TJÄNSTEUTLÅTANDE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Diarienr
Sida
1 (4)
Kommunstyrelsen
Xxx Xxxxxxxxxxx Moberg
Epost: xxx.xxxxxxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxx.xx
2021-11-01
KS 2021/01890-6.0.2
Kopia till
Grundskolenämnden Eskilstuna kommun
Kommunfullmäktige
Tjänsteutlåtande – Uppsägning av avtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund
Förslag till beslut
Förslag till kommunfullmäktige Följande två avtal sägs upp:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 29 januari 1998, § 4.
Ärendebeskrivning
Det har sedan flera år tillbaka funnits två avtal, ett grundavtal och ett tilläggsavtal, mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende Tegelvikens skola i Kvicksund i Eskilstuna kommun. Avtalen har bl.a. syftat till att reglera placeringen av vissa elever folkbokförda i Västerås kommun på skolan.
Det har vid en översyn av avtalen sammanfattningsvis framkommit att avtalen strider mot skollagstiftningen och att det saknas rättsligt stöd för att ingå denna typ av samverkansavtal. Vid översynen har det vidare framkommit att elever folkbokförda i Västerås kommun som önskar gå i Tegelvikens skola kan tas emot där enligt bestämmelserna om interkommunal placering enligt skollagen. Mot bakgrund av detta bör avtalen sägas upp.
Grundskolenämnden beslutade den 23 mars 2021 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över möjligheten att ingå ett nytt avtal med Eskilstuna kommun. Det avtalet skulle i så fall reglera överlåtelse av hemkommunansvar för planering av skola för barn och elever boende i Kvicksund, Rytterne eller delar därav. Uppdraget har genomförts i samverkan med Eskilstuna kommun. Det har i och med detta framkommit att det saknas förutsättningar att ingå en sådan överenskommelse.
Grundskolenämnden beslutade den 12 oktober 2021 mot bakgrund av ovan bl.a. följande:
1. Grundskolenämnden tar del av återrapporten och avslutar uppdragen beslutade den 23 mars 2021.
2. Grundskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige, i dialog med Eskilstuna kommun, snarast säger upp följande avtal:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 29 januari 1998, § 4.
3. Grundskolenämnden uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Mot bakgrund av ovan föreslår stadsledningskontoret att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med grundskolenämndens beslut punkten 2.
Stadsledningskontoret har till kommunstyrelsen lämnat följande förslag till beslut:
Förslag till kommunfullmäktige Följande två avtal sägs upp:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige den 29 januari 1998, § 4.
Beslutsmotivering
Vid översynen av de i ärendet aktuella avtalen har i relevanta delar sammanfattningsvis framkommit följande:
- Aktuella avtal strider mot skollagstiftningen.
- Ett samverkansavtal med annan kommun gällande grundskola kan enbart avse att en kommun överlåter sitt hemkommunansvar för planering av skola till annan kommun.
- Om en kommun överlåter sitt hemkommunansvar till annan kommun har hemkommunen inte längre någon skyldighet att planera eller garantera plats i kommunens grundskolor.
- Västerås stad har inte ingått ett sådant avtal som innebär att hemkommunansvaret har överlåtits till Eskilstuna kommun.
- Det är mottagande kommun som fattar beslut om att motta elever i sin grundskoleverksamhet. Det saknas möjlighet att på förhand avtala kring detta.
- Bedömningen är att det skolrättsligt saknas utrymme för Västerås stad att ingå ett samverkansavtal som skulle innebära att överlåta hemkommunansvaret till Eskilstuna kommun.
- Aktuella elever har placerats på Tegelviken med stöd av en bestämmelse som anger att det på grund av elevens personliga förhållanden föreligger särskilda skäl.
- Västerås stad har inte planerat och dimensionerat för eleverna i sin grundskoleverksamhet.
Grundskolenämnden beslutade den 23 mars 2021, § 86, att ge förvaltningen i uppdrag att se över möjligheten att ingå ett nytt avtal med Eskilstuna kommun om överlåtelse av hemkommunansvar för planering av skola för barn och elever boende Kvicksund, Rytterne eller delar därav, enligt följande:
- I nära samarbete med Eskilstuna kommun se över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Kvicksund.
- I nära samarbete med Eskilstuna kommun se över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Xxxxxxxx eller delar därav.
- Belysa vilka konsekvenser sådana avtal kan innebära.
- Dessa utredningsuppdrag är huvudspår utifrån tidigare lagda uppdrag (§ 250/2020) och ska därför prioriteras. Återrapport ska ske till grundskolenämnden senast i april och övriga uppdrag förlängs till maj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört uppdraget i samverkan med Eskilstuna kommun. De slutsatser och bedömningar som barn- och utbildningsförvaltningen gjort har återrapporterats till nämnden enligt sammanfattningsvis följande:
- Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det saknas förutsättningar att ingå överenskommelse om överlåtelse av hemkommunansvar avseende Kvicksund, Rytterne eller delar därav, då det i dagsläget saknas en avtalspart som avser ingå en ny överenskommelse.
- Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nuvarande avtal sägs upp då de inte är förenliga med gällande lagstiftning. Avtalens uppsägning bör ske så snart som möjligt och i dialog med Eskilstuna kommun.
- Barn- och utbildningsförvaltningen redogör för vilka bestämmelser i skollagen som är tillämpbara om överenskommelse inte ingås samt hur dessa bestämmelser ska omhändertas av barn- och utbildningsförvaltningen.
- Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden uppmanar förvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Grundskolenämnden har härefter den 12 oktober 2021 fattat beslut enligt vad som angetts ovan i förslag till beslut till kommunfullmäktige.
Stadsledningskontoret gör samma bedömning som barn- och utbildningsförvaltningen och föreslår därför att kommunfullmäktige fattar beslut enligt grundskolenämndens förslag.
Juridisk bedömning
I ärendet har samtliga relevanta bestämmelser i skollagstiftningen och kommunallagen beaktats. Det handlar främst om bestämmelser om hemkommunansvaret för planering av skola samt interkommunal placering. Inför beslut i grundskolenämnden har barn- och utbildningsförvaltningen presenterat gedigna genomgångar av de juridiska förutsättningarna i ärendet i följande dokument:
- Översyn av avtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund (Juridisk översyn), 2021-02-12
- Rapport – Möjlighet att ingå avtal om överlåtelse av hemkommunansvar för planering av skola för barn och elever boende i Kvicksund, Rytterne eller delar därav
Stadsledningskontoret gör samma juridiska bedömning som barn- och utbildningsförvaltningen redogjort för i dessa dokument.
Eftersom kommunfullmäktige i Västerås stad och Eskilstuna kommun fattat beslut om de två aktuella avtalen, så måste fullmäktige i respektive kommun säga upp dem, så att avtalen kan hävas utan uppsägningstid. Beslut om uppsägning av avtalen beräknas fattas av kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun inom kort. Då respektive fullmäktige fattat beslut om uppsägning så är avtalen hävda.
Ekonomisk bedömning
Ersättning för barn och elever folkbokförda i Västerås kommun som tas emot i Tegelvikens skola i Kvicksund i Eskilstuna kommun, regleras enligt bestämmelserna i skollagen om interkommunal placering. Bedömningen är att uppsägningen av de aktuella avtalen, med hänsyn till regleringen i skollagen och antal mottagna elever från Västerås stad, sammantaget inte kommer att innebära några större ekonomiska förändringar jämfört med nuvarande situation.
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx
Xxx Xxxxxxxxxxx Xxxxxx Administrativ chef
§ 273 Dnr GSN 2021/02511-1.5.2
Förutsättningar för samverkansavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun om överlåtelse av hemkommunansvar enligt skollagen - återrapport av uppdrag samt förslag om hantering av nuvarande avtal
1. Grundskolenämnden tar del av återrapporten och avslutar uppdragen beslutade den 23 mars 2021, § 86.
2. Grundskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige, i dialog med Eskilstuna kommun, snarast säger upp följande avtal:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 29 januari 1998, § 4.
3. Grundskolenämnden uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
4. Alla elever som är folkbokförda i Västerås men som går på Tegelviken har rätt till skolskjuts så länge som eleven går på skolan och avståndskraven för skolskjuts uppfylls.
Xxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx (C), Xxxxxxxx Xxxx (C) och Xxxxxxxxx Xxxxxx (S) lämnar in ett särskilt yttrande enligt följande:
"Samverkan mellan Eskilstuna och Västerås har fungerat mycket väl ända sedan överenskommelsen om att bygga skolan i Tegelviken gjordes under senare delen av 90-talet. Kvicksund är en unik ort som finns belägen i två olika kommuner, där skolan bidragit positivt till att knyta ihop orten. Det ställer extra stora krav på både Västerås Stad och Eskilstuna kommun att hitta möjliga lösningar på samverkan när lagstiftning och ansvarsfördelning är utformat utifrån att varje kommun ansvarar för sina invånare.
Den ortsdialog som gjordes för Kvicksund 2016 visar att det går att ta ett gemensamt ansvar för ortens utveckling från både Västerås Stad och Eskilstuna kommun och där skolan lyftes fram som Kvicksunds allra största styrka som ort, följt av Mälaren och närheten till naturen. Vi vill därför vara extra tydliga med att vi politiskt vill fortsätta den samverkan på ett positivt sätt, även om lagstiftningen inte fullt ut ger oss förutsättningarna."
Xxxxxxxx Xxxxxxxx (M), Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxx (M) och Xxx Xxxxxxx Xxxx
(M) lämnar in ett särskilt yttrande enligt följande:
”Efter en lång process ser vi ut att ha hittat en mer långsiktig lösning för eleverna boende i Rytterne. En vinst för elever som bor på landsbygden! Moderaterna har varit drivande i den här processen och kan väl fortsättningsvis ha vissa funderingar kring den omfattande process och de brister som sedermera har uppdagats i det här arbetet. Där en av de tydligaste berörs i denna beslutspunkt men också de områdesindelningar som aldrig politiskt beslutats men som har avgörande roll i hur skolskjuts planeras och beslutas.
