GÄLLANDE PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting
GÄLLANDE PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
Version: 1.0
Överenskommelse fastställd av resp kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige under 2011/2012.
Uppföljning 2013 – återrapportering till SVOM hösten
Ändringsförteckning
Version | Datum | Ändring |
0.100 | 2012-10-12 | Nyutgåva. Infogat innehållet från beslutad överenskommelse till dokument med bättre layout för revideringsarbetet. |
0.200-0.960 | Olika versioner under revideringsgruppens arbete | |
0.990 | 2013-08-19 | Slutligreviderad överenskommelse från revideringsgruppen |
1.0 | 2013-09-01 | Version inskickat till Socialstyrelsen för förhandsgranskning |
Processbeskrivning
Revidering av beslutad överenskommelse har skett i en arbetsgrupp bestående av:
Från kommunerna: Xxxx Xxxxxxxxx och Xxx Xxxxxxx – Regionförbundet Jämtlands län
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx – Östersunds kommun
Xxxx Xxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx – Bräcke kommun Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx – Åre kommun
Från landstinget Xxxxx Xxxx
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
Under revideringsarbetet har psykiatrins brukarråd getts möjlighet att lämnas synpunkter på överenskommelsen och medskick till handlingsplanen (möte 2013-06-10).
Slutligt dokument har också förankrats hos:
Kommunernas förvaltningschefer för vård och omsorg
Landstingets ledningsgrupp, områdeschef för barn/unga vuxna, hälso- och sjukvårdschef och omvårdnadsstrateg.
Fortsatt hantering av dokumentet är:
1 sept inlämning till Socialstyrelsen för förhandsgranskning
6 sept förankring i L-IFO och Fredagsgruppen
4 okt förankring i SVOM
Innehållsförteckning
3 MÅLGRUPP OCH DEFINITION AV PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 7
5 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR 9
5.3 SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSREHABILITERING 11
5.4 ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNASTINSATSER OCH HJÄLPMEDEL 12
5.6 STÖD TILL ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE 13
5.7 INSATSER SOM SÄRSKILT BERÖR BARN OCH UNGA 13
5.9 UTBILDNING – KOMPETENSÖVERFÖRING – HANDLEDNING 14
5.10 LEDNINGSANSVAR OCH MEDARBETARANSVAR 15
6.1 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN, SIP 15
6.2 SAMORDNAD PLAN VID UTSKRIVNING FRÅN SLUTENVÅRDEN 16
6.3 VÅRDPLAN VID TVÅNGSVÅRD 16
8 GENOMFÖRANDE OCH HANDLINGPLAN 17
1 INLEDNING
Utgångspunkten är att vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
FÖRHÅLLNINGSSÄTTET GENTEMOT MÅLGRUPPEN ska präglas av att parterna
• tillsammans med individen utformar ett stöd som ökar individens möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv.
• utformar stödet så att personens egenmakt stärks, det vill säga att öka färdighet att ta kontroll och ansvar över sitt liv.
• har ett gott bemötande mot brukare och anhöriga
FÖRHÅLLNINGSSÄTTET MELLAN PARTERNA ska präglas av att
• vi ska ha respekt för varandras uppdrag
• vi har förtroende för varandras kompetens
• vi litar på att alla gör sitt bästa
• vi är lojala mot fattade beslut och gällande rutiner
• vi pratar inte illa om varandra
• vi förfogar över egna resurser vilket innebär att vi inte lovar insatser hos annan huvudman
2 BAKGRUND
Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun skyldiga att ha en överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Huvudmännens ansvarsfördelning, arbetssätt, samverkan och kommunikationsvägar är viktiga för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Regeringen och SKL har enats om riktade insatser inom området psykisk ohälsa i särskilda överenskommelser. Överenskommelserna är en del av
regeringens PRIO-satsning (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) och ett medel för att nå målen i SKL:s handlingsplan för psykisk ohälsa. Regeringen och SKL är överens om vikten av att landsting och kommuner arbetar i enlighet med en gemensam överenskommelse enligt 5 kap
8 a § socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) och 8 a § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763).
