Contract
Plan Policy Riktlinjer Regler |
Diarienummer: KS/2023:00660 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 23 november 2023 Dokumentet gäller för: samtliga nämnder och förvaltningar, majoritetsägda bolag (AB Botkyrkabyggen, Botkyrka Stadsnät AB, Upplev Botkyrka AB) samt Söderenergi AB och Södertörns Energi AB Dokumentet gäller till den: tills vidare |
Innehåll
3
3
Utlåning och borgen till majoritetsägda bolag 4
Utlåning och borgen till delägda bolag 4
Utlåning och borgen till externa parter 5
5
6
Organisation och ansvarsfördelning
6
7
7
11
Dokumentet ersätter: Gällande finanspolicy, gällande xxxxxxxxxx xxxxxxx, gällande finansinstruktion
Dokumentansvarig är: Kommunfullmäktige
För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen
För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen, ekonomidirektör
Bakgrund
Botkyrka kommun äger, direkt och via hel- och delägda bolag, lånefinansi- erade tillgångar till betydande belopp. I syfte att begränsa både de finansiella riskerna och de finansiella kostnaderna är det därför av yttersta vikt att kom- munen upprätthåller sin goda kreditvärdighet.
Syfte
Denna finansriktlinje syftar till att beskriva och definiera riktlinjerna för Bot- kyrka kommuns skuldförvaltning vad avser finansiering, finansiella risker, rapportering och ansvarsfördelning.
Hanteringen av kommunens skuld, och de därmed förknippade finansiella ris- kerna, ska präglas av helhetssyn, samordning, aktiv skuldförvaltning och obe- roende riskkontroll.
Finansriktlinjen gäller Botkyrka kommun med det helägda bolaget AB Bot- kyrkabyggen och ägda andelar i Södertörns Energi AB och Söderenergi AB. De riskbegränsande regler som beskrivs i policyn avser den samlade skulden där kommunen antingen agerar internbank eller går i borgen för de kommunala bolagen.
Kommunens kapitalförsörjning och skuldförvaltning ska endast ske genom upplåning i kommunens namn med följande vidareutlåning till de kommunala bolagen. I undantagsfall sker delar av skuldförvaltningen formellt i de kom- munala bolagens namn med kommunal borgen, dock alltid samordnat med kommunen.
Allmänna principer
All utlåning och borgen ska ske på ett sådant sätt att kommunens finansiella risker begränsas. Det kommunala åtagandet kräver att kommunen har god in- syn i alla kredittagares ekonomi och verksamhet. Kommunens prissättning ska eftersträva marknadsmässiga villkor i syfte att möta lagkrav på konkurrensne- utralitet för de verksamheter som verkar i konkurrens med privata aktörer.
Prissättningen ska vara transparent och bestå av en underliggande marknads- ränta för kommunkoncernens finansiering, bedömd marknadsmässig marginal tillsammans med en marknadsmässig borgensavgift. Vid borgen ska en mot- svarande marknadsmässighet eftersträvas. Regler för fastställande av låne- och borgensavgifter beslutas av kommunstyrelsen.
För in- och utlåning gäller:
• kommunkoncernen har en koncernkontostruktur i syfte att hantera lik- viditeten på bästa sätt
• alla bolag placerar och lånar primärt över sitt koncernkonto alternativt mot revers som dokumenteras i avtal mellan parterna
• all utlåning ska ske så att kommunens finansiella risker begränsas
• en borgensavgift för att åstadkomma marknadsmässiga villkor ska be- lasta bolagen på nyttjat belopp.
• För investeringar som klarar kraven på hållbar finansiering ska denna användas om inte skäl till undantag finns. Ett sådant skäl kan vara högre kostnader. Till hållbar finansiering räknas låneprodukterna gröna lån och socialt hållbara lån. Utökas sortimentet av hållbara låneproduk- ter ska också dessa användas om kraven uppfylls och inte skäl till un- dantag finns.
För borgen gäller:
• endast kommunen får teckna borgen
• borgen ska inrymmas i den av kommunfullmäktige beslutade låne-och borgensramen
• all borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar tillsammans med underliggande kreditavtal ska arkiveras
• bolagen ska betala en marknadsmässig avgift för borgensåtagandet
Utlåning och borgen till majoritetsägda bolag
Kommunfullmäktige beslutar i Mål och Budget om ramar för utlåning och borgen till varje bolag som kommunen har ägarintresse i.
Utlåning och borgen till delägda bolag
Kapitalförsörjning till delägda bolag ska ske genom utlåning och/eller borgen från kommunen och får endast ske i enlighet med den av kommunfullmäktige beslutade låne- och borgensramen och med motsvarande andel i åtagande vad som regleras i konsortialavtal eller motsvararande avtal.