Det är av yttersta vikt att kommunen framgent ser Rytterne och Kvicksund som en enhet och inte gör egna uppdelningar som skiljer sig från olika nämnder och förvaltningar men framförallt avviker starkt från hur området ser ut. Kvicksund är unikt men inget nytt för varken Västerås eller Eskilstuna utan något som båda kommunerna måste planera och samarbeta kring för att hitta hållbara, långsiktiga lösningar för våra medborgare, detta är särskilt viktigt när vi pratar om våra elever. Den situation som dessa barn har utsättas för där kommunen närmast slagit undan benen på dem och deras förutsättningar att kunna gå färdigt sin utbildning på inte bara vald skola, utan skolan som samma kommun uppmuntrat dem till att välja, är oacceptabelt.
Vi ser med tillförsikt framemot att fortsätta arbeta för att barnen på landsbygden ska kunna gå kvar på sina skolor och behandlas rättvist. Nu med förhoppningen om att nämnden tar fram tydligare spelregler och arbetssätt så västeråsarna vet vad som gäller och har långsiktiga förutsättningar, vilket är särskilt viktigt när vårdnadshavare väljer skola till sina barn.”
Grundskolenämnden beslutade den 23 mars 2021, § 86, att ge förvaltningen i uppdrag att se över möjligheten att ingå avtal om överlåtelse av hemkommunansvar för planering av skola för barn och elever boende Kvicksund, Rytterne eller delar därav, enligt följande:
* I nära samarbete med Eskilstuna kommun ser över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Kvicksund.
* I nära samarbete med Eskilstuna kommun ser över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Xxxxxxxx eller delar därav.
* Belysa vilka konsekvenser sådana avtal kan innebära.
* Dessa utredningsuppdrag är huvudspår utifrån tidigare lagda uppdrag (§ 250/2020) och ska därför prioriteras. Återrapport ska ske till grundskolenämnden senast i april och övriga uppdrag förlängs till maj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har sett över möjligheterna att ingå den form av avtal som grundskolenämnden beslutat om i sina uppdrag. Arbetet har skett i samverkan med Eskilstuna kommun.
De slutsatser och bedömningar som barn- och utbildningsförvaltningen har lyfts nu till nämnden för återrapport. Sammanfattningsvis lyfts följande delar fram:
* Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det saknas förutsättningar att ingå överenskommelse om överlåtelse av hemkommunansvar avseende Kvicksund, Rytterne eller delar därav, då det i dagsläget saknas en avtalspart som avser ingå en ny överenskommelse.
* Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nuvarande avtal sägs upp då de inte är förenliga med gällande lagstiftning. Avtalens uppsägning bör ske så snart som möjligt och i dialog med Eskilstuna kommun.
* Barn- och utbildningsförvaltningen redogör för vilka bestämmelser i skollagen som är tillämpbara om överenskommelse inte ingås samt hur dessa bestämmelser ska omhändertas av barn- och utbildningsförvaltningen.
* Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden uppmanar förvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Barn- och utbildningsförvaltningen har i tjänsteutlåtande lämnat följande förslag till beslut:
1. Grundskolenämnden tar del av återrapporten och avslutar uppdragen beslutade den 23 mars 2021, § 86.
2. Grundskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige, i dialog med Eskilstuna kommun, snarast säger upp följande avtal:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 29 januari 1998, § 4.
3. Grundskolenämnden uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Xxxx Xxxxxxxx (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Xxxx Xxxxxxxx (L) yrkar som tillägg att alla elever som är folkbokförda i Västerås men som går på Tegelviken har rätt till skolskjuts så länge som eleven går på skolan och avståndskraven för skolskjuts uppfylls.
Xxxxxxxxx Xxxxxx (S) yrkar bifall till Xxxx Xxxxxxxxx (L) yrkanden. Xxxxxxxx Xxxxxxxx (M) yrkar bifall till Xxxx Xxxxxxxxx (L) yrkanden. Xxxxx Xxxxxxxx (MP) yrkar bifall till Xxxx Xxxxxxxxx (L) yrkanden.
Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut, detta enligt det egna yrkandet med bifall från Xxxxxxxxx Xxxxxx (S), Xxxxxxxx Xxxxxxxx (M) och Xxxxxx Xxxxxxxx (MP), och att grundskolenämnden beslutar enligt det.
Ordförande finner därefter att det finns ett förslag till beslut avseende tillägg, detta enligt det egna yrkandet med bifall från Xxxxxxxxx Xxxxxx (S), Xxxxxxxx Xxxxxxxx (M) och Xxxxxx Xxxxxxxx (MP), och att grundskolenämnden beslutar enligt det.
Kommunstyrelsen
TJÄNSTEUTLÅTANDE | Sida 1 (3) | |
Datum 2021-03-12 | Diarienr GSN 2021/00533- 6.1.1 | |
Kopia till Klicka eller tryck här för att ange text. | Grundskolenämnden |
Konsekvenser med fortsatt skolskjuts till Tegelviken för elever i Kvicksunds- och Rytterneområdet – återrapport av uppdrag
Förslag till beslut
Grundskolenämnden tar del av återrapporten och avslutar uppdraget.
Ärendebeskrivning
Grundskolenämnden gav den 16 februari 2021, § 51, barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att tydliggöra vilka konsekvenser ett beslut om fortsatt skolskjuts till Tegelvikens skola för elever i Kvicksunds- och/eller Rytterneområdet skulle innebära.
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en översyn av de avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund. Xxxxxxxxx kom fram till att Tegelviken inte kan anses vara planerad skola för elever bosatta i Västerås. Denna tolkning innebär att Västerås stad har en skyldighet att planera plats för dessa elever i den kommunala grundskoleverksamheten, eftersom planeringsansvaret inte har överlåtits till Eskilstuna kommun. Detta medför att skollagens bestämmelser om rätten till skolskjuts behöver tillämpas annorlunda i förhållande till hur de tillämpas idag för skolskjuts av Västeråselever till Tegelviken. Om skolskjuts fortsatt beviljas på samma sätt som det görs idag kommer det att innebära att elever tillhandahålls skolskjuts till egen vald skola. Detta innebär att tillämpningen av rätten till skolskjuts till egen vald skola ska vidgas för samtliga elever inom staden.
Den juridiska översynen presenterades för grundskolenämnden på sammanträdet den 16 februari 2021. Barn- och utbildningsförvaltningen tydliggör nu vilka konsekvenser fortsatt skolskjuts till Tegelviken för elever i Kvicksunds- och Rytterneområdet skulle medföra. De bedömningar som presenteras grundar sig i den juridiska översyn som barn- och utbildningsförvaltningen genomfört.
Beslutsmotivering
Skolskjuts enligt skollagen
Skolskjuts är myndighetsutövning. Beslut gällande skolskjuts ska fattas för varje enskild elev som ansökt om skolskjuts.
En elev har rätt till skolskjuts i vissa avseenden. Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock endast till den av kommunen planerade skolan samt utöver detta i de fall det inte skulle innebära några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen, 10 kap 32 § och 9 kap 15 b § SkolL.
Frågan om det föreligger ekonomiska eller organisatoriska svårigheter ska bedömas utifrån varje enskild elev. Vidare har en elev alltid rätt till skolskjuts till den av kommunen planerade skolan, om den behövs med hänsyn till ovan nämnda faktorer, oavsett om det skulle föreligga organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
I skollagen framkommer utöver ovan nämnt ingen möjlighet att bevilja skolskjuts.
Skolskjuts till Tegelviken för Västeråselever
I den juridiska översynen av avtalen mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, som presenterades för grundskolenämnden den 16 februari 2021, anses inte avtalen medföra att Västerås stad har överlåtit ansvaret att planera skola för aktuella elever till Eskilstuna kommun. Elever som är berättigade skolskjuts har som ovan nämnt rätt till skolskjuts till den av kommunen planerade skolan. Eleverna har således inte rätt till skolskjuts till Tegelviken på den grunden att det skulle vara den av kommunen planerade skolan. Kommunen behöver i detta sammanhang se till att det finns en planering för skolskjuts till elevernas planerade skola i Västerås stad. Denna rätt är ovillkorlig för de fall eleven är berättigad skolskjuts. Utöver den rätten har elev rätt till skolskjuts för det fall det inte skulle medföra några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Detta är en bedömning som behöver göras enskilt för varje elev.
Bedömningen kan inte göras för en hel grupp elever. Skälen till det är följande; bedömningen av om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter föreligger ska göras utifrån att det ska finnas skolskjuts till den av kommunen planerade skolan. Detta eftersom kommunen alltid är skyldig att bevilja skolskjuts till den av kommunen planerade skolan. Den planerade kostnaden som denna skyldighet medför kan aldrig bortses ifrån. All skolskjuts som prövas till egen vald skola ska prövas mot den planerade kostnaden. Det innebär att kostnaderna för skolskjuts till den egna valda skolan, i det här fallet, skulle adderas till den planerade kostnaden och därmed utgöra en ekonomisk merkostnad för kommunen.
Konsekvenser med fortsatt skolskjuts till Tegelviken
Om kommunen väljer att bevilja skolskjuts för elever till en icke planerad skola, utan att göra en bedömning utifrån organisatoriska eller ekonomiska svårigheter, innebär det att kommunen väljer att bevilja skolskjuts utanför den reglering som finns i skollagen. Det innebär att dessa elever ges skolskjuts till annan kommun, till egen vald skola. Detta medför, utifrån likställighetsprincipen, att alla berättigade elever ska ges skolskjuts till annan
kommuns grundskola och/eller egen vald skola. Väljer kommunen att göra ett avsteg från skyldigheterna enligt skollagens bestämmelser om skolskjuts behöver denna tillämpning vara lika för alla skolskjutsberättigade elever.
I dagsläget är cirka 2 100 elever, folkbokförda i Västerås, beviljade skolskjuts. De sammanlagda kostnaderna för dessa uppgår till cirka 59 miljoner kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte tillgång till hur många elever som idag är berättigade skolskjuts, men om samtliga berättigade elever ska beviljas skolskjuts till annan kommuns grundskola och/eller till egen vald skola kommer det att innebära en avsevärd kostnadsökning för Västerås stad. Idag finns det totalt cirka 18 000 elever inom Västerås kommunala och fristående grundskoleverksamheter.
