Avtalsändringar i läkaravtalet 2010–2011

Avtalsändringar i läkaravtalet 2010–2011

1

Sammandrag av tidpunkterna för lönehöjningar och centrala avtalsändringar

De ändringar som baserar sig på läkaravtalet 2010–2011 träder i kraft 1.2.2010, med undantag av ändringarna i hälsocentralläkarnas åtgärdska- talog, som träder i kraft 1.9.2010.

1.1

Lönehöjningar 2010–2011

Likalönspott 1.2.2010

Inom kommunsektorn genomförs det likalönsprogram som arbetsmarkna- dens centralorganisationer undertecknade år 2005 och de mål som ställts för år 2007–2010 i regeringsprogrammet. För att uppnå målen i program- men har parterna avtalat om lönehöjningar för utbildade kvinnodominera- de grupper där lönerna inte motsvarar arbetets krav. Inom läkaravtalets avtalsområde är justeringspotten 0,6 % av lönesumman inom läkaravtalet.

Justeringspotten har använts till de ändringar som framgår närmare av av- talet.

I åtgärdskatalogen för hälsocentralläkare enligt § 3 i bilaga 1 införs 1.9.2010 en ny åtgärd, R002.

Justeringspotten för bilaga 2 har använts till de ändringar som framgår närmare av bilaga 2.

För sjukhusläkarna och sjukhustandläkarna har tyngdpunkten legat på ut- veckling av jourersättningssystemet. I bilaga 3 och 4 har dessutom 0,15 % av potten använts som en lokal pott för jourarrangemang, för höjning av uppgiftsrelaterade löner och för individuella tillägg med beaktande av främjandet av likalön och upprätthållandet av lönernas konkurrenskraft. I övrigt har potten använts i bilaga 3 och 4 på det sätt som framgår närmare av dessa bilagor.

Justeringspotten för bilaga 5 har använts till de ändringar som framgår närmare av bilaga 5.

Lokal justeringspott 1.9.2010 för resultatförbättring

En lokal justeringspott på 0,7 % har reserverats för främjande av resultat. Potten används fr.o.m. 1.9.2010.

Syftet med den lokala potten är att förbättra resultaten inom servicepro- duktionen i kommunen, samkommunen eller dess verksamhetsenhet. Ar-

betsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av avtalet möjlighet att del- ta i resultatfrämjande projekt.

Som utgångspunkt för betalningen av potten fastställs på förhand sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som bygger på kom- munens eller samkommunens strategiska mål. Dessutom fastställs presta- tionsnivåerna, granskningsperioden och hur måluppfyllelsen ska mätas.

Måtten kan vara nyckeltal eller till exempel ett utvecklingsprojekt som genomförs med gott resultat. Resultatet bedöms genom en helhetsbe- dömning.

Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationerna ger senast 15.3.2010 närmare anvisningar om genomförandet av resultatpro- jekt med beaktande av den nya resultatrekommendationen för kommun- sektorn.

I § 3 mom. 3 och 4 i underteckningsprotokollet finns bestämmelser om ut- räkning av den lokala justeringspotten och förhandlingar om potten.

2

Uträkning av den lokala justeringspotten och förhandlingar om potten

I enlighet med punkt 1.1 är den lokala potten 1.2.2010 0,15 % för dem som omfattas av bilaga 3 och 4.

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av potten.

Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av avtalet med undantag för extraordinära löneposter såsom semester- penning och resultatbonus.

Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudav- talsorganisationerna förhandlar om användningen av den lokala juster- ingspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverk- ningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Parterna förhandlar om hur justeringspotten ska användas för de ändamål som anges i § 2 mom. 2 i underteckningsprotokollet och för jourarrange- mang, för höjning av uppgiftsrelaterade löner och för individuella tillägg med beaktande av främjandet av likalön och upprätthållandet av lönernas konkurrenskraft. Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket par- ternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen el- ler samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsre- laterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar.

3

Lönehöjningar år 2011

4

Anvisning

Närmare anvisningar om uträkning av justeringspotten finns på KA:s webbsidor xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Avtalsparterna har inte kommit överens om löneförhöjningar för år 2011. Löneförhöjningar 1.5.2011 eller senare förhandlas fram senast 31.1.2011.

