Scania Finans Aktiebolag
Scania Finans Aktiebolag
Org. nummer 556049-2570
Periodisk information 2015-12-31
Innehåll
1. Beskrivning av Scania Finans AB 2
2. Företagsstyrning & riskhantering 4
4. Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov 11
4.3. Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKU & ILU) 17
5. Bilaga A – Presentation av kapitalbas mm enligt gällande mallar 24
Denna rapport
Scania Finans AB (org. nr. 556049-2570) offentliggör genom denna rapport årlig information i enlighet med:
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (Kapitaltäckningsförordningen)
• Finansinspektionens föreskrifter och deras ändringar som avser offentliggörande av information:
o FFFS 2014:12, om tillsynskrav och kapitalbuffertar;
o FFFS 2014:1, om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;
o FFFS 2011:1, om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning;
o FFFS 2010:7, om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag.
Informationen lämnas på individuell nivå, då Scania Finans AB inte ingår i någon konsoliderad situation för tillsynssyften. Offentliggörandet omfattar bl.a. Scania Finans ABs risker, riskhantering och kapitaltäckning. Liknande och likvärdig information finns i viss mån även i årsredovisningen för Scania Finans AB. Xxxxxxxxx för rapporten är 31 december 2015.
Scania Finans AB är till 100 % ägt av Scania CV AB. Det föreligger för närvarande inga väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dotterföretag.
1. Beskrivning av Scania Finans AB
Scania Finans AB (vidare i denna rapport ”SFA”) grundades 1947 och är därmed Sveriges äldsta finansbolag. Verksamheten bedrivs idag i sju länder; Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bolaget har cirka 5 300 kunder och hanterar cirka 15 400 kontrakt. SFA är ett reglerat kreditmarknadsbolag som står under Finansinspektionens tillsyn.
SFA har som huvuduppgift att erbjuda konkurrenskraftiga finansieringstjänster och försäkringslösningar till Scaniaföretagens kunder i Norden och Baltikum. SFAs tjänster erbjuds genom ett nära samarbete med Scaniaföretagens distributörer och återförsäljare.
Produkterna som SFA erbjuder kan delas in i två områden – finansiering och försäkring. De produkter som erbjuds är huvudsakligen kundfinansiering genom leasing och avbetalningskontrakt till företag som köper Scaniaprodukter. I begränsad utsträckning finansieras även återförsäljares lager av nya eller begagnade lastbilar.
Finansieringstjänsterna består huvudsakligen av:
• Avbetalningslån – En kund köper ett fordon från ett Scaniabolag och SFA finansierar köpet genom ett lån. SFA tar säkerhet i det köpta fordonet.
• Finansiell leasing – SFA köper ett fordon från ett Scaniabolag och leasar detsamma till en kund. Kunden betalar en avgift varje månad för att täcka ränta och avskrivning.
• Operationell leasing – SFA köper ett fordon från ett Scaniabolag och leasar detsamma till en kund. Kunden betalar en avgift varje månad som representerar SFAs omkostnader som ägare till fordonet. Scaniaföretaget som sålt fordonet garanterar dess residualvärde. SFA är därmed ägare till fordonet men innehar ingen residualvärdesrisk.
Försäkringstjänsterna består huvudsakligen av:
• Casco – Försäkring som täcker fysiska skador och erbjuder kollisionsskydd.
• MTPL – Försäkrar kunden mot rättsliga ansvarsanspråk.
• GAP – Täcker skillnaden mellan utestående lånebelopp och fordonets marknadsvärde i händelse av total förlust.
• Credit Life – Täcker utestående lånebelopp i händelse av dödsfall eller invaliditet för ägare/förare.
SFA är enbart en försäkringsförmedlare och har därför ingen försäkringsrisk. Försäkringarna erbjuds i samarbete med AXA, IF Försäkring, Tryg Forsikring och Vabis.
SFAs affärsmodell ger upphov till ett flertal risker. För att hantera riskerna har bolagets styrelse beslutat om en riskpolicy. Enligt riskpolicyn ska riskerna identifieras, mätas, styras, rapporteras och kontrolleras regelbundet. SFA genomför årligen en riskutvärdering, baserad på affärsmodellen, för att identifiera samtliga risker som bolaget är exponerat emot.
Syftet med riskpolicyn och den interna kontrollstrukturen är att säkerställa att alla risker som bolaget exponeras mot hanteras på ett uniformt, systematiskt och effektivt sätt. För varje risk finns dels en riskaptit, dels en risktolerans definierad. Riskpolicyn avser att bidra till att företaget levererar på de lönsamhetsmål som satts, inom ramen för bolagets riskaptit.
SFA ska i sitt riskhanteringsarbete särskilt säkerställa att kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker, affärs-, strategiska- och ryktesrisker inte äventyrar bolagets förmåga att fullgöra sina långsiktiga åtaganden. För varje risktyp fastställs därför ett kapitalbehov. Kapitalbehovet speglar den potentiella implikation som risken kan medföra för SFA. SFA har som mål att under normala omständigheter upprätthålla en kapitaltäckningsgrad som motsvarar gällande kapitalkrav plus aktuella kapitalbuffertar, med viss marginal.
Ledningsorganet i SFA bedömer att de arrangemang för riskhantering som etablerats är tillfredsställande och att riskhanteringssystemet som finns på plats är ändamålsenligt i förhållande till SFAs riskprofil och strategi.
Information om företagsstyrning och riskhantering framgår av avsnitt 2.
2. Företagsstyrning & riskhantering
Riskhantering inom SFA är en systematisk process bestående av fem grundläggande steg: riskidentifiering, riskmätning, riskhantering, uppföljning/kontroll och slutligen rapportering.
SFA rapporterar till gruppfunktionen Scania Financial Services (SFS) inom ägarbolaget Scania CV AB. SFS koordinerar och stöttar Scania CV AB:s 15 finanstjänstebolag som finns verksamma globalt. SFS styr finanstjänsteföretagen genom att inneha rollen som styrelseordförande i de respektive bolagen.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten i SFA och dess riskhantering. VD ansvarar för den dagliga verksamheten, men kan även delegera ansvarsområden.
Företagets policyer, övriga interna regler samt arbetsbeskrivningar föreskriver en tydlig fördelning av roller och ansvarsområden.
SFA:s riskaptit och risktolerans framgår av riskramverket och bolagets interna regler. Dessa är beslutade av styrelsen. Förutom riskaptit och toleransnivåer har även SFA:s VD definierat s.k. ”early warning”-nivåer för att kunna få tidiga signaler om riskutvecklingen.
En sund fördelning av funktioner och ansvarsområden är grundläggande i SFAs styrning, riskhantering och kontroll. SFA baserar sin organisation på principen om tre försvarslinjer. Syftet med en styrning, riskhantering och kontroll baserad på tre försvarslinjer är att tydliggöra roller och ansvarsfördelning avseende risk och regelefterlevnad.
Figur 2.1 Intern kontrollmiljö
2.1.1. Första försvarslinjen – Affärs- och stödenheterna
Första försvarslinjen i SFA är organiserad i en avdelning för Sales & Marketing och ett Back Office. SFA har sedan den 15 mars 2016 tillsatt en ny tjänst i form av en Sales & Marketing Director som rapporterar till VD. Sales & Marketing består av fyra centrala avdelningar för försäkringar, storkundsförsäljning, affärsutveckling (från 1/6 2016) respektive kundtjänst samt två regioner som i sin tur består av totalt sju filialer. Varje
filial, en i varje land där SFA bedriver verksamhet, består av en kontorschef, säljrepresentanter och kundservicepersonal. SFAs Sales & Marketing Director är även Regionchef för de skandinaviska filialerna. För filialerna i Baltikum och Finland finns en separat Regionchef som rapporterar till Sales & Marketing Director. Cheferna för de centrala funktionerna inom Sales & Marketing rapporterar även de till Sales & Marketing Director. Sales & Marketing fungerar som första försvarslinjen för de risker där Sales & Marketing är riskägare, d.v.s. affärsrisk och operativ risk kopplat till Sales & Marketings processer och personal.
Back Office innefattade per 31 december 2015 ekonomiavdelningen, kreditavdelningen, kravavdelningen samt IS/IT-avdelningen. Ekonomiavdelningen utgör första försvarslinjen för de risker där de är riskägare, d.v.s. refinansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk och operativa risker kopplade till interna processer, interna oegentligheter och personal. Kreditavdelningen utgör första försvarslinjen för de risker där de är huvudsakliga riskägare, d.v.s. motpartsrisk, koncentrationsrisk och operativ risk kopplat till interna processer, externa oegentligheter och personal. Kravavdelningen utgör första försvarslinjen för de risker där de är huvudsakliga riskägare, d.v.s. operativ risk kopplat till interna processer, externa oegentligheter och personal. IS/IT-chefen ansvarar i första linjen för operativa risker kopplade till informationssäkerhet, fysisk säkerhet, IT-system och IS/IT personal. Ansvarig för respektive avdelning inom Back Office rapporterar till en Back Office-chef som tillika är SFA:s vice VD.