Kostnaden för om samtliga elever beviljas busskort (5 500 kronor per elev/år) är cirka 99 miljoner kronor/år. Om Västerås stad upphör att pröva ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen vid fråga om skolskjuts till egen vald skola, kan det innebära att sökmönstret till de olika skolorna ändras utifrån den vidgade rätten till skolskjuts.
Utifrån kommunallagens lokaliseringsprincip är det även tveksamt om en kommun har möjlighet att bedriva verksamhet i annan kommun när uttryckligt lagstöd saknas. Det kan därför vara i strid med denna princip att Västerås stad bedriver skolskjuts till Eskilstuna kommuns skolverksamheter när stöd saknas för detta i skollagen.
mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund
Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås
000-00 00 00 • xxx.xxxxxxxx.xx
Juridisk översyn
Innehållsförteckning
2.1. Avgränsning och genomförande 6
3.2. Avtal mellan Västerås och Eskilstuna avseende skola i Kvicksund 7
4. Lagstiftning av betydelse för avtalet 8
4.1. Hemkommunansvaret för planering av grundskola 9
4.1.1. UNDANTAG FRÅN HEMKOMMUNANSVARET ATT PLANERA GRUNDSKOLA 9
4.2. Möjligheter att mottagas i annan kommuns grundskola 10
4.4. Interkommunal ersättning 12
4.6. Kommunalrättsliga aspekter 12
4.6.1. ALLMÄNNA KOMPETENSEN 12
4.6.2. LOKALISERINGSPRINCIPEN 13
4.6.3. LIKSTÄLLIGHETSPRINCIPEN 13
5. Analys av avtalen utifrån tillämplig lagstiftning 13
5.1. Avtalen utifrån skollagstiftningen 14
5.1.2. AVTAL MED ESKILSTUNA KOMMUN OM PLANERING AV GRUNDSKOLA 14
5.1.4. MÖJLIGHET ATT INGÅ AVTAL OM MOTTAGANDE I ANNAN KOMMUN 15
5.1.5. SKOLRÄTTSLIG BEDÖMNING OM MÖJLIGHETEN ATT INGÅ AVTAL 15
5.2. Kommunalrättsliga aspekter 16
5.3. Avtalens betydelse för skolskjutsen 16
6. Nuvarande tillämpning av avtal 17
6.1. Placering på Tegelviken för elever folkbokförda i Västerås 18
6.2. Ersättning för utbildningskostnader från Västerås stad till Eskilstuna kommun 18
6.3. Skolskjuts till Tegelviken för elever folkbokförda i Västerås 19
6.4. Planering och dimensionering i kommunens grundskola 19
7.1. Barnrättsperspektivet i förhållande till nu aktuell utredning 20
Grundskolenämnden har i november 2020 gett barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund. Översynen ska visa på avtalets giltighet, laglighet och eventuell nuvarande tillämpning. Xxxxxxxxx ska också presentera förslag på eventuella åtgärder och/eller förändringar. I samma beslut gav grundskolenämnden barn- och utbildningsförvaltningen ytterligare ett antal uppdrag kopplat till detta. Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att dela upp utredningen i två steg där den första delen (denna rapport) enbart handlar om en översyn av avtalen med Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund.
Avtalen har analyserats utifrån dess laglighet vid tillkomsten samt utifrån nuvarande bestämmelser. De bestämmelser som har ansetts vara aktuella finns i dels skollagen, dels i kommunallagen. I skollagen handlar de aktuella bestämmelserna hur en kommun ska planera sin grundskoleverksamhet, hur elever kan mottagas i annan kommun, skolskjuts till annan kommun samt hur ersättningen mellan kommuner ska se ut när en elev placeras i annan kommun. De kommunalrättsliga aspekter som varit relevanta för översynen gäller den allmänna kompetensen, lokaliseringsprincipen, avtalssamverkan, och likställighetsprincipen.
I översynen konstateras att den skolrättsliga regleringen ser likartad ut idag som vid tillkomsten av avtalen år 1995 och 1998. Kommunalrättsligt har dock bestämmelser om avtalssamverkan tillkommit år 2018. Dessa innebär dock att för det fall andra bestämmelser finns i speciallagstiftning så äger dessa företräde.
Hur avtalen mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun har tillämpats har setts över avseende hur skolplacering på Tegelviken för elever folkbokförda i Västerås gått till, hur ekonomisk ersättning mellan kommunerna har reglerats, tillämpningen om rätt till skolskjuts för berörda elever samt planerings- och dimensioneringsansvaret för Västerås stad.
1.1. Sammanfattning
• Ett samverkansavtal med annan kommun gällande grundskola kan enbart avse att en kommun överlåter sitt hemkommunansvar för planering av skola till annan kommun.
• Om en kommun överlåter sitt hemkommunansvar till annan kommun har hemkommunen inte längre någon skyldighet att planera eller garantera plats i kommunens grundskolor.
• Västerås stad har inte ingått ett sådant avtal som innebär att hemkommunansvaret har överlåtits till Eskilstuna kommun.
• Det är mottagande kommun som fattar beslut om att motta elever i sin grundskoleverksamhet. Det saknas möjlighet att på förhand avtala kring detta.
• Aktuella avtal strider mot skollagstiftningen.
• Bedömningen är att det skolrättsligt saknas utrymme för Västerås stad att ingå ett samverkansavtal som skulle innebära att överlåta hemkommunansvaret till Eskilstuna kommun.
• För behöriga elever ska skolskjuts enligt skollagen ges till den av kommunen planerade skolan samt, vid interkommunal placering, till annan kommun för det fall det inte innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
• Beslut om skolskjuts, utifrån att det inte innebär några organisatoriska eller ekonomiska svårigheter, är en bedömning som måste göras avseende varje enskild elev.
• En elev som uppfyller kriterierna för att beviljas skolskjuts har alltid rätt till skolskjuts till den av kommunen planerade skolan.
• Skolskjuts till Tegelviken kan ej beviljas genom den rättsliga grunden att det är elevens planerade skola.
• Aktuella elever har placerats på Tegelviken med stöd av en bestämmelse som anger att det på grund av elevens personliga förhållanden föreligger särskilda skäl.
• Aktuella elever har beviljats skolskjuts då det ansetts vara den av kommunen planerade skolan.
• Västerås stad har inte planerat och dimensionerat för eleverna i sin grundskoleverksamhet.
Grundskolenämnden fattade den 17 november 2020 § 250 beslut om följande uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen:
1. Grundskolenämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av det avtal om finns med Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund.
a) Översynen ska visa på avtalets giltighet, laglighet och eventuell nuvarande tillämpning.
b) Xxxxxxxxx ska presentera förslag på eventuella åtgärder och/eller förändringar.
2. Grundskolenämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över vilken skola som elever inom områdena Kvicksund och Rytterne har som sin planerade skola.
a) Barn- och utbildningsförvaltningen ska presentera förslag på eventuella förändringar avseende planerad skola för dessa elever samt om det får påverkan för några av Västerås stads kommunala skolors planering och dimensionering
3. Grundskolenämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över om eventuella förslag utifrån översynen i punkt 1 respektive 2 innebär att nuvarande skolskjutsskola behöver förändras.
a) Xxxxxxxxx ska också visa på hur grundskolenämndens riktlinje för skolskjuts tillämpas
b) Barn- och utbildningsförvaltningen ska presentera förslag på eventuella åtgärder.
4. Uppdragen ska återrapporteras till grundskolenämnden löpande.
5. Återrapport för uppdragen i sin helhet ska ske senast april 2021.
6. Utredningen ska göras i samverkan med Eskilstuna kommun för att tydligare få en helhetsbild.
7. Samråd ska ske med berörda vårdnadshavare och berörda elever i Kvicksund och Rytterne.
8. Uppdragen kompletteras med att barnrättsperspektivet och barnkonsekvensanalys ska finnas med i utredningsuppdragen och en redogörelse för hur det har beaktats i de förslag till beslut som kommer läggas fram.
2.1. Avgränsning och genomförande
Utifrån att grundskolenämndens beslut innehåller flera deluppdrag, där uppdragen utifrån punkt 2 samt punkt 3 är beroende av vad som framkommer utifrån uppdraget i punkt 1, har barn- och utbildningsförvaltningen valt att dela upp utredningen i två steg. I denna rapport kommer därför bara uppdragets punkt 1 att behandlas, det vill säga den juridiska översynen av avtalen. I avtalen regleras även fritidsgårdsverksamhet, men då detta ej ligger inom grundskolenämndens ansvarsområde har detta inte ingått i utredningen.
Översynen har genomförts av Xxxxxx Xxxxxxx (nämndsekreterare) och Xxxxxxx Xxxxxxxx (strateg) från hemkommun- och kanslienheten och Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx (stadsjurist) från juridikenheten.
För att kunna beskriva hur avtalen tillämpas idag har information inhämtats från olika funktioner inom barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad. De funktionerna är; handläggare för interkommunala placeringar, enhetschef samt handläggare på placeringsenheten samt skolskjutshandläggare. Information avseende detta har även inhämtats från skolchef (grundskola) i Eskilstuna kommun.
Den juridiska översynen och de resultat som presenteras i denna rapport har stämts av med juristenheten i Västerås stad.
2.2. Rapportens upplägg
Denna rapport inleds med en sammanfattning av ärendet i avsnitt 1. Det uppdrag som beslutats av grundskolenämnden samt beskrivning av det tillvägagångssätt som ligger till grund för den juridiska bedömningen beskrivs i avsnitt 2. En bakgrundsbeskrivning av Tegelviken, med elevantal, samt de avtal som ingåtts mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun beskrivs i avsnitt 3. Därefter presenteras tillämplig lagstiftning och beskrivs utifrån dess relevans för ärendet i avsnitt 4. Avtalen analyseras mot bakgrund av tillämplig lagstiftning i avsnitt 5. I avsnitt 6 presenteras hur avtalen har tillämpats samt en analys av tillämpningen i relation till aktuell lagstiftning. I avsnitt 7 beskrivs barnkonventionen och dess förhållande till översynen. Översynens slutsatser presenteras i avsnitt 8.
