HAMN 2.11 ARBETAREN
HAMN 2.11 ARBETAREN
LEDAREN: JOBBGARANTI, FAckET OcH kOLLEkTIVAVTAL PORTSIDE ÄVEN FÖR ExTRINGARNA
Hamnarbetaren 2.2011 1
och hur snacket går där.
innebär att jobba på kajen
är hamnarbetare, vet vad det
att de förtroendevalda själva
arbetarförbundet är
Det bästa med hamn
SÄNkT AkASSEAVGIFT REDAN I SOMMAR kRÖNIkAN: DEN LILLE HAMNARBETAREN
XXXXX XXXXXXXX
”
LEDAREN:
Ödesfrågorna handlar om jobbgaranti, facklig organisering och kollektivavtal
L
andets hamnarbetare står inför flera ödesfrågor som jag är övertygad om måste lösas på ett positivt sätt för att våra villkor och vår tillvaro på arbetsplatserna även i framtiden skall hålla en acceptabel nivå. Det finns några redan idag helt uppenbara hot som måste tack-
las, inte bara för att villkoren skall behållas och helst förbättras, utan för att vi överhuvudtaget skall finnas kvar som den yrkes- grupp som utför hamn- och stuveriarbetet efter landets kust. Hamnarbetarnas kamp för rätten till jobben i hamnarna har funnits alltsedan de första fackföreningarna bildades i hamnarna i slutet av 1800-talet och redan i avtalet för Stockholms hamnar- betare från 1899 står: ”Förman eger rätt att vid intagning af folk använda icke fackföreningsmedlemmar, dock skall i främsta rummet fackföreningsmedlemmar antagas”.
under ett antal decennier var hamnarbetarna skyddade av den s k ”stuveriordningen”, som i själva verket var en uppgörelse mellan Redareföreningen och Sveriges Norra respektive Södra Stuveriförbund för att få till en rationell ordning i hamnarna; Alltså en överenskommelse på arbetsgivarsidan som kom till bl a för att mota de kooperativa lag som hamnarbetarna bildat i vissa hamnar. Stuveriordningen innebar emellertid att det endast skulle finnas en stuverioperatör i varje hamn och i de större hamnarna där det fanns flera stuveribolag skulle hamnarbetarna vara anställda i och fördelade till jobb av ett Hamnarbetskontor.
På den fackliga sidan lutade man sig länge mot denna ”Stuveri- ordning” som ju de facto innebar ett monopol inte bara för det företag som utförde jobbet i hamnen utan också för den fackliga organisation som hamnarbetarna tillhörde.
någonstans under 1980-talet ville dock arbetsgivarsidan inte längre kännas vid någon ”stuveriordning”, och även om vi på den fackliga sidan fortsatte att hävda monopolet så var ju detta utan juridisk legitimitet. Vad gällde då? Ja, enligt praxis på svensk arbetsmarknad är kollektivavtalet styrande och för arbete i ham- narna skall Hamn- och Stuveriavtalet tillämpas. Detta är gott och väl men det säger inget om vilka det är som utför jobbet – blott att rätt avtal tillämpas. Hur skall då vi som anser att det skall vara vi, de ”rätta” hamnarbetarna (och detta gäller oavsett om man är medlem i Hamnarbetarförbundet eller Transport), kunna hävda detta? ILO konventionen 137, som är ratificerad av Sverige, skulle kunna var en stor hjälp för i den står att register över hamnarbe- tare skall upprättas nationellt och registrerade hamnarbetare skall ha företräde till jobben i hamnarna. Problemet för oss är att kon- ventionen inte får någon praktisk verkan innan dess bestämmel- ser införs i lagstiftningen och så har inte skett.
vi måste alltså jobba, helst gemensamt, från de fackliga organisationernas sida att hamnarbetarregister upprättas och ges
legitimitet enligt ILO konvention 137. Detta är den första, och kanske viktigaste av våra ödesfrågor. På Hamnarbetarförbundets senaste kongress fattade vi beslut om att jobba för ett förverkli- gande av ett sådant register och det känns än mer nödvändigt idag tre år senare.
det finns fler ödesfrågor och som intimt hänger samman med det ovan skrivna. För det första måste vi se till att den fackliga organisationsgraden i hamnarna upprätthålls och i vissa hamnar inte bara upprätthålls utan förbättras. Av tradition har i praktiken alla som jobbat som hamnarbetare, åtminstone de ordinarie, varit fackligt organiserade i Hamnarbetarförbundet alternativt Trans- port. Jag vet att det idag i flera hamnar finns en relativt stor grupp fripassagerare som inte tycker att de behöver fackligt medlem- skap och kanske de tycker sig tjäna en slant på detta. Hur fel har de dock inte för den fackliga styrkan och framgången hänger in- timt samman med organisationsgraden. I de branscher där orga- nisationsgraden är låg ger man arbetsgivarna fritt spelrum och naturligtvis är inte hamn- och stuveribranschen något undantag.
men, invänder då någon, i hamnarna är ni två fackförbund som strider om själarna och kan det vara bra för den fackliga styrkan. Svaret är nog både ja och nej. I vissa fall har det varit en styrka att ha en organisation utan fredsplikt, det skall vi inte sticka under stolen med men i det långa loppet är detta inte bra vare sig för oss hamnarbetare eller branschen. Förutom att det är en naturlig utgångspunkt för en facklig organisation att man vill sluta avtal som reglerar medlemmarnas villkor blir den fackliga styrkan större om samtliga hamnarbetare finns representerade vid själva förhandlandet.
Nu finns två fackliga organisationer i vår bransch och det finns inga tecken på att någondera tänker ge upp sin existens. Och då finns det, åtminstone enligt min åsikt, endast en lösning och det är en avtalskartell. Dessvärre har Transport för närvarande (?) stängt dörren för en sådan lösning då man inte kan tolka ombudsman Xxxxxx Xxxxxxxxxx uttalanden i Transportarbetaren 5/2011 på annat sätt. Men min tro och förhoppning är att det finns krafter inom Transport som kan se vilka fördelar det finns för hamnarbetarna att förhandla om och skriva avtal gemensamt – vilken kraft skulle vi inte ha då för att få fram bra villkor och ett stabilt avtal till båt- nad för oss hamnarbetare och hela branschen. Arbetsgivarorgani- sationen Sveriges Hamnar, som säger sig vilja ha ett avtal som omfattar samtliga hamnarbetare, har också ett stort ansvar för att ett gemensamt avtal skall kunna förverkligas.
vi måste finna lösningar på: hamnarbetarregister som garan- terar jobben, organisationsgraden som ger den fackliga styrkan och ett kollektivavtal som tecknas gemensamt av de två fackför- bunden Hamnarbetarförbundet och Transport. Xxxxx X. Xxxx
Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen, samt arbetare med likartade arbetsuppgifter.
Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag 22 avdelningar med medlemmar i 24 hamnar samt på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetar- förbundet är att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bla genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Förbundet skall också verka för sociala reformer
för välfärdssamhällets utveckling och solidaritet med arbetarklassen såväl inom som utanför landets gränser.
HAMN
REN
För ytterligare upplysningar kontaktas den lokala avdelningen eller förbundskontoret i Stockholm, tel 00- 0000000. Hamnarbetarnas A-kassa nås på telefon 000- 00 00 00
gällande ersättningsärenden och i övriga frågor på telefon 00- 0000000. Hemsida: xxx.xxxx.xx
INNEHÅLL 2.11
ARBETA
REDAkTION:
Ansvarig utgivare:
Xxxxx X. Xxxx
Chefredaktör:
Xxxxxx Xxxxxx
Fackredaktör:
Xxxxx X. Xxxx
Grafisk form:
Mandarin
Postadress: Hamnarbetaren, Runmarö Söderby 610
130 38 Runmarö Tel: 000-000 00 00 Fax: 00-000 00 00
Prenumeration:
100 kr/år
Utkommer:
4 gånger/år
Upplaga:
3 000 exemplar
Produktion: Mandarin Box 19019
152 25 Södertälje Tel: 00-000 000 00 Fax: 00-000 000 00
Tryck:
Grafiska Punkten, Växjö
Adressändring?
När Du ändrar adress skall Du meddela detta till:
Sv Hamnarbetarförbundet, Xxxxx Xxxxxxxxx 00,
115 41 Stockholm
Profilen Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx xxxxxxx för juridik, datorer, facket och havet s.25
Portside även för extringar och blixtar s.14
krönikan
s.21
Arbetsmiljö s.22
Port of Brisbane
Hamnreportage från Australien s.8
karlshamn
”Vi behöver mer jobb, för dålig sysselsättning
är demoraliserande” s.16
Lossat s.4 Xxxxxxx s.7 Dunders värld s.15
LOSSAT
Xxxxx blev Rock Quiz-mästare
Xxxxxx ”Xxxxx” Xxxxxxxxxx, hamnarbetare i Sundsvall, vann Rockklassiker 106,7s låtintro-gissartävling – Rock Quiz, under våren.
XXXXXXX XXXX OCH XXXXXX XXXXXXXXXX FICK TRÄFFA RUSH-MEDLEMMARNA xXXXx XXX OCH XXXx XXXXXXX EFTER SPELNINgEN I gLOBEN, DET OCH EN gIBSON XXX XXXX-xXXXXX VAR FÖRSTA PRIS I ROCK QUIz-TÄVLINgEN PÅ RADIONS ROCKKLASSIKER SOM XXXXX XXXX.
H
an slog mästertävlaren och programledaren Xxxxx Xxxxxxx med utklassnings- siffrorna 4-1, och det ska då sägas att det händer ytterst
sällan att Xxxxxxx får stryk i den här musiktävlingsformen.
– Körberg är ju snabb, men jag var ännu snabbare att kunna rätt intro, skrattar Henke.
– Det var inga riktiga rocklåtar heller som vi fick gissa på, inte sådana som jag gillar, utan mest 80-tal med Soul Asylum, U2, Xxxxx Xxxxxxxxxxx och sånt. Men det gick ju bra ändå, ler Xxxxx och konstate- rar att segervane Xxxxx Xxxxxxx faktiskt lackade ur och surade till rejält efter den smädliga förlusten.
FLERA RADIOVINSTER
Innan det stod klart att Xxxxx vunnit hela tävlingen fick ett par andra chansen att matcha mot Xxxxxxx och då valde han att
sitta tyst och inte svara alls så att Xxxxx skulle förlora eller i vart fall bli utmanad.
– Det återstod två tävlande och den första lyckades bara få tre rätt medan den andra hade noll rätt, trots att han fick en massa hjälp av programledarna. Det var dålig stil tycker jag, vilket jag också fram- förde, avslöjar Henke, som i och med Rock Quiz-vinsten kammade hem sin totalt fjärde radiovinst faktiskt – två i Rockklassiker tidigare renderade en bok och en biobiljett och på ett nattskift i hamnen vann han en keps i P3, något han fått äta upp många gånger.
