AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN 2013-2016

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN 2013-2016

Undervisnings- och kulturministeriet, yrkeshögskolans huvudman och yrkeshögskolan har med stöd av 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003) avtalat följande om kvantitativa och kvalitativa mål för yrkeshögskolans verksamhet.

GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR FÖR HÖGSKOLEVÄSENDET

Vision 2020

År 2020 är det finländska högskoleväsendet högklassigare, mer internationellt, mer genomslagskraftigt och effektivare än för närvarande. I högskolornas verksamhet framhävs bildningsuppgiften, det samhälleliga ansvaret och principen om hållbar utveckling samt ett etiskt verksamhetssätt.

De finländska universiteten och yrkeshögskolorna är centrala aktörer inom det europeiska högskole- och forskningsområdet. Högskoleområdet består av internationellt sett högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerat sig på sina starka områden.

Högskolorna möter samhällets, kulturens och arbetslivets behov på ett mångsidigt sätt. Universiteten svarar för den vetenskapliga och konstnärliga forskningen samt undervisningen som bygger på den. Yrkeshögskolornas uppgift är att svara för arbetslivsorienterad undervisning och regional genomslagskraft samt att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet som stödjer dessa.

Utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamheten utgör en helhet vars delar kompletterar varandra och fungerar i nära samarbete. Genom sin verksamhet främjar högskolorna det livslånga lärandet, samhällets och ekonomins förnyelse samt entreprenörskapet och ett omfattande utnyttjande av forskningsresultaten, inklusive kommersialisering och kompetensexport.

Undervisnings- och kulturministeriets (UKM), universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma mål för åren 2013- 2016

Universiteten och yrkeshögskolorna genomför målen som ställts i regeringsprogrammet och planen för utveckling av utbildningen och forskningen 2011-2016 samt andra strategiska mål som riksdagen och statsrådet ställt för högskolorna. För att uppnå visionen vidtar UKM, universiteten och yrkeshögskolorna följande utvecklingsåtgärder:

Starka högskoleenheter som grund för kompetensen

Genom strategifinansiering stödjer UKM universitetens och yrkeshögskolornas egna åtgärder i synnerhet för att stärka den strukturella utvecklingen, förlängandet av karriärerna, internationaliseringen, utnyttjandet av forskningens fokusområden, forskningsresultaten och kompetensen samt den konstnärliga verksamheten.

UKM, universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter de strukturella utvecklingsåtgärderna för att stärka kvaliteten och genomslagskraften och för att bilda kompetenskluster. Högskolornas ömsesidiga administrativa samarbetsstrukturer

förnyas. Konstuniversitetet inleder sin verksamhet och dess ekonomiska verksamhetsförutsättningar tryggas. Utbildningsutbudet förnyas på basis av prognoserna så att det stödjer arbetslivets och samhällets föränderliga behov. Minskningen av yrkeshögskolornas nybörjarplatser med 2 030 platser genomförs så att yrkeshögskolornas profiler fokuseras och verksamhetens kvalitet förbättras.

Yrkeshögskolereformen genomförs stegvis så att finansieringsmodellen, utbildningsansvaren och tillstånden förnyats före år 2014. Yrkeshögskolorna och deras huvudmän förnyar sina förvaltnings- och ledningsstrukturer i syfte att stödja målen med reformen och för att stärka kontakterna till arbetslivet.

Högskolorna och UKM utvecklar och upprätthåller datasystemens kompatibilitet, informationens och begreppens jämförbarhet samt ett nationellt datalager till stöd för högskolornas verksamhet och UKM:s styrning. Högskolorna beslutar med stöd av sina egna strategiska mål vilka datasystem de tar fram tillsammans eller separat.

En högklassig utbildning ger snabbare inträde till arbetslivet

Högskolorna förbättrar undervisningens kvalitet och förutsättningarna för bra inlärning. Undervisningens kvalitet och studerandefeedbacken påverkar också högskolornas finansiering.