Rapporten avslutas med en beskrivning av det fortsatta arbetet i avsnitt 9.
3.1. Tegelviken
Den skola i Kvicksund som avtalen avser är Tegelviken. Tegelviken är en kommunal grundskola (F-9), belägen i Kvicksund, Eskilstuna kommun. Idag går cirka 460 elever på skolan, cirka 190 av dessa är folkbokförda i Västerås. Av de som är folkbokförda i Västerås är cirka 79 beviljade skolskjuts och cirka 150 elever bosatta i Kvicksundsområdet.
3.2. Avtal mellan Västerås och Eskilstuna avseende skola i Kvicksund Det finns två avtal som kommer att analyseras utifrån lagstiftningen som presenterats under avsnitt 4 nedan. Västerås stad har ingått avtal med Eskilstuna
kommun som berör skola i Kvicksundsområdet. Dessa avtal har inte sagts upp eller omförhandlats utan är alltjämt gällande.
Avtalen synes syfta till att Eskilstuna kommun skulle bygga en skola för årskurs 1-9 som skulle samfinansieras med Västerås stad. Ett avtal, avseende grundskola, ingicks år 1995. År 1998 ingicks ytterligare ett avtal som avsåg samverkan kring 6- årsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet. Skolan, som är nuvarande Tegelviken, skulle byggas av Eskilstuna kommun. Av avtalen framgår att Eskilstuna kommun ställer visst antal platser till Västerås stads förfogande, för grundskolan 90 platser och för förskoleklassen 10 platser. Av avtalen framgår att Västerås stad åtar sig att utge ersättning för minst 100 elever oavsett hur många elever som är placerade vid skolan. I avtalen finns inte skolskjutsen omnämnd. Inte heller finns någon skrivning kring hemkommunansvaret för placering. Av avtalen framgår att ersättningens storlek ska bestämmas i ett separat avtal. Något sådant avtal har dock inte kunnat påträffas. Det är oklart om ett sådant avtal har funnits. Av avtalen framgår vidare att Västerås stad ska verka för att elever väljer Tegelviken samt att Västerås stad utfäster att kommunen under avtalstiden inte kommer uppföra någon skola på Nyckelön eller i angränsande områden.
4. Lagstiftning av betydelse för avtalet
Under följande avsnitt ges en presentation av de bestämmelser som har bäring på avtalen. Bestämmelserna gås igenom utifrån hur en kommun ska planera sin grundskoleverksamhet, hur elever kan mottas i annan kommun, vilka bestämmelser som finns avseende skolskjuts till annan kommun samt hur ersättningen mellan kommuner ska se ut när en elev placeras i annan kommun.
De kommunalrättsliga aspekter som har bäring på avtalen kommer också beröras. Lagar/källor
• Skollagen (SkolL) 2010:800
• 1985 års skollag (1985:1100) (upphävd att gälla 1 augusti 2010)
• Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165)
• Regeringens proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor (prop. 1990/91:115)
• Kommunallagen (KL) 2017:725
• RÅ 1991 ref. 19
4.1. Hemkommunansvaret för planering av grundskola
Varje kommun är enligt 10 kap 24 § 1 och 2 st SkolL skyldig att tillse att grundskola finns i egen regi för alla i kommunen som har rätt till sådan utbildning. Detta innebär att det måste finnas en planerad plats på en skola i kommunens regi för varje potentiell elev. Bestämmelserna motsvarar de som fanns i 1985 års skollag. Dessa bestämmelser infördes år 1991 och någon ändring av bestämmelserna i samband med införandet av den nya skollagen var inte avsedd. Paragrafen förtydligades dock och ändrades språkligt. Det går således att ta ledning av de förarbetsuttalanden som gjorts i samband med införandet av bestämmelserna i 1985 års skollag. Bestämmelsen tydliggör hemkommunansvaret vad gäller att tillse att elevens rätt till utbildning tryggas. En elev som går på en fristående skola har rätt till en placering i hemkommunen i kommunal regi om elevens vårdnadshavare önskar det. Vidare behöver kommunen tillse att, för det fall en fristående skola upphör med sin verksamhet, eleverna omgående ges en skolplats i kommunens verksamheter. Samma reglering finns även avseende förskoleklass i 9 kap 12 § 1 och 2 st SkolL.
4.1.1. UNDANTAG FRÅN HEMKOMMUNANSVARET ATT PLANERA GRUNDSKOLA
Från bestämmelserna om skyldigheten att tillhandahålla grundskola och förskoleklass i kommunens egen regi finns ett undantag. Det kommer till uttryck i 10 kap 24 § 3 st SkolL, jmf 9 kap 12 § 3 st SkolL avseende förskoleklassen. Samma undantagsbestämmelse fanns i 4 kap 5 § 3 st i 1985 års skollag. Av bestämmelserna framgår att för det fall det föreligger särskilda skäl så kan en kommun komma överens med en annan kommun om att den kommunen i sin grundskola ska ta emot elever som hemkommunen ansvarar för. Om undantagsbestämmelsen är tillämplig är hemkommunen inte skyldig att planera för de aktuella eleverna i skolor i kommunens egen regi. Detta innebär att en elev kan hamna i situation där den inte kan få plats i en skola i sin hemkommun.
4.1.1.1. Särskilda skäl krävs för att överlåta hemkommunansvaret
Inledningsvis ska poängteras att hemkommunansvaret är en grundläggande princip i skollagstiftningen. Det är vidare en stor del av en kommuns välfärdsuppdrag. Det ankommer på respektive kommun att tillse att dess invånare, som har rätt till utbildning inom grundskolan, får den rätten tillgodosedd. För att göra undantag från denna grundläggande princip fordras att särskilda skäl föreligger för att komma överens med annan kommun om att överta detta ansvar. Vid bedömningen av vad särskilda skäl är i 10 kap 24 § 3 st SkolL får ledning tas av förarbetena eftersom praxis eller doktrin saknas på området. I
förarbetena till nuvarande skollag (prop 2009/10:165) anges att möjligheten till att göra undantag från huvudregeln främst är ”avsedd för situationer där de geografiska förhållandena medför att grundskoleutbildning i en annan kommun leder till betydligt kortare väg eller skolskjuts för eleverna”. Ledning får även tas från förarbetena (prop 1990/91:115) som låg till grund för införandet av bestämmelserna i 1985 års skollag. Av dessa framgår att någon eller några elever istället får tas emot i annan kommuns grundskola om det föreligger särskilda skäl. Att en elev får betydligt kortare skolresor kan utgöra ett sådant särskilt skäl. Vidare anges att tolkningen av bestämmelsen ska göras mot bakgrund av vad som föreskrivs i 4 kap 6 § 1985 års skollag. Motsvarande bestämmelse kommer nu till uttryck i 10 kap 29 § SkolL. Paragrafen behandlar kommunens skyldigheter vid organisation av sin grundskola. Bland annat framgår där att kommunen är skyldig att vid planeringen av grundskolor beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. När det gäller bedömningen huruvida särskilda skäl föreligger måste denna göras mot bakgrund av kommunens möjlighet att planera sin grundskoleverksamhet.
Såsom det får förstås krävs en planeringssvårighet för kommunen, vad avser grundskoleverksamheten, för att särskilda skäl ska anses föreligga.
4.1.1.2. Överenskommelse om att överlåta hemkommunansvaret
Av 10 kap 24 § 3 st SkolL, jmf 4 kap 5 § 3 st 1985 års skollag så framkommer att för att kommunen ska kunna göra undantag från sitt hemkommunansvar så fordras utöver att särskilda skäl ska föreligga även att en överenskommelse med annan kommun är gjord. Av förarbetsuttalanden till 1985 års skollag har denna omständighet särskilt poängterats, d v s för att överhuvudtaget kunna titta på om särskilda skäl föreligger krävs att en överenskommelse träffats.
4.2. Möjligheter att mottagas i annan kommuns grundskola
Under avsnitt 4.1 har hemkommunansvaret beskrivits samt möjlighet att göra avsteg från detta. För det fall en kommun överlåter hemkommunansvaret innebär det att eleven fullt ut blir elev i den andra kommunens grundskola. Att överlåta hemkommunansvaret är den enda möjligheten att ingå avtal med annan kommun om att denna ska ta emot elever i sin kommuns grundskola. Elever har dock alltid möjlighet att söka sig till grundskola i annan kommun. I skollagen finns bestämmelser som reglerar mottagande kommuns skyldigheter och möjligheter att ta emot elever.
I skollagstiftningen framkommer både rättigheter och möjligheter, på andra grunder än genom en överlåtelse av hemkommunansvaret, för elever att gå i
annan kommuns grundskola. I dessa fall har hemkommunen kvar ansvaret för att planera plats för elever i sin egen grundskoleverksamhet. Mottagande av elever i annan kommun beslutas av den mottagande kommunen. I vissa fall ska hemkommunen beredas tillfälle att lämna ett yttrande innan mottagande kommun fattar beslut.
Av 10 kap 25 § 1 st SkolL framkommer att en elev har rätt att bli mottagen i annan kommuns grundskola om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl för att gå i den kommunens grundskola. Denna bedömning görs av den mottagande kommunen. Motsvarande bestämmelse finns avseende förskoleklassen 9 kap 13 § 1 st SkolL. Innan den mottagande kommunen fattar beslut ska den inhämta yttrande från hemkommunen.
Det finns också en möjlighet i 10 kap 27 § SkolL för elev att bli mottagen i annan kommuns grundskola. Om en vårdnadshavare önskar placering i annan kommun får mottagande kommun utan särskilda skäl ta emot eleven. I dessa fall är det ingen rättighet utan endast en möjlighet. Även vid mottagande med stöd av 10 kap 27 § SkolL är det mottagande kommun som beslutar om eleven ska ges plats i den andra kommunens grundskola. Möjligheten ges motsvarande för förskoleklassen i 9 kap 13 § 2 st SkolL.
