TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2024-09-06SN 2024/00183
TJÄNSTEUTLÅTANDE | 1 (2) | |
2024-09-06 SN 2024/00183 |
Reviderade Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL för Äldre och funktionsnedsättning
1 Socialnämnden beslutar att anta Riktlinje för handläggning av ärenden enligt SoL för äldre och funktionsnedsättning.
Utifrån behov av uppdatering och förtydliganden har en revidering gjorts av tidigare riktlinjen ” Xxxxxxxxxx för handläggning av ärenden enligt
socialtjänstlagen för äldre vid Biståndsenheten inom äldreomsorgen”. Nedan redogörs för de övergripande förändringarna mot föregående riktlinje.
Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Befintlig riktlinje omfattar äldre dvs personer över 65 år. Det finns även yngre personer som har en funktionsnedsättning som medför att de har äldreomsorgsliknande behov. Det saknas idag riktlinjer som omfattar denna målgrupp. Därmed föreslås de i och med revideringen att omfattas av denna riktlinje. I och med den nya utformningen omfattar riktlinjen handläggning enligt Socialtjänstlagen för;
- äldre personer som har någon form av funktionsnedsättning och/eller upplever isolering och ensamhet, över 65 år.
- vuxna med diagnostiserad demenssjukdom och/eller en funktionsnedsättning, även under 65 år.
Riktlinjerna gäller ej SoL-beslut för barn och unga eller personer som tillhör socialpsykiatrins målgrupp. Beslut enligt andra lagstiftningar så som LSS eller HSL omfattas inte heller.
Förtydligande kring ledsagning och följeslagare
Genom förtydliganden uppmärksammas att syftet med insatserna ledsagning och följeslagare inom hemtjänst skiljer sig åt. Ledsagning avser i första hand ledsagning till sociala och kulturella aktiviteter och syftar till att stödja den enskilda som på grund av funktionsnedsättning eller ålderdom riskerar att
Socialförvaltningen | Socialförvaltningen
Xxxx Xxxxxxxxx | Verksamhetschef | | xxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0000-00 00 00
xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx | xxx.xxxxxxxxx.xx | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744
2 (2)
isoleras socialt och har svårigheter att umgås med vänner eller att delta i samhällsaktiviteter. Följeslagare är en mer praktisk insats för personer som även har annan hemtjänst, insatsen syftar främst till att få stöd till och från vårdinrättning och att uträtta ärenden.
Utifrån att insatsen ”Xxxxx hemgång” inte längre kommer att finnas som insats från och med den 1:a oktober 2024 tas de delar i riktlinjen där denna insats beskrivs bort.
Finansiering och ekonomiska konsekvenser
Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas.
• Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, 2024-08-27
• Reviderad Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL för äldre och funktionsnedsättning
Xxxxx Xx, enhetschef Biståndsenheten Xxxx Xxxxxxxxx, verksamhetschef IFO
Xxxx Xxxxxxxxx Verksamhetschef
Handläggning enligt socialtjänstlagen
inom området äldre och funktionsnedsättning
RIKTLINJE
Typ av styrdokument | Riktlinje |
Beslutsinstans | Socialnämnden |
Diarienummer | SN 2024/183 |
Giltighetstid | 2024-10-01 |
Dokumentet gäller för | Socialförvaltningen; biståndsenheten |
Fastställd | 2024-09-25 § |
Ersätter | Ersätter tidigare version, beslutad 2020-02-19 § 24 |
Dokumentansvarig | Enhetschef Biståndsenheten |
Tidpunkt för aktualitetsprövning | Vid behov |
Innehåll
Bistånd - Hjälp i hemmet i form av hemtjänst 4
Personlig vård (personlig omvårdnad). 5
Ledsagning/följeslagare – inom hemtjänst 6
Bistånd i form av Xxxxxxxxxx 0
Bistånd i form av trygghetslarm 6
Bistånd i form av avlastning – stöd till anhöriga 6
Bistånd i form av dagverksamhet 7
Bistånd i form av särskilt boende för service och omvårdnad 7
Riktlinjerna är ett politiskt antaget dokument. Riktlinjerna är vägledande och innebär inte en inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet samt av att den enskildes egna resurser ska tillvaratas. Varje beslut ska vara baserat på den enskilda individens behov. Insatserna ska så långt som möjligt utformas i samråd med den enskilde.
Riktlinjerna tar hänsyn till Socialtjänstlagens (SoL) och Förvaltningslagens (FL) paragrafer som styr ansvar och handläggning inom äldreomsorgen och funktionhinder. Alla beslut ska prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning och prejudicerande rättsfall.
Socialtjänstlagen är en ramlag som ger kommunerna möjlighet att anpassa sina insatser. Rätten till bistånd regleras enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL).
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få den tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
I socialtjänstlagens 5 kap 4 § och 5 § regleras socialnämnders insatser när det gäller äldre. Socialtjänstlagen ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre personen ska, så långt som möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Socialnämnden har enligt Socialtjänstlagen ett särskilt ansvar för vissa grupper i samhället, exempelvis personer med funktionsnedsättning och personer som vårdar eller stödjer närstående. Socialnämnden ska verka för att personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Syftet med riktlinjerna är att skapa ett enhetligt synsätt vid bedömningar. Bedömningen görs alltid individuellt och den enskildes behov, omständigheter och livssituation är styrande.
Denna riktlinje avser att tillämpas för handläggning enligt Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) för:
• Äldre personer som har någon form av funktionsnedsättning och/eller upplever isolering och ensamhet, över 65 år.
• Vuxna, under 65 år, som har en diagnostiserad demenssjukdom eller en funktionsnedsättning.
Xxxxxxxxxxxx gäller i huvudsak för bistånd till äldre personer med svår och långvarig funktionsnedsättning. I de fall personer är under 65 år, som inte har långvarigt funktionshinder, och som har behov av biståndsinsatser inom äldreomsorgen kan dessa riktlinjer i tillämpliga delar utgöra vägledning för de individuella beslut som fattas.
Avgränsning
Beslut om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt beslut enligt Socialtjänstlagen för barn och unga eller personer som tillhör socialpsykiatrins målgrupp beskrivs inte i denna riktlinje. Beslut om insatser efter delegation och instruktion med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) beskrivs inte heller i denna riktlinje.
Handläggning ska ske enligt IBIC – individens behov i centrum. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vård och omsorg för målgruppen.
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) utför grunden för ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation.
Bistånd - Hjälp i hemmet i form av hemtjänst
Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd som kan beviljas personer som har behov av hjälp i det egna hemmet. Syftet med hemtjänst är att underlätta den dagliga livsföringen för enskilda personer. Hemtjänst gör det möjligt att bo kvar i det egna hemmet även med omfattande vård- och omsorgsbehov.
Personlig vård (personlig omvårdnad)
Personlig omvårdnad innefattar vård och omsorg såsom exempelvis att äta och dricka, klä sig, sköta personlig hygien, förflytta sig och att ta hand om sin hälsa.
Insatsen ska kunna ges dygnet runt, 7 dagar/vecka. Om insatsen nattetid enbart handlar om tillsyn i ordinärt boende, sker den antingen genom tekniska hjälpmedel eller personliga besök.
Serviceinsatser är praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städ, inköp och ärenden. Serviceinsatser utförs endast dagtid.
Insatser såsom medicinering, rehab träning ges inte i form av bistånd då det är en hälso- och sjukvårdsinsats.
• Städ
Syftar till att få stöd och/eller hjälp med hushållets skötsel. Insatsen beviljas för 2 r o k för ensamstående och för 3 r o k för makar/sambos. Om bostaden är större än 2 rum och kök (makar/sambo 3 rum och kök) och önskemål är att få hela bostaden
städad, så kan det tillmötesgås genom att exempelvis städa olika rum varje gång. Hjälp med trappstädning ingår i städinsatsen där den enskilde som hyresgäst är ålagd att göra detta men ej själv eller med hjälp av annan kan utföra detta och möjlighet inte finns att friköpa sig uppdraget.
• Inköp, varor och tjänster
Den enskilde kan få stöd med regelbundet återkommande inköp av dagliga varor. Inköp görs i den tätort som ligger närmast där det finns en livsmedelsaffär med fullgott sortiment.
• Tvätt
Syftar till att få stöd och/eller hjälp med tvätt samt byte av sängkläder och strykning.
Avgränsning: i insatsen ingår inte stortvätt eller tvätt av sådana kläder som ej får tvättas i hushållsmaskin samt tvätt av mattor eller att mangla.
• Övrigt hemliv
Viss yttre hemtjänst såsom snöskottning utanför ytterdörr, soptunna och postlåda samt vedhämtning, vattenhämtning ur brunn kan beviljas om den enskilde har bistånd med annan service och behovet inte är tillgodosett på annat sätt tex genom hjälp av annan.
Husdjur, vid en akut situation kan matning och rastning beviljas utifrån behov och högst en dag.
Huvudmålet tillgodoses genom matdistribution från något av kommunens tillagningskök. Hjälp med ledsagning till och från dagcentral/matservering kan ingå i insatsen.
Bistånd för hjälp med fönsterputs kan beviljas upp till två gånger per år.
Ledsagning/följeslagare – inom hemtjänst
Ledsagning inom hemtjänst i form av följeslagare är en praktisk insats för personer som även har hemtjänst. Insatsen kan beviljas för att den enskilde ska kunna ta sig till vårdinrättningar t ex läkare eller tandläkare eller för att uträtta ärenden. Även promenader kan beviljas.
Avgränsning: Vid följeslagning till vårdinrättningar såsom läkare och tandläkare har följeslagaren inte i uppdrag att vara ombud för den enskilde. Det är vårdgivarens ansvar att informera den enskilde på ett sådant sätt att denne kan ta till sig informationen.
Den enskilde måste själv eller med stöd från annan ordna transportmedel, t ex färdtjänst, biltransport av närstående eller kollektiva trafikmedel.
Transport kan inte ske med kommunens fordon
Socialt stöd kan beviljas tillfälligt i syfte att motivera den enskilde till andra insatsen, t ex dagverksamhet i syfte att bryta isolering och/eller ensamhet.
Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter kan beviljas då den enskilde har behov av hjälp att bryta isolering. Insatsen syftar till att bryta isolering och öka möjligheten till aktiviteter utanför hemmet.
Bistånd i form av trygghetslarm
Bistånd i form av trygghetslarm kan beviljas den enskilde för att känna ökad trygghet i sin bostad och därigenom kunna bo kvar i det egna hemmet.
Bistånd i form av avlastning – stöd till anhöriga
Syftet med avlastning är att den ska bidra till ökad livskvalitet och bibehållen hälsa genom att anhöriga ges möjlighet till vila och utrymme att genomföra egna aktiviteter i eller utanför hemmet.
Bistånd kan beviljas den enskilde som har anhöriga som vårdar och kan beviljas genom:
• avgiftsfri avlösning i hemmet upp till 12 timmar per månad, därefter följer hemtjänsttaxa.
• tillfällig eller regelbunden (växelvård) vistelse på ett korttidsboende kan beviljas i kommunens särskilda boendeformer. Insatsen syftar till att avlasta anhöriga där den enskilde har ett stort behov av tillsyn, trygghet och/eller stort omvårdnadsbehov.
• Dagverksamhet kan beviljas dagtid som en avlastning för anhöriga.
Bistånd i form av dagverksamhet
Dagverksamhet kan beviljas när den enskilde har behov av stimulans, aktivitet och/eller social samvaro. Insatsen har två olika inriktningar:
• social inriktning
• demens, insatsen vänder sig till personer med fastställd demens diagnos eller påbörjad demensutredning.
Avgränsning: biståndet gäller enbart för personer i ordinärt boende.
Bistånd i form av särskilt boende för service och omvårdnad
Särskilt boende är ett samlingsnamn för olika boendeformer för äldre personer med omfattande omvårdnadsbehov.
Bistånd för särskilt boende syftar till att tillgodose behov av personlig omvårdnad och trygghet och/eller säkerhet dygnet runt. Insatsen har två inriktningar:
• äldreboende – för personer med ett omfattande omvårdnadsbehov dygnet runt och behov av tillsyn.
• demensboende – för personer med en utredd demensdiagnos, alternativt inledd eller pågående demensutredning.
Korttidsboende är en insats som ingår i begreppet särskilt boende och kan ges tillfälligt och regelbundet (växelvist boende).
Avgränsning: Den enskilde har under vistelsen kvar sin ordinarie bostad. Korttidsboende för ej uppehållas för permanentboende.
Hemtjänst vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen Bosättningskommunen har ansvar för stöd- och hjälp oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt vistas i en annan kommun.
Inom västra Götalandsregionen gäller centralt avtal om ersättning som tecknats vid Västcom. Utanför västra Götalandsregionen tas ersättning ut enligt bosättningskommunens timtaxa för hemtjänst.
Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har fastslagit att rätt till sökt Hjälp i hemmet i form av hemtjänst inte gäller då kommunens kostnader för hemtjänst inte är rimliga i förhållande till kostnaderna för ett särskilt boende. Var gränser går får däremot inte bestämmas genom tillämpning av generella riktlinjer utan måste avgöras individuellt i varje enskilt ärende.
TJÄNSTEUTLÅTANDE | 1 (2) | |
2024-09-19 SN 2024/00178 |
Socialnämndens verksamhetsrapport per den 31 augusti 2024
1 Socialnämnden beslutar att godkänna verksamhetsrapporten per den 31 augusti 2024.
Verksamhetsrapporten redovisar ett utfall per 31 augusti med en helårsprognos. Det ekonomiska utfallet i prognosen för helåret är + 650 tusen kronor. Kommunövergripande målen följs upp med redovisning av de aktiviteter som genomförs under året.
Socialnämnden skall genomföra en tertialuppföljning per den 31 augusti enligt kommunens riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning.
Nämnden prognostiserar en liten positiv avvikelse för 2024, men det finns utmaningar för att nå ekonomisk balans kommande år. Besparingar om ett samlat belopp på 59 miljoner kronor har under våren tagits fram av förvaltningen och presenterats för nämnden som beslutat om vissa besparingsåtgärder. Besparingskravet på 0,5 % av den totala budgeten, 4,8 miljoner kronor, kvarstår. Därför krävs fortsatt arbete för att nå en budget i balans med god ekonomisk hushållning även sista delen av året.
• Tjänsteutlåtande, 2024-09-19
• Socialnämndens verksamhetsrapport per augusti 2024
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, socialchef Socialförvaltningens ekonomer Socialförvaltningens verksamhetsutvecklare
Socialförvaltningen |
Xxxx Xxxxxxxx | Ekonom | | xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0000-00 00 00
xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx | xxx.xxxxxxxxx.xx | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744
2 (2)
Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx
Verksamhetsrapport per augusti 2024
SOCIALNÄMNDEN
Innehåll
Viktiga händelser för resultat och ekonomisk ställning 5
Skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping 11
Skapa förutsättningar för ett attraktivare Falköping 17
Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas 20
Kommunens organisation ska vara utvecklande och förnyande med en tillitsbaserad styrning 24
Ekonomisk redovisning för perioden 39
Politiska uppdrag under år 2024 42
Syftet med verksamhetsrapporten är att vara ett verktyg för uppföljning av verksamhetsplan och en indikation på hur målarbetet i kommunen fortgår. Delårsrapporten syftar också till att tydliggöra att mål och ambitioner samspelar med de resurser som kommunen avsatt i verksamhetsplanen.
Verksamhetsrapporten ska även fungera som ett underlag till eventuella verksamhetsförändringar som kan behövas för att nå mål och ekonomiska resultat.
Den kommunövergripande delårsrapporten har sin utgångspunkt i kommunen som helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning. Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhetsplan och budget i samband med kommunens gemensamma uppföljningar vid första tertialen, delårsbokslutet i augusti och årsbokslutet.
Socialnämnden utför kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialnämnden ska också utföra kommunens uppgifter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utöva ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården samt ansvara för ensamkommande flyktingbarn enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl.
Socialnämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra förordningar för verksamheten.
Under socialnämnden lyder socialförvaltningen. Nedan synliggörs nämndens organisation. Förvaltningen består av fem verksamhetsområden.
Verksamhet individ- och familjeomsorg (IFO) samlar all myndighetsutövning samt verkställighet IFO. Legitimerad personal organiseras inom verksamhet hälso- och sjukvård. De övriga verksamheterna verkställer det bistånd som beviljats av myndighetsutövarna samt utför delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Inom organisationen finns också förebyggande verksamheter där hjälp och stöd kan ges utan ett formellt biståndsbeslut.
En förvaltningsgemensam administration finns för att stödja förvaltningens verksamheter. Ansvarig för förvaltningens samtliga verksamheter är socialchef, som även har en stödfunktion i biträdande socialchef.
Kommunal verksamhet via avtalssamverkan
Det finns ett samverkansavtal med Västtrafik som gäller anropsstyrd trafik. Avtalet är en upphandling av transporter och en beställningscentral för färdtjänst, dagverksamhet- och omsorgstransporter samt skolskjuts med taxifordon.
En avtalssamverkan gällande socialjouren finns tillsammans med Skaraborgs kommuner, där Skövde kommun är värdkommun för avtalet. Syftet med den gemensamma socialjouren i Skaraborg är att invånarna ska erhålla det stöd de behöver inom ramen för IFO verksamhetsområde på tider då socialnämndernas förvaltningskontor inte har öppet. Barnahus Skaraborg är en avtalssamverkan mellan Skaraborgs kommuner, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Skaraborgs sjukhus. Xxxxxxxx erbjuder barn under 18 år medicinsk, psykologisk och juridisk hjälp.
Avtalssamverkan kring Utväg gäller mellan Skaraborgs kommuner och östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Kriminalvården. Syftet med samverkan är att förstärka och utveckla det myndighetsgemensamma arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg.
Falköpings kommun har avtal med Lidköpings kommun genom Tillståndsenheten i Samverkan (TiS). Avtalet reglerar samverkan avseende
gemensam organisation för tillstånds- och tillsynshandläggning i fråga om alkohol, tobak och liknande produkter samt kontroll av receptfria läkemedel.
Kommunal verksamhet via privata utförare
Avtal enligt godkännande genom Lag om valfrihetssystem (LOV) avser företag som utför hemtjänst inklusive delegerad hälso- och sjukvård. Avtal finns mellan Falköpings kommun och Allegio Omsorg AB.
Viktiga händelser för resultat och ekonomisk ställning
Händelser av väsentlig betydelse
Utifrån att prognosen efter april visade på att socialnämnden inte skulle nå en budget i balans innevarande år, samt att nämnden har krav på besparingar de närmaste åren, genomfördes under våren en heldag med politiker och tjänstepersoner för att samtala kring möjliga besparingar. Denna uppstartsdag var ett första steg i ett långsiktigt arbete för att på sikt nå en budget i balans. I juni och augusti har nämndsbeslut om vissa besparingar utifrån förvaltningens förslag fattats.