Riskägarna i första försvarslinjen mäter och kontrollerar regelbundet sina risker och rapporterar riskutvecklingen till SFA:s riskchef månatligen. Limitöverträdelser ska omedelbart rapporteras vidare.
2.1.2. Andra försvarslinjen – compliance och riskkontroll
I enlighet med gällande regler har SFA etablerat kontrollfunktioner compliance och riskkontroll. Funktionerna ska arbeta oberoende av den operativa verksamheten och dess arbete regleras av instruktioner och policyer fastställda av styrelsen.
Funktionen för riskkontroll utgörs av företagets riskchef och är underställd VD.
Riskkontrollfunktionen granskar, utvärderar och avlämnar regelbundet rapporter avseende SFAs risker och riskutveckling, samt resultatet av genomförda granskningar, till styrelse och VD. Rapporteringen ger en uttömmande och objektiv bild över SFA:s risker och riskutveckling. Rapportering till VD sker minst månadsvis och till styrelsen minst kvartalsvis.
Funktionen erbjuder därutöver stöd till verksamheten i riskrelaterade frågor.
Compliancefunktionen utgörs av företagets compliancechef och är underställd VD. I funktionens arbete ingår att granska verksamheten i första linjen och att fungera som ett stöd till densamma i compliancerelaterade frågor. Funktionen rapporterar minst kvartalsvis till styrelse och VD kring bolagets regelefterlevnad samt genomförda granskningar.
Funktionen erbjuder därutöver stöd till verksamheten i regelverksrelaterade frågor.
2.1.3. Tredje försvarslinjen - Internrevision
Internrevision som utgör den tredje försvarslinjen utgör styrelsens oberoende, säkrande och rådgivande resurs som ska granska och utvärdera den interna styrningen och kontrollen inom SFA. Funktionen ska sträva efter att bidra till verksamhetens utveckling
genom att komma med rekommendationer för att förbättra effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll.
SFA:s styrelse är ytterst ansvarig för verksamheten och dess risker. Styrelsen styr företaget genom dels VD; dels genom de styrelsemöten som hålls åtminstone fyra gånger per år samt via kommittéer.
Styrelsens sammansättning per 31 december 2015 framgår av Tabell 2.1
Tabell 2.1 Styrelsens sammansättning, 31 december 2015
Namn | Uppdrag | Erfarenhet | Nyckelkompetenser | Antal uppdrag utöver SFA |
Xxxxxx Xxxxxxx | Ordförande | Kredithantering inom flera finansiella och icke- finansiella företag, VD för finansiellt institut. | Kreditbeviljande och kravhantering, tung fordonsindustri, finansiell verksamhet, erfarenhet från lednings- och styrelsearbete. | 7 |
Xxxxx Xxxxxxxx | Ledamot | Chefspositioner inom fordonsindustrin, VD och/eller styrelsemedlem i flertalet finansiella institut i andra länder. | Fordonsindustrin, finansiell- och kreditverksamhet, regelefterlevnad och riskhantering samt erfarenhet från lednings- och styrelsearbete. | 4 |
Xxxxxx Xxxxxxxx* | Ledamot | Domstolsuppdrag, företagsfrågor. | Legala frågor inom flera områden, däribland företagsetablering, konkurrens, finansiering, regelverk och regelefterlevnad. | 0 |
Xxxx Xxxx Xxxxxxxxx | Ledamot | Chefspositioner inom finansiell verksamhet. | Fordonsindustrin, finansiell verksamhet, processförbättring samt erfarenhet från lednings- och styrelsearbete. | 2 |
Xxx Xxxxxxxx | Xxxxxxx | Kredithantering och legala frågor i finansiella företag. | Kreditbeviljning, finansiella regelverk, regelefterlevnad och riskhantering. | 1 |
* Styrelseledamot fram till den 16 februari 2016.
Det är av yttersta vikt för SFA att dess styrelseledamöter kollektivt och individuellt besitter gedigen kunskap om SFA, dess verksamhet och den juridiska miljö som verksamheten verkar i. SFA har därför fastställt en policy för tillsättning av styrelsemedlemmar och styrelsens sammansättning. Policyn ställer krav på hur rekryteringen ska beakta bl.a. kompetens, rykte, oberoende, mångfald och hur många andra styrelser personen sitter i.
Vad gäller mångfald i ledningsorganet eftersträvar SFA en spridning hos medlemmarna vad gäller kön, ålder, kulturell bakgrund, utbildning och professionell erfarenhet.
SFA gör en lämplighetsbedömning i enlighet med policyn. Aktieägarna fattar därefter beslut vem som slutligen tillsätts som styrelsemedlem. Samtliga styrelseledamöter har även genomgått Finansinspektionens ledningsprövningsprocess.
Informationsflöde till styrelsen avseende risk
Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år och erhåller minst kvartalsvis rapportering från kontrollfunktionerna compliance och riskkontroll, samt åtminstone årligen från internrevisionsfunktionen. Utöver denna rapportering erhåller styrelsen månatligen rapporter kring operativ utveckling och finansiell information.
Ersättningssystemet i SFA utgår från bolagets ersättningspolicy, vilken beslutas minst årligen av styrelsen. Policyn är utformad efter de krav som framgår i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning.
Utöver att besluta om ersättningspolicyn, ansvarar styrelsen för att:
• Ersättningar till anställda efterlever lokala lagar och regler (gemensamt ansvar med VD).
• Tillsätta ersättningskommittén.
• Gå igenom utfallet av rörlig ersättning för föregående år.
• Besluta om ersättning till verkställande ledning, företagets kontrollfunktioner samt åtgärder för att följa upp tillämpningen av ersättningspolicyn.
Styrelseordföranden beslutar om ersättning till VD i samråd med en ägarrepresentant från Scania Financial Services (SFS).
Ersättningskommittén ansvarar för att:
• Bereda styrelsens beslut om ersättning till personal ingående i verkställande ledning, kontrollfunktionerna samt risktagare, med hänsyn till aktieägares, investerares och övriga intressenters långsiktiga intressen.
• Utvärdera ersättningspolicyn och komma med förbättringsförslag kring denna, till styrelsen.
Ersättningskommittén består av SFA:s styrelseordförande samt en ytterligare styrelsemedlem, dock ej SFA:s VD. Under 2015 har dock beslut avseende ersättningsfrågor behandlats av styrelsen, och inte i en särskild kommitté.
Ersättningskommittén avskaffades under 2016 och styrelsen har i stället beslutat om att utse en särskild styrelseledamot med ansvar att bereda frågor avseende ersättningar.
Oberoende kontroll av ersättningssystem
SFA:s oberoende kontrollfunktioner genomför årligen en oberoende utvärdering av huruvida principerna i ersättningspolicyn är lagenliga och efterlevs inom SFA.
Syftet med ersättningspolicyn är att kompensera den anställdes bidrag till SFA:s framgång, uppmuntra till ständig förbättring samt fostra ett gemensamt arbetssätt. Ersättningsstrukturen ska vara i linje med den riskaptit som beslutats av styrelsen, och bör därmed understödja ett sunt risktagande.
Ersättningspolicyn anger att ersättningen ska baseras på organisationens behov, anställningens ansvar, den anställdes uppfyllande av arbetsuppgifter samt arbetets
svårighetsgrad. Ersättningsnivåerna ska även understödja SFA:s rekryteringsprocess samt bidra till de anställdas motivation och utveckling.
Fast ersättning sätts individuellt och baseras på kriterier såsom kunskap, position, anställningens ansvar, eventuellt personalansvar och eventuell konkurrens. Årlig översyn av fasta ersättningsnivåer sker inom ramen för en Scaniagemensam grupprocess. Fast ersättning ska vara tillräcklig i bemärkelsen att den inte ska behöva kompletteras med rörlig ersättning.
Rörlig ersättning består av ett antal olika bonusprogram på olika nivåer (individuell, enhets-/avdelningsnivå samt företagsnivå). Finansiella och kommersiella mål förekommer, såväl som interna mål, exempelvis uppfyllande av projektuppgifter.
Syftet med rörlig ersättning är att premiera goda insatser baserad på uppnådda mål definierade i bonusprogrammen. Beräkningen av rörlig ersättning riskjusteras och tar en flerårig tidshorisont i beaktande.
Den rörliga ersättningen får i dagsläget ej överstiga 100 % av den fasta ersättningen. Rörliga ersättningar får som helhet inte äventyra förmågan hos SFA att upprätthålla en tillräcklig kapitalbas. Garanterade rörliga ersättningar är endast tillåtna under den anställdes första år inom SFA.