4.3. Skolskjuts
Skolskjuts är en form av myndighetsutövning. Beslut gällande skolskjuts ska fattas för varje enskild elev som ansökt om skolskjuts.
En elev har rätt till skolskjuts i vissa avseenden. Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock endast till den av kommunen planerade skolan samt utöver detta i de fall det inte skulle innebära några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen, 10 kap 32 § och 9 kap 15 b § SkolL.
Frågan om det föreligger ekonomiska eller organisatoriska svårigheter ska bedömas utifrån varje enskild elev. Vidare har en elev alltid rätt till skolskjuts till den av kommunen planerade skolan alldeles oavsett om det skulle föreligga organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
I skollagen framkommer utöver ovan nämnt ingen möjlighet att bevilja skolskjuts.
4.4. Interkommunal ersättning
Det saknas bestämmelser i skollagen som anger vilken ersättning som ska erläggas i de fall en annan kommun tagit över hemkommunansvaret för planering av skola enligt 10 kap 24 § 3 st SkolL. Eftersom eleverna i de fallen enligt förarbetena blir fullt ut elever i den mottagande kommunen synes det som att ersättning ska utgå utifrån de grunder som tillämpas i den kommun som övertagit ansvaret. Det finns inte någon bestämmelse i skollagen som uttalar att något avtal inte kan ingås i denna del.
I de fall eleverna har mottagits med stöd av 10 kap 25 § 1 st SkolL saknas möjlighet för kommuner att särreglera denna ersättning. Mottagande kommun ska i sådana fall ersättas för sina kostnader för elevens utbildning (10 kap 34 § 1 st SkolL). Har en elev istället mottagits med stöd av 10 kap 27 § SkolL finns en möjlighet att träffa avtal kring ersättningen. Om ett avtal inte har träffats ska ersättning ges efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna (10 kap 34 § 2 st SkolL). Motsvarande bestämmelser om interkommunal ersättning avseende förskoleklassen finns i 9 kap 15 c § 1 och 2 st SkolL.
4.5. Det fria skolvalet
Enligt 9 kap 15 § samt 10 kap 30 § SkolL ska en elev placeras vid den skolenhet i kommunen där vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Vårdnadshavarens önskemål får dock inte gå ut över ett annat barns rätt till en placering nära hemmet. Motsvarande bestämmelse infördes år 1993 i 4 kap 6 § 4 st i 1985 års skollag.
4.6. Kommunalrättsliga aspekter
En kommun ska ägna sig åt åtgärder som är av allmänt intresse för kommunens medlemmar. Allmänintresset får, enligt vad som anförs i förarbetena till kommunallagen (2017:725), bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen befattar sig med angelägenheten. En angelägenhet blir dock inte kommunal enbart för att angelägenheten är av allmänt intresse. Detta allmänna intresse måste också ha anknytning till kommunens område eller deras medlemmar.
Enligt 2 kap. 1 § KL får en kommun ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar. Lokaliseringsprincipen, som kommer till uttryck i bestämmelsen, innebär att den verksamhet som kommunen kan ägna sig åt ska vara knuten till kommunen. Det är dock inte absolut nödvändigt att verksamheten enbart bedrivs inom kommunens gränser, en kommun har tex ansetts kunna engagera sig i viss verksamhet belägen i en annan kommun då verksamheten ansetts vara till nytta för kommunen och dess medlemmar.
4.6.2.1. Avtalssamverkan
År 2018 infördes i kommunallagen en bestämmelse som gäller avtalssamverkan med annan kommun. I 9 kap. 37 § KL framgår att en kommun genom avtalssamverkan kan låta en annan kommun utföra dess uppgift, sådan avtalssamverkan hindras inte av bestämmelsen om lokalisering i KL 2 kap. 1 §. Avtalssamverkan innebär att kommunen bibehåller huvudmannaskapet men överlåter själva utförandet till annan. Av 9 kap. 37 § 3 st KL framgår dock att om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från paragrafen så ska de bestämmelserna tillämpas. Av 23 kap 3 § SkolL framgår att undervisning inom grundskolan och förskoleklassen inte får överlämnas på entreprenad. Bestämmelserna om avtalssamverkan är således inte tillämplig vad avser undervisning inom grundskola och förskoleklass.
4.6.3. LIKSTÄLLIGHETSPRINCIPEN
Enligt 2 kap 2 § KL ska kommuner behandla sina medlemmar lika. En kommun har dock rätt att behandla sina medlemmar olika om det finns sakliga skäl. Här finns alltså ett krav på att en kommun ska iaktta ett slags objektivitet och rättvisa i sin behandling av kommunmedlemmarna. Principens kärna är att kommunmedlemmar som är i samma situation ska behandlas lika. När kommunala beslut åstadkommer skillnader har kommunen bevisbördan för att likställighetsprincipen inte är kränkt (RÅ 1991 ref. 19).
5. Analys av avtalen utifrån tillämplig lagstiftning
Avtalen har analyserats utifrån dess laglighet vid tillkomsten av avtalen samt utifrån nuvarande bestämmelser. Inledningsvis kan konstateras att den skolrättsliga regleringen ser likartad ut idag som vid tillkomsten av avtalen år 1995 och 1998. Kommunalrättsligt har dock bestämmelser om avtalssamverkan
tillkommit år 2018. Dessa innebär dock att för det fall andra bestämmelser finns i speciallagstiftning så äger dessa företräde.
I skrivningen nedan jämställes grundskola med förskoleklass.
5.1. Avtalen utifrån skollagstiftningen
För de elever som bor i Västerås stad har kommunen ett hemkommunansvar avseende planeringen av skolgång. Detta framgår tydligt utifrån skollagstiftningen. Som ovan nämnts så finns en möjlighet att avtala om att annan kommun tar över detta ansvar för någon eller några elever. Ett sådant avtal får till följd att Västerås stad inte är skyldig att planera eller garantera plats i någon av kommunens grundskolor. Om en elev omfattas av ett sådant avtal och söker sig till en grundskola i Västerås har eleven inte längre någon rätt att bli mottagen till en grundskola i Västerås utan kommunen kan fullgöra sitt hemkommunansvar vid placering genom att eleven placeras i annan kommun.
5.1.2. AVTAL MED ESKILSTUNA KOMMUN OM PLANERING AV GRUNDSKOLA
Vad gäller de avtal som träffats mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun saknas någon skrivning som med tydlighet anger att det är Eskilstuna kommun som tar över ansvaret för planering av förskoleklass och grundskola för vissa elever. I avtalen framgår att Eskilstuna kommun ställer 100 platser till Västerås stads förfogande. Det är inte preciserat vilket elevunderlag som avses, varken geografiskt eller på annat sätt. Skrivningen, ”att ställa platser till förfogande”, medför inte att Eskilstuna kommun enligt 10 kap 24 § 3 st tar över hemkommunansvaret för planering av skola för någon eller några elever. Ett
avsteg från hemkommunansvaret kräver att det finns en tydlighet i att det faktiskt är Eskilstuna som bär planeringsansvaret. Det behöver då vara konkretiserat att Eskilstuna bär ansvaret samt vilken eller vilka elever samverkansavtalet avser, i vart fall utifrån geografisk synpunkt. På grund av skrivningen kan det inte anses som att Västerås stad och Eskilstuna kommun har ingått en sådan överenskommelse som innebär att hemkommunansvaret för planering av skola har överlåtits. Det är således Västerås stad som alltjämt är ansvariga för att eleverna i Kvicksundsområdet har en planerad skola i Västerås stads grundskoleverksamheter. Som ovan beskrivits så krävs det för att kunna göra ett undantag från hemkommunansvaret avseende planering av skola dels att det föreligger särskilda skäl, dels att det finns en överenskommelse. Eftersom en överenskommelse i den bestämmelsens mening saknas är det ovidkommande
huruvida särskilda skäl eller inte föreligger. Närmare ska dock kommenteras om det skulle kunna föreligga särskilda skäl i enlighet med 10 kap 24 § 3 st SkolL.
Såsom påpekats ovan så saknas det närmare vägledning i både praxis och doktrin avseende vad som utgör särskilda skäl för möjligheten att överföra hemkommunansvaret till annan kommun. Vägledning finns dock att få från förarbetsuttalanden. Enligt dessa ska särskilda skäl bedömas utifrån hur möjligheterna ser ut för en kommun att planera sin grundskoleverksamhet.
Utöver detta anges bland annat att det ska röra sig om betydligt kortare resväg och att det ska handla om någon eller några elever.
Västerås stad är en kommun vars utbildningsverksamhet är organiserad så att det inte, p g a avstånd, föreligger någon situation som medför att en elev behöver bo utanför det egna hemmet för att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Några planeringssvårigheter i fråga om geografiska avstånd kan inte heller anses föreligga. Vidare handlar det i nu aktuellt avseende om cirka 150 elever, vilket inte stämmer överens med förarbetsuttalandena där det anges att särskilda skäl kan vara för någon eller några elever. Lagstiftarens intentioner utifrån vad som framgår av förarbetsuttalanden synes vara att möjligheten att göra undantag från hemkommunansvaret är avsedd att ske för att det saknas möjlighet att planera skolgången för en eller några elever. Avsikten så som den framkommer är inte att kommuner ska kunna samarbeta vid planeringen av sina grundskolor. Utifrån förarbetsuttalandena så kan inte särskilda skäl enligt 10 kap 24 § 3 st SkolL anses vara uppfyllda avseende elever i Kvicksundsområdet.
5.1.4. MÖJLIGHET ATT INGÅ AVTAL OM MOTTAGANDE I ANNAN KOMMUN
De omständigheter som beskrivits under avsnitt 4.2, vad gäller mottagande av elev från annan kommun (10 kap 25 § 1 st och 10 kap 27 § SkolL), saknas det möjlighet att avtala om. Eftersom det är upp till mottagande kommun att fatta beslut om mottagande kan något avtal i denna del inte ingås. Mottagandet av elever i Tegelviken får ses som beslut av Eskilstuna kommun enligt 10 kap 25 § 1 st eller 10 kap 27 §. Något stöd i avtalen kan inte anses finnas.
