KOLLEKTIVAVTAL FÖR ARBETSTAGARE PÅ APOTEK
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ARBETSTAGARE PÅ APOTEK
1.4.2020–30.4.2022
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek
1.4.2020-30.4.2022
Punkter som | ändrats har markerats i kollektivavtalet.
Överenskomna förtydliganden som inte ändrar innehållet i kollektivavtalet har markerats i kollektivavtalet.
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollek- tivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehto- sopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen loppu- tulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehto- sopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
3 § Arbetsavtal och prövotid 8
4 § Hur anställningen upphör och permittering 9
Åtgärder för avslutande av anställning 11
Helgaftons- och helgledighet 19
8 § Mer- och övertidsarbete 21
Beräkning av mertids- och övertidsersättning 21
Mertids- och övertidsersättning under fritiden 24
Lön till läkemedelsteknikerelev (läroavtalselev) 27
Lördags- och helgaftonstillägg 29
Byte av tilläggen mot ledig tid 30
12 § Lön till deltidsanställd 30
Förutsättningarna för betalning av lön 34
Läkarintyg eller annan frånvaroutredning 35
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan35 Lönebetalning 36
Fackföreningens förtroendeuppdrag 42
Förutsättningar för frånvaro och
Förutsättningarna för betalning av lön 44
a. Konstaterande av sjukdom 44
d. Företagshälsovård, kontroller 44
Förutsättningar för betalning 55
Betalning av semesterpremien 56
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt annan ledighet utan lön 57
Värnplikt och frivillig militärtjänst 57
När anställningen upphör p.g.a. ekonomiska och produktionsmässiga orsaker under pågående semester 58
7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA 59
20 § Avtal på de enskilda arbetsplatserna 59
Indrivning av medlemsavgift 63
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 65
22 § Meningsskiljaktigheter 65
10. FRAMLÄGGNING OCH GILTIGHETSTID 66
23 § Avtalet skall finnas till påseende 66
24 § Avtalets giltighetstid 66
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDSBANK 67
ARBETSTIDSSCHEMA PÅ 120 TIMMAR 85
LÖNEGRUPPERING AV ARBETSTAGARE PÅ APOTEK 89
LÖNER TILL ARBETSTAGARE PÅ APOTEK FRÅN
LÖNER TILL ARBETSTAGARE PÅ APOTEK FRÅN 1.8.2021 EURO/MÅNAD 91
ARBETSAVTALSBLANKETTEN FYLLS I 92
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND | SERVICEFACKET PAM rf |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ARBETSTAGARE PÅ APOTEK
1. Avtalet tillämpas i apoteken på anställningsförhållanden för
- farmanomer
- kontorsanställda
- bud
- läkemedelstekniker
- läkemedelsarbetare
- teknisk personal
- städare
- läkemedelsteknikerelever i läroavtalsförhållande
- praktikanter och
- övriga arbetstagare på apotek.
2. Avtalet binder avtalsparternas medlemmar.
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 7
1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare.
3. Arbetstagaren är skyldig att vid behov även utföra annat arbete.
4. Rätten att organisera sig är okränkbar.
1. I början av anställningen ingås ett skriftligt arbetsavtal enligt modellen i bilagan till kollektivavtalet.
2. Man kan avtala om prövotiden i arbetsavtalet.
3. Prövotiden är högst 6 månader.
4. Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familje- ledighet, har arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledig- heten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
Vid en visstidsanställning får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd, dock inte mer än sex månader.
8 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
5. Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera parten utan uppsägningstid. Anställningen upphör då vid slutet av den arbetsdag då meddelande om hävning ges.
4 § Hur anställningen upphör och permittering
Uppsägningstid
1. Arbetsgivaren iakttar följande uppsägningstider, om man inte avtalat om längre uppsägningstid:
När anställningen fortgått | Uppsägningstid |
högst 5 år | 1 månad |
över 5 år, men högst 10 år | 2 månader |
över 10 år, men högst 15 år | 3 månader |
över 15 år | 4 månader |
2. Arbetstagaren iakttar följande uppsägningstider, om inte annat avtalats:
När anställningen fortgått | Uppsägningstid |
högst 10 år | 14 dagar |
över 10 år | 1 månad |
3. Uppsägningstiden börjar dagen efter uppsägningen.
Exempel 1.
a. 14 dygns uppsägningstid
Anställningen sades upp måndagen den 13.1. Uppsägningstiden börjar löpa tisdagen den 14.1. Anställningens sista dag är måndagen den 27.1.
b. Uppsägningstid i månader
När uppsägningstiden beräknas i månader upphör anställningen den dag i ordningen som uppsägningen skedde. Om motsvarande dag inte ingår i den månad då tiden löper ut upphör anställningen månadens sista dag.
Uppsägningstid 2 månader
uppsägning
Uppsägningstid 3 månader
uppsägning
anställnings- förhållandets sista dag
den sista dagen i anställningsförhållandet (månadens sista dag)
10 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Visstidsarbetsavtal
4. Ett visstidsarbetsavtal upphör utan uppsägning när den avtalade arbetsperioden löper ut, såvida man inte avtalat annorlunda.
5. Arbetsgivaren skall i god tid informera arbetstagaren om tidpunkten för avslutande av anställningen, förutsatt att bara arbetsgivaren känner till den.
6. När arbetstagaren utan hävningsgrund avslutar en visstidsanställning innan den avtalade tiden löpt ut betalar han arbetsgivaren en engångsersättning om två veckors lön eller om den försummade perioden är kortare, ett belopp motsvarande den perioden.
Om kvittning av ersättningen bestäms enligt 17 § 2 kapitlet i arbetsavtalslagen.
7. När arbetsgivaren avslutar en visstidsanställning utan hävningsgrund innan den avtalade tiden löpt ut ersätter han den arbetstagaren vållade skadan enligt 2 § 12 kapitlet i arbetsavtalslagen.
Hävning av anställning
8. Hävning av anställning bestäms enligt arbetsavtalslagen.
När ett arbetsavtal hävs betalas slutlikviden senast inom två veckor sedan anställningsförhållandet avslutats.
Åtgärder för avslutande av anställning
9. Uppsägning och hävning av arbetsavtal görs skriftligt eller på annat påvisbart sätt.
10. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten då anställningen upphör bör, om så krävs, skriftligen meddelas arbets- tagaren.
Permittering
11. En arbetstagare i anställning som gäller tills vidare eller för viss tid kan permitteras enligt arbetsavtalslagen.
Lokalt kan man enligt 20 § avtala om att
– tillfälligt avbryta en pågående permittering och därefter fortsätta permitteringen utan att på nytt varsla om permittering. Avtalet ingås skriftligt.
– flytta tidpunkten för en redan meddelad permittering utan nytt permitteringsvarsel. Denna rättighet kan användas en gång per permitteringsperiod som man har varslat om. Avtalet ingås skriftligt.
Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden är högst 115 timmar under 3 veckor. Används en annan period är arbetstiden i snitt 38 timmar och 20 minuter i veckan.
2. Man kan enligt § 20 avtala med arbetstagaren om ett annat system som verkställer arbetstiden per år. Avtalet gäller för ett kalenderår åt gången om man inte avtalar annorlunda.
3. Arbetsveckan börjar på måndag om inte giltigt skäl förutsätter annat.
4. Dygnet börjar klockan 00.
12 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Arbetstidsarrangemang
5. Ordinarie arbetstid kan verkställas även som genomsnittlig veckoarbetstid i perioder om 2–8 veckor.
Perioden kan undantagsvis variera inom 2–8 veckor.
Bestående ändring av perioden eller tillämpning av längre period avtalar man om med arbetstagaren enligt § 20.
6. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar i dygnet och 48 timmar i veckan.
7. Man kan, om arbetstagaren vill, avtala om den ordinarie arbetstiden enligt § 20 så att den är högst 10 timmar i dygnet. Om arbetstagaren önskar deltar förtroendemannen i avtalandet som arbetstagarens stöd.
8. Om man enligt 20 § har avtalat med arbetstagaren om veckovilan flyttas till den föregående eller därpå följande veckan kan den ordinarie arbetstiden arrangeras till högst 56 timmar i veckan.
9. För att arbetstiden under samma arbetsdag skall kunna delas upp på två skift med över två timmar emellan förutsätts
– tillfälliga vägande skäl eller
– arbetstagarens samtycke.
10. Kortare arbetsskift än fyra (4) timmar skall inte tillämpas såvida inte grundad orsak eller arbetstagarens behov föranleder det. Detta ändrar inte punkt 9.
Arbetsskiftsförteckning
11. Arbetsgivaren skall göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår
– när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar
– måltids- och vilotider samt
– lediga dagar.
Det är också anledning att nedteckna i arbetsskiftsförteck- ningen, vilken del av semestern är lagbestämd, och vilken del överstiger den lagbestämda delen.
Arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagaren skriftligt senast två veckor innan arbetstidsperioden börjar. Efter detta kan den ändras endast med arbetstagarens sam- tycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetstids- arrangemangen.
Beredskap
12. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om beredskap enligt 4 § i arbetstidslagen och om storleken på ersätt- ningen för den. Om arbetstagaren kallas till arbete under beredskapstiden betalas förutom beredskapsersättning även lön för ordinarie arbetstid.
Måltidsrast
1. Avvikande från 24 § i arbetstidslagen har man avtalat följande:
– om arbetstiden per dygn är längre än 7 timmar ges arbetstagare möjlighet att inta en måltid på arbetstid
– tiden som behövs för måltiden är i regel 20 minuter.
Kafferast
2. Arbetstagaren bereds möjlighet till en kafferast under arbetet enligt följande:
Arbetsdagens längds | Kafferast |
över 7 timmar | 10 minuter |
6 timmar–7 timmar | 15 minuter |
4 timmar–under 6 timmar | 10 minuter |
Om arbetsdagen varar i över 9 timmar har arbetstagaren rätt till 15 minuters kafferast.
Enligt 20 § kan man arbetsplatsspecifikt avtala annorlunda om kafferasten.
Dygnsvila
1. Arbetstagaren skall under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.
2. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan enligt § 20 avtala annorlunda om dygnsvilan. Dygnsvilan skall dock vara minst 7 timmar.
Veckovila
3. Veckovilan är 35 timmar enligt 27 § i arbetstidslagen.
4. Man kan enligt § 20 med arbetstagaren komma överens om att veckovilan kan flyttas till föregående eller påföljande vecka. Då är antalet på varandra följande arbetsdagar högst 10.
Ledig dag
5. Arbetstagaren har utöver veckovilan en ledig dag per vecka i arbete under arbetstidsperioden.
Den lediga dagen kan ges
– under samma vecka eller
– genom att kombinera två eller flera lediga dagar till en eller flera sammanhängande ledigheter eller
– genom att flytta den lediga dagen till en annan arbetstidsperiod genom lokalt avtal.
Den lediga dagen ska helst placeras i samband med veckovilan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
L | A | A | A | A | A | VV |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | VV | A |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | L | L | VV |
Exempel 2.
Arbetstiden är 115 timmar på 3 veckor.
1. veckan:
2. veckan:
3. veckan:
A = arbetsdag
L = ledig dag VV = veckovila
6. Frånvaro föranleder inte ändringar av avtalade, meddelade eller före frånvaron på arbetsskiftsförteckningen antecknade lediga dagar.
Exempel 3.
Arbetstiden är i medeltal 38 timmar 20 minuter i veckan. Arbetsskiftsförteckning:
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | - | L | L | VV |
Sjukledighet
Torsdagen är söckenhelg.
Lediga dagar som infaller under sjukledigheten flyttas inte till en senare tidpunkt.
Arbetsskiftsförteckning:
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | L | A | A | VV |
Sjukledighet
Ledig dag (L) enligt arbetsskiftsförteckningen infaller utom sjukledigheten, varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.
A = arbetsdag
L = ledig dag
VV = veckovila
7. Man kan enligt § 20 komma överens med arbetstagaren om 6 dagars arbetsvecka.
Helgaftons- och helgledighet
8. Arbetstagare med tillsvidareanställning som arbetar i genomsnitt fem dagar i veckan får ledigt midsommar- aftonen eller julaftonen.
Dessutom rekommenderas det att den dag som följer på helgaftonsledigheten är en ledig dag, om det inte orsakar särskild olägenhet för arbetsskiftsplaneringen.
Det år anställningen börjar ges helgaftonsledighet om anställningen börjar före midsommarveckan.
Helgaftonsledighet som ingår i semestern räknas som erhållen ledighet.
