AVTAL

AVTAL

- bra för alla

Information från juridiska avdelningen

SVENSKA KENNELKLUBBEN

”Avtalet är en trygghet för båda parter och kan utgöra en god försäkring mot framtida bekymmer.”

Hamiltonstövare

Foton: Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxx

AVTAL – bra för alla

Avtal – bra för alla!

Att skriva avtal – ska det verkligen vara nödvändigt när jag säljer eller överlåter en hund? Svaret på den frågan är ett tveklöst ja. Du har som uppfödare i SKK skyldighet att alltid skriva avtal när du överlåter en hund.

Enligt Svenska Kennelklubbens grundregler, som du som medlem är bunden att följa, ska du alltid upprätta ett skriftligt köpeavtal eller fodervärdsavtal om du står i begrepp att överlåta en hund. Grundreglerna är till och med ännu tydligare: köpeavtal och fodervärdsavtal ska ha av SKK fastställt innehåll och därför ska SKKs avtal användas. De avtal som är obligatoriska att använda vid överlåtelse är köpeavtal, köpeavtal med bibehållen avelsrätt eller fodervärdsavtal. Därutöver har SKK tagit fram ett parnings- avtal och ett låneavtal som en service till

medlemmarna. SKK rekommenderar att dessa avtal används för att undvika tvister i ett senare skede.

Kom ihåg att läsa vad som står på avtalens baksida. Detta gäller såväl säljare som köpare. Texten på baksidan är en del av avtalet och innehåller de villkor som gäller för överlåtelsen.

I den här broschyren får du information om när och hur du ska använda de olika avtalen. Du kommer också att se att det inte är möjligt att avtala om vad som helst. Du får information om kreditförsäljning och om en del av det arbete som pågår inom SKK för att förbättra och göra informationen om avtal och andra juridiska frågor mer lättillgänglig för alla medlemmar.

AVTAL OCH GRUNDREGLER

AVTAL OCH GRUNDREGLER

För samtliga medlemmar i SKK-organisationen finns ett regelverk som ska efterlevas: grundreglerna. I och med att du är medlem i organisationen har du förbundit dig att följa dessa regler.

Köpe- och fodervärdsavtalet och köpeavtalet med bibehållen avelsrätt är tvingande avtal. Det betyder att du som SKK-uppfödare måste använda dig av avtalen vid respektive form av överlåtelse av en hund. Du får inte ändra innebörden eller villkoren i avtalen.

Om en SKK-uppfödare skriver ett eget avtal med hänvisning till att det råder avtalsfrihet i vårt land, bryter denne mot grundreglernas förpliktelse att använda av SKK fastställda avtal och riskerar att bli ett ärende för SKKs Disciplinnämnd. Enligt SKKs stadgar kan en medlem som handlar i strid mot grundreglerna tilldelas varning, meddelas registrerings- och/eller tävlingsförbud eller till och med uteslutas ur SKK.

Många tror att SKK kan häva avtal men så är inte fallet. SKK har ingen juridisk rätt att häva ett avtal och kan inte tvinga parterna att göra det. Den dag du och din avtalspartner inte är överens måste ni gå till domstol och få avtalet tolkat och eventuellt hävt. Dock – oavsett hur domstolen dömer ska den som är medlem i SKK följa grundreglerna och gör hon/han inte det får Disciplinnämnden ett nytt ärende på sitt bord.

Som medlem i Svenska Kennelklubben har du kostnadsfritt tillgång till juridisk rådgivning. Om du kontaktar SKKs juridiska avdelning kan du

också få råd i frågor som rör avtalsskrivning.

Telefonnummer: 00-000 00 00

Telefontid: måndag - fredag kl 10-12 och 13-15

Köpeavtal

En hund, valp eller vuxen, är i lagens ögon att betrakta som vilken vara som helst. Det innebär att de lagar och regler som skyd- dar en konsument vid köp av en bil hos en bilhandlare eller ett kylskåp i vitvaruaffä- ren också gäller vid försäljning och köp av en hund från en uppfödare.

En uppfödare räknas som näringsidkare oavsett om hunduppfödningen bedrivs som yrkes- eller hobbyverksamhet (vid sidan av det ordinarie arbetet). Lagligt sett är därför uppfödaren jämställd med bilhandlaren eller affärsinnehavaren och har samma skyldighe- ter gentemot köparen. När en konsument köper något av en näringsidkare kallas det för ett konsumentköp. Det gäller alltså även när det är fråga om en hund.

Konsumentköp är ett köp som är särskilt reglerat i konsumentköplagen (1990:932) för att ta tillvara konsumentens rätt gente- mot den näringsidkande säljaren. Konsu- mentköplagen är en tvingande lagstiftning, det vill säga den innehåller bestämmelser som inte kan frångås genom avtal mellan parterna. Om ett avtal innehåller överens- kommelser som strider mot lagstiftningen kan köparen vid en tvist stödja sig på lagen

även om avtalet skulle säga något annat. (Mellan två uppfödare gäller dock köplagen, 1990:931.)

Sålt är sålt

När en hund säljs ska köpeavtalet användas.