5.1.5. SKOLRÄTTSLIG BEDÖMNING OM MÖJLIGHETEN ATT INGÅ AVTAL
Sammantaget kan sägas att avtalen inte uppfyller de krav som ställs i skollagen om möjlighet att avtala om att överlåta hemkommunansvaret för planering av skola till annan kommun. Detta medför att inga elever, som har Västerås som
hemkommun, kan ha Tegelviken som sin av kommunen planerade skola. Eskilstuna kommun har fortsatt möjlighet eller skyldighet att ta emot elever med stöd av de andra bestämmelserna i skollagen som redovisats under avsnitt 4.2. Detta är dock en bedömning som Eskilstuna kommun ska göra i varje enskilt fall. Västerås stad ska vid mottagande enligt 10 kap 25 § 1 st SkolL beredas möjlighet att yttra sig över eventuell placering, men det är Eskilstuna kommun som beslutar. Det saknas möjligheter att reglera detta i ett avtal.
Västerås stad utfäster i avtalet att kommunen ska verka för att elever ska välja Tegelviken. Detta synes strida mot det fria skolvalet och möjligheten för vårdnadshavare att fritt välja vilken skola de önskar söka sig till.
5.2. Kommunalrättsliga aspekter
Enligt KL:s lokaliseringsprincip ska en kommuns verksamhet vara lokaliserad till den egna kommunen. Västerås stad kan således inte bedriva verksamhet i Eskilstuna kommun. Bestämmelser finns dock i om avtalssamverkan mellan kommuner. Skollagen anger i 23 kap 3 § att avtalssamverkan inte är möjligt vid undervisning i grundskola och förskoleklass. Eftersom avtalssamverkan inte är möjligt mot bakgrund av skollagen och att Tegelviken ligger i Eskilstuna kommun begränsas möjligheten att ingå denna typ av avtal av KL:s lokaliseringsprincip.
Enligt avtalen har Västerås stad åtagit sig att betala för minst 100 elever. För det fall inga, eller färre än 100 elever skulle välja Tegelviken är Västerås stad ändock skyldiga att utge ersättning i enlighet med avtalet. Bedömningen är att detta faller utanför kommunens allmänna kompetens. Det saknas möjlighet att utge ersättning till annan kommun för nytta som inte kommer kommunens egna medlemmar tillgodo.
I avtalen framkommer även en utfästelse till annan kommun att någon grundskola inte ska byggas i visst område under avtalstidens gång. En sådan utfästelse är inte möjlig att göra utifrån KL:s intentioner kring en kommuns självstyre.
5.3. Avtalens betydelse för skolskjutsen
Nedan skrivning avser elever som enligt skollagen är berättigade skolskjuts.
Såsom anförs under avsnitt 5.1.2 anses inte avtalen medföra att Västerås stad har överlåtit ansvaret att planera skola för aktuella elever till Eskilstuna kommun.
Elever som är berättigade skolskjuts har som ovan nämnt rätt till skolskjuts till den
av kommunen planerade skolan. Eleverna har således inte rätt till skolskjuts till Tegelviken på den grunden att det är den av kommunen planerade skolan.
Kommunen behöver i detta sammanhang se till att det finns en planering för skolskjuts till elevernas planerade skola i Västerås stad. Denna rätt är ovillkorlig för de fall eleven är berättigad skolskjuts. Utöver den rätten har elev rätt till skolskjuts för det fall det inte skulle medföra några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Detta är en bedömning som behöver göras enskilt för varje elev. Bedömningen kan inte göras för en hel grupp elever. Skälen till det är följande; Bedömningen av om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter föreligger ska göras utifrån att det ska finnas skolskjuts till den av kommunen planerade skolan. Detta eftersom kommunen alltid är skyldig att bevilja skolskjuts till den av kommunen planerade skolan.
Om kommunen väljer att bevilja skolskjuts för elever till en icke planerad skola utan att göra en bedömning utifrån organisatoriska eller ekonomiska svårigheter innebär det att kommunen väljer att bevilja skolskjuts utanför den reglering som finns i skollagen. Det innebär att dessa elever ges skolskjuts till annan kommun, till egen vald skola. Detta medför risk för, utifrån likställighetsprincipen, att alla berättigade elever ska ges skolskjuts till annan kommuns grundskola samt egen vald skola. Väljer kommunen att göra ett avsteg från skyldigheterna enligt skollagens bestämmelser om skolskjuts behöver denna tillämpning vara lika för alla skolskjutsberättigade elever.
Utifrån kommunallagens lokaliseringsprincip synes det vidare tveksamt huruvida en kommun har möjlighet att bedriva verksamhet i annan kommun när uttryckligt lagstöd saknas. Det kan således vara i strid med denna princip att Västerås stad bedriver skolskjuts till Eskilstuna kommuns skolverksamheter när stöd saknas för detta i skollagen.
6. Nuvarande tillämpning av avtal
I nedanstående avsnitt presenteras hur avtalen mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun har tillämpats avseende skolplacering för elever folkbokförda i Västerås, ekonomisk ersättning mellan kommunerna, tillämpningen om rätt till skolskjuts för berörda elever samt planerings- och dimensioneringsansvarets tillämpning för Västerås stad.
6.1. Placering på Tegelviken för elever folkbokförda i Västerås
Vårdnadshavare som önskar placering för sina barn på Tegelviken hänvisas av Västerås stad till Eskilstunas kommuns ansökningsförfarande. Eskilstuna ansvarar för placeringsprocessen på Tegelviken.
Vid samtal med företrädare från Eskilstuna kommun, såväl som med handläggare inom barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås, framkommer det att grunderna för placering av Västeråselever på Tegelviken utgörs av 10 kap 25 § 1 st SkolL. Detta innebär att eleverna tas emot utifrån regleringen om interkommunal placering med särskilda skäl på grund av elevens personliga förhållanden som grund. Det särskilda skäl som hänvisas till vid placering av dessa elever är de avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund. 10 kap 25 § 1 st SkolL innebär att varje elevs särskilda skäl på grund av elevens personliga förhållanden ska prövas individuellt och den mottagande kommunen ska inhämta yttrande, innan beslut om placering fattas, från elevens hemkommun.
Den individuella prövning som görs, avseende placering på Tegelviken, är att först stämma av var i Västerås eleven bor för att sedan, om eleven anses bo i det område som avtalet bedöms omfatta, placera eleven på Tegelviken. Någon ytterligare individuell prövning avseende elevens personliga förhållanden görs inte i dessa fall och Eskilstuna kommun har inte inhämtat något yttrande från Västerås stad innan beslut om placering av elever på Tegelviken fattats.
Tillämpningen av avtalet visar därmed att elever placeras på Tegelviken utifrån 10 kap 25 § 1 st, men att de krav som detta i normalfallet medför, i form av individuella prövningar och inhämtning av yttranden, inte beaktas fullt ut för dessa elever, med hänvisning till de avtal som finns mellan kommunerna.
6.2. Ersättning för utbildningskostnader från Västerås stad till Eskilstuna kommun
I de avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun framgår det att Västerås stad ska betala interkommunal ersättning och ersättning för eventuell skolbarnomsorg för de elever från Västerås som fullgör sin skolgång i skolan och deltar i skolbarnomsorgen. Denna ersättning ska enligt avtalet regleras i ett särskilt avtal. Något sådant särskilt avtal går inte att återfinna.
Den faktiska ersättningen som Västerås stad betalar till Eskilstuna kommun sker istället utifrån tre fasta belopp – ett för förskoleklass, ett för elever i årskurs 1-9,
ett för elever som nyttjar fritidshem. Dessa belopp är schabloner som varit oförändrade i flera år. Detta står i strid med bestämmelserna i skollagen avseende vilken ersättning som ska betalas när det är fråga om placering utifrån 10 kap 25 § 1 st SkolL. För elever som placeras i en annan kommuns grundskola, med 10 kap 25 § 1 st som grund för placering, ska ersättning betalas till den mottagande kommunen utifrån den kommunens utbildningskostnader för eleven. Detta anges i 10 kap 34 § 1 st SkolL, vilket betyder att ersättningen inte får avtalas om på annat sätt mellan parterna. Det kan därför inte anses att ersättningen, i den form den betalas ut till Eskilstuna kommun idag, är förenlig med skollagens reglering kring interkommunal ersättning. Dels ska ersättning betalas för Eskilstuna kommuns utbildningskostnader för varje elev, vilket inte kan anses vara uppfyllt i och med de statiska schablonbelopp som idag betalas ut. Dels får ersättningen för Eskilstuna kommuns kostnader inte regleras i särskilda avtal mellan parterna där de kommer överens om andra ersättningsbelopp, vilket i dagsläget görs då schablonbeloppen inte motsvarar Eskilstunas faktiska kostnader för eleverna.
6.3. Skolskjuts till Tegelviken för elever folkbokförda i Västerås
Tegelviken är utifrån barn- och utbildningsförvaltningens nuvarande områdesindelning den skola som kommunen avsett placera berörda elever i (planerad skola). I och med att skolan klassas som den skola som kommunen avsett placera eleven i innebär det också att riktlinjen för skolskjuts tillämpas liktydigt med detta och därmed beviljas skolskjuts för berörda elever till Tegelviken.
Att Tegelviken bedöms vara elevernas planerade skola grundar sig i tillämpningen av avtalen. De avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun har tolkats som att Tegelviken ska vara planerad skola för dessa elever. Som beskrivits i tidigare avsnitt bedöms avtalen, i dess nuvarande utformning, inte vara förenliga med 10 kap 24 § 3 st. Detta innebär att Tegelviken inte kan anses vara en planerad skola för elever bosatta i Västerås. Således har berörda elever, utifrån översynen av avtalen, ingen given rätt till skolskjuts till Tegelviken då den inte kan anses vara elevernas planerade skola. Prövning av rätt till skolskjuts ska i förekommande fall bedömas utifrån ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen.