– Jobbarkompisarna brukar säga att jag inte jobbar utan bara lyssnar på radio, haha, men där har de fel, jag klarar både ock!
KONgRESSROCK NÄSTA ÅR?
Den senaste vinsten är dock den klart bästa – dels konsertbiljetter till Rush på Globen, ett av Henkes favoritband. Han fick också träffa bandet efteråt.
– Tja, träffa och träffa…, jag fick stå bredvid och så togs det nåt kort, ganska intetsägande faktiskt, erkänner han.
Men det bästa priset en Gibson Xxx Xxxx gitarr har han ännu inte sett röken av.
- Det strular tydligen mellan de arrange- rande managementbolagen. Men jag hop- pas ju få den till slut. Då jag kan hänga undan mina egna japanska och koreanska guror. En sån där Xxxxxx är ju the real thing.
Då kommer det sannolikt att låta ännu bättre när Little Xxxxx spelar, Xxxxxx Tributeband till Thin Lizzy. Han passar också på att slänga ut en krok till övriga musicerande hamnarbetare i Sverige.
– Vore det inte kul om vi kunde sätta ihop ett Kongressrockband till nästa års kongress?!
Ja, vad säger ni Xxxxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx med flera duktiga musikanter. Mejla Henke och anmäl intresse, e-post: xxxxxx0@xxxxxxx.xxx
700 i marsch till minnet av Ådalskravallerna
LOSSAT
>>
– Du ska veta att det kändes!
Man fick tårar i ögona när man tänkte tillbaka på det hemska och på att det skulle kunna hända igen!
Xxxxx ”Tjärnan” Tjärnberg beskriver sina känslor i samband med den 80-års- manifestation för att hedra de skjutna arbetarna i Ådalskravallerna 1931. Xxxxx fick hedersuppdraget att leda marschen i de gamla demonstranternas spår, bäran- des på Stuveriarbetarföreningen i Lundes fana från 1886, det som sedermera kom- mit att bli Hamnarbetarförbundets avdel- ning 40.
– Det kändes extra ärofyllt med denna originalfana, lite sliten och sprucken av väder och vind, men otroligt att den fort- farande existerar!
700 personer deltog i manifestationen, däribland Xxxx Xxxx, Xxxxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxx. Marschen gick från Lunde Folkets Hus till Ådalsgraven vid Gudmunde kyrkogård där en kransned- läggning skedde. Här lästes också Xxxx Xxxxxxxxx dikt om de stupade arbetarna: ”Här vilar svenska arbetare. Stupade i freds- plikt. Vapenlös. Värnlös. Arkebuserad av okända kulor. Brottet var hunger. Glöm honom aldrig.” De skjutna var: Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx,
Xxxx Xxxxxxxxx, Svanö, Xxxx Xxxxxxxxx, Frånö och Xxxxx Xxxxxxx, Västervik.
– Man blev liksom också påmind om dagens situation – vi arbetare är ju snart inte värda något längre. Det är på tiden att vi engagerar oss för varann igen, annars går det åt helvete. Se bara hur bemanningsföretagen och storindustrin försöker köra över facken! säger Xxxxx.
ÄVEN XXXXX XXXXXXXXX, HAMNARBETARE I SUNDSVALL,
VAR FANBÄRARE I MINNESMARSCHEN.
XXXXX XXXXXXXXx LEDDE MARSCHEN MED HAMNARBETARNAS ORIgINALFANA FRÅN LUNDE.
Foto: Xxxxxx Xxxxxxx
XXXXX, LAgE OCH PLURA gAV EN BEJUBLAD KONSERT FÖR STOCKHOLMS HAMNARBETARE.
Världens största containerfartyg
I maj gled Xxxxxx Xxxxxxxx in i göteborgs Hamn, ett av världens största containerfartyg. Fartyget är 387 meter långt, 56 meter brett och kan lasta 15 000 containrar. Xxxxxx Xxxxxxxx är ett av nio systerfartyg som kommer att anlöpa göteborgs Hamn varje tisdag i en slinga som startar i gdansk och slutar i Fjärran Östern.
Foto: Xxx-Xxxx Xxxxxxx
Xxxxx, xxxxx och Xxxx
på kulturafton i Frihamnen
Eldkvarntrion Plura, Xxxxx och Xxxx gjorde ett mycket upp- skattat framträdande på en av Stockholm Hamnarbetares kulturaftnar i vår. Xxxxx som för övrigt inspirerats av Xxxxxx Xxxxxx i hans roll som hamnarbetare i filmen Storstadshamn.
LOSSAT
Sänkt avgift till akassan
Hamnarbetarnas a-kassa sänker avgiften med 50 kronor i månaden från 1 juli.
Det gäller själva arbetslöshetsförsäk- ringsdelen som nu hamnar på 75 kronor i månaden istället.
– Skälet till sänkningen är att arbets- lösheten totalt sett har gått ner. Det finns god tillgång på arbete i de flesta hamnar, vilket resulterat i både nyanställningar och mycket jobb för extringarna, kom- menterar Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Hamn- arbetarnas a-kasseföreståndare.
Vidriga förhållanden i coscos grekiska terminal
Kinesiska rederiet Cosco, som lyckats skaffa ett 35-årigt avtal att driva en terminal i Pireus, grekland, anklagas av tidigare anställda för vidriga arbetsför- hållanden. Det har bland annat framkom- mit att hamnarbetare tvingats vara till- gänglig för arbete 24 timmar om dygnet
i nio månader och i tjänst fick de inte några raster överhuvudtaget. Detta be- kräftar många av de farhågor som kom upp i samband med att Cosco skaffade sig det strategiska läget för att få in kinesiska varor i Europa.
kurs för nyvalda i styrelsearbete
Foto: Xxxxx Xxxxx
Hbete för fackligt nyvalda.
amnarbetarförbundet ar- rangerade i vår för första gången en kurs i styrelsear-
Kursen hölls på Runö och leddes av
läraren Xxxxxx Xxxxxxx och Hamnar- betarförbundets Xxxxxxx Xxxxx.
– Det blev en bra kurs, Xxxxxx var lugn, sansad och med stor kunskap och egen bred yrkeserfarenhet gav han bra inblickar i hur styrelsearbete går till. Dessutom var det flera övningar som var både effektiva och roliga,
som att vi fick pröva på att se saker från olika perspektiv – som optimist, pessimist, faktabetonad o s v, berättar Xxxxxxx, som nu hoppas att den här kursen kan komma att köras åtmins- tone vartannat år i fortsättningen.
– Nu vet de hur man bland annat arbetar i en styrelse och genomför ett årsmöte. De flesta som var med var ju helt nya och jag tror att deras nästa steg blir den fackliga grundkursen,
så det måste nog gå ett tag mellan till- fällena, säger hon.
Norra Distriktet fokuserar på arbetsmiljö
Nordiska Hamn mästerskapet i fotboll
Tårnby Stadion på Amager, inte långt från Öresundsbrons brofäste på danska sidan av sundet, är matcharena när årets upplaga av Nordiska Hamnmästerskapet i fotboll spelas 27 augusti.
Xxxxx gick turneringen i Helsingborg och bjöd på, vad ”experter” menar, det bästa spelet någonsin. göteborg lag 2 vann, men utmanades hårt av göteborg lag 1, som man slog i finalen, och av Karlshamn, Halmstad och hemmalaget Helsingborg.
I år får vi se om hemmaplan kan hjälpa Köpenhamn och Århus att utmana om slutsegern i detta ärofyllda mästerskap.
På norra distriktets årsmöte i Skellefteå beslutades om att di-
>>
striktet skall arbeta hårt med att samordna arbetsmiljön. Distriktets verksamhet kommer att fokuseras på samordning av arbetsmiljöfrågor, och skapa gemensamma regler för att enklare kunna hjälpa arbets- givare och rederier.
– Vi kommer att hålla tät kontakt ham- narna emellan så att vi inte ska spelas ut mot varandra utan har full kontroll på vilka regler som gäller och vad som görs. Konkurrensen mellan hamnarna resulte- rar i osäkra situationer och en bristande säkerhet där vi hamnarbetare ofta bok- stavligt talat kommer i kläm. Vi kommer också att anordna seminarium med Arbetsmiljöverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket med flera myndigheter samt arbetsgivarna för at skapa förståelse
och en bra dialog, berättar Xxxxx Xxxxxx- son, ordförande i Norra Distriktet som också passar på att byta namn för att ytterligare förtydliga funktionen. Distrik- tet går nu under benämningen Svenska Hamnarbetarförbundets norra arbetsmil- jöutskott.
Distriktets styrelse kommer att bestå av 1 representant från varje avdelning i distriktet. Ett nyinrättat VU kommer att bestå av det regionala skyddsombudet samt representanterna från de två största
avdelningarna i distriktet. Första projektet som ska drivas är frågan om mellansurr- ningar vid virkeslastning. Alla deltagare på mötet var rörande överens om att kravet på surrning måste vara enhetligt och drivas hårt. Allt för många tillbud har inträffat, både vid kaj och till sjöss. Det måste ligga i allas intresse att förebygga detta.
LOSSAT
Majoriteten stoppas åter från inflytande över avtalet
I maj träffade Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx verkställande utskott Sveriges Hamnar för att diskutera förutsättningarna inför årets avtalsrörelse. Som vanligt beklagade sig arbetsgivaren över att det finns två fackförbund i branschen, och att vi inte tycks kunna sluta oss samman och teckna ett gemensamt kollektivavtal. Vi menar dock att de har minst lika stor möjlighet att påverka i den frågan. De måste ju kunna bestämma med vem eller vilka de tecknar avtal.
GRATTIS!
95 år
18/8 Xxxxxx Xxxx, Stråtjära
92 år
5/8 Xxxxxxxx Xxxx, Nordmaling
90 år
10/7 Xxxxx Xxxx, Nordmaling
8/8 Xxxxxxxxx Xxxxx X, Örnsköldsvik
85 år
4/7 Xxxxxxx Xxxx Xxxx, Xxxxxxxxx
5/7 Xxxxxx Xxxxx, Karlshamn
29/7 Xxxxxxxx Xxxx, Bjästa
19/8 Xxxxxxxx Xxxx, Xxxxxxxxxx
80 år
4/7 Xxxxxx Xxxxx, Stockholm
19/7 Gelada Forto Manuel, Göteborg
5/8 Xxxxxxxxxx Xxxx, Sundbyberg
11/8 Xxxxxxx Xxxx, Kramfors
12/8 Xxxxxxxxxxx Xxxx, Särö
24/8 Xxxxxxxx Xxxx, Öxabäck
1/9 Xxxxxxx Xxxx, Forsa
75 år
18/7 Xxxxxxxxxx Xxx, Stråvalla
20/7 Xxxxxx Xxxx, Märsta
6/8 Xxxxxxxx Xxxxxx, Luleå
28/8 Xxxxxxxx Xxxx, Asarum
7/9 Xxxxxxx Xxxxxx, Thailand
en riktigt skön sommar!
