Svensk författningssamling
Svensk författningssamling
Förordning
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område;
utfärdad den 3 december 1998. Regeringen föreskriver följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § I denna förordning ges bestämmelser om
– skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (2 kap.),
– legitimation m.m. (3 kap.),
– specialistkompetens (4 kap.),
– skyddad yrkestitel för andra än legitimerade (5 kap.),
– särskilt förordnande att utöva yrke m.m. (6 kap.),
– utländsk utbildning som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) (7 kap.),
– nordisk eller annan utländsk utbildning (8 kap.),
– överklagande av beslut m.m. (9 kap.).
2 § Ord och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om- råde.
2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter.
2 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall på ett betryg- gande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.
Läkare och tandläkare
3 § En läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl där- emot, utföra undersökningar och ge utlåtande över dessa på begäran av läns- styrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet.
SFS 1998:1513
Utkom från trycket den 11 december 1998
1
2* SFS 1998:1512–1535
SFS 1998:1513 En läkare enligt första stycket har, även på begäran av polisman, samma skyldighet som föreskrivs i första stycket att utföra undersökning som inne- bär kroppsbesiktning av någon som är misstänkt för brott för vilket frihets- straff kan följa.
Begränsningen i skyldigheten att utföra undersökningar och ge utlåtanden skall inte gälla för en läkare, som är verksam huvudsakligen inom öppen vård och, såvitt avser undersökning och utlåtande rörande alkoholpåverkan, inte heller för någon annan läkare.
Medicinskt ansvariga
4 § Den läkare verksamhetschefen utser skall ansvara för att klinisk ob- duktion görs när det finns skäl för detta.
5 § En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och sjukvårds- lagen (1982:763) skall, utöver de skyldigheter som anges där, ansvara för
1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,
2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen (1985:562),
3. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt
4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande.
Detsamma gäller i tillämplig omfattning också för sådana sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 § andra stycket hälso- och sjukvårds- lagen.
3 kap. Legitimation m.m.
Kiropraktorer
1 § För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord utbildning som kiro- praktor som avslutats efter utgången av år 1994 och som omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna skall ge grundläggande teoretiska och kli- niska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin och utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.
Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksam- het på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som mot- svarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under hand- ledning av en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiro- praktormottagning eller vid en godkänd enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.
Den som före utgången av år 1994 fullgjort en utbildning som kiropraktor och som fortlöpande även efter år 1994 fullgjort kompletterande kiropraktor- utbildning samt genomgått praktisk tjänstgöring skall efter ansökan hos So- cialstyrelsen få legitimation som kiropraktor. Socialstyrelsen fastställer i varje enskilt fall omfattningen av den praktiska tjänstgöringen.
2
Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om ut- bildning och praktisk tjänstgöring för kiropraktorer.
Läkare
2 § Allmäntjänstgöring som läkare enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under ett år och sex månader, fördelade enligt följande.
1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska specialite- ter, inklusive barn- och ungdomsmedicin, och gruppen opererande speciali- teter, med en minimitid inom respektive grupp om tre månader,
2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och
3. sex månader inom allmänmedicin.
Allmäntjänstgöring skall fullgöras på läkaranställning för allmäntjänstgö- ring (blockförordnande) under handledning. Om det finns synnerliga skäl får Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att tjänstgöringen skall full- göras på ett blockförordnande.
Allmäntjänstgöringen skall avslutas med ett kunskapsprov som högskole- myndigheten ansvarar för. Kunskapsprovet skall avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.
Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om allmäntjänstgö- ring, dock inte om kunskapsprov.
3 § En legitimerad läkare som vill uppnå kompetens som allmänpraktise- rande läkare (Europaläkare) skall gå igenom den utbildning med huvudsakli- gen praktisk inriktning som Socialstyrelsen föreskriver. Socialstyrelsen skall även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om villkoren för att få kompetens som Europaläkare.
Naprapater
4 § För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning som naprapat som omfattar minst fyra års studier på heltid och som ger grundläggande teo- retiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin. Utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.
Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksam- het på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som mot- svarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under hand- ledning vid en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller ki- ropraktormottagning eller vid en godkänd enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.
Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om ut- bildning och praktisk tjänstgöring för naprapater.
Psykologer
5 § Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som motsvarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall förde-
SFS 1998:1513
3
SFS 1998:1513 las på verksamhetsområden enligt föreskrifter som Socialstyrelsen meddelar. Tjänstgöringen skall fullgöras under handledning av en legitimerad psyko- log.