Bestämmelserna om högskolornas utbildningsansvar och examina förnyas så att högskolornas autonomi i fråga om sätten att ordna utbildningen stärks. Universiteten och yrkeshögskolorna sörjer för att utbildningen byggs upp av helheter som underlättar sökandet till utbildning, främjar studiernas framskridande och ökar studerandens möjligheter att utnyttja undervisningen inom olika områden. Högskolorna utvecklar styrningsprocesserna och studerandetjänsterna, erkännandet av kompetens som förvärvats tidigare samt skapar incitament så att undervisningsarrangemangen och -innehållen stödjer avläggandet av examina och engagerar studerandena i studierna. Universiteten fortsätter att förnya och effektivisera doktorandutbildningens strukturer och processer.

Universiteten och yrkeshögskolorna planerar sitt utbildningsutbud som en helhet så att utbildningen som leder till examen och den övriga utbildningen utgör en helhet som stödjer det livslånga lärandet och motsvarar arbetslivets behov.

Högskolorna utvecklar utbildningen efter examen så att den stödjer förnyandet av arbetslivet, branschernas förändring och de högskoleutbildades specialisering samt en utvidgning av kompetensen. UKM och högskolorna bereder mål för specialiseringsutbildningens utveckling och kvalitetssäkring.

Universiteten och yrkeshögskolorna förnyar studerandeantagningen så att en egen kvot möjliggörs för de som söker sin första högskoleplats. Högskolan beslutar själv om att införa kvoten och om kvotens omfattning. Målet är att klart öka andelen personer som söker sin första högskoleplats bland de antagna. I det andra skedet förnyas ansökningssystemet så att man i den gemensamma ansökan endast väljer personer som söker sin första högskoleplats. Separata antagnings- och urvalsvägar införs för övriga sökanden.

Högskolorna och UKM svarar tillsammans för förnyandet av högskolornas strukturer för studerandeantagning och högskolestudier under avtalsperioden. Högskolorna anpassar sina datasystem med anknytning till ansöknings- och urvalstjänster så att de är kompatibla med den nationella gemensamma ansökan som görs genom högskolornas elektroniska ansökningssystem.

Genom sin verksamhet främjar högskolorna verkställandet av utbildningsmässig jämställdhet. Målet är att främja likaberättigandet, jämställdheten mellan könen, att motarbeta segregation och att minska den socio-ekonomiska

bakgrundens inverkan på sökande och inträde till utbildning.

Universiteten inför det nationella systemet för studerandefeedback så att det kan utnyttjas i universitetens finansieringsmodell från år 2015. Yrkeshögskolornas system för studerandefeedback förnyas.

Forskning och innovationsverksamhet ger konkurrenskraft, välfärd och genomslagskraft

Universiteten stärker sina strategienliga forskningsområden och högklassiga forskningsmiljöer. Förutsättningarna för spetsforskningen stärks och därtill skapas förutsättningar för utveckling av tillväxtbranscher. Den internationella forskningsfinansieringens andel ökas, likaså det internationella forskningssamarbetet i synnerhet med beaktande av framtidens stora utmaningar.

Universiteten svarar för doktorandutbildningens höga kvalitet. I forskarutbildningen ökar universiteten samarbetet med forskningsinstitutioner samt arbets- och näringslivet och upprätthåller ändamålsenliga nationella och internationella nätverk. Universiteten sköter sina plikter enligt Finlands Akademis beslut om doktorandprogrammen till slutet av doktorandprogramperioderna. Universiteten främjar i synnerhet forskarkarriären efter disputationen. Publiceringen i högklassiga, referentgranskade vetenskapliga tidskrifter ökas. Universiteten skapar förutsättningar för djup och omfattande användning av informations- och kommunikationstek-nik och uppmuntrar forskare att använda den över vetenskaps- och organisationsgränserna.

Yrkeshögskolorna stödjer regionernas livskraft genom att utveckla i synnerhet efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet samt genom att delta i utvecklingen av välfärdstjänsterna.