Vi presenterade våra avtalskrav. En ganska kort diskussion fördes runt dessa. Arbetsgivaren påpekade på nytt att kol- lektivavtalet är omodernt och behöver förändras. Vi menade att avtalet ger möj- ligheter till lokala uppgörelser, anpassade efter varje hamns förutsättningar och
behov. Vi påpekade att i många av de hamnar där vi har ett betydande inflytande görs överenskommelser som mycket väl uppfyller de behov som verksamheten har.
Inte alls oväntat förklarade arbetsgi- varparten att man tvingas vika för på- tryckningar från Transport gällande årets avtalstecknande. De ser därmed inga för- utsättningar för avtalsförhandlingar med oss. Vi tvingas således åter se på när våra intressen tolkas och används i förhand- lingarna om ett nytt kollektivavtal.
Det är åtminstone så man måste tolka det krav på kollektivavtalsavgift som Transport lagt fram som avtalskrav.
Transport vill ta en del av löneutrymmet i anspråk för en kollektivavtalsavgift, då de menar att de tvingas hantera avtals- frågor även för Hamnarbetarförbundets
medlemmar. Helt spontant kan jag väl känna att ett avtal där även Hamnarbe- tarförbundet är avtalspart skulle lösa det problemet. Då skulle det löneutrymme som avgiften tar i anspråk istället hamna i medlemmarnas plånbok.
Som vanligt får vi vänta och se. För- handlingarna bjuder förmodligen inga överraskningar.
17/8 Xxxxxxxx Xxxx, Göteborg
17/8 Xxxxxxxxx Xxxxx, Skogås
5/9 Xxxxxxxxx Xxxxx, Härnösand
11/9 Xxxxx Xxxx Xxxxxx, Asarum
18/9 Xxxxxxxx Xxxxxx, Göteborg
70 år
8/7 Xxxxxxxxx Xxxxx, Göteborg
20/7 Xxxxxxxxx Xxx Xxxx, Docksta
22/7 Xxxxxxxxx Xxxxx, Göteborg
10/8 Xxxxxx Xxxx, Västra Frölunda
15/8 Ring Lars, Söderköping
22/8 Xxxxxxxxx Xxxxx, Göteborg
27/8 Xxxxxxxxx Xxxx, Hudiksvall
20/9 Xxxxxxxxxx Xxxxxx, Karlshamn
65 år
5/7 Xxxxxxxx Xxxx Xxxx, Partille
6/7 Xxxxxx Xxxxxxx, Piteå
10/7 Xxxxxxx Xxxxxx, Jävrebyn
12/7 Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxx, Västra Frölunda
24/7 Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx, Malmö
27/7 Xxxxxxxx Xxxxxx, Göteborg
31/7 Xxxxxxxx Xxx, Skärholmen
17/8 Xxxxxxxxx Xxxx, Bullaren
24/8 Xxxxxx Xxxxx, Vårby
8/9 Xxxxxxx Xxxx, Nacka
12/9 Xxxxxxx Xxxxxx, Norrtälje
14/9 Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxxxx
29/9 Xxxxxxxx Xxxxxx, Hägersten
50 år
8/7 Xxxxxxx Xxxx, Helsingborg
8/7 Xxxxxxxx Xxxx, Xxxxxxx
11/7 Xxxxxx Xxxx, Lögdeå
13/7 Xxxxxxx Xxxxxxx, Farsta
14/7 Xxxxxxx Xxxxxx, Ljusne
18/7 Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx
20/7 Xxxxxxxx Xxxxxx, Hisings Backa
7/8 Xxxxxx Xxxxx, Stockholm
19/8 Xxxxxxxx Xxxx, Lindome
30/8 Xxxxxxxxxx Xxx, Hovås
31/8 Xxxxxxxxx Xxxx Xxxx, Norrköping
8/9 Xxxx Xxxx, Byske
29/9 Xxxxxxxxx Xxxxxx, Vitå
GRATTIS-bok till Xxxx Xxxxxxxxx,
Hudiksvall som fyller 70 år den 27 augusti
och får ”Akta Hatten, Xxxxxx”, skriven av
Xxxxx Xxxxxx som faktiskt fyller år 80 år
den 4 juli och som vi också vill utbringa
ett fyrfaldigt leve för.
60 år
3/7 Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxx, Sölvesborg
9/7 Xxxxxxxxx Xxxxx-Xxxxx, Lerum
20/7 Xxxxxxxxx Xxxxx, Kalix
24/7 Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx
30/7 Xxxxxxx Xxxxxxx, Lerum
8/8 Xxxxxxx Xxxxx, Göteborg
Hamnarbetaren önskar alla läsare
Vi kommer med stor sannolikhet än en gång att stå utan kollektivavtal och freds- plikt. Detta har, som vi vet, sina för- och nackdelar. En alltför tydlig nackdel är att vi saknar direkt inflytandet över det cen- trala Hamn- och Stuveriavtalet men å an- dra sidan kan vi utöva kraftfullare påver- kan på det lokala planet. Oaktat detta kvarstår förbundets målsättning att bli fullvärdig kollektivavtalspart. Xxxxx Xxxxx
HAMNREPORTAGE AUSTRALIEN
”
MUAs krav på nya privata ägarna:
Först säkra arbetsplatser, vettiga löner och möjlighet till ledighet –
sen får ni den produktivitet ni vill ha.
Port of
Brisbane
Privatisering, översvämning, ffer dödsolyckor … På senare året har hamnarbetarfacket i Australien ställts inför svåra prov. ”Men vi är MUA och vi kommer inte att försvinna.
Vi kommer att fortsätta kräva vår rätt”, säger Xxxx Xxxx.
Xxxx Xxxx, regional ledare för den sjöfackliga organisationen
>>
Maritime Union Australia, MUA, i delstaten Queensland, visar stolt upp fotografier, fanor och banér från olika fackliga strider som pryder väggarna i kontoret vid 00 Xxxxxxxxx Xxxxxx x Xxxxxxxx.
På hans arbetsrum finns en plakett med en del av en propeller. Den satt tidigare på en livbåt ombord på M/V Lake Illa- warra när hon sjönk i Derwent River, i Hobart, Tasmanien.
– Jag var 21 år gammal. Vi gick på en bro och klöv den i två delar. Bron föll ner på fartyget och sänkte oss. Det var den 5
januari 1975. Jag glömmer det aldrig, säger han och ler.
– Det var min första ombordanställ- ning – och jag lovade mig själv att aldrig gå till sjöss igen. Jag har varit här sedan dess, konstaterar han med ett skratt.
Flodvåg vid dammöppning
MUA saknar inte arbetsuppgifter. Xxxx Xxxx har just återvänt från Panama där han förhandlat med ett danskt mudd- ringsbolag, Xxxxx Xxxxxxx A/S, som inom kort ska utföra uppdrag i Australien.
– Det är första gången de kommer hit, så vi vill vara säkra på att de ombordan- >
Hamnarbetaren 2.2011 9
XXXX XXXX
> ställda har bra villkor. Vi vill inte ha folk här som jobbar under den standard som MUA har fastställt.
Många hamnarbetare drabbades dess- utom av årets stora översvämning.
Redan i december förra året började det intensiva regnande som i januari ledde till att ett område stort som Frankrike och Tyskland ställdes under vatten. Tre fjärdedelar av Queensland förklarades som katastrofområde.
Den 12–13 januari öppnades luckorna till den överfulla Wivenhoe-dammen, nordväst om Brisbane. De enorma vatten- massor som rusade fram spolade bort nästan allt i sin väg när Brisbane River steg med 4,46 meter och Bremer River med 19,5 meter.
Insamling till drabbade medlemmar
Totalt avled 35 människor i samband med översvämningen. Av dessa dog 21 perso- ner som en direkt konsekvens av vattnets
framfart. Åtskilliga människor saknas fortfarande.
– Några av dem kommer aldrig att hittas. Vi talar om hundratusentals ton av jord, lera, byggnadsmaterial, bilar och
annat som har förflyttats av vattnet, säger Xxxx.
– En kropp hittades 83 kilometer från den plats där personen försvann. När en kropp har förflyttats så långt av ström- mande vatten och bråte så finns det inte mycket kvar av den, konstaterar han.
Inga MUA-medlemmar förlorade livet och fackets kontor klarade sig från vatt- net, men fem av fackets medlemmar fick sina hem skadade.
– Förstörelsen var så stor att vi samla- de in pengar genom nationella MUA. På så sätt fick vi ihop tillräckligt för att betala de reparationer som behövde göras, säger Xxxx Xxxx.
– Den medlem som hade största ska- dor på sitt hus fick tiotusen dollar (63 000
SEK), sedan varierade det ner till tvåtusen dollar (12 600 SEK).
– De fick förstås pengar från myndig- heter och försäkringsbolag också. Vi täckte upp för det som inte betalades av någon annan, förtydligar han.
Stort reparationsarbete
Hamnen påverkades desto mer. Den stängdes helt i ungefär en vecka medan röjningsarbetet pågick i flodmynningen av Brisbane River, där hamnen ligger. Hydrografiska arbetslag och muddrings- verk undersökte alla farleder och kajom- råden under fem dagar, på uppdrag av Port of Brisbane Pty Ltd (PBPL).
Arbetet krävde 600 mantimmar. På ett område och omfattande 10 kvadratkilo- meter hittades och flyttades 62 stora ob- jekt från sjöbotten. Bland dem fanns stora träd, fritidsbåtar, sopcontainers, bilar, be- tongfundament från viadukter, gangways från fartyg …
”
Förstörelsen
vi samlade in pengar
var så stor att
genom nationella
MUA. På så sätt fick
vi ihop tillräckligt
för att betala de
reparationer som behövde göras.
7,2 kilometer. Under 2009/2010 gjordes 2 437 anlöp och godshanteringen ökade med 0.6 procent, till 32.1 miljoner ton, värderat till 34.3 Mdr AUD (216,5 Mdr SEK).
Det var nytt rekord – efter sjutton efterföljande år av positiv tillväxt.
Därmed borde allt vara frid och fröjd. Men så är det inte.
Skälet är att Queenslands delstatsreger- ing beslutat att hamnen ska privatiseras. Beslutet innebär att bolaget Port of Bris- bane Pty Ltd (PBPL) har fått leasa hamnen i 99 år.