Eventuell rörlig ersättning till personal i bolagets kontrollfunktioner (riskkontroll och compliance) får ej baseras på resultatet i de enheter de övervakar.
Vilket eller vilka incitamentsprogram en anställd faller under beror på vilken personalkategori denne tillhör:
• Samtliga anställda
• Säljpersonal
• Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil (även kallad ”risktagare”).
SFA genomför minst årligen en analys i syfte att identifiera anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig påverkan på bolagets riskprofil. Analysen tar såväl kvantitativa som kvalitativa parametrar i beaktande.
För personal som inte anses ha möjlighet att påverka SFAs riskprofil väsentligt, betalas eventuell rörlig ersättning ut i sin helhet året efter det att den intjänats.
För gruppen risktagare gäller att rörlig ersättning understigande 100 000 SEK per år betalas ut i sin helhet året efter det att den intjänats. I de fall den rörliga ersättningen överstiger 100 000 per år betalas 60 % ut året efter det att ersättningen intjänats.
Resterande 40 % skjuts upp över kommande treårsperiod efter det att den rörliga ersättningen tjänats in och betalas ut jämnt över denna period. I det fall den rörliga ersättningen överstiger 1 500 000 SEK per år betalas 40 % ut direkt och 60 % skjuts upp över en period över tre till fem år.
Styrelsen kan justera eller avbryta betalningarna av uppskjuten rörlig ersättning om:
- Parametrarna som lade grunden för den rörliga ersättningen väsentligt försämras till följd av att den anställde, enheten eller SFA som företag inte lyckats uppfylla bedömningskriterierna.
- SFA behöver ansöka om statligt stöd till kreditinstitut i enlighet med lag (2008:814).
SFA inte uppfyller det kombinerade buffertkravet i enlighet med lag (2014:966) om kapitalbuffertar.
2.2.6. Kvantitativ information ersättningar
Tabell 2.2 presenterar kvantitativa uppgifter kring ersättningen till personer med möjlighet att väsentligt påverka SFA:s riskprofil, i enlighet med kraven i Kapitaltäckningsförordningen. I dagsläget är det enbart vissa personer i SFA:s verkställande ledning som bedöms ha möjlighet att väsentligt påverka riskprofilen.
SFA redovisar inte nedbrytning per affärsenhet då bolaget är litet och inte har någon uppdelning per affärsområde.
Tabell 2.2 Uppgifter om ersättning till personal som väsentligt kan påverka SFA:s riskprofil (2015), tusentals kronor | ||||||
Rörlig ersättning | Utestående uppskjuten ersättning per 31 dec 2015 | |||||
Mottagare | Fast ersättning | Varav: kontanter | Varav: aktier och aktieanknutna instrument | Varav: övrigt | Varav: intjänad del | Varav: icke intjänad del |
Risktagare (8 personer) | 6 437 | 1 212 | 2 909 | |||
För räkenskapsåret 2015 beviljades totalt sett 1 537 tkr i rörlig ersättning. Inga betalningar har skett i samband med nyanställningar och ingen har under året erhållit avgångsvederlag.
Regler för beräkning av kapitalbasen framgår av Kapitaltäckningsförordningen. Enligt reglerna ska kapitalbasen presenteras enligt den mall som framgår av Genomförandeförordning (EU) No 1423/2013 (se Tabell A.1 i Bilaga A). Nedan presenteras en sammanfattning av de viktigaste posterna i kapitalbasen.
Tabell 3.1 Sammanfattning av kapitalbasen
Tkr | |
Kärnprimärkapital: instrument och reserver | |
Aktiekapital | 40 000 |
Överkurs vid aktieemission | 0 |
Balanserad vinst eller förlust | 275 006 |
Ackumulerat annat totalresultat | 0 |
Kapitalandel av obeskattade reserver | 780 301 |
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader | 0 |
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar | 1 095 307 |
Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar | |
Immateriella tillgångar | -7 318 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet | 0 |
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital | -7 318 |
Kärnprimärkapital | 1 087 989 |
Primärkapitaltillskott: instrument | 0 |
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder | 0 |
Primärkapital (kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) | 1 087 989 |
Supplementärt kapital | 0 |
Total kapitalbas (primärkapital + supplementärt kapital) | 1 087 989 |
Tabell 3.2 Sammanställning av kapital
Tkr | |
Totalt riskvägt exponeringsbelopp | 7 332 787 |
Kapitalrelationer och buffertar | |
Kärnprimärkapitalrelation | 14,84 % |
Primärkapitalrelation | 14,84 % |
Kapitaltäckningsgrad | 14,84 % |
Buffertkrav | 256 648 |
Varav kapitalkonserveringsbuffert | 183 320 |
Varav institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert | 73 328 |
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert | 6,84% |
Kapitaltäckningsförordningen ställer även krav på att institut ska publicera en beskrivning av de viktigaste delarna i de instrument som emitterats. SFA kapitalbas består per balansdagen för denna rapport av aktiekapital, balanserade vinstmedel och kapitaldelen av obeskattade reserver. Beskrivning framgår enligt gällande mall i Xxxxxx X.2 (se Bilaga A).
4. Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov
Kapitalkravet innebär att den totala kapitalbasen måste uppgå till minst 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk.
SFA tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk och för operativ risk tillämpas basmetoden. SFA har inte något handelslager och därmed beräknar inte heller SFA något kapitalkrav för marknadsrisk under pelare I. SFA:s kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp per 31 december 2015 framgår av tabell
4.1. Beräkning av kapitalkravet är utförd i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen.
Tabell 4.1 Minimikapitalkrav
Tkr | Kapitalbaskrav | Riskvägt exponeringsbelopp |
Kreditrisk enligt schablonmetoden | ||
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker | - | - |
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 516 | 6 451 |
Exponeringar mot offentliga organ | ||
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker | ||
Exponeringar mot internationella organisationer | ||
Exponeringar mot institut | 532 | 6 656 |
varav motpartsrisk | - | - |
Exponeringar mot företag | 217 323 | 2 716 532 |
Exponeringar mot hushåll | 279 060 | 3 488 246 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter | ||
varav bostadsfastigheter | ||
varav kommersiella fastigheter | ||
Fallerande exponeringar | 7 780 | 97 255 |
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk | ||
Exponeringar i form av säkerställda obligationer | ||
Poster som avser positioner i värdepapperisering | ||
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg | ||
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar | ||
Aktieexponeringar | ||
Övriga poster | 17 000 | 000 000 |
Summa | 522 751 | 6 534 386 |
Marknadsrisk enligt schablonmetoden | ||
Positionsrisk | ||
Stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 384-390 | ||
Valutarisk | ||
Avvecklingsrisk | ||
Råvarurisk | ||
Summa | 0 | 0 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden | 0 | 0 |
Operativ risk | ||
Operativ risk enligt basmetoden | 63 872 | 798 402 |
Summa | 63 872 | 798 402 |
Tillkommande kapitalbaskrav för övergångsregler | 0 | 0 |
Totalt | 586 623 | 7 332 787 |
Kreditrisk definieras som risken att en gäldenär ej fullföljer sina skyldigheter gentemot SFA. Givet SFA:s verksamhet är kreditrisk den största risken som företaget är exponerat emot, men det är värt att nämna att den historiskt sett varit relativt låg genom goda säkerheter i form av transportfordon och tillhörande utrustning.
Styrelsen är ytterst ansvarig för SFA:s kreditrisk och har fastställt riktlinjer för hur denna skall styras, bedömas, rapporteras samt delegering av mandat för kreditgivning i den interna kreditriskpolicyn och tillhörande strategidokument. Kreditpolicyn och kreditriskstrategin revideras minst årligen och fastställs i samband med detta av SFA:s styrelse.
Målet för styrningen av kreditrisk är att hålla utvecklingen av denna inom ramen för den aggregerade riskaptit som fastställs i SFA:s riskpolicy.
För varje kreditansökan analyseras och bedöms av gäldenären lämnad information samt annan extern och intern information. Kreditrisken bedöms genom tre huvudsakliga faktorer:
• Gäldenärens återbetalningsförmåga,
• Säkerheten i det finansierade objektet, och
• Branschsegmentets karaktär.
I kreditbeslutsprocessen klassificeras gäldenärens kreditvärdighet, baserat på finansiella nyckeltal, på en skala mellan ett (1) och sju (7) där kategori ett (1) representerar högsta finansiella stabilitet och kategorierna sex (6) och sju (7) anses icke kreditvärdiga.
Kreditrisker mäts och rapporteras regelbundet av kreditchefen till SFA:s riskchef, VD och styrelse. Bland annat görs följande analyser:
- Skillnaden mellan bokfört och verkligt värde, den s.k. nettoriskexponeringen, vilket görs både övergripande för SFA samt i detalj för varje filial.
- Kvalitet i kreditportföljen på totalnivå (baserat på rating och storleksfördelning)
- Fördelningen av riskklasser i portföljen.
