INTERINSTITUTIONELLT AVTAL
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
►B INTERINSTITUTIONELLT AVTAL av den 6 maj 1999
Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfa- randet
(1999/C 172/01)
(EGT C 172, 18.6.1999, s. 1)
Ändrad genom:
Officiella tidningen
nr sida datum
►M1 Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG av den 19 maj 2003 L 147 25 14.6.2003
▼B
INTERINSTITUTIONELLT AVTAL
av den 6 maj 1999
Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet
(1999/C 172/01)
1. Detta avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen - nedan kallade ”institutionerna” syftar till att genomföra budgetdi- sciplinen och att förbättra det årliga budgetförfarandets förlopp och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor.
2. Budgetdisciplin skall i detta avtal ges vidast möjliga tolkning. Den gäller för alla utgifter och är bindande för alla institutioner som deltar i genomförandet under hela den period avtalet gäller.
3. Detta avtal påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen.
4. Ingen del av detta avtal får ändras utan samtycke från samtliga avtalsslutande institutioner. Ändringar i budgetplanens tabeller skall göras enligt de förfaranden som anges för det ändamålet i detta avtal.
5. Avtalet består av två delar:
— Del I avser utformning av och tillämpningsföreskrifter för budgetplanen för 2000-2006, och skall tillämpas under den period som denna budgetplan omfattar.
— Xxx XX avser en förbättring av det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet.
6. Kommissionen skall varje gång den finner det nödvändigt, och alltid i samband med att ett förslag till ny budgetplan läggs fram enligt punkt 26, lägga fram en rapport om genomförandet av detta avtal åtföljd, i förekommande fall, av förslag till ändringar.
7. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2000. Det ersätter med verkan från samma dag
— Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 30 juni 1982 om olika åtgärder för att förbättra budgetförfarandet (1),
— det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 29 oktober 1993 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (2),
— Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995 om införande av finansiella bestämmelser i rättsakter (3),
— den gemensamma förklaringen av den 12 december 1996 om förbättrad information till budgetmyndigheten angående fiskeavtalen (4),
— den interinstitutionella överenskommelsen av den 16 juli 1997 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om bestämmelser som gäller finansieringen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (5),
— det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 13 oktober 1998 beträffande de rättsliga grunderna och budgetens genomförande (6).
(1) EGT C 194, 28.7.1982, s. 1.
(2) EGT C 331, 7.12.1993, s. 1.
(3) EGT C 102, 4.4.1996, s. 4.
(4) EGT C 20, 20.1.1997, s. 109.
(5) EGT C 286, 22.9.1997, s. 80.
(6) EGT C 344, 12.11.1998, s. 1.
▼B
DEL I - BUDGETPLAN FÖR 2000-2006: UTFORMNING OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER
A. Budgetplanens innehåll och räckvidd
8. Tabellen över budgetplanen för 2000-2006, som återfinns i bilaga I, är en integrerad del av detta avtal. Den utgör en referensram för den interinstitutionella budgetdisciplinen. Dess innehåll överensstämmer med slutsatserna från Europeiska rådet i Berlin den 24-25 mars 1999.
9. Budgetplanen skall på medellång sikt säkra att Europeiska unio- nens utgifter redovisade i huvudkategorier utvecklas på ett ordnat sätt inom gränserna för Europeiska unionens egna medel.
10. I budgetplanen för 2000-2006 fastställs för varje budgetår och för varje rubrik eller underrubrik de belopp som får beviljas i anslag för åtaganden. Dessutom fastställs det sammanlagda årliga utgifts- beloppet i anslag för åtaganden respektive anslag för betalningar. Vidare redovisas särskilt de anslag för betalningar som är dispo- nibla inför utvidgningen, för att kunna användas enligt punkt 25 andra stycket.
Samtliga belopp anges i 1999 års priser, med undantag för den monetära reserven som anges i löpande priser.
Budgetplanen omfattar inte de budgetrubriker som finansieras genom sådana inkomster som anges i artikel 4 i budgetförord- ningen av den 21 december 1977 tillämplig på Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), nedan kallad budgetförord- ningen.
Finansieringen av specifika utgiftsposter får inte överskrida det tak som anges för detta syfte, och skall inte påverka tillämpningen av punkt 11 andra stycket.
Vägledande upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i Europeiska gemenskapernas allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av gemenskapens egna medel har tagits in i särskilda tabeller. Dessa tabeller uppdateras varje år när den tekniska justeringen av budgetplanen görs.
Jordbruksriktlinjen skall förbli oförändrad. En översyn av riktlinjen i syfte att införa de ändringar som bedöms nödvändiga skall ske före nästa utvidgning av Europeiska unionen, på grundval av en rapport som kommissionen skall överlämna till rådet.
11. Institutionerna bekräftar att vart och ett av de belopp som fastställs i absoluta tal i budgetplanen för 2000-2006 skall betraktas som ett årligt utgiftstak för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Utan att detta påverkar möjligheten till eventuella ändringar av dessa tak enligt bestämmelserna i detta avtal förpliktar de sig att utöva sina respektive befogenheter på så sätt att de under varje budgetförfarande och vid genomförandet av budgeten för året i fråga iakttar de olika årliga utgiftstaken.
Taken under rubrik 7 i budgetplanen (stöd inför anslutningen) är dock av vägledande karaktär, och budgetmyndighetens två grenar får genom gemensam överenskommelse under budgetförfarandets gång ändra fördelningen mellan dessa utgiftstak.
12. Budgetmyndighetens två grenar har enats om att, under den period som budgetplanen 2000-2006 gäller, acceptera de maximala ökningssatser för icke-obligatoriska utgifter i de budgetar som fastställs inom de tak som anges i budgetplanen.
Med undantag för rubrik 2 i budgetplanen (strukturåtgärder) och med tanke på principen om sund ekonomisk förvaltning skall insti- tutionerna under budgetförfarandet och i samband med att
(1) EGT L 356, 31.12.1977, s. 1.
