SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2018-05-29
28 (58)
§ 106 Program för insyn och uppföljning av privata utförare / dnr 2018/607
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare antas.
2. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska gälla för kommunens helägda bolag vad gäller avsnitt 6. Allmänhetens insyn.
3. Sektorchef för verksamhetsstöd får i uppdrag att se till att kommunens styrdokument och mallar för upphandlingsprocessen samt för planeringsprocessen revideras utifrån beslutat program enligt ovan.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Kommunernas ansvar för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare har stärkts i kommunallagen från 2015. En ny bestämmelse som infördes var att fullmäktige ska anta ett särskilt program med mål och riktlinjer samt hur uppföljning och kontroll ska ske och allmänhetens insyn tillgodoses när kommunal verksamhet utförs av privata utförare.
Programmet beslutas gälla för en mandatperiod i taget. Detta program avser innevarande mandatperiod.
Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från arbetsutskottet.
Beslutsunderlag
- Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-05-21 § 115
- Tjänsteskrivelse utvecklingskontoret 2018-03-29
- Kommunallag (2017:725)
- Regeringens proposition, Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag
- Regeringens proposition, Prop. 2013/14:118, Privata utförare av kommunal verksamhet
- Statens offentliga utredningar, SOU 2013:53, Privata utförare – kontroll och insyn, delbetänkande av utredningen om en kommunallag för framtiden
- Sveriges kommuner och landsting (SKL), Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare, Stockholm 2015
- Sveriges kommuner och landsting (SKL), Informationsmaterial om de nya lagreglerna I kommunallagen, från seminarium 9 februari 2016
Skickas till
Kommunfullmäktige
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsens budgetberedning/arbetsutskott
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2018-05-21
24 (54)
§ 115 Program för insyn och uppföljning av privata utförare / dnr 2018/607
Beslut
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare antas.
2. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska gälla för kommunens helägda bolag vad gäller avsnitt 6. Allmänhetens insyn.
3. Sektorchef för verksamhetsstöd får i uppdrag att se till att kommunens styrdokument och mallar för upphandlingsprocessen samt för planeringsprocessen revideras utifrån beslutat program enligt ovan.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Kommunernas ansvar för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare har stärkts i kommunallagen från 2015. En ny bestämmelse som infördes var att fullmäktige ska anta ett särskilt program med mål och riktlinjer samt hur uppföljning och kontroll ska ske och allmänhetens insyn tillgodoses när kommunal verksamhet utförs av privata utförare.
Programmet beslutas gälla för en mandatperiod i taget. Detta program avser innevarande mandatperiod.
Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från utvecklingskontoret.
Beslutsunderlag
- Tjänsteskrivelse utvecklingskontoret 2018-03-29
- Kommunallag (2017:725)
- Regeringens proposition, Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag
- Regeringens proposition, Prop. 2013/14:118, Privata utförare av kommunal verksamhet
- Statens offentliga utredningar, SOU 2013:53, Privata utförare – kontroll och insyn, delbetänkande av utredningen om en kommunallag för framtiden
- Sveriges kommuner och landsting (SKL), Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare, Stockholm 2015
- Sveriges kommuner och landsting (SKL), Informationsmaterial om de nya lagreglerna I kommunallagen, från seminarium 9 februari 2016
Skickas till
Kommunstyrelsen
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Borlänge kommun 2018-03-29
Utvecklingskontoret 2018/607 Xxxx Xxxx
Xxxxxx här för att ange direkttelefon
Kommunstyrelsens arbetsutskott/ Kommunfullmäktige
1 (6)
Nämnd | Datum |
Tjänsteskrivelse Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare
Förslag till beslut
1. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare antas.
2. Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska gälla för kommunens helägda bolag vad gäller avsnitt 6. Allmänhetens insyn.
3. Sektorchef för verksamhetsstöd får i uppdrag att se till att kommunens styrdokument och mallar för upphandlingsprocessen samt för planeringsprocessen revideras utifrån beslutat program enligt ovan.
Sammanfattning av ärendet
Kommunernas ansvar för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare har stärkts i kommunallagen från 2015. En ny bestämmelse som infördes var att fullmäktige ska anta ett särskilt program med mål och riktlinjer samt hur uppföljning och kontroll ska ske och allmänhetens insyn tillgodoses när kommunal verksamhet utförs av privata utförare. Program- met beslutas gälla för en mandatperiod i taget. Detta program avser innevarande mandatperiod.
Beslutsunderlag
− Kommunallag (2017:725)
− Regeringens proposition, Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag
− Regeringens proposition, Prop. 2013/14:118, Privata utförare av kommunal verksamhet
− Statens offentliga utredningar, SOU 2013:53, Privata utförare – kontroll och insyn, del- betänkande av utredningen om en kommunallag för framtiden
− Sveriges kommuner och landsting (SKL), Program för uppföljning och insyn av verksam- het som utförs av privata utförare, Stockholm 2015
− Sveriges kommuner och landsting (SKL), Informationsmaterial om de nya lagreglerna i kommunallagen, från seminarium 9 februari 2016
Postadress Telefon E-post
2018-03-29
2018/607
2 (6)
Bakgrund
Från 1 januari 2015 infördes nya regler i kommunallagen (KL) som framförallt reglerar styrning, uppföljning och allmänhetens insyn när kommunal verksamhet överlämnas till privata utförare. Kommunfullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Beslutet om pro- grammet ska tas av fullmäktige och kan inte delegeras till styrelse eller nämnd.
Från 1 januari 2018 gäller en ny kommunallag. Reglerna kring privata utförare är i princip oför- ändrade, men i den nya kommunallagen är det en annan kapitelindelning. Detta innebär att alla regler kring privata utförare fått såväl nya kapitel som paragrafer. De flesta lagreglerna kring privata utförare återfinns numera i kapitel 10.
Ärendebeskrivning
Uppdrag och arbetsmetod
En arbetsgrupp bildades i början av 2017 med uppdrag att ta fram ett program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. I arbetsgruppen ingår fullmäktiges presidium, representanter från revisionen samt Xxxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxxx från Utvecklings- kontoret.
I arbetet med att ta fram programmet har arbetsgruppen utgått från SKL:s stöd- och informat- ionsmaterial och valt att bedriva arbetet i processform med bred politisk förankring. Informat- ion/dialog har under arbetets gång skett med samtliga nämnder och serviceutskottet samt med de helägda kommunala bolagen. Avstämningar har även genomförts med verksamhetsstöds ledningsgrupp, kommunens ledningsgrupp, koncernens ledningsgrupp, tjänstemannagruppen för kommunens planeringsprocess, upphandlingscenter (UHC) i Ludvika och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Privat utförare
Begreppet privat utförare har ersatt det som tidigare kallades kommunala entreprenader. En privat utförare är en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kom- munal angelägenhet. Det är en helt privat aktör utan kommunalt ägande, exempelvis ett aktie- bolag, ett handelsbolag, en stiftelse, en ekonomisk eller ideell förening. För att bli en privat utfö- rare enligt kommunallagen ska den private aktören vinna en upphandling enligt lagen om offent- lig upphandling (LOU) samt teckna ett avtal med kommunen.
Däremot räknas inte exempelvis friskolor, viss personlig assistans eller köp av enstaka platser på institutioner som privata utförare. Inte heller hel- eller delägda kommunala bolag. Däremot kan kommunala bolag överlämna delar av sin verksamhet till privata utförare.
2018-03-29
2018/607
3 (6)
Inventering av befintliga avtal
I enlighet med SKL:s förslag till processarbete har en inventering genomförts av vilka befintliga avtal kommunen har med privata utförare. Syftet är att ge en nulägesbild av hur stor del av verksamheten det handlar om och inom vilka områden kommunal verksamhet bedrivs av privata utförare i kommunen. Resultatet av inventeringen, som genomfördes i maj-juni 2017, visade att det då fanns 23 avtal med privata utförare i kommunen, vilket motsvarade 7 % av avtalen i av- talsdatabasen. Kommunens kostnad för de 23 avtalen de senaste åren (2014-2017) är ca 49 mil- joner kronor.
Resultatet av inventeringen presenteras i Rapport; Inventering av befintliga avtal med privata utförare i Borlänge kommun. Rapporten beskriver utförligt lagstiftning samt vilka kriterier som gäller för att räknas som privat utförare enligt kommunallagen. Rapporten är tänkt att vara ett stöd för nämnderna som vid upphandling av verksamhet från en extern aktör, ska bedöma om det handlar om en privat utförare enligt lagreglerna i kommunallagen och i så fall se till att pro- grammet följs. Rapporten finns därför med som bilaga till detta ärende.
Program för insyn och uppföljning
Mål och syfte med programmet
Syftet med att fullmäktige ska besluta om ett Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare är att lyfta dessa frågor till en politisk strategisk nivå och lägga fast grundkrav, omfattning, struktur, ansvar och återkoppling till brukare och allmänhet. Rege- ringens mål är att förbättra uppföljning och kontroll, öka allmänhetens insyn och stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas.
Bakgrund
I utredningen om privata utförare (SOU 2013:53) och i regeringens proposition (Prop. 2013/14:118) belyses problemen kring uppföljning av privata utförare och de stora rättsliga skillnader jämfört med kommunens egen-regi-verksamhet. Möjligheten att överklaga beslut går förlorad för den enskilde vid privata utförare och arkivlagen liksom offentlighetsprincipen gäller inte privata utförare som därför kan vägra lämna ut handlingar. Beslutsprocesserna är inte lika formaliserade och det finns exempelvis inget beredningstvång av ärenden. Även för personalen är det stora rättsliga skillnader då meddelarskyddet och repressalieförbudet inte omfattar privat anställda.