PBPL ägs av konsortiet Q Port Holdings (QPH). QPH består i sin tur av fyra av världens största investerare på infrastruk- turområdet: Global Infrastructure Part- ners; Industry Funds Management; QIC Global Infrastructure och Tawreed Invest- ments Ltd, ett helägt dotterbolag till Abu Dhabi Investment Authority.
– Xxxxxx har successivt privatiserats under det senaste året, vilket vi varit helt emot. Vi har lagt ner mycket kraft på att försöka visa att det inte är ekonomiskt lönsamt, säger Xxxx Xxxx.
– Privatiseringen kommer att leda till att ägarna skapar vinster genom att man minskar antalet fast anställda och ersätter dem med daglönare, med sämre villkor. Detta oroar oss väldigt mycket.
Både ideologi och ekonomi
De stora terminaloperatörerna – hamn- arbetarnas arbetsgivare - är DP World, Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, POAGS Stevedoring Group och AAT. Ett antal mindre företag bedriver olika sidoverksamheter.
Nu befarar facket att fler hamnoperatö- rer ska komma in i verksamheten och på så sätt splittra arbetarkollektivet ytterligare. Då kommer grupper att ställs emot var- andra i en konkurrens som pressar löner och förmåner nedåt.
Enligt Xxxx Xxxxx är privatisering ett mycket stort hot mot Brisbanes hamnar- betare.
– Om hamnen inte ägs av staten så ägs den inte av folket. Vi gjorde allt vi kunde, inom lagens råmärken, för att förhindra privatiseringen, men vi lyckades inte.
– Men det är inte bara en ideologisk, ut- an även en ekonomisk fråga, fortsätter han.
– Hamnen såldes för runt fem miljar- der dollar (31,5 mdr SEK), fullt utrustat med infrastruktur, som utvecklats under mer än 30 år. Det är ett struntpris. Hamnen är värd minst 30–50 miljarder, anser han.
Vad är då fackets motdrag?
En åtgärd är att koncentrera sina egna resurser. MUA Queensland har nu slagit ihop sin norra och södra avdelning till en regional enhet, The Queensland Branch, med totalt 1 800 medlemmar. >
– Det låg allt möjligt bråte i floden, sammanfattar Xxxx Xxxx.
– Det var verkligen ett hårt slag mot Queensland, fortsätter Carr, och berättar att den samhällsekonomiska skadan av översvämningen uppskattas till motsva- rande cirka en halv procent av Austra- liens BNP för första kvartalet 2011.
– Cyklonen Yasi, som följde strax där- på, kostade samhället sex miljarder AUD (38 Mdr SEK). Det handlar om enorma pengar, konstaterar han.
Nu pågår verksamheten i hamnen som vanligt.
Men det betyder inte att allt är frid och fröjd.
Sämre villkor oroar
Port of Brisbane växer så det knakar. Hamnen är Australiens mest snabbväxande containerhamn och Queenslands största hamn för styckegods.
Den har idag 29 operativa kajer på över
> Det omfattar både hamnarbetare, och folk på bogserbåtar, pråmar, muddrings- verk, ombordanställda på handelsfartyg och andra yrkesgrupper verksamma till sjöss.
– Som en enhet kan vi använda våra resurser mer effektivt. Queensland är väldigt stort, med flera hamnar, men med dagens teknik kan alla medlemmar få kvalificerad hjälp härifrån, säger Xxxx Xxxx.
Hamnarbetaren stoppad av stuveribolaget
Men han tror inte att kampen mot priva- tisering kommer att bli lätt.
– Jag tror inte att folket någonsin kom- mer att återfå kontroll över hamnen. Det mest oroande med det är att hamnen är centret för all ekonomisk utvecklig i del- staten. Den är Queenslands ekonomiska hjärta – men vinsterna går nu till privata företag.
– Och privata företag investerar inte sådana belopp om de inte räknar med att göra rejäla vinster. Skattebetalarna som finansierat hamnens uppbyggnad i över 30 år har belönats med att hamnen slum- pats bort, konstaterar han.
Motsättningarna blir ständigt hårdare. Företagen motarbetar facket, bland annat genom att försöka förmå de anställda att inte ansluta sig till MUA. Det har hittills
”
Jag tror inte att
kommer att återfå
folket någonsin
kontroll över hamnen.
Det mest oroande
med det är att hamnen
är centret för all
ekonomisk utvecklig i delstaten. Den är Queenslands ekono miska hjärta – men vinsterna går nu till privata företag.
inte lyckats, men det har givetvis påverkat atmosfären mellan parterna.
Ett annat sätt att försvåra det fackliga arbetet är att förhindra inpassering på olika arbetsplatser. Säkerhetstänkandet är stenhårt och vaktbolagens personal och kameror finns överallt. Ingen utomståen- de släpps in.
Därför kommer det inte som någon överraskning när Xxxxxxx Xxxxxxxxxx hin- drar tidningen Hamnarbetaren från att möta några av MUAs medlemmar på deras arbetsplats.
– Där ser ni! Det här är ett bra exempel på hur relationen ser ut mellan oss och arbetsgivarna ser ut, säger Xxxx Xxxx efter att ha avslutat telefonsamtalet med bolaget.
Privatisering och olyckor går hand i hand
Utvecklingen ska ses i ljuset av att antalet dödsfall och allvarliga olyckor ökar på Australiens arbetsplatser. I landets hamnar inträffade tre dödsfall under 2010: ett i Brisbane, ett i Melbourne och ett i Sydney.
Den 20 februari 2010 dog den unge hamnarbetaren Xxxxxxx Xxxx i Brisbane. Xxxx Xxxx jobbade med lossningen av M/V Pacific Explorer, för POAGS Stevedoring Group, när han blev påkörd av en 16-tons gaffeltruck med en sopcontainer framtill.
– Vi hade en insamling bland medlem-
xxxxx den gången också, säger Xxxx Xxxx och fortsätter:
– Det var fruktansvärt. Jag träffade hans fru ett antal gånger. De hade ett 16 månader gammal barn. Vi kunde ge dem 102 000 dollar – vilket naturligtvis är inget alls i ett sådant sammanhang.
Det har varit många tillbud under årens lopp och facket ser ett samband mellan ökningen av antalet olyckor och de för- sämringar i arbetsmiljön som går hand i hand med privatiseringen.
– Jag drar den slutsatsen. Generellt sett så är arbetsgivarna mer intresserade av produktivitet än av personalvård. Till och med i halvautomatiserade terminaler så behövs det folk som hanterar maskinerna.
– Men de anställda tas inte tillvara som de borde. Jakten på vinster sker på de anställdas bekostnad. Det råder ingen som helst tvivel om den saken, konstate- rar han.
Vi ger oss inte utan kamp
De säkerhetssystem som företagen intro- ducerar bottnar, anser Xxxx Xxxx, i in- ställningen att allt som går fel i slutändan är personalens fel. Men hur ska en an- ställd kunna genomföra ett jobb på ett sä- kert sätt om förutsättningarna för det ra- tionaliserats bort?
Det krävs både politisk och facklig kamp för att ändra på detta.
– Men det är svårt att uppnå förbätt- ringar om både arbetsgivaren och politi- kerna är nöjda. Just nu har vi en Labor- regering, som är något mer arbetarvänlig, men den har väldigt svag majoritet och mycket begränsat handlingsutrymme.
Hur ska då MUA bemöta utvecklingen? Kommer man ännu en gång att gå ut i strid?
Xxxx Xxxx ser sig om på de affischer, fotografier och fanor som pryder konto- rets väggar. Han funderar en stund innan han svarar:
– Arbetsgivarna har stora resurser, men vi har inte för vana att ge oss utan kamp. Men man måste välja sina strider noggrant. Och i slutändan måste man alltid kunna sätta sig ner vid förhand- lingsbordet och samtala med varandra. Xxxx Xxxx känner, trots allt, stort förtro- ende inför framtiden.
– Vi tänker fortsätta kämpa för att våra medlemmar ska ha säkra arbetsplatser, vettiga löner och möjlighet till ledighet för att vila ut, tillsammans med sina familjer. Får vi det så ska vi ge företagen den produktivitet som de vill ha.
Text: Xxxxxxxx Xxxxxxx
Foto: Xxxx Xxxxxxx / World Report
PORTSIDE
Portside även för extringar och blixtar
Hamnarbetarförbundets Xxxxx Xxxxxxxxx, stridbar ordförande i avdelning 40 Lunde samt förbundets regionala förtroendeman och regionalt skydds- ombud i norr, har sedan 2007 drivit en juridisk tvist om de behovsanställda hamnarbetarnas rätt till förtida pension från Portsidestiftelsen.
>>
Efter tingsrättsförhandling den 14 mars 2011 kan glädjande nog kon-
stateras att även behovsanställda hamn- arbetare äger rätt till pension från Port- sidestiftelsen. Detta framgår av en över- enskommelse mellan de tvistande parterna stadfäst genom dom.
Medveten förhalning
Tvisten, som alltså pågått i fyra år, har sitt ursprung i att Xxxxx Xxxxxxxxx i samband med nedläggningen av Ådalens Stuveri upptäckte att det inte fanns några rättig- heter i Portsidestiftelsen för behovsan- ställda (”extra” eller ”blixt”) hamnarbetare. Avsättningen till stiftelsen motsvarar 1,5 procent av den totala lönesumman för samtliga hamnarbetare, alltså även de be- hovsanställda men inget i regelverket vi- sade att andra än tillsvidareanställda på hel- eller deltid kunde få pension från stiftelsen. En anledning till att processen dragit ut på tiden är att motparten (Pen- sionsstiftelsen Portside/Sveriges Hamnar/ Transportarbetareförbundet) till synes sökt förhala genom att begära s k mellan- domar och överhuvudtaget komplicera
enkelt lagt fram detta som ett faktum varpå det inte funnits någon grund för Xxxxxx talan. Nej, istället långhalar man processen genom olika juridiska finter för att så småningom inse att ingen annan utväg finns än att medge också behovs- anställda hamnarbetares rätt till Portside- pension. Kort för rättegången beviljades
en behovsanställd hamnarbetare i Botten- viken pension och detta kan onekligen tyckas vara ett utspel inför stundande tingsrättsförhandling.
Väl investerade pengar
Rubriken i Transportarbetaren 5/2011 ”Hamnarbetarförbundet förlorade tvist mot Transport” är alltså starkt missvisan- de. Vi gick med på att betala Transports ombudskostnader (Sveriges Hamnar stod för sina egna), men det berodde på att Transport med detta villkorade förlik- ningen. För att inte ytterligare dra ut på processen, och för att få de behovsan- ställda hamnarbetarnas rätt till Portside- pension inskriven, medgavs detta krav. Visst kostade detta en slant för Hamnar- betarförbundet men vi är övertygade om
FAkTA Portside
Kollektivavtalsstiftelsen Portside kom till i den centrala uppgörelsen mellan Transportarbetare- förbundet och Sveriges Hamn- och Stuveri- förbund (numera Sveriges Hamnar) den 23 april 1998. Parterna avtalade då om en stiftelse med syfte att möjliggöra förtida pensionsavgångar för hamnarbetarna.