Överenskommelsen ska följa de områden Socialstyrelsen anger i sitt meddelandeblad nr 1/2010. Av överenskommelsen ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunens verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykiska funktionsnedsättningar och hur individuella planer ska upprättas (samordnade individuella planer (SIP) för individer som har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten enligt 3 f § HSL och 2 kap 7 § SoL, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parter ska lösas.
En överenskommelse om samarbete ska vara ett dokument som kommer till praktisk nytta. Parterna ska därför vara överens om att följa upp överenskommelsen för att identifiera brister i samarbetet och ta fram handlingsplaner för hur detta ska åtgärdas.
Under 2011 arbetades den första överenskommelsen om samarbete mellan kommunerna i Jämtland och Jämtlands läns landsting fram när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sociala vård- och omsorgsgruppen beslutade i maj 2011 att rekommendera länets samtliga kommuner och landstinget att anta den. Dessa har utifrån den rekommendationen vid olika tidpunkter under 2011/2012 antagit den överenskommelsen.
Detta dokument är resultatet av en översyn av överenskommelsen.
För barn och unga i behov av särskilt stöd finns särskild överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län – Jämtbus 1 – riktlinjerna där gäller från 1 oktober 2012. Där anges möjligheten till lokala överenskommelser mellan respektive kommun och landstinget.
1 xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx.0.x000000000x000xxx0000000.xxxx
För vuxna med psykiska funktionsnedsättningar kommer också en handlingsplan att utarbetas som komplement till denna överenskommelse.
3 MÅLGRUPP OCH DEFINITION AV PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
Målgruppgruppen består av barn, unga2 och vuxna med psykiska funktionsnedsättningar.
Alla människor som har psykisk ohälsa har inte per definition en psykiatrisk diagnos och alla människor som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos eller störning tillhör inte målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Däremot ska de svårigheter som medför att en person har en psykisk funktionsnedsättning vara en konsekvens av en psykiatrisk diagnos.
För att avgränsa målgruppen personer med en psykisk funktionsnedsättning används definitionen som Nationell psykiatrisamordning3 presenterade under sitt arbete.
”En person har en psykiskt funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.”
Definitionen hänvisar till konsekvenser för individen av den psykiska störningen snarare än diagnosen som sådan.
4 SYFTE OCH MÅL
Denna överenskommelse syftar till att ge vägledning och direktiv till chefer och förtroendevalda och andra beslutfattare för att dessa ska kunna skapa långsiktiga strukturer för samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen
2 För barn och unga i behov av särskilt stöd finns särskild överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län – JämtBus
3 Vad är psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:5, Nationell psykiatrisamordning.
ska dessutom ge vägledning i samarbetsfrågor till medarbetare (utan chefsansvar) i kommuner och landsting och till brukare och anhöriga som vill få kunskap om vad som gäller för samarbetet mellan psykiatrin och kommunen beträffande personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Överenskommelsen syftar till att tydliggöra samverkansansvaret, definiera olika begrepp samt ge vägledande rekommendationer för insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Jämtlands län.
Dokumentet kan vara ett underlag för lokala överenskommelser mellan huvudmän. Dessutom kommer överenskommelsen att kompletteras med en handlingsplan för prioriterade områden.
På regional nivå syftar överenskommelsen till att frågorna ska hanteras i befintliga samverkansstrukturer. Formaliserad samverkan gällande hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting sker på olika nivåer och på politisk eller tjänstemannanivå, se kap 7.
Målet är att de insatser som kommunen och landstinget i Jämtlands län erbjuder ska vara utformade i enlighet med nationella riktlinjer och evidensbaserad praktik, så långt det är möjligt.
Alla som har behov ska få så kvalitativa och effektiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser som möjligt. Insatserna ska bygga på en utvecklad vårdkedja där ansvarsfördelningen är tydlig och där personal har kompetens i enlighet med tillgänglig kunskap.
Handlingsplanen inom ramen för överenskommelsen ska tas tillvara och utveckla den kompetens som finns regionalt och lokalt för att främja utvecklingen av en mer långsiktig struktur för kunskapsförsörjning.
Vår målsättning är att vi tillsammans skall:
• stödja individens egen återhämtningsprocess
• stödja individen att ansöka om det stöd som behövs i respektive organisation
• ge individen det stöd som den behöver oberoende av vårdgivare.