- Kontinuerlig monitorering för förändringar i kreditkvalitet avseende exponeringar som överstiger 2 % av SFA:s kapitalbas.
- Analys av betalningsbeteende och reserveringar för osäkra samt förfallna fordringar.
Reserveringar för framtida kreditförluster sker alltid senast 60 dagar efter en fordran förfallit, men kan göras vid behov om SFA har information som indikerar att gäldenären kommer få svårigheter att fullfölja sitt åtagande. SFA gör inga allmänna kreditriskjusteringar utan enbart specifika.
Vid styrelsemötena föredras en sammanfattning av de största förfallna kontona, större reserveringar för osäkra fordringar samt hur risken utvecklats inom ramen för riskaptiten.
Tabell 4.2 Total exponering fördelat på exponeringsklasser
Tkr | Bruttoexponeringsbelopp | Periodens genomsnitt |
Exponeringsklass | ||
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut | 20 | 20 |
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 326 968 | 212 987 |
Exponeringar mot offentliga organ | ||
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker | ||
Exponeringar mot internationella organisationer | ||
Exponeringar mot institut | 33 280 | 103 549 |
Exponeringar mot företag | 2 870 704 | 2 630 454 |
Exponeringar mot hushåll | 6 104 468 | 6 200 918 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter | ||
Fallerande exponeringar | 73 022 | 111 395 |
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk | ||
Exponeringar i form av säkerställda obligationer | ||
Poster som avser positioner i värdepapperisering | ||
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg | ||
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) | ||
Aktieexponeringar | ||
Övriga poster | 219 246 | 141 264 |
Summa | 9 627 708 | 9 400 587 |
Tabell 4.3 Exponeringarnas geografisk spridning och exponeringsklass, samt andel osäkra eller förfallna
Osäkra eller fallerade fordringar | Kreditrisk- justeringar | ||||
Tkr | Exponerings- belopp | < 90 dagar efter förfall | > 90 dagar efter förfall | Specifika | Allmänna |
Sverige | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 294 713 | ||||
Exponeringar mot hushåll | 2 904 403 | 11 463 | 2 275 | ||
Exponeringar mot företag | 1 355 044 | ||||
Summa | 4 554 160 | 11 463 | 2 275 | ||
Norge | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 9 767 | ||||
Exponeringar mot hushåll | 921 276 | 17 863 | 2 007 | ||
Exponeringar mot företag | 400 345 | 9 471 | 765 | ||
Summa | 1 331 388 | 27 334 | 2 771 | ||
Finland | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 22 486 | ||||
Exponeringar mot hushåll | 931 948 | 6 100 | 548 | ||
Exponeringar mot företag | 201 910 | ||||
Summa | 1 156 344 | 6 100 | 548 | ||
Danmark | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | |||||
Exponeringar mot hushåll | 557 710 | 1 338 | 184 | ||
Exponeringar mot företag | 668 972 | ||||
Summa | 1 226 682 | 1 338 | 184 | ||
Estland | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | |||||
Exponeringar mot hushåll | 290 186 | 1 927 | 251 | ||
Exponeringar mot företag | 67 606 | ||||
Summa | 357 792 | 1 927 | 251 | ||
Litauen | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | |||||
Exponeringar mot hushåll | 275 221 | 1 919 | 46 | ||
Exponeringar mot företag | 142 596 | ||||
Summa | 417 817 | 1 919 | 46 | ||
Lettland | |||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | |||||
Exponeringar mot hushåll | 287 276 | 22 940 | 2 110 | ||
Exponeringar mot företag | 43 702 | ||||
Summa | 330 978 | 22 940 | 2 110 | ||
Summa samtliga länder | 9 375 161 | 73 021 | 8 185 | ||
Tabell 4.4 Exponeringarnas spridning per motpartsslag
Osäkra eller fallerade fordringar | Kreditriskjusteringar | ||||
Tkr | Exponerings- belopp | < 90 dagar efter förfall | > 90 dagar efter förfall | Specifika | Allmänna |
Exponeringar mot centralbanker och institut | |||||
Centralbanker | 20 | ||||
Svenska banker | 33 280 | ||||
Svenska kreditmarknadsföretag | |||||
Svenska värdepappersbolag | |||||
Utländska kreditinstitut | |||||
Övriga kreditinstitut | |||||
Summa | 33 300 | ||||
Exponeringar mot allmänheten | |||||
Kommuner och landsting | 326 968 | ||||
Icke-finansiella företag | 2 880 176 | 9 471 | - 765 | ||
Exponeringar mot små- och medelstora företag | 6 168 019 | 63 551 | - 7 421 | ||
Klassificerade som hushållsexponeringar | |||||
Riksgäldskontoret | |||||
Svenska försäkringsföretag | |||||
Svenska värdepappersfonder och specialfonder | |||||
Övrig svensk allmänhet | |||||
Övriga poster | 219 246 | ||||
Summa | 9 594 409 | 73 022 | - 8 185 | ||
Tabell 4.5 Exponeringarnas spridning per bransch (lånefordringar)
Ver | Branch | Exponeringsbelopp |
A | Jordbruk, skogsbruk och fiske | 542 633 |
B | Utvinning av mineral | 29 803 |
C | Tillverkning | 247 128 |
D | Försörjning av el, gas, värme och kyla | 6 983 |
E | Vattenförsörjning | 462 123 |
F | Byggverksamhet | 495 692 |
G | Handel | 553 569 |
H | Transport och magasinering | 6 389 672 |
I | Hotell- och restaurangverksamhet | 1 133 |
J | Informations- och kommunikationsverksamhet | 135 |
K | Annan serviceverksamhet | 1 814 |
L | Fastighetsverksamhet | 22 390 |
M | Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik | 45 709 |
N | Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 248 463 |
O | Offentlig förvaltning och försvar | 13 772 |
P | Utbildning | 12 184 |
Q | Vård och omsorg | 5 252 |
R | Kultur, nöje och fritid | 4 986 |
S | Annan serviceverksamhet | 1 700 |
Summa | 9 085 142 |
Tabell 4.6 Återstående löptid, fördelade per exponeringsklass
Löptid (månader) | ||||||
Tkr | 0-3 | 3-6 | 6-9 | 9-12 | 12+ | Totalt |
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut | 20 | 20 | ||||
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter | 293 845 | 3 801 | 3 855 | 3 997 | 21 469 | 326 967 |
Exponeringar mot offentliga organ | ||||||
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker | ||||||
Exponeringar mot internationella organisationer | ||||||
Exponeringar mot institut | 33 280 | 33 280 | ||||
Exponeringar mot företag | 247 189 | 226 366 | 201 749 | 187 991 | 2 016 881 | 2 880 176 |
Exponeringar mot hushåll | 560 113 | 522 886 | 489 916 | 464 136 | 4 130 968 | 6 168 019 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter | ||||||
Fallerande exponeringar | ||||||
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk | ||||||
Exponeringar i form av säkerställda obligationer | ||||||
Poster som avser positioner i värdepapperisering | ||||||
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg | ||||||
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar | ||||||
Aktieexponeringar | ||||||
Övriga poster | 219 246 | 219 246 | ||||
Summa | 1 353 673 | 753 053 | 695 520 | 656 124 | 6 169 338 | 9 627 708 |
Tabell 4.7 Förändringar i kreditriskjusteringar för osäkra fordringar under perioden
Kreditriskjusteringar | ||
Tkr | Specifika | Allmänna |
Ingående balans för reserveringar för lånefordringar, 1 jan 2015 | 15 514 | |
Periodens reserveringar | 19 522 | |
Återförda reserveringar | -26 339 | |
Reserver som tagits i anspråk för bortskrivningar | 0 | |
Övriga justeringar | -164 | |
Utgående balans, reserveringar för lånefordringar, 31 dec 2015 | 8 533 | |
Marknadsrisk är risken för förlust resulterande från rörelser på de finansiella marknaderna/förändringar i marknadsvärden. SFA har inget handelslager och därav har inget kapitalkrav beräknats inom ramen för Pelare 1. Dock har SFA inom ramen för den interna kapitalutvärderingen i Pelare 2 identifierat tre typer av marknadsrisk – ränterisk i övrig verksamhet, valutarisk och refinansieringsrisk. Dessa risker diskuteras vidare i
sektion 4.3.1-3. Målet för hanteringen av marknadsrisker är att minimera dessa inom ramen för riskaptiten.
SFA definierar den operativa risken som risken för förluster till följd av felaktiga/misslyckade interna processer, mänskliga fel, brister i olika system eller externa händelser. Definitionen inkluderar även legal risk. SFA arbetar med olika policys och styrdokument, riktlinjer och regelverk för att minimera operativa risker. Dokumenten följs upp och justeras kontinuerligt.