Söckenhelgsförkortning
9. Följande dagar förkortar arbetstiden
– långfredagen
– annandag påsk
– Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
– midsommarafton.
När följande dagar infaller måndag till fredag förkortar de arbetstiden
– nyårsdagen
– trettondagen
– första maj
– självständighetsdagen
– julaftonen eller annandag jul
– juldagen.
Arbetstidsförkortningen ges under den period då den dag som skall förkortas infaller.
En förutsättning för söckenhelgsförkortning är att anställnings- förhållandet har varat i minst en månad innan söckenhelgen.
Heltidsanställda
10. Arbetstidsförkortningen är 7 timmar 30 minuter per förkortande dag.
Förkortningen verkställs så att man ger en samman- hängande ledighet. Om detta inte är möjligt minskas antalet timmar under perioden på annat sätt.
11. Man kan avtala om att arbetstidsförkortningen för heltids- anställd ges som en penningersättning per söckenhelg.
Deltidsanställda
12. Arbetstiden för deltidsanställd förkortas med det antal timmar som fås när man dividerar den genomsnittliga veckoarbetstiden i arbetsavtalet med 5.
När arbetstiden per period varierar räknas den genom- snittliga veckoarbetstiden ut på basis av de 12 föregående kalenderveckorna.
Man kan avtala om att deltidsanställda får arbetstids- förkortningen som penningersättning.
Beräkning av mertids- och övertidsersättning
1. När man räknar ut ersättningen för mertids- och övertidsarbete jämförs arbetsskiftsförteckningen med antalet utförda arbetstimmar varje dag och vecka samt med det totala antalet arbetstimmar under perioden.
2. Mertidsarbete uppstår när timantalet enligt arbets- skiftsförteckningen, men inte övertidsgränsen, överskrids. För mertidsarbete betalas enkel timlön.
3. Dygnsövertid uppstår när arbetsdagen är över 9 eller över 10 timmar (20 §). För arbete som överskrider 9/10 timmar i dygnet betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
4. Veckoövertid uppstår när antalet arbetstimmar på en vecka ytterligare överskrider 48 timmar eller 56 timmar (avtal enligt punkt 4 i 7 §) sedan eventuella dygnsövertids- timmar subtraherats. Veckoövertidstimmarna ersätts med lön förhöjd med 50 procent.
5. Periodövertid uppstår när det totala antalet timmar under arbetstidsperioden överskrider maximiantalet timmar för perioden (antalet veckor x 40 timmar) sedan eventuella dygns- och veckoövertidstimmar subtraherats. Period- övertid ersätts genom att för de 20 första timmarna betalas med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
6. När man räknar ut mertids- och övertidsersättning avrundas arbetstiden till närmaste kvartstimme.
Exempel 4.
Vecka 1 I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 38 h, arbetade 38 h Vecka 2 I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 38 h, arbetade 38 h
3. v | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Tot. |
Arbetsskifts- förteckning | 8 | 8 | 8 | 8 | 7 | - | - | 39 h = 115 h/3 v |
Arbetat | 8 | 8 | 10 | 8 | 7 | 7 | 6 | 54 h = 130 h/3 v |
Mertid 0 % | 1 | 4 | 5 | |||||
Dygnsövertid 50 % | 1 | 1 | ||||||
Dygnsövertid 100 % | ||||||||
Veckoövertid 50 % | 3 | 2 | 5 | |||||
Periodövertid 50 % | 4 | 4 | ||||||
Söndagsersättning | 6 | 6 | ||||||
Ersättning för veckovila | 6 | 6 | ||||||
Ersättningar:
Mertidsarbete
Skillnaden mellan 120 timmar och 115 i arbetsskiftsför- teckningen antecknade timmar är mertidsarbete som ersätts med enkel timlön. Mertidsarbete har utförts
1 timme på onsdagen och 4 timmar på lördagen.
Dygnsövertid
På onsdagen har arbetstagaren arbetat längre än
9 timmar. Dygnsövertidstimmen på onsdagen ersätts med lön förhöjd med 50 %.
Veckoövertid
Under veckan har arbetstagaren arbetat 54 arbets- timmar. Dessa minskas med dygnsövertidstimmen från samma vecka som redan ersatts. Veckoövertid är de 5 timmar som överskrider 48 timmar och de ersätts med lön förhöjd med 50 %. På lördagen har utförts 3 timmar veckoövertid efter mertidsarbetet, och på söndagen 2 timmar.
Periodövertid
Under perioden har arbetstagaren arbetat sammanlagt 130 timmar. Dessa minskas med 1 timme dygnsövertid och 5 timmar veckoövertid för vilka ersättning redan har ersatts. Då återstår 124 timmar. De 4 timmar som överskrider 120 timmar är periodövertidsarbete och ersätts med lön förhöjd med 50 %. Fyra timmar periodövertidsarbete har utförts på söndagen efter veckoövertidsarbetet.
Söndagsarbete
För 6 timmar arbete på söndagen betalas utöver övertidsersättningen i söndagsersättning enkel timlön. Den förlorade ledigheten per vecka ska enligt lag i första hand ersättas så att man ger arbetstagaren 6 timmar ledighet med lön eller att man kommer överens om motsvarande ersättning i pengar. Arbetstiden ska för-kortas senast inom tre månader sedan arbetet under veckovilan utfördes, såvida arbetsgivaren och arbets- tagaren inte har avtalat annorlunda.
Timlön
7. Timlönen fås genom att månadslönen jämte eventuella individuella tillägg divideras med 160.
Timlönen till deltidsanställd fås genom att tabellönen för full arbetstid, jämte eventuella individuella tillägg, motsvarande tjänsteåren, divideras med 160.
Mertids- och övertidsersättning under fritiden
8. Mertids- och övertidsersättningen kan bytas ut mot ledig tid enligt 21 § i arbetstidslagen.
Exempel 5.
Arbetstagaren har arbetat 5 timmar mertid och två timmar dygnsövertid. Han får 5 timmar ledigt för mertidsarbetet och lön för två timmar förhöjd med 50 %, dvs. 3 timmar. Sammanlagt ges 8 timmar ledig tid.
Arbetstidsbank
9. Protokollet över arbetstidsbanken ingår som bilaga till kollektivavtalet.
1. Om söndagsarbete stadgas i 17 § och 20 § i arbetstidslagen.
2. För arbete utfört på söndag eller kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
Exempel 6.
Arbetstagaren har arbetat 6 timmar på söndagen enligt arbetsskiftsförteckningen. Grundlönen för söndagsarbete ingår i månadslönen.
Som ersättning för söndagsarbete betalas till arbetstagaren utöver månadslönen enkel timlön för 6 timmar. Timlönen bestäms enligt § 8 punkt 7.
3. Man kan avtala om att ersättningen för söndagsarbete ges som motsvarande fritid enligt 21 § i arbetstidslagen.
Lönebelopp
1. På lönen inverkar:
– arbetsuppgifterna
– utbildningen
– tjänsteåren
– tilläggen
2. Lönegrupperingen och lönerna bifogas avtalet.
Lönebetalning
3. Lön betalas minst en gång per månad.
Lön till skolelev
4. Åt elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala skolelevs lön, dvs. 70 % av 1 årets lön i lönegrupp II.
När en skolelev har arbetat i ett yrke som avses i detta kollektivavtal 2,5 månader bestäms lönen beroende på arbetet enligt lön till bud eller praktikant.
Lön till bud
5. Lönen till bud är 80 % av 1 årets lön i lönegrupp II.
Praktikantlön
6. Praktiktiden för teknisk personal är ett år såvida man inte har avtalat om kortare praktiktid.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp II.
26 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Lön till läkemedelsteknikerelev (läroavtalselev)
7. Lönen för inlärning i arbetet och arbetspraktik på apotek bestäms på följande sätt:
– lönen är 82 % av 1 årets lön i lönegrupp III för de elever som inte har tidigare erfarenhet av apoteksbranschen
– lönen är 85 % av lönen i lönegrupp III i respektive årströskel för de elever som har arbetat som tekniska arbetstagare i lönegrupp II. För dem inräknas tiden i lönegrupp II i tjänsteåren.
– till en elev som redan är anställd vid ett apotek, vars anställning har fortgått minst 9 månader innan läroavtalsförhållandet börjar, betalas emellertid minst samma lön i förhållande till arbetstiden som innan läroavtalsförhållandet ingicks
Tjänsteåren
8. I lönetabellens tjänsteår inräknas per lönegrupp
– månaderna i arbete utom praktiktid
– frånvarotid som berättigar till lön
– lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet (vårdledighet och annan ledighet utan lön inräknas inte in i tjänstgöringstiden).
För deltidsanställd intjänas tjänsteår enligt följande:
Genomsnittlig arbetstid per vecka | Tid som räknas som tjänsteår vid deltidsanställning |
10–19 xxxxxx | xxxxxxx (1/2) av tiden |
20-29 timmar | två tredjedelar (2/3) av tiden |
30 timmar eller mer | all tid |
9. Till tjänståren för läkemedelsarbetare och läkemedels- tekniker inräknas
– den tid han arbetat i branschen i tekniskt arbete
– hälften av den tid läroavtalsprogrammet har tagit i anspråk sedan examen godkänts.
Exempel 7.
Arbetstagaren har gjort sin praktiktid och utfört tekniskt arbete 5 år på apoteket. Därefter har han avlagt ett 2-årigt läroavtalsprogram och blivit läkemedelsarbetare.
När man räknar ut tjänsteåren beaktar man de 5 åren i tekniskt arbete och hälften av läroavtalsprogrammet, dvs. 1 år. Han har tjänat in 6 hela tjänsteår.
Läkemedelsarbetarens lön bestäms enligt lönen för sjunde året i lönegrupp III.
10. När tjänsteårströskeln ändras, ändras lönen från början av följande lönebetalningsperiod.
Uppgiftsbundet tillägg
11. Uppgiftsbundet tillägg betalas när arbetstagaren utför arbetsuppgifter som är mer krävande eller mångsidiga än uppgifterna i hans egen lönegrupp. Uppgiftsbundna tillägg är minst 5 %.
Individuellt tillägg
12. Det rekommenderas att individuellt tillägg betalas när arbetstagarens arbetsskicklighet, arbetseffektivitet eller erfarenhet avviker från den genomsnittliga nivån i arbets- tagargruppen i fråga. Bland annat skicklig kundbetjäning kan anses vara avvikande arbetsskicklighet.
Uppgiftsbundet tillägg och individuellt tillägg kan betalas samtidigt.
Kvällstillägg
1. För arbete utfört mellan klockan 18.00 och 22.00 betalas
– fr.o.m. 1.8.2020 3,68 euro per timme.
– fr.o.m. 1.8.2021 3,75 euro per timme.
För arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj eller självständighetsdagen betalas dubbelt kvällstillägg.
Lördags- och helgaftonstillägg
2. För arbete utfört på lördagar efter klockan 15.00 och på jul- och midsommarafton efter klockan 12.00 betalas
– fr.o.m. 1.8.2020 3,94 euro per timme.
– fr.o.m. 1.8.2021 4,01 euro per timme.
Nattillägg
3. För arbete utfört mellan klockan 22.00 och 08.00 betalas
– fr.o.m. 1.8.2020 4,72 euro per timme.
– fr.o.m. 1.8.2021 4,81 euro per timme.
Tillägget betalas inte när arbetstagaren kommer till ett arbetsskift på morgonen.
Förhöjt tillägg
4. För arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj eller självständighetsdagen betalas dubbelt arbetstidstillägg.
Betalning av tilläggen
5. Vid uträkning av tilläggen avrundas arbetstiden per arbets- skift till närmaste kvartstimme.
6. Man kan med arbetstagaren avtala om att arbetstids- tilläggen (kvälls-, lördags-, helgaftons- och nattillägg) ersätts med en särskild fast månadsersättning i samband med månadslönen. Ersättningen ska grunda sig på en uppskattning som motsvarar de tillägg som betalas utifrån
det verkliga antalet arbetstimmar. Uppskattningen justeras vid behov årligen.
Byte av tilläggen mot ledig tid
7. Man kan med arbetstagaren avtala om att arbetstids- tilläggen kan bytas ut mot motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid eller att på detta sätt uppkommen ledig tid kan överföras till arbetstidsbanken. Samtidigt avtalas om beräkningssättet.
Om avtal som gäller arbetstagare på apotek som omfattas av detta kollektivavtal förhandlar man enligt § 20 med förtroendemannen ifall en sådan valts.
12 § Lön till deltidsanställd
1. Grundmånadslönen till deltidsanställd fastställs som förhållandet mellan den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden och 38 timmar 20 minuter beräknad på tabellönen.