Köpeavtalet innebär att äganderätten till hun- den övergår till köparen utan inskränkningar. Det går därför inte att skriva in klausuler om att uppfödaren behåller avels-, tävlings- eller utställningsrättigheter för hunden eftersom de inskränker köparens fulla äganderätt. När valpen/hunden är såld är det enbart den nya ägaren som har rätt att bestämma över den. Om en uppfödare ändå skriver in villkor om exempelvis avel strider det inte bara mot SKKs grundregler utan det är också troligt att villkoren vid en tvist i domstol bedöms som oskäliga och därför ogillas.

Enligt köpeavtalet kan uppfödaren bli skyldig att återköpa hunden, om rutan ”Återköp” är ikryssad. Hur stor summa som ska återbetalas regleras på avtalets baksida. Uppfödaren däremot kan aldrig på eget initiativ ta tillbaka hunden. Det gäller även vid kreditköp. Se vidare under rubriken Kreditförsäljning av hund.

Dolda och synliga fel

Säljaren har ett ansvar för fel som fanns på leveransdagen. Enligt konsumentköplagen är alla fel som uppträder inom sex månader efter leverans att betrakta som ursprungliga fel, det vill säga de är ett uppfödaransvar, såvida inte uppfödaren kan bevisa annat. Efter sex månader är det köparens sak att bevisa att felet förelåg vid köpet.

En köpare som vill ha rätt till kompensation för ett fel, oavsett om det är dolt eller inte, är skyldig att reklamera felet till uppföda- ren. Reklamation som meddelas inom två månader från det att köparen märkt felet anses alltid lämnad i rätt tid.

Ett fel som upptäcks senare än tre år från det att hunden levererades kan inte reklameras. Uppfödarens ansvar begränsas således till de tre första åren efter försäljningen.

SKKs grundregler slår fast att en valp inte får levereras utan ett veterinärbesiktningsintyg som är högst sju dagar gammalt. Denna regel är ett stöd för uppfödaren eftersom veteri- närbesiktningsintyget är det bästa sättet att visa att valpen var frisk vid leverans. Som uppfödare är det därför viktigt att alltid spara en kopia av intyget. Ett intyg som är äldre än sju dagar när hunden levereras kan medföra att ingen försäkring täcker kostnader för livvärde och veterinärvård.

Ett påpekande på valpens veterinärbesikt- ningsintyg kan aldrig anses som ett dolt fel utan är ett synligt fel som inte täcks av någon försäkring. Det bör därför alltid ersättas av uppfödaren, men det finns olika sätt att reglera detta. Ett sätt är att dra av en summa på priset som motsvarar vad det kostar att åtgärda felet. En annan variant är att upp- födaren och köparen kommer överens, i en

skriftlig bilaga till avtalet, om att uppfödaren ska stå för kostnaderna när felet avhjälps. I sådana fall ska uppfödaren i första hand ges möjlighet att avhjälpa felet. Om köparen, utan att rådgöra med uppfödaren, anlitar en veterinär som tar avsevärt mycket mer för exempelvis en operation än vad uppfödaren skulle ha fått betala hos sin husveterinär för samma åtgärd, får köparen själv stå för mellanskillnaden. Om situationen är akut och åtgärdandet behöver ske skyndsamt har dock köparen ingen skyldighet att rådfråga uppfödaren.

Det framgår av avtalet att uppfödaren har en långtgående informationsplikt. Om uppfödaren känner till att hunden har nå- gon egenskap eller belastning som köparen borde känna till före köpet men låter bli att tala om det, kan uppfödaren komma att bli ersättningsskyldig trots att det inte rör sig om något dolt fel. Man ser det som att upp- födaren medvetet har sålt en defekt vara och därför är skyldig att ersätta köparen för felet. Det är med andra ord viktigt att uppfödaren ger köparen så mycket information som möjligt vid köpet. Denna information ska dokumenteras i en bilaga vilket framgår på avtalets framsida. Sätt ett kryss i ja-rutan vid ”Särskild information”. Uppfödaren anger hundens registreringsnummer på bilagan och lämnar uppgifter om hundens hälsa och eventuella defekter. Då behöver det inte bli någon diskussion om vilken information som egentligen lämnades vid köpetillfället. Om det finns information om avelsdjuren som kan vara viktig i sammanhanget, som exempelvis att ett av föräldradjuren har C-höfter, ska även detta framgå av bilagan. Bilagan ska undertecknas av båda avtalspar- terna och upprättas i två exemplar, där båda parterna tar var sitt exemplar.

Ja till ”försäkring för dolda fel”

På köpeavtalet finns en punkt med rubriken ”Säljaren har tecknat en försäkring för dolda fel”. SKK rekommenderar starkt att uppfö- daren kryssar ”ja” i rutan vid denna punkt. Det innebär att uppfödaren försäkrar att han eller hon har tecknat en försäkring för dolda fel med giltighetstid tills dess hunden blir 36-39 månader, beroende på försäkringsbo- lag. Olika försäkringsbolag har olika villkor, men generellt gäller att uppfödaren genom att teckna denna försäkring begränsar sitt åtagande för veterinärvårdskostnader vid fel på hunden till en summa som motsvarar köpeskillingen. Som uppfödare är det viktigt att undersöka med försäkringsbolaget vilka raser och sjukdomar som är undantagna samt vilket tak försäkringen har. Vissa bolag har ett tak på exempelvis 12 000 kronor och om hunden säljs för mer än detta måste uppfödaren själv bekosta veterinärvård eller livförsäkring upp till hundens försälj- ningspris. Eftersom det inte finns någon fastställd övre gräns (ej rättsligt prövat) för hur högt skadestånd som kan utkrävas kan den uppfödare som inte kryssat ”ja” vid denna punkt bli skyldig att ersätta mycket

kännbara veterinärräkningar. Det är viktigt att man som uppfödare har ett fullgott försäkringsskydd för sina avelshundar och valpkullar och kontrollerar vilka villkor som gäller för dolda fel. För att underlätta för köparen vid eventuell kontakt med försäk- ringsbolaget ska det på avtalet framgå vilket försäkringsbolag försäkringen är tecknad i.