▼B
budgeten antas sträva efter att i möjligaste mån lämna tillräckliga marginaler under de olika taken i de olika rubrikerna.
Inom gränsen för de maximala ökningssatser för de icke-obligato- riska utgifter som avses i första stycket förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att respektera den tilldelning av åtagandebemyndiganden som avses i budgetplanen för struk- turåtgärder.
13. Varje rättsakt som antagits enligt medbeslutandeförfarandet av Europaparlamentet och rådet samt varje rättsakt som antagits av rådet som innebär att de anslag som finns upptagna i budgeten eller de anslag som anges i budgetplanen enligt punkt 11 överskrids får inte genomföras finansiellt förrän budgeten ändrats, och, i förekommande fall, budgetplanen reviderats på lämpligt sätt, enligt det förfarande som är tillämpligt i varje enskilt fall.
14. För vart och ett av de budgetår som täcks av budgetplanen, får inte den sammanlagda summan av de anslag för betalningar som är nödvändiga, efter årlig justering och med beaktande av de anpass- ningar och revideringar som gjorts, leda till att inkallelsesatsen för egna medel överskrider det tak som gäller för dessa.
Vid behov kan budgetmyndighetens två grenar, på förslag från kommissionen och enligt de majoritetsregler som anges i artikel 272.9 femte stycket i Fördraget om upprättandet av Europe- iska gemenskapen, nedan kallat EG-fördraget, besluta om de sänkningar av taken i budgetplanen som är nödvändiga för att säkerställa att det fastställda taket för egna medel inte överskrids.
B. Årlig justering och årliga anpassningar av budgetplanen
Teknisk justering
15. Varje år innan budgetförfarandet för budgetår n + 1 genomförs skall kommissionen beräkna jordbruksriktlinjen och göra följande tekniska justering av budgetplanen, med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI) och priserna:
a) En förnyad värdering i priserna för budgetår n + 1 av taken och av anslagen för åtaganden respektive betalningar, med undantag av den monetära reserven.
b) En beräkning av den marginal som återstår under taket för egna medel.
Kommissionen skall göra denna tekniska justering på grundval av senaste tillgängliga ekonomiska fakta och prognoser. Den tekniska justeringen av taket för rubrik 1 i budgetplanen (jordbruksutgifter) skall emellertid göras med hjälp av en årlig deflator på 2 %. Den tekniska justeringen av taket för strukturfonderna skall göras på grundval av en förutfastställd deflator enligt reglerna för struktur- fonderna för att fastställa planeringen av motsvarande insatser. Indexregleringen av anslagen för 2004-2006 skall i förekommande fall omprövas senast den 31 december år 2003 i form av en teknisk justering utförd av kommissionen på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Det kommer inte att ske någon efterhand- sjustering av anslagen för de år som redan gått.
Resultatet av en sådan justering och de ekonomiska prognoser som ligger till grund för dessa skall meddelas budgetmyndighetens två grenar.
Någon annan teknisk justering för budgetåret i fråga skall inte göras, varken under loppet av budgetåret eller under följande budgetår i form av efterföljande korrigeringar.
Anpassning som hör ihop med budgetgenomförandet
16. Samtidigt med underrättelsen om den tekniska justeringen av budgetplanen skall kommissionen till budgetmyndighetens två grenar lämna ett sådant förslag till justering av de sammanlagda anslagen för betalningar som den finner nödvändiga med hänsyn
▼B
till villkoren för genomförandet, för att säkerställa en ordnad utveckling i förhållande till anslagen för åtaganden.
17. Vid anpassningen som görs 2001 och om antagandet av program inom ramen för strukturåtgärderna försenas åtar sig budgetmyndig- hetens två grenar att på kommissionens förslag, godkänna att anslag överförs till påföljande budgetår och därigenom höja de motsvarande utgiftstaken med belopp som motsvarar de outnyttjade anslagen under år 2000.
18. Europaparlamentet och rådet skall före den 1 maj år n fatta beslut beträffande dessa förslag i enlighet med de majoritetsregler som anges i artikel 272.9 femte stycket i EG-fördraget.
C. Revidering av budgetplanen
19. Förutom den regelbundna tekniska justeringen och anpassningen till villkoren för genomförande får budgetplanen, på förslag från kommissionen och utan att taket för egna medel överskrids, revi- deras för att täcka de behov som uppstår i samband med oförutsedda händelser.
20. Som regel skall ett sådant förslag om revidering läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för budgetåret i fråga eller innan budgetförfarandet inleds för det första budgetår som revider- ingen avser.
En revidering av budgetplanen som motsvarar upp till 0,03 % av gemenskapens BNI och som ligger inom marginalen för oförut- sedda utgifter skall antas genom ett gemensamt beslut av budgetmyndighetens två grenar, i enlighet med de majoritetsregler som anges i artikel 272.9 femte stycket i EG-fördraget.
Varje revidering som ligger inom marginalen för oförutsedda utgifter och som innebär att 0,03 % av gemenskapens BNI översk- rids skall antas genom ett gemensamt beslut av budgetmyndighetens två grenar, varvid rådet skall fatta beslut enhälligt.
21. Utom vad gäller utgifterna under rubrik 2 skall institutionerna undersöka möjligheterna till en omfördelning av utgifterna mellan de program som faller under den rubrik som berörs av revider- ingen, särskilt på grundval av förväntat underutnyttjande av anslag. Målsättningen bör vara att inom taket för rubriken i fråga frigöra ett belopp som i förhållande till den nya planerade utgiften är väsentligt, både i absoluta tal och räknat i procent.
Institutionerna skall vidare undersöka möjligheterna att utjämna effekten av höjningen av taket för en rubrik genom att sänka taket för en annan rubrik.