Bestämmelserna om dygnsvila innebär att alla medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod, och att arbetspass ska följas av dygnsvila. För att kunna möta bestämmelserna kring dygnsvila har verksamhet äldreboende anställt 19 personer utöver budgetram.
Renovering och ombyggnation av tilltänkta lokaler för daglig verksamhet på Fredriksbergsvägen har avstannat då den faktiska kostnadsberäkningen visade sig ligga på drygt 10 miljoner kronor över den förväntade kostnaden för arbetet. Fastighetsavdelningen tar frågan vidare till politiken.
Nämndens omvärlds- och nulägesanalys
Socialtjänsten har ett brett och omfattande uppdrag som inkluderar stöd till enskilda i alla åldrar i kommunen.
Dagens socialtjänst är satt under press på flera olika sätt. Sveriges kommuner och regioner (SKR) menar att den demografiska utvecklingen med en befolkning som lever allt längre tillsammans med den utmanande kompetensförsörjningen och teknikutvecklingen är de delar som främst påverkar socialt arbete.
Detta visar på ett trendbrott i den demografiska
Figur 1 - Förändring av antalet invånare under 2023
utvecklingen i Falköping, då den tidigare utvecklingen visat på en ökning.
RKA:s rapport om effektivitet i äldreomsorgeni visar att andelen äldre med omvårdnadsinsatser har minskat på nationell nivå och att det även sker en minskning gällande hemtjänst. I Falköping skedde en utplaning av andelen invånare över 80 år i särskilt boende eller med hemtjänst, från att ha visat en nedåtgående kurva. Samtidigt ökade kostnaderna något för såväl hemtjänst som äldreboende. Orsakerna till denna utveckling är troligtvis flera. En anledning till det minskade behovet av kommunens äldreomsorgsinsatser kan exempelvis bero på att fler äldre idag väljer att ta hjälp av olika servicetjänster som finns i samhället idag och därmed inte är i behov av dessa insatser från kommunen.
1 Utveckling Västra Götaland kvartal 4 2023 (xxxxxxxx.xx)
2 Figur 2 - Andel invånare som är över 80 år och som tar emot hemtjänst i ordinärt boende respektive särskilt boende, tillsammans med en graf över kostnad för insatserna.
Om demografins utveckling avstannar kan den tillsammans med ett mer förebyggande och främjande arbetssätt och användning av välfärdsteknik leda till att antalet som behöver hemtjänst eller särskilt boende inte ökar särskilt mycket på tio år.3
Enligt RKA:s rapport kan det finnas två tänkbara framtida scenarier med anledning av att invånare som är äldre än 80 år växer. Antingen kommer behovet av insatser från socialtjänsten att öka med 40 % eller så kommer en mindre ökning ske.
Detta beror på om kommunerna fortsättningsvis kan satsa och arbeta hälsofrämjande och förebyggande, utnyttja ny teknik och att den medicinska utvecklingen fortsätter att utvecklas, vilket kan innebära att medborgarna också kommer att ha en bättre hälsa högre upp i åldrarna.
3 Effektivitet i äldreomsorgen (xxx.xx)
Figur 3 Källa: xxx.xxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxx/
Vad gäller demensvården är det i Falköping med största sannolikhet gruppen invånare över 90 år som kommer vara i behov av detta. I denna grupp är hypotesen att ungefär hälften kommer ha någon form av kognitiv svikt/demens i framtiden.
Antal av befolkningen 80-89 år och 90+ med demens
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 2041 2043 2045 2047 2049 2051 2053
80-89 90 +
Figur 4 Källa: SCB:s befolkningsprognos samt förvaltningens beräknade prognos. Se rapport Demensvårdens utveckling.
Förutom äldreomsorgen är det individ- och familjeomsorgen som påverkas av samhällsförändringarna. Ett fortsatt strategiskt arbete behöver bedrivas för att arbeta långsiktigt och strategiskt kring framför allt barn och unga.
Detta bör främst ha ett främjande och förebyggande fokus.
I Falköping rapporterades 1678 orosanmälningar 2022 gällande barn i åldern 0–17 år, medan det under 2023 rapporterades 1811 orosanmälningar. Detta är en ökning av inkommande ärenden.
Andelen placerade barn 0–20 år i familjehem ökade under 2023, medan andelen som varit placerade på HVB (hem för vård och boende) någon gång under 2023 ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
Figur 5 - Barn och unga 0–20 år som varit placerade på HVB någon gång under 2023, antal /1000 invånare
Socialtjänsten nationellt står alltså inför en genomgripande omställning, och det är avgörande att insatserna är behovsanpassade, av hög kvalitet och träffsäkra. Insatserna måste vara effektiva och matcha organisationens resurser, vilket medför nya sätt att arbeta på för att möta behoven. En förutsättning att kunna ställa om till en mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst är en ny socialtjänstlag.
Den nuvarande socialtjänstlagen bygger på den lag som kom till 1980 och idag, drygt 40 år senare, är behoven och utmaningarna annorlunda.
Socialtjänsten behöver vara hållbar på sikt och samtidigt som nya arbetssätt testas så måste ordinarie verksamhet fortgå. Att lösa denna samhällsutveckling är inte något som socialtjänsten kan göra ensam. Det behövs tät samverkan med hälso- och sjukvården, skolan, kultur- och fritidsverksamheter samt civilsamhälle, som alla har viktiga roller i det förebyggande arbetet. Alla behöver hjälpas åt.
Ett intensivt arbete med ökat resursnyttjande, utifrån de förutsättningar som nämnden getts, pågår därför genom bland annat stärkt intern samverkan och samverkan med andra samarbetspartners såsom skolorganisationen och Västra götalandsregionen. Målinriktad samverkan för att snabbt och rättssäkert kunna möta de behov som Falköpings medborgare har, ses som ett viktigt strategiskt område att arbeta med.
Genom resursnyttjande och gemensamma krafter finns möjlighet till att ge ett mer samordnat stöd till exempelvis familjer där flera individer är i behov av nämndens insatser. Vad gäller utökade främjande och förebyggande verksamhet så arbetar nämnden med att bredda detta, vilket också följer den nationella trenden att ställa om socialtjänsten inför den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025.
För att möta det behov som finns idag krävs personal med väl matchad kompetens i förhållande till arbetsuppgifterna. Under flera år har
socialnämnden rapporterat om utmaningar såsom brist på personal med rätt kompetens och mer komplexa behov hos de människor som får insatser.
Fortfarande råder det svårigheter att rekrytera och behålla personal som möter verksamheternas behov.
Stegförflyttningar tas därför fortsatt mot att differentiera arbetsuppgifter så att arbetsmoment som inte kräver någon specifik utbildning eller legitimation kan utföras av personal som inte möter exempelvis språk- eller utbildningskrav för arbetsuppgifterna.
Kommunens vision ”Det Goda Livet”
Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare.
Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för invånarna i Falköpings kommun.
Socialnämndens verksamhet omfattar hjälp till människor i alla åldrar som är i behov av samhällets stöd för att kunna leva ett gott liv. Nämndens verksamhet ska genom insatser till såväl enskilda som grupper kunna göra det möjligt att delta i samhällslivet, undvika isolering och kunna medverka i olika sammanhang utifrån sina förutsättningar.
Kommunfullmäktiges övergripande mål och Agenda 2030
Socialnämnden har valt att inte bryta ner kommunens övergripande mål till delmål. Dock har aktivitetsområden antagits på nämndsnivå.
Verksamheterna bryter ner målen och arbetar med aktiviteter på enhetsnivå. Agenda 2030 vävs in som en naturlig del i arbetet.
Skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping
I Falköpings kommun skapas det goda livet – det är tillsammans som ett hållbart samhälle utvecklas
Inom socialförvaltningen ligger fokus på att skapa ett socialt hållbart Falköping genom att verksamheten utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. I arbetet med att skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping ses samverkan som en viktig del. Samverkan behövs både internt och externt för att öka tryggheten för enskilda och säkra kvaliteten på de insatser som ges av förvaltningens verksamheter. Ett annat viktigt område för social hållbarhet är arbetet med tidiga och förebyggande insatser.
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Inom förvaltningen utforma likriktade arbetssätt och samverkansformer för långsiktigt insatsarbete och samordning utifrån den enskildes perspektiv. Den enskilde ska få rätt insatser på rätt sätt och insatserna i kommunens regi ska genomföras som en helhet. Utforma arbetssätt för systematisk samverkan där | En utredning avseende demensvårdens utveckling genomfördes under våren. Hösten 2023 hölls inom ramen för kommunfullmäktiges beredning för framtidens äldreomsorg dialoger med bland annat anhöriga, brukare och representanter för förvaltningens olika verksamheter. I såväl utredningen som dialogerna har behov av stärkt samverkan i äldreomsorgen och kring målgruppen äldre framkommit. Det kan handla om samverkan mellan olika professioner och verksamheter i förvaltningen, mellan förvaltningen och andra offentliga aktörer och mellan kommunen och civilsamhället. Till exempel lyfts behov av stärkt teamarbete kring brukare med demenssjukdom i ordinärt boende och en mer sömlös övergång mellan hemtjänst och äldreboende, vilket skulle kunna bidra till ett bättre stöd till enskilda och samtidigt en mer kostnadseffektiv äldreomsorg. En konkret åtgärd inom området är en samverkansgrupp kring geriatrik, demens, palliativvård och stroke mellan kommunal och regional primärvård som bildats. Ett specifikt uppdrag och en |
tätare dialog mellan olika yrkeskategorier förs. Förväntad effekt: Bättre förutsättningar för den enskilde att få en långsiktigt god hälsa och utveckling genom att hållbara lösningar skapas utifrån en tydlig förväntan på respektive yrkesroll/enhet. Snabbare insatser och tydlighet för den enskilde. Ökad tydlighet och ansvarstagande för förvaltningens verksamheter att koordinera insatser för att minimera risken att den enskilde bollas runt. | handlingsplan finns upprättade för denna samverkan. Planering pågår också för en tvärprofessionell arbetsgrupp inom demensområdet som kommer att startas upp till hösten. |
Utifrån inträffad avvikelse initierades hösten 2023 en satsning på kunskapshöjande insatser gällande äldre och alkohol. Behandlingspersonal och socialsekreterare från vuxenenheten, biståndshandläggare samt enhetschefer och arbetsledare från hemtjänst, inklusive privat utförare, har genomfört Socialstyrelsens webbutbildning på temat. En gemensam workshop hölls där tillfälle gavs till tvärprofessionella diskussioner. Deltagarna kom med inspel till gemensamma rutiner och lyfte de behov man ser. Berörda chefer har sedan arbetat vidare med åtgärder för att säkra att brukare med äldreomsorg och behov utifrån missbruk, riskbruk eller beroende får ett samlat stöd från förvaltningen. | |
Ny rutin för tidig samverkan mellan daglig verksamhet och anpassad skola har skapats och provats med gott resultat. Det sker även utökad samverkan mellan verksamheten och handläggare samt god man utifrån utredning inför insats. Förväntningar och roller mellan daglig verksamhet och privat assistans har förtydligats i ett dokument, vilket lett till färre diskussioner kring ansvarsfördelning. | |
En översyn som ska tydliggöra kommunens samlade arbete kring vräkningsförebyggande arbete och akuta boendelösningar har startats upp. Ett första gemensamt möte med kommunlednings- samt kompetens- och arbetslivsförvaltningen har hållits och en processkartläggning av nuläget har gjorts. Arbetet fortsätter under hösten. | |
En modell för familjeorienterat arbetssätt i familjer med missbruk har tagits fram genom tvärprofessionellt arbete mellan barn- och vuxenenheterna. Modellen är nu överlämnad till verksamheten som fortsätter arbetet med att ta fram processer och rutiner. Planen är att arbetssättet ska starta upp efter årsskiftet. |
En koordinator för det brottsförebyggande arbetet som sker i samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) tillsattes i mars och koordinatorn har börjat komma in i skolan. I samband med uppstart av tjänsten har det framkommit att det saknas kunskap såväl internt som externt om vad SSPF faktiskt är. Det har också konstaterats behov av att enas kring målgruppen så att rätt individer får del av arbetet, då många barn och unga behöver mer omfattande insatser. | |
En mycket viktig samverka är den mellan social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det är i dagsläget inte helt klart hur formerna för samverkan mellan förvaltningarna ska se ut framöver. När det gäller arbetssättet KRAFT och implementering som permanent verksamhet kommer ett förslag till beslut läggas fram för beslut i socialnämnden i oktober. Dock krävs finansiering. Nuvarande lokal för KRAFT sägs upp vid årsskiftet och verksamheten kommer troligtvis efter det att bedrivas i befintliga lokaler inom skolan. | |
Under 2023 anställdes en hemmaplanskoordinator. Uppdraget innebär att stärka handläggningsförfarandet i komplexa ärenden inom barn och unga samt främja samverkan internt mellan kommunens verksamheter. Syftet är att identifiera och använda gemensamma lösningar i stället för insatser hos externa parter. Arbetet har nu tagit fart och positiva tendenser går att se i form av att man bland annat har hittat nya sätt att samarbeta i enskilda ärenden. En individbaserad systematisk uppföljning (ISU) av de ärenden där hemmaplanskoordinatorn är involverad har inletts för att så småningom få underlag till mer djupgående analyser. Under 2025 planeras hemmaplanskoordinatorn även vara sammankallande för partssamverkan med regionen. | |
En Mini-Maria-mottagning har öppnats i samverkan med socialtjänsten i Falköping. Mottagningen är samlokaliserad med Rådgivningscentrum och riktar sig till ungdomar mellan 13 och 21 år som har frågor eller problem som rör alkohol, droger eller spel om pengar. |
Ett samarbete har även ingåtts med Resurscentrum Heder Skaraborg (RCH), dit såväl yrkesverksamma som enskilda kan höra av sig till. Som yrkesverksam kan RCH vara behjälpliga med riskbedömningar i hedersrelaterade ärenden eller fungera konsultativt. |
Tidiga insatser och förebyggande arbete
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Hitta lösningar som bidrar till en hållbar socialtjänst på sikt som ger möjlighet till långsiktiga, förebyggande eller tidiga insatser och trygghetsskapande arbete. Det kan handla om uppsökande verksamhet, råd- och stödverksamhet, riktade informationsinsatser eller insatser som motverkar ensamhet och isolering. Utveckla arbetssätt där det förebyggande perspektivet integreras såväl i öppna som | Inom äldreboende har nya administratörer utbildats i det nationella kvalitetsregistret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och fler planeras få utbildning även till hösten. Genom att använda kvalitetsregistret kan verksamheten få stöd i att förebygga negativa konsekvenser av demenssjukdomen. Med hjälp av ett annat kvalitetsregister, Senior Alert, sker förebyggande arbete kring fall, undernäring, trycksår och försämrad munhälsa. Utifrån hälso- och sjukvården utgör kvalitetsregistren en mycket viktig grund för att förebygga risker och verksamheten har börjat lyfta behovet av att stärka detta arbete även hos patienter i ordinärt boende med hemtjänst. |
Sedan ett par år tillbaka finns en rutin om att rehabpersonal gör hembesök hos alla patienter med nya beslut om kommunal primärvård. Syftet är att hitta sätt att arbete förebyggande. Verksamheten uppger att man inte ser så stora effekter av arbetssättet, även om det kan vara en fördel att känna till patienten om rehabinsats senare blir aktuellt. Utifrån svårighet att rekrytera rehabpersonal har det diskuterats att hembesöken kan vara en arbetsuppgift som kan prioriteras bort utan att det påverkar patientsäkerheten. |
biståndsbedömda insatser samt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Hur kan socialförvaltningen arbeta för att på bästa sätt minska framtida behov av individuella insatser? Förväntad effekt: Minskat behov av myndighetsutövning och möjlighet för fler att ta del av insatser utan biståndsbedömning. Ökad självständighet och minskat behov av insatser hos medborgare. | Beslut har fattats om att avveckla verksamheten med aktivitetssamordnare Senior 65+, detta då förvaltningen behöver vidta besparingsåtgärder och verksamheten inte är lagstadgad. Översyn sker nu kring hur fritidsverksamheten för äldre ska arbeta framöver för att nå målgruppen. Den så kallade Träffpunkten i Floby har redan tagits över av fritidsverksamheten. Vissa av de aktiviteter som bedrivits skulle eventuellt kunna fortsätta olika föreningars regi. |
1 april startades i samverkan med BVC på Odens vårdcentral ett hembesöksprogram i projektform. Projektet pågår till 1 januari 2028 och riktar sig till familjer som får sitt första barn eller sitt första barn i Sverige och där barnet är inskrivet på BVC Odens vårdcentral. Syftet med hembesöksprogrammet är att stärka föräldraskapet och långsiktigt förbättra barns fysiska och psykiska hälsa samt att skapa möjligheter att tidigt upptäcka familjer i behov av stöd. En första delutvärdering kommer att göras i oktober i år, men resultat i form av ökat deltagande på Familjecentralen hos de föräldrar som man träffat genom hembesök märks redan. | |
Rådgivningscentrum för vuxna som startades upp 2023 har nu varit i drift ett drygt år. Många aktiviteter för marknadsföring genomförs och man ser en stor inströmning av ärenden gällande våld i nära relation (VIR). Arbete framåt handlar om att sätta strukturen för gruppverksamhet och enskilda samtal. Rådgivningscentrum vuxen följs upp genom ISU och i uppföljningen har man kunnat se att verksamheten når nya målgrupper och personer med mindre komplex problematik än de som får del av biståndsbedömda insatser. Det planeras för en flytt av Ällagatans förebyggande verksamhet riktad till barn till Rådgivningscentrums lokaler. Risk- och konsekvensanalys inför denna är genomförd. | |
Ett förebyggande arbete riktat till ungdomar är besök på gymnasiet av budget- och skuldrådgivarna. De har varit på plats i skolans entréhall och haft dialog med elever om privatekonomi. Upplägget, som bland annat innebär en tavla över inkomster och utgifter likt den |
i TV-programmet Lyxfällan, har varit mycket populärt. Närvaron på skolan kommer att ske fortsatt och nu även inne i klasserna på undervisningstid. |
Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll
Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar
Skapa förutsättningar för ett attraktivare Falköping
Inom ramen för målet arbetar nämndens verksamheter med aktiviteter rörande brukarmedverkan och medborgarnas perspektiv på verksamheten.