När är konsumentköplagen inte tillämplig?

När en uppfödare säljer till en annan uppfö- dare är konsumentköplagen som regel inte tillämpbar. I detta fall anses det vara två jämbördiga parter som handlar med varan- dra och då gäller köplagen. Som uppfödare i SKK är man dock alltid skyldig att använda sig av SKKs avtal.

Såvida inga hinder föreligger för annon- sering på Xxxxxxxx.xx kan köpeavtal för samtliga valpar numera laddas ned direkt från webbplatsen. De inloggningsuppgifter som krävs följer med registreringshandling- arna. Vid försäljning av äldre hund kan du som uppfödare beställa avtal via SKKs blankettservice.

ANVÄND KÖPEAVTALET NÄR DU SKA SÄLJA EN VALP/HUND

ANVÄND INTE KÖPEAVTALET NÄR:

• du vill överlåta en hund men behålla hela avelsrätten

• du överlåter en hund och del av ersättningen utgörs

av avelsrätt

• du vill behålla tävlings- och/eller utställningsrätt

• du avser att äga hunden tillsammans med mottagaren

Fodervärdsavtal

Fodervärdsavtalet är precis som SKKs kö- peavtal obligatoriskt att använda enligt grundreglerna. Avtalet innebär att en uppfö- dare överlåter en hund utan att erhålla kon- tant ersättning. Hunden ”betalas” istället genom att uppfödaren behåller avelsrätten och eventuellt också prov-, tävlings- och utställningsrätten.

För en hanhund gäller det antal kullar som överlåtaren och fodervärden kommer överens om i avtalet, dock maximalt sex stycken. För tik gäller att överlåtaren har rätt till maximalt två valpkullar med minst en levande valp som uppnår fem veckors ålder per kull. En valpkull för en hanhund är detsamma som för tik; en levande valp som uppnår fem veckors ålder. Oavsett om uppfödaren har utnyttjat sina rät- tigheter eller inte, gäller avtalet som längst tills tiken uppnått fem års ålder och för hanhunden tills han uppnått sju års ålder. Har tiken haft sina avtalade två kullar innan hon fyllt fem år övergår hon i fodervärdens ägo så snart dessa kullar är födda och valparna blivit gamla nog att lämna tiken. Det räcker med att tiken är parad före fem års ålder, kullen kan födas efter det att tiken fyllt fem. Detsamma gäller när hanhunden har uppfyllt sitt valpkullsantal.

Enligt grundreglerna kan tik över fem år eller hane över sju år inte sättas ut på foder.

Fram till dess att avtalets villkor är uppfyllda är det överlåtaren som innehar äganderätten men så snart villkoren är uppfyllda övergår ägande- rätten till fodervärden. En överlåtare kan aldrig tvinga en fodervärd att ”köpa ut” hunden om överlåtaren inte avser att använda sina avels-, utställnings- eller tävlingsrättigheter. Om över- låtare och fodervärd däremot är överens om att hunden ska övergå till fodervärden i förtid så kan de avtala om detta. De bör då upprätta ett avtal som tydligt talar om att fodervärdsavtalet upphör att gälla och att äganderätten övergår på fodervärden. Om fodervärden inte kan ha hunden kvar är överlåtaren skyldig att ta tillbaka den och ingen av parterna har rätt att få ersättning av den andra.

Syftet med fodervärdsavtal

Syftet med att placera ut en hund på foder är oftast att kunna bedriva långsiktig och ge- nomtänkt avel även om man som uppfödare inte har möjlighet att behålla alla eventuella avelshundar som man skulle vilja ha hemma i sin kennel. Men en fodervärdshund kan också ses som en ekonomisk risktagning:

kommer den inte till användning i aveln har uppfödaren helt enkelt förlorat en summa motsvarande ett valppris.

För att få en bra relation mellan överlåtare och fodervärd är det viktigt att båda parter noga läst igenom avtalets villkor och har en realis- tisk uppfattning om vilka förväntningar man kan ha på varandra. Det kan också vara bra att inse att överlåtare och fodervärd behöver ha en tätare kontakt än vid en försäljning.

Kontrollera särbestämmelser Uppfödare och fodervärd behöver tillsam- mans noggrant gå igenom vad som krävs för

att uppfödaren ska kunna utnyttja avelsrät-

ten. För somliga raser fordras hälsounder- sökningar, i vissa fall mentalbeskrivningar, för avelsdjur. Vilka särbestämmelser som gäller för olika raser framgår bland annat av SKKs registreringsregler. Uppfödaren ansvarar för samtliga kostnader som avser parning, valpning och uppfödning, inklusive kostnader som kan knytas till erforderliga veterinärundersökningar. Exempel på sådana kostnader kan vara: kostnader för röntgen, ögonlysning, DNA-prov, mentaltest osv. Kostnader för transport till och från parning, om tiken ska äta specialfoder som är dyrare än vad tiken normalt äter under dräktighe- ten, transport till uppfödaren för valpning samt om det tillstöter komplikationer som är relaterade till parningen eller valpningen

och som uppfödaren därför ska stå för. För fodervärdens del gäller att denne är skyldig att låta hunden medverka i de undersökningar som erfordras, exempelvis ögonlysning och höftledsröntgen.