Övriga avtalsändringar i stora drag

4.1

Allmänna delen

4.1.1

Anvisningar för tillämpningen av avtalet

Bilagorna till den allmänna delen kallas tillämpningsbilagor. Med "bilaga till läkaravtalet” avses bilagorna 1–5.

Tillämpningsbilaga 2 har återinförts i den allmänna delen i uppdaterad form. I bilagan förklaras begrepp som används i avtalet och dess bilagor, till exempel legitimerad läkare.

I § 2 mom. 3 i den allmänna delen har en tillämpningsanvisning som gäller bilaga 3 återinförts.

Motsvarande tillämpningsbilaga och tillämpningsanvisning har senast in- gått i Läkaravtalet 2003–2004.

4.1.2

Ordinarie arbetstid och söckenhelg

I § 13 mom. 3, som gäller den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där en söckenhelg ingår, har preciserats genom att ut- trycket extra ledig dag har bytts ut mot söckenhelg. En arbetstidsförkor- tande söckenhelg minskar liksom tidigare den ordinarie arbetstiden under arbetsveckan eller arbetsperioden.

I § 13 mom. 4, som gäller en avbruten arbetsvecka eller arbetsperiod, har ett exempel lagts till.

4.1.3

Arbetstiden för deltidsanställda läkare och tandläkare

För deltidsanställda läkare och tandläkare finns fortfarande inga bestäm- melser om avbrutna arbetsveckor eller avbrutna arbetsperioder som är re-

laterade till deltidsarbetstiden. I tillämpningsanvisningen har ändå införts ett omnämnande om att det med tanke på likabehandling och av praktiska skäl ändå är att rekommendera att ett motsvarande förfarande tillämpas på deltidsanställda som på heltidsanställda relaterat till den deltidsanställ- des egen arbetstid. Exemplen i tillämpningsanvisningen är de samma som i det förra läkaravtalet.

I tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen (tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningen) har införts en ny punkt 4, som gäller planering av arbetsskiftsförteckningen och arbetsperiodens längd för en deltidsan- ställd läkare eller tandläkare. När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller enligt tillämpningsanvisningen samma skyldigheter och principer för del- tidsanställda som för heltidsanställda. Också för en deltidsanställd ska ar- betsskiftsförteckningen utvisa när den dagliga arbetstiden de facto börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren.

För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indelning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetsperioden vara till- räckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbetstid. För deltidsanställ- da läkare och tandläkare används och upprättas en arbetsskiftsförteckning av annan längd än för heltidsanställda. Om det till exempel är fråga om en läkare eller tandläkare som arbetar varannan vecka, ska en arbetsperiod som är delbar med två tillämpas på honom eller henne.

4.1.4

Grundersättningar för fri jour och annan arbetsplatsjour

Bestämmelserna om grundersättningarna för fri jour och annan arbets- platsjour (nedan grundersättningar) har flyttats från bilaga 1, 2, 3 och 4 till

§ 15 mom. 6 i den allmänna delen. Bestämmelserna om grundersättningar för annan arbetsplatsjour har slagits ihop med bestämmelserna om grundersättningar för fri jour.

Från och med 1.2.2010 är grundersättningarna de samma för läkare och tandläkare vid hälsocentraler som för läkare och tandläkare vid sjukhus.

De procenttal för grundersättningarna som anges i § 15 mom. 6 i den all- männa delen utgör minimiersättningar. För varje timme fri jour och annan arbetsplatsjour betalas minst en penningersättning enligt tabellen i § 15 mom. 6 eller också ges motsvarande ledighet. Procenttalet för grunder- sättningarna enligt tabellen beror på tidpunkten (vardag/veckoslut) och den beredskapstid som bestämts för tjänsteinnehavaren. Med bered- skapstid avses den tid som får förflyta från det att den jourhavande inkal- lats till arbete tills han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta. Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till mån- dag/nästa vardag kl. 8.00.

Enligt § 15 mom. 6 är procenttalen för grundersättningarna minst följande:

– beredskapstiden högst 30 minuter, vardagar: 25 %

– beredskapstiden högst 30 minuter, veckoslut: 36 %

– beredskapstiden mer än 30 minuter, vardagar: 19 %

– beredskapstiden mer än 30 minuter, veckoslut: 26 %

Grundersättningarna för fri jour och annan arbetsplatsjour bestäms lokalt. Som faktorer som höjer procenttalen enligt § 15 mom. 6 beaktas då bland annat

– hur bindande jouren är (beredskapstiden),

o Beredskapstiden som fastställts för en läkare i annan ar- betsplatsjour är alltid klart kortare än 30 minuter, vilket be- aktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.