Förluster till följd av operativa risker identifieras, mäts, hanteras, rapporteras och följs upp på månadsbasis. SFA tillämpar basmetoden för bedömningen av kapitalkravet för operativ risk och som framgår av Tabell 4.1 uppgår avsättningen till ca 64 Mkr.
Utöver minimikapitalkrav i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen finns även krav i form av kapitalkonserveringsbuffert om 2,5% av det riskvägda exponeringsbeloppet, samt institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert om 1,0% av det riskvägda exponeringsbeloppet. Per 31 december 2015 uppgick dessa krav för SFA till ca 183 mkr respektive 73 mkr, totalt ca 257 mkr.
Beräkning av buffertkrav är utförd i enlighet med Lag (2014:966) om kapitalbuffertar, Förordning (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.
4.3. Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKU & ILU)
Utöver det minimikapitalkrav som beräknas i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen behöver alla institut som omfattas av kapitaltäckningsreglerna minst årligen göra egna, interna bedömningar av sitt kapitalbehov, i form av en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). Utvärderingen syftar till att belysa samtliga risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för, hur dessa risker hanteras och därmed det kapital som företaget behöver för att hantera riskerna. Utvärderingen tar hänsyn till möjlig negativ ekonomisk utvecklig genom stresstester. Scenariosimulering är ett betydelsefullt verktyg för en bedömning av kapitalbehovet. Målsättningen är att ge en konsistent bild av de mest betydelsefulla riskerna och hur dessa materialiseras och påverkar resultaträkningen, balansräkningen och kapitalbasen under olika scenarier.
SFA:s process och metod för bedömning av internt bedömt kapitalbehov består i att SFA tar fram ett scenario för balans- och resultaträkning för den kommande fyraårsperioden. Scenariot baseras på siffror från Scania Commercial Operations för de marknader där SFA verkar, SFA:s strategiska utblick samt en uppskattning av den makroekonomiska utvecklingen. Scenariot presenteras och beslutas av styrelsen under hösten varje år. Det godkända scenariot stressas genom stresstester i enlighet med gällande regler, för att säkerställa att SFA:s internt bedömda kapitalbehov är tillräckligt även under potentiella negativa ekonomiska eller bolagsspecifika omständigheter.
SFA baserar sin IKU på resultatet av lagstadgade minimikapitalkrav beräknade enligt pelare 1 och bedömer därefter om det föreligger ytterligare kapitalbehov i pelare 2. SFA:s bedömning är att det för närvarande inte föreligger något behov av att avsätta ytterligare kapital i pelare 2 avseende kreditrisker, marknadsrisker eller operativa risker utöver lagstadgat kapitalkrav i pelare 1.
Utöver de risker som behandlas inom pelare 1 har SFA identifierat följande väsentliga risker:
• Ränterisk
• Valutarisk
• Refinansieringsrisk
• Affärsrisk
• Strategisk risk
• Ryktesrisk
• Pensionsrisk
• Koncentrationsrisk
• Likviditetsrisk
Totalt avsattes per 31 december 2015 54 Mkr för att täcka dessa risker. Nedan beskrivs respektive risk och SFA:s hantering mer ingående.
Ränterisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat till följd av fluktuationer i marknadsräntorna. För SFA uppstår ränterisk när låneportföljen och dess finansiering inte fullt ut kan matchas i termer av räntetyp och räntebindningstid.
SFAs hantering av ränterisk bygger på två principer:
• Nya finansieringsavtal med rörlig ränta ska finansieras genom lån med rörlig ränta, som baseras på gällande marknadsränta och har samma amorteringsstruktur som finansieringsavtalet.
• Nya finansieringsavtal med fast ränta ska finansieras genom lån med fast ränta och samma amorteringsstruktur som finansieringsavtalet.
För att effektivt hantera finansieringen av portföljen godtas dock en viss nivå av ränterisk. Den tillåtna risknivån är baserad på en maximal exponering av en månads nya kontrakterade affärer.
Exponeringen mäts som ett kumulativt gap (per kvartal) mellan tillgångar, skulder och eget kapital. En positiv eller negativ exponering mindre än 1 år får inte nettas med en negativ eller positiv exponering längre än 1 år. Ränterisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.
Tabell 4.8 Ränterisk för positioner
som inte ingår i handelslagret (ränterisk i övrig verksamhet)
Valuta | Belopp (+150 bp) | Belopp (-150 bp) |
SEK | 1 141 | -1 141 |
NOK | 1 059 | -1 059 |
DKK | -287 | 287 |
EUR | 670 | -670 |
Summa | 2 583 | -2 583 |
Det totala kapital som avsätts för ränterisk i övrig verksamhet uppgick per 2015-12-31 till 5,5 Mkr.
Valutarisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat till följd av fluktuationer i valutakurser. Denna risk uppstår då tillgångar och skulder i utländsk valuta inte är lika stora och nuvärdet av framtida kassaflöden varierar på grund av förändringar i valutakurser.
SFA är inte tillåtet att ta valutarisker enligt bolagets riskpolicy. När finansiering erbjuds i en annan valuta än den lokala valutan, måste tillgångar och skulder matchas. Då det emellertid är mycket svårt att vid var tidpunkt uppnå fullständig matchning, tillåts ett mindre intervall över och under fullständig matchning. Målet är alltjämt att minimera bolagets exponering för valutarisk. Valutarisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.
Det totala kapital som avsätts för valutarisk uppgick per 2015-12-31 till 2 Mkr.
Refinansieringsrisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat på grund av olika löptider mellan låneportföljen och dess finansiering. För SFA uppstår refinansieringsrisk när exempelvis ett finansieringsavtal amorteras ner i sin helhet över 60 månader och inte finansieras med upplåning med samma löptid. Risken för bristande tillgång på likvida medel vid tidpunkt för refinansiering klassificerar SFA som likviditetsrisk, vilket beskrivs närmare under avsnitt 4.3.9.
Enligt riskpolicyn ska utlåning och upplåning matchas i termer av duration. Men för att effektivt hantera finansieringen behöver en begränsad refinansieringsrisk accepteras.
Refinansieringsrisken beräknas som ett netto av tillgångar, skulder och eget kapital beroende på löptiden på tillgångar och skulder. Exponeringen mäts i form av storlek på ”gapet” per kvartal. Refinansieringsrisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.
Det totala kapital som avsätts för refinansieringsrisk uppgick per 2015-12-31 till 11,0 Mkr.
SFA definierar affärsrisk som möjligheten att SFA drabbas av lägre än förväntade vinster, alternativt förluster i stället för en vinst.
De affärsrisker SFA främst kan identifiera är:
• risken att konkurrenssituationen på marknaden för finansiering intensifieras
• risken för ökade finansieringskostnader (av framförallt nya affärer).
Ökad konkurrens på marknaden för finansiering innebär att befintliga konkurrenter förbättrar sitt erbjudande till SFA:s kunder genom att antingen erbjuda bättre prissättning eller en mer smidig finansieringslösning. Detta skulle leda till antingen minskade volymer eller krympande marginaler på nya affärer för SFA. Båda skulle innebära ett lägre framtida resultat. Ökade kostnader för finansiering av nya affärer kan uppstå som ett resultat av högre kapitalkrav för bankerna, vilket skulle kunna leda till att bankerna vill ha bättre betalt av SFA. Om SFA kan hantera de ökade finansieringskostnaderna genom att ta ut ett högre pris från sina kunder kommer ingen negativ framtida resultateffekt ses. Dock kan bankerna välja att höja priserna mot SFA samtidigt som de behåller sin prisnivå stabil mot SFA:s kunder och deras slutkunder, vilket skulle kunna innebära ökad konkurrens som kan påverka bolagets volymer eller marginaler.
SFA hanterar affärsrisk genom att erbjuda bra finansierings- och försäkringsprodukter till sina kunder, via genomtänkta distributionskanaler, i ett attraktivt format med mycket god kunskap om Scaniaprodukterna. Nya affärer, både när det gäller volym och marginaler, mäts och följs upp på månadsbasis och eventuella avvikelser ageras på omedelbart. Varje månad har SFA även ett pris- och villkorsmöte för att gå igenom prissättning och kontraktsvillkor för samtliga marknader.
Affärsrisk påverkar inte lönsamheten i befintlig portfölj utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga.
Det totala kapital som avsätts för affärsrisk uppgick per 2015-12-31 till 0 Mkr.
SFA definierar strategisk risk som möjligheten att SFA kommer att ha lägre än förväntade vinster, alternativt kommer att drabbas av förluster, på grund av strategiska misstag.
Ett felaktigt strategiskt beslut skulle leda till icke-uppfyllelse av kundernas behov. Kunden skulle därmed behöva vända sig till SFA:s konkurrenter för att välja finansierings- och försäkringslösningar.
