läkarundersökning i samband med vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.
- Vid arbetsoförmåga till följd av läkarens undersökningsåtgärd och som varar högst ett dygn.
- Arbetstagaren har intagits på sjukhus för observation eller undersökning till följd av sjukdomssymptom.
- För tiden för en läkarundersökning som förutsätts av en kronisk sjukdom, förutsatt att undersökningen utförs av en specialläkare inom området i syfte att fastställa vård.
- Om sjukdomen väsentligt försämras och den anställda till följd av detta har varit tvungen att uppsöka läkare.
- Kontroll hos specialist, nödvändig för att fastställa behövlig vård eller då recept skrivs för hjälpredskap, t.ex. glasögon.
- För den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
- För tiden för arbetsoförmåga till följd av en behandlingsåtgärd som en cancersjukdom förutsätter.
Arbetsgivaren ersätter förlorad arbetsförtjänst för en gravid arbetstagare under den tid som åtgår för undersökning som är nödvändig för inhämtande av ett sådant läkar- eller hälsocentralsintyg som förutsätts för erhållande av moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, såvida mottagningen inte har skett utanför arbetstid.
Betalning av ersättningen förutsätter att läkarundersökningen samt eventuell laboratorie- eller röntgenundersökning har ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks. Om arbetstagaren får lön för sjukdomstid då läkarundersökningen utförs, erläggs inte ersättning för inkomstbortfall.
Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjuktid,om arbetstagarens anställningsförhållande har pågått mindre än sex månader.
Lagstadgade hälsokontroller
Arbetsgivaren ersätter en arbetstagare för inkomstbortfall under en tid som motsvarar de förlorade ordinarie arbetstimmarna till följd av hälsokontroll eller undersökning samt därtill anslutande resor, när det är frågan om
- åtgärd som avses i statsrådets beslut (1484/01) om lagstadgad företagshälsovård och som godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan,
- åtgärd som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) eller strålskyddslagen (592/91) eller
- undersökning som avses i lagen om företagshälsovård (1383/01) och som beror på att arbetstagaren inom samma företag förflyttas till sådan arbetsuppgift som förutsätter läkarundersökning.
En arbetstagare som hänvisas till i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller i en sådan undersökning förordnas till efterundersökning, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. För undersökning eller eftergranskning på annan ort erlägger arbetsgivaren även traktamente.
För undersökning som görs på arbetstagarens lediga tid betalas i ersättning för extra kostnader ett belopp som motsvarar minimidagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
Tandsjukdomar
Om en plötslig tandsjukdom orsakar arbetsoförmåga som kräver behandling under samma dag eller samma arbetsskift får arbetstagaren ersättning för inkomstbortfall för behandlingstiden enligt punkt 24.7, om han eller hon inte lyckas få en behandlingstid utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård påvisas med ett tandläkarintyg.
Betalning av lön för sjukdomstid och samordning av dagpenningar
24.7.1 Betalning av lön för sjukdomstid
Lön för sjukdomstid betalas som periodlön, vartill betalas skifttillägg och bastutillägg enligt timschemat.
Till en arbetstagare som utför prestationslönearbete betalas utöver periodlönen en andel för genomsnittliga ersättningar och arvoden.
TILLÄMPN.
En arbetstagare som utför både tids- och prestationslönearbete får lön för sjukdomstid utgående från den löneform som står för det största antalet arbetstimmar av löneperiodens ordinarie arbetstid.
Lön för sjukdomstid betalas med förhöjning för schemaenlig söndag, söckenhelg och tid som avses i andra stycket i punkt
16.8 och för tiden mellan kl. 22.00 på onsdagen i midsommarveckan och kl. 06.00 på midsommarafton samt mellan kl. 22.00 på dagen före julafton och kl. 06.00 på julafton.
Lön för sjukdomstid betalas inte om arbetstagaren har vållat sjukdomen eller olyckan uppsåtligen genom brottslig handling eller ansvarslöst leverne eller genom annan grov oaktsamhet.