Regeringens utgångspunkt vid utredningen kring privata utförare har varit medborgarperspekti- vet. Möjligheten till allmänhetens insyn ska inte vara beroende av hur kommunen väljer att or- ganisera sig och att utföra sin verksamhet. Regeringen menar att det är ett berättigat krav att medborgaren kan förutsätta att det allmänna genom kontroll och uppföljning kan garantera en grundläggande kvalitet i verksamheten.
Regeringen anser vidare att kontroll och uppföljning är en förutsättning för kvalitetssäkring, en god ekonomisk hushållning och tillräcklig demokratisk kontroll av verksamheten. Det är viktigt att system för kontroll och uppföljning utformas i syfte att vara ändamålsenligt, kostnadseffek- tivt och enkelt för alla parter att följa.
2018-03-29
2018/607
4 (6)
Programmets omfattning
I regeringens proposition (Prop. 2016/17:171) görs bedömningen att utredningens (SOU 2015:24) förslag att programmet även ska omfatta den del av egen-regin som skulle kunna över- låtas till privata utförare, inte bör genomföras. Skälen för denna bedömning är dels att kommu- nerna redan med tidigare lagstiftning har goda möjligheter att utöva kontroll och uppföljning inom verksamhet som bedrivs i egen-regi och de har redan full insyn i sådan verksamhet. Vidare anser regeringen att det vore obefogat att ålägga kommuner som inte använder sig av privata utförare att ändå ta fram ett program för insyn och uppföljning av privata utförare för den del av egen-regin som skulle kunna lämnas över till privata utförare.
Programmets innehåll
Fullmäktiges Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska enligt kommunallagen innehålla mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av kommunen. Enligt SKL:s stödmaterial och av förarbetena till lagen så framgår att kommunen inte behöver ta fram nya målformuleringar och riktlinjer, utan hänvisning kan göras till befintliga mål i kommunens mål- och budgetdokument och riktlinjer i befintliga styrdoku- ment såsom exempelvis upphandlingspolicy.
I programmet ska det finnas en beskrivning av hur strategisk uppföljning och kontroll ska ske. Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att uppföljning av privata utförare samt hur allmänhet- ens insyn ska säkerställas så långt det är möjligt ska vara en del av den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen.
Styrdokument och mallar för uppföljning
Arbetsgruppen har tagit fram en särskild mall för nämndernas avtalsuppföljning av privata utfö- rare, se bilaga. I övrigt ansvarar tjänstemannagruppen för kommunens planeringsprocess för att det beslutade programmet arbetas in i styrdokument såsom strategisk plan och nämndplan samt i mall för uppföljning av nämndplan.
Giltighet
Observeras bör att även om de nya lagreglerna om privata utförare trädde ikraft 2015, så gäller reglerna för insyn och uppföljning av privata utförare inte förrän Program för insyn och uppfölj- ning av verksamhet som utförs av privata utförare beslutas av kommunfullmäktige. Detta inne- bär att programmet endast gäller för avtal som tecknas efter att programmet beslutats och att reglerna för uppföljning, kontroll och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare kommer att införas successivt i den takt upphandling sker och nya avtal tecknas med privata utförare.
Det är dock inget som hindrar att exempelvis vid omförhandling av befintliga avtal (som tecknats innan programmet beslutats) komma överens med den privata utföraren att följa programmet och de nya reglerna i kommunallagen.
Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Detta krav innebär att minst ett formellt politiskt beslut ska tas varje mandatperiod om insyn och uppföljning av privata utförare. Programmet kan även revide- ras under pågående mandatperiod. Vid ny mandatperiod är det möjligt att enbart fastställa ett befintligt program om fullmäktige inte finner skäl att ändra i programmet.
2018-03-29
2018/607
5 (6)
Upphandling
I uppdraget att ta fram ett program för insyn och uppföljning har inte ingått att revidera styrdo- kument i upphandlingsprocessen. Emellertid är upphandling och avtalstecknande en viktig del i styrning och uppföljning av privata utförare. Arbetsgruppen har därför kartlagt befintliga styrdo- kument, rutiner och mallar för upphandlingsprocessen. Konstateras kan att detta hanteras på olika sätt i kommunen. Dels så ingår kommunen tillsammans med fem andra kommuner i länet i en upphandlingssamverkan, med en gemensam nämnd och upphandlingscenter (UHC) i Ludvika. Flertalet upphandlingar genomförs emellertid direkt av kommunens nämnder, exempelvis alla direktupphandlingar, byggentreprenader, undervisning och yrkesutbildning, hälsovård och soci- altjänster, fritids- och idrottsverksamhet samt kulturverksamhet där samverkan från föreningsliv är aktuell.
En gemensam upphandlingspolicy har antagits av de samverkande kommunernas fullmäktigen. Upphandlingspolicyn utgör styrdokument för såväl de enskilda kommunernas upphandlingar som det arbete som den gemensamma nämnden utför, om inte en enskild kommun beslutar annat. Då upphandlingspolicyn är ett gemensamt dokument som ska antas även av de fem andra kommunerna, så har det inte varit en framkomlig väg att revidera policyn vad avser upp- handling av privata utförare. Istället har arbetsgruppen valt att införa ett avsnitt i programmet om vilka särskilda regler som gäller vid upphandling av privata utförare, utöver vad som framgår i andra styrdokument för upphandling.
Upphandlingscenter (UHC) ska enligt olika styrdokument ta hänsyn till och beakta varje kom- muns specifika krav samt ta fram rutiner, mallar och checklistor för upphandling. När det gäller de upphandlingar som genomförs direkt av nämnderna så är det sektorchef för verksamhets- stöds ansvar att se till att upphandlingsdokument och avtal revideras utifrån Program om insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Nämnderna ansvarar för att pro- grammet följs och att uppdaterade mallar för upphandling och avtalstecknande används.
Kommunala bolag
Det är enligt regeringens mening inte godtagbart att kommunerna inte ska vara skyldiga att till- godose behov av insyn bara för att verksamheten bedrivs av ett kommunalt bolag. Kommunen ska därför enligt de bestämmelserna som infördes i kommunallagen 2015, säkerställa att helägda kommunala bolag/företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de genom avtal överlämnar till privata utförare. Avsnitt 6. Allmänhetens insyn gäller därför även för kommu- nens helägda kommunala bolag. Övriga delar gäller enbart för kommunens nämnder och kom- munstyrelse, men kan förstås även vara av intresse för bolagen, exempelvis lagstiftning och de- finitioner.
Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att uppföljning av privata utförare även för de helägda bolagen så långt det är möjligt ska vara en del av den ordinarie planerings- och uppföljningspro- cessen i kommunen. Styrdokumentet Företagspolicy – för bolag direkt och indirekt ägda av Bor- länge kommun revideras därför parallellt vad gäller privata utförare och tas upp som eget ärende till fullmäktige. Uppföljning av bolagens verksamhet som utförs av privata utförare sker i den årliga bolagsstyrningsrapporten.
2018-03-29
2018/607
6 (6)
När det gäller delägda bolag, stiftelser eller föreningar, så omfattas de inte av offentlighetsprin- cipen. Därför gäller istället som tidigare, att kommunen ska verka för att allmänheten ska få insyn på samma grunder som gäller för myndigheter. De delägda bolagen omfattas därför inte heller av detta program.
Ekonomiska konsekvenser
Arbetet med att ta fram ett Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av pri- vata utförare innebär inga ökade kostnader för kommunens verksamheter eftersom program- met i huvudsak utgår från befintliga styrdokument. Kommunallagens skärpta krav på mer stra- tegisk och strukturerad uppföljning av privata utförare kan dock på sikt leda till såväl bättre kon- troll som kvalitetsäkring och en mer kostnadseffektiv verksamhet.