SFA hanterar denna risk genom att ha ett mycket strukturerat sätt att arbeta med affärsstrategin. SFA:s mission, vision, kärnvärden och långsiktiga mål är tydligt definierade och ägs av organisationen. De långsiktiga målen – bl.a. avkastning på eget kapital, portföljtillväxt, kund-, medarbetar- och återförsäljarnöjdhet – säkerställer att SFA är nära kunden och kan reagera proaktivt för förändringar i behov. SFAs långsiktiga mål mäts och följs upp regelbundet och eventuella större avvikelser analyseras i detalj. Strategisk risk påverkar inte lönsamheten i befintlig portfölj utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga.
Det totala kapital som avsätts för strategisk risk uppgick per 2015-12-31 till 0 Mkr.
SFA definierar ryktesrisk som möjligheten att SFA kommer att ha lägre än förväntade vinster, alternativt drabbas av förluster, på grund av förändrat rykte på marknaden. Den största ryktesrisken SFA står inför är hur återförsäljarna och kunderna reagerar på ett florerande rykte. Ett negativt rykte skulle kunna leda till att de oberoende återförsäljarna och slutkunderna väljer att samarbeta med en konkurrent i stället för SFA. Därigenom skulle affärsvolymerna för SFA kunna minska.
Det sätt SFA hanterar denna risk är att ha en mycket nära relation med återförsäljarna och slutkunder. Regelbundna möten sker med förvaltningen av de oberoende återförsäljarnas föreningar i de länder där de finns. Långsiktiga relationer har över tid byggts upp med återförsäljarna, då ägarskapet ofta funnits inom samma familj i flera generationer. I de länder där Scania Commercial Operations äger alla återförsäljare, fokuserar SFA på att vara nära slutkunderna genom att ha säljare på plats hos återförsäljaren, vilket gör att SFA:s kan möta kunder och bygga relationer.
En annan ryktesrisk SFA står inför är att Scanias produkter, lastbilar och bussar, minskar i popularitet på grund av rykten på marknaden om problem med till exempel kvalitet eller motorhaverier och liknande. Detta skulle kunna påverka försäljningsvolymerna för Scanias produkter och därmed basen för SFAs verksamhet. Denna typ av risk är svårhanterad då den ligger utanför SFA kontroll.
Ryktesrisk kan inte påverka lönsamheten i SFA:s befintliga portfölj, utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga.
Det totala kapital som avsätts för ryktesrisk uppgick per 2015-12-31 till 0 Mkr.
SFA definierar pensionsrisk som risken att SFA kommer att drabbas av kostnader eller förluster relaterade till bolagets pensionsförpliktelser. SFA säkrar sina pensionsåtaganden
via pensionsförsäkringar, och har i största möjliga utsträckning endast premiebestämda pensionsavtal. De av bolagets pensionsavtal som faller inom ramen för det svenska ITP2- avtalet kategoriseras dock som förmånsbestämda pensionsavtal med ett flertal arbetsgivare. Risken som SFA har för dessa avtal är att ett minskat värde på de tillgångar som säkrar dessa pensionsåtaganden skulle förpliktiga SFA att betala högre pensionspremier, eller på annat sätt skjuta till kapital till dessa pensionsförsäkringar.
SFA har inte tillräckligt med information för att identifiera det exakta beloppet av de tillgångar som förvaltas av försäkringsbolag, som är hänförligt till pensionsförsäkringar för bolagets anställda som omfattas av ITP2-avtalet. För att bedöma den pensionsrisk som SFA har, har bolaget gjort ett stresstest av de tillgångar som förvaltas av Xxxxxx för att på så vis bedöma bolagets exponering för pensionsrisk.
Det totala kapital som avsätts för pensionsrisk uppgick per 2015-12-31 till 2,5 Mkr.
Kreditrelaterad koncentrationsrisk är sannolikheten för en förlust till följd av kraftigt obalanserad exponering för en viss grupp av motparter.
SFA:s beräknar kreditrelaterad koncentrationsrisk med den metod som rekommenderas av Finansinspektionen i skrivelsen ”FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2” (FI Dnr 14-14414, 2015-05-08) baserat på Herfindahl Index. Beräkningen görs för bransch-, geografisk- och namnkoncentration. SFA har valt att ersätta begreppet bransch med segment då SFA:s kunder sannolikt skulle kunna anses vara i specifika segment inom transportbranschen. Varje segment har sin specifika risk, oberoende eller endast obetydlig korrelation, med övriga segment.
SFA:s styrelse har i kreditriskstrategin fastställt maximala nivåer för exponering inom respektive koncentrationsrisk för både SFA:s totala exponering samt inom enskilda filialer. SFA:s riskaptit för koncentrationsrisker som styrelsen fastställt i riskpolicyn avser den aggregerade koncentrationsrisken, för de tre ovan nämnda koncentrationerna, i förhållande till SFA:s samlade portfölj.
Vid styrelsemötena föredras en sammanfattning hur koncentrationsriskerna utvecklas inom ramen för riskaptiten.
Det totala kapital som avsätts för koncentrationsrisker uppgick per 2015-12-31 till 33 Mkr.
Likviditet- och finansieringsrisk avser risken att SFA inte har tillräckliga likvida medel för att infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för likviditeten ökar avsevärt.
Likviditets- och finansieringsrisk kan också uttryckas som brist på finansiering till skäliga villkor eller helt enkelt svårigheter med kapitalförsörjningen.
Offentliggörande om likviditet
Information om likviditetsrisker lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:7) om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag. Informationen offentliggörs minst fyra gånger per år på SFA:s webbplats via rapporten ”Periodisk information” eller i SFA:s årsredovisning.
Nedanstående information avser balansdagen 31 december 2015 och innehåller utöver kraven på kvartalsvis information även information som enligt kraven ska lämnas årligen.
Hanteringen av likviditets- och finansieringsfrågor i SFA utgår ifrån upprättad likviditetsriskpolicy beslutad av styrelsen. I den framgår likviditetsrisk- och
finansieringsstrategin samt riskaptit, risktolerans och early warning-limiter. För att upprätthålla en god tillgång på likviditet samt säkerställa en stabil finansiering är likviditetsrisks- och finansieringsstrategin indelad i tre delar; långsiktig finansiering, kortsiktig finansiering samt en likviditetsreserv för stressade situationer.
Daglig hantering och kontroll av likviditeten ombesörjs av SFAs ekonomiavdelning. Det ingår även i ekonomiavdelningens ansvar att tillse att tillgänglig likviditet finns i de utländska verksamheterna. Vid behov kan likviditet överföras från Sverige till de utländska verksamheterna utan några legala hinder.
Rapportering avseende likviditetsrisk sker regelbundet till företagsledningen. Styrelsen informeras i samband med styrelserapportering. Vid avgörande avvikelse från ovanstående krav eller om likviditetsnivåer skulle understiga uppsatta limiter informeras företagsledning och styrelse omedelbart.
För att utvärdera likviditetsrisken utför SFA stresstester där olika scenarion simuleras.
För att säkerställa beredskap i situationer där SFA är i behov av likviditet finns en likviditetsreserv. Likviditetsreserven består i huvudsak av kommuncertifikat. Limiter för att reglera likviditetsreservens storlek fastställs av styrelsen. Storleken på vad som anses vara en lämplig reserv bestäms utifrån den LCR-kvot som SFA vid var tillfälle önskar upprätthålla. Likviditetsreserven uppgick per 2015-12-31 till drygt 323 Mkr.
Tabell 4.9 Sammansättning av likviditetsreserv per 31 december 2015
Tkr | SEK | DKK | NOK | EUR | Summa |
Kassa och tillgodohavande hos och utlåning till centralbanker och stater | 20 | 20 | |||
Tillgodohavanden hos andra banker, dagslån | 351 | 37 | 32 892 | 33 280 | |
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker | 0 | ||||
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner | 290 021 | 290 021 | |||
Säkerställda obligationer emitterade av andra institut | 0 | ||||
Egna emitterade säkerställda obligationer | 0 | ||||
Värdepapper emitterade av icke-finansiella företag | 0 | ||||
Värdepapper emitterade av finansiella företag, exkl säkerställda obligationer | 0 | ||||
Övriga värdepapper | 0 | ||||
Summa | 290 372 | 37 | 0 | 32 912 | 323 321 |
SFA:s verksamhet finansieras, utöver det egna kapitalet, genom koncerninterna lån. Finansieringen är av både kortfristig och långfristig karaktär. Per balansdagen uppgick koncernintern finansiering till 7 925 452 Tkr.
Kapitalbasen i SFA uppgick per 2015-12-31 till 1 088 Mkr. Kapitalbasen utgjordes av kärnprimärkapital. Kapitalet täckte följande delar:
- Ca 843 Mkr för risker inom pelare 1.
o varav: ca 183 Mkr i kapitalkonserveringsbuffert
o varav: ca 73 Mkr i institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
- Ca 54 Mkr för att täcka ytterligare risker som definierats inom ramen för pelare 2.