Exempel 8.
Den i arbetsavtalet avtalade arbetstiden för en deltidsanställd är 96 timmar på 3 veckor, dvs. den genomsnittliga veckoarbetstiden är 32 timmar.
Tabellönen för en heltidsanställd är 1 793 €. Sålunda är den deltidsanställdas grundmånadslön:
32
× 1.793 € = 1.496, 90€
38.33
2. Till den deltidsanställda kan betalas timlön ifall
– man avtalar om saken eller
– arbetstiden varierar från en period till en annan.
Timlönen fås så att man dividerar motsvarande tabellön för en heltidsanställd med talet 160.
3. Till städare som arbetar färre än 20 timmar i veckan kan man betala timlön enligt lönebilagan.
1. När man betalar lön för del av månad till en arbetstagare fås daglönen genom att månadslönen divideras med talet 21,5.
2. Lön för del av månad räknas ut genom att:
– multiplicera daglönen med det antal dagar som berättigar till lön, ifall dessa är färre än 13.
– dra av lönen för frånvarodagarna från månadslönen, ifall antalet dagar som berättigar till lön är minst 13.
Dagar som förkortar arbetstiden likställs med dagar som berättigar till lön eller frånvarodagar enligt huruvida de ingår i en del av månaden med eller utan lön.
Exempel 9.
I arbete | Xxxxxxxx | ||||||||||||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20… |
Under tiden 1–12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, varav en är söckenhelg som förkortar arbetstiden.
Månadslönen är 1 935 €.
Daglön: 1 935 € : 21,5 = 90 €.
Lön betalas: 90 € x 8 = 720 €.
Exempel 10.
I arbete | Xxxxxxxx | ||||||||||||||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | … | 30 |
Under tiden 1–17 infaller 13 dagar som berättigar till lön. Under tiden 18–30 är antalet frånvarodagar 9. Månadslönen är 1 935 €.
Daglön: 1 935 € : 21,5 = 90 €.
Lön för frånvarodagar: 90 € x 9 = 810 €. Lön betalas: 1 935 € - 810 € = 1 125 €.
3. Denna paragraf tillämpas på beräkning av lön för del av månad även om semesterlön enligt 10 § 4 mom. i semester- lagen betalas för en del av månaden. Om arbetsdagarna som berättigar till lön i en sådan situation uppgår till minst
13 per månad räknas måndag till fredag som frånvaro- dagar. Söckenhelger som förkortar arbetstiden som even- tuellt infaller under semestern likställs kalkylmässigt med
arbetsdagar som berättigar till lön och dras inte av från månadslönen.
Exempel 11.
Semester | på arbetet | ||||||||||||||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 28 | 29 | 30 | ||
En månadsavlönad arbetstagare har semester den 1–14 av en månad. En söckenhelg infaller under semestern. Semesterlönen fastställs enligt 10 § 4 mom. i semester- lagen, eftersom arbetstagarens arbetstid och lön har ändrats under kvalifikationsåret. Under resten av månaden följer arbetstagaren ett normalt arbetsschema med 13 arbetsdagar som berättigar till lön. Lönen för slutet av månaden får man genom att dra av lönen för frånvarodagarna från månadslönen. Storleken på lönen för slutet av månaden får man genom att räkna antalet arbetsdagar under semestern.
Som arbetsdagar räknas måndag till fredag och söckenhelger som infaller under semestern likställs med arbetsdagar. Nio frånvarodagar infaller under semestern.
Lön för nio arbetsdagar dras av från arbetstagarens månadslön och summan är lönen som ska betalas för arbetet under slutet av månaden.
Arbetstagarens daglön: 1 935 €/mån: 21,5 = 90 €.
Lön för frånvarodagar som infaller under semestern: 90 € x 9 = 810 €.
Lön betalas: 1 935 € - 810 € = 1 125 €.
4. Vid uträkningen av semesterlön och semesterersättning fås daglönen genom att man dividerar månadslönen med 25 i enlighet med semesterlagen.
Förutsättningarna för betalning av lön
1. Lön betalas om:
– arbetstagaren p.g.a. sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta och
– arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grovt förvållande.
Anmälningsskyldighet
2. Arbetstagaren skall utan dröjsmål meddela om sin frånvaro och om hur länge den beräknas fortgå. Lön för sjuktid börjar betalas från tidpunkten då meddelandet har givits.
Vid ett apotek kan man lokalt enligt 20 § avtala om att införa ett system där arbetstagaren själv sjukanmäler sig. Förfarandet innebär att arbetstagaren själv kan sjukanmäla sig till arbetsgivaren utan intyg över arbetsoförmågan från läkare, hälsovårdare eller sjukskötare. Avtalet kan gälla arbetstagarens egen sjukfrånvaro i högst tre kalenderdygn och endast kortvariga sjukdomar som inte kräver läkarvård (t.ex. förkylning, magsjuka). I förfarandet kan man beakta situationer där det inte är möjligt att få en sådan utredning som arbetsgivaren kräver till exempel under veckoslut eller helgdagar, på grund av att hälsovårdstjänster inte är tillgängliga på rimligt avstånd.
34 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Läkarintyg eller annan frånvaroutredning
3. Arbetstagaren skall när det krävs uppvisa läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Med tanke på att utredningen skall vara tillgänglig och tillförlitlig skall kravet framläggas i ett så tidigt skede av arbetsoförmågan som möjligt. När arbetsgivaren anvisar en läkare står han också för kostnaderna för intyget.
När läkartjänsten ingår i arbetsgivarens avtal om företags- hälsovård och dessa tjänster är tillgängliga utan orimlig olägenhet för arbetstagaren, är det skäl att hämta läkar- intyget från företagshälsovården.
Som frånvaroutredning under pågående epidemi kan anses ett intyg givet av företagshälsovårdare, hälso- eller sjukvårdare på basis av utförd undersökning. Sjukledigheten är då högst tre dygn.
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan
4. Om arbetstagaren önskar kan arbetsgivaren och arbets- tagaren komma överens om ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan när företagshälsovårdsläkaren bedömer att arbetstagaren inte är helt arbetsoförmögen och det ersättande arbetet inte stör eller förhindrar arbets- tagarens tillfrisknande och återhämtning från sjukdom eller olycksfall.
Ersättande arbete stöder tidig återgång till arbetet och utgör en viktig del av upprätthållandet av funktions- förmågan och stödet för tillfrisknandet. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och bör motsvara arbetstagarens arbetsförmåga.
Man strävar i mån av möjlighet efter att ordna det ersättande arbetet så att arbetstagarens normala arbets- uppgifter anpassas så att de motsvarar arbetsförmågan. Arbetstagarens inkomster får inte sjunka på grund av ersättande arbete. Arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att avbryta det ersättande arbetet.
Ersättande arbete kan inte användas i fall av feber, förkylning och magsjuka.
Mer specifika spelregler för utnyttjande av ersättande arbete avtalas tillsammans med personalen. Förtroende- mannen ska alltid underrättas om utnyttjandet av ersättande arbete.
Lönebetalning
5. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
Längden på anställningsförhållandet ögonblicket för insjuknande | Längden på grundperioden med lön |
mindre än 1 månad | 50 % av lönen under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen |
minst en månad | karenstiden enligt sjuk- försäkringslagen, dvs. dagen för insjuknandet och de 9 därpå följande vardagarna |
minst 2 månader men under 3 år | 28 kalenderdygn |
minst 3 men under 5 år | 35 kalenderdygn |
minst 5 år | 42 kalenderdygn |
Den avlönade perioden är 28 kalenderdygn oberoende av hur länge anställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av olycksfall i arbetet. För den tiden betalas dagpenning till arbetstagaren enligt lag till ett belopp som högst motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren.
Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden.
I lönen för sjuktiden ingår inte arbetstidstilläggen (såsom kvälls- eller lördagstillägg), söndagsersättning eller mertids- och övertidsersättning.
6. När arbetsoförmågan fortgår längre än grundperioden med lön (28, 35, 42 kalenderdygn), betalas lön för sjuktid till arbetstagaren för 28 tilläggsdygn. Dessa tilläggsdygn betalas endast en gång under 12 på varandra följande månader och de kan bestå av en eller flera delar.
Ifall en ny arbetsoförmåga har börjat innan perioden om 12 månader har löpt ut och arbetsoförmågan ännu fortsätter utan avbrott sedan perioden löpt ut, betalas inte på grund av denna arbetsoförmåga lön för tilläggsperioden.
Exempel 12 a.
En arbetstagares anställning har fortgått över 5 år. Han är sjukledig 1.3–17.6. På basis av anställningsförhållandets längd får han lön för sjuktid för det antal arbetsdagar som ingår i en period om 42 + 28 kalenderdygn.
För samma arbetstagares sjukledighet 5.12–16.2 betalas lön för det antal arbetsdagar som ingår i en period om bara 42 kalenderdygn. Tilläggsperioden 28 kalenderdygn har redan förbrukats under de 12 föregående månaderna.
Exempel 12 b.
En arbetstagare som har varit anställd över 5 år blir sjukledig
1.3 och ledigheten slutar 9.5. Lön för sjuktid betalas för grundperioden om 42 kalenderdygn och för tilläggsperioden om 28 dygn. Arbetstagaren insjuknar på nytt i början av april följande år och han är sjukledig 1.4–31.5. Lön för sjukledighet betalas för grundperioden, om 42 kalenderdygn dvs. 1.4–12.5. Lön betalas inte för tilläggsperioden, eftersom den nya perioden av arbetsoförmåga har börjat innan perioden om 12 på varandra följande månader har löpt ut (9.5) även om sjukledigheten fortsätter efter att perioden har löpt ut.
Period med lön Period utan lön
7. Arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden direkt till arbets- tagaren och ansöker då om sjukförsäkringsersättning för perioden efter att arbetstagaren har lämnat behövliga utredningar och befullmäktigat arbetsgivaren till detta. Arbetstagaren ska utan dröjsmål lämna uppgifterna.
8. Man kan lokalt i enlighet med § 20 komma överens om att lönen för sjuktid betalas som följer:
- Full lön betalas för de dagar som ingår i sjukförsäkrings- lagens karenstid (dagen för insjuknandet och 9 därpå följande vardagar).
- För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mellan lönen och sjukdagpenningen. Skillnaden betalas förutsatt att arbetsgivaren har fått en utredning över storleken av den dagpenning som ska betalas eller som redan har betalats till arbetstagaren.
9. Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och sjukdagpenning därför inte betalas ut eller den betalas ut till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.
Från lönen för sjuktid avdras dagpenningarna eller en därmed jämförbar ersättning som betalas för samma arbetsoförmåga och samma period
- enligt olycksfallsförsäkringslagen, lagen om pension för arbetstagare, trafikförsäkringslagen, brottsskade- lagen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller
- på basis av en annan försäkring som arbetsgivaren bekostar helt eller delvis.
Om lön för sjuktid har betalts innan någon av ovan nämnda ersättningar har betalats har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återindriva den av arbetstagaren, dock högst det betalda beloppet.
Sjukdomsåterfall (Recidiv)
10. När en arbetstagare på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar räknat från den dag då han återvänt till arbetet, betalas lön för sjuktid på följande sätt:
– frånvaroperioderna adderas ihop och för den samman- lagda perioden betalas lön som om det var fråga om en och samma sjukperiod
– lön betalas dock minst för sjukförsäkringsperiodens karenstid. Karensen är, när rätten till dagpenning inletts redan under en tidigare period, ifall av recidiv, enbart dagen för insjuknandet. Lön betalas när dagen för insjuknandet är en arbetsdag.
Akut sjukdom inom familjen
1. Man eftersträvar att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall inom familjen.
2. När ett barn under 10 år insjuknar akut betalas lön till barnets vårdnadshavare enligt § 14 för arbetsdagar som infaller inom 1–3 kalenderdagar om:
– en kort frånvaro är nödvändig för arrangerandet av barnets vård eller för själva vården och
– arbetstagaren utan dröjsmål har meddelat om sin från- varo och hur länge den beräknas fortgå samt
– läkarintyg över barnets sjukdom eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning har företetts.
Till någon annan än ensamförsörjare betalas lön ifall den andra vårdnadshavaren på grund av förvärvsarbete eller arbetstiden inte har möjlighet att arrangera vården eller att själv vårda barnet.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | L | A | A | A | V |
S | S | S | S |
To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti |
A | A | L | L | A | A |
S | S | S | S |
Exempel 13.
A = arbetsdag L = ledig dag VV = veckovila
S = sjukt barn och arbetstagaren frånvarande
Lön betalas för de arbetsdagar (ti och to) som infaller under tre kalenderdagar (ti–to).