• utgå från ett helhetsperspektiv gällande brukarens behov och förutsättningar vid planering av åtgärder och insatser
• aktivt beakta brukarinflytande och anhörigperspektiv
• förstärka brukarinflytandet
5 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR
Kommunens ansvar:
Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå till de personer som beviljats särskilda boendeformer eller dagverksamhet enligt SoL 4 kap. § 1, bostad med särskild service för vuxna enligt LSS § 9:9 samt dagverksamhet enligt LSS § 9:10. När det gäller personer som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS § 9:9 är utgångspunkten att de ska besöka hälsocentral när det finns behov av hälso- och sjukvårdsinsatser.
Kommunen ansvarar vidare för hälso- och sjukvård till de personer (oavsett ålder) som bor i ordinärt boende om vederbörande har behov sammanhängande över tid av medicinska insatser samt har en diagnos eller funktionshinder som medför stor olägenhet för den enskilde att besöka hälsocentral trots att vederbörande har följeslagare.
Exempel på psykiska hinder kan vara svår demenssjukdom, förvirring, ångest eller för den enskilde ohanterligt stor rädsla trots stöd från personal i bostaden och på hälsocentralen.
Kommunen ansvarar även för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges till personer som behöver en varaktig daglig hjälp med enklare sjukvårdinsatser som exempelvis läkemedelshantering, efter att vårdplanering genomförts.
*Gränsdragning mellan den kommunala hälso- och sjukvården och landstingets hälso- och sjukvård regleras i, Avtal angående reglering av sjuksköterske/distriktssköterskeinsatser och läkarmedverkan 4 och i Avtal angående reglering av arbetsterapeut- och sjukgymnastinsatser 5.
Landstingets ansvar:
4 xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/00.00000x0x00000xx000xxx/0000000000000/Xxxxxxxxxxx%X0%X0xxxxxx- l%C3%A4karavtal+2011+%C3%96stersund.pdf
5 xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/00.00000x0x00000xx000xx0/0000000000000/Xxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxx0000xXxx%X0%X0xxxxx.xxx
Primärvården är första instans i hälso- och sjukvården och en av flera huvuduppgifter för primärvården är att erbjuda en första bedömning av individens hälsoproblem, utreda och behandla. Detta för att möjliggöra att varje individ får en professionell första bedömning för prioritering, diagnos och behandling, där hänsyn tas inte bara till symtomens/sjukdomens svårighetsgrad utan också till individens funktionsförmåga. I primärvården återfinns psykosociala enheter. Kravet i Hälsovalet är att varje vårdgivare ska tillhandahålla psykosocial verksamhet med kompetenser som psykolog och/eller socionom och/eller psykiatrisjuksköterska för att förebygga och möta psykisk ohälsa samt tillhandahålla kompetens för rehabilitering.
Ansvaret övergår från primärvården till psykiatrin vid komplexa och svåra tillstånd.
Vuxenpsykiatrin ansvarar för att fullgöra landstingets sjukvårdsuppdrag gällande specialistpsykiatri avseende slutenvård och öppenvård för Jämtlands läns invånare.
Vuxenpsykiatrin vänder sig till vuxna över 18 år och skall bedriva Akut-, Allmän-, Psykos- samt Äldrepsykiatri. Tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, (1991:1128) och Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård, LRV, (1991:1129), Beroendevård, Ungdomspsykiatrisk mottagning, Vuxenhabilitering, Ätstörningsvård (fr 16 år) samt Rehabilitering.
UPM (Ungdomspsykiatrisk mottagning) är en öppenvårdsmottagning i samarbete mellan vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. UPM riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 16-25 år.
Enheten för Återhämtning och Rehabilitering (ÅRE) vid vuxenpsykiatrin - Enhetens uppdrag är att bedriva verksamhet som leder till återhämtning ifrån psykisk ohälsa för deltagarna. Verksamheten är individuellt anpassad och planeras i samråd med deltagare, behandlare och personal. Vänder sig till vuxna över 18 år.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ansvarar för att fullgöra landstingets sjukvårdsuppdrag för Jämtlands län avseende Barn- och ungdomspsykiatri. Målgrupperna för Barn- och ungdomspsykiatrin avgränsas åldersmässigt till barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Verksamheten ska möta länets behov av såväl första linjen samt specialiserad vård inom ovanstående kompetensområden.