– jourens belastning (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid samt vilotidens längd mellan perioderna) och

– hur ofta läkaren har jour (bestäms av antalet läkare som har del i en jourbefattning, och hur många jourer det därigenom i medeltal blir frå- ga om per månad).

Enligt punkt 3 i tillämpningsanvisningen för § 15 mom. 2 i den allmänna delen bestämmer arbetsgivaren vilken jourskyldighet en läkare har, dvs. jourformen, vilken bundenhet jourformen medför samt beredskapsgraden, enligt de krav som verksamheten vid hälsocentralen eller sjukhuset ställer och med hänsyn till patientsäkerheten, ändamålsenlighetsaspekter och antalet läkare/tandläkare som är med i joursystemet. Procenttalen för grundersättningarna för fri jour och annan arbetsplatsjour ska fastställas lokalt med beaktande av bland annat de ovan nämnda faktorerna.

Enligt tillämpningsanvisningen för § 15 mom. 3 bestäms befattningarna för aktiv jour åtminstone en gång per år utgående från den genomsnittliga ak- tivitetsgraden. När befattningarna bestäms finns det skäl att på ett funktio- nellt ändamålsenligt sätt samtidigt se över annan arbetsplatsjour vid verk- samhetsenheten inom hälso- och sjukvården beträffande jourbefattningar- na och procenttalen för grundersättningarna.

För sjukhusläkarna och sjukhustandläkarna finns det fr.o.m. 1.2.2010 till- gång till en lokal justeringspott på 0,15 %, som kan användas bland annat för jourarrangemang.

I protokollsanteckningen i § 15 mom. 6 sägs att om den grundersättning som betalas till tjänsteinnehavaren enligt det kommunala tjänstekollektiv- avtalet för läkare 2007–2009 har varit större än den grundersättning för jour som anges i mom. 6, ska till tjänsteinnehavaren betalas minst en grundersättning enligt ovan nämnda avtal så länge som tjänsteinnehava- rens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst och tjänsteinnehavaren har jour i samma eller motsvarande jourbefattning.

I bilaga 1 och 2 finns bestämmelser om ersättningar för aktiv jour och i bi- laga 3 och 4 därutöver bestämmelser om ersättningar för arbetad tid un- der fri jour och annan arbetsplatsjour. Anvisningarna om hur jourersätt- ningar ges har flyttats till tillämpningsanvisningen för § 15 mom. 6 i den allmänna delen. I bilagorna finns endast hänvisningar till denna tillämp- ningsanvisning.

4.1.5

Ersättning i form av ledighet

Bestämmelserna om när jourersättningar i form av ledighet ska ges har tagits från bilagorna och sammanställts till en ny paragraf (§ 22). Tidigare har bestämmelserna funnits i bilaga 1 och 3 och de har avvikit från var- andra. Dessutom har den bestämmelse om flyttning av kompensationsle- dighet vid sjukdomsfall som tidigare ingick i tabellen i § 12 i den allmänna delen överförts till § 22 mom. 3.

Enligt § 22 mom. 1 ges sådan arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i läkaravtalet senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning. Avsikten är ändå inte att ändra på lokal praxis som befunnits vara ända- målsenlig, till exempel månatlig betalning av jourersättningar vid sjukhus. Det går att avvika från § 22 mom. 1 genom överenskommelse med tjäns- teinnehavaren eller genom ett lokalt avtal.

Nytt är också att bestämmelsen gäller alla arbetstidsersättningar i form av ledighet som avses i läkaravtalet (också till exempel ersättningar för obe- kväm arbetstid enligt bilaga 3 § 3 mom. 3) och inte bara jourersättningar.

I § 22 mom. 2 i den allmänna delen sägs att om den planerade ersättning- en i form av ledighet inte har kunnat ges inom den utsatta tiden, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i ledig tid gick ut. Enligt tillämpningsanvis- ningen betalas penningersättningen utgående från lönen vid betalnings- tidpunkten.

Liksom tidigare bör jourersättning i form av ledighet (jourledighet) i all- mänhet ges som hela arbetsveckor. Om jourledighet ges i en kortare peri- od än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar be- stämmelserna om en avbruten period i § 13 mom. 4 i den allmänna delen.