Grundidén till en avtalad möjlig tidigare pensionsavgång för hamnarbetare kom första gången upp på Svenska Hamnarbetarförbundets avtalskonferens i september 1996 genom ett förslag från Avdelning 4 Göteborg som innebar att nästa avtalsperiods lönehöjningar i sin hel- het skulle sättas av för tidiga pensionsavgångar. Hamnarbetarförbundet tog upp detta förslag i de kommande avtalsförhandlingarna med Sveriges Hamn- och Stuveriförbund.
Arbetsgivarsidan blev så intresserade av idén att de i sin tur lade fram den för Transport- arbetareförbundet vilket så småningom förde fram till ovan överenskommelse om det som kom att bli Portsidestiftelsen.
processen.
Utspel inför tingsrättsförhandling
Om det varit så, som nu påstås i bl a tid- ningen Transportarbetaren nr 5/2011, att en behovsanställd hamnarbetare hela tiden kunnat få pension från Portside- stiftelsen på samma sätt som en tillsvidare- anställd, varför har man då inte helt
att alla behovsanställda runt om i landets hamnar finner detta vara väl investerade
pengar. Om någon vann denna rättsliga strid så var det just dessa extringar/blix- tar som nu kan ansöka om pension från Portsidestiftelsen och för det kan dom, enligt vår uppfattning, tacka Xxxxx Xxxxxxxxx.
Xxxxx X. Xxxx
DUNDERS VÄRLD
Denna krönika handlar om två malörer till sjöss på Bottenviken och sedan lite om borgerlig svensk politik.
Från kursmalörer i Bottenviken till försäkringskurs i Las Vegas
k
ört på land vid ”Malö- ren” 1922. Håll kursen vid de bestämda timmar sa Kaptenen och gick och la sig, styrman full-
S/S SAUMUR
fälde orden, fartyget har följt en djupare ränna mot land.”
denna text finns på baksidan av en av de gamla fotografier som jag har hittat i mitt rotande efter bilder och annan do- kumentation om sjöfarten uppe i Botten- viken. Texten är ordagrant avskriven och är väl inte helt grammatiskt rätt eller rätt- stavat, men vad gör det. Huvudsaken är att vi som betraktar bilden 89 år efteråt förstår vad som har fotograferats.
samma sak som hände s/s Saumur höll på att hända oss 1983 när vi gick på egen köl från Västerås till Seskarö. Vinden hade vridit till NNO och tilltagit under dagen.
I stället för att ligga och stampa i mot- vinden lade vi oss i en lävik och solbadade resten av dagen. På kvällen avtog vinden,
då beslöt vi att fortsätta norrut. Kl 24.00 avlöste äldsta grabben (då 16 år) mig vid rodret. Jag gav honom kursen mot Black- kallens fyr och talade om för honom att det är ca 8 M till fyren. ”Väck mig om en timme så tar jag över” sade jag. Men jag vaknade av att motorvarven gick ner och svordomar från styrhytten. Jag rusade upp och fick titta upp på fyren, så nära var vi.
”Somnade du också”, frågade jag honom vilket han förnekade och sa: ”Jag har suttit och styrt med fötterna, lyssnat på musik och hållit kursen, plötsligt stod fyren bara där”. Nåväl jag blev pigg och tog över fram till Bjuröklubb. Ingen skada skedd så han slapp bli kölhalad men det var väldigt nära tidningsrubriken: ”Lax- kutter med två vuxna och fyra barn om- bord rände på Black-kallens fyr i natt.”
nu till något annat som händer i dagens samhälle. Jag brukar brevväxla över nätet med några bekanta. Vi brukar kommentera borgarnas successiva ned- brytning av välfärden, skolan, A-kassorna, sjuk- och åldringsvården m m. Samtidigt som de tillåter att miljarder försvinner i fickorna på privatkapitalister som är skrivna i något skatteparadis.
”KERSTINS” NORRLANDSRESA 1983.
jag vill återge en del av ett mail: ”Xxxx, tycker inte du att det är konstigt att borgarna som avskyr bidrag nu tycker att det
är okej att betala ut sådana och dessutom till folk som redan har pengar? Folk som är be- suttna ska få avdrag (läs bidrag) till att köpa tjänster, såsom RUT (Rengöring, Underhåll, Tvätt). Det är våra skattepengar och det kan istället gå till att skapa riktiga arbetstillfällen, t ex på sjukhus där t o m läkare säger att det är direkt farligt att hamna på vissa avdel- ningar p g a indragningar.” Slut på mailet. Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv.
sen har vi dessa moderna slavägare som gärna också kallar sig ”entreprenö- rer”, så kallade bemanningsföretag. De skulle aldrig ha tillåtits i svenska arbets- livet. I Sverige finns 8 200 entreprenörer som sedan 2009 fått ut 315 miljoner för att anordnar Fas 3 jobb och har arbetslös- heten som inkomstkälla. Våra skattepengar går till dessa ”entreprenörer”. Totalt har Fas 3 kostat över en miljard. ”Det är pre- cis så här det är tänkt. Enligt gällande för- ordning” säger Xxxxxxxxx. Jag går inte in på vad Fas 3 är, det räknar jag med att ni alla redan vet.
Sju av Försäkringskassans personal behövde kompetensutvecklas. Det har de gjort på en konferens i Las Vegas till en kostnad av
ck
CESAR PALACE,
LAS VEgAS
112 000 kr. De fi lära sig konsten att jaga fuskare. Misstänkta brottslingar som ska granskas ex- tra noggrant är de som ansöker om föräldrapen- ning. De bodde ståndsmässigt i alla fall, på spel och lyxhotellet Cesar Palace.
HAMNREPORTAGE KARLSHAMN
”Vi behöver mer jobb,
för dålig sysselsättning är demoraliserande”
k A R L S
16 Hamnarbetaren 2.2011
XXXXX XXxXXXXX, XXXX-XXX XXXXXXXX OCH XXXX-xXXXX XXXXXX PÅ INSPEKTIONSRUNDA BLAND KRANARNA I HAMNEN.
Solen strålar och havet glittrar. En svan glider majestätiskt över hamnbassängen. Karlshamn visar sig från sin bästa sida denna majdag. När vi rullar in i hamnen syns inte många till. Bara en bulkbåt för självlastning längs den långa kajen. Xxxx Xxxxxxxx, ordförande i Hamnarbetarförbundets lokalavdelning, har en bekymrad min när han noterar bristen på aktivitet längs kajerna i denna sydsvenska hamn. ”Nej, det är väl inte så bra med jobb här idag heller, konstaterar han bistert.”
>>
– Tio man har slutat de senaste åren, antingen med bra portside-
avtal eller naturlig avgång, men det är klart att utvecklingen här är inte ser så värst ljus ut, hävdar han och undrar hur det åter ska kunna bli fart på verksam- heten i denna Blekinges största hamn och en av landets tio största totalt sett.
Xxxx pekar på att oljehanteringen är det enda godsslag som går med vinst – roron
går visserligen bra, men hamnen tjänar inte särskilt mycket pengar på den – och resten av godshanteringen visar vikande siffror, är hans oro befogad.
Planerade investeringar
Men den delas inte av hamnbolagets nye vd, Xxxx Xxxxxx. Inne på hans kontor råder istället en försiktigt optimistisk ton.
– Nu har jag bara varit här ett kort tag, >
H A M N
Hamnarbetaren 2.2011 17
PAPPERSRULLAR HANTERAS OCH LAgRAS EFFEKTIVT. XXXX XxXXXXXX
> men jag tycker ändå att Karlshamns hamn är stor och intressant. Den ligger strate- giskt österut mot framför allt Baltikum men även Ryssland, Polen och Tyskland. Vi har också väldigt mycket investeringar planerade. Inte bara i hamnen heller, utan på hela området här intill. Vi ska bygga ut kajer och köpa kranar, för att öka contai- nerhanteringen, något som får ytterligare genomslag eftersom kommunen ska bygga en kombiterminal i anslutning till hamnen, delvis med bidrag från EU i den övergripande transportsatsning som går under namnet Motorways of the Sea.
Knutpunkt för logistik
Medan Xxxx Xxxxxxxx har nästan 30 års erfarenhet av hamnarbete i Karlshamn
har Xxxx Xxxxxx bara tre månader av hamnverksamhet totalt. Innan har han jobbat med logistikföretag, vilket han själv anser ger honom någorlunda god förståelse för vad som krävs av en fram- gångsrik hamnverksamhet.
– Det finns uppenbart xxxxxx argument som talar för hamnens positiva utveck- ling. Jag tänker först och främst på den knutpunkt för logistik som Karlshamn utgör redan nu och som vid en utbyggd järnvägsdragning, kombiterminalen och etableringen av industrier på det stora området här intill skapar långsiktigt stabila förutsättningar för hamnen, staden och hela regionen, säger han.
– Sedan är vi dokumenterat duktiga på godshantering Vi har en skicklig och
kompetent personal, hamnarbetare som också har kunskaper om maskiner, meto- der och planering som vi har glädje av.
Läget har jag redan nämnt, men djup- gåendet är också en stor fördel, liksom isfriheten och våra stora bergrum, där vi lagrar oljan.
Xxxx Xxxxxx påpekar att i takt med att timmerlastningen efter stormarna Gud- run och Per har ebbat ut har istället roro- trafiken ökat. Det är dels Klaipeda-båtarna med en 25-procentig ökning och så båten som går mellan Kiel och St Petersburg och som mellanlandar i Karlshamn en gång i veckan.
– Och vi gick trots allt igenom lågkon- junkturen med plussiffror, så även om träsidan borde gå bättre och kronans vär-
SJÄLVLASTNINg KRÄVER INTE MyCKET JOBB.
XXXXXX XXXX OCH XXXXXXXXX XXXXXXXXXX ÄR AKTIVA I LOKALAVDELNINgEN.
de minska till exportens fromma ska vi kunna växa till bra här i hamnen de kommande åren, intygar Xxxx Xxxxxx.
För stor kostym
För Xxxx Xxxxxxxx och hans arbetskamra- ter är den allt skralare sysselsättningen i hamnen ett mörkt orosmoln.
ROROTAFIKEN ÖKAR.
– Dålig sysselsättning är demoralise- rande. Här hängs det nu med huvudet och många tycker inte att det är roligt längre att gå till jobbet när det inte finns så mycket att göra, säger han och får medhåll av Xxxx-Xxxxx Xxxxx som är ute och gör underhåll på de stillastående kranarna.