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Arbete med aktiviteter som stärker brukares delaktighet och inflytande, till exempel brukarmedverkan vid anställningsintervjuer, brukarråd och annan uppföljning av brukarens syn på verksamheten. Förväntad effekt: Ökad brukarmedverkan. | Aktiviteter genomförs kontinuerligt av aktivitetssamordnare på särskilt boende i syfte att vända trenden av upplevd ensamhet. Ett vidare arbete framåt är att främja att aktiviteter hålls av omvårdnadspersonal då detta ökar hållbarhet på sikt. |
För att öka delaktigheten när genomförandeplaner skrivs inom hemstöd, så har personalen på en enhet börjat dokumentera på plats hos brukaren genom användning av iPads. Denna enhet använder planeringsverktyget IntraPhones modul för genomförandeplan, vilket är en förutsättning för att kunna dokumentera plan mobilt. Förutsättningar för att kunna fortsätta med detta på samtliga enheter i stället för att dokumentera plan i verksamhetssystemet Viva har utretts och lösningen kommer att breddinföras inom kommunens hemtjänst. | |
På äldreboenden hålls regelbundna brukarråd och anhörigträffar för att följa upp brukarundersökningen. | |
Vid rekrytering av ny personal har brukare inom funktionsnedsättning sedan tidigare deltagit vid intervjuer. Nu planeras för att de även ska vara delaktiga redan vid annonsering via citat i annons. |
Arbete med ”Ett självständigt liv” (ESL), inklusive studiecirklar på temat ekonomi, fortsätter inom funktionsnedsättning. Under hösten har platser även sålts till Tidaholm. | |
Att komma som barn och ungdom till socialtjänsten kan för många upplevas stressande. Under våren inreddes två samtalsrum; ett för barnsamtal och ett för samtal med ungdomar. Barn och ungdomar har varit delaktiga i utformningen och inredningen av dessa rum. Syftet är att det ska bli mer gemytligt att komma till socialtjänsten. Flera handläggare har återkopplat till enhetschefer att det är en helt annan känsla i dessa rum och att det blivit väldigt bra samtal. | |
I nya socialtjänstlagen betonas vikten av främjande och förebyggande arbete. En film om socialtjänstens lågtröskelverksamhet för barn och familj har tagits fram och lanserats, i syfte att marknadsföra möjligheten för familjer att få stöd utan biståndsbedömning. | |
En dialog har hållits inom området för hälso- och sjukvård, för att stärka delaktigheten i medicinska vårdplaner och omvårdnadsplaner. Genom detta arbete är förhoppningen att kunna ge en mer adekvat vård utifrån patientens behov. |
Mätbarhet mål 2 | 2022 | 2023 | 2024 | Trend |
Inflytande och tillräckligt med tid, andel positiva svar (brukarundersökning hemtjänst) | 78 | 76 | Helår | · |
Aktiviteter och känsla av ensamhet, andel positiva svar (brukarundersökning äldreboende) | 60 | 60 | Helår | · |
Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma, andel positiva svar (brukarundersökning funktionshinderomsorg) | 77 | e/t | Helår | · |
Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll
Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar
Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas
Inom målet följer socialnämnden upp aktiviteter för kompetensförsörjning och matchning av kompetens. Genom framgångsrikt arbete kring kompetensförsörjningen kan samhället som helhet gynnas och nämnden kan indirekt bidra till näringslivsutvecklingen.
Kompetensförsörjning och matchning av kompetens
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Hitta lösningar som bidrar till en stabil och långsiktig kompetensförsörjning. Exempelvis kan det handla om rekryteringsgrupp, karriärvägar, kompetensutvecklingsplan och kompetenshöjningar. Uppföljning av äldreomsorgslyftet ingår även under detta mål. | Inom flera verksamheter är rekryteringen en utmaning då de personer som söker tjänsterna saknar erforderliga språkkunskaper eller den utbildningsnivå som krävs för verksamheten. Svårigheten som identifierats ligger således inte i rekryteringsarbetet i sig, utan att matcha person med arbetsuppgift. |
Introduktion av nya timanställda inom äldreomsorgen tar i regel lång tid på grund av de brister som finns i såväl utbildning som språkkunskaper. Detta påverkar deras förmåga till självständigt arbete, eftersom verksamheten behöver bedriva rättssäker vård och omsorg. För att möta denna utmaning har enhetschefer inom äldreboende arbetat fram en gemensam semesterintroduktion, vilken fungerat bra och tagits emot positivt av vikarierna. Inom hemstöd har introduktionen anpassats mer efter varje individ och arbetsledare följer upp introduktionen. Ett behov av att ytterligare se över introduktionsrutiner har konstaterats. |
Förväntad effekt: Rätt kompetens på rätt plats som bidrar till en kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst av god kvalitet. | Inom äldreboenden diskuteras olika förslag för att identifiera vilka arbetsuppgifter som kräver en undersköterskas kompetens och vad som kan göras av en medarbetare utan denna utbildning. Vidare behöver arbetsuppgifter omfördelas till personer med rätt kompetens inom given budgetram. |
Inom äldreomsorgen startades en lärlingsutbildning som ett pilotprojekt hösten 2023 och de som gått denna blir klara i december 2024. Ytterligare en lärlingsutbildning inom ramen för Äldreomsorgslyftet kommer att startas i januari 2025. Medarbetare får möjligheten att studera på betald arbetstid och varva dagar i skolan med dagar på sin arbetsplats. Serviceassistenter har under året anställts både via Arbetsförmedlingen och via Connect. Serviceassistenterna arbetar måndag till fredag och deltar även i en utbildning på Lärcenter två eftermiddagar i veckan. Deras arbetsuppgifter inkluderar köks- och städuppgifter, servering av mat, socialt umgänge med de äldre samt enklare omvårdnadsarbete. Planen är att de successivt ska introduceras till mer omvårdnadsarbete, och att anställningen på sikt ska övergå från ett nystartsjobb till en timanställning. | |
Språkombud utbildades under hösten 2023 och dialog har skett för att börja tydliggöra vad som ska ingå i detta uppdrag. Ett exempel på arbetsuppgift är att förenkla språket i rutindokument. | |
Det har återigen uppmärksammats att det finns behov av att arbeta med konsekvenser av kulturkrockar inom äldreomsorgen för att arbetet ska ske mer enhetligt och alla ska förstå hur man behöver agera i olika situationer för att omsorgen och omvårdnaden ska fungera. | |
Inom funktionsnedsättning har arbete med kompetensinventering påbörjats genom ett möte med Mölndal, som tidigare gjort en liknande genomgång. Under våren har personalen inom verksamhet funktionsnedsättning fått skriva ner alla sina kompetenser för att få en helhetsbild av |
hur kompetenserna ser ut samt vad som kan behöva vidareutvecklas. Under hösten tittar verksamheten på hur man kan gå vidare med detta. | |
Ett antal socialsekreterare inom barn och unga ingick i våren i ett pilotprojekt avseende återhämtningstid. Genom en individuell överenskommelse med arbetsgivaren arbetade medarbetaren längre arbetsdagar vissa dagar i utbyte mot en flexledig dag varannan vecka. Utvärdering av projektet har visade att möjligheten till viss del skulle kunna bidra till att syftet att behålla personal uppfylls, men samtidigt konstaterades att det inte är ett arbetssätt som fungerar för alla. Man har beslutat att inte fortsätta med detta upplägg. | |
För legitimerad personal har flera utbildningar genomförts, både genom webbutbildningar framtagna av Socialstyrelsen och gemensamt upphandlade utbildningar på Campus Lidköping. Det är viktigt att ha rätt kompetens i organisationen på rätt plats för att resursoptimera verksamheterna. |
Mätbarhet mål 3 | 2022 | 2023 | 2024 | Trend |
Äldreomsorgslyftet - antal påbörjade och slutförda | 10 påbörjade 3 slutförda | 17 påbörjade 15 avslutade | Helår | · |
Andel anställda med formell kompetens inom myndighetsutövning barn och unga samt legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal *) | BoU 94% HSL 92% | BoU 95% HSL 89% | Helår | · |
*) HSL avser sommaren |
Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll
Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar
Kommunens organisation ska vara utvecklande och förnyande med en tillitsbaserad styrning
Verksamheterna är till för kommuninvånarna
Socialnämndens arbete inom målet fokuseras till aktiviteter för att stärka friskfaktorer hos medarbetare samt resursoptimering i verksamheterna.
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Att identifiera och stärka de stödjande och uppbyggande faktorerna i arbetslivet. Stödjande faktorer benämns även som friskfaktorer. Förväntad effekt: God arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro som bidrar till en attraktiv arbetsplats. | Pilotprojektet avseende återhämtningstid som nämns ovan under aktivitetsområdet kompetensförsörjning och matchning av kompetens utgör en satsning som också kan tänkas innebära en hälsofrämjande insats. Projektutvärderingen visade dock att upplägget inte gynnar alla medarbetare och hur det fungerar beror på livssituation. |
Verksamhet hälso- och sjukvård genomförde i april en så kallad HSL-dagar och det planeras nu för en dag i oktober. Två sådana dagar ska genomföras per år och temat för våren var självledarskap och teambuilding. Effekt av dessa dagar följs upp efter helåret. | |
Utöver de friskvårdsaktiviteter som finns att tillgå på kommunövergripande nivå genomför även förvaltningen olika aktiviteter. Exempel är walk and talk för att öppna upp till samtal kring olika ämnen som till exempel psykisk hälsa och budget- och skuldrådgivning, genomförande av suicidpreventiva dagen och tvärgrupper med bokcirklar inom verksamhet funktionsnedsättning för att underlätta samverkan och stärka kollegialt lärande. |
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Stärkt uppföljning som tar sin utgångspunkt i medarbetarnas kompetens och erfarenhet, till exempel dialogmöten. Förväntad effekt: Stärkt engagemang och motivation (känslan av att kompetens och erfarenhet tas på allvar bidrar till engagemang och motivation) Ökad känsla av delaktighet (arbetskultur som präglas av att medarbetarna är involverade och delaktiga) Bättre kunskap om de behov som verksamheterna ska möta. | Inom hemtjänsten fortsätter arbetssättet att basera planeringen samt följa upp den samma på vad medarbetarna faktiskt utför, det vill säga att arbetsledarens planering bygger på omvårdnadspersonalens bedömning av hur lång tid en insats tar. I den rapport som lämnats av revisionsbyrån Deloitte på uppdrag av kommunfullmäktiges beredning för framtidens äldreomsorg görs bedömningen att Falköpings kommun ligger långt framme i sitt sätt att baserat på tillit styra hemtjänsten. Samtidigt kan konstateras att det kvarstår en pedagogisk utmaning avseende att få alla medarbetare att förstå modellen. |
De uppföljningar utifrån ISU som pågår inom flera IFO-verksamheter har planerats med berörda medarbetare, som har stort inflytande över vilka variabler som ska registreras och följas upp. Syftet är att få kunskap om verksamheterna utifrån de frågor som professionen bedömer är viktigast. | |
Det råder ett ökat fokus på statistik för verksamhetsuppföljning utifrån vad chefer och verksamheter vill veta om t. ex insatser, aktualiseringar, volymer och utredningar. Kontinuerlig dialog förs kring detta. Arbetet syftar till att bättre kunna använda de informationsmängder som finns i framför allt verksamhetssystemet, men också offentlig statistik, för verksamhetsutveckling. |
Beskrivning och förväntad effekt | Uppföljning |
Hitta sätt att arbeta där personal arbetar så optimalt som möjligt utifrån givet uppdrag och den tid som finns. Men även hitta synergieffekter där lokaler, bilar och liknande används optimalt. Förväntad effekt: Resurseffektiv och hållbar verksamhet där både personal och resurser används på ett optimalt sätt för att uppnå verksamheternas mål. | Hemtjänsten arbetar med konstant resursoptimering utifrån sin veckouppföljning. Cheferna inom hemtjänst har mycket god kunskap om sin verksamhet och dess ekonomiska status, vilket är tack varje den resursoptimering som sker. |
Förändring har skett i bemanningsarbetet inom äldreboende, genom att resursförmedlingens administratörer som arbetar med att bemanna vid frånvaro har placerats ut till boendena. Det förväntas bidra till optimalt resursanvändande då administratörerna kommer närmare verksamheten. Man har också startat upp ett arbete med digitala informationstavlor på vissa enheter för att öka nyttjandet av obokad tid i schemat. Breddinförande inom verksamhet äldreboende planeras under hösten. | |
Uppföljningen av inköp samt tvätt- och kostbeställning inom äldreboende har fördjupats för att öka den ekonomiska hållbarheten kring dessa områden. Det har tydliggjorts vilka produkter som ska beställas och antalet personer som får beställa har begränsats. Arbetet har fått effekt i form av minskade kostnader för bland annat cirkulationstvätt. | |
Planering av verksamheten på ett korttidsboende med hjälp av IntraPhone kommer att starta upp under hösten. |
Resursoptimering avseende lokaler planeras under året genom samlokalisering av Rådgivningscentrum vuxen och den förebyggande verksamhet inom barn och familj som idag finns på Ällagatan. Uppsägning av lokalen på Ällagatan gäller från årsskiftet 2024/2025. | |
Inom hälso- och sjukvården ersätts bilar med cyklar i så stor utsträckning som det är möjligt. Man har också provat att flytta cyklar i förvaltningen som inte används så mycket där de varit placerade, dock har detta inte fått någon större effekt. | |
Möjligheten för legitimerad personal att få tillgång till digital planering för omvårdnadspersonal undersöks i syfte att kunna samordna besök med omvårdnadspersonalen. |
Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll
Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar
Strategier
Kommunens klimatstrategi förtydligar att alla verksamheter i Falköpings kommun ska hjälpas åt att genomföra strategin. Socialförvaltningen bidrar på olika sätt men den främsta aktiviteten är omställningen till fossilfria bilar.
Lika viktigt som att minska klimatpåverkan är det att anpassa till de klimatförändringar som sker. Dessa anpassningar handlar bland annat om att skydda människor och verksamheter mot de konsekvenser ett förändrat klimat kan medföra som exempelvis värmeböljor eller skyfall.
Aktivitet | Beskrivning | Förväntad effekt | Uppföljning |
Omställning av bilparken till fossilfria bilar. | En succesiv omställning sker efter hand som avtalen för bilarna löper ut. | Minskad klimatpåverkan. | Nämnden har beslutat att minska förvaltningens bilpark med två fordon. Minskningen sker genom att nya leasingbilar inte beställs när avtal går ut. Verksamheterna byter ut fossildrivna fordon till el succesivt enligt plan. |
Utökning av antalet elcyklar. | Minska biltransporter genom att i den mån det är möjligt ersätta biltransporter med elcykel/cykel. | Minskad klimatpåverkan. | Socialförvaltningens klimatväxlingsavgift har använts till inköp av fem elcyklar, till en sammanlagd kostnad av 120 000 kr, vilket |
motsvarar hela förvaltningens klimatväxlingsavgift. Cyklarna har placerats ut på centrala enheter, som har möjlighet att byta ut biltransporter mot resor med elcykel. Åtgärden inbär att förvaltningen minskar sitt bilkörande och ersätter det med transporter med elcykel i centrala Falköping. Det innebär att förvaltningen minskar sin användning av fossila bränslen och därmed också sina utsläpp. | |||
Beredskap för att möta effekter av klimatförändringarna. | Ta fram handlingsplaner/beredskapsplan med åtgärder som stärker förmåga att minska negativa hälsoeffekter för riskgrupper inom förvaltningens verksamheter. | Minskad risk för allvarliga konsekvenser av klimatförändringar i verksamheterna. | Arbetet med krigsorganisation/krisberedskap har påbörjats och en verksamhetsprioriteringsordning har tagits fram. Nästa steg är att säkra el, vatten och IT-leverans, vilket kan minska negativa hälsoeffekter |
för riskgrupper. Det görs tillsammans med SMS. |
Socialförvaltningen har arbetat fram en digitaliseringsplan som tydliggör förvaltningens arbete utifrån kommunens digitaliseringsstrategi.
Digitaliseringsplanen är ett levande dokument som revideras minst en gång per år, då utvecklingspunkterna i dokumentet är något som kan förändras och omprioriteras under året.
Exempel på pågående utvecklingspunkter är:
• Habiliteringsersättningsappen
• Schemalagd statistik i verksamhetssystemet
• Behörighetsregistrering i APPVA
• M365
Inom ramen för arbetsmarknadsstrategin fokuserar socialnämnden på samverkan med utbildningsanordnare och arbetsmarknadsverksamheter. Arbetet hänger samman med aktiviteterna under mål 3.
Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget.
En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheterna.
Detta kräver ett systematiskt arbete med mål– och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljningsprocessen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har.
Vid resultatredovisning presenteras bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden.
Kommunen redovisar också viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling.
Genom att skapa tillit och förtroende i styrkedjan kvalitetssäkras uppföljning och analys så att bästa möjliga underlag finns inför kommande beslutsprocesser.
Nämndens modell för uppföljningsarbete grundar sig på dialogbaserad uppföljning. Förvaltningens ekonomer och verksamhetsutvecklare träffar de olika verksamheternas ledningsgrupper tre gånger per år, och vid behov, för att ha en nära dialog kring verksamhetens progression. I dialogerna kopplas verksamheternas uppdrag och aktiviteter utifrån nationell styrning ihop med de lokala politiska målen. En gång om året sker även uppföljning av verksamheternas riskinventeringar kopplat till den interna kontrollen upp och kontrollplan för kommande år. Exempel på viktiga underlag för uppföljning är analys av avvikelser och synpunkter, statistikuppföljning, brukarundersökningar, registreringar i kvalitetsregister och uppgifter som lämnas in nationellt för öppna jämförelser.
För att tydligt visualisera planerade aktiviteter och uppföljning av dessa presenteras de i en matris för respektive aktivitetsområde under målen. Uppföljning sker under året utifrån varje aktivitets specifika rad. Syftet är att på ett snabbt och överskådligt sätt kunna följa utvecklingen kopplat till respektive aktivitetsområde i verksamhetsplanen.
Eftersom omfattningen av nämndens verksamhet främst bygger på enskildas behov är den till stor del svår att planera och även att prognostisera volymmässigt. Exempel på sådant som går att planera är antal platser på särskilt boende, volymen på egna HVB och vilka öppna verksamheter som ska finnas.
Analys av verksamhetsredovisning, jämfört med verksamhetsplaneringen för år 2024
Uppföljningen utgår från verkställda insatser, dygn och timmar inom de olika verksamheterna. Prognos för 2024 utgår från utfallet efter augusti.
När det gäller särskilt boende baseras budgeten vad gäller volym på 351 platser medan uppföljningen grundar sig på faktiskt verkställda beslut. Även verkställda dygn följs i denna verksamhet och prognosavvikelsen för det måttet kan bero på tid mellan in- och utflyttning samt att platser avsedda för permanent boende använts för korttidsboende. Rent ekonomiskt fördelas budgeten olika för platser avsedda för personer med demenssjukdom respektive somatisk problematik. Då personer med demensproblematik även bor på somatiska platser behöver verksamheten ibland bemanna utöver budget. Det samma gäller vid palliativ vård.
Verkställda beslut om hemtjänst är lägre till antalet än budget och antalet verkställda timmar totalt har minskat över tid. Dock ökar timantalet vad gäller delegerad hälso- och sjukvård, vilket behöver följas och analyseras framåt.