Barnperspektivet
Ja | Nej | |
Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar. | ||
Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. | ||
Barn och ungdomar har fått säga sin mening. |
Xxxxxx Xxxxxxx | Xxxx Xxxxxx |
Utvecklingschef | Xxxxxxxxxx |
Protokoll – Kommunfullmäktiges presidium, Kommunrevisionen
Rapport; Inventering av befintliga avtal med privata utförare i Borlänge kommun Mall för avtalsuppföljning privata utförare
Bilagor
Beslutet skickas till
Nämnderna och serviceutskottet Kommunens ledningsgrupp
Ekonomichef och upphandlingsansvarig i kommunen Ordförande och Vd i kommunala bolag
Upphandlingschef för Upphandlingscenter (UHC) i Ludvika
Utvecklingschef och utvecklare Xxxxxxxx Xxxxxxx, representanter för Tjänstemannagruppen för kommunens planeringsprocess
Författningssamling Borlänge kommun
Program för insyn och
uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare
Beslutad av kommunfullmäktige 2018-xx-xx
Metadata om dokument
Dokumentnamn Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare | Dokumenttyp Riktlinje | Omfattar Kommunen och de kommunala bolagen | |
Dokumentägare Kommundirektör | Dokumentansvarig Utvecklingschef | Publicering Författningssamling, Insidan | |
Författningsstöd Kommunallagen (2017:725), 5 kap. 3 §, 8 kap. 18 § samt 10 kap. 1-3 §§ och 6-9 §§ | |||
Beslutad 2018-xx-xx | Bör revideras senast 2020-06-30 | Beslutinsats Kommunfullmäktige | Diarienummer 2018/607 |
Revidering 1 Lägg in datum och paragraf | Xxxxxx eller tryck här för att ange text. | ||
Revidering 2 Lägg in datum och paragraf | Xxxxxx eller tryck här för att ange text. | ||
Innehåll
1.3.1 Kommunala angelägenheter 4
3.1 Nämndernas ansvar för mål och riktlinjer 6
4.1 Lagstiftning och regler vid upphandling 6
4.2 Nämndernas ansvar vid upphandling 7
5 Strategisk uppföljning och kontroll 7
5.2 Nämndernas ansvar för uppföljning 8
5.3 Kommunstyrelsens ansvar för uppföljning 9
6.1 Nämndernas ansvar för allmänhetens insyn 10
6.2 Kommunala bolagens ansvar för allmänhetens insyn 10
7 Återkoppling till kommunfullmäktige 11
Bilaga; Utdrag ur kommunallagen (2017:725)
1 Bakgrund
Kommunen får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare, om det inte i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd.
Verksamhet som innefattar myndighetsutövning får endast överlämnas om det finns
lagstöd att lämna över myndighetsutövningen. Kommunen är fortsatt ansvarig gentemot
kommuninvånarna för verksamheter som utförs av privata utförare, på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi.
Från 1 januari 2015 infördes nya regler i kommunallagen (KL) som framförallt reglerar styrning, uppföljning och allmänhetens insyn när kommunal verksamhet har överlämnats till privata utförare.
1.1 Lagstiftning
Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens
insyn ska tillgodoses. Beslutet om programmet ska tas av fullmäktige och kan inte delegeras till styrelse eller nämnd.
Övriga förändringar i kommunallagen gällande privata utförare innebär att kommunerna ska
• kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare och detta arbete ska vara strategiskt och systematiskt
• genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i verksamhet som överlämnas till privata utförare
• se till att helägda kommunala bolag/företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de genom avtal överlämnar till privata utförare
• lämna information om samtliga utförare i det fall enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster (avser främst kommuner som infört LOV, lagen om valfrihet)
1.2 Syfte och mål
Syftet med att fullmäktige ska lägga fast ett program för insyn och uppföljning av
verksamhet som utförs av privata utförare, är att lyfta dessa frågor till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet.
Lagstiftarens mål är att
• förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare
• öka allmänhetens insyn i verksamhet som utförs av privata utförare
• stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas
1.3 Definitioner
1.3.1 Kommunala angelägenheter
Begreppet kommunala angelägenheter beskrivs i lagen som lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar.
1.3.2 Huvudman
Huvudmannaskap innebär i detta sammanhang att kommunen har det övergripande politiska ansvaret och bestämmer mål, inriktning, omfattning och kvalitet för den
kommunala verksamheten. Vidare innebär det ett ansvar för strategisk och systematisk uppföljning av verksamheten. Kommunen är huvudman för sina kommunala angelägenheter oavsett om utförandet sker i egen regi eller av privat utförare.
1.3.3 Privat utförare
Begreppet privat utförare har ersatt det som tidigare kallades kommunala entreprenader. En privat utförare är enligt kommunallagen en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det kan vara ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk eller ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. Även idéburna organisationer och
kooperativa föreningar kan vara privata utförare.
Privata aktörer kan bli privata utförare av en kommunal angelägenhet genom att vinna en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt genom att teckna ett avtal med
kommunen. Båda dessa krav (om upphandling och avtalsteckning) ska vara uppfyllda för att räknas som en privat utförare.
2 Programmets omfattning
Programmet gäller för alla kommunala verksamheter som efter offentlig upphandling och avtalstecknande överlämnas till privata utförare. Programmet omfattar således allt från
välfärdstjänster till infrastruktur, t ex vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid, undervisning i svenska för invandrare (sfi), fastighetsförvaltning, kommunikationer, gator och parker.
För att omfattas av programmet ska kommunen vara huvudman för den verksamhet som efter upphandling överlämnas till privat utförare.
Programmet gäller även för helägda kommunala bolag vad avser avsnitt 6. Allmänhetens insyn.
2.1 Avgränsningar
Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de inte upphandlas utan regleras via tillståndsgivning. Programmet omfattar inte heller personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), eftersom kommunen inte är huvudman för den assistans som utförs av externa assistansbolag. Vidare omfattar inte programmet köp av enstaka platser på t ex HVB-hem eller andra institutioner eftersom kommunen inte är huvudman för verksamheten som helhet, utan endast ansvarar för den individuella
insatsen. Företag som säljer enstaka tjänster som är avgränsade och tillfälliga (t ex konsulttjänster) till kommunen, omfattas inte heller av programmet.
Programmet omfattar inte heller hel- eller delägda kommunala bolag/företag, eftersom de inte är ”helt privata aktörer utan kommunalt ägande”, eller sådan stiftelse eller förening som avses i 10 kap. 6 § KL (dvs en stiftelse som kommunen bildar ensam eller tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet eller en förening där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan).
Programmet gäller för avtal med privata utförare som tecknas efter att programmet har beslutats av kommunfullmäktige. Detta innebär att arbetet med uppföljning, kontroll och att ge allmänheten insyn i verksamhet som utförs av privata utförare, kommer att införas successivt i den takt nya avtal tecknas med privata utförare.
3 Mål och riktlinjer
De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är:
• de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten
• de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige eller nämnd fastställer för respektive verksamhet
Viktiga styrdokument när det gäller mål är strategisk plan och nämndplan. Beträffande
riktlinjer så kan det handla om program, planer, policys och riktlinjer. Exempel på viktiga
riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare är upphandlingspolicy och program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare.
3.1 Nämndernas ansvar för mål och riktlinjer
Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och föreskrifter samt fullmäktiges/nämndens mål och riktlinjer. När det gäller verksamhet som bedrivs av privata utförare, så säkerställer nämnderna detta genom att ställa krav vid upphandling och krav i avtal med den privata utföraren samt vid strategisk uppföljning och kontroll av verksamheten.
4 Upphandling
Borlänge kommun ingår tillsammans med andra kommuner i länet i en upphandlingssamverkan med en gemensam nämnd och upphandlingscenter (UHC) med organisatorisk tillhörighet i Ludvika kommun. Förutom ett samverkansavtal, så har en
gemensam upphandlingspolicy fastställts av de ingående kommunernas respektive fullmäktige. Den gemensamma nämnden svarar i Borlänge kommun för all upphandling med undantag för direktupphandlingar, byggentreprenader, undervisning och
yrkesutbildning, hälsovård och socialtjänster, fritids- och idrottsverksamhet samt
kulturverksamhet där samverkan från föreningsliv är aktuell. Vid upphandlingar som utförts av upphandlingscentrum genomförs årlig avtalsuppföljning med fördel i samverkan mellan beställande nämnd och upphandlingscenter.
Upphandlingscenter ska även ge råd och stöd och anvisa juridisk kompetens i upphandlingsfrågor till samverkanskommunerna. Detta gäller även vid upphandling av privata utförare.
4.1 Lagstiftning och regler vid upphandling
En ny lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) gäller från 1 januari 2017. Lagen
innehåller tydligare regler om vilka krav som kan ställas på miljö-, arbetsrättslig- och social hänsyn vid upphandling. Den upphandlande myndigheten kan även kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer uppfyller samma villkor. I den nya lagen har begreppet förfrågningsunderlag ersatts av upphandlingsdokument.
Kommunfullmäktiges Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare är ett viktigt styrdokument vid upphandling och avtalsteckning med privata utförare. Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens upphandlingspolicy och andra styrdokument för upphandling.
4.2 Nämndernas ansvar vid upphandling
Nämnderna ska säkerställa att Borlänge kommuns politiskt fastställda mål återspeglas i
avtal med privata utförare. De mål som gäller för den kommunala verksamheten gäller även för verksamhet som utförs av privata utförare. Detta innebär att målen för god ekonomisk hushållning och nämndernas strategier/prioriteringar ska vara vägledande i en nämnds
kravställning vid upphandling.
Nämnderna ska även utgå från kommunens riktlinjer för verksamheten respektive för upphandling vid kravformulering i upphandlingsdokumentet samt i det avtal som tecknas med den privata utföraren. Kraven i upphandlingsdokument och avtal ska vara tydliga och relevanta. Förutom krav på kvalitet och effektivitet, kan en kommuns övergripande ambitioner, exempelvis miljö, jämställdhet och integration vara en del av nämndens
kravställande. Utöver detta ska en klausul om allmänhetens insyn finnas med i upphandlingsdokument och avtal. Kravställningen styrs även av vilken information allmänheten ska kunna ta del av, se 6. Allmänhetens insyn.
Nämnden ska i upphandlingsdokument och avtal tydligt beskriva vilken form av uppföljning som kommer att användas liksom frekvens och omfattning.
Nämnderna ska upprätta och teckna skriftliga avtal med samtliga privata utförare som utför kommunala angelägenheter för Borlänge kommuns räkning. Detta ska ske i samband med upphandling. Avtal ska utformas så det går att kontrollera att verksamheten hos de privata utförarna bedrivs i enlighet med kommunens krav.