TILLÄMPN.
Fackavdelningarna och deras förtroendemän ska förebygga missbruk.
Missbruk av sjuklöneförmånerna kan med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen leda till att arbetsavtalet upphör.
24.7.2 Samordning av dagpenningar
Från lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet avdras det som arbetstagaren för samma period får i dag-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller
i annan jämförbar ersättning med stöd av lag eller avtal. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av ersättningen från lönen till den del som den erläggs till arbetstagaren på basis av en frivillig försäkring som han eller hon helt eller delvis bekostar själv.
För den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet har arbetsgivaren rätt att som gottgörelse själv lyfta den i föregående stycke avsedda dag- eller moderskapspenningen eller därmed jämförbara ersättningen som tillkommer arbetstagaren eller att återfå motsvarande belopp av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren själv erlagt.
TILLÄMPN.
För den tid då arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid erläggs dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring till arbetsgivaren även för skiftledigheter.
Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas till följd av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till lägre belopp än han eller hon med stöd av lag skulle ha rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjukdomstid eller moderskapsledighet dra av den dagpenning eller del därav som på grund av arbetstagarens försummelse inte har presterats.
I fråga om en arbetstagares semester tillämpas gällande lagstiftning och detta kollektivavtal.
TILLÄMPN.
Vid beräkning av inkomsten enligt 25.5 utgörs kvalifikationsåret av löneperioderna (andra, tredje, fjärde och första statistiska kvartalet) under tiden
1.4–31.3.
Vid beräkning av medeltiminkomst enligt 25.5 för en löneperiod som innehåller såväl arbete som semester delas periodlönen upp i proportion till timschemats arbetsskift och de i semestern ingående skiftledigheterna.
Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. Om en arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har pågått utan avbrott minst ett år, har arbetstagaren rätt till semester under 2,5 vardagar för varje hel kvalifikationsmånad.
TILLÄMPN.
Enligt 24 § i semesterlagen får arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern eller en del av den ska börja på en ledig dag, om detta medför att antalet semesterdagar minskar. Denna bestämmelse ska tolkas så att semestern inte får börja på arbetstagarens lediga dag, om antalet lediga dagar som hör till eller anknyter till semester skulle minska.
Om arbetstagarens semester börjar eller slutar under en period med fyra nattskift, kallas arbetstagaren inte till arbete för ett ofullständigt nattskift och periodlönen betalas till fullt belopp.
Semester åtgår inte under kollektivavtalsenligt driftstopp i arbetstidsformerna 37, 17 och 27.
Dagar likställda med arbetade dagar
Dagar som är likställda med arbetade dagar vid beräkning av semesterns längd är utöver de arbetade dagar som fastställs i semesterlagen:
- arbetsdagar som använts för högst en månad långa fackföreningskurser,
- skiftledigheter som avses i 6 § i detta avtal,
- arbetsskift som infaller under deltagande i Pappersförbundets förbundsfullmäktiges,
förbundskommittés eller styrelses möte samt under FFC:s representantskapsmöte. Arbetstagaren ska när han eller hon ber om befrielse, visa upp en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagande i mötet;
- utjämningsledigheter som ges på basis av lokalt avtal för arbetsskift på högst 12 timmar.
Semester i kontinuerligt skiftarbete (atf 37)
25.3.1 Semester enligt alternativ 1, där skiftet är indelat i högst fem grupper sommartid
Varje grupp i skiftet får en oavbruten ledig period på 26 dygn under tiden 18.5−16.9. I den lediga perioden ingår semesterdagar enligt semesterlagen. Inom skiften verkställs rotationen av semestrar under en tid av högst 106 dygn. Den återstående delen av semestern ges under följande skiftledighetsperiod på 14 dygn eller följande två skiftledighetsperioder på 6 dygn.