Inom verksamhet funktionsnedsättning är prognosavvikelserna efter andra tertialet små. Inom gruppbostad LSS har verksamheten på grund av svårare sjukdomar behövt bemannas utöver budget.
En ökning har skett inom hälso- och sjukvården, både vad gäller delegerade insatser och legitimerad personals ansvarsområde.
Minskningen av barnplaceringar har just nu planat ut, men utvecklingen bedöms gå åt rätt håll. 62 placeringar i snitt per månad januari till augusti 2024 kan jämföras med 76 placeringar i bokslut 2022.
Inom äldreomsorgen är det sannolikt att antalet personer med demensdiagnos kommer att öka. Förvaltningen ser över hur denna utveckling kan mötas framåt när det gäller personer i såväl ordinärt som särskilt boende.
En nettoökning av antalet beslut om daglig verksamhet LSS förväntas på sikt.
Inom den kommunala primärvården sker ett arbete för att se över möjliga utskrivningar av patienter. Effekter av det arbetet kan påverka utvecklingen framåt.
Ambitionen är att antalet externa placeringar ska minska genom arbete med bland annat hemmaplanslösningar. Det är av vikt att fortsatt följa typ av placeringar och aktivt arbeta för att mindre kostsamma alternativ i större utsträckning kan ersätta dyra externa placeringar.
En återkommande fråga för socialnämnden är dess bemanning med personal som har adekvat utbildning för att kunna utföra nämndens uppdrag på ett kvalitetssäkert sätt. Det är svårt för samtliga verksamheter att rekrytera personal, såväl tillsvidareanställda som timanställda.
När personal saknar utbildning, erfarenhet och i många fall kunskaper i svenska språket får det som konsekvens att introduktionstiden ökar, inte bara för den nyanställde utan också för verksamheten. När timanställda saknas medför detta övertid för övrig personal. Detta medför också mer tid för arbetsledning att lösa bemanningsfrågor under såväl kvällar som helger.
Arbetstidsdirektiv som infördes 2023-10-01 innebar inom äldreboende att 19 tillsvidaretjänster tillsattes. Den rörliga tiden, utöver budget, ligger på ungefär 39 tjänster. Utifrån detta pågår det en utredning för att se över hela arbetssättet och organiseringen inom äldreboende. På flera gruppbostäder inom verksamhet funktionsnedsättning har extra bemanning krävts på grund av sjukdom som inte rymts i ordinarie verksamhetsplanering. Bemanningen inom funktionsnedsättning och då särskilt assistansen de åtta första månaderna har varit ansträngd då det saknats timanställda vilken medförd övertid. Rehabenheten har anställt en rehabassistent för att avlasta kring bland annat administration då det är svårt att rekrytera fysioterapeuter.
Inom verksamhet hemstöd har sommaren löpt på enligt plan trots svårigheter med rekrytering inför sommaren och frånvaron har legat på det normala.
Inom verksamhet individ- och familjeomsorg sker flera förändringar på ledningsnivå. En ny verksamhetschef och tre nya enhetschefer tillträdde 1 augusti. Då trädde också ny organisation i kraft. Förändringar har gjorts i verksamheten gällande de tre enheterna som arbetar med barn och unga. Verksamheten har haft svårigheter att rekrytera på vakanta tjänster och behövt ta in externa konsulter, vilket innebär högre kostnader i förhållande till anställda socialsekreterare. Rekrytering gällande 1:e biståndshandläggare pågår.
Socialförvaltningens medarbetare är avgörande för förvaltningens framgång och det är av största vikt att arbeta med att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Inom socialchefsnätverket Skaraborg är kompetensförsörjning ett tema som fokuseras särskilt under 2024.
Attrahera och rekrytera
Som ett led i att rekrytera och behålla anställningsbar personal pågår ett ständigt arbete med att hitta och pröva nya ändamålsenliga arbetssätt och skapa positiva arbetsmiljöer för de yrkesgrupper som arbetar på förvaltningen. Vid intervju av potentiell ny arbetstagare lyfts personalförmåner och hur förvaltningen arbetar med nära ledarskap med såväl arbetsledare som chefer.
Socialförvaltningen arbetar på flera sätt med att synas i marknadsföringssyfte. Det sker bland annat via tidning, radio, sociala medier, storytellingfilmer och bussreklam. Vidare har annonsering genomförts på Högskolan i Jönköping via deras TV-skärm för att söka socialsekreterare till myndighetshandläggning för barn.
Det finns en särskild rekryteringsgrupp inom förvaltningen som bland annat ansvarar för rekryteringen av tim- och sommarvikarier inom äldreomsorgens verksamheter och verksamheten för funktionsnednedsättning. Rekryteringsgruppen har tagit fram ett årshjul som beskriver planerade aktiviteter under året för att göra det enkelt och tydligt vad som ska göras när. Gruppen samverkar även med arbetsmarknadsenheten, Connect och vuxenutbildning.
En aktivitet i årshjulet är rekryteringsträffarna för tim- och sommarvikarier som hålls löpande under året.
Förvaltningen har även 10 utsedda influencers som har ett särskilt uppdrag att marknadsföra kommunen som arbetsplats och hitta sin nästa kollega.
En viktig målgrupp för förvaltningen att attrahera är elever och studenter när de genomför praktisk arbetslivsorientering (prao), arbetsplatsförlagt lärande (APL), verksamhetsförlagt utbildning (VFU), lärande i arbete (LIA) och traineeprogram för studenter.
Förvaltningen erbjuder ungdomar i gymnasieåldern feriepraktik på sommarlovet. Feriepraktiken är ett bra sätt för unga personer att få prova på hur det är att arbeta inom vård och omsorg.
Ett annat sätt för den yngre generationen att få inblick och en utvecklande start i arbetslivet är att jobba i Ung Omsorg. Som anställd i Ung Omsorg bidrar man till att sätta guldkant i vardagen för de äldre på kommunens äldreboenden genom att skapa meningsfulla möten mellan generationer.
Utveckla och behålla
Ett viktigt led i att behålla medarbetare och tillvarata drivkraft och engagemang i organisationen är att det erbjuds löpande kompetensutveckling och utvecklingsmöjligheter.
Socialförvaltningens chefer lyfter vid medarbetarsamtalen behovet av kompetensutveckling på medarbetarnivå. Detta behov samlas in inom förvaltningens alla verksamheter och tillsammans med resultat från olika delar inom det systematiska förbättringsarbetet (avvikelsehantering,
egenkontroll, nationella uppföljningar och statistik med mera) stäms förvaltningens samlade utbildningsbehov av och en kompetensutvecklingsplan upprättas.
För exempelvis sjuksköterskor innefattar kompetensutvecklingsplanen olika webbutbildningar som ska göras och gemensamma utbildningar i Skaraborg via campus samt AST-utbildning för sjuksköterskor. AST står för akademisk specialisttjänstgöring och innebär att sjuksköterskor anställda hos oss kan läsa specialistutbildning inom ramen för sin tjänst. Även inom området avancerad vård i hemmet för sjuksköterskor finns behov av kompetensutveckling och är därför aktuellt.
Förvaltningen har samarbete med Lärcenter för uppdragsutbildningar inom exempelvis demens, psykiatri med mera
Via Omställningsfonden har utbildningsinsatser inom lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik, yrkessvenska, socialrätt med mera kunnat möjliggöras.
De senaste åren har förvaltningen även kunnat erbjuda personal inom äldreomsorgen möjlighet att utbilda sig på arbetstid med stöd av statsbidraget Äldreomsorgslyftet.
Ytterligare satsning är yrkesresan som är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för förvaltningens medarbetare. Yrkesresan är ett samarbete mellan SKR, Socialstyrelsen och regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) och flertalet av landets kommuner har valt att ansluta sig. Fem yrkesresor ska tas fram under avtalsperioden 2021–2028 och hittills har yrkesresan barn och unga lanserats.
Inom myndighetsutövning är en utmaning att möta de löneanspråk som personalen har, då de annars går vidare till en annan arbetsgivare som kan erbjuda högre lön. I de fall anspråket inte är möjligt att möta, så fokuserar förvaltningen på att få till ett positivt avslut för personalen, så att denne minns Falköpings kommun som en god arbetsgivare och därmed kan sprida detta vidare till kollegor och andra kontakter.
Analys av personalredovisning, jämfört med personalplaneringen för år 2024
Utifrån arbetet med ARUBA är det glädjande att se att flera medarbetare i organisationen har valt att söka tjänster internt och således stannar kvar och prövar nya utmaningar inom organisationen. Bland annat är det medarbetare inom individ- och familjeomsorgen som tar steget till chefstjänster. Detta visar på en god arbetsmiljö och en attraktiv verksamhet att vidareutvecklas i.
Däremot visar tabellen under personalplanering en bild som tyder på ännu större utmaningar i bemanningen än vad som prognosticerats. Det kommer därför krävas av verksamheterna att resursoptimera och fortsätta arbeta med att behålla befintlig personal under året.
Inom verksamhet hälso- och sjukvård ser verksamheten över såväl geografiska områden som arbetssätt för att på sikt kunna möta demografiska förändringar och personalbehov.
Inom verksamhet funktionsnedsättning ökar långsamt gruppen äldre över 68 år. Detta leder till ytterligare behov, när brukare drabbas av exempelvis frakturer, cancer eller stroke. Det kan i sin tur innebär ett förändrat bemanningsbehov och delvis förändrad organisation för att framöver kunna hantera omvårdnadsbehovet och ge tillräckligt stöd när brukare drabbas av sjukdom samtidigt som ordinarie verksamhet ska fortgå.
Budgetramförändring (tkr) | Flerårplan 2024 | KS § 71 Strategiska utvecklings medel | KS § 98 Budgetram förändring | Gällande budget 2024 | |
Socialnämnden | -957 700,0 | -850,0 | -16 710,0 | -975 260 | |
0 | |||||
Budgetram | -957 700 | -850 | -16 710 | 0 | -000 000 |
Ekonomiska resurser för år 2024
Kommunstyrelsen har beviljat strategiska utvecklingsmedel för projekt KRAFT som bedrivs i samverkan med barn- och utbildningsnämnden.
Kommunstyrelsen har också beviljat kompensation för ökade personalomkostnadsavgifter, förändrade kapitalkostnader och internhyresjusteringar.
Samtliga ramtillskott har fördelats ut på respektive verksamhet.
Riktade statsbidrag eller andra externa medel
Socialnämnden har sökt och erhållit riktade statsbidrag hos Socialstyrelsen för omställning till ny socialtjänstlag, äldreomsorgslyftet, bidrag för socialtjänstens hälso- och sjukvårdens beredskap samt HAB-ersättning.
Dessutom har bidraget för att säkerställa en god vård för och omsorg om äldre personer rekvirerats.
Analys av de ekonomiska förutsättningarna
Socialnämnden aviserade redan i underlaget till budgetberedningen i augusti 2023 och i verksamhetsplanen 2024–2026 om ekonomiska risker och osäkerheter i budgetramen. Det avsåg bland annat nya kostnader i form av IT- och licensavgifter, prisökningar avseende leasingavgifter för bilar och framför allt kostnader kopplat till nya regler för dygnsvila. Uppskattningen uppgick då till ett belopp i spannet 14 till 17 miljoner kronor. Prognosen per
april visade också på ett underskott, men efter augusti prognostiseras en positiv avvikelse på 650 tusen kronor.
Socialnämnden har initierat ett arbete för att hitta åtgärder som leder till en budget i balans under kommande år. Förslag till åtgärder har presenterades för nämnden av förvaltningen i slutet av mars och beslut om besparingsåtgärder har fattats i juni och augusti.
Ekonomisk redovisning för perioden
Resultaträkning
Nämndens utfall per augusti understiger budgeten med 11,1 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras av flera orsaker.
Dels har beslut om statsbidrag för sjuksköterskeverksamheten avseende bemanning kommit till förvaltningens kännedom i augusti. Dessa uppgår till 4,7 miljoner på helår 2024.
Lönepottens tilldelning i ramen inför 2024 var på 23,3 miljoner kronor, utfallet av löneöversynen blev hittills på 18,5 miljoner. Vårdförbundet är inte klara men uppskattar det till ytterligare 1,8 miljoner. Anledningen till att lönepotten var större än vad som troligen kommer delas ut beror till stor del på flera vakanta tjänster under lång tid och nya anställningar som anställts med 2024 års lönenivå. 2,2 miljoner finns kvar från föregående års lönepott och 1,8 miljoner i budget för övriga kostnader som i prognosen inte används.
Ersättningen från Försäkringskassan på 4,1 miljoner gällande assistansen har uteblivit i prognos för en månad som nu är uppbokad i delåret.
Analys av resultatet, i förhållande med budgeterat resultat för år 2024
Prognosen för helåret är försiktigt positiv, kostnaderna ökar senare delen av året framför allt inom IFO. För analys på verksamhetsnivå, se nedan.
Nämnden har utmaningar för att nå ekonomisk balans kommande åren. Besparingar om ett samlat belopp på 59 miljoner kronor har tagits fram av förvaltningen och presenterats för nämnden.
Verksamhetsredovisning
Analys av nämndens resultat per verksamhetsområde
Verksamhet äldreboende visar på ett underskott per augusti, som speglar prognosen på helår utifrån en nu periodiserad personalkostnadsbudget. Underskottet beror till största delen på ökade personalkostnader på grund av arbetstidslagens regler om dygnsvila.
Utfallet för verksamhetsområde hemstöd visar på ett överskott. Det är främst hemtjänst som genererar detta, men också boendestöd på grund av vakant tjänst där det är svårt att hitta rätt kompetens att rekrytera.
Inom funktionsnedsättning har sommaren inneburit fortsatta svårigheter med bemanningen, vilket medför ett oönskat överskott. Ersättningen från Försäkringskassan gällande assistansen har uteblivit i prognos för en månad som nu är uppbokad i delåret.
Individ- och familjeomsorgen har fortsatt höga placeringskostnader på grund av dyra placeringar som tillkommit och prognostiseras att fortsätta året ut. Ett aktivt arbete sker för att avsluta placeringar och erbjuda vård på hemmaplan i den mån möjligheter finns.
Biståndsenhetens kostnader har ökat för hemtjänst, dels på grund av ökad timkostnad, dels då fler hemtjänsttimmar beställts än vad som beräknats i budget.
Underskottet för verksamhet hälso- och sjukvård har minskat på grund av ett statsbidrag för sjuksköterskeverksamheten som avser bemanning. Beslut om bidraget kom i augusti på totalt 4,7 miljoner på helår. Samtidigt har
verksamheten haft höga konsultkostnader under året. Sista konsulterna avslutas i september. Kostnaderna för den delegerad hälso- och sjukvård har ökat på grund av ökade timkostnader och även ökat antal beställda timmar.
Analys av resultatet per verksamhetsområde, i förhållande med budgeterat resultat för år 2024
Inom verksamhetsområde äldreboende prognosticerar i princip samtliga boenden ett underskott jämfört med budget vilket beror på höga personalkostnader, framför allt under sommarmånaderna. För sommarvikarier krävs mer omfattande introduktioner och i den gruppen råder oftare brister i kompetens att utföra delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Kostnader för obokad rörlig tid befaras uppgå till mellan 3,0 och 3,5 miljoner kronor.
Inom verksamhetsområde hemstöd prognosticeras ett litet överskott vid årets slut. Kommunala utförare av hemtjänst visar ett plus beroende på en hög timersättning. Motsatsen råder för trygghetslarm, där det varit stora problem vid införandet av nytt nyckelsystem som medfört merkostnader. Nattpatrullen har haft högt tryck på nya ärenden och extrabemanning har krävts. Boendestöd visar också ett överskott vid årets slut, vilket beror på att det är svårt att rekrytera med rätt kompetens till vakant tjänst.
Funktionsnedsättning prognosticerar en positiv avvikelse på 4,4 miljoner kronor. Avvikelsen är fördelad inom verksamhetsområdet.
Prognosen för hälso- och sjukvård avviker negativt från budget med 3,8 miljoner kronor.
Prognosen för individ- och familjeomsorgen är negativ i förhållande till årsbudgeten och avvikelsen är hänförlig till placeringskostnader.
Det förväntas vara fortsatt brist på utbildad personal inom nämndens samtliga områden. Detta gäller både för 2024 och på längre sikt.
Om projektet med nya lokaler för daglig verksamhet ställs in så kommer det att bli svårt att få plats med den nettoökning av beslut som finns i prognoserna, 5 per år.
Alla områden jobbar aktivt för att hålla nere kostnaderna.
Investeringsredovisning
Analys av nämndens investeringar för år 2024
Investeringar för året har bestått i inköp av datorer, ett växthus till ett av nämndens LSS gruppbostäder och möbler till konferensrum Megaliten på Ranliden.
Xxxxxx av nämndens investeringar, i förhållande med budgeterade investeringar för år 2024
Inköp av datorer sker löpande efter en plan för utbyte. Dock har det varit fördröjningar i leveranserna beroende på problem hos leverantör.
Återstående inköp under året avser datorer och möbler.
Politiska uppdrag under år 2024
Höjning av habiliteringsersättningen
Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att ta fram underlag gällande en höjning av habiliteringsersättningen.
Uppdraget lämnades till socialnämnden i augusti och planering för genomförande pågår.
Tidsplan sätts när planering enligt ovan har gjorts.
TJÄNSTEUTLÅTANDE | 1 (3) | |
2024-09-16 SN 2024/00190 |
Kompletterande beslutanderätt för tjänstepersoner, 2024-10-01 - 2026-12-31
1 Socialnämnden beslutar att förordna enhetscheferna Xxxx Xxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx, förste socialsekreterarna Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxx samt handläggarna vid socialjouren Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxx till beslutsfattare då nämndens beslut inte kan avvaktas gällande
• beslut om att begära biträde av Polismyndigheten/Kriminalvården för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande, 43 § 1 st, p. 2 LVU
• beslut om att begära biträde av Polismyndigheten för att genomföra beslut om skyddat boende eller om en omedelbar sådan insats, 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende.
2 Förordnandet gäller perioden 2024-10-01 – 2026-12-31 eller, om förändringar sker dessförinnan, till dess frågan om förordnande beslutas på nytt.
3 Socialnämnden beslutar att återkalla tidigare beslutat förordnande avseende före detta enhetscheferna Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx, tidigare förste socialsekreterare Xxxx Xxxxx samt handläggare vid socialjouren Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxx Xxxxx och Xxxxxx Xxxxxxx.
I 43 § 1 st. p. 2 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns stöd för att förordna namngiven tjänsteperson att besluta om begäran om biträde av Polismyndigheten/Kriminalvården för att genomföra besluta om vård eller omedelbart omhändertagande enligt LVU i de fall nämndens beslut inte kan avvaktas.
Socialförvaltningen | Socialförvaltningen
Xxxxxx Xxxxxxx | Förvaltningsjurist | | xxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0000-00 00 00
xxxxxx@xxxxxxxxx.xx | xxx.xxxxxxxxx.xx | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744
2 (3)
Detsamma gäller enligt 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende.