Habilitering för barn och ungdomar ( BUH), ansvarar för att fullgöra landstingets sjukvårdsuppdrag för Jämtlands län avseende habilitering för barn och
ungdomar. Åldersgränsen är 0-17,99 år gällande medicinsk vård och 0-19,99 år gällande råd och stöd.
Enligt SoL 4:1 ansvarar kommunen för att tillförsäkra personer som söker stöd en skälig levnadsnivå under förutsättning att individen inte kan tillgodose sina behov på annat sätt. I SoL 4:3 stadgas att socialtjänsten lämnar försörjningsstöd för skäliga kostnader för boende. Detta betyder att individen som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på något annat sätt kan få stöd för boende av socialtjänsten.
Det finns även stöd i form av särskilda boenden, både i SoL och i LSS. I SoL 5:7 3st stadgas det att kommunen skall inrätta bostäder med särskilt stöd och service för personer med varaktiga fysiska, psykiska eller av andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring.
I LSS stadgas det att kommunen ska kunna erbjuda bostäder för personer som nämns i LSS §.1 Med en sådan bostad menas LSS §9 punkterna 8-9
5.3 SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSREHABILITERING
Kommunen är skyldiga att erbjuda sysselsättning, om en person med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar beviljats sådan enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9:10.
Sysselsättning eller dagliga aktiviteter kan utformas på olika sätt och anpassas till olika individers behov.
Innehållet i daglig verksamhet kan variera från mer öppen social samvaro till mer strukturerad sysselsättning under arbetsliknande förhållanden.
Arbetsmarknadsenheternas verksamhet syftar till att stärka personer med lång arbetslöshet att komma in på öppna arbetsmarknaden. Dessa personer anvisas från Arbetsförmedlingen.
Verksamheten skall bedrivas i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
5.4 ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNASTINSATSER OCH HJÄLPMEDEL
Kommunen ansvarar för arbetsterapeut- och sjukgymnastinsatser till personer som beviljats särskilda boendeformer eller dagverksamhet enligt SoL 4 kap. § 1, bostad med särskild service för vuxna enligt LSS § 9:9 samt dagverksamhet enligt LSS § 9:10. Landstinget ansvarar för arbetsterapeut- och sjukgymnastinsatser inom sluten specialiserad vård, primärvård och specialiserad öppenvård. Ett särskilt avtal finns mellan landstinget och kommunerna angående arbetsterapi- och sjukgymnastinsatser från 2011-09-01, Avtal angående reglering av arbetsterapeut- och sjukgymnastinsatser 6. I avtalet regleras ansvarsfördelning för patienter i olika behovsgrupper. Avtalet reglerar dock inte insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Avtalet revideras under 2013. Nästa steg blir att landstinget och kommunen kommer överens om tillämpning också för denna målgrupp.
Brukarinflytande skall ses som en naturlig del av all verksamhet som riktar sig mot målgruppen. Brukare skall erbjudas deltagande och inflytande i såväl mellanmänskliga relationer som i övergripande stödstrukturer.
Vid vuxenpsykiatrin i Jämtlands län finns en rådgivande grupp för samverkan mellan brukare, anhöriga och personal inom verksamhetsområde psykiatri.
Gruppen har en rådgivande funktion till verksamhetsområdet men kan ej fatta beslut i avgörande frågor. Frågor i behov av beslut förs vidare till respektive organisation.
Länets Handikappråd är en samrådsgrupp för frågor som rör funktionshinder och personer med funktionsnedsättning i Jämtlands län. Rådet består av valda representanter från handikapporganisationer i länet, Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtlands län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Rådets uppgifter är att bevaka frågorna i enlighet med gällande lagar, regler och förordningar för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet i länet, följa forskning och utveckling inom området, framföra önskemål och motivera behovet av förändring hos berörd huvudman mm. Motsvarande handikappråd finns i varje kommun.