En arbetstagare som har rätt till 30 semesterdagar kan ha fler semesterdagar än det finns vardagar enligt semesterlagen under sommarens ledighet på 26 dygn och höstens två skiftledighetsperioder på 6 dygn. De återstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperiod på 6 dygn så att det inte åtgår skiftledighet och semesterdagar samtidigt (= märkningssemester).
Om skiftschemat bygger på kort rotation som avses ovan i punkt
6.8.3 får varje grupp i skiftet en oavbruten ledig period på 24 dygn under tiden 18.5−16.9. I den lediga perioden ingår semesterdagar enligt semesterlagen. Inom skiften verkställs rotationen av semestrar under en tid av högst 104 dygn. Den återstående delen av semestern ges under följande fyra lediga perioder.
En arbetstagare som har rätt till 30 semesterdagar kan ha fler semesterdagar än det finns vardagar enligt semesterlagen under sommarens ledighet på 24 dygn och höstens fyra skiftledighetsperioder. De återstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperioder så att det inte åtgår skiftledighet och semesterdagar samtidigt (= märkningssemester).
TILLÄMPN.
En arbetstagare som har rätt till 30 semesterdagar har i regel kvar 8–12 semesterdagar för höstens lediga period på 14 dygn. Återstoden av den i perioden ingående ledigheten på 14 dygn är i enlighet med skiftschemat skiftledighetsdagar.
Om skiftledigheter inte ges till följd av ovan nämnda arrangemang, tillämpas punkt 6.8.8 på dessa skiftledigheter.
25.3.2 Semester i alternativ 2, där ett sjätte skift bildas sommartid
Varje skift får en oavbruten ledighet på 22 dygn under tiden 26.5−4.9, vari det i enlighet med semesterlagen ingår semesterdagar.
Den återstående delen av semestern ges under följande skiftledighetsperiod på 14 dygn eller under följande tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. En arbetstagare som har rätt till 30 semesterdagar kan ha fler semesterdagar än det finns vardagar enligt semesterlagen under sommarens ledighet på 22 dygn och skiftledighetsperiod på 14 dygn eller tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. De återstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperiod på 6 dygn så att det inte åtgår skiftledighet och semesterdagar samtidigt (= märkningssemester).
Om skiftledigheter inte ges till följd av ovan nämnda arrangemang, tillämpas punkt 6.8.8 på dessa skiftledigheter.
Exempel: Semester på hösten verkställs på följande sätt i kontinuerligt skiftarbete (6:e skift sommartid).
Intjänade semesterdagar 30 | |||||
Arbetsskift | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Antalet semesterdagar under en period på 100 dygn | 15 | 18 | 18 | 18 | 18 |
Antalet semesterdagar under höstens egentliga semesterperiod (3x period på 20 dygn) | 12 | 12 | 11 | 12 | 12 |
Markeringsledighetsperiod | 3 | 0 | 1 | 0 | 0 |
Arbetsskift driftstopp/arbetsskift/semest erdag
Egentlig semesterperiod | M | S | - | N | K |
under hösten | M | S | S | N | K |
- | M | S | N | K | |
K | M | - | N | - | |
K | M | - | - | N | |
K | M | S | S | N | |
K | - | M | S | N | |
- | K | M | S | N | |
N | K | M | SL | - | |
N | K | M | - | S | |
N | K | - | M | S | |
N | - | K | M | - | |
- | N | K | M | S | |
S | N | K | M | S | |
S | N | K | - | M | |
S | N | - | K | M | |
S | - | N | K | M | |
- | S | N | K | M | |
M | - | N | K | - | |
M | S | N | - | K | |
M | S | - | N | K | |
Markeringsledighetsperi od | M | - | S | N | K |
- | M | SL | N | K | |
K | M | SL | N | - | |
K | M | SL | - | N | |
K | M | - | - | N | |
K | - | M | SL | N |
- | K | M | SL | N |
N | K | M | SL | - |
N | K | M | - | - |
N | K | - | M | SL |
N | - | K | M | SL |
- | N | K | M | SL |
S | N | K | M | - |
SL | N | K | - | M |
S | N | - | K | M |
S | - | N | K | M |
- | - | N | K | M |
25.3.3 Semesterns placering för arbetstagare med rätt till 24 semesterdagar
En arbetstagare som har rätt till 24 semesterdagar har i regel kvar 2–8 semesterdagar för den del av semestern som ges på hösten. Eftersom det i ovan nämnda lediga perioder i regel ingår fler vardagar än det finns kvar semesterdagar enligt semesterlagen, är arbetstagaren skyldig att arbeta i början eller slutet av den lediga perioden. Antalet arbetsdagar är samma som antalet skiftledigheter i den lediga periodens början eller slut.