Den praktiska tjänstgöringen skall fullgöras inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet som har godkänts för sådan tjänstgöring av Social- styrelsen.
Sjukhusfysiker
6 § För tiden fram till och med den 31 december 2008 skall äldre akade- miska examina med fullgjord grundutbildning i radiofysik tillsammans med verksamhet som sjukhusfysiker anses likvärdiga med sjukhusfysikerexamen vid ansökan om legitimation som sjukhusfysiker.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kompetenskrav för sjukhusfysiker.
Apotekare
7 § Utöver apotekarexamen skall fullgjorda äldre apotekarutbildningar eller motsvarande utbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsan- ordnare anses likvärdiga med apotekarexamen vid ansökan om legitimation som apotekare.
Arbetsterapeuter
8 § Utöver arbetsterapeutexamen skall fullgjorda äldre arbetsterapeutbild- ningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvär- diga med arbetsterapeutexamen vid ansökan om legitimation som arbetstera- peut.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kompetenskrav för arbetsterapeuter.
Receptarier
9 § Utöver receptarieexamen skall fullgjorda äldre receptarieutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med receptarieexamen vid ansökan om legitimation som receptarie.
4 kap. Specialistkompetens
Läkare
1 § Den legitimerade läkare som vill uppnå specialistkompetens skall ge- nomgå vidareutbildning under minst fem år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialist- kompetensen. Specialistkompetensen skall förvärvas genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande ut- bildning (specialiseringstjänstgöring).
De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är följande.
4
1. Opererande specialiteter
a) Kirurgi
b) Ortopedi
c) Urologi
d) Barn- och ungdomskirurgi
e) Handkirurgi
f) Plastikkirurgi
g) Neurokirurgi
h) Thoraxkirurgi
i) Xxxxxxxx och intensivvård
j) Obstetrik och gynekologi
k) Gynekologisk onkologi
l) Öron-, näs- och halssjukdomar
m) Röst- och talrubbningar
n) Hörselrubbningar
o) Ögonsjukdomar
2. Invärtesmedicinska specialiteter
a) Internmedicin
b) Kardiologi
c) Medicinsk gastroenterologi och hepatologi
d) Endokrinologi och diabetologi
e) Medicinska njursjukdomar f ) Lungsjukdomar
g) Hematologi
h) Allergisjukdomar
i) Reumatologi
j) Yrkes- och miljömedicin
k) Geriatrik
3. Barnmedicinska specialiteter
a) Barn- och ungdomsmedicin
b) Barn- och ungdomsallergologi
c) Barn- och ungdomsneurologi med habilitering
d) Barn- och ungdomskardiologi
e) Neonatologi
4. Allmän medicin
5. Psykiatriska specialiteter
a) Psykiatri
b) Rättspsykiatri
c) Barn- och ungdomspsykiatri
6. Radiologiska specialiteter
a) Medicinsk radiologi
b) Neuroradiologi
c) Barn- och ungdomsradiologi
SFS 1998:1513
5
SFS 1998:1513 7. Kliniska laboratoriespecialiteter
a) Transfusionsmedicin
b) Koagulations- och blödningsrubbningar
c) Klinisk immunologi
d) Klinisk bakteriologi
e) Klinisk virologi
f) Klinisk fysiologi
g) Klinisk neurofysiologi
h) Klinisk kemi
i) Klinisk farmakologi
j) Klinisk genetik
k) Klinisk patologi
l) Klinisk cytologi
m) Rättsmedicin
8. Socialmedicin
9. Företagshälsovård
10. Skolhälsovård
11. Hud- och könssjukdomar
12. Neurologi
13. Infektionssjukdomar
14. Rehabiliteringsmedicin
15. Onkologi
16. Klinisk nutrition
17. Smärtlindring
18. Nukleärmedicin
Tandläkare
2 § Den legitimerade tandläkare som vill uppnå specialistkompetens skall ha utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legiti- mation som tandläkare och skall därefter genomgå vidareutbildning under minst tre år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialistkompetensen. Specialistkompeten- sen skall förvärvas genom tjänstgöring som tandläkare under handledning vid en klinik som godkänts av Socialstyrelsen och genom deltagande i kom- pletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring).
De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är följande.