Den förordnade beslutanderätten effektiviserar arbetet och tillser att det alltid finns behöriga beslutsfattare. Enhetschef och förste socialsekreterare leder det löpande arbetet gällande barn och unga och är därför lämpliga beslutsfattare. För att kunna effektivisera arbetet inom den kommungemensamma socialjouren behöver beslutanderätt i dessa ärenden även ges till socialjourens handläggare.
Förordnanden är personliga och gäller därför endast namngivna personer.
Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas.
Beslutet att förordna namngivna ledamöter som beslutsfattare anses inte i sig ha sådan påverkan på ett barns rättigheter att en särskild barnkonsekvensanalys behöver genomföras.
Av 10 kap. 4 § socialtjänstlagen (SoL), framgår att många beslut med stöd av LVU och lagen om placering av barn i skyddat boende inte får delegeras till tjänsteperson. Däremot finns det i 43 § 1 st, p. 2 LVU respektive 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende stöd för att förordna ledamot och/eller tjänsteperson att i fall då nämndens beslut inte kan avvaktas besluta om begäran om biträde av Polismyndigheten/ Kriminalvården för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande enligt LVU samt beslut om placering av barn i skyddat boendet eller omedelbar sådan insats. Syftet är att det alltid ska finnas någon som är beslutsbehörig att tillgå.
Förordnanden är personliga och gäller därför endast namngivna personer.
Socialnämnden har tidigare, utöver ordförande samt förste och andre vice ordförande, förordnat enhetschef och förste socialsekreterare på barn och ungaenheten respektive enheten för insatser till barn samt handläggare vid socialjouren, samtliga namngivna, som beslutsfattare när det gäller begäran om biträde av Polismyndigheten/Kriminalvården för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU samt beslut om placering av barn i skyddat boende eller omedelbar sådan insats.
För att effektivisera arbetet och tillse att det finns behöriga beslutsfattare i samband med semesterperioder, klämdagar och så vidare finns behov av att förordna ett antal beslutsfattare. Enhetschef och förste socialsekreterare arbetsleder det löpande arbetet vilket gör dem lämpliga som beslutsfattare i aktuell fråga.
På kvällar, nätter och helger handlägger den kommungemensamma socialjouren akuta ärenden. Beslutanderätt behöver därför även ges till socialjourens handläggare.
En omorganisation gällande förvaltningens arbete med barn och unga har genomförts. På enheten barn och unga utredning och enheten barn och unga
3 (3)
familjerätt och placering har nya enhetschefer tillträtt. På barn och unga utredning har även ny förste socialsekreterare tillträtt. Medarbetare på socialjouren har slutat och nya har tillträtt. Nya förordnanden behöver därför beslutas och tidigare förordnanden återkallas för medarbetare som har slutat sina tjänster
Finansiering och ekonomiska konsekvenser
Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas.
Beslut enligt såväl LVU som lagen om placering av barn i skyddat boende har stor inverkan på barns liv. Däremot anses inte den förordnade beslutanderätten påverka barn på sådant sätt att en barnkonsekvensanalys behöver genomföras.
• Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, 2024-09-16
Xxxxxx Xxxxxxx, förvaltningsjurist Xxxx Xxxxxxxxx, verksamhetschef Xxxx Xxxx Xxxxxxx, enhetschef Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx, enhetschef
Xxxxxxx Xxxxxx, förste socialsekreterare Xxxx Xxxxxx, förste socialsekreterare
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx, förste socialsekreterare Kommungemensam socialjour
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxx
Xxxxxx Xxxxxxx Förvaltningsjurist
TJÄNSTEUTLÅTANDE | 1 (1) | |
2024-09-19 SN 2024/00005 |
Verksamhetsinformation till socialnämnden
Xxxxxx Xxxxxxx, förvaltningsjurist, informerar om lagstiftningen gällande sekretess och xxx.
• Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, 2024-09-19
Xxxxx Xxxxxx Nämndsekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE | 1 (4) | |
2024-09-16 SN 2024/00191 |
Ändring av föreskrifter om avgifter och ersättning för personer med insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att:
1 Anta ändring av föreskrifter om avgifter och ersättning för personer med insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2 Ändringen ska gälla från och med 1 januari 2025 och ersätter kommunfullmäktiges beslut den 29 november 2021 § 131.
Företaget Deloittes genomlysning år 2024 visade på att Falköping har låga avgiftsintäkter. Ett uppdrag och en arbetsgrupp bildades för att genomföra en omvärldsbevakning kring avgifter samt komma med förslag till förändringar. Jämförelser har gjorts med riket, liknande kommuner och Skaraborgs kommuner. En uppräkning har gjorts utifrån 2025 års prisbasbelopp och konsumentverkets referensvärde för levnadskostnader.
Falköping skiljer sig framför allt när det gäller taxan för hemtjänst, personlig vård. En insats som tillgodoser fysiska, psykiska och sociala behov.
Exempel på hjälp är på- och avklädning, att tvätta sig, förflyttning, hjälp med att äta och dricka, tillreda mindre måltider mm. Avgiften för att få dessa behov tillgodosedda är 324 kr/månad oavsett hur stort eller litet hjälpbehovet är. Merparten av Sveriges kommuner har en timtaxa eller en nivåindelad taxa som antingen utgår från beviljad tid per månad eller antalet besök i veckan. Avgiften beräknas därefter utifrån varje individs avgiftsutrymme upp till maxtaxan.
Nivåindelad taxa för insatsen hemtjänst, personlig vård.
En nivåindelad taxa är mer fördelaktigt för kommuninvånarna än en timtaxa. Avgiftsintäkterna blir något mindre i förhållande till om kommunen skulle övergå till en timtaxa.
Förslaget är en nivåindelning i tre steg som utgår från beviljade tid samt en procentuell andel av maxtaxan (2642:-) för år 2025.
• Nivå 1, 40 % av maxtaxan, 1057 kr/månad, (0-10 tim/månad).
2 (4)
• Nivå 2, 70 % av maxtaxan, 1849 kr/månad, (11-30 tim/mån).
• Nivå 3, 100 % av maxtaxan, 2642 kr/månad, (31 tim och mer).
Trygghetslarm
En installationsavgift införs om 500 kr för insatsen trygghetslarm för att täcka underhållskostnader. Installationsavgiften är en engångsavgift som läggs utanför maxtaxan.
Avgiften för trygghetslarm till makar/sambos höjs från 194 kr/månad till 291 kr/månad, vilket innebär att makar/sambos betalar för 1,5 trygghetslarm.
Måltider
Avdrag för enstaka måltider upphör att gälla på särskilt boende. Frånvaroavdrag kommer endast ske för heldagsmåltid vid frånvaro som överstiger 24 timmar.
Hälso- och sjukvård
Avgiften för kommunal hälso-och sjukvård höjs från 324 kr/månad till 400 kr/månad.
Städavgift
Avgiften för flyttstäd inom särskilt boende höjs från 700 kr till kommunens självkostnad för 4 timmars städning vilket motsvarar 1220 kr.
Företaget Deloitte genomförde år 2024 en genomlysning av äldreomsorgen vilket bl.a. visade på att Falköping hade väsentligt lägre avgiftsintäkter än andra kommuner.
En arbetsgrupp bestående av biträdande socialchef, utredare, ekonomihandläggare och ekonomer har gjort jämförelser och kommit fram till att Falköping sticker ut när det gäller insatsen hemtjänst, personlig vård. En insats som tillgodoser fysiska, psykiska och sociala behov.
Avgiften för insatsen är en månadskostnad på 324 kr/månad oavsett hur stort eller litet hjälpbehovet är. Få kommuner i riket har en avgift som är så låg.
Merparten av Sveriges kommuner använder en timtaxa alternativt en nivåindelad taxa för hemtjänst, personlig vård. Beräkningar har genomförts och förslaget är att kommunen övergår till en nivåindelad taxa.
• Nivå 1, 40 % av maxtaxan, 1057 kr/månad, (0-10 tim/månad).
• Nivå 2, 70 % av maxtaxan, 1849 kr/månad, (11-30 tim/mån).
• Nivå 3, 100 % av maxtaxan, 2642 kr/månad, (31 tim och mer).
En installationsavgift införs för trygghetslarm för att täcka personalkostnader vid installation samt underhållskostnader för borttappade larmknappar, byte av armband mm. Avgiften är en engångsavgift om 500 kr som läggas utanför maxtaxan. Avgifter för trygghetslarm när det gäller makar/sambos har tidigare delats. Nytt förslag är att makar/sambos betalar för 1,5 trygghetslarm. En höjning från 194 kr/månad till 291 kr/månad.
Matavdrag görs inom särskilt boende för enstaka måltider vilket kräver administration. Nytt förslag är att avdrag för enstaka måltider upphör att
3 (4)
gälla på särskilt boende. Frånvaroavdrag kommer endast ske för heldagsmåltid vid frånvaro som överstiger 24 timmar.
Inskrivningar i kommunal hälso- och sjukvård ökar och kommunen ligger lågt i kostnad i förhållande till andra kommuner. Nytt förslag är att avgiften för kommunal hälso- och sjukvård höjs från 324 kr/månad till 400 kr/månad.
Flyttstädning är obligatoriskt när den enskilde avlider eller flyttar från ett särskilt boende. Bostaden ska enligt hyreskontraktet lämnas väl rengjord. Merparten av all flyttstäd utförs av lokalvården.
I socialnämndens beslut den 11 september 2006 § 131 finns information om att ta ut en avgift om 700 kr. Avgiften har inte förändrats sedan dess och förvaltningen föreslår att avgiften ska regleras i den kommunala författningssamlingen och höjas till kommunens självkostnad för 4 timmars städning vilket motsvarar 1220 kr.
En övergång från en låg månadskostnad till en nivåindelad taxa kommer att medföra högre kostnader för de kommuninvånare som har få insatser och ett högt avgiftsutrymme. En nivåindelad taxa är till mer fördel för den enskilde. Kommuninvånare som idag betalar maxtaxa kommer inte märka av någon skillnad. Fler kommuninvånare kommer att uppnå maxtaxa.
Hur många som kommer att få en höjd avgift eller betala maxtaxan beror på den enskildes avgiftsutrymmet, vilket är svårt att beräkna.
Finansiering och ekonomiska konsekvenser
Utifrån de förslag som lämnats är förvaltningens bedömning att intäkterna från avgifterna kommer att öka och vara bättre anpassade till de självkostnader som förvaltningen har.
• Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, 2024-09-16
• Reviderad föreskrift för Avgifter och ersättning för personer med insatser enligt Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
• Föreskrifter om avgifter och ersättningar enligt socialtjänstlag,
hälso och sjukvårdslag och LSS, antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2021 § 131
• Beslut SN § 131, 2006-09-11
Xxx Xxxxxxxx, biträdande socialchef Xxxxx Xxxxxxxxx, utredningssekreterare
4 (4)
Xxxxx Xxxxxxxxx Utredningssekreterare
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
KS 2021/453
Föreskrifter om avgifter och ersättningar för personer med insatser enligt socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslag och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2021 § 131 Gäller från och med 1 januari 2022
Innehåll Sida
1. Lagar och utgångspunkter 2
2. Kommunens självkostnad 4
3. Förbehållsbelopp 4
4. Xxxxxxxxxxxxxxx 00
5. Avgift för hemtjänst m.m. inom maxtaxa och högkostnadsskydd 12
6. Avgifter utanför maxtaxa och högkostnadsskydd 16
7. Avgift för familjerådgivning 18
8. Avgifter för stöd- och hjälpinsatser för vuxna 19
9. Ersättningar utanför maxtaxa och högkostnadsskydd 19
10. Föräldrars ersättningsskyldighet vid placering av barn och ungdomar. 19
11. Avgiftsbefrielse vid frånvaro. 20
12. Inträde eller utträde under pågående kalendermånad 20
13. Avgiftsbeslut, delegation och överklagande 21
14. Debitering av avgifter m.m 22
15. Ändring av avgift 22
16. Omräkning av belopp 23
17. Särskild prövning 24
Bilagor… 25
1. Lagar och utgångspunkter
1.1 Kommunala angelägenheter enligt Kommunallag (2017:725)
Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 5 § ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.
Avgiften får inte enligt 2 kap. 6 § Kommunallagen överstiga kommunens självkostnad. Självkostnadsprincipen innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaden för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Enligt kommunallagen 2 kap. 3 § ska kommunen behandla sina medlemmar lika, och vid fastställandet av avgift ska hänsyn tas denna likställighetsprincip, om det inte finns skäl för något annat.
1.2 Avgifter enligt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Grunder för avgifter framgår av SoL 8 kap. Avgifter.
Enligt 8 kap. 1 § SoL framgår att ”Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehållet av den som på grund av missbruks av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Socialnämnden ska även arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning.”
Det högsta belopp för ersättning för uppehälle som kommunen får ta ut vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär enligt 8 kap. 1 § SoL första stycket, framgår av 6 kap. 1 § Socialtjänstförordningen.
Kommunen har enligt 8 kap. 2 § SoL möjlighet att för ”familjerådgivning, verksamhet för barn och unga enligt 5 kap. 1§ som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, föräldrautbildning inför adoption, hemtjänst, dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5
§ andra stycket eller 7 § tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer.”
Av 6 kap 2-3 §§ Socialtjänstförordningen (2001:937) framgår föräldrars skyldighet enligt 8 kap. 1 § andra stycket SoL att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna, och att det bestäms enligt samma grunder som om det gällde att bestämma betalningsskyldighet för var och en av dem enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken.
Finns speciallagstiftning (bl.a. SoL och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL) som begränsar avgiftsuttaget ska de reglerna tillämpas i stället för självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen.
I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 8 kap. 3–9 §§ SoL. I detta inryms även avgifter för kommunal hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller kap. 14 1 § HSL, och förbrukningsartiklar enligt 12 kap. 6 § HSL
Utdrag från 8 kap. 1–9 §§ SoL, och 17 kap. § 8 HSL framgår av bilaga 1.
1.3 Avgifter enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS
Grunder för avgifter framgår av LSS 18-21 §§, Avgifter m.m.
Utgångspunkten är att stöd och service som ges enligt LSS ska vara avgiftsfri. Av 21 § LSS framgår att kommunen inte får ta ut någon avgift för de insatser som ges enligt LSS i andra fall än de som anges i 18-20 §§.
Av 18 § LSS framgår att ”Av den som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigad att få assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning”. Det innebär att kommunen kan uppbära den enskildes ersättning för de timmar som kommunen utför åt Försäkringskassan.
Enligt 19 § LSS får ”skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter…tas ut av den som har hel allmän ålderspension, hel sjukförsäkring eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer.”
”Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader” och ”Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov.” Enligt 6 § förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska här även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt.
Föräldrar till barn och ungdomar under 18 år och som inte bor i föräldrahemmet är skyldiga att i skälig omfattning bidra till kommunens kostnad för omvårdnaden. 20 § LSS anger att ”Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.”
Enligt 5 § förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller föreskrifterna i 6 kap. 2 - 4 §§ socialtjänstförordningen (2001:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader.
Utdrag från 18-21 §§ LSS , samt 5-6 §§ förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår av bilaga 1.
2. Kommunens självkostnad
Kommunens självkostnad beräknas för varje verksamhetsområde med ledning av det senaste årets bokslut. Här angivna avgifter är beräknade inom ramen för kommunens självkostnad.
3. Förbehållsbelopp
Med förbehållsbelopp menas det belopp som den enskilde ska ha rätt att behålla av sina egna medel innan avgift får tas ut för hemtjänst, boendestöd, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård.
Vid LSS-insatser ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 § LSS). Omvårdnadsinsatser enligt LSS är avgiftsfria, men i anslutning till en insats får skäliga avgifter tas ut för bostad, fritidsaktiviteter samt kulturella aktiviteter.
Hänsyn måste tas till att det ska finnas tillräckliga medel för den enskildes personliga livsuppehälle och behov av mat, kläder, dagliga resor, fritidssysselsättning, tandvård och läkarvård.
Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp, vilket i sin tur är uppdelat på en schabloniserad del och en individuell del.
Den enskildes minimibelopp och bostadskostnad är den enskildes förbehållsbelopp.
3.1. Beräkning av förbehållsbelopp i Falköpings kommun
Förbehållsbeloppet fastställs årligen utifrån de i socialtjänstlagen angivna kriterierna. Av bilaga 2 framgår grundbeloppen och uträkning i aktuellt års prisnivå. I följande beskrivs de grunder som gäller för fastställande av förbehållsbeloppet.
3.2. Minimibeloppet
3.2.1. Schablonbeloppet
Schablonbeloppet ska enligt 8 kap. 7 § alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
• 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller
• 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.
Schablonbeloppet ska täcka normalkostnader för följande poster livsmedel, alla måltider
kläder och skor, fritid, hygien förbrukningsvaror dagstidning, telefon
möbler och husgeråd hemförsäkring hushållsel
resor tandvård
öppen hälso- och sjukvård, samt läkemedel
Schablonbeloppet ska aldrig behovsprövas, utan utgörs av ett lägsta belopp.
Schablonbeloppet ska endast minskas enligt de i lagen angivna förutsättningarna. Med makar/sambor avses inte sammanboende släktingar, så som mor och dotter eller två syskon. Sammanställning av schablonbeloppet och de ingående posterna framgår av bilaga 2.
3.2.2. Individuell del
3.2.2.1. Höjning av schablonbeloppet
Kommunen ska höja schablonbeloppet i skälig omfattning om nedanstående kriterier inträffar samtidigt.
• När den enskilde har ett varaktigt behov av ett högre belopp på grund av särskilda omständigheter. Med varaktighet menas att behovet minst ska förekomma större delen av ett år.
• När behovet avser ett inte oväsentligt högre belopp än schablonbeloppet. Med ett inte oväsentligt högre belopp avses en merkostnad per månad på lägst 200 kr utöver schablonbeloppet.
• När behovet avser en sådan levnadsomkostnad som faller in under begreppet ”normal levnadskostnad”.
Vanligtvis behöver kommunen således ej höja schablonbeloppet vid tillfälliga extrainkomster eller regelbundet återkommande små extrakostnader.
Exempel på situationer när det kan finnas skäl att höja schablonbeloppet är följande.
• Fördyrad kostnad för en post som anges i schablonbeloppet.
• Fördyrad kostnad för den färdiglagade mat som erhålls genom kommunen för enskilda som har hemtjänstinsatser i ordinärt eller särskilt boende, vid korttidsvistelse och dagverksamhet (dagvård).
• Kostnad till följd av funktionshinder.
• Yngre funktionshindrades särskilda behov (t.ex. högre matkonsumtion eller andra tillräckliga medel för den enskildes personliga livsuppehälle).
• Kostnad för god man.
För att kompensera yngre funktionshindrades behov höjs schablonbeloppet med 10 % för personer under 65 år. Beloppet utgör lägst en tolftedel av
• 1,4902 gånger prisbasbeloppet per månad för ensamstående, och
• 1,2592 gånger prisbasbeloppet per månad för makar och sambor.