Universiteten och yrkeshögskolorna stärker samarbetet med olika aktörer inom innovationssystemet och fungerar aktivt som producenter och utvecklare av ny kunskap i kompetensklustren. Universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut som kompletterar varandra på starka områden inom forskningen bildar attraktiva kluster. Gemensamma forskningsprojekt och -infrastrukturer skapar nya möjligheter för internationellt samarbete mellan basforskningen och den tillämpade forskningen och företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Internationaliseringen tryggar kvaliteten

Universiteten, yrkeshögskolorna, Finlands Akademi, CIMO och UKM stärker sitt inbördes samarbete i syfte att främja den internationella nätverksbildningen och mobiliteten. Universiteten och yrkeshögskolorna bygger internationella strategiska partnerskap för att stärka sina egna fokusområden genom att utveckla gemensamt utbildningsutbud, inklusive dubbelexamina och gemensamma examina samt genom närmare forsknings- och innovationssamarbete.

Högskolorna ökar sitt samarbete och sin närvaro också i tillväxtekonomierna, i synnerhet i Kina, Indien, Brasilien och Ryssland.

För studerande och personal som talar främmande språk ordnar högskolorna tillsammans undervisning i de inhemska språken och kulturerna samt övriga tjänster som stödjer integrationen i Finland och högskolegemenskapen. Högskolorna ökar undervisningen i de strategiskt viktiga samarbetsländernas språk och kulturer. I examina inkluderar högskolorna innehåll som stödjer internationaliseringen.

Högskolorna utvecklar sin personalpolitik och sina forskarkarriärsystem genom att öka den internationella rekryteringen.

Utveckling av högskolegemenskapen

Högskolorna är konkurrenskraftiga, jämställda, tillgängliga och intressanta arbets- och inlärningsmiljöer. Högskolorna fortsätter vidta åtgärder för att förankra jämställdheten och verkställa likaberättigandet. Personalens och studerandenas välbefinnande samt arbets- och studieförmåga främjas systematiskt.

ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLAS UPPGIFT, PROFIL OCH PRIORITETSOMRÅDEN

Arcadas uppdrag är att med en internationellt konkurrenskraftig undervisning och forskning förkovra de finlandssvenska regionernas livskraft, speciellt i södra Finland.

Arcadas undervisning är fokuserad och inriktad på att ge arbetsmarknadskompetens. Högre yrkeshögskoleexamina får en större roll och utvecklas i huvudsak inom det Nordisk/Baltiska nätverket.

Arcada betonar forsknings- och utvecklingsarbete i sin uppgift och har stark integration mellan FU-verksamhet och utbildning.

Arcadas regionala ansvar hanteras specifikt genom att kraftigt utveckla näthögskolan och näringslivssamarbetet samt genom ytterligare satsningar på innovationsbaserat entreprenörskap.

Arcadas fokusområden är:

- avancerade material och energisystem

- digitala tjänster

- kultur- och medieproduktion

- arbetshälsa och patientsäkerhet

Mål	Åren 2013 - 2016 i medeltal
Yrkeshögskoleexamen	365
Kultur	25
Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området	85
Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen	25
Social-, hälso- och idrottsområdet	160
Teknik och kommunikation	70
Yrkeshögskolespecifika mål
Högre yrkeshögskoleexamen	25
Antal utländska examensstuderande	350
Utbytesstuderande som reser från Finland eller som anländer till Finland (vistelser som överstiger 3 månader)	170