1. Pedodonti
2. Ortodonti
3. Parodontologi
4. Oral kirurgi
5. Endodonti
6. Oral protetik
7. Odontologisk radiologi
6 8. Bettfysiologi
Gemensamma bestämmelser för läkare och tandläkare
3 § Socialstyrelsen skall meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdig- heter och förhållningssätt som skall gälla för varje specialistkompetens (mål- beskrivningar).
Socialstyrelsen får också meddela ytterligare föreskrifter om vidareutbild- ning för specialistkompetens.
4 § Socialstyrelsen får när det finns särskilda skäl meddela bevis om speci- alistkompetens till en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller villkoren i 1 respektive 2 §.
5 kap. Skyddad yrkestitel för andra än legitimerade
Audionomer
1 § Utöver audionomexamen skall fullgjorda äldre audionom- eller hörsel- vårdsassistentutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsan- ordnare ge rätt att använda den skyddade yrkestiteln audionom.
Biomedicinska analytiker
2 § Utöver biomedicinsk analytikerexamen skall fullgjorda äldre prepara- tris-, laboratris-, laborant-, eller laboratorieassistent- och biomedicinsk ana- lytikerutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare ge rätt att använda den skyddade yrkestiteln biomedicinsk analytiker.
Dietister
3 § Utöver dietistexamen skall fullgjorda äldre dietassistent-, dietetik- och dietistutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem år ge rätt att använda den skyddade yrkestiteln dietist.
Ortopedingenjörer
4 § Utöver ortopedingenjörsexamen skall följande utbildningar ge rätt att använda den skyddade yrkestiteln ortopedingenjör:
1. Fullgjord äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortopedingenjörs- utbildning som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare.
2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i minst 10 år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso- och sjukvården.
6 kap. Särskilt förordnande att utöva yrke m.m.
1 § Särskilt förordnande att utöva yrke enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område meddelas av Social- styrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, av sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller av någon annan myndighet.
SFS 1998:1513
SFS 1998:1513 Optiker
2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav för behö- righet som kontaktlinsoptiker.
Tandhygienister och tandsköterskor
3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav för icke le- gitimerade tandhygienister och för tandsköterskor och om den behörighet som sådan kompetens ger.
7 kap. Utländsk utbildning som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)
Apotekare
1 § En apotekare som har sin utbildning i farmaci från ett annat EES-land än Sverige eller, om apotekaren är medborgare i Island, Liechtenstein eller Luxemburg och har en utbildning från ett tredje land som godkänts av behö- riga myndigheter i hemlandet, skall på ansökan få legitimation som apote- kare här i landet om apotekaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för apotekare som anges i EES-avtalet.
Barnmorskor
2 § En barnmorska som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige skall på ansökan få legitimation som barnmorska här i landet om barnmorskan har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighets- bevis för barnmorskor och behövliga intyg om yrkespraktik som anges i EES-avtalet.
Läkare
3 § En läkare som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige skall på ansökan få legitimation som läkare här i landet om läkaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för läkare som anges i EES-avtalet.
4 § En läkare som efter föreskriven praktisk utbildning i ett annat EES- land än Sverige har rätt att kalla sig allmänpraktiserande läkare skall på an- sökan få kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) här i landet om läkaren har svensk legitimation för yrket.
5 § En läkare som efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige har rätt att kalla sig specialistkompetent läkare skall på ansökan få bevis om specialistkompetens här i landet om läkaren har svensk legitimation för yrket och ett sådant bevis om specialistkompetens för läkare som anges i EES-avtalet.
En sökande som avses i första stycket vars bevis om specialistkompetens inte anges i EES-avtalet skall ändå få bevis som specialist här i landet om be-
viset avser en utbildning som påbörjats före ikraftträdandet av EES-avtalet och läkaren visar upp föreskrivna intyg om tjänstgöring.
Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter som är godkända i Sverige.
Sjuksköterskor
6 § En sjuksköterska som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige skall på ansökan få legitimation som sjuksköterska här i landet om sjuksköterskan har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighets- bevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård som anges i EES-avtalet.
Tandläkare
7 § En tandläkare som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige skall på ansökan få legitimation som tandläkare här i landet om tandläkaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbe- vis för tandläkare som anges i EES-avtalet.
8 § En tandläkare som efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett an- nat EES-land än Sverige har rätt att kalla sig specialistkompetent tandläkare skall på ansökan få bevis om specialistkompetens här i landet om tandläka- ren har svensk legitimation och ett sådant bevis om specialistkompetens för tandläkare som anges i EES-avtalet.