Den enskildes kostnad för god man ska medföra att schablonbeloppet höjs med detta belopp. Enskilda kan ha kostnad för god man vid följande tillfällen.
• Tillgångar som överstiger två prisbasbelopp, eller
• Inkomster efter avdrag enligt inkomstskattelagen som överstiger två prisbasbelopp.
Uppgifter om den enskildes kostnad för god man kan inhämtas från kommunens överförmyndarmyndighet.
Person som på grund av bristande förmåga att själv tillreda mat och beviljats matdistribution eller matbistånd (på kommunens matservering för äldre och funktionshindrade) kompenseras för sina merkostnader för att kunna ges tillgång till den färdiglagade maten.
Schablonbeloppet höjs med mellanskillnaden mellan matpriset och den beloppspost som finns avsatt för mat/livsmedel i schablonbeloppet.
Kostnaden för distribution av maten påverkar inte schablonbeloppet eftersom den kostnaden ligger inom ramen för hemtjänstavgiften och maxbeloppet.
Höjningen av schablonbeloppet på grund av matdistribution/matbistånd framgår av bilaga 2.
3.2.2.2. Minskning av schablonbeloppet
Kommunen får minska schablonbeloppet endast om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i schablonbeloppet (i 8 kap. 7 § andra stycket SoL) därför att:
• kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet
• kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende eller
• posten tillhandahålls kostnadsfritt.
Schablonbeloppet får inte minskas med motivering att den enskilde under en viss månad ej har kostnader för en post i schablonbeloppet.
I Falköpings kommuns äldreboenden tillhandahålls förbrukningsvaror, vissa hygienvaror, hushållsel, linne, husgeråd, säng och nattduksbord samt möbler i gemensamma utrymmen. Socialnämnden ska årligen med tillämpning från den 1 januari göra en beräkning och fastställande av de poster som den enskilde inte har någon kostnad för i äldreboendet.
Minskningen av schablonbeloppet i äldreboende på grund av avdrag för poster som den enskilde inte har någon kostnad för framgår av bilaga 2.
3.3. Bostadskostnad
Den enskildes faktiska bostadskostnad är en del av förbehållsbeloppet. Endast bostadskostnad för en bostad per hushåll läggs till förbehållsbeloppet, den bostad där man rätteligen ska vara folkbokförd.
Makar/sambor delar lika på bostadskostnaden. Vid boende i särskild boendeform får endast bostaden i denna särskilda boendeform läggas till förbehållsbeloppet.
Uppgifter om bostadskostnad hämtas från Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan för person som har bostadstillägg/bostadsbidrag. Övriga lämnar själva uppgift om hyra i samband med inkomstförfrågan.
Den som trots påminnelse inte lämnar uppgift om bostadskostnad och kommunen inte heller har uppgift från Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan beräknas bostadskostnaden till 0 kr per månad.
I de fall bostadskostnaden inte följer av en avtalad hyra eller fastställd årsavgift följer kommunen Pensionsmyndigheten/Riksförsäkringsverkets föreskrifter för beräkning av bostadskostnad för bostadstillägg/bostadsbidrag, Se vidare i PFS 2018:10, bilaga 3.
3.3.1. Bostadskostnad i hyreslägenhet
Bostadskostnad för hyrd bostad är den avtalade hyran inklusive uppvärmningskostnader och med tillägg av avgifter som obligatoriskt ingår i den avtalade hyran eller fastställda årsavgiften. Därtill kan tillkomma kostnader för bostaden som kan vara uppvärmning av bostaden, vattenförbrukning i bostaden, bostadens andel i sophämtning och för varmvatten.
Kostnad för hushållsel räknas inte som bostadskostnad.
3.3.2. Bostadskostnad i bostadsrätt
Bostadskostnad för en bostad i en bostadsrätt är den fastställda årsavgiften inklusive uppvärmningskostnader med tillägg av avgifter som obligatoriskt ingår i den avtalade hyran eller fastställda årsavgiften. Därtill kan tillkomma kostnader för bostaden som kan vara uppvärmning av bostaden, vattenförbrukning i bostaden, bostadens andel i sophämtning och för varmvatten.
Kostnad för hushållsel räknas inte som bostadskostnad.
Den som har en bostadsrätt får som bostadskostnad också räkna med 70 % av räntor på lån för förvärv av bostadsrätten under förutsättning att bostadsrätten vid tidpunkten för förvärvet har satts i pant på ett sådant sätt att den vid bristande betalning kan tas i mät för skulden.
3.3.3. Bostadskostnad vid fastighetsinnehav
För ett eget småhus som är inrättat som ett en- eller tvåfamiljshus räknas följande bostadskostnad.
• 70 % av räntor på det i fastigheten nedlagda upplånade kapitalet, efter avdrag för räntebidrag
• 70 % av tomträttsavgäld
• fastighetsskatt
• uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader såsom vatten, sotning, renhållning, försäkring och avgift för vägsamfällighet.
För eget småhus på lantbruksenhet som är inrättat som bostad för en eller två familjer räknas kostnader som hör till bostadsfastigheten.
Med bostadsfastighet avses bostadsbyggnad inklusive kringliggande tomt. Från kostnaderna ska dras eventuella hyresintäkter. För flerfamiljshus (mer än två lägenheter) tillämpas Skattemyndighetens bestämmelser.
3.3.4. Bostadskostnad i särskild boendeform
För permanent boende vid särskilda boendeformer i Falköpings kommun tas hyra ut enligt hyreslagens bestämmelser. Vid inflyttning i särskild boendeform tas hyra ut från och med den dagen bostaden ställts till förfogande enligt beslut och varar fram till uppsägningstiden löpt ut.
Skyldigheten att erlägga hyra för hela uppsägningstiden ut kan efter överenskommelse upphöra tidigare om ny hyresgäst enligt beslut tillträder bostaden eller om bostaden ska disponeras för upprustning.
Hyrorna i kommunens särskilda boendeformer fastställs i särskild ordning efter förhandling och avtal mellan hyresvärd och hyresgäst (via förhandlingsordning med Hyresgästföreningen).
• Hyra i särskild boendeform begränsas till att högst uppgå till vad som framgår som skälig bostadskostnad för särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 27 § Socialförsäkringsbalken.
• I de fall hyreslagens bestämmelser inte är tillämpliga vid boende i en särskild boendeform, inkl. särskilt boende i elevhem och familjehem utan vård och behandling och stöd- och omvårdnadsboende för vuxna med missbruksproblematik, för personer 18 år eller äldre uttas avgift på högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.
För korttidsvistelse (avlösning, växel- och korttidsvård) i en särskild boendeform uttas ingen hyra eller boendeavgift.
Av bilaga 2 framgår grundbeloppen och uträkning i aktuellt års prisnivå.
3.3.5. Jämkning av dubbel bostadskostnad
Vid inflyttning i särskild boendeform kan den enskilde få dubbel bostadskostnad innan tidigare hyresavtal upphört. Avser enbart enskilda med bostadskostnad för hyreslägenhet. Enskilda med bostadsrätt eller egen fastighet medges inte jämkning med dubbla bostadskostnader då en del av värdet för bostaden/fastigheten avses kunna täcka eventuella merkostnader.
Om den enskilde inte har råd att betala dubbla bostadskostnaden görs en prövning om ersättning för hyreskostnad av tidigare bostad eller nedsättning av hyran i det särskilda boendet för de merkostnader den enskilde har utöver förbehållsbeloppet. Sådan ersättning eller nedsättning kan normalt beviljas i högst 4 månader.
Vid prövning av ersättning/nedsättning tas hänsyn till den enskildes inkomster och förmögenhet. Xxxxx tillgångar i form av nettoinkomster efter hänsynstagande till förbehållsbelopp (efter avdrag för bostadskostnad) och förmögenhet överstigande ett prisbasbelopp vid tidpunkt före beskedet om inflyttning till särskild boendeform medges inte jämkning med dubbla bostadskostnader.
Jämkning med dubbla bostadskostnader sker med stöd av Lag om vissa kommunala befogenheter, SFS 2009:47, 2 kap.§ 6, Stöd till boende.
4. Avgiftsunderlag
Avgiftsunderlaget beräknas utifrån bestämmelserna i 8 kap 4 § Socialtjänstlagen.
Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelat med lika belopp per månad.
Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.
Dessutom ska bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, boendetillägg och bostadsbidrag anses som inkomst. Vissa inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige räknas in, till exempel utländsk inkomst.
Förmögenhet påverkar inte avgiftsunderlagets storlek. Däremot påverkar förmögenhet möjligheten att få nedsatt avgift som kompensation för dubbla boendekostnader.
Handikappersättning räknas ej som inkomst. Vid beräkning av behovet utöver minimibeloppet ska hänsyn tas till att en del utgifter kan finansieras via handikappersättningen.
Skatten beräknas enligt gällande skattelagstiftning. Skatteavdrag för kyrkoavgift görs om den enskilde är medlem i trossamfund och betalar sin avgift via skattsedel. Om kyrkoavgiften skiljer inom kommunen beräknas den genomsnittliga avgiften.
4.1. Beräkning av avgiftsunderlag för makar och sambor
I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Detta gäller endast sammanboende som är gifta (inklusive registrerade partner). Underhållsavtal mellan makar saknar betydelse för beräkning av avgiftsunderlaget. För sambor beräknas inkomsterna var för sig, då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet dem emellan.
Övriga sammanboende, t ex syskon eller föräldrar och vuxna barn räknas som ensamstående när den avgiftsgrundande inkomsten fastställs.
4.2. Överskott av kapital från försäljning av egen bostad
Överskott i inkomstslaget kapital beräknas utifrån de uppgifter som legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt, för senast möjliga beskattningsår, som har fattats före den period som avgiftsunderlaget avser. Överskott från försäljning av fastighet eller bostadsrätt för eget boende dras av och inberäknas inte i kapitalinkomster.
4.3. Den som saknar egen inkomst
Avgiftsunderlaget ska beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen. Barn och ungdomar som saknar egna inkomster saknar därmed också avgiftsunderlag och blir därmed ej heller betalningsskyldiga innan den dag de fyller 19 år.
4.4. Förälders ersättningsskyldighet vid placering av barn och ungdomar
För barn och unga under 18 år tar kommunen ut ersättning av föräldrar för vissa omkostnader. Enligt SoL 8 kap. 1 § 2 samt enligt 20 § LSS, är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden när deras barn under 18 år vårdas i ett annat hem än det egna. Med begreppet ett annat hem än det egna jämställs såväl familjehem som bostad med särskild service för barn och ungdomar samt korttidshem.
Föräldrar har enligt föräldrabalken underhållsskyldighet för sina barn och är försörjningsskyldiga till dess barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skola, dock längst till barnet fyller 21 år.
När den unge fyllt 18 år upphör föräldrarnas ersättningsskyldighet till kommunen. Kommunen kan alltså inte ta ut ersättning under återstoden av gymnasietiden. Föräldrarna har istället en direkt underhållsskyldighet enligt föräldrabalken gentemot den unge, för dennes omkostnader om han eller hon fortfarande går i skola. Ungdomar som inte längre går i skolan när de fyller 18 år betraktas som vuxna, varvid föräldrarnas underhållsskyldighet upphör.
4.5. Insamling av uppgifter
Uppgifter om pensioner och bostadsstöd inhämtas huvudsakligen från Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan.
Uppgifter kan även hämtas från Skatteverket. Skatteverket ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders del i kommunens kostnader för vård av barn. (Förordning 2010:1716).
Uppgifter som ej kan erhållas från dessa myndigheter och övriga uppgifter inhämtas via inkomstförfrågan till den enskilde och dennes make/maka/sambo.
Socialnämnden förbehåller sig rätten att inhämta uppgifter som behövs för handläggningen av ett ärende och vid behov om så medges kontrollera till kommunen inlämnad inkomstförfrågan med berörd myndighet.
5. Avgift för hemtjänst m.m. inom maxtaxa och högkostnadsskydd
5.1. Maxtaxa och högkostnadsskydd
Enligt 8 kap. 5 § SoL får den enskildes avgifter för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter för kommunal hälso- och sjukvård, per månad högst uppgå till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet.
Detta omfattar i princip samtliga vård-, omvårdnads- och serviceinsatser som kommunen ger äldre- och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Av bilaga 2 framgår grundbeloppen och uträkning i aktuellt års prisnivå.
5.2. Hemtjänstavgift m.m.
Med hemtjänst avses insatser oavsett boendeform, d.v.s. både ordinärt och särskilt boende. I hemtjänstbegreppet inberäknas följande insatser.
Till grund för bestämningen av hemtjänstavgift ligger en bestämning av insatsform. Avgifterna för insatser i avsnitt 5.2 läggs samman varje kalendermånad och den enskilde betalar för varje beviljad insats som högst upp till avgiftstaket, en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet.
5.2.1. Hemtjänst i ordinärt boende
Serviceinsatser är insatser för att klara det ”dagliga livet”, praktisk hjälp så som skötsel av bostaden, städning, tvätt, inköp, ärenden och ledsagning. Xxx även benämnas hemliv. Fönsterputs är en särskild insats som betalas separat.
• Avgift per timma för serviceinsatser fastställs till en tolftedel av 0,093 x prisbasbeloppet. Serviceinsatser betalas för antalet utförda timmar per kalendermånad.
Fönsterputsning sker som mest två gånger per år och betalas för varje tillfälle .
• Avgift per tillfälle för fönsterputsning i ordinärt boende/serviceboende: Fastställs till en tolftedel av 0,093 x prisbasbeloppet.
Personlig omvårdnad är insatser för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov, så som att få hjälp med att äta och dricka samt tillreda vissa måltider, på- och avklädning, förflyttning och promenader, bryta isolering och att känna trygghet. Xxx även benämnas personlig vård.
• Avgift per månad för personlig omvårdnad fastställs till en tolftedel av 0,0678 x prisbasbeloppet.
Matdistribution innefattar leverans av huvudmål (lunch) färdiglagad mat. Tillredning av övriga måltider ingår som del i personlig omvårdnad.
• Matdistribution fastställs till en trettiondedel av 0,006 x prisbasbeloppet för varje distribuerad måltid. Avgift betalas för antalet utförda matdistributioner per kalendermånad.
Mat betalas separat enligt särskild taxa (utanför maxtaxa inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp).
Avlösning av anhöriga i hemmet är en särskild hemtjänstinsats.
• Avlösning upp till 12 timmar per månad är avgiftsfri. Outnyttjade timmar kan inte överföras mellan månader. Avlösning utöver 12 timmar per månad betalas inom personlig omvårdnad.
Trygg hemgång är en särskild hemtjänstinsats med rehabiliterande inriktning upp till 14 dagar i den enskildes ordinära bostad vid hemgång från sjukhus.
• Trygg hemgång är avgiftsfri.
För personer med psykiska funktionsnedsättningar som beviljas bistånd för boendestöd erläggs avgift för boendestöd i stället för hemtjänstavgift.
5.2.2. Hemtjänst i särskilt boende
Särskilda boendeformer används som ett samlande begrepp för särskilt boende och bostäder med särskild service. Särskilda boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 § SoL avser särskilt boende för huvudsakligen personer 65 år och äldre, men även yngre personer kan beviljas detta. Xxxxxx med särskild service för personer med funktionshinder avser särskilt boende för personer med funktionsnedsättning som är 64 år och yngre enligt 5 kap. 7 § SoL.
För hemtjänst i särskilt boende ingår samtliga insatser av hemtjänst i form av service och personlig omvårdvårdnad, samt kommunal hälso- och sjukvård, och trygghetslarm i den avgift som uttas.
Avgift per månad för hemtjänst i särskilt boende fastställs till en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet.
5.2.3. Avgift för makar/sambor
Både för makar och sambor beräknas avgift individuellt även om de bor i samma bostad. Om två sammanboende personer har hemtjänst betalar de var för sig sin avgift i förhållande till den insats var och en har. För gemensamma insatser i hushållet (service) betalar normalt vardera maken/makan/sambon hälften var av avgiften. Övriga insatser betalas av den som får insatsen.
Således ska biståndsbeslut gälla den av makarna/samborna som är i behov av hemtjänstinsats, och avgift ska betalas av den som erhåller insatsen i proportion till insatsens omfattning.
I de fall den ena maken/makan eller sammanboende bor i ett äldreboende och den andra maken/makan eller sammanboende bor kvar i den gemensamma bostaden ska kommunen försäkra sig om att den hemmavarande inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation (SoL 8 kap. 6 §). Om det behövs kan nedsättning av hemtjänstavgiften göras för den som bor i äldreboendet för att den hemmavarande maken/makan eller sambon ska ha medel kvar motsvarande förbehållsbeloppet (minimibeloppet samt bostadskostnaden).
Avgiftsnedsättningen beräknas så att makarna/samborna tillsammans har medel motsvarande var sitt minimibelopp och var sin bostadskostnad vid äldreboendet respektive ordinära boendet/servicelägenheten.
5.2.4. Trygghetslarm
Trygghetslarm består av en anordning för den enskilde brukaren varifrån larm kan förmedlas till personal för åtgärdande. Den enskilde abonnerar på insatsen då trygghetslarmet är tillgängligt dygnet-runt.
Avgift per månad för trygghetslarm i ordinärt boende/serviceboende: Fastställs till en tolftedel av 0,0813 x prisbasbeloppet för ensamstående och en tolftedel av 0,04065 x prisbasbeloppet per person för makar/samboende.
5.2.5. Kontaktperson
I särskilda fall kan (ej kvalificerad) kontaktperson beviljas för vuxna 20 år eller äldre enligt socialtjänstlagen för socialt stöd och som hemtjänstinsats. Vid beviljade av kontaktperson inom ramen för LSS uttages ingen avgift.
Avgift per månad för kontaktperson: Fastställs till en tolftedel av 0,0678 x prisbasbeloppet.
5.2.6. Korttidsvistelse
Avgiftstaxan ska tillämpas för hemtjänstinsatser vid korttidsvistelse inom kommunens särskilda boendeformer. Med tillfälligt boende avses boende där det ges insatser i form av korttidsvård/omvårdnad, växelvård/omvårdnad, avlösningsinsats och motsvarande med tidsbegränsad vistelse och rehabilite- rande inriktning.
Avgift per dygn vid korttidsvistelse i särskilt boende för rehabilitering, växelvård eller avlösning: Fastställs till en trettiondedel av avgiftstaket.
Mat betalas separat enligt särskild taxa (utanför maxtaxa inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp).
Rum med viss möblering upplåts utan någon hyreskostnad.
5.2.7. Dagverksamhet
Avgiftstaxan ska tillämpas vid biståndsinsats i form av dagverksamhet (dagvård). Till grund för bestämningen av avgift vid dagverksamhet ligger en avgift per närvarodag. Dagverksamhet betalas för antalet närvarodagar per kalendermånad.