- Ca 191 Mkr överskott av kärnprimärkapital.
Kapitaltäckningsgraden var 14,84 %. SFA:s nuvarande kapitalhållning samt genomförda stresstester inom ramen för IKU:n indikerar att bolaget håller tillräckligt med kapital för att upprätthålla aktuell och framtida verksamhet.
Tabell 4.10 Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov, 31 december 2015
Tkr | |
Kapitalbaskrav i Pelare 1 exklusive buffertkrav | 586 623 |
Buffertkrav | 256 648 |
Varav kapitalkonserveringsbuffert | 183 320 |
Varav institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert | 73 328 |
Tillägg för internt bedömt kapitalbehov i Pelare 2 | 54 000 |
Summa | 897 271 |
5. Bilaga A – Presentation av kapitalbas mm enligt gällande mallar
Tabell A.1 EU-kommissionens mall för presentation av kapitalbasen, per 31 december 2015
Kärnprimärkapital: Instrument och reserver | (A) BELOPP PÅ UPPLYSNINGS- DAGEN | (B) FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ARTIKEL- HÄNVISNING | (C) BELOPP SOM OMFATTAS AV BESTÄMMELSER OM BEHANDLING SOM TILLÄMPADES FÖRE FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ELLER FÖRESKRIVET RESTVÄRDE ENLIGT FÖRORDNING (EU) nr 757/2013 | |
1 | Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder | 40 000 | 26.1, 27, 28, 29, EBA- förteckningen 26.3 | N/A |
Varav: Aktiekapital | 40 000 | EBA- förteckningen 26.3 | N/A | |
2 | Ej utdelade vinstmedel | 275 006 | 26.1 c | N/A |
3 | Ackumulerat annat totalresultat (och andra reserver, för att inkludera orealiserade vinster och förluster enligt tillämpliga redovisningsstandarder) | 780 301 | 26.1 | N/A |
3a | Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse | N/A | 26.1 f | N/A |
4 | Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.3 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från kärnprimärkapitalet | N/A | 486.2 | N/A |
Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 | N/A | 483.2 | N/A | |
5 | Minoritetsintressen (tillåtet belopp i konsoliderat kärnprimärkapital) | N/A | 84, 479, 480 | N/A |
5a | Delårsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som har verifierats av personer som har en oberoende ställning | N/A | 26.2 | N/A |
6 | Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar | 1 095 307 | N/A | |
7 | Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) | N/A | 34, 105 | N/A |
8 | Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) | -7 318 | 36.1 b, 37, 472.4 | N/A |
9 | Tomt fält i EU | N/A | N/A | |
10 | Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, utom sådana som uppstår till följd av temporära skillnader (netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) | N/A | 36.1 c, 38, 472.5 | N/A |
11 | Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar | N/A | 33 a | N/A |
12 | Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp | N/A | 36.1 d, 40, 159, 472.6 | N/A |
13 | Eventuell ökning i eget kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar (negativt belopp) | N/A | 32.1 | N/A |
14 | Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror på ändringar av institutets egen kreditstatus | N/A | 33 b | N/A |
15 | Förmånsbestämda pensionsplaner (negativt belopp) | N/A | 36.1 e, 41, 472.7 | N/A |
16 | Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument (negativt belopp) | N/A | 36.1 f, 42, 472.8 | N/A |
17 | Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) | N/A | 36.1 g, 44, 472.9 | N/A |
18 | Institutes direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) | N/A | 36.1 h, 43, 45, 46, 49.2, 49.3, 79, 472.10 | N/A |
19 | Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) | N/A | 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1-49.3, 79, 470, 472.11 | N/A |
20 | Tomt fält i EU | N/A | N/A | |
20 a | Exponeringsbelopp för följande poster som är kvalificerade för en riskvikt på 1 250 % när institutet väljer alternativet med avdrag | N/A | 36.1 k | N/A |
20 b | Varav: kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn (negativt belopp) | N/A | 36.1 k i, 89-91 | N/A |
20 c | Varav: värdepapperiseringspositioner (negativt belopp) | N/A | 36.1 k ii 243.1 b 244.1 b 258 | N/A |
20 d | Varav: transaktioner utan samtidig motprestation (negativt belopp) | N/A | 36.1 k iii, 379.3 | N/A |
21 | Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörandeskatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) | N/A | 36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5 | N/A |
22 | Belopp som överskrider tröskelvärdet på 15 % (negativt belopp) | N/A | 48.1 | N/A |
23 | varav: Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn när institutet har en väsentlig investering i de enheterna | N/A | 36.1 i, 48.1 b, 470, 472.11 | N/A |
24 | Tomt fält i EU | N/A | N/A | |
25 | Varav: uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader | N/A | 36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5 | N/A |
25 a | Förluster för innevarande räkenskapsår (negativt belopp) | N/A | 36.1 a, 472.3 | N/A |
25 b | Förutsebara skatter som är relaterade till kärnprimärkapitalposter (negativt belopp) | N/A | 36.1 l | N/A |
26 | Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på kärnprimärkapital med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftning före kapitaltäckningsförordningen | N/A | N/A | |
26 a | Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster i enlighet med artiklarna 467 och 468 | N/A | N/A | |
Varav: filter för orealiserad förlust 1 | N/A | 467 | N/A | |
Varav: filter för orealiserad vinst 1 | N/A | 468 | N/A | |
26 b | Belopp som ska dras av från eller läggas till kärnprimärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen | N/A | 481 | N/A |
Varav: … | N/A | 481 | N/A | |
27 | Avdrag från kvalificerade primärkapitaltillskott som överskrider institutets primärkapitaltillskott (negativt belopp) | N/A | 36.1 j | N/A |
28 | Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital | -7 318 | N/A | |
29 | Kärnprimärkapital | 1 087 989 | N/A | |
Primärkapitaltilskott: Instrument | ||||
30 | Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder | N/A | 51, 52 | N/A |
31 | Varav: klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder | N/A | N/A | |
32 | Varav: klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder | N/A | N/A | |
33 | Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från primärkapitaltillskottet | N/A | 486.3 | N/A |
Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 | N/A | 483.3 | N/A | |
34 | Kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott (inbegripet minoritetsintressen som inte tas med i rad 5) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part | N/A | 85, 86, 480 | N/A |
35 | Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning | N/A | 486.3 | N/A |
36 | Primärkapitaltillskott före lagstiftningsjusteringar | 0 | N/A | |
Primärkapitaltillskott: lagstiftningsjusteringar | ||||
37 | Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna primärkapitaltillskottsinstument (negativt belopp) | N/A | 52.1 b, 56 a, 57, 475.2 | N/A |
38 | Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvis ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) | N/A | 56 b, 58, 475.3 | N/A |
39 | Direkta och indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) | N/A | 56 c, 59, 60, 79, 475.4 | N/A |
40 | Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) | N/A | 56 d, 59, 79, 475.4 | N/A |
41 | Lagtiftningsjusteringar som tillämpas på primärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) | N/A | N/A | |
41 a | Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 | N/A | 472, 473.3 a, 472.4, 472.6, 472.8 a, 472.9, 472.10 a, 472.11 a | N/A |
Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. | N/A | N/A | ||
41 b | Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från supplementärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 | N/A | 477, 477.3, 477.4 a | N/A |
Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. | N/A | N/A | ||
41 c | Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till primärkapitaltillskott med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen | N/A | 467, 468, 481 | N/A |
42 | Avdrag från kvalificerade supplementärkapitalinstrument som överskrider institutets supplementärkapital (negativt belopp) | N/A | 56 e | N/A |
43 | Summa lagstiftningsjusteringar av primärkapitaltillskott | 0 | N/A | |
44 | Primärkapitaltillskott | 0 | N/A | |
45 | Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) | 1 087 989 | N/A | |
Supplementärkapital: instrument och avsättningar | ||||
46 | Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder | N/A | 62, 63 | N/A |
47 | Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.5 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från supplementärkapitalet | N/A | 486.4 | N/A |
Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 | N/A | 483.4 | N/A | |
48 | Kvalificerande supplementärkapital som ingår i konsoliderat supplementärkapital (inbegripet minoritetsintressen och primärkapitaltillskottsinstrument som inte tas med i rad 5 eller 34) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part | N/A | 87, 88, 480 | N/A |
49 | Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning | N/A | 486.4 | N/A |
50 | Kreditriskjusteringar | N/A | 62 c och d | N/A |
51 | Supplementärkapital före lagstiftningsjuteringar | 0 | N/A | |