4.1.6

Lokala avtal

4.1.7

I tillämpningsanvisningen ges ett exempel på jourledighet som understiger en kalendervecka.

Principen är att om ersättning i form av ledighet inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas en penningersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. I protokollsanteckningen sägs ändå att om ersättningar i ledig tid för fri jour eller annan arbetsplatsjour som uppstått med stöd av läkaravtalet 2007–2009 inte har getts före 1.2.2010, betalas penningersättning och ges ersättning i ledig tid i enlighet med läkaravtalet 2007–2009. Undantaget beror på att bestämmelserna om grundersätt- ningarna för fri jour och annan arbetsplatsjour ändrats och förenhetligats i läkaravtalet 2010–2011.

I tillämpningsanvisningen för § 22 mom. 1 och 2 finns också andra anvis- ningar om jourersättningar som tidigare fanns i bilagorna.

§ 26 mom. 1, som gäller lokala avtal, har uppdaterats så att det motsvarar det gällande kommunala huvudavtalet.

Enligt § 25 mom. 3 i läkaravtalet 2007–2009 skulle bestämmelsen i § 25 mom. 2 (begränsningar för lokala avtal) inte tillämpas så länge avtalet var i kraft, men nu gäller begränsningen igen.

I den nya avtalsbestämmelsen i § 26 mom. 3 sägs att lokala avtal som in- gåtts med stöd av § 25 mom. 3 i den allmänna delen i läkaravtalet 2007– 2009 gäller i enlighet med deras egna bestämmelser om giltighet.

Tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen: Tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningar

Utöver vad som ovan i punkt 4.1.3 sagts om den nya avtalspunkten för deltidsanställda, har i tillämpningsbilaga 1 lagts till ett omnämnande om att arbetsgivaren inte kan ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.

4.2

Läkare vid hälsocentraler (bilaga 1).

4.2.1

Ändringar i lönesättningen 1.2.2010

Grundlönen för en medicine studerande är enligt lönesättningen 2 335,52 euro fr.o.m. 1.2.2010.

Den särskilda bestämmelsen om arvoden för kliniskt mertidsarbete för del- tidsanställda (andra än husläkare) har i fråga om åtgärdsarvoden flyttats

till bilaga 1 § 3 mom. 3 och i fråga om besöksarvoden till bilaga 1 § 5 mom. 2. Innehållet i bestämmelsen är oförändrat.

Vad gäller jourersättningar innehåller § 6 i bilaga 1 bara bestämmelser om ersättningar för aktiv jour. Bestämmelser om grundersättningarna för fri och annan arbetsplatsjour finns i § 15 mom. 6 i den allmänna delen. Be- stämmelserna om arbetstidsersättningar i form av ledighet och tillämp- ningsanvisningarna om jourersättningar i form av ledighet har överförts till

§ 22 i den allmänna delen. Bestämmelsen om att följande arbetsdag efter aktiv jour ska planeras som ledig dag finns fortfarande i § 21 i den allmän- na delen.

4.2.2

Åtgärdskatalogen för läkare vid hälsocentraler

Ändringarna i åtgärdskatalogen för hälsocentralläkare träder i kraft 1.9.2010. Till dess iakttas åtgärdskatalogen för hälsocentralläkare i läkar- avtalet 2007–2009.

I åtgärdskatalogen har införts en ny åtgärd, R002: Konsultation som läka- ren ger till en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i vilken ingår en vårdanvisning som ska skrivas in i journalsystemet.

Enligt tillämpningsanvisningen ersätter åtgärden i regel ett besök på mot- tagningen. Åtgärdsarvode betalas inte om patienten till följd av konsulta- tionen omedelbart efter samtalet söker läkarvård. Man bör i journalen kunna finna konsultationssvaret och en anteckning om den konsulterade läkare som ersättningen betalas till. Användningen av åtgärden grundar sig på förändringar i uppgifts- och arbetsfördelningen för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården. Förändringarna kan basera sig på lagändringar, organisationsreformer eller bättre utnyttjande av servicebe- hov och personalens kompetens för att service- och personalstrategier ska kunna genomföras.