Dagverksamhet (dagvård):
Avgift per närvarodag för den vård, omvårdnad, träning/rehabilitering och socialt stöd som den enskilde erhåller vid dagverksamheten: Fastställs till en trettiondedel av 0,02025 x prisbasbeloppet. Dagverksamhet betalas för antalet närvarodagar per kalendermånad.
Mat vid dagverksamheten betalas separat enligt särskild taxa (utanför maxtaxa inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp).
Resor till och från dagverksamhet betalas enligt särskild taxa (utanför maxtaxa inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp).
5.2.8. Avgift för boendestöd
Med boendestöd avses i huvudsak bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den som är beviljad boendestöd betalar följande avgift.
Avgift per månad i ordinärt boende och psykosocial dagverksamhet. Fastställs till en tolftedel av 0,0678 x prisbasbeloppet.
Avgift för hemtjänst, trygghetslarm, korttidsvistelse, kommunal hälso- och sjukvård och annat särskilt beslutat bistånd betalas utöver avgift för boendestöd.
5.2.9 Kommunal hälso- och sjukvård
Avgift för kommunal hälso- och sjukvård uttages av person som skrivits in i kommunal hälso- och sjukvård. Inskrivning sker enligt särskilt beslut.
Person som bedöms ha behov att ta emot sjukvårdande insats av kommunal sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast ska skrivas in i kommunal hälso- och sjukvård. Bedömning inför eventuell inskrivning räknas som utredningsinsats.
Inskrivning gäller också om sjukvårdsinsatsen ges av person till vilken sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast enligt ovan delegerat (överlåtit) rätten att svara för insatsen.
Av den person som är 20 år eller äldre och inskriven i kommunal hälso- och sjukvård uttages en avgift per månad. Utredningsinsatsen är kostnadsfri. För barn och ungdom under 20 år uttas ingen avgift.
Avgift per månad för kommunal hälso- och sjukvård: Fastställs till en tolftedel av 0,0678 x prisbasbeloppet.
6. Avgifter utanför maxtaxa och högkostnadsskydd
6.1. Matavgifter
Matavgift uttages som en separat avgift inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp för den mat som erhålls för boende i kommunens särskilda boende för äldre och funktionsnedsatta eller andra hem eller stöd- och omvårdnadsboende för vuxna, samt vid korttidsvistelse eller för besökare vid dagverksamhet. I ordinärt boende uttas även matavgift vid matdistribution eller mat serverad istället för matdistribution vid dagcentral/dagaktivitet.
Matavgifter enligt ovanstående fastställs av socialnämnden och är årligen kopplade till förändringar i prisbasbeloppet med tillämpning från och med den 1 januari, som en avgift enligt kommunallagen. Matavgifterna får högst uppgå till kommunens självkostnad för den färdiglagade maten och gäller för följande verksamheter vid följande måltider.
Gällande matavgifter och xxxxxxxxxx till förbehållsbelopp framgår av bilaga 2.
6.1.1. Matavgift vid särskilt boende/
Erhållande av heldagsmåltider för boende i särskilt boende eller andra hem eller stöd- och omvårdnadsboende för vuxna omfattar frukostmål, lunch/middags-mål, kvällsmål och mellanmål. Avgift för heldagsmat erläggs som en månadsavgift eller dagavgift vid kortare boendetid.
Vid bortovaro under hel dag görs avdrag för heldagsmåltid. Vid bortovaro från boendet under del av dag medges avdrag för respektive måltid, frukost, lunch/middag och kvällsmål. Respektive måltid ska i föreskriven tid vara avbeställd från kostenheten/köket.
Avgift per månad för heldagsmåltid fastställs till en tolftedel av 0,886 x prisbasbeloppet, vilket delas med 30 dagar för att ange dagsmåltidspriset. Med utgångspunkt från dagsmåltidspriset gäller följande måltidspriser vid avdrag för frånvaro:
Frukost 23,4% av dagsmåltiden
Lunch/middag 43,3% av dagsmåltiden Kvällsmål 33,3% av dagsmåltiden
För mellanmål medges inget avdrag.
Livsmedel för speciella medicinska ändamål, s.k. särnärprodukt, ersätter helt eller delvis vanlig mat och används när risk för undernäring föreligger.
Ordinarie matavgift debiteras även när särnärprodukt ersätter vanlig mat.
Anhöriga eller andra besökare till boende i särskilt boende betalar självkostnadspris för mat som ges via kommunen.
6.1.2. Matavgift vid korttidsvistelse SoL
I samband med en aktivitet enligt SoL eller LSS i form av korttidsvistelse tas det ut en avgift för den mat som serveras.
Avgift per månad för heldagsmåltid vid korttidsvistelse enligt SoL (inkl. växelvård och avlösning) fastställs till en tolftedel av 0,886 x prisbasbeloppet, vilket delas med 30 dagar för att ange dagsmåltidspriset. För enstaka måltider tas avgift ut enligt följande fördelning.
Frukost 23,4% av dagsmåltiden Lunch/middag 43,3% av dagsmåltiden Kvällsmål 33,3% av dagsmåltiden
6.1.3. Matavgift vid korttidsvistelse LSS
Avgift för måltider vid korttidsvistelse enligt LSS fastställs enligt följande. Frukost fastställs till en trettiondedel av 0,0126 x prisbasbeloppet.
Lunch fastställs till en trettiondedel av 0,0189 x prisbasbeloppet. Mellanmål fastställs till en trettiondedel av 0,0126 x prisbasbeloppet. Kvällsmål fastställs till en trettiondedel av 0,0189 x prisbasbeloppet.
Betalning görs för det antalet måltider som erhålls under månaden.
6.1.4. Matavgift vid dagverksamhet
I samband med en aktivitet enligt SoL eller LSS i form av dagverksamhet (dagvård och daglig verksamhet) tas det ut en avgift för den mat som serveras under varje närvarodag.
• Vi dagverksamhet enligt SoL (dagvård) fastställs avgiften till en trettiondedel av 0,038 x prisbasbeloppet. Betalning görs för det antalet måltider som erhålls under månaden.
• Vid dagverksamhet i form av daglig verksamhet enligt LSS fastställs avgiften till en trettiondedel av 0,03234 x prisbasbeloppet. Betalning görs för det antalet måltider som erhålls under månaden.
6.1.5. Matavgift vid matdistribution
För erhållande av huvudmålet (lunch) vid matdistribution inom hemtjänst i ordinärt boende/serviceboende tas det ut en avgift för varje levererad portion.
Fastställs till en trettiondedel av 0,038 x prisbasbeloppet. Betalning görs för det antalet portioner som erhålls under månaden.
6.2. Avgift för resor till dagverksamhet
Inom ramen för den enskildes förbehållsbelopp uttages en separat avgift för de resor som den enskilde företar för besök i kommunens dagverksamhet (dagvård och daglig verksamhet). Gällande avgiftsgrunder framgår av bilaga 2.
• Avgift uttages för resa till och/eller från dagverksamhet (dagvård) per närvarodag. Fastställs till en trettiondedel av 0,02025 x prisbasbeloppet. Betalning sker för antalet närvarodagar per kalender-månad upp till ett maximalt belopp som fastställs till en tolftedel av 0,097 x prisbasbeloppet.
För personer som är berättigade till insatsen daglig verksamhet enligt LSS uttas en avgift för resor till och från daglig verksamhet. Det avser resor som utförs av annan i yrkesmässig trafik.
• Avgiften fastställs till en trettiondedel av 0,3323 x prisbasbeloppet.
6.3. Avgift för transport av avlidna
Sveriges kommuner och landsting har i cirkulär 2005:52 ”Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna”, gjort en redogörelse för hur lagstiftningen skall tolkas. Cirkuläret finns i bilaga 5.
Där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar, i kommunens särskilda boendeformer och i viss hemsjukvård, ansvarar kommunen för att den avlidne transporteras till och förvaras i bårhus till dess stoftet kan överlämnas till de anhöriga för kistläggning. Kommunens ansvar upphör när detta har skett.
Anhöriga, närstående eller annan som ordnar med begravningen kan givetvis välja att själva ta över ansvaret och beställa transport till bårhus. I detta fall uppstår ett avtalsförhållande och ett betalningsansvar direkt mellan dödsboet och transportören, utan att kommunen berörs. Kommunens ansvar upphör när kroppen på de anhörigas uppdrag lämnas ut till transportören.
Kommunen har enligt bestämmelserna i Hälso- och sjukvårdslagen rätt att ta ut avgift i samband med omhändertagande av avlidna. Avgiften ingår inte i den kommunala maxtaxan för äldreomsorg. Det är dödsboet som skall betala denna avgift.
Avgift för transport av avlidna ska av kommunen tas ut av dödsboet i de fall kommunen ansvarar för transporten. Avgiftens storlek blir den samma som den avgift kommunen blir debiterad av entreprenören för transporttjänsten.
Den entreprenör som anlitas av kommunen för uppgiften ska fakturera kommunen.
7. Avgift för familjerådgivning
Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal ge hjälp att bearbeta problem och konflikter i par- och familjerelationer.
Vid familjerådgivning uttages en avgift som fastställs till en tolftedel av 0,03296 x prisbasbeloppet per besök, redan vid första besöket.
8. Avgift vid stöd- och hjälpinsatser för vuxna
För stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär får kommunen ta ut ersättning för uppehället av den (ej barn) som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård och behandling vid hem för vård eller boende, familjehem, vuxenboende och liknande. Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär i övrigt medför inget kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren.
• Den ersättning som kommunen tar ut vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär för vuxna uppgår till högst 80 kronor per dag.
Detta är en ersättning för uppehälle vars summa fastställs i 6 kap 1 § Socialtjänstförordningen. Om enskild inte betalar fastställd ersättning kan kommunen söka talan om ersättning hos Förvaltningsrätten. Detta regleras enligt 9 kap 3 § SoL och går således inte vidare via kommunens ekonomisystem till inkassobolag.
För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut en skälig ersättning. Avgift ska betalas av den enskilde då denne uppbär bistånd i form av boende genom socialtjänsten som inte innebär ett socialt kontrakt (andrahandskontrakt).
• Den ersättning som kommunen tar ut för stöd- och hjälpinsatser vid hem som i huvudsak tillhandahåller boende uppgår till en trettiondel av 0,08571 x prisbasbeloppet. Ersättningen avser täckning av dygnskostnad.
9. Ersättningar utanför maxtaxa och högkostnadsskydd
9.1 Habiliteringsersättning vid daglig verksamhet
I förarbetena till LSS framgår att kommuner rekommenderas att lämna viss ersättning till deltagare i daglig verksamhet, i form av en
habiliteringsersättning, även kallad HAB-ersättning. Ersättningen ska ses som en stimulans till deltagande i de dagliga arbetsuppgifterna inom daglig verksamhet.
För deltagande i daglig verksamhet enligt LSS fastställs habiliteringsersättningen till en trettiondedel av 0,03234 x prisbasbeloppet. Ersättning lämnas för antalet närvarodagar under en kalendermånad.
10. Föräldrars ersättningsskyldighet vid placering av barn och ungdomar.
Förälderns ersättningsskyldighet till kommunen räknas fram enligt bestämmelser som framgår i 6 kap 2-4 §§ Socialtjänstförordningen, där det framgår att ersättningsbeloppet bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma betalningsskyldighet för var och en av dem enligt 19 kap socialförsäkringsbalken.
Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får högst uppgå till vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 18 kap 20 § socialförsäkringsbalken,.
Socialnämnden upprättar ett avtal med föräldrarna. Riktlinjer för beräkning av underhållstöd framgår av Sveriges kommuner och landstings cirkulär 2006:54. Riktlinjer och rutin för beräkning framgår av bilaga 6.
Beslutet om ersättningsskyldighet fattas av ansvarig handläggare i enlighet med delegationsordningen. Beslutet kan inte överklagas som förvaltningsbesvär (SoL kap 16 § 3).
11. Avgiftsbefrielse vid frånvaro
11.1. Avgiftsbefrielse av hemtjänstavgift
Avdrag för avgiften för hemtjänst i särskilt boende görs vid frånvaro med 1/30del av avgiften gånger antalet dagar med frånvaro under kalendermånaden.
Avdrag för hemtjänstavgifter i ordinärt boende (personlig omvårdnad och kontaktperson), kommunal hälso- och sjukvård och avgift för boendestöd görs enbart för hel kalendermånad utan insats.
För trygghetslarm görs inget avdrag vid frånvaro.
För avgifter där betalning sker utifrån närvaro (serviceavgift, avgift för matdistribution, dagverksamhet och fönsterputs) görs inget avdrag vid frånvaro.
11.2 Avgiftsbefrielse för övriga avgifter
För övriga avgifter utanför maxtaxan inom ramen för förbehållsbeloppet görs följande avdrag vid frånvaro.
För matkostnad görs avdrag vid frånvaro med 1/30-del av månadsavgiften från och med första frånvarodagen till och med dagen före återkomsten. Särskilt avdrag vid avbeställning av enstaka måltid.
För matavgifter där betalning sker utifrån närvaro (avgift för matdistribution, dagverksamhet och korttidsvistelse) görs inget avdrag vid frånvaro.
Hyra eller hyresavgift i särskild boendeform dras inte av vid frånvaro.
12. Inträde eller utträde under pågående kalendermånad
12.1. Hemtjänstavgift vid in- eller utträde
Vid in- eller utträde under pågående kalendermånad beräknas avgiften för hemtjänst i särskilt boende för motsvarande del av månaden, 1/30-del av avgiften gånger antalet dagar under kalendermånaden.
För hemtjänstavgifter i ordinärt boende (personlig omvårdnad, matdistribution och kontakt-person), dagverksamhet, trygghetslarm och kommunal hälso- och sjukvård och avgift vid boendestöd betalas hel månadsavgift oberoende när in- och utträde sker under en kalendermånad.
Vid dödsfall debiteras hemtjänstavgifter till och med dagen för dödsfallet.
12.2. Övriga avgifter vid in- eller utträde
För övriga avgifter inom ramen för förbehållsbeloppet gäller följande vid in- eller utträde från insats.
Vid in- eller utträde under pågående kalendermånad beräknas matavgift för motsvarande del av månaden, 1/30-del av avgiften gånger antalet dagar under kalendermånaden.
13. Avgiftsbeslut, delegation och överklagande
Avgiftssättning är ett beslut som fattas av socialnämnden. Enligt socialnämndens delegationsordning kan beslutanderätten delegeras till en handläggare.
Avgiftsbeslutet innefattar delbeslut om avgiftsunderlag, förbehållsbelopp, hemtjänstavgift m.m., det som omfattas av beslut enligt SoL 8 kap. 4–9 §§. Alla delbeslut sammanfattas i avgiftsbeslutet.
Avgiftsbeslutet ska delges och förses med en besvärshänvisning enligt förvaltningslagens bestämmelser. Förvaltningslagens bestämmelser om kommunikation ska också tillämpas. De uppgifter om den enskilde som inhämtas från annan, t.ex. försäkringskassans/pensionsmyndighetens datasystem, ska kommuniceras med den enskilde i samband med inkomstförfrågan.
Det individuella avgiftsbeslutet kan överklagas genom förvaltningsbesvär enligt SoL 16 kap. 3 § om det är beslut enligt SoL 8 kap. 4–9 §§. Det avser beslut om avgifter för hemtjänst, boendestöd, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård, korttidsvistelse samt hyresavgift där hyreslagen inte är tillämplig. Prövningen gäller både beslutets laglighet och lämplighet.
Den enskilde kan överklaga ett individuellt beslut om
• Avgiftens storlek
• Avgiftsberäkningen
• Beräkningen av individuell del i minimibelopp (höjning/sänkning)
• Beräkningen av avgiftsunderlag
Avgiftssättningen för mat och övriga avgifter som inte omfattas av socialtjänstlagen, samt hyra där hyreslagen är tillämplig kan inte överklagas med förvaltningsbesvär. Hyra enligt hyreslagen kan prövas av Hyresnämnden. Kommunfullmäktiges taxebeslut kan överklagas genom kommunalbesvär enligt kommunallagen. Prövningen gäller beslutets laglighet.
14. Debitering av avgifter m.m.
14.1. Debitering av den enskilde
Debitering av avgifter för hemtjänst, mat, resor och boende som ej omfattas av hyreslagen sker månaden efter den månad man erhöll insatsen. Räkning skickas till den enskilde eller annan som anmälts som räkningsmottagare.
Hyran (i de fall den följer hyreslagen) för särskilt boende betalas i förskott senast sista vardagen i månaden före avsedd månad.
Hyresavgift i de fall hyreslagen inte är tillämplig debiteras enligt samma regler som gäller för hemtjänstavgift.
Räkning under 100 kronor sänds inte ut utan ackumuleras tills beloppet är lägst 100 kronor. Ackumulering sker högst i sex månader, varefter räkning tas bort.
Vid avslut av ett ärende återbetalas ej belopp under 100 kronor.
14.2. Debitering av avgift när kostnaden ersätts av annan än mottagaren av hemtjänst m.m.
När annan än mottagaren av hemtjänst, mat, kommunal hälso- och sjukvård, dagverksamhet, korttidsvistelse m.fl. insatser inom äldre- och handikappomsorgen ska debiteras, som t.ex. ett försäkringsbolag i ett skadeärende, ska avgiften/ ersättningen motsvara kommunens självkostnad, beräknad enligt kommunallagens bestämmelser. Pålägg för overheadkostnader, ej direktförda administrativa kostnader, kan göras med antingen 7 % pålägg som i kommunala sammanhang anses vara en adekvat siffra eller enligt samma regler som kommunen tillämpar i räkenskapssammandraget.
15. Ändring av avgift
Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar av prisbasbeloppet.
Den enskilde är skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av förbehållsbelopp, avgiftsunderlag och avgift. När kommunen får in uppgifter om ändrade förhållanden fattas ett nytt avgiftsbeslut.
Ändring av hemtjänstavgiften kan ske på grund av
• Ändrade inkomstförhållanden
• Ändrat beslut om bostadsstöd
• Ändrade familjeförhållanden
• Behov av högre eller lägre förbehållsbelopp
• Ändrade insatser
Om större förändringar, som kan medföra ändrad hemtjänstavgift, inträffar under året ska omräkning ske. Detta gäller dock inte ändrad kapitalinkomst eftersom den baseras på föregående års inkomst.
Omräkning på grund av förändringar görs från och med månaden efter den då förändringen inträffade. Om förändringen avser hela månaden görs den i stället från och med månaden då förändringen inträffade.
Avgiften omräknas alltid en gång per år. Nytt preliminärt avgiftsbeslut görs fr.o.m. 1 januari, vilket fastställs när information om gällande förhållanden erhållits. Omräkning kan ske under året vid ändringar som påverkar avgiften.
Med ändringar avses inte skillnader i antalet tillfällen eller timmar som en insats används under en kalendermånad. Med ändringar avses att insatser tillkommer eller tas bort, samt vid förändringar av inkomster och avgiftsutrymme.