Nämnderna ansvarar för att privata utförare genom avtal förpliktigas att följa antagna mål och riktlinjer, tillgodose allmänhetens insynsrätt och biträda nämnden vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, exempelvis delta vid olika kvalitetsuppföljningar. Krav ska finnas att den privata utföraren ska rapportera nödvändiga statistikuppgifter till nämnden, och i förekommande fall, till andra myndigheter och nationella register/undersökningar.
I avtalen med privata utförare ska fastställas att eventuella underleverantörer har samma ålägganden gentemot kommunen som de privata utförarna har.
5 Strategisk uppföljning och kontroll
Kommunen är ansvarig för att följa upp och kontrollera sin verksamhet. Detta gäller även för verksamheter som genom avtal överlämnas till privat utförare. Omfattningen på
kontrollen och uppföljningen är olika beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. Av förarbetena till kommunallagen framgår att ju större allmänintresse, desto större krav på kommunen vad gäller uppföljning och kontroll samt att identifiera
risker med verksamheten.
Uppföljningens syfte är huvudsakligen att
• säkra leverans enligt förevarande avtal
• fungera som kontroll för att förutse och upptäcka avvikelser
• ge underlag till förbättrings- och utvecklingsarbete
• möjliggöra allmänhetens insyn
Uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska ingå i kommunens mål- och budgetprocess. Programmet införs som en återkommande del i styrdokument såsom strategisk plan och nämndplan.
Efterlevnad av Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare säkras fortlöpande genom nämndernas interna kontroll och kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Efterlevnaden av programmet kan även bli föremål för revisionsgranskning.
5.1 Former för uppföljning
Det finns olika former för uppföljning. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken form av uppföljning som är möjlig. Följande
exempel på uppföljningsformer är generella:
• Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning; syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Riktad
uppföljning görs utifrån behov av att granska ett specifikt område/fråga eller efter ett inkommet klagomål.
• Uppföljning av kommunens måldokument; syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål.
• Brukaruppföljning; syftar till att följa upp kvaliteten i den verksamhet som bedrivs och brukarnas upplevelser av densamma.
• Individuppföljning; syftar till att kontrollera att en enskild som får insatser från kommunen får rätt stöd/tjänst i överensstämmelse med eventuella beslut.
Individuppföljning genomförs vanligtvis av handläggare inom respektive verksamhet.
• Oanmälda besök/tillsyn; syftar till att ge en översiktlig bild av de faktiska förhållandena i en verksamhet.
• Uppföljning av ekonomisk status; syftar till att identifiera utförare som riskerar att hamna på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten.
5.2 Nämndernas ansvar för uppföljning
Nämnderna ansvarar inför fullmäktige enligt kommunallagen för att verksamheterna bedrivs enligt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten samt de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat. De ska också se till att den interna kontrollen är
tillräcklig och att verksamheterna bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller av en privat utförare.
Lagreglerna kring uppföljning av privata utförare har skärpts från 1 januari 2015. Det räcker inte längre att i avtal tillförsäkra sig en möjlighet att följa upp, utan nämnden har en skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att följa upp verksamheten. Kommunallagens nya krav på att fullmäktige antar ett Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare, stärker i praktiken tidigare krav på nämndernas ansvar för att
följa upp sin verksamhet.
Varje nämnd ansvarar för att följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare.
Omfattningen av uppföljning/kontroll ska stå i rimlig proportion till verksamhetens omfattning och karaktär. Alla avtal ska följas upp med jämna intervaller under
avtalsperioden (dock minst årligen). Hur ofta och när på året ska framgå i avtalet.
Uppföljningen av verksamhet som utförs av privata utförare ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning ska dokumenteras i särskild mall och redovisas för ansvarig nämnd.
Nämnden ansvarar för återrapportering av resultatet av uppföljning och kontroll till den privata utföraren.
Därutöver så ska en samlad uppföljning av den totala verksamheten som utförs av privata utförare redovisas i nämndens uppföljning av nämndplan. Redovisningen ska fokusera på vidtagna åtgärder vid eventuella avvikelser och hur nämnden tillgodosett allmänhetens
insynsrätt.
5.3 Kommunstyrelsens ansvar för uppföljning
Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Uppsiktsplikten omfattar även den verksamhet som lämnas över till privata utförare av nämnderna.
Kommunstyrelsen ansvarar för att program för uppföljning och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare ska beaktas och inarbetas i kommunens berörda styrdokument (exempelvis strategisk plan och nämndplan).
Kommunstyrelsen ansvarar för att en samlad uppföljning av samtliga nämnders och helägda kommunala bolags verksamheter som utförs av privata utförare, årligen redovisas till
kommunfullmäktige i april månad. Syftet med detta är att lyfta uppföljningen till
kommunens högsta strategiska nivå i enlighet med lagstiftarens intentioner. Nämndernas årliga avtalsuppföljningar och uppföljning av nämndplaner samt bolagens
bolagsstyrningsrapporter ligger till grund för kommunstyrelsens samlade uppföljning.
Kommunstyrelsen ansvarar för uppdatering av dokumentet Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Inför ny mandatperiod ska programmet och dess innehåll följas upp och utvärderas. Därefter ska programmet
revideras och ett nytt program fastställas av fullmäktige.
6 Allmänhetens insyn
När avtal sluts med privata utförare ska kommunen/det kommunala bolaget tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas
över. Den privata utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådana uppgifter som kan lämnas utan omfattande merarbete och som inte strider mot lag eller författning eller som anses utgöra företagshemligheter enligt lag.
Den information som begärs in ska enligt kommunallagen ha en koppling till upphandlingen och avtalet samt den verksamhet som utförs. Enligt förarbetena till lagförändringen i
kommunallagen kan det i normalfallet handla om:
• kvalitet och avvikelser i verksamheten
• personalen och deras villkor (exempelvis kompetens, utbildning, personaltäthet, kontinuitet, löner, anställningsvillkor)
• miljöarbete, integration- och jämställdhetsarbete
• ekonomi, ägarförhållanden och företrädare (när det gäller ekonomi så avses offentliga redovisningar såsom bokslut och inte ekonomi på enhetsnivå)
Allmänheten har inte rätt att få ut handlingar direkt av den privata utföraren, utan det är
endast kommunen/det kommunala bolaget som kan begära ut uppgifter. De uppgifter som kommunen/det kommunala bolaget erhållit från den privata utföraren blir allmänna handlingar som ska diarieföras hos kommunen/det kommunala bolaget.
En grundläggande princip bör enligt förarbetena till lagen vara att privata utförare inte ska behöva lämna ut information som de redan lämnat till annan myndighet och som därmed redan finns tillgänglig för allmänheten.
6.1 Nämndernas ansvar för allmänhetens insyn
Nämnden får vid upphandlingen göra en avvägning mellan den privata utförarens intressen att skydda affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur
verksamheten utförs. Exakt hur långt insynen ska sträcka sig får bedömas från fall till fall.
Nämnderna ska besluta hur allmänhetens insyn ska tillgodoses, dvs hur information praktiskt ska redovisas. Exempelvis vilka former och kanaler för information som ska användas och vilken omfattning av information som ska redovisas. Informationen ska vara lättillgänglig, informativ och överskådlig. De nya reglerna i kommunallagen innebär dock
inte att kommunen är skyldig att fortlöpande publicera all information exempelvis på hemsidan.
Nämnderna ska se till att inkommen information från privata utförare finns tillgänglig för allmänheten i diariet så att nämnden kan ta fram informationen på begäran av en
kommuninvånare.
Nämnderna ska säkerställa att allmänheten ges insyn genom att ha en klausul i upphandlingsdokument och avtal med privat utförare. Klausulen ska ha följande lydelse:
”Leverantören är skyldig att på begäran lämna sådan information som avses i 10 kap. 9 § kommunallagen. Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig.
Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur den kommunala angelägenheten utförs.
Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Det åligger kommunen att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas.
Leverantören är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Information som lämnats enligt första stycket ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.”
6.2 Kommunala bolagens ansvar för allmänhetens insyn
Kommunen ska enligt kommunallagen se till att helägda kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som bolagen genom avtal överlämnar till privata utförare. Detta
regleras i Företagspolicy - för bolag direkt eller indirekt ägda av Borlänge kommun.
Bolaget gör vid upphandlingen en avvägning mellan den privata utförarens intressen att skydda affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur
verksamheten utförs. Exakt hur långt insynen ska sträcka sig får bedömas från fall till fall.
Utgångspunkten är vilka uppgifter som skulle ha varit offentliga om verksamheten bedrivits i egen regi av det kommunala bolaget.
Bolaget ska besluta hur allmänhetens insyn ska tillgodoses, det vill säga hur information praktiskt ska redovisas. Exempelvis vilka former och kanaler för information som ska användas och vilken omfattning av information som ska redovisas. Informationen ska vara lättillgänglig, informativ och överskådlig. De nya reglerna i kommunallagen innebär dock
inte att bolaget är skyldig att fortlöpande publicera all information exempelvis på hemsidan.
Bolaget ska se till att inkommen information från privata utförare finns tillgänglig för allmänheten i diariet så att bolaget kan ta fram informationen på begäran av en
kommuninvånare.