Brukarorganisationer inom missbruks- och beroendeområdet har tillsammans bildat Jämtlands läns brukarråd, JLB, som också är en arena för samverkan med landstinget och kommunerna.
6 xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/00.00000x0x00000xx000xx0/0000000000000/Xxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxx0000xXxx%X0%X0xxxxx.xxx
5.6 STÖD TILL ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE
5 kap.10 § SoL. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549)
Kommunen skall uppmärksamma den anhöriges/närståendes behov av stöd i samband med handläggning av den enskildes ansökan om hjälp. Kommunen skall i sitt utvecklingsarbete inom socialtjänsten arbeta fram strukturer och rutiner som personalen kan omsätta till ett anhörigperspektiv i sitt arbete.
Särskilt viktigt är att diskutera vilken delaktighet och därmed inflytande man erbjuder anhöriga. I samtliga kommuner i Jämtlands län finns särskilda anhörigkonsulenter utbildade som kan vägleda och stödja den anhörige/närstående i frågor om behov som den anhörige har. Hur behoven ser ut eller hur stödet utformas för olika behov varierar men kommunen skall i sin organisation tydliggöra hur anhörigstödet ser ut i den egna kommunen och hur samverkan ska ske såväl inom som mellan verksamheter.
Enligt § 2c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag HSL (1982:763).
Ovanstående gäller naturligtvis även anhöriga. Inom sjukvården kan stöd till anhöriga ex vara psykopedagogiska insatser, information om behandlingar eller hjälpmedel som kan underlätta. (Socialstyrelsens meddelandeblad november 2009
)
Fr.o.m. 1 januari 2010 infördes nya bestämmelser i HSL (1982:763) och i patientsäkerhetslagen,PSL, (2010:659) som ger vårdpersonal ett ökat ansvar att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd då deras föräldrar eller annan anhörig de varaktigt bor med drabbas av av psykiatrisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller missbrukar.
5.7 INSATSER SOM SÄRSKILT BERÖR BARN OCH UNGA
För barn och unga i behov av särskilt stöd finns särskild överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län – Jämtbus 7 – riktlinjerna där gäller från 1 oktober 2012.
Regionförbundet i Jämtlands län och i Jämtlands läns landsting har sedan 2011 en gemensam länsövergripande överenskommelse gällande riskbruk, missbruks- och beroendevården i länet8 Överenskommelsen reglerar ansvar, roller och samverkan mellan Jämtlands kommuner/Regionförbundet
och Jämtlands läns landsting beträffande riskbruk, missbruk och beroende.
Överenskommelsen
bygger på ”Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård” (Socialstyrelsen 2007). Riktlinjerna
förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet kan samarbeta kring
målgruppen.
Sedan hösten 2006 pågår en kraftsamling i länet – Mobilisering mot droger.
Initiativet kommer
från den politiska ledningen från såväl kommunerna som Landstinget tillsammans med polismyndigheten.
Mobilisering mot droger omfattar hela kedjan från förebyggande insatser till vård och
behandling för personer med missbruksproblem.
5.9 UTBILDNING – KOMPETENSÖVERFÖRING – HANDLEDNING
Utbildningsinsatser till personal som krävs för att kunna ge rätt insatser, hantera, förhålla sig till och bemöta behov hos enskild individ är alltid huvudmannens eget ansvar.
Kompetensöverföring som är nödvändig och viktig för att respektive huvudman skall kunna fullgöra sina insatser till individen, skall lämnas och överföras på ett sådant sätt att det inte kränker individen. Den skall ges så den gynnar, stärker och stödjer individ och personal i den miljö och de förutsättningar som råder.
Handledning till enskild personal eller personalgrupp är alltid ett arbetsgivaransvar som åligger respektive huvudman för att klara sina arbetsuppgifter. Dock kan huvudmännen i enskilda fall bedöma värdet av gemensam handledning i ett ärende, som nödvändigt och bästa lösningen. Det
8
är i dessa fall ett chefsansvar mellan kommun och landsting att lösa kostnadsfrågor i samband med delad handledning.
Som ett förebyggande underlag för ansvar och innehåll i dessa frågor, kan en ”Samordnad Individuell Plan” med fördel användas för att undvika oklarheter och ansvar.