Begränsningar i avtalet

Grundreglerna stadgar att en uppfödare/ kennel får hålla som mest tio hundar, såväl tikar som hanar, hos fodervärd. Det är värt att notera att som fodervärdshundar räknas samtliga hundar där uppfödaren har försäkrat sig om avelsrättigheter (se även köpeavtal med bibehållen avelsrätt) samt prov-, tävlings- och utställningsrättigheter.

Även om en överlåtare äger hunden till dess att avtalet är uppfyllt, kan inte denne komma och hämta hunden hos fodervärden på grund av att man till exempel har olika syn på hur hunden ska skötas eller uppfostras. En fo- dervärd kan, enligt avtalet, i princip enbart bli fråntagen hunden om det kan bevisas att denne missköter hunden, vilket sker i allmän domstol, eller om det i allmän domstol slagits fast att fodervärden agerat i strid med avtalet.

Såvida inga hinder föreligger för annonsering på Xxxxxxxx.xx kan fodervärdsavtal för samtliga valpar numera laddas ned direkt från webbplatsen. De inloggningsuppgifter som krävs följer med registreringshandlingarna. Fodervärdsavtalet kan även laddas ner direkt från SKKs dokumentbank.

ANVÄND FODERVÄRDS-

AVTALET NÄR:

• du vill behålla avelsrätten på en

hund

• du vill behålla utställnings- och/

eller tävlingsrätten på en hund

ANVÄND INTE FODERVÄRDS- AVTALET NÄR:

• du vill ha en del av ersättningen för

hunden i form av pengar

• du vill att äganderätten ska övergå

till köparen direkt

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt inne- bär att valpen/hunden säljs till halvt or- dinarie pris. Resten av hundens värde erläggs genom att uppfödaren behåller av- elsrätten, det vill säga rätten till en valpkull (om minst en valp som uppnår fem veckors ålder) för en tik eller tre valpkullar för en hanhund.

Äganderätten för hundar som är sålda enligt detta avtal övergår till köparen vid överlämnandet och inte efter att uppfö- darens avelsrättigheter utnyttjats. Detta är en stor skillnad mot fodervärdsavtalet där äganderätten övergår till fodervärden först när avtalets villkor är uppfyllda, alternativt då tiden för avtalets giltighet löpt ut. Enligt köpeavtal med bibehållen avelsrätt gäller avelsrätten för såväl tik som hane till dess att hunden fyllt fem år. Har avelsrätten inte utnyttjats dessförinnan förfaller den utan rätt för uppfödaren att få någon ersättning. Det framgår av grundreglerna att en hund som är såld med förbehåll från uppfödaren att använda hunden i avel, det vill säga med köpeavtal med bibehållen avelsrätt, räknas in bland säljarens fodervärdshundar.

Då det rör sig om köpeavtal med bibehållen avelsrätt är det viktigt med ett gott samarbete och en bra relation mellan uppfödare och köpare. Det är därför angeläget att båda parter noga läst igenom avtalets villkor, såväl framsida som baksida, och att båda har en realistisk uppfattning om vilka för- väntningar man kan ha på varandra.

Uppfödare och köpare behöver tillsammans noggrant gå igenom vad som krävs för att uppfödaren ska kunna utnyttja avelsrätten. För somliga raser fordras hälsoundersök- ningar, i vissa fall mentalbeskrivningar, för avelsdjur. Vilka särbestämmelser som gäller för olika raser framgår bland annat av SKKs registreringsregler. Säljaren ansvarar för samtliga kostnader som avser parning, valp- ning och uppfödning, inklusive kostnader som kan knytas till erforderliga veterinär- undersökningar. För köparens del gäller att denne är skyldig att låta hunden medverka i de undersökningar som erfordras, exem- pelvis ögonlysning och höftledsröntgen.

Eftersom äganderätten till hunden har övergått på köparen är det köparen som håller hunden försäkrad. För uppfödarens

del är det viktigt att ha en ansvarsförsäkring (hem- eller företagsförsäkring) som täcker eventuella skador/kostnader då hunden är hos uppfödaren.

Ny punkt om meritering

I köpeavtalet med bibehållen avelsrätt som reviderades 2012 har införts en särskild överenskommelse om meritering av hunden. Se punkt nio på avtalets baksida. Om säljare och köpare har enats om denna överenskom- melse ger den säljaren en möjlighet att låna hunden vid tre tillfällen för att meritera hunden, exempelvis på utställning eller tävling. Samtliga kostnader hänförliga till meriteringen ska bekostas av säljaren.

Fler nyheter i avtalet

I avtalet finns inte längre någon möjlighet för köparen att köpa ut hunden från sälja- ren, det vill säga att lösa avelsrätten, såvida inte parterna är överens om detta. Det har också införts en skadeståndsklausul som ger säljaren rätt att kräva skadestånd av köparen om denne förhindrar säljaren att erhålla sina rättigheter enligt avtalet.