Belopp som avsatts under rubrik 1-6 i budgetplanen får aldrig överföras till rubrik 7 i budgetplanen (stöd inför anslutningen) och belopp som avsatts till stöd inför anslutningen får inte heller föras över till rubrik 1-6.
Xxxxxx som avsatts för anslutningen får bara användas för att täcka utgifter som uppkommer som en direkt följd av utvidgningen och får inte täcka oförutsedda utgifter under rubrik 1-7 i budgetplanen. Omvänt får inte heller utgifter som särskilt avsatts för någon av rubrikerna 1-7 användas som kompletterande finansiering av kost- nader för anslutning av nya medlemsstater.
En revidering av budgetplanen såvitt avser de obligatoriska utgif- terna får inte leda till en nedsättning av det tillgängliga beloppet för de icke-obligatoriska utgifterna.
I samband med varje revidering skall det säkerställas att det föreligger ett lämpligt förhållande mellan åtaganden och betal- ningar.
▼B
D. Konsekvenser i fall då Europaparlamentet och rådet inte kan fatta ett gemensamt beslut om anpassning eller revidering av
budgetplanen
22. Om Europaparlamentet och rådet inte kan fatta ett gemensamt beslut om hela den anpassning eller revidering av budgetplanen som föreslagits av kommissionen, skall de belopp som tidigare blivit fastställda efter den årliga tekniska justeringen fortsätta att tillämpas som utgiftstak för budgetåret i fråga.
E. Reserver
23. De tre reserverna under rubrik 6 i budgetplanen skall ingå som en del i Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Nödvändiga medel skall föras över först när reserverna tas i anspråk:
a) Den monetära reserven är avsedd att täcka effekterna på jord- bruksutgifterna under perioden 2000-2002 av betydelsefulla och oförutsedda rörelser i pariteten euro/US-dollar i förhållande till den paritet som använts i budgeten.
b) Garantireserven för lån till tredje land är avsedd att tillföra medel till de budgetposter som används för att förse garanti- fonden (1) med medel och för varje eventuell ytterligare betalning som skall göras på grund av att en gäldenär brister i sina åtaganden.
c) Syftet med reserven för katastrofhjälp till tredje land, är att göra det möjligt att snabbt täcka specifika hjälpbehov, först och främst av humanitärt slag, som uppstått till följd av nya händelser som inte kunde förutses när budgeten fastställdes.
När kommissionen finner det nödvändigt att använda en av dessa reserver skall den lägga fram ett förslag till motsvarande överföring för budgetmyndighetens två grenar.
Innan kommissionen lägger fram ett förslag om ianspråktagande av reserven för katastrofhjälp skall emellertid en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas.
Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag till överföring skall den inleda ett trepartsförfarande, eventuellt i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två grenar beträffande behovet av att använda reserverna och det begärda beloppet.
Om kommissionens förslag inte godkänns av budgetmyndighetens två grenar, och om Europaparlamentet och rådet inte kan nå en gemensam ståndpunkt, skall de avstå från att fatta beslut om kom- missionens förslag till överföring.
F. Mekanism för flexibilitet
24. Mekanism för flexibilitet, för vilken taket är 200 miljoner euro per år, är avsedd att för ett givet budgetår och upp till det angivna beloppet, göra det möjligt att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom ramen för taken under en eller flera av de andra rubrikerna.
Den del av det årliga beloppet som inte används får föras över till och med budgetår n + 2. Om medel från mekanismen används skall, i förekommande fall, först de medel användas som har överförts från tidigare budgetår, och i kronologisk ordning. Den del av det årliga belopp för år n som inte utnyttjats under budgetår n + 2 skall förfalla.
Mekanismen för flexibilitet får som regel inte användas för samma behov två budgetår i följd.
(1) Inrättad genom rådets förordning (EG- Euratom) nr 2728/94 (EGT L 293, 12.11.1994, s. 1).
▼B
Mekanismen för flexibilitet skall få användas på förslag av kommissionen, som först skall ha undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag under den rubrik som berörs av de anslags- behov som har tillkommit.
Förslaget skall avse själva principfrågan om huruvida mekanismen skall utnyttjas, en precisering av vilka behov som behöver täckas samt de aktuella beloppen. Förslaget för det berörda budgetåret kan läggas fram under det årliga budgetförfarandet. Kommissio- nens förslag kan infogas i det preliminära budgetförslaget eller läggas fram tillsammans med den relevanta budgetskrivelsen i enlighet med budgetförordningen.
Beslutet om att utnyttja mekanismen för flexibilitet skall fattas genom en gemensam överenskommelse mellan budgetmyndighe- tens två grenar och enligt de majoritetsregler som avses i artikel 272.9 femte stycket i EG-fördraget. Överenskommelsen skall slutas inom ramen för det samrådsförfarande som avses i del II avsnitt A och i bilaga III till detta avtal.
G. Anpassning av budgetplanen till följd av utvidgningen av
unionen
25. Om unionen utvidgas med nya medlemsstater under loppet av den period som omfattas av budgetplanen skall Europaparlamentet och rådet, på kommissionens förslag, och enligt de majoritetsregler som avses i artikel 272.9 femte stycket i EG-fördraget, gemensamt anpassa budgetplanen för att ta hänsyn till det behov av medel som följer av utvidgningen.
Utan att föregripa resultaten av anslutningsförhandlingarna får ändringen av de berörda rubrikerna inte överskrida de belopp som framgår av de ekonomiska ramar som återges i bilaga II, som är en integrerad del av detta avtal, vilka utformats enligt antagandet att unionen kommer att utvidgas med sex nya medlemsstater från och med år 2002.
De ytterligare behoven skall täckas genom de medel som avsätts för detta ändamål i den nya budgetplanen samt, i den mån det behövs, med hjälp av de ytterligare egna medel som föranleds av den ökning av gemenskapens BNI som utvidgningen av unionen innebär.