5.10 LEDNINGSANSVAR OCH MEDARBETARANSVAR
Det är respektive vårdgivares ansvar att realisera innehållet i denna överenskommelse. Detta ansvar åvilar främst chefer och politisk ledning hos vårdgivarna. En framgångsfaktor för detta är att respektive vårdgivares chefer gör denna överenskommelse känd bland medarbetarna. Det är en förutsättning för att medarbetarna i det dagliga arbetet ska kunna förstå respektive vårdgivares ansvar och därmed ge bästa stöd och lotsning för patienter, brukare och anhöriga.
Medarbetaransvaret innebär att alla har ett professionellt förhållningssätt vilket innebär att ha fokus på den vi är till för, vara öppna för nya sätt att arbeta, förstå vikten av kommunikation, söka lösningar och förstå
det egna arbetets betydelse för helheten.
Respektive huvudman svarar för kostnaderna inom sitt ansvarsområde. Parterna kan komma överens om gemensam finansiering av vissa insatser och verksamheter.
6 GEMENSAMMA RUTINER
6.1 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN, SIP 9
När det gäller personer som har behov av insatser från fler än en huvudman enligt 3f § HSL har Jämtlands läns landsting samt länets kommuner utarbetat riktlinjer för hur huvudmännen tillsammans skall samverka kring dessa personer.
9 xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/00.0x0000x000x00x0x000000/0000000000000/Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx00000000.xxx
Samverkansdokumentet som reglerar hanteringen av gemensam individuell plan gäller fr.o.m. 2012-07-01 och har fastställts av samtliga kommuner och landstinget under 2012. SVOM är ansvarig för revideringar av överenskommelsen.
Den samordnade individuella planen beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den individuella planen tydliggör huvudmännens gemensamma ansvar och säkerställer samarbetet så att individens samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänstinsatser tillgodoses.
6.2 SAMORDNAD PLAN VID UTSKRIVNING FRÅN SLUTENVÅRDEN
Vid utskrivning från slutenvård upprättas en samordnad vård- och omsorgsplan, avseende patienter som vårdas enligt HSL. Denna plan finns i vårdplaneringsverktyget (för närvarande Meddix). Planen skall beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser/åtgärder från hälso- och sjukvården och/eller socialtjänst. Rutin för samordnad vårdplanering i Meddix 10
När det gäller personer som vårdas enligt öppen psykiatrisk tvångsvård (öppen LPT) eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård (öppen LRV), avses personer som vårdats inom sluten psykiatrisk vård eller sluten rättspsykiatrisk vård, men som inte längre är i behov av kvalificerad dygnet-runt-vård vid en sjukvårdsinrättning. Enligt (1991:1129 LRV) samt (1991:1128 LPT) måste det för dessa personer finnas en samordnad vårdplan. Chefsöverläkaren ansvarar för att upprätta denna tillsammans med patient samt aktuella aktörer som ansvarar för insatserna. I vårdplaneringsverktyget finns en modul för öppen LPT och LRV.11 Tillämpningsanvisning för samordnad vårdplanering, psykiatriskt tvån i öppenvård, ÖPT och ÖPV
10
%2Bvia%2BVårdplaneringsverktyg.pdfhttp://xxx.xxx.xx/download/18.7eb1668313f999621d32f45/1377799049552/Rutin%2Bf%C3%B6r%2 Bsamordnad%2Bv%C3%A5rdplanering%2Bvia%2BVårdplaneringsverktyg.pdf
11
xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/00.0xx0x00000x0x0x00000xx0/0000000000000/XXXX%X0%00XXXXXXXXXXXXXXXXxX%X0%00XxXXXXXXXX D+V%C3%85RDPLANERING%2C+PSYKIATRISKT+TV%C3%85NG+I+%C3%96PPENV%C3%85RD%2C+%C3%96PT+OCH+%C3%96RV+
7 SAMVERKANSFORMER
Formaliserad samverkan gällande hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting sker på olika nivåer. Följande forum behandlar bl a psykiatrifrågor:
Politiska arenor: SVOM och Barnarenan
Tjänstemannaarenor: Fredagsgruppen, L-IFO och Länsnätverket inom psykiatri. I bilaga till denna överenskommelse finns mer information om dessa arenor.