Supplementärkapital: lagstiftningsjusteringar | ||||
52 | Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna supplementärkapitaltillskottsinstument och efterställda lån (negativt belopp) | N/A | 63.b i, 66 a, 67, 477.2 | N/A |
53 | Innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) | N/A | 66 b, 68, 477.3 | N/A |
54 | Direkta och indirekta innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) | N/A | 66 c, 69, 70, 79, 477.4 | N/A |
54 a | Varav nya innehav som inte omfattas av övergångsarrangemang | N/A | N/A | |
54 b | Varav innehav som inte fanns före den 1 januari 2013 och som omfattas av övergångsarrangemang | N/A | N/A | |
55 | Institutets direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) | N/A | 66 d, 69, 79, 477.4 | N/A |
56 | Lagtiftningsjusteringar som tillämpas på supplementärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) | N/A | N/A | |
56 a | Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 | N/A | 472, 472.3 a, 472.4, 472.6, 472.8, 472.9, 472.10 a, 472.11 a | N/A |
Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. | N/A | N/A | ||
56 b | Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från primärkapitaltillskott under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 | N/A | 475, 475.2 a, 475.3, 475.4 a | N/A |
Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av primärkapialtillskottsinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. | N/A | N/A | ||
56 c | Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till supplementärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen | N/A | 467, 468, 481 | N/A |
Varav: …eventuellt filter för orealiserade förluster | N/A | 467 | N/A | |
Varav: ...eventuellt filter för orealiserade vinster | N/A | 468 | N/A | |
Varav: … | N/A | 481 | N/A | |
57 | Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital | 0 | N/A | |
58 | Supplementärkapital | 0 | N/A | |
59 | Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) | 1 087 989 | N/A | |
59 a | Riskvägda tillgångar med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i de bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) | N/A | N/A | |
Varav: ...poster som inte dragits av från kärnprimärkapital (restvärden enligt kapitaltäckningsförordning (EU) 575/213) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet netto efter minskning för tillhörande skatteskuld, indirekta innehav av eget kärnprimärkapital osv.) | N/A | 472, 472.5, 472.8 b, 472.10 b, 472.11 b | N/A | |
Varav: ...poster som inte dragits av från primärkapitaltillskottsposter (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) | N/A | 475, 475.2 b, 475.2 c, 475.4 b | N/A | |
Poster som inte dragits av från supplementärkapitalinstrument (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. indirekta innehav av egna supplementärkapitalinstrument, innehav av icke-väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn, indirekta innehav av väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) | N/A | 477, 477.2 b, 477.2 c, 477.4 b | N/A | |
60 | Totala riskvägda tillgångar | 7 332 787 | N/A | |
Kapitalrelationer och buffertar | ||||
61 | Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) | 14,84% | 92.2 a, 465 | N/A |
62 | Primärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) | 14,84% | 92.2 b, 465 | N/A |
63 | Totalt kapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) | 14,84% | 92.2 c | N/A |
64 | Institutsspecifika buffertkrav (krav på kärnprimärkapital i enlighet med artikel 92.1 a plus krav på kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert, plus systemriskbuffert, plus buffert för systemviktiga institut (buffert för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut) uttryckt som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet | 3,50% | Kapitalkravsdir ektivet 128, 129, 140 | N/A |
65 | Varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert | 2,50% | N/A | |
66 | Varav: krav på kontracyklisk kapitalbuffert | 1,00% | N/A | |
67 | Varav: krav på systemriskbuffert | N/A | N/A | |
67 a | Varav: buffert för globalt systemviktigt institut eller för annat systemviktigt institut | N/A | Kapitalkravsdir ektivet 131 | N/A |
68 | Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) | 6,84% | Kapitalkravsdir ektivet 128 | N/A |
69 | [ej relevant i EU-förordningen] | N/A | N/A | |
70 | [ej relevant i EU-förordningen] | N/A | N/A | |
71 | [ej relevant i EU-förordningen] | N/A | N/A | |
Kapitalrelationer och buffertar | ||||
72 | Direkta och indirekta innehav av kapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) | N/A | 36.1 h, 45, 46, 472.10, 56 c, 59, 60, 475.4, 66 c, 69, 70, 477.4 | N/A |
73 | Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) | N/A | 36.1 i, 45, 48, 470, 472.11 | N/A |
74 | Tomt fält i EU | N/A | N/A | |
75 | Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) | N/A | 36.1 c, 38, 48, 470, 472.5 | N/A |
Tak som ska tillämpas på inkludering av avsättningar i supplementärkapitalet | ||||
76 | Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av schablonmetoden (före tillämpning av taket) | N/A | 62 | N/A |
77 | Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i supplementärkapitalet enligt schablonmetoden | N/A | 62 | N/A |
78 | Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av internmetoden (före tillämpningen av taket) | N/A | 62 | N/A |
79 | Tak för inkludering av kreditriskexponeringar i supplementärkapitalet enligt internmetoden5 | N/A | 62 | N/A |
Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemng (får endast tillämpas mellan den 1 januari 2013 och den 1 januari 2022) | ||||
80 | Nuvarande tak för kärnprimärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemng | N/A | 484.3, 486.2 och 486.5 | N/A |
81 | Belopp som utesluts från kärnprimärkapital på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) | N/A | 484.3, 486.2 och 486.5 | N/A |
82 | Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang | N/A | 484.4, 486.3 och 486.5 | N/A |
83 | Belopp som utesluts från primärkapitaltillskott på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) | N/A | 484.4, 486.3 och 486.5 | N/A |
84 | Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang | N/A | 484.5, 486.4 och 486.5 | N/A |
85 | Belopp som utesluts från supplementärkapitalet på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) | N/A | 484.5, 486.4 och 486.5 | N/A |
Tabell A.2 Tabell över de viktigaste delarna i kapitalinstrument
Tabell över de viktigaste delarna i kapitalinstrument* | ||
1 | Emittent | Scania Finans AB |
2 | Unik identifieringskod (t.ex. identifieringskod från Cusip, Isin eller Bloomberg för privata placeringar) | N/A |
3 | Reglerande lag(ar) för instrument | Förordning (EU) No 575/2013 |
Rättslig behandling | ||
4 | Övergångsbestämmelser enligt kapitalkravsförordningen | Kärnprimärkapital |
5 | Bestämmelser enligt kapitalkravsförordningen efter övergångstiden | Kärnprimärkapital |
6 | Godtagbara på individuell/grupp (undergruppsnivå)/individuell och grupp (undergrupps)nivå | Individuell |
7 | Instrumenttyp (typer ska specificeras av varje jurisdiktion) | Kärnprimärkapital enl förordning (EU) 575/2013 |
8 | Belopp som redovisas i lagstadgat kapital (valutan i miljöer, enligt senaste rapporteringsdatum) | 40 000 TSEK |
9 | Instrumentets nominella belopp | 40 000 TSEK |
9a | Emissionspris | N/A |
9b | Inlösenpris | N/A |
10 | Redovisningsklassificering | Eget kapital |
11 | Ursprungligt emissionsdatum | N/A |
12 | Eviga eller tidsbestämda | Evigt |
13 | Ursprunglig förfallodag | Ingen |
14 | Emittentens inlösenrätt omfattas av krav på förhandstillstånd från tillsynsmyndighet | Nej |
15 | Valfritt inlösendatum, villkorade inlösendatum och inlösenbelopp | N/A |
16 | Efterföljande inlösendatum, i förekommande fall | N/A |
Kuponger/utdelningar | ||
17 | Fast eller rörlig utdelning/kupong | N/A |
18 | Kupongränta och eventuellt tillhörande index | N/A |
19 | Förekomst av utdelningsstopp | Nej |
20a | Helt skönsmässigt, delvis skönsmässigt eller obligatoriskt (i fråga om tidpunkt) | Helt skönsmässigt |
20b | Helt skönsmässigt, delvis skönsmässigt eller obligatoriskt (i fråga om belopp) | Helt skönsmässigt |
21 | Förekomst av step-up eller annat incitament för återlösen | N/A |
22 | Icke-kumulativa eller kumulativa | Icke-kumulativa |
23 | Konvertibla eller icke-konvertibla | Icke-Konvertibla |
24 | Om konvertibla, konverteringstrigger(s) | N/A |
25 | Om konvertibla, helt eller delvis | N/A |
26 | Om konvertibla, omräkningskurs | N/A |
27 | om konvertibla, obligatorisk eller frivillig konvertering | N/A |
28 | Om konvertibla, ange typ av instrument som konverteringen görs till | N/A |
29 | Om konvertibla, ange emittent för det instrument som konverteringen görs till | N/A |
30 | Nedskrivningsdelar | Nej |
31 | Om nedskrivning, nedskrivningstrigger(s) | N/A |
32 | Om nedskrivning, fullständig eller delvis | N/A |
33 | om nedskrivning, permanent eller tillfällig | N/A |
34 | Om nedskrivningen är tillfällig, beskriv uppskrivningsmekanismen | N/A |
35 | Position i prioriteringshierarkin för likvidation (ange typ av instrument som är direkt högre i rangordning) | Primärkapital |
36 | Delar från övergångsperioden som inte uppfyller kraven | Nej |
37 | Om ja, ange vilka delar som inte uppfyller kraven | N/A |
(1) Ange "N/A" (not applicable) om frågan inte är tillämplig | ||