H. Budgetplanens löptid och konsekvenser om det inte finns någon
budgetplan
26. Kommissionen skall före den 1 juli 2005 lägga fram förslag till en ny budgetplan som skall gälla på medellång sikt.
Om inte budgetmyndigheten ingår något avtal om en ny budgetplan och om inte någon av parterna till detta avtal uttryckligen säger upp avtalet om den nuvarande budgetplanen, skall taken för det sista år som omfattas av den gällande budgetplanen justeras i enlighet med punkt 15 genom att den genomsnittliga ökningen under den föregående perioden tillämpas på dessa belopp, bortsett från sådana anpassningar som har vidtagits fill följd av utvidgning av unionen. Den ökningssats som tillämpas får emellertid inte överstiga gemenskapens förväntade BNI-tillväxt för året i fråga.
DEL II - FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET UNDER BUDGETFÖRFARANDET
A. Förfarandet för det interinstitutionella samarbetet
27. Institutionerna är ense om att införa ett interinstitutionellt samar- betsförfarande för budgeten. Närmare föreskrifter för detta samarbete finns i bilaga III, som utgör en integrerad del av detta avtal.
▼B
B. Upprättande av budgeten
28. Kommissionen skall varje år lägga fram ett preliminärt budgetför- slag som svarar mot gemenskapens faktiska finansieringsbehov.
Kommissionen skall ta hänsyn till
— kapaciteten för att utnyttja anslag, samtidigt som den skall sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar,
— möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotåtgärder och/eller nya förberedande åtgärder eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löpt ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundrättsakt, i den mening som avses i punkt 36,
— behovet av att säkerställa en utveckling av utgifterna i förhållande till föregående budgetår som överensstämmer med budgetdisciplinens krav.
29. Institutionerna skall, i möjligaste mån, se till att undvika att i budgeten föra in driftskostnader som avser obetydliga belopp.
Budgetmyndighetens två grenar förpliktar sig också att ta hänsyn till möjligheterna att genomföra budgeten på grundval av kommis- sionens bedömning inom ramen för det preliminära budgetförslaget, och utifrån genomförandet av pågående års budget.
C. Klassificering av utgifter
30. Institutionerna skall anse sådana utgifter som obligatoriska som budgetmyndigheten är skyldig att föra in i budgeten till följd av ett juridiskt åtagande som gjorts med stöd av fördragen eller enligt rättsakter som antagits i enlighet med dessa.
31. När det gäller nya budgetposter eller budgetposter för vilka den rättsliga grunden har ändrats skall det preliminära budgetförslaget innehålla ett förslag till klassificering.
Om Europaparlamentet och rådet inte kan godta den klassificering som föreslås i det preliminära budgetförslaget skall de utreda klas- sificeringen av budgetposten med utgångspunkt från bilaga IV, som utgör en integrerad del av detta avtal. Institutionerna skall eftersträva en överenskommelse enligt samrådsförfarandet som avses i bilaga III.
D. Den maximala ökningssatsen för icke-obligatoriska utgifter om det inte finns någon budgetplan
32. Utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 12 första stycket har institutionerna enats om följande:
a) Det handlingsutrymme som Europaparlamentet får utnyttja på egen hand, i enlighet med artikel 272.9 fjärde stycket i EG- fördraget och som uppgår till hälften av den maximala satsen, skall tillämpas från och med det budgetförslag som antas av rådet vid första behandlingen med beaktande av eventuella ändringsskrivelser till detta budgetförslag.
Den maximala satsen skall iakttas i den årliga budgeten, inklu- sive eventuella tilläggs- och ändringsbudgetar. Utan att det påverkar bestämningen av en ny sats, skall den del av den maxi- mala satsen som eventuellt inte har utnyttjats stå till förfogande och kunna användas när förslag till tilläggs- eller ändringsbud- getar övervägs.
b) Xxxx att detta påverkar punkt a skall också följande gälla: om det visar sig under budgetförfarandets förlopp att det för att öka de icke-obligatoriska utgifterna och för att förfarandet skall kunna slutföras, kan komma att krävas ett enhälligt beslut om en ny sats för anslag för betalningar och/eller en ny sats för anslag för åtaganden, varvid den senare satsen kan fastställas på en annan nivå än den förra, skall institutionerna sträva efter
▼B
att uppnå en överenskommelse mellan budgetmyndighetens två grenar inom ramen för samrådsförfarandet som avses i bilaga III.
E. Införande av finansiella bestämmelser i rättsakter
33. Rättsakter om fleråriga program som antas enligt medbeslutan- deförfarandet skall innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer finansieringsramen för programmet för hela den tid som det pågår.
Detta belopp utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.
Budgetmyndigheten förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att inte avvika från detta belopp annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmen, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar.
34. I rättsakter om fleråriga program som inte antas enligt medbeslu- tandeförfarandet förekommer inget s.k. ”belopp som bedöms vara nödvändigt”.
Om rådet avser att införa en finansiell referens är detta endast ett uttryck för lagstiftarens önskan och påverkar inte budgetmyndighe- tens befogenheter så som de anges i fördraget. När en sådan finansiell referens görs i en rättsakt skall hänvisning alltid ske till denna bestämmelse.
Om ett belopp har beslutats genom en överenskommelse enligt det samrådsförfarande som avses i den gemensamma förklaringen av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 4 mars 1975 (1), skall det betraktas som ett referensbelopp enligt punkt 33 i detta avtal.
35. Den finansieringsöversikt som avses i artikel 3 i budgetförord- ningen är ett finansiellt uttryck för det föreslagna programmets målsättningar och innehåller en förfalloplan för programmets längd. Finansieringsöversikten skall i förekommande fall revideras i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas, varvid hänsyn skall tas till i vilken utsträckning programmet har genomförts.
Den reviderade översikten skall överlämnas till budgetmyndigheten tillsammans med det preliminära budgetförslaget samt efter det att budgeten har antagits.