8 GENOMFÖRANDE OCH HANDLINGPLAN
Parterna är överens om att innehållet i denna överenskommelse sprids och förankras bland samtliga berörda medarbetare inom respektive organisation och med brukarorganisationerna. Vid nyanställningar skall denna överenskommelse göras känd.
Under 2013 har en handlingsplan utarbetats där de högst prioriterade förbättringsområdena har fastslagits. I handlingsplanen anges
- Vad som ska förbättras
- Hur förbättringen ska ske
- Vem som är ansvarig för arbetet
- Tidplan för arbetet
9 UPPFÖLJNING
Utsedd representant från Regionförbundet Jämtlands län och Jämtlands läns landsting, i samverkan med Länsnätverket för psykiatri och brukarorganisationerna ansvarar för att överenskommelsen årligen ses över och återrapporteras till ovan nämnda samverkansgrupperingar, kap 7.
Den första överenskommelsen om samarbete mellan kommunerna och landstinget gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar har antagits av samtliga kommuners fullmäktige och av landstingsfullmäktige under 2011/2012.
Denna överenskommelse gäller i tre år från 2014-01-01—2016-12-31. Överenskommelsen skall årligen ses över varvid möjligheten att samordna och eventuellt integrera andra överenskommelser alltid ska övervägas.
I de fall tvister kring tolkning och tillämpning av detta avtal uppstår mellan parterna hänskjuts dessa i första hand till respektive ansvarig överordnad chef. I de fall parterna inte kan enas hänskjuts tvister till allmän domstol.
Bilaga angående Samverkansarenor för psykiatrifrågor:
POLITISKA ARENOR
Sociala Vård- och omsorgsgruppen (SVOM)
För närvarande (2013) består SVOM av:
• Regionförbundets Sociala samrådsgrupp, d.v.s. facknämndsordföranden och förvaltningschefer från länets 8 kommuner (18 personer), samt Regionförbundets ansvarige tjänsteman inom området (en person).
• Landstingsstyrelsen har utsett 3 politiker (två majoriteten och 1 opposition som ledamöter i SVOM.
• Landstingets deltagande tjänstemän är biträdande landstingsdirektör (xxxxxxx xxxxx- och sjukvårdschef), vårdstrateg, centrumchef primärvård, handläggare äldrefrågor (sekreterare) samt adjungering av andra funktioner vid behov (vanligt förekommande).
SVOM har ingen egen organisation, budget eller några beslutsmandat men kan ses som en samverkansarena/kunskapsarena. SVOM kan rekommendera kommunerna och landstinget att följa de beslut som tas.
Barnarenan
Barnarenan består av:
Presidierna i BUZ ( arena för barn och utbildningsverksamheterna i länets kommuner), Sociala samrådsgruppen (Socsam) kompletterad med ordförande i socialnämnden Östersund. Landstingsstyrelsen har utsett två ordinarie ledamöter från landstinget . Ersättare finns. Därutöver deltar som tjänstemannastöd Regionförbundets skol- respektive socialhandläggare, samt en förvaltningschef skolan och en IFO-chef. Från landstingets tjänstemän deltar landstingsöverläkare, områdeschef barn och unga vuxna, enhetschef barn och ungdomspsykiatri samt barnhälsovårdsöverläkare.
Xxxxxxxxxx har ingen egen organisation, budget eller några beslutsmandat men kan ses som en samverkansarena/kunskapsarena. Barnarenan kan rekommendera kommunerna och landstinget att följa de beslut som tas.
TJÄNSTEMANNAARENOR
Fredagsgruppen - Landstinget och kommunernas vård och omsorg.
Fredagsgruppen består från januari 2013 av en representant per kommun, förvaltningschef/motsvarande vård- och omsorg. Från landstinget deltar hälso- och sjukvårdschef, vårdstrateg, chef Beställarenheten, centrumchef primärvård, centrumchef barn, kvinna och psykiatri, centrumchef medicinska specialiteter, centrumchef opererande specialiteter, handläggare äldrefrågor (sekreterare) samt adjungering av andra funktioner vid behov (vanligt förekommande). Landstingets representanter utses av Landstingsdirektören.