En sökande som avses i första stycket vars bevis om specialistkompetens inte anges i EES-avtalet skall ändå få bevis som specialist här i landet om be- viset avser en utbildning som påbörjats före ikraftträdandet av EES-avtalet och tandläkaren visar upp föreskrivna intyg om tjänstgöring.
Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter som är godkända i Sverige.
Övriga yrken med legitimation eller annat behörighetsbevis
9 § En sökande som har utbildning som arbetsterapeut, audionom, biome- dicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller tand- hygienist från ett annat land än Sverige skall på ansökan få legitimation eller annat behörighetsbevis här i landet om den sökande har ett sådant utbild- nings-, examens- eller behörighetsbevis över behörighetsgivande utbildning som följer av EES-avtalet. Motsvarande gäller för sådan behörighet för tand- sköterskor som avses i 6 kap. 3 §.
Gemensamma bestämmelser
10 § En sökande som avses i 1, 2, 3, 6 eller 7 § vars utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för yrket inte anges i EES-avtalet skall ändå få legitimation som apotekare, barnmorska, läkare, tandläkare eller sjuksköter- ska här i landet om
SFS 1998:1513
SFS 1998:1513 1. beviset är utfärdat i ett annat EES-land än Sverige antingen före ikraft- trädandet av EES-avtalet eller avser en utbildning som påbörjats före ikraft- trädandet, och
2. intyg visar att den sökande faktiskt och på föreskrivet sätt utövat yrkes- verksamhet i minst tre år i följd under de senaste fem åren.
För sjuksköterskor skall den yrkesverksamhet som anges i första stycket ha innefattat fullt ansvar för planering, organisation och genomförande av omvårdnaden av patienterna. Verksamheten som sjuksköterska eller barn- morska behöver dock inte ha utövats under en sammanhängande tidsperiod.
11 § Den barnmorska, läkare, tandläkare eller sjuksköterska som uppfyller villkoren för legitimation eller behörighet enligt 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 § eller 10 § och som i hemlandet eller det senaste uppehållslandet utövar yrkesverksam- het, får tillhandahålla tjänster inom yrket under ett tillfälligt uppehåll i Sverige utan att ha svensk legitimation för yrket.
Yrkesutövaren skall i förväg lämna Socialstyrelsen uppgift om den tid un- der vilken tjänsterna skall tillhandahållas och om tjänsternas innehåll. Vid behov av omedelbar behandling av en patient eller i annat brådskande fall får meddelande lämnas så snart som möjligt efter det att tjänsterna tillhandahål- lits.
12 § En sökande som avses i 1, 2, 3, 6 eller 7 § som har sin utbildning från ett tredje land och som godkänts av behörig myndighet i ett annat EES-land än Sverige efter kompletterande utbildning i det landet skall på ansökan få legitimation här i landet om intyg visar att den sökande faktiskt och på före- skrivet sätt utövat yrkesverksamhet i minst tre år efter godkännandet i det landet.
13 § Ansökan om kompetensbevis eller behörighet enligt 1–10 §§ görs hos Socialstyrelsen. Styrelsen skall se till att den sökande får de upplysningar om svenska författningar som är nödvändiga för att utöva yrket. Om det be- hövs skall Socialstyrelsen även erbjuda den sökande möjlighet att inhämta de kunskaper i svenska språket som krävs för att utöva yrket.
Socialstyrelsen skall även i övrigt på förfrågan från en yrkesutövare i ett EES-land som har för avsikt att etablera sig i Sverige lämna upplysningar om vad som gäller i fråga om självständig yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården m.m. här i landet.
14 § Ärenden om legitimation eller annan behörighet enligt föreskrifter som avses i 1–10 §§ skall handläggas skyndsamt. Socialstyrelsens beslut i ärendena skall fattas inom tre månader från ansökningsdagen. Om ansökan måste kompletteras eller om det finns andra särskilda skäl, får tidsfristen för- längas.
Socialstyrelsen skall om det behövs underrätta de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i det eller de EES-länder där yrkesutövaren tidigare varit verksam om beslut om legitimation eller behörighet som meddelats en- ligt 1–10 §§.
15 § Om en yrkesutövare med svensk legitimation eller annan behörighet som avses i 1–10 §§ även har motsvarande utbildnings-, examens- eller an- nat behörighetsbevis i ett annat EES-land och yrkesutövaren här i landet
1. döms för brott i sin yrkesutövning,
2. meddelas disciplinpåföljd med anledning av sin yrkesutövning,
3. får sin legitimation återkallad, eller
4. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt,
skall Socialstyrelsen underrätta den behöriga hälso- och sjukvårdsmyn- digheten i det andra landet om åtgärden och om skälen för åtgärden.