F. Rättslig grund
36. För användning av de anslag som förts upp i budgeten för samtliga gemenskapsåtgärder krävs enligt den ordning som anges i fördraget att en grundrättsakt först antas.
En ”grundrättsakt” är en rättsakt i sekundärlagstiftningen som utgör en rättslig grund för gemenskapsåtgärden och för verkställandet av de därtill hörande utgifterna som förts upp i budgeten. Denna rättsakt skall ha formen av en förordning, ett direktiv eller ett beslut (Entscheidung eller Beschluß). Rekommendationer och yttranden, som resolutioner och förklaringar utgör inte grund- rättsakter.
37. Följande utgifter kan dock verkställas utan någon grundrättsakt förutsatt att de åtgärder som skall finansieras omfattas av gemen- skapens behörighet:
a) i) Anslag till pilotprojekt av experimentell karaktär som syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Därtill hörande åtagandebemyndiganden kan
(1) EGT C 89, 22.4.1975, s. 1.
▼B
endast föras upp i budgeten för två budgetår. Det totala beloppet får inte överstiga 32 miljoner euro.
ii) Anslag till förberedande åtgärder avsedda att förbereda förslag inför antagandet av framtida gemenskapsåtgärder. De förberedande åtgärderna skall styras av en enhetlig stra- tegi och kan vara utformade på olika sätt. Därtill hörande åtagandebemyndiganden kan endast föras upp i budgeten för maximalt tre budgetår. Lagstiftningsförfarandet bör vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret. Under lagstiftningsförfarandet skall åtagandet av anslag respektera den förberedande åtgärdens särdrag med hänsyn till den planerade verksamheten, till de eftersträvade målen och till mottagarna.
Följaktligen kommer de medel som används, i volym, inte att motsvara de medel som avsatts för finansieringen av själva den slutliga åtgärden. Det totala beloppet för de berörda nya budgetrubrikerna får inte överstiga 30 miljoner euro per budgetår och det totala beloppet för de anslag som verkligen omfattats av åtagandet för förbered- ande åtgärder får inte överstiga 75 miljoner euro.
I samband med att det preliminära budgetförslaget läggs fram skall kommissionen överlämna en rapport om de åtgärder som avses i punkterna i och ii som också skall innehålla målet för åtgärden, en utvärdering av resultaten samt en redogörelse för vilken fortsättning som planeras.
b) Anslag till punktåtgärder, även permanenta åtgärder, som kommissionen genomför i enlighet med de uppgifter som följer av dess befogenheter på det institutionella planet, utöver den initiativrätt som kommissionen har när det gäller lagstiftning som avses i punkt a samt den särskilda behörighet som kommis- sionen direkt har tilldelats genom EG-fördraget. En förteckning finns i bilaga V, som utgör en integrerad del av detta avtal. Denna förteckning kan möjligen kompletteras när det preli- minära budgetförslaget läggs fram genom en hänvisning till de berörda artiklarna och de belopp som avses.
c) Anslag till varje institutions drift med avseende på dess admi- nistrativa självständighet.
G. Utgifter med avseende på fiskeavtalen
38. Institutionerna har enats om att finansiera utgifterna för fiskeav- talen enligt bestämmelserna som återges i bilaga VI, som utgör en integrerad del av detta avtal.
H. Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspoli-
tiken
39. För de utgifter för den gemensamma utrikes- och säkerhetspoli- tiken (nedan benämnd GUSP) som belastar Europeiska gemenskapernas allmänna budget i enlighet med artikel 28 i Fördraget om Europeiska unionen skall institutionerna varje år sträva efter att, inom ramen för samrådsförfarandet enligt bilaga III och utifrån kommissionens preliminära budgetförslag, nå en överenskommelse om vilket belopp som skall föras in i gemenska- pens budget för driftsutgifter och hur anslagen skall fördelas mellan de artiklar i budgetavdelningen för GUSP som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Om ingen överenskommelse nås skall parlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i det preli- minära budgetförslaget, om detta är lägre.
Det totala beloppet för driftsutgifter för GUSP skall fullt ut tas upp i samma budgetavdelning (GUSP), och fördelas mellan de artiklar i denna avdelning som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Detta belopp skall motsvara de faktiska, förutsebara behoven samt en rimlig marginal för oförutsedda åtgärder. Inga medel kommer att avsättas i reserv. Varje artikel skall täcka gemensamma strategier eller gemensamma åtgärder som redan har antagits, åtgärder som
▼B
är planerade men ännu ej antagna samt alla framtida, dvs. ännu ej planerade åtgärder som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.
När det gäller åtgärder inom GUSP har kommissionen behörighet att i enlighet med budgetförordningen självständigt göra anslagsö- verföringar mellan artiklarna inom en budgetavdelning, så att de samlade anslagen för GUSP kan användas med den flexibilitet som bedöms nödvändig för att säkerställa att åtgärder inom GUSP kan genomföras snabbt. Om budgetbeloppet för GUSP under ett budgetår är otillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna skall Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen enas om att omedelbart söka en lösning.
Inom budgetavdelningen för GUSP kan de artiklar där åtgärder inom GUSP skall tas upp ha följande lydelse:
— Övervakning och organisation vid valförfaranden/deltagande i demokratiseringsprocessen.
— Unionens sändebud.
— Konfliktförebyggande åtgärder/stöd till processer för fred och säkerhet.
— Ekonomiskt bidrag till nedrustningsprocesser.
— Bidrag till internationella konferenser.
— Katastrofinsatser.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen är eniga om att beloppet för åtgärder under den artikel som avses i sjätte streck- satsen inte får överstiga 20 % av totalbeloppet i budgetavdelningen för GUSP.
40. Rådets ordförandeskap skall en gång om året höra Europaparla- mentet angående ett av rådet upprättat dokument om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenska- pernas allmänna budget. Ordförandeskapet skall vidare regelbundet hålla Europaparlamentet underrättat om utvecklingen och genom- förandet av åtgärder inom ramen för GUSP.