– Fåglarna bygger bo i dem, det säger ju en del om hur flitigt de är i drift, suckar han.
Att bolaget, enligt Xxxx Xxxxxxxx, dess- utom haltar ekonomiskt gör inte saken bättre. Godsmängden är totalt sett för liten och hamnbolagets kostym för stor.
– Nu måste ledningen snabbt ta i rejält för att få hit mer gods och anpassa kosty- men även på tjänstemannasidan. På kol- lektivsidan har vi ju redan dragit vårt strå till stacken och gjort det, säger Xxxx och döljer inte sin besvikelse över situationen och då inte minst extringarnas utsatthet, då far illa med mindre jobb i sådana här lägen.
Han noterar också att hamnarbetarna verkar få mindre och mindre inflytande än tidigare i verksamheten, trots nye vd:ns ord om duktig personal som ska kunna påverka.
– Jag begriper inte varför man inte låter
oss få ett konstruktivt inflytande, det är ju snudd på kapitalförstöring, men det är väl någon slags allmän trend i samhället att arbetsgivaren försöker skaffa mer makt, vad vet jag, säger Xxxx och rycker på axlarna.
Kreativitet och arbetsvärde hänger ihop
Han hänvisar också till en uppgörelse där man i hamnen kom överens, hamn- bolagsledningen och hamnarbetarna, om en tema work-lösning, ett s k ledarlöst arbetssätt, som dock aldrig genomfördes till punkt och pricka utan istället avbröts p g a interna motsättningar hos arbets- givaren.
– Bland annat sköttes roroterminalen tidigare helt av hamnarbetarna själva, medan den nu har både terminalchef och rorochef,. Det skulle räcka med en sam- ordnare. Och där tog man väck en hel del kreativitet och de flesta som tidigare en- gagerat sig och tagit initiativ har slutat med det och då avtar även arbetsvärdet, säger Xxxx Xxxxxxxx, som heller inte tycker att det skulle vara fel att få med en perso- nalrepresentant i hamnbolagsstyrelsen.
Även om konsulter och tjänstemän inte är överens med den av kollektivet valda grupp som tar fram förslag till investe- ringar av maskiner och utrustning, är Xxxx ändå positiv till de work shoppar som nyligen genomförts för att diskutera hamnens kommande investeringar.
– Det är steg i rätt riktning. Men kon- sulterna och tjänstemännen förordar t ex en mobil kran istället för en spårbunden, som vår grupp föreslår, men inser då >
XXXXXX XXXX
och även den infrastruktur som kan upp- drag åt företag såväl i Ryssland som i Ukraina.
NyE VD’N XXXX XXXXXX.
FAkTA
Karlshamns Hamn 2010
Gods: 6,2 miljoner ton gods hanterades, vilket var en ökning med 3 procent från 2009.
Omsättning: 120 miljoner kronor.
Vinst: 3,2 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än tidigare år.
Vinstprognos: 3,5 miljoner kronor.
> kanske inte hur mycket kajerna måste förstärkas. Vi får väl avvakta resultatet, men det klart att till syvende och sist handlar det ju om ekonomi, och den behöver som sagt förbättras.
Mer olja och ny järnväg
Xxxx Xxxxxx inne på sitt kontor sitter
å sin sida och försöker förstå vad det är som driver affären mellan hamnen och godsägarna. Vad kan Karlshamn erbjuda potentiella kunder?
– Vi måste förstärka oss, det är klart.
Vi jobbar med att få ännu mer lagringsut- rymme för oljan och har ett äskande om detta inlagt. Samtidigt måste vi fingranska infrastrukturen, som förvisso är hyfsad, men vi vill gärna ha den så kallade syd- östra länken byggd – järnvägen från Älmhult via Olofström hit till Karlshamn. Här pågår ett samarbete mellan Trans- portstyrelsen, kommuner och företag.
Sedan måste vi fortsätta tänka öst-väst
Eller så kan man göra som hamnarbe- taren Anders ”Xxxx” Xxxxxxxxxx föreslår:
– Vi sätter upp en stor skylt med en pil mot hamnen ute till havs: Lossning och lastning utföres!
Text & foto: Xxxxxx Xxxxxx
ANDERS ”HUgO” LINDSTRAND
Karlshamns Hamn tillhör de största hamnarna i landet och är den största och djupaste hamnen i sydöstra Sverige. Det finns sex hamnområden med totalt 3 kilometer kaj och 750 000 m2 yta. Inseglingen är kort och lättnavigerad. Hamnen är fri från is och tidvatten. De flesta fartyg som tillåts gå in i Östersjön, kan anlöpa Karlshamn som Handy-size och mindre PanaMax för torr- last och tankers upp till ca 100 000 dwt.
Karlshamns Hamn har kapacitet för hantering av alla godstyper och fartygsstorlekar.
Via hamnen och andra leverantörer kan ett utbud av logistiktjänster erbjudas lokalt, bl a lagring och distribution av torra, flytande och kylda varor. Både Tull och Sjöfartsverk har regionala huvudkontor här. Det finns god tillgång till logistikkompetens via det lokala klustret och skolor, som t ex Blekinge Tekniska Högskola med utbildning och forskning inom ”intelligent logistik”.
Exempel på tjänsteutbud
Sex hamnområden med totalt 3 km kaj för tilläggning.
Lastning och lossning av alla slags godsslag dygnet runt/året runt.
Färjeterminal med passagerarfaciliteter. Järnväg till kaj och magasin.
Hantering möjlig under tak med travers. Egna bogserbåtar.
Lagring av torra varor i magasin: 43 000 m2 Lagring av flytande varor i cisterner och bergrum: 500 000 m3.
Uppställning och deponi av trailers och containers.
Stuffning, strippning och lastsäkring.
KRÖNIKAN
#nn-kofi #nderccon är lärare, jazzsångerska, skribent och öbo.
Född på Öland, via Xxxxx nu bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, en miljö där hon hämtar inspiration till reflektioner över tillvaron.
D
Den lille hamnarbetarens längtan till vatten
en lille hamnarbetaren vet hur man gör pålstek och dubbelt halvslag. Han sitter längst fram i snurre- båten och lutar sig ut för
att spana efter säl och höga vågor. Han vet att man inte får springa på kajen för då kan man halka och landa olyckligt. Varsamt letar han efter vackra stenar och snäckor och sparar dem i små sandiga hinkar. Vid varje strandhugg finner han en lämplig hamn åt barkbåtarna. Han lägger dem på rad och hissar segel på samtliga skutor. Han bygger en stadig vågbrytare och när svallen rullar in
Foto: Xxxxxx Xxxxxxxx
inväntar han tålmodigt på kaos. Han studerar stenkonstruktionen noga och bedömer hållfastheten med en ingenjörs precision. Under tystnad funderar han på nödvändiga förbättringar.
den lille hamnarbetaren hjälper till att kasta loss när det är tid för avfärd. Med säkra steg kliver han ombord och med vana händer ror han liten plastjolle mellan boj och brygga. För god fiskelycka spottar han på flytkulan när näten ska läggas i och han gläds åt simpa såväl som sik. Medan katten stryker sig mot benet
an strömming, men lyckan är nog störst när abborren fastnar på kroken.
rensar h
för den lille hamnarbetaren är varje dag ett äventyr och årstiderna för ständigt med sig nya lärdomar. När höststormen rasar avvaktar han ödmjukt på stillsamt väder och han vet att isar inte alltid bär. Han ser att senvinterns islossning lockar vårfåglar till rörelse och genom kikaren tittar han på grågässen som landar i par. På sommaren väntar honom spännande upptäckter invid vattenbrynet och kring nybyggt sandslott knyter han nya vän- skapsband. Han tvekar inte att låna ut lilla
xxxxxx till den som saknar sin och han räcker ut en hjälpande hand när båtarna anlöper hamn.
längtan till vatten är drivkraften till hans existens. Att skönja horisonten bortom udden – och doften av tång och tallbarr – ger mening och innehåll. Han hör en saga i varje fyrblink och låter nymånens ljus- strimma vägleda honom genom skogen. Hans världsbild är just denna. Xxxx xxxx- tan, kunskap och nyfikenhet ryms i en enda bild. Sittandes i guppande jolle med inget annat i handen än ett litet kastspö. Aww-ßofi Awderssow
ARBETSMILJÖ
Stockholms hamn:
Containerkorg med tre man rasade
Cowtaiwerkorgew var iwte mekawiskt säkrad i oket. Därför släppte dew ett par meter över kajew och tre maw som åkte med skadades liwdrigt.
>>
Olyckan skedde i Stockholms frihamn i mars i år när tre man i
korgen hanterade containersurrningar på ett fartyg. Då krånglade kranen; det gick inte att hissa korgen mer än ett par deci- meter. Därför körde kranföraren iland korgen med de tre. Men innan korgen tog mark vred en av dem om en strömställare på oket, som skulle blockera kranförarens möjlighet att av misstag öppna låsningen.
Raka motsatsen inträffade. Låsen öpp- nades och korgen släppte i tre av hörnen. Det berodde på att en ”gammal” öpp- ningssignal låg kvar och aktiverades först när man slog om strömställaren till kran- förarläge.
Ett tekniskt fel gjorde alltså att en viktig säkerhetsfunktion klickade.
Låsningen saknades
Ändå hade olyckan inte hänt om man även använt en robustare säkring: Kättingar mellan korg och ok i alla fyra hörnen. Den metoden är obligatorisk sedan Arbetsmiljöverkets reviderade föreskrifter om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2010:03) började
gälla den 1 februari i år (se Hamnarbetaren nr 2/2010 och 1/2011). Där står det: ”En containerkorg ska kunna säkras mot con- taineroket med en mekanisk låsning som hindrar att korgen faller om okets vridlås öppnas oavsiktligt.”
Men den låsningen fanns helt enkelt inte.
– Vi fick korgen för fyra år sedan och då satt där kättingar. Sedan togs de bort. Men när eller varför har jag inte fått reda på, berättar huvudskyddsombudet Xxxxxx Xxxxxxxxx.
Fyra villkor ställs nu
Arbetsmiljöverket reagerade snabbt och förbjöd Stockholms Hamn AB att använda korgen om inte fyra villkor uppfylls: Mekanisk säkring, elektrisk förregling till okets vridlås samt personlig fallskyddsut- rustning ska användas. Dessutom ska all surrning göras inifrån korgen. Varje gång man bryter mot förbudet riskerar hamnen att få betala 100 000 kronor i vite. Xxxxxx överklagade inte, utan kvitterade i stället med nya och tydliga skriftliga säkerhets- instruktioner.
– Cheferna med juridiskt ansvar tar mycket allvarligt på detta, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.
– Dessutom har man, på mitt initiativ, tagit fram en blankett för felanmälan.