Medicine studerande som under vissa förutsättningar tillfälligt arbetar som läkare, utgör inte här avsedda andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Avtalsparterna följer upp och bedömer användningen av åtgärden och dess inverkan i verksamheten under avtalsperioden. Om avtalsparterna inte anser det ändamålsenligt att hålla kvar åtgärden under följande av- talsperiod, används den justeringspott som reserverats för åtgärden på något annat sätt i bilaga 1.

I åtgärdskatalogen har åtgärderna R221, R229 och R232 struktits i grupp II och R302 i grupp III.

I tillämpningsanvisningen för åtgärd R001 har strukits de anvisningar som gäller datasekretess.

I åtgärd 109 har strukits omnämnandet om trumhinneperforation.

I åtgärd 139 har tillämpningsanvisningen slopats.

4.3

Tandläkare vid hälsocentraler (bilaga 2)

4.3.1

Åtgärdsarvoden

Åtgärdsarvodena har höjts på det sätt som framgår av tabellen i bilaga 2 § 2 i läkaravtalet. Höjningen gäller inte åtgärder som utförts under ordinarie arbetstid av en tandläkare vars ordinarie arbetstid (kliniskt arbete) under- stiger 30 timmar i veckan eller i genomsnitt 30 timmar i veckan eller som utförts under ordinarie arbetstid någon annan tid än vardag efter klockan 18 eller veckoslut.

I tabellen i bilaga 2 § 2 har införts en förpliktande bestämmelse om att åt- gärdsarvodena för kliniskt mertidsarbete betalas förhöjda med 30 % till tandläkare som arbetar ensamma (utan assisterande personal). Förhöj- ningen av åtgärdsarvodet för tandläkare som arbetar ensamma har utvid- gats till att gälla också åtgärder som utförs under ordinarie arbetstid.

4.3.2

Förhöjda besöksarvoden för tandläkare som utför kliniskt mottagningsarbete ensamma

Protokollsanteckningen om arvodena för kliniskt mertidsarbete till tandlä- kare som arbetar ensamma har slopats och en förpliktande bestämmelse om förhöjt besöksarvode har införts i tabellen i § 3.

4.3.3

Ersättning för arbetsplatsjour till tandläkare vid hälsocentraler

För tandläkare kan jouren antingen vara hälsocentralsjour som beordrats av arbetsgivaren och som kan jämställas med aktiv jour (bland annat värk- och olycksfallsjour) eller också kan den vara fri jour, dvs. telefonjour. Detta sägs i tillämpningsanvisningen för § 15 mom. 3 i den allmänna delen.

För hälsocentralsjour som arbetsgivaren beordrat och som kan jämställas med aktiv jour betalas ersättning för aktiv jour enligt § 5 i bilaga 2. Enligt bestämmelsen betalas för varje jourtimme i aktiv jour oförhöjd timlön eller alternativt ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid. Ersättningen motsvarar den som betalas till hälsocentralläkare. Under aktiv jour betalas tandläkarna dessutom besöks- och åtgärdsarvoden enligt bilaga 2.

I § 5 i bilaga 2 finns dessutom en protokollsanteckning om att arbetsgiva- ren ska följa hälsocentralstandläkarens aktiva arbete under jour på ar- betsplatsen. Om den ersättning för hälsocentralsjour (inkl. grundersätt- ningar, åtgärds- och besöksarvoden och garantilön) som betalats till en tandläkare enligt LÄKTA 2007–2009 överstiger det sammanlagda belop-

pet av ersättningen för aktiv jour enligt § 5 i bilaga 2 och åtgärds- och be- söksarvodena för tiden i fråga, tillämpas under den innevarande avtalspe- rioden en garantilön enligt § 5 mom.2 i bilaga 2 till LÄKTA 2007–2009, förutsatt att tandläkarens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst.

För tandläkare vid hälsocentraler bestäms grundersättningen för fri jour enligt § 15 mom. 6 i den allmänna delen.

4.3.4

Åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler

Ändringarna i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler träder i kraft 1.2.2010.

De tidigare THL-koderna har döpts om till TKHL-koder för att de tydligare ska skilja sig från koderna i klassifikationen av åtgärder i mun och käkar, som ges ut av Institutet för hälsa och välfärd (THL). THL:s koder har slo- pats i åtgärdssystemet enligt läkaravtalet.

Övriga ändringar i åtgärdskatalogen har märkts ut med streck i marginalen (åtgärder har slopats, överförts från en grupp till en annan eller fått ändrat innehåll).