Avgifter för utlåning och borgen till majoritetsägda och delägda bolag
På lån eller borgen från kommunen ska varje bolag betala en avgift som med- för att lånet eller borgen prismässigt är konkurrensneutralt enligt följande:
• Basen för marknadsmässiga villkor är finansieringskostnaden för varje bolags egen låneportfölj. Den genomsnittliga finansieringskostnaden, ”snitträntan”, debiteras varje bolag på dess aktuella upplåning vid må- nadens slut.
• Borgensramsavgiften utgör ett påslag för att åstadkomma marknads- mässiga villkor och syftar till att möta lagkrav på konkurrensneutralitet (enligt de så kallade statsstödsreglerna som beslutats av EU- kommissionen).
Utlåning och borgen till externa parter
Borgen och garantier som tecknas av kommunen för föreningar och andra ex- terna parter, ska beslutas av kommunfullmäktige.
Restriktivitet ska gälla för tecknande av borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart när all annan möjlighet till finansiering samt stats- stödsreglerna har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbe- gränsad. Investeringsobjekten, vars lån kommunen lämnat borgen för, ska un- der hela borgensåtagandet vara fullvärdesförsäkrade. Kreditberedningshand- lingar ska biläggas ansökan i enlighet med internbankens krav. För externt lämnad borgen eller garanti utgår en årsavgift som fastställs i samband med kommunfullmäktiges beslut. Kommunens regressrätt ska utnyttjas omgående. Avskrivning av regresser ska övervägas då gäldenär gått i konkurs eller av annan anledning inte anses kunna kompensera kommunen. Aktuella borgenså- taganden ska anges i delårsrapporterna.
Innan ett nytt borgensåtagande kan ingås måste underlag som beaktar tillämp- liga bestämmelser tillställas och behandlas av kommunfullmäktige.
En säkerhet ska kopplas till borgensåtagandet för det fall låntagaren inte kan fullgöra sina skyldigheter. Säkerheten ska stå i rimlig proportion till åtagandets storlek och bedömas kunna vara till nytta för kommunen.
Finansiell leasing är ett legalt bindande kontrakt som förbinder kommunen att under lång tid (ofta flera år) betala inköpet av fast eller lös egendom. Operat- ionell leasing är mer att likna vid långtidshyra eftersom restvärdesrisken kvar- står hos leasegivaren/säljaren av tillgången. Leasing och avbetalningsfinansie- ring är att jämställa med upplåning och omfattas av kommunens regler för upp- låning. Beslut om leasing får därför endast fattas av kommunens ekonomidi- rektör. Detta innebär att denna typ av beslut ska föregås av en prövning gente- mot andra former för finansiering. Kommunen kan för att förenkla leasing
upphandla en så kallad leasinggivare. All eventuell leasing ska i så fall gå ge- nom upphandlad leasinggivare om inget annat beslutats.
Leasing ska behandlas restriktivt och väljs endast om räntevinster eller andra fördelar kan konstateras i jämförelse med egenfinansiering eller andra finansie- ringsformer. Vid inhämtning av offerter ska alltid ett pris tas in som visar kost- naden för samma vara om kommunen väljer att själv stå för finansieringen direkt.
Upphandlingsenheten jämför – ekonomidirektören tar beslut Om en förvalt- ning av någon anledning önskar att kommunen ska finansiera ett köp genom leasing ska kontakt tas med kommunens upphandlingsenhet. Upphandlingsen- heten ska tillsammans med förvaltningen upprätta en jämförelsekalkyl mellan egen direkt finansiering och leasing, alternativt redovisa om det finns andra skäl att välja leasing. Därefter fattar ekonomidirektören beslut om hur finansie- ringen ska genomföras.
Med leasing som finansiering av lös egendom avses även hyra och uppställ- ningsavtal.
Fortsatt leasing av lätta fordon, generellt gäller att kommunen valt att leasa lätta fordon (personbilar och lätta lastbilar) då detta ur momssynpunkt ger en lägre finansieringskostnad för kommunen. Självklart ska en upphandling göras även vid anskaffning av lätta fordon. Upphandlingen ska göras utifrån att kommunen köper fordonet. Kommunen har i dessa fall upphandlat ett centralt leasingavtal som ska användas för finansieringen.
Kommunen har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens och bolagens likviditetsprognoser. De kommunala bolagen ska löpande upprätta och rapportera likviditetsplaner. Kommunkoncernen ska ha ett koncernkonto- system för att samordna betalningsflöden.
Organisation och ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige
• Fattar beslut om kommunens finansriktlinje.
• Uppföljning av finansriktlinjen via kommunens årsredovisning.
• Fastställer årligen ram för total upplåning på den externa marknaden.