25.3.4 Semester i samband med produktionsstopp
Semestern kan ges i en sammanhängande period i samband med driftstopp av produktionsorsaker. Högst sex semesterdagar
kan då ges utanför perioden 26.5–4.9.
TILLÄMPN.
Att semestern är sammanhängande innebär att 24 semesterdagar tas ut. Strävan ska vara att sysselsätta de arbetstagare som inte får semester eller semesterlön för lika lång tid som driftstoppet pågår, om de före semestern meddelar att de önskar arbeta.
Driftstopp av produktionsorsaker kan arrangeras genom lokalt avtal om att dela upp sommarsemestern i två delar.
Minimilängden för den ena sammanhängande semesterdelen är då 12 dagar.
25.3.5 Framflyttning av semester vid sjukdom
Ifall en arbetstagare insjuknar före eller under semestern flyttas semestern enligt semesterlagen på arbetstagarens begäran.
Sjukfrånvaro genom egen anmälan ger inte rätt till flyttning av semestern.
Lön för sjukdomstid ska i dessa fall betalas enligt skiftledigheterna i timschemat. Skiftledigheter åtgår då inte.
TILLÄMPN.
Dessa skiftledigheter i timschemat likställs med ordinarie arbetsskift vid intjänandet av skiftledigheter. På motsvarande sätt intjänas inte skiftledigheter under framflyttad semester, om semestern hålls under samma beskattningsår.
Om en arbetstagare insjuknar före märkningssemester på hösten kan semestern flyttas fram till det innevarande beskattningsårets skiftledighetsperioder så att framflyttningen inte påverkar antalet semesterdagar.
Semesterpremie
Till arbetstagaren betalas på den andra lönebetalningsdagen i maj som semesterpremie 13 timmars lön för varje månad som berättigar till semester.
Beräkningsgrunden för semesterpremien (före semester) är efter första kvartalet den medeltiminkomst som gäller vid början av tredje kvartalet förhöjd med 3,4 procent. Om ovan nämnda medeltiminkomst för det första kvartalet inte är tillgänglig, tillämpas den medeltiminkomst som gäller vid
betalningstidpunkten (15 §).
En deltidsanställd arbetstagare får i semesterpremie (före semestern) 13 timmars ersättning för varje månad som berättigar till semester, om arbetstagarens genomsnittliga ordinarie dygnsarbetstid är minst 4 timmar.
Då en arbetstagares genomsnittliga arbetstid är mindre än 4 timmar per dygn betalas för varje månad som berättigar till semester en på medeltiminkomsten baserad ersättning som motsvarar den genomsnittliga dygnsarbetstiden.
TILLÄMPN.
Då en arbetstagare som omfattats av ett annat kollektivavtal flyttar inom ett och samma företag och därvid underställs pappersindustrins avtal, betalas semesterpremie (före semester) (13 x mti för varje månad som berättigar till semester) för de månader detta avtal har tillämpats på arbetstagaren.