Lön betalas för den arbetsdag (fr) som infaller under tre kalenderdagar (fr–sö).
3. När ett barn är allvarligt sjukt är arbetstagaren berättigad att avtala om frånvaro utan lön (Statsrådets beslut 93/1987).
Frånvaron är inte likställd med arbetstid i fråga om intjänandet av semester.
Vigsel och bemärkelsedag
4. Dagen för arbetstagarens vigsel eller dagen för registrering av parförhållande är ledig dag med lön om den förrättas på arbetstagarens arbetsdag.
Frånvaron är inte likställd med arbetstid i fråga om intjänandet av semester.
5. För en arbetstagare vars arbetsförhållande fortgått minst ett år är 50- och 60-årsdagen ledig dag med lön ifall dessa infaller på arbetstagarens arbetsdag.
Frånvaron är inte likställd med arbetstid i fråga om intjänandet av semester.
Dödsfall och begravning
6. Man eftersträvar att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.
Med kort frånvaro avses den tid som behövs för arrange- mang som dödsfallet och begravningen föranleder.
Med frånvaro på grund av begravning avses begravnings- dagen och en eventuell gravsättning av urna.
När frånvaron räcker längre än en dag skall arbetstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs.
Nära anhöriga är närmast make/maka, sambo, föräldrar, far-, mor-, och svärföräldrar, barn och syskon.
Frånvaron minskar inte lönen.
Fackföreningens förtroendeuppdrag
7. En arbetstagare som har utnämnts till representant för Servicefacket PAM rf vid kollektivavtalsförhandlingarna ges i mån av möjlighet tillfälle att delta i förhandlingarna utan lön.
Frånvaron är inte likställd med arbetstid i fråga om intjänandet av semester.
8. För en arbetstagare som är representant i Servicefacket PAM rf:s fullmäktige eller styrelse eftersträvar man att arrangera en möjlighet att delta i mötena utan att lönen minskas.
Samhälleliga uppdrag
9. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i
– kommunfullmäktiges eller
– kommunstyrelsens eller
– valnämnds eller valkommittés arbete för statligt eller kommunalt val.
Skillnaden betalas när arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.
Reservövningar
10. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skill- naden mellan lönen och reservistlönen.
Bestämmelsen tillämpas också på arbetstagare som med stöd av civiltjänstlagen förordnas till tjänstgöring som ersätter reservövningar.
Förutsättningar för frånvaro och semesterförmåner
11. Arbetstagaren skall komma överens med arbetsgivaren om frånvaro enligt denna paragraf.
Förutsättningarna för betalning av lön
I följande fall (a–e) minskas inte lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att man arrangerat kontrollerna och undersökningarna med undvikande av onödig förlust av arbetstid:
a. Konstaterande av sjukdom
Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie- eller röntgenundersökning som arbetstagaren fått läkarremiss till i samband med läkar- undersökningen, ifall det inte gått att få en tid utom arbets- tiden. Om mottagningstiden för den skull skulle flyttas veckor framåt, godkänns läkarbesök under arbetstiden.
b. Akut tandsjukdom
För den tid som går åt till vårdåtgärd vid akut tandsjukdom om:
– tandsjukdomen före vård ger upphov till arbets- oförmåga och
– tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift och
– tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och det är brådskande med vård.
c. Graviditet
När arbetstagaren går på medicinska undersökningar före förlossningen, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.
d. Företagshälsovård, kontroller
Då arbetstagaren går på lagstadgad och i företags- hälsovårdens plan nämnd undersökning eller på sådan ordinerad efterundersökning.
Arbetsgivaren betalar arbetstagarens nödvändiga resekostnader i samband med nämnda undersökningar samt när förutsättningarna uppfylls dagtraktamente, ifall undersökningarna sker på annan ort.
e. Frånvaro av annan orsak
Av kommunen ordnad screening (Statsrådets förordning 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall undersök- ningen inte genom arrangemang inom arbetsskifts- teckningen eller med hjälp av lediga dagar eller genom användning av arbetstidsbanken går att ordna utom arbetstid.
Familjeledigheter
1. Om särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptions-, föräldra- samt vård- och partiell vårdledighet och återgång till arbetet efter dessa bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Anmälningstider
2. Man skall som regel meddela om moderskaps-, fader- skaps-, föräldra- och vårdledighet två månader innan ledigheten börjar.
Om adoptionsledighet skall om möjligt meddelas två månader innan ledigheten börjar.
Lönebetalning
3. Till en arbetstagare som blir moderskaps- eller adoptions- ledig betalas:
x. xxx för 3 månader, varvid arbetsgivaren åt sig ansöker om moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller
b. skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för 3 månader.
Betalningen av skillnaden förutsätter att:
– anställningen har fortgått minst 9 månader före ledigheten börjar och
– arbetstagaren efter föräldra-, adoptions- eller vårdledigheten återvänder till arbetet, om inte anställningsförhållandet av skäl som inte beror på arbetstagaren har avslutats under ledigheten och det på så sätt är omöjligt att återvända.
Betalningen av skillnaden förutsätter arbetstagarens utredning över moderskapspenningens belopp.
Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och moderskapspenningen därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas lönebetalningsskyldigheten med det belopp som inte betalts.
4. Enligt förutsättningarna i punkt 3 betalas till den som blir faderskapsledig för de 6 första dagarna av faderskaps- ledigheten skillnaden mellan lönen och faderskaps- penningen enligt sjukförsäkringslagen eller lön för mot- svarande period, varvid arbetsgivaren åt sig ansöker om dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
Förmåner
5. När arbetstagaren är frånvarande utöver den lagstadgade moderskaps- och föräldraledigheten beaktas sådan från- varo inte som tid likställd med tid i arbete vid bestämningen av förmåner som är bundna till anställningstiden, såvitt något annat inte stadgats i lagen eller avtalats separat.
1. Semesterförmånerna bestäms i semesterlagen såvida inte något annat föranleds av semesterlagen.
Semesterns längd
2. Semester tjänas in för en full kvalifikationsmånad på följande sätt:
Arbetsförhållandets längd vid kvalifikationsårets (1.4–31.3) slut | Semesterdag ar/mån. | Full semester |
a. kortare än 1 år | 2 dagar | 24 dagar |
b. minst 1 år, under 15 år | 2,5 dagar | 30 dagar |
c. minst 15 år inom detta kollektivavtals tillämpningsområde | 3 dagar | 36 dagar |
Till anställningens längd i punkt c. räknas den tjänstgöringstid i nuvarande anställning som utförts inom ramen för detta kollektivavtal och som berättigar till tjänsteår | ||
Om man vid uträkningen av semesterns längd inte får ett helt tal skall del av dag ges som en full semesterdag.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad:
– under vilken arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar
– under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Semester tjänas in antingen enligt 14 dagars eller enligt 35 timmars regeln.
Semester tjänas in enligt 35 timmars regeln när arbets- tagaren enligt arbetsavtalet huvudsakligen arbetar mindre än 14 dagar per månad.
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 47
Exempel 14.
En deltidsanställd arbetstagare arbetar två dagar i veckan och vardera dagen åtta timmar. Enligt arbetsavtalet har arbetstagaren inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar per månad. Semesterrätten räknas ut enligt 35 arbetstimmars intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar semester för varje 35 arbetstimmars månad.
Hur semester ges
3. Innan semestern bestäms skall arbetsgivaren ge arbets- tagaren möjlighet att uttrycka önskemål om tidpunkten för semestern.
Arbetsgivaren bestämmer begynnelsetidpunkten för semestern enligt semesterlagen.
Tidpunkten för semestern skall meddelas arbetstagaren om möjligt en månad eller åtminstone senast 2 veckor innan semestern börjar. Tidpunkten för semester som flyttas fram på grund av arbetsoförmåga meddelas om möjligt två veckor eller dock minst en vecka innan den inleds.
4. Den som intjänar 2,5 semesterdagar per månad får 24 semesterdagar (sommarsemester) under semester- perioden 2.5–30.9. Återstoden av semestern (vinter- semestern) ska ges under semesterperioden 1.10–30.4.
Den som intjänar 3 semesterdagar per månad får 30 semesterdagar av den intjänade semestern under semesterperioden.
Undertecknarorganisationerna rekommenderar att tiden mellan sommarsemestern och den s.k. vintersemestern är minst 2 veckor.
5. I samband med att arbetsförhållandet upphör samt att man inleder föräldra- eller vårdledighet kan arbetsgivaren och arbetstagaren även avtala om en annan tidpunkt för semestern avvikande från 20 och 21 § i semesterlagen och från ovan nämnda.
6. När semester ges räknas söndagar, andra kyrkliga helgdagar, första maj, självständighetsdagen, påsk- lördagen, midsommar- och julafton inte som semester- dagar.
7. Den del av semestern som överskrider den lagstadgade semestern (2,5 dagar/månad) kan enligt avtal ersättas i pengar. Samtidigt avtalas om beräkningssättet.
Semester och lediga dagar
8. Semestern förorsakar inte ändringar i arbetstagarens permanenta system för lediga dagar.
Den på förhand uppgjorda planen över lediga dagar tillämpas även den vecka semestern inleds och den vecka den slutar.
Om arbetstagaren inte har en permanent ledig dag (se exempel 15)
– när semestern börjar eller slutar mitt i veckan ingår ingen ledig dag i den ofullständiga veckan
– när semestern börjar och slutar mitt i veckan ingår en ledig dag i endera veckan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | - | S | S | A | A. | A. | A. | VV |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | S | S | S | - | S | S | S | S | S | S | VV |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | S | S | S | - | S | S | S | A | A | L | VV |
Exempel 15.
A = arbetsdag
S = semesterdag VV = veckovila
När semestern slutar mitt i veckan på tisdag ingår ingen ledig dag den vecka semestern slutar.
När semestern börjar på torsdag och slutar på lördag ges ingen ledig dag den ofullständiga veckan.
När semestern börjar mitt i veckan på torsdag och slutar mitt i veckan på onsdag har den lediga dagen getts den vecka semestern tar slut. Alternativt kan man placera den lediga dagen under den vecka som inleder semestern.
Semesterlön och tillägg
9. Lönen för en semesterdag fås så att man dividerar månadslönen med talet 25.
Till semesterlönen för månadsavlönade arbetstagare läggs därtill av de under kvalifikationsåret betalda kvälls-, lördags-, helgaftons- och nattilläggen samt arbetstidstillägg som enligt överenskommelse ersätts med en fast månads- ersättning:
– 9 % när anställningen fortgått kortare tid än ett år när kvalifikationsåret löper ut.
– 11,5 % när anställningen fortgått minst ett år när kvalifikationsåret löper ut.
Exempel 16.
Semesterlön till arbetstagare med månadslön Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Under kvalifikationsåret har till arbetstagaren betalats 600 € i kvälls- och lördagstillägg. Därav är 11,5 % 69 € i vilket belopp ingår de tillägg som skall betalas både för sommar- och vintersemestern.
Arbetstagaren har rätt till 30 dagars semester. Lönen som skall betalas för en sommarsemester om 24 dagar är
(24×2.000 €) + 24×69 €
(tillägg motsvarande sommarsemestern)
25 30
= 1 920 € + 55,20 € = 1 975,20 €.
I samband med betalningen av vintersemesterlönen betalas återstoden (13,80 €) av tilläggen.
Semesterpremien är 50 % av 1 975,20 €,
dvs. 987,60 €.
Exempel 17.
En deltidsanställds arbetstagare med timlöns semesterlön
En deltidsanställd arbetstagare med timlön, vars anställning i slutet av kvalifikationsåret har varat minst ett år, arbetar 2–3 dagar i veckan. Hans semester bestäms enligt 35 timmars intjäningsregeln.
Först reder man ut lönen för arbetad tid 1.4–31.3 och de kalkylerade lönerna enligt 12 §, 2 momentet i semesterlagen.
I lön för tid i arbetet har till honom betalats 11 500 € samt 500 € i sjuklön under kvalifikationsåret.
Han har rätt till 30 dagar semester, eftersom han alla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret har arbetat minst 35 timmar eller timmar likställda med arbetad tid.
Semesterlönen är 11,5 % x 12 000 € = 1 380 €. I
sommarsemesterlön betalas 24/30 x 1 380 € = 1 104 € och återstoden betalas i vintersemesterlön, dvs. 276 €.
Ifall arbetsförhållandet när kvalifikationsåret löper ut
31.3 har fortgått kortare tid än ett år intjänas semester 2 dagar i månaden och semesterlönen bestäms enligt 9 %.