6.4. Planering och dimensionering i kommunens grundskola
Som beskrivits tidigare har varje hemkommun ett ansvar utifrån skollagen att planera och dimensionera för att alla berättigade elever inom kommunen ska kunna tillgodogöra sig utbildning i någon av kommunens grundskolor. Ett avsteg
från detta hemkommunansvar kräver ett avtal utifrån 10 kap 24 § 3 st SkolL. De avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund är inte, utifrån den juridiska översynen, förenliga med nämnda paragraf. Detta innebär att Västerås stad är ansvarig för att eleverna i Kvicksundsområdet har en planerad skola i Västerås stads grundskoleverksamheter. I dagsläget ingår dessa elever inte i planeringen eller dimensioneringen av Västerås stads grundskoleverksamhet. Detta tyder på att Västerås stad ansett att aktuella elever ingår i Eskilstuna kommuns planering av grundskoleverksamhet och att detta hemkommunansvar ska ha övergått.
Däremot säger den juridiska översynen som nu gjorts av avtalen att hemkommunansvaret för att planera och dimensionera inte har överförts för dessa elever. Detta är alltjämt ett hemkommunansvar för Västerås stad.
En definition av barnrättsperspektivet finns i barnrättighetsutredningen (SOU 2016:19) som menar att i barnrättsperspektivet ingår att beakta och förhålla sig till de fyra grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12 i barnkonventionen. Artikel 2 avser principen om icke-diskriminering, artikel 3 principen om barnets bästa, artikel 6 om barns rätt till livet och artikel 12 om barns rätt att komma till tals.
Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv (prop 2009/10:232 s.
11).
Xxxxxx/barnen ses som rättighetsbärare. Barnrättsperspektivet förhåller sig till artiklarna och rättigheterna som utgår från barnkonventionen. Utöver begreppet barnrättsperspektiv finns också begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv.
7.1. Barnrättsperspektivet i förhållande till nu aktuell utredning
Det kan konstateras att innehållet i aktuell utredning kan få konsekvenser för barn. Av denna anledning ska barnrättsperspektivet utgöra en del av bedömningen. Avtalen mellan Eskilstuna kommun och Västerås stad strider mot lagstiftningen. Bedömningen är att det är av vikt utifrån barnrättsperspektivet att hitta en hållning framåt som blir förutsägbar. I det fortsatta arbetet med de uppdrag som getts barn- och utbildningsförvaltningen är det viktigt att barnrättsperspektivet beaktas för att kunna säkerställa barnets rättigheter.
Det kan konstateras att avtalen strider mot skollagstiftningen samt att det rättsligt saknas utrymme för Västerås stad att ingå denna typ av samverkansavtal.
Västerås stad bär alltjämt hemkommunansvaret för aktuella elever, detta hemkommunansvar har inte överlåtits till Eskilstuna kommun. Vidare saknas det sådana särskilda skäl för Västerås stads del som skulle kunna medföra att det inom ramen för ett nytt avtal är möjligt att överföra hemkommunansvaret.
Utifrån skollagen och kommunallagen saknas utrymme att överlåta utförandet av skolgång för eleverna till annan kommun. Utöver detta strider avtalet mot ett flertal kommunalrättsliga principer. Det är inte möjligt för Västerås stad att till annan kommun utfästa att någon skola i ett visst område inte kommer byggas.
Inte heller kan kommunen utifrån det fria skolvalet verka för vilken skola elever ska välja. Vidare saknas stöd i skollagen för att bevilja skolskjuts till elever utifrån avtalet. När skolskjuts ändock beviljas innebär det att kommunallagens likställighetsprincip sätts ur spel.
Som tidigare nämnts i rapporten bestod uppdraget från grundskolenämnden av flera delar. I den här rapporten har endast resultatet av den juridiska översynen av avtalen presenterats. Den juridiska översynen som har gjorts har visat att de avtal som finns mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund inte bedöms vara förenliga med gällande lagstiftning. Det är inte möjligt för Västerås stad att, för elever folkbokförda i Västerås, ha Tegelviken som den planerade skolan. Att Tegelviken inte kan vara den planerade skolan för elever folkbokförda i Västerås får till följd att skolskjuts inte kan beviljas på det sätt som det hittills har gjorts. De elever som idag går på Tegelviken har mottagits av Eskilstuna kommun på särskilda skäl enligt 10 kap 25 § 1 st SkolL. Den juridiska översynen påverkar inte dessa elevers mottagande. Förslag kring planerad skola och skolskjuts för berörda elever kommer att tas fram under våren. I det arbetet kommer dialog föras med barn och vårdnadshavare.
Innehållsförteckning
Tidigare översyn och bedömning av befintliga avtal 4
Eskilstuna kommuns inställning till att ingå överenskommelse om överlåtelse av hemkommunansvar 4
Om överenskommelse inte ingås gäller skollagens bestämmelser i tillämpliga delar 5
Omhändertagande av tidigare påtalade brister och fortsatt samverkan 7
Fortsatt kommunikation och dialog 9
• I nära samarbete med Eskilstuna kommun ser över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Kvicksund.
• I nära samarbete med Eskilstuna kommun ser över möjligheten att ingå ett samverkansavtal gällande skola för eleverna i Xxxxxxxx eller delar därav.
• Belysa vilka konsekvenser sådana avtal kan innebära.
• Dessa utredningsuppdrag är huvudspår utifrån tidigare lagda uppdrag (§ 250/2020) och ska därför prioriteras. Återrapport ska ske till grundskolenämnden senast i april och övriga uppdrag förlängs till maj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har sett över möjligheterna att ingå den form av avtal (fortsättningsvis kallat överenskommelse) som grundskolenämnden beslutat om i sina uppdrag. Arbetet har skett i samverkan med Eskilstuna kommun.
De slutsatser och bedömningar som barn- och utbildningsförvaltningen har gjort, utifrån de givna uppdragen, presenteras i denna rapport.
Sammanfattningsvis lyfts följande delar fram:
• Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det saknas förutsättningar att ingå överenskommelse om överlåtelse av hemkommunansvar avseende Kvicksund, Rytterne eller delar därav, då det i dagsläget saknas en avtalspart som avser ingå en ny överenskommelse.
• Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nuvarande avtal sägs upp då de inte är förenliga med gällande lagstiftning. Avtalens uppsägning bör ske så snart som möjligt och i dialog med Eskilstuna kommun.
• Barn- och utbildningsförvaltningen redogör för vilka bestämmelser i skollagen som är tillämpbara om överenskommelse inte ingås samt hur dessa bestämmelser ska omhändertas av barn- och utbildningsförvaltningen.
• Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden uppmanar förvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Den 2 februari 2021, § 51, presenterade barn- och utbildningsförvaltningen en juridisk översyn av de avtal som ingåtts mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun om skola i Kvicksund (bilaga 1). I översynen har barn- och utbildningsförvaltningen granskat förutsättningarna att överlåta hemkommunansvar för planering av skola samt sett över hur avtalen har tillämpats och förhåller sig till nu gällande lagstiftning.
Översynen visade dels att de befintliga avtalen inte uppfyller de krav som ställs i skollagen om att överlåta hemkommunansvaret för planering av skola till annan kommun, dels att de saknar rättslig verkan.
Mot bakgrund av att befintliga avtal inte bedöms vara förenliga med nu gällande lagstiftning föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att de sägs upp av parterna. Avtalen har beslutats av respektive kommuns kommunfullmäktige och bör därför även sägas upp av desamma. För att avtalen ska hävas, utan beaktande av uppsägningstid, krävs att likalydande beslut fattas av båda beslutande församlingar. Uppsägningen av avtalen bör ske så snart som möjligt och i dialog med Eskilstuna kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer fortsatt att en överlåtelse av hemkommunansvar inte är att förorda mot bakgrund av de krav om särskilda skäl som framgår av förarbetena till skollagen.
En överlåtelse av hemkommunansvaret för planering och dimensionering av elevplatser i grundskola till en annan kommun skulle medföra konsekvenser för berörda elevers rätt till en skolplats i Västerås stads kommunala grundskoleverksamhet. Varje kommun är skyldig att se till att grundskola finns i egen regi för alla i kommunen som har rätt till sådan utbildning. Om en kommun genom en överenskommelse överlåter detta ansvar till en annan kommun leder det till att berörda elever inte kommer vara garanterade en plats på en kommunal skola i hemkommunen, även om vårdnadshavare skulle önska det. I och med det försvinner även den givna rätten att få skolskjuts till en planerad skola i hemkommunen.
Eskilstuna kommuns inställning till att ingå överenskommelse om överlåtelse av
hemkommunansvar
Under beredningen har det framkommit indikationer som visar på att Eskilstuna kommun inte avser att gå vidare med att teckna en ny överenskommelse om överlåtelse av hemkommunansvar.
Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun bedömer heller inte att ett avtal är att förorda, mot bakgrund av den översyn som tidigare har gjorts.
Ärendet har inte beslutats om på politisk nivå ännu, men planeras att behandlas under hösten 2021.
Om överenskommelse inte ingås gäller skollagens bestämmelser i tillämpliga delar
I skollagen regleras vilka möjligheter och krav som ställs i fråga om planering av grundskola samt förhållanden vid interkommunala placeringar och ersättning kopplad till denna typ av placering.
Nedan presenteras de relevanta lagrum som ska tillämpas i det fall en överenskommelse inte ingås. Dessa lagrum utgör den grundläggande regleringen kring frågor där elever tillgodogör sig sin skolgång i en annan kommun än hemkommunen. Lagrummen tydliggör även det förhållningssätt berörda kommuner har att rätta sig efter i förhållande till sina respektive ansvar.
Hemkommunansvaret att anordna grundskola
Varje kommun är enligt 10 kap 24 § 1 och 2 st SkolL skyldig att tillse att grundskola finns i egen regi för alla i kommunen som har rätt till sådan utbildning. Detta innebär att det måste finnas en planerad plats på en skola i kommunens regi för varje potentiell elev. Bestämmelsen tydliggör hemkommunansvaret vad gäller att tillse att elevens rätt till utbildning tryggas. En elev som går på en fristående skola har rätt till en placering i hemkommunen i kommunal regi om elevens vårdnadshavare önskar det.