Såvida inga hinder föreligger för annonse- ring på Xxxxxxxx.xx kan köpeavtal med bibehållen avelsrätt för samtliga valpar nu- mera laddas ned direkt från webbplatsen. De inloggningsuppgifter som krävs följer med registreringshandlingarna. Vid försäljning av äldre hund kan du som uppfödare beställa avtal via SKKs blankettservice.

ANVÄND KÖPEAVTAL MED BIBEHÅLLEN AVELSRÄTT NÄR:

• du vill behålla rätten till en kull på en tik men överlåta äganderätten till ett halvt normalt valppris

• du vill behålla rätten till tre valpkullar på en hanhund men överlåta äganderätten till ett halvt normalt valppris

ANVÄND INTE KÖPEAVTAL MED BIBEHÅLLEN AVELSRÄTT NÄR:

• du vill behålla hela avels- rätten på hanhunden eller tiken

• du vill behålla tävlings-

och/eller utställningsrätten

Parningsavtal och låneavtal

PARNINGSAVTAL

Syftet med parningsavtalet är att tik- och hanhundsägare före en parning kommer överens om de villkor som ska gälla ifråga om exempelvis avgift och eventuell parningsvalp.

För att undvika att det uppstår oklarheter om vad som har överenskommits bör man alltid upprätta ett skriftligt avtal inför parning. Detta bör vara avklarat innan tik och hane möts. Har man bara en muntlig överenskommelse riskerar man att eventuella meningsmotsätt- ningar måste avgöras i domstol. Detta kan bli kostsamt och långdraget för båda parter.

Parningsavtalet har släppts i en redigerad ver- sion sommaren 2013. Det kan skrivas ut från SKKs webbplats. Gör det – och använd det. Självklart ska det undertecknas av båda parter innan hundarna paras. Att hanhundsägaren vid ett senare tillfälle skriver på registrerings- ansökan är ett intyg på att parningen har skett, inte en överenskommelse om vad som gäller. Å andra sidan är parningsavtalet inte giltigt som parningsbevis utan hanhundens ägare måste alltid skriva på registreringsansökan.

Parningsavtalet finns att skriva ut från SKKs hemsida, xxx.xxx.xx. Du kan också beställa det från SKK. Avtalet finns även på engelska.

LÅNEAVTAL

Låneavtalet för tik är ett avtal om tillfällig upplåtelse av avelsrätt till tik. Avtalet an- vänds när man lånar in en tik för avel. Det kan endast tecknas för en tik som är över 18 månader. Det kan med andra ord inte bifogas som en begränsning i avelsrätten i samband med försäljningen av en tikvalp. Låneavtalet reglerar bland annat under hur lång tid (max 1 år) avelsrätten kan upplåtas, hur mycket och i vilken form ersättning ska utgå, vem som ska stå för försäkring med mera. Avels- och veterinärvårdsförsäkring samt hemförsäkring för skador som eventuellt kan uppstå på grund av det strikta ansvaret bör tecknas och betalas av låntagaren.

Ett låneavtal för tillfällig inlåning av han- hund har precis tagits fram. Detta påmin- ner om avtalet för tik men innehåller inte enbart möjlighet till avelsrätt utan även till deltagande på prov och tävling då det är vanligt att hanhundar kommer till Sverige exempelvis i syfte att visas på utställning.

Låneavtalen finns att skriva ut från SKKs hemsida, xxx.xxx.xx. Du kan också beställa det från SKK. Båda låneavtalen finns även på engelska.

Kreditförsäljning av hund

Det händer ibland att uppfödare säljer valpar och/eller vuxna hundar på avbetalning. SKK har inte upprättat något särskilt avtal för kreditförsäljning och avråder generellt sett från att sälja hundar på kredit eftersom detta inte sällan leder till osämja mellan säljare och köpare. Om man ändå vill sälja på kredit rekommenderar SKK att man använder köpeavtalet och till det upprättar en bilaga, i vilken parternas särskilda överenskommel- ser i samband med kreditköpet regleras. I bilagan upprättar man en avbetalningsplan där det står hur mycket köparen ska betala, hur många betalningstillfällen som medges samt när skulden ska vara slutligt betald. Det är viktigt att köparens personnummer förs in i avtalet.

Precis som vid kontant betalning övergår äganderätten till köparen i och med att denne tar emot varan, det vill säga i sam- band med leverans. Hunden får inte utgöra säkerhet för betalningen och en uppfödare kan inte återkräva hunden om köparen inte kan betala sin skuld eftersom det, enligt Konsumentverket, inte är lämpligt att skriva äganderättsförbehåll för levande djur. Med äganderättsförbehåll menas att man avtalar

om att hunden ska få återtas av uppfödaren om köparen inte kan betala. Skriver man ett sådant förbehåll kan det komma att bedömas som oskäligt av en domstol.

Enligt SKKs grundregler ska registrerings- bevis eller skriftligt intyg om att hunden är anmäld för registrering följa med över- låtelsehandlingen. De får inte behållas av uppfödaren som en form av säkerhet för betalning.

Av 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846) framgår att näringsidkaren (uppfödaren) ska göra en kreditprövning innan kredit beviljas. Skyldigheten gäller oavsett kreditbelopp och löptid för krediten. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter och krediten får beviljas endast om konsumenten (köparen) har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande enligt kreditavtalet.