När semester ges räknas som semesterdagar även för deltidsanställda vardagar enligt semesterlagen (normalt 6 vardagar/vecka), även om arbetsdagarna vore 2–3 i veckan.
Dessutom betalas semesterpremien separat enligt 19 §.
Betalning av semesterlön
10. Semesterlön betalas innan semestern börjar om inte arbetstagaren och arbetsgivaren i enlighet med § 20 avtalar annorlunda. I fråga om avtal som gäller arbetstagare på apotek som omfattas av detta kollektivavtal förhandlar man med förtroendemannen ifall förtroendeman valts.
Semesterlönen för högst sex dagar semester får betalas på apotekets normala lönedag.
11. Den kalkylerade semesterlönen och lönen för tid i arbete till en månads-avlönad fördelas vid behov så att den motsvarar den överenskomna lönen. Därvid beaktas inte kvälls-, lördags-, helgaftons- eller nattillägg.
Exempel 18.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Hans semester är 24 dagar 1–28.8. När han inleder semestern får han i semesterlön
24 x 2 000 € = 1 920 €.
25
Eftersom arbetstagaren för augusti skall få den avtalade månadslönen för augusti trots semestern, betalas till honom i lön för återstoden av månaden:
2 000 € - 1 920 € = 80 €.
Exempel 19.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Han har 24 dagar semester 1.6–1.7. När han inleder semestern får han i enlighet med föregående exempel 1 920 €.
Eftersom arbetstagaren ska få den lön som avtalats för både juni och juli, jämnas lönen i samband med lönebetalningen för juli ut så att han för dessa månader får sammanlagt 4 000 €.
I juli betalas till arbetstagaren 4 000 € - 1 920 € = 2 080 €.
Semesterersättning
12. När arbetsförhållandet upphör betalas semesterersättning för intjänade outtagna semesterdagar. Semesterersättningen beräknas som semesterlönen.
Exempel 20.
Arbetsförhållandet för en person som arbetat som sjukledighetsvikarie varade 3 dagar. Det sammanlagda antalet arbetstimmar blev 15.
På basis av arbetsavtalet arbetade personen i fråga så kort tid att en full kvalifikationsmånad inte tjänades in. När arbetsförhållandet upphör betalas dock i semester- ersättning 9 % av den lön som betalts för utfört arbete.
Förutsättningar för betalning
1. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:
– inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och
– återvänder till arbetet genast när semestern tar slut.
Semesterpremie betalas också när arbetstagaren:
– har varit frånvarande med arbetsgivarens samförstånd omedelbart före eller efter semestern eller
– har varit förhindrad att återvända till arbetet av i
7 § 2 momentet i semesterlagen nämnd orsak eller
– har rätt till semesterpremie i situationer enligt punkterna 6–9 nedan.
Belopp
2. Semesterpremien är 50 % av semesterlönen motsvarande den enligt semesterlagen intjänade semestern
(2/2,5 dagar / månad).
Semesterpremien för en timavlönad som intjänar semester enligt 35 timmars regeln bestäms i förhållandet mellan intjänade semesterdagar och den teoretiska totala semesterrätten som bestäms enligt arbetsförhållandets längd.
Exempel 21 a:
En timavlönad arbetstagares arbetsförhållande började
1.9. Han intjänar semester på basis av 35 timmars regeln. Under tiden 1.9–31.3 har han under fyra kalendermånader arbetat minst 35 timmar. Semesterdagarna är sålunda sammanlagt 4 x 2 dagar = 8 dagar. Semesterpremien är då:
8 x semesterlönen x 50 %
14
Divisorn är 14 eftersom tidsperiodens teoretiska semesterrätt är 7 x 2 dagar = 14 dagar.
Exempel 21 b.
En timavlönad arbetstagares arbetsförhållande har fortgått över 1 år. Han intjänar semester på basis av 35 timmars regeln. Under kvalifikationsåret har han under 8 månader arbetat minst 35 timmar. Semesterdagarna är sålunda sammanlagt 8 x 2,5 dagar = 20 dagar. Semesterpremien är då:
20 x semesterlönen x 50 %
30
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med semesterlönen, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren i enlighet med
§ 20 avtalar annorlunda.
4. När semestern delas betalas i samband med semester- lönen semesterpremie i förhållande till varje enskild semesterdel, såvida man inte lokalt avtalar annorlunda.
5. När arbetstagaren önskar kan semesterpremien genom avtal enligt § 20 bytas ut mot ledig tid under ordinarie arbetstid. Den lediga tid som kan bytas ut mot semester- premien är 50 % av antalet semesterdagar enligt semester- lagen. Vardagar räknas som utbytesdagar (må–lö).
I fråga om avtal som gäller arbetstagare på apotek som omfattas av detta kollektivavtal förhandlar man med förtroendemannen ifall förtroendeman valts.
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt annan ledighet utan lön
6. Semesterpremie betalas också då arbetstagaren inte genast återvänder till arbetet sedan semestern är slut på grund av vårdledighet, studieledighet, alterneringsledighet eller annan med dessa jämförbar ledighet utan lön. Förutsättningen för att semesterpremie skall betalas ut är att arbetstagaren har återvänt till arbetet som meddelat.
Semesterpremien betalas i samband med den lön som betalas när ledigheten har tagit slut.
Pensionering
7. Semesterpremien betalas på semesterlönen och -ersätt- ningen när arbetstagaren går i ålders-, invalid-, eller förtida ålderspension.
Värnplikt och frivillig militärtjänst
8. Semesterpremie betalas till arbetstagare som efter fullgjord värnplikt eller frivillig militärtjänst återvänder till arbetet i behörig ordning.
Semesterpremien beräknas enligt punkt 2, innan värn- pliktstjänstgöringen börjar, på den då betalda lönen eller semesterersättningen och i enlighet med det då gällande kollektivavtalet.
När anställningen upphör p.g.a. ekonomiska och produktionsmässiga orsaker under pågående semester
9. Semesterpremie betalas när arbetsförhållandet upphör under semestern av ekonomiska eller produktionsorsaker.
Exempel 22.
Arbetstagarens arbetsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker så att det upphörde att gälla 30.7. Arbetstagarens sommarsemester var avtalad till tidpunkten 14.7–10.8.
Arbetstagaren får semesterpremie på 50 % av den avtalade semesterlönen (14.7–10.8).
För semesterersättningen i samband med slutlikviden betalas inte semesterpremie.
7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA
20 § Avtal på de enskilda arbetsplatserna
1. Vid avtal på de enskilda arbetsplatserna är avtalsparter arbetsgivaren eller hans företrädare och förtroende- mannen, arbetstagaren eller arbetstagarna.
Ifall enbart Finlands Farmaciförbunds förtroendeman valts för apoteket, kan arbetstagarna skriftligt befullmäktiga honom att representera sig i frågor om vilka avtalas enligt denna paragraf.
2. Avtalet skall ingås skriftligt på begäran av någondera avtalsparten.
3. Avtalet kan ingås tillsvidare eller för viss tid.
Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare är 3 månader såvida man inte avtalar annorlunda.
Ett visstidsavtal som har fortgått i två års tid kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.
När ett avtalat arrangemang är bundet till en viss tidsperiod fortsätter det i varje fall till periodens slut.
4. När avtalet löpt ut tillämpas bestämmelserna i kollektiv- avtalet.
5. Avtal på de enskilda arbetsplatserna enligt denna paragraf har kollektivavtals rättsverkningar.
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 59
Avtal som ska följas
1. Som en del av kollektivavtalet för arbetstagare på apotek tillämpas förtroendemanna- och utbildningsavtalet.
Förtroendeman
2. Arbetstagare på apotek har rätt att bland sig välja en förtro- endeman att representera sig i frågor som gäller tolkning av detta avtal.
Arbetsgivaren skall utan dröjsmål informeras skriftligt om val och om vald förtroendeman.
3. Den som valts till förtroendeman får inte på grund av detta uppdrag utsättas för påtryckning eller sägas upp.
4. På förtroendemän tillämpas det förtroendemannaavtal som ingåtts av Apotekens arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM.
5. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för skötseln av förtroendemannauppgifterna om det i apo- teket finns minst nio ordinarie arbetstagare som hör till Servicefacket PAM. Ersättningen är 25 euro i månaden. Ersättningen betalas för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för utförd arbetstid.
Kontaktperson
6. Om i detta avtal avsedd förtroendeman inte valts för arbets- platsen, kan arbetstagarna bland sig välja en kontakt- person.
Arbetsgivaren skall skriftligt meddelas om valet av kontakt- person.
60 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
7. Kontaktpersonen informerar arbetstagarna på arbets- platsen om innehållet i de cirkulär som hans organisation sänder ut.
Kontaktpersonen kan delta i behandling av ärenden som gäller tolkningen av detta avtal.
8. Den som valts till kontaktperson får inte på grund av detta uppdrag utsättas för påtryckning eller sägas upp.
Utbildning
9. Parterna anser att arbetstagarnas yrkesutbildning är viktig. Meningen med yrkesutbildningen är att hålla personalens yrkeskunskap och kompetens à jour och att utveckla dessa så att de motsvarar apotekets nuvarande och kommande behov. Med utbildningen kan man också påverka apotekens produktivitet, hur personalen utvecklas i arbetet och arbetsmotivationen.
Det är ändamålsenligt att arbetsgivaren och personalen i samarbete kartlägger utbildningsbehovet och gör upp utvecklingsplanen med kostnadsförslaget på basis av kartläggningen. Arbetsgivare och arbetstagare värderar personens kompetens, styrkor och utbildningsbehov till exempel under ett utvecklingssamtal. På basis av värderingen kan en personlig utvecklingsplan göras upp. I enlighet med detta behandlas verkställandet och uppföljningen av utbildningen en gång i året.
10. När arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesutbildning eller sänder arbetstagaren på kurser med anknytning till hans yrke ersätts kostnaderna för utbildningen och inkomst- bortfallet för ordinarie arbetstid.
När utbildningen sker utom arbetstid ersätts de direkta kostnaderna för den.
Arbetshälsa
11. Med tanke på arbetstagarnas arbetshälsa är det viktigt att på arbetsplatsen följa med arbetstagarnas arbetsförmåga och följa upp sjukfrånvaron.
Verksamheten för välmående på arbetet är fortgående och övergripande utveckling av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. En satsning på välbefinnande i arbetet kan också öka arbetets produktivitet.
Det rekommenderas att man på arbetsplatsen fäster särskild uppmärksamhet vid arbetstagarnas ork och möjligheter att fortsätta i arbetet med beaktande av arbetstagarnas individuella drag. Åtgärder som planeras för att upprätthålla arbetsförmågan behandlas i samarbete med personalen. Utgångspunkten är att identifiera både arbetstagarens och personalens behov, sträva efter gemensamma intressen och finna lösningar för att uppnå dem. Samtidigt kan man granska åldrandets konsekvenser för arbetstagarens arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner för bevarandet och uppföljningen av arbetsförmågan.
Det rekommenderas att arbetsgivaren och arbetstagaren senast då arbetstagaren fyllt 60 år diskuterar de eventuella åtgärder som stödjer arbetstagarens möjligheter att orka och fortsätta i arbetet.
Arbetsgivaren kan vid behov hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården för bedömning av arbetsförmågan och utredning av eventuellt behov av rehabilitering.
Arbetskläder
12. Arbetsgivaren skaffar arbetskläder till arbetstagarna och ansvarar för deras tvätt och underhåll.
Indrivning av medlemsavgift
13. Apotekens arbetsgivarförbund rekommenderar sina medlemsapotek att indriva Servicefacket PAM rf:s medlemsavgifter av arbetstagarens lön ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt till detta.
Grupplivförsäkring
14. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring på det sätt som centralorganisationerna kommit överens om.
Understöd vid dödsfall
15. Understöd vid dödsfall betalas ifall arbetstagarens arbetsförhållande fortgått minst 5 år,
– ett belopp motsvarande en månadslön om arbets- tagaren vid sin död efterlämnar nära anhöriga som han dragit försorg om
– lön för en och en halv månad om arbetstagaren efter- lämnar änka/änkling eller ett eller flera minderåriga barn.
Användning av egen bil
16. När arbetstagaren med egen bil från apoteket transporterar mediciner till ett annat driftsställe eller till en kund, betalas till honom kilometerersättning enligt Skattestyrelsens beslut.
Introduktion
17. Ifall arbetstagaren har till uppgift att introducera nya arbetstagare, studerande eller praktikanter reserveras tillräckligt med tid för skötseln av dessa uppgifter.