Vidare behöver kommunen tillse att, för det fall en fristående skola upphör med sin verksamhet, eleverna omgående ges en skolplats i kommunens verksamheter. Samma reglering finns även avseende förskoleklass i 9 kap 12 § 1 och 2 st SkolL.
Interkommunal placering med särskilda skäl som grund för mottagande
Av 10 kap 25 § 1 st SkolL framkommer att en elev har rätt att bli mottagen i annan kommuns grundskola om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl för att gå i den kommunens grundskola.
Denna bedömning görs av den mottagande kommunen. Motsvarande bestämmelse finns avseende förskoleklassen 9 kap 13 § 1 st SkolL. Innan den mottagande kommunen fattar beslut ska den inhämta yttrande från hemkommunen.
Interkommunal placering utifrån vårdnadshavares önskemål
Det finns också en möjlighet i 10 kap 27 § SkolL för elev att bli mottagen i annan kommuns grundskola. Om en vårdnadshavare önskar placering i annan kommun får mottagande kommun utan särskilda skäl ta emot eleven. I dessa fall är det ingen rättighet utan endast en möjlighet. Även vid mottagande med stöd av 10 kap 27 § SkolL är det mottagande kommun som beslutar om eleven ska ges plats i den andra kommunens grundskola.
Möjligheten ges motsvarande för förskoleklassen i 9 kap 13 § 2 st SkolL.
Ersättning vid interkommunal placering
I de fall elev har mottagits med stöd av 10 kap 25 § 1 st SkolL saknas möjlighet för kommuner att särreglera denna ersättning. Mottagande kommun ska i sådana fall ersättas för sina kostnader för elevens utbildning (10 kap 34 § 1 st SkolL). Har en elev istället mottagits med stöd av 10 kap 27 § SkolL finns en möjlighet att avtala kring ersättningen. Om ett avtal inte har ingåtts ska ersättning ges efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna (10 kap 34 § 2 st SkolL). Motsvarande bestämmelser om interkommunal ersättning avseende förskoleklassen finns i 9 kap 15 c § 1 och 2 st SkolL.
Påverkan för elever som idag går på Tegelviken
De elever som är folkbokförda i Västerås och idag går på Tegelviken är mottagna av Eskilstuna kommun utifrån skollagens bestämmelser om interkommunala placeringar. Grunderna för elevernas mottagande har inte ändrats under utredningens gång. Det finns inget som indikerar på att de elever som mottagits till Tegelviken inte kommer att få gå kvar där.
Påverkan för skolskjuts till Tegelviken
Elever som är berättigade skolskjuts har rätt till skolskjuts till den av kommunen planerade skolan. Om en ny överenskommelse inte ingås innebär det att eleverna således inte har rätt till skolskjuts till Tegelviken på den grunden att det är den av kommunen planerade skolan. Kommunen behöver i detta sammanhang se till att det finns en planering för skolskjuts till elevernas planerade skola i Västerås stad. Denna rätt är ovillkorlig för de fall eleven är berättigad skolskjuts. Utöver den rätten har elev rätt till skolskjuts för det fall det inte skulle medföra några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter.
Barn- och utbildningsförvaltningen har i den tidigare översynen och i ärende 2021/00533 utrett konsekvenserna med att fortsatt bevilja skolskjuts till Tegelviken för Västeråselever i det fall Tegelviken inte är planerad skola för dessa.
Om kommunen väljer att bevilja skolskjuts för elever till en icke planerad skola utan att göra en bedömning utifrån organisatoriska eller ekonomiska svårigheter innebär det att kommunen väljer att bevilja skolskjuts utanför den reglering som finns i skollagen. Det innebär att dessa elever ges skolskjuts till annan kommun och till egen vald skola. Detta medför risk för, utifrån likställighetsprincipen, att alla berättigade elever ska ges skolskjuts till annan kommuns grundskola och till egen vald skola. Väljer kommunen att göra ett avsteg från skyldigheterna enligt skollagens bestämmelser om skolskjuts behöver denna tillämpning vara lika för alla skolskjutsberättigade elever.
I dagsläget är cirka 2 100 elever, folkbokförda i Västerås, beviljade skolskjuts. De sammanlagda kostnaderna för dessa uppgår till cirka 59 miljoner kronor. Om samtliga berättigade elever ska beviljas skolskjuts till annan kommuns grundskola och/eller till egen vald skola kommer det att innebära en avsevärd kostnadsökning för Västerås stad. Idag finns det totalt cirka 18 000 elever inom Västerås kommunala och fristående grundskoleverksamheter. Kostnaden för om samtliga elever beviljas busskort (5 500 kronor per elev/år) är cirka 99 miljoner kronor/år. Detta har tidigare belysts i ärende 2021/00533, se bilaga 2.
Omhändertagande av tidigare påtalade brister och fortsatt samverkan
Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare påtalat brister i tillämpningen av skollagen i fråga om hanteringen av interkommunala placeringar kopplade till Tegelviken. Detta lyftes fram i den översyn som presenterades i februari 2021. För att åtgärda dessa brister och se till att frågor hanteras i enlighet med skollagens bestämmelser kommer fortsatt handläggning kring detta omhändertas inom förvaltningens ordinarie processer. Inom dessa processer ingår det att, på förvaltningsnivå, fortsatt verka för en god kommunikation och samverkan med Eskilstuna kommun.
Den volym av Västeråselever som tillgodogör sig sin skolgång på Tegelviken, Eskilstuna kommun, är relativt stor vad beträffar interkommunala placeringar. För att ytterligare betona vikten av att hanteringen av detta sker rättssäkert och med framförhållning föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att grundskolenämnden uppmanar förvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
En definition av barnrättsperspektivet finns i barnrättighetsutredningen (SOU 2016:19) som menar att i barnrättsperspektivet ingår att beakta och förhålla sig till de fyra grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12 i barnkonventionen. Artikel 2 avser principen om icke-diskriminering, artikel 3 principen om barnets bästa, artikel 6 om barns rätt till livet och artikel 12 om barns rätt att komma till tals.
Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv (prop 2009/10:232 s. 11).
Xxxxxx/barnen ses som rättighetsbärare. Barnrättsperspektivet förhåller sig till artiklarna och rättigheterna som utgår från barnkonventionen. Utöver begreppet barnrättsperspektiv finns också begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv.
Barnkonsekvensanalys i aktuellt ärende
Utredningen visar att det inte är tillåtet för en kommun att planera platser i en annan kommuns grundskola, utöver vad som anges i 10 kap. 24 § 3 st SkolL. Då detta alternativ inte är aktuellt i detta ärende återstår skollagens krav för hemkommunen att bereda plats för elever folkbokförda i Västerås i någon av kommunens kommunala grundskolor. I avväganden vid denna planering ska barnets bästa tas i beaktande och problematiseras.
De kommunala skolor i Västerås som geografiskt ligger närmast Rytterne och Kvicksund är, för årskurs F-6, Dingtunaskolan, Lövängsskolan och Barkarö skola och, för årskurs 7-9, Nybyggeskolan. I beaktande av barnets bästa avseende skolplacering så är det verktyg som kommunen har rådighet över, i aktuellt ärende, planering av skola i hemkommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att, inom kommunen, erbjuda barn en plats på en skola nära hemmet därför är centralt för barnets bästa.
Elever i Rytterne har sedan nedläggningen av Ekebyskolan Dingtunaskolan som planerad skola. Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att den planeringen inte bör förändras då den i relation till övriga kommunala grundskolor ligger geografiskt sett lämpligast till för berörda elever. För elever i Rytterne som går i årskurserna 7-9 är Nybyggeskolan planerad skola. Samma bedömning görs även där, då det är den geografiskt lämpligaste kommunala högstadieskolan i kommunen.
Elever i Kvicksund har i dagsläget inte någon skola planerad i hemkommunen. Utifrån samma principer som för elever boende i Rytterne ska barn- och utbildningsförvaltningen i planering av grundskola beakta elevens möjlighet att gå i en skola nära hemmet. Bedömningen är att detta, för dessa elever, innebär en planerad plats på någon av följande skolor; för
årskurs F-6, Dingtunaskolan, Lövängsskolan eller Barkarö skola och, för årskurs 7-9, Nybyggeskolan. Den skola som Västerås stad planerar att placera eleven i, blir också den skola dit eleven är garanterad skolskjuts i det fall eleven har rätt till det.
När barn- och utbildningsförvaltningen planerar för vilken skola som ska vara elevens planerade skola tas barns bästa med i bedömningen.
Fortsatt kommunikation och dialog
Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att tillgängliggöra information till vårdnadshavare och elever. Målet är att i möjligaste mån kommunicera via befintliga kanaler, exempelvis genom information på xxxxxxxx.xx eller i samband med utskick av informationsmaterial inför skolvalet.
Förvaltningen planerar även för en dialog med berörda elever och vårdnadshavare. Syftet med dialogen är att tydliggöra vägen framåt och vad de olika besluten som fattats har för påverkan för exempelvis skolplacering. Dialogen är planerad att genomföras någon gång under oktober/november 2021.
1. Grundskolenämnden tar del av återrapporten och avslutar uppdragen beslutade den 23 mars 2021, § 86.
2. Grundskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige, i dialog med Eskilstuna kommun, snarast säger upp följande avtal:
a. Grundavtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 31 augusti – 1 september 1995, § 116.
b. Tilläggsavtal, avseende den del som rör 6-årsverksamhet (numera förskoleklass), mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund, beslutat av kommunfullmäktige 29 januari 1998, § 4.
3. Grundskolenämnden uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen att säkerställa ett väl fungerande samarbete med Eskilstuna kommun kring interkommunala placeringar.
Bilagor
Bilaga 1: Översyn av avtal mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun avseende skola i Kvicksund
Bilaga 2: Tjänsteutlåtande - Konsekvenser med fortsatt skolskjuts till Tegelviken för elever i Kvicksunds- och Rytterneområdet – återrapport av uppdrag