Förut anmälde man bara felen muntligt och då kunde de komma bort i stressiga lägen, tillägger han.
Åklagare ska pröva brott
Där kunde historien ha slutat. Men Arbetsmiljöverket går två steg längre. Dels kräver man att det systematiska arbetsmiljöarbetet blir bättre och att olyckan utreds grundligare, både tekniskt och organisatoriskt. Dels kommer man att vända sig till åklagare för att få prövat om olyckan berodde på ett arbetsmiljö- brott. I så fall kan saken sluta med att hamnen får betala företagsbot.
Per Turessow
BESTÄMMELSEN OM MEKANISK SÄKRINg FÖLJDES INTE. DÄRFÖR RISKERAR ARBETS- gIVAREN ATT STRAFFAS FÖR OLyCKAN.
ARBETSMILJÖ
Gävle:
Tippande dragtruck
kan vara arbetsmiljöbrott
>>
Var det arbetsmiljöbrott när en dragtruck med trailer tippade och
föraren kastades ut? Den frågan söker nu polis och åklagare svaret på.
Olyckan skedde i Gävle i maj förra året, när en dragtruck körde med virkespaket på ett trailerchassi en sträcka av en kilometer.
Enligt Arbetsmiljöverkets utredning innebar fartgupp på vägen att trailern måste höjas så mycket att bara två av tre hjulpar hade marktryck. Därför blev trailern insta- bil i sidled.
Tiltning, höjning och sänkning av släpet sköttes med en joystick, som dels ofrivilligt kunde aktiveras och dels kärvade och kunde fastna i aktiverat läge. De faktorerna, samt att lasten kan ha rört sig, försämrade stabi- liteten och bidrog till att ekipaget välte.
Föraren kastades ur dragtrucken, efter- som han inte satt fastspänd. Men han hade tur och kom undan med blåmärken. Han kunde lika gärna hamnat under maskinen. Enligt Arbetsmiljöverket hade Stuveribola- get i Gävle AB inte systematiskt undersökt och bedömt riskerna, varken med drag- trucksarbetet eller med valet olika maskin- konstellationer. Därmed utsattes de an- ställda livsfara eller fara för svår kropps- skada.
Dragtrucken fick omedelbart körförbud tills riskbedömningen gjorts. Och nu utre- der alltså polis och åklagare om någon vid stuveriet begått arbetsmiljöbrott.
Per Turessow
Holland:
Gasolycka på lagerfirma
>>
Två anställda vid en holländsk lagerfirma gasförgiftades när de i
januari förra öppnade en container från Asien, lastad med Samsungkylskåp.
Nu har företaget dömts att betala 5 000 euro i böter, eftersom man inte kände till säkerhetsprocedurerna och inte gjort något för att minimera riskerna. Det uppger den holländska tidningen Nieuwsblad Trans- port. Vilken gas det var fråga om framgår inte. Blodundersökningar visar att de båda anställda inte fick några varaktiga skador. Per Turessow
ARBETSMILJÖ
Vänersborgs hamn:
Signalmannens roll får inte ifrågasättas
ßigwalmaw fawws – mew iwte där haw skulle vara. Det är ew orsak till ew dödsolycka för swart sju år sedaw. Xxxxxxxxxxxxx har tidigare berättat om två dödsolyckor,
i Åhus och i ßlite, uwder fyra år. Båda berodde på att sigwalmaw iwte tagits ut vid skoplosswiwg. Mew uwder dew periodew iwträffade ytterligare ew dödsolycka, som visar att sigwalmawwews jobb går låwgt utöver att bara vara krawförarews extra öga.
>>
Vänersborgs hamn en julidag 2003. Som så många gånger förr
ligger Ahlmarks Mangen inne och lossar koks. Fyra man från Vänerhamn AB gör jobbet: förarna av kran och xxxxxx, sig- nalmannen samt en 19-årig extring som lämpare.
När bara två skopor är kvar av lasten går signalmannen iland och kopplar längorna till bobcaten. Sedan stannar han kvar på kajen. Under tiden blir bobcat- föraren och 19-åringen klara i lastrummet och klättrar upp genom en manlucka på akterkant som borde varit låst, eftersom den ligger i riskzonen när luckorna hydrauliskt körs av eller på.
19-åringen går upp sist. Då har besätt- ningen börjat köra på luckorna utan klar- tecken från signalmannen, som ju inte är
på sin plats ombord, och utan att själv kunna se 19-åringen. 19-åringen kommer upp från manluckan och kläms ihjäl mellan luckorna och karmen.
Driftschefen fälld i rätten
Vänerhamns driftschef i Vänersborg åta- lades för arbetsmiljöbrott. Han fälldes av både tingsrätt och hovrätt. Straffet blev i sådana här sammanhang ganska hårt: villkorligt och 50 dagsböter. Domarna är intressanta än i dag, när signalmannen i en del hamnar är på väg att hamna på rödlistan över utrotningshotade arter.
Tingsrätten pekar mycket tydligt på sig- nalmannens roll som säkerhetsvakt:
”Det åvilar signalmannen att kontrollera att alla sysselsatta i stuveriverksamheten lämnar fartyget efter slutfört arbete.
Härav får anses följa att stängning av last- luckorna inte får påbörjas förrän signal- mannen kontrollerat att hamnens stuve- riarbetare har lämnat fartyget och lämnat klartecken om detta till fartygets besätt- ning. Denne får nämligen, till skillnad från fartygets besättning, antas ha kon- troll över vilka stuveriarbetare som arbe- tat ombord på fartyget.”
Fartygets egna säkerhetsregler ersätter alltså inte signalmannens klartecken.
Fram till olyckan använde Vänerhamn TYA:s informationsblad till fartygens be- fälhavare. Xxxxxxxxxxxxx, enligt tingsrätten, eftersom där inte klart står att ingen på- luckning får ske innan signalmannen gett grönt ljus.
Per Turessow
Luleå och Lysekil:
Brustna kranvajrar
>>
På bara fyra dagar inträffade två allvarliga tillbud med kranvajrar
som brast. Den 29 april lossade m/s Bea- trix kalksten med hamnkran i Luleå. När man skulle tömma gripskopan brast den ena lyftvajern uppe på kranarmens vipp. Vajerns ena del rasade ner över kalk- stenshögen och den andra över kranens maskinrumstak.
– Ett allvarligt tillbud som kunde blivit en olycka. Därför kommer Arbetsmiljö- verket att göra en inspektion och bland annat se besiktningsintyg samt vilken
dokumenterad riskbedömning man gjort före tillbudet, säger arbetsmiljöinspektör Xxxx Xxxxxxx.
– Vi kräver också att hamnen tillsam- mans med skyddsombud grundligt utre- der händelsen, tillägger han.
Fyra dagar senare skedde ett liknande tillbud i Lysekil, när St Vincentflaggade m/s Porsöy med egen kran lastade hus- moduler till Norge.
– När vi lyft en modul tre meter
över kajen brast kranvajern ett par meter ovanför hönan. Modulen damp ner och hönan med kätting slog igenom taket.
Lyckligtvis skadades ingen, berättar produktionsledare Xxxxxx Xxxxxxxx vid Lysekils Hamn AB.
– Vajern var genomrostad, snustorr och hade inte oljats på säkert tio år. Det var inte fråga om överlast.
Att man använde däckskran, som kördes av en besättningsman, och inte kajkran berodde på krav från mäklaren. Det skulle bli billigare så.
– Vi är emot däckskranar och använder i regel våra egna. Detta var ett undantag som vi egentligen inte ville ha, säger han. Efter haveriet med däckskranen kom för- stås kajkranen till heders igen.
Knappast billigare, i synnerhet inte som just den sönderslagna modulen innehöll dyr våtrumsinredning…
Per Turessow
Xxxxx xxxxxxx för juridik,
datorer, facket och havet
PROFILEN XXXXX XXXXXXXX
Vi möter Xxxxx Xxxxxxxx vid Läget, småbåtshamwew i Oxelösuwd. Haw har just kommit i xxx xxxx Volvo 760 med lilla dvärgpiwcherw Milda i baksätet. ßßABs stålverk och hamwew på awdra sidaw vikew badar i dew wedgåewde solews varma strålar och trots att Xxxxx är ordewtligt trött efter att ha jobbat förmiddagsskiftet blickar haw med ett leewde bort mot de stora blå krawarwa läwgs kajew.
– Jag längtar efter sju år fortfarande dit varje dag, erkänner han leende.
>>
– Det handlar framför allt om gemen- skapen med arbetskamraterna. Vi har jäk- ligt roligt på skiftet och umgås även privat
– hjälps åt bygga, flytta och allt annat möjligt – alla ställer upp för varann helt enkelt. Och i jobbet är vi synkade, vet till exempel exakt hur vi jobbar som kran- förare, xxxxxxx o s v, det känns tryggt.
Xxxxx beskriver den självstyrande grupporganisation som råder i hamnen, vilket bland annat innebär att hamnarbe- tarna själva sätter ut jobben tillsammans i skiftlaget och kan ta egna beslut om fär- digkörning eller inte.
– Alla tjänar ju på det, företaget och vi hamnarbetare. Man växer under eget ansvar. Och vi får variation i jobbet, konstaterar han. >
Hamnarbetaren 2.2011 25
> Fick nog av trafikkaos
Xxxxx har bott i Oxelösund, för övrigt kommunen med flest antal båtar per in- vånare, i elva år. Att han och dåvarande frun Xxxxx flyttade hit var en ren slump. Xxxxx bodde i Uppsala, arbetade med datorsystem i Västberga, strax sydväst om Stockholm och pendlade med egen bil varje dag genom hela det trafikkaos som rusningen innebär i huvudstaden. Till slut fick han nog.
– Så vi satte oss med en karta och en snörstump som motsvarade tio mil. Satte ena änden i Västberga och gjorde sedan cirkel efter den andra änden. Vi fastnade för Nyköping och åkte dit och kollade läget. När vi väl var där upptäckte jag att det bara var ytterligare en mil till Ox- elsöund – och havet! berättar han och lyckades då övertala sin sambo att i alla fall åka ut till kusten och xxxxx – det blev kärlek vid första ögonkastet.
Bästa beslutet i Xxxxxx liv
Xxxxx fick omgående jobb som inköps- chef på SSAB. Xxx Xxxxx som aldrig ens började på gymnasiet, utan satsade på
datorer och hann göra en framgångsrik karriär som säljare och marknadschef på ett företag som utvecklade stora data- system för åkeribranschen, fick jobb som industriarbetare på SSAB.
– Det är nog det bästa beslutet jag tagit hittills i livet, slår han fast. Jag var på väg att bli utbränd i databranschen. Du vet kunderna kunde ringa fredagskvällar och söndagsförmiddagar och bara kräva att man skulle fixa något med deras system. Även om det gick bra och jag gillade job- bet slet det ändå för hårt på mig.