Bolaget ska i sin årliga bolagsstyrningsrapport redovisa hur allmänhetens insynsrätt i verksamhet som utförs av privata utförare tillgodosetts.
7 Återkoppling till kommunfullmäktige
Varje nämnd ansvarar för att återrapportera måluppfyllelse och resultat för verksamhet som utförs av privata utförare på samma sätt som för nämndens egen-regi-verksamhet.
Kommunstyrelsen ansvarar för att sammanställa nämndernas uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare och redovisa som ett eget ärende till fullmäktige i samband med årsbokslut under april månad.
Bilaga
Utdrag ur kommunallagen (2017:725)
2 kap. Kommunala angelägenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ta hand om.
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer
12 § Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare.
5 kap. Fullmäktige
3 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.
I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
6 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
10 kap. Delaktighet och insyn
1 § Fullmäktige i kommuner eller landsting får, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.
2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.
Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.
3 § 6 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en
kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.
7 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i
6 §. *)
8 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller landstinget kontrollera och följa upp verksamheten.
9 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
*) Avser en stiftelse som kommunen bildar ensam eller tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet eller en förening där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan.
Kommunstyrelsen
Rapport; Inventering av befintliga avtal med privata utförare i Borlänge kommun
Innehåll
2 Inventering av avtal i kommunen 3
2.1 Förändringar i kommunallagen från 1 januari 2015 3
2.2 Kommunala angelägenheter 4
2.3.1 Gränsdragningar och gråzoner 5
3 Kriterier för privat utförare 6
7.1 Jämförelsetabell mellan den tidigare och den nya kommunallagen 12
7.2 Sammanställning av inventerade befintliga avtal 13
1 Bakgrund och syfte
Från 1 januari 2015 infördes nya regler i Kommunallagen (KL) som framförallt reglerar styrning, uppföljning och allmänhetens insyn när kommunal verksamhet har överlämnats
till privata utförare. Kommunfullmäktige ska, enligt 3 kap 19 b § KL, för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det anges hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Utvecklingskontoret har fått i uppdrag att ta fram ett sådant program. En politisk arbetsgrupp har bildats bestående av fullmäktiges presidium och representanter från revisionen. Från utvecklingskontoret är det Xxxx Xxxx och Xxxx
Xxxxxxxxx som fått uppdraget.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med en referensgrupp från
kommuner, landsting och regioner tagit fram ett stödmaterial för programarbetet med beskrivning av den arbetsprocess som krävs för att uppfylla de nya kraven i lagstiftningen. Som ett första steg i denna arbetsprocess ska en inventering av befintliga avtal med privata utförare genomföras.
Syftet med inventeringen är dels att ge en nulägesbild över hur det ser ut i kommunen på detta område och dels att kontrollera om det finns eventuella krav eller villkor i avtalen som bör tas hänsyn till i programarbetet.
2 Inventering av avtal i kommunen
För att kunna inventera vilka avtal kommunen har med privata utförare har en analys genomförts av vad som avses med de nya lagreglerna i kommunallagen (KL). Utöver
lagstiftningen har förarbeten till lagändringarna studerats och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har konsulterats. Framförallt är det vad som avses med begreppet
kommunal angelägenhet som analyserats och därmed även vad som avses med en privat utförare.
2.1 Förändringar i kommunallagen från 1 januari 2015
• När vården (skötseln) av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats
över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. (KL 3 kap 19 §).
Detta är en skärpning av tidigare lagstiftning som fastslog att; ”fullmäktige ska se till att kommunen tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp
verksamheten.”
• Om en kommun sluter avtal med en privat utförare ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den
verksamhet som lämnas över. (KL 3 kap 19 a §).
Även detta är en skärpning av tidigare lagstiftning som fastslog att; ”…ska
kommunen beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information….”
• Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården (skötseln) av en kommunal angelägenhet enligt 16 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b § (KL 3 kap 18 c §).
• Om en kommun med stöd av 16 § lämnar över vården (skötseln) av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata
utförare (KL 3 kap 17 § p 6).
De nya lagreglerna omfattar alla kommunala verksamheter, från välfärdstjänster till
infrastruktur. Formellt överlämnas verksamhet oftast efter en offentlig upphandling enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) eller LUF (Lagen om upphandling inom
försörjningssektorerna) eller att valfrihetssystem införs enligt LOV (Lagen om valfrihet) samt att avtal tecknas med de privata utförarna.
Kommun, landsting eller region ska vara huvudman för verksamheten, därför omfattas
exempelvis inte köp av enstaka platser (såsom på HVB-hem, Hem för Vård och Boende) där kommunen är ansvarig för den individuella insatsen, men inte för verksamheten som helhet. Annat som inte omfattas är fristående förskolor/skolor och utförare av personlig
assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
Kommunala hel-/delägda företag/bolag omfattas inte heller. Däremot så omfattas den verksamhet som ett helägt kommunalt bolag i sin tur lämnar över till privata utförare.
2.2 Kommunala angelägenheter
Grundlagsstöd för att kommuner ska kunna lämna över verksamhet till privata utförare finns i 12 kap 4 § regeringsformen (RF), där det framgår att förvaltningsuppgifter kan
lämnas över till juridiska personer och enskilda individer. Detta framgår även av 3 kap 16 § KL som reglerar förutsättningarna för kommuner att lämna över förvaltningsuppgifter
genom avtal om entreprenaddrift.
Kommunen sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den
kommunala självstyrelsens grund enligt RF 14 kap 2 §. Det finns egentligen inget riktigt
förtydligande i lagstiftningen om vad som avses med sådana kommunala angelägenheter. Begreppet förklaras istället med lagreglerna som gäller den kommunala kompetensen.
2.2.1 Kommunala kompetensen
Kommuners möjligheter att engagera sig på näringslivsområdet styrs i huvudsak av den allmänna kompetensregeln i 2 kap 1 § KL. Enligt denna får kommuner själva ha hand om ”sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område
eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan”. Privata utförare omfattas inte av
kompetensbegränsningar, vilket medför att de kan tillhandahålla tilläggstjänster och därmed öka samordningsvinster och driftsfördelar. Något som en kommunal verksamhet vare sig kan eller får göra.
En grundläggande princip är emellertid att den verksamhet som lämnas över till
privaträttsliga subjekt ska falla inom den kommunala kompetensen. Kommunen får således inte anlita en privat utförare för åtgärder de själva inte får vidta. Det finns två generella begränsningar;
1. En kommunal angelägenhet får inte lämnas över till privat utförare om det i en författning har angivits att ett visst kommunalt organ ska handha denna.
2. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får bara lämnas över om det finns särskilt lagstöd för det.
När det gäller den specialreglerade kompetensen hänvisas till att det finns särskilda
föreskrifter för kommunala befogenheter och skyldigheter på vissa områden. (KL 2 kap 4 §). Sådan speciallagstiftning finns inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, tandvården,
räddningstjänsten, allmänna vattentjänster, kommunal parkeringsövervakning och inom skolväsendet.
2.3 Privat utförare
Förutom att organisera verksamheten i hel- och delägda företag/bolag kan kommunerna också anlita privat ägda företag för att utföra viss verksamhet. Historiskt har detta
förekommit länge i den kommunala verksamheten. Från rättsliga utgångspunkter definierades detta tidigare i kommunallagen som att verksamheten lämnas ut på
entreprenad (SOU 2013:53). Enligt lagändringarna 2015 definieras detta numera som att
skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal lämnas ut till en privat utförare.
Dagens beskrivning av privata utförare skiljer sig inte nämnvärt från tidigare beskrivningar av kommunala entreprenader. Rådet för kommunal redovisning (RKR) förtydligade dock i sin definition av kommunala entreprenader att ett av kriterierna är att kommunen ska ha ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds till medborgarna.
I lagen beskrivs en privat utförare som en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Detta innebär att kommunala företag (hel-/delägda bolag), stiftelser som kommunen bildat med
några andra eller föreningar där kommunen bestämmer tillsammans med annan, inte anses vara privata utförare enligt 13 kap 18 c KL. Detta trots att vården av en kommunal angelägenhet kan överlämnas även till sådan verksamhet.
I delbetänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) till Utredningen om en kommunallag för framtiden, sid 221 framgår följande; ”Kravet på att tillförsäkra allmänheten insyn avser endast de fall när vården av en kommunal angelägenhet har
överlämnats. Detta innebär att begränsade stöd- och kringfunktioner som utförs av annan, t ex lokalvård och fastighetsskötsel, inte omfattas.” Således ska begränsade stöd- och
kringfunktioner inte anses vara privata utförare enligt 3 kap 18 c § KL.
2.3.1 Gränsdragningar och gråzoner
Även om de nya lagreglerna i kommunallagen har förtydligat kommunfullmäktiges ansvar att se till att uppföljning genomförs av verksamhet som bedrivs av privata utförare och att allmänheten ges möjlighet till insyn, så kvarstår en del frågetecken och
tolkningsmöjligheter. Exempelvis så framgår av förarbetena till lagen att om alternativet till att upphandla en verksamhet är att genomföra den i egen regi, så är den som utför den upphandlade verksamheten att betrakta som en privat utförare enligt de nya
bestämmelserna i kommunallagen. Detta leder till en del frågetecken vad gäller bedömningen av vad som är verksamhet eller tjänst. En tolkning skulle t ex kunna vara att flertalet konsulttjänster omfattas av de nya lagreglerna.