Kreditprövningen bör anpassas efter de om- ständigheter som råder i varje enskilt fall. Att tillräckliga uppgifter ska inhämtas innebär att näringsidkaren är skyldig att inhämta så många uppgifter att en bedömning av konsumentens nuvarande och framtida be- talningsförmåga kan ske med en hög grad av

säkerhet. Den kreditsökandes ekonomiska förutsättningar att fullgöra kreditavtalet kan normalt bedömas mot bakgrund av: inkomster, tillgångar, utgifter och skuld- förhållanden. Kreditgivaren bör inhämta en kreditupplysning som ger en uppdaterad bild av konsumentens betalningsförmåga. Förutom inkomstuppgift bör kreditupplys- ningen innehålla uppgift om konsumentens skuldförhållanden, inklusive uppgift om eventuella betalningsanmärkningar.

Om uppfödaren inte har tagit kreditupp- lysning och det senare visar sig att köparen har betalningssvårigheter som skulle ha framkommit vid en kreditprövning kan skulden jämkas till köparens fördel vid en domstolsprövning. Det kan betyda att upp- födaren inte får betalt för sin valp eftersom skulden kan jämkas ända ner till 0 kronor.

Mer information om kreditförsäljning kan du hitta på Konsumentverkets hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx.

FAQ – vanliga frågor

Köpeavtal

Kan jag göra tillägg/bilagor till köpeavtalet? Säljer man en valp med ett prisavdrag på grund av exempelvis ett veterinärt påpe-

kande, ska man i en bilaga påpeka detta

samt informera om vad felet kan innebära ur försäkringshänseende. Det är viktigt att bilagans tillägg är skäligt. Att till exempel göra ett prisavdrag som väsentligen under- stiger kostnaderna för att åtgärda felet kan, i allmän domstol, anses som oskäligt.

Kan jag skriva att jag som uppfödare ska ha rätt att köpa tillbaka valpen om den ska omplaceras?

Du kan skriva att du önskar att bli erbjuden att få köpa tillbaka valpen om den ska om- placeras. Om du däremot skriver in villkor som innebär att köparen inte får sälja vidare, avliva eller lämna bort sin hund innebär det en inskränkning i köparens äganderätt. Den typen av villkor utgör sådana avsteg från grundreglernas krav på avtalets innehåll att de anses utgöra brott mot SKKs regelverk.

Detsamma gäller inskrivna krav på att köpa- ren ska röntga, mentalbeskriva hunden mm.

Vad skriver jag för pris i köpeavtalet för den parningsvalp jag lämnar till han- hundsägaren?

Du anger ett normalt valppris, men för- tydligar genom att skriva att ingen kontant ersättning har erlagts utan att valpen är lämnad som ersättning. I de flesta fall krävs ett pris på valpen för att den ska kunna livförsäkras. Detta skiljer sig dock mellan de olika försäkringsbolagen varför det kan vara av vikt att kontrollera vad som gäller hos det bolag du använder dig utav. SKKs rekommendation är dock att valpens pris framgår av avtalet.

Vad gäller om hunden har navelbråck?

Om navelbråcket måste åtgärdas av ve- terinärmedicinska skäl är säljaren ersätt- ningsskyldig för veterinärvårdskostnader med anledning av detta. Säljaren ska då få möjlighet att åtgärda felet hos sin ve- terinär om inte tillståndet är så akut att operation inte kan vänta. Ett navelbråck finns alltid vid leveransen och är därför ett säljaransvar. Att hunden har ett navelbråck behöver dock inte nödvändigtvis innebära att hunden måste opereras eller att säljaren måste göra ett prisavdrag vid försäljning av valpen. Ett navelbråck är ett exteriört fel och många gånger lever hunden och mår bra med bråcket. Säljaren kan välja att göra ett prisavdrag i förebyggande syfte. Då drar säljaren av vad det skulle kosta att operera navelbråcket, rådgör med veterinär för en offert. Uppfödaren ska då skriva ett tillägg till avtalet där det tydligt framgår att upp- födaren gör ett prisavdrag med anledning av navelbråcket, för att täcka eventuella fram- tida kostnader. Om hunden inte kommer att behöva opereras kan uppfödaren dock inte kräva denna summa åter.

Fodervärdsavtal

Varför blir det så förhållandevis många tvister om fodervärdsavtalet?

Det beror ofta på att parterna inte har satt sig in i vad avtalet egentligen innebär. Fodervärden kanske inte har insett att hon/ han ska lämna ifrån sig tiken för valpning i 10–12 veckor. En annan anledning till oenighet kan vara att fodervärden inte anser att hunden lämpar sig för avel, men uppfödaren vidhåller och hon/han är den som bestämmer. Grunden kan också vara att uppfödaren har för höga förväntningar på hur fodervärden ska ta hand om hunden. Uppfödaren kanske anser att den hålls i för högt hull eller att pälsen inte sköts som den ska, men detta måste uppfödaren acceptera. Det är viktigt att både överlåtare och foder- värd är medvetna om att fodervärdsavtalet på så sätt innebär inskränkningar i förfo- ganderätten för båda parter.

Om fodervärden vill bryta kontraktet och lämna tillbaka hunden får hon/han göra det när som helst?