Inlärning på arbetsplatsen
18. För en studerande som ska delta i inlärning på arbetsplatsen utnämns en ansvarig arbetsplatshandledare som är kompetent med tanke på sin yrkeskunskap, utbildning och arbetserfarenhet. Om arbetsplatshand- ledaren är en person som inte tidigare arbetat som handledare, ska arbetsgivaren bereda tillfälle för honom eller henne att under arbetstid sätta sig in i kraven på yrkesskicklighet i examen som avläggs på arbetsplatsen samt målen och kriterierna under ledning av den handledande läraren.
Det är skäl att diskutera de allmänna principerna för utbildnings- och läroavtal och antalet studerande med förtroendemannen och/eller personalen.
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
Lokala förhandlingar
1. Arbetstagaren ska omedelbart vända sig till sin chef i frågor som gäller lönen och arbetsvillkoren.
2. Först förhandlar arbetsgivaren med den anställda eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet.
När enighet inte nås skall lokala förhandlingar gemensamt konstateras avslutade. Då rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktigheterna görs upp. Av promemorian skall bl.a. följande framgå:
– apoteket
– de oeniga parterna
– innehållet i meningsskiljaktigheten kort och i faser
– vardera partens krav jämte motiveringar
– datum och parternas underskrifter
3. I fall av meningsskiljaktigheter som gäller avslutande av förtroendemans anställning följs bestämmelserna i 9 § 2 punkten i förtroendemannaavtalet.
Förbundsförhandlingar
4. När enighet inte nås i frågan vid lokala förhandlingar kan den lämnas för avgörande i undertecknarförbunden.
Att föra förhandlingar
5. Man eftersträvar att inleda och föra lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden utan onödigt dröjsmål.
Arbetsdomstol
6. När enighet inte nås i frågan vid förbundsförhandlingar kan den lämnas för avgörande i arbetsdomstolen.
Stridsåtgärder
7. Alla stridsåtgärder som riktar sig mot kollektivavtalet är förbjudna.
8. Påföljderna för brott mot detta kollektivavtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande lag om kollektivavtal. Maximibeloppet på plikt till lokal fackförening och enskild arbetsgivare är avvikande från lagen om kollektivavtal 2 590 euro.
10. FRAMLÄGGNING OCH GILTIGHETSTID
23 § Avtalet skall finnas till påseende
Detta kollektivavtal skall finnas till påseende på arbetsplatsens anslagstavla eller motsvarande plats.
1. Avtalet gäller 1.4.2020-30.4.2022.
2. Avtalet gäller ett år i sänder ifall det inte sägs upp senast en månad innan det löper ut.
3. Den som säger upp avtalet skall samtidigt lämna en promemoria över ändringsförslag till motparten. Annars är uppsägningen ogiltig.
4. Bestämmelserna i detta avtal är i kraft tills ett nytt avtal har trätt i kraft eller förhandlingarna mellan avtalsparterna av någondera parten har konstaterats avslutade.
66 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDSBANK
1. Genom lokalt avtal (enligt 20 § i kollektivavtalet) kan man flytta utförda arbetstimmar till en arbetstidsbank på det sätt som man nedan redogör för.
2. Man avtalar om mertids- och övertidsarbete i enlighet med arbetstidslagen.
Arbetstidsbankens timmar
3. När arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan man till arbetstidsbanken överföra:
– mertidstimmar
– övertidstimmar
– ersättning för söndagsarbete
– avtalad ledighet på basis av arbetstidstillägg
– ersättning för veckovila
– plussaldotimmar vid flexibel arbetstid.
– tid som utom arbetstiden använts för deltagande i utbildning enligt separat överenskommelse
– tid som utom arbetstiden använts för arbetshälsan enligt separat överenskommelse
4. De arbetstimmar som utförs på arbetsgivarens initiativ och vilka enligt kollektivavtalet ersätts med förhöjd lön överförs till arbetstidsbanken förhöjda på motsvarande sätt.
De timmar som på arbetstagarens begäran utförs för intjäning av ledighet överförs oförhöjda till arbetstids- banken.
När arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att överföra arbetstimmar till arbetstidsbanken konstaterar de gemensamt hur många timmar som överförs till banken och hur många timmar ersätts med pengar.
5. En heltidsanställd får ha högst 80 timmar i arbetstids- banken och en deltidsanställd högst två gånger den avtalsenliga veckoarbetstiden.
Hur ledighet tas ut
6. Arbetsgivaren och arbetstagaren strävar efter att avtala om den tidpunkt när de timmar som intjänats i arbetstidsbanken ges som ledighet. I annat fall bestämmer arbetsgivaren när ledigheten ges.
Arbetstagaren ska i god tid informeras om när ledigheten ges, dock senast när arbetsskiftsförteckningen fastställs. Ledigheten ges som hela dagar om man inte avtalar annorlunda. Man strävar efter att de lediga dagarna ges i kombination med andra lediga dagar eller semestern.
Ledigheten ska hållas senast inom det kalenderår som följer på det år då ledigheten tjänats in, om man inte på grund av arbetstagarens godtagbara frånvaro avtalar annat.
När arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp avtalet om arbetstidsbanken tas ledighet ut för de timmar som överförts till banken enligt denna paragraf.
Frånvaro och semester
7. Frånvaro föranleder inte ändringar av avtalade, meddelade eller före frånvaron på arbetsskiftsförteckningen antecknade lediga dagar.
Ledighet enligt arbetstidsbanken intjänar semester.
68 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Bokföring
8. Arbetsgivaren för bok över arbetstidsbanken, av vilken framgår:
• när arbetet har utförts
• om arbetet har utförts på arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ
• hur många timmar har utförts och hur många timmar har överförts till banken
• när ledigheten hålls och hur många timmar tas ut från banken.
När anställningen upphör
9. När anställningen upphör ersätts ledighet som inte tagits ut i pengar.
Apotekens arbetsgivarförbund rf Servicefacket PAM rf
Inledning
Syftet med förtroendemannaavtalet är att främja samar- betet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på apotek och förebygga uppkomsten av meningsskiljaktigheter.
Snabba ändringar i apotekens verksamhetsomgivning betonar vikten av samarbete och lokala avtal. Av arbets- givarna och förtroendemännen krävs en fördomsfri inställning till tidens utmaningar.
I skötseln av förtroendemannauppdraget betonas på grund av ändringarna förtroendemannens roll som samarbets- partner i apotekens och personalens utvecklingsprojekt samt när man förbättrar apotekets produktivitet och arbetshälsan.
Framtida utmaningar vid apoteken, gemensamma utvecklingsprojekt och lokala avtal förutsätter att förtroendemännen har tillräckliga kunskaper och kompetens att sköta sina uppgifter. Det är viktigt att förtroendemännen är väl insatta i apotekens affärs- verksamhet och föränderliga verksamhetsmiljö samt att de tillsammans med arbetsgivaren kan sköta uppgifterna enligt detta avtal.
1 § Avtalets tillämpningsområde
Avtalet tillämpas vid medlemsföretag i Apotekens arbets- givarförbund.
70 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
2 § Förtroendemannens uppgifter
Förtroendemannens uppgift är att:
- utveckla samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare
- delta i uppgörandet av lokala avtal
- vara aktiv part i gemensamma produktivitets- och utvecklingsprojekt
- företräda de organiserade arbetstagarna inom sitt verksamhetsområde
- förmedla respons från arbetstagarna till arbetsgivaren
- övervaka att kollektivavtalen och arbetslagstiftningen följs
- delta i utredning av lokala meningsskiljaktigheter
- främja och upprätthålla arbetsfred.
3 § Val av förtroendeman
Allmänt
1. De arbetstagare som är organiserade i Servicefacket PAM väljer förtroendemannen.
Förtroendemannens mandatperiod är två år.
2. Förtroendemannen är medlem i Servicefacket PAMs fackavdelning och arbetstagare på apotek.
3. De arbetstagare som är organiserade kan välja en valkommitté som sköter om de praktiska arrangemangen kring förtroendemannavalet. Förrättandet av valet kan också skötas av förtroendemannen. Arbetsgivaren ordnar tillfälle att förrätta valet.
4. Arbetsgivaren ska meddelas senast sju dagar i förväg om val av förtroendeman förrättas på arbetsplatsen.
Förtroendemän
5. Förtroendemän kan väljas enligt följande:
Till ett apotek kan man välja en förtroendeman och en vice förtroendeman.
Om förtroendemannens tjänst avslutas under mandat- perioden ska den valda vice förtroendemannen ersätta den ordinarie förtroendemannen tills en ny förtroendeman har valts.
Arbetsgivaren ska skriftligt meddelas om när vice förtroendemannen fungerar som förtroendeman. När vice förtroendemannen fungerar som förtroendeman har han eller hon samma rättigheter och skyldigheter som förtroendemannen.
Vid ett stort eller regionalt splittrat apotek kan man lokalt komma överens om (20 §) att välja flera i detta avtal avsedda förtroendemän för apotekets olika självständiga regionala eller operativa enheter. Man kommer överens om detta skriftligt innan val ordnas.
Om flera förtroendemän har valts till ett apotek kan man komma överens om att en av dem utses till den förtroendeman som arbetsgivaren förhandlar med i ärenden som gäller hela apoteket. Även i detta fall ska man skriftligt komma överens om vilka ärenden som gäller hela apoteket och vilka som är apoteksspecifika eller regionala. Samtidigt ska man komma överens om vem som sköter den valda personens arbete.
Ett avtal om förtroendemannaorganisationen som ingåtts på ovan nämnda sätt kan ingås högst för förtroende- mannens mandatperiod eller att gälla tills vidare. Om ett avtal om förtroendemannaorganisationen som ingåtts tills vidare sägs upp under förtroendemannens mandatperiod, ska den gällande organisationen iaktta avtalet fram till slutet av mandatperioden.
Meddelanden till arbetsgivaren
6. Arbetsgivaren ska omedelbart skriftligt få meddelande om vem som valts till förtroendemän och vice förtroendemän. När förtroendemannauppdragen upphör ska arbetsgivaren få meddelande om detta omedelbart och skriftligen.
Då förtroendemannen fortsätter med sin uppgift utan att förtroendemannaval förrättas ska arbetsgivaren omedel- bart få meddelande om detta så fort valperioden har löpt ut.
När arbetsgivaren blivit informerad om vilka personer som valts till förtroendemän, ska han snarast möjligt skriftligt meddela vem som företräder arbetsgivaren.
4 § Information som skall lämnas till förtroendemannen
1. Om oklarhet eller meningsskiljaktighet uppkommer om arbetstagarnas löner eller om hur lagar och avtal ska tillämpas på anställningen, ska förtroendemannen få de upplysningar som behövs för att utreda frågan.
2. Förtroendemannen har rätt att på begäran skriftligt eller på annat avtalat sätt få följande uppgifter om arbetstagarna på apoteket som omfattas av kollektivavtalet:
En gång om året
- släkt- och förnamn
- arbetstagarens kontaktinformation
- den lönegrupp eller motsvarande, till vilken arbets- tagaren eller det av honom eller henne utförda arbetet hör
- antalet hel- och deltidsanställda arbetstagare samt uppgifter om personer som under året separat kallats till arbete eller annan tillfälligt anställd personal
Inom en månad efter att anställningsförhållandena inletts eller upphört
- nya arbetstagares efter- och förnamn samt när anställningen börjat
- uppgifter om uppsagda och permitterade
3. Förtroendemannen ges på begäran en utredning över vilka uppgifter som samlas in i samband med anställningen.
4. Förtroendemannen ska hålla den information han eller hon får för att sköta sina uppgifter konfidentiell.
5 § Befrielse från arbetet och arbetsramar
1. Förtroendemannen har rätt att få tillräckligt med ledig tid för att sköta förtroendemannauppgifterna.
Faktorer som inverkar på tiden för befrielsen är bl.a. antalet arbetstagare och arbetsplatser, verksamhetsställets placering och apoteksverksamhetens art.
2. Förtroendemannen får, med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen, tillräckligt med utrymme för de dokument han behöver och vid behov har han rätt att utnyttja ändamålsenliga kontorsutrymmen och normal kontors- utrustning i arbetsgivarens ägo såsom i apoteket allmänt använd ADB-apparatur och internetförbindelse (e-post)
6 § Ersättning för inkomstbortfall
Ersättning för inkomstbortfall för ordinarie arbetstid
1. Arbetsgivaren ersätter förtroendemannens inkomstbortfall under arbetstid antingen vid lokala förhandlingar med arbetsgivarens representant eller då förtroendemannen sköter andra med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
När förtroendemannen utför med arbetsgivaren överens- komna uppgifter utanför ordinarie arbetstid, betalas för därtill åtgången tid ersättning, om vilken arbetsgivaren och förtroendemannen separat överenskommer. Inkomsterna får inte minska på grund av skötseln av förtroendemans- uppgifterna.