”Insättning av kryssdrag” (TKHL 225) har slagits ihop med TKHL 229. Den nya koden TKHL 229 är ”Behandlings- eller kontrollbesök i samband med ortodontisk behandling”. Dessutom avviker det arvode som betalas för TKHL 229 inte längre från beloppen i tabellen i bilaga 2 § 2.

I grupp 4B har införts en ny åtgärd: ”Besök för protetiskt arbete” (TKHL 464). Den innefattar precisionsavtryck, bettanalys med hjälp ett schema eller inprovning av protesbas för bro i anknytning till avtagbar och fast pro- tetik, för varje besök.

”Tillverkning av fast apparatur/käke, högst 6 bracketter” (TKHL 231) har slagits ihop med åtgärden ”Besök för medelsvår ortodontisk behandling” (TKHL 413) i grupp 4. Från den sistnämnda åtgärden har ”båge för fast apparatur, enkel eller formbar överförts till åtgärd TKHL 466 i grupp 4B.

”Krävande icke operativ extraktion av tand” (TKHL 424) har överförts till TKHL 465 i grupp 4B.

Från åtgärden TKHL 426 har ”DT-undersökningar av tänder och käkar (två eller flera käkhalvor)” överförts till TKHL 527 i grupp 5. I åtgärderna TKHL 426 och 527 har i tillämpningsanvisningen införts ”t.ex. mikrodatortomo- grafi, digital volymtomografi (CBCT)”.

4.4

Sjukhusläkare (bilaga 3)

4.4.1

Lönesättning

4.4.2

Jourersättningar

”Rotspetsresektion eller fenestration av cysta” (TKHL 502) har överförts till TKHL 611 i grupp 6, och ”Rotspetsresektion av tand med flera rötter eller exstirpation av käkcysta” (TKHL 506) har överförts till TKHL 714 i grupp 7.

Av åtgärden TKHL 610 har ”Mycket krävande upprensning och prepara- tion av rotkanaler i tand med 4 eller flera rotkanaler” överförts till TKHL 715 i grupp 7,

I tillämpningsanvisningen för åtgärden ”Uttagning, reparation och återce- mentering av bro” (TKHL 525) har lagts till ett omnämnande om att åtgär- den också avser uttagning och cementering av provisorisk bro.

Grundlönen för en medicine studerande är enligt lönesättningen 2 296,67 euro fr.o.m. 1.2.2010.

I enlighet med § 4 i den allmänna delen bestäms anställningsvillkoren för amanuenser enligt bestämmelserna i AKTA. Minimilönen enligt § 3 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA är 1 450 euro fr.o.m. 1.2.2010.

I § 1 i bilaga 3 har införts en bestämmelse om att punkt 2 i lönesättningen (specialistläkare, avdelningsläkare) tillämpas också på specialistläkare som specialiserar sig i en annan specialitet i det fall att den specialistkom- petens som specialistläkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten. Innehållet i bestämmelsen har tidigare funnits i till- lämpningsanvisningen.

I § 3 i bilaga 3 finns endast bestämmelser om ersättningar för aktiv jour och för arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour.

Bestämmelser om grundersättningarna för fri och annan arbetsplatsjour finns i § 15 mom. 6 i den allmänna delen. Bestämmelserna om arbetstids- ersättningar i form av ledighet och tillämpningsanvisningarna om jourer- sättningar i form av ledighet har överförts till § 22 i den allmänna delen.

Bestämmelsen om att följande arbetsdag efter aktiv jour ska planeras som ledig dag finns fortfarande i § 21 i den allmänna delen.

4.4.3

Ersättning för telefonkonsultation

Telefonkonsultation betraktas som arbetad tid, och ersättningen för den bestäms nu enligt § 3 mom. 2 i bilaga 3.

För telefonkonsultation under annan arbetsplatsjour eller fri jour betalas en ersättning för den tid samtalet varat, utom i det fall att det för samma tim- me betalas högst en timmes ersättning för arbetad tid under fri jour. Om samtalet varar i 15 minuter, anges samtalets längd som 15 minuter och ersättning enligt bestämmelsen betalas för 15 minuter. För den tid som använts för telefonkonsultation betalas ersättning för arbetad tid enligt § 3 mom. 1 samt ersättningar för obekväm arbetstid enligt mom. 3. Om det i en och samma timme ingår endast telefonkonsultation tillämpas alltså inte den bestämmelse som föreskriver att om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 för en hel timme. Om det i samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt högst en timmes ersättning för arbetad tid. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

Definitionen på telefonkonsultation har inte ändrats.