Andra frågor som uppkommit är vad som gäller om kommunen inte upphandlar en hel verksamhet, utan kanske endast 40 % av en verksamhet eller endast en enhet inom
verksamheten. Exempelvis om man vid en nybyggnation upphandlar enbart projekteringen. Vad gäller om kommunen gör en direktupphandling? Omfattas en sådan utförare av de nya lagreglerna och hur ska upphandling av personalresurser betraktas?
För att reda ut bl a dessa frågeställningar, så har SKL konsulterats inför inventeringen av
avtal. Enligt SKL så finns det en del gråzoner där kommunerna får bedöma vad som ska gälla från fall till fall. SKL menar att det viktigaste för kommunerna är att se till det övergripande syftet med den nya lagstiftningen, det vill säga att lyfta och lägga fast på strategisk nivå vad som ska gälla för uppföljning och allmänhetens insyn när andra än kommunen själv utför
verksamhet. SKL hänvisar även till förarbetena till lagändringen som säger att ju viktigare tjänsten är för medborgaren, desto större anledning att den omfattas av programmet.
På de direkta frågorna så svarar SKL att en konsulttjänst oftast inte är en överlämnad
verksamhet till privat utförare, utan en avgränsad och tillfällig tjänst. Kommunen överlåter inte själva verksamheten, utan kompletterar den med en konsulttjänst. Exempelvis om
kommunen upphandlar projekteringen vid en nybyggnation, så överlämnas inte en kommunal angelägenhet, utan den kompletteras med en konsulttjänst som utför projekteringen.
När det gäller upphandling av personalresurser så menar SKL att det beror på situationen. Om man t ex upphandlar hela sjuksköterskeverksamheten inom särskilt boende från ett privat vårdbolag, så har kommunen överlämnat den kommunala angelägenheten (hälso- och sjukvård inom särskilt boende) till en privat utförare. Dessutom är det en sådan
verksamhet som har stor betydelse för medborgaren och bör även av detta skäl omfattas av de nya lagreglerna. Om man däremot upphandlar sjukskötersketjänster från ett
bemanningsföretag för att täcka upp vid ökade behov, så överlåter kommunen inte själva verksamheten, utan kompletterar den med extra sjuksköterskeresurser.
Bemanningsföretaget är därmed inte en privat utförare enligt de nya lagreglerna i KL.
Gränsvärdena i LOU och vilken upphandlingsform som används har inte någon betydelse för bedömningen om det är en privat utförare enligt de nya lagreglerna i KL och inte heller om man överlämnar endast en del av verksamheten. Det är avsikten (att överlämna en
kommunal angelägenhet) som är avgörande enligt SKL.
Enligt förarbetena till lagändringen i KL så ska begränsade stöd- och kringfunktioner som utförs av annan än kommunen, inte anses vara privata utförare enligt 3 kap 18 c § KL. Som exempel på sådana funktioner anges lokalvård och fastighetsskötsel. Samtidigt så påpekar SKL att om städtjänsten på en skola upphandlas, så är det att betrakta som en privat utförare enligt KL. I detta fall erbjuds inte tjänsten direkt till medborgarna, utan mer
indirekt. Men det har stor betydelse för medborgarna, i detta fall eleverna och deras
föräldrar, med en bra skolmiljö. Även vad som avses med stöd- och kringfunktioner är alltså en gråzon.
3 Kriterier för privat utförare
Det viktigt att kommunen fastställer tydliga kriterier för att en privat utförare ska omfattas av de nya lagreglerna (3 kap 18 c § KL), då det ges visst tolkningsutrymme i lagen. I vissa delar är det enkelt med kriterier utifrån förarbeten till lagändring, nya lagregler och SKL:s
rekommendationer, men i andra delar finns gråzoner som gör det svårare. Därför har vissa förtydliganden gjorts vid inventeringen av avtal, för att underlätta identifieringen av privata utförare enligt 3 kap 18 c § KL.
Följande kriterier ska enligt förarbeten till lag, nya lagregler och SKL:s rekommendationer vara uppfyllda för att vara en privat utförare enligt 3 kap 18 c § KL:
• Det är en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 16 § KL.
• Det är en helt privat aktör utan kommunalt ägande
• En upphandling har genomförts enligt LOU eller LUF (eller införande av LOV) och ett avtal har tecknats
• Kommunen är huvudman för den verksamhet som överlämnas
• Alla kommunala verksamheter (från välfärdstjänster till infrastruktur) omfattas
• Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi
• Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds medborgarna
• Ju viktigare verksamheten/tjänsten är för medborgaren, desto större anledning att den omfattas av de nya lagreglerna
• Medborgarperspektiv
Förtydligande;
o Det ska finnas en direkt koppling till medborgaren /tjänsten ska erbjudas medborgaren, eller
o Det ska finnas en indirekt koppling till medborgaren /tjänsten är viktig för medborgaren (det får dock inte vara för långsökt, som t ex att kommunen upphandlar de ekonomitjänster som används för att skicka fakturor till
medborgaren)
Följande omfattas däremot inte och är inte privata utförare enligt de nya lagreglerna i KL, förarbeten till lagen och rekommendationer av SKL:
• Kommunala hel-/delägda företag/bolag
• Föreningar där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan
• Stiftelser som kommunen bildat (ensam eller med någon annan) för en kommunal angelägenhet
• Fristående skolor/förskolor
• Köp av enstaka platser (t ex HVB)
• Utförare av personlig assistans enligt SFB
• Verksamheter som enligt lag eller förordning ska bedrivas av en kommunal nämnd (och som därför inte heller får upphandlas)
• Verksamheter som innefattar myndighetsutövning (om det inte finns lagstöd för att överlämna myndighetsutövningen)
• Avgränsade och tillfälliga tjänster, t ex konsulttjänster
• Begränsade stöd- och kringfunktioner, t ex lokalvård eller fastighetsskötsel
Förtydligande;
o De ska inte omfattas om de är begränsade, t ex lokalvård till kommunala lokaler där medborgare vistas endast i undantagsfall
o De ska däremot omfattas om t ex lokalvård genomförs i offentliga lokaler, särskilda boenden, skolor/förskolor och dylikt där medborgare vistas i större utsträckning
4 Upphandlingsprocessen
En ny lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) gäller från 2017-01-01, som ersätter den tidigare lagen om offentlig upphandling. På samma sätt har lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) fr o m 2017-01-01 ersatt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. I de nya lagarna har begreppet förfrågningsunderlag ersatts av upphandlingsdokument.
De nya lagarna om upphandling (LOU och LUF) innehåller bland annat tydligare regler om miljö-, arbetsrättslig- och social hänsyn vid upphandling och främjar därmed samhälleliga mål. En upphandlande myndighet får ställa krav på särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett avtal ska fullgöras. En upphandlande myndighet kan även kräva att leverantören ska fullgöra avtalet enligt angivna villkor om vilken lön, semester och arbetstid som arbetstagarna (som ska utföra arbetet) minst ska tillförsäkras. Myndigheten kan även kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer uppfyller dessa villkor.
En överenskommelse träffades 2014 mellan Borlänge och fem andra kommuner (Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika och Säter) om samverkan i en gemensam nämnd i fråga om upphandlingssamverkan med ett gemensamt Upphandlingscenter (UHC). Den
gemensamma nämnden och Upphandlingscentret har organisatorisk tillhörighet i Ludvika kommun. Ett samarbetsavtal har tecknats mellan ingående kommuner och gäller från och med 2015-01-01 och tillsvidare. Enligt detta kan samverkan avse all kommunal verksamhet
oavsett organisationsform. En gemensam upphandlingspolicy har fastställts av de ingående kommunernas respektive fullmäktige. Upphandlingspolicyn är därmed styrdokument både för de enskilda kommunernas upphandlingar samt det arbete som Upphandlingscenter utför.
Den gemensamma nämnden ska i Borlänge kommun utifrån fastställd upphandlingspolicy och med stöd av Upphandlingscenter svara för alla upphandlingar med undantag för direktupphandlingar, byggentreprenader, XXX:s tjänstekategorier 24-26, det vill säga undervisning och yrkesutbildning (24), Hälsovård och socialtjänster (25) och Fritids- och
idrottsverksamhet (26) samt kulturverksamhet där medverkan från föreningsliv är aktuell.
Vid gemensamma upphandlingar ansvarar Upphandlingscenter för strategi, affärsmässiga, juridiska och kommersiella krav. Obligatoriska krav och tilldelningskriterier,
rangordning/viktning av tilldelningskriterier samt utvärdering av dessa definieras
tillsammans med de samverkande kommunerna. Kommungemensamma upphandlingar kan innehålla olika kommunspecifika krav från respektive kommun. Avtal tecknas av
Upphandlingscenter enligt fastställd delegationsordning och följs upp årligen i samverkan med beställaren och dokumenteras av Upphandlingscenter.
Upphandlingscenter har framtagna dokumentmallar för upphandlingsstrategi och upphandlingsdokument (som består av fyra deldokument; Avtalsvillkor,
Upphandlingsföreskrifter, Ska-krav och Utvärdering).