• Fastställer årligen ram för lån och borgen till kommunens hel- och delägda bolag.
• Beslutar i särskilda fall om utlåning och borgen till externa bo- lag/föreningar/organisationer, i fördraget om EU:s funktionssätt (artik- larna 107-109) finns reglerna om statsstöd som först måste beaktas.
Kommunstyrelsen
• Ansvarar för att finansförvaltningen bedrivs i enlighet med finansrikt- linjen.
• Ansvarar för att löpande utvärdera finansriktlinjen och föreslå nödvän- diga förändringar.
Nämnderna
• Tillhandahålla den information som behövs för en effektiv finansiell förvaltning.
Ekonomidirektör
• Fattar beslut om anvisningar som närmare beskriver hur skuldförvalt- ningen ska bedrivas, organiseras/delegeras och hur den löpande rappor- teringen ska ske.
• Ansvarar för samordning av intern utveckling inom internbankssamar- betet
• Beslutar om tillfälliga avsteg eller risker från finanspolicyns regler om särskilda skäl föreligger och rapportera detta vid nästa rapporteringstill- fälle till kommunstyrelsen
• Särskilt besluta om nya leasingaffärer
Internbanken
• Agerar utifrån kommunens finansriktlinje med tillhörande anvisningar.
Kommunens upplåning ska ske inom den totala upplåningsram i Mål och Bud- get som årligen fastställs av kommunfullmäktige.
Upplåning
Kommunen får använda:
• Lån (det vill säga upplåning från banker, Kommuninvest och andra kreditinstitut)
• Certifikat
• Obligationer
Derivatinstrument
Huvudregeln är att bolagens finansiering och ränterisk sker på portföljnivå för hela bolagskoncernen. För att effektivt kunna hantera sitt uppdrag får kommu- nen använda sig av räntederivat i syfte att omvandla ränterisker i skuldförvalt- ningen. Räntederivat används huvudsakligen för att omvandla rörlig ränta till fast ränta eller motsatsen. Framtida räntevillkor ska vara förutbestämda eller kunna utläsas i marknadsräntor eller index. Valutaderivat måste användas mot betalflöden i utländsk valuta och får inte användas i annat fall. Vid synnerliga fall kan ränterisken behöva hanteras på bolagsnivå vilket sker genom interna derivattransaktioner mellan Internbanken och det enskilda bolaget. Dessa ska dokumenteras enligt samma princip som övriga derivatinstrument samt bokfö- ras i finanssystemet.
Godkända derivatinstrument
• Räntetak och räntegolv
• Ränte- och valutaswapar
• Ränteoptioner
• Kombinationer av ovanstående
Hantering av nya finansiella instrument
Kommunen får endast ingå transaktioner som det finns kompetens, system och rutiner (bokföring, betalningar etc.) för att hantera. Detta innebär att en konse- kvensanalys måste göras innan nya instrument föreslås i uppdatering av finans- riktlinjen.
Operativa risker
Risken att bristfälliga rutiner, personalresurser och den mänskliga faktorn or- sakar kommunen förluster/ökade kostnader.
De operativa riskerna ska begränsas genom god intern kontroll, löpande upp- daterade samt väl dokumenterade rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner som dokumenterar arbetsuppgifter, processer, IT-system, uppföljning och rap- portering.
Skuldförvaltningen ska organiseras utifrån en ansvarsfördelning som alltid upprätthåller principen att ingen enskild person ensam ska handlägga en trans- aktion genom hela behandlingskedjan.
Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras.
Aktiv förvaltning
All förvaltning som inte är helt statisk i förhållande till ett bestämt riktmärke (exempel på riktmärken skulle kunna vara att alla lån ska ha rörlig ränta).
Alla affärer som syftar till att modifiera räntebindningstiden innehåller i sig ett aktivt ställningstagande om vad som är bäst ur förvaltningssynpunkt. Beslut om affärer som förlänger eller förkortar räntebindningstiden ska präglas av eftertänksamhet och baseras på god analys.
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk menas att finansiering av kommunens kapitalbehov för- svåras eller fördyras. Finansieringsrisken indelas i tre undergrupper. Likvidi- tetsrisk, upplåningsrisk samt ränterisk.
Likviditetsrisk
Att kommunen på kort sikt inte har likvida medel för att klara av sina betal- ningar. Likviditetsrisken ska säkras genom att hålla en likviditetsreserv. Den kan bestå av placeringar och/eller kreditfaciliteter. För limiter på olika motpar- ter, se tabell 3. Storleken på likviditetsreserven varierar naturligt från dag till dag i takt med kommunens in- och utbetalningar. Det är även viktigt att vårda kommunens kreditvärdighet för utomstående betraktare såsom banker och öv- riga kreditgivare.