Med en nyffödd dotter hemma, en tyst telefon som inte störde på fritiden och möjligheten att för första gången få jobba i lag blev livssituationen nu harmoniskt lycklig för Xxxxx.
Han fick också fast jobba på SSAB och pluggade samtidigt in gymnasiet på ett år.
– Det var stentufft. Värst var matten, rent bedrövligt svår. Jag fattar än i dag inget av den och trodde väl aldrig jag skulle klara det. Men det gick och de andra ämnena … wow, att få läsa t ex historia och religion, det var ju fantastiskt kul upptäckte jag!
Xxxxx rekommenderar numera alla som inte har gymnasieexamen att ta den. Dels för att det idag krävs till i princip alla jobb i samhället. Dels för att det är bil- dande och stimulerande och dels för att man om man skulle sägas upp inte måste tära på arbetskamraternas a-kassa, utan kanske få nytt jobb.
Från datorstress till teamjobb
Under tiden på stålverket upptäckte han också hamnen, med en verksamhet och gubbar som verkade lockande på honom. När ett jobb hit annonserats ut upptäckte han det en dag efter ansökningsstopp, men han var så sugen att han ringde hamnchefen ändå.
– Jag sa att det här jobbet låter som mig och då lät han mig komma på intervju trots allt. Jag tror jag gjorde en jävligt bra anställningsintervju, för jag fick jobbet! skrattar Xxxxx väl medveten om att han inte kände någon som kunde referera för honom, de flesta hamnjobb får man ju annars med hjälp av släkt, vänner och grannar.
Det riktigt lyser om Xxxxx när han
”
Jag minns alldeles i början som hamnarbetare.
Första dagen på en kolbåt, en bister vinter när jag stod luckbas i minus sjutton grader och det blåste småjävlar. Då undrade jag vad jag gett mig in på.
Men just då dök ett sälhuvud upp i vattnet nedanför Panamaxarn – och då blev jag varm i hela kroppen.
berättar hur han gått från datorstress via teamjobb på stålverksindustri till en väl- oljad arbetarstyrd grupporganisation i hamnen alldeles intill det öppna havet. Just havet återkommer han till ideligen. Att vara nära det är för honom en livs- nödvändighet.
Sälen gav värme
– Jag minns alldeles i början som hamn- arbetare. Första dagen på en kolbåt, en bister vinter när jag stod luckbas i minus sjutton grader och det blåste småjävlar. Då undrade jag vad jag gett mig in på.
Men just då dök ett sälhuvud upp i vatt- net nedanför Panamaxarn – och då blev jag varm i hela kroppen. Xxxxxx räcker det att komma till jobbet och se havet, vi har ju öppet rakt ut här, så får jag den där varma sköna känslan, beskriver han.
Arbetstiderna som han och hans kam- rater jobbar efter är lite speciella, men passar honom bra.
Skiftet börjar på helgen med ett tolv timmars pass lördag och söndag,
kl 06–18. Måndag till fredag sedan efter- middagsskift, kl 14–22.15, sedan en ledig
helg efter det. Veckan därpå förmiddags- skift kl. 06–14.15.
– Sedan slutar vi på fredag och är lediga en vecka. Det kan ju låta tufft med två tolvtimmarspass som start på helgen, men jag tycker att ska man ändå jobba helgen kan man lika gärna dundra på. Det är bättre än som vi hade det på SSAB då vi jobbade betydligt fler helger istället.
Xxxxx gick ur Transport
Xxxxx xxxxx att hans uppbrott från Transport och övergång till Hamnarbe- tarförbundet skulle orsaka större turbu- lens än vad det har gjort.
– Några har muttrat om att Xxxx inte har något at säga till om och att man kan få sparken om man är med här. Så är det ju inte företaget behandlar alla lika och enligt mig har alla hamnarbetare en god anledning att vara med i Hamn, men det är ju som alltid lätt att bara vara kvar i det gamla invanda.
– Jag är väl flexibel och har ett allmänt öppet sinne, men jag funderade och sneg- lade länge innan jag tog beslutet att lämna Transport och byta till Hamnarbetarför- >
fakta Xxxxx Xxxxxxxx
Ålder: 37 år
Familj: Döttrarna Xxxxxxxx, 11 år och Theia, 8 år samt
dvärgpinchertiken Milda, 4 år. Aktuell: Hamnarbetare i Oxelösund, nyvald ordförande i Hamnarbetar förbundets lokalavdelning.
Intressen: Juridik, havet och maskiner. Reser till Grekland, främst Kreta, så ofta det går.
XXXXX om …
… styrelseutbildning i facklig verksamhet: ”Jag var med på en HF-kurs på Runö nyligen, det var mycket kul och intressant. Inte minst att träffa hamnarbetare från andra hamnar att byta erfarenheter med. Min arbetskamrat Xxxxx Xxxxx, sekreterare i avdelningen blev också mäkta imponerad och sa till mig. ”Oj, är det här som är facket?! Jättehäftigt!”
Det visade sig när vi pratade med andra hamnarbetare där att saker och ting inte är så självklar. Alla jobbade olika. ”Gör ni så? Har ni så lång färdigkörning? Får ni mat? Åker förmannen och hämtar?” Småsaker som är så viktiga och som vi kunde berätta att vi har.”
… utbildning: ”Det är min röda tråd. Facket förhandlar, informerar och utbildar. Jag vet hur viktigt för det är med utbildning och jag anser att det finns också många fackliga kurser att arrangera. Gubbar i hörnet i hörnet i fikarum- met som gnäller finns det gott om. De tycker dock inte att de orkar engagera sig, tyvärr – men de har inte sällan också många bra idéer. Här är utmaningen att ta både idéerna och gnällgubbarna vidare till något konstruktivt.”
… att modernisera: ”Jag brinner för datorer och jag har mitt kontor på en usb-sticka. Men så har jag också jobbat i datorbranschen. Vi ska ändå, tycker jag, uppdatera medlemmar och arbetskamrater både i facklig kunskap och modern teknik. Ta hand om dem som inte har fått chansen. Min egen mamma t ex kunde
ingenting, så hjälpte jag henne att komma igång med datorn och simsalabim så addade hon mig på facebook!”. Man måste ha en mänsklig syn innan man datoriserar. Vi får ju mer och mer datorer i jobbet. Mycket är på eng- elska, så det behöver man lära sig. Men det kommer att skapa mer ordning och reda i verk- samheten. Med en handscanner kan man t ex snabbt kolla hur plåt det ligger på kajen.
… om sin uppväxt i Uppsala: ”Xxxxx var socialsekreterare och hade ansvar för den mest belastade stadsdelen. En miljö präglad av arbetslöshet, invandrare och kriminella.
– Xxxxx blev både respekterad och uppskat- tad av de flesta som bodde där och han fick mig att förstå att man ska respektera alla; ”Att inte döma någon innan man gått i hans skor”. När jag gick på stan kunde det komma fram folk till mig, dunka mig i ryggen och leende säga ”… du är Åkes son va? Han är bra!” Det är klart att man blir stolt då.”
… hamnarbetare i bolagsstyrelser:
”Det borde vara självklart och jag ska här i Oxelösund lagt in en framställan om detta. Jag har själv gått bolagsstyrelseutbildning på Runö, en fantastiskt tuff och bra kurs och som jag ser det gynnas både kollektiv och ägare av att alla finns representerade. Att vi som är med Hamnarbetarförubundet inte ska kunna sitta bolagsstyrelsen för att vi inte har kollektivavtal köper jag inte.”
Hamnarbetaren 2.2011 27
B POSTTIDNING
Ev retur till Svenska Hamnarbetarförbundet Xxxxx Xxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxx
”NU KÄNNER JAg MIg HEMMA, JAg ÄR MED I ETT FACK SOM JOBBAR FÖR MEDLEMMARNA. HÄR SITTER VI INTE PÅ VÅRA UPPDRAg, VI JOBBAR MED DEM.”
> bundet. Jag har varit fackligt aktiv hela tiden och bland annat varit ordförande i en Metallavdelning. Det bästa med hamn- arbetarförbundet är att de förtroende- valda själva är hamnarbetare, vet vad det innebär att jobba på kajen och hur snack- et går där. Dessutom sitter de inte på sina uppdrag, de jobbar med dem – det är en stor skillnad. Nu känner jag mig hemma, jag är med i ett fack som jobbar för med- lemmar.
Läser AD-domar på fritiden
Xxxxx tillhör dem som vill att arbetsplats och samhälle ska funka enligt god moral och gemensamma regler. Samtidigt är han mer lösningsorienterad än konfrontativ, och har en övertygelse om att det går att lösa upp även de svåraste problem.
– Jag har förhandlat en hel del i mitt liv. Jag tycker det är kul och älskar juridik!
Xxxxxxx är både roligt och spännande inte minst för att båda sidor lagligt sett kan ha
rätt eftersom det handlar så mycket om tolkningar. Jag ska erkänna att nästan allt jag läser handlar om juridik och inte säl- lan blir det olika AD-domar, det är jätte- spännande. Min fru sa faktiskt också en gång att ”… du är bättre jurist än mig”. Vi pratade ofta arbetsrätt, förhandlingstek- nik och olika jobbrelaterade ärenden, dock utan att nämna några namn.
Hoppas på Juholt
Situationen och utvecklingen av det svenska samhället tycker Johan är oro- väckande. Han har svårt att förstå hur så många går på och tillåter Xxxxxxxxx och hans allierade att prata om arbetarpolitik, när det i själva verket är tvärtom.
– De kör ju den amerikanska modellen, med uppluckrade arbetslagar, försämrade sjukförsäkringsvillkor, Fas 3 och skatte- sänkningar till varje pris. Det är inte arbe- tarpolitik!
Xxxxx xxxxxx nu på en nyvaknad op-
position och att tror att Xxxxx Xxxxxx kan blåsa liv i den socialdemokratiska politi- ken igen.
– Det verkar vara en stark ledare och för mig som är fostrad i socialdemokra- tisk anda känns det hoppingivande. Jag tänker dock inte blanda ihop politik och fackligt arbete, och jag tänker inte som vissa andra fackrepresentanter hålla långa föredrag om hur man ska rösta.
Företaget får beröm
Xxxxx passar också på att berömma hamnbolagets ledning som han tycker har betettt sig rakryggat i situationer när det kärvat i företag och det bl a har varslats.
– De är inte ”slipsnödiga”, utan vi möts i ögonhöjd, kan ge och ta en ryggdunk och oftast har vi tillsammans kunnat lösa problem och idag har alla vi som tidigare sades upp fått jobben tillbaka. Det är ju bra. Text & foto: Xxxxxx Xxxxxx