Då en arbetstagare som omfattats av pappersindustrins avtal permanent flyttar inom ett och samma företag utan att anställningsförhållandet bryts och därvid underställs ett annat kollektivavtal, betalas semesterpremie (före semester) (13 x mti för varje månad som berättigar till semester) vid förflyttningen.
Lönebetalning under semesterperioden
Periodlönen betalas under semestern på de normala lönebetalningsdagarna. För periodlönen tillämpas koefficienten för den löneperiod under vilken semestern började.
Om semestern börjar då löneperioden växlar tillämpas koefficienten för den utgående löneperioden.
TILLÄMPN.
Om en löneförhöjning träder i kraft under en arbetstagares semester, höjs även de periodlöner som betalas under semestern i samma mån.
Uträkning av lön för semestertid
I företag som under pågående semesterkvalifikationsår ansluter sig som medlem till arbetsgivarförbundet, träder beräkningssättet nedan i kraft från början av det semesterkvalifikationsår som följer på inträdandet.
Semesterlön och semesterersättning
1) Den genomsnittliga timförtjänsten utgör grunden för beräkning av arbetstagarnas semesterlön och semesterersättning. Den beräknas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret betalats till arbetstagaren eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal för övertidsarbete, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar.
2) En arbetstagares semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimförtjänsten enligt i punkt 1) multipliceras med den koefficient i nedanstående tabell som svarar mot det antal semesterdagar som avses i 5 och 6.1 § semesterlag:
Semesterdagskoefficient antal
2 | 16,0 |
3 | 23,5 |
4 | 31,0 |
5 | 37,8 |
6 | 44,5 |
7 | 51,1 |
8 | 57,6 |
9 | 64,8 |
10 | 72,0 |
11 | 79,2 |
12 | 86,4 |
13 | 94,0 |
14 | 101,6 |
15 | 108,8 |
16 | 116,0 |
17 | 123,6 |
18 | 131,2 |
19 | 138,8 |
20 | 146,4 |
21 | 154,4 |
22 | 162,4 |
23 | 170,0 |
24 | 177,6 |
25 | 185,2 |
26 | 192,8 |
27 | 200,0 |
28 | 207,2 |
29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag.
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har underskridit 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen ändå genom att på motsvarande sätt multiplicera medeltimförtjänsten med det tal som erhålls då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
Med arbetstid jämställd tid
Vid fastställande av semesterns längd betraktas som likställd med arbetad tid den tid för vilken arbetstagaren har beviljats befrielse från arbetet för att delta i det egna fackförbundets förbundsmöte eller i förbundsfullmäktiges eller förbundskommissions eller ett motsvarande förvaltningsorgans möte. Som arbetstid betraktas också den tid under vilken arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands
Fackförbunds Centralorganisations FFC:s kongress. Arbetstagaren ska, när han eller hon ber om befrielse, visa upp en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagande i mötet.
Utjämningspost för semesterlön
På den första lönebetalningsdagen i juli betalas till arbetstagaren en utjämningspost för semesterlönen, som består av skillnaden mellan semesterlönen, som beräknats enligt 25.5, och periodlönerna under semestern.
Utjämningsposten för semesterlönen fastställs genom att dra av en kalkylerad summa som motsvarar periodlönerna under semestern från semesterlönen, som beräknats enligt 25.5.
Summan som ska dras av beräknas genom att multiplicera antalet semesterdagar med talet 6,67 och timlönsvariabeln för den periodlön som gäller i början av löneperioden innan arbetstagarens utjämningspost ska betalas.
När arbetstagarens anställningsförhållande upphör efter att utjämningsposten för semesterlönen har betalats, men framför allt innan semesterdagarna från det avslutade semesterkvalifikationsåret har hållits, dras från semesterersättningen av den betalda utjämningsposten och de periodlöner som betalats under semestern.
Semesterersättning när ett anställningsförhållande upphör
När anställningsförhållandet upphör betalas semesterersättning enligt en semesterlön som beräknats enligt 25.5. Dessutom betalas som semesterpremie (före semestern) för varje månad som enligt semesterlagen berättigar till semester 13 timmars lön enligt medeltiminkomsten (15 §).
Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern och semesterersättning
Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern betalas på normala lönedagar. På lönedagen betalas för varje semesterdag som ingår i löneperioden som dagslön en enskild semesterdags andel av den totala semesterlönen.
Deltidsanställda arbetstagares totala periodlön under semestern ja semesterersättning beräknas genom att samordna en arbetstagares semesterlön enligt semesterlöneavtalet och den summa som eventuellt ska dras av som utjämningspost för semesterlönen, vilken beräknas med hjälp av den kalkylerade periodlönen. Utjämningsposten för semesterlönen beräknas genom att dra av den kalkylerade periodlönen från semesterlönen enligt semesterlöneavtalet. Den kalkylerade periodlönen beräknas genom att multiplicera antalet semesterdagar med talet 6,67 och timlönsvariabeln för den periodlön som gäller i början av löneperioden som föregår den första delen av arbetstagarens semester.
Om den kalkylerade periodlönen är större än semesterlönen enligt semesterlöneavtalet, avdras från semesterlönen den andel av utjämningsposten för semesterlönen som bestäms utifrån proportionen mellan arbetstiden vid deltidsarbete och heltidsarbete. I annat fall beräknas den totala semesterlönen och semesterersättningen enligt semesterlöneavtalet.
TILLÄMPN.
Då löneperioden omfattar både semester- och arbetsdagar, beräknas periodlönen för arbetsdagarna på det sätt som bestäms i punkt 13.7 i kollektivavtalet, som gäller frånvaro utan lön.
Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna såsom det har avtalats mellan centralorganisationerna.
VI BESTÄMMELSER OM FÖRHANDLINGSORDNING
Bestämmelser om förhandlingsordning
Om det uppstår meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal, något annat avtal som ingåtts mellan avtalsparterna eller lokala avtal
som utgör delar av kollektivavtalet på basis av ovan nämnda avtal, ska de lokala parterna sträva efter att lösa meningsskiljaktigheten genom lokala förhandlingar.
Också andra meningsskiljaktigheter än de som nämns ovan ska om möjligt lösas genom lokala förhandlingar.
Ifall de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill hänskjuta ärendet till förbunden för avgörande, ska en oeninghetspromemoria om ärendet utarbetas. I promemorian beskrivs kort både ärendet som förorsakat meningsskiljaktigheten och vardera partens ståndpunkt. De lokala parterna undertecknar promemorian innan den skickas till förbunden.
Om ett av förbunden föreslår förhandlingar i ett i denna punkt avsett ärende, ska dessa inledas så snart som möjligt och senast två veckor efter att förslaget har lagts fram.
Avgöranden som görs vid en förhandling mellan förbunden ska antecknas i ett protokoll eller oenighetsprotokoll, om förhandlingarna mellan förbunden avslutas resultatlösa.
Förbunden har möjlighet att efter eget gottfinnande på nytt överföra ärendet till en lokal förhandling.
Om förbunden inte kan nå enighet om de ärenden som nämns ovan i första stycket, kan de hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande. Meningsskiljaktigheter till följd av tolkningen av kollektivavtalet kan i stället för till arbetsdomstolen föras till avgörande vid skiljedomstol på det sätt som avtalats i förbundens protokoll om skiljeförfarande. Utan hinder av vad som sägs i lagen om arbetsdomstolen kan ett genkäromål som väckts med anledning av käromål om arbetsfred föras till arbetsdomstolen, även om parterna inte har förhandlat i ärendet.
Förbundens representanter kan på den ena eller båda lokala parternas begäran delta i förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal, ven om parterna inte har upprättat någon oenighetspromemoria. Det andra förbundet ska meddelas i god tid om deltagande i lokala förhandlingar. Om detta inte är möjligt i brådskande, oförutsedda fall,