Befrielsen från arbetet likställs med arbetad tid.
Resekostnader
2. När förtroendemannen resa på grund av med arbetsgivaren överenskomna förtroendemannauppdrag ersätts resekost- naderna i enlighet med den praxis som följs vid apoteket, såsom i samband med andra arbetsuppgifter.
Om förtroendemannen med arbetsgivarens samtycke använder egen bil betalar arbetsgivaren kilometerersättning till förtroendemannen.
Förtroendemannaersättning
3. Bestämmelser om förtroendemannaersättning finns i 21 § 5 punkten i kollektivavtalet.
7 § Förtroendemannens utbildning
1. Bestämmelser om förtroendemannens utbildning finns i det utbildningsavtal som ingåtts av Apotekens arbetsgivar- förbund och Servicefacket PAM.
8 § Anställningsskydd
Förbud mot diskriminering
1. Förtroendemannen får inte på grund av sina uppgifter avskedas, och inte heller på annat sätt diskrimineras.
2. Under sin tid som förtroendeman eller på grund av uppgiften får han inte överflyttas till sämre avlönat arbete än det han hade när han blev vald till förtroendeman.
Ekonomiska och produktionstekniska uppsägningsgrunder
3. Om apotekets personal sägs upp eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, får förtroende- mannen inte bli föremål för en sådan åtgärd, om inte apoteksverksamheten helt läggs ned.
Ifall man gemensamt konstaterar eller arbetsgivaren annars i dessa förhandlingar specifikt kan visa att man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrkeskunskap eller som i övrigt är lämpligt för honom, kan man avvika från ovan nämnda.
Ifall förtroendemannen bestrider uppsägningen, ska förbunden förhandla om frågan innan uppsägningstiden löper ut.
4. En förtroendeman kan sägas upp eller permitteras när hans arbete helt upphör, om:
- arbetsgivaren inte kan arrangera arbete som mot- svarar xxxx xxxxxxxxxxxxxxxx eller annat lämpligt arbete eller
- arbetsgivaren inte kan utbilda honom till andra arbets- uppgifter som avses i 7 § 4 mom. i arbetsavtalslagen.
Individuellt skydd
5. Förtroendemannen får inte sägas upp av orsak som beror på honom utan samtycke av majoriteten av de arbetstagare han företräder (7 § 10 mom. i arbetsavtalslagen).
6. Förtroendemannens arbetsavtal får inte hävas, eller anses hävt, i strid med bestämmelserna i 8 § 1–3 mom. i arbets- avtalslagen.
Hävning av förtroendemans anställning på grund av brott mot ordningsbestämmelserna är möjlig endast om förtroendemannen upprepade gånger och väsentligt samt trots varning underlåtit att fullgöra sina förpliktelser.
Ersättningar
7. Till förtroendeman, vars arbetsavtal hävts i strid med detta avtal, ska i ersättning betalas minst 10 och högst 30 månaders lön.
Ersättningen fastställs enligt 12 § 2 mom. i arbets- avtalslagen, varvid man också ska beakta arbetstagarens förtroendemannaställning.
Förbunden kan i enskilda fall avtala om ersättning som är mindre än lön för 10 månader.
9 §Förhandlingsordning
1. Förhandlingsordningen bestäms enligt 22 § i kollektiv- avtalet.
2. Om meningsskiljaktigheten gäller hävning av en förtroende- mans arbetsavtal, ska lokala förhandlingar och förhand- lingar mellan förbunden utan dröjsmål inledas och föras efter att grunden för hävningen har bestridits.
10 § Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller tills vidare.
2. Uppsägningstiden är 6 månader.
Helsingfors, den 1 september 2017
Apotekens arbetsgivarförbund rf Servicefacket PAM rf
1 § Fackföreningsutbildning
Utbildningsarbetsgrupp
1. För fackföreningsutbildning enligt detta avtal finns förbundens gemensamma utbildningsarbetsgrupp.
Bestämmelser om fackföreningsutbildning enligt detta avtal tillämpas på förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som är organiserade i Servicefacket PAM.
Förbunden anser det önskvärt att man i mån av möjlighet bereder ovan nämnda personalrepresentanter tillfälle att delta i utbildning som är ägnad att öka deras behörighet och kompetens.
Godkännande av kurs
2. Utbildningsarbetsgruppen godkänner de kurser som omfattas av arbetsgivarens stöd på följande sätt:
- förutsättningen för godkännande är ett gemensamt konstaterat utbildningsbehov
- kurserna godkänns per kalenderår
- vid behov kan kurser godkännas under kalenderåret
- före godkännandet ges arbetsgruppen en utredning över kursens mål, undervisningsprogrammet, tidpunkten, kursplatsen och målgruppen.
Kurserna behandlas i utbildningsarbetsgruppen i så god tid att förbunden kan informera om dem senast två månader innan den första kursen för kalenderåret börjar.
Utbildningsarbetsgruppen kan följa med undervisningen på kurserna.
78 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
Rätt att delta
3. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen kan delta i av utbildningsarbetsgruppen godkänd kurs på om detta inte medför påtaglig skada för apoteket.
Med kurser avses förtroendemännens och arbetarskydds- fullmäktigas grundkurs, kompletteringskurs och förtroende- mannadagen.
Förtroendemannen kan delta
- en gång i grundkursen och kompletteringskursen
- i kompletteringskursen (högst i 4 dagar) tidigast året efter deltagandet i grundkursen
- årligen på förtroendemannadagen
- utöver i grundkursen eller kompletteringskursen under samma kalenderår även i förtroendemannadagen; utbildningsarbetsgruppen strävar efter att komma överens om kurserna så att tiden mellan dessa två kurser är tillräckligt lång
Arbetarskyddsfullmäktigen kan delta:
- en gång i grundkursen och kompletteringskursen
- i kompletteringskursen (högst i 4 dagar) tidigast året efter deltagandet i grundkursen
- årligen på förtroendemannadagen
- utöver i grundkursen eller kompletteringskursen under samma kalenderår även i förtroendemannadagen; utbildningsarbetsgruppen strävar efter att komma överens om kurserna så att tiden mellan dessa två kurser är tillräckligt lång
Arbetsgivaren och förtroendemannen samt arbetarskydds- fullmäktigen avtalar om kurserna för ett kalenderår i sänder.
Man kan med arbetsgivaren komma överens om delta- gande i flera kurser.
Anmälningsskyldighet
4. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska diskutera sin avsikt att delta i kurs med arbetsgivaren i så god tid som möjligt, dock minst 4 veckor innan kursen börjar och så att deltagandet kan beaktas i planeringen av övriga arbetsskift.
Arbetsgivaren ska informera i så god tid som möjligt, dock senast 14 dagar före kursens början, om orsaken till att kursdeltagande skulle innebära kännbar olägenhet för apoteket.
Arbetsgivaren kan annullera deltagandet i en kurs av vägande skäl i samband med arbetsarrangemangen på apoteket.
Ersättningar
5. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen kan delta i av utbildningsarbetsgruppen godkänd kurs utan lönebortfall för ordinarie arbetstid. Lönebortfall ersätts för högst 1 vecka.
Lönebortfall ersätts enligt grundlönen. Arbetstidstillägg, ersättningar för söndagsarbete samt eventuella timtillägg ersätts inte. Månatliga tillägg ersätts.
Övriga förmåner
6. Deltagande i utbildning enligt detta avtal minskar inte semester-, pensions- eller jämförbara förmåner.
80 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
2 § Yrkesinriktad tilläggsutbildning
1. I kollektivavtalet (21 § 9 och 10 mom.) har man avtalat om yrkesinriktad tilläggsutbildning.
Inkomstbortfall för ordinarie arbetstid ersätts enligt grund- lönen. Arbetstidstillägg, ersättningar för söndagsarbete samt andra timtillägg ersätts inte. Månatliga tillägg ersätts.
Extra resekostnader ersätts enligt det fördelaktigaste fortskaffningsmedlet. Man kommer på förhand överens om resekostnader som är högre än normalt.
3. Före kursanmälan konstateras om det är fråga om utbildning enligt denna paragraf.
3 § Giltighetstid
Avtalet gäller tills vidare med iakttagande av en uppsägningstid på 6 månader.
Helsingfors, den 1 september 2017
Apotekens arbetsgivarförbund rf Servicefacket PAM rf
Datum 14.4.2020
Plats Per e-post mellan parterna
Närvarande Företrädare för Apotekens arbetsgivarförbund rf samt för Servicefacket PAM rf
Ärende Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020-30.4.2022
1. Kollektivavtal och avtalsperiod
Kollektivavtalet för arbetstagare på apotek (1.2.2018– 31.3.2020) upphörde att gälla 31.3.2020. Det nya kollektivavtalet anses ha trätt i kraft från och med 1.4.2020 och gäller till och med 30.4.2022.
Vid förhandlingar om ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har trätt i kraft och avtalsförhandlingarna har avslutats på något annat sätt.
2. Löneförhöjningar från och med 1.8.2020
De individuella lönerna till arbetstagare på apotek som träder i kraft den 31.7.2020 höjs från den 1.8.2020 med en allmän förhöjning på 1,5 %.
Tabellönerna höjs med en allmän förhöjning på 1,5 % från och med 1.8.2020.
De nya tabellönerna från och med 1 8.2020 finns i bilaga 2
3. Löneförhöjningar från och med 1.8.2021
De individuella lönerna till arbetstagare på apotek som träder i kraft den 31.7.2021 höjs från den 1.8.2021 med en allmän förhöjning på 1,9 %.
Tabellönerna höjs med en allmän förhöjning på 1,9 % från och med den 1.8.2021.
Tabellönerna från och med den 1 8.2021 finns i bilaga 2.
82 Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022
4. Tillägg
Arbetstidstilläggen höjs från den 1.8.2020 med en allmän förhöjning på 1,5 % och från den 1.8.2021 med en allmän förhöjning på 1,9 %.
Arbetstidstilläggen är från den 1.8.2020:
Kvällstillägg 3,68 €/h
Lördags-, julaftons- och
midsommaraftonstillägg 3,94 €/h Nattillägg
4,72 €/h
Arbetstidstilläggen är från den 1.8.2021:
Kvällstillägg 3,75€/h
Lördags-, julaftons- och
midsommaraftonstillägg 4,01 €/h Nattillägg
4,81 €/h
5. Förtroendemannaersättning
Förtroendemannaersättningen höjs inte.
Förtroendemannaersättningen är 25 euro per månad fr.o.m. 1.4.2020.
6. Avtalade ändringar i texten
De avtalade ändringarna i texten finns i bilaga 1.
7. Arbetsgrupper för avtalsperioden
Apotekens arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM har avtalat om att arbetsgruppen för utveckling av löne- systemet som inrättats mellan förbunden ska fortsätta sin verksamhet.
8. Apotekspott
Vid tidpunkten för undertecknande är parterna överens om att apotekspotten under nästa avtalsperiod eventuellt kommer att bli en del av löneuppgörelsen som ska slås fast, om inte parterna enhälligt kommer överens om något annat.
9. Övriga avtalade ärenden
Vid kollektivavtalsförhandlingarna 6.2.2018 kom man överens om att slopa arbetstidsschemat på 120 timmar och att överföra det till underteckningsprotokollet under högst 10 års tid. Parterna kommer nu överens om att bestämmelserna rörande arbetstidsschemat på 120 timmar flyttas från underteckningsprotokollet till en separat bilaga.
Kollektivavtalet uppdateras enligt paragrafhänvisningarna i arbetstidslagen som trädde i kraft den 1.1.2020 och ordet ”ledighet per vecka” ändras till ordet ”veckovila”.
Skrivelserna om förlängningen av den årliga arbetstiden tas bort.
10. Avtalets giltighet
Avtalet gäller fram till 30.4.2022. Vid uppsägning av avtalet tillämpas 24 § i kollektivavtalet.
Helsingfors 14.4.2020
Apotekens arbetsgivarförbund rf Servicefacket PAM rf
ARBETSTIDSSCHEMA PÅ 120 TIMMAR
Apotekens Arbetsgivareförbund och Servicefacket PAM kom den 6.3.2018 överens om att bestämmelserna om arbetstidsschemat på 120 timmar (5 § 3–4 punkten) tas bort ur kollektivavtalet. Eftersom systemet fortfarande används vid några enstaka apotek, står bestämmelserna om det gamla systemet kvar i det nuvarande underteckningsprotokollet samt i framtida underteck- ningsprotokoll i högst tio års tid. Punkten som hänvisar till arbetstidsschemat på 120 timmar avlägsnas också från arbetsavtalsblanketten.