På begäran av en behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet i ett annat EES- land, skall Socialstyrelsen inom tre månader lämna de upplysningar som kan behövas för prövning av behörighet i ett visst fall.
16 § Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om legitimation eller annan behörighet som avses i 1–11 §§ samt om prövotider, lämplighets- prov och yrkesverksamhet i den utsträckning sådana krav enligt EES-avtalet får ställas på en sökande.
17 § Socialstyrelsen skall i den utsträckning det behövs för att fullgöra Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet lämna de upplysningar och utfärda de intyg om behörighet, yrkesverksamhet och liknande förhållanden som yr- kesutövare och behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheter i andra EES-län- der begär.
8 kap. Bestämmelser om nordisk eller annan utländsk utbildning
1 § Den som har genomgått annan utbildning utomlands än som avses i 7 kap. 1–10 §§ skall på ansökan få kompetensbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel eller behörighet här i landet om den sökande
1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den prak- tiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna skall motsvara de svenska kraven,
2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och
3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språ- ket.
2 § Ansökan om kompetensbevis enligt 1 § görs hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om den sökande uppfyller förutsättningarna för kom- petensbevis. Bifaller Socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda det kompetensbevis som den sökandes kompetens berättigar till.
3 § För att uppfylla kraven i 1 § 1 för legitimation som kiropraktor här i landet skall den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor fullgöra praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande ett års heltidstjänstgö- ring.
SFS 1998:1513
SFS 1998:1513 4 § Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om kraven på ut- bildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språk- kunskaper för dem som genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1 §.
De nordiska länderna
5 § Den som har den utbildning eller det kompetensbevis som anges i ko- lumn 2 i nedanstående tabell skall anses uppfylla kraven i 1 § för legitima- tion eller annan behörighet här i landet för det yrke som anges i kolumn 1 i tabellen.
Kolumn 1 Kolumn 2
Kompetensbevis I Danmark, Finland, Island eller Norge genomgången utbildning eller förvärvat kompetensbevis
1. Legitimation som läkare Obegränsad auktorisation som läkare i
Danmark, Finland, Island eller Norge
2. Specialistkompetens för en specialitet Legitimation som läkare här i landet och
som anges i 4 kap. 1 §
specialistkompetens för samma speciali- tet i Danmark, Finland, Island eller Norge
3. Legitimation som tandläkare Obegränsad auktorisation som tandläkare
i Danmark, Finland, Island eller Norge
4. Specialistkompetens för en specialitet Legitimation som tandläkare här i landet
som avses i 4 kap. 2 §
och specialistkompetens för samma spe- cialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge
5. Legitimation som sjuksköterska Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som sjuksköterska i Danmark, Fin- land, Island eller Norge
Auktorisation som sjuksköterska i Grön- land, om det av beviset framgår att utbild- ningen är jämförbar med den danska utbildningen till sjuksköterska
6. Legitimation som barnmorska Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som jordemoder/ barnmorska/ jordmor i Danmark, Finland, Island eller Norge eller kompetens som specialsjuk- sköterska i förlossnings- och moderskaps- vård i Finland
7. Legitimation som sjukgymnast Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som fysioterapeut/sjukgymnast i Danmark, Finland, Island eller Norge
8. Behörighet som distriktsköterska Utbildning som sundhedsplejerske i Dan-
mark, hälsovårdare i Finland eller helse- söster i Norge
9. Legitimation som apotekare Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som apotekare/provisor i Danmark, Island, Norge eller Finland
10. Legitimation som receptarie Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som farmaceut/receptarie i Finland, Island eller Norge
Kolumn 1 Kolumn 2
11. Legitimation som optiker Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som optiker i Danmark, Finland eller Norge
Legitimation i Island som optiker efter att ha gått igenom en utbildning i Danmark, Finland, Norge eller Sverige som kan ligga till grund för legitimation som opti- ker i det landet
12. Legitimation som psykolog Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som psykolog i Danmark, Finland, Island eller Norge
13. Behörighet som tandsköterska Utbildning som tandklinikassistent i Dan-
mark, godkännande som tandsköterska/ närvårdare i Finland eller Island eller utbildning som tannlege- eller tannhelse- sekretär eller tannlegeassistent i Norge