Överlåtaren är bunden att ta tillbaka hunden när som helst, utan friskintyg.

Vem ska stå på ägaranmälan?

SKK brukar rekommendera att fodervärden skriver sitt namn och sin adress på ägaran- mälan eftersom det är hos denne hunden bor, men juridiskt är det överlåtaren som äger hunden fram till dess kriterierna för avtalet är uppfyllda. Ägaranmälan är inte något juridiskt dokument som utvisar vem som äger hunden utan ägaranmälan visar var hunden bor och till vem den ska återlämnas om den till exempel har sprungit bort.

Om fodervärden inte sköter hunden måste jag väl få ta tillbaka den?

Om inte båda parter är överens om att bryta

ett avtal kan det bara hävas i allmän domstol. Det är inte du som uppfödare som avgör om fodervärden har begått ett brott mot avtalet genom att inte sköta hunden ordentligt, det ska avgöras i domstol. En uppfödare har aldrig rätt att utan vidare åka och hämta tillbaka en hund.

Vad finns det för alternativ till fodervärds- avtalet för den uppfödare som gärna vill ha rätten till en valpkull på en tik?

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt innebär att en hund säljs till halvt pris och resterande del av köpesumman betalas genom en valp- kull. För en hanhund gäller halv köpeskilling och tre valpkullar. Detta är juridiskt sett ett köpeavtal men hunden ifråga ska ändå räk- nas in bland uppfödarens fodervärdshundar.

Vad gäller om hunden är olämplig för avel? Om det visar sig att en hund som överlåtits med fodervärdsavtal inte ska användas i avel,

kan överlåtaren skriva över äganderätten till

fodervärden i förtid. Man upprättar då ett dokument där detta tydligt framgår. Det finns ingen vits med att överlåtaren behål- ler avelsrätten till en hund som inte ska användas i avel, såvida uppfödaren inte även innehar utställnings- och/eller prov- och tävlingsrätten och vill fortsätta att använda hunden till detta.

Hur går jag tillväga om fodervärden vägrar lämna ut hunden?

Fodervärden är skyldig att hålla hunden tillgänglig så att överlåtaren kan nyttja sina rättigheter i enlighet med avtalet. Om du anser att fodervärden bryter mot avtalet, genom att vägra att lämna ut hunden, kan du vända dig till tingsrätten för att ansöka om att häva avtalet och återfå hunden.

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt

Vilka är de vanligaste orsakerna till tvister om köpeavtal med bibehållen avelsrätt?

Den vanligaste anledningen till oenighet är frågan om äganderätten. Uppfödaren har inte klart för sig att köparen har ägande- rätten redan från dag ett och att detta kan innebära vissa problem när uppfödaren vill få ut sin avelsrätt. På köparsidan kan många bli förvånade över att hunden måste vara borta för såväl hälsoundersökningar som parning/valpning. Oftast beror oenigheter på att parterna inte har satt sig in i vad avtalet egentligen innefattar. En annan anledning till osämja kan vara att köparen inte anser att hunden lämpar sig för avel medan uppfödaren vidhåller att det är han/ hon som avgör detta. Orsaken kan också vara att uppfödaren har för höga förväntningar på hur köparen ska ta hand om hunden. Uppfödaren kanske anser att den hålls i för högt hull, att pälsen inte sköts som den ska. Här gäller det att komma ihåg att det faktiskt är köparen som äger hunden.

Övriga frågor

Vad innebär det om jag kryssar ”ja” vid punkten ”Återköp”?

Det betyder att du som uppfödare är skyl- dig att ta tillbaka hunden, när som helst, under hela dess liv. Köparen har rätt att lämna tillbaka hunden och i samband med detta, återfå en viss procent av den erlagda köpeskillingen, i enlighet med avtalets punkt

4. Återköp är ett eget begrepp som inte ska blandas ihop med hävning av köp. Det kan snarare jämföras med ett avtalat öppet köp. Säljarens skyldighet att ta tillbaka hunden avser nämligen en hund i ett icke väsent- ligen förändrat skick (detta kan jämföras med ett öppet köp, då det gäller att varan

ska återlämnas i samma skick som när den såldes). Förändringar som är en del av varans naturliga utveckling och normala förslitningar ska bortses ifrån, eftersom alla hundar naturligtvis åldras.

Om hunden däremot är behäftad med ett fel, förfaller säljarens skyldighet att köpa hunden åter. Köparen kan inte kräva ett återköp beträffande en sjuk/skadad eller på annat sätt väsentligen förändrad hund. Att köparen har kastrerat hunden är ett exempel på en väsentligt förändrad hund. Det är dock upp till säljaren att avgöra huruvida hunden är i ett så förändrat skick att ett återköp inte kan godtas. Om säljaren exempelvis inte har några invändningar mot att återköpa en kastrerad hund går det givetvis bra.

Om säljaren har kryssat ”nej” i rutan om återköp, har köparen ingen rätt att återlämna hunden i enlighet med punkt 4 i avtalet. I det fall att säljaren ändå går med på att ta tillbaka hunden ska parterna själva försöka komma överens om villkoren för återköp. Är parterna osams beträffande återbetalningens storlek bör villkoren under punkt 4 vara vägledande. Det är viktigt att skriva ett avtal i samband med att hunden återlämnas. Även om ägaren säger sig avstå från ersättning kan det ha fallit ur minnet den dag det finns ett nytt hem och nya intressenter till hunden.