Rådet skall varje gång det antar ett beslut inom GUSP som medför utgifter, omedelbart och i varje enskilt fall meddela Europaparla- mentet en uppskattning av de beräknade kostnaderna (finansieringsöversikt), särskilt dem som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.
Kommissionen skall en gång i kvartalet underrätta budgetmyndig- heten om genomförandet av åtgärder inom GUSP och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.
▼B
BILAGA I
▼M1
BUDGETPLAN (EU-25) JUSTERAD I FÖRHÅLLANDE TILL UTVIDGNINGEN, UTTRYCKT I 1999 ÅRS PRISER
1999Y0618 — SV — 19.05.2003 — 001.001 — 12
(miljoner euro)
Anslag för åtaganden | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
1. JORDBRUK | 40 920 | 42 800 | 43 900 | 43 770 | 44 657 | 45 677 | 45 807 |
1a. Den gemensamma jordbrukspolitiken | 36 620 | 38 480 | 39 570 | 39 430 | 38 737 | 39 602 | 39 612 |
1b. Landsbygdens utveckling | 4 300 | 4 320 | 4 330 | 4 340 | 5 920 | 6 075 | 6 195 |
2. STRUKTURÅTGÄRDER | 32 045 | 31 455 | 30 865 | 30 285 | 35 665 | 36 502 | 37 940 |
Strukturfonder | 29 430 | 28 840 | 28 250 | 27 670 | 30 533 | 31 835 | 32 608 |
Sammanhållningsfonden | 2 615 | 2 615 | 2 615 | 2 615 | 5 132 | 4 667 | 5 332 |
3. INRE POLITIK | 5 930 | 6 040 | 6 150 | 6 260 | 7 877 | 8 098 | 8 212 |
4. EXTERNA ÅTGÄRDER | 4 550 | 4 560 | 4 570 | 4 580 | 4 590 | 4 600 | 4 610 |
5. ADMINISTRATION (1) | 4 560 | 4 600 | 4 700 | 4 800 | 5 403 | 5 558 | 5 712 |
6. RESERVER | 900 | 900 | 650 | 400 | 400 | 400 | 400 |
Valutareserv | 500 | 500 | 250 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Reserv för katastrofbistånd | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
Garantiereserv | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
7. STRATEGI INFÖR ANSLUTNINGEN | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 |
Jordbruk | 520 | 520 | 520 | 520 | |||
Strukturinstrument inför anslutningen | 1 040 | 1 040 | 1 040 | 1 040 | |||
PHARE (kandidatländer) | 1 560 | 1 560 | 1 560 | 1 560 | |||
8. KOMPENSATION | 1 273 | 1 173 | 940 | ||||
TOTALA ANSLAG FÖR ÅTAGANDEN | 92 025 | 93 475 | 93 955 | 93 000 | 000 000 | 105 128 | 106 741 |
(miljoner euro)
Anslag för åtaganden | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
TOTALA ANSLAG FÖR BETALNINGAR | 89 600 | 91 110 | 94 220 | 94 880 | 100 800 | 101 600 | 103 840 |
Tak, anslag för betalningar uttryckt i % av BNI (ESA 95) | 1,07 % | 1,08 % | 1,11 % | 1,10 % | 1,08 % | 1,06 % | 1,06 % |
Marginal för oförutsedda utgifter | 0,17 % | 0,16 % | 0,13 % | 0,14 % | 0,16 % | 0,18 % | 0,18 % |
Tak för egna medel | 1,24 % | 1,24 % | 1,24 % | 1,24 % | 1,24 % | 1,24 % | 1,24 % |
1999Y0618 — SV — 19.05.2003 — 001.001 — 13
(1) Utgifterna för pensioner under denna rubrik är beräknade som personalens nettobidrag till pensionssystemet, upp till högst 1 100 miljoner euro, uttryckt i 1999 års priser under perioden 2000–2006.
BILAGA II
EKONOMISKA RAMAR FÖR EU MED 21 MEDLEMSSTATER
1999Y0618 — SV — 19.05.2003 — 001.001 — 14
(Miljoner euro - 1999 års priser)
Anslag för åtaganden | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
1. JORDBRUK | 40 920 | 42 800 | 43 900 | 43 770 | 42 760 | 41 930 | 41 660 |
Utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken (utom lands- bygdsutveckling) | 36 620 | 38 480 | 39 570 | 39 430 | 38 410 | 37 570 | 37 290 |
Landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder | 4 300 | 4 320 | 4 330 | 4 340 | 4 350 | 4 360 | 4 370 |
2. STRUKTURÅTGÄRDER | 32 045 | 31 455 | 30 865 | 30 285 | 29 595 | 29 595 | 29 170 |
Strukturfonder | 29 430 | 28 840 | 28 250 | 27 670 | 27 080 | 27 080 | 26 660 |
Sammanhållningsfonden | 2 615 | 2 615 | 2 615 | 2 615 | 2 515 | 2 515 | 2 510 |
3. INRE POLITIK (1) | 5 930 | 6 040 | 6 150 | 6 260 | 6 370 | 6 480 | 6 600 |
4. EXTERNA ÅTGÄRDER | 4 550 | 4 560 | 4 570 | 4 580 | 4 590 | 4 600 | 4 610 |
5. ADMINISTRATION (2) | 4 560 | 4 600 | 4 700 | 4 800 | 4 900 | 5 000 | 5 100 |
6. RESERVER | 900 | 900 | 650 | 400 | 400 | 400 | 400 |
Monetär reserv | 500 | 500 | 250 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Reserv för katastrofhjälp | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
Reserv för lånegarantier | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
7. STÖD INFÖR ANSLUTNINGEN | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 | 3 120 |
Jordbruk | 520 | 520 | 520 | 520 | 520 | 520 | 520 |
Strukturinstrument inför anslutningen | 1 040 | 1 040 | 1 040 | 1 040 | 1 040 | 1 040 | 1 040 |
Phare (kandidatländer) | 1 560 | 1 560 | 1 560 | 1 560 | 1 560 | 1 560 | 1 560 |
8. UTVIDGNING | 6 450 | 9 030 | 11 610 | 14 200 | 16 780 | ||
Jordbruk | 1 600 | 2 030 | 2 450 | 2 930 | 3 400 | ||
Strukturåtgärder | 3 750 | 5 830 | 7 920 | 10 000 | 12 080 |