Nyckeltalsmål	Utfall 2011		Mål 201 6
	Yhs	Yhs- sektorn totalt	Yhs
Yrkeshögskoleexamina/ undervisnings- och f&u-personal	2,82	2,94	3,50
Xxxxx studerande som avlagt minst 55 studiepoäng	37,9	38,2	45,0
Studiepoäng som avlagts inom yrkeshögskolornas undervisnings- och forskningsprojekt i relation till antal närvaroanmälda studerande	5,93	6,07	7,00
Publikationer och audiovisuellt material och data- och kommunikationstekniska program / undervisnings- och f&u-personal	1,09	0,41	1,10
Personalens internationella mobilitet / undervisnings- och f&u-personal	0,76	0,98	1,20
Avgiftsbelagd serviceverksamhet/ total finansiering	3,9	12,0	6,0
Extern f&u-finansiering / total finansiering	11,1	9,8	15,0

CENTRALA UTVECKLINGSMÅL

1. Yrkeshögskolan förnyar sin studerandeantagning och effektiviserar studieprocesserna.

2. Arcada och Novia utvecklar samarbetet och arbetsfördelningen i syfte att stärka den svenskspråkiga högskoleutbildningen och -strukturen.

FINANSIERING

Basfinansiering

Basfinansieringen som beviljas yrkeshögskolans huvudman enligt 32§ i yrkeshögskolelagen (351/2003) bestäms enligt bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och förordningen som utfärdats med stöd av den (1766/2009). Antalet studerande åren 2013-2016, som enligt 22 § i finansieringsförordningen utgör grunden för beräkningen av finansieringen, presenteras i tabellen nedan.

Från början av 2013 gör yrkeshögskolan de minskningar i sitt utbildningsutbud som undervisnings- och kulturministeriet beslutat om 29.3.2012.

Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om basfinansieringen (beslut om pris per enhet och statsandel/statsfinansiering) årligen inom ramen för statsrådets rambeslut om statsekonomin och statsbudgeten. Vid behov justeras studerandeantalen under avtalsperiodens gång även genom avtal mellan avtalsparterna.

När grunderna för beräkning av yrkeshögskolornas basfinansiering ändras under avtalsperioden görs nödvändiga justeringar i avtalet.

Utbildningsområde	2013	2014	2015	2016
Kultur	147	153	158	164
Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området	402	402	402	402
Teknik och kommunikation	494	454	414	374
Social-, hälso- och idrottsområdet	879	884	889	894
Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen	100	90	80	70
Summa	2 022	1 983	1 943	1 904

Projektfinansiering

I helheten med projektfinansiering som beviljas till yrkeshögskolorna år 2013 ingår 1 miljon euro resultatfinansiering som överförs från avtalsperioden 2010-2012.

Projektfinansieringen kan täcka högst 60 procent av totalkostnaderna för projektet.

Ett villkor för beviljandet av projektfinansiering är att yrkeshögskolans huvudman för yrkeshögskolans driftskostnader 2013-2016 beviljar ett belopp som motsvarar produkten av högskolans enhetspris, minskat med investeringsandelen, och antalet studenter. Investeringsandelens pris per enhet utgör enligt 5 mom. i övergångsbestämmelsen i lagen om ändring av finansieringslagen som trädde i kraft 1.1.2006 (1071/2005) 487,31 euro per studerande på 2005 års kostnadsnivå, enligt 6 mom. i övergångsbestämmelsen minskat med statsandelarna för ickebetalda anläggningskostnader beviljade före lagen trädde i kraft . Det årliga eurobeloppet för investeringsandelens pris per enhet hittas på Internet: xxxx://xxx.xxx.xx/xxx/ välj priserna per enhet för i fråga varande år och enligt det (pris per enhet) som fastställts för yrkeshögskolan.

Beviljandet av projektfinansiering förutsätter att riksdagen beviljar för ändamålet nödvändigt anslag. Undervisningsministeriet fattar årligen separata beslut om att bevilja projektfinansiering.

Undervisningsministeriet beviljar för år 2013 yrkeshögskolan projektfinansiering som följer:

Strategiska utvecklingsprojekt 250 000 € (2013 250 000 €)

- Samkörning av masterprogram och e-högskolan (2013 250 000 €)

UNDERTECKNAS AV

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Överdirektör Ordförande

Xxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx

Högskoleråd Rektor