Kommunen ska ha tillgängliga likvida medel som motsvarar en betalningsbe- redskap om minst 30 dagar. En betalningsberedskap på 30 dagar kan – för att förenkla uppföljningen - beloppsmässigt jämställas med den senaste månadens löneutbetalning med ett tillägg på 50 %. Tillgängliga likvida medel kan vara banksaldon, outnyttjad checkkredit, placeringar, kreditfaciliteter.
För följande likvida medel ska den beräknade tillgängliga likviditeten reduce- ras:
• Aktier och kreditfaciliteter hos bank med lägre kreditrating än AA re- duceras med 50 %
• Placeringar i räntepapper reduceras med 20 %
Alla tillgängliga medel ska finnas åtkomliga inom tio bankdagar för att räknas med.
Likviditetsöverskott som inte är tillfällig - utöver den likviditet som erfordras för att upprätthålla ovanstående betalningsberedskap - ska användas för att amortera kommunens låneskuld.
Upplåningsrisk
Att kommunen har svårigheter att låna upp pengar eller måste låna till högre kreditkostnad för att möta förfallande lån och/eller nya finansieringsbehov. Tillgång till upplåning påverkas av bland annat av kommunens kreditvärdig- het, marknadens funktion och regulatoriska förändringar.
Priset för krediter varierar därför beroende på grund av ovan nämnda faktorer.
I syfte att begränsa finansieringsrisken ska förfallen på kommunkoncernens upplåning spridas över tiden så att tillfälliga störningar ska påverka kommunen i begränsad omfattning. Förfallen ska spridas enligt tabell 1:
Typ av upplåning | Som andel av total skuld | Återstående löptid |
Kort upplåning | Max 50 % av total skuld | 0 – 12 månader |
Lång upplåning | Minst 50 % av total skuld | 1 – 10 år |
Vägt genomsnitt | 1 – 3 år |
Tabell 1
Ränterisk
Risken att förändringar i marknadsräntan påverkar kommunens resultat.
I syfte att begränsa ränterisken ska ränteomsättningstillfällena på lån och deri- vat spridas över tiden enligt tabell 2.
Typ av exponering | Som andel av skuld | Återstående löptid |
Kort upplåning | Max 70 % av nominell skuld | 0 – 12 månader |
Lång upplåning | Minst 30 % av nominell skuld | 1 – 10 år |
Vägt genomsnitt | 1 – 3 år |
Tabell 2
Kreditrisk
Risken att motparten eller låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden i in- gångna derivatkontrakt och/eller finansiella placeringar.
Motparter derivatavtal
Ingående av derivataffärer får endast ske med motparter där kommunen upp- rättat ramavtal enligt ISDA-standard samt att motparten har en kreditrating om minst BBB+ enligt S&P Global Ratings. Om marknadsförändringar skapar en fordran på enskild motpart överstigande 150 miljoner kronor eller om en mot- part blir nedgraderad så att kravet på kreditrating inte uppfylls, får inga fler transaktioner ingås med den motparten, undantaget affärer som låser eller be- gränsar motpartsrisken.
Kreditfaciliteter
Godkända motparter vid tecknande av kreditfaciliteter ska ha lägst kreditbety- get A- enligt S&P Global Ratings.
Beräkningsmodell
Den finansiella kreditrisken beräknas som summan av marknadsvärdet av fi- nansiella placeringar och derivataffärer.
Valutarisk
Risken att återbetalning av lån upptagna i annan valuta än SEK kan komma att fördyras när växelkurser varierar.
All valutarisk ska kurssäkras. Detta innebär att valutaexponering relaterad till skuldförvaltningen ska kurssäkras så att alla kända framtida kassaflöden ska omvandlas till svenska kronor.
I de situationer då överskott av likvida medel uppstår, ska dessa placeras på korta löptider i syfte att möta förfallande lån. Vidare ska placeringarna spridas
på fler motparter om beloppen är betydande så att risken per motpart inte över- skrider limiter enligt tabell 3.
Typ av motpart | Löptid under 30 dagar | Löptid under 1 år | Totalt |
Svenska staten | Ingen limit | Ingen limit | Ingen limit |
Kommuninvest | Ingen limit | Ingen limit | Ingen limit |
Bank eller instrument var rating ej understiger A- enligt S&P Global Ratings | 500 mnkr | 250 mnkr | 500 mnkr |
Huddinge och Södertälje kommun | 700 mnkr | 500 mnkr | 700 mnkr |
Svenska kommuner och landsting inklusive dess helägda bolag med borgen från ägarna sam av svenska staten helägda eller garanterade bolag | 500 mnkr | 500 mnkr | 500 mnkr |
Tabell 3