I övrigt ska upphandlingscenter ge råd och stöd och anvisa juridisk kompetens i upphandlingsfrågor till avtalade kommuner. De ska även vara kommunerna behjälpliga med direktupphandlingar och ta fram rutiner, mallar och checklistor. Vid diskussioner med
Upphandlingscenter framkom att de ska kvalitetssäkra de upphandlingar som genomförs direkt av nämnderna (exklusive byggentreprenader) innan de går ut på annons, men att det är oklart om detta alltid sker.
Konstateras kan att det finns flera undantag när det gäller Upphandlingscenters ansvar för upphandlingar. Detta innebär således att nämnderna själva ansvarar för en stor del som, förutom direktupphandlingar, handlar om kärnverksamhet för nämnder såsom Barn- och bildningsnämnden, Omsorgsnämnden, Arbetsmarknads- och socialnämnden, Fritidsnämnden och Kulturnämnden. De nya lagreglerna i Kommunallagen om uppföljning och insyn i verksamhet som bedrivs av privata utförare kommer att påverka såväl nämndernas egna upphandlingar som de upphandlingar som utförs av Upphandlingscenter.
5 Resultat av inventeringen
En inventering har genomförts utifrån ovanstående kriterier av vilka befintliga avtal
kommunen har med privata utförare. Inventeringen genomfördes i maj-juni 2017. Flera avtal kan ha tillkommit eller avslutats därefter.
När inventeringen genomfördes innehöll kommunens avtalsdatabas totalt 348 avtal. Av dessa var det totalt 23 avtal som tecknats med 21 leverantörer som kan anses vara privata utförare enligt nya lagregler i kommunallagen. Av avtalen är det 14 som tydligt uppfyller
kriterierna enligt ovan, medan övriga mera tillhör gråzonerna och måste bedömas från fall till fall.
Berörda avtal finns inom ett flertal olika kategorier;
• Bygg, anläggning installation och underhåll, 1 avtal (gråzon)
• Fastighet och inredning, 2 avtal
• Kommunikation och IT, 1 avtal (gråzon)
• Kost och städ, 7 avtal (varav 5 i gråzon)
• Personal och kontor, 3 avtal (varav 2 i gråzon)
• Skydd och säkerhet, 4 avtal,
• Transport och fordon, 1 avtal
• Utbildning och pedagogik, 4 avtal
Utöver genomgången av kommunens avtalsdatabas ombads nämnderna att inkomma med kopior på avtal med privata utförare. Endast ett fåtal avtal erhölls, varav de flesta inte uppfyllde kriterierna för privat utförare enligt de nya lagreglerna. Från kommunstyrelsen
erhölls 4 avtal som alla uppfyller kriterierna och som redan återfunnits i avtalsdatabasen.
De 9 avtal som tillhör gråzonerna uppfyller i och för sig de lagstadgade kriterierna för privat utförare. Det är frågan om hur viktig verksamheten kan anses vara för medborgaren och
kopplingen till medborgaren som kan ifrågasättas. Det handlar exempelvis om upphandling av informationstavlor vid infarterna till kommunen, utbytessystem för entrémattor, fönsterputs och specialstäd (bygg, höghöjd, golv, flytt). En fråga man kan ställa sig är hur
viktigt det är för medborgaren att det finns sådana informationstavlor? Självklart är det av vikt att kommunens lokaler är välstädade, men hur viktigt är det att det finns just
entrémattor eller att fönstren är välputsade? Det är förmodligen viktigare inom exempelvis skolverksamhet och särskilt boende för äldre än för lokaler där medborgare vistas mer
sällan. Andra avtal i gråzonen handlar om upphandling av personalkläder (hyra och tvätt) inom vård och omsorg. En upphandlad tjänst såsom hyra och tvätt av personalkläder i allmänhet torde inte uppfylla de nya lagreglerna om privat utförare. Däremot så kan samma tjänst inom exempelvis särskilt boende för äldre mycket väl anses vara en privat utförare då hygienaspekten är av stor vikt för en god vård och omsorg för medborgaren.
Även om 23 avtal endast utgör 7 % av totalt antal avtal i avtalsdatabasen, så motsvarar de en avsevärd kostnad för kommunen. I nedanstående tabell redovisas summan fakturerat belopp de senaste åren för de 21 leverantörer som omfattas av de 23 avtalen.
År | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Totalt |
S:a fakturerat*) | 6,7 Mkr | 9,9 Mkr | 15,4 Mkr | 17,4 Mkr | 49,4 Mkr |
*) Noteras bör dock att det är oklart om hela de redovisade beloppen är att hänföra till just dessa avtal, eller om leverantörerna säljer fler tjänster/varor till kommunen utöver de 23 avtalen. En kontroll har genomförts att det inte finns fler avtal per leverantör i avtalsdatabasen. Däremot kan direktupphandlingar ha genomförts direkt av nämnderna/verksamheterna, vilket inte återfinns i avtalsdatabasen. Summan för 2017 har erhållits under
hösten och avser inte helår.
Det är viktigt ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig aspekt att följa upp verksamhet som bedrivs av privata utförare. Detta gäller även för kommuner som Borlänge, som inte infört valfrihet enligt LOV och därmed inte har så stor andel privata utförare. Andelen privata utförare kan dessutom komma att öka i framtiden.
Se bilaga Sammanställning av inventerade avtal för mer information om de 23 befintliga avtalen/privata utförarna som identifierats vid inventeringen.
5.1 Analys av avtalen
Xx xx xxxxxxxxx 00 avtalen har Upphandlingscenter svarat för upphandlingen av 20 avtal och dokumenterat i sin avtalsmall. Övriga 3 har genomförts i samverkan med
Arbetsmarknads- och socialnämnden (ASN) och är skrivna i Borlänge kommuns gamla (sedan före upphandlingssamverkan) avtalsmall, vilken är mycket begränsad i jämförelse med Upphandlingscenters avtalsmall.
De 20 avtalen som skrivits enligt Upphandlingscenters avtalsmall är dock inte enhetliga utan skiljer sig framförallt vad gäller rubrikindelning. Avtalsmallen är indelad i fem rubriker; Allmänna avtalsvillkor, Kommersiella villkor, Ansvar, Information och samråd samt Avtalet. Detta gör det lättöverskådligt och tydligt. Men i majoriteten av de 20 granskade avtalen har man inte använt sig av rubrikindelning, utan endast numrerat styckena/kraven från 1.1 till exempelvis 1.20, eller i ett extremfall till 1.43.
Det finns inget skrivet i de avtal som tecknats efter 2015-01-01 utifrån de nya lagreglerna om uppföljning av privata utförare och allmänhetens insyn. Däremot finns rubriken
Uppföljning av avtal där delar av detta kunnat skrivas in. Andra krav som handlar om uppföljning är krav på att en Referensgrupp ska tillsättas som ansvarar för uppföljningen och på att ett uppstartsmöte genomförs. Krav ställs även på personalens kompetens och utbildning, kvalitetsuppföljning och -kontroller, information/samråd,
statistik/sammanställningar, dokumentation, miljö och sociala hänsyn.
När det gäller de nya lagreglernas krav på uppföljning och allmänhetens insyn, så ska vilken information som ska tillhandahållas och hur uppföljning ska ske regleras som krav i avtalen med de privata utförarna. Informationen ska ha koppling till upphandlingen, och föreslås
enligt förarbetena till lagen handla om;
• Kvalitet och avvikelser
• Personal och deras villkor
• Miljö-, integrations- och jämställdhetsarbete
• Ekonomi, ägarförhållanden och företrädare
Vid inventeringen har diskussioner förts med representanter från Upphandlingscenter. De genomför i och för sig årliga uppföljningar av avtalen i samverkan med beställaren (berörd verksamhet). Men denna uppföljning är enligt Upphandlingscenter inte på samma ambitionsnivå som de nya lagkraven på uppföljning av privata utförare.
Konstateras kan att genom några smärre ändringar i avtalsmallen skulle lagstiftningens krav på information kunna tillgodoses. Den nya upphandlingslagen ökar möjligheterna att ställa krav på miljö-, arbetsrättslig och social hänsyn vid upphandling, vilket är i linje med de nya
lagkraven kring uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare.
Upphandlingscenters årliga uppföljning av avtalen skulle kunna kompletteras med exempelvis kvalitetsuppföljningar och ekonomiska uppföljningar genomförda av den privata utföraren och/eller av beställaren (verksamhetsansvarig).
Upphandlingscenter följer även upp att det inte förekommer några ekonomiska
oegentligheter. De skickar fyra gånger per år in utdrag ur avtalsdatabasen till Skatteverket, som kontrollerar att företagen betalar skatt och arbetsgivaravgifter samt att de inte har någon skatteskuld hos Kronofogden. Sedan görs en sammanställning som skickas till de samverkande kommunernas ekonomichefer. Denna sammanställning kan även den utgöra underlag för uppföljning enligt de nya lagreglerna.
Noteras bör att det inte är någon helhetslösning att ge Upphandlingscenter i uppdrag att ändra sina mallar och att tillsammans med verksamhetsansvariga genomföra mer strukturerade uppföljningar i enlighet med lagstiftarens intentioner med de nya
lagreglerna. Även nämnderna behöver justera sina mallar och rutiner vad gäller de upphandlingar som de genomför själva.
Om man ska skriva in något om uppföljning och allmänhetens insyn i ett styrdokument som gäller både Upphandlingscenter och Borlänge kommun i övrigt, så kan man göra det i
Programmet för uppföljning och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare eller i Inköpspolicyn. Den senare måste dock antas av övriga 5 kommuners fullmäktige för att gälla.