15.1. Retroaktiv rättelse av avgifter
När Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten utbetalar retroaktivt bostadsstöd eller retroaktiv pension rättas avgiften retroaktivt från samma tidsperiod.
Rättelse avseende för låg avgift debiteras för tre månader tillbaka om den felaktiga uppgiften beror på att den enskilde lämnat felaktiga uppgifter eller inte lämnat uppgifter alls.
Om för hög avgift debiterats och felet beror på kommunen kan återbetalning av avgiften ske för tid upp till 10 år.
16. Omräkning av belopp
De belopp i dessa föreskrifter som är kopplade till prisbasbeloppet (pbb) omräknas varje år. Belopp avrundas till närmast heltal kronor.
De belopp som i dessa föreskrifter ej är kopplade till lagstiftning eller prisbasbeloppet kan beslutas om justering av socialnämnden med giltighet från angiven tidpunkt.
17. Särskild prövning
Socialnämnden kan inom ramen för dessa föreskrifter utfärda tillämpningsföreskrifter. När särskilda skäl föreligger kan socialnämnden när det är förenligt med gällande lagstiftning besluta att helt eller delvis sätta ned en avgift.
Denna kommunala författning ersätter författning, KFS 2018:13.
Bilaga 1
Socialtjänstlag (2001:453)
SFS nr: 2001:453
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2001-06-07
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:738
Övrig text: Rättelseblad 2002:1039 har beaktats.
8 kap. Avgifter
1 § Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning.
Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka avgift har bestämts enligt 2 §.
2 § Kommunen får enligt grunder som kommunen bestämmer ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader i följande fall:
1. familjerådgivning,
2. verksamhet för barn och unga enligt 5 kap. 1 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär,
3. föräldrautbildning inför adoption,
4. hemtjänst,
5. dagverksamhet,
6. bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 7 § tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken, och 7. annan liknande social tjänst.
I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3-9 §§. Lag (2018:1724).
3 § Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7
§§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284).
4 § Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.
Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96-98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § och boendetillägg enligt 103 a-103 e kap. samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.
I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Lag (2011:1518).
5 § Den enskildes avgifter får
1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 17 kap. 8 § första stycket 1 och 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), per månad uppgå till högst en tolftedel av
0,5392 prisbasbelopp,
2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp. Lag (2017:613).
6 § Avgifterna enligt 5 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas enligt 4 §. Lag (2001:847).
7 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.
Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående, eller
2. 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.
Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Lag (2018:1894).
8 § Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 § andra stycket.
Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 § tredje stycket därför att 1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,
2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller
3. posten tillhandahålls kostnadsfritt.
Kommunen får dock inte minska minimibeloppet med anledning av att den enskilde omfattas av sådan avgiftsfrihet som avses i 17 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lag (2017:47).
9 § Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.
En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Lag (2001:847).
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
SFS nr: 2017:30
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2017-02-09
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:648
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
17 kap. Avgifter Uttag av avgifter
1 § Vårdavgifter och avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök får tas ut enligt grunder som regionen eller kommunen bestämmer. Patienter som omfattas av en regions eller en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 8 kap. 1-3 §§ respektive 12 kap. 1 och 2 §§ och 14 kap. 1 § ska behandlas lika.
Första stycket gäller inte i den mån annat är särskilt föreskrivet. Lag (2019:973).
2 § Regionen får för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som ska gälla. Avgiften för sluten vård får för varje vårddag uppgå till högst 0,0023 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, avrundat nedåt till närmaste tiotal kronor. Lag (2019:973).
3 § Av patienter som är 85 år eller äldre får vårdavgifter och andra avgifter för sådan vård och sådana förbrukningsartiklar som avses i 6 § inte tas ut.
4 § Har upphävts genom lag (2017:616).
5 § Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när vården ges eller patienten uteblir från ett avtalat besök. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften. Avgiften får tas ut av den underårige om det finns särskilda skäl.
Högkostnadsskydd för avgifter till regioner
6 § För den enskilde får följande poster tillsammans under ett år, räknat från det första tillfälle då avgift betalats, uppgå till högst 0,025 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor, eller det lägre belopp som bestämts av regionen:
1. vårdavgifter som avser öppen vård enligt denna lag i andra fall än som avses i 8 § första stycket 1,
2. avgifter för förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §, och
3. avgifter för tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125).
Vid beräkning av avgiftsbefrielse enligt första stycket ska även sådana avdrag som har gjorts enligt 7 § andra stycket lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet medräknas. Lag (2019:973).
7 § Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 18 år i sin vård, får barnen gemensamt avgiftsbefrielse när kostnaderna för avgifter och gjorda avdrag enligt 6 § sammanlagt uppgår till det belopp som avses där. Sådan avgiftsbefrielse gäller även för barn som under den tid som avses i 6 § fyller 18 år.
Med förälder avses även familjehemsförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.
Högkostnadsskydd för avgifter till kommuner
8 § För den enskilde får avgifter för följande poster tillsammans per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken:
1. vård enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 §,
2. förbrukningsartiklar enligt 12 kap. 6 §, och
3. hemtjänst och dagverksamhet enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).
Avgifterna får dock inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs, ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.
Vid beräkning av avgiftsunderlag och förbehållsbelopp enligt andra stycket ska 8 kap. 3, 4, 7 och 8 §§ socialtjänstlagen tillämpas. Lag (2017:616).
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
FS nr: 1993:387
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1993-05-27
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:737
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Avgifter m.m.
18 § Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. Lag (2010:480).
19 § Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lag (2010:480).
20 § Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.
20 a § Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar om tillstånd enligt 23 §.
Lag (2018:1155).
21 § I andra fall än som anges i 18--20 §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag
Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade
SFS nr: 1993:1090
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1993-10-07
Ändrad: t.o.m. SFS 2019:1015
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Avgifter m.m.
5 § Föreskrifterna i 6 kap. 2 - 4 §§ socialtjänstförordningen (2001:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem skall gälla även när ett barn får vård i ett annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Förordning (2001:938).
6 § Vid bedömningen av den enskildes personliga behov enligt 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt.
Bilaga 2
Årliga beloppsberäkningar utifrån prisbasbeloppsförändringar
Kopia av årlig beräkningsmall.
Årliga beloppsberäkningar utifrån prisbasbelippsförändringar | ||||
Prisbasbelopp | 48 300 | Avser år | 2022 | |
Typ av belopp | Regel % av PP | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
Förbehållsbelopp | ||||
Schablonbelopp | ||||
Ensamstående 65+ år | 1,3546 | 5 452 kr | Per månad | 3.2.1. |
Makar/sambo 65+ år | 1,1446 | 4 607 kr | Per månad | 3.2.1. |
Ensamstående -64 år | 1,4902 | 5 998 kr | Per månad | 3.2.2. |
Makar/sambo -64 år | 1,2592 | 5 068 kr | Per månad | 3.2.2. |
Höjning schablonbelopp | ||||
Tillägg matbistånd | I minimibelopp | Tilläggsbelopp | Period | |
Särskilt boende/korttid SoL | ||||
Heldagsmåltid | 2 470 kr | 1 096 kr | Per månad | 3.2.2.1. |
Heldagsmåltid | 82 kr | 37 kr | Per dag | 3.2.2.1. |
Frukost | 19 kr | 9 kr | Per portion | 3.2.2.1. |
Lunch | 36 kr | 16 kr | Per portion | 3.2.2.1. |
Kvällsmål | 27 kr | 12 kr | Per portion | 3.2.2.1. |
Ordinärt boende | ||||
Matdistribution | 36 kr | 25 kr | Per portion | 3.2.2.1. |
Sänkning schablonbelopp | ||||
Särskilt boende/korttid SoL | Regel % av PP | Avdragsbelopp | Period | |
Förbrukningsvaror | 0,02521 | 101 kr | Per månad | 3.2.2.2. |
Hemutrustning | 0,03529 | 142 kr | Per månad | 3.2.2.2. |
Elkostnad | 0,063 | 254 kr | Per månad | 3.2.2.2. |
Bostadskostnad särskilt boende | Regel % av PP | Belopp | Period | |
Hyreslagen, 102 kap. 27 § SFB | ||||
Xxx för ogift | 6 620 kr | Per månad | 3.3.4. | |
Xxx för gift | 3 310 kr | Per månad | 3.3.4. | |
Hyra om hyreslagen ej tillåmpas | 0,5539 | 2 229 kr | Per månad | 3.3.4. |
74 kr | Per dygn | 3.3.4. |
Avgifter | Regel % av PP | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
Avgifter inom maxtaxa | ||||
och högkostnadsskydd | ||||
Maxtaxa | 0,5392 | 2 170,28 kr | Per månad | 5.1. |
Ordinärt boende | ||||
Hemtjänst, service | 0,093 | 374 kr | Per timma | 5.2.1. |
Fönsterputsning | 0,093 | 374 kr | Per tillfälle | 5.2.1. |
Personlig omvårdnad | 0,0678 | 273 kr | Per månad | 5.2.1. |
Matdistribution | 0,006 | 10 kr | Per leverans | 5.2.1. |
Avlösning < 12 timmar | 0 | 0 kr | Per månad | 5.2.1. |
Avlösning > 12 timmar | 0,0678 | 273 kr | Per månad | 5.2.1. |
Trygg hemgång | 0 | 0 kr | Per månad | 5.2.1. |
Trygghetslarm | 0,0813 | 327 kr | Per hushåll | 5.2.4. |
Trygghetslarm makar | 0,04065 | 164 kr | Per person | 5.2.4. |
Kontaktperson | 0,0678 | 273 kr | Per månad | 5.2.5. |
Korttidsvislelse | 0,5392 | 72 kr | Per dygn | 5.2.6. |
Dagverksamhet | 0,02025 | 33 kr | Per dag | 5.2.7. |
Boendestöd | 0,0678 | 273 kr | Per månad | 5.2.8. |
Kommunal hälso- och sjukvård | 0,0678 | 273 kr | Per månad | 5.2.9. |
Särskilt boende | ||||
Hemjtänst | 0,5392 | 2 170 kr | Per månad | 5.2.2. |
Avgifter utanför maxtaxa | ||||
och högkostnadsskydd | ||||
Matavgifter | Regel % av PP | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
Särskilt boende | ||||
Heldagsmåltid | 0,886 | 3 566 kr | Per månad | 6.1.1. |
Heldagsmåltid | 0,886 | 119 kr | Per dag | 6.1.1. |
Frukost | 23,4% av heldag | 28 kr | Per portion | 6.1.1. |
Lunch | 43,3% av heldag | 51 kr | Per portion | 6.1.1. |
Kvällsmål | 33,3% av heldag | 40 kr | Per portion | 6.1.1. |
Korttid SoL | ||||
Heldagsmåltid | 0,886 | 3 566 kr | Per månad | 6.1.2. |
Heldagsmåltid | 0,886 | 119 kr | Per dag | 6.1.2. |
Frukost | 23,4% av heldag | 28 kr | Per portion | 6.1.2. |
Lunch | 43,3% av heldag | 51 kr | Per portion | 6.1.2. |
Kvällsmål | 33,3% av heldag | 40 kr | Per portion | 6.1.2. |
Korttidvistelse LSS | ||||
Frukost | 0,0126 | 20 kr | Per portion | 6.1.3. |
Lunch | 0,0189 | 30 kr | Per portion | 6.1.3. |
Mellanmål | 0,0126 | 20 kr | Per portion | 6.1.3. |
Kvällsmål | 0,0189 | 30 kr | Per portion | 6.1.3. |
Matavgifter | Regel % av PP | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
Dagverksamhet SoL | 0,038 | 61 kr | Per portion | 6.1.4. |
Daglig verksamhet LSS | 0,03234 | 52 kr | Per portion | 6.1.4. |
Matdistribution lunch | 0,038 | 61 kr | Per portion | 6.1.5. |
Resor | Regel % av PP | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
Dagverksamhet SoL | 0,02025 | 33 kr | Per dag | 6.2.1. |
Dagverksamhet SoL, max | 0,097 | 390 kr | Per månad | 6.2.1. |
Daglig verksamhet LSS | 0,3323 | 535 kr | Per månad | 6.2.2. |
HAB-ersättning | 0,03234 | 52 kr | Per dag | 7.1. |
Familjerådgivning | 0,03296 | 133 kr | Per besök | 8. |
Stöd- och hjälpinsatser vid hem | ||||
som i tillhandahåller boende | 0,08571 | 345 kr | Per dygn | 9. |
Föräldrars ersättningsskyldighet | Åldersintervall | Belopp | Period | Avsnitt i riktlinje |
vid placering av barn och | > 11 år | 1 573 kr | Per månad | |
ungdomar enl. SFB 18 kap. 20 § | 11-15 år | 1 723 kr | Per månad | |
< 18 år | 2 073 kr | Per månad | 10. |
Bilaga 3
PFS 2018:10
Omtryck
Utkom från trycket den 20 november 2018
Pensionsmyndighetens författningssamling
ISSN 2000-4745
Föreskrifter om ändring i Pensionsmyndighetens föreskrifter (2014:11) om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad;
beslutade den 12 november 2018.
Med stöd av 3 § första stycket 3 förordningen (2009:1175) med vissa bemyndiganden för Pensionsmyndigheten föreskrivs följande.
1 § Denna författning tillämpas vid beräkning av bostadskostnad i samband med prövning av rätt till bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken.
2 § Kostnader för en bostads uppvärmning och för uppvärmning av vatten beräknas schablonvis för år på följande sätt för län och kommuner enligt bilaga till denna författning.
Zon I 207 kronor per kvadratmeter bostadsyta Zon II 182 kronor per kvadratmeter bostadsyta Zon III 172 kronor per kvadratmeter bostadsyta Zon IV 157 kronor per kvadratmeter bostadsyta
Om den avtalade hyran eller fastställda årsavgiften för en bostad omfattar kostnader för uppvärmning av bostaden men däremot inte avgift för uppvärmning av varmvatten, ska varmvattenkostnaden beräknas schablonvis till 56 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år.
Om den avtalade hyran eller fastställda årsavgiften för en bostad inte omfattar kostnader för uppvärmning av bostaden men däremot avgift för uppvärmning av varmvatten, ska avdrag från schablonen göras med 56 kronor
per kvadratmeter bostadsyta och år. (PFS 2018:10)
3 §
1 Kostnader för en bostads hushållsel som ingår i den avtalade hyran respektive fastställda årsavgiften beräknas schablonvis till 4,57 kronor per kvadratmeter bostadsyta och månad, dock högst till 548 kronor i månaden. Kostnader för en bostads vattenförbrukning som inte ingår i den avtalade hyran respektive fastställda årsavgiften beräknas schablonvis till 57 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år.
Kostnader för sophämtning som inte ingår i den avtalade hyran respektive fastställda årsavgiften beräknas schablonvis till 19 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år. (PFS 2018:10)
4 § Driftskostnader för ett småhus, förutom uppvärmningskostnader, såsom kostnader för vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och försäkringar, beräknas schablonvis till 227 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år. (PFS 2018:10)
–––––––––––
Dessa föreskrifter2 träder i kraft den 28 november 2014 och tillämpas på bostadskostnad som avser tid från och med den 1 januari 2015.
–––––––––––
Dessa föreskrifter3 träder i kraft den 28 november 2015 och tillämpas på bostadskostnad som avser tid från och med den 1 januari 2016.
–––––––––––
Dessa föreskrifter4 träder i kraft den 30 november 2018 och tillämpas på bostadskostnad som avser tid från och med den 1 januari 2019.
På Pensionsmyndighetens vägnar XXXXXX XXXX
Xxxxxxx Xxxxxx (Juridikavdelningen)
Zon I Jämtlands län
Dalarnas län: Malungs och Älvdalens kommuner Norrbottens län
Värmlands län: Torsby kommun
Västerbottens län utom Nordmalings, Robertsfors och Umeå kommuner Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner
Zon II Gävleborgs län
Dalarnas län utom Malungs och Älvdalens kommuner
Värmlands län utom Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Säffle och Torsby kommuner
Västerbottens län: Nordmalings, Robertsfors och Umeå kommuner Västernorrlands län utom Sollefteå och Ånge kommuner
Västmanlands län: Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner Örebro län: Hällefors, Karlskoga, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och
Nora kommuner
Zon III
Hallands län: Hylte kommun Jönköpings län
Kalmar län utom Borgholms och Mörbylånga kommuner Kronobergs län
Stockholms län Södermanlands län Uppsala län
Värmlands län: Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns och Säffle kommuner
Västmanlands län utom Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner Västra Götalands län utom Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals, Partille, Orusts, Sotenäs, Stenungsunds,
Strömstads, Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö kommuner Örebro län utom Hällefors, Karlskoga, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner
Östergötlands län
Zon IV Blekinge län Gotlands län
Hallands län utom Hylte kommun
Kalmar län: Borgholms och Mörbylånga kommuner Skåne län
Västra Götalands län: Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals, Partille, Orusts, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads,
Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö kommuner
Bilaga 4 | |
Cirkulärnr: | 2005:52 |
Diarienr: | 2005/1287 |
Handläggare: | Xxx-Xxxx Xxxxxxxx |
Avdelning: | Avd för vård och omsorg |
Sektion/Enhet: | Sektionen vård och socialtjänst |
Datum: | 2005-06-01 |
Mottagare: | Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnd Socialnämnd Äldre- och omsorgsnämnd Landsting-/regionkansli Länsförbunden |
Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna
1. Inledning
Enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL innefattas i hälso- och sjuk-vård att ta hand om avlidna. Kommunerna har ansvar för att ta hand om dem som avlider i särskilda boendeformer (18 § 1 st. HSL) samt i vissa landsting/regioner även dem som avlider i ordinärt boende i den omfattning som framgår av de avtal som tecknats om övertagande av hemsjukvårdsansvaret i ordinärt boende (18 § 3 st. HSL) I övriga fall ansvarar landstingen.
I lagens 2d § slås fast att när någon avlidit ska hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De åtgärder i samband med ett dödsfall som måste vidtas och inte kräver medverkan av läkare skall utföras av den huvudman som har ansvaret för hälso- och sjukvården i det enskilda fallet.
Kroppen skall således tas om hand på ett värdigt sätt av respektive sjukvårdshuvudmans personal, vare sig det sker hos kommun eller landsting. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Den avlidnes kultur och religion ska beaktas. Landstingen eller kommunerna ansvarar för förvaring av avlidna i avvaktan på kistläggning och bisättning. (SOSFS 1996:29).
Hälso- och sjukvårdens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för kistläggning eller motsvarande, beroende av traditioner i olika trosinriktningar.
Ordet bisättning definieras som kistläggning och svepning av den avlidne samt transport av kista till förvaringsutrymme för begravning. Vi har valt att inte använda ordet bisättning p.g.a. detta ord har fått olika innebörd i olika delar av landet. I stället används endast ordet kistläggning.