4.4.4

Innehavare av bitjänst

4.5

Grundlönen för en innehavare av bitjänst är bunden till grundlönen för specialistläkare. Enligt § 4 mom. 1 är den uppgiftsrelaterade lönen för sjukhusarbete fr.o.m. 1.2.2010 för en specialistläkare (biträdande lära- re/överassistent) minst 30 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specia- listläkare, avdelningsläkare) och för en ST-läkare (assistent) minst 20 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specialistläkare, avdelningsläkare).

Bestämmelsen i § 4 mom. 2 har ändrats i enlighet med ändringen i före- gående stycke.

Hänvisningarna i mom. 4, som gäller jourersättningar, har uppdaterats i enlighet med de nya avtalsbestämmelserna.

Sjukhustandläkare (bilaga 4)

4.5.1

Innehavare av bitjänst

Hänvisningarna i mom. 4 har uppdaterats i enlighet med de nya avtalsbe- stämmelserna.

Grundlönen för en innehavare av bitjänst är bunden till grundlönen för specialtandläkare. Enligt § 4 mom. 1 är den uppgiftsrelaterade lönen för sjukhusarbete fr.o.m. 1.2.2010 för en specialtandläkare (biträdande lära- re/överassistent/lektor/avdelningstandläkare) minst 30 % av grundlönen i bilaga 4 § 1 punkt 3 (specialtandläkare) och för en ST-tandläkare (assi- stent) minst 20 % av grundlönen i bilaga 4 § 1 punkt 3 (specialtandläkare).

4.5.2

Åtgärdskatalogen för sjukhustandläkare

Ändringarna i åtgärdskatalogen för sjukhustandläkare träder i kraft 1.2.2010.

I åtgärdskatalogen har införts ändringar som markerats med streck i mar- ginalen.

I åtgärdskatalogen har införts en ny åtgärd i grupp 5: ”Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris”.

”Undersökning inom ett specialområde” har gjorts till en separat åtgärd och graderats till grupp 9.

”Transplation av tand, rekonstruktion (t.ex. transplantation) av salivkörtel- gång och behandling av tryckfraktur i orbita (inkl. Blow out)” har strukits ur åtgärdskatalogen. ”Höjning av fragment i zygoma-maxilla-regionen och behandling av fraktur i orbitaregionen” har slagits ihop till en enda åtgärd (SHL 11–14).

I åtgärden ”Slätröntgen, kontrast-, ultraljuds- och MR-undersökning” har lagts till ”jämte skriftligt utlåtande”.

4.6

Veterinärer (bilaga 5)

4.6.1

Justeringar i lönesättningen

I lönesättningen i bilaga 5 har indelningen i kompetens I, II och III slopats. Grundlönen bestäms fr.o.m. 1.2.2010 enligt uppgiften/tjänstebeteckningen och beroende på om den legitimerade veterinären har lämplig specialvete- rinärexamen eller inte. Bakgrunden till förändringen är de ändrade behö- righetsvillkoren enligt Statsrådets förordning om veterinärvård (1031/2009), som trädde i kraft 18.12.2009.

När det i en kommunalveterinärs tjänst ingår uppgifter i anslutning till verkställigheten av lagen om djursjukdomar (55/1980), tillsyn över livsme- delssäkerheten eller tillsyn över djurs välbefinnande, ska kommunen kräva att veterinären visar att han eller hon är förtrogen med den finska lagstift- ningen på området på det sätt som Livsmedelsverket godkänner. Den

upphävda förordningens (1039/1990) krav på specialveterinärexamen inom livsmedels- och miljöhygien eller sådant livsmedelshygienikerförhör som ingår i examen tillämpas inte längre, om det i en instruktion om orga- niseringen av veterinärvården och kommunalveterinärens uppgifter be- stäms att den ordinarie arbetstiden per vecka i tjänsten helt ska användas för uppgifter som anges i 8 § 1 mom. 2 och 3 punkten i veterinärvårdsla- gen (685/1990) och för utförande av uppgifter i anknytning till dem.