6 Referenser
• Kommunallag (1991:900), KL
• Regeringsformen, RF
• Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU
• Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF
• Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU41, Privata utförare av kommunal verksamhet
• Statens offentliga utredningar, SOU 2013:53, Privata utförare – kontroll och insyn, Delbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden, Stockholm 2013
• Regeringens proposition, Prop. 2013/14:118, Privata utförare av kommunal verksamhet
• Statens offentliga utredningar SOU 2015:24, En kommunallag för framtiden, Del A respektive Del B, Slutbetänkande av Utredningen om en kommunallag för
framtiden, Stockholm 2015
• Regeringens proposition, Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, Stockholm 2017
• Sveriges kommuner och landsting (SKL), Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare, Stockholm 2015
• Sveriges kommuner och landsting (SKL), informationsmaterial om de nya lagreglerna i Kommunallagen, från seminarium 2016-02-09
Borlänge 2017-12-22
Xxxx Xxxx utredare/utvecklare
7 Bilagor
7.1 Jämförelsetabell mellan den tidigare och den nya kommunallagen
Från och med 2018 införs en ny kommunallag (2017:725) som ersätter den tidigare
kommunallagen (1991:900). Den nya kommunallagen har en annan struktur vad gäller kapitel och paragrafer.
Denna rapport är skriven innan nya kommunallagen trädde ikraft och utgår därför från den tidigare kommunallagen. Nedan redovisas en jämförelsetabell som översätter paragrafer som nämns i denna rapport.
Kommunallag (1991:900) | Kommunallag (2017:725) |
2 kap. 1 § | 2 kap. 1 och 2 §§ |
2 kap. 4 § | 2 kap. 9 § |
3 kap. 16 § första och andra styckena | 10 kap. 1 § |
3 kap. 16 § tredje stycket | Utgår |
3 kap. 16 a § | 10 kap. 2 § |
3 kap. 17 § | 10 kap. 3 § |
3 kap. 18 b § | 10 kap. 6 § |
3 kap. 18 c § | 10 kap. 7 § |
3 kap. 19 § | 10 kap. 8 § |
3 kap. 19 a § | 10 kap. 9 § |
3 kap. 19 b § | 5 kap. 3 § |
6 kap. 8 a § | 8 kap. 18 § |
Sammanställning av inventerade befintliga avtal i maj-juni 2017 | |||||
Privata utförare enligt nya lagregler i KL | Avtalstid | ||||
Kategori | Vara/tjänst | Leverantör | Från | Till | Option |
Fastighet och inredning | Kalkning sjöar och vattendrag | Movab AB | 2014-06-01 | 2016-04-30 | 2018-04-30 |
Fastighet och inredning | Skogsförvaltning och -avverkning | Skogsägarna Mellanskog ek förening | 2015-03-17 | 2017-03-16 | 2019-03-16 |
Kost och städ | Måltidsentreprenad; matlådor ordinärt boende | Sodexo AB | 2017-02-23 | 2019-02-28 | 2021-02-22 |
Kost och städ | Servicetjänster; tvätt av kundägt gods | Esstvätt AB | 2017-04-01 | 2018-04-01 | 2021-04-01 |
Personal och kontor | Servicetjänster; tvätt sängkläder, handdukar (VoO) | Textilia Tvätt & Textilservice AB | 2014-12-01 | 2017-11-30 | 2018-11-30 |
Xxxxx och säkerhet | Analys- & lab.tjänster; vattenprover (inkl privata brunnar) | Alcontrol AB | 2015-06-01 | 2017-05-31 | 2019-05-31 |
Xxxxx och säkerhet | Analys- & lab.tjänster; hygienuppföljn, skadedjurskontroll | Nomor AB | 2016-10-01 | 2018-09-30 | 2020-09-30 |
Skydd och säkerhet | Skydd; sotning, brandskyddskontroll | Xxxxxxxx Xxxxxxx AB | 2016-04-01 | 2018-03-31 | 2020-03-31 |
Xxxxx och säkerhet | Säkerhet; trygghetslarm och larmottagning | Doro Care AB | 2016-01-08 | 2018-01-07 | 2020-01-07 |
Transport och fordon | Transport; av avlidna inom Vård och omsorg | Fonus, Ekonomisk förening | 2013-08-01 | 2015-07-31 | 2017-07-31 |
Utbildning och pedagogik | Utbildning; svenska för invandrare (SFI) | ASTAR AB | 2016-01-01 | 2017-12-31 | 2018-12-31 |
Utbildning och pedagogik | Utbildning; svenska för invandrare (SFI) | Hermods AB | 2016-03-01 | 2017-02-28 | 2020-02-29 |
Utbildning och pedagogik | Utbildning; svenska för invandrare (SFI), distans | Miroi AB | 2016-01-01 | 2017-12-31 | 2018-12-31 |
Utbildning och pedagogik | Utbildning; säkerhet på väg /arbete på väg | Xxxx Xxxx och Vägutbildn AB | 2017-01-19 | 2018-01-18 | 2020-01-18 |
Avtal som identifierats som gråzoner som måste bedömas från fall till fall | |||||
Personal och kontor | Arbetskläder; hyra och tvätt personalkläder (VoO) | Berendsen Textil Service AB | 2014-08-01 | 2017-07-31 | 2018-07-31 |
Personal och kontor | Arbetskläder; tvätteritjänst hyrkläder (VoO) | Berendsen Textil Service AB | 2017-08-01 | 2019-07-31 | 2020-07-31 |
Bygg, anläggn, installation & underhåll | Underhållsarbeten; underhåll av skyltar | Håkans skylt & reklam i Blge AB | 2014-06-23 | 2015-12-31 | 2017-12-31 |
Kommunikation och IT | Informationsskyltar | Nordsign | 2017-06-21 | 2018-06-20 | - |
Kost och städ | Städtjänster; entrémattor i utbytessystem | Berendsen Textil Service AB | 2014-05-01 | 2017-04-30 | 2018-04-30 |
Kost och städ | Städtjänster; fönsterputs | Förenade Service i Sverige AB | 2014-03-01 | 2016-02-29 | 2018-02-28 |
Kost och städ | Städtjänster; specialstäd (bygg, höghöjd, golv, flytt) | RH Städ AB (0) | 0000-00-00 | 2019-02-20 | 2021-02-21 |
Kost och städ | Städtjänster; specialstäd (bygg, höghöjd, golv, flytt) | Anderssons Städ & Fönsterputs AB (0) | 0000-00-00 | 2019-02-20 | 2021-02-21 |
Kost och städ | Städtjänster; specialstäd (bygg, höghöjd, golv, flytt) | Dala Service AB (0) | 0000-00-00 | 2019-02-20 | 2021-02-21 |
7.2 Sammanställning av inventerade befintliga avtal
Under 2017 genomfördes en inventering av befintliga avtal med privata utförare i Borlänge
kommun. Tjugotre avtal identifierades som kan anses vara privata utförare enligt de nya lagreglerna i KL. Av dessa är det 14 som tydligt uppfyller kriterierna för privat utförare, medan övriga är mer tillhör gråzonerna och måste bedömas från fall till fall. Nedan
redovisas en sammanställning över befintliga avtal och privata utförare i maj-juni 2017.
Rapport; Inventering av befintliga avtal med privata utförare i Borlänge kommun | 13
Avtalsuppföljning privata utförare
Privat utförare Namn på utförare/företag | Uppföljning avser årtal | Diarienummer Nummer |
Avtalstid Från och med—till och med | Option Till och med | Omfattar Ange vilken nämnd |
Vara/tjänst Beskriv vilken vara/tjänst som avtalet avser, t ex lokalvård på X-enheten | ||
Innehåll
2 Personalen och deras villkor 4
3 Miljöarbete, integrations- och jämställdhetsarbete 4
4 Ekonomi, ägarförhållanden och företrädare 4
1 Kvalitet och avvikelser
Beskriv hur den privata utföraren uppfyller avtalets krav på kvalitet samt eventuella avvikelser och vidtagna åtgärder.
2 Personalen och deras villkor
Beskriv hur den privata utföraren uppfyller avtalets krav som handlar om personalen och deras villkor samt eventuella avvikelser och vidtagna åtgärder.
3 Miljöarbete, integrations- och jämställdhetsarbete
Beskriv hur den privata utföraren uppfyller avtalets krav vad gäller miljö, integration och jämställdhet samt eventuella avvikelser och vidtagna åtgärder.
4 Ekonomi, ägarförhållanden och företrädare
Beskriv hur den privata utföraren uppfyller avtalets krav vad gäller ekonomi samt eventuella avvikelser och vidtagna åtgärder.
Beskriv även eventuella förändringar vad gäller ägarförhållanden och företrädare för den privata utföraren.
5 Underleverantörer
Beskriv hur den privata utförarens underleverantörer uppfyller avtalets krav samt
eventuella avvikelser och vidtagna åtgärder. Xxxxx inga underleverantörer, så ange detta.
6 Övrigt
Beskriv på samma sätt övriga krav som är viktiga att följa upp i avtalet. Använd gärna en underrubrik för respektive krav.
Om det finns särskilda branschöverenskommelser kring insyn och uppföljning så beskriv detta.
Borlänge 20xx-xx-xx
Avtalsuppföljning utförd av
Namn Titel