5 § Arbetstid
3. När den ordinarie genomsnittliga arbetstiden är högst
120 timmar under 3 veckor eller 40 timmar i veckan intjänar en heltidsanställd arbetstagare extra lediga dagar (x.x. xxxxxxxxxxxxx) under kalenderåret enligt följande:
Månader då arbete utförts i snitt 40 timmar/vecka | Xxxxx lediga dagar |
2–3 månader | 2 dagar |
4-6 månader | 4 dagar |
7-8 månader | 6 dagar |
9-10 månader | 8 dagar |
11-12 månader | 10 dagar |
I ovan nämnda månader inräknas de kalendermånader då arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
Dagar likställda med arbetsdagar är:
– dagar i samband med tillfällig frånvaro som enligt
§ 15 i kollektivavtalet intjänar semester och
– dagar enligt 7 § i semesterlagen med undantag för 2 mom. 1 punkten i nämnda paragraf; moderskaps-, särskild moderskaps-, fader-skaps-, och föräldra- ledighet, sjukdom och olycksfall enligt punkt 2,
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 85
rehabilitering enligt punkt 3, studieledighet enligt punkt 5, permittering enligt punkt 7 och förkortning av arbetsveckorna enligt punkt 8.
4. De lediga dagarna i punkt 3 ges
– före utgången av april följande kalenderår eller
– före utgången av följande kalenderår enligt avtal i enlighet med § 20.
Om den lediga dagen eller kombinerade lediga dagar ges en annan tidpunkt än den arbetstagaren har föreslagit eller man avtalat om, skall arbetstagaren informeras om detta minst 2 veckor i förväg.
Semester intjänas under de lediga dagarna. När anställningen upphör
– ersätts outtagna lediga dagar med motsvarande
daglön (divisorn 21,5)
– xxxxxx lönen för för många hållna lediga dagar som löneförskott från slutlikviden.
De lediga dagarna kan enligt avtal i enlighet med § 20 ges som motsvarande penningersättning.
§ 7 Ledig tid
Exempel 2.
Arbetstiden är 120 timmar på 3 veckor.
1. veckan:
Den lediga dagen ska helst placeras i samband med veckovilan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
L | A | A | A | A | A | L |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | L | A |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | P | L | L | L |
2. veckan:
3. veckan:
A = arbetsdag
L = ledig dag
VV = veckovila
P = Pekkanendag
6. Frånvaro föranleder inte ändringar av avtalade, meddelade eller före frånvaron på arbetsskiftsförteckningen anteck- nade lediga dagar.
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 87
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | - | P | L | V |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |
A | A | A | L | A | A | V |
A | = arbetsdag | PP | = Pekkanendag |
L | = ledig dag | VV | = veckovila |
Exempel 3.
Arbetstiden är i medeltal 40 timmar i veckan. Arbetsskiftsförteckning:
Sjukledighet
Torsdagen är söckenhelg.
Lediga dagar som infaller under sjukledigheten flyttas inte till en senare tidpunkt.
Arbetsskiftsförteckning:
Sjukledighet
Ledig dag (L) enligt arbetsskiftsförteckningen infaller utom sjukledigheten, varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.
Söckenhelgsförkortning
Arbetstidsförkortningen är 8 timmar per förkortande dag när den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar per vecka.
LÖNEGRUPPERING AV ARBETSTAGARE PÅ APOTEK
Lönegrupp I
Städare.
Om städarens genomsnittliga arbetstid är under 20 timmar i veckan bestäms lönen som timlön.
Lönegrupp II
Tekniska arbetstagare eller arbetstagare på apotek som har fått utbildning på arbetsplatsen eller arbetstagare som utför kontorsarbete av motsvarande svårighetsgrad.
Lönegrupp III
Läkemedelsarbetare, läkemedelstekniker eller arbetstagare som utför mera krävande arbete än lönegrupp II och arbetstagare som utför kontorsarbete.
Till denna lönegrupp hör bl.a. arbetstagare med yrkesutbildning.
Lönegrupp IV
Xxxxxxxxxx som i egenskap av yrkesutbildade har rätt att utföra uppgifter som hör till handköp samt arbetstagare som utför krävande kontorsarbete.
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 89
LÖNER TILL ARBETSTAGARE PÅ APOTEK FRÅN 1.8.2020 EURO/MÅNAD
Löne- grupp | Tjänsteår (första, fjärde året osv.) | |||
1. | 4. | 7. | 9. | |
I | 1663 | 1738 | 1820 | 1893 |
II | 1711 | 1785 | 1881 | 1953 |
III | 1773 | 1850 | 1947 | 2023 |
IV | 1885 | 1961 | 2051 | 2120 |
Timlönen fås så att man dividerar motsvarande tabellön för en heltidsanställd med talet 160.
Från 1.8.2020:
Timlön till städare som arbetar | |
färre än 20 timmar | 11,27 € |
Skolelev | 1 198 € |
Bud | 1 369 € |
Praktikant i lönegrupp II | 1 454 € |
Läkemedelsarbetarelev | 1 454 € |
Arbetstidstilläggen är från 1.8.2020:
Kvällstillägg 3,68 €/h
Lördags-, julaftons- och
midsommaraftonstillägg 3,94 €/h
Nattillägg 4,72 €/h
LÖNER TILL ARBETSTAGARE PÅ APOTEK FRÅN 1.8.2021 EURO/MÅNAD
Löne- grupp | Tjänsteår (första, fjärde året osv.) | |||
1. | 4. | 7. | 9. | |
I | 1695 | 1771 | 1855 | 1929 |
II | 1744 | 1819 | 1917 | 1990 |
III | 1807 | 1885 | 1984 | 2061 |
IV | 1921 | 1998 | 2090 | 2160 |
Timlönen fås så att man dividerar motsvarande tabellön för en heltidsanställd med talet 160.
Från 1.8.2021:
Timlön till städare som arbetar | |
färre än 20 timmar | 11,48 € |
Skolelev | 1 221 € |
Bud | 1 395 € |
Praktikant i lönegrupp II | 1 482 € |
Läkemedelsarbetarelev | 1 482 € |
Arbetstidstilläggen är från 1.8.2021:
Kvällstillägg 3,75€/h
Lördags-, julaftons- och
midsommaraftonstillägg 4,01€/h
Nattillägg 4,81€/h
ANVISNINGAR FÖR HUR ARBETSAVTALSBLANKETTEN FYLLS I
Arbetsavtalets giltighetstid
Som begynnelsedag för arbetsförhållandet antecknas det datum då arbetstagaren börjar arbeta.
I normala fall gäller arbetsförhållandet tills vidare. Då antecknas ett kryss i avsedd ruta.
Ifall ett arbetsförhållande för viss tid är bundet till kalendertid antecknas arbetsförhållandets sista dag i blanketten. Då skall också grunden för visstidsanställningsförhållandet uppges i punkt 2 a, t.ex. moderskaps- eller föräldraledig- hetsvikariat, semestervikariat, arbetstagarens egen begäran osv.
Om arbetsavtal för viss tid inte är bundet till kalendertid, utan det är beroende t.ex. av en viss arbetsuppgift som skall slutföras, preciseras denna uppgift i punkt 2 b i arbets- avtalet.
Prövotid
Den avtalade prövotiden antecknas i punkt 3 i arbetsavtalet. Den maximala prövotiden är 6 månader. Vid en visstids- anställning får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd, dock inte mer än sex (6) månader. (se kollektivavtalet 3 §).
Arbetsplats och -tid
Som arbetsplats uppges apoteket i fråga, dvs. apoteket jämte eventuella filialapotek. Ifall man undantagsvis begränsar något av apotekets verksamhetsställen som enda arbetsplats, uppges detta här.
I blanketten finns apotekets ordinarie maximiarbetstid. Om man kommer överens om en kortare eller längre period eller deltidsarbete antecknas detta under punkten annan arbetstid, t.ex. 153 timmar 20 minuter / 4 veckor eller 60 timmar / 3 veckor.
Arbetsuppgift
Under punkten övriga avtalade uppgifter uppges sådana specialuppgifter som inte ingår i den normala befattningsbeskrivningen för farmaceutisk personal eller arbetstagare på apotek.
Arbetstagaren är skyldig att utföra andra arbetsuppgifter som hänför sig till yrket och som arbetsgivaren anvisar inom ramen för direktionsrätten.
Lön
Lönen bestäms enligt det kollektivavtal som skall tillämpas. Grunderna för lönebestämningen och lönebeloppet kommer man överens om i punkt 7.
Tjänstgöringstid som skall beaktas från tidigare arbets- erfarenhet antecknas här, t.ex. 7 år och 4 månader. Arbetstagare skall förete arbetsintyg över tidigare arbets- erfarenhet. Även lönegrupp och tjänstetröskel antecknas under denna punkt, t.ex. lönegrupp III 9:e året.
Den månads- eller timlön man kommer överens om i början av anställningsförhållandet antecknas på avsedd plats. Ifall man med arbetstagaren kommer överens om ett uppgifts- bundet eller individuellt tillägg eller t.ex. om ett tillägg för en specialuppgift, antecknas dess storlek och grunden för det antingen här eller under punkt 9, övriga villkor.
Övriga villkor
Här skrivs t.ex. sådana avtalade villkor genom vilka man avviker från minimibestämmelserna i kollektivavtalet. Sådana villkor kan gälla avlöning, arbetstid eller fridagar, natura förmåner, semester osv.
Övriga anvisningar
Ifall den plats som reserverats för respektive punkt i blanketten inte räcker till kan man använda en separat bilaga, där man hänvisar till arbetsavtalet.
Om anställningsvillkoren ändras avsevärt, bestående eller för viss tid, efter att arbetsavtalet ingåtts antecknas ändringen i arbetsavtalet eller dess bilaga.
Om man efter att en ny apotekare tillträtt vill ingå skriftliga arbetsavtal är det inte fråga om ett nytt arbetsavtal utan om att de arbetsvillkor som då gäller antecknas. Då antecknas situationen beträffande erfarenhetsår, lönegrupp och tjänsteårströskel samt som lönebelopp. Som begynnelse- dag för arbetsförhållandet antecknas det datum då arbets- tagaren ursprungligen trädde i apotekets tjänst.
Ledighet | Längd | Periodisering | Anmälnings- skyldighet | Ändring |
Särskild moderskaps- ledighet | Till moderskapsledigh etens början | - | - | - |
Moderskaps- ledighet | 105 vardagar | - | 2 månader innan | - hälsoskäl - grundad orsak |
Faderskaps- ledighet | 54 vardagar | |||
1) 1-18 vardagar kan hållas efter barnets födelse samtidigt som modern har moderskaps- eller föräldraledighet | högst 4 perioder | 2 månader innan 1 månad innan, om ledigheten varar max. 12 vardagar | Faderskapsledighe t i samband med födsel – så fort som möjligt p.g.a. barnets födsel, eller barnets, moderns eller faderns hälso- tillstånd | |
Annars 1 månad - grundad orsak | ||||
2) Resten/all icke uttagen fader- skapsledighet (36–54 vardagar) efter föräldra- penningperioden innan barnet fyller 2 år. | högst 2 perioder | 2 månader innan 1 månad innan, om ledigheten varar max. 12 vardagar | - grundad orsak - anmälningstid 1 månad | |
Föräldraledighet | 158 vardagar | Högst 2 perioder; minst 12 vardagar /period/förälder | 2 månader innan 1 månad innan, om ledigheten varar max. 12 vardagar | - grundad orsak - anmälningstid 1 månad |
Partiell föräldraledighet | 158 vardagar | minst 2 månader | avtal | - avtal - grundad orsak |
Vårdledighet | Tills barnet är 3 år | Högst 2 perioder; minst 1 mån./period, avtalsmöjlighet | 2 månader innan | - grundad orsak - anmälningstid 1 månad |
Partiell vårdledighet (förkortad arbetstid) | Till slutet av juli det år då barnets andra läsår slutar | Avtal eller 1 period/kalenderår | 2 månader innan | - avtal - grundad orsak (anmälningstid 1 mån.) |
Tillfällig vårdledighet (barn under 10 år insjuknar akut) | 1-4 arbetsdagar | - | anmälan så snabbt som möjligt | - |
Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.4.2020–30.4.2022 95
Servicenummer
030 100 640
Arbetslöshetskassa
020 690 211