Enligt § 1 punkt 1 i bilaga 5 är grundlönen för en heltidsanställd hygieniker och en veterinär som utövar tillsyn 4 006,93 euro i månaden fr.o.m.

1.2.2010, om personen i fråga har en för uppgiften lämplig specialveteri- närexamen, och 3 873,56 euro om han eller hon är legitimerad veterinär.

Den tudelade lönen i § 1 punkt 2 har höjts till samma nivå till den del det är fråga om uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet.

Hänvisningarna till grundlönen för en heltidsanställd hygieniker i § 9 och § 10 mom. 3 i den allmänna delen har ändrats till grundlönen för en legitime- rad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker. I tillämpningsanvis- ningen för § 9 mom. 3 har införts en anvisning som föreskriver att om ve- terinärens ordinarie lön (se definition i AKTA kap. II § 16) är högre än be- räknat enligt § 9 mom. 1 eller 2 eller § 10 mom. 3, betalas under tiderna i fråga veterinärens egen ordinarie lön.

Omnämnandet om eventuellt årstillägg har flyttats till tabellen i § 5 i den allmänna delen.

I tillämpningsanvisningen för punkt 5.1 i § 1 i bilaga 5 har införts anvis- ningar om övervaknings- och inspektionsuppgifter och andra myndighets- uppgifter.

Grundlönen för praktiserande veterinärer anses innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt.

Till en praktiserande veterinär som ibland måste utföra sådana uppgifter fastän de inte ingår i veterinärens uppgifter eller i de nämnda tre timmar- na, betalas timlön för den tid som åtgått inklusive restider. Till den tid som använts för uppgiften räknas också beredning och efterarbete som har di- rekt anknytning till tillsynsuppgiften. När timlönen beräknas utgår man an- tingen från grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker och lägger till de årsbunda delarna av det individuella tillägget för den praktiserande veterinären, eller alternativt utgår man från den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd tillsynsveterinär som ut- för motsvarande arbete i kommunen och lägger till den årsbundna delen av den praktiserande veterinärens individuella tillägg, vilken beräknats på denna uppgiftsrelaterade lön. För tid som använts för tillsynsuppgifter in- klusive restider betalas också ersättningar för obekväm arbetstid. Arbets-

givaren och veterinären kan också ingå någon annan överenskommelse om lönen för tillsynsuppgifter. Frågan har behandlats tidigare i Kommuna- la arbetsmarknadsverkets cirkulär 14/2009, vars innehåll KA och Finlands Veterinärförbund hade enats om.

I tillämpningsanvisningen för punkt 5.1, som gäller lönesystemet och upp- gifterna för andra praktiserande veterinärer, har lagts till en anmärkning. Enligt anmärkningen bestäms de inkomster som ska iakttas i en kommu- nalveterinärs pension enligt 68 § 6 mom. i lagen om kommunala pensio- ner. Finlands Kommunförbund har gett ut ett cirkulär (30/80/99) om grun- derna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkrings- premier i fråga om praktiserande veterinärer.

4.6.2

Övergångsbestämmelsen om lönen för praktiserande veterinärer

Övergångsbestämmelsen om lönen för praktiserande veterinärer (LÄKTA 2007–2009 bilaga 5 § 2) har slopats och en del av texten har överförts till punkt 5 i tillämpningsanvisningen för § 1.

4.6.3

Jourersättning

4.6.4

Veterinärtaxan

Jourersättningarna beräknas fr.o.m. 1.2.2010 på den oförhöjda timlönen. Den lön som används som grund för beräkning av timlönen får man ge- nom att grundlönen för en legitimerad veterinär som arbetar som praktise- rande veterinär enligt § 1 punkt 3 multipliceras med 1,8 (1,8 x 1 618,31

euro = 2 912,96 euro).

Nästan inga innehållsliga ändringar har gjorts i den veterinärtaxa som trädde i kraft 1.1.2009. Hänvisningarna till veterinärvårdslagen och de an- visningar som gäller den har uppdaterats i enlighet med den nya veteri- närvårdslagen (765/2009), som trädde i kraft 1.11.2009. I veterinärtaxans

§ 6 mom. 3, som gäller höjning av vissa arvoden under obekväm arbets- tid, har tillagts att om veterinärens insats har slutförs efter det klockslag som anges i tabellen har veterinären rätt till förhöjningen i det fallet att merparten av insatsen har gjorts före klockslaget i fråga.