(Miljoner euro - 1999 års priser)
Anslag för åtaganden | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
Inre politik Administrativa utgifter | 730 370 | 760 410 | 790 450 | 820 450 | 850 450 | ||
ANSLAG FÖR ÅTAGANDEN TOTALT | 92 025 | 93 475 | 100 405 | 102 245 | 103 345 | 105 325 | 107 440 |
ANSLAG FÖR BETALNINGAR TOTALT varav utvidgning | 89 600 | 91 110 | 98 360 4 000 | 000 000 6 000 | 000 000 8 890 | 101 600 11 440 | 103 840 14 220 |
Tak för anslag för betalningar i procent av BNI | 1,13 % | 1,12 % | 1,14 % | 1,15 % | 1,11 % | 1,09 % | 1,09 % |
Marginal för oförutsedda utgifter Tak för egna medel | 0,14 % 1,27 % | 0,15 % 1,27 % | 0,13 % 1,27 % | 0,12 % 1,27 % | 0,16 % 1,27 % | 0,18 % 1,27 % | 0,18 % 1,27 % |
(1) Enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 182/1999/EG och artikel 2 i rådets beslut 1999/64/Euratom (EGT L 26, 1.2.1999, s. 1 och 34) uppgår det belopp som är tillgängligt för forskning under perioden 2000- 2002 till 11 510 miljoner euro i löpande priser.
1999Y0618 — SV — 19.05.2003 — 001.001 — 15
(2) Vad gäller pensionsutgifter är de belopp som anges inom taket för denna rubrik angivna netto, med avdrag för personalens avgifter till pensionssystemet, upp till 1 100 miljoner euro räknat i 1999 års priser för perioden 2000- 2006.
▼B
BILAGA III
BUDGETSAMARBETE MELLAN INSTITUTIONERNA
A. Efter den tekniska justeringen av budgetplanen för det kommande budgetåret och innan kommissionen fattar beslut om det preliminära budgetförslaget, skall ett trepartsmöte hållas för överläggning om möjliga prioriteringar för det kommande årets budget, med hänsyn tagen till institutionernas befogen- heter.
B. 1. Det skall inrättas ett samrådsförfarande som skall gälla samtliga utgifter.
2. För de obligatoriska utgifterna skall kommissionen, när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, specificera
a) de anslag som har samband med ny eller planerad lagstiftning,
b) de anslag som härrör från tillämpningen av sådan lagstiftning som gällde vid tidpunkten för antagandet av den föregående budgeten.
Kommissionen skall göra en noggrann uppskattning av de finansiella konsekvenserna av gemenskapens förpliktelser på grundval av lagstift- ningen. Om det är nödvändigt skall kommissionen under budgetförfarandets gång uppdatera sina uppskattningar. Den skall ställa all nödvändig dokumentation till budgetmyndighetens förfogande.
Kommissionen kan, om den finner det nödvändigt, lägga fram en särskild ändringsskrivelse till budgetmyndigheten, i syfte att aktualisera de uppgifter som ligger till grund för beräkningarna av jordbruksutgifterna som återges i det preliminära budgetförslaget och/eller för att, mot bakgrund av de senaste tillgängliga uppgifterna om de fiskeavtal som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga, justera fördelningen av anslag som tagits upp i driftsbudgeten för de internationella fiskeavtalen och de anslag som tagits upp i reserven.
Denna ändringsskrivelse skall överlämnas till budgetmyndigheten före utgången av oktober månad.
Om ändringsskrivelsen når rådet mindre än en månad före parlamentets första behandling skall rådet i regel behandla den vid sin andra behand- ling av budgetförslaget.
Budgetmyndighetens två grenar skall, före rådets andra behandling av budgetförslaget, sträva efter att uppfylla de nödvändiga villkoren för att ändringsskrivelsen skall kunna antas genom en enda behandling vid varje institution.
3. Syftet med samrådsförfarandet är
a) att fullfölja debatten om utgifternas övergripande utveckling och, inom denna ram, om riktlinjerna för följande års budget med utgångspunkt från kommissionens preliminära budgetförslag,
b) att försöka uppnå en överenskommelse mellan budgetmyndighetens två grenar när det gäller
— de anslag som avses i punkt 2 a och 2 b, inbegripet dem som föreslås i den särskilda ändringsskrivelsen enligt punkt 2 ovan,
— de anslag som skall föras in i budgeten i syfte att täcka icke-obli- gatoriska utgifter, med beaktande av punkt 12 tredje stycket i detta avtal, samt,
— och i synnerhet, i de frågor för vilka det på andra ställen i avtalet hänvisas till detta samrådsförfarande.
4. Förfarandet inleds med ett trepartsmöte till vilket kallelse skall ske inom en sådan tid som gör det möjligt för institutionerna att försöka uppnå enighet senast vid den tidpunkt som rådet bestämt för att fastställa sitt budgetförslag.
Rådet och en delegation från Europaparlamentet skall samråda om trepartsmötets resultat, varvid även kommissionen skall delta.
Om inte något annat bestäms under trepartsmötet, skall samrådsmötet hållas vid det sedvanliga mötet mellan samma deltagare den dag som rådet bestämt för budgetförslagets fastställande.