Uppdrag:
• Vara ett beredningsorgan till Sociala vård- och omsorgsgruppen (SVOM). Ärenden för beredning kan vara uppdrag som initierats av SVOM likväl som uppdrag initierade på tjänstemannanivå och som kräver politiska ställningstaganden.
• Arbeta utifrån SVOM´s balanslista samt följa upp om SVOM´s rekommendationer blir beslutade/genomförda av respektive huvudman.
• För frågor som inte kräver politiska beslut kan Fredagsgruppen ge tidssatta uppdrag om utredning/ förslag.
• Mall ”Uppdragsbeskrivning” ska användas både för uppdrag som beslutats i SVOM och uppdrag som beslutas av Fredagsgruppen.
• Vara ett informations- och diskussionsorgan innan beslut fattas i frågor som kan leda till bättre samarbete och samordning av länets hälso- och sjukvård och vård- och omsorgsverksamheter.
• Vara ett informationsorgan för de beslut i respektive organisation som kan ge konsekvenser för varandra.
• Bevaka nationella förändringar och beslut som får påverkan på länets kommuner och landstinget och i aktuella fall initiera alternativt föreslå uppdrag.
Mandat:Fredagsgruppen har en beslutande funktion i de frågor som inte kräver politiska ställningstaganden. För frågor som kräver politiska beslut lyfts dessa till SVOM för rekommendationsbeslut.
L-IFO Landstinget och kommunernas individ och- familjeomsorg.
L-IFO är en gemensam samverkans- och kunskapsarena för länets kommuner och Jämtlands läns landsting inom hälso- och sjukvård och individ och familjeomsorg samt skolfrågor, med fokus på strategiska och framåtsyftande områden.
L-IFO består av tre representanter (samt en ersättare) för länets individ- och familje omsorgsförvaltningar vilket är socialchef/motsvarande från Bräcke, Strömsund och Östersund (ersättare från Krokom). En skolchef vardera från Berg och Östersund samt skol- och socialtjänsteman från Regionförbundet.
Kommunernas representanter i L-IFO är utsedda av Sociala samrådsgruppen och BU-Z
Från landstinget deltar tjänstemän: hälso- och sjukvårdschef, landstingsöverläkare, vårdstrateg, centrumchef barn, kvinna, och psykiatri samt centrumchef primärvård. Landstingets representanter utses av Landstingsdirektören.
Adjungerade personer kallas in vid behov, exempelvis brukarorganisationer. Uppdrag
• Vara ett beredningsorgan till Sociala vård- och omsorgsgruppen (SVOM) och Barnarenan. Ärenden för beredning kan vara uppdrag som initierats av SVOM likväl som uppdrag initierade på tjänstemannanivå och som kräver politiska ställningstaganden.
• Arbeta utifrån SVOM´s balanslista samt följa upp om SVOM´s rekommendationer blir beslutade/genomförda av respektive huvudman.
• För frågor som inte kräver politiska beslut kan L-IFO ge tidssatta uppdrag om utredning/ förslag.
• Mall ”Uppdragsbeskrivning” ska användas både för uppdrag som beslutats i SVOM och uppdrag som beslutas av L-IFO
• Vara ett informations- och diskussionsorgan innan beslut fattas i frågor som kan leda till bättre samarbete och samordning av länets hälso- och sjukvård och individ och familjeomsorgsverksamheter
• Vara ett informationsorgan för de beslut i respektive organisation som kan ge konsekvenser för varandra.
• Bevaka nationella förändringar och beslut som får påverkan på länets kommuner och landstinget och i aktuella fall initiera alternativt föreslå uppdrag.
Mandat: L-IFO har en beslutande funktion i de frågor som inte kräver politiska ställningstaganden. För frågor som kräver politiska beslut lyfts dessa till SVOM för rekommendationsbeslut.
Länsnätverket inom psykiatriområdet, består av personer med lokal förankring ifrån samtliga kommuner och landsting samt brukarråd, Finsam och Regionförbundet. Gruppen fungerar som remissinstans, rådgivande och beredande i vissa frågor på uppdrag från ovanstående samverkansorgan.