14. Legitimation som tandhygienist Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som tandhygienist i Danmark, Fin- land, Island eller Norge
15. Behörighet som tandtekniker Fyra- eller femårig utbildning till labora-
torietekniker vid yrkesskola eller äldre, av behörig myndighet godkänd, utbildning till laboratorietandtekniker i Danmark, godkännande som tandtekniker i Finland eller innehav av gesällbrev i tandtekniker- facket i Norge
16. Behörighet som kontaktlinsoptiker Legitimation som optiker här i landet och
kompetens som kontaktlinsoptiker i Dan- mark, Finland eller Norge
17. Legitimation som kiropraktor Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som kiropraktor i Danmark, Fin- land, Island eller Norge
18. Legitimation som logoped Legitimation som talterapeut i Finland,
godkännande i Island som logoped efter att ha genomgått utbildning i Finland eller Sverige som kan ligga till grund för legiti- mation som logoped i det landet, examen i Norge från universitet eller vidareutbild- ning vid högskola i specialpedagogik med specialisering i logopedi
19. Legitimation som arbetsterapeut Legitimation eller motsvarande godkän-
nande som ergoterapeut/arbetsterapeut i Danmark, Finland, Island eller Norge
20. Behörighet som beiomedicinsk analy- Godkännande som laboratorieskötare/
SFS 1998:1513
tiker
bioingenjör i Finland, Island eller Norge eller utbildning som hospitalslaborant i Danmark
6 § Om en myndighet som prövar frågor om kompetensbevis i annan nord- isk stat begär det, skall Socialstyrelsen lämna myndigheten de upplysningar som denna kan behöva för att avgöra prövningen i ett visst fall.
7 § Om en yrkesutövare med kompetensbevis här i landet även har sådant bevis i annan nordisk stat och han eller hon
1. får sin legitimation återkallad, eller
2. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt,
skall Socialstyrelsen underrätta myndigheten i den andra stat där yrkesut- övaren innehar kompetensbevis om åtgärden och om skälen för åtgärden.
SFS 1998:1513 9 kap. Avgifter och överklagande av beslut
Avgifter för vissa ärenden
1 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1998:531) om yr- kesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område eller enligt denna förord- ning i de fall som framgår av andra stycket.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
Ansökan om legitimation (3 kap. 2 §)
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog
eller psykoterapeut 4
Apotekare, arbetsterapeut, barnmorska, logoped, optiker, receptarie, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist,
eller tandläkare 2
Meddelande av kompetens som allmän-
praktiserande läkare (Europaläkare) 2
Meddelande av specialistkompetens 4
Prövning av rätt att använda skyddad
yrkestitel (3 kap. 12 § andra stycket) 2
Denna förordning
Meddelande av kompetensbevis för den som har genomgått utbildning utomlands
(7 kap. 1–10 §§ eller 8 kap. 1 §), dock ej personal som tidigare har meddelats motsvarande kompetensbevis i ett EES-land Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog
eller psykoterapeut 4
Apotekare, arbetsterapeut, barnmorska, logoped, optiker, receptarie, sjukgymnast, sjukhusfysiker,
sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare 2
Överklagande m.m.
2 § Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om kompetensbevis skall innehålla uppgift om i vilka avseenden kompetensen ansetts otillräck- lig.
3 § Socialstyrelsens beslut att inte medge undantag från kravet att allmän- tjänstgöring skall fullgöras på blockförordnande får inte överklagas. Övriga
14 bestämmelser om överklagande m.m. som finns i 8 kap. 15 och 16 §§ lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall gälla även för denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999 då förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m., och förordningen (1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.
3. Läkare som före den 1 juli 1979 fått bevis om en specialistkompetens får tillkännage denna enligt äldre bestämmelser. Han eller hon får dock an- vända de beteckningar på specialiteter som anges i denna förordning.
4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som utfärdats av Nämnden för läkares vidareutbildning gäller fortfarande.
5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre föreskrifter gäller som be- vis om specialistkompetens i allmänmedicin.
6. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfa- rande i fråga om tandläkare med examen enligt äldre bestämmelser i högsko- leförordningen (1993:100). Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även hos en privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt för sådan tjänstgöring.
På regeringens vägnar
SFS 1998:1513
XXXX XXXXXXXX
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx (Socialdepartementet)
Fakta Info Direkt, tel. 00-000 000 00 Elanders Gotab, Stockholm 1998