Punkten om återköp har ingenting att göra med rätten att häva ett köp om det föreligger ett väsentligt fel på varan. Om det visar sig att hunden exempelvis har hjärtfel, är döv på båda öronen eller blind på båda ögonen, har köparen rätt att lämna tillbaka hunden och återfå hela köpeskillingen.

Kan köparen, eller säljaren, när som helst avbryta köpet?

En köpare kan när som helst välja att avbryta köpet av en hund, oavsett om köparen skrivit

under köpeavtalet och betalat en handpen- ning, max 15 % av köpeskillingen. Som säljare har du då möjlighet att behålla den del av handpenningen som behövs för att täcka eventuella extra kostnader, exempelvis för valpbesiktning, ny annonsering etc. Om parterna har kommit överens om att hand- penningen är förverkad vid avbeställning, se 41 § KKL och punkt 2 på baksidan av köpeavtalet, får säljaren behålla hela hand- penningen. En sådan överenskommelse ska skriftligen framgå av köpeavtalet.

Som säljare kan du inte avbryta ett ingånget köpeavtal utan att även bryta mot SKKs grundregler. Det är därför viktigt att du som säljare inte lovar någonting innan du säkert känner att du vill sälja hunden till just den köparen. Av den anledningen avråder SKK från att ta handpenning och skriva köpeavtal tidigt. Det är bättre att förbehållslöst låta kö- pare komma och titta och gärna träffas flera gånger så att det känns bra för båda parter.

Observera att en överenskommelse om att handpenningen är förverkad vid avbeställ- ning enbart gäller vid leverans av en felfri vara. Om hunden får ett påpekande vid besiktningen, eller om felet på annat sätt visar sig före leverans och köparen på grund av detta inte längre vill genomföra köpet ska detta ses som en hävning av köpet och inte en avbeställning. Handpenningen ska då återlämnas i sin helhet. För att hävning ska komma i fråga krävs dock att felet ska vara av väsentlig betydelse för konsumenten.

Vad gäller om hunden har ett exteriört fel? Är det någon skillnad om det visat sig redan vid leveransen eller först senare?

Fel som inte påverkar hundens funktion som sällskapshund ska inte ersättas av uppfödaren, oavsett när det upptäcks. Vill uppfödaren däremot ta ett lägre pris för en hund med ett synligt fel som exempelvis

kroksvans eller bettfel är det upp till säljaren, det ska då också tydligt framgå, i en bilaga till avtalet, att priset sänkts med x antal kronor på grund av just detta.

Tillvägagångssätt vid tvist

SKKs juridiska avdelning

SKKs juridiska avdelning erbjuder rådgiv- ning för medlemmar inom SKK-organisa- tionen. Rådgivningen har telefontid varje vardag och kan även kontaktas via e-post. För invecklade konflikter, där SKKs avtal har använts och parterna inte själva kom- mer överens, kan medlemmar skicka in handlingar till SKKs skriftliga juridiska rådgivning, som då kontaktar motparten för yttrande och sedan gör en juridisk bedöm- ning av tvisten.

SKKs Disciplinnämnd

SKKs Disciplinnämnd hanterar anmäl- ningar om brott mot SKKs stadgar och re- gelverk. Enskild medlem kan bli föremål för Disciplinnämndens prövning efter skriftlig anmälan från Svenska Kennelklubbens Cen- tralstyrelse, styrelse för länsklubb, styrelse för specialklubb, Sveriges Hundungdom eller från enskild medlem. Påföljder som kan utdömas är erinran, varning, registrerings- förbud, tävlingsförbud eller uteslutning.

Kronofogdemyndigheten

Om du anser att någon är skyldig dig pengar kan du vända dig till Kronofogden med

en ansökan om betalningsföreläggande. Om den du vill få betalt av inte bestrider skulden resulterar ansökan i ett utslag, vil- ket Kronofogden sedan kan använda som grund för indrivning av skulden. För mer information, se Kronofogdens hemsida: xxx.xxxxxxxxxxx.xx.

Allmän domstol

Om två avtalsparter inte kommer överens kan den missnöjda parten lämna en stäm- ningsansökan till tingsrätten som får lösa konflikten i ett så kallat tvistemål.

Deklaration

Glöm inte att du som uppfödare är skyl- dig att deklarera dina inkomster av din hunduppfödning. Hunduppfödning räknas som hobbyverksamhet och deklareras samt beskattas som inkomst av tjänst. Likväl som dina intäkter ska redovisas får du även göra avdrag för dina utgifter, exempelvis foder, veterinärkostnader, anmälnings- och registreringsavgifter, trimningskostnader etc. Bedriver du en hobbyverksamhet är du inte bokföringsskyldig men du har en anteckningsskyldighet och måste därför spara anteckningar, kvitton, fakturor etc så att deklarationen kan kontrolleras. För mer information om vad som gäller avseende att driva uppfödningen i bolagsform eller när du blir skyldig att redovisa och betala mervärdesskatt, se Skatteverkets hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

POSTADRESS 163 85 Spånga

BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70

TELEFON 00-000 00 00

TELEFAX 00-000 00 00

xxx.xxx.xx

SKK J17 10 000 ex jan 2014