5. Ett nytt trepartsmöte skall sammankallas före Europaparlamentets första behandling, för att göra det möjligt för institutionerna att välja ut de program som de under det fortsatta samrådsförfarandet skall koncentrera sig på för att nå en överenskommelse om anslagsnivån. Under detta trepartsmöte skall institutionerna också utbyta åsikter om situationen vad gäller genomförandet av den pågående budgeten, inför debatten om den samlade överföringen eller en eventuell tilläggs- och ändringsbudget.
▼B
6. Efter den första behandlingen av budgeten inom var och en av budget- myndighetens två grenar skall institutionerna fortsätta samrådsförfarandet, i syfte att eftersträva en överenskommelse om såväl icke-obligatoriska som obligatoriska utgifter, och särskilt för att diskutera den särskilda ändringsskrivelse som avses i punkt 2.
För detta ändamål skall därför ett trepartsmöte sammankallas efter Euro- paparlamentets första behandling.
Resultaten av detta trepartsmöte skall diskuteras vid ett andra samrådsmöte som skall hållas dagen före rådets andra behandling.
Om det behövs skall institutionerna fortsätta diskussionen om de icke- obligatoriska utgifterna efter rådets andra behandling.
7. Vid trepartsmötena skall respektive institutions delegation ledas av ordföranden för rådet (budget), ordföranden för parlamentets budgetuts- kott och kommissionens ledamot med ansvar för budgeten.
8. Budgetmyndighetens två grenar förpliktar sig att vidta åtgärder som är nödvändiga för att de resultat som uppnås under samrådet skall iakttas under hela det pågående budgetförfarandet.
▼B
BILAGA IV
KLASSIFICERING AV UTGIFTER (1)
Rubrik 1 — Utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken samt för det veterinära- och fytosanitära området — Landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder | OU IOU |
Rubrik 2 | IOU |
Rubrik 3 | IOU |
Rubrik 4 — Utgifter som följer av unionens eller gemenskapens avtal med tredje part, inbegripet fiskeavtalen — Utgifter till följd av deltagande i internationella organisationer eller institutioner — Övriga befintliga budgetposter som faller under rubrik 4 i budgetplanen | OU OU IOU |
Rubrik 5 — Diverse ersättningar och bidrag till anställda vid avgång — Pensioner och avgångsvederlag — Kostnader för juridisk hjälp — Skadestånd — Ersättningar — Övriga befintliga budgetposter under rubrik 5 i budgetplanen | OU OU OU OU OU IOU |
Rubrik 6 — Monetär reserv — Reserv för lånegarantier — Reserv för katastrofhjälp | OU OU IOU |
Rubrik 7 — Jordbruk (landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder) — Strukturinstrument inför anslutningen — Phare (kandidatländer) | IOU IOU IOU |
(1) OU = obligatoriska utgifter. IOU = icke-obligatoriska utgifter.
▼B
BILAGA V
Förteckning över artiklar i EG- och Euratomfördragen som direkt tilldelar kommissionen särskild behörighet och som kan ha ekonomiska konse- kvenser för del B (driftsanlag) i avsnitt III - kommissionen - i budgeten
I. EG-FÖRDRAGET
Artikel 138 | Dialog mellan arbetsmarknadens parter |
Artikel 140 | Utredningar, yttranden, samråd på det sociala området |
Artikel 143 och artikel 145 | Särskilda rapporter på det sociala området |
Artikel 152.2 | Initiativ för att främja samordningen av hälsoskydd |
Artikel 155.2 | Initiativ för att främja samordningen av transeuro- peiska nät |
Artikel 157.2 | Initiativ för att främja samordningen av indust- rifrågor |
Artikel 159 andra stycket | Rapport om framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning |
Artikel 165.2 | Initiativ för att främja samordningen av forskning och teknisk utveckling |
Artikel 173 | Rapport om forskning och teknisk utveckling |
Artikel 180.2 | Initiativ för att främja samordning av utvecklings- samarbete |
II. EURATOMFÖRDRAGET
Kapitel 6 avsnitt 5 Artikel 70 | Försörjningspolitik Finansiell medverkan, inom ramarna för budgeten, i prospekteringsverksamhet inom medlemsstaternas territorier |
Kapitel 7 artikel 77 och följande | Säkerhetskontroll |
▼B
BILAGA VI
FINANSIERING AV UTGIFTER SOM FÖLJER AV FISKEAVTALEN
A. Utgifterna för fiskeavtalen finansieras genom två budgetposter (enligt 1998 års kontoplan):
a) Internationella fiskeavtal (B7-8000),
b) Bidrag till internationella organisationer (B7-8001).
Alla belopp som hänför sig till avtal eller protokoll till avtal som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga skall föras upp under B7-8000. Belopp som gäller samtliga nya avtal eller avtal som kan komma att förnyas men som träder i kraft senare än den 1 januari budgetåret i fråga skall avsättas för B7-8000, men skall föras upp i reserven i B0-40.
B. Europaparlamentet och rådet skall, på kommissionens förslag och inom ramen för det samrådsförfarande som avses i bilaga III, sträva efter att komma överens om de belopp som skall föras upp i budgeten respektive i reserven.
C. Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna för och utvecklingen av förhandlingarna, inbegripet deras effekter på budgeten.
Inom ramen för lagstiftningprocessen på området för fiskeavtal förpliktar sig också institutionerna att göra allt för att alla förfaranden genomförs med minsta möjliga dröjsmål.
Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, skall kommissionen förse budgetmyndigheten med de uppgifter som behövs för att i form av ett trepartssammanträde, eventuellt i förenklad form, diskutera orsakerna till denna situation och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov skall kommissionen också föreslå lämpliga åtgärder.
Kommissionen skall en gång per kvartal förse budgetmyndigheten med detaljerade uppgifter om hur de gällande avtalen tillämpas samt med ekono- miska prognoser för återstoden av året.